I betänkandet behandlar utskottet det förslag till program för
omstrukturering av den statliga administrationen som regeringen
redovisat i del II av kompletteringspropositionen samt ett antal
motioner som väckts i anslutning därtill.
Programmet tar sikte på att reducera den statliga
administrationen med 10 % under treårsperioden 1991/92--1993/94.
Efter den period som programmet omfattar beräknas en årlig
nettobesparing på statsbudgeten om ca 2 miljarder kronor ha
uppnåtts. Riktlinjer och förslag till åtgärder för omställningen
och minskningen av administrationen för samtliga departements
ansvarsområden läggs fram i propositionen. Övriga utskott har av
finansutskottet beretts tillfälle yttra sig över propositionen.
Enligt utskottets mening är det en viktig uppgift för den
ekonomiska politiken att utveckla och effektivisera den
offentliga tjänstesektorn. Utskottet uttalar därför sitt stöd
för programmets uppläggning och allmänna inriktning men
konstaterar att det i flera fall blir nödvändigt att regeringen
återkommer till riksdagen med konkreta förslag. Utskottet
betonar det angelägna i att arbetet fullföljs och att de
redovisade besparingarna uppnås. Riksdagen bör enligt utskottet
ges möjlighet till en kontinuerlig och samlad uppföljning av
programmet.
Utskottet föreslår med anledning av en motion av Jan-Erik
Wikström m.fl. (fp, m, c) och med hänvisning till vad
utrikesutskottet anfört ett tillkännagivande till regeringen när
det gäller nedläggning av utlandsmyndigheter. I övrigt
tillstyrker utskottet regeringens riktlinjer och förslag till
åtgärder för de olika departementens ansvarsområden och
avstyrker motionerna.
Till betänkandet har fogats 20 reservationer och ett särskilt
yttrande.
Inledning
I detta betänkande behandlar finansutskottet
dels proposition 1990/91:150 (kompletteringspropositionen)
delII Omställning och minskning av den statliga
administrationen
bilaga II:1 Justitiedepartementet,
bilaga II:2 Utrikesdepartementet,
bilaga II:3 Försvarsdepartementet,
bilaga II:4 Socialdepartementet,
bilaga II:5 Kommunikationsdepartementet,
bilaga II:6 Finansdepartementet,
bilaga II:7 Utbildningsdepartementet, med undantag av mom.
1--6 som överlämnats till utbildningsutskottet,
bilaga II:8 Jordbruksdepartementet,
bilaga II:9 Arbetsmarknadsdepartementet,
bilaga II:10 Bostadsdepartementet,
bilaga II:11 Industridepartementet,
bilaga II:12 Civildepartementet och
bilaga II:13 Miljödepartementet,
dels de med anledning av propositionen väckta motionerna
1990/91:Fi37 av Olof Johansson m.fl. (c), i vad avser
yrkande3,
1990/91:Fi38 av Lars Werner m.fl. (v), i vad avser yrkandena
12 och 13,
1990/91:Fi39 av Inger Schörling m.fl. (mp), i vad avser
yrkande8,
1990/91:Fi42 av Margit Gennser och Nils Fredrik Aurelius (m),
1990/91:Fi44 av Gullan Lindblad m.fl. (m),
1990/91:Fi48 av Inger Schörling m.fl. (mp), i vad avser
yrkandena 2 och 6--8,
1990/91:Fi50 av Anne Wibble m.fl. (fp),
1990/91:Fi51 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp,m,c),
1990/91:Fi52 av Sigge Godin m.fl. (fp),
1990/91:Fi56 av Bengt Hurtig och Bertil Måbrink (v),
1990/91:Fi58 av Barbro Sandberg (fp),
1990/91:Fi59 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c),
1990/91:Fi61 av Jan Hyttring och Stina Gustavsson (c),
1990/91:Fi63 av Karin Israelsson m.fl. (c) samt
1990/91:Fi64 av Agne Hansson m.fl. (c), i vad avser yrkandena
1 och 2.
Yttranden
Utskottet har berett övriga utskott tillfälle att avge
yttrande över de förslag i proposition 150 jämte motioner som
rör resp. utskotts beredningsområde.
De av utskotten avlämnade yttrandena (1990/91:JuU4y,
1990/91:UU4y, 1990/91:SfU5y, 1990/91:SoU10y, 1990/91:KrU9y,
1990/91:JoU9y, 1990/91:NU14y och 1990/91:BoU6y) återfinns i
bilagorna 1--8 till betänkandet.
Propositionens förslag
I bilaga II:1 Justitiedepartementet har regeringen --
efter föredragning av statsrådet Laila Freivalds -- föreslagit
att riksdagen godkänner de riktlinjer för omställning och
minskning av den statliga administrationen inom
justitiedepartementets område som har anförts i propositionen.
I bilaga II:2 Utrikesdepartementet har regeringen -- efter
föredragning av statsrådet Lena Hjelm-Wallén (avsnitten 1--4 och
6) samt statsrådet Anita Gradin (avsnitt 5) --
1. föreslagit att riksdagen godkänner de riktlinjer för
omställning och minskning av den statliga administrationen som
har anförts i propositionen (avsnitten 1--4 och 6),
2. berett riksdagen tillfälle att ta del av vad i
propositionen anförts angående verksamheten inom
kommerskollegium och Sveriges exportråd (avsnitt 5).
I bilaga II:3 Försvarsdepartementet har regeringen --
efter föredragning av statsrådet Roine Carlsson -- föreslagit
att riksdagen godkänner de riktlinjer för omställning och
minskning av den statliga administrationen inom
försvarsdepartementets verksamhetsområde som i propositionen
anförts.
I bilaga II:4 Socialdepartementet har regeringen -- efter
föredragning av statsrådet Ingela Thalén -- föreslagit att
riksdagen godkänner de riktlinjer som i propositionen anförts
för omställning och minskning av den statliga administrationen
inom socialdepartementets verksamhetsområde.
I bilaga II:5 Kommunikationsdepartementet har regeringen
-- efter föredragning av statsrådet Georg Andersson -- berett
riksdagen tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om
omstruktureringen och omställningen av den statliga
administrationen inom kommunikationsdepartementets
verksamhetsområde.
I bilaga II:6 Finansdepartementet har regeringen -- efter
föredragning av statsrådet Allan Larsson (avsnitten 1, 3 och 6)
samt statsrådet Erik Åsbrink (avsnitten 2, 4 och 5) --
föreslagit
1. att riksdagen godkänner de riktlinjer för omställning och
minskning av den statliga administrationen inom
finansdepartementets verksamhetsområde som har anförts i
propositionen,
2. att riksdagen -- med ändring av dess tidigare beslut
(1990/91:LU18, rskr. 191) -- till Kronofogdemyndigheterna för
budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 694648000
kr.
I bilaga II:7 Utbildningsdepartementet har regeringen --
efter föredragning av statsrådet Bengt Göransson -- föreslagit
7. att riksdagen godkänner de riktlinjer för omställning och
minskning av den statliga administrationen inom kulturområdet
som har anförts i propositionen,
8. att riksdagen under åttonde huvudtitelns förslagsanslag
Presstödsnämnden och taltidningsnämnden för budgetåret 1991/92
anvisar ett belopp som är 150 000 kr. lägre än vad som har
föreslagits i proposition 1990/91:100 bil. 10,
9. att riksdagen godkänner de riktlinjer för omställning och
minskning av den statliga administrationen inom massmedieområdet
som har anförts i propositionen.
I bilaga II:8 Jordbruksdepartementet har regeringen --
efter föredragning av statsrådet Mats Hellström -- föreslagit
1. att riksdagen godkänner de riktlinjer för omställning och
minskning av den statliga administrationen inom
jordbruksdepartementets verksamhetsområde som har anförts i
propositionen,
2. att riksdagen under nionde huvudtitelns förslagsanslag
Fiskeriverket för budgetåret 1991/92 anvisar ett belopp som är
1460000 kr. lägre än vad som föreslagits i proposition
1990/91:87.
I bilaga II:9 Arbetsmarknadsdepartementet har regeringen
-- efter föredragning av statsrådet Mona Sahlin (avsnitten 1--4
och 6--7) samt statsrådet Maj-Lis Lööw (avsnitt 5) -- föreslagit
att riksdagen godkänner de riktlinjer för omställning och
minskning av den statliga administrationen inom
arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde som har anförts i
propositionen.
I bilaga II:10 Bostadsdepartementet har regeringen --
efter föredragning av statsrådet Ulf Lönnqvist --
dels föreslagit
1. att riksdagen godkänner de riktlinjer för omställning och
minskning av den statliga administrationen inom
bostadsdepartementets verksamhetsområde som har anförts i
propositionen,
2. att riksdagen godkänner förslaget om avveckling av
småhusskadenämnden,
dels berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som
anförts i propositionen om
3. byggnadsforskningens finansiering.
I bilaga II:11 Industridepartementet har regeringen --
efter föredragning av statsrådet Rune Molin -- berett riksdagen
tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om
omställningen och minskningen av den statliga administrationen
inom industridepartementets verksamhetsområde.
I bilaga II:12 Civildepartementet har regeringen -- efter
föredragning av statsrådet Bengt KÅ Johansson --
1. föreslagit att riksdagen godkänner de riktlinjer för
omställning och minskning av den statliga administrationen inom
civildepartementets verksamhetsområde som har anförts i
propositionen,
2. berett riksdagen tillfälle att ta del av vad i
propositionen anförts angående statlig revision (avsnitt 2).
I bilaga II:13 Miljödepartementet har regeringen -- efter
föredragning av statsrådet Birgitta Dahl -- föreslagit
1. att riksdagen godkänner de riktlinjer för omställning och
minskning av den statliga administrationen inom
miljödepartementets verksamhetsområde som har anförts i
propositionen,
2. att riksdagen under fjortonde huvudtitelns ramanslag
Statens naturvårdsverk för budgetåret 1991/92 anvisar ett belopp
som är 1040000 kr. lägre än vad som föreslagits i
proposition 1990/91:90.
Propositionen
I proposition 1990/91:150 föreslår regeringen riksdagen i
bilaga I:7 att:
1. godkänna vad som i propositionen förordats i fråga om
investeringsbidrag till bostadsbyggande,
2. med ändring av riksdagens beslut (1990/91:BoU12, rskr. 199)
till Investeringsbidrag för bostadsbyggande för budgetåret
1991/92 under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag på
5300000000kr.
I bilaga II:10 föreslås riksdagen:
1. godkänna de riktlinjer för omställning och minskning av den
statliga administrationen inom bostadsdepartementets
verksamhetsområde som anförts i propositionen,
2. godkänna förslaget om avveckling av småhusskadenämnden,
3. ta del av vad som anförts i propositionen om
byggnadsforskningens finansiering.
I bilaga II:12 föreslås riksdagen godkänna de riktlinjer för
omställning och minskning av den statliga administrationen inom
civildepartementets verksamhetsområde som anförts i
propositionen. (I detta yttrande behandlas detta förslag endast
vad avser länsstyrelserna.)
Motionerna
I detta yttrande behandlas följande motioner väckta med
anledning av proposition 1990/91:150:
1990/91:Fi38 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
14. att riksdagen avslår regeringens förslag (bilaga I:7)
angående sänkt investeringsbidrag för bostadsbyggande.
1990/91:Fi48 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas
5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till särskilt
investeringsstöd för ekologiskt riktigt byggande i enlighet med
vad som anförts i motionen.
1990/91:Fi60 av Elving Andersson m.fl. (c,s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om byggande av allmänna samlingslokaler.
1990/91:Fi62 av Görel Thurdin m.fl. (c) vari yrkas
7. att riksdagen med avslag på proposition 1990/91:150 i denna
del beslutar att medel till Investeringsbidrag för
bostadsbyggande för budgetåret 1991/92 ej skall anvisas under
förutsättning att skatteplikten för tillhandahållande av
produkter och tjänster i samband med byggande och boende av
bostäder samtidigt sänks till 13,64 % fr.o.m. den 1 juli 1991.
1990/91:Fi64 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om bostadsfinansieringssystemets utformning
och avskaffande av länsbostadsnämnderna,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om inriktning och behovet av förstärkning av
byggforskningen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om betydelse och inriktning av
byggverksamheten för utvecklingen på arbetsmarknaden.
Utskottet
Investeringsbidrag till bostadsbyggande
Riksdagen beslutade i december 1990 om införandet av ett
investeringsbidrag till bostadsbyggande (1990/91:BoU4).
Bakgrunden till beslutet var det tidigare under året fattade
beslutet att utvidga mervärdeskatten till en generell och
enhetlig beskattning vilket bl.a. innebar att de s.k.
reduceringsreglerna som gällt för vissa delar av byggandet
slopades vid utgången av år 1990. Investeringsbidraget är avsett
att kompensera bostadsbyggandet för de ökade kostnader som av
detta skäl följer av ett höjt mervärdeskatteuttag. Bidrag lämnas
fr.o.m. den 1 januari 1991 med 9,7 % av de beräknade kostnaderna
inkl. mervärdeskatt för bidragsberättigade ändamål enligt de
villkor som följer av förordningen (1990:1369) om statligt
investeringsbidrag för ny- och ombyggnad av bostäder. Riksdagen
har för budgetåret 1991/92 under anslaget B 17
Investeringsbidrag till bostadsbyggande (elfte huvudtiteln)
anvisat ett förslagsanslag på 5500milj.kr. (1990/91:BoU12).
I kompletteringspropositionen (bilaga I:7) föreslås att
investeringsbidraget för bostadsbyggande sänks från nuvarande
9,7 % till 9,0 %. Sänkningen föreslås träda i kraft den 1 juli
1991 och tillämpas i fråga om projekt för vilka ansökan om
bidrag kommer in till kommunen efter ikraftträdandet. Förslaget
beräknas medföra en minskning av statens utgifter för
investeringsbidrag med ca 400milj.kr. per helår. För
budgetåret 1991/92 beräknas ändringen ge halv effekt. Mot denna
bakgrund föreslås att riksdagen med ändring av sitt tidigare
beslut (1990/91:BoU12, rskr. 199) till anslaget
Investeringsbidrag till bostadsbyggande för budgetåret 1991/92
anvisar 5300milj.kr., dvs. 200milj.kr. mindre än vad
riksdagen på förslag av bostadsutskottet tidigare i vår anvisat
för ändamålet.
Skälet till att regeringen föreslår en ändring av
bidragsandelen för investeringsbidraget anges vara behovet att
finansiera vissa insatser för pensionärer med låg eller ingen
ATP. Riksdagen har efter förslag av regeringen fattat beslut om
att införa ett särskilt kommunalt bostadstillägg i syfte att
kompensera denna grupp av pensionärer för boendekostnadsökningar
utöver dem som skattereformen medfört (prop. 1990/91:119,
1990/91:SfU19, rskr. 196). Med hänvisning till riksdagens beslut
bl.a. beträffande kostnadsfördelningen mellan stat och kommun
för det särskilda kommunala bostadstillägget anges i
kompletteringspropositionen att statens andel av kostnaden för
tillägget kan beräknas uppgå till 220milj.kr.
Vidare hänvisas i denna del av propositionen till ett
regeringsbeslut om förslag till vissa förbättringar av det
särskilda grundavdraget vid inkomstbeskattningen för
pensionärer. Förslaget, som lagts fram i proposition 1990/91:185
(s. 10--11), bereds för närvarande inom riksdagen.
Inkomstbortfallet vid genomförandet av detta förslag beräknas
till 180milj.kr.
Regeringens förslag angående investeringsbidraget för
bostadsbyggande behandlas i tre motioner. I vänsterpartiets
partimotion Fi38 yrkande 14 föreslås att regeringens förslag bör
avslås av riksdagen. Motionärerna hänvisar bl.a. till att
förslaget strider mot en överenskommelse mellan (s) och (v) om
det nya bostadsfinansieringssystemet. Det framhålls att
investeringsbidraget är avsett att kompensera hela den höjda
byggmomsen. Vidare anförs att det särskilda kommunala
bostadstillägget blev betydligt billigare för staten än vad som
förutsattes i propositionen.
I motion Fi48 (mp) konstateras att regeringens förslag
angående investeringsbidraget i huvudsak överensstämmer med de
förslag som miljöpartiet tidigare lagt fram i denna fråga.
Miljöpartiet förordar en successiv minskning av
investeringsbidraget. På ett område anser emellertid
motionärerna att ett investeringsbidrag även i framtiden är
motiverat, nämligen vad gäller s.k. ekologiskt byggande. I
motionens yrkande 5 föreslås att riksdagen hos regeringen begär
ett förslag till särskilt investeringsstöd för ekologiskt
riktigt byggande. Det anförs att en metod att uppnå detta är att
undanta sådant byggande från den föreslagna sänkningen av
investeringsbidraget och från eventuella ytterligare sänkningar.
Mervärdesbeskattningen av byggnadsverksamhet föreslås i motion
Bo62 (c) sänkas till 13,64%. I motionens yrkande 7 föreslås --
under förutsättning av att förslaget om sänkt
mervärdesbeskattning vinner riksdagens bifall -- att
investeringsbidraget avskaffas och medel till detta ändamål inte
anvisas för budgetåret 1990/91.
Utskottet vill anföra följande vad gäller de olika förslagen
om investeringsbidraget. I en av de aktuella motionerna och
i andra sammanhang har kritik framförts mot regeringsförslaget
om att kort tid efter införandet ändra bidragsnivån. Åtgärden
har bl.a. ansetts olämplig eftersom den riskerar att ytterligare
öka boendekostnaderna i nyproduktionen i ett läge då redan stora
kostnadsökningar skett till följd av skatteomläggningen. Vidare
har kritik riktats mot att principen att investeringsbidraget
fullt ut skall kompensera den höjda mervärdeskattenivån på
området nu frångås av regeringen. Utskottet har förståelse för
den framförda kritiken men anser samtidigt att behovet att
finansiera angelägna åtgärder för vissa pensionärsgrupper måste
beaktas. I det pressade statsfinansiella läge som fortfarande
råder bör således en viss sänkning av bidragsnivån för att
tillgodose detta ändamål kunna accepteras. Detta innebär
givetvis inte att, som anförs i motion Bo48 (mp), denna sänkning
skall ses som ett steg i en successiv minskning av
investeringsbidraget.
Vad gäller frågan om vilken bidragsnivå som fortsättningsvis
bör gälla har vissa nya uppgifter framkommit sedan
kompletteringspropositionen presenterades för riksdagen. Det
särskilda kommunala bostadstillägg som ändringen avseende
investeringsbidraget delvis är tänkt att finansiera har enligt
uppgift visat sig medföra betydligt lägre kostnader för staten
än vad som ursprungligen beräknades. Enligt vad bostadsutskottet
erfarit är den del av statens kostnader som faller på det
kommande budgetåret sannolikt inte större än att en omprövning
av det redan beslutade anslaget Bidrag till kommunala
bostadstillägg till folkpension kan undvaras. Denna fråga
ankommer det dock i första hand på socialförsäkrings- och
finansutskotten att ta ställning i. Det bör vidare erinras om
att det särskilda bostadstillägget är tidsbegränsat och endast
utgår under år 1991. Vad som därefter återstår att finansiera är
således ett inkomstbortfall årligen på ca 180milj.kr. till
följd av de föreslagna reglerna för särskilt grundavdrag för
vissa pensionärer.
Enligt vad som redovisas i propositionen beräknas den
föreslagna sänkningen av investeringsbidraget på 0,7
procentenheter medföra en minskning av statens utgifter med ca
400milj.kr. per helår. Av vad som ovan anförts framgår att i
första hand en helårskostnad beräknad till ca 180milj.kr.
behöver finansieras. Med utgångspunkt från samma
beräkningsförutsättningar som synes väglett förslaget i
propositionen torde således en sänkning av investeringsbidraget
med drygt 0,3 procentenheter tillgodose det erforderliga
finansieringsbehovet. Bostadsutskottet föreslår mot denna
bakgrund att investeringbidraget sänks till 9,4 % i stället för
till den av regeringen föreslagna nivån. Detta bör riksdagen med
anledning av yrkande 1 i propositionens bilaga I:7 som sin
mening ge regeringen till känna. Ikraftträdandet av sänkningen
bör ske i enlighet med regeringens förslag.
Med anledning av vad nu förordats bör riksdagen, med ändring
av sitt tidigare beslut (1990/91:BoU12, rskr. 199), avseende
anslaget Investeringsbidrag för bostadsbyggande fastställa en
anslagsnivå som ligger mellan den av riksdagen tidigare
beslutade och den som regeringen i kompletteringspropositionen
förordat mot bakgrund av sitt förslag om bidragsnivån. Enligt
bostadsutskottets uppfattning bör ett anslag på 5400milj.kr.
anvisas för budgetåret 1991/92. Detta innebär i inte ringa grad
en anslutning till yrkande 2 i propositionens bilaga I:7.
Vad bostadsutskottet ovan förordat innebär vid ett bifall från
riksdagens sida att regeringens förslag angående
investeringsbidraget endast delvis kommer att genomföras. I den
mån vänsterpartiets partimotion Fi38 yrkande 14 inte kan anses
vara tillgodosedd med vad utskottet förordat bör den avstyrkas.
Vad gäller förslaget i motion Fi48 (mp) yrkande 5 anser
utskottet att en ordning med olika bidragsnivåer skulle ställa
krav på ett omfattande regelsystem och leda till svåra
avgränsningsproblem. Utskottet har vid flera tillfällen
framhållit att en inriktning mot s.k. ekologiskt byggande bör
understödjas på andra sätt (se t.ex. 1990/91:Bou12 s. 29--33).
Motion Fi48 (mp) yrkande 5 bör således avstyrkas.
Förslaget i motion Fi62 (c) om att avskaffa
investeringsbidraget bör enligt motionärerna aktualiseras endast
under förutsättning att mervärdeskatten för bl.a. byggande
samtidigt sänks till 13,64 %. Ett yrkande i samma motion i den
senare frågan har behandlats och avstyrkts i ett yttrande av
skatteutskottet till finansutskottet. Vid tidigare
riksdagsbehandling har motsvarande förslag (c) avslagits. Ett
riksdagens ställningstagande i enlighet med skatteutskottets
yttrande innebär att skäl saknas att i sak granska förslaget i
motion Fi62 (c) yrkande 7. Motionsyrkandet bör således
avstyrkas.
Förnyelsearbetet inom den statliga administrationen på
bostadsdepartementets område
Översyn av länsbostadsnämnderna m.m.
Riksdagen beslutade i december 1990 om införandet av ett nytt
bostadsfinansieringssystem (1990/91:BoU4). Beslutet kan
förväntas leda till betydande förändringar av
länsbostadsnämndernas organisation, arbetsformer och
dimensionering. Mot denna bakgrund har regeringen tillkallat en
särskild utredare för att se över dessa frågor. Resultatet av
utredningen redovisades den 30 april i år i betänkandet Den
framtida länsbostadsnämnden (SOU 1991:43). Vidare arbetar en
särskild arbetsgrupp inom bostadsdepartementet med att se över
de administrativa styrmedlen inom bostadsfinansieringen. Detta
arbete avses vara klart i augusti 1991. I propositionen anges
att resultaten av utredningarna kommer att beredas i höstens
budgetarbete i samband med en fördjupad prövning av boverket. En
förändring av länsbostadsnämndernas organisation, arbetsformer
och dimensionering skall sedan ske successivt, dock senast fram
till budgetåret 1994/95.
Redovisningen i kompletteringspropositionen av pågående
förnyelsearbete avseende länsbostadsnämnderna kommenteras i en
motion. I motion Fi64 (c) yrkande 1 föreslås riksdagen göra ett
tillkännagivande i frågan av innebörden att länsbostadsnämnderna
kan avskaffas om centerpartiets förslag till nytt
bostadsfinansieringssystem genomförs. Detta förslag om
bostadsfinansieringen har förts fram i andra sammanhang och
bygger bl.a. på att en bassubvention ges för att täcka
produktionskostnaderna för en normalbostad.
Som anförs i propositionen kommer införandet av det nya
bostadsfinansieringssystem som riksdagen beslutat om att
innebära ändrade förutsättningar för verksamheten vid
länsbostadsnämnderna. Ändrade krav vad gäller såväl arbetsformer
som behovet av resurser kommer att påverka utformningen och
dimensioneringen av nämnderna. Utskottet har inte några
erinringar mot redovisningen i kompletteringspropositionen av de
riktlinjer som regeringen arbetar efter i detta förnyelsearbete.
Riksdagen bör således enligt bostadsutskottets uppfattning lämna
sitt godkännande avseende riktlinjerna för omställning och
minskning av länsbostadsnämnderna. Motion Fi64 (c) yrkande 1
avstyrks. Detta yrkande utgår från förslag om ett
finansieringssystem som riksdagen vid flera tillfällen avslagit.
Översyn av verksamheten vid statens råd för byggnadsforskning
m.m.
Våren 1990 fattade riksdagen ett forskningspolitiskt beslut
som innebar att ramarna för den huvudsakliga inriktningen av den
statligt finansierade byggnadsforskningen lades fast för den
närmaste treårsperioden (se 1989/90:BoU19). Riksdagen gjorde i
detta sammanhang även ett tillkännagivande till regeringen bl.a.
angående behovet av ytterligare överväganden rörande
ansvarsfördelningen inom byggnadsforskningen och formerna för
forskningens finansiering. Med anledning av riksdagens beslut
har dels gjorts en översyn av verksamheten vid statens råd för
byggnadsforskning (BFR), dels genomförts överläggningar med
olika parter inom byggsektorn angående byggnadsforskningens
finansiering. Regeringen redovisar i kompletteringspropositionen
(del II s. 96--99) vissa ställningstaganden mot bakgrund av
resultaten från utredningen resp. överläggningarna.
Den särskilda utredaren som tillkallades hösten 1990 med
uppgift att utreda vissa frågor om verksamheten vid BFR
avlämnade i februari 1991 betänkandet (SOU 1991:23) Ett nytt
BFR. Utredningsförslagen, vars huvuddrag återges i
propositionen, är i stor utsträckning utformade som riktlinjer
för ett fortsatt arbete med att utveckla verksamheten vid BFR.
Bostadsministern redovisar i propositionen sin uppfattning om
vissa av förslagen. Han framhåller också att det i vissa
avseenden kan vara befogat att regeringen närmare anger
riktlinjer för hur förändringsarbetet skall bedrivas och
preciserar i vilka avseenden organisationen skall ändras.
Utredaren har föreslagit att BFR bör kunna fullgöra sina
uppgifter med en organisation som innebär ca 30 % färre
anställda än i dagens organisation. Regeringen kommer att uppdra
åt rådet att planera sin verksamhet efter dessa förutsättningar.
Inga erinringar har i motioner riktats mot denna del av
propositionen. Inte heller bostadsutskottet har några
invändningar mot att översynen av BFRs verksamhet och
organisation fortsätter enligt de redovisade riktlinjerna. Utan
att för den skull ta ställning till de enskilda frågor som
diskuteras i denna del av propositionen och de förslag som lagts
fram av organisationsutredningen anser utskottet att de
överväganden som regeringen redovisat kan anses stå i
överensstämmelse med det forskningspolitiska beslut som
riksdagen fattade våren 1990. Finansutskottet bör mot denna
bakgrund föreslå riksdagen att godkänna de redovisade
riktlinjerna för BFRs verksamhet och organisation.
I fråga om finansieringen av byggnadsforskningen innebar
riksdagens beslut år 1990 bl.a. att överläggningar med berörda
intressenter borde tas upp i syfte att uppnå ett större
ansvarstagande från byggbranschens sida för den sektorrelevanta
FoU-verksamheten. I propositionen finns en redovisning av de
resultat som uppnåtts i denna fråga vid överläggningar mellan
bostadsdepartementet och företrädare för ett stort antal
organisationer inom planerings-, bygg- och
förvaltningssektorerna. Det konstateras att propåerna om en ökad
medverkan från branschens sida i FoU-finansieringen mötts med en
positiv attityd. Samtidigt har inom vissa delbranscher
redovisats osäkerhet, hinder eller problem när det gäller att
finna former för finansieringen av FoU-stödet.
Regeringens utgångspunkt för överläggningarna har varit att nå
ett resurstillskott från sektorn med i storleksordningen
70milj.kr. per år. En överenskommelse har nåtts om en ökad
medverkan från entreprenörsledet i byggnadsforskningens
finansiering med 25milj.kr. Därutöver beräknas insatserna från
förvaltningsorganisationerna m.fl. kunna öka med omkring
5milj.kr. Bostadsministern ser positivt på detta utfall av
överläggningarna. Öppningar anses ha skapats för att på litet
längre sikt ytterligare öka sektorns insatser. Överläggningarna
föreslås fortsätta med sikte på att senast den 1 juli 1993 uppnå
den riktpunkt om 70milj.kr. som satts upp.
Vad gäller inriktningen av de insatser som skall finansieras
med resurstillskottet från branschens sida anges det vara
naturligt att dessa får sin tyngdpunkt i tillämpad forskning och
utvecklingsverksamhet, dvs. i frågor som ligger nära
branschorganisationer och företag. Det anses därför vara
nödvändigt att finna arbetsformer som tillförsäkrar
finansiärerna ett inflytande över användningen av medlen.
Bostadsministern gör sammanfattningsvis bedömningen att
riksdagens önskemål om ett ökat ansvarstagande från branschen i
väsentliga avseenden torde kunna bli tillgodosedda.
Redovisningen av överläggningarna med byggsektorn om
byggnadsforskningens finansiering m.m. tas upp i motion Fi64
(c). Motionärerna anför att man i stort delar de bedömningar av
överläggningarna som regeringen redovisat. Man förordar dock --
i yrkande 2 -- att riksdagen gör ett tillkännagivande om
inriktningen och behovet av förstärkning av byggnadsforskningen.
I tillkännagivandet föreslås understrykas att målet för
överläggningarna, dvs. ett bidrag på 70milj.kr. från
byggsektorn, måste nås. Vidare anförs att det nya
resurstillskottet utöver vad som anges i propositionen också
måste inriktas mot miljöfaktorerna i boendet.
Regeringens redovisning av överläggningarna med
byggsektorn föranleder utskottet att göra följande
överväganden.
Mot bakgrund av vissa överväganden av bostadsutskottet om
ansvarsfördelningen inom byggnadsforskningen gjorde riksdagen
som ovan redovisats föregående år ett tillkännagivande med bl.a.
innebörden att byggsektorn borde ta ett större finansiellt
ansvar för delar av byggnadsforskningen. Bostadsutskottet kan
därför med tillfredsställelse notera att överenskommelser om ett
sådant ökat engagemang kunnat träffas med delar av sektorn.
Liksom bostadsministern anser emellertid utskottet att arbetet
med att nå överenskommelser med de delar med sektorn där mera
ingående överväganden visat sig nödvändiga bör fortsätta.
Utskottet kan också ge sitt stöd till det av regeringen uppsatta
målet att senast den 1 juli 1993 uppnå den riktpunkt som satts
upp om ett bidrag från sektorn på 70milj.kr.
Även vad gäller inriktningen av de insatser som finansieras av
sektorn gör utskottet samma bedömning som regeringen. Det får
således anses vara naturligt att de insatser det här är fråga om
i första hand får sin tyngdpunkt i tillämpad forskning och
utvecklingsverksamhet, dvs. i frågor som ligger nära
branschorganisationer och företag. Förslaget i motion Fi64 (c)
yrkande 2 om att resurstillskottet utöver vad som anges i
propositionen också skall inriktas mot miljöfaktorerna i boendet
anser bostadsutskottet inte böra föranleda ett särskilt
tillkännagivande i frågan. Det närmare behovet av insatser på
olika områden får förutsättas diskuteras i samband med
överläggningarna och i samarbete med övriga intressenter inom
byggnadsforskningen. Det får vidare förutsättas ligga i sektorns
eget intresse att stor uppmärksamhet ägnas det aktuella området.
Redan i dag ägnar exempelvis förvaltningsorganisationerna stort
intresse åt faktorer som påverkar miljön i våra bostäder.
Yrkande 2 i motion Fi64 (c) innebär också att riksdagen i
tillkännagivandet bör understryka vikten av att regeringens mål
om ett bidrag från sektorn till byggnadsforskningen på
70milj.kr. kan nås. Mot bakgrund av att regeringen i det
aktuella avsnittet i kompletteringspropositionen själv gör ett
uttalande med denna innebörd kan bostadsutskottet inte anse att
ett tillkännagivande i frågan skulle fylla något reellt syfte.
Motion Fi64 (c) yrkande 2 bör med hänvisning till vad som ovan
anförts kunna avstyrkas. Vad som i propositionen redovisats om
överläggningarna angående byggnadsforskningens finansiering bör
riksdagen därmed lägga till handlingarna.
Verksamheten vid småhusskadenämnden
Med stöd av lagen (1985:1040) om rätt för en skadenämnd att
besluta i vissa frågor om avhjälpande av fukt- och mögelskador,
har regeringen överlämnat till en särskild nämnd --
småhusskadenämnden -- att i vissa fall besluta om avhjälpande av
fukt- och mögelskador i småhus och därmed sammanhängande frågor.
Nämnden inrättades den 1 januari 1986 i enlighet med avtal om
hjälp till småhusägare som fått fukt- och mögelskador i sina
hus. Avtalen har staten ingått med Byggentreprenörerna och med
Svenska kommunförbundet. För småhus som inte omfattas av avtalen
kan stöd till vissa hus utgå från den statliga fonden för
avhjälpande av fukt- och mögelskador i småhus enligt
bestämmelser som till sin uppbyggnad i huvudsak följer villkoren
i avtalen. För småhus som varken omfattas av avtalen eller dessa
bestämmelser har inrättats ett särskilt stöd till reparation av
småhus som är högst 30 år gamla och som är allvarligt skadade av
fukt och mögel. Bestämmelser om detta stöd finns i 12 § i
förordningen (1985:1119) om den statliga fonden för avhjälpande
av fukt- och mögelskador i småhus m.m.
Småhusskadenämndens kansli har till uppgift att bereda de
ärenden som skall avgöras av nämnden. Nämndens kansli fullgör
motsvarande uppgifter åt den statliga fonden. Ansökningar om
stöd som skall prövas av styrelsen i den statliga fonden lämnas
sålunda in till nämnden och ärendena hos fonden bereds och
föredras av personal vid kansliet.
I propositionen framhålls att av de ärenden som nu finns hos
småhusskadenämndens kansli avser flertalet sådana hus som vid
ansökningstillfället var äldre än tio år och som bl.a. därför
inte omfattas av avtalen eller de bestämmelser i
fondförordningen som motsvarar avtalen. Endast enstaka ärenden
som numera kommer in till kansliet är sådana som skall behandlas
enligt avtalen. Mot bl.a. denna bakgrund föreslår regeringen att
småhusskadenämnden avvecklas den 31 december 1991. Även övriga
berörda parter uppges ställa sig positiva till en avveckling av
verksamheten.
De skadefall som kommer in föreslås fr.o.m. den 1 juli 1991
behandlas inom ramen för det statliga stödet till fukt- och
mögelskadade småhus. Avtalen föreslås dock tillämpas på ärenden
som kommit in före den 30 juni 1991. En avveckling av nämnden
bedöms därför kunna ske först den 31 december 1991. I den mån
det under tiden den 1 juli 1991--den 31 december 1993 kommer in
ansökningar som skulle ha behandlats enligt avtalen, bör det
företag som uppfört huset fullgöra sina förpliktelser i huvudsak
i enlighet med de nuvarande avtalen.
Småhusskadenämndens kansli förvaltas av en ideell förening.
Regeringens förslag förutsätter dels att föreningen avvecklar
sitt kansli och att staten inrättar ett motsvarande kansli för
handläggning av ärenden hos den statliga fonden, dels att
föreningen till det nya fondkansliet överlåter den utrustning
som finns hos föreningens kansli. Personalen hos föreningen
föreslås erbjudas anställning hos det nya fondkansliet.
Förändringen uppges inte medföra några kostnadskonsekvenser för
staten eftersom staten redan i dag svarar för kostnaderna för
personal och utrustning m.m. vid kansliet.
Regeringens förslag om en avveckling av småhusskadenämnden har
inte föranlett några motionsförslag.
Av redovisningen i propositionen framgår att avvecklingen av
småhusskadenämnden snarast är att betrakta som en följd av den
faktiska utvecklingen vad gäller fukt- och mögelskadorna i
småhus. Mot bakgrund av att endast enstaka av de ärenden som
numera kommer in till småhusskadenämndens kansli behandlas
enligt avtalen får enligt bostadsutskottets mening avvecklingen
av nämnden ses som en lämplig åtgärd för att bl.a. uppnå
administrativa förenklingar och besparingar.
Avvecklingen får givetvis inte ses som att vikten av att vidta
åtgärder mot fukt- och mögelskador i bostadshus nu har minskat.
Utskottet vill i sammanhanget erinra om att riksdagen i början
av detta år fattat beslut (se 1990/91:BoU8) om ändrade regler
för bidrag till avhjälpande av fukt- och mögelskador i småhus
enligt 12 § i fondförordningen. I takt med att stödet enligt
avtalen och motsvarande regler kunnat tillämpas på allt färre
hus har stödet enligt dessa regler fått allt större betydelse.
Bostadsutskottet anser mot den redovisade bakgrunden att
förslaget om avveckling av småhusskadenämnden bör tillstyrkas.
Övriga förslag om byggverksamhet m.m.
I två motioner tas upp frågor som inte har direkt samband med
de förslag i kompletteringspropositionen som bostadsutskottet
behandlar i detta yttrande. I den ena motionen, Fi60 (c, s),
föreslås riksdagen göra ett tillkännagivande med innebörden att
byggande av allmänna samlingslokaler är lämpligt som
beredskapsarbete under den rådande lågkonjunkturen. Motionärerna
framhåller bl.a. att många projekt kan vara klara för byggstart
med kort varsel. Vidare anförs att det finns ett uppdämt behov
av allmänna samlingslokaler. Särskilt angeläget är det enligt
motionärerna att lokaler som avses samutnyttjas får en hög
prioritet när bedömningar av behovet av beredskapsarbeten görs.
Vad gäller byggande av allmänna samlingslokaler vill
bostadsutskottet anföra följande. Som motionärerna framhåller
finns flera faktorer som talar för att ett ökat byggande av
allmänna samlingslokaler kan vara befogat av bl.a.
sysselsättningsskäl i en situation då läget på
byggarbetsmarknaden kräver insatser från samhällets sida. I
frågan om de ramar som gäller för stödet till allmänna
samlingslokaler fattade riksdagen tidigare årligen ett beslut om
att ramarna fick överskridas om det behövdes av
sysselsättningsskäl. År 1988 beslutades emellertid att
bemyndiganden av detta slag fortsättningsvis inte skulle ges
genom separata beslut utan i stället ingå som en del av
finansfullmakten. Enligt vad bostadsutskottet erfarit kan även
den nu gällande finansfullmakten anses innebära ett bemyndigande
för regeringen att, om arbetsmarknadsläget så kräver, besluta om
statliga insatser vad gäller bl.a. stödet till allmänna
samlingslokaler som går utöver de ordinarie ramar för bidrag
till detta ändamål som fastställts av riksdagen. Frågan om
finansfullmaktens omfattning får emellertid i första hand anses
ankomma på finansutskottet att bereda för riksdagens beslut.
Det kan således förutsättas att regeringen med stöd av
finansfullmakten kan besluta om ett utökat stöd till byggande av
allmänna samlingslokaler om detta skulle visa sig vara lämpligt
av bl.a. sysselsättningskäl. Mot denna bakgrund kan inte ett
tillkännagivande från riksdagen i enlighet med förslaget i
motion Fi60 (c, s) anses vara erforderligt. Med anledning av den
vikande sysselsättningen på byggområdet bör regeringen utnyttja
möjligheten att med stöd av finansfullmakten få till stånd ett
ökat byggande.
Även i motion Fi64 (c) diskuteras åtgärder för att hålla uppe
byggsysselsättningen. Motionärerna anför att en nedgång i
nybyggnadsverksamheten kan förutses utan att regeringen vidtagit
några åtgärder för att stimulera ombyggnadsverksamheten. En
åtgärd med denna inriktning som enligt motionärerna redan borde
ha beslutats är att sänka den garanterade räntan vid ombyggnad.
I motionens yrkande 3 föreslås ett tillkännagivande med
innebörden att en jämn byggverksamhet bör eftersträvas.
Bostadsutskottet delar givetvis motionärernas inställning att
tvära kast i byggverksamheten bör undvikas. Detta får
förutsättas vara en strävan även från regeringens sida också
utan ett särskilt tillkännagivande i frågan från riksdagen. Vad
gäller frågan om den garanterade räntan vid ombyggnader kommer
utskottet inom de närmaste dagarna att ta ställning till
konkreta förslag på området. Utskottets ställningstagande i
denna fråga kommer att återfinnas i betänkandet 1990/91:BoU20.
Vad gäller det nu aktuella förslaget i motion Fi64 (c) yrkande 3
bör det enligt bostadsutskottets uppfattning avstyrkas.
Förnyelsearbetet inom länsstyrelserna
I kompletteringspropositionens bilaga II:12 redovisar
regeringen pågående förnyelsearbete inom civildepartementets
verksamhetsområde samt begärs ett riksdagens godkännande av de
riktlinjer för omställningen och minskningen av den statliga
administrationen inom detta område som anförts. Inom
bostadsutskottets beredningsområde faller att ta ställning i de
frågor som rör verksamheten vid länsstyrelserna. I propositionen
(s. 109--111) redovisas ett antal besparingsmöjligheter på såväl
kortare som något längre sikt på länsstyrelseområdet.
Inledningsvis hänvisas till vissa möjligheter till
administrativa besparingar till följd av reformen med samordnad
länsförvaltning motsvarande minst 31milj.kr. som också
redovisades i årets budgetproposition (prop. 1990/91:100 bil. 15
s.55). Vad gäller den del av besparingen som avser budgetåret
1991/92 var regeringens anslagsförslag för länsstyrelserna
beräknat med hänsyn tagen till besparingen. Riksdagen har
nyligen beslutat att anslå medel till länsstyrelserna i enlighet
med regeringsförslaget.
En nyligen beslutad översyn av organisationsstrukturen inom
polisväsendet bedöms för länsstyrelsernas del kunna leda till
besparingar på förvaltningskostnaderna med sammanlagt ca
15milj.kr. från och med budgetåret 1993/94.
När det gäller övriga möjligheter till besparingar hänvisas
bl.a. till att förenklingar av jordförvärvslagstiftningen kommer
att innebära minskade arbetsuppgifter för länsstyrelserna.
Vidare bedöms kostnaderna kunna minskas för
kungörelseannonsering i dagspressen och genom att vissa
arbetsuppgifter överförs från länsstyrelserna till
kronofogdemyndigheterna. Kostnaderna för länsstyrelsernas
verksamhet med bil- och körkortsregister samt handels- och
föreningsregister bedöms kunna minska, bl.a. med ledning av
förslag från nyligen avslutade utredningar på dessa områden. En
systematisk genomgång av länsstyrelsernas verksamhet med
förvaltningsärenden föreslås genomföras i syfte att slopa
onödiga regler och föra över viss verksamhet till andra
myndigheter. Bostadsministern hänvisar också till vissa
överväganden av utredningen om de s.k. stabsmyndigheterna (C
1990:04) om möjligheterna att överföra arbetsuppgifter från
länsstyrelsernas organisationsnämnd till länsstyrelserna eller
andra myndigheter. De redovisade besparingsmöjligheterna bedöms
kunna leda till besparingar på sammanlagt ca 50milj.kr.
Varken i motioner eller i samband med utskottets beredning av
detta ärende har invändningar mot de redovisade
besparingsmöjligheterna framkommit. Bostadsutskottet anser mot
denna bakgrund att riksdagen bör lämna sitt godkännande till att
förnyelsearbetet vad gäller länsstyrelsernas
verksamhetsområde m.m. fortsätter i enlighet med de riktlinjer
som redovisats i propositionen.
Stockholm den 21 maj 1991
På bostadsutskottets vägnar
Oskar Lindkvist
Närvarande: Oskar Lindkvist (s), Knut Billing (m),
Lennart Nilsson (s), Erling Bager (fp), Hans Göran Franck (s),
Bertil Danielsson (m), Nils Nordh (s), Rune Evensson (s), Jan
Sandberg (m), Siw Persson (fp), Birger Andersson (c), Jan
Strömdahl (v), Kjell Dahlström (mp), Britta Sundin (s), Berndt
Ekholm (s), Rune Thorén (c) samt Sture Thun (s).
Avvikande meningar
1. Investeringsbidraget
Birger Andersson och Rune Thorén (båda c) anser att den del av
utskottets yttrande som under rubriken Investeringsbidrag till
bostadsbyggande börjar med "Utskottet vill" och slutar med
"Motionsyrkandet bör således avstyrkas" bort ha följande
lydelse:
Bostadsutskottet delar den uppfattning som förs fram i motion
Fi62 (c) om att mervärdeskatten på byggande och boende bör
sänkas till 13,64 %. Den höjning av mervärdeskattenivån på dessa
områden som infördes vid årsskiftet har kraftigt fördyrat
boendet och lett till en onödig byråkratisk bidragshantering.
Investeringsbidraget som tillskapades för att kompensera delar
av mervärdeskattehöjningen utgör således ett exempel på en
onödig rundgång av skattemedel.
Förslaget i motion Fi62 (c) om en sänkt mervärdeskattenivå
ankommer det i första hand på skatte- och finansutskotten att
bereda för riksdagens beslut. Vid ett bifall till detta förslag
bör även motionens yrkande 7 om ett avskaffande av
investeringsbidraget vinna riksdagens stöd. Propositionens
förslag i fråga om investeringsbidraget kan därmed avstyrkas och
riksdagens tidigare fattade beslut om anslaget till
Investeringsbidrag för bostadsbyggande kan omprövas. Motionerna
Fi38 (v) yrkande 14 och Fi48 (mp) yrkande 5 bör avslås då de
inte är förenliga med vad utskottet nu förordat.
2. Investeringsbidraget
Jan Strömdahl (v) anser att den del av utskottets yttrande som
under rubriken Investeringsbidrag till bostadsbyggande börjar
med "Utskottet vill" och slutar med "Motionsyrkandet bör således
avstyrkas" bort ha följande lydelse:
Bostadsutskottet motsätter sig regeringens förslag om en
sänkning av investeringsbidraget. Bestämmelserna om
investeringsbidraget som endast varit i kraft i några månader
utformades med utgångspunkten att bidraget skall kompensera hela
den höjda momsen på byggande. Det är inte rimligt att denna
princip frångås. Utskottet har för övrigt så sent som för två
månader sedan avstyrkt ett annat förslag om en sänkning av
investeringsbidraget (se 1990/91:BoU12 s. 74). Riksdagen följde
utskottets förslag i denna fråga.
Utskottet vill i sammanhanget också understryka att
boendekostnaderna -- och då speciellt i nyproduktionen -- genom
skatteomläggningen och andra ågärder nu nått en sådan nivå att
inga ytterligare höjningar kan komma i fråga under det närmaste
året. Det är inte heller rimligt att i och för sig angelägna
åtgärder, som att ge ekonomiskt svaga pensionärsgrupper ett
utökat bostadstillägg, finansieras genom förslag som medför
hyreshöjningar för andra svaga grupper. Som anförs i
vänsterpartiets partimotion Fi38 får denna typ av åtgärder
finansieras på annat sätt.
Bostadsutskottet anser sammanfattningsvis att riksdagen med
anledning av vänsterpartiets partimotion Fi38 yrkande 14 bör
avslå regeringens förslag om investeringsbidrag samt som sin
mening ge regeringen till känna vad som ovan anförts. Motionerna
Fi48 (mp) yrkande 5 och Fi62 (c) yrkande 7 avstyrks.
3. Investeringsbidraget
Kjell Dahlström (mp) anser att den del av utskottets yttrande
som under rubriken Investeringsbidrag till bostadsbyggande
börjar med "Utskottet vill" och slutar med "Motionsyrkandet bör
således avstyrkas" bort ha följande lydelse:
Bostadsutskottet vill i den aktuella frågan anföra följande.
Införandet av ett investeringsbidrag var en nödvändig åtgärd för
att undvika oönskade tröskeleffekter i samband med momshöjningen
på byggandet. Efter hand kommer emellertid behovet av bidraget
att avklinga. Investeringsbidraget riskerar på sikt att snarast
bidra till totalt sett höjda bygg- och boendekostnader. En
successiv minskning av detta bidrag bör därför komma till stånd.
Som anförs i motion Fi48 (mp) bör den av regeringen föreslagna
sänkningen av bidragsnivån kunna ses som ett första steg i en
sådan avveckling. Mot denna bakgrund bör enligt utskottets
mening regeringsförslagen om investeringsbidraget vinna
riksdagens bifall.
Bostadsutskottet instämmer vidare i den bedömning som görs i
motion Fi48 (mp) att ett investeringsstöd för ekologiskt riktigt
byggande bör utgå även när investeringbidraget i övrigt
avvecklas. Som anförs i motionen kan ett ekologiskt byggande
trots ett långsiktigt begränsat utnyttjande av olika former av
resurser kortsiktigt ändå ge höga boendekostnader. Detta beror
till stor del på en felaktig beräkningsmodell där inte
tillräcklig hänsyn tas till det "vanliga" byggandets belastning
på olika samhälls- och naturresurser.
Riksdagen bör mot den redovisade bakgrunden ge sitt stöd till
förslaget i motion Fi48 (mp) yrkande 5 om en beställning till
regeringen av ett investeringsstöd för ekologiskt byggande. En
metod att utforma ett sådant stöd kan som anförs i motionen vara
att helt undanta det ekologiska byggandet från den successiva
avvecklingen av investeringsbidraget. Motionerna Fi38 (v)
yrkande 14 och Fi62 (c) yrkande 7 avstyrks då dessa förslag
strider mot den av utskottet förordade ordningen.
4. Riktlinjerna för omställning och minskning av
länsbostadsnämnderna
Knut Billing (m), Erling Bager (fp), Bertil Danielsson (m),
Jan Sandberg (m), Siw Persson (fp), Birger Andersson (c) och
Rune Thorén (c) anser att den del av utskottets yttrande som
under rubriken Översyn av länsbostadsnämnderna m.m. börjar med
"Som anförs" och slutar med "tillfällen avslagit" bort ha
följande lydelse:
I en gemensam reservation till betänkandet 1990/91:BoU12 har
företrädare för m, fp och c lagt fram ett alternativt förslag
till det av riksdagen beslutade räntelånesystemet.
Bostadsutskottet kommer inom kort ånyo att ta ställning till
förslag från dessa partier om att riva upp det tidigare
riksdagsbeslutet och i stället anta riktlinjer för ett
finansieringssystem utan de olägenheter som räntelånesystemet är
behäftat med. Sedan den tidigare riksdagsbehandlingen av frågan
har ytterligare fakta framkommit som talar mot att ett
räntelånesystem införs.
Vad gäller den fråga som nu närmast är aktuell för utskottet
att ta ställning till, dvs. riktlinjerna för översynen av
länsbostadsnämnderna, är den i hög grad beroende av riksdagens
kommande beslut om bostadsfinansieringen. Det för m, fp och c
gemensamma förslaget utgår från sådana förenklingar av
lånesystemet att länsbostadsnämnderna kan avskaffas.
Ställningstagandet till länsbostadsnämndernas framtid bör
således anstå i avvaktan på riksdagsbehandlingen av
bostadsfinansieringsfrågan.
Mot den bakgrund som utskottet ovan redovisat bör riksdagen
inte lämna sitt godkännande till de av regeringen förordade
riktlinjerna för omställning och minskning av
länsbostadsnämnderna. Vad bostadsutskottet anfört i denna fråga
med anledning av motion Fi64 (c) yrkande 1 bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
5. Överläggningarna med byggsektorn
Birger Andersson och Rune Thorén (båda c) anser att den del av
utskottets yttrande som under rubriken Översyn av verksamheten
vid statens råd för byggnadsforskning m.m. börjar med "Även vad"
och slutar med "till handlingarna" bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i förslaget i motion Fi64 (c) yrkande 2 om
att riksdagen i ett tillkännagivande understryker vikten av att
det uppsatta målet om ett bidrag från byggsektorn till
forskningen på 70 milj.kr. verkligen uppnås. Syftet måste vara
att få med alla berörda parter i ett ökat engagemang och
ansvarstagande för den framtida byggnadsforskningen. Det är
därvid viktigt att finna formen för frivilliga överenskommelser.
I riksdagens beslut om byggnadsforskningen våren 1990 angavs
lagstiftningsåtgärder på området som ett alternativ om inte ett
tillräckligt engagemang kunde uppnås på frivillig väg. Denna
möjlighet kvarstår givetvis fortfarande.
Även i frågan om inriktningen av de insatser som skall
finansieras med det nya resurstillskottet delar utskottet de
synpunkter som förs fram i motion Fi64 (c). Utöver den
inriktning som anges i propositionen bör således insatserna även
riktas mot miljöfaktorerna i boendet.
Vad utskottet ovan anfört om överläggningarna med byggsektorn
med anledning av propositionen och motion Fi64 (c) yrkande 2 bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
6. Byggande av allmänna samlingslokaler
Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m)
anser att den del av utskottets yttrande som under rubriken
Övriga förslag om byggverksamhet m.m. börjar med "Vad gäller"
och slutar med "ökat byggande" bort ha följande lydelse:
Förslaget i motion Fi60 (c, s) bör enligt utskottets mening
avstyrkas. Något utökat byggande av allmänna samlingslokaler med
stöd av statliga medel kan knappast anses vara behövligt. I
sammanhanget vill utskottet för övrigt framhålla att en
avveckling även av det ordinarie stödet till byggande av
allmänna samlingslokaler bör aktualiseras vid lämpligt
tillfälle. I motioner (m) och i reservationer (m) till
bostadsutskottets betänkanden har flera år förts fram förslag om
en avveckling av samlingslokalsstödet. Motion Fi60 (c, s)
avstyrks således.
7. Byggverksamheten
Birger Andersson och Rune Thorén (båda c) anser att den del av
utskottets yttrande som under rubriken Övriga förslag om
byggverksamheten börjar med "Bostadsutskottet delar" och slutar
med "uppfattning avstyrkas" bort ha följande lydelse:
Som anförs i motion Fi64 (c) kan en nedgång i
nybyggnadsverksamheten nu förutses. Olika åtgärder måste därför
vidtas för att bl.a. undvika en stigande arbetslöshet inom
byggsektorn. Utskottet kan mot denna bakgrund instämma i den
kritik som motionärerna riktar mot regeringens obenägenhet att
fatta nödvändiga beslut, bl.a. i syfte att stimulera
ombyggnadsverksamheten. En sådan åtgärd som snarast måste vidtas
är en sänkning av den förhöjda garanterade ränta som tillämpas
på ombyggnader. Även i övrigt måste en av utgångspunkterna för
bostadspolitiken vara att upprätthålla en jämn byggverksamhet.
Vad bostadsutskottet ovan anfört med anledning av motion Fi64
(c) yrkande 3 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
8. Investeringsbidraget
Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m)
anför:
Vår inställning till investeringsbidraget framgår bl.a. av en
reservation till betänkandet 1990/91:BoU12 (s. 142). Där
framhålls bl.a. att bidragsformen aldrig borde ha införts.
Vidare föreslås att investeringsbidraget avvecklas och att
besparingen används som ett bidrag till såväl en generell
sänkning av mervärdeskattenivån som sänkta boskatter.
Med tanke på att riksdagen så sent som för en dryg månad sedan
avvisade vårt förslag har vi inte funnit det meningsfullt att nu
ånyo väcka en motion i frågan. Vi avser emellertid återkomma med
förslag om minskade subventioner och sänkta skatter inom
bostadssektorn.
9. Riktlinjerna för BFRs verksamhet och organisation samt
överläggningarna med byggsektorn
Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m)
anför:
I samband med att riksdagen våren 1990 behandlade den
forskningspolitiska propositionen avgav ledamöter från moderata
samlingspartiet en reservation till bostadsutskottets betänkande
om byggnadsforskningen som sammanfattar vår inställning i de
aktuella frågorna (se 1989/90:BoU19 s. 30--33). Där framhålls
bl.a. att:
sektorforskningsorganens roll måste tonas ned till förmån för
en förstärkning av fakulteterna och de vetenskapliga
forskningsråden,
en avveckling av BFR snarast bör inledas och resurserna bör
föras över till fakulteterna,
medelsfördelningen till relevant byggnadsforskning bör ske
genom de normala kanalerna inom universitet och högskola.
Vi vidhåller givetvis denna grundläggande inställning till hur
byggnadsforskningen bör bedrivas. Det är emellertid inte rätt
tillfälle att ta upp dessa förslag om en förnyelse av den
statsfinansierade forskningsorganisationen i samband med
behandlingen av de svepande formuleringar angående
byggnadsforskningen som återfinns i kompletteringspropositionen.
Innehåll
Sammanfattning1
Inledning2
Yttranden2
Propositionens förslag3
Motionsyrkandena5
Utskottet8
Allmänna riktlinjer för omställning och minskning av den
statliga administrationen8
De statsanställdas anställningstrygghet12
Förslag och riktlinjer för de olika departementens
ansvarsområden13
Justitiedepartementets ansvarsområde13
Utrikesdepartementets ansvarsområde14
Försvarsdepartementets ansvarsområde15
Socialdepartementets ansvarsområde15
Socialstyrelsen och rättsmedicinalverket16
Socialförsäkringsadministrationen17
Det framtida ADB-stödet inom socialförsäkringen
(FAS90)18
Kommunikationsdepartementets ansvarsområde19
Finansdepartementets ansvarsområde20
Utbildningsdepartementets ansvarsområde21
Kultur- och massmedieområdet21
Jordbruksdepartementets ansvarsområde22
Arbetsmarknadsdepartementets ansvarsområde22
Bostadsdepartementets ansvarsområde23
Länsbostadsnämnderna och statens råd för
byggnadsforskning (BFR)23
1. Allmänna riktlinjer för omställning och minskning av den
statliga administrationen (mom.1) (m,fp)33
2. Allmänna riktlinjer för omställning och minskning av den
statliga administrationen (mom.1) (c)33
3. Allmänna riktlinjer för omställning och minskning av den
statliga administrationen (mom.1) (v)35
4. Allmänna riktlinjer för omställning och minskning av den
statliga administrationen (mom.1) (mp)36
5. De statsanställdas anställningstrygghet (mom.2) (v)37
6. Riktlinjer inom justitiedepartementets område (mom.3)
(mp)37
7. Riktlinjer inom utrikesdepartementets område (mom.4)
(v)38
8. Riktlinjer för socialstyrelsen och rättsmedicinalverket
(mom.7) (m)39
9. Riktlinjer för socialstyrelsen och rättsmedicinalverket
(mom.7) (fp)39
10. Riktlinjer för socialstyrelsen och rättsmedicinalverket
(mom.7) (c)40
11. Riktlinjer för socialförsäkringsadministrationen (mom.8)
(m)40
12. Riktlinjer för socialförsäkringsadministrationen (mom.8)
(fp)41
13. Det framtida ADB-stödet inom socialförsäkringen (FAS90)
(mom.9) (m,fp)42
14. Det framtida ADB-stödet inom socialförsäkringen (FAS90)
(mom.9) (c,mp)42
15. Riktlinjer inom finansdepartementets område (mom.11)
(v,mp)43
16. Riktlinjer inom bostadsdepartementets område (mom.19)
(m,fp,c)43
17. Byggnadsforskningens finansiering (mom.20) (c)44
18. Besparingar i den lokala polisorganisationen (mom.23)
(m,c,mp)45
19. Sammanslagning av polisdistrikt (mom.24) (m,c)46
20. Statlig revision (mom.26) (m,fp,c)46
Särskilt yttrande
Byggnadsforskningens finansiering (mom.20) (m)47
Allmänna riktlinjer för omställning och minskning av den
statliga administrationen
1990/91:Fi37 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om förnyelsen av den offentliga sektorn och
omställningen och minskningen av den statliga administrationen.
1990/91:Fi38 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om den statliga administrationen,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om tillämpningen av lagen om
anställningsskydd.
1990/91:Fi39 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om omstrukturering av den offentliga sektorn.
1990/91:Fi50 av Anne Wibble m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om konkreta förslag om ytterligare
förändringar av den statliga administrationen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om myndigheternas regionala organisation.
Bilaga II:1 Justitiedepartementet
1990/91:Fi48 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om rättsväsendet.
Bilaga II:2 Utrikesdepartementet
1990/91:Fi51 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp, m, c) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om eventuella nedläggningar av svenska
utlandsmyndigheter.
1990/91:Fi56 av Bengt Hurtig och Bertil Måbrink (v) vari yrkas
att riksdagen beslutar att låta de resurser som eventuellt
frigörs genom besparing inom utrikesdepartementets område
tillföras utvecklingssamarbetet med de fattigaste länderna.
Bilaga II:4 Socialdepartementet
Socialstyrelsen och rättsmedicinalverket
1990/91:Fi58 av Barbro Sandberg (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om socialstyrelsens omorganisation,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ansvaret för arbetet med HIV/aids på
riksplanet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om socialstyrelsens tillsynsverksamhet och
rättssäkerheten,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om epidemiologiskt centrum,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om hälsoskyddet,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om socialstyrelsens ansvar för
beredskapsfrågorna inom hälso- och sjukvården.
1990/91:Fi63 av Karin Israelsson m.fl. (c) vari yrkas att
riksdagen avslår proposition 1990/91:150 med förslag till
slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92 såvitt
avser förslag till neddragning av socialstyrelsens verksamhet i
enlighet med vad i motionen anförts.
Socialförsäkringsadministrationen
1990/91:Fi44 av Gullan Lindblad m.fl. (m) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om målen för rationaliseringsverksamheten
inom socialförsäkringsadministrationen.
1990/91:Fi52 av Sigge Godin m.fl. (fp) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om regelförändringar inom
föräldraförsäkringen.
Det framtida ADB-stödet inom socialförsäkringen (FAS90)
1990/91:Fi44 av Gullan Lindblad m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om föreslagna rambeslut angående
investeringar i ADB-stöd och lokala sjukförsäkringsregister
under den kommande treårsperioden.
1990/91:Fi48 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om nytt sjukregister.
1990/91:Fi52 av Sigge Godin m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om investeringar i ADB-stöd inom
sjukförsäkringsadministrationen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att FAS 90-projektet ej bör genomföras.
Bilaga II:6 Finansdepartementet
1990/91:Fi48 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om riksskatteverket.
Bilaga II:7 Utbildningsdepartementet
1990/91:Fi42 av Margit Gennser och Nils Fredrik Aurelius (m)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om att avvakta remissvaren innan
beslut fattas om övergång till nya papperskvaliteter för
arkivalier.
Bilaga II:10 Bostadsdepartementet
1990/91:Fi64 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om bostadsfinansieringssystemets utformning
och avskaffande av länsbostadsnämnderna,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om inriktning och behovet av förstärkning av
byggforskningen.
Bilaga II:12 Civildepartementet
Polisväsendet
1990/91:Fi48 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om polisväsendets anslag.
1990/91:Fi59 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om riktlinjer syftande till att minskningarna
inte får drabba den lokala polismyndigheten.
1990/91:Fi61 av Jan Hyttring och Stina Gustavsson (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om sammanslagningar av lokala polisdistrikt
och besparingskrav i den lokala polisorganisationen.
Statlig revision
1990/91:Fi50 av Anne Wibble m.fl. (fp) vari yrkas
2. att riksdagen beslutar att myndigheternas
revisionsberättelser skall ges in till regeringen.
Utskottet
Allmänna riktlinjer för omställning och minskning av den
statliga administrationen
I kompletteringspropositionen del II redovisar regeringen
ett samlat program för omställning och minskning av den statliga
administrationen. Detta program aviserades i regeringens
skrivelse 1990/91:50 om åtgärder för att stabilisera ekonomin.
Programmet tar sikte på att genom strukturella förändringar
reducera den statliga administrationen med 10 % under en
treårsperiod.
I propositionen anger regeringen -- efter föredragning av
statsrådet Bengt K Å Johansson -- vissa övergripande
utgångspunkter som gällt för programarbetet. Därutöver behandlas
personalfrågornas hantering i förändringsarbetet,
internationaliseringens betydelse för statsförvaltningen samt
utvecklingen av regeringens och regeringskansliets arbetsformer
(kompletteringspropositionen del II s. 1--11).
Omställningsprogrammet avser såväl anslagsfinansierad som
avgiftsfinansierad administrativ verksamhet. Särskild hänsyn har
enligt propositionen tagits till behovet av att upprätthålla den
direkta fältverksamhet som staten bedriver. Syftet har varit att
undvika negativa effekter för medborgarna. Affärsverken och
annan konkurrensutsatt verksamhet omfattas inte av programmet.
De omställningar som föreslås skall enligt regeringen ses mot
bakgrund av de förändringar som pågår på olika samhällsområden
mot internationalisering, avreglering och decentralisering.
Dessa förändringar ställer bl.a. krav på en förstärkning av den
lokala myndighetsnivån, på en klarare ansvarfördelning mellan
stat och kommun, på en bättre samordning mellan olika
verksamheter, på högre grad av efterfrågestyrning och ökad
konkurrens samt på färre och enklare regler.
Programmet omfattar de tre budgetåren 1991/92--1993/94. De
åtgärder som redovisas i propositionen bedöms leda till en
effektivisering av den statliga administrationen och till
direkta besparingar på såväl kort som lång sikt. Efter den
period som programmet omfattar beräknas en årlig nettobesparing
på statsbudgeten ha uppnåtts om ca 2 miljarder kronor.
I motion Fi50 av Anne Wibble m.fl. (fp) välkomnas
regeringens förslag till omställning av den statliga
administrationen. Flera av regeringens förslag överensstämmer
enligt motionärerna med tidigare förslag från folkpartiet
liberalerna. I anslutning till yrkande 1 pekas på att den
arbetsmetod som regeringen valt -- en riktlinjeproposition helt
vid sidan av ordinarie budgetprocess och den nya
treårsbudgeteringen -- inte är problemfri. Regeringen bör därför
återkomma till riksdagen med mer preciserade förslag, t.ex när
det gäller utrikesrepresentationen och polis- och
åklagarväsendet.
När det gäller myndigheternas regionala organisation --
yrkande 3 -- finns enligt motionen ingen genomtänkt strategi.
Detta är uppseendeväckande med hänsyn till den omfattande
utrednings- och försöksverksamhet som förekommit under
1980-talet. Såväl antalet regioner som indelningen skiljer sig
åt mellan olika myndigheter. Bristen på samordning försvårar
samarbetet mellan olika verksamheter.
Centerpartiet behandlar förslaget till omställning av den
statliga administrationen i motion Fi37 av Olof Johansson
m.fl. (c). Där påpekas att regeringens förslag generellt har
karaktären av delvis ospecificerade sparbeting som läggs ut över
olika myndighetsområden medan de strukturella förslagen till
förändringar saknas. Särskilt allvarligt är det att de delar som
direkt berör de enskilda människorna pålagts de största
sparbetingen. När det däremot gäller effektiviseringar och
rationaliseringar av de övergripande funktionerna på central och
regional nivå saknas radikala förslag.
I motionen anger centerpartiet också vissa riktlinjer för hur
den statliga administrationen bör utformas. De centrala och
regionala funktionerna skall begränsas och endast omfatta
övergripande målstyrning och kontroll av de lokala
verksamheterna. Den nuvarande centralstyrningen av den statliga
lokala verksamheten måste brytas. Centraliseringen har medfört
att utrymmet för förnyelse och utveckling på lokal nivå varit
mycket begränsat. Det är också enligt motionärerna viktigt att
främja mångfald och flexibilitet för att öka valfriheten för
människorna och att i ökad utsträckning ge utrymme för direkt
påverkan i de offentliga beslutsprocesserna.
I motion Fi38 av Lars Werner m.fl. (v) understryks att
vänsterpartiet vill medverka till en effektiv och ändamålsenlig
statlig administration. I en förändringsprocess är det
nödvändigt att ta till vara människornas kreativitet och
utvecklingsmöjligheter. Därför menar motionärerna att det är
självklart att lagen om anställningsskydd skall ligga till grund
för alla omstruktureringar inom den statliga sektorn. Regeringen
bör inte ges rätt att i särskilda förordningar besluta hur
reglerna om företrädesrätt skall tillämpas.
Enligt motionärerna kan satsningarna på "marknadsliknande"
förutsättningar i offentlig verksamhet rymma fördelar inom vissa
områden. Så kan t.ex. vara fallet för en myndighet som
byggnadsstyrelsen. Marknadslösningar på vissa andra områden
såsom forskning, infrastruktur, liksom vård, omsorg och kultur
leder däremot till en för låg "investerings- och
aktivitetsnivå".
I motion Fi39 av Inger Schörling m.fl. (mp) framhålls att
en omstrukturering av den offentliga sektorn är nödvändig. En
medveten strategi behöver utvecklas för att hantera problemen
med den offentliga verksamhetens nuvarande organisering och
finansiering. I annat fall kommer statens resp. kommunernas
underskott att växa snabbt eller också måste stora och
oplanerade besparingar och standardsänkningar göras.
Den s.k. gröna strategin utvecklas närmare i motionen.
Strategin bygger på flera komponenter som har till avsikt att
värna om det sociala ansvaret för dem som har det verkligt svårt
i samhället. Höginkomsttagare skall i ökad utsträckning själva
finansiera sin konsumtion och sin sociala trygghet. Miljöpartiet
anser således att socialförsäkringarna i större utsträckning
skall bygga på principen om skydd för en grundstandard, lika för
alla, kompletterat med vissa inkomstprövade bidrag.
För att spara pengar måste, enligt motionärerna, en förenkling
ske av regelsystem och administration beträffande bl.a.
föräldraförsäkringen, sjukförsäkringen och
arbetsskadeförsäkringen. Bostadskostnaderna bör vidare i princip
betalas av de boende själva och inte som i dag till en väsentlig
del via skattsedeln. De stora offentliga systemen som skola,
sjukvård samt barn- och äldreomsorg måste förändras genom
avregleringar och möjligheter till alternativa lösningar. För
utförandet av tjänsterna bör offentliga, kooperativa och privata
lösningar finnas sida vid sida.
Utskottet vill för sin del anföra följande om den allmänna
inriktningen av arbetet med att ställa om och minska den
statliga administrationen. Enligt utskottets mening måste de
föreslagna åtgärderna ses mot bakgrund av behovet att begränsa
utgiftstrycket inom den offentliga verksamheten och därmed öka
utrymmet för andra delar av ekonomin. Arbetet med att minska och
omstrukturera den statliga administrativa verksamheten kan
därför inte bedömas isolerat utan måste ses i sammanhang med den
pågående översynen av olika statliga transfereringssystem och
med åtgärder som syftar till att effektivisera den kommunala
sektorn.
Utskottet konstaterar att de åtgärder som redovisas i
programmet kommer att leda såväl till en effektivisering av den
statliga administrationen som till att direkta besparingar
uppnås. Den årliga nettobesparingen på statsbudgeten, när fullt
genomslag uppnåtts, beräknas till ca 2 miljarder kronor, vilket
skall jämföras med de 1 till 2 miljarder som sattes upp som mål
i regeringens skrivelse 1990/91:50. Utskottet menar för sin del
emellertid att viktigare än besparingsbeloppets storlek är
programmets strukturella och långsiktiga karaktär och
programmets roll som ett väsentligt inslag i den ekonomiska
politiken. Utskottet uttalar med hänvisning till det anförda
sitt stöd för programmets uppläggning och allmänna inriktning.
Utskottet vill emellertid samtidigt peka på att programmet av
naturliga skäl i första hand har riktlinjekaraktär. Det handlar
således i många fall om redovisningar av pågående översyner
eller utredningar. Utskottet konstaterar att det i flera fall
krävs att regeringen kommer tillbaka till riksdagen med konkreta
förslag. Utskottet återkommer till detta. På vissa områden
saknas underlag för att bedöma omställningarnas och
minskningarnas konsekvenser på verksamheten och på samhället i
stort. Utskottet vill för sin del framhålla det angelägna i att
arbetet fullföljs och att de redovisade besparingarna uppnås.
I programmet saknas vidare en redovisning av hur det fortsatta
omställningsarbetet är tänkt att bedrivas. Utskottet vill i
detta sammanhang understryka att det är viktigt att se
omstruktureringsarbetet som en fortlöpande process. Utifrån de
synpunkter som utskottet har att företräda är det väsentligt att
riksdagen ges möjlighet till en kontinuerlig och samlad
uppföljning av programmet. En sådan uppföljning bör innehålla en
närmare precisering av de besparingseffekter som kommer att
uppnås. Vidare bör de verksamhetsmässiga och personalmässiga
konsekvenserna analyseras.
I motion Fi50 (fp) uppmärksammas några av de frågor som
utskottet ovan berört, bl.a. behovet av att regeringen
återkommer till riksdagen med mer preciserade förslag.
Motionärerna anser också att kopplingen mellan programmet och
den nya treåriga budgetprocessen är oklar. Utskottet kan i
sammanhanget konstatera att de föreslagna
strukturförändringarna i administrationen i flera fall i
tiden sammanfaller med det nya systemet med fördjupade
prövningar vart tredje år. Vidare är det så att den nya
budgetprocessen införs fortlöpande. Detta innebär att alla
myndigheter är inne i systemet först budgetåret 1993/94.
Utskottet vill i sammanhanget också peka på vad ovan anförts om
en fortlöpande uppföljning av programmet och riksdagens roll i
anslutning därtill.
I motionen anförs också vissa synpunkter på den statliga
administrationen på regional nivå, bl.a. när det gäller
regionindelningen. Utskottet har viss förståelse för det som
motionärerna anför men vill samtidigt påpeka att perspektivet
bör vidgas till att avse all offentlig verksamhet på regional
nivå. Mot denna bakgrund har regeringen nyligen gett en
utredningsman i uppdrag att analysera den offentliga
verksamhetens regionala uppbyggnad samt att göra en studie med
olika alternativ för en framtida struktur (dir. C 1991:31).
Utredningen har tillsatts mot bakgrund av behovet av utvidgat
regionalt samarbete när det gäller planering, finansiering och
genomförande av olika projekt, t.ex. inom trafik- och
miljöområdet.
I centerpartiets motion Fi37 ställs bl.a. krav på
strukturella förändringar i den offentliga sektorn. I motionen
hävdas att de delar av myndigheternas arbete som direkt berör de
enskilda människorna har pålagts de största besparingarna medan
radikala förslag saknas till effektiviseringar på central och
regional nivå. Utskottet konstaterar att motionärerna inte har
redovisat några konkreta exempel till grund för dessa
generaliseringar. Det är tvärtom så att åtgärderna i huvudsak är
inriktade på den centrala och regionala nivån och att särskild
hänsyn har tagits till att upprätthålla den direkta
fältverksamheten. Besparingarna inom arbetsmarknadsverket avser
t.ex endast AMS och länsarbetsnämnderna och inte
arbetsförmedlingarna. När det gäller strukturella förändringar
kan pekas på att programmet innehåller såväl nedläggningar som
sammanslagningar av myndigheter.
I miljöpartiets motion Fi39 anges att en medveten strategi
är nödvändig för att omstrukturera den offentliga verksamheten
och undvika snabba och oplanerade åtgärder. Utskottet delar
denna uppfattning vilket också framgår av vad utskottet tidigare
anfört om inriktningen av programarbetet och behovet av en
fortlöpande uppföljning. Något särskilt uttalande med anledning
av motionen anser inte utskottet motiverat.
I motion Fi38 (v) understryks att marknadslösningar vid
omstrukturering av den offentliga verksamheten inrymmer såväl
fördelar som risker. Enligt utskottets mening har i programmet
gjorts en rimlig avvägning när det gäller att ta vara på
fördelarna för myndigheterna av en ökad efterfrågestyrning och
konkurrens, t.ex beträffande lokalförsörjning och
personalutbildning.
Med hänvisning till det anförda ställer sig utskottet bakom
vad regeringen anfört i propositionen om inriktningen av
omställningsarbetet och avstyrker motionerna Fi37 yrkande 3,
Fi38 yrkande 12, Fi39 yrkande 8 samt Fi50 yrkandena 1 och 3.
De statsanställdas anställningstrygghet
I vänsterpartiets motion Fi38 tas också frågan om de
statsanställdas anställningstrygghet i samband med omställningen
upp, i första hand när det gäller tillämpningen av lagen om
anställningsskydd (LAS). Enligt motionärerna bör regeringen inte
ges rätten att i särskilda förordningar besluta om att
företrädesrätt skall tillämpas.
Arbetsmarknadsutskottet har i sitt yttrande 1990/91:AU5y
till finansutskottet behandlat denna fråga. Utskottet pekar på
att det inte finns några skillnader i tillämpningen av LAS inom
den statliga sektorn jämfört med den privata utom i två
avseenden -- nämligen vad gäller rätten för personal i en
nedlagd myndighet att få anställning i en ny myndighet med i
huvudsak motsvarande arbetsuppgifter samt företrädesrätten till
återanställning. Inom den statliga sektorn styrs dessa frågor i
första hand av regeringsformens krav på saklig grund vid varje
tjänstetillsättning. För att minimera risken för en konflikt
mellan reglerna i regeringsformen och i LAS i de enskilda fallen
kommer regeringen enligt propositionen att skapa förutsättningar
för att en myndighets beslut om uppsägningar skall kunna grunda
sig på en sammanvägd bedömning av förändringens syfte och
innebörd, de anställdas rättigheter enligt lag och avtal samt
vad som är personalekonomiskt motiverat. Detta kan bl.a.
innebära särskilda förordningar, som medger att personal från en
nedlagd myndighet erbjuds anställning med i huvudsak motsvarande
arbetsuppgifter i den nya myndigheten utan uppsägning.
Arbetsmarknadsutskottet gör samma bedömning som regeringen och
förordar att motionsyrkandet avstyrks.
Finansutskottet vill för sin del anföra följande. Frågan
om personalpolitiken i samband med förändringar i den statliga
administrationen har även uppmärksammats i
konstitutionsutskottets granskningsarbete och behandlas i
betänkande 1990/91:KU30. Konstitutionsutskottet konstaterar
bl.a. att även om företrädesrätten inom det statliga området
inte anses som lika absolut som inom den privata
arbetsmarknadssektorn skall inte bortses från att den kan fylla
en viktig funktion i samband med omstruktureringar på det
statliga området.
För närvarande pågår en översyn av lagstiftningen om offentlig
anställning av den s.k. LOA-utredningen (C 1989:07). Arbetet
skall vara slutfört före utgången av år 1991. Enligt vad
utskottet erfarit kommer utredningen i sitt arbete bl.a. att
belysa frågan om avvägningen mellan reglerna i regeringsformen
och i LAS och avgränsningen av företrädesrätten inom det
statliga området. Utskottet avstyrker med det anförda motion
Fi38 (v) yrkande 13.
Förslag och riktlinjer för de olika departementens
ansvarsområden
Till kompletteringspropositionen del II har ett antal bilagor
fogats (bilagorna II:1--II:13) vari statsråden föredrar de
riktlinjer och förslag till åtgärder som hör till vederbörandes
ansvarsområde. Riktlinjer och förslag har redovisats för
samtliga departement. Finansutskottet har till
utbildningsutskottet överlämnat bilaga II:7 i vad avser momenten
1--6. I övrigt har berörda utskott av finansutskottet beretts
tillfälle inkomma med yttranden. Konstitutionsutskottet,
lagutskottet, försvarsutskottet och trafikutskottet har avstått
från att yttra sig.
Justitiedepartementets ansvarsområde
I propositionen redogör justitieministern bl.a. för
uppdrag åt domstolsverket resp. riksåklagaren att till hösten
1991 avge förslag till besparingar genom främst decentralisering
av personal- och ekonomiadministrativa uppgifter. På motsvarande
sätt anmäls ett uppdrag åt kriminalvårdsstyrelsen att i
anslagsframställningen för budgetåret 1992/93 redovisa förslag
till besparingar på minst 10 milj.kr. under anslaget till
kriminalvårdsstyrelsen.
I motion Fi48 av Inger Schörling m.fl. (mp) förs fram
önskemål om ökning av anslagen till åklagar- och
domstolsväsendet för att komma till rätta med brottsligheten på
miljöområdet.
Justitieutskottet anför att detta gäller frågor som
justitieutskottet och riksdagen helt nyligen tagit ställning
till. Justitieutskottet förordar därför att motion Fi48 yrkande
7 avstyrks.
Justitieutskottet finner inte anledning till erinran mot vad
justitieministern anfört och föreslår att finansutskottet
hemställer att riksdagen godkänner de i propositionen angivna
riktlinjerna.
Finansutskottet har ingen annan uppfattning än
justitieutskottet och avstyrker därmed motion Fi48 (mp)
yrkande7. Utskottet tillstyrker mot denna bakgrund de
riktlinjer för omställning och minskning av den statliga
administrationen inom justitiedepartementets område som
redovisas i propositionen.
Utrikesdepartementets ansvarsområde
I propositionen anges riktlinjer för omdisponering och
effektivisering beträffande utrikesrepresentationen, den
statligt finansierade Sverigeinformationen och det
internationella utvecklingssamarbetet. De föreslagna åtgärderna
beräknas leda till en minskning av den statliga administrationen
med ca 90 milj.kr. Av besparingarna skall 22 milj.kr. användas
för andra ändamål inom utrikesdepartementets verksamhetsområde.
Utrikesutskottet har ingen erinran mot vad som anförs i
propositionen.
I motion Fi51 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp, m, c)
föreslås att regeringen skall informera riksdagen innan viktiga
förskjutningar i den svenska utlandsrepresentationen äger rum.
Regeringen bör därför enligt motionärerna redovisa planer på att
minska antalet utlandsmyndigheter innan åtgärder vidtas.
Särskilt understryker motionärerna att det är uteslutet att
riksdagen skulle ge regeringen en in blanco-fullmakt att lägga
ned myndigheter i Europa i ett skede när Sverige är på väg att
söka medlemskap i EG och kontakterna med länderna i vår egen
världsdel är viktigare än någonsin.
Utrikesutskottet anser det naturligt att viss
återhållsamhet iakttas med att sprida information om nedläggning
av utlandsmyndigheter innan förslagen i lämpliga former bringas
till riksdagens kännedom. Samtidigt delar utrikesutskottet
motionärernas åsikt att en redovisning till riksdagen bör ske i
god tid innan åtgärder vidtas.
Vad gäller det fall som motionärerna speciellt pekar på,
nämligen eventuell nedläggning av myndigheter i Europa, utgår
utrikesutskottet ifrån att möjlighet ges att ta del av
eventuella planer i sådan riktning i särskilt god tid med hänsyn
till den speciella vikt Sveriges representation i Europa har
inför ett kommande beslut beträffande EG-medlemskap.
Vad som här anförts anser utrikesutskottet att finansutskottet
bör föreslå riksdagen att som sin mening ge regeringen till
känna med anledning av motion Fi51 (fp, m, c).
Finansutskottet har i det föregående anfört att vad gäller
flera av besparingsförslagen avser regeringen att återkomma i
annat sammanhang med de konkreta förslagen som riksdagen då får
ta ställning till. Finansutskottet tillstyrker med det anförda
de riktlinjer för omställning och minskning av den statliga
administrationen som anförts i propositionen i denna del samt
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utrikesutskottet anfört med anledning av motion Fi51 (fp, m, c).
I motion Fi56 av Bengt Hurtig och Bertil Måbrink (v)
föreslås att de resurser som eventuellt frigörs genom
besparingar inom utrikesdepartementets område skall tillföras
utvecklingssamarbetet med de fattigaste länderna.
Utrikesutskottet konstaterar att anslaget
C.Internationellt utvecklingssamarbete inte budgetprövas på
samma sätt som flertalet andra anslag. Det skall enligt
riksdagsbeslut motsvara 1% av Sveriges BNI. Det är därmed inte
på samma sätt som övriga poster i statsbudgeten utsatt för en
prövning i förhållande till det tillgängliga budgetutrymmet.
Utrikesutskottet anser bl.a. mot denna bakgrund att motionen
bör avstyrkas.
Finansutskottet delar utrikesutskottets uppfattning och
avstyrker motion Fi56 (v).
Vad som anförs i propositionen om verksamheten inom
kommerskollegium och Sveriges exportråd föranleder inget
uttalande från näringsutskottets sida. Finansutskottet
föreslår mot denna bakgrund att riksdagen lägger vad som anförts
i denna del (avsnitt 5) till handlingarna.
Försvarsdepartementets ansvarsområde
I propositionen redovisas ett omfattande utredningsarbete
som skall igångsättas inom försvarsdepartementets
verksamhetsområde. Utredningsarbetet kommer att slutföras under
inledningen av nästa försvarsbeslutsperiod som täcker
femårsperioden 1992/93--1996/97. De avsedda besparingarna inom
administrationen kommer att göras under denna period och
beräknas uppgå till sammanlagt 350 milj.kr.
Finansutskottet har från sina utgångspunkter inget att
erinra mot den lämnade redogörelsen. Utskottet biträder således
de föreslagna riktlinjerna för omställning och minskning av den
statliga administrationen inom försvarsdepartementets
verksamhetsområde.
Socialdepartementets ansvarsområde
Inom socialdepartementets område koncentreras åtgärderna för
omställning och minskning av den statliga administrationen i det
nu aktuella skedet till socialstyrelsens verksamhet och till
socialförsäkringsadministrationen. I propositionen läggs vissa
riktlinjer fast och dessa skall därefter konkretiseras i en
dialog med berörda myndigheter.
En stor del av besparingarna skall åstadkommas genom
regelförändringar och förenklingar, inte minst inom
socialförsäkringsområdet. Andra åtgärder som skall vidtas gäller
decentralisering och delegering till lokal och regional nivå
samt ökad samverkan mellan olika organ. Vidare ingår
åtgärder som syftar till att stärka kompetensen och öka
koncentrationen på myndigheternas viktigaste uppgifter, dvs.
uppföljning och utvärdering.
Slutliga ställningstaganden till genomförandet av de förordade
besparingarna skall ske inom ramen för ordinarie
budgetberedning. Den samlade effekten inom departementets område
bedöms för treårsperioden uppgå till 420 milj.kr.
Socialstyrelsen och rättsmedicinalverket
Socialstyrelsen är enligt propositionen statens viktigaste
organ inom hälso- och sjukvården samt socialtjänsten. Enligt de
av riksdagen våren 1989 godkända riktlinjerna skall
socialstyrelsens huvudsakliga uppgifter vara tillsyn samt
kunskapsutveckling och kunskapsförmedling.
I propositionen redovisas riktlinjer för arbetet med
folkhälsofrågorna, utvecklandet av ett epidemiologiskt centrum,
förebyggande insatser mot HIV/aids, utvecklingen av det sociala
arbetets metodik, hälsoskyddsfrågorna, olika
chefsmyndighetsuppgifter samt beredskapsfrågor. När det gäller
det föreslagna rättsmedicinalverket finns det enligt
propositionen möjligheter att minska statens kostnader för
verksamheten.
Ca 22 milj.kr. skall enligt propositionen kunna sparas på
socialstyrelsen under treårsperioden. Av besparingarna återförs
10 milj.kr. till det föreslagna folkhälsoinstitutet budgetåret
1991/92. Besparingarna inom den rättspsykiatriska verksamheten
beräknas till cirka 20 milj.kr. under treårsperioden. Slutliga
ställningstaganden till genomförandet av besparingarna skall
enligt propositionen tas inom ramen för den ordinarie
budgetprocessen.
Socialutskottet har med anledning av vad som anförs i
proposition 150 bilaga II:4 avsnitten 1--3, 5 och 6 avlämnat ett
yttrande (1990/91:SoU10y) till finansutskottet. I yttrandet
behandlas också motionerna Fi58 och Fi63.
I motion Fi58 av Barbro Sandberg (fp) anförs att
konsekvenserna av de föreslagna förändringarna är otillräckligt
belysta. Förslagen borde ha föregåtts av en
organisationsutredning där för- och nackdelar med förändringarna
belysts, och där de som berörs av förändringarna hade fått ge
sin syn på förslagen (yrkande 1). Enligt motionären borde en
sådan utredning beakta frågan om ansvaret på riksplanet för
HIV/aidsarbetet (yrkande 2), socialstyrelsens tillsynsverksamhet
(yrkande 3), frågan om epidemiologiskt centrum (yrkande 4),
ansvarsfördelningen beträffande hälsoskyddet (yrkande 5) samt
ansvaret för beredskapsfrågorna inom hälso- och sjukvården
(yrkande 6).
I motion Fi63 av Karin Israelsson m.fl. (c) yrkas att
riksdagen avslår propositionen såvitt avser förslaget till
neddragning av socialstyrelsens verksamhet. Det väsentliga är,
framhålls det, att skapa förutsättningar för att socialstyrelsen
skall kunna arbeta effektivt. Förnyelsearbetet bör ha sin grund
i en strävan att avbyråkratisera och skapa flexibilitet.
Motionärerna kan inte ställa sig bakom de ytterligare
nedskärningar av socialstyrelsen som föreslås eller
tillskapandet av ett särskilt folkhälsoinstitut.
Socialutskottet anför i sitt yttrande att man inte nu är
beredd att ta ställning till frågan i vad mån uppgifter såsom
föreslås i propositionen och i motion Fi58 yrkande 4 bör föras
över från socialstyrelsen till det föreslagna
folkhälsoinstitutet. Dessa frågor kommer inom kort att behandlas
i utskottets betänkande med anledning av proposition 1990/91:175
om vissa folkhälsofrågor.
Utskottet säger sig i yttrandet vidare vara positivt till en
vidgning och intensifiering av det epidemiologiska arbetet och
till en utbyggd verksamhet inom socialstyrelsens ram för
utvärdering av det sociala arbetets metodik. När det gäller de
förebyggande utåtriktade insatserna mot HIV/aids påpekar
utskottet att man förutsätter att aidsdelegationens arbete så
småningom förs över till en permanent organisation utanför
regeringskansliet och betonar socialstyrelsens roll för
smittskyddet i landet. Utskottet understryker beträffande
beredskapsfrågorna att de föreslagna förändringarna inte får
innebära någon försämrad kompetens inom styrelsen på detta
område men har i övrigt inget att erinra mot vad som sägs i
propositionen om socialstyrelsens beredskapsansvar.
Socialutskottet förordar att motion Fi63 (c) avstyrks. Av
yrkandena i motion Fi58 (fp) bör enligt socialutskottet
yrkandena 1, 2, 4 och 6 avstyrkas med hänvisning till det som
utskottet anfört i sitt yttrande. Yrkandena 3 och 5 får enligt
utskottet anses tillgodosedda och bör på denna grund avstyrkas.
Någon vidare utredning utöver den särskilda
organisationskommitté som föreslås i propositionen anser
socialutskottet inte motiverad. Med de påpekanden som gjorts
förordar socialutskottet att de i propositionen föreslagna
riktlinjerna godkänns.
Finansutskottet tillstyrker, mot bakgrund av vad
socialutskottet anfört i sitt yttrande, att riksdagen godkänner
de riktlinjer för omställning och minskning av den statliga
administrationen inom socialdepartementets område som angetts i
propositionen (avsnitten 1--3, 5 och 6) och avstyrker motionerna
Fi58 (fp) och Fi63 (c).
Socialförsäkringsadministrationen
Beträffande socialförsäkringen framhålls i propositionen att
viktiga förändringar pågår som berör administrationen. Bland
aktuella regelförändringar märks att riksdagen nyligen
beslutat att administrationen av sjukreseersättningarna skall
föras över till sjukvårdshuvudmännen från den 1 januari 1992
samt att propositioner med förslag om nya regler för
rehabilitering och rehabiliteringsersättning och om sjuklön
fr.o.m. samma tidpunkt föreligger. Regeringen har också aviserat
kommande förslag om bl.a. en samordning av
arbetsskadeförsäkringen med sjukförsäkringen och förändringar i
föräldraförsäkringen. Även förändringar i organisationens
utformning och funktionssätt pågår.
Sammanfattningsvis innebär den långsiktiga strategin inom
socialförsäkringsadministrationen en bruttobesparing om 900
milj.kr. om de tänkta förändringarna kommer till stånd.
Besparingen gör det möjligt att inledningsvis satsa 450 milj.kr.
för att åstadkomma en omstrukturering av hela administrationen
inom området i syfte att stärka rehabiliteringsarbetet.
Återstående resursneddragning når sin fulla effekt under
budgetåret 1993/94 med tyngdpunkten under den senare delen av
perioden. Av nettobesparingen föreslås att 40 milj.kr. skall
satsas på förebyggande folkhälsoarbete.
Socialförsäkringsutskottet har med anledning av vad som
anförs i propositionen om socialförsäkringsadministrationen
avlämnat ett yttrande (1990/91:SfU5y) till finansutskottet. I
yttrandet behandlas också motionerna Fi44 av Gullan Lindblad
m.fl. (m) i vad avser yrkande 2 och Fi52 av Sigge Godin m.fl.
(fp) i vad avser yrkande 3.
I motion Fi52 av Sigge Godin m.fl. (fp) yrkande 3 begärs
ett tillkännagivande om att det är angeläget att
regeländringarna inom föräldraförsäkringen genomförs så fort som
möjligt.
Socialförsäkringsutskottet anger i sitt yttrande att
utskottet delar denna uppfattning och förutsätter att en
proposition i frågan föreläggs riksdagen vid början av nästa
riksmöte. Något särskilt tillkännagivande härom anser
socialförsäkringsutskottet inte är påkallat.
Finansutskottet delar denna uppfattning och avstyrker
motion Fi52 (fp) yrkande 3.
I motion Fi44 av Gullan Lindblad m.fl. (m) yrkande 2
begärs ett tillkännagivande om att målet för
rationaliseringsverksamheten inom socialförsäkringssektorn bör
vara en större resursneddragning än 450 milj.kr. vid utgången av
budgetåret 1993/94. Motionärerna hänvisar härvid till sina
förslag om en allmän obligatorisk sjukförsäkring och en
upprensning bland alla de organ som ägnar sig åt styrningen av
hälso- och sjukvården.
Socialförsäkringsutskottet erinrar i sitt yttrande om att
den i propositionen beräknade resursneddragningen förutsätter
att samtliga beräknade besparingar på grund av de i
propositionen angivna planerade regel- och
organisationsförändringarna kan uppnås under den kommande
treårsperioden. Detta innebär i sig en hög målsättning.
Utskottet framhåller i yttrandet också att det för sin del inte
kan finna att ett införande av en allmän obligatorisk
sjukförsäkring enligt de riktlinjer som lagts fram i olika
moderata motioner skulle medföra några administrativa
besparingar inom sjukförsäkringen. Detta hänger ihop med att
förslagen innebär att försäkringen blir mer individualiserad och
kommer att få bära en större del av sjukvårdskostnaderna än vad
som är fallet i dag.
Finansutskottet delar socialförsäkringsutskottets
bedömning och yrkar avslag på motion Fi44 (m) yrkande 2.
Utskottet tillstyrker vidare att riksdagen godkänner de av
regeringen förordade riktlinjerna för omställning och minskning
av administrationen inom socialförsäkringsområdet.
Det framtida ADB-stödet inom socialförsäkringen (FAS90)
I kompletteringspropositionen tas frågan om ADB-stöd för
administrationen inom socialförsäkringen upp. Förslag om den
framtida ADB-verksamheten har senast lagts fram av
riksförsäkringsverket i mars 1988 (FAS 90-förslaget). Förslaget
innebär att en systemstruktur skall utvecklas där alla lokal-
och centralkontor får egen datorkraft och knyts samman i ett
gemensamt kommunikationsnät. Regeringen har därefter i oktober
1990 tillkallat en särskild utredare med uppgift att utreda och
lägga fram förslag till författningsreglering av personregister
på socialförsäkringsområdet. Enligt propositionen bör det nya
ADB-systemet byggas upp i etapper. Den totala ramen (inkl. FAS
90-register) beräknas till högst 350 milj.kr. Oavsett FAS
90-registret behövs högst 150 milj.kr. under budgetåret 1991/92
för investeringar, varav 25 milj.kr. redan har anvisats. 125
milj.kr. föreslås anvisade på civildepartementets huvudtitel
under Anskaffning av ADB-utrustning. Utskottet har behandlat
frågan om anslag till ADB-investeringar budgetåret 1991/92 i
betänkande 1990/91:FiU30.
I motionerna Fi44 av Gullan Lindblad m.fl. (m) yrkande 1
och Fi52 av Sigge Godin m.fl. (fp) yrkandena 1 och 2 begärs
tillkännagivanden till regeringen av innebörd att FAS
90-projektet inte bör genomföras och att motionärerna inte vill
binda sig i nuläget för ADB-investeringar på ytterligare 175
milj.kr.
I motion Fi48 av Inger Schörling m.fl. (mp) begärs i
yrkande 2 ett tillkännagivande om att riksdagen inte nu bör ta
ställning till frågan om en ny sjukregisterlag utan kommer att
noga pröva frågan om ett lagförslag härom läggs fram.
Socialförsäkringsutskottet anför följande i sitt yttrande.
Kritiken i motionerna mot FAS 90 riktar sig huvudsakligen mot
den del av projektet som hänför sig till uppbyggnaden av lokala
och centrala register och remissyttrandena över betänkandet (SOU
1991:19 Lokala sjukförsäkringsregister). Enligt
socialförsäkringsutskottets mening ser en övervägande andel av
remissinstanserna positivt på en författningsreglering av
socialförsäkringens register. De önskemål om ändringar och
kompletteringar som förts fram kommer att i vanlig ordning bli
föremål för övervägande i samband med den fortsatta beredningen
av förslaget. Motionsyrkandena bör därför enligt utskottet inte
bifallas.
Finansutskottet avstyrker med hänvisning till det anförda
bifall till motionerna Fi44 (m) yrkande 1, Fi48 (mp) yrkande 2
och Fi52 (fp) yrkandena 1 och 2.
Kommunikationsdepartementets ansvarsområde
I propositionen anges att utgångspunkten för regeringens
förnyelsearbete på det trafikpolitiska området är riksdagens
trafikpolitiska beslut från år 1988. Inom departementets område
har regeringen i budgetpropositionen (prop. 1990/91:100 bilaga
8) föreslagit minskade administrativa kostnader inom vägområdet,
en avveckling av transportrådet samt aviserat en översyn av
trafiksäkerhetsarbetet.
Inom vägverket bedöms förvaltningskostnaderna på främst
regional nivå kunna minskas med 300 milj.kr. per år.
Effektiviseringar i trafiksäkerhetsarbetets organisation utreds
för närvarande och skall redovisas under hösten 1991.
Utgångspunkten är att administrationskostnaderna skall
minska med 10 %. När det gäller transportrådet har riksdagen
godtagit regeringens förslag i budgetpropositionen om en
avveckling. Därmed uppnås en besparing på 6 milj.kr.
I kompletteringspropositionen räknar regeringen med att de
redovisade åtgärderna sammanlagt skall leda till en minskning av
den statliga administrationen inom kommunikationsdepartementets
verksamhetsområde med 306 milj.kr.
Finansutskottet konstaterar att riksdagen i annat
sammanhang tagit ställning till vad som redovisas i
propositionen och har inget att erinra mot vad som i
propositionen anförts om omstruktureringen och omställningen av
den statliga administrationen inom kommunikationsdepartementets
område.
Finansdepartementets ansvarsområde
Flertalet myndigheter inom finansdepartementets område
genomgår för närvarande stora förändringar i syfte att
effektivisera verksamheten. De myndigheter som de närmaste åren
främst berörs av mer genomgripande förändringar är
skatteförvaltningen och exekutionsväsendet, tullverket,
byggnadsstyrelsen samt bank- och försäkringsinspektionerna.
De åtgärder för omställning och minskning av administrationen
som redovisas i propositionen beräknas leda till en
reducering av den statliga administrationen med ca 550 milj.kr.
t.o.m. budgetåret 1993/94.
Skatteutskottet konstaterar i sitt yttrande
(1990/91:SkU6y) till finansutskottet att den sammantagna
utgiftsminskningen och inkomstökningen för skatteförvaltningen
och exekutionsväsendet i propositionen beräknas till minst 300
milj.kr. för perioden 1991/92--1995/96. Merparten härav synes
falla inom exekutionsväsendet.
I motion Fi48 yrkande 8 av Inger Schörling m.fl. (mp)
föreslås en ökning av anslaget till riksskatteverket med 10
milj.kr. för bättre kontroll av företag.
Skatteutskottet delar föredragande statsrådets uppfattning
att man bör iaktta försiktighet när det gäller möjligheterna att
under de närmaste åren åstadkomma utgiftsminskningar inom
skatteförvaltningen. Vad gäller administrationskostnaderna
längre fram i tiden finns det enligt skatteutskottet för
närvarande inget som motsäger förväntningarna om ett minskat
anslagsbehov till följd av förenklingar i skattereglerna och en
förhöjd effektivitet. Med anledning av vad som anförts i
motionen framhålls i yttrandet att man givetvis inte bör avväga
anslagen på ett sådant sätt att det går ut över effektiviteten
och därigenom leder till minskade statsinkomster.
Med hänvisning till vad skatteutskottet anfört avstyrker
finansutskottet motion Fi48 yrkande 8.
Näringsutskottet har i betänkandet om finans- och
försäkringsinspektionen (1990/91:NU44) tillstyrkt en
sammanslagning av de båda myndigheterna. Riksdagen behandlar
ärendet i början av juni.
Finansutskottet tillstyrker med hänvisning till det
anförda att riksdagen godkänner de riktlinjer för omställning
och minskning av den statliga administrationen inom
finansdepartementets område som anges i propositionen.
Finansutskottet har ej heller någon erinran mot förslaget i
propositionen att till kronofogdemyndigheterna för budgetåret
1991/92 anvisa ett förslagsanslag på 694 648 000 kr.
Utbildningsdepartementets ansvarsområde
Till utbildningsdepartementets verksamhetsområde hör
skolväsendet, den grundläggande högskoleutbildningen,
forskningen och forskarutbildningen, vuxenutbildningen,
studiestödet, kulturverksamheten samt massmedierna. I detta
betänkande behandlas frågor om omställning och minskning av den
statliga administrationen på kultur- och massmedieområdet (bil.
II:7 punkterna 4, 5 och 7.7--7.9). Övriga delar av bilaga II:7
har av finansutskottet överlämnats till utbildningsutskottet.
Kultur- och massmedieområdet
I propositionen anges att det bör vara möjligt att, som
ett led i arbetet med att decentralisera, förenkla och
rationalisera kulturområdets myndighetsstruktur, sätta upp ett
mål som innebär att myndigheterna inom kulturområdet skall
åstadkomma minskade administrativa kostnader med minst 12
milj.kr. under den kommande treårsperioden.
För budgetåret 1991/92 skall kravet på effektiviseringar kunna
uppnås genom vissa förändringar inom arkivområdet. Riksarkivet
har föreslagit en förändrad användning av papperskvaliteter i
statsförvaltningen, vilket innebär att användningen av
arkivbeständigt papper delvis bör ersättas med s.k.
åldringsbeständigt papper. Enligt propositionen bör omläggningen
av pappersanvändningen kunna genomföras under budgetåret
1991/92.
Den sammanlagda besparingen för den offentliga sektorn som
helhet beräknas till 3 milj.kr. För budgetåren 1992/93 och
1993/94 beräknas besparingarna på statsbudgeten för
administrationen på kulturområdet kunna uppgå till 2 resp. 7
milj.kr. På massmedieområdet beräknas att talboks- och
punktskriftsbibliotekets administrativa kostnader skall kunna
minska med sammanlagt 600 000 kr. under de tre närmaste
budgetåren.
I motion Fi42 av Margit Gennser och Nils Fredrik Aurelius
(m) hemställs att remissorganens yttranden över riksarkivets
förslag skall avvaktas innan beslut fattas om övergång till nya
papperskvaliteter för arkivalier.
Kulturutskottet har med anledning av vad som anförs i
propositionen om den statliga administrationen inom kultur- och
massmedieområdet avlämnat ett yttrande (1990/91:KrU9y) till
finansutskottet. I yttrandet behandlas också motion Fi42 av
Margit Gennser och Nils Fredrik Aurelius (m).
Kulturutskottet konstaterar i sitt yttrande att
remissinstanserna över lag är positiva till riksarkivets förslag
som bl.a. innebär att myndigheterna skall kunna välja mellan
arkivbeständigt och åldringsbeständigt papper vid arkivbildning.
Enligt kulturutskottets mening kommer den föreslagna
förändringen -- utöver besparingseffekterna -- även att få
positiva kulturpolitiska effekter. Kulturutskottet har ej heller
i övrigt något att erinra mot vad som anförs i propositionen om
administrativa besparingar inom kultur- och massmedieområdet.
Med hänvisning till det anförda tillstyrker
finansutskottet att riksdagen godkänner de riktlinjer för
omställning och minskning av den statliga administrationen inom
kulturområdet och massmedieområdet som har angetts i
propositionen (bil. II:7 i vad avser momenten 7--9 i hemställan)
och avstyrker motion Fi42 (m).
Jordbruksdepartementets ansvarsområde
I propositionen framhålls att inom departementets
verksamhetsområde har ett arbete påbörjats som innebär stora
strukturella förändringar. Förändringsarbetet kan dels sägas
syfta till att klarlägga samhällets och de olika näringarnas
ansvarsområden, dels uppnå högre grad av måluppfyllelse och
effektivitet med de resurser som kommer att stå till förfogande.
Arbetet under de närmaste åren bör enligt propositionen särskilt
inriktas mot
att fullfölja livsmedelsreformen,
att höja ambitionerna inom miljöområdet,
att fullfölja arbetet med ett förbättrat djurskydd,
att utveckla skogspolitiken,
att offensivt satsa på FoU för jord- och skogsbrukets framtid,
att modernisera och förnya administrationen.
De åtgärder för omställning och minskning av den statliga
administrationen som redovisas i propositionen inom
jordbruksdepartementets område beräknas leda till en besparing
under budgetåren 1991/92--1993/94 på sammanlagt minst 115
milj.kr.
Jordbruksutskottet har med anledning av vad som anförs i
propositionen bilaga II:8 avlämnat ett yttrande (1990/91:JoU9y)
till finansutskottet. Jordbruksutskottet har inget att erinra
mot de av regeringen redovisade riktlinjerna eller mot förslaget
till minskat anslag till fiskeriverket för budgetåret 1991/92.
Finansutskottet föreslår med hänvisning till det anförda
att riksdagen godkänner de riktlinjer för omställning och
minskning av den statliga administrationen inom
jordbruksdepartementets område som anförts i propositionen.
Utskottet tillstyrker också förslaget till minskat anslag till
fiskeriverket.
Arbetsmarknadsdepartementets ansvarsområde
Till arbetsmarknadsdepartementet hör frågor om arbetsmarknad,
arbetsliv, invandring och svenskt medborgarskap.
Utgångspunkter för en omställning och minskning av
administrationen har varit de huvudlinjer som regeringen
presenterade i budgetpropositionen. Det handlar bl.a. om
övergång till mål- och resultatorienterad styrning, delegering
av uppgifter till regional och lokal nivå och en minskning av
detalj- och regelstyrningen.
Riktlinjerna i propositionen omfattar bl.a. en neddragning
av arbetsmarknadsdepartementets organisation, besparingar vid
AMS och länsarbetsnämnderna, ändrad organisation för utbetalning
av lönegarantimedel, besparingar vid arbetarskyddsverket,
arbetsmarknadsinstituten och arbetslivscentrum. De åtgärder som
redovisas skall leda till en minskning av den statliga
administrationen med 124 milj.kr. under den treåriga
programperioden. Härav faller 20,7 milj.kr. på
invandrarområdet.
Arbetsmarknadsutskottet har med anledning av vad som
anförs i propositionen bilaga II:9 (exkl. avsnitt 5 Invandring
m.m.) avlämnat ett yttrande (1990/91:AU5y) till finansutskottet.
Arbetsmarknadsutskottet har inget att invända mot de
besparingsplaner som redovisats beträffande utskottets
beredningsområde.
Finansutskottet tillstyrker med hänvisning till det
anförda att riksdagen godkänner de riktlinjer för omställning
och minskning av den statliga administrationen inom
arbetsmarknadsdepartementets område som har anförts i
propositionen.
Bostadsdepartementets ansvarsområde
Länsbostadsnämnderna och statens råd för byggnadsforskning
(BFR)
Riksdagen har tidigare under detta riksmöte beslutat införa
ett nytt bostadsfinansieringssystem som kan väntas leda till
betydande förändringar av länsbostadsnämndernas organisation,
arbetsformer och dimensionering. I propositionen aviseras
att sådana förändringar kommer att genomföras successivt fram
till budgetåret 1994/95.
I motion Fi64 av Agne Hansson m.fl. (c) föreslås att
riksdagen skall göra ett tillkännagivande i frågan av innebörd
att länsbostadsnämnderna kan avskaffas om centerpartiets förslag
till nytt bostadsfinansieringssystem genomförs (yrkande 1).
Bostadsutskottet har inte haft några erinringar mot den
lämnade redovisningen utan tillstyrker för sin del de föreslagna
riktlinjerna för omställning och minskning av
länsbostadsnämnderna. Motion Fi64 (c) däremot avstyrks av
bostadsutskottet som erinrar om att motionärernas förslag utgår
från ett finansieringssystem som riksdagen vid flera tillfällen
avslagit.
Av propositionen framgår att en översyn har gjorts av
verksamheten vid statens råd för byggnadsforskning (BFR).
Bostadsministern redovisar sin uppfattning om vissa av
förslagen. Han framhåller också att det i vissa avseenden kan
vara befogat att regeringen närmare anger riktlinjer för hur
förändringsarbetet skall bedrivas och preciserar i vilka
avseenden organisationen skall ändras. Bostadsutskottet har
inte några invändningar mot att översynen av BFRs verksamhet och
organisation fortsätter enligt de redovisade riktlinjerna.
Finansutskottet har i fråga om länsbostadsnämndernas och
BFRs framtida verksamhet ingen annan uppfattning än den
bostadsutskottet givit uttryck för. Finansutskottet anser
således att riksdagen bör godkänna de i propositionen föreslagna
riktlinjerna för omställning och minskning av den statliga
administrationen inom bostadsdepartementets verksamhetsområde. I
likhet med vad bostadsutskottet anfört avstyrker finansutskottet
motion Fi64 (c) yrkande 1.
Byggnadsforskningens finansiering
Genom propositionen bereds riksdagen också möjlighet att
ta del av en redogörelse som bostadsministern lämnat om
överläggningar med olika parter inom byggsektorn angående
byggnadsforskningens finansiering. Regeringens utgångspunkt för
överläggningarna har varit att byggbranschen skall bidra med ett
resurstillskott på omkring 70 milj.kr. Vissa överenskommelser
har redan nåtts och i propositionen föreslås att
överläggningarna skall fullföljas med sikte på att senast den 1
juli 1993 nå den riktpunkt på 70 milj.kr. som satts upp.
I motion Fi64 av Agne Hansson m.fl. (c) föreslås att
riksdagen skall göra ett tillkännagivande om inriktningen och
behovet av förstärkning av byggnadsforskningen.
Bostadsutskottet noterar med tillfredsställelse att
överenskommelser har ingåtts med delar av byggbranschen och ger
sitt stöd till det av regeringen uppsatta målet för de fortsatta
överläggningarna. Motion Fi64 (c) yrkande 2 avstyrks av
bostadsutskottet, bl.a. med motiveringen att förslagen till
vissa delar inte fyller något reellt syfte.
Finansutskottet gör för egen del ingen annan bedömning än
bostadsutskottet i frågan om byggnadsforskningens finansiering.
Utskottet förordar således att riksdagen lägger redogörelsen
till handlingarna och avstyrker motion Fi64 (c) yrkande 2.
Småhusskadenämnden
I propositionen föreslås att småhusskadenämnden avvecklas
vid årets utgång. Bostadsutskottet har tillstyrkt förslaget.
Finansutskottet föreslår därför att riksdagen godkänner
förslaget om avveckling av småhusskadenämnden.
Industridepartementets ansvarsområde
Besparingen inom industridepartementets område möjliggörs
genom att en näringspolitisk myndighet inrättas genom en
sammanslagning av statens industriverk, styrelsen för teknisk
utveckling och statens industriverk.
Förslaget att inrätta den nya myndigheten har tillstyrkts av
näringsutskottet i betänkandet 1990/91:NU35 som godkänts av
riksdagen. Denna åtgärd leder till en minskning av den statliga
administrationen motsvarande ca 60 milj.kr. Finansutskottet
förordar att vad som anförs om omställningen och minskningen av
den statliga administrationen inom industridepartementets område
läggs till handlingarna.
Civildepartementets ansvarsområde
Inom civildepartementets område finns förvaltningar med skilda
karaktärer. Det gäller bl.a. vissa gemensamma administrativa
resurser för statsförvaltningen, såsom regeringskansliets
förvaltningskontor, statistiska centralbyrån och
länsstyrelserna. Andra gemensamma resurser är de s.k.
stabsmyndigheterna, främst statskontoret, riksrevisionsverket,
statens arbetsgivarverk och statens institut för
personalutveckling.
Inom departementets verksamhetsområde finns också myndigheter
med centrala förvaltningsuppgifter såsom kammarkollegiet och
rikspolisstyrelsen. De åtgärder som redovisas i
propositionen beräknas sammanlagt leda till en minskning av
den statliga administrationens kostnader med ca 370 milj.kr.
under budgetåren 1991/92--1993/94.
Små nämnder och myndigheter
I propositionen redogör civilministern för ett uppdrag åt
statskontoret att lämna förslag till förbättring av
administrativa rutiner vid myndigheter belägna på Riddarholmen i
Stockholm. Det gäller bl.a. kammarkollegiet,
jämställdhetsombudsmannen, diskrimineringsombudsmannen och vissa
domstolar.
Justitieutskottet finner ingen anledning till erinran mot
vad som anförts i propositionen i denna del. Finansutskottet
tillstyrker därmed att riksdagen godkänner de angivna
riktlinjerna i denna del.
Länsstyrelserna
I propositionen redogör civilministern bl.a. för ett
översynsarbete rörande polisorganisationen som sker med bl.a.
den inriktningen att funktionen som regional polischef skall
vara förenad med befattningen som polischef i den lokala
polisorganisationen (den s.k. länspolismästarmodellen).
Justitieutskottet, som tidigare under detta riksmöte
uttalat sig för länspolismästarmodellen (1990/91:JuU1 s. 21),
har inte funnit anledning till erinran mot vad civilministern i
detta hänseende anfört.
Finansutskottet föreslår på grundval härav att riksdagen
godkänner de av civilministern angivna riktlinjerna såvitt
gäller länspolismästarmodellen.
Polisväsendet
I propositionen redogör civilministern för översynsarbetet
såvitt gäller rikspolisstyrelsen och den lokala
polisorganisationen.
Enligt bedömningarna i propositionen bör de redovisade
förändringarna jämte en ökad avgiftsbeläggning av polisens
verksamhet leda till besparingar inom polisen på 130 milj.kr.,
varav 10 milj.kr. på central nivå och 100 milj.kr. på regional
och lokal nivå. Förändringarna antas inte kunna vara helt
genomförda förrän vid utgången av budgetåret 1993/94.
Besparingar i den lokala polisorganisationen
I motionerna Fi48 av Inger Schörling m.fl. (mp), Fi59
av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) och Fi61 av Jan Hyttring och
Stina Gustavsson (c) yrkas, såvitt nu är i fråga, ett
tillkännagivande riktat mot besparingskraven på den lokala
polisorganisationen. Enligt motionärerna bör möjliga besparingar
på den lokala nivån komma den egentliga polisverksamheten till
del.
Justitieutskottet anför att man i och för sig kan instämma
i tankegångarna bakom motionsönskemålen i denna del. Enligt
propositionen är en förutsättning för besparingsarbetet att
polisens möjligheter att upprätthålla allmän ordning och
säkerhet inte skall försämras. Detta överensstämmer med
justitieutskottets synsätt att den egentliga polisverksamheten
inte får drabbas av de aktuella rationaliseringarna. Därmed
saknas enligt justitieutskottets mening anledning till något
sådant tillkännagivande som motionärerna efterlyser.
Finansutskottet föreslår att riksdagen med avslag på
motionerna Fi48 (mp) yrkande 6, Fi59 (c) delvis och Fi61 (c)
delvis godkänner de av civilministern angivna riktlinjerna i
motsvarande del.
Sammanslagning av polisdistrikt
I motionerna Fi59 (c) och Fi61 (c) riktas invändningar
mot tankarna i propositionen på sammanslagning av polisdistrikt.
Justitieutskottet gör samma bedömning i yttrandet till
finansutskottet som justitieutskottet gjorde tidigare under
detta riksmöte då uttalanden av civilministern om att det i
vissa fall kan finnas skäl att ändra indelningen i polisdistrikt
(1990/91:JuU1 s. 21) lämnades utan erinran. Justitieutskottet
vill emellertid i viss anslutning till motionsönskemålen slå
fast att det även i framtiden är viktigt att polisen är
representerad på så många orter som möjligt; polis bör finnas
stationerad i alla kommuner i landet. Justitieutskottet vill
också tillägga att, därest en mer genomgripande förändring av
polisdistriktsindelningen skulle aktualiseras, frågan härom
måste underställas riksdagen.
Finansutskottet ställer sig bakom dessa uttalanden och
föreslår riksdagen att med avslag på motionerna Fi59 (c) delvis
och Fi61 (c) delvis godkänner de i propositionen angivna
riktlinjerna i motsvarande del.
Konkurrensfrågor
I näringsutskottets yttrande 1990/91:NU14y till
finansutskottet framhålls att innan konkurrenskommittén (C
1989:03) framlägger sitt slutbetänkande föreligger inte underlag
att nu ta ställning till besparingar hos de myndigheter som har
sitt verksamhetsfält inom konkurrensområdet.
Finansutskottet noterar att de besparingar som här avses
endast utgör en mindre del av de totala besparingarna inom
civildepartementets område. I propositionen anförs allmänt att
det i slutet av planeringsperioden kommer att finnas utrymme för
vissa administrativa rationaliseringar genom att datorstödet
byggs ut, arbetsmetoder förändras och ansvarsgränser till
sektormyndigheter som arbetar med konsumentfrågor renodlas. En
besparing på ca 5% på konsumentområdet anses mot denna
bakgrund vara möjlig att genomföra.
Finansutskottet tillstyrker med hänvisning till det anförda
att riksdagen godkänner de riktlinjer för omställning och
minskning av den statliga administrationen inom
civildepartementets område som anges i propositionen i den mån
de inte omfattas av vad utskottet föreslagit i det föregående.
Statlig revision
Föredragande statsrådet anför att årsredovisningen skall
revideras i sin helhet. I enlighet med regeringens förslag i
årets budgetproposition skall således även resultatredovisningen
revideras. I kompletteringspropositionen föreslås att
revisionsberättelsen, liksom hittills, skall lämnas till
myndigheten. Om revisionsberättelsen innehåller anmärkningar mot
myndighetens redovisning, s.k. oren revisionsberättelse, skall,
till skillnad från nuvarande ordning, kopia lämnas till
regeringen.
I motion Fi50 av Anne Wibble m.fl. (fp) föreslås i likhet
med vad revisionsutredningen (Årlig revision i
statsförvaltningen SOU 1990:64) föreslagit att samtliga
revisionsberättelser skall inges till regeringen. Som skäl
härför anges att det under de senaste åren varit grava fel i
många myndigheters ekonomiska redovisningar.
Utskottet anser i likhet med vad som anförs i
propositionen och i motionen att det är angeläget att de s.k.
orena berättelserna tas om hand och att missförhållanden rättas
till. Enligt förslaget i propositionen skall verksstyrelsen om
revisionsberättelsen innehåller anmärkningar mot myndighetens
årsredovisning till regeringen redovisa vidtagna och planerade
åtgärder senast två månader efter det att myndighetens styrelse
har fått revisionsberättelsen. Därigenom får regeringen underlag
för att ta ställning till om ytterligare åtgärder behöver
vidtas. Enligt utskottet förefaller detta vara en
tillfredsställande ordning. I likhet med vad som anförs i
propositionen anser utskottet att slutlig ställning till denna
fråga bör tas i anslutning till den av regeringen aviserade
översynen av styrelsernas roll och ansvar. Med det anförda
avstyrker utskottet motion Fi50 (fp) yrkande 2.
Miljödepartementets ansvarsområde
Riktlinjer för verksamheten inom huvuddelen av
miljödepartementets ansvarsområde har nyligen lagts fast i
proposition 1990/91:90 En god livsmiljö. I proposition
1990/91:150 bilaga II:13 lämnas förslag om riktlinjer för en
omställning och minskning av den statliga administrationen inom
miljödepartementets verksamhetsområde. Vidare föreslås att
naturvårdsverkets kustlaboratorium förs över till fiskeriverket.
Merparten av verksamheten vid laboratoriet finansieras med
intäkter från kraftindustrin. Resterande del (1 040 000 kr.)
finansieras med medel från fjortonde huvudtitelns anslag B 1.
Statens naturvårdsverk. I samband med att fiskeriverket övertar
ansvaret för laboratoriet skall besparingar göras på 2,5
milj.kr.
De föreslagna åtgärderna beräknas leda till en minskning av
den statliga administrationen inom miljödepartementets område på
sammantaget omkring 30 milj.kr. under den närmaste
treårsperioden. I propositionen föreslås också att
ramanslaget till naturvårdsverket för budgetåret 1991/92 minskas
med 1040000 kr. i förhållande till vad som föreslagits i
proposition 1990/91:90.
Jordbruksutskottet har med anledning av vad som anförts i
proposition 1990/91:150 bilaga II:13 avlämnat ett yttrande
(1990/91:JoU9y) till finansutskottet. Utskottet har inget att
erinra mot de av regeringen redovisade riktlinjerna eller mot
förslaget till minskat anslag under fjortonde huvudtiteln.
I näringsutskottets yttrande (1990/91:NU14y) till
finansutskottet anförs att statens kärnkraftinspektion, statens
kärnbränslenämnd och statens strålskyddsinstitut har fått i
uppdrag att utreda möjliga samordningsvinster vid
samlokalisering av de tre myndigheterna till kvarteret
Garnisonen i Stockholm. Eftersom utredningsuppdraget skall
redovisas till hösten går det inte enligt näringsutskottet att
nu redovisa några besparingar.
Finansutskottet noterar att av de föreslagna totala
besparingarna på miljödepartementets område utgör
samordningsvinsterna vid samlokalisering av de tre nämnda
myndigheterna endast en mycket liten del. Det är givetvis svårt
att nu exakt ange storleken på de besparingar som kan bli
följden av de samordningsåtgärder som förordas i propositionen.
Utskottet tillstyrker med hänvisning till det anförda att
riksdagen godkänner de riktlinjer för omställning och minskning
av den statliga administrationen inom miljödepartementets område
som har anförts i propositionen. Utskottet tillstyrker också
förslaget till minskat anslag till statens naturvårdsverk för
budgetåret 1991/92.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande allmänna riktlinjer för omställning och
minskning av den statliga administrationen
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Fi37 yrkande 3,
1990/91:Fi38 yrkande 12, 1990/91:Fi39 yrkande 8 och
1990/91:Fi50 yrkandena 1 och 3,
res. 1 (m, fp)
res. 2 (c)
res. 3 (v)
res. 4 (mp)
2. beträffande de statsanställdas anställningstrygghet
att riksdagen avslår motion 1990/91:Fi38 yrkande 13,
res. 5 (v)
3. beträffande riktlinjer inom justitiedepartementets
område
att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Fi48 yrkande 7
godkänner de riktlinjer för omställning och minskning av den
statliga administrationen inom justitiedepartementets område som
har anförts i proposition 1990/91:150 bilaga II:1,
res. 6 (mp)
4. beträffande riktlinjer inom utrikesdepartementets
område
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Fi51 och
med avslag på motion 1990/91:Fi56 godkänner de riktlinjer för
omställning och minskning av den statliga administrationen som
har anförts i proposition 1990/91:150 bilaga II:2 mom. 1
(avsnitten 1--4 och 6) samt som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört om nedläggning av utlandsmyndigheter,
res. 7 (v)
5. beträffande verksamheten inom kommerskollegium och
Sveriges exportråd
att riksdagen lägger proposition 1990/91:150 bilaga II:2
mom.2 (avsnitt5) till handlingarna,
6. beträffande riktlinjer inom försvarsdepartementets
område
att riksdagen godkänner de riktlinjer för omställning och
minskning av den statliga administrationen inom
försvarsdepartementets verksamhetsområde som anförts i
proposition 1990/91:150 bilaga II:3,
7. beträffande riktlinjer för socialstyrelsen och
rättsmedicinalverket
att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Fi58 och
1990/91:Fi63 godkänner de riktlinjer för omställning och
minskning av administrationen inom socialstyrelsen och
rättsmedicinalverket som anförts i proposition 1990/91:150
bilaga II:4 i denna del,
res. 8 (m)
res. 9 (fp)
res. 10 (c)
8. beträffande riktlinjer för
socialförsäkringsadministrationen
att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Fi44
yrkande 2 och 1990/91:Fi52 yrkande 3 godkänner de riktlinjer för
omställning och minskning av administrationen inom
socialförsäkringsområdet som anförts i proposition 1990/91:150
bilaga II:4 i denna del,
res. 11 (m)
res. 12 (fp)
9. beträffande det framtida ADB-stödet inom
socialförsäkringen (FAS90)
att riksdagen avslår motionerna
1990/91:Fi44 yrkande 1, 1990/91:Fi48 yrkande 2 och
1990/91:Fi52 yrkandena 1 och 2,
res. 13 (m, fp)
res. 14 (c, mp)
10. beträffande omstrukturering och omställning av den
statliga administrationen inom kommunikationsdepartementets
område
att riksdagen lägger proposition 1990/91:150 bilaga II:5
till handlingarna,
11. beträffande riktlinjer inom finansdepartementets
område
att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Fi48
yrkande8 godkänner de riktlinjer för omställning och minskning
av den statliga administrationen inom finansdepartementets
verksamhetsområde som anförts i proposition 1990/91:150 bilaga
II:6 mom. 1,
res. 15 (v, mp)
12. beträffande anslaget till Kronofogdemyndigheterna
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:150
bilaga II:6 mom. 2 till Kronofogdemyndigheterna för
budgetåret 1991/92 under sjunde huvudtiteln -- med ändring av
tidigare beslut om medelsanvisning (1990/91:LU18, rskr. 191) --
anvisar ett förslagsanslag på 694648000 kr.,
13. beträffande riktlinjer inom kulturområdet
att riksdagen med avslag på motion
1990/91:Fi42 godkänner de riktlinjer för omställning och
minskning av den statliga administrationen inom kulturområdet
som har anförts i proposition 1990/91:150 bilaga II:7 mom. 7,
14. beträffande riktlinjer inom massmedieområdet
att riksdagen godkänner de riktlinjer för omställning och
minskning av den statliga administrationen inom massmedieområdet
som har anförts i proposition 1990/91:150 bilaga II:7 mom. 9,
15. beträffande anslaget till Presstödsnämnden och
taltidningsnämnden
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:150
bilaga II:7 mom. 8 till förslagsanslaget Presstödsnämnden och
taltidningsnämnden för budgetåret 1991/92 under åttonde
huvudtiteln anvisar ett belopp som är 150000 kr. lägre än vad
riksdagen tidigare beslutat (1990/91:KU29, rskr. 161),
16. beträffande riktlinjer inom jordbruksdepartementets
område
att riksdagen godkänner de riktlinjer för omställning och
minskning av den statliga administrationen inom
jordbruksdepartementets verksamhetsområde som har anförts i
proposition 1990/91:150 bilaga II:8 mom. 1,
17. beträffande anslaget till Fiskeriverket
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:150
bilaga II:8 mom. 2 till förslagsanslaget Fiskeriverket för
budgetåret 1991/92 under nionde huvudtiteln anvisar ett belopp
som är 1460000 kr. lägre än vad riksdagen tidigare beslutat
(1990/91:JoU25, rskr. 283),
18. beträffande riktlinjer inom arbetsmarknadsdepartementets
område
att riksdagen godkänner de riktlinjer för omställning och
minskning av den statliga administrationen inom
arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde som har anförts i
proposition 1990/91:150 bilaga II:9,
19. beträffande riktlinjer inom bostadsdepartementets
område
att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Fi64
yrkande1 godkänner de riktlinjer för omställning och minskning
av den statliga administrationen inom bostadsdepartementets
verksamhetsområde som har anförts i proposition 1990/91:150
bilaga II:10 mom. 1,
res. 16 (m, fp, c)
20. beträffande byggnadsforskningens finansiering
att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Fi64
yrkande2 lägger proposition 1990/91:150 bilaga II:10 mom.3
till handlingarna,
res. 17 (c)
21. beträffande avveckling av småhusskadenämnden
att riksdagen godkänner det i proposition 1990/91:150
bilaga II:10 mom. 2 framlagda förslaget om avveckling av
småhusskadenämnden,
22. beträffande omställning och minskning av den statliga
administrationen inom industridepartementets område
att riksdagen lägger proposition 1990/91:150 bilaga II:11
till handlingarna,
23. beträffande besparingar i den lokala
polisorganisationen
att riksdagen med avslag på motionerna
1990/91:Fi48 yrkande 6, 1990/91:Fi59 i denna del och
1990/91:Fi61 i denna del godkänner de allmänna riktlinjer
som anförts i proposition 1990/91:150 bilaga II:12 mom. 1 i den
del som gäller den lokala polisorganisationen (avsnitt 8),
res. 18 (m, c, mp)
24. beträffande sammanslagning av polisdistrikt
att riksdagen med avslag på motionerna
1990/91:Fi59 i denna del och 1990/91:Fi61 i denna del
godkänner de allmänna riktlinjer som anförts i proposition
1990/91:150 bilaga II:12 mom. 1 i den del som gäller
sammanslagning av polisdistrikt (avsnitt 8),
res. 19 (m, c)
25. beträffande riktlinjer i övrigt inom civildepartementets
område
att riksdagen godkänner de riktlinjer i övrigt för
omställning och minskning av den statliga administrationen inom
civildepartementets verksamhetsområde som har anförts i
proposition 1990/91:150 bilaga II:12 mom. 1, i den mån dessa
inte omfattas av momenten 23 och 24,
26. beträffande statlig revision
att riksdagen med avslag på motion 1990/91:Fi50 yrkande 2
lägger proposition 1990/91:150 bilaga II:12 mom.2 till
handlingarna,
res. 20 (m, fp, c)
27. beträffande riktlinjer inom miljödepartementets område
att riksdagen godkänner de riktlinjer för omställning och
minskning av den statliga administrationen inom
miljödepartementets verksamhetsområde som har anförts i
proposition 1990/91:150 bilaga II:13 mom. 1,
28. beträffande anslaget till Statens naturvårdsverk
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:150
bilaga II:13 mom.2 till ramanslaget Statens naturvårdsverk
för budgetåret 1991/92 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett
belopp som är 1040000 kr. lägre än vad som föreslagits i
proposition 1990/91:90.
Stockholm den 30 maj 1991
På finansutskottets vägnar
Hans Gustafsson
Närvarande: Hans Gustafsson (s), Anne Wibble (fp), Roland
Sundgren (s), Lars Tobisson (m), Gunnar Björk (c), Per Olof
Håkansson (s), Iris Mårtensson (s), Lisbet Calner (s), Arne
Kjörnsberg (s), Filip Fridolfsson (m), Lars De Geer (fp), Ivar
Franzén (c), Lars-Ove Hagberg (v), Carl Frick (mp), Sonia
Karlsson (s), Maria Hed (s) och Knut Wachtmeister (m).
Reservationer
Reservationer
1. Allmänna riktlinjer för omställning och minskning av den
statliga administrationen (mom.1)
Anne Wibble (fp), Lars Tobisson (m), Filip Fridolfsson (m),
Lars De Geer (fp) och Knut Wachtmeister (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10
börjar med "Utskottet konstaterar" och på s. 12 slutar med
"yrkandena 1 och 3" bort ha följande lydelse:
Utskottet finner, i likhet med vad som framhålls i motion Fi50
(fp), att de riktlinjer som dras upp i propositionen endast ger
vaga direktiv för hur neddragningen av den statliga
administrationen skall ske. På flera områden anges endast att en
besparing skall ske utan att någon annan avsikt anges eller att
effekterna närmare belyses. Det är enligt utskottets mening
därför angeläget att regeringen återkommer till riksdagen när
mer preciserade förslag för åtgärderna inom resp. område
arbetats fram. Den arbetsmetod som regeringen valt, nämligen att
presentera en riktlinjeproposition helt vid sidan om ordinarie
budgetprocess, underlättar varken berörda myndigheters
planering eller riksdagens möjligheter till en samlad prövning.
Omställnings- och effektiviseringsarbetet i den statliga
administrationen bör bedrivas målmedvetet och långsiktigt. Det
bör därför vara ett väsentligt inslag i den ordinarie
budgetprocessen. Vidare bör regeringen presentera en mer
genomtänkt strategi för uppbyggnaden av de olika myndigheternas
regionala organisation. Möjligheterna att underlätta samarbetet
myndigheter emellan på regional nivå bör ägnas större
uppmärksamhet. Vad utskottet anfört med anledning av motion Fi50
(fp) yrkandena 1 och 3 bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande
lydelse:
1. beträffande allmänna riktlinjer för omställning och
minskning av den statliga administrationen
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Fi50
yrkandena 1 och 3 samt med avslag på motionerna 1990/91:Fi37
yrkande 3, 1990/91:Fi38 yrkande 12 och 1990/91:Fi39 yrkande 8
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Allmänna riktlinjer för omställning och minskning av den
statliga administrationen (mom.1)
Gunnar Björk och Ivar Franzén (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som
börjar med "I centerpartiets motion Fi37" och slutar med "av
myndigheter" bort ha följande lydelse:
I centerpartiets motion Fi37 anförs att den ökande
misstron mot den offentliga sektorn, människors främlingskap
inför det politiska systemet och deras avtagande förväntningar
när det gäller påverkansmöjligheter måste tas på djupaste
allvar. Centerpartiet har i en särskild partimotion presenterat
riktlinjer för förnyelsen av den offentliga sektorn.
Motionärerna påpekar dock att de strukturella förändringar som
krävs för att i grunden förnya den offentliga sektorn -- med
bevarade höga ambitioner när det gäller enskilda människors
grundtrygghet -- saknas i propositionen.
När det gäller besparingar i den statliga administrationen
erinrar motionärerna om att centerpartiet under en följd av år
har varnat för effekterna av den ökande byråkratiseringen och
centralstyrningen. Mot denna bakgrund anser motionärerna att det
nu är nödvändigt att ange riktlinjer för den statliga
verksamheten vilka skall leda till minskad byråkrati och i
stället ökad personlig valfrihet och inflytande för de enskilda
människorna.
Besparingar i den statliga administrationen är nödvändiga och
angelägna. Regeringens förslag innebär ett första steg för att
minska en statlig administration som tidigare hela tiden vuxit.
Motionärerna konstaterar dock att regeringens förslag har
karaktär av delvis ospecificerade sparbeting som läggs ut över
olika myndighetsområden. Detta skapar oklarhet om besparingarnas
närmare karaktär. Besparingar i den statliga administrationen
skall enligt motionärerna leda till effektiviseringar och
rationaliseringar av de övergripande funktionerna på central och
regional nivå. I flera fall föreslår i stället regeringen
neddragningar som i högre grad än att drabba administrationen
kan förväntas drabba den direkta verksamheten på lokal nivå. Ett
exempel härpå är förslaget till besparing inom polismyndigheten
där huvuddelen av besparingarna förväntas ske i den lokala
polisorganisationen. I stället för detta hade besparingskraven
på polismyndigheternas centrala och regionala funktioner bort
skärpas. Detta tas även upp i motion Fi59 (c). Utskottet
instämmer i motion Fi37 (c) yrkande 3 och föreslår att vad som
däri anförts om omställningen och minskningen av den statliga
administrationen ges regeringen till känna.
dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som
börjar med "Med hänvisning" och slutar med "yrkandena 1 och 3"
bort ha följande lydelse:
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna
Fi38 yrkande 12, Fi39 yrkande 8 samt Fi50 yrkandena 1 och 3.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande
lydelse:
1. beträffande allmänna riktlinjer för omställning och
minskning av den statliga administrationen
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Fi37 yrkande 3
och med avslag på motionerna 1990/91:Fi38 yrkande 12,
1990/91:Fi39 yrkande 8 och 1990/91:Fi50 yrkandena 1 och 3 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Allmänna riktlinjer för omställning och minskning av den
statliga administrationen (mom.1)
Lars-Ove Hagberg (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10
börjar med "Utskottet vill" och på s. 12 slutar med
"yrkandena 1 och 3" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar regeringens allmänna ambition så till vida
att den statliga administrationen skall utvecklas så att den
blir effektiv och ändamålsenlig. Det är emellertid viktigt att i
en sådan process tillvarata människors kreativitet och
utvecklingsmöjligheter. Det är självklart att lagen om
anställningsskydd skall ligga till grund för alla
omstruktureringar i den statliga sektorn.
Regeringens satsning på "marknadsliknande" förutsättningar i
offentlig verksamhet kan rymma fördelar inom vissa områden, men
också risker.
Utskottet vill dock peka på vad som sägs i
långtidsutredningen. "Det kan också finnas goda skäl för
offentliga insatser på t.ex. utbildnings- och forskningsområdena
liksom när det gäller investeringar i infrastruktur för t.ex.
transporter och kommunikationer. Rena marknadslösningar på dessa
områden tenderar att medföra en alltför låg investeringsnivå och
aktivitetsnivå. Detta sammanhänger med att samhället som helhet
kan göra större vinster av insatserna än det är möjligt för
enskilda företag och individer att tillgodogöra sig." (LU90 s.
18).
Det är viktigt att i effektiviseringssträvandena inte se snävt
till effekterna inom den offentliga sektorn utan också ta hänsyn
till vad effekterna blir för medborgarna. Enligt utskottets
uppfattning är detta synsätt särskilt viktigt inom sjuk- och
hälsovård, äldre- och barnomsorg, socialtjänst och kultur. Inom
dessa områden är effekterna för medborgarna det avgörande för
vilka åtgärder som kan eller bör vidtas. Försämringar i servicen
på dessa områden kan inte accepteras, tvärtom är kraven på
utbyggnad och förbättringar särskilt stora inom dessa områden.
Att mäta produktivitet inom dessa sektorer av den offentliga
sektorn är tämligen meningslöst. Effekterna av verksamheten kan
endast utläsas hos de direkt berörda medborgarna.
Utskottet anser att ställning inte nu kan tas till de i
propositionen föreslagna riktlinjerna. De är alltför allmänt
hållna utom i vad de förväntas motsvara i besparade kronor. De
måste preciseras även i andra avseenden. Riksdagen bör ta
ställning till förslagen först när de konkretiserats och
effekterna ordentligt belysts, framför allt i de avseenden som
utskottet berört ovan. Vad utskottet anfört bör riksdagen med
anledning av motion Fi38 (v) yrkande 12 som sin mening ge
regeringen till känna.
Utskottet delar i vissa avseenden de uppfattningar som kommer
till uttryck i motionerna Fi37 (c) yrkande 3, Fi39 (mp) yrkande
8 samt Fi50 (fp) yrkandena 1 och 3 framför allt vad gäller att
bibehålla och utveckla den regionala och lokala servicen.
Motionerna saknar emellertid den helhetssyn som enligt utskottet
bör prägla effektiviseringsarbetet. Motionerna avstyrks därför
av utskottet.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande
lydelse:
1. beträffande allmänna riktlinjer för omställning och
minskning av den statliga administrationen
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Fi38 yrkande
12 samt med avslag på motionerna 1990/91:Fi37 yrkande 3,
1990/91:Fi39 yrkande 8 och 1990/91:Fi50 yrkandena 1 och 3 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Allmänna riktlinjer för omställning och minskning av den
statliga administrationen (mom.1)
Carl Frick (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10
börjar med "Utskottet vill" och på s. 12 slutar med
"yrkandena 1 och 3" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill för sin del framhålla att en
omstrukturering av den offentliga sektorn är nödvändig bl.a. mot
bakgrund av att budgetunderskottet enligt de beräkningar som nu
presenteras i kompletteringspropositionen förutses växa. Dessa
siffror belyser enligt utskottet ett grundläggande dilemma av
stor betydelse inte minst för en ekologiskt balanserad ekonomisk
politik.
Det vore i och för sig naturligt att låta den offentliga
sektorn växa eftersom de tjänster som produceras där har en
viktig social uppgift och inte har någon nämnvärd negativ
inverkan på miljön. Detta är emellertid inte möjligt med hänsyn
till nuvarande organisation och finansiering av den offentliga
sektorn. Den nuvarande utformningen av de offentliga systemen
innebär att ekonomin måste växa med ca 2% per år för att
bibehålla ungefär "oförändrad standard" inom offentlig
tjänsteproduktion och transfereringar. Inom denna ram måste
dessutom, med nuvarande finansieringslösningar, den privata
konsumtionen växa snabbare än den offentliga om inte
skattekvoten skall öka. En sådan tillväxttakt är enligt
utskottets mening inte förenlig med grundläggande miljö- och
resursmål.
En medveten strategi behöver utvecklas för att hantera
problemen med den offentliga sektorns organisering och
finansiering. I annat fall kommer statens och kommunernas
underskott att växa snabbt och stora och oplanerade besparingar
och standardsänkningar att behöva göras. Strategin skall bygga
på flera komponenter. Gemensamt är det sociala ansvaret för dem
som verkligen har det svårt i samhället. Medel- och
höginkomsttagare bör i ökad utsträckning själva finansiera sin
konsumtion och sin sociala trygghet. Enligt utskottet bör
socialförsäkringarna i större utsträckning bygga på principen om
skydd för en grundstandard, lika för alla, kompletterat med
vissa inkomstprövade bidrag.
Utskottet menar vidare att besparingar måste göras genom
förenklingar av regelsystem och administration beträffande bl.a.
föräldraförsäkringen, sjukförsäkringen och
arbetsskadeförsäkringen. Boendekostnaderna bör vidare i princip
betalas av de boende själva och inte som i dag till en väsentlig
del via skattemedel. De stora offentliga systemen som skola,
sjukvård samt barn- och äldreomsorg måste förändras genom
avregleringar och möjligheter till alternativa lösningar. För
utförandet av tjänsterna bör offentliga, kooperativa och privata
lösningar finnas sida vid sida. Utskottet tillstyrker med det
anförda bifall till motion Fi39 yrkande 8.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande
lydelse:
1. beträffande allmänna riktlinjer för omställning och
minskning av den statliga administrationen
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Fi39 yrkande 8
och med avslag på motionerna 1990/91:Fi37 yrkande 3,
1990/91:Fi38 yrkande 12 och 1990/91:Fi50 yrkandena 1 och 3 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. De statsanställdas anställningstrygghet (mom.2)
Lars-Ove Hagberg (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12
börjar med "Finansutskottet vill" och på s. 13 slutar med
"yrkande 13" bort ha följande lydelse:
Finansutskottet konstaterar att omfattande förändringar nu
förestår inom den offentliga sektorn. För att få till stånd en
effektiv och ändamålsenlig statlig administration är det
nödvändigt att ta till vara arbetstagarnas kreativitet,
utvecklingsmöjligheter och erfarenheter. Utskottet anser att
lagen om anställningsskydd skall ligga till grund för alla
omstruktureringar inom den statliga sektorn i stället för att
regeringen i särskilda förordningar skall besluta hur reglerna
om företrädesrätt skall tillämpas. Detta bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna. Utskottet tillstyrker därmed
motion Fi38 yrkande 13.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande
lydelse:
2. beträffande de statsanställdas anställningstrygghet
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Fi38 yrkande 13
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Riktlinjer inom justitiedepartementets område (mom.3)
Carl Frick (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som
börjar med "Finansutskottet har" och slutar med "i
propositionen" bort ha följande lydelse:
De i motion Fi48 (mp) framförda kraven på ökning av anslagen
till rättsväsendet för nästa budgetår är enligt utskottets
mening högst befogade. De bristande resurserna hos domstolarna
äventyrar rättssäkerheten och rättstryggheten och innebär
därjämte fara för en upplösning av allmänhetens respekt för lag
och rätt.
Mot den angivna bakgrunden erfordras enligt utskottets
bedömning för nästa budgetår en anslagsförstärkning till
åklagarväsendet och domstolarna för bekämpning av den ekonomiska
brottsligheten. Organisationerna behöver också ytterligare
4milj.kr. för personalförstärkningar och utbildningsinsatser
rörande handläggning av mål om miljöbrott.
De närmare överväganden enligt nu angivna riktlinjer som
påkallas får göras av regeringen som har att återkomma till
riksdagen med begäran om medelsanvisning på tilläggsbudget.
Vad finansutskottet nu anfört med anledning av motion Fi48
(mp) yrkande 7 bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande
lydelse:
3. beträffande riktlinjer inom justitiedepartementets
område
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Fi48 yrkande
7 och med anledning av vad som anförs i proposition 1990/91:150
bilaga II:1 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
7. Riktlinjer inom utrikesdepartementets område
(mom.4)
Lars-Ove Hagberg (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som
börjar med "Finansutskottet delar" och slutar med "motion
Fi56 (v)" bort ha följande lydelse:
Finansutskottet anser att den ökande
internationaliseringen och därmed sammanhängande arbetsuppgifter
för utrikesförvaltningen gör det svårt att se hur denna del av
administrationen totalt sett skall kunna minskas.
Arbetet med den framtida alleuropeiska fredsordningen inom
ESK, Östeuropasamarbetet och förverkligandet av ett EES-avtal
kommer att kräva mer personella resurser. Större anspråk på
biståndsverksamheten, diplomatisk och politisk medverkan i
reglering av regionala konflikter och i nedrustningsarbetet
utanför Europa kommer att ställa krav på resurser av olika slag.
Det är därför rimligt att de besparingar på administrationen som
eventuellt kan göras tillförs det internationella
utvecklingssamarbetet.
Med det anförda tillstyrker utskottet motion Fi56 (v) och
föreslår riksdagen att som sin mening ge regeringen till känna
vad utskottet anfört.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande
lydelse:
4. beträffande riktlinjer inom utrikesdepartementets
område
att riksdagen
dels med bifall till motion 1990/91:Fi56 avslår i
proposition 1990/91:150 bilaga II:2 mom. 1 framlagt förslag till
riktlinjer för omställning och minskning av den statliga
administrationen samt som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört om att tillföra det internationella
utvecklingssamarbetet de besparingar som uppnås i
administrationen,
dels med anledning av motion 1990/91:Fi51 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
nedläggning av utlandsmyndigheter,
8. Riktlinjer för socialstyrelsen och rättsmedicinalverket
(mom.7)
Lars Tobisson, Filip Fridolfsson och Knut Wachtmeister (alla
m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som
börjar med "Finansutskottet tillstyrker" och slutar med "och
Fi63 (c)" bort ha följande lydelse:
Finansutskottet anser att socialstyrelsen bör delas upp i
en medicinalstyrelse och en socialstyrelse. För närvarande är
ansvarsfördelningen oklar såväl för hälso- och sjukvården som
för socialvården. Det är angeläget att den medicinska
kompetensen återupprättas och att hälso- och sjukvården klart
byggs på medicinsk vetenskap och beprövad erfarenhet. Med tanke
på den snabba medicinska och medicinsk-tekniska utvecklingen är
behovet av en särskild medicinalstyrelse ännu större nu än
tidigare.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande
lydelse:
7. beträffande riktlinjer för socialstyrelsen och
rättsmedicinalverket
att riksdagen avslår i proposition 1990/91:150 bilaga II:4 i
denna del framlagt förslag till riktlinjer för omställning och
minskning av administrationen inom socialstyrelsen och
rättsmedicinalverket samt motionerna 1990/91:Fi58 och
1990/91:Fi63,
9. Riktlinjer för socialstyrelsen och rättsmedicinalverket
(mom.7)
Anne Wibble och Lars De Geer (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som
börjar med "Finansutskottet tillstyrker" och slutar med "och
Fi63 (c)" bort ha följande lydelse:
Finansutskottet anser att de omfattande förändringar av
socialstyrelsen vad avser uppgifter, organisation och resurser
som föreslås i propositionen bör bli föremål för en
organisationsutredning så att konsekvenserna blir ordentligt
belysta. Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med ett
mer genomarbetat förslag till organisationsförändring. En
omfördelning av HIV/aids-arbetet bör ske så att ansvaret för
uppgifter som normalt åvilar socialstyrelsen även när det gäller
HIV/aids förläggs dit och inte som i regeringens förslag till
regeringskansliet. Vad utskottet således anfört med anledning av
motion Fi58 (fp) bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande
lydelse:
7. beträffande riktlinjer för socialstyrelsen och
rättsmedicinalverket
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Fi58 och med
avslag på motion 1990/91:Fi63 avslår i proposition 1990/91:150
bilaga II:4 i denna del framlagt förslag till riktlinjer för
omställning och minskning av administrationen inom
socialstyrelsen och rättsmedicinalverket,
10. Riktlinjer för socialstyrelsen och rättsmedicinalverket
(mom.7)
Gunnar Björk och Ivar Franzén (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som
börjar med "Finansutskottet tillstyrker" och slutar med "och
Fi63 (c)" bort ha följande lydelse:
Finansutskottet anser i likhet med motionärerna i motion
Fi63 (c) att propositionen skall avslås i de delar som avser
socialutskottets beredningsområde. Även motion Fi58 (fp) bör
avslås. I motion 1990/91:So91 har motionärerna närmare utvecklat
varför förslaget om ett nytt folkhälsoinstitut bör avslås.
Utskottet motsätter sig även i övrigt att nedskärningar görs i
socialstyrelsen. Styrelsen bör nu i stället ges möjlighet att se
över sin organisation i syfte att verksamheten i framtiden skall
kunna bedrivas ännu effektivare, inte minst vad gäller
folkhälsofrågorna.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande
lydelse:
7. beträffande riktlinjer för socialstyrelsen och
rättsmedicinalverket
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Fi63 och med
avslag på motion 1990/91:Fi58 avslår i proposition 1990/91:150
bilaga II:4 i denna del framlagt förslag till riktlinjer för
omställning och minskning av administrationen inom
socialstyrelsen och rättsmedicinalverket,
11. Riktlinjer för socialförsäkringsadministrationen (mom.8)
Lars Tobisson, Filip Fridolfsson och Knut Wachtmeister (alla
m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som
börjar med "Finansutskottet delar denna" och slutar med
"yrkande 3" bort ha följande lydelse:
Finansutskottet anser för sin del följande.
Riksförsäkringsverket har redovisat ett antal förslag till
förändringar av regelsystemet inom föräldraförsäkringen som
skulle medföra relativt stora administrativa och
försäkringsmässiga besparingar och frigöra ca 180 årsarbetare.
Utskottet anser att det är mycket angeläget att regeringen
snarast lägger fram förslag till förändringar i regelsystemet
inom föräldraförsäkringen. Vad utskottet anfört bör riksdagen ge
regeringen till känna.
dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som
börjar med "Finansutskottet delar
socialförsäkringsutskottets" och slutar med "inom
socialförsäkringsområdet" bort ha följande lydelse:
Finansutskottet anser att de omfattande ändringar som nu
kommer att genomföras och de ändringar som kommer att initieras
längre fram samtidigt som ADB-stödet moderniseras bör innebära
att rationaliseringsvinster på mer än 50 % av de i propositionen
angivna besparingarna, 900 milj.kr., kan hämtas hem. Moderata
samlingspartiets förslag om införande av en allmän obligatorisk
sjukvårdsförsäkring och en upprensning av alla de organ som
ägnar sig åt styrningen av hälso- och sjukvården bidrar också
till att utskottet anser att målet för
rationaliseringsverksamheten bör vara en större
resursneddragning än de 450 milj.kr. vid utgången av budgetåret
1993/94 som regeringen beräknat.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande
lydelse:
8. beträffande riktlinjer för
socialförsäkringsadministrationen
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Fi44 yrkande 2
och 1990/91:Fi52 yrkande 3 avslår i proposition 1990/91:150
bilaga II:4 i denna del framlagt förslag till riktlinjer för
omställning och minskning av den statliga administrationen inom
socialförsäkringsområdet samt som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
12. Riktlinjer för socialförsäkringsadministrationen (mom.8)
Anne Wibble och Lars De Geer (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 18 som
börjar med "Finansutskottet delar denna" och slutar med
"yrkande 3" bort ha följande lydelse:
Finansutskottet anser för sin del följande.
Riksförsäkringsverket har redovisat ett antal förslag till
förändringar av regelsystemet inom föräldraförsäkringen som
skulle medföra relativt stora administrativa och
försäkringsmässiga besparingar och frigöra ca 180 årsarbetare.
Utskottet anser att det är mycket angeläget att regeringen
snarast lägger fram förslag till förändringar i regelsystemet
inom föräldraförsäkringen. Vad utskottet anfört bör riksdagen ge
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande
lydelse:
8. beträffande riktlinjer för
socialförsäkringsadministrationen
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Fi52 yrkande
3 och med avslag på motion 1990/91:Fi44 yrkande 2 godkänner i
proposition 1990/91:150 bilaga I:4 i denna del framlagt förslag
till riktlinjer för omställning och minskning av den statliga
administrationen inom socialförsäkringsområdet med den ändring
däri som föranleds av vad utskottet anfört om
föräldraförsäkringen,
13. Det framtida ADB-stödet inom socialförsäkringen (FAS 90)
(mom.9)
Anne Wibble (fp), Lars Tobisson (m), Filip Fridolfsson (m),
Lars De Geer (fp) och Knut Wachtmeister (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som
börjar med "Finansutskottet avstyrker" och slutar med "1 och
2" bort ha följande lydelse:
Finansutskottet anser av flera skäl att FAS 90-projektet
inte bör genomföras. Projektet bygger på ett system som snabbt
håller på att föråldras, eftersom stora förändringar för
närvarande sker inom socialförsäkringsområdet som ställer andra
krav på administrativa hjälpmedel hos kassorna. Under sådana
förhållanden är det kortsiktigt att göra tunga
datainvesteringar. En annan invändning mot FAS 90 är att
integritetsfrågorna är svårlösta och att den planerade
registerlagen inte löser dessa frågor. Dessutom ifrågasätter
utskottet om FAS 90 överensstämmer med Europarådets konvention
om skydd för enskilda vid ADB-behandling av personupgifter samt
vissa EG-direktiv som kan kräva samtycke eller underrättelse vid
utlämnande av uppgifter m.m. Utskottet biträder förslaget om
ökade medel för ADB-investeringar hos försäkringskassorna under
nästa budgetår men vill i nuläget inte binda sig för
ADB-investeringar på ytterligare 175 milj.kr. under de närmaste
åren.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande
lydelse:
9. beträffande det framtida ADB-stödet inom
socialförsäkringen (FAS 90)
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:Fi44 yrkande
1 och 1990/91:Fi52 yrkandena 1 och 2 samt med avslag på motion
1990/91:Fi48 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
14. Det framtida ADB-stödet inom socialförsäkringen (FAS 90)
(mom.9)
Gunnar Björk (c), Ivar Franzén (c) och Carl Frick (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som
börjar med "Finansutskottet avstyrker" och slutar med "1 och
2" bort ha följande lydelse:
Finansutskottet biträder förslaget om ökade medel för
ADB-investeringar hos försäkringskassorna för nästa budgetår,
men tar därmed inte nu ställning till införandet av en ny
sjukregisterlag (FAS 90). Utskottet är mycket tveksamt till
sådana register ur integritetssynpunkt och kommer därför att
noga pröva frågan för den händelse att ett sådant förslag läggs
fram. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande
lydelse:
9. beträffande det framtida ADB-stödet inom
socialförsäkringen (FAS 90)
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Fi48 yrkande 2
och med avslag på motionerna 1990/91:Fi44 yrkande 1 och
1990/91:Fi52 yrkandena 1 och 2 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
15. Riktlinjer inom finansdepartementets område (mom.11)
Lars-Ove Hagberg (v) och Carl Frick (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som
börjar med "Med hänvisning" och slutar med "yrkande 8" bort ha
följande lydelse:
Med hänsyn till de senaste årens tilltagande
skatteundandragande är det enligt utskottets uppfattning
alldeles för tidigt att nu planera för en neddragning av
resurserna till skatteförvaltningen som en följd av
skattereformen. Tvärtom bör eventuellt frigjorda resurser satsas
på att öka insatserna mot avancerad ekonomisk brottslighet och
storskalig skattesmitning. Till att börja med bör anslaget till
riksskatteverket ökas med 10milj.kr. för att förbättra
kontrollverksamheten. Dessa kostnader kommer mer än väl att
täckas av de nya skatteinkomster som satsningarna genererar,
varför särskild finansiering inte erfordras.
Utskottet tillstyrker yrkande 8 i motion Fi48 och föreslår att
riksdagen gör ett tillkännagivande i enlighet med vad utskottet
anfört.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande
lydelse:
11. beträffande riktlinjer inom finansdepartementets
område
att riksdagen
dels med bifall till motion 1990/91:Fi48 yrkande 8
avslår i proposition 1990/91:150 bilaga II:6 framlagt förslag
till riktlinjer för omställning och minskning av
administrationen inom skatteförvaltningen och som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
dels bifaller i propositionen framlagt förslag till
riktlinjer för omställning och minskning av administrationen
inom finansdepartementets område i övrigt,
16. Riktlinjer inom bostadsdepartementets område (mom.19)
Anne Wibble (fp), Lars Tobisson (m), Gunnar Björk (c), Filip
Fridolfsson (m), Lars De Geer (fp), Ivar Franzén (c) och Knut
Wachtmeister (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23
börjar med "Av propositionen" och på s. 24 slutar med "Fi64
(c) yrkande 1" bort ha följande lydelse:
De av regeringen föreslagna riktlinjerna för förändringar i
länsbostadsnämndernas organisation utgår helt från det nya
bostadsfinansieringssystem som började tillämpas den 1 januari i
år. Sedan den tidigare riksdagsbehandlingen av frågan har
ytterligare fakta framkommit som talar mot räntelånesystem.
Finansutskottet har erfarit att systemet kommer att tas upp till
förnyad prövning och att utgången härav kan bli att det tidigare
riksdagsbeslutet rivs upp.
Med hänsyn härtill bör en prövning av riktlinjerna för
länsbostadsnämndernas organisation anstå. Det av moderata
samlingspartiet, folkpartiet liberalerna och centerpartiet
förespråkade finansieringssystemet utgår nämligen från sådana
förenklingar av lånesystemet att länsbostadsnämnderna helt kan
avskaffas. Utskottet anser att denna möjlighet till besparing i
den statliga administrationen bör tas till vara.
Enligt utskottets mening bör riksdagen av denna anledning inte
godkänna regeringens förslag till riktlinjer för omställning och
minskning av länsbostadsnämnderna.
dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande
lydelse:
19. beträffande riktlinjer inom bostadsdepartementets
område
att riksdagen
dels med anledning av motion 1990/91:Fi64 yrkande 1
och proposition 1990/91:150 bilaga II:10 mom. 1 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört om riktlinjer för
förändringar i länsbostadsnämndernas organisation,
dels bifaller i propositionen framlagt förslag till
riktlinjer för omställning och minskning av administrationen
inom bostadsdepartementets område i övrigt,
17. Byggnadsforskningens finansiering (mom.20)
Gunnar Björk och Ivar Franzén (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 24 som
börjar med "Bostadsutskottet noterar" och slutar med "Fi64
(c) yrkande 2" bort ha följande lydelse:
I likhet med vad som framhålls i motion Fi64 (c) ser utskottet
det som angeläget att riksdagen i form av ett tillkännagivande
understryker vikten av att man verkligen uppnår det uppsatta
målet om ett bidrag från byggsektorn till forskningen på 70
milj.kr. Syftet måste vara att få med alla berörda parter i ett
ökat engagemang och ansvarstagande för den framtida
byggnadsforskningen. Det är därvid viktigt att finna formen för
frivilliga överenskommelser.
När riksdagen våren 1990 fattade beslut om byggnadsforskningen
angavs emellertid lagstiftning som ett alternativ om inte
tillräcklig uppslutning kunde nås på frivillig väg. Denna
möjlighet kvarstår givetvis fortfarande.
Även i fråga om inriktningen av de insatser som skall
finansieras med det nya resurstillskottet delar utskottet de
synpunkter som förs fram i motion Fi64 (c). Utöver den
inriktning som anges i propositionen bör således insatserna även
innefatta miljöfaktorerna i boendet.
Vad utskottet här anfört med anledning av propositionen och
motion Fi64 (c) yrkande 2 om överläggningarna med byggsektorn
bör riksdagen som sin mening ge till känna för regeringen.
dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande
lydelse:
20. beträffande byggnadsforskningens finansiering
att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:150
bilaga II:10 mom. 3 och motion 1990/91:Fi64 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
byggnadsforskningens finansiering,
18. Besparingar i den lokala polisorganisationen (mom.23)
Lars Tobisson (m), Gunnar Björk (c), Filip Fridolfsson (m),
Ivar Franzén (c), Carl Frick (mp) och Knut Wachtmeister (m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 26 som
börjar med "Finansutskottet föreslår" och slutar med
"motsvarande del" bort ha följande lydelse:
Finansutskottet anser i likhet med vad som anförs i en
avvikande mening till justitieutskottets yttrande
(1990/91:JuU4y) att det är utomordentligt angeläget att all den
verksamhet som åligger polisväsendet -- således inte bara
upprätthållande av allmän ordning och säkerhet -- framgent skall
utföras på minst samma nivå och med minst samma effektivitet som
för närvarande. Utskottet instämmer sålunda i tankegångarna
bakom motionerna i denna del.
Eftersom riktlinjerna i propositionen i detta hänseende enligt
utskottets uppfattning inte innehåller tillräckliga garantier
för ett fullgott upprätthållande av all polisverksamhet föreslår
utskottet att riksdagen med anledning av motionerna i här
behandlade delar (Fi48 (mp) yrkande 6, Fi59 (c) delvis och Fi61
(c) delvis) dels som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet här anfört, dels godkänner de av
civilministern angivna riktlinjerna i motsvarande del med den
ändring som följer härav.
dels att utskottets hemställan under 23 bort ha följande
lydelse:
23. beträffande besparingar i den lokala
polisorganisationen
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Fi48
yrkande 6, 1990/91:Fi59 i denna del och 1990/91:Fi61 i denna del
dels som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
dels godkänner i proposition 1990/91:150 bilaga II:12
mom. 1 framlagt förslag till riktlinjer i motsvarande del med
den ändring däri som följer av utskottets ovan angivna
ställningstaganden,
19. Sammanslagning av polisdistrikt (mom.24)
Lars Tobisson (m), Gunnar Björk (c), Filip Fridolfsson (m),
Ivar Franzén (c) och Knut Wachtmeister (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 26 som
börjar med "Finansutskottet ställer" och slutar med
"motsvarande del" bort ha följande lydelse:
Finansutskottet anser i likhet med vad som anförs i en
avvikande mening till justitieutskottets yttrande
(1990/91:JuU4y) att det är ett starkt samhällsintresse att
polistätheten i landet liksom tillgängligheten till polisens
stöd och hjälp inte ytterligare minskas. En tillämpning av de av
civilministern angivna riktlinjerna skulle uppenbarligen kunna
innebära en stor risk för detta. Utskottet vill i sammanhanget
också understryka att en sammanslagning av polisdistrikt inte
får ske utan att noggranna överväganden gjorts såväl från
regionalpolitiska synpunkter som från sådana rättsskydds- och
effektivitetssynpunkter som utskottet nyss anlagt. Förslag om
ändringar i polisdistriktsindelningen som rör annat än något
enstaka distrikt inom storstadsregioner bör för övrigt
underställas eller anmälas för riksdagen.
Utskottet anser att riksdagen med anledning av motionerna i
här behandlade delar -- (Fi59 (c) delvis och Fi61 (c) delvis) --
dels som sin mening bör ge regeringen till känna vad
utskottet här anfört, dels godkänna de av civilministern
angivna riktlinjerna i motsvarande del med den ändring som
följer härav.
dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande
lydelse:
24. beträffande sammanslagning av polisdistrikt
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Fi59 i
denna del och 1990/91:Fi61 i denna del
dels som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
dels godkänner i proposition 1990/91:150 bilaga II:12
mom. 1 framlagt förslag till riktlinjer i motsvarande del med
den ändring däri som följer av utskottets ovan angivna
ställningstaganden,
20. Statlig revision (mom.26)
Anne Wibble (fp), Lars Tobisson (m), Gunnar Björk (c), Filip
Fridolfsson (m), Lars De Geer (fp), Ivar Franzén (c) och Knut
Wachtmeister (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 27 som
börjar med "Utskottet anser" och slutar med "Fi50 (fp)
yrkande 2" bort ha följande lydelse:
Revisionsutredningen anför som motiv för sitt förslag att den
nuvarande resultatredovisningen skall lämnas till regeringen.
Utredningen föreslår därför att den nya årsredovisningen och
RRVs revisionsberättelse skall lämnas till regeringen.
Förfarandet blir då likartat med vad som gäller för
affärsverken. Det anknyter till den rollfördelning som gäller i
kommuner och landsting samt i aktiebolag och för ekonomiska
föreningar. Genom revisionen får regeringen besked om att de
lämnade årsredovisningarna stämmer överens med myndighetens
verksamhetsresultat och bokslut.
Utskottet anser i likhet med motionärerna att utredningens
förslag bör genomföras och föreslår därför att alla
revisionsberättelser skall lämnas till regeringen. Motion Fi50
yrkande 2 tillstyrks således av utskottet.
dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande
lydelse:
26. beträffande statlig revision
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Fi50 yrkande
2 och med anledning av vad som anförs i proposition 1990/91:150
bilaga II:12 mom. 2 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
Särskilt yttrande
Byggnadsforskningens finansiering (mom.20)
Lars Tobisson, Filip Fridolfsson och Knut Wachtmeister (alla
m) anför:
När riksdagen våren 1990 behandlade den forskningspolitiska
propositionen framhöll moderata samlingspartiet bl.a. att:
sektorsforskningsorganens roll måste tonas ned till förmån för
en förstärkning av fakulteterna och de vetenskapliga
forskningsråden,
en avveckling av BFR snarast bör inledas och resurserna bör
föras över till fakulteterna,
medelsfördelningen till relevant byggnadsforskning bör ske
genom de normala kanalerna inom universitet och högskola.
Vi vidhåller givetvis denna grundläggande inställning till hur
byggnadsforskningen bör bedrivas. Det är emellertid inte rätt
tillfälle att ta upp dessa förslag om en förnyelse av den
statsfinansierade forskningsorganisationen i samband med
behandlingen av de svepande formuleringar angående
byggnadsforskningen som återfinns i kompletteringspropositionen.
Justitieutskottets yttrande
1990/91:JuU4y
Bilaga 1
Omställning och minskning av den statliga administrationen
Till finansutskottet
Inledning
Finansutskottet har berett justitieutskottet tillfälle att
avge yttrande över proposition 1990/91:150 jämte motioner såvitt
rör utskottets beredningsområde.
I detta yttrande behandlar justitieutskottet propositionen
såvitt gäller bilaga II:1 samt bilaga II:12 punkterna 6--8 jämte
motionerna 1990/91:Fi48 av Inger Schörling m.fl. (mp) (yrkandena
6 och 7), 1990/91:Fi50 av Anne Wibble m.fl. (fp) (yrkande 1),
1990/91:Fi59 av Ingbritt Irhammar m.fl. (c) och 1990/91:Fi61 av
Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c).
Ärendet föranleder följande yttrande från justitieutskottet.
Utskottet
Propositionen
I propositionen redovisas ett samlat treårigt program för en
reducering av den statliga administrationen med 10 %.
I bilaga II:1 föreslås att riksdagen godkänner de riktlinjer
för omställning och minskning av den statliga administrationen
inom justitiedepartementets område som justitieministern anfört.
I bilaga II:12 föreslås att riksdagen godkänner de riktlinjer
för en omställning och minskning av den statliga
administrationen inom civildepartementets område som
civilministern anfört. Här behandlas huvudsakligen vad som
anförts under punkterna 6 Små nämnder och myndigheter samt 8
Polisväsendet.
Decentralisering av administrativa rutiner m.m. inom
rättsväsendet
I propositionen redogör justitieministern bl.a. för uppdrag åt
domstolsverket resp. riksåklagaren att till hösten 1991 avge
förslag till besparingar genom främst decentralisering av
personal- och ekonomiadministrativa uppgifter. På motsvarande
sätt anmäls ett uppdrag åt kriminalvårdsstyrelsen att i
anslagsframställningen för budgetåret 1992/93 redovisa förslag
till besparingar på minst 10 milj.kr. under anslaget till
kriminalvårdsstyrelsen.
Utskottet finner inte anledning till erinran mot vad
justitieministern anfört och föreslår att finansutskottet
hemställer att riksdagen godkänner de av henne angivna
riktlinjerna.
Små nämnder och myndigheter
I propositionen redogör civilministern, såvitt nu är i fråga,
för ett uppdrag åt statskontoret att lämna förslag till
förbättring av administrativa rutiner vid myndigheter belägna på
Riddarholmen i Stockholm. Det gäller bl.a. kammarkollegiet,
jämställdhetsombudsmannen, diskrimineringsombudsmannen och vissa
domstolar.
Utskottet finner inte anledning till erinran mot vad
civilministern i detta hänseende anfört och föreslår att
finansutskottet hemställer att riksdagen godkänner de av honom
angivna riktlinjerna i denna del.
Länsstyrelserna
I propositionen redogör civilministern, såvitt nu är i fråga,
för ett översynsarbete rörande polisorganisationen som sker med
bl.a. den inriktningen att funktionen som regional polischef
skall vara förenad med befattningen som polischef i den lokala
polisorganisationen (den s.k. länspolismästarmodellen).
Utskottet, som tidigare under detta riksmöte uttalat sig för
länspolismästarmodellen (1990/91:JuU1 s. 21), finner inte
anledning till erinran mot vad civilministern i detta hänseende
anfört. Utskottet föreslår att finansutskottet hemställer att
riksdagen godkänner de av civilministern angivna riktlinjerna
såvitt gäller länspolismästarmodellen.
Polisväsendet
I propositionen redogör civilministern för det i föregående
avsnitt nämnda översynsarbetet såvitt gäller rikspolisstyrelsen
och den lokala polisorganisationen.
Han framhåller att det i förutsättningarna för översynen ingår
att de förändringar som vidtas skall leda till påtagliga
besparingar på polisområdet utan att polisens möjligheter att
upprätthålla allmän ordning och säkerhet försämras.
På central nivå inom polisväsendet bör enligt civilministern
besparingar kunna göras genom en renodling av
rikspolisstyrelsens roll som central förvaltningsmyndighet.
Inom den lokala polisorganisationen kan enligt civilministern
väsentliga besparingar göras genom en rationalisering av de
administrativa funktionerna, bl.a. på så sätt att vissa
funktioner sköts på regional nivå för ett helt län eller genom
att större polismyndigheter lämnar stöd till andra
polismyndigheter. Om inte åtgärder av detta slag ger ett
tillfredsställande besparingsresultat kan enligt civilministern
ytterligare besparingar göras genom sammanslagning av
polismyndigheter.
Enligt bedömningarna i propositionen bör de nu redovisade
förändringarna jämte en ökad avgiftsbeläggning av polisens
verksamhet leda till besparingar inom polisen på 130 milj.kr.,
varav 10 milj.kr. på central nivå och 100 milj.kr. på regional
och lokal nivå. Förändringarna antas inte kunna vara helt
genomförda förrän vid utgången av budgetåret 1993/94.
Konkreta förslag
I motion Fi50 förs fram yrkande om ett tillkännagivande om,
såvitt nu är i fråga, konkreta förslag till riksdagen när mer
preciserade förslag beträffande polisväsendet arbetats fram.
Utskottet finner för sin del att regeringens förslag -- inte
minst mot bakgrund av att det här enbart är fråga om att ta
ställning till riktlinjer för ett över flera år utsträckt arbete
på rationalisering av administrativa funktioner -- är utformat
med erforderlig precision. En annan sak är att utskottet
förutsätter att vidtagna åtgärder och resultaten därav kommer
att redovisas för riksdagen i lämpligt sammanhang. Utskottet
föreslår att finansutskottet mot bakgrund av det anförda
hemställer att riksdagen avslår motion Fi50 i här behandlad del
(yrkande 1 delvis).
Besparingar lokalt
I motionerna Fi48, Fi59 och Fi61 yrkas, såvitt nu är i fråga,
ett tillkännagivande riktat mot besparingskraven på den lokala
polisorganisationen. Enligt motionärerna bör möjliga besparingar
på den lokala nivån komma den egentliga polisverksamheten till
del.
Utskottet kan i och för sig instämma i tankegångarna bakom
motionsönskemålen i denna del. Utskottet finner det nämligen
angeläget att alla de olika delar av polisverksamheten som
ålagts polisväsendet framgent skall utföras med minst samma
effektivitet som för närvarande. I detta hänseende noterar
utskottet att det enligt propositionen är en förutsättning för
besparingsarbetet att polisens möjligheter att upprätthålla
allmän ordning och säkerhet inte skall försämras. Mot bakgrund
av vad nu anförts och då alltså enligt utskottets synsätt den
egentliga polisverksamheten inte får drabbas av de aktuella
rationaliseringarna saknas enligt utskottets mening anledning
till något sådant tillkännagivande som motionärerna efterlyser.
Utskottet föreslår att finansutskottet hemställer att riksdagen
med avslag på motionerna i här behandlade delar (Fi48 yrkande 6
delvis, Fi59 delvis och Fi61 delvis) godkänner de av
civilministern angivna riktlinjerna i motsvarande del.
Sammanslagning av polisdistrikt
I motionerna Fi59 och Fi61 riktas invändningar mot tankarna i
propositionen på sammanslagning av polisdistrikt.
I detta hänseende vill utskottet hänvisa till att utskottet
tidigare under detta riksmöte lämnat utan erinran uttalanden av
civilministern om att det i vissa fall kan finnas skäl att ändra
indelningen i polisdistrikt (1990/91:JuU1 s. 21). I det
sammanhanget noterade utskottet också att det är regeringens sak
att fatta beslut om ändringar av polisdistriktsindelningen.
Utskottet saknar nu anledning att göra annan bedömning.
Utskottet vill emellertid i viss anslutning till
motionsönskemålen slå fast att det även i framtiden är viktigt
att polisen är representerad på så många orter som möjligt;
polis bör finnas stationerad i alla kommuner i landet. Utskottet
vill också tillägga att, därest en mer genomgripande förändring
av polisdistriktsindelningen skulle aktualiseras, frågan härom
måste underställas riksdagen. Med dessa uttalanden bör
finansutskottet föreslå riksdagen att med avslag på motionerna i
här behandlade delar (Fi59 delvis och Fi61 delvis) godkänna de
av civilministern angivna riktlinjerna i motsvarande del.
Riktlinjer i övrigt
Utskottet föreslår att finansutskottet hemställer att
riksdagen godkänner de av civilministern angivna riktlinjerna
beträffande polisväsendet i den mån de inte omfattas av vad
utskottet föreslagit i det föregående.
Anslagsförstärkningar för 1991/92
I motion Fi48 förs fram önskemål om ökning av anslagen till
polisväsendet och rättsväsendet för nästa budgetår. Det gäller
här frågor som utskottet och riksdagen helt nyligen tagit
ställning till. Utskottet föreslår att finansutskottet därför
föreslår riksdagen att avslå motionerna i dessa delar (Fi48
yrkande 6 delvis och yrkande 7).
Stockholm den 16 maj 1991
På justitieutskottets vägnar
Britta Bjelle
Närvarande: Britta Bjelle (fp), Lars-Erik Lövdén (s),
Ulla-Britt Åbark (s), Birthe Sörestedt (s), Bengt-Ola Ryttar
(s), Göthe Knutson (m), Göran Magnusson (s), Eva Johansson (s),
Björn Ericson (s), Göran Ericsson (m), Berith Eriksson (v),
Krister Skånberg (mp), Sigrid Bolkéus (s), Kjell-Arne Welin
(fp), Kjell Ericsson (c), Birgit Henriksson (m) och Ingvar
Karlsson i Bengtsfors (c).
Avvikande meningar
1. Konkreta förslag
Britta Bjelle (fp), Göthe Knutson (m), Göran Ericsson (m),
Krister Skånberg (mp), Kjell-Arne Welin (fp), Kjell Ericsson
(c), Birgit Henriksson (m) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c)
anser att den del av utskottets yttrande som börjar med
"Utskottet finner" och slutar med "yrkande 1 delvis)" bort ha
följande lydelse:
Utskottet finner, i likhet med vad som framhålls i motionen,
att de riktlinjer som dras upp i propositionen endast ger vaga
direktiv för hur neddragningen av den statliga administrationen
skall ske. Det är enligt utskottets mening därför angeläget att
regeringen återkommer till riksdagen när mer preciserade förslag
för åtgärderna inom polisväsendet arbetats fram. Detta bör
finansutskottet föreslå att riksdagen med anledning av motion
Fi50 i här behandlad del (yrkande 1 delvis) som sin mening ger
regeringen till känna.
2. Besparingar lokalt
Göthe Knutson (m), Göran Ericsson (m), Krister Skånberg (mp),
Kjell Ericsson (c), Birgit Henriksson (m) och Ingvar Karlsson i
Bengtsfors (c) anser att den del av utskottets yttrande som
börjar med "Utskottet kan" och slutar med "motsvarande del" bort
ha följande lydelse:
Utskottet finner det för sin del utomordentligt angeläget att
all den verksamhet som åligger polisväsendet -- således inte
bara upprätthållande av allmän ordning och säkerhet -- framgent
skall utföras på minst samma nivå och med minst samma
effektivitet som för närvarande. Utskottet instämmer sålunda i
tankegångarna bakom motionerna i denna del.
Eftersom riktlinjerna i propositionen i detta hänseende enligt
utskottets uppfattning inte innehåller tillräckliga garantier
för ett fullgott upprätthållande av all polisverksamhet bör
finansutskottet hemställa att riksdagen med anledning av
motionerna i här behandlade delar (Fi48 yrkande 6 delvis, Fi59
delvis och Fi61 delvis) dels som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet här anfört, dels godkänner de av
civilministern angivna riktlinjerna i motsvarande del med den
ändring däri som följer härav.
3. Sammanslagning av polisdistrikt
Göthe Knutson (m), Göran Ericsson (m), Kjell Ericsson (c),
Birgit Henriksson (m) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anser
att den del av utskottets yttrande som börjar med "Utskottet
saknar" och slutar med "motsvarande del" bort ha följande
lydelse:
När frågan nu åter aktualiseras i ett sammanhang som enbart
gäller rationalisering av administrativa funktioner vill
utskottet med kraft ta avstånd från tanken att av sådana skäl
lägga samman polisdistrikt. Det sagda gäller inte minst i
glesbygd. Det är nämligen enligt utskottet ett starkt
samhällsintresse att polistätheten i landet liksom
tillgängligheten till polisens stöd och hjälp inte ytterligare
minskas, något som det uppenbarligen föreligger stor risk för
vid en tillämpning av de av civilministern angivna riktlinjerna.
Utskottet vill i sammanhanget också understryka att en
sammanslagning av polisdistrikt inte får ske utan att noggranna
överväganden gjorts såväl från regionalpolitiska synpunkter som
från sådana rättsskydds- och effektivitetssynpunkter som
utskottet nyss anlagt. Förslag om ändringar i
polisdistriktsindelningen som rör annat än något enstaka
distrikt inom storstadsregioner bör för övrigt underställas
eller anmälas för riksdagen.
Finansutskottet bör hemställa att riksdagen med anledning av
motionerna i här behandlade delar (Fi59 delvis och Fi61 delvis)
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
här anfört, dels godkänner de av civilministern angivna
riktlinjerna i motsvarande del med den ändring däri som följer
härav.
4. Anslagsförstärkningar för 1991/92
Krister Skånberg (mp) anser att den del av utskottets yttrande
som börjar med "I motion Fi48" och slutar med "yrkande 7)" bort
ha följande lydelse:
I motion Fi48 förs fram önskemål om ökning av anslagen till
polisväsendet och rättsväsendet för nästa budgetår.
Det gäller här enligt utskottets mening högst befogade krav på
täckning av bristande resurser hos polisen och domstolarna.
Dessa brister äventyrar rättssäkerheten och rättstryggheten och
innebär därjämte fara för en upplösning av allmänhetens respekt
för lag och rätt.
Mot den angivna bakgrunden erfordras enligt utskottets
bedömning för nästa budgetår en anslagsförstärkning till
polisväsendet med 8 milj.kr. för bekämpningen av den ekonomiska
brottsligheten. Ökade satsningar i samma syfte krävs också inom
åklagarväsendet och domstolarna. De båda sistnämnda
organisationerna behöver också förstärkas med tillhopa 4
milj.kr. för personalförstärkningar och utbildningsinsatser
rörande handläggning av mål om miljöbrott.
De närmare överväganden enligt nu angivna riktlinjer som
påkallas får göras av regeringen, som har att återkomma till
riksdagen med begäran om medelsanvisning på tilläggsbudget.
Finansutskottet bör hemställa att riksdagen med anledning av
motionen i dessa delar (Fi48 yrkande 6 delvis och yrkande 7) som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet nu anfört.
Utrikesutskottets yttrande
1990/91:UU4y
Bilaga 2
Kompletteringspropositionen
Till finansutskottet
Finansutskottet har med remiss l99l-05-02 berett
utrikesutskottet tillfälle att avge yttrande över proposition
l990/91:150 (kompletteringspropositionen) jämte eventuella
motioner, såvitt propositionen och motionerna rör
utrikesutskottets beredningsområde.
De delar av propositionen som rör utrikesutskottets
beredningsområde och som utskottet har anledning att yttra sig
över är
De motioner som väckts med anledning av propositionen i dessa
delar och som utskottet anser sig ha anledning att yttra sig
över gäller 1990/91:Fi48 yrkande 1, Fi51, Fi56 samt Fi57.
Bilaga I:2 Utrikesdepartementet
Statsgarantier för finansiellt stöd till länderna i Central-
och Östeuropa
Utskottet har ingen erinran mot propositionens förslag att
staten ikläder sig betalningsansvar i form av statsgaranti för
kreditgivning till länder i Central- och Östeuropa till ett
belopp om högst 800000000kr. och inte heller till
förslaget att för budgetåret l991/92 anvisa ett förslagsanslag
på 1000kr. för täckande av eventuella förluster i anledning
av statliga garantier för finansiellt stöd till länder i
Central- och Östeuropa.
Resurser till information om Sveriges samarbete med EG
I yrkande 1 i motion Fi48 (mp) föreslås att 20milj.kr. skall
anslås till allsidig EG-information, dels för att stödja
EG-kritiska organisationers informationsverksamhet, dels för att
utreda alternativa förslag till svenskt Europasamarbete. I
motion Fi57 (v) föreslås att l0milj.kr. skall anslås i samma
syfte. Gemensamt för motionärerna är att de anser att de
statliga informationsresurserna på detta område har gått till
organisationer, vilkas ledningar är anhängare av svenskt
medlemskap i EG, och att det därför behövs särskilda medel för
att rätta till den obalans i den statliga
informationsverksamheten som uppstått.
Utskottet har i betänkandet om Sverige och den västeuropeiska
integrationen (1990/91:UU8) betonat betydelsen av att
allmänheten ges god information om Sveriges samarbete med EG,
liksom att ytterligare informationsinsatser är nödvändiga för
att främja en allsidig belysning av och diskussion om Sveriges
Europasamarbete. I betänkande l990/91:UU14 underströk utskottet
det angelägna i att regeringen såsom aviserats i
budgetpropositionen lämnade riksdagen en redogörelse med förslag
till insatser för en allsidig Europainformation.
Utskottet välkomnar den redogörelse som lämnas i
kompletteringspropositionen. Därav framgår att regeringen avser
att i en särskild skrift redogöra för EES-avtalets innehåll samt
att publicera en ny s.k. grönbok om konsekvenserna på olika
områden av ett svenskt EG-medlemskap. I detta syfte kommer genom
omdisponering inom anslaget E2. Exportfrämjande verksamhet
medlen för informationen om Sveriges samarbete med EG att
fördubblas. I propositionen redogörs även för hur övriga
fackdepartement intensifierat sina informationsinsatser. Bl.a.
ställs genom arbetsmiljöfonden 4,3milj.kr. till förfogande för
LOs, TCOs och SACOs fackliga bevakning av integrationsarbetet.
Jämställdhetsministern ställer 1milj.kr. till förfogande för
de enskilda organisationer och politiska partier som ingår i
jämställdhetsrådet att utnyttjas för information om EG och
kvinnorna. I propositionen hänvisas också särskilt till de
insatser som kan göras inom ramen för studieförbundens
verksamhet. Dessa kan i enlighet med föreslagna riktlinjer ta
upp Europafrågorna i sin studieverksamhet.
Utskottet har ingen erinran mot regeringens redogörelse för de
planerade informationsinsatserna. Utskottet finner det
tillfredsställande att informationsverksamheten ökar i takt med
att integrationsfrågorna blir allt viktigare. Bl.a. genom
möjligheten att utnyttja studieförbundens resurser kan enligt
utskottets mening en breddning av informationen ske och en
allsidighet i informationen uppnås. Mot bakgrund av att ett
svenskt närmande till EG kommer att vara en central politisk
fråga under ett antal år framöver anser utskottet att
ytterligare insatser till stöd för en allsidig
Europainformation, bl.a. genom folkrörelserna, kommer att
behövas. Av statsfinansiella skäl anser dock utskottet det ej
möjligt att för nästkommande budgetår tillstyrka de av
motionärerna föreslagna beloppen.
Med det anförda anser utskottet att finansutskottet bör
avstyrka yrkande 1 i motion Fi48 (mp) samt motion Fi57 (v).
Bilaga II:2 Utrikesdepartementet (Omställning och minskning av
den statliga administrationen)
I propositionen redogörs för möjligheterna till omdisponering
och effektivisering beträffande utrikesrepresentationen, den
statligt finansierade Sverigeinformationen och det
internationella utvecklingssamarbetet.
Utskottet har ingen erinran mot propositionens redogörelse.
I motion Fi51 (fp, m, c) föreslås att regeringen skall
informera riksdagen innan viktiga förskjutningar i den svenska
utlandsrepresentationen äger rum. Regeringen bör därför enligt
motionärerna redovisa planer på att minska antalet
utlandsmyndigheter innan åtgärder vidtas. Särskilt understryker
motionärerna att det är uteslutet att riksdagen skulle ge
regeringen en in blanco-fullmakt att lägga ned myndigheter i
Europa i ett skede när Sverige är på väg att söka medlemskap i
EG, och kontakterna med länderna i vår egen världsdel är
viktigare än någonsin.
Utskottet anser det naturligt att det på ett tidigt stadium i
diskussion och beslutsprocess krävs återhållsamhet beträffande
spridande av information om vilka utlandsmyndigheter som kan
komma i fråga för överväganden om nedläggning. Utskottet har
därför inget att erinra mot att dylika överväganden, vilka ofta
aktualiserar känsliga utrikespolitiska avvägningar, förbereds
internt på ett noggrant sätt innan de i lämpliga former bringas
till riksdagens kännedom. Samtidigt delar utskottet
motionärernas åsikt att en redovisning till riksdagen bör ske i
god tid innan åtgärder vidtas.
Vad gäller det fall som motionärerna speciellt pekar på,
nämligen eventuell nedläggning av myndigheter i Europa, utgår
utskottet ifrån att möjlighet ges att ta del av eventuella
planer i sådan riktning i särskilt god tid med hänsyn till den
speciella vikt Sveriges representation i Europa har inför ett
kommande beslut beträffande EG-medlemskap.
Med det anförda anser utskottet att finansutskottet bör
föreslå riksdagen att som sin mening ge regeringen till känna
vad utrikesutskottet i förevarande sammanhang anfört i anledning
av motion Fi51 (fp, m, c).
I motion Fi56 (v) föreslås att de resurser som eventuellt
frigörs genom besparingar inom utrikesdepartementets område
skall tillföras utvecklingssamarbetet med de fattigaste
länderna.
Utskottet konstaterar att anslaget C.Internationellt
utvecklingssamarbete enligt riksdagsbeslut skall motsvara 1%
av Sveriges BNI. Det är därmed inte på samma sätt som övriga
poster i statsbudgeten utsatt för en prövning i förhållande till
det tillgängliga budgetutrymmet.
Det internationella utvecklingssamarbetet avser behov som
enligt utskottets uppfattning förblir ytterst angelägna. Det är
emellertid inte lämpligt att som motionärerna föreslår ställa
dessa i direkt relation till just utrikesförvaltningens behov.
De besparingar inom utrikesförvaltningen, bl.a. i form av
nedläggning av ett antal utlandsmyndigheter, som föreslås i
propositionen är en följd av generella statsfinansiella
restriktioner. Sådana besparingar bör endast bedömas i relation
till budgeten som helhet och ej relateras till något annat
enskilt anslag.
Utskottet anser därmed att finansutskottet bör avstyrka motion
Fi56 (v).
Stockholm den 21 maj 1991
På utrikesutskottets vägnar
Stig Alemyr
Närvarande: Stig Alemyr (s), Evert Svensson (s),
Margaretha af Ugglas (m), Sture Ericson (s), Jan-Erik Wikström
(fp), Karl-Erik Svartberg (s), Axel Andersson (s), Inger Koch
(m), Karl-Göran Biörsmark (fp), Birgitta Hambraeus (c), Bertil
Måbrink (v), Per Gahrton (mp), Viola Furubjelke (s), Eva Björne
(m), Arne Mellqvist (s) och Ingbritt Irhammar (c).
Avvikande meningar
1. Stöd till allsidig Europainformation
Birgitta Hambraeus (c), Bertil Måbrink (v) och Ingbritt
Irhammar (c) anser att den del av utskottets yttrande som på
s.2 börjar med "Bl.a. genom möjligheten" och slutar med
"informationen uppnås" bort lyda:
Mot bakgrund av att ett svenskt närmande till EG kommer att
vara en central politisk fråga under ett antal år framöver anser
utskottet att ytterligare insatser till stöd för en allsidig
Europainformation behövs, bl.a. genom politiska partier,
studieförbund och andra folkrörelser.
Utrikesutskottet förordar därför att finansutskottet föreslår
riksdagen att anvisa 10milj.kr. för denna information.
2. Stöd till allsidig Europainformation
Per Gahrton (mp) anser att den del av utskottets yttrande som
på s. 2 börjar med "Av statsfinansiella skäl" och slutar med
"Fi57 (v)" bort lyda:
Detta innebär att ytterligare resurser måste ställas till
förfogande för allsidig EG-information. Eftersom såväl
näringslivets som statsapparatens information betonar förmodade
positiva effekter av EG-anslutning, är det angeläget att en del
av de medel som anslås för EG-information ställs till förfogande
för EG-kritiska folkrörelser, däribland Nej till EG.
Härmed förordar utrikesutskottet att finansutskottet med
bifall till yrkande 1 i motion Fi48 (mp) beslutar anslå
ytterligare 20 milj.kr. till allsidig EG-information och i
samband därmed som sin mening ge regeringen till känna vad
utrikesutskottet anfört om medlens fördelning. Motion Fi57 (v)
blir härmed tillgodosedd.
3. Inbesparade resursers överföring till det internationella
utvecklingssamarbetet
Bertil Måbrink (v) och Per Gahrton (mp) anför:
Den ökande internationaliseringen och därmed sammanhängande
arbetsuppgifter för utrikesförvaltningen gör att det är svårt
att se hur denna del av administrationen totalt sett skall kunna
minskas.
Arbetet med den framtida alleuropeiska fredsordningen inom
ESK, Östeuropasamarbetet och förverkligandet av ett EES-avtal
kommer att kräva snarare mer personella resurser. Större anspråk
på biståndsverksamheten, diplomatisk och politisk medverkan i
reglering av regionala konflikter och i nedrustningsarbetet
utanför Europa kommer att ställa krav på resurser av olika slag.
Det är därför rimligt att de besparingar på administration som
eventuellt kan göras tillförs det internationella
utvecklingssamarbetet.
Finansutskottet har den 2 maj 1991 beslutat bereda
socialförsäkringsutskottet tillfälle att yttra sig över
proposition 1990/91:150 (kompletteringspropositionen) jämte
motioner såvitt propositionen och motionerna rör utskottets
beredningsområde.
Socialförsäkringsutskottet begränsar sitt yttrande till att
avse av regeringen i del 1, bil. 1:3 i propositionen föreslagna
höjningar av anslagen B 2. Allmänna försäkringskassor och D 8.
Bidrag till kommunala bostadstillägg till folkpension och i del
2, bil. II:4 i propositionen framlagda riktlinjer för
omställning och minskning av den statliga administrationen inom
socialdepartementets verksamhetsområde, såvitt avser
socialföräkringsadministrationen. I anslutning härtill yttrar
sig utskottet över motionerna 1990/91:Fi44 av Gullan Lindblad
m.fl. (m), 1990/91:Fi52 av Sigge Godin m.fl. (fp), 1990/91:Fi38
av Lars Werner m.fl. (v) yrkande 2 och 1990/91:Fi48 av Inger
Schörling m.fl. (mp) yrkande 2.
Anslagsfrågor
Riksdagen har på förslag av socialförsäkringsutskottet i
betänkande 1990/91:SfU11 för budgetåret 1991/92 anvisat ett
förslagsanslag på 637951000 kr. till Allmänna
försäkringskassor och ett förslagsanslag på 1525000000 kr.
till Bidrag till kommunala bostadstillägg till folkpension.
I proposition 150 föreslås att för budgetåret 1991/92 skall
till Allmänna försäkringskassor anvisas ytterligare 11700000
kr. och till Bidrag till kommunala bostadsbidrag till
folkpension ytterligare 70000000 kr.
Från anslaget B 2. Allmänna försäkringskassor finansieras 15 %
av försäkringskassornas administration. Resterande 85 %
finansieras med arbetsgivaravgifter och egenavgifter från
inkomsttiteln på statsbudgeten. I budgetpropositionen framhölls
att förslaget till anslag för nästa budgetår i princip innebar
oförändrade resurser till försäkringskassorna och att de
resurser som kan frigöras genom fortsatt rationalisering och
regelförenkling tills vidare får behållas och sättas in i kampen
mot ohälsan. Förutsättningarna för försäkringsadministrationen
kommer emellertid att påverkas av införande av en
arbetsgivarperiod. Hälften av försäkringskassornas
förvaltningsanslag borde därför ställas till regeringens
disposition. Vidare anfördes i budgetpropositionen att avsikten
var att regeringen skulle återkomma till riksdagen om
försäkringskassornas förvaltningsanslag i samband med ett
förslag om införande av en arbetsgivarperiod.
Utskottet behandlar för närvarande två propositioner som har
betydelse för beräkningen av försäkringskassornas
förvaltningsanslag, nämligen proposition 1990/91:141 om
rehabilitering och rehabiliteringsersättning och proposition
1990/91:181 om sjuklön m.m. Den sistnämnda propositionen
innehåller förslag om att arbetsgivarna fr.o.m. den 1 januari
1992 skall betala sjuklön till sina anställda under de 14 första
dagarna av en sjukperiod.
Frågan om försäkringskassornas förvaltningsresurser behandlas
i kompletteringspropositionen med beaktande av såväl införandet
av sjuklön som satsningen på aktiv rehabilitering. I
propositionen anför socialministern att för att klara den
avsedda satsningen på rehabiliteringsområdet som föreslås från
den 1 januari 1992 krävs personalförstärkning vid
försäkringskassorna. I ett inledningsskede bör resurserna för
detta arbete förstärkas med 2 000 årsarbetare. Resurser som
frigörs genom införandet av sjuklön (enligt
riksförsäkringsverkets beräkningar 2 400 årsarbetare på sikt)
och genom andra regelförändringar bör försäkringskassorna därför
få behålla under budgetåret 1991/92. Vidare bör
försäkringskassorna fr.o.m. samma budgetår få rätt att själva
omprioritera mellan lokalkostnader och förvaltningskostnader
(övriga förvaltningsutgifter).
I kompletteringspropositionen tas också upp frågan om ADB-stöd
för administrationen inom socialförsäkringen. Det nuvarande
ADB-stödet, som började byggas upp i början av 1970-talet, ges
via en central dataanläggning med stordatorer och databaser vid
riksförsäkringsverkets ADB-avdelning i Sundsvall. Till datorerna
är terminaler på de allmänna försäkringskassorna anslutna via
det gemensamma kommunikationsnätet.
Förslag om den framtida ADB-verksamheten har senast lagts fram
av riksförsäkringsverket i mars 1988 (FAS 90-förslaget).
Förslaget innebär att en systemstruktur skall utvecklas där alla
lokal- och centralkontor får egen datorkraft och knyts samman i
ett gemensamt kommunikationsnät, grundat på nuvarande
datorlösningar. Ärendehandläggningen integreras med moderna
funktioner för uppföljning och kontorsstöd, t.ex. ordbehandling,
kalkylering och registeruppläggning. Grundinformationen för
sjuk- och föräldraförsäkringen lagras i lokala register, medan
lagring av register där betydande stordriftsfördelar finns i
första hand sker centralt.
Regeringen har därefter i oktober 1990 tillkallat en särskild
utredare med uppgift att utreda och lägga fram förslag till
författningsreglering av personregister på
socialförsäkringsområdet. I ett delbetänkande (SOU 1991:9) har
utredaren lämnat förslag om en författningsreglering av de
lokala sjukförsäkringsregistren. Betänkandet har
remissbehandlats. Utredningens fortsatta arbete är inriktat på
författningar för de centrala registren inom socialförsäkringen.
I kompletteringspropositionen erinrar socialministern om att
hon i budgetpropositionen anförde att, mot bakgrund av den
pågående utredningen om socialförsäkringsregisterlag samt i
avsaknad av en mer omfattande investeringskalkyl för lokala
sjukförsäkringsregister, hon inte då var beredd att ta ställning
till av riksförsäkringsverket presenterad registeruppläggning
och genomförandeplan. Vidare aviserades ett uppdrag till
riksförsäkringsverket att närmare utreda behovet av en utökning
av antalet arbetsplatsutrustningar och deras tekniska
utformning.
Riksförsäkringsverket har vid sin utredning om behovet av
arbetsplatsutrustningar gjort en kalkyl som utgår från ett
tillskott om 3 900 arbetsplatsutrustningar (terminaler), vilket
motsvarar en terminal per utredare och en terminal per tre
övriga handläggare.
Socialministern framhåller att det nya ADB-stödet måste byggas
upp i etapper. I en första etapp bör en satsning göras på en
basinvestering i ADB-kapacitet i syfte att bredda tillgången
till arbetsplatsutrustningar, möjliggöra ett mer kraftfullt
kontorsstöd och förstärka nät- och kommunikationskapacitet.
Detta är en investering som under alla omständigheter krävs för
att modernisera försäkringskassornas ADB-stöd. I en andra etapp
är avsikten att i samband med en proposition avseende en
lagstiftning om lokala sjukförsäkringsregister lägga fram
förslag som skapar förutsättningar för det utvidgade datorstöd
som behövs för försäkringskassornas arbete med en mer aktiv
rehabilitering och förebyggande insatser. Den totala ramen för
den sammanlagda investeringen i utrustning för ett nytt ADB-stöd
beräknas till högst 350 milj.kr. Av denna ram behövs nu högst
150 milj.kr. för att under budgetåret 1991/92 täcka
investeringar som behövs oberoende av riksdagens
ställningstagande till en proposition om en registerlag. Av
beloppet har 25 milj.kr. redan anvisats för nästa budgetår.
Återstoden, 125 milj.kr., föreslås anvisade på
civildepartementets huvudtitel under anslaget Anskaffning av
ADB-utrustning.
För socialförsäkringsadministrationen beräknas utgifterna för
budgetåret 1991/92 till följd av investeringen uppgå till 120
milj.kr., varav 42 milj.kr. redan beräknats i budgeten för
försöksverksamhet på ADB-området. Återstoden, 72 milj.kr.,
föreslås slutligt finansieras via försäkringskassorna, varav 15
% eller 11,7 milj.kr. föreslås, som inledningsvis redovisats,
anvisat på förslagsanslaget Allmänna försäkringskassor.
Utskottet har ingen erinran mot de ökade resurser som föreslås
för försäkringskassorna för nästa budgetår, och utskottet
föreslår att finansutskottet tillstyrker propositionens förslag
i denna del.
Vad som anförts i kompletteringspropositionen om ADB-stöd för
lokala sjukförsäkringsregister har mött kritik i två motioner. I
motionerna Fi44 av Gullan Lindblad m.fl. yrkande 1 och Fi52 av
Sigge Godin m.fl. yrkandena 1 och 2 begärs tillkännagivanden
till regeringen av innebörd att FAS 90-projektet inte bör
genomföras och att motionärerna inte vill binda sig i nuläget
för ADB-investeringar på ytterligare 175 milj.kr.
I motion Fi48 av Inger Schörling m.fl. begärs i yrkande 2 ett
tillkännagivande om att motionärerna inte nu tar ställning till
tankarna om en ny sjukregisterlag, utan kommer att noga pröva
frågan om ett lagförslag härom läggs fram.
Utskottet anser för sin del att det är angeläget att arbetet
med en modernisering och en decentralisering av
socialförsäkringens ADB-system fortgår som planerat. Härigenom
ges möjligheter att effektivisera såväl arbetet med
socialförsäkringen som den interna administrationen. Genom att
ADB-verksamheten till stora delar förläggs till
försäkringskassornas lokalkontor får man inom dessa en bred
uppbyggnad av datorkompetensen, och de anställda får ett större
inflytande över verksamheten. Sårbarheten i systemet minskar
också.
Kritiken i motionerna mot FAS 90 riktar sig huvudsakligen mot
den del av projektet som hänför sig till uppbyggnaden av lokala
och centrala register, och remissyttrandena över det nämnda
delbetänkandet SOU 1991:19 Lokala sjukförsäkringsregister
åberopas som stöd för att FAS 90-projektet inte bör genomföras.
Utskottet har tagit del av remissyttrandena och kan för sin del
inte finna annat än att den övervägande delen av
remissinstanserna ser positivt på att en författningsreglering
sker av socialförsäkringens register. De önskemål om ändringar
och kompletteringar av författningsförslaget som
remissinstanserna -- utifrån de skilda områden de haft att
bevaka -- fört fram kommer att i vanlig ordning bli föremål för
överväganden vid den fortsatta beredningen av
utredningsförslaget.
Utskottet anser på grund av det anförda att finansutskottet
bör avstyrka bifall till motionerna Fi44 yrkande 1, Fi52
yrkandena 1 och 2 och Fi48 yrkande 2.
Förslaget till ökade medel med 70 milj.kr. under
förslagsanslaget Bidrag till kommunala bostadstillägg till
folkpension är föranlett av att riksdagen nyligen beslutat att
utge särskilda kommunala bostadstillägg till sådana pensionärer
som inte når upp till en skälig levnadsnivå under år 1991 (prop.
1990/91:119, SfU19, rskr. 196). Kostnaderna för det särskilda
bostadstillägget har tidigare beräknats till 330 milj.kr. för
hela år 1991. Härav har statens del för det senare halvåret 1991
beräknats utgöra 70 milj.kr. Enligt uppgifter från
socialdepartementet har det nu visat sig att statens del av
kostnaderna för andra halvåret 1991 kan förutses stanna vid 15
milj.kr. Utskottet överlåter åt finansutskottet att bedöma om
detta, i förhållande till vad som redan anvisats, begränsade
belopp behöver anslås ytterligare.
I kompletteringspropositionens del 2 behandlas frågor om
omställning och minskning av den statliga administrationen.
Beträffande socialförsäkringen framhålls i propositionen att
viktiga förändringar pågår som berör administrationen. Bland
aktuella regelförändringar kan nämnas att riksdagen nyligen
beslutat att administrationen av sjukreseersättningarna skall
föras över till sjukvårdshuvudmännen från den 1 januari 1992,
att som nämnts ovan utskottet för närvarande behandlar
propositioner om nya regler för rehabilitering och
rehabiliteringsersättning och om sjuklön fr.o.m. samma tidpunkt.
Regeringen aviserar också kommande förslag om bl.a. en
samordning av arbetskadeförsäkringen med sjukförsäkringen och
förändringar i föräldraförsäkringen. Även förändringar i
organisationens utformning och funktionssätt pågår.
Sammanfattningsvis innebär den långsiktiga strategin inom
socialförsäkringsadministrationen en bruttobesparing om 900
milj.kr. om de tänkta förändringarna kommer till stånd.
Besparingen gör det möjligt att inledningsvis satsa 450 milj.
kr. för att åstadkomma en omstrukturering av hela
socialförsäkringsadministrationen i syfte att stärka
rehabiliteringsarbetet. Återstående resursneddragning 450 milj.
kr. når sin fulla effekt 1993/94 med tyngdpunkten under den
senare delen av treårsperioden. Av nettobesparingen inom
socialförsäkringsadministrationen föreslås att 40 milj.kr. skall
satsas på det förebyggande folkhälsoarbetet.
I motion Fi52 av Sigge Godin m.fl. yrkande 3 begärs ett
tillkännagivande om att det är angeläget att regeländringarna
inom föräldraförsäkringen genomförs så fort som möjligt.
Utskottet förutsätter att en proposition i frågan föreläggs
riksdagen vid början av nästa riksmöte. Något särskilt
tillkännagivande härom anser utskottet inte är påkallat.
Lars Werner m.fl. begär i motion Fi38 yrkande 2 ett
tillkännagivande om att inga förändringar skall genomföras i
arbetsskadeförsäkringen.
Regeringen har vid skilda tillfällen, senast i den nu
förevarande propositionen, uttalat sin avsikt att genomföra en
samordning av sjuk- och arbetsskadeförsäkringen. En kommitté för
översyn av arbetsskadeförsäkringen kommer att tillsättas inom
kort. Utskottet anser att resultatet av detta arbete bör
avvaktas och att riksdagen inte bör göra några uttalanden med
anledning av motion Fi38 yrkande 2.
I motion Fi44 av Gullan Lindblad m.fl. yrkande 2 begärs ett
tillkännagivande om att målet för rationaliseringsverksamheten
inom socialförsäkringssektorn bör vara en större
resursneddragning än 450 milj.kr. vid utgången av budgetåret
1993/94. Motionärerna hänvisar härvid till sina förslag om en
allmän obligatorisk sjukvårdsförsäkring och en upprensning bland
alla de organ som ägnar sig åt styrningen av hälso- och
sjukvården.
Utskottet vill erinra om att den i propositionen beräknade
resursneddragningen förutsätter att samtliga beräknade
besparingar på grund av de i propositionen angivna planerade
regel- och organisationsförändringarna kan uppnås under den
kommande treårsperioden. Detta innebär i sig en hög målsättning.
Utskottet kan för sin del inte finna att ett införande av en
allmän obligatorisk sjukvårdsförsäkring enligt de riktlinjer som
lagts fram i olika moderata motioner skulle medföra några
administrativa besparingar inom sjukvårdförsäkringen, eftersom
förslagen innebär att sjukvårdsförsäkringen blir mer
inidividualiserad och kommer att få bära en större del av
sjukvårdskostnaderna än vad som är fallet i dag. Utskottet anser
därför att finansutskottet bör föreslå riksdagen att med avslag
på motion Fi52 yrkande 2 godkänna de av regeringen anförda
riktlinjerna för omställning och minskning av administrationen
inom socialförsäkringsområdet.
Stockholm den 16 maj 1991
Doris Håvik
Närvarande: Doris Håvik (s), Gullan Lindblad (m), Börje
Nilsson (s), Ulla Johansson (s), Sigge Godin (fp),
Karin Israelsson (c), Lena Öhrsvik (s), Margit Gennser (m),
Nils-Olof Gustafsson (s), Hans Dau (m), Barbro Sandberg (fp),
Rune Backlund (c), Margó Ingvardsson (v), Ragnhild Pohanka (mp),
Maud Björnemalm (s), Christina Pettersson (s) och Arne Mellqvist
(s).
Avvikande meningar
1. FAS 90 och förenklingar i föräldraförsäkringen
Gullan Lindblad (m), Sigge Godin (fp), Margit Gennser (m),
Hans Dau (m) och Barbro Sandberg (fp) anser dels att den del av
utskottets yttrande som börjar med "Utskottet anser" och slutar
med "yrkande 1." och dels att den del av utskottets yttrande som
börjar med "Utskottet förutsätter" och slutar med "är påkallat."
bort ha följande lydelse:
Utskottet anser av flera skäl att FAS 90-projektet inte bör
genomföras. Projektet bygger på ett system som nu snabbt håller
på att föråldras, eftersom stora förändringar för närvarande
sker inom socialförsäkringsområdet som ställer andra krav på
administrativa hjälpmedel hos kassorna. Under sådana
förhållanden är det kortsiktigt att göra tunga
datainvesteringar. En annan invändning mot FAS 90 är att
integritetsfrågorna är svårlösta och att den planerade
registerlagen inte löser dessa frågor. Dessutom ifrågasätter
utskottet om FAS 90 överensstämmer med Europarådets konvention
om skydd för enskilda vid ADB-behandling av personuppgifter samt
vissa EG-direktiv som kan kräva samtycke eller underrättelse vid
utlämnande av uppgifter m.m. Utskottet biträder förslaget om
ökade medel för ADB-investeringar hos försäkringskassorna under
nästa budgetår men vill i nuläget inte binda sig för
ADB-investeringar på ytterligare 175 milj.kr. under de närmaste
åren.
Riksförsäkringsverket har redovisat ett antal förslag till
förändringar av regelsystemet inom föräldraförsäkringen som
skulle medföra relativt stora administrativa och
försäkringsmässiga besparingar och frigöra ca 180 årsarbetare.
Utskottet anser att det är mycket angeläget att regeringen
snarast lägger fram förslag till förändringar i regelsystemet
inom föräldraförsäkringen.
Vad utskottet ovan anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
2. Sjukregisterlag
Karin Israelsson (c), Rune Backlund (c) och Ragnhild Pohanka
(mp) anser att den del av utskottets yttrande som börjar med
"Utskottet anser" och slutar med "yrkande 1." bort ha följande
lydelse:
Utskottet biträder förslaget om ökade medel för
ADB-investeringar hos försäkringskassorna för nästa budgetår,
men tar därmed inte nu ställning till tankarna om en ny
sjukregisterlag. Utskottet är mycket tveksamt till sådana
register ur integritetssynpunkt och kommer därför att noga pröva
frågan för den händelse att ett sådant förslag läggs fram. Detta
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
3. Arbetsskadeförsäkringen
Margó Ingvardsson (v) anser att den del av utskottets yttrande
som börjar med "Regeringen har" och slutar med "yrkande 2." bort
ha följande lydelse:
Regeringen har anmält att den har för avsikt att föreslå en
samordning mellan sjukförsäkringen och arbetsskadeförsäkringen.
Utskottet avvisar en sådan samordning och anser att riksdagen
som sin mening skall ge regeringen till känna att inga
försämringar skall genomföras i arbetsskadeförsäkringen.
4. Målen för rationaliseringsverksamheten
Gullan Lindblad, Margit Gennser och Hans Dau (alla m) anser
att den del av utskottets yttrande som börjar med "Utskottet
vill" och slutar med "inom socialförsäkringsområdet." bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser att de omfattande ändringar som nu kommer att
genomföras inom socialförsäkringssektorn och de ändringar som
kommer att initieras längre fram samtidigt som ADB-stödet
moderniseras bör innebära att rationaliseringsvinster på mer än
50 % av de i propositionen angivna bruttobesparingarna, 900
milj.kr., kan hämtas hem. Moderata samlingspartiets förslag om
införande av en allmän obligatorisk sjukvårdsförsäkring och en
upprensning av alla de organ som ägnar sig åt styrningen av
hälso- och sjukvården bidrar också till att utskottet anser att
målet för rationaliseringsverksamheten bör vara en större
resursneddragning än de 450 milj.kr. som regeringen beräknat vid
utgången av budgetåret 1993/94.
Socialutskottets yttrande
1990/91:SoU10y
Bilaga 4
Omställning och minskning av den statliga administrationen
Till finansutskottet
Finansutskottet har berett socialutskottet tillfälle att
senast den 21 maj avge yttrande över proposition 1990/91:150
(kompletteringspropositionen), bilagorna II:1--II:13, jämte
eventuella motioner, såvitt propositionen och motionerna rör
utskottets beredningsområde.
Socialutskottet begränsar yttrandet till bilaga II:4 i
propositionen avsnitten 1--3, 5 och 6 samt motionerna
1990/91:Fi58 och 1990/91:Fi63.
Utskottet har i detta ärende ordnat en utfrågning med
representanter för socialdepartementet och socialstyrelsen.
Socialutskottet
I propositionen föreslås riksdagen godkänna de riktlinjer som
angetts för omställning och minskning av den statliga
administrationen inom socialdepartementets verksamhetsområde.
Motionerna
I motion 1990/91:Fi63 av Karin Israelsson m.fl. (c) yrkas
att riksdagen avslår propositionen såvitt avser förslag till
neddragning av socialstyrelsens verksamhet i enlighet med vad
som anförts i motionen.
I motionen framhålls att det väsentliga är att det skapas
förutsättningar för att socialstyrelsen skall kunna arbeta
effektivt. Förnyelsearbetet bör ha sin grund i en strävan att
avbyråkratisera och skapa flexibilitet. De regionala insatserna
på området måste stärkas. Detta kan uppnås utan att behöva
minska personalstyrkan på det sätt som föreslås. Det torde
enligt motionärerna vara fullt möjligt att genomföra olika
förbättringar inom den befintliga arbets- och
organisationsformen. Var fjärde anställd kommer enligt uppgift
att sägas upp från socialstyrelsen. Några garantier för att de
som arbetar med dessa frågor på socialstyrelsen får följa med
till det föreslagna folkhälsoinstitutet finns inte.
Motionärerna kan inte ställa sig bakom de ytterligare
nedskärningar av socialstyrelsen som föreslås. I stället bör
socialstyrelsen nu ges möjlighet att se över sin organisation i
syfte att bedriva verksamheten än effektivare, inte minst vad
gäller folkhälsofrågorna. Motionärerna motsätter sig såväl
tillskapandet av det särskilda folkhälsoinstitutet som förslaget
till finansiering av detta. Deras syn på hur folkhälsoarbetet
skall bedrivas och hur det skall finansieras utvecklas i motion
So91.
I motion 1990/91:Fi58 av Barbro Sandberg (fp) yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs dels om socialstyrelsens omorganisation
(yrkande 1), dels om ansvaret för arbetet med HIV/aids på
riksplanet (yrkande 2), dels om socialstyrelsens
tillsynsverksamhet (yrkande 3), dels om epidemiologiskt
centrum (yrkande 4), dels om hälsoskyddet (yrkande 5),
dels om socialstyrelsens ansvar för beredskapsfrågorna inom
hälso- och sjukvården (yrkande 6).
Motionären understryker det olyckliga i att en nyligen
omorganiserad myndighet så snart blir föremål för nya omfattande
förändringar vad avser uppgifter, organisation och resurser.
Uppgifterna om vilka konsekvenser de föreslagna förändringarna
medför för myndighetens arbete är enligt motionären
otillräckligt belysta. Förslagen borde ha föregåtts av en
organisationsutredning där för- och nackdelar med förändringarna
belysts och de myndigheter, organisationer m.fl. som berörs fått
ge sin syn på förslagen. Regeringen bör enligt motionären få i
uppdrag att genomföra en sådan utredning och därefter återkomma
till riksdagen med ett mer genomarbetat förslag.
Utredningen bör enligt motionären beakta följande synpunkter.
Det som i kompletteringspropositionen benämnts epidemiologiskt
centrum bör föras över till folkhälsoinstitutet. Vid en sådan
överföring får dock inte raseras det arbete socialstyrelsen lagt
ner på att skapa en sådan enhet. Eftersom socialstyrelsen för
sitt arbete har behov av uppgifter i de hälsoregister som skulle
föras över till folkhälsoinstitutet måste det regleras hur
samarbetet kring registren mellan styrelsen och institutet skall
ske. Uppgifter som normalt skall ligga på myndigheter t.ex. i
fråga om HIV/aids bör inte lyftas in i regeringskansliet.
Förslaget att bygga upp en centrumliknande verksamhet för
utvärdering av det sociala arbetets metodik välkomnas, men
socialstyrelsens ansvar för en kvalificerad överprövning av
olika frågor inom den sociala sektorn måste få finnas kvar dels
av rättssäkerhetsskäl, dels för att de individuella ärendena är
en viktig kunskapskälla. Fortfarande finns inte någon lösning på
socialstyrelsens beredskapsuppgifter. Det är enligt motionären
hög tid att komma till skott om hur ansvaret skall fördelas
mellan olika myndigheter och huvudmän. Också denna fråga bör den
föreslagna organisationsutredningen besvara.
Propositionen
I propositionen framhålls bl.a. att de föreslagna
åtgärderna beträffande socialstyrelsen syftar till att
stärka kompetensen och öka koncentrationen på myndighetens
viktigaste uppgifter, uppföljning och utvärdering.
Decentralisering, delegering till lokal och regional nivå anses
vara verkningsfulla åtgärder för att uppnå besparingar. Ökad
samverkan mellan olika organ och sammanslutningar av besläktade
verksamheter prövas också enligt föredraganden.
Socialstyrelsen är enligt propositionen statens viktigaste
organ inom hälso- och sjukvården samt socialtjänsten.
Socialstyrelsens huvudsakliga uppgifter skall vara tillsyn samt
kunskapsutveckling och kunskapsförmedling. I tillsynsfunktionen
ligger dels en kontroll av verksamheten när det gäller kvalitet,
säkerhet och den enskildes rättigheter, dels en uppföljning och
utvärdering av verksamheten gentemot av statsmakterna uppställda
mål. Vad avser kunskapsområdet är huvuduppgiften att samla in
och utvärdera för verksamheten relevant kunskap, t.ex. rörande
vårdens och omsorgens innehåll, kvalitet och kostnader i
förhållande till uppsatta mål och insatta resurser, och att
förmedla denna kunskap så att den bl.a. kan utgöra en grund för
utveckling, förnyelse och omstrukturering.
Regionala tillsynsenheter för hälso- och sjukvården och
tandvården finns nu inrättade på två orter och ytterligare tre
etableras under år 1991.
Socialstyrelsens andra huvuduppgift är enligt propositionen
att samla in, sammanställa och sprida kunskap från olika
områden, dvs. ha en roll som kunskapsorganisatör. Förutom den
egna tillsyns- och uppföljningsverksamheten är det enligt
föredraganden naturligt att socialstyrelsen särskilt utnyttjar
universitet och högskolor som huvudkällor för kunskap och i
samma syfte samverkar med andra organ och organisationer av
betydelse för socialstyrelsens sektorsintresse. Hit hör t.ex.
sjukvårdens och socialvårdens planerings- och
rationaliseringsinstitut (SPRI) och statens beredning för
utvärdering av medicinsk metodik (SBU).
Socialstyrelsen bör enligt föredraganden koncentrera sina
kunskapsspridande insatser till att i första hand återföra
resultaten av egna uppföljningar och utvärderingar. Styrelsen
kan också få preciserade uppdrag av regering och riksdag. Vidare
har styrelsen ett särskilt ansvar för att sprida ny
frontkunskap, nya internationella erfarenheter eller resultat av
slitna tvister om vad vetenskap och beprövad erfarenhet innebär.
Viktig är också auktorisationen av kunskap.
Socialstyrelsen har flera författningsreglerade
förvaltningsuppgifter, exempelvis legitimations- och
behörighetsuppgifter samt viss tillståndsgivning.
Statsbidragsgivningen är för närvarande föremål för översyn
genom kommunalekonomiska kommittén.
Socialstyrelsens uppgifter kan enligt föredraganden
sammanfattningsvis beskrivas som riktade dels mot medborgarnas
behov av kvalitativt hög och likvärdig vård och omsorg, dels mot
professionen med bl.a. kvalitet och säkerhet i det medicinska
handlandet eller den sociala omsorgen och behandlingsarbetet.
Arbetsfältet är mycket omfattande. Socialstyrelsen måste enligt
föredraganden ha beredskap för att inom ramen för den givna
verksamhetsinriktningen möta sådana förskjutningar i krav och
förväntningar som följer såväl av förändringar inom den sociala
sektorn som av den allmänna samhällsutvecklingen. Av detta
följer enligt föredragandens mening att den fasta organisationen
bör vara av måttlig omfattning samt präglad av flexibilitet och
hög kompetens.
Det anförda skall enligt föredraganden inte ses som en ny
inriktning för socialstyrelsen utan syftar till att ytterligare
precisera och tydliggöra vad 1989 års riksdagsbeslut innebär.
Den nu pågående och accelererande omdanings- och
renodlingsprocessen syftar enligt föredraganden till att avlasta
socialstyrelsen såväl tunga samordningsuppgifter som en del
uppgifter av direkt operativ art. Genom socialstyrelsens egen
prioritering av det interna arbetet med metoder för och
utveckling av tillsyns- och kunskapsfunktionerna bör styrelsen
därefter stå bättre rustad för sina viktiga huvuduppgifter.
Åtgärder som vidtagits eller föreslagits t.ex. i årets
budgetproposition har enligt föredraganden visat på att det
utöver den naturliga avgången i den centrala delen krävs
personalminskningar innan bemanningen är anpassad till
verksamhetsinriktningen. Till detta kommer konsekvenserna av den
ytterligare renodling av socialstyrelsens sektorskompetens som
framgår av det följande.
Regeringen har i en särskild proposition presenterat
målsättningar och prioriteringar för folkhälsoarbetet de
närmaste åren. Ett folkhälsoinstitut föreslås vara det
nationella samordningsorganet för folkhälsofrågor i vid
bemärkelse. Detta institut föreslås överta det tvärsektoriella
folkhälsoarbete i form av samverkan och samordning i förhållande
till andra myndigheter vilket i dag i vissa fall utförs av
socialstyrelsen. Vidare skall institutet överta socialstyrelsens
operativa uppgifter inom det tvärsektoriella förebyggande
arbetet, bl.a. huvudansvaret för den statliga
informationsverksamheten inom alkohol- och drogområdet. Ett
bättre resursutnyttjande uppnås genom att en klarare
rollfördelning skapas mellan olika sektorsorgan. Detta innebär
att administrationen kan minskas och att frigjorda medel i
stället kan komma exempelvis forskningen till del.
Socialstyrelsen skall -- i likhet med andra myndigheter på
nationell nivå -- i första hand utveckla den sektorsspecifika
kompetensen inom folkhälsoområdet. Socialstyrelsens arbete skall
därvid rikta sig till huvudmännen och de personalgrupper som har
ansvaret inom sakområdet. Socialstyrelsen har vidare en mycket
viktig funktion i den aktiva uppföljningen av folkhälsoarbetet
inom socialsektorn.
En viktig uppgift för socialstyrelsen är enligt föredraganden
att på nationell nivå följa och analysera utvecklingen av
sjukdomar, sociala problem och deras riskfaktorers utbredning i
olika befolkningsgrupper. Inom socialstyrelsen pågår arbetet med
att utveckla ett epidemiologiskt centrum som avses bl.a.
svara för behövligt klassifikationsarbete och registerhållning
inbegripet kvalitetskontroll av befintliga epidemiologiska
register. Avsikten är att skapa hög tillgänglighet till
registren för forskare, myndigheter, kommuner och landsting.
Föredraganden avser att ge socialstyrelsen i uppdrag att närmare
klargöra roll och funktion för ett epidemiologiskt centrum. I
detta arbete är det enligt föredraganden angeläget att vidga
perspektivet till att omfatta hela socialstyrelsens
ansvarsområde, dvs. skissera hur det epidemiologiska centret kan
stödja forskning och uppföljningsinsatser inom hela den sociala
sektorn. Styrelsen bör redovisa det avsedda uppdraget före
utgången av år 1991.
Det finns enligt föredraganden fortfarande ett starkt behov av
att i särskild ordning initiera förebyggande insatser mot
HIV/aids. Föredraganden påpekar att regeringen i årets
budgetproposition redovisade sin uppfattning att
Aidsdelegationen bör bibehållas under ytterligare ett antal år,
och att den bör verka för en mer effektiv samverkan mellan
myndigheter, kommuner, landsting och frivilligorganisationer
samt förordade en bättre samordning av de utåtriktade
förebyggande insatserna från socialstyrelsens och
socialdepartementets sida vad gäller bekämpningen av HIV/aids.
Samordningen föreslogs också gälla kansliresurserna.
Fortsättningsvis kommer därför uppgifter av informations- och
annan förebyggande karaktär liksom kansliresurserna för
Aids-delegationen och vissa ytterligare uppgifter att bekostas
via det särskilda aidsanslaget. Genom att på liknande sätt som i
folkhälsofrågan avlasta socialstyrelsen samordningsuppgifter på
nationell nivå och det operativt preventiva arbetet kan
styrelsens insatser enligt föredraganden mer effektivt
koncentreras på uppföljnings-, utvärderings- och tillsynsfrågor.
Föredraganden är angelägen om att få till stånd en väl
fungerande utvärdering av och ett stöd till utveckling av
det sociala arbetets metodik. Inom socialstyrelsen finns
tankar på att bygga upp en centrumliknande verksamhet för det
ändamålet. Ett sådant centrum skulle vara öppet för samarbete
med externa intressenter och i stor utsträckning kunna utnyttja
externa resurser inom högskolor, kommuner och landsting. På
motsvarande sätt som för det epidemiologiska centret avser
föredraganden att ge socialstyrelsen i uppdrag att för
regeringen presentera och närmare precisera en tänkt uppbyggnad
och på vilket sätt resursbehoven kan tillgodoses genom
omprioriteringar. Hon förutsätter att socialstyrelsen kan
redovisa uppdraget före utgången av år 1991.
Socialstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för
verksamhet som rör bl.a. hälsoskydd. Enligt hälsoskyddslagen
delar socialstyrelsen och statens naturvårdsverk den centrala
tillsynen enligt regeringens bestämmande. Något samlat
ställningstagande till rollfördelningen mellan myndigheterna har
inte gjorts. Regeringen har därför enligt föredraganden för
avsikt att ge statskontoret i uppdrag att precisera och avgränsa
socialstyrelsens roll gentemot andra tillsynsmyndigheter när det
gäller miljö- och hälsoskyddsfrågor. Uppdraget bör enligt
föredraganden redovisas före utgången av år 1991.
Om riksdagen godkänner förslagen i propositionerna 1990/91:93
om rättsmedicinsk verksamhet, m.m. samt 1990/91:120 om den
rättspsykiatriska undersökningsverksamheten, m.m. vad avser
en ny myndighet, rättsmedicinalverket, och dess uppgifter kommer
socialstyrelsen att helt avlastas uppgiften som
chefsmyndighet för underförvaltningar. Ansvaret för
tillsyn, uppföljning och utvärdering av rättsmedicinsk och
rättspsykiatrisk verksamhet kommer dock att ligga kvar på
socialstyrelsen. Detta innebär enligt föredraganden att
socialstyrelsens möjlighet att koncentrera sig på de
huvudsakliga uppgifterna ytterligare förbättras.
Under våren 1991 har en översyn av socialstyrelsens
beredskapsansvar för funktionen Hälso- och sjukvård m.m.
genomförts av en departemental arbetsgrupp med företrädare för
försvars- och socialdepartementen. Arbetsgruppen har redovisat
sin översyn i promemorian Det fortsatta arbetet vid
socialstyrelsen med beredskapsfrågor inom funktionen Hälso- och
sjukvård m.m.
Föredraganden förordar att det fortsatta utvecklingsarbetet
bedrivs med den inriktning som översynen lett fram till. De
närmare organisatoriska konsekvenserna torde enligt henne vara
av arten att socialstyrelsen själv kan besluta därom.
Föredraganden avser att inom ramen för mål- och resultatdialogen
med socialstyrelsen följa upp genomförandet av vad översynen har
föreslagit.
Beredskapsfrågorna måste enligt föredraganden integreras i
socialstyrelsens reguljära verksamhet i större omfattning än vad
som för närvarande är fallet. Eftersom socialstyrelsens
beredskapsuppgifter berör andra myndigheters verksamhetsområden
är det angeläget att utveckla samverkansformerna för att uppnå
ett mer effektivt resursutnyttjande.
Översynsgruppen har funnit att det även på beredskapsområdet
är möjligt att begränsa socialstyrelsens handläggning av rutin-
och individärenden. Bl.a. har framkommit att handläggningen
av vapenfrifrågor bör föras över till vapenfristyrelsen. Vidare
bör sjukvårdshuvudmännen själva kunna svara för krigsplaceringen
av sin personal med hjälp av uppgifterna i det av
socialstyrelsen och sjukvårdshuvudmännen gemensamt utvecklade
personalförsörjningsregistret det s.k. Integer-systemet. Ett
motsvarande informationssystem bör utvecklas för försörjningen
av läkemedel och sjukvårdsmateriel.
Det finns när det gäller det föreslagna
rättsmedicinalverket, främst inom den rättspsykiatriska
undersökningsverksamheten, möjligheter att minska statens
kostnader för verksamheten. Genom att avveckla rättspsykiatriska
kliniker i den utsträckning som är motiverad med hänsyn till
ingångna avtal med sjukvårdshuvudmännen och den reduktion av
antalet undersökningsplatser som de nya reglerna enligt
förslagen i propositionen (1990/91:58) om psykiatrisk tvångsvård
m.m. på sikt torde innebära kan enligt föredraganden besparingar
i de statliga utgifterna för denna verksamhet uppnås samtidigt
som man uppnår det eftersträvade närmandet mellan den
rättspsykiatriska undersökningsverksamheten och
allmänpsykiatrin.
Ca 22 milj.kr. skall enligt föredraganden kunna sparas under
treårsperioden omfattande budgetåren 1991/92--1993/94 på
socialstyrelsen. Av besparingarna på socialhuvudtiteln
återförs 10 milj.kr. till det föreslagna folkhälsoinstitutet
budgetåret 1992/93. Besparingarna inom den rättspsykiatriska
verksamheten har föredraganden beräknat till ca 20 milj.kr.
under treårsperioden. Här uppstår besparingar i den takt det är
möjligt att bl.a. avyttra fastigheter. Med tanke på osäkerheten
därvidlag har tills vidare ställning inte tagits till om detta
skall utgöra en nettobesparing. Likadant är förhållandet med
besparingen om 3--4 milj.kr. inom socialstyrelsens
beredskapsenhet, där det som inte är hänförligt till
avvecklingen av beredskapsförråd kan behöva utnyttjas för
kompetensutveckling inom styrelsen. Under budgetåret 1991/92
uppstår enligt föredraganden en besparing på 7,7 milj.kr. genom
samordning inom HIV/aidsområdet. Slutliga ställningstaganden
till genomförandet av besparingarna skall ske inom ramen för den
ordinarie budgetberedningen.
Tidigare riksdagsbehandling
Utskottet behandlade våren 1989 propositionen 1988/89:130 om
socialstyrelsens framtida roll, uppgifter och inriktning.
Utskottet tillstyrkte i betänkandet 1988/89:SoU24 att
riksdagen godkände regeringens förslag i fråga om
socialstyrelsens huvudsakliga uppgifter och
verksamhetsinriktning. Riksdagen följde utskottet (rskr. 296).
Den nya organisationen trädde i kraft den 1 januari 1990.
Vid behandlingen av årets budgetproposition (prop. 1990/91:100
bil. 7) i betänkandet 1990/91:SoU12 hade utskottet ingen
erinran mot den föreslagna medelsanvisningen till
socialstyrelsen. I avvaktan på den nu genomförda översynen av
styrelsens uppgifter i fråga om beredskapen för den civila
hälso- och sjukvården, hälsoskyddet och socialtjänsten i krig
hade regeringen beräknat ett oförändrat medelsbelopp för dessa
uppgifter.
I fråga om Aidsdelegationen och socialstyrelsen framhölls i
budgetpropositionen att det finns starka motiv till att
bibehålla Aidsdelegationen under ytterligare ett antal år och
att den bör vara placerad inom regeringskansliet.
Både Aidsdelegationen och socialstyrelsen initierar och
bedriver med stöd av de statliga aidsmedlen informations- och
utbildningsaktiviteter som syftar till att motverka
smittspridning, framhålls det i budgetpropositionen. Det bör
emellertid vara möjligt att göra kostnadsbesparingar genom en
bättre samordning av de utåtriktade förebyggande insatser som
bedrivs från socialstyrelsens och socialdepartementets sida.
Kostnaderna för de kansliresurser som behövs för att bedriva det
förebyggande arbete som initieras med stöd av de statliga
aidsmedlen bör därvid i fortsättningen bestridas från anslaget A
5 Insatser mot aids.
Vid beräkningen av medelsbehovet för socialstyrelsen tog
regeringen hänsyn härtill.
Utskottet delade i betänkandet 1990/91:SoU12 uppfattningen i
budgetpropositionen att en effektivare samverkan mellan
myndigheter, kommuner, landsting och frivilligorganisationer
skulle eftersträvas och ville särskilt betona vikten av god
samordning mellan delegationens och socialstyrelsens insatser.
Det fanns enligt utskottet inte någon anledning att redan nu
avveckla delegationen eller förändra dess arbetsuppgifter.
Utskottet förutsatte dock att delegationens arbetsuppgifter så
småningom förs över till en permanent organisation utanför
regeringskansliet. Utskottet avstyrkte med det anförda två
motionsyrkanden (m). Mot beslutet reserverade sig m-ledamöterna.
Utskottet har den 14 maj resp. den 16 maj 1991 tillstyrkt
förslagen i propositionerna 1990/91:93 och 1990/91:120 om
rättsmedicinsk verksamhet, m.m. och om den rättspsykiatriska
undersökningsverksamheten, m.m. (SoU13 och 16).
Riksdagen skall den 30 maj 1991 behandla frågorna. Förslagen i
propositionerna innebär bl.a. att socialstyrelsen helt avlastas
uppgiften som chefsmyndighet för underförvaltningar.
Utskottets överväganden
Utskottet är inte nu berett att ta ställning i frågan i vad
mån uppgifter såsom föreslås i propositionen och i motion Fi58
yrkande 4 bör föras över från socialstyrelsen till det
föreslagna folkhälsoinstitutet. Utskottet kommer inom kort i ett
särskilt betänkande 1990/91:SoU23 att behandla regeringens
proposition 1990/91:175 om vissa folkhälsofrågor och ett stort
antal motioner bl.a. om det föreslagna folkhälsoinstitutet.
Utskottet vill dock redan nu markera en positiv syn på en
intensifiering och vidgning av det epidemiologiska arbetet.
Utskottet är vidare positivt till en utbyggd verksamhet inom
socialstyrelsens ram för utvärdering av det sociala arbetets
metodik.
Utskottet har inte något att erinra mot att samordningen av de
utåtriktade förebyggande insatserna mot HIV/aids under en
övergångsperiod koncentreras till Aidsdelegationen i
socialdepartementet. Utskottet vill dock erinra om sitt
uttalande i betänkandet 1990/91:SoU12 att utskottet förutsätter
att Aidsdelegationens arbetsuppgifter så småningom förs över
till en permanent organisation utanför regeringskansliet. Det är
vidare angeläget att påpeka att socialstyrelsen har kvar ett
stort ansvar för insatser mot HIV/aids i sin egenskap av central
tillsynsmyndighet och förvaltningsmyndighet för smittskyddet i
landet. En fortsatt samordning mellan Aidsdelegationens och
socialstyrelsens verksamhet behövs därför.
Utskottet har ingen erinran mot vad som sägs i propositionen
om socialstyrelsens beredskapsansvar. Utskottet vill dock
framhålla att de föreslagna förändringarna inte innebär någon
försämrad kompetens inom styrelsen på detta område. Utskottet
instämmer också i vad föredraganden understrukit i
propositionen, nämligen betydelsen av den positiva utvecklingen
i hälso- och sjukvårdens beredskap och av att denna positiva
utveckling fullföljs.
Med det anförda föreslår socialutskottet att finansutskottet
avstyrker motion Fi63 (c). Av yrkandena i motion Fi58 (fp) bör
enligt socialutskottet yrkandena 1, 2, 4 och 6 avstyrkas med det
anförda. Yrkandena 3 och 5 får anses redan tillgodosedda genom
förslagen i propositionen och bör på denna grund avstyrkas.
Någon vidare utredning utöver den särskilda
organisationskommitté som föreslås i propositionen anser
utskottet inte motiverad.
Utskottet föreslår att finansutskottet tillstyrker att
riksdagen med de påpekanden som socialutskottet gjort godkänner
de föreslagna riktlinjerna för omställning och minskning av den
statliga administrationen inom socialdepartementets
verksamhetsområde i de delar som socialutskottet haft att
behandla.
Slutligen vill utskottet understryka vad som också framgår av
motionerna och som också starkt framhållits av socialstyrelsen
vid utskottets utfrågning, nämligen att styrelsen nu måste få
arbetsro. Styrelsen måste få möjlighet att konsolidera sin
verksamhet, utveckla nya arbetsformer och förstärka kompetensen
så som förutsatts. Om styrelsen inte får denna arbetsro är
enligt utskottet risken stor att uppställda krav på kvalitet och
effektivitet i styrelsens arbete inte kan uppfyllas.
Stockholm den 15 maj 1991
På socialutskottets vägnar
Daniel Tarschys
Närvarande: Daniel Tarschys (fp), Bo Holmberg (s), Anita
Persson (s), Sten Svensson (m), Aina Westin (s), Per Stenmarck
(m), Johnny Ahlqvist (s), Rinaldo Karlsson (s), Ingegerd
Anderlund (s), Ingrid Hemmingsson (m), Rosa Östh (c), Gudrun
Schyman (v), Anita Stenberg (mp), Jan Andersson (s), Sinikka
Bohlin (s), Barbro Westerholm (fp) och Göran Engström (c).
Avvikande meningar
1. Rosa Östh och Göran Engström (båda c) anser
dels att avsnittet under utskottets överväganden bort
utgå,
dels att utskottet bort anföra följande.
I likhet med motionärerna i motion Fi63 (c) anser utskottet
att propositionen skall avslås i de delar som utskottet har att
behandla. Även motion So58 (fp) bör avslås. Motionärerna
utvecklar närmare i motion 1990/91:So91 med anledning av
propositionen 1990/91:175 om vissa folkhälsofrågor varför
förslaget om inrättande av ett nytt folkhälsoinstitut bör
avslås. Utskottet motsätter sig även i övrigt att nedskärningar
görs i socialstyrelsen. Styrelsen bör nu i stället ges möjlighet
att se över sin organisation i syfte att verksamheten i
framtiden skall kunna bedrivas ännu effektivare inte minst vad
gäller folkhälsofrågorna.
Socialutskottet anser således att finansutskottet med bifall
till motion Fi63 bör avslå propositionen och motion Fi58.
2. Daniel Tarschys och Barbro Westerholm (båda fp) anser
dels att det avsnitt i yttrandet under utskottets
överväganden som börjar med "Utskottet vill" och slutar med
"inte kan uppfyllas" bör utgå,
dels att utskottet bort anföra följande.
Utskottet anser att de omfattande förändringar i övrigt av
socialstyrelsen vad avser uppgifter, organisation och resurser
som föreslås i propositionen bör bli föremål för en
organisationsutredning så att deras konsekvenser blir ordentligt
belysta. Regeringen bör därefter återkomma till riksdagen med
ett mer genomarbetat förslag till organisationsförändring. En
omfördelning av HIV/aids-arbetet bör ske så att ansvaret för
uppgifter som normalt åvilar socialstyrelsen även när det gäller
HIV/aids förläggs dit och inte som i regeringens förslag till
regeringskansliet. Utskottet anser sålunda att propositionen med
anledning av motion Fi58 bör avstyrkas. Även motion Fi63 bör
avstyrkas.
3. Sten Svensson, Per Stenmarck och Ingrid Hemmingsson (alla
m) anser
dels att sista stycket under utskottets överväganden bort
utgå,
dels att utskottet bort anföra följande.
Utskottet anser slutligen att socialstyrelsen bör delas upp i
en medicinalstyrelse och en socialstyrelse. Ansvarsfördelningen
är för närvarande oklar såväl för hälso- och sjukvården som för
socialvården. Det är enligt utskottet angeläget att den
medicinska kompetensen återupprättas och att hälso- och
sjukvården klart byggs på medicinsk vetenskap och beprövad
erfarenhet. Med tanke på den snabba medicinska och
medicinsk-tekniska utvecklingen är behovet av en särskild
medicinalstyrelse ännu större nu än tidigare.
Kulturutskottets yttrande
1990/91:KrU9y
Bilaga 5
Kompletteringspropositionen
Till finansutskottet
Finansutskottet har den 2 maj 1991 beslutat bereda
kulturutskottet tillfälle att yttra sig över proposition
1990/91:150 (kompletteringspropositionen) beträffande bilagorna
II:1 -- II:13 jämte eventuella motioner, såvitt propositionen i
angivna delar och motionerna rör kulturutskottets
beredningsområde.
Utskottet
Omställning och minskning av den statliga administrationen
inom kultur- och massmedieområdet
Utskottet har i denna del av ärendet hållit en utfrågning med
företrädare för utbildningsdepartementet.
Utbildningsministern anför i propositionen (bil. II:7, s. 77)
att han gjort bedömningen att det bör vara möjligt att, som ett
led i arbetet med att decentralisera, förenkla och rationalisera
kulturområdets myndighetsstruktur, sätta upp ett mål som innebär
att myndigheterna inom kulturområdet skall åstadkomma minskade
administrativa kostnader med minst 12 milj.kr. under den
kommande treårsperioden.
För budgetåret 1991/92 räknar utbildningsministern med att
kravet på en kostnadseffektivisering uppnås genom vissa
förändringar inom arkivområdet. Riksarkivet har föreslagit en
förändrad användning av papperskvalitéer i statsförvaltningen,
vilket innebär att användningen av arkivbeständigt papper delvis
bör ersättas av s.k. åldringsbeständigt papper. Omläggningen av
pappersanvändningen bör kunna genomföras under budgetåret
1991/92. Utbildningsministern anför att det sammanlagda värdet
av denna besparing för den offentliga sektorn som helhet
beräknas till 3 milj.kr.
För budgetåren 1992/93 och 1993/94 räknar utbildningsministern
med att myndigheternas anslagsframställningar skall kunna
tillhandahålla underlag för vilka rationaliseringsvinster som
kan tas ut. Besparingarna bör kunna uppgå till 2 resp. 7
milj.kr. för resp. budgetår.
På massmedieområdet beräknar utbildningsministern att talboks-
och punktskriftsbibliotekets administrativa kostnader skall
kunna minskas med 300000 kr. budgetåret 1993/94.
Utskottet behandlar i det följande en motion, som väckts med
anledning av kompletteringspropositionen.
I motion Fi42 (m) hemställs att remissorganens yttranden över
riksarkivets förslag skall avvaktas innan beslut fattas om
övergång till nya papperskvalitéer för arkivalier.
Utskottet har tagit del av remissyttrandena samt en inom AB
Tumba Bruk upprättad promemoria.
Utskottet konstaterar att remissinstanserna över lag är
positiva till riksarkivets förslag som bl.a. innebär att
myndigheterna skall kunna välja mellan arkivbeständigt och
åldringsbeständigt papper vid arkivbildning. Från några
remissinstanser framförs krav på att det i riksarkivets
föreskrifter skall anges vilka kategorier av handlingar som
skall bevaras på arkiv- resp. åldringsbeständigt papper. En av
remissinstanserna, nämligen statens provningsanstalt, stöder i
huvudsak förslaget men menar att övergången från arkiv- till
åldringsbeständigt papper för vissa slag av handlingar bör anstå
tills ökad kunskap om beständigheten hos skrift på det mindre
slitstarka papperet har inhämtats. Enligt statens
provningsanstalts beräkning kommer den årliga besparingen att
uppgå till 15 milj.kr., under förutsättning att hälften av det
arkivpapper som används i dag ersätts med åldringsbeständigt
papper.
Utskottet gör -- på grundval av vad som framkommit i ärendet
-- den bedömningen att det finns goda skäl att göra den
omläggning av pappersanvändningen som anges i propositionen.
Motionen avstyrks således. Utskottet vill dock framhålla att
synpunkterna i motionen i viss mån tillgodoses genom vad
utskottet anför i det följande.
En övergång till åldringsbeständigt brukspapper kan bedömas
medföra att kvalitén på myndigheternas brukspapper förbättras
utan att papperet för den skull blir dyrare. En sådan övergång
innebär också att pappersmarknaden på sikt kommer att inrymma
endast en typ av brukspapper -- av väsentligt högre kvalité än
dagens. Därigenom förbättras möjligheterna att bevara såväl
vanliga trycksaker som enskilda arkiv, två områden som för
närvarande vållar problem från beständighetssynpunkt.
De synpunkter som provningsanstalten framfört när det gäller
beständigheten hos skrift på åldringsbeständigt papper kommer --
enligt vad utskottet har erfarit -- att beaktas i föreskrifterna
på området.
Enligt utskottets mening kommer således den föreslagna
förändringen -- utöver besparingseffekterna -- även få positiva
kulturpolitiska effekter. Med tanke på att Sverige intar en
ledande roll i Europa när det gäller pappersproduktion finns det
även möjligheter för vårt land att påverka den internationella
standarden på detta område.
Den medelsbesparing om 3 milj.kr., som regeringen angett, är
ett betydligt lägre belopp än det som statens provningsanstalt
beräknat. Utskottet konstaterar att besparingens storlek
uppenbarligen är svårbedömd och att det belopp som regeringen
angett kan vara lågt beräknat. Om besparingseffekten skulle bli
större än 3 milj.kr. är det emellertid en välkommen konsekvens
av förslaget.
Utskottet vill understryka vikten av att arkivhandlingar som
-- nu eller i framtiden -- kan komma att utsättas för de risker
som är förenade med frekvent användning även framgent kommer att
framställas på arkivpapper. Utskottet vill också framhålla
angelägenheten av tydliga föreskrifter för användningen av
arkivbeständigt och av åldringsbeständigt papper.
I enlighet med det anförda har utskottet inte något att erinra
mot vad som anförts i propositionen om besparingen budgetåret
1991/92 inom kulturområdet. Utskottet har inte heller något att
erinra i vad avser besparingarna inom nämnda område budgetåren
1992/93 och 1993/94. Likaledes bör riktlinjerna för besparingen
i fråga om talboks- och punktskriftsbiblioteket godkännas.
Kulturutskottet tillstyrker således att riksdagen godkänner de
riktlinjer för omställning och minskning av den statliga
administrationen inom kulturområdet och massmedieområdet som har
angetts i propositionen (bil. II:7, punkterna 7 och 9 i
hemställan).
Turistfrågor
I några motioner behandlas frågor om turistnäringens
konkurrensförhållanden efter skattereformen. Motionärerna anför
främst att breddningen av mervärdeskatten försämrar
turistföretagens konkurrenskraft.
I sitt yttrande 1989/90:KrU8y till skatteutskottet vid förra
riksmötet behandlade utskottet utförligt frågan om
skattereformens inverkan på turistnäringen. Utskottet fann inte
skäl att med hänsyn till näringens intressen förorda någon
ändring av de föreslagna -- nu gällande --
mervärdeskattereglerna. Med anledning av att regeringen angett
att statens industriverk (SIND) skulle få i uppdrag att följa
utvecklingen på vissa turistorter och bedöma de skattepolitiska
beslutens effekter på den regionala utvecklingen anförde
utskottet vidare att det förutsatte att en fortlöpande
redovisning lämnades till regeringen och att SIND även i övrigt
-- i enlighet med sitt allmänna uppdrag -- uppmärksammar
konsekvenserna för turismen av mervärdeskatteomläggningen.
SIND har i april 1991 lämnat en delrapport (Regional
utveckling 1991:4) med anledning av det ovan nämnda uppdraget.
Av rapporten kan utläsas att resandenäringen fått vidkännas
minskad efterfrågan under 1990. Sysselsättningen har minskat.
Ett ökat antal konkurser antyder att lönsamheten i företagen har
sjunkit och att deras sårbarhet är relativt stor, anför SIND.
I rapporten föreslås åtgärder till stöd för turistföretagen,
bl.a. att medel för utvecklingsbidrag reserveras särskilt för
turistnäringen och att marknadsförings- och
utbildningsinsatserna inom branschen intensifieras. SIND avser,
mot bakgrund av de resultat som presenteras i rapporten, att
lämna en extra rapport i juni 1991 med undersökningar av
företagens lönsamhet under 1990 och av utvecklingen under
vintersäsongen 1991.
Utskottet vill, mot bakgrund av det anförda och med hänsyn
till vad som anförs motionsvägen, framhålla det angelägna i att
turistnäringens utveckling efter skattereformen även
fortsättningsvis följs. Härigenom kan branschens
konkurrensförhållanden såväl inom landet som internationellt
belysas och underlag skapas för att bedöma om särskilda åtgärder
för att motverka negativa effekter på dess konkurrenskraft är
påkallade.
Stockholm den 16 maj 1991
På kulturutskottets vägnar
Ingrid Sundberg
Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Åke Gustavsson (s), Maja
Bäckström (s), Berit Oscarsson (s), Lars Ernestam (fp), Jan
Hyttring (c), Anders Nilsson (s), Lars Ahlmark (m), Sylvia
Pettersson (s), Erkki Tammenoksa (s), Margareta Fogelberg (fp),
Stina Gustavsson (c), Alexander Chrisopoulos (v), Kaj Nilsson
(mp), Ingegerd Sahlström (s), Ulla Berg (s) och Göran Åstrand
(m).
Avvikande mening
Mervärdeskattens effekter för turistnäringen
Ingrid Sundberg (m), Jan Hyttring (c), Lars Ahlmark (m), Stina
Gustavsson (c) och Göran Åstrand (m) anser att den del av
utskottets yttrande som börjar med "Utskottet vill" och slutar
med "är påkallade" bort ha följande lydelse:
SINDs utredningsresultat avseende turistnäringens utveckling
under 1990 och början av 1991 visar att de farhågor som tidigare
framförts om de nya mervärdeskattereglernas negativa effekter
för branschen har varit befogade. Slutsatsen vinner stöd av den
kännedom som utskottet i övrigt har om turistbranschen. Det står
alltså klart att skatteomläggningen har orsakat betydande
problem för den svenska turistnäringen. Utskottet ser med oro på
denna utveckling och vill understryka det angelägna i att
åtgärder vidtas för att komma till rätta med problemen.
Regeringen bör därför snarast återkomma till riksdagen med
förslag till sådana åtgärder, i första hand genom ändring av
reglerna om mervärdeskatt.
Jordbruksutskottets yttrande
1990/91:JoU9y
Bilaga 6
Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret
1991/92, m.m.
Till finansutskottet
Finansutskottet har den 2 maj 1991 berett jordbruksutskottet
tillfälle att avge yttrande över proposition 1990/91:150 med
förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret
1990/91, m.m. såvitt avser bilagorna II:8
(jordbruksdepartementet) och II:13 (miljödepartementet).
Propositionen
I propositionen lämnas bl.a. förslag om riktlinjer för
omställning och minskning av den statliga administrationen inom
jordbruks- och miljödepartementens verksamhetsområden. Vidare
föreslås att naturvårdsverkets kustlaboratorium förs över till
fiskeriverket. Merparten av verksamheten vid laboratoriet
finansieras med intäkter från kraftindustrin. Resterande del (1
040 000 kr.) finansieras med medel från fjortonde huvudtitelns
anslag B 1. Statens naturvårdsverk. I samband med att
fiskeriverket övertar ansvaret för laboratoriet skall
besparingar på 2,5 milj.kr. göras genom dels samordning med
verkets nuvarande verksamhet, dels förändring av reglerna som
rör bemanningen av Argos.
De föreslagna åtgärderna beräknas sammanlagt leda till en
minskning av den statliga administrationen inom
jordbruksdepartementets verksamhetsområde under budgetåren
1991/92--1993/94 som minst motsvarar 115 milj.kr. Inom
miljödepartementets verksamhetsområde bedöms föreslagna och
vidtagna åtgärder kunna ge besparingar på sammantaget omkring 30
milj.kr. inom den närmaste treårsperioden. Regeringen föreslår
att riksdagen under fjortonde huvudtitelns ramanslag Statens
naturvårdsverk för budgetåret 1991/92 anvisar ett belopp som är
1040000kr. lägre än vad som föreslagits i proposition
1990/91:90 En god livsmiljö. Under nionde huvudtitelns
förslagsanslag Fiskeriverket föreslås att riksdagen för
budgetåret 1991/92 anvisar ett belopp som är 1460000kr.
lägre än vad som föreslagits i proposition 1990/91:87 om
näringspolitik för tillväxt.
Utskottet
Utskottet har inget att erinra mot de av regeringen redovisade
riktlinjerna för omställning och minskning av den statliga
administrationen inom jordbruks- och miljödepartementens
verksamhetsområden. Utskottet föreslår att finansutskottet
godkänner dessa riktlinjer och tillstyrker regeringens förslag
om minskade anslag under nionde resp. fjortonde huvudtiteln.
Stockholm den 16 maj 1991
På jordbruksutskottets vägnar
Karl Erik Olsson
Närvarande: Karl Erik Olsson (c), Jan Fransson (s), Håkan
Strömberg (s), Grethe Lundblad (s), Sven Eric Lorentzon (m),
Martin Segerstedt (s), Bengt Rosén (fp), Jens Eriksson (m), Åke
Selberg (s), Inge Carlsson (s), Ingvar Eriksson (m), Sören
Norrby (fp), Lennart Brunander (c), Annika Åhnberg (v), Marianne
Samuelsson (mp), Ove Karlsson (s) och Dag Ericson (s).
Näringsutskottets yttrande
1990/91:NU14y
Bilaga 7
Kompletteringspropositionen
Till finansutskottet
Finansutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att avge
yttrande över proposition 1990/91:150 med förslag till slutlig
reglering av statsbudgeten för budgetåret 1991/92, m.m.
(kompletteringspropositionen) jämte motioner, såvitt
propositionen och motionerna rör näringsutskottets
beredningsområde.
Näringsutskottet kommenterar i detta yttrande dels vissa
avsnitt i del II av propositionen, Omställning och minskning av
den statliga administrationen, dels följande motioner i angivna
delar:
1990/91:Fi38 yrkande 3,
1990/91:Fi39 yrkande 4,
1990/91:Fi66,
1990/91:Fi67,
1990/91:Fi68.
Omställning och minskning av den statliga administrationen
I del II av kompletteringspropositionen redovisas ett
treårsprogram enligt vilket hela den statliga administrationen
genom strukturella förändringar skall reduceras med 10%.
Näringsutskottet går inte in på de allmänna resonemang som
inleder framställningen utan begränsar sig till att beröra de
avsnitt som gäller myndigheter inom näringsutskottets
beredningsområde.
Under rubriken Utrikeshandel och exportfrämjande (bil. II:2,
s.22 f.) lämnas vissa upplysningar rörande dels
kommerskollegium, dels Sveriges exportråd. Beträffande det
senare hänvisas till en proposition som planeras bli avlämnad
senare i vår. Det anförda ger inte anledning till något
uttalande från näringsutskottets sida.
I industridepartementets bilaga (bil. II:11, s. 103 f.)
refereras i korthet det förslag som i proposition 1990/91:87 har
framlagts om att en ny central näringspolitisk myndighet skall
inrättas den 1juli 1991 och överta uppgifter från statens
energiverk, statens industriverk och styrelsen för teknisk
utveckling, vilka samtidigt läggs ned. Näringsutskottet
behandlar detta förslag i sitt betänkande 1990/91:35, som
avlämnas i dagarna.
Tre andra förvaltningssektorer av intresse för
näringsutskottet omfattas av förslag att riksdagen skall
godkänna de riktlinjer för omställning och minskning av den
statliga administrationen inom resp. departements område som har
anförts.
Detta gäller först den tillsynsverksamhet som utövas av
bankinspektionen och försäkringsinspektionen (bil. II:6,
s.63). I proposition 1990/91:177 har regeringen föreslagit att
dessa den 1 juli 1991 skall föras samman till en myndighet,
benämnd finansinspektionen. Näringsutskottet avser att behandla
detta förslag i sitt betänkande 1990/91:NU44. Något godkännande
av riktlinjer beträffande finansinspektionen på grundval av
vad som anförs i kompletteringspropositionen synes inte böra
komma i fråga.
Ett motsvarande förslag om godkännande av riktlinjer finns i
civildepartementets bilaga (bil. II:12). Under rubriken
Konkurrens- och konsumentfrågor meddelas bl.a. att
konkurrenskommittén (C1989:03) inom kort i sitt slutbetänkande
väntas föreslå hur en lämplig myndighetsstruktur på
konkurrensområdet skall vara utformad för framtiden. Betydelsen
av en effektiv konkurrensövervakning tillsammans med de
omfattande avregleringar som nu genomförs innebär, heter det i
propositionen, en strukturell tyngdpunktsförskjutning från
myndigheter som har att administrera regleringar till
myndigheterna på konkurrensområdet. Civilministern uttalar
emellertid att han, trots den prioritet konkurrensövervakningen
har och i avvaktan på konkurrenskommitténs slutliga förslag när
det gäller myndighetsstrukturen, bedömer det möjligt att under
budgetperioden 1992/93--1993/94 kan genomföras effektiviseringar
i verksamheten som ger besparingar på ca 5% på
konkurrensområdet. Näringsutskottet kan inte finna att riksdagen
har rimligt underlag för att beträffande myndigheterna på
konkurrensområdet nu godkänna riktlinjer med det innehåll som
civilministern har angett.
Även beträffande miljödepartementets verksamhetsområde
framställs förslag om att riksdagen skall godkänna riktlinjer
för omställning och minskning av den statliga administrationen.
Näringsutskottet har på detta område intresse för statens
kärnkraftinspektion och statens kärnbränslenämnd (bil. II:13,
s.118). I propositionen meddelas att dessa båda myndigheter
och statens strålskyddsinstitut har fått i uppdrag att till
hösten 1991 redovisa hur ett ökat samarbete dem emellan på vissa
angivna områden skall kunna genomföras. Vidare anmäls ett
uppdrag åt statskontoret att utreda möjliga
rationaliseringseffekter och samordningsvinster vid en
samlokalisering av de tre myndigheterna i kvarteret Garnisonen i
Stockholm. Inget av de nämnda uppdragen är av karaktär att nu ge
anledning till något ställningstagande från riksdagens sida.
Motionsyrkanden i skilda ämnen
I den översiktliga redogörelse för aktuellt reformarbete som
ingår i den reviderade finansplanen nämns bl.a. (s. 18 f.) att
de svenska etableringsreglerna kommer att anpassas så att
hindren för utlänningars förvärv av svenska företag
undanröjs. Vänsterpartiet kräver i motion 1990/91:Fi38 yrkande 3
att i detta sammanhang skall införas en rätt för de anställda
att genom sin fackförening inlägga veto mot köp eller
försäljning av ett företag.
Den planerade anpassningen av företagsförvärvslagstiftningen
till EGs regler har mera utförligt presenterats i proposition
1990/91:87 om näringspolitik för tillväxt (s. 224--226). I sitt
betänkande 1990/91:NU35 över delar av denna proposition har
näringsutskottet avstyrkt ett likartat motionsyrkande från
vänsterpartiet. Partiets representant i utskottet har reserverat
sig till förmån för yrkandet. Riksdagen har ännu inte tagit
ställning. Näringsutskottet hänvisar till vad nu sagts och menar
att en förnyad prövning av saken i samband med behandlingen av
kompletteringspropositionen bör kunna undvaras.
Miljöpartiet de gröna begär i motion 1990/91:Fi39 yrkande4
ett uttalande av riksdagen om behovet av en förändrad och
förbättrad konkurrenslagstiftning. Näringsutskottet bereder
för närvarande proposition 1990/91:147 om förstärkt konkurrens
på livsmedelsområdet och vissa förslag i proposition 1990/91:87
till riktlinjer för konkurrenspolitiken. I anslutning därtill
behandlas ett stort antal motioner rörande konkurrensfrågor. I
detta sammanhang ägnas betydande uppmärksamhet åt de
förhållanden som berörs i motiveringen till det nu aktuella
motionsyrkandet. Utskottets ställningstaganden kommer att
redovisas i betänkandet 1990/91:NU33. Som nämnts i föregående
avsnitt väntas konkurrenskommittén inom kort avlämna sitt
slutbetänkande, som torde aktualisera betydande förändringar i
konkurrenslagstiftningen. I likhet med vad som nyss sagts anser
näringsutskottet att riksdagen inte har anledning att i samband
med behandlingen av kompletteringspropositionen ta upp
konkurrensfrågorna till särskild prövning på grundval av det
berörda yrkandet i motion 1990/91:Fi39 (mp).
Ett åtgärdsprogram för att främja entreprenörskapet inom
privat och offentlig sektor efterlyses i motion 1990/91:Fi66
(c). Så långt det tilltänkta åtgärdsprogrammet hänför sig till
näringsutskottets område bör det, menar näringsutskottet,
diskuteras i ett större näringspolitiskt sammanhang.
Näringsutskottet ägnar i sitt tidigare nämnda betänkande
1990/91:NU35 avsevärt utrymme åt småföretagspolitiken och kommer
därvid in på flera av de frågor som tas upp i den nu aktuella
motionen. En förnyad prövning av dessa frågor i samband med
behandlingen av kompletteringspropositionen finner
näringsutskottet inte motiverad.
Kompletteringspropositionen har föranlett två motioner från
miljöpartiets sida med väsentligen energipolitiskt innehåll. I
motion 1990/91:Fi67 föreslås att riksdagen skall göra ett
uttalande till regeringen om behovet av en helhetssyn på en
bärkraftig ekonomisk utveckling. Motionärerna använder utvinning
och användning av biogas som exempel på vad en sådan helhetssyn
kan resultera i. Ett motsvarande uttalande på grundval av motion
1990/91:Fi68 skulle avse inriktningen av den ekonomiska
politiken och dess koppling till energipolitiken. Motionärerna
anger en rad exempel på hur producenter, distributörer och
konsumenter av energi skulle kunna påverkas i önskvärd riktning
genom olika slags ekonomiska incitament.
Att energipolitiken har central betydelse i statsfinansiellt
och samhällsekonomiskt hänseende innebär inte, menar
näringsutskottet, att riksdagen i samband med sin prövning av
kompletteringspropositionen bör ta ställning till frågor om hur
energipolitiken närmare skall utformas. I stället bör sådana
ekonomisk-politiska riktlinjer som fastställs på grundval av
finansplanen och den reviderade finansplanen vara vägledande för
de energipolitiska besluten liksom för beslut på andra politiska
sakområden. Näringsutskottet är just i färd med att avsluta
beredningen av proposition 1990/91:88 om energipolitiken och i
anslutning därtill ett mycket stort antal motionsyrkanden som
berör ett brett register av energipolitiska frågor. De
synpunkter som framförs i motionerna 1990/91:N67 (mp) och
1990/91:N68 (mp) hör hemma i detta sammanhang och torde i allt
väsentligt bli uppmärksammade på grundval av vad som har anförts
i andra motioner. Näringsutskottet anser att de båda angivna
motionerna bör avslås av riksdagen.
Stockholm den 21 maj 1991
På näringsutskottets vägnar
Åke Wictorsson
Närvarande: Per Westerberg (m), Åke Wictorsson (s),
Inga-Britt Johansson (s), Reynoldh Furustrand (s), Gunnar
Hökmark (m), Gudrun Norberg (fp), Roland Larsson (c), Rolf L
Nilson (v), Lars Norberg (mp), Mats Lindberg (s), Sven-Åke
Nygårds (s), Karin Falkmer (m), Isa Halvarsson (fp), Kjell
Ericsson (c), Barbro Andersson (s), Björn Kaaling (s) och
Christina Raud (s).
Avvikande mening
Lars Norberg (mp) anser att den del av yttrandet som börjar
med "Att energipolitiken" och slutar med "av riksdagen" bort ha
följande lydelse:
Motionerna 1990/91:N67 (mp) och 1990/91:N68 (mp) behandlar på
ett konstruktivt sätt sambandet mellan den ekonomiska politiken
och energipolitiken. Den förra visar åskådligt hur en helhetssyn
på resurstillgången och resursutnyttjandet i samhället kan
medverka till en bärkraftig ekonomisk utveckling. I den senare
poängteras kopplingen mellan energipolitiken och den ekonomiska
politiken; slutsatsen är att energipolitiken bör utformas så att
aktörerna på energimarknaden leds i rätt riktning genom adekvata
ekonomiska styrmedel. Riksdagen bör, menar näringsutskottet,
komplettera sitt förestående energipolitiska beslut med sådana
uttalanden till regeringen som föreslås i de båda motionerna.
Bostadsutskottets yttrande
1990/91:BoU6y
Bilaga 8
Vissa förslag i kompletteringspropositionen avseende
bostadsutskottets beredningsområde
Till finansutskottet
Finansutskottet beslöt den 2 maj 1991 bereda bostadsutskottet
tillfälle att yttra sig över proposition 1990/91:150, den s.k.
kompletteringspropositionen, jämte motioner i de delar förslagen
i propositionen och motionerna faller inom utskottets
beredningsområde.
De frågor som rör bostadsutskottets beredningsområde och som
aktualiserats genom förslag i propositionen är enligt utskottets
bedömning:
ändringar avseende investeringsbidraget för bostadsbyggande
(bil. I:7),
förslag avseende länsbostadsnämnderna, byggforskningen,
småhusskadenämnden m.m. (bil. II:10),
besparingsmöjligheter inom länsstyrelserna m.m. (bil. II:12 s.
109--111).
Sammanfattning
I kompletteringspropositionen föreslår regeringen att
investeringsbidraget till bostadsbyggande den 1 juli i år skall
sänkas från nuvarande bidragsnivå på 9,7 % till 9,0 % i syfte
att finansiera ett särskilt bostadstillägg resp. ett särskilt
grundavdrag på inkomstbeskattningen för vissa pensionärsgrupper.
Mot bakgrund av uppgifter som framkommit sedan propositionen
lades fram för riksdagen om att kostnaderna för det särskilda
bostadstillägget blir avsevärt lägre än vad som ursprungligen
beräknades föreslår bostadsutskottet att den nya bidragsnivån i
stället bör fastställas till 9,4 %. Anslaget för
investeringsbidraget för budgetåret 1991/92 föreslås justeras
med utgångspunkt från den föreslagna bidragsnivån.
I de övriga frågor som aktualiserats i
kompletteringspropositionen och som behandlas i detta yttrande
föreslår utskottet att riksdagen beslutar i enlighet med
regeringens förslag. Det gäller bl.a. frågan om översyn av
länsbostadsnämnderna resp. statens råd för byggnadsforskning.
Vidare tillstyrks ett förslag om avveckling av
småhusskadenämnden samt vissa riktlinjer för besparingsarbetet
vid länsstyrelserna m.m. Samtliga motionsförslag som behandlas i
yttrandet avstyrks.
Avvikande meningar (m), (c), (v) resp. (mp) har avgivits
angående investeringsbidraget, (m, fp, c) angående
länsbostadsnämnderna samt (m) resp. (c) i vissa övriga frågor.