Utskottet behandlar i detta betänkande 14 motionsyrkanden
rörande offentlig upphandling. Flertalet yrkanden överensstämmer
med yrkanden som utskottet behandlade i oktober 1990
(1990/91:FiU1). Utskottet avstyrker även denna gång samtliga
motionsyrkanden.
I två motioner krävs en översyn av upphandlingsförordningen
och att det därvid görs en anpassning till EGs regelverk.
Utskottet konstaterar att ett sådant översynsarbete pågår i
regeringskansliet inom ramen för förhandlingarna mellan EG och
EFTA-länderna om ett EES-avtal. Motionärerna är sålunda i detta
avseende tillgodosedda.
Förteckning över avgivna reservationer:
Översyn av gällande upphandelsförordning (m, fp)
Konkurrensreglerna vid upphandling (m, fp)
Internationell konkurrens vid upphandling (c)
Kommunal upphandling (m, fp)
Miljöpolitiska hänsyn vid upphandling (c), (v, mp)
Enhetlig redovisning (m, fp)
Inledning
I detta betänkande behandlar utskottet följande motioner från
allmänna motionstiden 1991:
1990/91:Fi504 av Lars Tobisson m.fl. (m) vari yrkas
2. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av reglerna
för den offentliga upphandlingen i enlighet med vad som anförts
i motionen.
1990/91:Fi505 av Lennart Brunander (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om offentlig upphandling av tekovaror.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:A419.
1990/91:Fi514 av Rolf Clarkson m.fl. (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en översyn av gällande upphandlingssystem.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:T803.
1990/91:Fi515 av Tom Heyman (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
översyn av upphandlingsbestämmelser och konkurrenslagstiftning.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:T930.
1990/91:Fi519 av Hans Nyhage (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
en översyn av upphandlingskungörelsen.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:N360.
Kommunal upphandling
1990/91:Fi502 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionens avsnitt 5.4 anförts om kommunernas
upphandlingsförfarande inom tjänstesektorn.
1990/91:Fi504 av Lars Tobisson m.fl. (m) vari yrkas
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till
lagreglering av kommunal upphandling i enlighet med vad som
anförts i motionen.
Miljöpolitiska hänsyn vid upphandling
1990/91:Fi501 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av föreskrifter om miljöhänsyn vid
statlig och kommunal upphandling.
1990/91:Fi512 av Carl Frick (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att förordningarna om offentlig
upphandling skall ändras så att lokala och regionala uppköp ges
prioritet av regionalpolitiska, sårbarhets- och miljöskäl som
viktiga delar av en varas totala pris för samhället,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att ifall de föreslagna ändringarna i
förordningarna om offentlig upphandling skulle strida mot
EG-anpassningen så måste regeringen se till att svenska
miljö-och regionalpolitiska mål inte äventyras,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behov av förhandlingar inom GATT-systemet
för att möjliggöra fri handel på lika villkor.
Enhetlig redovisning
1990/91:Fi504 av Lars Tobisson m.fl. (m) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en enhetlig redovisning av den kommunala
egenregiverksamheten.
1990/91:Fi507 av Kenth Skårvik m.fl. (fp,m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts angående behovet av en enhetlig redovisning av
den kommunala egenregiverksamheten.
1990/91:Fi518 av förste vice talman Ingegerd Troedsson (m)
vari yrkas att riksdagen begär att regeringen skyndsamt vidtar
åtgärder så att konkurrens kan ske på lika villkor i samband med
offentlig upphandlingsverksamhet av tjänster i enlighet med vad
i motionen anförts.
Utskottet
Allmän översyn av upphandlingsförordningen
I motion Fi504 yrkande 2 av Lars Tobisson m.fl. (m) hävdas
att en översyn av upphandlingsreglerna är motiverad i syfte att
ge de affärsmässiga övervägandena en mer avgörande roll. Stöd av
olönsamma företag bör undvikas i största allmänhet och i
synnerhet via undantagsregler för den offentliga upphandlingen.
Om det i särskilt akuta lägen skulle bedömas nödvändigt med
riktade insatser av exempelvis sysselsättningspolitiska skäl,
bör detta ske med medel direkt över statsbudgeten. Hänsyn till
en eventuell anslutning eller ett närmare samarbete med EG
tvingar, enligt motionärerna, fram en anpassning av våra
upphandlingsregler till dem som gäller inom EG.
I motionerna Fi514 av Rolf Clarkson m.fl. (m) och
Fi515 av Tom Heyman (m) krävs en översyn av
upphandlingsreglerna av mer specifika skäl. I motion Fi514
hävdas att konkurrensen vid Televerkets upphandling av
televäxlar måste skärpas. Detsamma gäller, enligt motion Fi515,
den kommunala upphandlingen av tjänster från taxiföretagen.
I sitt yttrande till utrikesutskottet framhöll finansutskottet
angående Sverige och den västeuropeiska integrationen
(1988/89:FiU2y) att frihandelsavtalet mellan Sverige och EG inte
innehåller några uttryckliga regler om offentlig upphandling.
Inom ramen för EG--EFTA-samarbetet gäller dock samma
begränsningar som för GATT-koden. Det konstaterades i detta
sammanhang att de svenska upphandlingsreglerna med bred marginal
uppfyller kraven i EFTA och GATT på likabehandling av utländska
varor.
De pågående förhandlingarna mellan EG och EFTA-länderna --
EES-förhandlingarna -- syftar till att sluta ett multilateralt
avtal som även omfattar upphandlingsområdet, baserat på
principerna om nationell behandling och icke-diskriminering.
Målet är att avtalet skall kunna träda i kraft den 1 januari
1993, dvs. vid den tidpunkt då samtliga EGs upphandlingsdirektiv
skall ha antagits. Detta innebär med andra ord att målet för
Sverige och de övriga EFTA-länderna är att inte bli betraktade
som tredje land vid upphandlingen inom EG.
Ett avtal förutsätter att den gällande
upphandlingsförordningen arbetas om och anpassas till de nya
kraven på upphandlingsproceduren. Ett sådant arbete pågår inom
regeringskansliet jämsides med förhandlingarna mellan EG och
EFTA. Utskottet kan sålunda konstatera att kravet i motion Fi504
på en översyn av gällande upphandlingsförordning är
tillgodosett. Utskottet avstyrker motion Fi504 yrkande 2.
Utskottet anser i likhet med vad som uttalas i t.ex. motion
Fi504 att den allmänna principen vid offentlig upphandling skall
vara affärsmässighet. Om konkurrensreglerna vid upphandling
åsidosätts, som hävdas i motionerna Fi514 och Fi515, skall detta
givetvis påtalas och åtgärdas av ansvariga myndigheter. Men
sådana avsteg från gällande upphandlingsregler motiverar inte en
allmän översyn av upphandlingsförordningen. Den pågående
översynen av reglerna är som framgått motiverad av andra skäl.
Motionerna Fi514 och Fi515 avstyrks av utskottet.
Med hänvisning till tekoindustrins konkurrensproblem föreslås
i motion Fi505 av Lennart Brunander (c) att den offentliga
upphandlingen allmänt i större utsträckning än för närvarande
bör ske i Sverige. Det skulle, menar motionären, vara en god
hjälp i en besvärlig situation och ett erkännande av svensk
företagsamhet. Även i motion Fi519 av Hans Nyhage (m) krävs
en översyn av upphandlingsförordningen i syfte att, som
motionären ser det, skapa rimliga villkor för statlig
upphandling inom den inhemska industrin.
Utskottet har vid ett flertal tillfällen och senast hösten
1990 (1990/91:FiU1) behandlat motioner med denna innebörd.
Utskottet vill återigen upprepa att utländska
upphandlingsmarknader är viktiga för svensk export och därigenom
även för sysselsättningen inom landet. Det är därför av stor
betydelse att de internationella avtal som träffats inom t.ex.
GATT om internationell konkurrens vid upphandling
respekteras. Kraven i motionerna Fi505 och Fi519 om nationell
särbehandling strider mot dessa internationella
överenskommelser.
Med hänvisning härtill avstyrks motionerna Fi505 och Fi519.
Kommunal upphandling
I motion Fi502 yrkande 4 av Bengt Westerberg m.fl. (fp)
anförs att anbudsupphandlingen bör öka. Som motionärerna ser det
har statsmakterna skyldighet att undanröja legala och andra
hinder för entreprenadlösningar. Särskilt på områden där
kommunerna vill ändra principerna för taxeersättning bör
kommunerna genom ambudsförfarande kontrollera huruvida billigare
och/eller bättre lösningar står till buds på marknaden. Enligt
motionärerna bör man på försök pröva en tvingande lagstiftning
på ett par kommunala ansvarsområden -- t.ex.
fastighetsunderhåll, väghållning, måltidsförsörjning eller
parkförvaltning.
I motion Fi504 yrkande 3 av Lars Tobisson m.fl. (m)
framhålls att principerna för den kommunala upphandlingen bör
regleras i lag och inte endast utgöra en rekommendation till
kommunerna från kommunförbunden att följa ett
upphandlingsreglemente. Nuvarande ordning har i alltför stor
utsträckning befrämjat ineffektivitet och bristande konkurrens,
vilket lett till en både onödig och skadlig skärpning av
skattetrycket. Sveriges närmande till EG talar också för en
lagreglering.
Utskottet är av samma uppfattning som motionärerna att den
kommunala tjänsteproduktionen bör utsättas för konkurrens från
fristående entreprenörer. Dessa frågor behandlas för närvarande
av konkurrenskommittén (dir. 1989:12). Kommittén har hittills i
tre rapporter sett över konkurrensen inom privata näringsgrenar
med omfattande regleringar. I sitt fortsatta arbete kommer
kommittén också att studera möjligheterna till ökad konkurrens
och metoder som stimulerar till en effektiv resurshållning inom
den kommunala sektorn. Som ett underlag för kommitténs
överväganden och förslag har riksrevisionsverket analyserat
förekomsten av bestämmelser i lagar och författningar som
förhindrar eller begränsar en kommuns eller landstingskommuns
möjligheter att utnyttja entreprenader (SOU 1991:26 Kommunala
entreprenader -- Vad är möjligt?). Kommittén kommer i juni i år
att redovisa förslag till åtgärder för att öka konkurrensen
mellan den kommunala egenregin och andra alternativ.
En anpassning till EGs regelverk innebär att även den
regionala och kommunala upphandlingen skall omfattas av en
överenskommelse om ett regelverk för upphandling. Ambitionen vid
de pågående förhandlingarna med EG är att nå överenskommelse om
icke-diskriminering såväl när det gäller den regionala och
lokala upphandlingen som när det gäller de sektorer som kommer
att liberaliseras i framtiden.
Mycket talar för att någon form av lagreglering kommer att bli
aktuell vad gäller den kommunala upphandlingen.
Även dessa frågor bereds för närvarande av regeringen som ett
led i anpassningsarbetet och kommer enligt nuvarande planer att
redovisas i en proposition under år 1992.
Med det anförda avstyrks motionerna Fi502 yrkande 4 och Fi504
yrkande 3.
Miljöpolitiska hänsyn vid upphandling
I motionerna Fi501 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) och
Fi512 av Carl Frick (mp) krävs att miljöhänsyn förs fram som
en viktig bestämningsfaktor vid offentlig upphandling. I motion
Fi501 krävs ändringar i upphandlingsförordningen så att
miljöhänsyn beaktas vid upphandlingen. I motion Fi512 anförs att
det inte är priset på varan eller tjänsten som skall betonas vid
upphandling. Upphandlingsförordningen måste ändras så att lokala
och regionala uppköp ger företräde. På så sätt kan prioritet ges
åt regional-,sårbarhets-och miljöfaktorer vid upphandling. I
motionen understryks att EG-anpassning eller GATT-bestämmelser
inte får äventyra centrala miljöpolitiska mål.
Utskottet vill med anledning av dessa motioner anföra
följande.
Gällande bestämmelser för den statliga upphandlingen inrymmer
möjligheten att beakta de olika miljökrav som måste gälla för
myndigheternas verksamhet. Miljökraven kan således tydligt anges
i de kvalitetskrav som måste ställas på den produkt eller tjänst
som skall upphandlas. Detta skall framgå av det s.k.
förfrågningsunderlaget vid anbudsinfordran. Den grundläggande
principen för upphandling -- affärsmässigheten -- innebär
sålunda att en myndighet skall beakta alla faktorer som är
nödvändiga för att upphandlingen skall bli så ekonomisk och
ändamålsenlig som möjligt för myndigheten. Enligt utskottets
mening måste ändamålsenlighetskravet innebära att uppställda
miljökrav tillgodoses. Detta innebär att ett hänsynstagande till
miljön väl låter sig förenas med gällande
upphandlingsbestämmelser. Det kan i detta sammanhang nämnas att
EGs syn på upphandlingsreglerna inte står i motsatsställning
till vad utskottet här anfört om miljöhänsyn vid upphandling.
På grundval av samarbetet inom upphandlingsdelegationen har
riksrevisionsverket, landstingsförbundet och Svenska
kommunförbundet tagit fram en skrift om miljöhänsyn vid
offentlig upphandling (Miljöhänsyn vid upphandling, RRV mars
1991). I promemorian ges exempel på hur statliga myndigheter,
kommuner och landsting genom att ta miljöhänsyn verkar för en
bättre miljö.
Som utskottet framhöll i betänkandet 1990/91:FiU1 hösten 1990
är det viktigt att statliga myndigheter och verk bidrar till att
miljöpolitikens mål uppfylls. Det förefaller dock mindre
lämpligt att reglera detta genom detaljerade bestämmelser i
upphandlingsförordningen. Det borde i stället kunna förutsättas
att myndigheterna i hela sin verksamhet uppfyller uppställda
miljökrav men också att de noga följer utvecklingen inom detta
område och vidtar åtgärder när så är befogat. Det kan även
nämnas att införandet av miljöavgifter bör bidra till att
miljöaspekterna får större tyngd i upphandlingen genom att
avgifterna påverkar priset på den aktuella varan eller tjänsten.
Med det anförda avstyrks motionerna Fi501 och Fi512.
Enhetlig redovisning
I motion Fi504 yrkande 4 av Lars Tobisson m.fl. (m) och
motion Fi507 av Kenth Skårvik m.fl. (fp, m) föreslås en
enhetlig redovisning av kommunernas egenregiverksamhet. En
redovisningsform som utvisar både de faktiska kostnaderna och
andelen egenregi-resp. entreprenadverksamhet skulle ge bättre
förutsättningar för konkurrens mellan privata företag och
offentlig verksamhet.
I motion Fi518 (m) av förste vice talman Ingegerd
Troedsson ställs kravet att stat, kommun och landsting vid
upphandling av tjänster skall redovisa samtliga kostnader i den
egna verksamheten. I annat fall kommer, menar motionären, allt
framgent en utveckling av entreprenadverksamheten och prövning
av alternativa driftsformer att förhindras eftersom dessa inte
prövas på samma villkor som verksamhet i egen regi.
Utskottet har tidigare och senast i sitt betänkande
1990/91:FiU1 avstyrkt motionsyrkanden med samma innebörd som i
här aktuella motioner med hänvisning till det pågående arbetet
med att förändra kommunernas redovisningssystem.
Utskottet vill med anledning av dessa motionsyrkanden
framhålla följande.
Som framhålls i motion Fi507 pågår inom Svenska
kommunförbundet ett arbete med att utarbeta en baskontoplan för
kommuner, ett arbete som syftar till att ge kommunerna en
"basmodell" för en kontoplan som den enskilda kommunen själv kan
anpassa efter lokala krav och önskemål.
Fr.o.m. år 1989 tillämpar praktiskt taget alla kommuner den
nya budget-och redovisningsmodell som utarbetats av kommun-
och landstingsförbunden. Det innebär att kommunerna framöver
kommer att ha enhetliga principer för den externa redovisningen.
De frågor som tas upp i motionerna anknyter emellertid främst
till kommunernas interna redovisning. Inom detta område finns i
dag stora skillnader mellan kommunerna. Detta beror bl.a. på
skillnader mellan kommunerna avseende befolkningsstorlek,
verksamhetens inriktning, organisationens struktur osv. Att få
en större enhetlighet i den interna redovisningen är därför
förenat med stora problem.
Som utskottet framhöll i betänkandet 1990/91:FiU1 innebär
förnyelsearbetet inom den offentliga sektorn bl.a. en ökad
mångfald vad gäller enskilda kommuners styr-och
ledningsprinciper, val av organisering, grad av decentralisering
m.m. Mot denna bakgrund är det tveksamt om det är lämpligt att
från statsmakternas sida föreskriva hur kommunernas
internredovisning skall se ut. Utskottet vill emellertid
framhålla att i takt med att kommunerna i ökad utsträckning
inför nya och modernare ADB-stöd bör det bli enklare att
redovisa egenregiverksamheten för den enskilda kommunen.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna Fi504 yrkande
4, Fi507 och Fi518.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande översyn av gällande upphandlingsförordning
att riksdagen avslår motion 1990/91:Fi504 yrkande 2,
res. 1 (m, fp)
2. beträffande konkurrensreglerna vid upphandling
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Fi514 och
1990/91:Fi515,
res. 2 (m, fp)
3. beträffande internationell konkurrens vid upphandling
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Fi505 och
1990/91:Fi519,
res. 3 (c)
4. beträffande kommunal upphandling
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Fi502 yrkande 4 och
1990/91:Fi504 yrkande 3,
res. 4 (m, fp)
5. beträffande miljöpolitiska hänsyn vid upphandling
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Fi501 och
1990/91:Fi512,
res. 5 (c)
res. 6 (v, mp)
6. beträffande enhetlig redovisning
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Fi504 yrkande 4,
1990/91:Fi507 och 1990/91:Fi518.
res. 7 (m, fp)
Stockholm den 25 april 1991
På finansutskottets vägnar
Hans Gustafsson
Närvarande: Hans Gustafsson (s), Arne Andersson i Gamleby
(s), Gunnar Björk (c), Per Olof Håkansson (s), Rune Rydén (m),
Iris Mårtensson (s), Lisbet Calner (s), Arne Kjörnsberg (s),
Filip Fridolfsson (m), Lars De Geer (fp), Ivar Franzén (c),
Lars-Ove Hagberg (v), Carl Frick (mp), Marianne Carlström (s),
Sonia Karlsson (s), Ing-Britt Nygren (m) och Ingela Mårtensson
(fp).
Reservationer
Reservationer
1. Översyn av gällande upphandlingsförordning (mom.1)
Rune Rydén (m), Filip Fridolfsson (m), Lars De Geer (fp),
Ing-Britt Nygren (m) och Ingela Mårtensson (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar
med "I sitt" och på s. 4 slutar med "yrkande 2" bort ha följande
lydelse:
De nuvarande reglerna för den offentliga upphandlingen
innehåller så många möjliga undantag från principen om
affärsmässighet att denna princip ofta kan frångås i praktiken.
Undantag medges antingen av sysselsättningsskäl eller för att
främja den svenska industrins utveckling. Dessa undantag öppnar
möjligheter för att exempelvis stödja vissa företag genom att
inte välja det affärsmässigt bästa anbudet. Syftet kan då vara
att förhindra nedläggning eller inskränkning eller andra
lokaliserings-, regional- och industripolitiska skäl.
Mot denna bakgrund anser utskottet att den översyn av
upphandlingsreglerna, som nu genomförs för att anpassa
förordningen till EGs regelverk, måste ge de affärsmässiga
övervägandena en helt avgörande roll. Stöd av olönsamma företag
bör undvikas i största allmänhet och i synnerhet via
undantagsregler för den offentliga upphandlingen. Om det i
särskilt akuta lägen skulle bedömas nödvändigt med riktade
insatser av exempelvis sysselsättningspolitiska skäl, bör detta
ske med medel direkt över statsbudgeten.
Det direktivförslag för tjänsteupphandling inom EG som
presenterades i september 1990 väntas träda i kraft i mars 1992.
Förslaget omfattar s.k. prioriterade tjänster som t.ex.
reparations- och underhållsarbeten, databehandling,
redovisning och bokföring, marknadsundersökningar,
arkitekttjänster, vissa telekommunikationstjänster,
vissa transporttjänster samt "övriga tjänster" (t.ex. hotell-
och restaurangtjänster, juridiska och vissa finansiella
tjänster, utbildning, hälso- och sjukvårdstjänster m.m.).
Tilläggsdirektiv utarbetas för närvarande för i dag exkluderad
tjänsteverksamhet.
De nya EG-reglerna för offentlig upphandling skulle kunna
skapa intressanta affärsmöjligheter för svenska företag. För det
första krävs emellertid då att Sverige lyckas uppnå ett
fullvärdigt medlemskap i EG. I annat fall begränsas de svenska
företagens möjligheter att få sina anbud antagna. För det andra
måste de svenska reglerna för den offentliga upphandlingen
harmoniseras med EGs så att principen om affärsmässighet ges ett
verkligt innehåll.
Nuvarande situation för Sverige, såsom varande icke medlem av
Gemenskapen, kan skapa problem i det framtida samarbetet med EG
vid behov av rättslig prövning av tvist mellan exempelvis den
svenska staten och ett utländskt företag. Frågan uppkommer då
var den rättsliga prövningen skall ske. Inom EG kan företag
vända sig till EG-domstolen för att kontrollera att anbuden är
riktigt utformade. I nuvarande situation finns däremot ingen
formell rätt för EG-domstolen att pröva anbud till svenska
myndigheter. Inte heller kan företagen vända sig till något
EFTA-organ. Även om EG hittills accepterat rådande förhållanden
blir situationen en annan om Sverige i förening med andra
EFTA-länder vill verka på åtminstone delar av EGs inre marknad.
Den pågående översynen av de offentliga upphandlingsreglerna
bör mot denna bakgrund, enligt utskottets mening, även leda till
en harmonisering med de regler för rättslig prövning som
tillämpas inom EG.
Vad utskottet här anfört om en översyn av gällande
upphandlingsförordning med anledning av motion Fi504 yrkande 2
bör riksdagen ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande
lydelse:
1. beträffande översyn av gällande upphandlingsförordning
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Fi504
yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om en översyn av upphandlingsförordningen,
2. Konkurrensreglerna vid upphandling (mom.2)
Rune Rydén (m), Filip Fridolfsson (m), Lars De Geer (fp),
Ing-Britt Nygren (m) och Ingela Mårtensson (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.4 som
börjar med "Utskottet anser" och slutar med "av utskottet" bort
ha följande lydelse:
I motionerna Fi514 och Fi515 hävdas att konkurrensen vid
offentlig upphandling är otillräcklig. Detta är enligt
utskottets mening i sig ett motiv för att se över
upphandlingsförordningen. Därvid bör särskilt reglerna för
rättslig prövning uppmärksammas när avsteg från givna
upphandlingsregler kan konstateras.
Vad utskottet här anfört med anledning av motionerna Fi514 och
Fi515 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande
lydelse:
2. beträffande konkurrensreglerna vid upphandling
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Fi514 och
1990/91:Fi515 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
3. Internationell konkurrens vid upphandling (mom.3)
Gunnar Björk och Ivar Franzén (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.4 som
börjar med "Utskottet har" och slutar med "och Fi519" bort ha
följande lydelse:
Som utskottet ser det är det av stor betydelse att inom vissa
branscher av bl.a. beredskapsskäl kunna behålla en
utvecklingspotential. En offentlig upphandling får inte
genomföras på ett sådant sätt att viktig kunskap för att kunna
producera exempelvis tekoprodukter av hög kvalitet försvinner ur
Sverige. Som nämns i motion Fi505 har upphandling av uniformer
inte skett hos svenska företag trots att dessa gjort avgörande
insatser för att utveckla tyget. I motion Fi519 anförs också att
konfektioneringen i detta fall skett i länder där produktionen i
stor utsträckning har subventionerats.
Vad utskottet här anfört med anledning av motionerna Fi505 och
Fi519 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande
lydelse:
3. beträffande internationell konkurrens vid upphandling
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Fi505 och
1990/91:Fi519 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
4. Kommunal upphandling (mom.4)
Rune Rydén (m), Filip Fridolfsson (m), Lars De Geer (fp),
Ing-Britt Nygren (m) och Ingela Mårtensson (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s.5 som
börjar med "Utskottet är" och slutar med "yrkande 3" bort ha
följande lydelse:
Som utskottet ser det är det angeläget att i översynen av
upphandlingsförordningen ge större räckvidd åt reglerna för
upphandling av tjänster. I detta sammanhang bör beaktas även den
verksamhet som för närvarande sköts i egen regi av den
offentliga sektorn och den kommunala sektorn i synnerhet. Alla
tillfällen till anbudsupphandling bör utnyttjas för transporter,
städning, fastighetsskötsel, matlagning osv. De krav på
affärsmässighet och opartiskhet som gäller för den statliga
upphandlingen måste också, framhålls i motion Fi502 (fp),
ställas på valet mellan egen regi och entreprenad. En rimlig
lösning kan här vara att på försök pröva en tvingande
lagstiftning på ett par kommunala ansvarsområden -- t.ex.
fastighetsunderhåll, väghållning eller parkförvaltning.
Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion Fi504
(m), att den kommunala upphandlingen liksom den statliga bör
regleras i lag. Detta är viktigt, inte minst mot bakgrund av
denna sektors stora betydelse för den ekonomiska aktiviteten i
Sverige och statsmakternas övergripande ansvar för den
ekonomiska utvecklingen. Nuvarande ordning har i alltför stor
utsträckning befrämjat ineffektivitet och bristande konkurrens,
vilket lett till en både onödig och skadlig skärpning av
skattetrycket. Sveriges närmande till EG talar också för en
lagreglering. Detta har visserligen i vaga ordalag antytts av
regeringen (jfr t.ex. Offentlig upphandling i ett nytt Europa.
Utrikesdepartementet november 1990). Enligt utskottets mening
bör emellertid regeringen klart uttala att all offentlig
upphandling bör lagregleras.
Vad utskottet här anfört om den kommunala upphandlingen bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under4 bort ha följande
lydelse:
4. beträffande kommunal upphandling
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Fi502
yrkande 4 och 1990/91:Fi504 yrkande 3 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Miljöpolitiska hänsyn vid upphandling (mom.5)
Gunnar Björk och Ivar Franzén (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar
med "Gällande bestämmelser" och slutar med "och Fi512" bort ha
följande lydelse:
I motionerna Fi501 och Fi512 framhålls att man i den
offentliga upphandlingen måste ta miljöpolitiska hänsyn.
Utskottet delar den uppfattningen. Statens och kommunernas
upphandling borde användas systematiskt för att bl.a. medverka
till energisparande och påverka näringslivets omdaning till
miljövänlig produktion. För att uppnå detta bör, som också
föreslås i motion Fi501, ändringar vidtas i
upphandlingsförordningen (1988:366) och i den överenskommelse
mellan kommunerna och de kommunala förbunden som reglerar den
kommunala upphandlingen.
Naturvårdsverket har i rapporten Avfallet och Miljön
föreslagit en ändring i upphandlingsförordningen med den
inriktning som utskottet här förordat. Verket anser sålunda att
ett förtydligande bör göras i upphandlingsförordningen och i
föreskrifterna i anslutning till förordningen, om att statliga
myndigheter vid sin upphandling skall ta vederbörliga
miljöhänsyn. Verket föreslår att ändringen lämpligen införs som
ett tillägg till tredje paragrafen, vari bl.a. föreskrivs att
myndigheterna i sin upphandling skall iaktta affärsmässighet,
med innebörden att myndigheterna också skall beakta den inverkan
produkten kan ha på miljön.
I motion Fi512 framhålls även att regionalpolitiska hänsyn bör
vägas in som en viktig bestämningsfaktor vid upphandling.
Utskottet delar uppfattningen att upphandling inom den
offentliga sektorn i vissa fall bör kunna ske med inriktning på
utsatta regioner och näringar.
Vad utskottet här anfört med anledning av motionerna Fi501 och
Fi512 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande
lydelse:
5. beträffande miljöpolitiska hänsyn vid upphandling
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Fi501 och med
anledning av motion 1990/91:Fi512 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört om ändring i
upphandlingsförordningen (1988:366),
6. Miljöpolitiska hänsyn vid upphandling (mom.5)
Lars-Ove Hagberg (v) och Carl Frick (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar
med "Gällande bestämmelser" och slutar med "och Fi512" bort ha
följande lydelse:
I motionerna Fi501 och Fi512 framhålls att man i den
offentliga upphandlingen måste ta miljöpolitiska hänsyn.
Utskottet är av samma uppfattning. Statens och kommunernas
upphandling borde användas systematiskt för att bl.a. medverka
till energisparande och påverka näringslivets omdaning till
miljövänlig produktion. För att uppnå detta bör ändringar vidtas
i upphandlingsförordningen (1988:366) och i den överenskommelse
mellan kommunerna och de kommunala förbunden som reglerar den
kommunala upphandlingen.
Naturvårdsverket har i rapporten Avfallet och Miljön
föreslagit en ändring i upphandlingsförordningen med den
inriktning som utskottet här förordat. Verket anser sålunda att
ett förtydligande bör göras i upphandlingsförordningen och i
föreskrifterna i anslutning till förordningen, om att statliga
myndigheter vid sin upphandling skall ta vederbörliga
miljöhänsyn. Verket föreslår att ändringen lämpligen införs som
ett tillägg till tredje paragrafen, vari bl.a. föreskrivs att
myndigheterna i sin upphandling skall iaktta affärsmässighet,
med innebörden att myndigheterna också skall beakta den inverkan
produkten kan ha på miljön.
Utskottet vill understryka att det gäller att ta ett samlat
ansvar vid bedömningen av ett anbud. Därvid måste
miljökonsekvenserna klarläggas för den aktuella varans
tillverkning, transport och användning. Syftet är att göra en
bedömning av de olika alternativens totala samhällskostnader.
I motion Fi512 anförs även att regionalpolitiska hänsyn bör
vägas in som en viktig bestämningsfaktor vid upphandling.
Utskottet delar uppfattningen att upphandling inom den
offentliga sektorn måste kunna ske med inriktning på utsatta
regioner och näringar.
Utskottet vill också framhålla att i den mån som dessa krav
skulle strida mot intentionerna i EG-anpassningen måste
regeringen vid förhandlingarna se till att genuina svenska
miljö- och regionalpolitiska mål inte äventyras. Eventuella
stridigheter med GATT-avtal måste lösas genom förhandlingar,
eftersom miljöstörningarna är globala. Fri handel måste ske på
lika villkor.
Vad utskottet här anfört med anledning av motionerna Fi501 och
Fi512 om miljöpolitiska och regionalpolitiska hänsyn vid
upphandling bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande
lydelse:
5. beträffande miljöpolitiska hänsyn vid upphandling
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Fi501 och
1990/91:Fi512 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om ändring i upphandlingsförordningen
(1988:366),
7. Enhetlig redovisning (mom.6)
Rune Rydén (m), Filip Fridolfsson (m), Lars De Geer (fp),
Ing-Britt Nygren (m) och Ingela Mårtensson (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar
med "Utskottet har" och på slutar med "och Fi518" bort ha
följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att konkurrensen
mellan privata företag och offentlig verksamhet skulle ges
bättre förutsättningar, om den kommunala egenregiverksamheten
ges en enhetlig redovisningsform, som utvisar både de faktiska
kostnaderna och andelen egenregi- resp. entreprenadverksamhet.
Myndigheternas verksamhet i egen regi innebär att de privata
företagen och då inte minst de mindre företagen utestängs från
en viktig marknad. Den senare typen av uppgifter bör återfinnas
i kommunens årsredovisning.
Uppgifter om de kommunala kostnaderna för egenregiverksamheten
bör kompletteras med en redogörelse för använda
redovisningstekniska principer. Redovisning av
egenregiverksamheten ger företag och allmänhet väsentlig
information. Ökade möjligheter att jämföra kostnaderna för
kommunens egen verksamhet och för entreprenader stärker
konkurrensmöjligheterna.
Det kan i detta sammanhang nämnas att EG-länderna i dessa
hänseenden omfattas av en väl utvecklad offentlighetsprincip,
där "indikativa notiser" om planerade upphandlingar och
anbudsinfordringar liksom resultatet av dessa skall publiceras i
Official Journal of the European Communities och i databasen
TED, Tenders Electronic Daily. Både upphandling och
egenregiverksamhet skall i princip publiceras för att möjliggöra
anbudsgivning.
Utskottet anser mot här angiven bakgrund att det är angeläget
att regeringen i sina överläggningar med kommunförbunden och
kommunerna kraftigt understryker vikten av att få till stånd en
enhetlig redovisning av egenregiverksamheten. Vad utskottet här
anfört bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande
lydelse:
6. beträffande enhetlig redovisning
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Fi504
yrkande 4, 1990/91:Fi507 och 1990/91:Fi518 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1
Inledning1
Motionerna 2
Utskottet 3
Allmän översyn av upphandlingsförordningen 3
Översyn av gällande upphandlingsförordning 4
Konkurrensreglerna vid upphandling 4
Internationell konkurrens vid upphandling 4
Kommunal upphandling 5
Miljöpolitiska hänsyn vid upphandling 6
Enhetlig redovisning 7
Hemställan 8
Reservationer 9
1. Översyn av gällande upphandlingsförordning (mom.1)
(m,fp) 9
2. Konkurrensreglerna vid upphandling (mom. 2) (m,fp) 10
3. Internationell konkurrens vid upphandling (mom.3) (c)
10
4. Kommunal upphandling (mom. 4) (m, fp) 11
5. Miljöpolitiska hänsyn vid upphandling (mom. 5) (c) 12
6. Miljöpolitiska hänsyn vid upphandling (mom. 5) (v,mp)
13
7. Enhetlig redovisning (mom. 6) (m, fp) 14