I detta betänkande behandlas vad i budgetpropositionen (bil.
15 s.49--57) föreslagits om anslag till länsstyrelserna m.m.
samt förslag i motioner väckta under den allmänna motionstiden
år 1991 om verksamheten vid länsstyrelserna m.m. Vidare
behandlas ett förslag i proposition 1990/91:87 (avsnitt 11.3) om
utökat anslag för länsstyrelserna budgetåret 1991/92 med
anledning av inordningen av fiskenämndernas arbetsuppgifter i
länsstyrelserna samt två motioner väckta med anledning av
propositionen. Slutligen tas även upp två motionsförslag
framlagda i anslutning till propositionen 1990/91:90, En god
livsmiljö.
Samtliga motioner som behandlas i betänkandet avstyrks. Det
gäller bl.a. motionsförslag om resursförstärkningar till
miljövårdsenheterna resp. kulturmiljöenheterna samt om ökade
insatser på vissa andra av länsstyrelsernas verksamhetsområden.
Till betänkandet har fogats tio reservationer och två
särskilda yttranden.
TRETTONDE HUVUDTITELN
Propositionerna
I betänkandet behandlas förslag i propositionerna
1990/91:100 bilaga 15 Litt. D vari yrkas att riksdagen till
Länsstyrelserna m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett
ramanslag på 1 639 722 000 kr.
1990/91:87 avsnitt 11.3 vari yrkas att riksdagen under
ramanslaget Länsstyrelserna m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar
8 672 000 kr. utöver vad som har föreslagits i proposition
1990/91:100 bilaga 15.
Motionerna
I detta betänkande behandlas dels de under allmänna
motionstiden 1991 väckta motionerna
1990/91:Bo301 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om utökade resurser till länsstyrelserna för tillsyn av
alkohollagstiftningen genom transferering från höjda avgifter på
utskänkningstillstånd.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:So207.
1990/91:Bo302 av Ingrid Andersson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om omprioritering och omfördelning inom
länsstyrelseanslaget.
1990/91:Bo305 av Stina Gustavsson (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om behovet av en tjänst som biträdande länsantikvarie i
Kronobergs län samt beslutar anslå 250 000 kr. för detta
ändamål.
1990/91:Bo307 av Barbro Sandberg och Rosa Östh (fp,c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om omprioritering och omfördelning inom
länsstyrelseanslaget.
1990/91:Bo309 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas att
riksdagen under anslaget (D 1) Länsstyrelserna m.m.,
Civildepartementet, för budgetåret 1991/92 anvisar 700 000 kr.
utöver vad regeringen föreslagit för inrättande av ytterligare
två tjänster som biträdande länsantikvarier.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Kr230.
1990/91:Bo311 av Tom Heyman m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att samordningstjänsterna vid
länsstyrelserna inte bör inrättas,
2. att riksdagen till anslaget D 1. i bilaga 15 för budgetåret
1991/92 anslår 12 500 000 kr. mindre än vad regeringen har
föreslagit.
1990/91:Bo314 av Bengt Silfverstrand och Jan Andersson (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om det regionala miljöskyddet.
1990/91:Bo315 av Leo Persson och Arne Mellqvist (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om fördelning av medel för utrednings- och
projektarbete inom miljövårdsområdet.
1990/91:Bo316 av Isa Halvarsson (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om inrättande av en tjänst som biträdande länsantikvarie i
Värmland.
1990/91:Bo317 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas
2. att riksdagen till anslaget D 1. Länsstyrelserna m.m. för
budgetåret 1991/92 anslår 50 000 000 kr. utöver vad regeringen
föreslagit eller totalt 1 689 722 000 kr.,
3. att riksdagen i ny anslagspost under D 1. Länsstyrelserna
m.m. för budgetåret 1991/92 anslår ytterligare 7 400 000 kr. för
förstärkning av länsstyrelserna med vardera en person för
förbättrad livsmedelskontroll.
1990/91:Bo319 av Birthe Sörestedt och Grethe Lundblad (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om överförande av vissa länsstyrelseuppgifter
på det sociala området till kommunerna.
1990/91:Bo322 av Jan Hyttring (c) vari yrkas att riksdagen
beslutar om inrättande av en tjänst som biträdande
länsantikvarie i enlighet med äskandet av länsstyrelsen i
Värmland.
1990/91:Bo324 av Leif Marklund och Mats Lindberg (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att rådgivning till rennäringen även i
fortsättningen bedrivs genom den statliga administrationen i
berörda län.
1990/91:Bo327 av Gunilla André och Ingbritt Irhammar (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att det bör inrättas miljöråd vid
länsstyrelserna i de fall länsstyrelserna inte väljer att
inrätta miljönämnder med beslutsbefogenheter.
1990/91:Bo331 av Börje Hörnlund m.fl. (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om decentralisering inom länsadministrationen.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:A491.
1990/91:Bo334 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behov av ökade resurser till
handelsregistret i Stockholms län.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:A504.
1990/91:Bo335 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av ökade resurser till
miljövårdsenheten vid länsstyrelsen i Stockholms län.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Jo818.
1990/91:Bo502 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas
4. att riksdagen för budgetåret 1991/92 till D 1.
Länsstyrelserna m.m. anslår 20 000 000 kr. mer än regeringen
föreslagit, dvs. 1 659 722 000 kr., att användas för
förstärkningar av den s.k. gröna naturvården.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Jo705.
dels de med anledning av proposition 1990/91:87 väckta
motionerna
1990/91:Bo25 av Ivar Franzén och Rolf Kenneryd (c) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av resurser för fiskevårdande
åtgärder i Hallands län.
1990/91:Bo26 av Hans Leghammar m.fl. (mp) vari yrkas att
riksdagen beslutar att under ramanslaget D 1. Länsstyrelserna
m.m. (Civildepartementet) för budgetåret 1991/92 anvisar
11672000 kr. utöver vad som föreslagits i proposition
1990/91:100 bilaga 15.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Jo54.
dels de med anledning av proposition 1990/91:90 väckta
motionerna
1990/91:Bo34 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen för budgetåret 1991/92 anvisar 20 000 000 kr.
utöver regeringens förslag till personalförstärkningar vid
länsstyrelsernas miljövårdsenheter i enlighet med vad i motionen
anförts.
1990/91:Jo109 av Annika Åhnberg m.fl. (v) vari yrkas
13. att riksdagen till naturvårdsinriktad verksamhet för
budgetåret 1991/92 anvisar 15 000 000 kr. att fördelas till
länsstyrelserna.
Yttranden
Bostadsutskottet har berett lag-, social-, kultur-,
utbildnings- och jordbruksutskotten tillfälle att yttra sig över
förslaget i budgetpropositionen om anslag till länsstyrelserna
jämte vissa motioner. Yttrandena har som bilagor fogats till
detta betänkande.
Utskottet
Inledning
Utskottet behandlar i detta betänkande förslag om anslag till
länsstyrelserna m.m. i budgetpropositionen (prop. 1990/91:100
bil. 15 s. 49--57) och förslag i motioner väckta under den
allmänna motionstiden år 1991 om verksamheten vid
länsstyrelserna m.m. Vidare behandlas ett förslag i proposition
1990/91:87, Näringspolitik för tillväxt, om utökat anslag för
länsstyrelserna budgetåret 1991/92 med anledning av inordningen
av fiskenämndernas arbetsuppgifter i länsstyrelserna (avsnitt
11.3) samt två motioner väckta med anledning av propositionen.
Slutligen tas även upp två motionsförslag framlagda i anslutning
till propositionen 1990/91:90, En god livsmiljö. Motionsförslag
från allmänna motionstiden som behandlar frågor om
länsindelningen samt andra frågor om den regionala indelningen
av riket avser utskottet behandla hösten 1991.
Riksdagen fattade hösten 1989 beslut om en ny statlig regional
förvaltning -- den s.k. samordnade länsförvaltningen (se
1989/90:BoU4, BoU9). Reformen avses i huvudsak vara genomförd
den 1 juli 1991. Den samordnade länsförvaltningen innebär bl.a.
att den nya länsstyrelsens arbetsområden kommer att omfatta de
verksamheter som i dag bedrivs av den nuvarande länsstyrelsen
samt av länsvägnämnden och lantbruksnämnden. Viss del av
länsbostadsnämndens verksamhet skall ingå i den nya
länsstyrelsen, som för övrigt får vidgade befogenheter i vad
bl.a. avser kommunikationsområdet och trafiksäkerheten.
Riksdagen har också fattat belut om att fiskenämnderna skall
avvecklas och att denna verksamhet i stället skall bedrivas inom
länsstyrelsernas ram.
Beslutet om länsstyrelsereformen innebär att det i
fortsättningen överlåts till den enskilda länsstyrelsens
styrelse att besluta om en nämndorganisation skall knytas till
länsstyrelsen och hur den i så fall skall utformas. Som exempel
på nämnder som kan knytas till länsstyrelsen kan nämnas:
utbildningsnämnd, nämnd för fysisk planering, lantbruksnämnd,
kommunikationsnämnd och miljönämnd. Ledamöterna i nämnderna --
ett ojämnt antal, lägst fem och högst elva inkl. ordförande --
väljs i förekommande fall av länsstyrelsens styrelse.
Resurstilldelningen till länsstyrelserna m.m.
Inledning
I budgetpropositionen föreslås att ett anslag på
1639722000kr. anvisas för länsstyrelsernas verksamhet
m.m. under budgetåret 1991/92. Anslaget är beräknat med
beaktande av de olika förändringar i länsstyrelsernas verksamhet
som länsstyrelsereformen innebär. I propositionen 1990/91:87
föreslås att 8672000kr. anvisas till länsstyrelserna
utöver vad som föreslagits i budgetpropositionen. Detta förslag
är motiverat av beslutet att överföra fiskenämndernas verksamhet
till länsstyrelserna. Regeringens anslagsförslag kommer att
behandlas sist i detta betänkande. Inledningsvis behandlas olika
motionsförslag vad gäller resurstilldelningen till
länsstyrelserna som vid ett bifall från riksdagen skulle kunna
påverka bedömningen av anslagsbehovet.
Kulturmiljöenheterna
I fråga om kulturmiljöområdet beräknas i budgetpropositionen
resurser för att länsstyrelserna i Västmanlands och Gävleborgs
län skall kunna anställa biträdande länsantikvarier.
Förslag om ytterligare medel avseende biträdande
länsantikvarier har lagts fram i fyra motioner. I folkpartiet
liberalernas partimotion Bo309 -- motiveringen finns i motion
Kr230 -- föreslås såvitt nu är i fråga att två tjänster inrättas
utöver dem regeringen föreslagit. Motionärerna framhåller att
många kulturmiljöenheter fortfarande är enmansenheter med en
orimlig arbetsbelastning för den ensamme länsantikvarien. De
övriga tre motionerna avser förhållandena på enskilda
länsstyrelser. I motion Bo305 (c) föreslås 250000 kr. anslås
för inrättandet av en tjänst som biträdande länsantikvarie i
Kronobergs län. I motionerna Bo316 (fp) resp. Bo322 (c) föreslås
en motsvarande tjänst tillskapas i Värmlands län.
Kulturutskottet har avgivit ett yttrande avseende de aktuella
motionerna (1990/91:KrU4y). Utskottet ställer sig bakom
regeringens förslag om att två nya tjänster som biträdande
länsantikvarier skall inrättas och framhåller vikten av en
fortsatt utbyggnad av sådana tjänster. Kulturutskottet anser sig
dock inte kunna förorda en utbyggnad nästa budgetår som går
utöver den av regeringen föreslagna och föreslår därför att
motionskraven avstyrks.
Bostadsutskottet gör samma bedömning som kulturutskottet i
frågan om kulturmiljöenheternas resursbehov. Utskottet är
medvetet om behovet av en en fortsatt förstärkning av resurserna
på kulturmiljöområdet. Det bör dock i sammanhanget erinras om
att länsstyrelserna under de senaste åren tillförts resurser för
en successiv förstärkning på området. Under de tre senaste åren
har regeringen således föreslagit en utbyggnad med sammanlagt
åtta tjänster som biträdande länsantikvarier. Med hänvisning
härtill avstyrks folkpartiets partimotion Bo309 såvitt nu är i
fråga samt motionerna Bo305 (c), Bo316 (fp) och Bo322 (c).
Miljövårdsenheterna
Resurser till personalförstärkningar vid länsstyrelsernas
miljö- resp. naturvårdsenheter föreslås i fyra motioner. I
miljöpartiet de grönas partimotion Bo317 yrkande 2 såvitt nu är
i fråga föreslås en förstärkning med 50milj.kr. för
inrättandet av två nya tjänster vid varje enhet. I folkpartiets
partimotion Bo502 yrkande 4 såvitt nu är i fråga föreslås --
motiveringen finns i motion Jo705 -- att riksdagen för
budgetåret 1991/92 anslår 20milj.kr. mer än regeringen
föreslagit till länsstyrelsernas miljövårdsenheter att användas
för personalförstärkningar inom den s.k. gröna naturvården.
Motionärerna framhåller att denna resursförstärkning är viktig
för att naturvårdsadministrationen skall klara av att bl.a.
fördela de ökade anslagen till landskapsvård. Även i
centerpartiets partimotion Bo34 yrkande 1 såvitt nu är i fråga,
föreslås att 20milj.kr. utöver regeringens förslag anvisas
till personalförstärkningar vid länsstyrelsernas
miljövårdsenheter. Denna motion har väckts med anledning av
proposition 1990/91:90, En god livsmiljö. I motion Jo109 (v)
yrkande 13, även denna motion väckt med anledning av proposition
1990/91:90, föreslås såvitt nu är i fråga att 15milj.kr.
fördelas till den naturvårdsinriktade verksamheten vid
länsstyrelserna. Motionärerna uppskattar att detta räcker till
50 nya tjänster inom detta område.
I ytterligare två motioner tas upp behovet av
resursförstärkningar inom det aktuella området. I motion Bo335
(fp) -- motiveringen finns i motion Jo818 -- diskuteras
villkoren för miljövårdsarbetet i Stockholms län. Motionärerna
anser att den stora befolkningskoncentrationen i Stockholms län
ställer särskilda krav på ökade resurser till miljövårdsenheten
vid länsstyrelsen i detta län. Detta föreslås ges regeringen
till känna (yrkande 1). I motion Bo315 (s) hävdas att
personalläget vid miljövårdsenheterna nu i stort sett är
tillfredsställande. Vad som däremot anses vara en begränsande
faktor är knappheten på fria medel för ett aktivt utrednings-
och projektarbete. Motionärerna föreslår därför att varje
länsstyrelse framdeles via ett särskilt anslag får medel att
disponera för detta ändamål.
I jordbruksutskottets yttrande över de motioner som väckts
under allmänna motionstiden 1991 och som tar upp
länsstyrelsernas miljövårdsenheter m.m. (1990/91:JoU4y) hänvisas
dels till det arbete som pågår på central och regional nivå för
att fullfölja riksdagens beslut om en ny regional statlig
förvaltning, dels till en pågående utredning om
naturvårdsverkets uppgifter och organisation. I den sistnämnda
utredningen kommer även den regionala miljövårdsorganisationens
ändamålsenlighet att prövas. Enligt direktiven bör förslag
läggas fram som innebär överföring av ansvar, befogenheter och
resurser till främst länsstyrelsen och vissa sektorsmyndigheter.
Förslag skall läggas i sådan tid att beslut kan fattas före den
1 juli 1991. Jordbruksutskottet hänvisar i sitt yttrande till de
pågående utredningarna och är i avvaktan på genomförandet av
reformerna för naturvårdsverket och länsförvaltningen inte
berett att frångå regeringens förslag om anslag till
länsstyrelserna.
Även bostadsutskottet anser att resultaten av pågående
översyner bör avvaktas. I budgetpropositionen anförs också vad
gäller medelstilldelningen till länsstyrelserna att frågan om
resurserna på miljöområdet kommer att aktualiseras då beslut
skall fattas om naturvårdsverkets uppgifter och organisation.
Mot denna bakgrund avstyrker utskottet partimotionerna från
miljöpartiet Bo317 yrkande 2 samt från folkpartiet Bo502 yrkande
4, båda dessa yrkanden såvitt nu är i fråga, samt motion Bo335
(fp) yrkande 1. Av samma skäl avstyrks de med anledning av
proposition 1990/91:90 väckta motionerna Bo34 (c) yrkande 1 och
Jo109 (v) yrkande 13, båda yrkandena såvitt nu är i fråga.
Vad gäller den i motion Bo315 (s) aktualiserade frågan om
medel för utredningsarbetet vid miljövårdsenheterna får det
förutsättas att även behoven på detta område kan övervägas i den
pågående översynen av bl.a. den regionala
miljövårdsorganisationens ansvar och resurser. Motionsyrkandet
avstyrks således med hänvisning härtill.
Enligt den länsstyrelseinstruktion som träder i kraft den 1
juli 1991 (SFS 1990:1510) får länsstyrelsen inrätta nämnder med
uppgift att avgöra frågor inom bestämda ansvarsområden. Således
kan exempelvis en miljönämnd inrättas med rätt att fatta beslut
på detta område. I motion Bo327 (c) föreslås att de
länsstyrelser som inte väljer att inrätta miljönämnder i stället
bör inrätta ett rådgivande organ -- ett miljöråd. I detta råd
kan såväl politiker som företrädare för näringsliv och
miljövårdsorganisationer ingå.
Vid riksdagsbehandlingen av länsstyrelsereformen hösten 1989
underströk bostadsutskottet bl.a. att ett stärkt
förtroendemannainflytande i miljöfrågor är angeläget
(1989/90:BoU9 s. 4). Det ansågs dock kunna överlåtas till den
enskilda länsstyrelsen att avgöra hur detta inflytande skall
kanaliseras på den regionala nivån. Som anförs i den aktuella
motionen kan andra organisatoriska lösningar än särskilda
miljönämnder väljas för att bl.a. ta till vara och kanalisera
kunskap till berörda beslutsfattare inom länsstyrelserna. En
sådan lösning kan vara att inrätta ett miljöråd med den
inriktning som motionärerna förordar. Även andra alternativ till
särskilda miljönämnder kan sannolikt utformas. Utskottet
vidhåller för sin del uppfattningen att länsstyrelserna bör ha
frihet att utforma sin organisation så att den bäst svarar mot
de regionala behoven. Med hänvisning till det anförda avstyrks
motion Bo327 (c).
I motion Bo314 (s) föreslås att en från länsstyrelserna
fristående miljö- och naturvårdsenhet inrättas i varje län med
naturvårdsverket som huvudman. Länsstyrelserna föreslås endast
få behålla begränsade resurser för ren internhjälp i
miljöfrågor. Bakgrunden till förslaget är att motionärerna anser
att den nuvarande starka integrationen mellan olika funktioner
inom länsstyrelserna i flera fall kommit att innebära att
miljöfrågorna underordnats andra intressen.
Bostadsutskottet anser inte att länsstyrelserna bör avhändas
sina uppgifter på miljöområdet enligt det aktuella
motionsförslaget om fristående miljö- och naturvårdsenheter.
Som anförts ovan pågår en översyn av miljövårdsorganisationens
utformning på central och regional nivå. Överväganden i dessa
frågor bör därför anstå tills förslag har presenterats. I detta
sammanhang kan också eventuella problem vid samordningen mellan
miljövårdsintressen och andra intressen behandlas. Motion Bo314
(s) avstyrks således.
De sociala funktionerna
Resursbehovet för länsstyrelsernas olika uppgifter på det
sociala området behandlas i två motioner. Enligt vad som anförs
i motion Bo319 (s) föreligger ett stort behov av en
resursförstärkning för den sociala funktionen vid
länsstyrelserna. Motionärerna anser att de sociala funktionerna
måste avlastas de individorienterade ärendena och att en
koncentration i stället görs på de viktiga uppgifterna med
uppföljning, utvärdering och tillsyn inom det sociala området.
De individorienterade uppgifterna föreslås i stället föras över
till kommunerna.
I motion Bo301 (mp) föreslås att ett tillkännagivande görs om
behovet av utökade resurser till länsstyrelserna för tillsyn av
alkohollagstiftningen. I motiveringen -- som återfinns i motion
So207 -- anförs att restaurangerna bör bli föremål för en utökad
kontroll. Motionärerna anser vidare att en hög avgift bör tas ut
för utskänkningstillstånden så att tillsynsmyndigheterna kan
utöka sina resurser och tillsätta flera handläggare.
Socialutskottet har yttrat sig över de aktuella motionerna
(1990/91:SoU3y). Utskottet erinrar i sitt yttrande bl.a. om
riksdagens ställningstagande föregående år i fråga om
resursbehovet vid de sociala funktionerna. Riksdagen begärde vid
detta tillfälle i ett tillkännagivande en redovisning av
regeringens syn på länsstyrelsernas uppgifter på det sociala
området och behovet på sikt av resurser för denna verksamhet
(1989/90:BoU16, SoU3y). Vidare återger socialutskottet vad som i
årets budgetproposition anförs i den aktuella frågan. Där anför
civilministern (prop.1990/91:100 bil. 15 s. 55):
För området social omvårdnad har i olika sammanhang förts fram
krav på ökade resurser. Den centrala organisationskommittén har
pekat på möjligheten att överföra vissa individorienterade
arbetsuppgifter från länsstyrelserna till kommunerna. På så sätt
skulle resurser kunna frigöras för länsstyrelsernas viktiga
uppgifter med uppföljning, utvärdering och tillsyn inom det
sociala området. Enligt vad jag erfarit pågår ett arbete inom
socialdepartementet med en sådan inriktning. Några beslut som
påverkar länsstyrelsernas arbetsuppgifter under budgetåret
1991/92 kan dock inte påräknas.
Även inom andra verksamhetsområden har i och för sig
välmotiverade förslag till resursförändringar förts fram. Jag är
dock inte beredd att nu tillstyrka några ytterligare
resursförstärkningar för länsstyrelserna totalt. Däremot avser
jag att föreslå en viss omfördelning inom anslaget. För
innevarande budgetår finns drygt 25 milj.kr. till regeringens
disposition för diverse ändamål utöver vad som anvisats för
kostnader som uppstår i samband med samordnad länsförvaltning.
Genom den nya konstruktionen med ramanslag minskar behovet att
med ett sådant belopp kunna möta oförutsedda resursanspråk från
länsstyrelserna, som därigenom får möjlighet att styra
resurserna till de områden som respektive länsstyrelse bedömer
vara mest angelägna.
Mot den redovisade bakgrunden gör socialutskottet i sitt
yttrande följande ställningstagande:
Socialutskottet konstaterar på nytt att länsstyrelserna av
allt att döma har svårigheter att fullgöra sina lagstadgade
uppgifter på det sociala området. Utskottet anser det nödvändigt
att länsstyrelserna får resurser att utföra de lagstadgade
uppgifterna. Enligt uppgift pågår nu arbete inom
socialdepartementet för att komma till rätta med problemen.
Utskottet förutsätter att arbetet sker med skyndsamhet.
I avvaktan på resultatet av detta arbete anser utskottet att
länsstyrelserna inom sina ramanslag måste prioritera de
lagstadgade uppgifterna på det sociala området. Med det anförda
avstyrker utskottet motion Bo301. Motion Bo319 får åtminstone
delvis anses tillgodosedd. Utskottet avstyrker bifall till
motionen.
Även bostadsutskottet vill erinra om riksdagens
ställningstagande föregående år vad gäller resursbehovet vid de
sociala funktionerna. Det kan emellertid noteras att ett arbete
pågår inom regeringskansliet med att överföra vissa av
länsstyrelsens arbetsuppgifter på det sociala området till
kommunerna. En resursförstärkning för de sociala
funktionerna enligt i princip de riktlinjer som föreslås i
motion Bo319 (s) är således under övervägande. Mot denna
bakgrund anser utskottet att motionen nu kan avstyrkas.
Inte heller i fråga om motion Bo301 (mp) med förslag om
resurser för tillsynen av alkohollagstiftningen har
bostadsutskottet underlag för annat ställningstagande än det
socialutskottet redovisat. Motionen avstyrks således.
Resurser för länsstyrelsens uppgifter på fiskets område
När riksdagen hösten 1989 tog beslutet om att en
länsstyrelsereform skulle genomföras uttalade bostadsutskottet
att fiskefrågorna har många kopplingar till de verksamheter som
länsstyrelserna ansvarar för och att det därför skulle vara
naturligt att fiskenämnderna ingick i den nya länsstyrelsen (se
1989/90:BoU4 s. 20). Vid denna tidpunkt pågick emellertid ännu
beredningen av 1989 års fiskeriutrednings betänkande.
Ställningstaganden i de frågor som utredningen hade behandlat
kunde förväntas påverka utformningen av den regionala statliga
fiskeriadministrationens framtida organisation. Utskottet
förordade mot denna bakgrund att ett slutligt ställningstagande
i frågan om länsstyrelsernas uppgifter på fiskets område borde
anstå i avvaktan på fortsatta överväganden. Detta blev också
riksdagens beslut. I enlighet med riksdagens uttalande i frågan
föreslog regeringen våren 1990 att länsuppgifterna på fiskets
område skulle föras över till länsstyrelserna (prop.
1989/90:123). Riksdagen biträdde detta förslag med hänvisning
till tidigare principiella ställningstagande i frågan (se
1989/90:JoU22 s. 27).
I den nu framlagda propositionen 1990/91:87 presenteras
ytterligare förslag om förändringar avseende myndigheterna på
fiskets område. På den centrala nivån föreslås fiskeristyrelsens
och jordbruksnämndens uppgifter i fiskefrågor samlas i samma
myndighet. Den regionala organisationen anpassas härtill i
enlighet med riksdagens tidigare beslut och fiskenämnderna
upphör som fristående myndigheter. Fiskenämndernas uppgifter
överförs i stället till länsstyrelserna. Behandlingsordningen
inom riksdagen är så fördelad att det ankommer på
bostadsutskottet att bereda frågor om de resursförstärkningar
inom länsstyrelserna som erfordras för att genomföra
förändringarna på den regionala nivån av fiskeadministrationen.
Regeringens förslag om ett utökat länsstyrelseanslag behandlas i
avsnittet Anslagsfrågor nedan. I detta avsnitt behandlas två
motionsförslag angående resurserna för länsstyrelsernas
uppgifter på fiskets område. I jordbruksutskottet bereds för
närvarande vissa motionsförslag angående den regionala
kompetensen på fiskets område.
Regeringen redovisar i proposition 1990/91:87 (s. 285) de
utgångspunkter som legat till grund för det framlagda förslaget
om en förstärkning av länsstyrelseanslaget utöver vad som i
budgetpropositionen föreslagits. Vid överföringen av
fiskenämndernas uppgifter till länsstyrelserna anses en
besparing på 3 milj.kr. kunna göras på de resurser som tidigare
stått till nämndernas förfogande. Det framhålls att
samordningsvinster bör vara möjliga att göra t.ex. mellan de
fiskevårdande och miljövårdande uppgifterna samt mellan de
regionalpolitiska och näringspolitiska uppgifterna och de
uppgifter som rör fiskerinäringen. De resurser som överförs till
länsstyrelserna skall möjliggöra bl.a. att varje länsstyrelse
får tillgång till en kvalificerad länsexpert på fiskets område.
Behovet av resurser i övrigt på fiskets område anges variera
mellan länsstyrelserna. I vissa län där yrkesfisket och allmänna
insatser på fiskevårdens område är omfattande behövs mer
statliga resurser än inom län där uppgifterna domineras av
planeringsuppdrag åt kommuner eller privata fiskevattensägare.
I motion Bo25 (c) hänvisas till uttalandet i propositionen om
att resursbehoven är större i vissa län med omfattande uppgifter
på fiskets område. Detta anser motionärerna gälla inte minst i
Hallands län. Resurser för två tjänster för fiskevårdande
uppgifter föreslås därför ställas till denna länsstyrelses
förfogande.
Som motionärerna själva framhållit är regeringens avsikt att
resurserna för länsstyrelsernas nya uppgifter på fiskets område
skall fördelas med hänsyn tagen till behoven i resp. län.
Bostadsutskottet har inte underlag att ta ställning i frågan om
hur resursbehovet på fiskets område i Hallands län förhåller
sig till behoven i andra län. Det får förutsättas att regeringen
vid fördelningen av medel till länsstyrelserna bl.a. tar hänsyn
till resurserna vid de nuvarande fiskenämnderna. Med hänvisning
till det anförda avstyrks motion Bo25 (c).
I motion Bo26 (mp) såvitt nu är i fråga föreslås att den ovan
refererade besparingen på 3milj.kr. i regeringens
anslagsförslag inte genomförs. Motionärerna anser att
regeringsförslaget innebär en minskning av resurserna för den
regionala fiskeadministrationen. De finner detta
otillfredsställande och anser att arbetet med olika fiskefrågor
i stället bör intensifieras.
Vad gäller frågan om resurser för fiskefrågor på
länsstyrelserna vill utskottet anföra följande. Regeringen gör
i proposition 1990/91:87 bedömningen att den förändrade
länsorganisationen på fiskets område leder till vissa
besparingsmöjligheter. Samordningsvinster anses kunna göras i
flera avseenden. Utskottet har inte skäl att ifrågasätta denna
bedömning. Det bör i sammanhanget även understrykas att det står
varje länsstyrelse fritt att göra de insatser på fiskets område
som anses erforderliga, oberoende av storleken på det
resurstillskott som blir följden av fiskenämndernas avveckling.
Mot den redovisade bakgrunden avstyrks motion Bo26 (mp) såvitt
nu är i fråga.
Vissa övriga resursfrågor
I budgetpropositionen anges att medel har beräknats i
regeringens anslagsförslag för en länsexpert på
utbildningsområdet vid varje länsstyrelse med sammanlagt
12,5milj.kr. Enligt civilministern är det ur ett
regionalekonomiskt perspektiv viktigt att resurser finns vid
länsstyrelserna för samordning m.m. av utbildningsfrågor inom
ramen för arbetet med regional utveckling. I motion Bo311 (m)
yrkande 1 föreslås att de aktuella tjänsterna inte bör inrättas.
Motionärerna hävdar att den statliga tillsynen inom
utbildningsområdet i annat fall riskerar att bli dubblerad, dels
genom de aktuella tjänsterna inom länsstyrelserna, dels genom
det nya skolverkets distriktsorganisation.
I utbildningsutskottets yttrande i frågan (1990/91:UbU2y)
föreslås att bostadsutskottet avstyrker den aktuella motionen.
Enligt utbildningsutskottets uppfattning bör länsstyrelserna
även i fortsättningen kunna fylla en viktig uppgift när det
gäller utbildningsplanering för regional utveckling.
Bostadsutskottet delar utbildningsutskottets uppfattning. Som
framgår av budgetpropositionen kommer länsstyrelsens uppgifter
på utbildningsområdet att inriktas på utbildningsplanering för
regional utveckling. Någon risk för dubbelarbete i förhållande
till skolverkets regionala organisation torde därmed inte
föreligga. Motion Bo311 (m) yrkande 1 avstyrks således.
I miljöpartiets partimotion Bo317 anförs att det är svårt att
få livsmedelskontrollen att fungera i praktiken eftersom
livsmedelsverket inte har några möjligheter att se till att
kommunerna verkligen utför den livsmedelskontroll som de
ansvarar för. Mot denna bakgrund föreslås i motionens yrkande 3
att 7,4milj.kr. anslås för att finansiera en person vid varje
länsstyrelse som tillsammans med länsveterinären skall ha ansvar
för livsmedelsfrågorna inom länet.
Vad beträffar arbetet med livsmedelsfrågor framhåller
jordbruksutskottet i sitt yttrande att riksdagen under hösten
1989 fattade ett beslut om ett nytt avgiftssystem för
livsmedelskontrollen som ger utrymme för en mer än fördubblad
tillsynsverksamhet på området. Jordbruksutskottet anser mot
denna bakgrund att det aktuella motionsyrkandet kan avstyrkas.
Bostadsutskottet har inte underlag för annat ställningstagande
än jordbruksutskottet vad gäller behovet av resurser för
livsmedelskontrollen. Miljöpartiets partimotion Bo317 yrkande
3 avstyrks sålunda.
Organisationen av rådgivningen inom rennäringen diskuteras i
motion Bo324 (s). Motionärerna hävdar att frågan om bästa
användningen av resurserna för rådgivning inom bl.a. rennäringen
sannolikt kommer att aktualiseras när olika besparingskrav
diskuteras. Mot denna bakgrund anförs ett antal skäl till varför
denna rådgivningsverksamhet bör ligga kvar inom länsstyrelserna
i berörda län och inte föras över till rennäringens egna
organisationer. Ett riksdagens tillkännagivande med denna
innebörd föreslås.
Jordbruksutskottet anför i sitt yttrande följande om den
aktuella motionen:
Utskottet delar den uppfattning om vikten av ansvaret för och
kvaliteten på rådgivningen inom rennäringen som kommer till
uttryck i motion Bo324. I årets budgetproposition finns
emellertid ingenting som tyder på att motionärernas farhågor för
en försämrad rådgivning skulle besannas. Utskottet saknar
således anledning att nu föreslå någon särskild åtgärd med
anledning av motionen.
Bostadsutskottet gör samma bedömning som jordbruksutskottet
vad gäller rådgivningen till rennäringen. Någon riksdagens
åtgärd i frågan synes inte erfordras varför motion Bo324 (s)
avstyrks.
Handelsregistret vid länsstyrelsen i Stockholms län har en
utsatt situation enligt vad som anförs i motion Bo334 (fp), med
motivtexten i motion A504. Ärendebalansen är mycket stor och man
får i dag vänta i månader på att få registreringar gjorda
eftersom länsstyrelsen anses få en alldeles för liten
resurstilldelning i förhållande till omfånget av företagsamheten
i länet. Eftersom verksamheten är självbärande anser
motionärerna att länsstyrelsen bör få behålla de avgifter som
tas ut och anställa de personer som behövs för att allmänheten
skall kunna ges den service de har rätt att kräva. Detta
föreslås riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Lagutskottet har beretts tillfälle att yttra sig över motion
Bo334 (fp). Utskottet erinrar i sitt yttrande (1990/91:LU2y) om
att frågan om handläggningstiderna för ärenden rörande
registrering i handelsregistret tidigare aktualiserats flera
gånger i riksdagen. Senast lagutskottet yttrade sig över ett
motsvarande motionsyrkande (se 1989/90:LU2y) hänvisade utskottet
bl.a. till att handläggningstiderna för nyregistreringsärenden
då uppgick till fem månader mot tidigare sex månader. Enligt
lagutskottet var dock handläggningstiderna vid handelsregistret
i Stockholm alltjämt för långa. Utskottet anför i sitt nu
avgivna yttrande beträffande utvecklingen under det senaste
året:
Enligt vad lagutskottet nu inhämtat är handläggningstiden för
ärenden rörande nyregistreringar vid handelsregistret i
Stockholm för närvarande tre månader medan andra
registreringsärenden har en handläggningstid på ca en månad.
Utskottet vill uttala sin tillfredsställelse över att man vid
länsstyrelsen lyckats nedbringa väntetiderna under det gångna
året. Samtidigt måste utskottet också konstatera att även en
handläggningstid på tre månader framstår som alltför lång. Att
näringsidkare skall behöva vänta flera månader på en
registrering kan enligt utskottets mening verka hindrande för
framväxten av nya företag. Eftersom det är angeläget att på
olika sätt stimulera nyföretagandet anser utskottet att
handläggningstiderna måste förkortas ytterligare och att
målsättningen bör vara att nyregistreringar kan ske inom en
månad från ansökningsdagen. Utskottet vill därför ånyo
understryka vikten av att länsstyrelsen i Stockholms län
tillvaratar alla möjligheter som står till buds för att
rationalisera och effektivisera verksamheten. Huruvida det också
behövs att handelsregistret tillförs särskilda resurser är
utskottet lika litet nu som år 1990 berett att ta ställning
till. Inte heller anser sig utskottet böra ta ställning till den
mera principiella frågan om verksamheten bör finansieras genom
avgifter. Utskottet utgår från att regeringen också
fortsättningsvis noga följer utvecklingen när det gäller
handläggningstiderna vid handelsregistret i Stockholm och tar de
initiativ som behövs. Någon riksdagens vidare åtgärd med
anledning av motionen är därför inte påkallad.
Bostadsutskottet har inte skäl för annat ställningstagande än
lagutskottet vad gäller handelsregistret i Stockholm. Med
hänvisning till vad i lagutskottets yttrande anförts avstyrker
sålunda bostadsutskottet motion Bo334 (fp).
I motion Bo331 (c) föreslås att riksdagen skall göra ett
tillkännagivande angående behovet av decentraliseringar inom
länsadministrationen. Länsstyrelserna föreslås ges i uppdrag att
lägga förslag om decentralisering av tjänster inom
länsstyrelsen, skogsvårdsstyrelsen, länsarbetsnämnden,
utvecklingsfonden m.fl. länsorgan.
Bostadsutskottet behandlade även föregående år olika
motionsförslag om en decentraliserad länsförvaltning (se
1989/90:BoU16 s. 6). Utskottet anförde vid detta tillfälle att
det är värdefullt med en ökad samverkan mellan olika länsorgan
och att ett nära samarbete kommer till stånd mellan
länsförvaltningen och kommunerna samt andra lokala organ. I
fråga om då framlagda motionsförslag om stöd för lokala
länsförvaltningskontor framhöll utskottet att inget hindrar
länsstyrelserna att själva göra sådana prioriteringar av
anvisade medel.
Den nya länsstyrelseorganisationen som formellt träder i kraft
den 1 juli i år kommer enligt utskottets uppfattning att
ytterligare förbättra länsstyrelsernas möjligheter att utforma
länsadministrationen på ett sådant sätt att den anpassas till de
regionala behoven. Till stöd för arbetet med att decentralisera
statlig verksamhet och finna nya vägar för att utveckla olika
samverkansformer över sektorgränserna har
stat--kommun-beredningen i en utredningsrapport (Lokalkontor,
SOU 1990:72) redovisat olika förslag till lösningar. I rapporten
finns också en redovisning av olika pågående och planerade
projekt med en sådan inriktning som efterfrågas i den aktuella
motionen.
Med hänvisning till det anförda anser utskottet att något
tillkännagivande enligt förslaget i motion Bo331 (c) inte är
erforderligt. Motionen avstyrks således.
Anslagstilldelningen till länsstyrelsen i Uppsala län
uppmärksammas i två motioner. I de i stort sett likalydande
motionerna Bo302 (s) och Bo307 (fp,c) hänvisas bl.a. till en
kraftig strukturomvandling och befolkningsökning i länet under
senare år. Denna utveckling anses kräva särskilda ansträngningar
från länsstyrelsens sida. Motionärerna framhåller att
anslagstilldelningen till länsstyrelsen i Uppsala län mot denna
bakgrund bättre måste följa befolkningsutveckling och
omstrukturering än vad som hittills varit fallet. Erforderliga
omfördelningar föreslås ske inför nästa års budgetproposition.
Fördelningen av länsstyrelseanslaget mellan de olika
länsstyrelserna kan givetvis inte anses vara en gång för alla
bestämd. En löpande omprioritering utifrån förändrade
förhållanden måste kunna ske. Resurstillskott på olika områden
bör i första hand tillfalla de län där behoven är störst. Denna
princip tillämpas också i dag, exempelvis beträffande den ovan
behandlade frågan om en förstärkning inom kulturmiljöområdet. I
frågan om vilka omfördelningar som kan motiveras av
befolkningsförändringar, omstruktureringar m.m. inom resp. län
kan det vara svårare att utforma enkla fördelningsprinciper. En
ökad arbetsbelastning för länsstyrelsen kan, som i Uppsala län,
bli följden av en ökande befolkning och en omstrukturering inom
näringslivet. Även under motsatta förhållanden, dvs. i län med
en minskande befolkning, kan utökade insatser från
länsmyndigheternas sida vara mycket väl motiverade. Det får
förutsättas att regeringen löpande följer dessa frågor och tar
hänsyn till dem vid fördelningen av länsstyrelseanslaget.
Med hänvisning till det ovan anförda anser utskottet inte att
motionerna Bo302 (s) och Bo307 (fp,c) bör föranleda någon åtgärd
från riksdagens sida. Motionerna avstyrks således.
Anslagsfrågor
Regeringen föreslår i budgetpropositionen att
länsstyrelseanslaget för budgetåret 1991/92 fastställs till
1639722000kr. Anslag med högre belopp än i
regeringsförslaget föreslås i följande motioner från den
allmänna motionstiden. Folkpartiet föreslår i motion Bo309 ett
med 0,7milj.kr. ökat anslag och i motion Bo502 yrkande 4 ett
med 20milj.kr. ökat anslag, båda motionsyrkandena såvitt nu är
i fråga. Miljöpartiet föreslår i motion Bo317 yrkande 2 såvitt
nu är i fråga att länsstyrelseanslaget ökas med 50 milj.kr.
utöver regeringens förslag. Ett i förhållande till
regeringsförslaget med 12,5milj.kr. minskat länsstyrelseanslag
föreslås i motion Bo311 (m) yrkande 2.
I proposition 1990/91:87 har regeringen mot bakgrund av den
ovan behandlade frågan om resursbehovet för länsstyrelsens nya
uppgifter på fiskets område föreslagit att riksdagen bör anvisa
8672000kr. till länsstyrelseanslaget utöver vad som har
föreslagits i budgetpropositionen. I motion Bo26 (mp) föreslås
såvitt nu är i fråga att resurstillskottet i stället bör vara
11672000kr.
Slutligen har förslag om länsstyrelseanslaget år 1991/92 förts
fram i två motioner väckta med anledning av proposition
1990/91:90. I centerpartiets partimotion Bo34 yrkande 1 såvitt
nu är i fråga föreslås att länsstyrelseanslaget bestäms till en
nivå 20milj.kr. över vad regeringens förslag innebär. I motion
Jo109 (v) yrkande 13 såvitt nu är i fråga föreslås ett tillskott
på länsstyrelseanslaget med 15milj.kr.
Bostadsutskottet har ovan övervägt och avstyrkt de
motionsförslag som är grunden för anslagsförslagen i de aktuella
motionerna. De aktuella motionerna avstyrks med hänvisning
härtill även i vad avser anslagsyrkandena. Utskottet föreslår
att riksdagen med anledning av de två regeringsförslagen om
länsstyrelseanslaget till ramanslaget Länsstyrelserna m.m.
anvisar sammanlagt 1648394000kr. för budgetåret 1991/92.
Hemställan
Utskottet hemställer
1.beträffande kulturmiljöenheternas resursbehov
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Bo305, 1990/91:Bo309,
denna motion såvitt nu är i fråga, 1990/91:Bo316 och
1990/91:Bo322,
res. 1 (fp,c)
2.beträffande resurserna på miljöområdet
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Bo34 yrkande 1,
1990/91:Bo317 yrkande 2, 1990/91:Bo502 yrkande 4 och
1990/91:Jo109 yrkande 13, samtliga dessa yrkanden såvitt nu är i
fråga, samt motion 1990/91:Bo335 yrkande 1,
res. 2 (fp,c)
res. 3 (v)
res. 4 (mp)
3.beträffande medel för utredningsarbetet vid
miljövårdsenheterna
att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo315,
4.beträffande miljöråd
att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo327,
5.beträffande fristående miljö- och naturvårdsenheter
att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo314,
6.beträffande de sociala funktionerna
att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo319,
7.beträffande tillsynen av alkohollagstiftningen
att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo301,
8.beträffande resursbehovet på fiskets område i Hallands
län
att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo25,
9.beträffande resurser för fiskefrågor på
länsstyrelserna
att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo26 såvitt nu är i fråga,
res. 5 (mp)
10.beträffande länsstyrelsens uppgifter på
utbildningsområdet
att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo311 yrkande 1,
11.beträffande resurser för livsmedelskontrollen
att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo317 yrkande 3,
res. 6 (mp)
12.beträffande rådgivningen till rennäringen
att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo324,
13.beträffande handelsregistret i Stockholm
att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo334,
14.beträffande en decentraliserad länsförvaltning
att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo331,
res. 7 (c)
15.beträffande fördelningen av länsstyrelseanslaget
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Bo302 och
1990/91:Bo307,
16.beträffande länsstyrelseanslaget
att riksdagen med anledning av regeringens förslag i
propositionerna 1990/91:100 bilaga 15 och 1990/91:87 samt med
avslag på motionerna 1990/91:Bo26, 1990/91:Bo34 yrkande 1,
1990/91:Bo309, 1990/91:Bo317 yrkande 2, 1990/91:Bo502
yrkande 4 och 1990/91:Jo109 yrkande 13, samtliga dessa
motionsyrkanden såvitt nu är i fråga, samt motion 1990/91:Bo311
yrkande 2 till Länsstyrelserna m.m. för budgetåret 1991/92
anvisar ett ramanslag på 1648394000kr.
res. 8 (fp,c) - villk. 1, 2
res. 9 (v) - villk. 3
res. 10 (mp) - villk. 4, 5
Stockholm den 28 mars 1991
På bostadsutskottets vägnar
Agne Hansson
Närvarande: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Magnus
Persson (s), Knut Billing (m), Lennart Nilsson (s), Erling Bager
(fp), Hans Göran Franck (s), Bertil Danielsson (m), Rune
Evensson (s), Gunnar Nilsson (s), Jan Sandberg (m), Birger
Andersson (c), Jan Strömdahl (v), Kjell Dahlström (mp), Britta
Sundin (s), Berndt Ekholm (s) och Ingrid Hasselström Nyvall
(fp).
Reservationer
1. Kulturmiljöenheternas resursbehov (mom. 1)
Agne Hansson (c), Erling Bager (fp), Birger Andersson (c) och
Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar
med "Bostadsutskottet gör" och slutar med "Bo322 (c)" bort ha
följande lydelse:
Bostadsutskottet instämmer i den bedömning som görs i
folkpartiet liberalernas partimotion angående
kulturmiljöenheternas resursbehov. Som anförs i denna motion har
länsstyrelsernas kulturmiljöenheter stor betydelse för bl.a. den
kommunala planeringen, eftersom få kommuner haft möjlighet att
skaffa sig egen kulturmiljökompetens. I ett antal län är
kulturmiljöenheterna fortfarande enmansenheter med en orimlig
arbetsbelastning för den ende handläggaren, länsantikvarien.
Med hänsyn till det anförda anser utskottet att medel bör
beräknas för inrättande av två biträdande länsantikvarietjänster
utöver vad regeringen föreslagit. Det bör ankomma på regeringen
att med beaktande av den prioritering som görs av
riksantikvarieämbetet pröva vilka länsstyrelser som -- utöver
länsstyrelserna i Västmanlands län och Gävleborgs län -- bör
tilldelas medel för inrättande av biträdande
länsantikvarietjänster. Därmed bör de i motionerna Bo305 (c),
Bo316 (fp) och Bo322 (c) beskrivna särskilda behoven vid
länsstyrelserna i Värmlands och Kronobergs län kunna beaktas.
Vad utskottet ovan anfört med anledning av folkpartiets
partimotion Bo309 bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
1.beträffande kulturmiljöenheternas resursbehov
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo305,
1990/91:Bo309, denna motion såvitt nu är i fråga, 1990/91:Bo316
och 1990/91:Bo322 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
2. Resurserna på miljöområdet (mom. 2)
Agne Hansson (c), Erling Bager (fp), Birger Andersson (c) och
Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar
med "Även bostadsutskottet" och slutar med "i fråga" bort ha
följande lydelse:
Som anförs i de aktuella partimotionerna från folkpartiet
liberalerna och centerpartiet måste ytterligare resurser anslås
för personalförstärkningar vid länsstyrelsernas
miljövårdsenheter. En sådan resursförstärkning är en nödvändig
förutsättning för att enheterna skall kunna bedriva ett
offensivt miljöarbete och klara sina uppgifter inom den s.k.
gröna naturvården. Resursförstärkningen är bl.a. viktig för att
naturvårdsadministrationen skall klara av att fördela de ökade
anslagen till landskapsvård och möjliggöra en bättre tillsyn av
olika reglers efterlevnad.
Bostadsutskottet anser att ett resurstillskott till
miljövårdsenheterna på den nivå som föreslås i motionerna Bo34
(c) yrkande 1 och Bo502 (fp) yrkande 4, båda yrkandena såvitt nu
är i fråga, dvs. med 20milj.kr., bör vinna riksdagens bifall.
Härigenom skapas också möjligheter att beakta de synpunkter som
framförs i motion Bo335 (fp) yrkande 1. Även övriga nu
behandlade motioner blir vid ett bifall till utskottets förslag
till viss del tillgodosedda.
Vad utskottet ovan anfört angående resurserna på miljöområdet
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
2.beträffande resurserna på miljöområdet
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo34 yrkande
1, 1990/91:Bo502 yrkande 4, dessa två yrkanden såvitt nu är i
fråga, samt motion 1990/91:Bo335 yrkande 1 och med avslag på
motionerna 1990/91:Bo317 yrkande 2 samt 1990/91:Jo109 yrkande
13, dessa två yrkanden såvitt nu är i fråga, som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Resurserna på miljöområdet (mom. 2)
Jan Strömdahl (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar
med "Även bostadsutskottet" och slutar med "i fråga" bort ha
följande lydelse:
Den naturvårdsinriktade verksamheten vid länsstyrelserna
behöver förstärkas på flera områden. Miljövårdsenheterna har
viktiga uppgifter att fylla både vad gäller landskapsvårdande
insatser och stödet till kommunerna på det ekologiska området.
Bostadsutskottet anser mot denna bakgrund att en
resursförstärkning till länsstyrelsernas naturvårdsinriktade
verksamhet av den storlek som föreslås i motion Jo109 (v)
yrkande 13 såvitt nu är i fråga bör bifallas. Detta kommer även
att innebära att övriga motionsförslag om resursförstärkningar
till viss del blir tillgodosedda. Ytterligare 15milj.kr.
utöver vad regeringen föreslagit bör således fördelas till
länsstyrelserna.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
2.beträffande resurserna på miljöområdet
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Jo109 yrkande 13
såvitt nu är i fråga samt med avslag på motionerna 1990/91:Bo34
yrkande 1, 1990/91:Bo317 yrkande 2, 1990/91:Bo502 yrkande 4,
samtliga dessa yrkanden såvitt nu är i fråga, och motion
1990/91:Bo335 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
4. Resurserna på miljöområdet (mom. 2)
Kjell Dahlström (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar
med "Även bostadsutskottet" och slutar med "i fråga" bort ha
följande lydelse:
Bostadsutskottet kan med beklagande konstatera att tidigare
utlovade resursförstärkningar vid länsstyrelsernas
miljövårdsenheter inte följs upp med något förslag om medel för
ytterligare tjänster i årets budgetproposition. Enligt
utskottets mening är det nödvändigt med en förstärkning på flera
av länsstyrelsernas ansvarsområden vad gäller miljöskydds- och
naturvårdsarbetet. Detta gäller exempelvis arbetet med den
eftersatta miljötillsynen. Resurser måste satsas på åtgärder för
att komma till rätta med de omfattande miljöproblemen i syfte
att vända utvecklingen mot ett mer miljöanpassat samhälle. För
nästa budgetår bör i enlighet med förslaget i miljöpartiets
partimotion Bo317 yrkande 2 såvitt nu är i fråga ytterligare
50milj.kr. tilldelas länsstyrelsernas miljövårdsenheter. Ett
bifall till mp-motionen innebär att även övriga motionsyrkanden
om resurstillskott på det aktuella området kommer att kunna
tillgodoses. Vad utskottet nu anfört bör ges regeringen till
känna.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
2.beträffande resurserna på miljöområdet
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo317 yrkande 2
såvitt nu är i fråga samt med avslag på motionerna 1990/91:Bo34
yrkande 1, 1990/91:Bo502 yrkande 4, 1990/91:Jo109 yrkande 13,
samtliga dessa yrkanden såvitt nu är i fråga, och motion
1990/91:Bo335 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
5. Resurser för fiskefrågor på länsstyrelserna (mom.9)
Kjell Dahlström (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11
börjar med "Vad gäller" och slutar med "i fråga" bort ha
följande lydelse:
Bostadsutskottet instämmer i vad som i motion Bo26 (mp) anförs
om resursbehovet för den regionala fiskeadministrationen. Det är
således inte rimligt att som regeringen förutsätta att
resurserna på detta område kan dras ner i och med inordningen av
fiskenämndernas uppgifter i länsstyrelserna. Arbetet med
fiskevård och miljöfrågor som rör fiskets framtid måste snarare
intensifieras för att rädda fisket på åtminstone dagens nivå.
Även insatserna för att restaurera förstörda vattenområden måste
ges hög prioritet. Ytterligare 3milj.kr. måste således anslås
för länsstyrelsernas uppgifter på fiskets område.
Vad utskottet anfört med anledning av motion Bo26 (mp) såvitt
nu är i fråga bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
9.beträffande resurser för fiskefrågor på
länsstyrelserna
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo26 såvitt nu
är i fråga som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
6. Resurser för livsmedelskontrollen (mom. 11)
Kjell Dahlström (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12
börjar med "Bostadsutskottet har" och slutar med "avstyrks
sålunda" bort ha följande lydelse:
Bostadsutskottet instämmer i den bedömning som görs i
miljöpartiets partimotion Bo317 av behovet av ytterligare
resurser för länsstyrelsernas livsmedelskontroll. Det har
hittills visat sig vara svårt att få livsmedelskontrollen att
fungera tillfredsställande eftersom livsmedelsverket har saknat
möjligheter att tillse att kommunerna utför den kontroll de har
ansvaret för. Med kommunernas övertagande av tillsynen av icke
tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet ökar arbetsbelastningen
ytterligare. Det behövs således en person vid varje länsstyrelse
som tillsammans med länsveterinären kan ha ansvaret för
livsmedelsfrågorna inom länet. Mot denna bakgrund bör förslaget
i motion Bo317 (mp) yrkande 3 om att 7,4milj.kr. anslås på en
ny anslagspost för detta ändamål vinna riksdagens bifall.
dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
11.beträffande resurser för livsmedelskontrollen
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo317 yrkande 3
a) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
b) till Livsmedelskontroll m.m. för budgetåret 1991/92
anvisar ett förslagsanslag på 7400000kr.,
7. En decentraliserad länsförvaltning (mom. 14)
Agne Hansson och Birger Andersson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13
börjar med "Bostadsutskottet behandlade" och på s. 14 slutar med
"avstyrks således" bort ha följande lydelse:
Den länsstyrelsereform som nu håller på att genomföras kommer
enligt utskottets mening inte att innebära att den centrala
styrningen av den regionala förvaltningen påtagligt minskar.
Inte heller innebär reformen att arbetsuppgifterna på länsplanet
kommer att decentraliseras på ett sådant sätt som är nödvändigt.
För att uppnå en ökad länsdemokrati behöver en rad åtgärder
vidtas. En sådan åtgärd som kan bidra till ett fortsatt
reformarbete föreslås i motion Bo331 (c). Enligt utskottets
mening bör i enlighet med motionsförslaget länsstyrelserna ges i
uppdrag att lägga fram förslag om decentralisering av tjänster
inom den regionala förvaltningen. Förslagen bör bl.a. inriktas
på verksamheten vid länsstyrelsen, skogsvårdsstyrelsen,
länsarbetsnämnden och utvecklingsfonden. Även förslag om en
decentralisering av verksamheter vid de centrala förvaltningarna
kan föras fram i detta sammanhang.
Vad utskottet ovan anfört med anledning av motion Bo331 (c)
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
14.beträffande en decentraliserad länsförvaltning
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo331 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8. Länsstyrelseanslaget (mom. 16)
Under förutsättning av bifall till reservationerna 1 och 2
Agne Hansson (c), Erling Bager (fp), Birger Andersson (c) och
Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15
börjar med "Bostadsutskottet har" och slutar med "budgetåret
1991/92" bort ha följande lydelse:
Bostadsutskottet har ovan tillstyrkt motionsförslag från
folkpartiet resp. centerpartiet -- Bo34 yrkande 1, Bo309 och
Bo502 yrkande 4 -- såvitt avser förslagen om resurstillskott
till länsstyrelsernas kulturmiljö- resp. miljövårdsenheter.
Motionerna tillstyrks även vad avser det därav följande behovet
av en uppräkning av länsstyrelseanslaget. Övriga nu aktuella
yrkanden avstyrks till de delar de inte kan anses vara
tillgodosedda av denna anslagsuppräkning.
dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
16.beträffande länsstyrelseanslaget
att riksdagen med anledning av regeringens förslag i
propositionerna 1990/91:100 bilaga 15 och 1990/91:87 samt
motionerna 1990/91:Bo34 yrkande 1, 1990/91:Bo309 och
1990/91:Bo502 yrkande 4, dessa motionsyrkanden såvitt nu är i
fråga, och med avslag på motionerna 1990/91:Bo26, 1990/91:Bo317
yrkande 2, 1990/91:Jo109 yrkande 13, samtliga dessa
motionsyrkanden såvitt nu är i fråga, samt motion 1990/91:Bo311
yrkande 2 till Länsstyrelserna m.m. för budgetåret 1991/92
anvisar ett ramanslag på 1669094000kr.
9. Länsstyrelseanslaget (mom. 16)
Under förutsättning av bifall till reservation 3
Jan Strömdahl (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15
börjar med "Bostadsutskottet har" och slutar med "budgetåret
1991/92" bort ha följande lydelse:
Det förslag om en förstärkning av länsstyrelsernas
naturvårdsinriktade verksamhet som grundar förslaget om ett
tillskott till länsstyrelseanslaget i motion Jo109 (v) yrkande
13 såvitt nu är i fråga har ovan tillstyrkts av utskottet.
Motionsyrkandet såvitt avser förslaget om en anslagsförstärkning
med 15milj.kr. tillstyrks med hänvisning härtill.
Regeringsförslagen och övriga motionsyrkanden tillstyrks till de
delar de kan anses sammanfalla med utskottets ställningstagande.
dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
16.beträffande länsstyrelseanslaget
att riksdagen med anledning av regeringens förslag i
propositionerna 1990/91:100 bilaga 15 och 1990/91:87 samt motion
1990/91:Jo109 yrkande 13 såvitt nu är i fråga och med avslag på
motionerna 1990/91:Bo26, 1990/91:Bo34 yrkande 1, 1990/91:Bo309,
1990/91:Bo317 yrkande 2, 1990/91:Bo502 yrkande 4, samtliga dessa
motionsyrkanden såvitt nu är i fråga, samt motion 1990/91:Bo311
yrkande 2 till Länsstyrelserna m.m. för budgetåret 1991/92
anvisar ett ramanslag på 1663394000kr.
10. Länsstyrelseanslaget (mom. 16)
Under förutsättning av bifall till reservationerna 4 och 5
Kjell Dahlström (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15
börjar med "Bostadsutskottet har" och slutar med "budgetåret
1991/92" bort ha följande lydelse:
Utskottet har ovan tillstyrkt förslaget i miljöpartiets
partimotion Bo317 yrkande 2 om att länsstyrelserna skall ges ett
resurstillskott motsvarande två nya tjänster vid varje
miljövårdsenhet samt förslaget i motion Bo26 (mp) om att
regeringsförslaget om besparingar på fiskeadministrationen skall
avvisas. Mot denna bakgrund tillstyrker utskottet även det
tillskott på länsstyrelseanslaget som dessa motionsyrkanden
förutsätter. Även övriga yrkanden om storleken på
länsstyrelseanslaget kommer därigenom att bli väl tillgodosedda.
dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
16.beträffande länsstyrelseanslaget
att riksdagen med anledning av regeringens förslag i
propositionerna 1990/91:100 bilaga 15 och 1990/91:87 samt
motionerna 1990/91:Bo26 och 1990/91:Bo317 yrkande 2, dessa båda
motionsyrkanden såvitt nu är i fråga, och med avslag på
motionerna 1990/91:Bo34 yrkande 1, 1990/91:Bo309, 1990/91:Bo502
yrkande 4, 1990/91:Jo109 yrkande 13, samtliga dessa
motionsyrkanden såvitt nu är i fråga, samt motion 1990/91:Bo311
yrkande 2 till Länsstyrelserna m.m. för budgetåret 1991/92
anvisar ett ramanslag på 1701394000kr.
Särskilda yttranden
1. Fristående miljö- och naturvårdsenheter
Jan Strömdahl (v) anför:
I den nuvarande och även i den nya länsstyrelseorganisationen
finns det en uppenbar risk för att miljöfrågorna trängs undan på
det sätt som beskrivs i motion Bo314 (s). Detta kan givetvis
inte accepteras. För att undvika att så blir fallet när
länsstyrelsereformen genomförts fullt ut har vänsterpartiet
hävdat uppfattningen att vissa nämnder skall vara obligatoriska
inom länsstyrelserna. Miljönämnden hör självklart till denna
kategori. Enligt vår uppfattning skulle en sådan organisatorisk
lösning kunna medverka till att stärka miljöfrågornas ställning
vid en konfrontation med andra intressen.
2. Fristående miljö- och naturvårdsenheter
Kjell Dahlström (mp) anför:
När riksdagen hösten 1989 beslutade om den länsstyrelsereform
som nu håller på att genomföras hade miljöpartiet flera tungt
vägande invändningar mot länsförvaltningens utformning.
Huvudkritiken mot den beslutade utformningen var bl.a. att den
inte leder till en nödvändig decentralisering och att
förtroendemannainflytandet inte stärks. Vid en utformning av
länsförvaltningen enligt de riktlinjer som miljöpartiet har
förordat skulle självklart miljö- och naturvårdsfrågorna ges en
tyngre och mer självständig ställning. Miljöpartiet har också
hävdat åsikten att det inom den nya länsstyrelseorganisationen
bör finnas obligatoriska nämnder för att inte väsentliga
samhällsintressen skall kunna bli undanträngda på det sätt som
beskrivs i motion Bo314 (s). En miljönämnd hör därvid givetvis
till de nämnder som bör göras obligatoriska.
Lagutskottets yttrande
1990/91:LU2y
Bilaga 1
Handelsregistret i Stockholm
Till bostadsutskottet
Bostadsutskottet har beslutat bereda lagutskottet tillfälle
att yttra sig över proposition 1990/91:100, bilaga 15
(civildepartementet) om anslag till länsstyrelserna (s. 49--57)
jämte motion 1990/91:Bo334 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) om
ökade resurser till handelsregistret vid länsstyrelsen i
Stockholms län.
Lagutskottet, som har beslutat att avge yttrande i ärendet,
får anföra följande.
I handelsregister införs enskilda näringsidkare och
handelsbolag samt ideella föreningar eller stiftelser som idkar
näring. Registreringen görs under den firma under vilken
näringsidkaren driver eller avser att driva sin verksamhet.
Registrering får inte ske bl.a. om den föreslagna firman är
förväxlingsbar med annans registrerade eller inarbetade firmor.
Inregistrering av firma medför att näringsidkaren får ensamrätt
till firman. I registret införs också vissa andra uppgifter.
Länsstyrelsen är registermyndighet enligt handelsregisterlagen.
Vid ansökan om registrering av enskilda näringsidkare,
handelsbolag, ideella föreningar och stiftelser utgår en avgift
med för närvarande 450 kr. För andra ansökningar samt för
anmälningar är avgiften 150 kr.
I handelsregisterlagen finns inte någon bestämmelse om
länsstyrelsernas handläggningstider. I den nya
förvaltningslagen, som trädde i kraft den 1 januari 1987,
föreskrivs dock att varje ärende, där någon enskild är part,
skall handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan
att säkerheten eftersätts.
I motionen framhålls att handelsregistret vid länsstyrelsen i
Stockholms län för närvarande har en mycket stor balans av
ärenden som väntar på behandling. Enligt motionärerna får man
vänta flera månader på en registrering av den anledningen att
länsstyrelsen får en alldeles för liten resurstilldelning i
förhållande till omfånget av företagsamheten i länet. Eftersom
verksamheten vid handelsregistret är självbärande anser
motionärerna att länsstyrelsen bör få behålla de avgifter som
tas ut och för medlen anställa den personal som behövs för att
allmänheten skall kunna ges den service den har rätt att kräva.
I motionen begärs ett tillkännagivande om behovet av ökade
resurser till handelsregistret i Stockholms län.
Utskottet erinrar om att frågan om handläggningstiderna för
ärenden rörande registrering i handelsregistret tidigare
aktualiserats flera gånger i riksdagen. Senast behandlades
frågan vid 1989/90 års riksmöte med anledning av en motion om
ökade resurser till handelsregistret. På begäran av
bostadsutskottet yttrade sig lagutskottet över motionen och
hänvisade därvid (se 1989/90:LU2y) till att handläggningstiderna
för nyregistreringsärenden då uppgick till fem månader i stället
för som tidigare sex månader. Enligt utskottet var
handläggningstiderna vid handelsregistret i Stockholm alltjämt
för långa. Utskottet underströk därför vikten av att
länsstyrelsen i Stockholms län tog till vara alla möjligheter
som stod till buds för att rationalisera och effektivisera
verksamheten. I den mån problemet med handläggningstiderna inte
kunde bemästras genom organisatoriska åtgärder var det,
fortsatte utskottet, angeläget att handelsregistret gavs ökade
resurser. Utskottet saknade underlag för en bedömning av
huruvida behovet av resursförstärkningar kunde tillgodoses inom
ramen för de resurser som var tillgängliga för länsstyrelsen
eller om tillskott av medel erfordrades. Utskottet utgick
emellertid från att regeringen noga följde utvecklingen när det
gällde handläggningstiderna vid handelsregistret i Stockholm och
tog de initiativ som behövdes. Något särskilt tillkännagivande
med anledning av motionen fann lagutskottet därför inte
påkallat. I sitt av riksdagen godkända betänkande 1989/90:BoU16
anslöt sig bostadsutskottet till lagutskottets bedömning.
Enligt vad lagutskottet nu inhämtat är handläggningstiden för
ärenden rörande nyregistreringar vid handelsregistret i
Stockholm för närvarande tre månader medan andra
registreringsärenden har en handläggningstid på ca en månad.
Utskottet vill uttala sin tillfredsställelse över att man vid
länsstyrelsen lyckats nedbringa väntetiderna under det gångna
året. Samtidigt måste utskottet också konstatera att även en
handläggningstid på tre månader framstår som alltför lång. Att
näringsidkare skall behöva vänta flera månader på en
registrering kan enligt utskottets mening verka hindrande för
framväxten av nya företag. Eftersom det är angeläget att på
olika sätt stimulera nyföretagandet anser utskottet att
handläggningstiderna måste förkortas ytterligare och att
målsättningen bör vara att nyregistreringar kan ske inom en
månad från ansökningsdagen. Utskottet vill därför ånyo
understryka vikten av att länsstyrelsen i Stockholms län
tillvaratar alla möjligheter som står till buds för att
rationalisera och effektivisera verksamheten. Huruvida det också
behövs att handelsregistret tillförs särskilda resurser är
utskottet lika litet nu som år 1990 berett att ta ställning
till. Inte heller anser sig utskottet böra ta ställning till den
mera principiella frågan om verksamheten bör finansieras genom
avgifter. Utskottet utgår från att regeringen också
fortsättningsvis noga följer utvecklingen när det gäller
handläggningstiderna vid handelsregistret i Stockholm och tar de
initiativ som behövs. Någon riksdagens vidare åtgärd med
anledning av motionen är därför inte påkallad.
Stockholm den 5 mars 1991
På lagutskottets vägnar
Rolf Dahlberg
Närvarande: Rolf Dahlberg (m), Lennart Andersson (s),
Owe Andréasson (s), Stig Gustafsson (s), Ulla Orring (fp),
Martin Olsson (c), Inger Hestvik (s), Allan Ekström (m), Bengt
Kronblad (s), Gunnar Thollander (s), Lena Boström (s), Bengt
Harding Olson (fp), Stina Eliasson (c), Elisabeth Persson (v),
Elisabet Franzén (mp), Anita Jönsson (s) och Charlotte
Cederschiöld (m).
Bostadsutskottet har berett socialutskottet tillfälle att
yttra sig över förslag i propositionen 1990/91:100 bilaga 15 om
anslag till länsstyrelserna (s. 49--57) jämte motionerna
1990/91:Bo301 och Bo319.
Socialutskottet
I motion Bo301 av Eva Goës m.fl. (mp) hemställs att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utökade resurser till länsstyrelserna för
tillsyn av alkohollagstiftningen genom transferering från höjda
avgifter på utskänkningstillstånd.
Motiveringen finns i motion 1990/91:So207. I motionen anförs
att länsstyrelsernas begränsade resurser för att följa upp
efterlevnaden av tillstånden inte har medgivit annat än
marginell tillsynsverksamhet. För att förbättra förhållandena
borde restaurangerna bli föremål för utökad kontroll av
tillsynsmyndigheterna.
I den senare motionen yrkas bl.a. (yrkandet 1) att riksdagen
hos regeringen begär förslag till lagstiftning om höga,
obligatoriska avgifter för utskänkningstillstånd.
I motion Bo319 av Birthe Sörestedt och Grethe Lundblad (båda
s) hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om överförande av vissa
länsstyrelseuppgifter på det sociala området till kommunerna.
För den sociala funktionen vid länsstyrelserna föreligger det
enligt motionärerna ett stort behov av en resursförstärkning. Av
budgetpropositionen framgår att det i olika sammanhang förts
fram krav på ökade resurser. Vidare redovisas de möjligheter att
överföra arbetsuppgifter från länsstyrelserna till kommunerna
som den centrala organisationskommittén för genomförandet av en
ny regional statlig förvaltning pekat på. Ett arbete med denna
inriktning pågår inom socialdepartementet.
Det är enligt motionärerna angeläget att det snarast tas
beslut om att överföra vissa uppgifter till kommunerna för att
ge de sociala funktionerna möjlighet att leva upp till sin roll
i den nya regionala organisationen.
Den sociala funktionen måste enligt motionärerna avlastas de
individorienterade ärendena för att kunna koncentrera sig på
de viktiga uppgifterna med uppföljning, utvärdering och tillsyn
inom det sociala området. Intentionerna i socialtjänstlagen får
inte heller åsidosättas. LVM-ärendena måste handläggas skyndsamt
och därmed prioriteras före annat.
Socialutskottet yttrade sig till bostadsutskottet över
liknande motioner våren 1990 i yttrandet 1989/90:SoU3y. I
yttrandet ges bl.a. en beskrivning av innehållet i de aktuella
bestämmelserna på det sociala området och redovisas också vissa
förslag som under senare år lagts fram om länsstyrelsernas
sociala verksamhet.
Socialutskottet anförde i yttrandet:
Utskottet konstaterar bl.a. att länsstyrelserna av allt att
döma har stora svårigheter att fullgöra sina lagstadgade
uppgifter på det sociala området. Samtidigt konstaterar
utskottet att länsstyrelsernas sociala funktioner behandlats av
flera statliga utredningar under senare år. Den mest
fullständiga utredningen, av förre landshövdingen Osborne
Bartley, redovisas i betänkandet Länsstyrelsernas sociala
funktioner. Betänkandet har remissbehandlats. I begränsade delar
har förslagen behandlats i proposition 1988/89:154 om ny
regional statlig förvaltning. Fortfarande saknas dock en
redovisning för regeringens syn på länsstyrelsernas
arbetsuppgifter på det sociala området och behovet på sikt av
resurser för denna verksamhet.
Utskottet anser en sådan redovisning nödvändig för att
riksdagen skall kunna ta ställning till behovet av resurser till
länsstyrelserna.
I avvaktan på en sådan redovisning är det enligt utskottet
nödvändigt att vid prioriteringen mellan olika verksamheter inom
länsstyrelserna beakta att länsstyrelserna ges möjligheter att
fullgöra sina uppgifter på det sociala området på ett
tillfredsställande sätt.
Vad utskottet anfört borde riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna med anledning av de då aktuella
motionerna.
Bostadsutskottet instämde i betänkandet 1989/90:BoU16 i
socialutskottets yttrande. Vad socialutskottet anfört i denna
fråga med anledning av de då aktuella motionerna ansåg således
även bostadsutskottet att riksdagen som sin mening borde ge
regeringen till känna. I avvaktan på den efterfrågade
redovisningen var det enligt bostadsutskottet angeläget att de
sociala funktionernas behov beaktades vid medelsfördelningen
inom resp. länsstyrelse. Riksdagen följde bostadsutskottet
(rskr. 210).
Skatteutskottet behandlade frågan om en höjning av
expeditionsavgifterna för serveringstillstånd i ett yttrande
till finansutskottet våren 1990 (1989/90:SkU2y). Skatteutskottet
anförde:
Frågan om en höjning av expeditionsavgifterna för
serveringstillstånd, som tidigare har tagits upp av
alkoholhandelsutredningen (SOU 1985:15, jfr SkU1987/88:4y), har
på nytt aktualiserats av socialstyrelsen. I sitt remissyttrande
över länsstyrelsernas anslagsframställningar har socialstyrelsen
föreslagit att nuvarande expeditionsavgifter för
alkoholtillstånd omformas till ansökningsavgifter och höjs.
Förslaget innebär också att en årlig registerhållnings- och
tillsynsavgift införs och avpassas så att länsstyrelsernas
kostnad för tillsynen kan täckas (prop. 1989/90:100 bilaga 15
s. 62). Enligt utskottets mening kan man utgå från att de nu
aktuella avgiftsfrågorna och förhållandena inom
restaurangbranschen kommer att tas upp av regeringen i samband
med det fortlöpande arbete som pågår angående de
alkoholpolitiska frågorna utan särskild framställning från
riksdagens sida. Syftet med motionerna får därför i viss mån
anses vara redan tillgodosett. I den mån så inte är fallet
avstyrker utskottet de nu aktuella yrkandena.
Finansutskottet gjorde för sin del ingen annan bedömning utan
föreslog riksdagen att avslå de då aktuella motionerna
(1989/90:FiU20). Riksdagen följde finansutskottet (rskr. 205).
I årets budgetproposition prop. 1990/91:100 bilaga 15 anför
civilministern följande:
För området social omvårdnad har i olika sammanhang förts
fram krav på ökade resurser. Den centrala organisationskommittén
har pekat på möjligheten att överföra vissa individorienterade
arbetsuppgifter från länsstyrelserna till kommunerna. På så sätt
skulle resurser kunna frigöras för länsstyrelsernas viktiga
uppgifter med uppföljning, utvärdering och tillsyn inom det
sociala området. Enligt vad jag erfarit pågår ett arbete inom
socialdepartementet med en sådan inriktning. Några beslut som
påverkar länsstyrelsernas arbetsuppgifter under budgetåret
1991/92 kan dock inte påräknas.
Även inom andra verksamhetsområden har i och för sig
välmotiverade förslag till resursförändringar förts fram. Jag är
dock inte beredd att nu tillstyrka några ytterligare
resursförstärkningar för länsstyrelserna totalt. Däremot avser
jag att föreslå en viss omfördelning inom anslaget. För
innevarande budgetår finns drygt 25 milj.kr. till regeringens
disposition för diverse ändamål utöver vad som anvisats för
kostnader som uppstår i samband med samordnad länsförvaltning.
Genom den nya konstruktionen med ramanslag minskar behovet att
med ett sådant belopp kunna möta oförutsedda resursanspråk från
länsstyrelserna, som därigenom får möjlighet att styra
resurserna till de områden som respektive länsstyrelse bedömer
vara mest angelägna.
Socialutskottet konstaterar på nytt att länsstyrelserna av
allt att döma har svårigheter att fullgöra sina lagstadgade
uppgifter på det sociala området. Utskottet anser det nödvändigt
att länsstyrelserna får resurser att utföra de lagstadgade
uppgifterna. Enligt uppgift pågår nu arbete inom
socialdepartementet för att komma till rätta med problemen.
Utskottet förutsätter att arbetet sker med skyndsamhet.
I avvaktan på resultatet av detta arbete anser utskottet att
länsstyrelserna inom sina ramanslag måste prioritera de
lagstadgade uppgifterna på det sociala området. Med det anförda
avstyrker utskottet motion Bo301. Motion Bo319 får åtminstone
delvis anses tillgodosedd. Utskottet avstyrker bifall till
motionen.
Stockholm den 21 februari 1991
På socialutskottets vägnar
Daniel Tarschys
Närvarande: Daniel Tarschys (fp), Bo Holmberg (s), Anita
Persson (s), Sten Svensson (m), Aina Westin (s), Ulla Tillander
(c), Ingrid Andersson (s), Per Stenmarck (m), Rinaldo Karlsson
(s), Ingegerd Anderlund (s), Ingrid Hemmingsson (m), Rosa Östh
(c), Gudrun Schyman (v), Jan Andersson (s), Barbro Westerholm
(fp) och Marianne Andersson (s) i Gislaved.
Kulturutskottets yttrande
1990/91:KrU4y
Bilaga 3
Länsstyrelsernas resurser för kulturmiljövård
Till bostadsutskottet
Bostadsutskottet har genom beslut den 5 februari 1991 berett
kulturutskottet tillfälle att yttra sig över proposition
1990/91:100 bilaga 15 (s. 49--57) om anslag till länsstyrelserna
m.m. jämte motionerna 1990/91:Bo305, Bo309, Bo316 och Bo322.
Utskottet
De senaste åren har länsstyrelserna tillförts ökade resurser
för att kunna göra förstärkningar på kulturmiljöområdet.
Innevarande budgetår har tjänster för tre biträdande
länsantikvarier inrättats. I årets budgetproposition beräknas
för budgetåret 1991/92 resurser för att länsstyrelserna i
Västmanlands län och Gävleborgs län skall kunna anställa
biträdande länsantikvarier. Om riksdagen följer regeringens
förslag i denna del, kommer det -- sedan tjänsterna inrättats --
att finnas tjänster för biträdande länsantikvarier i samtliga
län utom åtta, nämligen Jönköpings län, Kronobergs län, Blekinge
län, Kristianstads län, Hallands län, Värmlands län, Kopparbergs
län och Västernorrlands län.
Utskottet vill i sammanhanget framhålla att krav på en tredje
handläggartjänst -- således en tjänst utöver tjänster för
länsantikvarien och en biträdande länsantikvarie -- framställs
från tre länsstyrelser, nämligen länsstyrelserna i Uppsala län,
Malmöhus län och Göteborgs och Bohus län.
Utöver vad regeringen föreslagit bör enligt motion Bo309 (fp)
medel beräknas för två tjänster som biträdande länsantikvarie. I
motionerna Bo305 (c) och Bo322 (c) innebär yrkandena krav på att
medel skall beräknas för ytterligare en tjänst, varvid en
precisering sker på det sättet att enligt motion Bo305 (c)
tjänsten bör placeras i Kronobergs län och enligt motion Bo322
(c) tjänsten bör placeras i Värmlands län. Enligt motion Bo316
(fp) bör en av de två tjänster som förordas i motion Bo309
inrättas i sistnämnda län.
Utskottet tillstyrker att medel beräknas för tjänster för
ytterligare två biträdande länsantikvarier, nämligen i
Västmanlands län och Gävleborgs län. Det är också, i
överensstämmelse med vad kulturutskottet framhållit flera gånger
tidigare i yttranden till bostadsutskottet (se senast
1989/90:KrU4y), av vikt att en fortsatt utbyggnad av antalet
sådana tjänster i övrigt kommer till stånd. Utskottet kan dock
inte förorda en utbyggnad för nästa budgetår som går utöver den
av regeringen föreslagna.
Utskottet avstyrker således här behandlade motionskrav och
tillstyrker propositionen i aktuell del.
Stockholm den 21 februari 1991
På kulturutskottets vägnar
Ingrid Sundberg
Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Åke Gustavsson (s), Maja
Bäckström (s), Berit Oscarsson (s), Lars Ernestam (fp), Jan
Hyttring (c), Anders Nilsson (s), Lars Ahlmark (m), Sylvia
Pettersson (s), Erkki Tammenoksa (s), Leo Persson (s), Lars
Ahlström (m), Margareta Fogelberg (fp), Stina Gustavsson (c),
Alexander Chrisopoulos (v), Kaj Nilsson (mp) och Ulla Berg (s).
Avvikande meningar
1. Lars Ernestam och Margareta Fogelberg (båda fp) anser att
den del av utskottets yttrande som börjar med "Utskottet
tillstyrker" och slutar med "aktuell del" bort ha följande
lydelse:
Som närmare utvecklas i motion Kr230 -- vari motiveringen till
motion Bo309 återfinns -- har länsstyrelsernas
kulturmiljöenheter stor betydelse för den kommunala planeringen,
eftersom få kommuner haft möjlighet att skaffa sig egen
kulturmiljökompetens. I ett antal län är, som framgår av det
föregående, kulturmiljöenheterna fortfarande enmansenheter med
en orimlig arbetsbelastning för den ende handläggaren,
länsantikvarien. Med hänsyn till det anförda anser utskottet att
medel bör beräknas för inrättande av två biträdande
länsantikvarietjänster utöver vad regeringen föreslagit. Motion
Bo309 bör således tillstyrkas. Det bör ankomma på regeringen att
med beaktande av den prioritering som görs av
riksantikvarieämbetet pröva vilka länsstyrelser som -- utöver
länsstyrelserna i Västmanlands län och Gävleborgs län -- bör
tilldelas medel för inrättande av biträdande
länsantikvarietjänster. Därigenom kommer också förslagen i
motionerna Bo305, Bo3l6 och Bo322 att prövas.
2. Jan Hyttring och Stina Gustavsson (båda c) anser att den
del av utskottets yttrande som börjar med "Utskottet
tillstyrker" och slutar med "aktuell del" bort ha följande
lydelse:
Utskottet tillstyrker regeringens förslag att medel beräknas
för tjänster för biträdande länsantikvarier i Västmanlands län
och Gävleborgs län.
Som redovisas i motion Bo305 har riksantikvarieämbetet
föreslagit kraftfulla insatser för kulturmiljöenheterna vid
länsstyrelserna. Regeringen har inte levt upp till dessa krav,
eftersom det i budgetpropositionen beräknas medel för endast två
nya tjänster som biträdande länsantikvarie. Med hänsyn till vad
som anförs i motionen om att länsstyrelsen i Kronobergs län
prioriterat en tjänst som biträdande länsantikvarie före flera
andra angelägna tjänster och till den starkt ökade
ärendebelastningen på länsstyrelsens kulturmiljöenhet, anser
utskottet att i enlighet med vad som förordas i motionen medel
bör beräknas för en sådan tjänst vid nämnda länsstyrelse.
Också då det gäller Värmlands län är det motiverat att medel
beräknas för en tjänst som biträdande länsantikvarie.
Länsstyrelsen har äskat medel för en sådan tjänst och även på
denna länsstyrelse är ärendebelastningen så stor på
kulturmiljöenheten att en personalförstärkning behövs på
handläggarsidan. Utskottet biträder således förslagen i
motionerna Bo316 och Bo322.
Utskottets ställningstagande i det föregående innebär att
yrkandet i motion Bo309 tillgodoses.
Särskilt yttrande
Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark och Lars Ahlström (alla m)
anför:
Vi vill i detta sammanhang hänvisa till att företrädare för
moderata samlingspartiet i motion 1990/91:Kr286 framställt ett
yrkande (nr. 14) om ny organisation för kulturmiljövården.
Syftet med detta krav är bl.a. att det skall ske en
decentralisering av ansvaret för kulturmiljövården. Ett
genomförande av motionärernas förslag kommer att innebära
väsentliga förstärkningar av kulturmiljövårdens resurser på
regional nivå.
Bostadsutskottet har den 5 februari 1991 beslutat att bereda
utbildningsutskottet tillfälle att yttra sig över proposition
1990/91:100 bil. 15 om anslag till länsstyrelserna m.m. jämte
motion 1990/91:Bo311.
I budgetpropositionen (prop. 1990/91:100, bil. 15
Civildepartementet s. 50) hänvisas till riksdagens beslut om
ansvaret för skolan (prop. 1990/91:18, bet. UbU4, rskr. 76),
enligt vilket bl.a. skolöverstyrelsen och länsskolnämnderna
skall avvecklas. I stället skall ett nytt ämbetsverk,
skolverket, inrättas den 1 juli 1991. Till den centrala
myndigheten skall knytas en regional fältorganisation med
utvärderings- och tillsynsuppgifter samt uppgifter med
anknytning till fortbildning.
Länsstyrelsens uppgifter på utbildningsområdet kommer, enligt
föredragande statsrådet, att gälla utbildningsplanering för
regional utveckling där samtliga länsstyrelser får viktiga
uppgifter. I sin roll som samordnare ges länsstyrelsen ett
ansvar för att alla de utbildningar som bedrivs i ett län
utnyttjas för att främja den regionala utvecklingen. Mot denna
bakgrund bedömer föredragande statsrådet det ur ett
regionalekonomiskt perspektiv viktigt att resurser finns vid
länsstyrelserna för samordning m.m. av utbildningsfrågor inom
ramen för arbetet med regional utveckling. För en länsexpert på
utbildningsområdet vid varje länsstyrelse beräknas sammanlagt
12,5 milj.kr. under anslaget D 1. Länsstyrelserna m.m.
I bilaga 10 (Utbildningsdepartementet) till
budgetpropositionen föreslås en minskning under anslaget B 1.
Statens skolverk med 12,5 milj.kr. med anledning av att medel
för utbildningsplanering utifrån ett regionalpolitiskt
perspektiv avses föras över till länsstyrelserna.
I motion 1990/91:Bo311 (m) erinras om att det nya skolverket
kan förutsättas inrätta ett antal distriktskontor för den
regionala tillsynen av skolväsendet. Enligt motionärerna kommer
förslaget om att inrätta en samordningstjänst för
utbildningsfrågor vid varje länsstyrelse att medföra att den
statliga tillsynen blir tvehövdad. Därför bör
samordningstjänsterna vid länsstyrelserna inte inrättas (yrkande
1). Riksdagen bör således till anslaget D1. Länsstyrelserna
m.m. i proposition 1990/91:100, bilaga 15, för budgetåret
1991/92 anslå 12,5 milj.kr. mindre än vad regeringen har
föreslagit (yrkande 2).
Utbildningsutskottet vill med anledning av motionsyrkandena
anföra följande.
Utbildningsutskottet gjorde i betänkande 1990/91:UbU4 om
ansvaret för skolan följande uttalande i vad avser den statliga
skoladministrationen på regional nivå (s. 50):
I och med förslagen om en mål- och resultatorienterad styrning
av skolan och om nya verksamhetsformer för det centrala
ämbetsverket finns det anledning att utan bindning till tidigare
riksdagsbeslut se på hur de organisatoriska frågorna bäst skall
lösas. Utskottet har efter ingående överväganden kommit fram
till följande. Inom det nya centrala ämbetsverket bör det finnas
en särskild fältorganisation. Det bör ankomma på det centrala
ämbetsverket att placera personerna i denna fältorganisation i
olika delar av landet. Hänsyn skall därvid tas till
elevpopulationen i landets olika delar, avstånden i riket samt
fältorganisationens arbetsuppgifter. Samtliga tjänster i
fältorganisationen bör inrättas med tidsbegränsade förordnanden
för att ge möjlighet att ständigt tillföra organisationen ny
kompetens och aktuella erfarenheter från utbildningsväsendet.
Förebild kan i viss utsträckning hämtas från den tidigare
gymnasieinspektionen.
Regeringen beslutade den 11 oktober 1990 att tillkalla en
särskild utredare för att lägga fram förslag om och förbereda
genomförandet av en ny organisation för den statliga
skoladministrationen (Dir. 1990:60). Den s.k.
skolverksutredningen (U1990:5) har den 6 februari 1991
redovisat ett principförslag till organisation av statens
skolverk. Förslaget innebär i korthet att skolverket organiseras
med en central del och en fältorganisation för uppföljning,
utvärdering, tillsyn och utveckling av skolväsendet.
Enligt utbildningsutskottets uppfattning bör länsstyrelserna
även i fortsättningen kunna fylla en viktig uppgift när det
gäller utbildningsplanering för regional utveckling. Med
hänvisning härtill föreslår utbildningsutskottet att
bostadsutskottet tillstyrker att medel anvisas för en länsexpert
på utbildningsområdet vid varje länsstyrelse med sammanlagt 12,5
milj.kr. under anslaget D 1. Länsstyrelserna m.m. och avstyrker
motion 1990/91:Bo311.
Stockholm den 5 mars 1991
På utbildningsutskottets vägnar
Lars Gustafsson
Närvarande: Lars Gustafsson (s), Larz Johansson (c), Helge
Hagberg (s), Ann-Cathrine Haglund (m), Bengt Silfverstrand (s),
Lars Leijonborg (fp), Lars Svensson (s), Birgitta Rydle (m),
Ingvar Johnsson (s), Margareta Israelsson (s), Berit Löfstedt
(s), Birger Hagård (m), Marianne Andersson i Vårgårda (c), Björn
Samuelson (v), Ewa Hedkvist Petersen (s), Margitta Edgren (fp)
och Claes Roxbergh (mp).
Avvikande mening
Birger Hagård (m) anser
att den del av utskottets yttrande som börjar med "Enligt
utbildningsutskottets" och slutar med "motion 1990/91:Bo311"
bort ha följande lydelse:
Utbildningsutskottet anser i likhet med motionärerna att den
statliga tillsynen på regional nivå inom utbildningsområdet
riskerar att bli tvehövdad genom skolverkets regionala
organisation och de av regeringen föreslagna
samordningstjänsterna vid länsstyrelserna. Enligt
utbildningsutskottets uppfattning kan detta skapa nya problem,
nya revirkonflikter och nya tveksamheter om var besluten
egentligen skall fattas. Med hänvisning till det anförda
föreslår utbildningsutskottet att bostadsutskottet med bifall
till motion 1990/91:Bo311 avstyrker regeringens förslag att
sammanlagt 12,5 milj.kr. anvisas för en länsexpert på
utbildningsområdet vid varje länsstyrelse under anslaget D 1.
Länsstyrelserna m.m.
Jordbruksutskottets yttrande
1990/91:JoU4y
Bilaga 5
Anslag till länsstyrelserna m.m.
Till bostadsutskottet
Bostadsutskottet har den 5 februari 1991 berett
jordbruksutskottet tillfälle att avge yttrande över proposition
1990/91:100 bil.15, civildepartementet, såvitt avser anslag
till länsstyrelsernam.m. (s.49--57) jämte motionerna Bo314,
Bo315, Bo317 yrkandena2 och3, Bo324, Bo327, Bo335 yrkande1
och Bo502 yrkande4.
Utskottet
I bilaga 15 till budgetpropositionen föreslås att riksdagen
till länsstyrelsernam.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett
förslagsanslag på 1639722000kr.
Enligt motion Bo314 av Bengt Silfverstrand och Jan
Andersson(s) bör en fristående miljö- och naturvårdsenhet
inrättas i varje län med naturvårdsverket som huvudman. Under en
övergångsperiod bör inrättas ett gemensamt organ för
övergripande trafik- och miljöfrågor och därmed sammanhängande
planering.
I motion Bo315 av Leo Persson och Arne Mellqvist(s) anförs
att varje länsstyrelse framdeles bör kunna disponera ett årligt
anslag för utrednings- och projektarbete inom miljövårdsområdet.
Miljöpartiet begär i motion Jo317 av Claes Roxbergh m.fl.
50milj.kr. utöver regeringens förslag för två nya tjänster vid
varje naturvårdsenhet (yrkande2) och ytterligare 7,4milj.kr.
till en ny anslagspost under D1 för en ny tjänst vid varje
länsstyrelse för förbättrad livsmedelskontroll (yrkande3).
Enligt motion Bo324 av Leif Marklund och Mats Lindberg(s)
bör rådgivningen inom rennäringen även i fortsättningen bedrivas
genom den statliga administrationen i berörda län.
I motion Bo327 av Gunilla André och Ingbritt Irhammar(c)
begärs inrättande av miljöråd vid länsstyrelserna i de fall
dessa väljer att inte inrätta miljönämnder med
beslutsbefogenheter.
I motion Bo335 av Ylva Annerstedtm.fl. (fp) begärs i
yrkande1 ökade resurser till miljövårdsenheten vid
länsstyrelsen i Stockholms län eftersom den stora
befolkningskoncentrationen ställer särskilda krav på resurser
för samordnad miljöplanering i hela länet.
I motion Bo502 av Bengt Westerbergm.fl.(fp) framförs i
yrkande4 krav på 20milj.kr. utöver regeringens förslag för
förstärkningar av den s.k. gröna naturvården.
Utskottet har under en följd av år avgett yttranden över
motioner om förstärkning av länsstyrelsernas
naturvårds/miljövårdsenheterm.m. Under föregående riksmöte
erinrade utskottet om att regeringens förslag för budgetåret
1989/90 innebar kraftiga resursförstärkningar för de statliga
myndigheter som ingår i miljövårdsorganisationen. Dessutom
hänvisade utskottet till det arbete som pågår för att fullfölja
riksdagens beslut om en ny regional statlig förvaltning
(1989/90:JoU4y).
Genom den nya statliga länsförvaltning som gäller från den
1juli 1991 kommer kompetens och resurser på regional nivå att
samlas hos länsstyrelserna. Inför den nya förvaltningen pågår
översyn av länsstyrelsernas verksamhet och organisation dels av
den centrala organisationskommittén för en ny statlig
länsförvaltning (C1990:02), dels av en särskild utredare i
varje län. Utskottet vill i sammanhanget erinra om den utredning
som pågår av naturvårdsverkets uppgifter och organisation
(Dir.1990:67). Förutsättningar för utredningen är en medveten
decentralisering och ett vidgat sektorsansvar. En viktig uppgift
är att analysera hur ansvarsfördelning och samarbete mellan och
inom olika nivåer -- centralt, regionalt och lokalt -- bör
utformas. Utredaren har även till uppgift att pröva den
regionala organisationens ändamålsenlighet för ett effektivt
arbete i frågor med anknytning till miljö och hushållning med
naturresurser och bör i dessa delar samråda med den centrala
organisationskommittén för en ny statlig länsförvaltning.
Hanteringen av ärenden bör enligt direktiven i möjligaste mån
falla på berörda sektorsmyndigheter samt på länsstyrelser och
kommuner. En konsekvens av en sådan inriktning bör innebära
överföring av ansvar, befogenheter och resurser till främst
länsstyrelsen och vissa sektorsmyndigheter. Förslag skall läggas
i sådan tid att beslut kan fattas före den 1 juli 1991. Med
hänvisning till det anförda och i avvaktan på genomförandet av
reformerna för naturvårdsverket och länsförvaltningen är
utskottet inte berett att frångå regeringens förslag om anslag
till länsstyrelserna. Med det anförda tillstyrker utskottet
regeringens förslag och avstyrker motionerna Bo317 yrkandena2
och3 och Bo502 yrkande4. Med anledning av motion Jo317
yrkande3 om nya tjänster för förbättrad livsmedelskontroll
vill utskottet -- utöver det ovan anförda -- framhålla att det
beslut om ett nytt avgiftssystem för livsmedelskontrollen som
riksdagen fattade hösten1989 ger utrymme för en mer än
fördubblad tillsynsverksamhet på området (se
bl.a.1989/90:JoU8).
Med vad utskottet i tillämpliga delar anfört ovan avstyrks
även motionerna Bo314, Bo315, Bo327 och Bo335 yrkande1.
Utskottet delar den uppfattning om vikten av ansvaret för och
kvaliteten på rådgivningen inom rennäringen som kommer till
uttryck i motion Bo324. I årets budgetproposition finns
emellertid ingenting som tyder på att motionärernas farhågor för
en försämrad rådgivning skulle besannas. Utskottet saknar
således anledning att nu föreslå någon särskild åtgärd med
anledning av motionen.
Stockholm den 19 februari 1991
På jordbruksutskottets vägnar
Karl Erik Olsson
Närvarande: Karl Erik Olsson (c), Jan Fransson (s), Grethe
Lundblad (s), Sven Eric Lorentzon (m), Martin Segerstedt (s),
Bengt Rosén (fp), Jens Eriksson (m), Margareta Winberg (s), Inge
Carlsson (s), Ingvar Eriksson (m), Sören Norrby (fp), Lennart
Brunander (c), Annika Åhnberg (v), Marianne Samuelsson (mp), Ove
Karlsson (s), Berndt Ekholm (s) och Dag Ericson (s).
Avvikande meningar
1. Bengt Rosén och Sören Norrby (bådafp) anför:
I likhet med vad som anförs i motion Bo502 anser vi att
länsstyrelsernas miljövårdsenheter bör förstärkas så att
ytterligare personalresurser ställs till den s.k. gröna
naturvårdens förfogande. Resursförstärkningen är viktig för att
naturvårdsadministrationen skall klara av att fördela de ökade
anslagen till landskapsvård, som är en följd av riksdagens
livsmedelspolitiska beslut, men även för att påskynda nödvändigt
inventeringsarbete och möjliggöra en bättre tillsyn av olika
reglers efterlevnad. Härigenom skapas möjligheter att tillgodose
även de synpunkter som framförs i motion Bo335. Utskottet borde
således ha tillstyrkt en höjning av anslaget till
länsstyrelserna med 20milj.kr. utöver regeringens förslag.
2. Karl Erik Olsson och Lennart Brunander (bådac) anför:
När den nya organisationen för länsstyrelserna träder i kraft
den 1juli1991 ges dessa möjlighet att inrätta bl.a.
miljönämnder med rätt att fatta beslut. I motion Bo327
framställs yrkande om att -- i det fall en länsstyrelse inte
väljer denna lösning -- i stället ett rådgivande organ, ett
miljöråd, bör inrättas. I rådet kan ingå såväl politiker som
företrädare för näringsliv och miljövårdsorganisationer. Ett
sådant råd kan enligt vår mening bli ett mycket värdefullt stöd
i miljöarbetet. Utskottet borde således ha tillstyrkt förslaget
i motion Bo327 om inrättande av miljöråd.
3. Marianne Samuelsson (mp) anför:
För ett år sedan kunde miljöpartiet med tillfredsställelse
konstatera att civildepartementet föreslog att två tjänster på
länsstyrelsernas naturvårdsenheter skulle avsättas för den gröna
naturvården. Ett sådant krav har under flera år framförts av
miljöpartiet. Förra året blev det emellertid inte några
tjänster, och i år hänvisar regeringen till en kommande
miljöproposition. I motion Bo317 upprepas detta krav och
föreslås en förstärkning med 50milj.kr. för nästa budgetår för
två nya tjänster på varje naturvårdsenhet. I motionen begärs
även ytterligare 7,4milj.kr. till en ny anslagspost under D1
för en ny tjänst på varje länsstyrelse för förbättrad
livsmedelskontroll. Enligt vår mening behövs det en person vid
varje länsstyrelse som tillsammans med länsveterinären kan ha
ansvaret för livsmedelsfrågorna inom länet. Det har visat sig
svårt att få livsmedelskontrollen att fungera tillfredsställande
eftersom livsmedelsverket har saknat möjligheter att tillse att
kommunerna utför den kontroll de har ansvaret för. Med
kommunernas övertagande av tillsynen av icke tillståndspliktig
miljöfarlig verksamhet ökar arbetsbelastningen ytterligare.
Utskottet borde således ha tillstyrkt de höjningar på dessa båda
områden som föreslås i motion Bo317.
Särskilt yttrande
Annika Åhnberg (v) anför:
De flesta frågor som rör miljö- och naturvård har i årets
budgethantering samlats i en särskild proposition om
miljöpolitiken. Vänsterpartiet anser att en förstärkning av
länsstyrelsernas resurser för arbetet med naturvård är
nödvändig. Vi kommer emellertid att lämna våra förslag i
anslutning till den miljöpolitiska propositionen, och jag avstår
därför från att ta ställning till de i detta sammanhang aktuella
motionerna.