I detta betänkande behandlar utskottet de förslag som regeringen -- efter
föredragning av försvarsministern, statsrådet Roine Carlsson -- förelagt
riksdagen i proposition 1990/91:100, bilaga 6.
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag att avveckla
försvarets rationaliseringsinstitut (FRI) som egen myndighet fr.o.m. den 1
juli 1991. Utskottet föreslår vidare att riksdagen dels lämnar utan erinran vad
som i propositionen har anförts om en översyn av tjänstepliktssystemet, dels
tillstyrker den av regeringen föreslagna medelstilldelningen för budgetåret
1991/92 för anslagen under littera A. Försvarsdepartementet m.m.
Inga motioner har avgivits med anledning av propositionen.
Propositionen
Regeringen har i propositionen
1. hemställt att riksdagen godkänner vad föredragande statsrådet har anfört
om försvarets rationaliseringsinstitut,
2. berett riksdagen tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet har
anfört om vissa tjänstepliktsfrågor inom totalförsvaret,
3. föreslagit att riksdagen till Försvarsdepartementet för budgetåret 1991/92
anvisar ett förslagsanslag på 46950000 kr.,
4. föreslagit att riksdagen till Utredningar m.m. för budgetåret 1991/92
anvisar ett reservationsanslag på 6800000 kr.
Utskottet
Bakgrund till huvudtitelns utformning
Föredragande statsrådet anmäler att propositionen endast omfattar förslag
till anslag under littera A. Försvarsdepartementet m.m. samt vissa struktur-
och tjänstepliktsfrågor. Övrig verksamhet och tillhörande anslag avsågs
tidigare ingå i en proposition våren 1991 om ett försvarsbeslut avseende
perioden 1991/92 -- 1995/96. Underlag för ställningstaganden i detta beslut
skulle tas fram av 1988 års försvarskommitté (Dir. 1988:67). Regeringen har
emellertid i december 1990 beslutat att direktiven för kommitténs arbete inte
längre skall gälla. Kommittén har ombildats till en beredning med företrädare
för regeringen och riksdagspartierna för samråd i frågor som rör inriktningen
av totalförsvaret under tiden 1992/93 -- 1996/97. De anslag som ursprungligen
avsågs behandlas i nämnda försvarsbeslutsproposition tas nu i stället upp i en
särskild totalförsvarsproposition som endast omfattar budgetåret 1991/92. Denna
särskilda proposition kommer att föreläggas riksdagen i februari 1991.
Strukturfrågor
Föredragande statsrådet hänvisar inledningsvis till det treåriga program för
omställning av den statliga förvaltningen, innefattande en tioprocentig
reduktion av administrationsutgifterna, som regeringen presenterade i det s.k.
krispaketet (skr. 1990/91:50) under hösten 1990. Han säger sig för närvarande
inte vara beredd att presentera något långsiktigt förslag till stukturella
förändringar av myndigheterna inom försvarsdepartementets ansvarsområde.
Avsikten är dock att återkomma med förslag om hur administrationen inom den
fjärde huvudtiteln kan ställas om och reduceras i enlighet med utgångspunkterna
i krispaketet.
Försvarsministern vill emellertid redan nu behandla en organisatorisk
förändring som berör FRI. Han anför därvid bl.a. följande.
FRI är en central myndighet för frågor om organisationsutveckling och
rationalisering inom försvarsdepartementets ansvarsområde. Institutets
verksamhet syftar till att öka effektiviteten i vid bemärkelse hos försvarets
myndigheter.
FRI organiserades år 1968 efter ett beslut av riksdagen (prop. 1968:35, SU
94, rskr. 217). I och med detta upphörde statskontorets militära enhet. FRI
skulle i första hand medverka i strukturrationaliseringsarbetet inom försvaret.
För den interna rationaliseringsverksamheten vid de dåvarande
försvarsmyndigheterna förutsågs institutet få i huvudsak samordnande och
rådgivande uppgifter.
FRI har i sin anslagsframställning för budgetåret 1991/92 föreslagit att
huvuddelen av dess verksamhet skall intäktsfinansieras fr.o.m. detta budgetår
och att en övergång till en fullständig intäktsfinansiering skall ske
budgetåret 1992/93. Institutet skulle därigenom bli kundstyrt utan direkt
inriktning från regeringen över budgeten.
Föredragande statsrådet konstaterar att metoderna för styrning, planering och
genomförande av rationalisering har förändrats sedan institutet inledde sin
verksamhet år 1968. Erforderliga rationaliseringsåtgärder fastställs numera
huvudsakligen i anslutning till den ordinarie planerings- och budgetprocessen.
De enskilda myndigheternas ansvar för effektiviteten betonas starkare än förr.
Som följd härav har institutet kommit att allt mindre vara en central
rationaliseringsmyndighet och i allt större omfattning en samlad resurs för det
organisatoriska förändringsarbetet i försvaret.
De här angivna uppgiftsförändringarna för FRI har inneburit en större
betoning av dess expert- och konsultroll. Regeringens styrning av myndigheten
har efter hand minskat. Försvarsministern ifrågasätter därför om det är
nödvändigt att organisera ett sådant stöd för försvarets
organisationsutveckling i form av en central statlig myndighet. Denna
tveksamhet förstärks av vad som tidigare har anförts om behovet av besparingar
i den statliga administrationen. Han förordar därför att FRI upphör som egen
myndighet den 1 juli 1991.
Utskottet har ingen erinran mot föredragande statsrådets förslag att FRI
avvecklas redan till i sommar. Utskottet förordar således att riksdagen
godkänner vad statsrådet har anfört om institutet.
Vissa tjänstepliktsfrågor
Riksdagen beslutade i november 1990 (1990/91:FöU4, rskr. 19) att regeringen
närmare bör överväga och lämna förslag till riksdagen om ett ändrat förfarande
vid ansökan om vapenfri tjänst.
Föredragande statsrådet anmäler att regeringen genom beslut den 14 november
1990 har tillsatt en arbetsgrupp med uppgift att utreda och lämna förslag till
ett ändrat prövningsförfarande vid ansökan om vapenfri tjänst i enlighet med
riksdagens beslut.
Med hänsyn till detta, och till vad som i andra sammanhang föreslagits om
direktrekrytering av värnpliktiga till civilförsvaret och om värnpliktig
samhällstjänst inom hälso- och sjukvården, anser statsrådet att det finns behov
av att se över tjänstepliktssystemet som helhet. Formerna härför avses
redovisas i den tidigare nämnda särskilda propositionen som kommer att
föreläggas riksdagen i februari 1991.
Utskottet har inget att erinra mot vad försvarsministern har anfört om
vissa tjänstepliktsfrågor inom totalförsvaret.
Anslagsfrågor för budgetåret 1991/92
Med hänvisning till en sammanställning beräknar föredragande statsrådet
anslaget A 1. Försvarsdepartementet för budgetåret 1991/92 till 46950000
kr. Häri inkluderas utgifter för mervärdeskatt. Vid beräkningen har hänsyn
tagits till det generella kravet på rationalisering i statsförvaltningen.
Vidare har beaktats att förvaltningskostnader för statens haverikommissions
arbete i samband med allvarliga olyckor skall belasta anslaget.
Med hänsyn till den bedömda omfattningen av utredningsverksamheten har
anslaget A 2. Utredningar m.m. under budgetåret 1991/92 beräknats till
6800000 kr., inkl. utgifter för mervärdeskatt.
Utskottet har ingen erinran mot det anförda och förordar att riksdagen
anvisar föreslagna anslag under littera A. Försvarsdepartementet m.m.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande strukturfrågor
att riksdagen godkänner vad föredragande statsrådet har anfört om försvarets
rationaliseringsinstitut,
2. beträffande vissa tjänstepliktsfrågor inom totalförsvaret
att riksdagen lämnar utan erinran vad föredragande statsrådet har anfört,
3. beträffande anslaget Försvarsdepartementet
att riksdagen till Försvarsdepartementet för budgetåret 1991/92 under
fjärde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 46950000 kr.,
4. beträffande anslaget Utredningar m.m.
att riksdagen till Utredningar m.m. för budgetåret 1991/92 under fjärde
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 6800000 kr.
Stockholm den 12 februari 1991
På försvarsutskottets vägnar
Arne Andersson
Närvarande: Arne Andersson i Ljung (m), Roland Brännström (s), Ingvar
Björk (s), Iréne Vestlund (s), Kerstin Ekman (fp), Gunhild Bolander (c), Barbro
Evermo Palmerlund (s), Göran Allmér (m), Christer Skoog (s), Sven Lundberg (s),
Karin Wegestål (s), Ivar Virgin (m), Hans Lindblad (fp), Jan Jennehag (v) och
Britt Bohlin (s).