Försvarsutskottets betänkande
1990/91:FÖU07

Vissa försvarsfrågor


Innehåll

1990/91
FöU7

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet sex motioner från den
allmänna motionstiden 1991. En av motionerna, 1990/91:Fö302,
behandlar minimiåldern för vapenutbildning inom den
ungdomsverksamhet som bedrivs av de frivilliga
försvarsorganisationerna. I motion 1990/91:Fö404 (c, m)
återkommer ett tidigare framfört förslag om att FMVs
fartygsavdelning skall vara lokaliserad till Karlskrona. I en
motion, 1990/91:Fö407 (mp), föreslås att försvarsanläggningar
som inte längre behövs för försvarsändamål skall användas som
flyktingförläggningar. Två motioner, 1990/91:Fö402 (fp) och
Fö414 (s), behandlar vissa traditionsfrågor. Fö414 (s) tar sikte
på allmänna principer för bevarandet av traditionerna vid
förband som skall läggas ned medan motion 1990/91:Fö402 (fp)
behandlar konsekvenserna för museet vid I 17 av nedläggningen av
detta förband. Motion 1990/91:Fö416 (s) slutligen innehåller
förslag om ändrad sammansättning av de fiskeskyddsnämnder som
har att reglera intrång i fiske till följd av militär
verksamhet.
Överbefälhavaren och försvarets försvarshistoriska museer har
yttrat sig över vissa av motionerna.
Utskottet föreslår att motionerna skall avslås av riksdagen.

Motionerna

1990/91:Fö302 av Viola Furubjelke m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om minimiålder för utbildning i vapenbruk inom
försvarets frivilligorganisationer.
1990/91:Fö402 av Kenth Skårvik och Leif Olsson (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
värdet av att Bohusläns regementes museum finns kvar,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om statens ansvar för Bohusläns regementes
museum.
1990/91:Fö404 av Sven-Olof Petersson och Karl-Gösta Svenson
(c, m) vari yrkas att riksdagen begär att regeringen tillsätter
en utredning med uppgift att undersöka möjligheterna att flytta
FMVs fartygsavdelning till Karlskrona.
1990/91:Fö407 av Kent Lundgren m.fl. (mp) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär att försvaret får i uppdrag att
utreda möjligheten att hyra ut anläggningar vid
nedläggningsbeslutade försvarsenheter som flyktingförläggningar
i enlighet med motionens intentioner.
1990/91:Fö414 av Helge Hagberg och Owe Andréasson (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om vissa traditionsfrågor inom försvaret.
1990/91:Fö416 av Magnus Persson (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om fiskeskyddsnämnderna.

Utskottet

Minimiålder för utbildning i vapenbruk
(Motion Fö302)
Genom en av riksdagen under föregående riksmöte godkänd
FN-konvention om barnets rättigheter (Prop. 1989/90:107, SU
28, rskr. 350) åläggs konventionsparterna (artikel 38) att vidta
alla tänkbara åtgärder för att säkerställa att personer som inte
uppnått 15 års ålder inte deltar direkt i fientligheter.
Konventionsparterna ålägger sig vidare att avstå från att
rekrytera sådana personer till sina väpnade styrkor.
Ifrågavarande åtaganden är redan uppfyllda i svensk rätt.
Sverige och ett antal andra länder hade i konventionsarbetet
dock eftersträvat att åldersgränsen för barns deltagande i strid
skulle sättas vid 18 år.
Såsom framgår av utskottets yttrande över proposition
1989/90:107 om godkännande av FNs barnkonvention (1989/90:FöU1y)
skall enligt 11 § hemvärnskungörelsen (1970:304) den som antas
som hemvärnsungdom vara svensk medborgare och ha fyllt 15år. I
linje med Sveriges strävanden att få 18 år som åldersgränsen för
barns deltagande i strid får hemvärnsungdom dock enligt
föreskrifter av överbefälhavaren utbildas i strid tidigast det
år vederbörande fyllt 18 år. I 13 a § kungörelsen (1970:301) om
frivillig försvarsverksamhet föreskrivs att som personal för
tjänstgöring inom totalförsvaret endast den får antas som är
svensk medborgare och fyllt minst 16år eller, om
tjänstgöringen avser försvarsmakten, minst 18 år under
antagningsåret.
Enligt motionärerna i motion Fö302 (s) är det bra att svenska
barn under 18 år inte får delta i strid. Det borde dock enligt
deras mening inte heller -- såsom nu är fallet -- vara tillåtet
för frivilligorganisationerna att ge grundläggande
skjututbildning eller att låta hemvärnsungdom under 18 år delta
med vapen i hemvärnets övningar.
Överbefälhavaren avstyrker motionen och framhåller att den
skjututbildning som bedrivs inom de frivilliga
försvarsorganisationerna före 18 års ålder snarast kan jämföras
med den inom skytterörelsen. Där påbörjas skjutning med
luftgevär vid tio års ålder, korthållsskytte vid tolv års ålder
och skjutning med mausergevär eller motsvarande vid 15 års
ålder.
Utskottet har inhämtat att det för närvarande pågår en
utredning (Fö 1990:02) om frivillig medverkan i totalförsvaret
med uppgift att bl.a. pröva om den övning i vapenbruk som för
närvarande bedrivs av de frivilliga försvarsorganisationerna är
förenlig med Sveriges internationella åtaganden. Utredaren, som
har att redovisa resultatet av sitt arbete senast den
31december 1991, skall enligt utredningsdirektiven även i
övrigt undersöka innehållet och omfattningen av de frivilliga
försvarsorganisationernas utbildningsverksamhet. I avvaktan på
resultatet av detta utredningsarbete bör riksdagen inte uttala
sig i frågan. Motion Fö302 (s) bör därför inte bifallas av
riksdagen.
Lokalisering av FMVs fartygsavdelning
(Motion Fö404)
I motion Fö404 (m, c) föreslår motionärerna att det skall
tillsättas en utredning med uppgift att undersöka möjligheterna
att lokalisera försvarets materielverks fartygsavdelning till
Karlskrona.
Utskottet har vid de två senaste riksmötena behandlat
motionsyrkanden i samma fråga (1988/89:FöU14 s. 54,
1989/90:FöU:7 s. 70). Utskottet förklarade sig därvid stödja
motionärernas strävan att skapa en förbättrad utveckling i
Karlskronaregionen. Förslaget om tillsättande av en särskild
utredning i ärendet avstyrktes dock med hänvisning till att den
då arbetande försvarskommittén hade som uppgift att inför nästa
försvarsbeslut överväga försvarsmaktens framtida utveckling.
Riksdagen följde utskottet och avslog motionerna (1988/89:FöU14
s. 54, rskr. 294, 1989/90:FöU7 s. 70 rskr. 226).
Utskottet konstaterar att försvarsmaktens framtida
utveckling alltjämt är under övervägande och anser att motion
Fö404 (m, c) i likhet med tidigare motioner i ämnet bör avslås i
avvaktan på statsmakternas ställningstagande till den
långsiktiga inriktningen av det svenska totalförsvaret.
Användande av försvarsanläggningar som flyktingförläggningar
(Motion Fö407)
I motion Fö407 (mp) framhåller motionärerna svårigheten att få
fram acceptabla flyktingförläggningar till rimliga kostnader.
Samtidigt konstaterar motionärerna att den svenska
försvarsmakten, som successivt kommer att frigöra byggnader och
anläggningar i samband med avveckling av fredsförband, har svårt
att få beviljade medel att räcka till. I denna situation borde
det vara intressant att undersöka om de anläggningar som
avvecklas, efter vissa kompletteringar och inom etiskt
acceptabla ramar, kunde hyras ut av försvaret som
flyktingförläggningar. Försvaret skulle därigenom kunna
förstärka sin ekonomi samtidigt som möjligheterna borde öka att
behålla personalen vid anläggningarna. Med stöd av det anförda
föreslår motionärerna att regeringen av riksdagen åläggs utreda
möjligheten att som flyktingförläggningar hyra ut anläggningar
vid försvarsenheter som skall läggas ned.
Utskottet vill inledningsvis framhålla att byggnader och
anläggningar som försvarsmakten inte varaktigt behöver bör
avyttras så snart detta är praktiskt möjligt.
I linje med en sådan inriktning har byggnadsstyrelsen enligt
vad utskottet har inhämtat i uppdrag att undersöka möjlig
framtida användning av de anläggningar som enligt fattade beslut
kommer att lämnas av försvarsmakten. Utskottet anser att
riksdagen i avvaktan på resultatet av detta arbete inte bör göra
något uttalande i frågan.
Vissa traditionsfrågor
(Motionerna Fö402 och Fö414)
I motion Fö402 (fp) erinrar motionärerna om att det vid
Bohusläns regemente (I 17), som enligt riksdagens beslut skall
avvecklas (prop. 1989/90:9, FöU3, rskr. 87), finns ett unikt
epokmuseum som beskriver regementets 330-åriga historia. Det är
enligt deras mening angeläget och värdefullt att detta kan vara
kvar även efter det att regementet lagts ner.
Eftersom utförsäljningen av regementets mark och byggnader
redan påbörjats anser motionärerna att det är viktigt att man
inom rimlig tid förvärvar lokal eller fastighet inom regementets
område för regementsmuseets behov. Ett annat alternativ kan
enligt deras mening vara att efter utbyggnad av länsmuseet
överföra samlingarna dit. Sammanfattningsvis betonar
motionärerna riksdagens och regeringens ansvar i denna fråga mot
bakgrund av det nedläggningsbeslut som riksdagen har fattat.
I motion Fö414 (s) anför motionärerna att de delar de
synpunkter som försvarets försvarshistoriska museer (SFHM) har
fört fram i en till regeringen överlämnad utredning om
hanteringen av vissa traditionsfrågor i samband med förändringar
i försvarsmaktens organisation. De anser det förtjänstfullt att
försvarsministern låtit en sådan utredning komma till stånd.
Enligt deras mening bör riksdagen för sitt vidkommande uttala
att det är angeläget att traditionsfrågorna får en positiv
lösning.
SFHM välkomnar det i motion Fö414 (s) framförda förslaget
om ett riksdagsuttalande i frågan och väljer härutöver i en
skrivelse till FöU att informera om och ställa till förfogande
det material som erhållits genom olika kontakter under och efter
utredningsarbetet.
Beträffande motion Fö402 (fp) påpekar SFHM, att den tar upp
ett problem som inte bara är begränsat till museet vid I17. I
samband med förestående omorganisationer av Livregementets
grenadjärer(I 3) och Kronobergs regemente (I 11) och eventuell
nedläggning av Svea ingenjörregemente (Ing 1) uppstår liknande
förhållanden vid dessa förband. SFHM kommer våren 1991 att till
regeringen lämna förslag om insatser för förbandens historiska
samlingar och museer. Strävan är, uppger SFHM, att museerna
skall kunna bevaras. Förslag om de närmare formerna för detta
kommer att ges. De betydelsefullaste föremålen bör även i
fortsättningen så långt möjligt finnas i sin traditionella
miljö.
Också överbefälhavaren biträder av SFHM redovisade
synpunkter och förslag och stödjer den principiella inriktningen
i motion Fö414 (s). Han delar också den uppfattning motionärerna
i motion Fö402 (fp) framför rörande museet vid I 17.
Utskottet vill inledningsvis erinra om att det i
anslutning till riksdagens beslut i december 1989 om nedläggning
av vissa arméförband framförde några synpunkter på
traditionsfrågornas behandling. Utskottet anförde bl.a.
följande:
Utskottet vill slutligen beröra bevarandet av de traditioner
som är knutna till förbanden som föreslås läggas ned. På många
håll framstår detta som en betydelsefull fråga, inte minst när
det gäller traditionsrika bygderegementen med djup förankring i
den bygd där de verkar. Mot denna bakgrund är det enligt
utskottets mening angeläget att man eftersträvar lösningar som
gör det möjligt att föra förbandens traditioner vidare med nära
anknytning till den bygd där de hör hemma. Utskottet har erfarit
att man i det arbete rörande traditionsfrågorna som för
närvarande pågår i försvarets traditionsnämnd kommer att beakta
sådana synpunkter.
Utskottet kan nu konstatera att det arbete med
traditionsfrågorna som enligt redogörelsen i det föregående för
närvarande pågår i regeringskansliet och hos berörda myndigheter
står i god samklang med vad utskottet tidigare anfört i frågan.
Det ligger också i huvudsak i linje med yrkandena i här
behandlade motioner. I avvaktan på resultatet av pågående
utredningsarbete finner utskottet det därför inte motiverat att
riksdagen gör några uttalanden i enlighet med vad som förordas i
motionerna Fö402 (fp) och Fö414 (s). De bör därför avslås.
Fiskeskyddsnämndernas sammansättning
(Motion Fö416)
För Vänern och Vättern samt skjutfälten i Ravlunda och på
Väddö finns särskilda s.k. fiskeskyddsnämnder med uppgift att på
begäran yttra sig över om huruvida planerad militär verksamhet
kan innebära intrång i yrkesmässigt fiske. Nämnderna äger också
rätt att besluta om ersättning till dem som beviljats licens för
yrkesfiske.
En fiskeskyddsnämnd består av en ordförande och två andra
ledamöter jämte suppleanter för var och en. Ordföranden
företräder försvarsmakten och utses av den militärbefälhavare
inom vars område nämndens verksamhet huvudsakligen bedrivs,
medan ledamöterna utses av fiskeristyrelsen, efter hörande av
vederbörande hushållningssällskap resp. av den huvudsakligen
berörda länsstyrelsen.
Motionären påpekar att ersättning till följd av intrång av
militär verksamhet endast kan utgå till yrkesfisket. Eftersom
fritidsfiskarna spelar en viktig roll i sammanhanget, bl.a. som
en länk mellan allmänhet och yrkesfiskare, borde enligt
motionären också fritidsfiskarna vara representerade i
fiskeskyddsnämnderna. Detta bör enligt motionärerna riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.
Utskottet noterar betydelsen av fritidsfisket och anser
att skälig hänsyn bör tas till detta vid planläggningen av
militär verksamhet. Så sker i regel också på det lokala planet
direkt mellan det aktuella förbandet och vederbörande
fiskevårdsförening eller motsvarande organ. Ofta är också den
militära personalen aktivt engagerad i fritidsfisket. När det
gäller Vättern, där problemen anses vara störst, har utskottet
vidare erfarit att skjutningar under helgtid har minskat i
omfattning.
Enligt utskottets mening borde det vara möjligt att utveckla
samarbetet mellan de militära myndigheterna, yrkesfisket och
fritidsfisket utan att för den skull ändra representationen i
fiskeskyddsnämnderna. Den av länsstyrelsen utsedde
representanten i resp. nämnd borde, i den mån en fråga inte kan
hanteras lokalt, kunna fylla den roll som motionären ser ett
behov av. Motionen bör inte bifallas av riksdagen.

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande minimiåldern för vapenutbildning
att riksdagen avslår motion 1990/91:Fö302,
2. beträffande lokaliseringen av FMVs fartygsavdelning
att riksdagen avslår motion 1990/91:Fö404,
res. 1 (mp)
3. beträffande användning av försvarsanläggningar som
flyktingförläggningar
att riksdagen avslår motion 1990/91:Fö407,
res. 2 (mp)
4. beträffande vissa traditionsfrågor
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Fö402 och
1990/91:414,
5. beträffande fiskeskyddsnämndernas sammansättning
att riksdagen avslår motion 1990/91:Fö416.
Stockholm den 19 mars 1991
På försvarsutskottets vägnar
Arne Andersson
Närvarande: Arne Andersson i Ljung (m), Roland Brännström
(s), Ingvar Björk (s), Iréne Vestlund (s), Kerstin Ekman (fp),
Gunhild Bolander (c), Barbro Evermo Palmerlund (s), Göran Allmér
(m), Christer Skoog (s), Sven Lundberg (s), Karin Wegestål (s),
Ivar Virgin (m), Hans Lindblad (fp), Ingvar Karlsson i
Bengtsfors (c), Jan Jennehag (v), Paul Ciszuk (mp) och Britt
Bohlin (s).

Reservationer

1. Lokalisering av FMVs fartygsavdelning
Paul Ciszuk (mp) anser
dels att den del av utskottets anförande som på s. 3
börjar med "Utskottet konstaterar" och slutar med "svenska
totalförsvaret" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med vad som anförs i motion Fö404
(m, c) att det är angeläget att förutsättningarna att lokalisera
FMVs fartygsavdelning till Karlskrona snarast utreds. Att såsom
tidigare skett sätta frågan i samband med ställningstagandet
till den långsiktiga inriktningen av totalförsvaret anser
utskottet omotiverat. Därigenom skulle ett beslut om
omlokalisering av FMVs fartygsavdelning också onödigt fördröjas,
inte minst när nu nästa försvarsbeslut blivit senarelagt. Frågan
bör därför enligt regeringens närmare bestämmande snarast
utredas genom en för ändamålet särskilt utsedd utredning eller
som en deluppgift i ett annat utredningsuppdrag. Detta bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan i moment 2 bort ha följande
lydelse:
2. beträffande lokaliseringen av FMVs fartygsavdelning
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Fö404 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört.


2. Användning av försvarsanläggningar som
flyktingförläggningar
Paul Ciszuk (mp) anser
dels att den del av utskottets anförande som på s. 4
börjar med "Utskottet vill" och slutar med "i frågan" bort
ha följande lydelse:
Utskottet anser att anläggningar som försvarsmakten inte
längre behöver med fördel bör, av i motion Fö407 närmare
redovisade skäl och under däri angivna förutsättningar, kunna
uthyras som flyktingförläggningar. Frågan bör snarast utredas av
de militära myndigheterna. Denna utredning bör självfallet
samordnas med byggnadsstyrelsens uppdrag rörande den framtida
användningen av avvecklade försvarsanläggningar. Detta bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan i moment 3 bort ha följande
lydelse:
3. beträffande användning av försvarsanläggningar som
flyktingförläggningar
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Fö407 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört.