Betänkandet behandlar fyra motioner om vapenfri tjänst väckta under den
allmänna motionstiden år 1990. Motionerna föreslår en översyn av vapenfrilagen
(1966:413) med inriktning på att det nuvarande prövningsförfarandet i samband
med ansökan om vapenfri tjänst skall avskaffas eller ändras. Vidare föreslås i
ett motionsyrkande att alternativa tjänstgöringsområden för vapenfri tjänst
inrättas utan anknytning till totalförsvarets uppgifter under beredskap och i
krig. De vapenfria tjänstepliktigas arbetsgrupp har beretts tillfälle att yttra
sig över motionerna.
Utskottet föreslår med anledning av motionerna att riksdagen gör ett
uttalande om en förändring av förfarandet vid ansökan om vapenfri tjänst.
Yrkandet om alternativa vapenfria tjänster bör, anser utskottet, inte
bifallas av riksdagen.
Bakgrund
Nu gällande regler för vapenfri tjänst utformades i sina huvuddrag genom den
ändring av lagen om vapenfri tjänst (1966:413) som riksdagen antog år 1978
(1977/78:159, FöU 28, rskr. 371). Ändringen innebar bl.a. förenklingar i
prövningsförfarandet och en utökning av de områden inom vilka vapenfria kunde
tas i anspråk för tjänstgöring. Enligt 1 § i nämnda lag får den värnpliktige
fullgöra vapenfri tjänst i stället för värnpliktstjänstgöring om det kan antas
att bruk av vapen mot annan är så oförenligt med den värnpliktiges allvarliga
personliga övertygelse att han icke kommer att fullgöra värnplikten. Enligt den
ordning som beslutades år 1978 skall ansökningar om vapenfri tjänst prövas av
vapenfrinämnden, numera av vapenfristyrelsen (prop. 1988/89:110, FöU13, rskr.
241). Som grund för en sådan prövning ligger en utredning som genomförs på
följande sätt. Den som söker vapenfri tjänst blir kallad till ett samtal med en
utredningsman. Vid detta samtal skall utredningsmannen lämna information om de
förutsättningar som anges i lagen för att få vapenfri tjänst. Vidare informeras
om tjänstgöringsalternativ och tjänstgöringstid m.m. Sökanden ges möjlighet att
redogöra för sina motiv för ansökningen och, om han vidhåller sin ansökan,
skriftligen bekräfta att han har en sådan inställning som fordras för bifall
till ansökningen och att han är beredd att fullgöra vapenfri tjänst. Om möjligt
bör han också förete intyg från en person som kan antas ha god kännedom om hans
förhållanden och där det framgår att sökanden inför denne person har upprepat
sin övertygelse. Utredningsmannen tillstyrker eller avstyrker därefter
ansökningen som sedan överlämnas till vapenfristyrelsen för prövning.
Vapenfristyrelsens beslut kan överprövas vid totalförsvarets tjänstepliktsnämnd
(prop. 1988/89:110, FöU13, rskr. 241).
Enligt 2 § vapenfrilagen skall vapenfri tjänstepliktig fullgöra tjänst i
verksamhet som är av betydelse för samhället under beredskap och krig.
Tjänstgöringen skall fullgöras hos statlig, kommunal eller landstingskommunal
myndighet eller hos förening eller stiftelse som regeringen bestämmer.
Grundutbildningstiden för vapenfria tjänstepliktiga har bestämts till minst 270
och högst 360 dagar. Härtill kommer högst fem repetitionsövningar om vardera
högst 30 dagar eller i särskilda befattningar högst 40 dagar (prop. 1987/88:81,
FöU8, rskr. 215).
Motionerna
1989/90:Fö708 av Viola Furubjelke m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ändra nuvarande
prövningsförfarande vid ansökan om vapenfri tjänst.
1989/90:Fö709 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
prövningsförfarandet för vapenfri tjänst skall avskaffas,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att alternativa
vapenfria tjänster skall inrättas i enlighet med motionens förslag.
1989/90:Fö710 av Marianne Samuelsson m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna att prövningsförfarandet vid ansökan om
vapenfri tjänst bör avskaffas.
1989/90:Fö713 av Kerstin Ekman m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om prövningsförfarandet
vid ansökan om vapenfri tjänst.
I motionerna Fö708 (s), Fö709 (vpk), Fö710 (fp) och Fö713 (fp) framförs
förslag om översyn eller ändring av vapenfrilagen i syfte att avskaffa
nuvarande prövningsförfarande vid ansökningar om vapenfri tjänst. De skäl som
framförs för en ändring är dels svårigheten att göra konsekventa bedömningar om
ansökningarna står i överensstämmelse med lagens villkor, dels att den
nuvarande prövningen gynnar dem som "har lätt att tala för sig".
I motion Fö709 (vpk) anser motionärerna vidare att det är slöseri att inte ta
till vara engagemang, energi och kunskap i freds-, nedrustnings-, miljö- och
solidaritetsfrågor genom att begränsa den vapenfries tjänstgöring till att
täcka totalförsvarets och krigssamhällets behov.
Vapenfria tjänstepliktigas arbetsgrupp, som beretts tillfälle att yttra
sig, biträder i stort motionsyrkandena. Gruppen framhåller dock att den
vapenfria tjänsten bör vara ett alternativ till, inte undantag från, militär
värnpliktstjänstgöring.
Utskottet
Utskottet har i en rad betänkanden behandlat motioner om att avskaffa
prövningsförfarandet, vilka på förslag av utskottet avslagits av riksdagen (FöU
1982/83:3, FöU 1982/83:7, FöU 1983/84:14, FöU 1984/85:9 s. 11, rskr. 258, FöU
1986/87:1 samt FöU 1987/88:8, rskr. 215). När utskottet senast övervägde frågan
skedde det i anslutning till behandlingen av ett regeringsförslag om vissa
ändringar av vapenfrilagen (prop. 1987/88:81, FöU8). Utskottet framhöll därvid
att det var angeläget att en utvärdering av prövningsförfarandet snarast kom
till stånd. Med hänvisning till att regeringen i propositionen anmälde sin
avsikt att genomföra en sådan utvärdering ansåg utskottet att det inte fanns
anledning för riksdagen att uttala sig i frågan. Nämnda översyn har nyligen
slutförts (SOU 1990:81).
Utskottet noterar att kritiken mot gällande prövningsförfarande har vuxit,
såväl från värnpliktiga som från organisationer. Främst har man pekat på det
orättvisa i systemet genom att det ger verbalt begåvade bättre förutsättningar
att få sina ansökningar beviljade. En del sökande kan vidare, hävdas det,
uppleva prövningen som kränkande, vilket vissa motionärer också framhåller.
Utskottet har förståelse för att den nu tillämpade ordningen kan uppfattas på
angivet sätt och har därför också biträtt att en översyn av
prövningsförfarandet kommer till stånd. Ett behållande av systemet framstår
enligt utskottets mening än mera omotiverat genom att antalet frikallelser från
värnpliktstjänstgöringen av andra skäl påtagligt har ökat under senare år.
Sådana frikallelser är i dag mångdubbelt flera än frikallelserna enligt
vapenfrilagen och grundas oftast på en långt mindre ingående prövning än den
som de vapenfria underkastas.
Det sagda gör att utskottet är berett att frångå sin tidigare restriktiva
inställning till att avskaffa det nuvarande prövningsförfarandet. Utskottet
anser således att den nuvarande prövningen bör ersättas med en annan ordning
som lägger ett större ansvar på den enskilde.
En möjlighet kan därvid vara att införa ett system med en skriftlig
försäkran, såsom föreslås i motion Fö713 (fp), men det kan även finnas andra
lösningar. Det bör ankomma på regeringen att närmare överväga denna fråga och
förelägga riksdagen ett förslag. Vad utskottet har anfört om ett ändrat
förfarande vid ansökan om vapenfri tjänst bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
Enligt gällande regler skall vapenfri tjänstepliktig fullgöra tjänst i
verksamhet som är av betydelse för samhället under beredskap och krig. Motion
Fö709 (vpk) förordar även andra och vidgade möjligheter för vapenfri
tjänstgöring. I denna fråga har utskottet fortfarande uppfattningen att den
vapenfria tjänsten skall vara undantag från den allmänna värnplikten. Den
vapenfria utbildningen bör vidare, som utskottet framhållit tidigare (FöU
1987/88:8 s. 8), syfta till en placering för beredskaps- och krigssituationer
och inte till att ge en myndighet eller en organisation ett personaltillskott.
Med det sagda anser utskottet att riksdagen bör avslå motion Fö709 yrkande 2
(vpk).
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande ändrat förfarande vid ansökan om vapenfri tjänst
att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Fö708, 1989/90:Fö709
yrkande 1, 1989/90:Fö710 och 1989/90:Fö713 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet har anfört,
2. beträffande utvidgade tjänstgöringsområden vid vapenfri tjänst
att riksdagen avslår motion 1989/90:Fö709 yrkande 2.
res. (v, mp)
Stockholm den 16 oktober 1990
På försvarsutskottets vägnar
Arne Andersson
Närvarande: Arne Andersson i Ljung (m), Roland Brännström (s), Ingvar
Björk (s), Gunhild Bolander (c), Barbro Evermo Palmerlund (s), Göran Allmér
(m), Christer Skoog (s), Sven Lundberg (s), Karin Wegestål (s), Ivar Virgin
(m), Hans Lindblad (fp), Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c), Jan Jennehag (v),
Paul Ciszuk (mp), Alf Egnerfors (s) och Carl-Johan Wilson (fp).
Reservation
Utvidgade tjänstgöringsområden vid vapenfri tjänst (mom. 2)
Jan Jennehag (v) och Paul Ciszuk (mp) anser
dels att den del av utskottets anförande som på s. 4 börjar med "Enligt
gällande" och slutar med "yrkande 2 (vpk)" bort ha följande lydelse:
De nuvarande reglerna från åren 1978 och 1981 begränsar den vapenfries
tjänstgöring till totalförsvarets och krigssamhällets behov. Enligt utskottets
mening är tiden nu mogen för att vidga de vapenfrias tjänstgöringsmöjligheter
så att engagemang, kunskaper och energi i freds-, nedrustnings-, miljö- och
solidaritetfrågor kan tas om hand. Den vapenfries tjänstgöring bör därför,
enligt utskottet, utformas mot bakgrund av den sökandes motiv och kunna äga rum
vid institutioner och folkrörelser som arbetar med fred, nedrustning, kultur,
miljö, solidaritet m.m.
dels att utskottets hemställan i moment 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande utvidgade tjänstgöringsområden vid vapenfri tjänst
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:Fö709 yrkande 2 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet har anfört.