Finansutskottets betänkande
1990/91:FIU25

Utveckling av offentlig sektor (prop. 1990/91:100 bil. 2)


Innehåll

1990/91
FiU25

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet vad regeringen anfört i
budgetpropositionens bilaga 2 (avsnitten 1--3) om utvecklingen
av den offentliga sektorn och motioner som väckts i anslutning
därtill. I parti- och kommittémotioner från moderata
samlingspartiet, folkpartiet liberalerna och centerpartiet ges i
programform mål och riktlinjer för förnyelsen av den offentliga
verksamheten. Yrkandena i övriga motioner från enskilda
motionärer konkretiserar och anknyter i flertalet fall till
dessa övergripande motioner.
I en motion från företrädare för miljöpartiet begärs en
parlamentarisk utredning om offentlig verksamhet i monopolform.
Utskottet avstyrker samtliga motionsyrkanden. Enligt
utskottets mening ligger många av de åtgärder som föreslås i
motionerna i linje med det förnyelsearbete som regeringen
redovisar i propositionen.
Inledning
I detta betänkande behandlar utskottet
dels proposition 1990/91:100 bilaga 2 Utveckling av
offentlig sektor (Gemensamma frågor), i vad avser den statliga
sektorn m.m. avsnitten 1--3,
dels de under allmänna motionstiden väckta motionerna
1990/91:Fi215 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) i vad avser
yrkande 1,
1990/91:Fi502 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) i vad avser
yrkandena 1--3 och 5,
1990/91:Fi503 av Kjell-Arne Welin (fp),
1990/91:Fi504 av Lars Tobisson m.fl. (m) i vad avser
yrkande1,
1990/91:Fi506 av Lars Tobisson m.fl. (m),
1990/91:Fi508 av Rune Rydén och Per Stenmarck (m),
1990/91:Fi511 av Olof Johansson m.fl. (c),
1990/91:Fi513 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m),
1990/91:Fi516 av Karl-Gösta Svenson och Ingrid Hemmingsson
(m) i vad avser yrkande 1,
1990/91:Fi517 av Lars Norberg m.fl. (mp),
1990/91:Fi704 av Carl Bildt m.fl. (m) i vad avser yrkande 2.

Propositionen

I proposition 1990/91:100 bilaga 2 har regeringen
(civildepartementet) -- efter föredragning av statsrådet Bengt K
Å Johansson -- berett riksdagen tillfälle att ta del av vad i
propositionen anförts om utvecklingen av den offentliga sektorn,
i vad avser avsnitten 1--3 (s. 3--33).

Motionerna

1990/91:Fi215 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om produktionen av offentliga tjänster.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:N292.
1990/91:Fi502 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionens sammanfattning anförts om riktlinjer för den
offentliga sektorns förnyelse,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag som undanröjer
hinder för enskilda alternativ till offentlig sektor i enlighet
med vad som anförts i motionens avsnitt 5.2,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ökat konsumentinflytande i offentlig
sektor, bl.a. genom ökad valfrihet,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om initiativ från staten till en
försöksverksamhet med servicekuponger i enlighet med vad som i
motionen anförts.
1990/91:Fi503 av Kjell-Arne Welin (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att låta utreda en kraftig reduktion av
statliga myndigheters centrala kanslier,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av att öka effektiviteten i den
offentliga sektorn genom skärpt konkurrens och mindre
regleringar,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet att undanröja
produktivitetshämmande mellannivåer i den statliga
förvaltningen.
1990/91:Fi504 av Lars Tobisson m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av bl.a. avmonopolisering och
avreglering i syfte att uppnå ökad konkurrens mellan offentlig
och privat verksamhet.
1990/91:Fi506 av Lars Tobisson m.fl. (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om riktlinjer för den offentliga sektorns
utveckling.
1990/91:Fi508 av Rune Rydén och Per Stenmarck (m) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen begär en allsidig översyn av de
olika förhållanden som påverkar konkurrensen mellan privata och
offentliga företag.
1990/91:Fi511 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om målen för utvecklings- och
förnyelsearbetet inom den offentliga sektorn,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om riktlinjerna för utvecklings- och
förnyelsearbetet inom den offentliga sektorn.
1990/91:Fi513 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att monopol, t.ex inom barn- och
äldreomsorg samt vård skall avskaffas i syfte att främja
tjänstesektorn.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:A451.
1990/91:Fi516 av Karl-Gösta Svenson och Ingrid Hemmingsson
(m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att det förutom en förändrad offentlig
sektor behövs alternativa lösningar.
1990/91:Fi517 av Lars Norberg m.fl. (mp) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär att en parlamentarisk utredning
tillsätts beträffande offentliga monopol i enlighet med vad som
anförts i motionen.
1990/91:Fi704 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts angående privat verksamhet inom det som i dag
är offentlig sektor.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:N254.

Utskottet

Regeringen har i budgetpropositionen, bilaga 2, gett en bred
redovisning av utvecklingsarbetet inom den offentliga sektorn. I
detta betänkande behandlar utskottet den del av reformarbetet
som redovisas i avsnitten 1--3 (den statliga sektorn m.m.) samt
ett antal motioner som väckts under den allmänna motionstiden
där krav rests på förändringar av den offentliga verksamheten.
I budgetpropositionens bilaga 2 anges -- beträffande den
statliga sektorn (avsnitt 3) -- bl.a. att ett treårigt program
skall genomföras där den statliga administrationen genom
strukturella förändringar reduceras med 10 %. De statliga
verksstyrelsernas ansvar skall utredas och alternativa
verksamhetsformer stimuleras. Inom ramen för den nya
budgetprocessen genomförs en första fördjupad prövning av vissa
myndigheter. Åtgärder aviseras vidare för att göra revisionen i
statsförvaltningen effektivare. En översyn skall göras av
konkurrensutsatt affärsverksamhet hos förvaltningsmyndigheterna.
Samtidigt förordas att konkurrens och marknadskrafter i ökad
utsträckning bör användas på det offentliga området. I
propositionen redovisas också inledningsvis (avsnitten 1 och 2)
de allmänna utgångspunkterna för regeringens arbete med att
utveckla den offentliga sektorn samt vissa internationella
jämförelser.
I parti- och kommittémotioner från de borgerliga partierna
redovisas i ett brett perspektiv olika åtgärder som bör vidtas
för att uppnå en enligt motionärerna positiv utveckling av den
offentliga verksamheten.
I motion Fi502 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) yrkande 1
sägs att Sveriges utveckling under 90-talet i hög grad avgörs av
hur vi lyckas med reformeringen av den offentliga sektorn.
Valfriheten, produktiviteten och servicenivån måste öka. Många
av de verksamheter som hör till den offentliga sektorn måste
även framdeles skattefinansieras. Däremot bör produktionen kunna
organiseras på olika sätt och enskilda initiativ spela en viktig
roll. Andelen entreprenader i både statlig och kommunal
förvaltning bör öka. Statliga och kommunala bolag bör säljas ut
och kostnadsexplosionen i de stora subventions- och
transfereringssystemen måste hejdas.
I motion Fi506 av Lars Tobisson m.fl. (m) anges olika
riktlinjer för den offentliga sektorns utveckling. Sektorn utgör
enligt motionärerna ett viktigt inslag i ett samhälle som är
inriktat på stabil och långsiktig ekonomisk tillväxt. Staten har
en fundamental uppgift att skydda landet och varje enskild
människa mot yttre och inre hot. Det allmänna skall stå som
garant för en social grundtrygghet. Den offentliga sektorn skall
inte annat än i undantagsfall producera varor och tjänster.
Effektiviteten inom den offentliga förvaltningen skall ökas
bl.a. genom en förbättrad styrning, ökad upphandling och större
valfrihet för den enskilde medborgaren på serviceområden som i
dag lyder under offentliga monopol.
I motion Fi511 av Olof Johansson m.fl. (c) yrkandena 1 och
2 redovisar centerpartiet målen och riktlinjerna för
utvecklings- och förnyelsearbetet inom den offentliga sektorn.
Utgångspunkter för förnyelsen är bl.a. att värna den sociala
tryggheten och den generella välfärdpolitiken, att öka sektorns
måluppfyllelse samt att decentralisera verksamheten och att öka
den enskildes valfrihet.
I motionen sammanfattas centerns program för den offentliga
sektorn i ett åtgärdsprogram med 36 olika punkter. Bland de
frågor som tas upp märks förstärkt medborgarinflytande,
renodling av politikerrollen, förbättrad styrning och
utvärdering av den offentliga verksamheten samt behoven av
avreglering, strukturella förändringar av organisationen och
alternativa produktionsformer.
I en rad motioner krävs avregleringar inom den offentliga
sektorn för att få till stånd alternativa lösningar och därmed
ökad konkurrens samt ökat konsumentinflytande m.m.
I motion Fi215 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) yrkande 1
sägs att den offentliga tjänsteproduktionen bör reformeras i
syfte att stärka konsumentintresset. Tjänster som vård, omsorg
och utbildning bör finnas i såväl offentlig som enskild regi.
I motion Fi516 av Karl-Gösta Svenson och Ingrid
Hemmingsson (m)  yrkande 1 anförs att det förutom en förändrad
offentlig sektor behövs alternativa lösningar. Enskilda
alternativ måste uppmuntras. Framför allt områdena vård, omsorg
och utbildning måste bli utsatta för konkurrens.
I motion Fi502 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) yrkande 2
krävs att de legala förutsättningarna för utnyttjande av
entreprenader inom offentlig sektor klarläggs. Lagar som
uttryckligen eller genom förarbetenas utformning hindrar
entreprenader bör ses över. Ett exempel är lagstiftningen som
styr brandförsvaret.
I motion Fi503 av Kjell-Arne Welin (fp) yrkande 2 anförs
att effektiviteten inom den offentliga sektorn kan ökas genom
skärpt konkurrens och mindre regleringar.
Enligt motion Fi504 av Lars Tobisson m.fl. (m) yrkande 1
måste olika åtgärder vidtas för att stärka konkurrensen mellan
privat och offentlig verksamhet. Bl.a. bör monopol och
specialregleringar avskaffas inom ett flertal områden. Viss
offentlig verksamhet bör avyttras såväl för att stärka
konkurrensen som av finansiella skäl. Sammanblandning av
monopolverksamhet och konkurrensutsatt verksamhet måste
undanröjas. Avgiftsfinansiering bör förekomma i ökad
utsträckning för att öka konsumentstyrningen av
tjänsteproduktionen.
I motion Fi513 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m)
hävdas att ett av Värmlands största problem är att en så stor
del av arbetskraften arbetar inom offentlig sektor. Enligt
motionärerna förhindrar det offentligas monopolställning inom
branscher som vård, omsorg och service en sund konkurrens och
därmed en sund utveckling av den privata tjänstesektorn.
I motion Fi704 om företagande av Carl Bildt m.fl. (m)
behandlas bl.a. behovet av att reformera den offentliga sektorn.
Enligt motionen finns det vissa uppgifter som bara statsmakterna
kan klara, men stora och viktiga delar i dagens offentliga
sektor  kan skötas i enskild regi. Detta hindrar inte att vissa
väsentliga verksamheter kan vara offentligt finansierade.
Näringsfrihet bör råda även inom den offentliga sektorn. De
anställda bör få möjlighet att förverkliga sina idéer, drömmar
och förslag som enskilda entreprenörer.
I motion Fi502 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) yrkandena 3
och 5 förordas olika vägar för att öka konsumentinflytandet i
den offentliga sektorn. Det tänkes ske genom att öka mångfalden
och valfriheten i såväl konsumentledet som i producentledet. Ett
sätt att finansiera en verksamhet och samtidigt möjliggöra en
stor valfrihet för konsumenterna är, sägs det, att införa s.k.
servicekuponger ("vouchers"). Staten bör ta initiativ till en
försöksverksamhet inom hemtjänsten i samarbete med några
kommuner.
I några enskilda motioner ställs krav på åtgärder som berör
bl.a. statliga myndigheter och affärsverk.
I motion Fi503 av Kjell-Arne Welin (fp) yrkandena 1 och 3
ställs krav på att produktivitetshämmande mellannivåer i
statsförvaltningen skall undanröjas och att frågan om en kraftig
reduktion av statliga myndigheters centrala kanslier skall
utredas. I motion Fi508 av Rune Rydén och Per Stenmarck (m)
tas olika frågor om det offentliga företagandet upp.
Motionärerna begär en allsidig översyn av de olika förhållanden
som påverkar konkurrensen mellan privata och offentliga företag.
Det är enligt motion Fi517 av Lars Norberg m.fl. (mp) i hög
grad motiverat att tillsätta en parlamentarisk utredning som
kartlägger det reella läget i första hand inom affärsverken men
också inom annan statlig och kommunal sektor som bedrivs under
monopol eller monopolliknande förhållanden. Utredningen bör
utmynna i ett förslag till städning så att det skapas klara
rågångar mellan monopolverksamhet och konkurrensutsatt
verksamhet inom offentlig affärsverksamhet.
Utskottet vill för egen del anföra följande.
Den offentliga verksamheten har stor betydelse för
medborgarnas trygghet och service. Den tillgodoser ofta
intressen som inte kan tillgodoses på annat sätt. Den offentliga
sektorn har många uppgifter som marknaden inte kan fullgöra
eller där marknaden fungerar ofullständigt. Grundläggande
skillnader finns också mellan offentliga och privata
organisationer, t.ex. beträffande kraven på demokrati,
offentlighet och rättssäkerhet.
Sverige har en i jämförelse med de flesta andra länder stor
offentlig sektor. Samtidigt ger den medborgarna en i mycket
väsentliga delar väl fungerande service. Den bidrar t.ex. också
till en förhållandevis jämn inkomstfördelning och befrämjar
jämställdheten mellan män och kvinnor. Utgiftsexpansionen måste
emellertid nu dämpas. Nya eller ändrade behov måste i ökad
utsträckning tillgodoses genom omprioriteringar och
effektiviseringar inom den offentliga sektorn. Förbättringar
måste samtidigt göras av kvaliteten, tillgängligheten och
valfriheten.
Utskottet konstaterar att många av de åtgärder som föreslås i
de borgerliga parti- och kommittémotionerna i flera avseenden
ligger i linje med det pågående reformarbetet för att utveckla
den offentliga sektorn. Det gäller t.ex. kraven på omprövningar
av offentliga verksamheter, ökad produktivitet och effektivitet,
nya finansieringsformer samt ökad konkurrens och större
möjligheter för medborgarna att välja mellan olika alternativ.
Utskottet vill samtidigt understryka att välfärdspolitikens
mål ligger fast. Vård, omsorg och utbildning skall vara
tillgängliga på lika villkor för alla medborgare. Alla skall
vidare ha rätt till trygghet vid ålderdom, sjukdom och
handikapp, och den offentliga sektorn skall finansieras
solidariskt.
I ett flertal borgerliga motioner tas frågan om ett ökat
inslag av privat verksamhet inom den offentliga sektorns ram
upp. I första hand pekas på behovet av ökad andel enskild
verksamhet i entreprenadform inom områdena vård, omsorg och
utbildning. Det rör sig alltså här om verksamheter som kommuner
och landsting ansvarar för men som i stor utsträckning styrs av
statliga regler i lagar och statsbidragsförfattningar. Även på
detta område pågår ett utvecklingsarbete som i vissa delar har
den inriktning som motionärerna anger. I budgetpropositionen
anger regeringen bl.a. följande som en grundläggande
utgångspunkt för förnyelsearbetet: "Den offentliga sektorn måste
utsättas för mer marknadsliknande förutsättningar. Det innebär
att producent- och beställarrelationer bör utvecklas.
Entreprenader och upphandling bör prövas systematiskt i den
offentliga verksamheten. Det skapar utrymme för alternativa
produktionsformer och olika lösningar. Entreprenadverksamhet
låter sig väl inordnas inom ramen för den generella
välfärdspolitiken." (prop. 1990/91:100 bilaga 2, s. 6).
Utskottet delar det som sägs i propositionen om producent- och
beställarfrågor resp. entreprenader. Utskottet vill samtidigt
peka på att detta delvis innebär nya roller för t.ex. de
kommunalt förtroendevalda. Större krav kommer bl.a. att ställas
på att precisera målen för verksamheten liksom på att förbättra
uppföljningen och utvärderingen av resultaten. Här behövs såväl
ökad förtroendemannautbildning som metodutvecklingsinsatser.
Utskottet vill också understryka att inte minst
fördelningspolitiska skäl talar för att väsentliga delar av
servicen inom områdena vård, omsorg och utbildning även
fortsättningsvis bör produceras i kommunal regi.
Utskottet vill i sammanhanget också peka på det arbete som
pågår inom konkurrenskommittén (C 1990:03). Kommittén skall i
sitt arbete med att se över statliga regleringar även
uppmärksamma frågan om alternativa verksamhetsformer i den
offentliga sektorn. Kommittén kommer därvid att studera och
överväga möjligheterna till ökad konkurrens och metoder som
stimulerar till effektiv resurshushållning inom den kommunala
sektorn. I delbetänkandet (SOU 1991:26) Kommunala entreprenader
-- Vad är möjligt? har konkurrenskommittén gjort en kartläggning
och analys av de författningsbestämmelser som reglerar
möjligheterna för de kommunala organen att utnyttja
entreprenader inom olika verksamheter. Kommitténs förslag till
åtgärder på detta område kommer att presenteras i det
slutbetänkande som beräknas lämnas sommaren 1991. Enligt
utskottets mening har önskemålen i motion Fi502 yrkande 2 om
klarläggande av förutsättningarna för utnyttjande av
entreprenader därigenom tillgodosetts. I samma motion yrkande 5
begärs statliga initiativ till en försöksverksamhet med
servicekuponger inom hemtjänsten. Enligt vad utskottet erfarit
pågår redan sådan verksamhet i ett antal kommuner, i första hand
för gruppen yngre handikappade, bl.a. med stöd av medel från
allmänna arvsfonden. Något initiativ från riksdagens sida torde
därför enligt utskottets mening ej vara erforderligt.
Utskottet övergår slutligen till att behandla de motionskrav
som mera direkt berör finansutskottets beredningsområde. I
motion Fi503 ställs krav på en utredning som syftar till att
reducera den statliga förvaltningen. Utskottet vill i
sammanhanget peka på att regeringen i propositionen anmäler att
ett samlat program för en 10-procentig reduktion av den statliga
administrationen skall presenteras i kompletteringspropositionen
våren 1991. Den statliga företagsverksamheten tas upp i
motionerna Fi508 och Fi517. I båda motionerna ställs krav på
utredningsinsatser, dels i form av en allsidig översyn av det
offentliga företagandet, dels i form av en kartläggning och
prövning av offentlig affärsverksamhet under monopol resp. i
konkurrens. När det gäller yrkandet i motion Fi517 vill
utskottet hänvisa till vad regeringen anför i propositionen om
att frågan om val av verksamhet för konkurrensutsatt
affärsverksamhet hos förvaltningsmyndigheterna skall utredas.
Beträffande yrkandet i motion Fi508 bör understrykas att ett
fortlöpande utrednings- och utvecklingsarbete redan pågår inom
regeringskansliet och hos regeringens stabsmyndigheter när det
gäller lämpliga verksamhetsformer för den statliga verksamheten.
En redovisning av vissa frågor, i första hand statlig verksamhet
i stiftelseform och entreprenader i statlig verksamhet, lämnas i
propositionen.
Med hänvisning till vad här anförts avstyrker utskottet
motionerna Fi215 yrkande 1, Fi502 yrkandena 1--3 och 5, Fi503,
Fi504 yrkande 1, Fi506, Fi508, Fi511, Fi513, Fi516 yrkande 1,
Fi517 och Fi704 yrkande 2. Vad som redovisas i propositionen om
utvecklingen av den offentliga sektorn, avsnitten 1--3,
föranleder inte någon erinran från utskottets sida.

Hemställan

Utskottet hemställer
att riksdagen med avslag på motionerna
1990/91:Fi215 yrkande 1, 1990/91:Fi502 yrkandena 1--3 och 5,
1990/91:Fi503, 1990/91:Fi504 yrkande 1, 1990/91:Fi506,
1990/91:Fi508, 1990/91:Fi511, 1990/91:Fi513, 1990/91:Fi516
yrkande 1, 1990/91:Fi517 och 1990/91:Fi704 yrkande 2 lägger
proposition 1990/91:100 bilaga 2 yrkande 2 till handlingarna, i
den del som gäller den statliga sektorn m.m. (avsnitten 1--3).
res. 1 (m, fp, c)
res. 2
(mp)
Stockholm den 25 april 1991
På finansutskottets vägnar
Hans Gustafsson
Närvarande: Hans Gustafsson (s), Arne Andersson i Gamleby
(s), Gunnar Björk (c), Per Olof Håkansson (s), Rune Rydén (m),
Iris Mårtensson (s), Lisbet Calner (s), Arne Kjörnsberg (s),
Filip Fridolfsson (m), Lars De Geer (fp), Ivar Franzén (c),
Lars-Ove Hagberg (v), Carl Frick (mp), Marianne Carlström (s),
Sonia Karlsson (s), Ing-Britt Nygren (m) och Ingela Mårtensson
(fp).

Reservationer

Reservationer
1. Gunnar Björk (c), Rune Rydén (m), Filip Fridolfsson
(m), Lars De Geer (fp), Ivar Franzén (c), Ing-Britt Nygren (m)
och Ingela Mårtensson (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar
med "Utskottet vill" och på på s. 8 slutar med "utskottets sida"
bort ha följande lydelse:
Den offentliga sektorns andel av BNP är i vårt land större än
i något annat jämförbart land. Samtidigt kan angelägna behov
inom bl.a. vård och utbildning samt när det gäller infrastruktur
inte tillgodoses. Det finns också en allt större brist på
förtroende från allmänhetens sida för hur välfärdspolitiken
fungerar. En effektiv och ändamålsenlig välfärdspolitik bör
föras så att låg kostnad kombineras med ökad frihet för den
enskilde att välja den service som hon önskar.
Den offentliga sektorns brist på anpassning till förändrade
krav under 1980-talet är en av de viktigaste förklaringarna till
såväl de växande problemen inom olika välfärdsområden som
landets ekonomiska problem. På motsvarande sätt kan sägas att
Sveriges utveckling på 1990-talet i hög grad avgörs av hur vi
lyckas med reformeringen av de skattefinansierade verksamheterna
och försäkringssystemen. Stelbenta organisationsformer och
långtgående regelstyrning har utgjort påtagliga hinder för en
förnyelse av den offentliga sektorn. Även om regeringen i
budgetpropositionen identifierat vissa problem och övertagit en
rad begrepp såsom ökad valfrihet, minskad byråkrati och ökad
konkurrens saknas en rad nödvändiga och konkreta förslag i
propositionen.
Enligt utskottets mening måste mångfalden och valfriheten när
det gäller varor och tjänster som produceras i den offentliga
sektorn öka. Den enda möjligheten att nå detta mål är att
tillåta och uppmuntra alternativ till offentlig produktion. En
ökad konkurrens mellan privat och offentlig verksamhet måste
komma till stånd för att öka effektiviteten. Den nuvarande
inriktningen av politiken som kännetecknas av ett vaktslående
kring de offentliga monopolen måste ändras.
Utskottet anger nedan exempel på åtgärder som måste vidtas för
att nå nämnda mål och få till stånd en kraftfull förnyelse av
den offentliga sektorn:
Monopol och specialregleringar bör avskaffas inom flera
områden såsom arbetsförmedling, post, tele, radio/TV,
finansiella tjänster, transporter och bilprovning.
Viss offentlig verksamhet bör avyttras till privata intressen,
dels för att stärka konkurrensen och öka effektiviten, dels för
att finansiellt underlätta omställningar i den offentliga
verksamheten; valfrihet med bibehållen rättvis fördelning bör
kunna åstadkommas genom ett system där de grundläggande
välfärdstjänsterna tryggas genom offentlig finansiering och
styrning men där välfärdens produktion tillhandahålles från
många olika serviceproducenter, såväl offentliga som privata och
kooperativa.
Lagstiftning och statsbidragsregler som diskriminerar privat
verksamhet inom bl.a. skolan, sjukvården, äldreomsorgen och
barnomsorgen bör ändras. Lex Pysslingen bör t.ex. avskaffas.
Den offentliga sektorn bör använda samma principer för val
mellan egen regi och entreprenad som används mellan olika
entreprenörer; anbudsupphandlingen bör öka.
Inom offentlig verksamhet bör myndighetsuppgifter avgränsas
från andra uppgifter, kalkylmetoderna bör vara klara och
rättvisande, sammanblandning skall ej få göras mellan
monopolverksamhet och konkurrensutsatt verksamhet samt en
åtskillnad bör göras mellan upphandlande och producerande
funktioner.
Statliga och kommunala bolag bör säljas ut. Exempelvis bör
offentliga företag som har till enda syfte att driva
affärsverksamhet säljas och hyresgästerna bör få köpa sina
fastigheter från de kommunala bostadsbolagen.
Den offentliganställda personalens möjligheter att utifrån
givna mål och förutsättningar forma den konkreta verksamheten
bör vidgas. Särskilda åtgärder bör vidtas för att stimulera
offentliganställda att ta över verksamheter som lämpar sig för
marknadskonkurrens.
Avgiftsfinansiering bör förekomma i större utsträckning för
att öka konsumentstyrningen av tjänsteproduktionen.
Utskottet vill understryka vikten av att regeringen snarast
återkommer till riksdagen med konkreta förslag till åtgärder
utifrån de riktlinjer för den offentliga sektorns förnyelse som
utskottet här angivit.
Vad utskottet här anfört med anledning av motionerna Fi215
yrkande 1, Fi502 yrkandena 1--3 och 5, Fi503, Fi504 yrkande 1,
Fi506, Fi508, Fi511, Fi513, Fi516 yrkande 1, Fi517 och Fi704
yrkande 2 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Fi215
yrkande 1, 1990/91:Fi502 yrkandena 1--3 och 5, 1990/91:Fi503,
1990/91:Fi504 yrkande 1, 1990/91:Fi506, 1990/91:Fi508,
1990/91:Fi511, 1990/91:Fi513, 1990/91:Fi516 yrkande 1,
1990/91:Fi517 och 1990/91:Fi704 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört samt lägger
proposition 1990/91:100 bilaga 2 yrkande 2 till handlingarna, i
den del som gäller den statliga sektorn m.m. (avsnitten 1--3).

2. Carl Frick (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar
med "Utskottet övergår" och på s. 8 slutar med "i propositionen"
bort ha följande lydelse:
I motion Fi517 (mp) ställs krav på en utredning som kartlägger
det reella läget när det gäller de offentliga monopolen. Det bör
också enligt motionärerna klarläggas vad kravet på likvärdig
service till alla medborgare från monopolens sida skall innebära
i praktiken. En klar åtskillnad bör vidare göras, sägs det,
mellan monopolverksamhet och konkurrensutsatt verksamhet inom
det offentliga företagandet.
Utskottet delar vad som i motionen anförs om att förnyelsen av
den offentliga sektorn i viss mån tagit en sådan inriktning att
man ibland inte tillräckligt tagit fasta på de grundläggande
skälen till varför det offentliga engagerat sig inom ett visst
område. Det hävdas vidare ibland från såväl borgerligt som
socialdemokratiskt håll att ökad konkurrens är svaret på nästan
alla den offentliga sektorns problem. Man har därvid bortsett
från att det på vissa arbetsområden av bl.a. produktionstekniska
skäl endast finns utrymme för ett fåtal företag. Som exempel på
sådana s.k. naturliga monopol nämns i motionen det allmänna
telefonnätet, lokala kabel-TV-nät, vatten- och avloppsnät,
eldistribution, fjärrvärme och vattenkraftverk.
Inriktningen på förnyelsen har bl.a. inneburit att man vill
överföra konkurrensutsatta delar i den offentliga sektorn till
aktiebolagsform och heller inte tvekat att begära att
monopolbetonade delar av verksamheten skall bli aktiebolag.
Därvid har det ofta förutsatts att dessa aktiebolag skall
uppträda som privata företag på en marknad.
Mot den anförda bakgrunden delar utskottet motionärernas
uppfattning att en utredning bör tillsättas som kartlägger,
analyserar och prövar offentlig affärsverksamhet som bedrivs
under monopol eller monopolliknande förhållanden. Utskottet
tillstyrker motion Fi517.
dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Fi517 och med
avslag på motionerna 1990/91:Fi215 yrkande 1, 1990/91:Fi502
yrkandena 1--3 och 5, 1990/91:Fi503, 1990/91:Fi504 yrkande 1,
1990/91:Fi506, 1990/91:Fi508, 1990/91:Fi511, 1990/91:Fi513,
1990/91:Fi516 yrkande 1 och 1990/91:Fi704 yrkande 2 hos
regeringen begär att en parlamentarisk utredning tillsätts om
offentliga monopol i enlighet med vad utskottet anfört samt
lägger proposition 1990/91:100 bilaga 2 yrkande 2 till
handlingarna, i den del som gäller den statliga sektorn m.m.
(avsnitten 1--3).