I betänkandet behandlar utskottet frågan om riksgäldskontorets
medelstilldelning under budgetåret 1991/92. Utskottet
tillstyrker de av regeringen föreslagna anslagen.
I detta sammanhang behandlar utskottet också några motioner
med anknytning till riksgäldskontorets verksamhet. En motion rör
kontrollen av obligationshandeln och i två andra motioner
föreslås att särskilda obligationslån skall utges för att
befrämja järnvägsinvesteringar resp. regional järnvägstrafik. De
tre motionerna avstyrks av utskottet.
Två reservationer har fogats till betänkandet.
Inledning
I detta betänkande behandlar utskottet
dels proposition 1990/91:100 bilaga 9 Finansdepartementet,
i vad avser Litt. D Riksgäldskontoret och kostnader för
statsskuldens förvaltning, med undantag för avsnittet Kostnader
för statens skuld (s. 38--45) som behandlas i betänkande
1990/91:FiU20,
dels de under allmänna motionstiden väckta motionerna
1990/91:Fi405, 1990/91:Fi406 och 1990/91:Fi707.
SJUNDE HUVUDTITELN
Propositionen
Regeringen föreslår i proposition 1990/91:100 bilaga 9
(finansdepartementet) -- efter föredragning av statsrådet Erik
Åsbrink --
dels under punkt D 1 (s. 45--47)
att riksdagen till Riksgäldskontoret: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1991/92 anvisar ett ramanslag på 70043000
kr.,
dels under punkt D 2 (s. 48--51)
1. att riksdagen till Riksgäldskontoret: Kostnader för
upplåning och låneförvaltning för budgetåret 1991/92 anvisar ett
förslagsanslag på 611040000 kr.,
2. att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i
propositionen anförts om styrningen av anslaget,
3. att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i
propositionen anförts om ansvaret för marknadsföring av
allemanssparkonton,
dels under punkt D 3 (s. 52--56)
1. att riksdagen till Riksgäldskontoret: Garantiverksamhet för
budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.,
2. att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i
propositionen anförts om resultatredovisning av
riksgäldskontorets garantiverksamhet,
dels under punkt D 4 (s. 56--58)
1. att riksdagen till Riksgäldskontoret: Uppdragsverksamhet
för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.,
2. att riksdagen bereds tillfälle att ta del av vad i
propositionen anförts om avgränsningen av riksgäldskontorets
uppdragsverksamhet.
Motionerna
Särskilda obligationslån för att finansiera järnvägsutbyggnad
och järnvägstrafik
1990/91:Fi405 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om järnvägsobligationer.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:T202.
1990/91:Fi406 av Björn Samuelson (v) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär förslag om utgivande av regionala
järnvägsobligationer.
Kontroll av obligationshandeln
1990/91:Fi707 av Bengt Silfverstrand och Birthe Sörestedt (s)
vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om
effektiv kontroll av obligationshandeln i enlighet med vad i
motionen anförts.
Utskottet
Riksgäldskontorets anslag för budgetåret 1991/92
Riksgäldskontoret har för budgetåren 1991/92--1993/94 lämnat
en fördjupad anslagsframställning. I den föreslås dels att
kontorets anslagskonstruktion modifieras något, dels att
förvaltningskostnadsanslaget inkl. kostnaderna för
systemutveckling räknas upp realt med i genomsnitt 4% under de
närmaste tre åren.
Den nya anslagskonstruktionen innebär att nuvarande, särskilda
anslag för drift och underhåll av ADB-system på egen dator
inordnas i förvaltningskostnadsanslaget. Från detta anslag förs
samtidigt lönekostnader och andra förvaltningskostnader för
garantiverksamheten, vilka i stället tas upp under
1000-kronorsanslaget för garantiverksamheten. Anslagsformen
för förvaltningskostnadsanslaget ändras dessutom från
förslagsanslag till ramanslag.
Den av riksgäldskontoret föreslagna anslagsökningen skall
bl.a. användas till att förbättra redovisnings- och
analyssystemet samt öka flexibiliteten i ADB-användningen.
Föredragande statsrådet ställer sig bakom de reformförslag som
riksgäldskontoret för fram. Vad gäller resursbehovet för
kontorets verksamhet är han dock inte beredd att förorda den
reala resursökning som kontoret begär. Enligt hans mening bör de
reformer som riksgäldskontoret föreslagit kunna genomföras inom
en oförändrad real resursram för förvaltningskostnaderna inkl.
kostnader för systemutveckling. Det motsvarar en anslagsnivå på
70043000 kr. för budgetåret 1991/92. För de båda
efterföljande budgetåren föreslås samma reala anslagsnivå.
Budgetramen för treårsperioden har sålunda beräknats till
210129000 kr.
Vad beträffar medelsbehovet för kostnaderna för upplåning och
låneförvaltning gör föredraganden ingen annan bedömning än
riksgäldskontoret. Han föreslår dock i detta sammanhang bl.a.
att riksgäldskontoret skall ta över ansvaret för
marknadsföringen av allemanssparkonton fr.o.m. den 1 juli 1991
då spardelegationen föreslås bli avvecklad.
Utskottet får med anledning härav anföra följande. Riksdagen
lade i november 1990 fast nya riktlinjer för riksgäldskontorets
verksamhet (prop. 1990/91:29, FiU4, rskr. 38). Det
principresonemang som föredragande statsrådet redovisar i
budgetpropositionen knyter an till vad utskottet därvid
förordade. Utskottet har mot denna bakgrund inget att erinra mot
de synpunkter som föredraganden för fram. Utskottet har inte
heller i övrigt något att erinra mot den i propositionen
förordade medelstilldelningen. Utskottet tillstyrker således att
70 milj. kr. anvisas för kontorets förvaltningskostnader
samt att 611 milj. kr. anvisas för externa kostnader för
upplåning och låneförvaltning. Likaså tillstyrker utskottet
att ett formellt belopp på 1000 kr. förs upp för kontorets
uppdragsverksamhet resp. garantiverksamhet.
Kontroll av obligationshandeln
I motion Fi707 begär Bengt Silfverstrand och Birthe
Sörestedt (båda s) att kontrollen av handeln med
premieobligationer skall skärpas. Enligt motionärerna står det
helt klart att en omfattande spekulation och ett betydande
skatteundandragande fortfarande sker genom handeln med sådana
obligationer.
Utskottet får med anledning härav anföra följande. Villkoren
för handeln med premieobligationer har i flera avseenden ändrats
under de fem senaste åren. Såsom nämns i motionen kunde det
tidigare förekomma överkurser på premieobligationer på 265--290
kr. Det nya skattesystemet och stigande räntor har bidragit till
att kurserna har pressats ned, och numera noteras underkurser på
180--190 kr. Terminshandeln med premieobligationer är nu i det
närmaste avsomnad.
Handeln med premieobligationer har likaså minskat.
Omsättningen uppgick sålunda förra året till knappt 5 miljarder
kronor mot närmare 30 miljarder kronor 1986. Även volymen
utelöpande premielån har minskat till för närvarande 46,8
miljarder kronor. Av intresse i sammanhanget är också att 1990
års premielån försetts med en variabel vinstplan som innebär att
den utlottade vinstsumman anpassas till förändringarna i
ränteläget. Därmed får man en stabilare kursutveckling, vilket
motverkar spekulation i kurssvängningar.
I likhet med motionärerna anser utskottet att det finns skäl
som talar för en registrering av premieobligationshandeln. Av
praktiska skäl torde det dock vara ogörligt att registrera de i
dag utelöpande obligationerna. Det finns också skäl som talar
emot.
En registrering av nya premieobligationslån skulle inte bara
ge bättre underlag för kontroll av förmögenhetsbeskattningen och
förmögenhetsberoende avgifter och bidrag. Den skulle också i hög
grad underlätta den fysiska distributionen, handeln och
vinstavstämplingen av premieobligationer. Dessutom skulle
spararna inte behöva åsamkas förluster till följd av att de
glömmer bort att lösa in vinster och obligationer. Varje år
preskriberas oinlösta premieobligationer och premievinster för
30 milj.kr.
Enligt vad utskottet inhämtat har riksgäldskontoret mot denna
bakgrund påbörjat en utredning för att pröva
premieobligationernas framtid vad gäller konstruktion, villkor
m.m. liksom förutsättningarna för en registrering. Utredningen
beräknas bli klar under 1991.
Enligt utskottets mening bör riksdagen inte ta något initiativ
i denna fråga i avvaktan på att resultatet av denna utredning
föreligger. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motion
Fi707 (s).
Särskilda obligationslån för att finansiera
järnvägsutbyggnad och järnvägstrafik
I motion Fi405 framhåller centerpartiet att
järnvägsobligationer som erbjuds allmänheten kan vara en del av
finansieringen av järnvägsutbyggnaden. Denna form av
finansiering bör enligt motionärerna regeringen också överväga
vid utformandet av investeringsplanerna.
I motion Fi406 föreslår Björn Samuelson (v) att man skall
ge ut regionala obligationslån för att ge länstrafikbolagen
möjlighet att upphandla järnvägstrafik. I de fall trafikbolagen
så önskar bör regeringen ge dem kreditgarantier för utgivande av
dessa obligationer.
Enligt utskottets mening bör lån i princip endast användas för
att finansiera investeringar. Länstrafikbolagens upphandling av
järnvägstrafik och andra löpande utgifter bör således inte
finansieras med lån. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet
motion Fi406 (v).
Vad beträffar det i motion Fi405 framförda förslaget om
särskilda obligationslån för järnvägsinvesteringar vill
utskottet framhålla följande. Riksgäldskontoret handhar statens
upplåning. Kontoret bedriver upplåning för att finansiera dels
statsbudgetens underskott och förfallande lån, dels
riksgäldskontorets kreditgivning till vissa affärsverk och
myndigheter. Någon öronmärkt upplåning av det slag motionärerna
förespråkar förekommer inte. Utskottet kan inte heller finna
några fördelar med att ändamålsbestämma delar av den statliga
upplåningen. Det skulle strida mot den av riksdagen uttalade
målsättningen att minimera kostnaderna för statsupplåningen. Med
det anförda avstyrker utskottet motion Fi405 (c).
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande riksgäldskontorets förvaltningskostnader
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100
bilaga 9 punkt D1 till Riksgäldskontoret:
Förvaltningskostnader för budgetåret 1991/92 anvisar ett
ramanslag på 70043000 kr.,
2. beträffande riksgäldskontorets kostnader för upplåning
och låneförvaltning
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100
bilaga 9 punkt D2
dels till Riksgäldskontoret: Kostnader för upplåning
och låneförvaltning för budgetåret 1991/92 anvisar ett
förslagsanslag på611040000 kr.,
dels lägger propositionen till handlingarna i de delar
som gäller
a) styrningen av anslaget och
b) ansvaret för marknadsföring av allemanssparkonton,
3. beträffande riksgäldskontorets garantiverksamhet
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100
bilaga 9 punkt D3
dels till Riksgäldskontoret: Garantiverksamhet för
budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.,
dels lägger propositionen till handlingarna i den del som
gäller resultatredovisning av riksgäldskontorets
garantiverksamhet,
4. beträffande riksgäldskontorets uppdragsverksamhet
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:100
bilaga 9 punkt D4
dels till Riksgäldskontoret: Uppdragsverksamhet för
budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1000 kr.,
dels lägger propositionen till handlingarna i den del som
gäller avgränsningen av riksgäldskontorets uppdragsverksamhet,
5. beträffande kontroll av obligationshandeln
att riksdagen avslår motion 1990/91:Fi707,
6. beträffande särskilda obligationslån för att finansiera
järnvägsutbyggnad och järnvägstrafik
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Fi405 och
1990/91:Fi406.
res. 1 (c, mp)
res. 2 (v)
Stockholm den 14 mars 1991
På finansutskottets vägnar
Hans Gustafsson
Närvarande: Hans Gustafsson (s), Roland Sundgren (s), Arne
Andersson i Gamleby (s), Gunnar Björk (c), Per Olof Håkansson
(s), Rune Rydén (m), Lisbet Calner (s), Arne Kjörnsberg (s),
Filip Fridolfsson (m), Lars De Geer (fp), Lars-Ove Hagberg (v),
Carl Frick (mp), Sonia Karlsson (s), Ing-Britt Nygren (m), Maria
Hed (s) och Gunilla André (c).
Reservationer
1. Särskilda obligationslån för att finansiera
järnvägsutbyggnad och järnvägstrafik (mom. 6)
Gunnar Björk (c), Carl Frick (mp) och Gunilla André (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar
med "Vad beträffar" och slutar med "motion Fi405 (c)" bort ha
följande lydelse:
Vad beträffar det i motion Fi405 (c) framförda förslaget om
särskilda obligationslån för järnvägsinvesteringar vill
utskottet anföra följande.
Behovet av investeringar i infrastruktur är betydande.
Centerpartiet förordar att sådana investeringar skall
finansieras med delar av det kapital som frigörs vid en
utförsäljning av statliga företag. I ett första steg vill
motionärerna sätta av 2,5 miljarder kronor till investeringar på
kommunikationsområdet och 1 miljard kronor till investeringar i
lokaler och utrustning för högre utbildning och forskning.
Liknande förslag har också förts fram av moderata
samlingspartiet och folkpartiet liberalerna.
Därutöver föreslår motionärerna att man som ett komplement bör
överväga att emittera obligationslån till allänheten för att
finansiera järnvägsutbyggnaden. Utskottet biträder detta
förslag.
Enligt utskottets mening är det nödvändigt att finna nya
finansieringsformer inom väg-, järnvägs- och
kollektivtrafiksektorerna. De mycket stora resursbehov som
föreligger kan nämligen inte finansieras över statsbudgeten.
Särskilda järnvägsobligationslån framstår mot denna bakgrud som
ett lämpligt finansieringsalternativ.
Med hänsyn härtill tillstyrker utskottet motion Fi405 (c).
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande
lydelse:
6. beträffande särskilda obligationslån för att finansiera
järnvägsutbyggnad och järnvägstrafik
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Fi405 och med
avslag på motion 1990/91:Fi406 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört om obligationslån för
järnvägsinvesteringar,
2. Särskilda obligationslån för att finansiera
järnvägsutbyggnad och järnvägstrafik (mom. 6)
Lars-Ove Hagberg (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar
med "Enligt utskottets mening" och slutar med "motion Fi405 (c)"
bort ha följande lydelse:
Såsom framhålls i motion Fi406 (v) skulle regionala
järnvägsobligationslån kunna bidra till att främja
hushållssparandet. Dylika lån skulle också kunna underlätta en
fortsatt upprustning av järnvägsnätet. Etersom effektera av ett
sådant sparande blir direkt synbara i närmiljön kan sparformen
sannolikt tilltala många människor.
I likhet med vad som förordas i motionen bör riksdagen således
begära förslag från regeringen om utgivande av regionala
järnvägsobligationer. Ett förslag av snarlik innebörd framförs
också i motion Fi405 (c).
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande
lydelse:
6. beträffande särskilda obligationslån för att finansiera
järnvägsutbyggnad och järnvägstrafik
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Fi405 och
1990/91:Fi406 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om regionala obligationslån för upprustning av
järnvägsnätet,
Särskilda yttranden
1. Kontroll av obligationshandeln (mom. 5)
Rune Rydén, Filip Fridolfsson och Ing-Britt Nygren (alla m)
anför:
Enligt vår mening bör riksgäldskontoret inte låna direkt hos
hushållen. Avvecklas hushållsupplåningen bortfaller samtidigt
alla problem som är förknippade med kontrollen av handeln med
premieobligationer. I den mån hushållen behöver utnyttjas i
statsupplåningen bör deras bidrag i stället lämnas via
avkastningsfonder som administreras av kreditinstitut.
2. Särskilda obligationslån för att finansiera
järnvägsutbyggnad och järnvägstrafik (mom. 6)
Rune Rydén, Filip Fridolfsson och Ing-Britt Nygren (alla m)
anför:
Enligt vår mening har de i motionerna Fi405 (c) och Fi406 (v)
framförda förslagen om särkilda obligationslån för
järnvägsutbyggnad och järnvägstrafik inget direkt samband med
riksgäldskontorets verksamhet. Det hade därför som vi ser det
varit mer naturligt att behandla förslagen i anslutning till
olika förslag som rör finansiering av
infrastrukturinvesteringar, exempelvis proposition 1990/91:87
om näringspolitik för tillväxt.