Utskottet tillstyrker regeringens förslag i proposition
1990/91:110 om ändringar i bostadsbidragslagen. I propositionen
föreslås ändringar i lagen om bl.a. ändrade inkomst- och
bostadskostnadsgränser avseende bostadsbidrag till barnfamiljer
och till hushåll utan barn.
Med anlednig av tre motioner gör utskottet ett
tillkännagivande om kretsen av bidragsberättigade. Övriga
motioner avstyrks av utskottet.
Till betänkandet har fogats 14 reservationer av utskottets
företrädare för moderata samlingspartiet, centerpartiet och
vänsterpartiet.
Propositionen
Regeringen har i proposition 1990/91:110 föreslagit riksdagen
att anta ett vid propositionen fogat förslag till lag om ändring
i lagen (1988:786) om bostadsbidrag.
Lagförslaget har som bilaga 1 fogats till detta betänkande.
Motionerna m.m.
I detta betänkande behandlas
dels de med anledning av propositionen väckta motionerna
1990/91:Bo43 av Barbro Westerholm (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ändring av 2 § lagen (1988:786) om
bostadsbidrag.
1990/91:Bo44 av Knut Billing m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen -- med undantag för pensionärer -- beslutar
att avskaffa bostadsbidrag till hushåll utan barn,
2. att riksdagen avslår propositionen vad avser nya regler för
bostadsbidrag för barnfamiljer,
3. att riksdagen beslutar att flerbarnstillägget från den 1
januari 1992 skall utgöra 50 % av barnbidraget (alternativt
grundavdraget) för tredje barnet, 125 % för fjärde barnet och
175 % för vartdera av femte och följande barn.
1990/91:Bo45 av Jan Strömdahl och Jan Jennehag (v) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar om en sådan ändring att beloppen för
lägsta bidragsgrundande bostadskostnad bibehålls oförändrade,
2. att riksdagen beslutar om en sådan ändring att
bidragsandelen för andra hushåll utan barn höjs från 30 % till
50 %,
3. att riksdagen beslutar om en sådan ändring att
umgängesrättsföräldern får rätt till det fasta beloppet (1000
kr.),
4. att riksdagen beslutar ändra 2 § lagen om bostadsbidrag så
att homosexuella sambor jämställs med heterosexuella,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om kostnadsfördelningen stat -- kommun.
1990/91:Bo46 av Margareta Winberg (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om vidgad rätt till bostadsbidrag.
1990/91:Bo47 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas att
riksdagen med avslag på proposition 1990/91:110 i denna del
beslutar om ändring i lagen om bostadsbidrag avseende
bidragsregler och inkomstgränser för bostadsbidrag till ungdomar
mellan 18 och 28 år i enlighet med vad i motionen anförts.
dels de under allmänna motionstiden 1991 väckta motionerna
1990/91:Bo207 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
beräkningsgrunden för det behovsprövade bostadsbidraget
förändras i enlighet med motionen,
1990/91:Bo214 av Ivar Franzén och Rolf Kenneryd (c) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen begär ett konkret förslag om
skattejämkning i stället för bostadsbidrag enligt vad som
anförts i motionen.
1990/91:Bo223 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att vid skilsmässa ge bostadsbidrag till
båda föräldrarna.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:So622.
1990/91:Bo225 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om reglerna för bostadsbidrag.
1990/91:Bo231 av Erkki Tammenoksa och Margareta Persson (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om bostadsbidragsgrundande kostnad
vid kooperativ hyresrätt.
1990/91:Bo244 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas
22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om förenklat och effektiviserat stöd till
ungdomars boende,
26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om bostadsbidrag,
Yttrande
Socialutskottet har beretts tillfälle att yttra sig över
motion 1990/91:Bo44 yrkande 3. Utskottets yttrande har som
bilaga 4 fogats till detta betänkande.
Utskottet
Ändrade regler för bostadsbidrag för år 1992
Bostadsbidrag till barnfamiljer
Bostadsbidrag till barnfamiljer består dels av ett fast belopp
-- för närvarande 1000 kr. per månad -- oberoende av antalet
barn i familjen, dels av ett belopp som beror av
bostadskostnadens storlek och antalet barn. Det belopp som
bestäms utifrån bostadskostnaden grundas på bostadskostnaden
mellan en nedre och övre gräns. Inom detta intervall lämnas
bidrag med 75 eller 50 % av bostadskostnaden.
Bostadskostnadsgränserna framgår av följande sammanställning.
00>Familjer med 27>Lägsta bidrags-51>Bidrag med 75 %
77>Bidrag med 50
00> 27>grundande 51>upp till en
77>% upp till en
00> 27>bostadskostnad 51>bostadskostnad
77>bostadskostnad
00> 27>(kr./mån) 51>av (kr./mån)
77>av (kr./mån)
00>1 barn 27>1 800 51>2 400
77>3 500
00>2 barn 27>1 500 51>2 800
77>4 000
00>3 eller flera barn 27>1 200 51>3 200
77>4 500
Bidragen är inkomstprövade och reduceras med ett belopp som
svarar mot 20 % av den del av den bidragsgrundande inkomsten som
överstiger 81000 kr. per år. Bostadsbidrag enligt reglerna för
bostadsbidrag till barnfamiljer lämnas även till sådana
ensamboende och makar/samboende som har s.k. umgängesrättsbarn.
Bidraget avser i dessa fall endast den del av stödet som beror
av bostadskostnadens storlek och antalet barn.
I propositionen föreslås att den övre bostadskostnadsgränsen
höjs med 400 kr. till 3900 kr. för familjer med 1 barn, med
400 kr. till 4000 kr. för familjer med 2 barn och med 500 kr.
till 5000 kr. för familjer med 3 eller flera barn. Den nedre
gränsen för lägsta bidragsgrundande kostnad föreslås höjas med
100 kr. för samtliga barnfamiljer. Det belopp som beror på
hushållets bostadskostnad och antal barn föreslås i
propositionen således utgå inom de gränser och med de
bidragsandelar som framgår av följande sammanställning.
00>Familjer med 25>Lägsta bidrags- 49>Bidrag med 75
%77>Bidrag med 50
00> 25>grundande 49>upp till en
77>% upp till en
00> 25>bostadskostnad 49>bostadskostnad
av77>bostadskostnad
00> 25>(kr./mån) 49>(kr./mån)
77>av (kr./mån)
00>1 barn 25>1 900 (+100) 49>2 400 (oförändr.) 77>3
900 (+400)
00>2 barn 25>1 600 (+100) 49>2 800 (oförändr.) 77>4
400 (+400)
00>3 eller flera 25>1 300 (+100) 49>3 200
(oförändr.)77>5 000 (+500)
00>barn
Inkomstgränsen för reducerat bostadsbidrag förslås höjas med
10000 kr. till 91000 kr. per år. De gränser över vilka
hushållens förmögenhet påverkar den bidragsgrundande inkomsten
föreslås höjas till 180000 kr. för ensamboende och till
360000 kr. för makar/samboende. I dag är dessa gränser 90000
kr. resp. 180000 kr.
Bostadsbidragen till barnfamiljerna aktualiseras i fem
motionsyrkanden. I motion Bo44 (m) yrkande 2 föreslås riksdagen
avslå det ovan refererade regeringsförslaget om bostadsbidrag
för barnfamiljer avseende år 1992. Som motiv till sitt förslag
hänvisar motionärerna till de förslag till sänkta skatter som
framlagts i andra motioner från moderata samlingspartiet. I den
under allmänna motionstiden 1991 väckta motionen Bo244 (c)
yrkande 26 föreslås riksdagen göra ett tillkännagivande om
bostadsbidragens roll i ett reformerat skattesystem. I denna
motion hänvisas till centerpartiets utformning av
skattepolitiken. Motionärerna anför att ett förverkligande av
denna politik skulle innebära en besparing avseende
bostadsbidragen om ca 700 milj.kr. per budgetår.
I motion Bo45 (v) yrkande 1 såvitt nu är i fråga föreslås att
den nedre bostadskostnadsgränsen skall vara densamma 1992 som
1991 dvs. den höjning av gränsen som föreslås i propositionen
skall inte genomföras. Ett accepterande av motionärernas förslag
skulle innebära en ökning av det oreducerade bostadsbidraget med
75 kr. per månad. I samma motion föreslås i yrkandet 3 att det
fasta månatliga beloppet om 1000 kr. vid skilsmässa skall utgå
inte bara till den förälder hos vilken barn är kyrkobokfört utan
även till "den andra" föräldern. Slutligen bör i detta
sammanhang behandlas vänsterpartiets partimotion Bo223 yrkande 2
i vilken förs fram ett liknande yrkande. I denna motion förordas
att vid skilsmässa bostadsbidrag skall utgå till båda
föräldrarna.
Utskottet vill med anledning av regeringens förslag och de nu
redovisade m- och c-motionerna anföra följande. De mål som
vägleder bostadsbidragsgivningen fastställdes av riksdagen år
1987. Målsättningen formuleras vanligtvis så att bostadsbidragen
på sikt skall byggas ut så att även familjer som är beroende av
bostadsbidrag skall kunna hålla sig med moderna bostäder med ett
eget rum för varje barn. För att detta skall gälla även dem som
bor i nyare bostäder har de övre kostnadsgränserna höjts
väsentligt under senare år. Även det nu framlagda
regeringsförslaget har denna profil.
Utskottet finner inte skäl nu ompröva den målsättning som
gällt för bostadsbidragsgivningen under senare år. Utskottet är
inte berett tillstyrka förslaget i motion Bo44 (m) yrkande 2
såvitt nu är i fråga om att bostadsbidragen för år 1992 skall
vara desamma som för år 1991. Förslaget i motionen bygger på att
omprövning av skattereformen görs. Motioner med denna innebörd
har nyligen avstyrkts av skatteutskottet. Redan på denna grund
avstyrker utskottet denna motion samt motion Bo244 (c) yrkande
26 såvitt nu är i fråga. Även i den sistnämnda förutsätts ju att
skattereformen omprövas. Utskottet tillstyrker med det nu
anförda regeringens förslag till ändringar i 9, 11 och 19 §§,
den sistnämnda såvitt nu är ifråga, om inkomstgränsen och den
övre bostadskostnadsgränsen m.m. avseende bostadsbidrag till
barnfamiljer.
Även om det kan finnas goda motiv för förslaget att behålla
den nedre bostadskostnadsgränsen på nuvarande nivå finner
utskottet det av statsfinansiella skäl inte möjligt att
tillmötesgå förslaget i motion Bo45 (v) yrkande 1 såvitt nu är i
fråga. Regeringens förslag till ändring i bostadsbidragslagens
19 och 20 §§ båda såvitt nu är i fråga tillstyrks. Även
beträffande denna fråga avstyrks motionerna Bo44 (m) yrkande 2
och Bo244 (c) yrkande 26 båda motionsyrkandena såvitt nu är i
fråga med hänvisning till att en omprövning av skattereformen
inte är aktuell.
Utskottet finner inte tillräcklig anledning tillstyrka
förslaget i yrkandet 3 i motion Bo45 (v) eller förslaget i
vänsterpartiets partimotion Bo223 yrkande 2 om reglerna för
bostadsbidragen vid skilsmässa. Vid behandlingen av liknande
motionsyrkanden förra året (bet. 1989/90:BoU21 s. 18) anförde
utskottet att gällande regler får anses lämpligt utformade.
Utskottet förutsätter att regeringen har sin uppmärksamhet
riktad på frågan och att regeringen, om så befinns erforderligt,
återkommer till riksdagen i ärendet. Med det anförda avstyrker
utskottet de båda motionsyrkandena. Regeringens förslag till
ändring av 19 och 20 §§ båda paragraferna såvitt nu är i fråga
tillstyrks.
Utformningen av det ekonomiska stödet till flerbarnsfamiljerna
tas upp i två motioner. I motion Bo207 (mp) föreslås ett
riksdagens tillkännagivande av innebörden att beräkningsgrunden
för det behovsprövade bostadsbidraget bör förändras för
flerbarnsfamiljer. Motionärerna anför att barnbidraget
procentuellt ökat mera för familjer med tre eller färre barn. De
finner det mot denna bakgrund därför motiverat att, vid
beräkning av bostadsbidragen, hänsyn tas till familjens faktiska
storlek.
I motion Bo44 (m) yrkande 3 föreslås att flerbarnstillägget
inom barnbidragssystemets ram skall utgöra 50 % av barnbidraget
(alternativt grundavdraget) för tredje barnet, 125 % för fjärde
barnet och 175% för vartdera av femte och följande barn. För
närvarande är tilläggen 50, 100 resp. 150 %.
Socialutskottet som yttrat sig över denna motion anför bl.a.
att utskottet förra året tillstyrkt de nu gällande reglerna för
beräkning av flerbarnstillägg med motiveringen att familjer med
fyra eller flera barn med oförändrade regler skulle få en
omotiverat stor kompensation med anledning av
skatteomläggningen. Socialutskottet vidhåller sin inställning
och upplyser att en fyrabarnsfamilj år 1992 får 55110 kr. per
år i barnbidrag och en fembarnsfamilj 80160 kr. år.
Bostadsutskottet, som inte har funnit skäl till annat
ställningstagande än socialutskottet, avstyrker motion Bo44 (m)
yrkande 3. Även förslaget i motion Bo207 (mp) om
flerbarnstilläggen avstyrks.
Bostadsbidrag till hushåll utan barn
Bostadsbidrag till hushåll utan barn består av ett belopp som
beror av bostadskostnadens storlek. Bidragsbeloppet grundas på
bostadskostnaden mellan en nedre och en övre gräns för
bostadskostnaden och utgår med 75 % av bostadskostnaden för
bidragstagare i åldern 18--28 år, i fortsättningen kallade
ungdomar, och med 30 % av bostadskostnaden till andra hushåll
utan barn. Bostadskostnadsgränser samt bidragsandelar framgår av
följande sammanställning.
00>Andra hushåll
00>utan barn 38>1 600 57>3 500
85>30
För ungdomar reduceras bidraget med ett belopp som motsvarar
en tredjedel av den bidragsgrundande inkomsten som överstiger
31000 kr. per år för ensamboende och 44000 kr. per år för
makar/samboende. För andra hushåll utan barn är reduktionen 10 %
av den del av den bidragsgrundande inkomsten som överstiger
66000 kr. per år. I propositionen anges att bostadsbidragen
till ungdomar bör anpassas till löne- och prisutvecklingen.
Inkomstgränsen för oreducerat bostadsbidrag föreslås höjas med
2000 kr. per år för ensamboende och med 3000 kr. per år för
makar/samboende. Den nedre bostadskostnadsgränsen föreslås höjas
med 100 kr. och den övre med 200 kr. Bostadsbidragen till andra
hushåll utan barn föreslås anpassas till löneutvecklingen genom
att inkomstgränsen för oreducerat bidrag höjs med 4000 kr. per
år.
Frågan om bostadsbidrag till hushåll utan barn tas upp i fem
motioner av vilka två väckts under allmänna motionstiden i år. I
motion Bo44 (m) yrkande 1 såvitt nu är i fråga, föreslås att
bostadsbidrag till hushåll utan barn avskaffas. Motionärerna
hänvisar till sin tidigare inställning i frågan.
Utskottet behandlade nyligen ett motionsyrkande med samma
innebörd som det nu aktuella. Utskottet anförde då bl.a. att
behovet av bostadsbidrag till hushåll utan barn snarast ökat med
anledning av de höjda boendekostnaderna. Utskottet vidhåller sin
uppfattning. Motion Bo44 (m) yrkande 1 såvitt nu är i fråga, om
avveckling av bostadsbidrag till hushåll utan barn,
avstyrks.
Bostadsbidragen till ungdomshushållen tas dessutom upp i tre
c-motioner. I den med anledning av propositionen väckta motionen
Bo47 föreslås att inkomstgränsen för oreducerat bidrag höjs till
59 000 kr. för makar/samboende och till 41 000 kr. för
ensamboende, att de övre bostadskostnadsgränserna sätts till
3300 kr. per månad resp. till 2 700 kr. per månad samt att
reduktionsfaktorerna sätts till 20 %. I de andra två
c-motionerna -- väckta under allmänna motionstiden --
partimotionen Bo225 yrkande 9 och motion Bo244 yrkande 22
föreslås ett riksdagens tillkännagivande bl.a. om vad i
motionerna anförts om stöd till ungdomars boende. Bl.a. anförs i
den sistnämnda motionen att en satsning på ett förstärkt
ungdomsbostadsbidrag är att föredra framför det
ungdomsbostadsstöd som kan utgå enligt förordningen (1987:530).
Slutligen tas ungdomsbostadsbidragen upp i motion Bo45 (v)
yrkande 1 såvitt nu är i fråga. I denna motion föreslås att den
nedre bostadskostnadsgränsen skall bibehållas på dagens nivå
dvs. vara 800 kr. per månad för hushåll som inte har studiemedel
och 1500 kr. per månad för hushåll som har studiemedel.
Bostadsbidragen till ungdomar är avsedda att ge det ekonomiska
stöd som behövs för att ge dem möjligheter att efterfråga och
behålla en bostad. Förslaget i propositionen om ändrade inkomst-
och bostadskostnadsgränser innebär, som framgått ovan, att
bidragen anpassas till inkomst- och bostadskostnadsutvecklingen.
Det skulle naturligtvis, sett ur den enskilde bidragstagarens
perspektiv, vara fördelaktigare om bidragen utformades enligt
förslaget i motion Bo45 (v) yrkande 1 såvitt nu är i fråga eller
enligt förslaget i motion Bo47 (c). Ett genomförande av
motionsförslagen skulle emellertid innebära stora
utgiftsökningar för bostadsbidragen för staten och kommunerna.
Även om skäl i och för sig således kan anföras för ökade
ungdomsbostadsbidrag utöver regeringens förslag finner utskottet
detta väl avvägt. Med hänvisning till det nu anförda tillstyrker
utskottet regeringens förslag om bostadsbidrag till ungdomar
utan barn, lagförslagets 14 och 21 §§, den sistnämnda
paragrafen såvitt nu är i fråga, och avstyrker motionerna Bo45
(v) yrkande 1 såvitt nu är i fråga och Bo47 (c). Förslagen i
centerpartiets partimotion Bo225 yrkande 9 och i motion Bo244
(c) yrkande 22 om förbättrade ungdomsbostadsbidrag väcktes under
allmänna motionstiden 1991 dvs. innan den nu behandlade
propositionen förelagts riksdagen. I den mån de båda
motionsyrkandena inte kan anses tillgodosedda genom förslaget i
propositionen avstyrker utskottet bifall även till dem.
Utskottet avstyrker också motion Bo44 (m) yrkande 1 såvitt nu är
i fråga, med hänvisning till vad ovan anförts om att
bostadsbidrag även fortsättningsvis bör kunna utgå till gruppen
hushåll utan barn.
Beträffande bostadsbidrag till andra hushåll utan barn har
förslaget i propositionen i huvudsak utformats i avsikt att
kompensera effekterna av skatteförändringarna. Mot denna
bakgrund föreslås att inkomstgränserna för oreducerat bidrag
höjs så att bidragen anpassas till löneutvecklingen. Gränsen
föreslås, som framgått ovan, höjas med 4 000 kr. till 70 000 kr.
per år. Över denna gräns reduceras bidraget med 10 %. Någon
ändring av bostadskostnadsgränserna eller av bidragsandelen
föreslås inte i propositionen. Ett accepterande av regeringens
förslag innebär att bostadsbidrag för den nu diskuterade gruppen
kommer att utgå med 30 % av bostadskostnaden mellan 1 600 kr.
och 3 500 kr. per år, om de övriga förutsättningarna för bidrag
är uppfyllda. Det maximala bidraget kommer för år 1992 att vara
detsamma som innevarande bidragsår dvs. 6 840 kr. (=570
kr./månad).
I motion Bo45 (v) yrkande 2 föreslås att bidragsandelen
avseende de nu diskuterade hushållen utan barn höjs från 30 %
till 50 %. I motionens yrkande 1 såvitt nu är i fråga föreslås
att den nedre bostadskostnadsgränsen behålls oförändrad för
denna grupp.
Det kan i och för sig hävdas att skäl finns att tillstyrka
motionen så att bidrag till gruppen andra hushåll utan barn kan
utgå med större belopp än i dag. Utskottet vill emellertid
erinra om att bostadsbidragen till ungdomar och till andra
hushåll utan barn har skilda syften. Bidragen till den senare
gruppen riktas till dem som till följd av låga inkomster får
begränsat utbyte av skattesänkningen, medan bostadsbidragen till
ungdomshushållen, som framgått ovan, främst inriktas på att ge
dem som har låga inkomster möjlighet att kunna efterfråga och
behålla en bostad.
Med hänvisning till att det nu inte finns skäl att ändra
inriktning av bidragsgivningen och mot bakgrund av att ett
accepterande av motionsförslaget skulle innebära relativt stora
kostnadsökningar för staten och kommunerna avstyrker utskottet
motion Bo45 (v) yrkande 1 såvitt nu är i fråga och yrkande 2 om
bidragsandelen avseende vissa hushåll utan barn m.m.
Regeringsförslaget om ändring i bostadsbidragslagens 21 § såvitt
nu är i fråga tillstyrks.
Slutligen tar utskottet i detta avsnitt upp förslaget i motion
Bo45 (v) yrkande 5 om fördelningen mellan staten och kommunerna
i vad gäller kostnaderna för bostadsbidrag. Motionärerna anser
att staten bör svara för 60 % och kommunerna för 40 % av
kostnaderna för bostadsbidrag fr.o.m. bidragsåret 1992. För
närvarande får kommunen statsbidrag med 50 % av sina kostnader.
Bidrag lämnas i efterskott för ett kalenderår i sänder.
Utskottet vill erinra om att en parlamentarisk kommitté fått i
uppdrag att bl.a. utforma ett nytt system för statens bidrag
till kommunerna. Kommittén skall avsluta sitt arbete senast den
31 oktober 1991. Utskottet, som anser att kommitténs förslag bör
avvaktas liksom beredningen av det, är inte berett tillstyrka
vad i motion Bo45 (v) yrkande 5 föreslagits om
kostnadsfördelningen stat--kommun avseende bostadsbidragen.
Lagförslaget i övrigt
Regeringens förslag till ändringar i bostadsbidragslagen i
övrigt tillstyrks av utskottet.
Övriga frågor
I bostadsbidragslagen anges i 2 § följande.
Med makar jämställs i denna lag, om bidragssökanden inte visar
skäl till annat, man och kvinna som utan att vara gifta med
varandra lever tillsammans och har eller har haft gemensamt barn
eller är kyrkobokförda på samma adress.
I tre motioner tas upp frågan om ändring av 2 §. Det gäller
motionerna Bo43 (fp), Bo45 (v) yrkande 4 och Bo46 (s). I den
förstnämnda och sistnämnda motionen anförs att det saknas skäl
att behålla den diskriminering som enligt motionärerna ligger
däri att endast heterosexuella samboende jämställs med makar. I
v-motionen anförs att homosexuella ungdomar är diskriminerade i
bostadsbidragssammanhang genom att de får lägre bostadsbidrag
bl.a. därför att för makar/samboende den övre
bostadskostnadsgränsen ligger över den för ensamstående. I de
tre motionerna föreslås en ändring i 2 § bostadsbidragslagen så
att med makar skall jämställas såväl sammanboende av samma som
av motsatt kön.
De regler som gäller i dag beträffande kretsen av
bidragsberättigade, och som alltså finns i 2 §
bostadsbidragslagen, var föremål för överväganden i proposition
1986/87:48 (s. 56--57). I förhållande till dagens regler gällde,
innan lagen trädde i kraft den 1 januari 1989, beträffande
hushåll utan barn att med makar jämställdes man och kvinna som
levde tillsammans under äktenskapsliknande förhållanden och hade
gemensamt hushåll.
Mot bakgrund bl.a. av att det inte kunde anses vara en uppgift
för myndigheterna att pröva om någon levde under
äktenskapsliknande förhållanden och att sådana undersökningar i
vissa fall ansetts kränka den personliga integriteten infördes
den nuvarande bestämmelsen. I den ovan nämnda propositionen
anfördes att frågan om avgränsning av kretsen av
bidragsberättigade är en av de mest svårhanterliga för de
bidragsbeviljande myndigheterna, inte minst med hänsyn till att
stora ekonomiska intressen inte sällan ställs mot kravet på
integritet för de sökande. I avsikt att minska risken för
integritetskränkningar infördes nu gällande regel. Initiativet
att bevisa att de i lagens 2 § uppställda förutsättningarna för
bostadsbidrag föreligger flyttades över från
bidragsmyndigheten till den sökande, något som måste anses
vara en stor fördel.
Med anledning av den genom motionerna Bo43 (fp), Bo45 (v)
yrkande 4 och Bo46 (s) aktualiserade frågan om kretsen av
bidragsberättigade vill utskottet anföra följande. En eventuell
ändring av 2 § bostadsbidragslagen bör ske med bibehållande av
den ordning som gäller för närvarande och som innebär ett
berättigat skydd för den personliga integriteten. Även vid en
eventuell förändring av 2 § bör det alltså ankomma på de sökande
att i förekommande fall visa vilka som ingår i
bostadsbidragshushållet.
En bedömning av frågan om också personer av samma kön skall
jämställas med makar när det gäller möjligheterna att erhålla
bostadsbidrag ger utskottet vidare anledning anföra följande.
Utskottet finner det rimligt att en eventuell vidgning av
kretsen av bidragsberättigade till att avse personer av samma
kön bör göras utan beaktande av samlevnadsform. Utskottet är
alltså inte berett att förorda att en vidgning av kretsen görs
så att endast homosexuella sambor kommer att omfattas av de
ändrade reglerna. En sådan ändring skulle annars kunna göras
genom att även bostadsbidragslagen togs in bland de lagar som
räknas upp i lagen (1987:813) om homosexuella sambor.
Beträffande denna lag kan erinras om att den är föremål för
utvärdering av en kommitté som också fått i uppdrag att överväga
en lagstiftning om s.k. registrerat partnerskap. Utredningen
skall bl.a. överväga vilket tillämpningsområde en sådan
lagstiftning bör ha och om en sådan lag bör omfatta enbart
homosexuella relationer eller om den i stället bör utgå från
någon form av hushållsgemenskap och i så fall vilken.
Utredningsarbetet skall vara slutfört före utgången av maj 1992.
Det får anses naturligt att avvakta det pågående
utredningsarbetet inte minst därför att detta i hög grad
omfattar de frågor som bör övervägas innan beslut fattas om att
vidga kretsen av de hushåll som är berättigade till
bostadsbidrag.
Utskottet anser att regeringen bör följa frågan och lämna
riksdagen sin syn på den i förening med eventuella förslag till
ändring i bostadsbidragslagen. Vad utskottet nu med anledning av
motionerna Bo43 (fp), Bo45 (v) yrkande 4 och Bo46 (s) anfört om
kretsen av bidragsberättigade hushåll bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.
I motion Bo231 (s) tas upp frågan om bostadsbidragsgrundande
kostnad vid kooperativ hyresrätt och föreslås att bostadskostnad
i dessa fall bör vara hyran med tillägg för räntekostnader för
de lån som tagits upp för att betala den insats som kan krävas
för att få hyra en lägenhet. Motionärerna erinrar om att räntan
på lån för förvärv av bostadsrättslägenhet numera får räknas in
i den bidragsgrundande bostadskostnaden om lånet tagits upp i
direkt anslutning till förvärvet.
I propositionen anförs att skäl saknas att göra åtskillnad
mellan bostadsrätten och den kooperativa hyresrätten när det
gäller beräkning av bostadsbidragsgrundande bostadskostnad. Även
räntan för lån till insats eller liknande kapitaltillskott i
kooperativ hyresrätt anses därför böra räknas in i den
bidragsgrundande bostadskostnaden.
Genom förslaget i propositionen får vad som förordats i motion
Bo231 (s) om bostadskostnad vid kooperativ hyresrätt anses
vara tillgodosett. Ett tillkännagivande enligt motionsförslaget
skulle därmed inte tjäna något verkligt syfte varför motionen
avstyrks.
I motion Bo214 (c) föreslås riksdagen begära förslag om att
den nuvarande bostadsbidragsansökan bör förändras och samordnas
till en "skattejämkningsansökan".
Ett motsvarande motionsyrkande har utskottet behandlat och
avstyrkt flera gånger tidigare och senast år 1990 (betänkande
1989/90:BoU21 s. 19). Utskottet anförde då, med hänvisning till
tidigare ställningstaganden, att det inte kunde anses lämpligt
att lägga uppgifter på skatteadministrationen av den karaktär
motionärerna förordat samt att det fick anses olämpligt att
tillskapa stora administrativa system för i grunden olikartade
uppgifter. Utskottet vidhåller sin uppfattning och avstyrker
motion Bo214 (c) om bostadsbidrag och skattejämkning.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande inkomstgränsen och den övre
bostadskostnadsgränsen m.m. avseende bostadsbidrag till
barnfamiljer
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:110 avslår
motionerna 1990/91:Bo44 yrkande 2 samt 1990/91:Bo244 yrkande 26
båda motionsyrkandena såvitt nu är i fråga och antar som bilaga
1 till detta betänkande fogat förslag till lag om ändring i
lagen (1988:786) om bostadsbidrag såvitt avser 9, 11 och 19 §§
den sistnämnda såvitt nu är i fråga,
res. 1 (m)
2. beträffande nedre bostadskostnadsgränsen
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:110 avslår
motionerna 1990/91:Bo44 yrkande 2, 1990/91:Bo45 yrkande 1 samt
1990/91:Bo244 yrkande 26 samtliga motionsyrkanden såvitt nu är i
fråga och antar som bilaga 1 till detta betänkande fogat förslag
till lag om ändring i lagen (1988:786) om bostadsbidrag såvitt
avser 19, 20 och 21 §§ paragraferna i motsvarande del,
res. 2 (m)-villk. res. 1
res. 3 (v)
3. beträffande bostadsbidrag vid skilsmässa
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:110 avslår
motionerna 1990/91:Bo45 yrkande 3 samt 1990/91:Bo223 yrkande 2
och antar som bilaga 1 till detta betänkande fogat förslag till
lag om ändring i lagen (1988:786) om bostadsbidrag såvitt avser
19 och 20 §§ båda paragraferna såvitt nu är i fråga,
res. 4 (c, v)
4. beträffande flerbarnstilläggen
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Bo44 yrkande 3 och
1990/91:Bo207,
res. 5 (m, c)
5. beträffande avveckling av bostadsbidragen till hushåll
utan barn
att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo44 yrkande 1 såvitt nu
är i fråga,
res. 6 (m)
6.beträffande bostadsbidrag till ungdomar utan barn
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:110 avslår
motionerna 1990/91:Bo44 yrkande 1, 1990/91:Bo45 yrkande 1 båda
motionsyrkandena såvitt nu är i fråga, 1990/91:Bo47,
1990/91:Bo225 yrkande 9 samt 1990/91:Bo244 yrkande 22 och antar
som bilaga 1 till detta betänkande fogat förslag till lag om
ändring i lagen (1988:786) om bostadsbidrag såvitt avser 14 och
21 §§ den sistnämnda såvitt nu är i fråga,
res. 7 (m)-villk. res. 6
res. 8 (c)-villk. mom. 5
res. 9 (v)-villk. mom. 5
7.beträffande bidragsandelen avseende vissa hushåll utan
barn m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:110 avslår
motion 1990/91:Bo45 yrkande 1 såvitt nu är i fråga och yrkande 2
och antar som bilaga 1 till detta betänkande fogat förslag till
lag om ändring i lagen (1988:786) om bostadsbidrag såvitt avser
21 § såvitt nu är i fråga,
res. 10 (m)-villk. res. 6
res. 11 (v)-villk. mom. 5
9.beträffande ändringar i bostadsbidragslagen i övrigt
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:110 antar
som bilaga 1 till detta betänkande fogat förslag till lag om
ändring i lagen (1988:786) om bostadsbidrag såvitt förslaget
inte behandlats ovan,
10.beträffande kretsen av bidragsberättigade hushåll
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo43,
1990/91:Bo45 yrkande 4 och 1990/91:Bo46 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
res. 13 (m)-villk. res. 7
11.beträffande bostadskostnad vid kooperativ hyresrätt
att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo231,
12.beträffande bostadsbidrag och skattejämkning
att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo214.
res. 14 (c)
Stockholm den 11 april 1991
På bostadsutskottets vägnar
Agne Hansson
Närvarande: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Magnus
Persson (s), Knut Billing (m), Lennart Nilsson (s), Nils Nordh
(s), Rune Evensson (s), Gunnar Nilsson (s), Jan Sandberg (m),
Siw Persson (fp), Birger Andersson (c), Jan Strömdahl (v),
Britta Sundin (s), Ulla Berg (s), Nils Fredrik Aurelius (m),
Ingrid Hasselström Nyvall (fp) och Claes Roxbergh (mp).
Reservationer
1. Inkomstgränsen och den övre bostadskostnadsgränsen m.m.
avseende bostadsbidrag till barnfamiljer (mom. 1)
Knut Billing, Jan Sandberg och Nils Fredrik Aurelius (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar
med "Utskottet vill" och på s. 5 slutar med "till
barnfamiljer" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar uppfattningen i motion Bo44 (m) om att
bostads- och skattepolitiken bör utformas så att bostadsbidrag
endast undantagsvis behövs. Den utformning politiken nu har på
dessa områden innebär beträffande bostadsbidragen att det är
svårt för barnfamiljerna att själva kunna förbättra sin ekonomi.
De kommer oförskyllt in i ett bidragsberoende. Ju flera barn det
finns i en familj desto mindre blir i allmänhet behållningen för
familjeekonomin när t.ex. en hemarbetande make tar
förvärvsarbete sedan skatt och värdet av minskade bostadsbidrag
räknats bort. En sådan ordning är naturligtvis oacceptabel och
borde rättats till för länge sedan. Emellertid tycks regeringen
inte ha kraft och förmåga och kanske inte heller intresse att ta
sig an problemet. Tvärtom genom de nu i propositionen föreslagna
förändringarna av bostadsbidragen förstärks den ovan beskrivna
negativa effekten.
Utskottet delar den uppfattning som förs fram i motionen om
att skattetrycket måste sänkas och bostadsbidragen till
barnfamiljer utformas med beaktande av ett skattesystem med
lägre skattetryck. Det är mot denna bakgrund förslaget i motion
Bo44 (m) yrkande 2 såvitt nu är i fråga skall ses. Utskottet,
som delar motionärernas uppfattning, kan inte tillstyrka
regeringens förslag om höjda bostadsbidrag för barnfamiljer för
år 1992. Utskottets förslag innebär att vad i motion Bo244 (c)
yrkande 26 såvitt nu är i fråga förordats kommer att beaktas i
inte ringa grad.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:1.beträffande inkomstgränsen och den övre
bostadskostnadsgränsen m.m. avseende bostadsbidrag till
barnfamiljer
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo44 yrkande
2 och 1990/91:Bo244 yrkande 26 båda motionsyrkandena såvitt nu
är i fråga avslår det vid propositionen 1990/91:110 fogade
förslaget till lag om ändring i lagen (1988:786) om
bostadsbidrag såvitt avser 9, 11 och 19 §§ den sistnämnda såvitt
nu är i fråga,
2. Nedre bostadskostnadsgränsen (mom. 2)
Under förutsättning av bifall till reservation 1
Knut Billing, Jan Sandberg och Nils Fredrik Aurelius (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar
med "Även om" och slutar med "är aktuell" bort ha följande
lydelse:
Som framgått ovan har utskottet anslutit sig till förslaget i
motion Bo45 (m) om att reglerna för bostadsbidragen till
barnfamiljer för år 1992 bör vara desamma som år 1991. Förslaget
i motion Bo45 (v) yrkande 1 såvitt nu är i fråga om oförändrad
nedre bostadskostnadsgräns är vid en sådan uppfattning
tillgodosett. Detsamma får anses gälla motion Bo244 (c) yrkande
26 såvitt nu är i fråga. Propositionen avstyrks i motsvarande
del.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:2.beträffande nedre bostadskostnadsgränsen
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo44 yrkande
2, 1990/91:Bo45 yrkande 1 och 1990/91:Bo244 yrkande 26 samtliga
motionsyrkanden såvitt nu är i fråga avslår det vid
propositionen 1990/91:110 fogade förslaget till lag om ändring i
lagen (1988:786) om bostadsbidrag såvitt avser 19, 20 och 21 §§
paragraferna i motsvarande del,3. Nedre bostadskostnadsgränsen
(mom. 2)
Jan Strömdahl (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar
med "Även om" och slutar med "är aktuell" bort ha följande
lydelse:
Utskottet delar uppfattningen i motion Bo45 (v) yrkande 1
såvitt nu är i fråga om att den nedre bostadskostnadsgränsen bör
hållas oförändrad för år 1992. Det innebär som motionärerna
anför en höjning med 75 kr. per månad för de hushåll som får
oreducerade bostadsbidrag. Ett genomförande av motionärernas
förslag skulle dessutom i många fall innebära en reell
förbättring för de barnfamiljer som får bostadsbidrag. Detta är
viktigt inte minst därför att regeringens förslag om höjda
inkomst- och bostadskostnadsgränser får anses nödvändiga för att
bidragens värde inte skall urholkas.
Utskottet föreslår att riksdagen tillstyrker förslaget i den
ovannämnda v-motionen om förändrade nedre bostadskostnadsgränser
för bostadsbidrag till barnfamiljer och avstyrker regeringens
förslag i motsvarande del. Med det anförda får förslagen i
motionerna Bo44 (m) yrkande 2 och Bo244 (c) yrkande 26 båda
yrkandena såvitt nu är i fråga anses delvis tillgodosedda.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:2.beträffande nedre bostadskostnadsgränsen
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo44 yrkande
2, 1990/91:Bo45 yrkande 1 och 1990/91:Bo244 yrkande 26 samtliga
motionsyrkanden såvitt nu är i fråga avslår det vid proposition
1990/91:110 fogade förslaget till lag om ändring i lagen
(1988:786) såvitt avser 19, 20 och 21 §§ paragraferna såvitt nu
är i fråga och antar som bilaga 2 till detta betänkande fogat
förslag till lag om ändring i lagen (1988:786) om bostadsbidrag
i motsvarande del,
4. Bostadsbidrag vid skilsmässa (mom. 3)
Agne Hansson (c), Birger Andersson (c) och Jan Strömdahl (v)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar
med "Utskottet finner inte tillräcklig" och slutar med "fråga
tillstyrks" bort ha följande lydelse:
Med anledning av vad i motion Bo45 (v) anförts om
bostadsbidrag vid skilsmässa finner utskottet det motiverat att
det fasta beloppet 1000 kr. per månad för barnfamiljer skall
kunna delas av föräldrarna alternativt helt utgå till endera
föräldern oavsett var barnet är kyrkobokfört. Riksdagen bör
föreläggas ett förslag i frågan hösten 1991 i sådan tid att vad
nu förordats kan tillämpas fr.o.m. bidragsåret 1992. Genom de nu
aktualiserade förslagen bör det också bli möjligt för den
förälder hos vilken barnet inte är kyrkobokfört att ha en
tillräckligt stor bostad. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna. Med det anförda
tillgodoses i allt väsentligt också förslaget i vänsterpartiets
partimotion Bo233 yrkande 2.
dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:3.beträffande bostadsbidrag vid skilsmässa
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo45 yrkande
3 och 1990/91:Bo233 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
5. Flerbarnstillägg (mom. 4)
Agne Hansson (c) Knut Billing (m), Jan Sandberg (m), Birger
Andersson (c) och Nils Fredrik Aurelius (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar
med "Socialutskottet som" och på s. 6 slutar med
"flerbarnstilläggen avstyrks" bort ha följande lydelse:
Socialutskottet har beretts tillfälle att yttra sig över
förslaget i motion Bo44 (m) yrkande 3 om uppräkning av
flerbarnstilläggen fr.o.m. år 1992. Som anförs i en avvikande
mening från utskottets m- och c-ledamöter har
flerbarnsfamiljerna fått en betydande relativ försämring av sin
ekonomi genom den justering av bl.a. flerbarnstilläggen som
gjordes i samband med skatteomläggningen. Enligt nu gällande
regler får trebarnsfamiljer i år en höjning av barnbidraget och
flerbarnstillägg med 7 980 kr., medan fembarnsfamiljen får en
höjning med 6 144 kr., samtidigt som det maximala
bostadsbidraget är detsamma i en familj med tre barn eller
flera. Det har också visat sig att hyrorna stigit mera än
beräknat till följd av skatteomläggningen. Bostadsutskottet
anser att riksdagen som sin mening bör ge regeringen till känna
att flerbarnstilläggen bör räknas upp i enlighet med
motionärernas förslag och alltså från den 1 januari 1992 utgöra
50 % av barnbidraget för tredje barnet, 125 % för fjärde och 175
% för det femte och följande barn.
Ett förverkligande av motionärernas förslag skulle undanröja
det ovan beskrivna orättvisa förhållandet för familjer med fyra
eller flera barn. Regeringen bör därför hösten 1991 förelägga
riksdagen ett förslag om ändring i barnbidragslagen i enlighet
med vad nu förordats. Med det anförda får även förslaget i
motion Bo207 (mp) anses tillgodosett.
dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:4.beträffande flerbarnstilläggen
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo44 yrkande
3 och 1990/91:Bo207 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om flerbarnstillägg,
6. Avveckling av bostadsbidragen till hushåll utan barn (mom.
5)
Knut Billing, Jan Sandberg och Nils Fredrik Aurelius (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar
med "Utskottet behandlade" och slutar med "barn avstyrks"
bort ha följande lydelse:
Som tidigare framhållits i motioner från moderata
samlingspartiet bör bostadsbidrag inte utgå till hushåll utan
barn. Ett genomförande av den moderata skattepolitiken kommer
att minska bidragsberoendet för hushåll utan barn. Utskottet
tillstyrker med det anförda motionen Bo44 (m) yrkande 1 om
avskaffande av bostadsbidrag för dessa hushåll. Riksdagen bör
hösten 1991 föreläggas ett förslag i frågan så att bidragen kan
avvecklas vid utgången av detta år.
dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:5.beträffande avveckling av bostadsbidragen till
hushåll utan barn
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo44 yrkande 1
såvitt nu är i fråga som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört om avveckling av bostadsbidrag till hushåll
utan barn,
7. Bostadsbidrag till ungdomar utan barn (mom. 6)
Under förutsättning av bifall till reservation 6
Knut Billing, Jan Sandberg och Nils Fredrik Aurelius (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar
med "Bostadsbidragen till ungdomar" och på s. 8 slutar med "utan
barn" bort ha följande lydelse:
Utskottet har ovan tillstyrkt förslaget i motion Bo44 (m)
yrkande 1 om att bostadsbidragen till hushåll utan barn bör
avvecklas. Utskottet förordar att ett förslag om att avveckla
dem vid utgången av år 1991 skall föreläggas riksdagen i höst.
Detta bör ges regeringen till känna. Skäl saknas därför att i
sak överväga vad i propositionen och i vissa motioner anförts om
utformningen av dessa bidrag.
dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:6.beträffande bostadsbidrag till ungdomar utan
barn
att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:110 och
motion 1990/91:Bo44 yrkande 1 såvitt nu är i fråga samt med
avslag på motionerna 1990/91:Bo45 yrkande 1 såvitt nu är i
fråga, 1990/91:Bo47, 1990/91:Bo225 yrkande 9 och 1990/91:Bo244
yrkande 22 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
8. Bostadsbidrag till ungdomar utan barn (mom. 6)
Vid bifall till utskottets hemställan under mom. 5
Agne Hansson och Birger Andersson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar
med "Bostadsbidragen till ungdomar" och på s. 8 slutar med "utan
barn" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar uppfattningen i motion Bo47 (c) om att
ungdomar är en grupp som drabbats speciellt hårt av de ökade
boendekostnaderna som till stor del är en konsekvens av den s.k.
skattereformen. Centerpartiet har hävdat och hävdar att en annan
finansiering av skatteomläggningen, med bl.a. lägre moms på
bostadsbyggandet och på boendet, skulle inneburit ett väsentligt
mindre behov av bostadsbidrag än det blir med den av
socialdemokraterna och folkpartiet liberalerna genomdrivna
finansieringen.
Eftersom utskottet och riksdagen, åtminstone temporärt, måste
acceptera att boendekostnaderna ökar betydligt mera än vad t.ex.
bostadsministern tidigare räknat med och mot bakgrund av att
speciellt ungdomarnas boendesituation många gånger är mycket
besvärligt föreslår utskottet att bostadsbidragen för denna
grupp ökas betydligt mera än vad regeringen föreslagit.
Utskottet ansluter sig i denna del till den ovannämnda
centermotionen och förordar att inkomstgränsen för oreducerat
bostadsbidrag höjs till 41 000 kr. för ensamboende (+8 000 kr. i
förhållande till regeringens förslag) och till 59 000 kr. för
makar/samboende (+12 000 kr.). Den övre bostadskostnadsgränsen
bör höjas med ytterligare 200 kr. utöver regeringens förslag
till 2 700 kr. per månad för ensamboende och till 3 300 kr. per
månad för makar/samboende. Reduktionsfaktorn bör sänkas från en
tredjedel till 20%. De nu förordade reglerna bör gälla från
den 1 januari 1992. Ett genomförande av förslaget i motionen
skulle innebära ett ökat oreducerat bostadsbidrag med ca 150 kr.
per månad, vilket är en dubbelt så stor ökning som enligt
regeringens förslag. Dessutom kommer betydligt flera ungdomar
att få bostadsbidrag än enligt regeringens förslag på grund av
de kraftigt höjda inkomstgränserna. Den lösning som förordas i
motionen är att föredra framför det stöd som kan utgå som s.k.
ungdomsbostadsstöd. Vad nu anförts innebär en tillstyrkan till
motion Bo47 (c). Med det anförda får också förslagen i
centerpartiets partimotion Bo225 yrkande 9 och i motion Bo244
(c) yrkande 22 anses i inte ringa grad tillgodosedda. Däremot
kan utskottet inte tillmötesgå regeringens förslag såvitt nu är
i fråga eller förslagen i motionerna Bo44 (m) yrkande 1 och Bo45
(v) yrkande 1 båda dessa yrkanden såvitt nu är i fråga.
dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
6.beträffande bostadsbidrag till ungdomar utan barn
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo47,
1990/91:Bo225 yrkande 9, 1990/91:Bo244 yrkande 22 och med avslag
på regeringens förslag i proposition 1990/91:110 och motionerna
1990/91:Bo44 yrkande 1 och 1990/91:Bo45 yrkande 1 dessa båda
motionsyrkanden såvitt nu är i fråga antar som bilaga 3 till
detta betänkande fogat förslag till lag om ändring i lagen
(1988:786) om bostadsbidrag såvitt avser 14 och 21 §§ den
sistnämnda såvitt nu är i fråga,
9. Bostadsbidrag till ungdomar utan barn (mom. 6)
Vid bifall till utskottets hemställan under mom. 5
Jan Strömdahl (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar
med "Bostadsbidragen till ungdomar" och på s. 8 slutar med "utan
barn" bort ha följande lydelse:
Liksom när det gäller bostadsbidrag till barnfamiljer bör den
lägsta bidragsgrundande bostadskostnadsgränsen, som föreslås i
motion Bo45 (v), behållas även för hushåll utan barn. Ett
bibehållande av dessa gränser skulle i inte ringa grad bidra
till att bostadsbidragens värde inte urholkas. Ett bibehållande
av denna gräns skulle också innebära att alla hushåll utan barn
som får bostadsbidrag skulle få större bostadsbidrag än om
regeringens förslag genomförs. Utskottet tillstyrker motionen.
Övriga motioner i vilka behandlas frågan om bostadsbidrag till
ungdomar utan barn avstyrks. Regeringens förslag tillstyrks i de
delar det avser bl.a. de övre bostadskostnadsgränserna och
inkomstgränserna.
dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
6.beträffande bostadsbidrag till ungdomar utan barn
att riksdagen med anledning av regeringens förslag i
proposition 1990/91:110 och motion 1990/91:45 yrkande 1 såvitt
nu är i fråga och med avslag på motionerna 1990/91:Bo44 yrkande
1 såvitt nu är ifråga, 1990/91:Bo47, 1990/91:Bo225 yrkande 9
samt 1990/91:Bo244 yrkande 22 antar som bilaga 2 till detta
betänkande fogat förslag till lag om ändring i lagen (1988:786)
om bostadsbidrag såvitt avser 14 § såvitt nu är i fråga,
10. Bidragsandelen avseende vissa hushåll utan barn m.m. (mom.
7)
Under förutsättning av bifall till reservation 6
Knut Billing, Jan Sandberg och Nils Fredrik Aurelius (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar
med "Det kan" och slutar med "fråga tillstyrks" bort ha
följande lydelse:
Utskottet har ovan tillstyrkt förslaget i motion Bo44 (m)
yrkande 1 om att bostadsbidragen till hushåll utan barn bör
avvecklas vid årsskiftet 1991-1992. Skäl saknas därför att i sak
granska förslaget i motion Bo45 (v) yrkande 1 såvitt nu är i
fråga, yrkande 2 om den nedre bostadskostnadsgränsen och om
bidragsandelens storlek för denna grupp bidragstagare. 21 §
bostadsbidragslagen i motsvarande del bör upphöra att gälla vid
utgången av år 1991. Detta bör ges regeringen till känna.
Regeringen bör i ärendet återkomma till riksdagen.
dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:7.beträffande bidragsandelen avseende vissa
hushåll utan barn m.m.
att riksdagen avslår motion 1990/91:45 yrkande 1 såvitt nu är
i fråga och yrkande 2 och som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
11. Bidragsandelen avseende vissa hushåll utan barn m.m. (mom.
7)
Vid bifall till utskottets hemställan under mom. 5
Jan Strömdahl (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar
med "Det kan" och slutar med "fråga tillstyrks" bort ha följande
lydelse:
Som anförs i v-motionen har gruppen ensamstående med låga
inkomster råkat illa ut på grund av skatteomläggningen. De har
inte sällan drabbats av alla kostnadshöjningar utan att vinna
något på omläggningen. Utskottet delar motionärens uppfattning
att bidragsandelen avseende bostadsbidrag för "andra hushåll
utan barn" bör höjas från 30 till 50 %. Med hänvisning till vad
ovan anförts tillstyrker utskottet också motionärens förslag om
förändrad nedre bostadskostnadsgräns även för denna grupp.
dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:7.beträffande bidragsandelen avseende vissa
hushåll utan barn m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo45 yrkande 1
såvitt nu är i fråga och yrkande 2 antar som bilaga 2 till detta
betänkande fogat förslag till lag om ändring i lagen (1988:786)
om bostadsbidrag såvitt avser 21 § i motsvarande del,
12. Kostnadsfördelningen stat--kommun (mom. 8)
Jan Strömdahl (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar
med "Utskottet vill" och på s. 9 slutar med "avseende
bostadsbidragen" bort ha följande lydelse:
Som framhålls i motion Bo45 (v) innebär skatteomläggningen och
ett nytt bostadsfinansieringssystem med minskade generella
subventioner som måste kompenseras med ett utökat riktat
individuellt stöd (bostadsbidrag) att kommunerna kommer att få
ta på sig en större andel av kostnaderna för
bostadssubventionerna, eftersom kostnaderna för bostadsbidragen
i dag delas lika mellan staten och kommunerna.
Staten bör som motionärerna anför successivt ta på sig en
större andel av de ökade kostnaderna för bostadsbidragen. För år
1992 bör staten svara för 60 % av kostnaderna för
bostadsbidragen.
dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
8.beträffande kostnadsfördelningen stat--kommun
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo45 yrkande 5
antar som bilaga 2 till detta betänkande fogat förslag till lag
om ändring i lagen (1988:786) om bostadsbidrag såvitt avser 32
§,
13. Kretsen av bidragsberättigade hushåll (mom. 10)
Under förutsättning av bifall till reservation 6
Knut Billing, Jan Sandberg och Nils Fredrik Aurelius (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med
"I bostadsbidragslagen" och på s. 10 slutar med "till känna"
bort ha följande lydelse:
Förslagen i motionerna Bo43 (fp), Bo45 (v) yrkande 4 och Bo46
(s) om en ändring av kretsen av bidragsberättigade har relevans
endast beträffande gruppen hushåll utan barn. Utskottet har ovan
tillstyrkt förslaget i motion Bo44 (m) yrkande 1 om att
bostadsbidrag för denna grupp bör avskaffas. Skäl saknas därför
att i sak granska förslagen i s-, fp- och v-motionerna om
ändring av kretsen av bidragsberättigade.
dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
10.beträffande kretsen av bidragsberättigade hushåll
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Bo43, 1990/91:Bo45
yrkande 4 och 1990/91:Bo46,
14. Bostadsbidrag och skattejämkning (mom. 12)
Agne Hansson och Birger Andersson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11
börjar med "Ett motsvarande" och slutar med "och
skattejämkning" bort ha följande lydelse:
Det finns, som framhålls i den nu behandlade c-motionen,
starka skäl som talar för att bostadsbidragssystemet måste
förändras. I enlighet med förslaget i motionen bör sålunda
dagens bostadsbidrag ersättas med ett jämkningsförfarande inom
skattesystemets ram. De uppenbara olägenheter bl.a. i form av
bristande överensstämmelse mellan bidragsgrundande inkomst och
verklig inkomst och de möjligheter till fusk med bidragen som
dagens system erbjuder skulle härvid försvinna. Om nuvarande
bostadsbidragsansökan omformas till en
"skattejämkningsansökan" skulle förenklingar för såväl den
enskilde som den administrativa apparaten uppkomma.
Det nu förordade systemet innebär i korthet att den
bidragssökande får en skatteminskning motsvarande beräknat
bostadsbidrag. I samband med beräkning av slutlig skatt justeras
"skatteminskningen" till ett exakt belopp i förhållande till då
känd inkomst, bostadskostnad, familjeförhållanden m.m. Har
reduceringen varit för hög blr det "restskatt" och om den varit
för låg blir det återbäring.
Genom att i stort sett alla inkomsttagare skall deklarera och
därmed slutlig skatt skall beräknas torde merarbetet för
skattemyndigheten genom det "utvidgade" skattejämkningssystemet
motsvara endast en ringa del av nuvarande bidragshantering.
I sammanhanget bör poängteras att förslaget inte innebär en
återgång till de gamla inkomstavdragen utan att det är fråga om
en skattereducering som helt styrs av de bidragsbestämmelser som
riksdagen kommer att besluta om.
Det finns enligt utskottets mening så stora fördelar med den
nu förordade ordningen att den bör införas snarast i enlighet
med förslagen i motion Bo214 (c). Riksdagens ställningstagande i
denna del bör ges regeringen till känna.
dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:12.beträffande bostadsbidrag och
skattejämkning
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo214 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilt yttrande
Bostadsbidrag och skatter
Agne Hansson och Birger Andersson (båda c) anför:
I nu föreliggande betänkande behandlas bl.a. fyra c-motioner
varav tre väcktes under den allmänna motionstiden 1991. I vissa
av dessa motioner diskuteras utformningen av bostadsbidragen mot
bakgrund av centerpartiets förslag till utformningen av
skattesystemet. Bl.a. anförs i en av motionerna att ett
genomförande av centerns skatteförslag också skulle medföra
lägre beskattning på boendet, något som i sin tur innebär att
allt färre boende kommer att behöva bostadsbidrag.
Centerpartiets motioner om skattesystemets utformning behandlas
i skatteutskottets betänkande 1990/91:SkU17. Riksdagen avslog
den 10 april dessa motioner. Med hänvisning till detta beslut
kan det inte nu anses meningsfullt att hävda att förslagen i
c-motionerna avseende bostadsbidragen bör genomföras, eftersom
dessa förslag ju har en klar anknytning till centerns
skatteförslag. Det år 1990 och nyligen fattade riksdagsbeslutet
om skattereformens innehåll är dock betydligt sämre för
låginkomsttagarna, inte minst i vad gäller deras möjligheter att
behålla en acceptabel bostadsstandard. Från centerpartiets sida
ämnar vi emellertid senare återkomma till frågorna om skatte-
och bostadsbidragssystemens utformning. Vi har emellertid -- som
framgått ovan -- beträffande bostadsbidrag till ungdomar utan
barn och beträffande flerbarnstilläggen ansett det så viktigt
att förändringar görs redan nästa bidragsår att vi i dessa
frågor reserverat oss i syfte att i inte ringa grad undanröja de
svårigheter dessa grupper oförskyllt hamnat i genom den av
socialdemokraterna och folkpartiet liberalerna genomförda
finansieringen av skattereformen.
Regeringens av utskottet tillstyrkta
Bilaga 1
Reservantens
Förslag till [tillhör res. 3, 9, 11 och 12 (v)]
Lag om ändring i lagen (1988:786) om bostadsbidrag
Bilaga 2
Härigenom föreskrivs att 19--21 och 32 §§ lagen (1988:786)
om bostadsbidrag skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
19 §
Bostadsbidrag lämnas Bostadsbidrag lämnas
månadsvis 1. med 1 000 månadsvis 1. med 1 000
kronor samt 2. med 75 procent kronor samt 2. med 75 procent
av den del av bostadskostnaden av den del av bostadskostnaden
per månad som för per månad som för
familjer med ett barn familjer med ett barn
överstiger 1 800 kronor men överstiger 1 800 kronor men
inte 2 400 kronor, familjer inte 2 400 kronor, familjer
med två barn överstiger med två barn överstiger
1 500 kronor men inte 2 800 1 500 kronor men inte 2 800
kronor, familjer med tre eller kronor, familjer med tre eller
flera barn överstiger 1 200 flera barn överstiger 1 200
kronor men inte 3 200 kronor. kronor men inte 3 200 kronor.
Om bostadskostnaden Om bostadskostnaden
överstiger de belopp som överstiger de belopp som
anges i första stycket 2, anges i första stycket 2,
lämnas bostadsbidrag med 50 lämnas bostadsbidrag med 50
procent av den procent av den
överskjutande överskjutande
bostadskostnaden per månad bostadskostnaden per månad
upp till 3 500 kronor för upp till 3 900 kronor för
familjer med ett barn, 4 000 familjer med ett barn, 4 400
kronor för familjer med kronor för familjer med
två barn, 4 500 kronor två barn, 5 000 kronor
för familjer med tre eller för familjer med tre eller
flera barn. flera barn.
Högre bostadskostnad än som anges i andra stycket får beaktas,
om bidragssökanden eller någon medlem av dennes familj är
handikappad och socialnämnden har tillstyrkt att bidrag lämnas
för en högre kostnad.
Närmare föreskrifter om beräkningen av bostadskostnadens
storlek meddelas av regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer.
20 §
Bostadsbidrag enligt 19 § första stycket 1 lämnas endast till
familjer med barn som avses i 3 § första stycket 1 och 2. Om
föräldrarna inte bor tillsammans men har gemensam vårdnad om
barnet, skall bidraget tillfalla den av föräldrarna som barnet
är kyrkobokfört hos.
Är föräldern under Är föräldern under
bidragsåret under 29 år bidragsåret under 29 år
och får denne inte bidrag och får denne inte bidrag
enligt första stycket, enligt första stycket,
skall bidrag enligt 19 § skall bidrag enligt 19 §
första stycket 2 första stycket 2
beräknas på den del av beräknas på den del av
bostadskostnaden per månad bostadskostnaden per månad
som överstiger 800 kronor som överstiger 800 kronor
eller för den som får eller för den som får
studiemedel 1500 kronor. studiemedel 1600 kronor.
Bidrag enligt 19 § första stycket 2 och andra stycket samma
paragraf får lämnas endast till den som bor i en bostad som han
äger eller innehar med hyres- eller bostadsrätt.
Närmare föreskrifter om vad som gäller när bostaden utgör en
del av upplåtarens egen bostad, hyrs i andra hand eller är en
gruppbostad för flera familjer meddelas av regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer.
21 §
Är bidragssökanden och Är bidragssökanden och
dennes make under dennes make under
bidragsåret under 29 år, bidragsåret under 29 år,
lämnas bostadsbidrag med 75 lämnas bostadsbidrag med 75
procent av den del av procent av den del av
bostadskostnaden per månad bostadskostnaden per månad
som överstiger 800 kronor som överstiger 800 kronor
men inte 2300 kronor för men inte 2500 kronor för
ensamboende och 2900 kronor ensamboende och 3100 kronor
för makar. För för makar. För
hushåll där någon hushåll där någon
får studiemedel lämnas får studiemedel lämnas
bostadsbidrag dock endast bostadsbidrag dock endast
för den del av för den del av
bostadskostnaden per månad bostadskostnaden per månad
som överstiger 1500 kronor. som överstiger 1600 kronor.
Har den bidragssökande Har den bidragssökande
eller dennes make under eller dennes make under
bidragsåret fyllt 29 år bidragsåret fyllt 29 år
eller uppnår någon av eller uppnår någon av
dem denna ålder under dem denna ålder under
bidragsåret, lämnas bidragsåret, lämnas
bostadsbidrag med 30 procent bostadsbidrag med 50 procent
av den del av bostadskostnaden av den del av bostadskostnaden
per månad som överstiger per månad som överstiger
1 600 kronor men inte 3500 1 600 kronor men inte 3500
kronor. kronor.
Högre bostadskostnad än som anges i första eller andra stycket
får beaktas, om bidragssökanden eller dennes make är handikappad
och socialnämnden har tillstyrkt att bidrag lämnas för en högre
kostnad.
Närmare föreskrifter om beräkningen av bostadskostnadens
storlek meddelas av regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer.
32 §
För bostadsbidrag som För bostadsbidrag som
kommunen har lämnat enligt kommunen har lämnat enligt
denna lag får kommunen denna lag får kommunen
statsbidrag med 50 procent av statsbidrag med 60 procent av
sina kostnader. Bidraget sina kostnader. Bidraget
lämnas i efterskott för lämnas i efterskott för
ett kalenderår i sänder. ett kalenderår i sänder.
Länsbostadsnämnden prövar ärenden om statsbidrag.
Ansökan om statsbidrag Ansökan om statsbidrag
skall lämnas in till skall lämnas in till
länsbostadsnämnden. länsbostadsnämnden.
Plan- och bostadsverket Boverket sköter
sköter utbetalningen av utbetalningen av statsbidrag.
statsbidrag.
Närmare föreskrifter om förfarandet i övrigt meddelas av
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991 och tillämpas första
gången i fråga om bostadsbidrag för år 1992.
Reservanternas
Förslag till [tillhör res. 8 (c)]
Lag om ändring i lagen (1988:786) om bostadsbidrag
Bilaga 3
Härigenom föreskrivs att 14 och 21 §§ lagen (1988:786) om
bostadsbidrag skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
14 §2
Är bidragssökanden och Är bidragssökanden och
dennes make under dennes make under
bidragsåret under 29 år bidragsåret under 29 år
lämnas bostadsbidrag med lämnas bostadsbidrag med
lägst det belopp som lägst det belopp som
följer av 21 § första följer av 21 § första
stycket, om den stycket, om den
bidragsgrundande inkomsten bidragsgrundande inkomsten
inte överstiger 31 000 inte överstiger 41000
kronor för en ensamboende kronor för en ensamboende
och 44 000 kronor för och 59 000 kronor för
makar. Om den bidragsgrundande makar. Om den bidragsgrundande
inkomsten är högre, inkomsten är högre,
skall bidragsbeloppet minskas skall bidragsbeloppet minskas
med en tredjedel av den med 20 procent av den
överskjutande inkomsten. överskjutande inkomsten.
Har bidragssökanden eller Har bidragssökanden eller
dennes make fyllt 29 år dennes make fyllt 29 år
eller uppnår någon av eller uppnår någon av
dem denna ålder under dem denna ålder under
bidragsåret lämnas bidragsåret lämnas
bostadsbidrag med lägst det bostadsbidrag med lägst det
bidragsbelopp som följer av bidragsbelopp som följer av
21 § andra stycket, om den 21 § andra stycket, om den
bidragsgrundande inkomsten bidragsgrundande inkomsten
inte överstiger 66000 inte överstiger 70 000
kronor. Om den kronor. Om den
bidragsgrundande inkomsten bidragsgrundande inkomsten
är högre, skall är högre, skall
bidragsbeloppet minskas med 10 bidragsbeloppet minskas med 10
procent av den procent av den
överskjutande inkomsten. överskjutande inkomsten.
Om en bidragssökande som avses i första stycket begär det,
skall bostadsbidrag lämnas enligt andra stycket under
förutsättning att det är förmånligare för denne.
Om en bidragssökande som avses i andra stycket begär det,
skall bostadsbidrag lämnas enligt första stycket under
förutsättning att det är förmånligare för den sökande och att
denne eller dennes make uppbär studiemedel.
21 §
Är bidragssökanden och Är bidragssökanden och
dennes make under dennes make under
bidragsåret under 29 år, bidragsåret under 29 år,
lämnas bostadsbidrag med 75 lämnas bostadsbidrag med 75
procent av den del av procent av den del av
bostadskostnaden per månad bostadskostnaden per månad
som överstiger 800 kronor som överstiger 900 kronor
men inte 2300 kronor för men inte 2700 kronor för
ensamboende och 2900 kronor ensamboende och 3300 kronor
för makar. För för makar. För
hushåll där någon hushåll där någon
får studiemedel lämnas får studiemedel lämnas
bostadsbidrag dock endast bostadsbidrag dock endast
för den del av för den del av
bostadskostnaden per månad bostadskostnaden per månad
som överstiger 1500 kronor. som överstiger 1600 kronor.
Har den bidragssökande eller dennes make under bidragsåret
fyllt 29 år eller uppnår någon av dem denna ålder under
bidragsåret, lämnas bostadsbidrag med 30 procent av den del av
bostadskostnaden per månad som överstiger 1 600 kronor men inte
3 500 kronor.
Högre bostadskostnad än som anges i första eller andra stycket
får beaktas, om bidragssökanden eller dennes make är handikappad
och socialnämnden har tillstyrkt att bidrag lämnas för en högre
kostnad.
Närmare föreskrifter om beräkningen av bostadskostnadens
storlek meddelas av regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991 och tillämpas första
gången i fråga om bostadsbidrag för år 1992.
Bostadsutskottet har berett socialutskottet tillfälle att
yttra sig över motion 1990/91:Bo44 (m) yrkande 3.
Utskottet
I motion Bo44 av Knut Billing m.fl. (m) yrkas att
riksdagen beslutar att flerbarnstillägget från den 1 januari
1992 skall utgöra 50 procent av barnbidraget (alternativt
grundavdraget) för tredje barnet, 125 procent för fjärde barnet
och 175 procent för vartdera av femte och följande barn
(yrkande 3). Motionärerna anser att genom den justering av
bl.a. flerbarnstilläggen som gjordes i samband med
skatteomläggningen har flerbarnsfamiljerna fått en betydande
relativ försämring av sin ekonomi. Detta är enligt motionen
otillfredsställande. I motionen framhålls också att eftersom
hyrorna visat sig stiga betydligt mer än regeringen tidigare
beräknat till följd av skatteomläggningen finns det all
anledning att räkna upp flerbarnstilläggen från 1992.
Motionärerna, som hänvisar till en motion från den allmänna
motionstiden om att införa ett kommunalt grundavdrag för barn,
föreslår i den här aktuella motionen att detta grundavdrag
räknas upp på motsvarande sätt.
I betänkandet 1989/90:SoU27 behandlade socialutskottet
förra året propositionen (prop. 1989/90:140) om höjning av
de allmänna barnbidragen, m.m. och motioner som väckts med
anledning av propositionen. I propositionen föreslogs en höjning
av barnbidraget och ändrade regler för beräkning av
flerbarnstillägg så att proportionellt sett lägre
flerbarnstillägg än tidigare skulle utgå för det fjärde och
femte barnet. Motiveringen för denna förändring uppgavs vara att
familjer med fyra eller fler barn annars skulle få en högre
kompensation med anledning av skatteomläggningen än familjer med
färre barn.
Utskottet behandlade i betänkandet flera motioner om storleken
av barnbidraget, däribland en motion från moderata
samlingspartiet med yrkande om att barnbidrag och
flerbarnstillägg skulle utgå med oförändrade belopp och att ett
kommunalt grundavdrag i stället skulle införas. Motionärerna var
kritiska till den föreslagna minskningen av flerbarnstilläggen.
Utskottet, som delade uppfattningen i propositionen att en
kraftig höjning av barnbidraget var nödvändig för att kompensera
barnfamiljerna, tillstyrkte förslaget om en höjning av
barnbidraget. De föreslagna förändringarna av reglerna för
beräkning av flerbarnstillläggen tillstyrktes också av
utskottet, med motiveringen att familjer med fyra eller fler
barn med oförändrade regler skulle få en omotiverat stor
kompensation med anledning av skatteomläggningen. Den aktuella
m-motionen avstyrktes i dessa delar. På samma sätt som
skatteutskottet vid flera tillfällen gjort avstyrkte
socialutskottet yrkandet om att införa ett kommunalt grundavdrag
för barn. Riksdagen följde utskottet (rskr. 314).
I samband med behandlingen av årets budgetproposition har
utskottet åter behandlat ett motionsyrkande från moderaterna med
förslag om att införa ett grundavdrag för barn. Vid justeringen
vidhöll utskottet sin tidigare inställning och avstyrkte
motionen (1990/91:SoU12).
Utskottet gör följande bedömning.
Utskottet tillstyrkte förra året de nu genomförda reglerna för
beräkning av flerbarnstilläggen med motiveringen att familjer
med fyra eller fler barn med oförändrade regler skulle få en
omotiverat stor kompensation med anledning av
skatteomläggningen. Utskottet vidhåller denna inställning.
Utskottet vill erinra om att genom barnbidragshöjningarna åren
1991 och 1992 får en fyrabarnsfamilj 55 110 kr. i barnbidrag per
år. En fembarnsfamilj får 80 160 kr. Utskottet anser sålunda
inte att det finns skäl att ändra beräkningsreglerna för
flerbarnstilläggen och avstyrker därför motion Bo44 (m) yrkande
3.
Stockholm den 9 april 1991
På socialutskottets vägnar
Ulla Tillander
Närvarande: Aina Westin (s), Ulla Tillander (c), Ingrid
Andersson (s), Per Stenmarck (m), Johnny Ahlqvist (s), Rinaldo
Karlsson (s), Ingrid Hemmingsson (m), Ingrid Ronne-Björkqvist
(fp), Rosa Östh (c), Gudrun Schyman (v), Anita Stenberg (mp),
Jan Andersson (s), Sinikka Bohlin (s), Maj-Inger Klingvall (s),
Ingegerd Troedsson (m), Rosa-Lill Wåhlstedt (s) och Barbro
Westerholm (fp).
Avvikande mening
Ulla Tillander (c), Per Stenmarck (m), Ingrid Hemmingsson (m),
Rosa Östh (c) och Ingegerd Troedsson (m) anser att sista stycket
i utskottets yttrande bort ha följande lydelse:
Utskottet anser liksom motionärerna att flerbarnsfamiljerna
fått en betydande relativ försämring av sin ekonomi genom den
justering av bl.a. flerbarnstilläggen som gjordes i samband med
skatteomläggningen. Trebarnsfamiljer får i år en höjning av
barnbidrag och flerbarnstillägg med 7 980 kr., medan en
fembarnsfamilj får nöja sig med en höjning på tillsammans 6 144
kr. Det har också visat sig att hyrorna stigit betydligt mer än
regeringen tidigare beräknat till följd av skatteomläggningen.
Det maximala bostadsbidraget utgår dessutom med samma belopp,
oavsett om barnantalet i en familj är tre eller fler. Enligt
utskottet finns det därför all anledning att räkna upp
flerbarnstilläggen från 1992. Utskottet föreslår att vad som
här anförts med anledning av motion Bo44 (m) yrkande 3 beaktas
av bostadsutskottet.