I detta betänkande behandlar utskottet anslagen till
statistiska centralbyrån och till folk- och bostadsräkningar.
Utskottet tillstyrker anslagen i propositionen.
I betänkandet behandlas 23 motioner om bl.a. statistiska
centralbyråns (SCB) partisympatiundersökningar, företagens
uppgiftslämnande, om krav på tioåriga intervall i folk- och
bostadsräkningarna och om en utvidgad statistikproduktion inom
en mängd områden.
SCBs partisympatiundersökningar bör enligt förslag i
propositionen läggas ned. I fem motioner från företrädare för
socialdemokraterna, folkpartiet liberalerna, centerpartiet och
vänsterpartiet föreslås att dessa undersökningar skall fortsätta
i samma omfattning som för närvarande. Utskottet biträder detta
förslag och avstyrker således förslaget i propositionen.
Övriga motioner avstyrks av utskottet.
Till betänkandet har fogats 12 reservationer.
Inledning
I betänkandet behandlar utskottet
dels proposition 1990/91:100 bilaga 15 Civildepartementet,
i vad avser Litt. C Statistik, förvaltning m.m.
punkterna C 2, C 3 och C 15,
dels de under allmänna motionstiden väckta motionerna
1990/91:Fi211, 1990/91:Fi214, 1990/91:Fi218,
1990/91:Fi401, 1990/91:Fi402, 1990/91:Fi403,
1990/91:Fi407, 1990/91:Fi408, 1990/91:Fi410,
1990/91:Fi411, 1990/91:Fi412, 1990/91:Fi413,
1990/91:Fi416, 1990/91:Fi418, 1990/91:Fi419,
1990/91:Fi420, 1990/91:Fi422, 1990/91:Fi425,
1990/91:Fi426, 1990/91:Fi427, 1990/91:Fi510,
1990/91:Fi605 yrkande 2 och 1990/91:Fi704
yrkande 1.
TRETTONDE HUVUDTITELN
Propositionen
Regeringen föreslår i proposition 1990/91:100 bilaga 15
(civildepartementet)
dels under punkt C 2 (s. 33--37)
att riksdagen till Statistiska centralbyrån: Statistik,
register och prognoser för budgetåret 1991/92 anvisar ett
ramanslag på 431 442 000 kr.,
dels under punkt C 3 (s. 37--38)
att riksdagen till Statistiska centralbyrån:
Uppdragsverksamhet för budgetåret 1991/92 anvisar ett
förslagsanslag på 1 000 kr.,
dels under punkt C 15 (s. 47)
att riksdagen till Folk- och bostadsräkningar för budgetåret
1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 16 874 000 kr.
Motionerna
Nationalräkenskaper och tillväxtbegrepp
1990/91:Fi211 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär att
miljöräkenskapsutredningen får tilläggsdirektiv om en analys av
effekterna av en grön BNP i enlighet med vad i motionen anförts.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Jo749.
1990/91:Fi214 av Ulla Pettersson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av ett alternativt ekonomiskt
tänkande inom statsförvaltningen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av att ett alternativt tänkande
införs i ekonomiutbildningen på alla nivåer.
1990/91:Fi408 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att med
anledning av kommande generationers möjlighet till överlevnad
ett nytt beräkningssätt för BNP införs i vilket även
miljöförstöringen inräknas.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:So226.
Det obetalda arbetet i nationalräkenskaperna
1990/91:Fi426 av Maggi Mikaelsson m.fl. (v) vari yrkas att
riksdagen begär att regeringen tar fram mått på
hushållsproduktionens samhällsekonomiska värde som komplement
till det traditionella BNP-måttet.
1990/91:Fi427 av Gunilla André och Karin Starrin (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att värdet av det obetalda arbetet tas med
i nationalräkenskaperna.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:A812.
Alternativa långtidsutredningar
1990/91:Fi218 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen hemställer om utarbetande av
alternativa långtidsutredningar på sätt som i motionen anförts.
Förbättrad miljöstatistik
1990/91:Fi211 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av en förbättrad miljöstatistik.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Jo749.
Fördelningspolitiska studier
1990/91:Fi422 av Torgny Larsson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av statistik, forskning, studier och
debatt kring fördelningspolitik och inkomstfördelning.
Konsumentprisindex
1990/91:Fi411 av Elisabeth Fleetwood m.fl.
(m,s,fp,c,v,mp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
exkludering av tobakspriser i prisindex.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:So236.
1990/91:Fi412 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att tobak inte skall vara inkluderad i
prisindex för att inte prishöjningar skall vara
inflationsdrivande.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:So238.
1990/91:Fi418 av Martin Olsson och Kersti Johansson (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ett från tobakspriserna rensat
konsumentprisindex.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:So473.
Statistik över kooperativ verksamhet
1990/91:Fi419 av Nils T Svensson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om kooperativ statistik.
Företagens uppgiftslämnande
1990/91:Fi510 av Kjell Johansson m.fl. (fp,m,c) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en precisering i lagar och förordningar av
de uppgifter myndigheter har rätt att samla in.
1990/91:Fi605 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om byråkrati och krångel.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:N291.
1990/91:Fi704 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts angående myndigheters krav på
uppgiftslämnande från företag.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:N254.
Statistiska centralbyråns medelstilldelning och
partisympatiundersökningarna
1990/91:Fi402 av tredje vice talman Bertil Fiskesjö och Bengt
Kindbom (c) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att SCBs undersökningar av
väljarsympatierna skall fortsätta,
2. att riksdagen anvisar 3 milj.kr. för genomförandet av
väljarundersökningar under nästkommande budgetår.
1990/91:Fi403 av Bengt Silfverstrand och Kurt Ove Johansson
(s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av fortsatta
väljarundersökningar i SCBs regi.
1990/91:Fi410 av Olle Svensson (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om anslaget till statistiska centralbyrån för
partisympatiundersökningar.
1990/91:Fi413 av Daniel Tarschys (fp) vari yrkas att riksdagen
vid anvisning av medel till SCB (bil. 15 anslag C 2) avvisar
förslaget om nedläggning av partisympatiundersökningarna.
1990/91:Fi416 av Lars Tobisson m.fl. (m) vari yrkas att
riksdagen under anslaget C 2. Statistiska centralbyrån:
Statistik, register och prognoser för budgetåret 1991/92 anslår
421 442 000 kr.
1990/91:Fi425 av Bo Hammar och Lars-Ove Hagberg (v) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om SCBs partisympatiundersökningar.
Omlokalisering av SCBs verksamhet i Stockholm till Örebro
1990/91:Fi407 av Anders Svärd och Karl-Erik Persson (c,v)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om utlokalisering av SCB från
Stockholm till Örebro.
1990/91:Fi420 av Lars Ernestam och Gudrun Norberg (fp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en utredning om förutsättningarna för att
flytta hela statistiska centralbyrån till Örebro.
Folk- och bostadsräkningar
1990/91:Fi401 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen uttalar att folk- och bostadsräkningar inte
skall genomföras oftare än vart tionde år,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om hänsynen till den enskildes integritet vid
folk- och bostadsräkningar.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:K216.
Utskottet
Inriktningen av statistiska centralbyråns (SCB) verksamhet
Den treårsram och allmänna inriktning av SCBs verksamhet för
budgetåren 1990/91--1992/93 som presenterades i
budgetpropositionen 1990 (bil. 15 s. 34 f.) ligger till grund
för anslagsberäkningarna för budgetåret 1991/92. I de fall
förslag till utökningar förekommer har också en
finansieringslösning presenterats.
I föregående års budgetproposition aviserades en översyn av
den beslutsmodell som tillämpas för statistiken. En särskild
utredare har tillsatts (dir. 1990:68) för att ge statistikens
användare ett större inflytande över statistikens inriktning och
innehåll, göra styrning och finansiering mer effektiv och
klargöra förutsättningarna för den statliga
statistikproduktionen. Utredaren skall ha avslutat sitt arbete
senast den 30 april 1992. Utredningens förslag bör komma att
innebära minskade kostnader för den statliga statistiken.
En försöksverksamhet med förändrad finansieringsmodell för
investeringar i viss ADB- och kommunikationsutrustning
initierades budgetåret 1990/91. SCB ingår i den pågående
försöksverksamheten. För investeringar i ADB-utrustning beräknas
SCB för budgetåret 1991/92 ta upp ett lån i riksgäldskontoret på
7200000kr.
För inredning och utrustning m.m. av till- och ombyggnaden av
SCBs hus i Örebro har regeringen fastställt en planeringsram om
46000000kr. För budgetåret 1991/92 har beräknats
35280000kr. på anslaget.
I propositionen föreslås att SCB för nästa budgetår anvisas
ett ramanslag under C 2. Statistiska centralbyrån: Statistik,
register och prognoser på 431442000kr. Detta motsvarar den
i föregående års budgetproposition lagda planen för andra året i
den treåriga budgetramen efter prisomräkning och efter de
tillägg och neddragningar som föreslagits i budgetpropositionen.
Utöver anslagen till SCB och hithörande motion behandlas i det
följande 18 motioner i vilka framläggs förslag till utvidgningar
eller förbättringar av nuvarande statistikproduktion. Vidare
behandlas tre motioner där åtgärder föreslås för att begränsa
uppgiftslämnandet och två motioner om utlokalisering av SCBs
hela verksamhet till Örebro.
Utskottet tolkar de krav på en utvidgning av
statistikproduktionen som förs fram i här aktuella motioner så,
att motionärerna vill att den begärda statistiken skall
finansieras över SCBs anslag C2. Allmänt kan sägas att det med
några få undantag inte föreligger några svårlösbara statistiska
eller tekniska hinder att ta fram den i motionerna efterfrågade
statistiken. Det bör därför nämnas att möjligheter finns för
organisationer eller företag att om så önskas från SCB mot
ersättning beställa dessa uppgifter.
Nationalräkenskaper och tillväxtbegrepp
I motionerna Fi211 yrkande 1 av Olof Johansson m.fl. (c),
Fi214 av Ulla Pettersson m.fl. (s) och Fi408 av Inger
Schörling m.fl. (mp) krävs att ett nytt beräkningssätt för
värdet av vår samlade produktion, bruttonationalprodukten (BNP),
införs. I motion Fi214 anförs att materiell tillväxt inte får
vara det enda eftersträvansvärda målet. En kvalitativ dimension
måste tillföras BNP. En "grön" BNP, sägs det i motion Fi211,
måste vara utgångspunkten för att mäta en uthållig utveckling.
En "grön" BNP-definition måste uppfylla följande kriterier.
Begreppet skall vara absolut.
Det skall syfta till uthållig samhällsutveckling.
Det skall vara enhetligt och innehålla så få undantag som
möjligt.
I motion Fi211 föreslås att miljöräkenskapsutredningen (dir.
1990:31) ges tilläggsdirektiv av denna innebörd.
Enligt utskottets mening är det svårt att få en klar bild av
vilka specifika krav motionärerna ställer på ett nytt
BNP-begrepp. Utskottet gör den tolkningen att de frågor rörande
ett utvidgat BNP-begrepp som tas upp i här aktuella motioner
kommer att behandlas av miljöräkenskapsutredningen. Utredningen
kommer senare i vår att redovisa resultatet av sitt arbete.
Utskottet vill emellertid betona att utredningens uppgift att
ange riktlinjerna för ett nytt system för naturresurs- och
miljöräkenskaper inte innebär att de hittillsvarande
nationalräkenskaperna skall ersättas av ett nytt system. En
sådan omläggning av de nuvarande nationalräkenskaperna är
nämligen inte förenlig med FNs rekommendationer för System of
National Accounts (SNA). Det skulle dessutom göra det omöjligt
att utnyttja räkenskaperna inom ett flertal av de nuvarande
användningsområdena. Miljöräkenskaperna kommer i stället att
utföras som kompletterande beräkningar eller satelliträkenskaper
(satellite accounts). För att möjliggöra jämförelser och
samkörning med uppgifter ur nationalräkenskaperna är det av stor
vikt att satelliträkenskaperna så långt möjligt tillämpar samma
definitioner, näringsgrensindelning och konton som SNA.
Med det anförda avstyrks motionerna Fi211 yrkande 1, Fi214 och
Fi408.
Det obetalda arbetet i nationalräkenskaperna
I motionerna Fi426 av Maggi Mikaelsson m.fl. (v) och
Fi427 av Gunilla André och Karin Starrin (båda c) anförs
att det är hög tid att mäta och värdera det obetalda arbetet.
Kvinnornas bidrag till välfärden måste synliggöras. I motion
Fi427 understryks vikten av att tidsanvändningsstudier görs för
att få ett bra underlag att mäta det obetalda arbetet.
Utskottet delar den uppfattning som framförs i motionen att
det obetalda arbetet, som i stor utsträckning utförs av kvinnor,
måste göras synligt. Tidsanvändningsstudier, som nu genomförs av
SCB, är ett nödvändigt underlag för att bl.a. analysera
fördelningen av betalt och obetalt arbete mellan kvinnor och män
och för att studera den ekonomiska betydelsen av arbetet i
hemmet. Genom att mäta omfattningen av det obetalda arbetet blir
det också möjligt att studera förskjutningar mellan den formella
och informella ekonomin. I motsats till vad som framhålls i
motionerna anser emellertid utskottet att den primära
användningen av tidsanvändningsstudier är att analysera här
angivna frågeställningar. En utvidgad redovisning i enlighet med
vad som förordas i motionerna blir på grund av svårigheterna att
värdera det obetalda arbetet i kronor mycket svårtolkad.
Som utskottet ser det innebär SCBs pågående arbete med
tidsanvändningsstudier att yrkandena i motionerna Fi426 och
Fi427 i stort är tillgodosedda. Motionerna avstyrks sålunda.
Alternativa långtidsutredningar
I motion Fi218 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) föreslås att
resurser skall avsättas i kommande långtidsutredningar för att
utarbeta ett eller flera alternativa scenarier där radikala
miljömål sätts i första rummet även om detta skulle medföra en
lägre ekonomisk tillväxt i traditionell mening. Dessa alternativ
skall vara konsistenta och liksom långtidsutredningens
traditionella scenarier belysa konsekvenserna på de flesta
viktigare områden av betydelse för samhällsekonomin. Vid
utarbetandet av alternativen bör berörda myndigheter bidra på
samma sätt som hittills. Dessutom bör oberoende forskare, även
"alternativforskare", anlitas för arbetet. Innan nästa
långtidsbudgetarbete påbörjas bör ett brett rådslag med bl.a. de
politiska partierna ske för att lägga fast förutsättningarna
samt för att ange riktlinjer för vilka alternativscenarier som
bör tas fram.
Som ett försök att belysa hur ett alternativ skulle kunna se
ut presenteras i en bilaga till motionen en skiss till ett
alternativt utvecklingsscenario till Långtidsutredning 90
(LU90).
Detta scenario innebär bl.a.:
Den ekonomiska tillväxten antas uppgå till 0,5 % per år.
Energiförbrukningen antas minska under 1990-talet med ca 2 %
per år. Detta medger avveckling av kärnkraften och påbörjande av
koldioxidreduktion.
Arbetstiden förutsätts minska till 35 timmars arbetsvecka år
2000.
Av de beräkningar som redovisas i den nämnda bilagan framgår
att genom neddragningen i energiförbrukningen kan kärnkraften
vara avvecklad år 2000 samtidigt som en viss minskning kan ske
av koldioxidutsläppen. I redovisningen av detta
utvecklingsscenario ges också en belysning av de problem som
uppkommer i ekonomin om den långsiktiga tillväxten inte tillåts
att överstiga 0,5 %. Bl.a. framhålls att en omstrukturering av
de offentliga välfärdssystemen blir nödvändig eftersom
skatteinkomsterna inte räcker till för att finansiera en
fortsatt tillväxt i dessa system. Den privata varukonsumtionen
kan inte heller tillåtas fortsätta att öka med ca 2 % om året,
vilket innebär att några reallöneökningar inte är möjliga. Som
motionärerna ser det är emellertid inte detta någon nackdel,
eftersom en sådan konsumtionsökning innebär en oacceptabel
resursförbrukning och miljöförslitning. I bilagan förutsätts
även att handelsbalansen fortsätter att utvecklas positivt. Det
behövs, sägs det i motionen, bl.a. för att under 1990-talet
minska Sveriges skuld till utlandet, klara åtaganden inom
u-hjälp och miljöhjälp till andra länder. Som framhålls i
bilagan till motionen har problemen med utrikeshandeln inte
närmare studerats men antagandet har gjorts att såväl import som
export ligger på en klart lägre nivå i detta alternativ jämfört
med LU90.
Utskottet är av samma mening som motionärerna att det är
viktigt att alternativa utvecklingsscenarier redovisas i
långtidsutredningarna. När det gäller vilken effekt olika
antaganden om mål för miljöpolitiken får på tillväxten i
ekonomin så har detta också redovisats i LU90.
Inom ramen för långtidsutredningens arbete har en studie
genomförts (Tillväxt och miljö -- en studie av målkonflikter,
bilaga 9 till LU90) som belyser de målkonflikter som kan
uppkomma mellan ekonomisk tillväxt och strävandena att uppnå en
god miljö. Syftet med denna studie var att undersöka om det
föreligger en målkonflikt i den långsiktiga ekonomiska politiken
i Sverige, dvs. om en viss uppsättning miljöpolitiska mål är
förenlig med en BNP-tillväxt på minst 2 % per år. Därvid har
förutsatts att de omvärldsförutsättningar som gäller för LU90
i övrigt också är giltiga för detta alternativ. De uppställda
miljöpolitiska målen är också i stora drag desamma som anges i
motion Fi218. De i utredningen redovisade resultaten tyder på
att det inte går att uppnå en tillväxt i BNP på 2 % om de
angivna miljöpolitiska målen skall uppfyllas. Även om
osäkerheten om den exakta tillväxten i BNP och utvecklingen på
sektornivå är stor, är detta, enligt utredaren, en mycket säker
slutsats. En allmän värdering av vilka anpassningskostnader som
kan uppstå och de ekonomisk-politiska reaktionerna på dessa
bidrar till att förstärka denna slutsats.
De slutsatser som kan dras av den studie som redovisas i
LU90s bilaga 9 i vad avser konflikten mellan ekonomisk
tillväxt och de uppställda miljömålen strider inte mot de
slutsatser som redovisas i motion Fi218.
I motion Fi218 föreslås vidare att de politiska partierna
inför nästa långtidsutredning bör medverka vid fastställandet av
de alternativscenarier som skall studeras i nästa
långtidsutredning.
Utskottet vill i detta sammanhang framhålla att
långtidsutredningarna är en tjänstemannaprodukt som utarbetas
inom regeringskansliet. Dessa utredningar är ett viktigt
underlag för regeringens ekonomiska politik. Regeringen
redovisar sitt ställningstagande i en särskild proposition till
riksdagen. Utskottet finner det mot denna bakgrund naturligt att
det är regeringen som skall ange de ämnesområden som skall
belysas i en långtidsutredning. Utskottet anser sålunda inte att
långtidsutredningarnas status bör ändras.
Mot bakgrund av vad utskottet här anfört avstyrks motion
Fi218.
Förbättrad miljöstatistik
I motion Fi211 yrkande 2 av Olof Johansson m.fl. (c)
konstateras att när det gäller utsläpp via de produkter som
produceras i vårt samhälle är kontrollen, mätningarna och
statistiken näst intill obefintliga. Ett annat problem med
dagens miljöstatistik är enligt motionärerna att merparten av
alla data har brutits ur sitt sammanhang. Denna fragmentering av
verkligheten innebär att beslutsunderlaget är spritt på ett
flertal statliga verk och institutioner. Motionärerna anser mot
denna bakgrund att riksdagen hos regeringen måste begära förslag
till en förbättrad miljöstatistik, som åskådliggör omfattningen
av utsläppen via produkterna och miljösituationen i sin helhet.
Utskottet vill med anledning av motion Fi211 anföra följande.
Motionärerna tar upp viktiga aspekter på dagens miljöstatistik.
Kemikaliestatistiken är i dag klart otillräcklig.
Kemikalieinspektionen (KemI) och SCB har därför påbörjat ett
samarbete innebärande en utveckling av statistiken över
kemikalier som återfinns i olika produkter. Delvis kan KemIs
produktregister därvid nyttjas, men man behöver också
komplettera med andra datainsamlingar. I år görs försök med
insamling av uppgifter rörande ett antal hälso- och miljöfarliga
kemikalier med hjälp av SCBs industristatistik, vilket är ett
uppdrag till SCB från kemikalieinspektionen. SCB och KemI
diskuterar också möjligheten att göra en särskild studie om
användningen av kemikalier i textilindustrin.
Det kan tilläggas att den tidigare nämnda
miljöräkenskapsutredningen undersöker möjligheterna av att
utveckla s.k. produktflödesanalyser över vissa riskkemikalier.
Dessa produktanalyser kan liknas vid nationalräkenskapernas
input-output-tabeller.
Arbetet med att ta fram statistik av den omfattning som
motionärerna efterfrågar är emellertid resurskrävande. En del av
de medel som föreslås för kemikalieinspektionen under punkten
Särskilda undersökningar i prop. 1990/91:90 En god livsmiljö
(s.493) kommer att kunna utnyttjas för en förbättring av
miljöstatistiken.
Med det anförda avstyrker utskottet motion Fi211 yrkande 2.
Fördelningspolitiska studier
I motion Fi422 av Torgny Larsson m.fl. (s) anförs att det
föreligger ett stort behov av statistik, forskning och studier
om fördelningspolitiska frågor som underlag för den
fördelningspolitiska debatten. Motionärerna är oroade av att SCB
på grund av resursbrist under senare tid haft svårt att redovisa
och publicera angelägen statistik inom detta område.
Som nämns i motionen publicerar SCB regelbundet undersökningar
av levnadsförhållanden (ULF). Vidare kan nämnas att en
utvärdering av skatteomläggningens fördelningseffekter pågår. I
februari innevarande år har Ekonomiska Rådet i sin årsbok
(Välfärd och välfärdsmätning) inom det ämnesområde som motionen
behandlar presenterat olika uppsatser. Bland övriga
forskningsinstitutioner som arbetar inom de områden som
motionärerna åsyftar kan nämnas Institutet för social forskning
vid Stockholms universitet.
Som utskottet ser det är det i dagsläget inte motiverat att
anslå ytterligare medel till de ändamål som nämns i motionen.
Utskottet avstyrker därför motion Fi422.
Konsumentprisindex
I tre motioner tar man upp frågan om konsumentprisindex (KPI)
konstruktion. I motionerna Fi411 av Elisabeth Fleetwood
m.fl. (m,s,fp,c,v,mp), Fi412 av Claes Roxbergh
m.fl. (mp) och Fi418 av Martin Olsson och Kersti Johansson
(båda c) föreslås ett särskilt KPI som rensats från
tobaksprisernas utveckling. I motion Fi418 framhålls att ett
rensat index kan publiceras jämsides med KPI.
Finansutskottet har tidigare, hösten 1983, våren 1988, våren
1989 och våren 1990, behandlat motioner med liknande innehåll
som i här berörda motioner.
Utskottet vill kraftigt understryka att sammansättningen av
KPI måste styras av vad de svenska hushållen faktiskt konsumerar
och av vad SCBs nationalräkenskaper definierar som konsumtion.
Sammansättningen av vilka varor som skall ingå i indexen
omprövas löpande av nämnden för konsumentprisindex. Det
ovillkorliga kravet att kunna göra jämförelser av
prisutvecklingen mellan olika länder innebär att nämnden i sitt
översynsarbete måste följa den internationella överenskommelse
som ger en övergripande definition av KPI (ILO-Recommendation
No.170).
Utskottet avstyrker med det anförda här aktuella motioner.
Statistik över kooperativ verksamhet
I motion Fi419 av Nils T Svensson m.fl. (s) anförs att
behovet av en väl utvecklad kooperativ statistik har
understrukits genom de senaste årens kooperativa lösningar inom
en rad olika samhällsområden. Enligt motionärerna föreligger det
ett behov av en systematiskt uppbyggd faktasammanställning över
kooperativ verksamhet. I motionen framhålls att EG-kommissionen
under år 1990 har publicerat rapporter som berör utvecklingen
av de s.k. social-ekonomiska företagsformerna. I samband därmed
har man också aktualiserat frågan om kooperativ statistik.
Utskottet behandlade våren 1990 en motion med delvis
motsvarande innehåll. Utskottet konstaterade därvid att SCB
t.o.m. år 1967 redovisade omsättningsstatistik för detaljhandeln
fördelad på bl.a. konsumentkooperativ handel. Därefter redovisas
omsättningsstatistiken enligt en ny internationellt anpassad
branschkod. I den årliga företagsstatistiken redovisas i ett
särskilt appendix företag med minst 50 anställda efter
ägarkategori, bl.a. konsumentkooperativa företag och
producentkooperativa företag fördelade branschvis. Fram t.o.m.
år 1967 redovisades vidare viss statistik rörande kooperationen
i en särskild publikation som finansierades bl.a. av Kooperativa
förbundet. Publikationen lades ned när förbundet upphörde med
sitt stöd.
De krav på en kooperativ statistik som ställs i motionen
innebär bl.a. att näringslivet skall kunna beskrivas och
uppdelas efter ägarkategori. För närvarande kan detta ske för
företag med minst 20 anställda. Denna storleksavgränsning medför
emellertid att nya intressanta kooperativa aktiviteter som nämns
i motionen -- t.ex. föräldrakooperativa daghem och löntagarägda
företag -- inte kan belysas. För att avhjälpa denna brist
behöver dels nya register byggas upp, dels statistikinsamling
genomföras för aktuella kategorier av företag. Kostnaden för att
i statistiken kunna redovisa företag med mindre än 20 anställda
enligt vad som ovan anförts kan beräknas till ca 0,2milj.kr.
per år.
Kostnaderna för att årligen redovisa kooperativ statistik i
alla de avseenden som efterfrågas i motionen är betydande. Med
en grov uppskattning skulle exempelvis kostnaderna för ett
återupptagande av den kooperativa statistiken som redovisades
fram till år 1968 uppgå till drygt 1milj.kr.
I EG-kommissionen pågår ett arbete rörande rättsregler för
bl.a. kooperativt företagande. Som framhålls i motionen kan
detta innebära att rekommendation senare kommer att ställas på
att redovisa en statistik över kooperativa företagsformer.
Med det anförda avstyrks motion Fi419.
Företagens uppgiftslämnande
I motion Fi704, yrkande 1, av Carl Bildt m.fl. (m) krävs
att företagens uppgiftslämnande begränsas. I detta sammanhang
uppmärksammas särskilt småföretagens problem.
I motion Fi510 av Kjell Johansson m.fl. (fp,m,c)
framhålls att den bästa möjligheten att skydda företagen mot en
ökad myndighetsiver att samla in uppgifter är att det i en lag
eller i en förordning som ger myndigheter rätt att samla in
uppgifter specificeras vilka uppgifter som får resp. inte får
hämtas in.
I motion Fi605, yrkande 2, av Bengt Westerberg m.fl. (fp)
sägs allmänt att allt byråkratiskt krångel är särskilt
besvärande för de små företagen som inte är stora nog att hålla
sig med särskilda kamerala avdelningar.
Utskottet behandlade våren 1990 motioner med likartat innehåll
(1989/90:FiU22). Utskottet konstaterade då att det måste vara en
självklar utgångspunkt för myndigheternas uppgiftsinhämtning att
undvika att onödiga uppgifter samlas in. Vidare erinrades om att
regeringen har utfärdat en förordning om statliga myndigheters
inhämtande av uppgifter från näringsidkare och kommuner
(SFS1982:688). Enligt denna skall de uppgifter som skall
lämnas vara utvalda och definierade, så att uppgiftslämnandet
begränsas till den information som behövs med hänsyn till
ändamålet, och uppgiftslämnandet underlättas så långt möjligt.
Myndigheten har också skyldighet att samråda med organisation
eller annan, som kan anses företräda uppgiftslämnarna. I detta
sammanhang kan även nämnas att det i SCBs delprogram
Civildepartementet ingår att kontinuerligt se över företagens
uppgiftslämnande. En huvudpunkt i detta program är att utnyttja
samordnade och s.k. negativa urval för att minimera företagens
uppgiftslämnande.
Civilministern tillkallade i februari 1988 en särskild
utredare med uppgift att från formella utgångspunkter se över
föreskrifterna på det statliga statistikområdet och utarbeta
förslag till ett förenklat regelsystem för produktionen av
statistik. Utredaren redovisade sina resultat våren 1990
(Förenklad statistikreglering, SOU 1990:43). I utredningen
föreslås bl.a. att de uppgifter som myndigheterna har rätt att
samla in bör regleras i lag.
Dessa frågor bereds för närvarande i civildepartementet. I
avvaktan på regeringens ställningstagande avstyrks här aktuella
motioner.
Statistiska centralbyråns medelstilldelning och
partisympatiundersökningarna
Propositionens förslag till medelstilldelning till SCBs
förvaltningsanslag innebär vissa omfördelningar mellan SCBs
olika delprogram. Inom ramen för SCBs delprogram 12 har
lönestatistiken förstärkts med 1,2 milj.kr. för att möjliggöra
intentionerna i lönekommitténs förslag. Vidare föreslås en
nedläggning av SCBs partisympatiundersökningar fr.o.m. 1992.
I motion Fi416 av Lars Tobisson m.fl. (m) föreslås för
budgetåret 1991/92 en minskning av förvaltningsanslaget med 10
milj.kr. Motionärerna menar att eftersom en särskild utredare
har tillsatts för att ge statistikens användare ett större
inflytande över statistikens inriktning och innehåll, för att
göra styrning och finansiering mer effektiv och klargöra
förutsättningarna för den statliga statistikproduktionen, borde
möjligheter till besparingar finnas redan nu. Även om budgetåret
1991/92 är andra året i en treårsperiod, bör en besparing göras
på statistiska centralbyråns anslag. Den kan enligt motionärerna
finansieras genom en allmän effektivisering av
statistikproduktionen och en ytterligare ökning av
uppdragsverksamheten, vars volym redan har ökat i jämförelse med
treårsplanen.
Utskottet vill med anledning av motion Fi416 anföra följande.
I motionen föreslås en kraftig neddragning av SCBs anslag. Som
utskottet ser det skulle det innebära stora svårigheter att
ersätta ett bortfall på 10 milj.kr. genom effektivisering av
verksamheten och/eller en ökning av uppdragsverksamheten. Inom
ramen för det löpande treårsanslaget har SCB uppfyllt det
rationaliseringskrav som statsmakten ställt på verksamheten. SCB
har två separata program -- ett för anslagsverksamhet och ett
för uppdragsverksamhet. Ett eventuellt överskott på
uppdragsverksamheten kan och får inte användas för att
finansiera underskott i anslagsverksamheten. Den betydande
neddragning av anslaget som föreslås i motionen kommer
ovillkorligen att innebära en minskning av den planerade
statistikproduktionen inom ett eller flera av delprogrammen.
Utskottet är för sin del inte berett att under andra året i
ramanslagets treårsperiod förorda minskningar och förändringar i
statistikproduktionen. I motionen hänvisas till att
föredraganden i propositionen förutser att den pågående
utredningen om SCBs beslutsmodell bör få till resultat att
kostnaderna för den statliga statistiken minskar. De
kostnadsfördelar som enligt föredraganden kan uppnås genom en
förändrad beslutsmodell är att övriga myndigheter får en
tydligare beställarroll och ett ökat finansieringsansvar, vilket
bör ge ökade incitament att minska kostnaderna för statistiken.
Det är således inte i första hand rationaliseringar inom SCB som
en förändrad beslutsmodell skulle ge upphov till.
Med det anförda avstyrker utskottet motion Fi416.
I propositionen föreslås att SCBs partisympatiundersökningar
läggs ned. I motionerna Fi402 av tredje vice talman Bertil
Fiskesjö och Bengt Kindbom (c), Fi403 av Bengt Silfverstrand
och Kurt Ove Johansson (s), Fi410 av Olle Svensson (s),
Fi413 av Daniel Tarschys (fp) och Fi425 av Bo Hammar och
Lars-Ove Hagberg (v) föreslås att SCBs undersökningar av
väljarsympatierna skall fortsätta. I motionerna anförs att SCBs
partisympatiundersökningar är av mycket hög kvalitet och står i
en klass för sig bland opinionsmätningarna. Undersökningarna
bygger på ett betydligt större urval än andra opinionsmätningar.
Detta ger resultaten en större säkerhet genom mindre
felmarginaler. Det ökar också analysmöjligheterna. SCB står
sålunda för den enda offentligt redovisade
partisympatiundersökningen som medger analyser av utvecklingen i
ett stort antal olika delgrupper, bl.a. olika delar av landet.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att SCBs
väljarundersökningar är värdefulla och av mycket hög kvalitet
och att de därför bör fortsätta. Undersökningarna bygger på
öppet redovisade metoder. Som nämns i motionerna innebär det
stora urvalet att undersökningsresultaten till skillnad från de
kommersiella institutens undersökningar kan brytas ner på
regioner och olika väljargrupper. Eftersom den s.k. panelmetoden
används -- en stor del av de intervjuade personerna är desamma
från undersökning till undersökning -- ges unika möjligheter att
även studera förändringarna över tiden. Kostnaderna för att
fullfölja partisympatiundersökningarna under budgetåret 1991/92
med en enkät i maj 1992 har beräknats till 1 milj.kr. Den totala
kostnaden för tre undersökningar per år uppgår till ca 3
milj.kr.
Som framgått av vad utskottet här framfört anser utskottet det
angeläget att dessa undersökningar genomförs. SCB bör därför
ånyo pröva möjligheterna att uppdragsfinansiera denna statistik.
Om detta visar sig vara en icke framkomlig väg bör SCB återkomma
till regeringen och begära erforderliga medel för att genomföra
dessa undersökningar.
Utskottet har i övrigt inget att erinra mot de i propositionen
angivna medlen till de olika delprogrammen. Utskottet
tillstyrker de begärda medlen till SCBs anslag C2 rörande
statistik, register och prognoser.
Vad utskottet anfört om partisympatiundersökningarna bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Utskottet har inget att erinra mot anslaget för SCBs
uppdragsverksamhet eller att SCBs rörliga kredit tas upp till
oförändrat belopp om 15milj.kr.
Omlokalisering av SCBs verksamhet i Stockholm till Örebro
Huvuddelen av SCBs verksamhet är lokaliserad till Stockholm
och Örebro. Ca 55% av antalet anställda finns i Örebro medan
45% har Stockholm som arbetsplats. SCB har därutöver ett fåtal
anställda vid regionkontoren i Luleå, Göteborg och Malmö.
I två motioner, Fi407 av Anders Svärd och Karl-Erik
Persson (c, v) och Fi420 av Lars Ernestam och Gudrun Norberg
(fp), föreslås att verksamheten i Stockholm flyttar till SCB i
Örebro. Motiveringarna i motionerna är sysselsättningspolitiska.
Arbetsmarknadsutskottet har vid ett par tillfällen behandlat
motioner med här angiven innebörd. I det av riksdagen godkända
betänkandet 1989/90:AU13 om regionalpolitik för 90-talet
framhöll arbetsmarknadsutskottet att omlokalisering, men kanske
framför allt decentralisering, är viktiga inslag i strävandena
att åstadkomma en balanserad regional utveckling. En sådan
åtgärd kan också vara ett led i den förnyelseprocess som pågår
inom den offentliga sektorn. Men arbetsmarknadsutskottet
underströk samtidigt att en myndighet även efter en
omlokalisering måste kunna fullgöra sina arbetsuppgifter
effektivt. Det gäller således att förutom de regionalpolitiska
aspekterna beakta sådana förutsättningar som att behålla eller
rekrytera kvalificerad personal, behovet av kontakter med andra
myndigheter m.m. Arbetsmarknadsutskottet avstyrkte våren 1990
den då aktuella motionen med motiveringen att omlokalisering av
en myndighets verksamhet måste grundas på noggranna överväganden
av den art som här beskrivits och inte endast på
sysselsättningspolitiska skäl.
Finansutskottet delar den uppfattning som
arbetsmarknadsutskottet framförde i denna fråga. Finansutskottet
har också erfarit att den nuvarande uppdelningen av SCBs
verksamhet på flera orter medför komplikationer i vissa
avseenden men också fördelar. Den delade verksamheten har t.ex.
inneburit fördelar genom att SCB därigenom har tillgång till två
regionala arbetsmarknader. SCBs Stockholmsenhet är vidare av
stor betydelse för kontakten med användare och kunder i
Stockholmsregionen. Utskottet utgår från att frågan om
utlokalisering av statlig verksamhet kontinuerligt prövas och
att något särskilt uttalande i frågan därför inte är
erforderligt.
Med hänvisning till vad utskottet här anfört avstyrks
motionerna Fi407 och Fi420.
Folk- och bostadsräkningar (FoB)
I motsats till de i detta betänkande tidigare behandlade
statistikområdena, som är knutna till olika delprogram inom SCB,
finansieras folk- och bostadsräkningarna över ett särskilt
anslag. I proposition 1988/89:91 anges den beräknade kostnaden i
1988 års prisnivå för FoB 90 till 180 milj.kr. fördelat på
budgetåren 1989/90--1992/93. För budgetåret 1991/92 föreslår
regeringen ett reservationsanslag på knappt 17 milj.kr.
I en kommittémotion Fi401 (m) föreslås att framtida
folk- och bostadsräkningar endast skall genomföras vart tionde
år. I motionen understryks att särskild hänsyn därvid måste tas
till den enskildes integritet.
Regeringen tillsatte hösten 1989 en parlamentariskt sammansatt
statistikkommission för FoB 90 (dir. 1989:57). Kommissionen
skall bl.a. utreda förutsättningarna för att i framtiden övergå
till tioårsintervall mellan räkningarna. Även
integritetsfrågorna skall behandlas av kommissionen. I avvaktan
på kommissionens förslag avstyrker utskottet motion Fi401.
Regeringens förslag till medelsanvisning för budgetåret
1991/92 för folk- och bostadsräkningar biträds av utskottet.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande nationalräkenskaper och tillväxtbegrepp
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Fi211 yrkande 1,
1990/91:Fi214 samt 1990/91:Fi408,
res. 1 (c,v,mp)
2. beträffande det obetalda arbetet i
nationalräkenskaperna
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Fi426 och
1990/91:Fi427,
res.2(c,v, mp)
3. beträffande alternativa långtidsutredningar
att riksdagen avslår motion 1990/91:Fi218,
5. beträffande fördelningspolitiska studier
att riksdagen avslår motion 1990/91:Fi422,
res.6(v,mp)
6. beträffande konsumentprisindex
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Fi411, 1990/91:Fi412
och 1990/91:Fi418,
7. beträffande statistik över kooperativ verksamhet
att riksdagen avslår motion 1990/91:Fi419,
res.7(v,mp)
8. beträffande företagens uppgiftslämnande
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Fi510,
1990/91:Fi605 yrkande 2 och 1990/91:Fi704 yrkande 1,
res.8(m,fp,c,mp)
9. beträffande statistiska centralbyråns medelstilldelning
och partisympatiundersökningarna
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga
15 punkt C 2 och med anledning av motionerna 1990/91:Fi402,
1990/91:Fi403, 1990/91:Fi410, 1990/91:Fi413, 1990/91:Fi425 samt
med avslag på motion 1990/91:Fi416 till Statistiska
centralbyrån: Statistik, register och prognoser för budgetåret
1991/92 anvisar ett ramanslag på 431 442 000 kr. och som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
fortsatta partisympatiundersökningar i SCBs regi,
res.9(m,fp)
res.10(v,mp)-villk.7
10. beträffande statistiska centralbyråns
uppdragsverksamhet
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga
15 punkt C 3 till Statistiska centralbyrån:
Uppdragsverksamhet för budgetåret 1991/92 anvisar ett
förslagsanslag på 1 000 kr.,
11. beträffande omlokalisering av SCBs verksamhet i
Stockholm till Örebro
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Fi407 och
1990/91:Fi420,
res.11(v)
12. beträffande folk- och bostadsräkningar (FoB)
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga
15 punkt C 15 till Folk- och bostadsräkningar för budgetåret
1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 16 874 000 kr.,
13. beträffande framtida folk- och bostadsräkningar
att riksdagen avslår motion 1990/91:Fi401.
res.12(m,fp,mp)
Stockholm den 21 mars 1991
På finansutskottets vägnar
Hans Gustafsson
Närvarande: Hans Gustafsson (s), Anne Wibble (fp), Roland
Sundgren (s), Arne Andersson i Gamleby (s), Gunnar Björk (c),
Per Olof Håkansson (s), Rune Rydén (m), Iris Mårtensson (s),
Arne Kjörnsberg (s), Filip Fridolfsson (m), Lars De Geer (fp),
Ivar Franzén (c), Carl Frick (mp), Sonia Karlsson (s), Ing-Britt
Nygren (m), Maria Hed (s) och Maggi Mikaelsson (v).
Reservationer
1. Nationalräkenskaper och tillväxtbegrepp (mom. 1)
Gunnar Björk (c), Ivar Franzén (c), Carl Frick (mp) och Maggi
Mikaelsson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar
med "Enligt utskottets" och på s. 7 slutar med "och Fi408" bort
ha följande lydelse:
Utskottet vill med anledning av motionerna Fi211 yrkande 1,
Fi214 och Fi408 anföra följande.
Internationellt har arbetet med att sammanföra miljö och
ekonomi främst utgått från kostnader för miljöpåverkan. Det har
gjorts många försök att sätta pris på miljöskadorna: Hur mycket
kostar försurningen av ett ton svavel? Indirekt har man försökt
mäta det genom att sätta pris på råvaror som genererar utsläpp
genom miljöavgifter och skatter. Andra alternativ har varit att
fösöka sätta pris på naturvärden och naturupplevelser i form av
förväntade intäkter, t.ex. turistintäkter. Svagheten med dessa
beräkningar är att de utgår från skador som redan uppstått och
att bedömningarna av kostnaderna är svåra att göra. På sådana
grunder är det svårt att skapa ett användbart och trovärdigt
grönt BNP-begrepp. Det visar de internationella erfarenheterna.
Enligt utskottets mening skall en grön BNP vara ett komplement
till det BNP-mått som nu används. Avsikten är inte att
omedelbart ersätta det system som i dag är en förutsättning för
att göra internationella jämförelser.
En grön BNP skall ge underlag för att mäta en hållbar
utveckling där resurshushållning och kretsloppstänkande är
viktiga delar. En möjlighet att tydliggöra detta skulle vara att
basera räkenskaperna på det kvantitativa materialflödet i
samhället. Ett linjärt, resursslösande flöde minskar kraftigt en
grön BNP, medan ett samhälle baserat på resurshushållning och
återbruk ger en högre BNP. Ett sådant BNP-mått skulle kunna
åstadkommas genom att BNP per capita divideras med icke organisk
avfallsproduktion per capita.
Vad utskottet här anfört om en grön BNP bör ges regeringen
till känna.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande
lydelse:
1. beträffande nationalräkenskaper och tillväxtbegrepp
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Fi211
yrkande 1 och med anledning av motionerna 1990/91:Fi214 och
1990/91:Fi408 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
2. Det obetalda arbetet i nationalräkenskaperna (mom. 2)
Gunnar Björk (c), Ivar Franzén (c), Carl Frick (mp) och Maggi
Mikaelsson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar
med "Utskottet delar" och slutar med "avstyrks sålunda" bort ha
följande lydelse:
Utskottet är av samma uppfattning som motionärerna att det nu
är hög tid att mäta och värdera det obetalda arbetet. Det
obetalda arbetet måste prissättas. Detta är angeläget bl.a. från
den synpunkten att vi måste kunna se hela sanningen om kvinnors
bidrag till den totala ekonomin. Har vi en uppfattning om
omfattningen av det obetalda arbetet och värdet av detta, får vi
också ett "satellit"-mått till BNP, dvs. ett mått på det
obetalda arbetet som i sin konstruktion tillåter en jämförelse
med BNP-måttet.
Mot denna bakgrund är det av stor vikt att SCBs pågående
tidsanvändningsstudie ges tillräckliga resurser så att
underlagsmaterialet för vidarebearbetning håller hög kvalitet.
När tidsanvändningsstudien är klar bör ett arbete med att sätta
värde på det obetalda arbetet omedelbart börja. I detta arbete
bör forskare och politiker ingå. Det är önskvärt att också få
till stånd en bred allmän debatt kring dessa frågor.
Efter att detta arbete är avslutat kan värdet av det obetalda
arbetet tas med i nationalräkenskaperna. Utskottet vill i detta
sammanhang understryka vikten av att det obetalda arbetet
redovisas återkommande.
Med det anförda tillstyrker utskottet här aktuella motioner.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande
lydelse:
2. beträffande det obetalda arbetet i
nationalräkenskaperna
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Fi426 och
1990/91:Fi427 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
3. Alternativa långtidsutredningar (mom. 3)
Carl Frick (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar
med "Utskottet är" och på s. 9 slutar med "motion Fi218" bort ha
följande lydelse:
Utskottet vill med anledning av motion Fi218 anföra följande.
Den rapport som bilagts motionen är att betrakta som en skiss
till en långtidsutredning som visar på en möjlighet att utforma
alternativa scenarier till de nuvarande långtidsutredningarna.
Utskottet föreslår med hänvisning till vad som anförs i motionen
att resurser avsätts i kommande långtidsutredningar för
utarbetande av ett eller flera alternativa scenarier, där
radikala miljömål sätts i första rummet även om detta skulle
medföra en lägre ekonomisk tillväxt i traditionell mening.
De alternativa scenarierna skall vara konsistenta och liksom
långtidsutredningens traditionella scenarier belysa
konsekvenserna på de flesta viktigare områden av betydelse för
samhällsekonomin.
Vid utarbetandet av scenarierna bör berörda myndigheter bidra
med sina delar på samma sätt som för närvarande. Samtidigt bör
oberoende forskare, även "alternativforskare", anlitas för att
ge sitt bidrag till utredningen.
Innan nästa långtidsbudgetarbete påbörjas bör ett brett
rådslag med bl.a. de politiska partierna ske för att lägga fast
förutsättningarna bl.a. om riktlinjer för vilka
alternativscenarier som bör tas fram.
Vad utskottet här anfört om planeringen av och innehållet i
kommande långtidsutredningar bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande
lydelse:
3. beträffande alternativa långtidsutredningar
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Fi218 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
uppläggningen av kommande långtidsutredningar,
4. Förbättrad miljöstatistik (mom. 4)
Gunnar Björk (c), Ivar Franzén (c), Carl Frick (mp) och Maggi
Mikaelsson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar
med "Utskottet vill" och på s. 10 slutar med "yrkande 2" bort ha
följande lydelse:
Utskottet vill med anledning av motion Fi211 anföra följande:
Dagens miljöstatistik är baserad på utsläpp från punktkällor.
Framför allt är det svavel, fosfor, kväve, tungmetaller,
syreförbrukande ämnen som mäts. Det innebär att beslutsfattare
har ett ofullständigt underlag. De stora utsläppen sker nämligen
genom utspridning via produkterna. I Stenungsund tillverkas
tensiden nonylfenolextolat. Ämnet är svårnedbrytbart och leder
till skador på bl.a. fisk. I det aktuella företaget får man
släppa ut max 500 kg/år samtidigt som företaget säljer 10000
ton som sprids genom produkterna.
När det gäller utsläpp via produkterna är kontrollen,
mätningarna och statistiken näst intill obefintlig. Ett annat
problem med dagens miljöstatistik är att de flesta siffror har
brutits ur sitt sammanhang. Denna fragmentering av verkligheten
innebär att beslutsunderlaget är spritt på ett flertal statliga
verk och institutioner.
Utskottet anser mot bakgrund av ovanstående att riksdagen hos
regeringen måste begära förslag till en förbättrad
miljöstatistik, som åskådliggör omfattningen av utsläppen via
produkterna och miljösituationen i dess helhet. Yrkande 2 i
motion Fi211 tillstyrks sålunda.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande
lydelse:
4. beträffande förbättrad miljöstatistik
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Fi211
yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.
Anne Wibble (fp), Rune Rydén (m), Filip Fridolfsson (m), Lars
De Geer (fp) och Ing-Britt Nygren (m) anser att den del av
utskottets yttrande på s. 10 som börjar med "Arbetet med" och
slutar med "yrkande 2" bort ha följande lydelse:
Den omfattning som denna statistik kan komma att få bör
avgöras av kemikalieinspektionen. Finansieringen av statistiken
bör ske över KemIs anslag genom att ett uppdrag läggs på SCB.
Enligt utskottets mening är yrkande 2 i motion Fi211
tillgodosett. Utskottet avstyrker därför motionsyrkandet.
6. Fördelningspolitiska studier (mom. 5)
Carl Frick (mp) och Maggi Mikaelsson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som
börjar med "Som nämns" och slutar med "motion Fi422" bort ha
följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att redovisningen av
SCBs fördelningsstatistik bör återupptas i samma omfattning som
tidigare. Därvid bör även övervägas att genomföra ny
låginkomstutredning.
Denna i jämförelse med budgetpropositionens förslag utvidgning
av statistikproduktionen kan finansieras genom att EGs krav på
köpkraftsundersökningar med tre års intervall inte
aktualiseras. Därigenom frigörs 800000 kr. för
fördelningspolitiska studier.
Vad utskottet här anfört om fördelningspolitiska studier bör
med anledning av motion Fi422 ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande
lydelse:
5. beträffande fördelningspolitiska studier
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Fi422 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Statistik över kooperativ verksamhet (mom. 7)
Carl Frick (mp) och Maggi Mikaelsson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som
börjar med "I EG-kommissionen" och slutar med "motion Fi419"
bort ha följande lydelse:
Som utskottet ser det är det angeläget att redovisa de
kooperativa verksamheterna i den officiella statistiken på det
sätt som angetts. Arbetet med att ta fram denna statistik bör
inledas under budgetåret 1991/92, vilket innebär att delprogram
11 Industridepartementet bör tilldelas erforderliga medel.
Utskottet återkommer till detta i anslutning till SCBs
förvaltningsanslag.
Vad utskottet här anfört med anledning av motion Fi419
angående återinförande av kooperativ statistik bör ges
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande
lydelse:
7. beträffande statistik över kooperativ verksamhet
att utskottet med anledning av motion 1990/91:Fi419 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. Företagens uppgiftslämnande (mom. 8)
Anne Wibble (fp), Gunnar Björk (c), Rune Rydén (m), Filip
Fridolfsson (m), Lars De Geer (fp), Ivar Franzén (c), Carl Frick
(mp) och Ing-Britt Nygren (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som
börjar med "Utskottet behandlade" och slutar med "aktuella
motioner" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser, i likhet med motionärerna, att onödigt
uppgiftsinsamlande måste undvikas. Detta gäller i synnerhet från
de små företagen men också de enskilda medborgarnas
uppgiftslämnande. Myndigheterna bör därför bl.a. mer noggrant
pröva frekvensen av olika undersökningar. I många fall behöver
uppgifter inte samlas in varje månad eller varje år, utan det
kan ske med längre intervall. Dessutom måste myndigheterna mer
kritiskt än för närvarande i varje enskilt fall pröva om de
uppgifter som inhämtas verkligen behövs. Vidare måste
myndigheternas arbete i större utsträckning präglas av
servicekänsla och en positiv attityd mot företagen.
I likhet med vad som framhålls i motion Fi510 anser utskottet
att möjligheterna att i lag ange de uppgifter som myndigheter
har rätt att samla in bör prövas. En sådan lagstiftning föreslås
också i den i april 1990 avlämnade utredningen "Förenklad
statistikreglering (SOU 1990:43). Som utskottet ser det måste
emellertid en ytterligare precisering övervägas av de uppgifter
som får samlas in om en sådan lagreglering skall ha något
berättigande.
Vad utskottet anfört med anledning av här aktuella motioner
bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande
lydelse:
8. beträffande företagens uppgiftslämnande
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Fi510,
1990/91:Fi605 yrkande 2 och 1990/91:Fi704 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. Statistiska centralbyråns medelstilldelning och
partisympatiundersökningarna (mom. 9)
Anne Wibble (fp), Rune Rydén (m), Filip Fridolfsson (m), Lars
De Geer (fp) och Ing-Britt Nygren (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som
börjar med "Utskottet vill" och slutar med "motion Fi416" bort
ha följande lydelse:
Hösten 1990 tillsattes en utredning med uppgift att göra en
översyn av den statliga statistikens styrning, finansiering och
samordning (dir. 1990:68). Enligt kommittédirektivet skall
utredningen
föreslå gränser för den grundläggande statistikverksamheten
föreslå en effektiv styrning och finansiering av statistiken,
både vad gäller basstatistik och annan statistikverksamhet.
Möjligheten att helt uppdragsfinansiera SCBs verksamhet skall
prövas.
klargöra principer för prissättning
klargöra ansvarsförhållanden för statistik som grundas på
gemensamma informationssystem
belysa för- och nackdelar med en ökad frihet för
statistikanvändarna vad gäller produktion och köp av
statistiktjänster
klargöra konsekvenserna av förslagen, säskilt med avseende på
ekonomi, samordningsbehov, statistikens kvalitet, oberoende och
objektivitet, internationella åtaganden och olika
användarkategoriers (riksdag, regering, myndigheter, kommuner,
näringsliv, forskare, allmänhet m.m.) behov.
I propositionen framhåller föredraganden att han utgår från
att utredningens förslag också kommer att innebära minskade
kostnader för den statliga statistiken.
Utskottet delar föredragandens uppfattning. Som framhålls i
motion Fi416 är det emellertid uppenbart att det redan i dag bör
finnas stora möjligheter till besparingar. Förvaltningsanslaget
för budgetåret 1991/92 bör därför minskas med 10 milj.kr.
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13
börjar med "Utskottet delar" och på s. 14 slutar med "till
känna" bort ha följande lydelse:
Sedan många år genomför olika fristående institut opinions-
och partisympatiundersökningar. Utskottet är av samma mening som
föredraganden att SCBs partisympatiundersökningar bör läggas
ned. Här aktuella motioner avstyrks sålunda.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande
lydelse:
9. beträffande statistiska centralbyråns medelstilldelning
och partisympatiundersökningarna
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Fi416 och med
avslag på motionerna 1990/91:Fi402, 1990/91:Fi403,
1990/91:Fi410, 1990/91:Fi413 och 1990/91:Fi425 samt med
anledning av proposition 1990/91:100 bilaga 15 punkt C 2 till
Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser
för budgetåret 1991/92 anvisar ett ramanslag på 421442000
kr.,
10. Statistiska centralbyråns medelstilldelning och
partisympatiundersökningarna (mom. 9)
Under förutsättning av bifall till reservation 7 (mom. 7)
Carl Frick (mp) och Maggi Mikaelsson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som
börjar med "Utskottet har" och slutar med "till känna" bort ha
följande lydelse:
Mot bakgrund av att utskottet med anledning av motion Fi419
förordar att kooperativ statistik bör återinföras i SCBs löpande
produktion bör anslaget C 2 Statistiska centralbyrån: Statistik,
register och prognoser tillföras 1,2 milj.kr. utöver vad som
föreslås i propositionen. För budgetåret 1991/92 föreslår
sålunda utskottet att till detta anslag anvisas ett ramanslag på
432642000 kr.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande
lydelse:
9. beträffande statistiska centralbyråns medelstilldelning
och partisympatiundersökningarna
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100 bilaga
15 punkt C 2 och med anledning av motionerna 1990/91:Fi402,
1990/91:Fi403, 1990/91:Fi410, 1990/91:Fi413,
1990/91:Fi425 samt med avslag på motion 1990/91:Fi416 till
Statistiska centralbyrån: Statistik, register och prognoser
för budgetåret 1991/92 anvisar ett ramanslag på 432642000
kr. och som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om fortsatta partisympatiundersökningar i SCBs regi,
11. Omlokalisering av SCBs verksamhet i Stockholm till Örebro
(mom. 11)
Maggi Mikaelsson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14
börjar med "Arbetsmarknadsutskottet har" och på s. 15 slutar med
"och Fi420" bort ha följande lydelse:
Den nu pågående lågkonjunkturen ger klara belägg för att vissa
regioner snabbt hamnar i en situation med svåra
sysselsättningsproblem. För att stabilisera olika regionala
arbetsmarknader bör därför lokaliseringen av större statliga
myndigheter löpande prövas.
Mot denna bakgrund och med anledning av motionerna Fi407 och
Fi420 bör enligt utskottets mening en utredning omedelbart
tillsättas som syftar till att omlokalisera hela SCBs verksamhet
till Örebro.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande
lydelse:
11. beträffande omlokalisering av SCBs verksamhet i
Stockholm till Örebro
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Fi407 och
1990/91:Fi420 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om tillsättandet av en utredning för att pröva
omlokaliseringen av SCB till Örebro,
12. Framtida folk- och bostadsräkningar (mom.13)
Anne Wibble (fp), Rune Rydén (m), Filip Fridolfsson (m), Lars
De Geer (fp), Carl Frick (mp) och Ing-Britt Nygren (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som
börjar med "Regeringen tillsatte" och slutar med "motion Fi401"
bort ha följande lydelse:
Som utskottet ser det är folkbokföringen så väl utbyggd att
det i dag är en självklarhet att något behov av att genomföra
folk- och bostadsräkningar vart femte år inte föreligger.
Riksdagen bör därför med anledning av motion Fi401 redan nu
uttala att folk- och bostadsräkningar fortsättningsvis bör
genomföras vart tionde år.
Den enskildes integritet måste beaktas vid dessa folk- och
bostadsräkningar. Den nu genomförda folkräkningen var onödig och
utgör ett exempel på överdriven insamling av personliga
uppgifter. Utskottet vill understryka att fler uppgifter från
den enskilde självfallet inte skall infordras än vad som är
oundgängligen nödvändigt för ändamålet med folkräkningen.
dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande
lydelse:
13. beträffande framtida folk- och bostadsräkningar
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Fi401 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Innehåll
Sammanfattning 1
Inledning 1
Propositionen 2
Motionerna 2
Utskottet 5
Inriktningen av statistiska centralbyråns (SCB)
verksamhet 5
Nationalräkenskaper och tillväxtbegrepp 6
Det obetalda arbetet i nationalräkenskaperna 7
Alternativa långtidsutredningar 7
Förbättrad miljöstatistik 9
Fördelningspolitiska studier 10
Konsumentprisindex 10
Statistik över kooperativ verksamhet 11
Företagens uppgiftslämnande 11
Statistiska centralbyråns medelstilldelning och
partisympatiundersökningarna 12
Omlokalisering av SCBs verksamhet i Stockholm till Örebro 14
Folk- och bostadsräkningar (FoB) 15
Hemställan 15
Reservationer
1. Nationalräkenskaper och tillväxtbegrepp (mom. 1)
(c,v,mp) 17
2. Det obetalda arbetet i nationalräkenskaperna (mom. 2)
(c,v,mp) 18
3. Alternativa långtidsutredningar (mom. 3) (mp) 19
4. Förbättrad miljöstatistik (mom. 4) (c,v,mp) 19
5. Förbättrad miljöstatistik (mom. 4, motiveringen) (m,fp)
20
6. Fördelningspolitiska studier (mom. 5) (v,mp) 20
7. Statistik över kooperativ verksamhet (mom. 7) (v,mp) 21
8. Företagens uppgiftslämnande (mom. 8) (m,fp,c,mp) 21
9. Statistiska centralbyråns medelstilldelning och
partisympatiundersökningarna (mom. 9) (m,fp) 22
10. Statistiska centralbyråns medelstilldelning och
partisympatiundersökningarna (mom. 9) (v,mp) 23
11. Omlokalisering av SCBs verksamhet i Stockholm till Örebro
(mom. 11) (v) 23
12. Framtida folk- och bostadsräkningar (mom.13) (m,fp,mp)
24