Finansutskottets betänkande
1990/91:FIU40

Statsbudgetens utgifter för budgetåret 1991/92


Innehåll

1990/91
FiU40

Propositionen

I bilaga I:1 till proposition 1990/91:150
(kompletteringspropositionen) har regeringen föreslagit riksdagen att
4. godkänna beräkningen av förändringar i anslagsbehållningarna för
budgetåret 1991/92,
5. godkänna beräkningen av Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto för
budgetåret 1991/92.
I kompletteringspropositionen framhålls att det får ankomma på riksdagens
finansutskott att göra justeringar för sådana förändringar som inte kunnat
beaktas i propositionen.

Utskottet

De samlade statsutgifterna ett visst budgetår utgör summan av
alla utgiftsanslag fördelade på 17 huvudgrupper eller s.k. huvudtitlar,
förändringar i behållningar på reservationsanslag,
beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto.
I det följande kommenterar utskottet beräkningarna av dessa budgetposter i
statsbudgeten för budgetåret 1991/92.
Statsbudgetens utgiftsanslag
I budgetpropositionen beräknades medelsbehovet på statsbudgetens närmare
700 utgiftsanslag under budgetåret 1991/92 till 451,0 miljarder kronor.
Därefter har regeringen i 17 särpropositioner och riksdagens
förvaltningsstyrelse i ett förslag lagt fram förslag för riksdagen som
sammantagna ökar anslagsbehovet med netto 3,7 miljarder kronor. Det ökade
medelsbehovet är främst föranlett av de förslag regeringen fört fram i
propositionerna
1990/91:102 om totalförsvaret (+2,3 mdr kr.)
1990/91:191 om vissa livsmedelspolitiska frågor (+0,7 mdr kr.)
1990/91:88 om energipolitiken (+0,5 mdr kr.)
1990/91:82 om folkbildning (+0,4 mdr kr.)
1990/91:90 om en god livsmiljö (+0,3 mdr kr.)
1990/91:99 om livsmedelsindustrin i norra Sverige (+0,2 mdr kr.)
1990/91:87 om näringspolitik för tillväxt -- tillväxtpropositionen (+0,1 mdr
kr.)
Slutligen har regeringen i kompletteringspropositionen föreslagit att
vissa anslag höjs med 3,5 miljarder kronor. Den största enskilda
anslagshöjningen i kompletteringspropositionen avser anslaget till
arbetsmarknadspolitiska åtgärder som räknats upp med 2,7 miljarder kronor.
Med de jämkningar som tillkommit under våren 1991 uppgår därmed regeringens
och riksdagens förvaltningsstyrelses förslag till medelsberäkning för
budgetåret 1991/92 till sammanlagt 458,2 miljarder kronor, vilket är 7,2
miljarder kronor mer än motsvarande belopp i budgetpropositionen.
Utskottet har i efterföljande tabell ställt samman regeringens och riksdagens
förvaltningsstyrelses (RFK) förslag till medelsberäkning med de ändringar som
riksdagen beslutat att göra i dessa förslag. En mer detaljerad redovisning av
de ändringar som riksdagen vidtagit lämnas i en bilaga till betänkandet.
Tabell. Sammanställning av riksdagens beslut med anledning av regeringens
förslag för budgetåret 1991/92
1000-tal kr.

00>41>Av regeringen      61>Av riksdagen     81>Förändring
41>föreslaget         61>beslutat         81>Ökning (+)
41>belopp             61>belopp           81>Minskning (-)
00>00>Utgiftsanslag:
00>Kungl. hov- och
slottsstaterna               56>52 721  76> 52 721  96>0
00>Justitiedepartementet   56>7 127 491    76>7 127 991
96>+500
00>Utrikesdepartementet    56>15 427 463   76>15 427 463
96>0
00>Försvarsdepartementet   56>37 796 197   76>   37 802 697
96>+6 500
00>Socialdepartementet     56>125 757 079   76> 125 705 789
96>-51 290
00>Kommunikationsdepartementet   56>18 328 775 76>  23 328 775
96>+5 000 000
00>Finansdepartementet     56>28 796 686        76>28 796 686
96>0
00>Utbildningsdepartementet56>62 075 533       76> 62 190 423
96>+114 890
00>Jordbruksdepartementet  56>10 155 453        76>10 272 777
96>+117 324
00>Arbetsmarknadsdepartementet   56>35 605 289     76> 35 605 289
96>0
00>Bostadsdepartementet    56>32 416 108        76>32 516 108
96>+100 000
00>Industridepartementet   56>6 368 385         76>6 368 205
96>-180
00>Civildepartementet      56>15 302 721        76>15 302 721
96>0
00>Miljödepartementet      56>1 331 762         76>1 413 762
96>+82 000
00>Riksdagen och dess myndigheter   56>695 497       76> 695 497
96>0
00>Räntor på statsskulden, m.m.  56>61 000 000       76> 60 000 000
96>-1 000 000
00>Oförutsedda utgifter    56>1 000            76> 1 000
96>0
Summa utgiftsanslag        56>458 238 160      76> 462 607 904
96>+4 369 744
Av den bilagda sammanställningen framgår att riksdagen beslutat ändra
medelstilldelningen på sammanlagt 65 anslag. I 51 fall har anslag höjts med
sammanlagt 5 465 milj.kr. och i 8 fall minskats med 1 095 milj.kr. Dessutom har
6 förändringar sin grund i att medel omfördelats från ett anslag till ett
annat. Sådana förändringar, som alltså inte påverkar de samlade utgifterna, har
skett inom utrikes-, försvars- och utbildningsdepartementets ansvarsområden.
Den största anslagsökningen uppgår till 5 000 milj.kr. och är föranledd av
att riksdagen beslutat att anvisa medel till en infrastrukturfond för
transportsektorn över statsbudgeten. Eftersom denna anslagsökning motsvaras av
en lika stor justering av reservationsmedelsbehållningarna (se nedan) får
anslagsökningen ingen effekt på statsbudgetens saldo.
På förslag av utbildningsutskottet har riksdagen beslutat öka
medelstilldelningen på 30 anslag, främst inom högskoleområdet. Dessa
justeringar beror bl.a. på att antalet utbildningsplatser ökats och på att
riksdagen avvisat vissa av regeringen förordade nedskärningar som hade sin
grund i att föregående riksmöte beslutat anslå ytterligare medel under ett
antal forsknings- och högskoleanslag. Regeringens åtgärder i det senare fallet
har granskats av konstitutionsutskottet och finns kommenterat i
granskningsbetänkandet (1990/91:KU30 s. 25--28).
Riksdagen har på förslag av utbildningsutskottet (1990/91:UbU16, s. 31) också
beslutat tillföra 330 milj.kr. till anslaget Bidrag till driften av det
kommunala offentliga skolväsendet. Detta beslut gäller emellertid med verkan
fr.o.m. budgetåret 1992/93 och berör således inte statsbudgeten för nästa
budgetår.
Den största enskilda anslagsminskningen -- 1 000 milj.kr. -- avser en
nedjustering av statsskuldräntorna.
De vidtagna ändringarna har inneburit att utgiftsanslagen exkl.
medelsanvisningen för infrastrukturinvesteringar och statsskuldräntor har ökat
med 370 milj.kr. på riksdagens initiativ.
De förändringar som gjorts i utgiftsanslagen för budgetåret 1991/92 sedan
budgetpropositionen lades fram kan sammanfattas på följande sätt (milj. kr.).
Utgiftsanslag enligt budgetpropositionen          100>451 016
Förslag lämnade i särpropositioner m.m.              100>+3 749
00>Förslag lämnade i kompletteringspropositionen        100>+3 473
00>Av riksdagen beslutade ändringar
statsskuldräntor                                    100>--1 000
infrastrukturinvesteringar inom transportsektorn     100>+5 000
övriga anslag (se bilagda specifikation)               100>+370
Summa utgiftsanslag i statsbudgeten               100>462 608
Förändring av anslagsbehållningarna
För reservationsanslag gäller att en besparing på ett sådant anslag får
sparas till efterföljande budgetår. Som en följd härav kan utbetalningarna ett
visst budgetår komma att avsevärt avvika från det anslagna beloppet. Summan av
alla dessa avvikelser registreras som en förändring av anslagsbehållningarna.
En minskning av anslagsbehållningarna är liktydigt med att utnyttjandet
av reservationsmedel överstiger vad som anvisats i form av
reservationsanslag för det aktuella budgetåret. En del av anslagsbehållningarna
från tidigare år måste då tas i anspråk. Minskningen registreras därför som en
ökad belastning på statsbudgetens utgiftssida. Omvänt gäller att en ökning av
anslagsbehållningarna innebär att utbetalningarna blir lägre än de belopp som
anvisats. Detta tas upp som en negativ post på utgiftssidan.
I det reviderade budgetförslaget räknar föredraganden med att
anslagsbehållningarna kommer att minska med 1,5 miljarder kronor under
budgetåret 1991/92, dvs. det blir en extra belastning på budgeten av denna
omfattning. På förslag av trafikutskottet har riksdagen beslutat att inte
inrätta någon infrastrukturfond vid sidan av statsbudgeten. Som redan nämnts
har medel till infrastrukturinvesteringar i stället anvisats över ett särskilt
reservationsanslag, vilket ökat utgiftsanslagen med 5,0 miljarder kronor.
Utskottet räknar emellertid inte med att någon utbetalning kommer att göras
från detta anslag under budgetåret 1991/92. Som en följd härav förbyts den i
propositionen angivna minskningen av anslagsbehållningarna i en ökning med 3,5
miljarder kronor. Justeringen motsvarar med andra ord anslaget på 5,0 miljarder
kronor.
Utskottet räknar således med att anslagsbehållningarna under budgetåret
1991/92 kommer att öka med 3,5 miljarder kronor.
Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto
För att redan i statsbudgeten kunna redovisa en total budgetbelastning, som
så nära som möjligt ansluter sig till det väntade utfallet, används en
ospecificerad post kallad Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto. På den
förs sådana utgifter och inkomster upp, för vilka konkreta förslag ännu inte
föreligger.
I det reviderade budgetförslaget föreslås att posten Beräknat tillkommande
utgiftsbehov, netto förs upp med 11,0 miljarder kronor för budgetåret 1991/92.
Utskottet gör ingen annan bedömning än föredraganden.
De samlade statsutgifterna
Sammanfattningsvis beräknar utskottet statsutgifterna för budgetåret 1991/92
på följande sätt (milj.kr.).
Statsutgifter 1991/92 47>Budgetför-  67>Utskottet  85>Förändring
47>slag i
prop. 150
00>
00>Utgiftsanslag exkl. statsskuldräntor  58>396 51359>1
78> 402 608   100>+6 095
00>Statsskuldräntor                      58>61 000      78>60 000
100>--1 000
00>Förändringar i anslagsbehållningar   58> 1 500     78>--3 500
100>--5 000
00>Beräknat tillkommande utgiftsbehov,
00>03>  netto                               58>11 000      78>11 000
100>  0
00>Summa statsutgifter                  58>470 013     78>470 108
100>+95
1 Denna uppgift som är hämtad ur kompletteringspropositionen
överensstämmer inte med motsvarande värden tidigare i detta betänkande. Främst
beror detta på att ytterligare två propositioner med ekonomiska konsekvenser
framlagts efter kompletteringspropositionen.

Utskottet har i betänkande 1990/91:FiU39 beräknat statsbudgetens inkomster
under budgetåret 1991/92 till 464 632,4 milj.kr. Utskottet beräknar således att
ett underskott på 5 475,5 milj.kr. uppkommer på statsbudgeten för samma
budgetår.

Hemställan

Utskottet hemställer
1. beträffande förändringar i anslagsbehållningarna
att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:150 bilaga I:1 mom. 4
godkänner vad utskottet anfört om beräkningen av Förändringar i
anslagsbehållningarna för budgetåret 1991/92,
2. beträffande beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto
att riksdagen godkänner den i proposition 1990/91:150 bilaga I:1 mom. 5
redovisade beräkningen av Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto för
budgetåret 1991/92.
Utskottet hemställer att ärendet avgörs efter endast en bordläggning.
Stockholm den 13 juni 1991
På finansutskottets vägnar
Hans Gustafsson
Närvarande: Hans Gustafsson (s), Anne Wibble (fp), Roland Sundgren (s),
Lars Tobisson (m), Arne Andersson i Gamleby (s), Gunnar Björk (c), Rune Rydén
(m), Iris Mårtensson (s), Lisbet Calner (s), Arne Kjörnsberg (s), Filip
Fridolfsson (m), Lars De Geer (fp), Ivar Franzén (c), Lars-Ove Hagberg (v),
Carl Frick (mp), Marianne Carlström (s) och Sonia Karlsson (s).

Bilaga