Bostadsutskottets betänkande
1990/91:BOU19

Byggnaders inomhusmiljö


Innehåll

1990/91
BoU19

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker ett förslag i proposition 1990/91:189 om införande av
en lag om byggnadsgaranti som i princip innebär att byggnadsgaranti krävs för
flerbostadshus för vilka ansökan om bygglov inlämnas fr.o.m. den 1 januari
1992. Med anledning av motionsyrkanden (c) och (v) gör utskottet dessutom ett
tillkännagivande om att det bör övervägas att utsträcka garantin till att bl.a.
omfatta också daghem, skolor och kontorslokaler.
Ett förslag i proposition 1990/91:145 om samrådsförfarande mellan de i ett
bygge medverkande tillstyrks av utskottet med vissa ändringar. Enligt utskottet
bör dels samrådet genomföras i  form av ett eller flera möten, dels
yrkesinspektionen kallas till samråd endast när behov härav föreligger. Det i
samma proposition framlagda förslaget om funktionskontroll av
ventilationssystem tillstyrks i princip av utskottet. Med anledning av en
motion (s) gör dock utskottet ett tillkännagivande som innebär att det bör
uppdras åt boverket att överväga i vilken utsträckning det är möjligt att
undanta vissa typer av ventilationssystem i permanentbostäder från kontroll
m.m. Även förslaget avseende produktinformation om byggvaror m.m. tillstyrks.
Utskottet gör med anledning av motioner ytterligare två tillkännagivanden.
Det första tillkännagivandet, som föranleds av motionsyrkanden (s) och (m),
innebär att frågan om hur ventilationssystem snabbt kan stängas av i
katastrofsituationer bör ses över. Det andra tillkännagivandet görs med
anledning av motioner (fp) och innebär att gällande gränsvärden för buller i
byggnader bör ses över. Övriga motionsyrkanden avstyrks av utskottet.
Med anledning av betänkandet har avgivits 25 reservationer och två särskilda
yttranden.
Propositionerna
Regeringen har i proposition 1990/91:145
dels föreslagit
1. att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till
lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10),
2. att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om
funktionskontroll av ventilationssystem (avsnitt 4.1),
3. att riksdagen godkänner vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om
boverkets ansvar för produktinformation om byggvaror (avsnitt 5),
dels berett riksdagen tillfälle att ta del av vad i regeringsprotokollet
förordats
4. om åtgärder i fråga om ventilation (avsnitt 4),
5. i fråga om produktinformation om byggvaror (avsnitt 5).
Regeringen har i proposition 1990/91:189 föreslagit riksdagen att anta
förslagen till
1.lag om byggnadsgaranti,
2. lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10).

Motionerna m.m.

I betänkandet behandlas
dels de under allmänna motionstiden 1990 väckta motionerna:
1989/90:Bo420 av Knut Billing m.fl. (m) vari yrkas
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om åtgärder vad avser reglernas på isolerings- och energiområdena
påverkan på problemen med allergier och s.k. sjuka hus.
1989/90:Bo521 av Erling Bager och Margareta Fogelberg (fp) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär en översyn av gränsvärdena för buller och då
särskilt med avseende på de obehag som människor kan utsättas för på grund av
ljud med låg frekvens.
1989/90:Bo526 av Siw Persson m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av
socialstyrelsens förordning om sanitär olägenhet.
1989/90:Bo527 av Ingvar Eriksson och Rune Rydén (m) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär förslag om förbättrad varaktig ventilation i lokaler där
människor vistas med hänsyn till allergi- och radonhot.
1989/90:Bo532 av Anita Stenberg och Kjell Dahlström (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att åtgärder skall
vidtas för att undvika att fler sjuka hus byggs och att de som finns saneras så
att barn inte skall behöva bli sjuka på grund av dålig kvalitet på boendet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ett strikt
ansvar skall åläggas byggmästare eller motsvarande att allergi- eller
sjukdomsframkallande material inte får komma till användning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
fastighetsägare i nästa led skall ansvara för att sjuka hus inte får uthyras
till bl.a. barnstugor så länge sjuka material eller förhållanden av osunt slag
råder i huset.
1989/90:Bo544 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en bomiljölag,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om VDN-märkning av bostäder.
dels de under allmänna motionstiden 1991 väckta motionerna:
1990/91:Bo233 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om krav på redovisning av radonhalt vid försäljning av
bostadsfastighet.
1990/91:Bo242 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av en bomiljölag,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om VDN-märkning av bostäder.
1990/91:Bo244 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett heltäckande åtgärdsförslag för att motverka problem med sjuka
hus och dålig inomhusmiljö.
1990/91:Bo411 av Knut Billing m.fl. (m) vari yrkas
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om åtgärder vad avser reglernas på isolerings- och energiområdena
påverkan på problemen med allergier och s.k. sjuka hus.
1990/91:Bo505 av Anita Stenberg och Kjell Dahlström (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att åtgärder skall vidtas för att undvika att fler sjuka hus byggs
och att de som finns saneras så att barn inte skall behöva bli sjuka på grund
av dålig kvalitet på boendet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ett strikt ansvar skall åläggas byggmästare eller motsvarande
att allergi- eller sjukdomsframkallande material inte får komma till
användning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att fastighetsägare i nästa led skall ansvara för att sjuka hus inte
får uthyras till bl.a. barnstugor så länge sjuka material eller förhållanden av
osunt slag råder i huset.
1990/91:Bo510 av Ingvar Eriksson och Rune Rydén (m) vari yrkas  1. att
riksdagen hos regeringen begär förslag om förbättrad varaktig ventilation i
lokaler där människor vistas med hänsyn till allergi- och radonhot,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om normer för lätt avstängningsbar ventilation.
1990/91:Bo511 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att åtgärder
vidtas för att undvika att fler sjuka hus byggs och att de som finns saneras så
att barn inte skall behöva bli sjuka på grund av dålig boendestandard,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att byggmästare
eller motsvarande åläggs ett ansvar för att allergi- eller sjukdomsframkallande
material inte får komma till användning vid byggnation och att fastighetsägare
inte får hyra ut sjuka hus eller lokaler där förhållanden av osunt slag råder
om barn skall vistas i lokalerna.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:So226.
1990/91:Bo515 av Erling Bager och Margareta Fogelberg (fp) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär en översyn av gränsvärden för buller och då
särskilt med avseende på de obehag som människor kan utsättas för på grund av
ljud med låg frekvens.
1990/91:Bo523 av Nils T Svensson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avstängning av
ventilationssystem.
dels de med anledning av proposition 1990/91:145 väckta motionerna:
1990/91:Bo62 av Knut Billing m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen avslår
propositionens förslag såvitt avser att byggnadsnämnden skall anordna
samrådsmöte.
1990/91:Bo63 av Lars Ulander (s) vari yrkas att riksdagen beslutar om en
sådan ändring att yrkesinspektionen endast skall underrättas när ett
samrådsmöte skall äga rum.
1990/91:Bo64 av Jan Strömdahl m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar om en lydelse av 9 kap. 3 a § PBL i enlighet med
motionens förslag,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en ny lag om byggnadsgaranti,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag om byggfuskavgift i enlighet
med vad som anförts i motionen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ventilationskontroll, bruksanvisning och förbud mot återluft,
5. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lag om produktinformation
i enlighet med vad som anförts i motionen,
6. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lag om ändring av 9 kap.
6 § PBL så att brukarmedverkan garanteras vid slutbesiktningen,
7. att riksdagen hos regeringen begär förslag om bomiljölag i enlighet med
vad som anförts i motionen.
1990/91:Bo65 av Birger Rosqvist (s) vari yrkas att riksdagen uttalar att
återkommande besiktning av funktion hos ventilationssystem i småhus som byggts
enligt normer överensstämmande med och ej mot naturlagar ej blir obligatorisk.
1990/91:Bo66 av Krister Skånberg och Carl Frick (mp) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär skyndsamt förslag till lag om en 25-årig allmän
byggnadsgaranti mot hälsopåverkande fel och brister enligt de riktlinjer som
ges i motionen.
1990/91:Bo67 av Kjell Dahlström m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen antar förslag till lag om byggnadsgaranti med lagrådets
ändringsförslag,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om skapandet av ett "svenskt
husprovning AB" enligt motionens intentioner,
3. att riksdagen, vid avslag på yrkande 2, begär att regeringen återkommer
med förslag till tidsgränser för åtgärder efter funktionskontroller enligt
propositionen samt med förslag till sanktionspåföljder,
4. att riksdagen antar lag om information om byggprodukter m.m. enligt
arbetsgruppens förslag,
5. att riksdagen antar lag om entreprenadgaranti enligt arbetsgruppens
förslag,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att allergiframkallande byggmaterial skall förbjudas och att
gränsvärden för kemiska ämnen skall sättas så lågt att astmatiker och
allergiker utan obehag kan vistas i byggnader,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att intentionerna i PBL gällande lämplig placering av hus i
terrängen med avseende på mikroklimat och därmed inomhusklimat uppmärksammas av
planförfattare och bygglovsgranskare,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om verkningsfulla åtgärder mot radonfällor i bostadshus.
1990/91:Bo68 av Siw Persson m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om översyn av möjligheterna till ett effektivare utnyttjande av
befintlig lagstiftning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om reglerna beträffande uteluft och överluft,   3. att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
funktionskontrollen av ventilationssystem.
dels de med anledning av proposition 1990/91:189 väckta motionerna:
1990/91:Bo76 av Knut Billing m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen avslår lagförslaget i proposition 1990/91:189,
2. att riksdagen hos regeringen begär skyndsam utredning om vad som bör
gälla då byggfel föreligger beträffande flerbostadshus.
1990/91:Bo77 av Sören Lekberg (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om garantiåtagandets omfattning.
1990/91:Bo78 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en fortsatt uppföljning av utvecklingen beträffande
sjukahusproblematiken,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fortsatt arbete för frivilliga överenskommelser mellan berörda
parter för ett garantiåtagande,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om åtgärder för en bättre inomhusmiljö i barndaghem och skolor,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om byggnadsgaranti för kontorslokaler.
I ärendet har vid sammanträffanden med utskottet synpunkter framförts av
företrädare för Byggentreprenörerna samt av Kjell Björkman, Stockholms stad.
Dessutom har skrivelser inkommit från TCO, Svenska kommunförbundet, Industrins
kommitté för byggbestämmelser och Byggentreprenörerna.

Utskottet

Inledning
Frågor om inomhusmiljön har under senare år fått en allt större aktualitet.
Inte minst gäller detta mot bakgrund av problemen med s.k. sjuka hus.
Bostadsutskottet behandlade hösten 1988 frågan om byggnaders inomhusmiljö
(1988/89:BoU2). Med anledning av motioner (s), (m), (fp) och (c) gjorde
utskottet och riksdagen ett tillkännagivande som innebar att en bred översyn
skulle göras med syfte att komma till rätta med bristerna i inomhusmiljön och
problemen med s.k. sjuka hus. Den förordade översynen skulle bl.a. omfatta
en definition av förekommande begrepp,
en kartläggning av problemens omfattning med avseende på förekomsten av sjuka
hus samt av andra brister, t.ex. fukt och mögel,
åtgärder för att undvika problem som kan uppkomma vid en bristande samordning
mellan byggprocessens olika skeden,
frågor kring användningen av olika byggmaterial,
åtgärder för att skapa förutsättningar för att byggnaders ventilationssystem
får en fullgod funktion under byggnadens hela brukstid,
ändamålsenligheten i dagens ansvarssystem,
ändamålsenligheten i dagens stödsystem samt
behovet av ytterligare forskning kring problemen med sjuka hus.
Med avseende på de allvarliga effekterna av brister i inomhusmiljön
förutsatte bostadsutskottet att de förordade åtgärderna skulle genomföras med
största skyndsamhet och att de nyvunna kunskaperna och erfarenheterna utan
dröjsmål skulle föras ut i praktisk tillämpning. Avslutningsvis framhöll
dessutom utskottet att regeringen till riksdagen borde lämna en redovisning för
utredningsarbetet och med anledning härav vidtagna åtgärder.
De av riksdagen förordade övervägandena m.m. avseende byggnaders inomhusmiljö
har gjorts av den av regeringen sommaren 1988 tillsatta arbetsgruppen för
frågor som rör s.k. sjuka hus. Gruppen redovisade i början av år 1990
resultaten av sitt arbete  i betänkandet Byggnaders inomhusmiljö m.m. (Ds
1990:14). Efter sedvanlig remissbehandling och beredning i regeringskansliet
har arbetsgruppens förslag lagts till grund för dels proposition 1990/91:145 om
byggnaders inomhusmiljö m.m., dels proposition 1990/91:189 med förslag till lag
om byggnadsgaranti.
Lag om byggnadsgaranti m.m.
Genom proposition 1990/91:189 föreläggs riksdagen ett förslag till lag om
byggnadsgaranti. Förslaget innebär i korthet följande.
Krav på byggnadsgaranti ställs vid nybyggnad av flerbostadshus -- dvs. hus
som till övervägande del skall användas till bostäder för permanent bruk. Även
sådan ombyggnad av flerbostadshus som fordrar bygglov omfattas. Däremot
omfattas småhus normalt sett inte av kravet (1 §).
Byggnadsgaranti får meddelas av juridisk person som fått tillstånd till detta
av regeringen -- garantiföretag. Meddelade garantier skall tryggas antingen
genom särskild försäkring eller på annat likvärdigt sätt. Ett garantiföretag
skall stå under tillsyn av den myndighet som regeringen bestämmer. Genom lagen
bemyndigas regeringen dessutom att meddela föreskrifter för tillsynen och om
ett garantiföretags verksamhet (2 §).
Samtliga garantiföretag skall gemensamt inrätta en särskild nämnd --
byggnadsgarantinämnden -- för att yttra sig i frågor om byggnadsgarantier.
Nämndens ordförande skall utses av regeringen  (3 §).
Ett garantiföretag är i princip skyldigt att meddela garanti på begäran av en
byggherre. I vissa fall kan dock garanti vägras. Härvid skall yttrande först
inhämtas från garantinämnden. Om ett garantiföretag vägrar att lämna garanti,
får beslutet överklagas hos kammarrätten (4 §).
Byggnadsgarantin skall omfatta
skälig kostnad för att avhjälpa fel i konstruktion eller material som används
i byggnadsarbetet eller fel i byggnadsarbetets utförande samt
skälig kostnad för att avhjälpa skada på byggnaden som orsakats av felet.
Med fel avses avvikelse från fackmässigt godtagbar standard. Fel eller skador
som måste anses sakna betydelse för byggnaden eller dem som bor eller vistas i
byggnaden ersätts inte. Inte heller ersätts fel eller skador som anmäls senare
än tio år efter det att byggnadsarbetet godkänts vid besiktning som bestäms av
garantiföretaget. Till garantin får dessutom kopplas villkor om viss självrisk
(5 §).
Vad ett garantiföretag har betalat ut i ersättning för att avhjälpa fel eller
skador får återkrävas av den som vållat felet eller av den som svarar för felet
oberoende av vållande. Ett garantiföretag som betalat ut ersättning för
byggnadsgaranti övertar den rätt till ersättning som byggnadens ägare kan ha
mot den som på grund av avtal är ersättningsskyldig med anledning av felet
eller skadan (7 §).
Lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 1991. Garanti enligt lagen behövs
dock inte för byggnadsarbeten för vilka bygglovsansökan har ingivits till
byggnadsnämnden före den 1 januari 1992 (övergångsbestämmelserna).
I propositionen läggs dessutom fram ett förslag till ändring i
9kap.1§PBL som innebär att byggnadsarbetena, i de fall byggnadsgaranti
krävs, inte får påbörjas förrän bevis om garantin företetts för
byggnadsnämnden.
Förslaget om att genom lagstiftning införa en byggnadsgaranti avvisas i
motion 1990/91:Bo76 (m). Enligt motionärerna kommer ansvars- och
försäkringssystemen inom byggbranschen inom kort att förändras lagstiftningen
förutan. I sammanhanget framhålls också det arbete inom EG som pågår på
området. Enligt motionärerna framstår det bl.a. mot bakgrund härav som
förhastat att nu anta den föreslagna lagen, varför förslaget enligt deras
mening bör avslås -- yrkande 1. Frågan om hur en byggnadsgaranti skall fungera
bör i stället bli föremål för ytterligare överväganden genom att en utredning
tillsätts -- yrkande 2.
Krav på införande av en lag om byggnadsgaranti ställs i tre med anledning av
proposition 1990/91:145 väckta motioner. I en motion förs dessutom fram krav på
införande av en entreprenadgaranti.
Enligt motion 1990/91:Bo64 (v) yrkande 2 bör regeringen snarast förelägga
riksdagen ett förslag till lag om byggnadsgaranti. Garantin bör enligt
motionärerna gälla under 20 år och omfatta inte bara bostäder utan också
förskolor, skolor, fritidslokaler och andra lokaler där barn och ungdomar
vistas.
Det behövs enligt motion 1990/91:Bo66 (mp) en lag om en 25-årig
byggnadsgaranti mot fel och brister i byggnader som är avsedda att användas som
bostäder, arbetsplatser eller skol- och fritidslokaler.
Även i motion 1990/91:Bo67 (mp) yrkande 1 förordas att en lag om
byggnadsgaranti skall införas. I motionens yrkande 5 förordas  dessutom att det
av arbetsgruppen för sjuka hus framlagda förslaget till lag om
entreprenadgaranti skall genomföras.
Den närmare utformningen av byggnadsgarantin tas upp i två motioner.
I motion 1990/91:Bo77 (s) anförs att det saknas en begränsning av det
garantiåtagande som följer av den föreslagna lagstiftningen. Enligt motionären
kan detta leda till att erforderliga försäkringslösningar blir orimligt dyra.
Med hänvisning härtill förordas att garantins omfattning begränsas eller att
staten tar ett ansvar.
Även om regeringen nu presenterat sina förslag om byggnaders inomhusmiljö
m.m. är arbetet med att förbättra boendemiljön enligt motion 1990/91:Bo78 (c)
bara påbörjat. Enligt motionärerna bör regeringen därför noga följa
utvecklingen på området och vid behov återkomma till riksdagen med ytterligare
förslag -- yrkande 1.
Enligt motionärerna är det beklagligt att det inte varit möjligt att hitta en
väg via frivilliga åtaganden och överenskommelser för att lösa bl.a.
garantifrågorna
beträffande s.k. sjuka hus. Den föreslagna lagstiftningen bör dock enligt deras
mening inte hindra att arbetet med att på frivillig väg lösa frågan om
garantiåtaganden m.m. fortgår. När en sådan lösning nåtts kan lagen om
byggnadsgaranti enligt deras mening avskaffas -- yrkande 2.
Det är enligt motionärerna inte minst viktigt med ett bra inomhusklimat i
lokaler för undervisning och omsorg. Utredningsarbetet bör enligt deras mening
därför fortgå i avsikt att riksdagen skall kunna föreläggas ett förslag som
syftar till en garanterat bättre miljö i dessa fall -- yrkande 3.
Avslutningsvis förordas i motionen att, i de fall en lösning av problemen i
inomhusmiljön inte kan åstadkommas inom ramen för   arbetsmiljölagstiftningen,
en byggnadsgaranti bör övervägas även för kontorshusen -- yrkande 4.
Utskottet behandlar först frågan om införandet av en
byggnadsgaranti för flerbostadshus.
De brister som framför allt finns i delar av det under 1970- och 1980-talen
ny- och ombyggda byggnadsbeståndet visar enligt bostadsutskottets mening på att
åtgärder måste vidtas dels för att rätta till de uppkomna problemen, dels för
att undvika att liknande problem uppstår i framtiden. Redan i sitt
ställningstagande hösten 1988 (1988/89:BoU2 s. 13) påtalade  bostadsutskottet
vikten av att åtgärder för att komma till rätta med problemen med s.k. sjuka
hus vidtogs. I anslutning härtill uttalade också utskottet (s. 14) att det
nuvarande ansvarssystemet och dess ändamålsenlighet när fel uppkommer borde ses
över. Även frågan om behovet av garantier och försäkringar utöver de nuvarande
borde enligt utskottet övervägas.
Det ansvarssystem som i dag finns för fel och skador som uppkommer på
flerbostadshus m.m. bygger i stor utsträckning på frivilliga branschavtal av
olika slag. Skadeståndsrättslig lagstiftning är endast tillämplig i begränsad
utsträckning, och annan lagstiftning saknas. De standardavtal som för
närvarande tillämpas har en relativt begränsad garantitid samtidigt som de
ställer höga krav på vållande efter garantitidens utgång för att ansvar skall
kunna utkrävas. Arbetsgruppen för frågor som rör s.k. sjuka hus konstaterar
också i sitt betänkande att dagens system har vissa påtagliga brister. Enligt
arbetsgruppen framträder dessa i särskild grad när det gäller byggfel som
medför hälsorisker eller andra mera betydande olägenheter för dem som bor eller
regelbundet uppehåller sig i huset.
Den kortfattade redovisningen ovan belyser enligt utskottets mening det behov
som finns av att förbättra dagens ansvarssystem. Behovet härav torde heller
inte ha satts i fråga. Det frågan gäller är närmast hur förbättringarna bör
komma till stånd. I motion 1990/91:Bo76 (m) hävdas den principiella
uppfattningen att frivilliga lösningar är att föredra. Bostadsutskottet kan i
och för sig dela uppfattningen att ett ansvarssystem byggt på i första hand
frivilliga avtal kan erbjuda vissa fördelar. Samtidigt kan utskottet konstatera
att de avtal m.m. som i dag finns är så bristfälliga att de inte svarar mot de
grundläggande krav som enligt utskottets mening måste ställas. Inte minst
gäller detta med avseende på skyddet för tredje man, dvs. de boende.
I den nu aktuella motionen hänvisas till att pågående revideringar av
gällande avtalsbestämmelser kommer att minska behovet av lagstiftning på
området. Även företrädare för byggbranschen har till utskottet hävdat denna
uppfattning. Utskottet har inte underlag för en sådan bedömning. Något
utarbetat förslag från branschen som möjliggör en mer djupgående analys eller
en acceptabel jämförelse med lagstiftningsalternativet föreligger sålunda inte
i dag. Med avseende på det ovan uttalade behovet av omedelbara åtgärder bör
därför en lag om byggnadsgaranti införas i enlighet med regeringens förslag.
Motion 1990/91:Bo76 (m) yrkande 1 om att lagförslaget skall avslås av riksdagen
avstyrks sålunda. Något behov av den i motionens yrkande 2 förordade
utredningen föreligger därmed inte. Motionen avstyrks även i denna del.
Utskottets ställningstagande ovan innebär att förslaget i motion 1990/91:Bo67
(mp) yrkande 1 om införande av en lag om byggnadsgaranti är tillgodosett. Även
det i samma motions yrkande 5 framlagda förslaget om införande av en lag om
entreprenadgaranti får enligt utskottets mening anses tillgodosett -- detta mot
bakgrund av att den nu förordade lagstiftningen baseras på det av arbetsgruppen
för frågor som rör s.k. sjuka hus framlagda förslaget till lag om
entreprenadgaranti.
Enligt motion 1990/91:Bo78 (c) bör bl.a. införandet av en lag inte hindra
arbetet med att få fram en frivillig lösning av garantiåtaganden m.m. när
det gäller fel i byggnader. Även enligt utskottets mening ligger det ett stort
värde i att gällande branschavtal m.m. revideras och förbättras. Under
utskottets beredning av ärendet har också framkommit att en pågående revidering
av det grundläggande standardavtalet för entreprenader väntas leda till ett
utökat ansvar för entreprenören i förhållande till dagens regler. Det får
enligt utskottets mening förutsättas att regeringen följer utvecklingen på
området och om så bedöms möjligt återkommer till riksdagen med förslag till
revideringar eller omprövning av lagstiftningen. I anslutning härtill bör även
möjligheterna att låta s.k. utvecklingsskador omfattas av ansvarssystemet
beaktas. Vad i motionens yrkanden 1 och 2 förordats får således anses
tillgodosett utan något riksdagens särskilda tillkännagivande härom.
I det följande behandlar utskottet den närmare utformningen av lagen om
byggnadsgaranti.
När det gäller lagens tillämpningsområde, dvs. vilka byggnader
byggnadsgarantin skall omfatta, vill utskottet anföra följande. De
hittillsvarande erfarenheterna visar att problemen med sjuka hus och dålig
inomhusmiljö inte är begränsade till bostäder och bostadshus. Det är mot
bakgrund härav naturligtvis önskvärt att det skydd som en lagstiftning erbjuder
och det ökade ansvar som följer av den omfattar en så stor del av byggandet som
möjligt. I proposition 1990/91:189 anförs också att starka skäl talar för att
även småhusen -- oaktat befintligt garanti-, försäkrings- och avtalsskydd --
bör omfattas av byggnadsgarantin, men att en sådan ordning kräver ytterligare
överväganden. Dessutom framhålls att systemet efter en tids erfarenheter bör
kunna utvärderas, varefter ställning får tas till om det kan utvidgas
ytterligare. Även om det med den av regeringen förordade ordningen blir möjligt
att vid en utvidgning tillvarata erfarenheterna m.m. av systemets funktion
avseende flerbostadshus är situationen enligt utskottets mening sådan att en
utvidgning av lagens tillämpningsområde bör övervägas redan nu. Inte minst
gäller detta med avseende på bl.a. de problem som i dag finns i många daghem
och skolor. Genom att barn och ungdomar är mer känsliga än vuxna är det
särskilt viktigt att de miljöer där dessa grupper vistas inte ger upphov till
allergier eller andra besvär.
Även när det gäller kontorslokaler m.m. talar enligt utskottets mening starka
skäl för att dessa bör omfattas av byggnadsgarantin. Även om
arbetsmiljölagstiftningen erbjuder vissa möjligheter att komma till rätta med
dåliga inomhusmiljöer i arbetslivet finns det skäl att överväga om inte också
kontorslokaler och liknande arbetsmiljöer bör omfattas av garantin. Människor
skall naturligtvis lika litet som i sitt hem på grund av byggnaden utsättas för
ohälsosamma miljöer i sitt arbete.
Sammanfattningsvis innebär det nu anförda att lagen inledningsvis bör ges det
av regeringen förordade tillämpningsområdet, men att överväganden samtidigt bör
inledas om att utvidga byggnadsgarantin till att, utöver småhusen, också
omfatta bl.a. daghem, skolor och andra miljöer där barn och ungdomar vistas
samt kontorslokaler. Regeringens förslag till utformning av 1 § tillstyrks
sålunda. Vad utskottet med anledning av förslagen i motionerna 1990/91:Bo64 (v)
yrkande 2 såvitt nu är i fråga samt 1990/91:Bo78 (c) yrkandena 3 och 4 anfört
om överväganden avseende lagens tillämpningsområde bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.
I fråga om om garantitidens längd hävdas i flera motioner att den av
regeringen föreslagna tioåriga garantitiden inte är tillräcklig, utan att den
bör utsträckas. Utgångspunkten för hur lång garantitiden bör vara är beroende
av om det är troligt att ett fel eller en skada uppkommer eller upptäcks inom
den utsatta tiden. Det är naturligtvis inte möjligt att med exakthet avgöra hur
lång garantitid som erfordras för att alla eventuella fel skall täckas in.
Frågan om garantitidens längd blir därmed närmast en bedömningsfråga. I
sammanhanget måste också bedömas under hur lång tid det är rimligt att kräva
att den eller de som uppfört en byggnad skall svara för eventuella fel m.m.
Utskottet vill i detta sammanhang erinra om reglerna i jordabalken om s.k.
dolda fel. Dessa regler innebär i princip att säljarens ansvar för sådana dolda
fel i den sålda fastigheten preskriberas efter tio år.
Mot bakgrund av det nu anförda bör enligt utskottets mening den av regeringen
föreslagna garantitiden kunna accepteras. Motionerna 1990/91:Bo64 (v) yrkande 2
såvitt nu är i fråga samt 1990/91:Bo66 (mp) avstyrks sålunda. Regeringens
förslag till utformning av 5 § tillstyrks.
I motion 1990/91:Bo77 (s) förordas en begränsning av garantiföretagens
garantiåtaganden genom någon form av statligt ansvarstagande eller på annat
sätt.
Som framgår av redovisningen ovan innebär det framlagda lagförslaget bl.a.
att av ett garantiföretag lämnade garantier skall tryggas antingen genom
särskild försäkring eller på annat likvärdigt sätt. Förslaget i propositionen
innebär att staten inte skall engagera sig i garantigivningen. Enligt
bostadsministern (prop. 1990/91:189 s. 18) bör det helt ankomma på branschen
att ta det ansvar som är förenat med byggnadsproduktion. Bostadsutskottet delar
denna uppfattning. Utskottet är inte nu berett förorda att staten går in och
täcker upp utställda byggnadsgarantier. För att lagstiftningen skall få den
avsedda effekten måste den som orsakat en skada eller ett fel också ta det
ekonomiska ansvaret härför. Samtidigt är det inte helt uteslutet att problem
avhängiga garantiåtagandenas omfattning kan komma att aktualiseras i enlighet
med vad som anförs i motion 1990/91:Bo77 (s). Det får enligt utskottets mening
mot bakgrund härav förutsättas att regeringen med uppmärksamhet följer frågan.
Utskottet vill i anslutning härtill understryka vikten av att garantiföretag
och försäkringsbolag utnyttjar sin återkravsrätt gentemot det vållande
företaget/företagen för utbetalade ersättningar.
Utskottet avstyrker med hänvisning till det nu anförda motion 1990/91:Bo77
(s).
Vad gäller förslaget till lag om byggnadsgaranti i övrigt samt
förslaget till ändring i 9 kap. 1 § PBL har dessa inte givit utskottet
anledning till erinran. De tillstyrks.
Obligatoriskt samråd
I proposition 1990/91:145 föreslås att byggnadsnämnden skall kalla den
ansvarige arbetsledaren, yrkesinspektionen samt byggherre, entreprenör,
projektör och andra som bestäms av nämnden till ett samrådsmöte. Enligt ett
förslag i proposition 1990/91:189 skall byggnadsnämnden dessutom -- om garanti
enligt lagen om byggnadsgaranti erfordras för projektet -- bereda
garantiföretaget tillfälle att närvara vid samrådsmötet. Vid mötet skall en
genomgång göras av arbetenas planering, de åtgärder för besiktning, tillsyn och
kontroll som är nödvändiga för att byggnaden skall uppfylla egenskaperna och
funktionerna enligt 3 kap. PBL samt den samordning som behövs. Mötet skall äga
rum snarast efter det att bygglov har lämnats. Vid mötet skall protokoll föras.
Något samrådsmöte erfordras dock inte om det är uppenbart obehövligt. Som
exempel härpå nämns uppförande av mindre byggnader eller mindre förändringar av
byggnader m.m.
Det föreligger enligt motion 1990/91:Bo62 (m) inte något behov  av den typ av
samrådsmöte som föreslås i propositionen. Enligt motionärerna finns redan de
instrument som behövs för att  kontrollera efterlevnaden av bestämmelserna i
PBL. I den mån en aktivare övervakning erfordras från byggnadsnämnderna kan
detta enligt deras mening åtgärdas genom information från boverket till
nämnderna. Med hänvisning härtill förordas att regeringsförslaget skall avslås
i denna del.
Ett obligatoriskt deltagande av yrkesinspektionen i de föreslagna
samrådsmötena skulle enligt motion 1990/91:Bo63 (s) medföra en mycket kraftig
resursförbrukning för inspektionen. Enligt motionären innebär detta med
nödvändighet en nedskärning av inspektionens insatser på prioriterade områden
inom arbetslivet. De problem som de föreslagna samrådsmötena avser att
undanröja torde enligt motionären i stor utsträcknig kunna uppmärksammas redan
vid yrkesinspektionens normala granskning. Det bör enligt motionsförslaget
därför vara tillräckligt att yrkesinspektionen underrättas om när samrådsmöte
skall äga rum.
Samrådskravet är enligt motion 1990/91:Bo64 (v) ändamålsenligt. Enligt
motionärerna bör det dock uttryckas som ett krav på samråd med visst innehåll
-- inte som ett krav på ett möte, eftersom det i komplicerade fall kan krävas
flera möten. Dessutom föreslås att någon brukarrepresentant alltid skall kallas
till samrådet. Med hänvisning härtill föreslås i motionens yrkande 1 att
riksdagen skall anta ett i motionen framlagt förslag till lydelse av 9 kap. 3 a
§ PBL.
Utskottet behandlar först frågan huruvida krav på samråd skall ställas.
Genomförandet av ett byggprojekt är en i många avseenden komplicerad process
som förutsätter medverkan från ett betydande antal aktörer. En självklar
förutsättning för att ett projekt skall kunna genomföras på ett bra sätt och ge
ett fullgott slutresultat är att en långtgående samverkan och samordning mellan
de medverkande kommer till stånd. Byggprocessen kan ses som en kedja där det är
den svagaste länken som avgör kvaliteten på slutprodukten. Det är bl.a. mot
bakgrund härav som förslaget om samråd i form av ett möte mellan
byggnadsnämnden, den ansvarige arbetsledaren och de övriga i byggprocessen
inblandade får ses. Även om det redan inom ramen för dagens ordning sker en i
många avseenden långtgående samverkan mellan parterna kan det enligt utskottets
mening finnas anledning att på det sätt som regeringen föreslår organisera ett
samråd i anslutning till att byggnadsarbetena påbörjas. Enligt
bostadsutskottets mening bör sålunda ett samrådsförfarande i huvudsak enligt
det förslag som regeringen har lagt fram genomföras. Förslaget i motion
1990/91:Bo62 (m) om att proposition 1990/91:145 skall avslås i denna del
avstyrks av utskottet.
När det gäller formerna för samrådet vill utskottet anföra följande.
Utskottet har ovan betonat vikten av samverkan och samordning mellan de i
byggprocessen inblandade. Detta betyder bl.a. att det förordade samrådet måste
utformas på ett sådant sätt att det   bidrar till att förbättra samverkan och
samordningen. En förutsättning för att så skall bli fallet är att samrådet ges
en så flexibel och ändamålsenlig form som möjligt. Den av regeringen förordade
ordningen -- att samrådet skall ske vid ett samrådsmöte -- kan mot bakgrund
härav i vissa fall visa sig vara otillräcklig. Vid större eller komplicerade
byggnadsprojekt kan det enligt utskottets mening inte uteslutas att samrådet
blir så pass omfattande och tidskrävande att ett enda samrådsmöte inte ger ett
i alla avseenden fullgott resultat. Enligt utskottets mening bör därför kravet,
i enlighet med förslaget i motion 1990/91:Bo64 (v) yrkande 1 såvitt nu är i
fråga, utformas som ett krav på samråd i form av ett eller flera möten mellan
byggnadsnämnd, ansvarig arbetsledare och de övriga i byggprocessen inblandade.
Avgörande för hur samrådet genomförs bör sålunda vara förhållandena i det
enskilda byggprojektet.
Någon närvaroplikt bör enligt utskottets mening inte föreskrivas i den nu
förordade samrådsprocessen. I de fall samrådet sker vid mer än ett möte kan det
sålunda vara till fyllest att en kallad part deltar endast vid något eller
några av dessa. Samrådet bör däremot inte genomföras i form av flera möten med
endast ett begränsat antal deltagare vid varje möte. Strävan bör i stället vara
att vid åtminstone ett tillfälle samla samtliga kallade parter. Avgörande för
att samrådet skall anses fullgjort är dock att syftena med detsamma, som de
kommer till uttryck i lagförslaget, uppfylls.
I proposition 1990/91:145 förordas att den ansvarige arbetsledaren och
yrkesinspektionen alltid skall kallas till samrådet. För övriga parter gäller
att det är byggnadsnämnden som avgör om de skall kallas. Förslaget om att
yrkesinspektionen obligatoriskt skall kallas torde grundas på uppfattningen att
inspektionen i många fall har en viktig roll att fylla när det gäller frågor om
byggnadsarbetenas planering m.m. Bostadsutskottet delar denna uppfattning.
Samtidigt kan det enligt utskottets mening finnas anledning att överväga om en
medverkan från yrkesinspektionen erfordras vid alla samråd. Många byggprojekt
avser byggnader med utrymmen som inte direkt är att betrakta som arbetslokaler
eller omfattar lokaler där arbetsmiljökraven är väl kända. I dessa fall torde
enligt utskottets mening yrkesinspektionens medverkan normalt sett inte
erfordras. Även i andra fall kan t.ex. inslaget av arbetslokaler m.m. vara så
litet eller byggprojektet så okomplicerat att inspektionen inte behöver delta i
samrådet. Detta hindrar naturligtvis inte att byggnadsnämnden på annat sätt,
t.ex. under hand, kan inhämta synpunkter från yrkesinspektionen. Som framhålls
i motion 1990/91:Bo63 (s) riskerar dessutom ett deltagande från inspektionens
sida i alla samråd att ta resurser från andra angelägna insatser på
prioriterade områden i arbetslivet.
Mot bakgrund av det nu anförda bör enligt utskottets mening yrkesinspektionen
kallas till samråd när behov härav föreligger. Det bör sålunda ankomma på
byggnadsnämnden att avgöra i vilken utsträckning yrkesinspektionens deltagande
är nödvändigt. I de fall inspektionen enligt bestämmelserna i 8 kap. 30 § PBL
har att yttra sig i ett bygglovsärende -- dvs. främst ärenden som avser
arbetslokaler m.m. -- bör den dock normalt kallas.
Förslaget i motion 1990/91:Bo64 (v) yrkande 1 innebär bl.a. att
samrådskretsen också skall omfatta en representant för brukarna. Till grund för
förslaget i denna del torde bl.a. ligga en strävan att öka brukarnas
inflytande. Det finns även enligt utskottets mening skäl att på olika sätt
förstärka brukarinflytandet. Inte minst gäller detta med avseende på de boende
och deras möjligheter att påverka bostadens utförande och utformning m.m.
Samtidigt kan utskottet notera att det i många fall kan vara svårt att redan i
samband med byggstarten finna en representant för de slutliga användarna av
byggnaden. Det är sålunda inte särskilt vanligt att det redan på ett så tidigt
stadium är känt vilka som blir hyresgäster i en bostadsfastighet. Det är bl.a.
mot bakgrund härav inte lämpligt att föreskriva att en brukarrepresentant
alltid skall kallas till samrådet. I anslutning härtill vill dock utskottet
framhålla att byggnadsnämnden har möjlighet att kalla också
brukarrepresentanter. Det får enligt utskottets mening förutsättas att
byggnadsnämnderna utnyttjar denna möjlighet när så är möjligt och lämpligt utan
något särskilt stadgande härom. Utskottet är mot bakgrund härav inte nu berett
tillstyrka motion 1990/91:Bo64 (v) yrkande 1 i nu aktuell del.
Utskottet har ovan ställt sig bakom förslaget i proposition 1990/91:189 om
att en lag om byggnadsgaranti skall införas. Utskottet tillstyrker med
hänvisning härtill med en mindre redaktionell ändring förslaget i vad avser
garantiföretagets deltagande i det nu behandlade samrådet. Om garanti för
byggnadsarbetena erfordras skall sålunda byggnadsnämnden bereda det aktuella
garantiföretaget tillfälle att närvara vid samrådet.
Med anslutning till vad utskottet ovan med anledning av regeringens förslag i
propositionerna 1990/91:145 och 1990/91:189 samt motionerna 1990/91:Bo63 (s)
och 1990/91:Bo64 (v) yrkande 1 anfört bör enligt utskottets mening 9 kap. 3 a §
PBL ges den lydelse som framgår av bilaga 1 till detta betänkande.
Kontroll av ventilation m.m.
Brister i fråga om ventilation brukar enligt proposition 1990/91:145 anges
som en av de viktigaste faktorerna för uppkomsten av "sjuka hus".
Ventilationssystemens funktion i praktiken, deras kvalitet och skötsel,
tillräckliga krav på luftomsättning, användningen av s.k. återluft m.m. är
enligt regeringsförslaget centrala frågor när det gäller en god inomhusmiljö.
Mot bakgrund härav föreslås att en ordning för funktionskontroll av
ventilationssystem i byggnader skall införas.
Enligt förslaget skall byggnadens ägare svara för att funktionskontroller
utförs dels innan ett ventilationssystem tas i bruk, dels vid återkommande
tillfällen under systemets brukstid. Kontrollerna skall utföras av sakkunnig
som fått godkännande av boverket. För kostnaderna svarar fastighetsägaren.
Efterlevnaden av bestämmelserna skall övervakas av byggnadsnämnden. Ett
exemplar av protokollet från funktionskontrollen skall därför tillställas
nämnden. Dessutom skall ett intyg om genomförd kontroll anslås på väl synlig
plats i fastigheten.
Funktionskontrollen föreslås omfatta alla byggnader, dock skall boverket
bemyndigas att undanta vissa typer av byggnader. Fritidshus bör enligt
bostadsministerns mening helt kunna undantas. Som exempel på andra byggnader
som kan bli aktuella för undantag efter särskilda överväganden från boverkets
sida nämns industribyggnader och liknande.
Reglerna om funktionskontroll av ventilationssystem föreslås träda i kraft
den 1 januari 1992. Beträffande äldre hus bör dock den första kontrollen enligt
förslaget utföras senast den 1 januari 1994 eller den senare tidpunkt som
boverket bestämmer.
För att möjliggöra för regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer
(boverket) att meddela de närmare föreskrifter som behövs för
funktionskontrollen föreläggs riksdagen ett förslag till förtydligande i 16
kap. 1 § PBL.
Utöver förslaget om funktionskontroll av ventilationssystem bereds riksdagen
i proposition 1990/91:145 tillfälle att ta del av vad som där anförts om vissa
andra åtgärder i fråga om ventilation i byggnader. I korthet innebär dessa
åtgärder följande.
I propositionen framhålls att de grundläggande kraven på god luftkvalitet
även i fortsättningen bör garanteras genom krav på bestämda luftflöden, men att
det kan finnas skäl att ställa krav på högre luftflöden än vad nu gällande
normer ger uttryck för. Bostadsministern aviserar med hänvisning härtill att
han avser att ge boverket i uppdrag att i samråd med andra berörda myndigheter
göra en utvärdering av dagens krav på uteluftsflöden sammanställda med de
medicinska, energipolitiska och tekniska krav som bör ställas i sammanhanget.
När det gäller frågan om s.k. återluft uttalar bostadsministern att han avser
att ge boverket i uppdrag att utreda också denna fråga. Enligt
bostadsministersn mening bör ett förbud mot återluft införas i större
utsträckning än vad som nu gäller.
Avslutningsvis anförs i propositionen att det krävs en rad ändringar i
nybyggnadsreglerna såvitt gäller bl.a. rensning av ventilationskanaler och
installation av mätställen för mätning av luftflöden i huvudkanaler och
stamkanaler.
Förslaget om funktionskontroll av ventilationssystem välkomnas i motion
1990/91:Bo64 (v). Enligt motionens yrkande 4 måste dock kontrollen utsträckas
till att omfatta hela ventilationssystemet. Vidare förordas adekvata
sanktionsmöjligheter för att göra det möjligt att framtvinga rättelseåtgärder.
Dessutom är det enligt motionärerna utomordentligt viktigt att förse brukare
och förvaltare med ordentliga bruksanvisningar.
Byggnader som uppförts på gammalt beprövat sätt och som varit bebodda i många
år bör enligt motion 1990/91:Bo65 (s) kunna undantas från kravet på
funktionskontroller av ventilationssystemet.
I motion 1990/91:Bo67 (mp) yrkande 3 hemställs, som ett andrahandsyrkande,
att riksdagen hos regeringen skall begära förslag till tidsgränser inom vilka
vid ventilationskontrollen påtalade fel skall åtgärdas samt om påföljder när
fel inte åtgärdas.
Även i motion 1990/91:Bo68 (fp) välkomnas förslaget om funktionskontroll av
ventilationssystem. Enligt motionärerna gör sig dock de motiv som anförs för en
sådan kontroll i flerfamiljshus inte gällande för småhus. I dessa fall får det
förutsättas att ägarna i eget intresse tar ansvar för den fortlöpande
kontrollen, varför en obligatorisk kontroll vid nyinstallation anges vara
tillräcklig -- yrkande 3. Slutligen understryks vikten av att
funktionskontrollen utförs av kompetent personal. Enligt förslaget bör
regeringen därför pröva behoven och möjligheterna av att förstärka denna
kompetens. I motionens yrkande 2 föreslås riksdagen dessutom uttala att sovrum
endast skall få tillföras uteluft och att överluft inte skall få föras från
kontorsrum till allmänna utrymmen.
Frågan om ventilation i byggnader m.m. tas också upp i en motion från
allmänna motionstiden 1990 och i två motioner från allmänna motionstiden 1991.
En viktig gemensam orsak till allergier och cancer orsakad av radon är enligt
motionerna 1989/90:Bo527 (m) och 1990/91:Bo510 (m) dålig ventilation. De
åtgärder som enligt motionärernas mening därför behöver vidtas är skärpta krav
på luftomsättning och på ventilationens konstruktion samt införandet av en
regelbunden kontroll. I den förstnämnda motionen samt i den sistnämnda
motionens yrkande 1 begärs ett riksdagens tillkännagivande härom. Enligt den
sistnämnda motionens yrkande 2 bör dessutom bestämmelser om lätt
avstängningsbar ventilation införas i byggnormen -- detta för att underlätta
avstängning av ventilationen i katastrofsituationer.
Även i motion 1990/91:Bo523 (s) förs fram krav som syftar till att få fram
föreskrifter om avstängning av ventilation vid olyckstillbud m.m. Enligt
motionären är det angeläget att en utredning initieras för att lösa de tekniska
problem som är förknippade med snabbavstängning av centralt styrd ventilation.
Beträffande frågan om införande av ventilationskontroll m.m. anför
utskottet följande.
I sitt betänkande hösten 1988 framhöll bostadsutskottet att ventilationens
utförande och funktion är en för inomhusmiljön avgörande faktor. Enligt
utskottets mening borde därför bl.a. frågan om särskilda bestämmelser för
skötsel och kontroll m.m. under driftstiden övervägas. Det nu presenterade
förslaget är ett resultat av dessa överväganden. Utskottet kan också i allt
väsentligt ansluta sig till förslaget i denna del. Även enligt
bostadsutskottets mening bör sålunda ett system med funktionskontroller av
ventilationssystem införas. Med anledning av förslaget i motion 1990/91:Bo65
(s) om undantag från kravet på kontroll för vissa hus vill dock utskottet
anföra följande.
Det kan naturligtvis med visst fog hävdas att kravet på kontroll av en
byggnads ventilationssystem gör sig särskilt starkt gällande när det är fråga
om mer komplicerade system. Dessa system är inte sällan mer sårbara för olika
typer av störningar. Risken för att funktionen i ett sådant system sätts ned är
därmed också större än för andra system. Samtidigt kan naturligtvis det
enklaste system sättas ur funktion om det utsätts för ingrepp, skador eller
stark nedsmutsning m.m. Trots detta bör det enligt utskottets mening övervägas
om det inte är möjligt att, utöver i propositionen redovisade behov av
undantag, dels undanta olika typer av enkla och väl beprövade
ventilationssystem från kontroll, dels differentiera intervallen för
kontrollerna med avseende på bl.a. systemets utformning. Det  bör enligt
utskottets mening närmast ankomma på boverket att göra överväganden om i vilken
utsträckning och under vilka förutsättningar undantag från kravet på
ventilationskontroll m.m. kan göras. Vad utskottet nu med anledning av motion
1990/91:Bo65 (s) anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Det i proposition 1990/91:145 framlagda förslaget till ändring i 16 kap. 1 §
PBL tillstyrks av utskottet.
Med anledning av vad som i motion 1990/91:Bo68 (fp) yrkande 3 förordats om
att krav på funktionskontroll för småhus bara skall ställas vid nyinstallation
anför utskottet följande. Utskottets ställningstagande ovan innebär att det kan
bli aktuellt med undantag från eller differentiering av funktionskontrollen för
vissa ventilationssystem. I den mån småhus är utrustade med denna typ av
enklare system kan de därmed komma att omfattas av eventuella lättnader i
funktionskontrollen. Utskottet är inte berett att som motionärerna förordar
generellt undanta småhus från kontroll under driftstiden. Det finns enligt
utskottets mening även i dessa fall skäl att genomföra regelbundna kontroller
av ventilationssystemen. Många småhus är i dag utrustade med relativt
komplicerade ventilationssystem som det kan vara svårt för den enskilde
småhusägaren att kontrollera. Även andra och enklare system kan vara så utförda
att en kontroll av en fackman kan erfordras. I den mån motionsyrkandet inte är
tillgodosett genom vad utskottet nu anfört avstyrks det.
En förutsättning för att ett ventilationssystem skall fungera med bibehållen
effekt är naturligtvis att det under driftstiden sköts och underhålls på ett
riktigt sätt. Det torde sålunda inte  vara ovanligt att bristande funktion
beror på ett bristfälligt handhavande, något som i sin tur kan bero på dåliga
kunskaper hos brukaren om hur ventilationssystemet skall användas och skötas.
För att undvika att fel m.m. uppstår av de nu redovisade skälen är det därför
viktigt att alla ventilationssystem förses med tydliga och lättillgängliga
bruksanvisningar. Utskottet delar sålunda vad som i motion 1990/91:Bo64 (v)
yrkande 4 såvitt nu är i fråga anförts om behovet av bruksanvisningar. Som
redovisas i proposition 1990/91:145 (s. 14) ingår också som ett moment i den
förordade funktionskontrollen att tillse att instruktioner och
skötselanvisningar finns lätt tillgängliga för dem som skall sköta
ventilationssystemet. Vad i motionen förordats får därmed anses tillgodosett.
Motionen i nu aktuell del avstyrks.
När det gäller de i motionerna 1990/91:Bo64 (v) yrkande 4 såvitt nu är i
fråga samt 1990/91:Bo67 (mp) yrkande 3 framförda kraven på sanktioner m.m. för
de fastighetsägare som inte rättar till vid funktionskontrollen upptäckta fel
och brister i ventilationssystemet gör utskottet följande bedömning. Även om
det till den föreslagna funktionskontrollen av ventilationssystem inte är
direkt kopplade några sanktionsmöjligheter följer härav inte att en
fastighetsägare kan avstå från att åtgärda påtalade fel och brister. Enligt
bestämmelserna i 3 kap. 13 § PBL skall  nämligen en byggnad underhållas så att
dess egenskaper i huvudsak bevaras. Underlåter en fastighetsägare detta kan
föreläggande från byggnadsnämnden aktualiseras enligt 10 kap. PBL.
Bestämmelserna i denna del är tillämpliga också på en byggnads
ventilationssystem. Vad i motionerna 1990/91:Bo64 (v) yrkande 4 såvitt nu är i
fråga samt 1990/91:Bo67 (mp) yrkande 3 förordats får därmed anses tillgodosett.
Motionsyrkandena avstyrks.
Vad i proposition och motioner förordats beträffande vissa övriga
ventilationsfrågor behandlar utskottet nedan.
I motionerna 1990/91:Bo64 (v) yrkande 4 såvitt nu är i fråga och 1990/91:Bo68
(fp) yrkande 2 förordas vissa regeländringar med avseende på krav på
luftflöden och användningen av återluft m.m. Som framgår av redovisningen
ovan avser bostadsministern att uppdra åt boverket att utreda frågor om bl.a.
uteluftsflöden och användningen av återluft. Det får enligt utskottets mening
mot bakgrund härav förutsättas att erforderliga regeländringar m.m. kommer till
stånd utan något riksdagens tillkännagivande härom. Utskottet är med hänvisning
härtill inte berett att nu ställa sig bakom de aktuella motionsyrkandena.
Resultatet av utredningsarbetet bör sålunda avvaktas.
Utskottet är inte heller berett ställa sig bakom de i motionerna
1989/90:Bo527 (m) och 1990/91:Bo510 (m) yrkande 1 framförda förslagen om
vissa åtgärder för förbättrad ventilation.  De aktuella förslagen, som
lades fram innan regeringens förslag om ventilationskontroll m.m.
presenterades, får i allt väsentligt anses tillgodosedda genom det nu
föreliggande regeringsförslaget. Motionerna avstyrks.
När det gäller den i motionerna 1990/91:Bo510 (m) yrkande 2 och 1990/91:Bo523
(s) aktualiserade frågan om lätt avstängningsbar ventilation anför
utskottet följande.
I samband med större gasutsläpp vid olyckor m.m. är det eller borde i vart
fall närmast vara en standardåtgärd att de kringboende uppmanas att stanna
inomhus med stängda dörrar och fönster. För att en sådan åtgärd skall ge något
skydd mot t.ex. utströmmande gas måste naturligtvis de fläkt- eller
ventilationsanordningar som svarar för tillförseln av uteluft stängas av.
Enligt vad utskottet erfarit kan detta i vissa fall erbjuda problem. Många
fastigheter, och då främst flerbostadshus, kontors- och industribyggnader m.m.,
har i dag automatiska eller centralt styrda ventilationssystem där det kan
förflyta en avsevärd tid från det att larm går till dess att avstängning kan
ske. Enligt bostadsutskottets mening bör frågan om hur ventilationssystem  m.m.
snabbt kan stängas av i katastrofsituationer ses över. I sammanhanget bör även
övervägas  behovet av åtgärder för att snabbt kunna tillsluta
tilluftsanordningar m.m.
Vad utskottet nu med anledning av motionerna 1990/91:Bo510 (m) yrkande 2 och
1990/91:Bo523 (s) anfört om avstängning av ventilation m.m. bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.
Vad i proposition 1990/91:145 förordats om åtgärder i fråga om ventilation
m.m. i övrigt har inte givit utskottet anledning till uttalande. Förslaget i
denna del bör läggas till handlingarna.
Produktinformation om byggvaror
I proposition 1990/91:145 görs en genomgång av den svenska lagstiftning som
berör frågan om produktinformation. En redovisning lämnas också av det inom
EFTA och EG pågående arbetet på området. Sammanfattningsvis anförs att
innehållet i gällande rätt när det gäller produktinformation om byggvaror och
den utredning som tillverkare m.fl. bör göra för att åstadkomma en från bl.a.
miljösynpunkt vederhäftig produktinformation är otydligt. Med hänvisning till
strävandena till europeisk harmonisering föreslås att den metod beträffande
produktinformation som använts inom kemikalielagstiftningen skall användas
också för byggprodukter. Enligt denna lagstiftning omfattar
produktinformationskravet vissa angivna slag av varor. Någon särskild lag om
byggvaror behövs enligt förslaget därför inte utan frågan kan lösas inom
kemikalielagstiftningens ram. De åtgärder som i första hand behöver vidtas är
att utarbeta tillämpningsföreskrifter som särskilt tar sikte på problemen med
sjuka hus och behovet av  produktinformation i detta sammanhang.
Enligt förordningen om kemiska produkter är föreskriftsansvaret i dag delat
mellan kemikalieinspektionen och läkemedelsverket. Det centrala
tillsynsansvaret är i sin tur fördelat mellan dessa båda myndigheter samt
statens naturvårdsverk och arbetarskyddsstyrelsen. Enligt regeringsförslaget
bör boverket fortsättningsvis ges ett ansvar när det gäller byggvaror som kan
vara farliga därför att de innehåller eller har behandlats med kemiska
produkter. Det bör sålunda ankomma på boverket att i erforderlig utsträckning
meddela föreskrifter för tillämpningen av lagen och förordningen om kemiska
produkter med avseende på produktinformation m.m. för  angivna byggvaror.
I de med anledning av proposition 1990/91:145 väckta motionerna 1990/91:Bo64
(v) yrkande 5 och 1990/91:Bo67 (mp) yrkande 4 begärs att en lag om
produktinformation skall införas i enlighet med förslaget från arbetsgruppen
för sjuka hus.
Bakom regeringens ställningstagande att inte lägga fram ett förslag till
lagstiftning om produktinformation om byggvaror ligger i första hand
bedömningen att en sådan lag skulle kunna erbjuda principiella problem med
avseende på den pågående harmoniseringen på området inom såväl EFTA som EG. Den
nu förordade ordningen -- att boverket inom kemikalielagstiftningens ram ges
ett ansvar för produktinformationen avseende byggvaror -- ligger enligt
bostadsministern däremot väl i linje med de regler som tillämpas inom EFTA och
EG. Bostadsutskottet har för sin del inte underlag för annan bedömning.
Utskottet kan således ansluta sig till den i proposition 1990/91:145 föreslagna
ordningen. Utskottets ställningstagande i denna del innebär att motionerna
1990/91:Bo64 (v) yrkande 5 och 1990/91:Bo67 (mp) yrkande 4 avstyrks.
Vad i proposition 1990/91:145 förordats om produktinformation om byggvaror
i övrigt har inte givit utskottet anledning till uttalande. Förslaget i denna
del bör läggas till handlingarna.
Övriga frågor
Vissa allmänna åtgärder för att motverka problemen med sjuka hus
Utskottet behandlar i detta avsnitt motioner väckta med anledning av
proposition 1990/91:145 och motioner väckta under allmänna motionstiden 1990
resp. 1991. I dessa motioner tas upp vissa förslag till mera allmänna åtgärder
för att komma till rätta med problemen med s.k. sjuka hus.
I motion 1989/90:Bo420 (m) yrkande 9 liksom i motion 1990/91:Bo411 (m)
yrkande 16 förordas att åtgärder skall vidtas när det gäller reglerna på
isolerings- och energiområdet för att komma till rätta med allergier och
problemen med s.k. sjuka hus. Enligt motionärerna har normerna på detta område
förstärkt eller t.o.m. givit upphov till de alltmer utbredda problemen med
sjuka hus. En förändring av regelsystemet skulle enligt deras mening därför
medföra att problemen minskar.
Med hänvisning till riksdagens beslut hösten 1988 om åtgärder mot problemen
med s.k. sjuka hus förordas i motion 1990/91:Bo244 (c) yrkande 6 att ett
heltäckande åtgärdsförslag med denna inriktning skall läggas fram. Enligt
motionärerna kan inte någon del uteslutas i kampen för att åstadkomma en bättre
inomhusmiljö och för att komma bort från problemen med sjuka hus.
Mot bakgrund av de problem som s.k. sjuka hus förorsakar barn ställs i
motionerna 1989/90:Bo532 (mp), 1990/91:Bo505 (mp) samt 1990/91:Bo511 (mp) krav
dels på åtgärder för att undvika problemen med sjuka hus, dels på att
befintliga sjuka hus skall saneras så att barn inte skall bli sjuka på grund av
dålig kvalitet på boendet (yrkande 1). Dessutom föreslås att ett strikt ansvar
skall åläggas byggmästare eller motsvarande för att allergi- eller
sjukdomsframkallande material inte kommer till användning och att
fastighetsägare skall ansvara för att sjuka hus inte hyrs ut till bl.a.
barnstugor så länge sjuka material eller förhållanden av osunt slag råder i
huset (yrkandena 2 och 3).
I den med anledning av proposition 1990/91:145 väckta motion 1990/91:Bo67
(mp) yrkande 2 förordas bl.a. att alla hus skall kontrollbesiktigas med
femårsintervall och att ett "Svensk Husprovning AB" skall inrättas för
ändamålet.
Enligt motion 1990/91:Bo68 (fp) yrkande 1 berör redan i dag en lång rad lagar
och regelsystem problemen med s.k. sjuka hus. En skärpt tillämpning av dessa
bestämmelser borde enligt motionärernas mening kunna åstadkommas. Regeringen
föreslås därför få i uppdrag att se över möjligheterna till ett effektivare
utnyttjande av befintlig lagstiftning i syfte att bekämpa problemen med sjuka
hus.
Syftet med de i motionerna 1989/90:Bo420 (m) yrkande 9, 1990/91:Bo411 (m)
yrkande 16, 1990/91:Bo244 (c) yrkande 6, 1989/90:Bo532 (mp), 1990/91:Bo505 (mp)
samt 1990/91:Bo511 (mp) framlagda förslagen till åtgärder för att motverka
problemen med s.k. sjuka hus är att säkra en bra inomhusmiljö i våra
byggnader. Bostadsutskottet delar dessa strävanden, vilket också kommit till
uttryck i utskottets ställningstaganden i det föregående. Enligt utskottets
mening får de av regeringen nu framlagda och av utskottet i allt väsentligt
tillstyrkta förslagen -- som av naturliga skäl inte var kända när de nu
aktuella motionerna väcktes -- i huvudsak anses tillgodose motionsförslagen.
Motionsyrkandena avstyrks sålunda. I den mån ytterligare åtgärder erfordras får
sådana övervägas i takt med att erfarenheter vinns av byggnadsgarantin,
funktionskontrollen av ventilationssystem och samrådsförfarandet i anslutning
till byggstarten m.m.
Utskottet är inte heller berett ställa sig bakom förslaget i motion
1990/91:Bo67 (mp) yrkande 2 om att en ordning för kontrollbesiktning av hus
skall tillskapas genom inrättande av ett "Svensk Husprovning AB". Utskottet
är för sin del inte berett medverka i tillskapandet av ett kontrollorgan av
denna typ. Syftet med motionen får anses i inte ringa grad tillgodosett genom
att en lag om byggnadsgaranti kommer att införas. Motionsyrkandet avstyrks.
Avslutningsvis tar utskottet i detta avsnitt upp förslaget i motion
1990/91:Bo68 (fp) yrkande 1 om ett effektivare utnyttjande av befintlig
lagstiftning som ett medel för att komma till rätta med problemen med s.k.
sjuka hus. Utskottet delar i och för sig den uppfattning som synes ligga bakom
förslaget -- att dagens lagregler m.m. skall utnyttjas så effektivt som
möjligt. Bostadsutskottet har dock för sin del inte underlag för annan
bedömning än att så sker. I den mån så inte skulle vara fallet får det anses
vara en regeringens och berörda myndigheters uppgift att svara för att kunskap
om lagstiftningens innehåll m.m. förs ut. Något riksdagens särskilda
tillkännagivande härom är enligt utskottets mening därför inte erforderligt.
Motionen avstyrks i nu aktuell del.
Radon
I motion 1990/91:Bo233 (mp) yrkande 3 hemställs att riksdagen beslutar att
införa skyldighet att redovisa radonhalt inomhus vid försäljning av bostadshus.
Utskottet har vid sin tidigare behandling av ett motsvarande motionsyrkande
om redovisning av radonhalt vid försäljning av bostadshus avstyrkt detta
med hänvisning till gällande regler och fast praxis om bl.a. köparens
undersökningsplikt vid köp av fast egendom. Utskottets ställningstagande i
denna del står fast. Motionen avstyrks.
Enligt motion 1990/91:Bo67 (mp) yrkande 8 måste målsättningen vara att före
sekelskiftet radonsanera samtliga konstaterade radonfällor samt att sänka
gränsvärdet för åtgärder i befintlig bebyggelse till 70 Bq/m3 .
Bostadsutskottet instämmer i att det är angeläget att åtgärda de bostadshus
som har för höga radonhalter. Statsmakterna har också på olika sätt verkat för
att åtgärder skall komma till stånd i de fall radonhalterna är för höga. För
egnahem kan sålunda sedan den 1 juli 1988 ett s.k. radonbidrag utgå. Bidraget
kan lämnas om radondotterhalten i huset överstiger det gränsvärde som
socialstyrelsen anger som godtagbart från hälsoskyddssynpunkt. Detta gränsvärde
sänktes den 1 juli 1990 från 400 Bq/m3  (Bq=becquerel) till 200Bq/m3
.
I anslutning till tidigare ställningstaganden (senast 1990/91:BoU12 s. 70)
vill utskottet även understryka det ansvar som olika statliga myndigheter har i
detta sammanhang. Ett löpande samarbete sker också i dag bl.a. i fråga om
berörda myndigheters utbildnings- och rådgivningsinsatser. När det gäller
arbetet med att kartlägga och spåra bostäder med för höga radonhalter är detta
primärt en kommunal uppgift. Även den enskilde fastighetsägaren har
naturligtvis ett ansvar för att initiera undersökningar om radondotterhalten.
Utskottet är mot bakgrund av det ovan anförda inte nu berett förorda
ytterligare åtgärder avseende sanering av bostäder med höga radonhalter
m.m. i enlighet med förslagen i motion 1990/91:Bo67 (mp) yrkande 8.
Motionsyrkandet avstyrks.
Införande av en bomiljölag m.m.
Förslag om införande av en bomiljölag förs fram i motionerna 1989/90:Bo544
(c) yrkande 4, 1990/91:Bo242 (c) yrkande 5 samt 1990/91:Bo64 (v) yrkande 7.
Enligt motionärerna bör krav om bostadens utformning m.m. ur bl.a.
hälsosynpunkt sammanföras i en särskild lagstiftning--en bomiljölag.
Till grund för motionsförslagen om införande av en bomiljölag ligger en
strävan att tillförsäkra alla boende sunda och hygieniska bostäder av god
kvalitet. Bostadsutskottet delar självklart dessa strävanden, något som också
kommit till uttryck i utskottets ställningstaganden ovan. Det frågan närmast
gäller är därför hur målsättningen skall förverkligas.
De regler som styr bostädernas utformning m.m. finns bl.a. i PBL och i
nybyggnadsreglerna. Därtill är ombyggnadsregler under utarbetande. I vissa
avseenden är dessutom t.ex. miljö- och hälsoskyddslagstiftningens regler
tillämpliga. Det får således anses att en övervägande del av de förhållanden
som motionärerna avser att reglera i en särskild bomiljölag redan har beaktats,
om än i olika författningar m.m. Någon ytterligare reglering på området i
enlighet med motionärernas förslag kan utskottet inte nu förorda. Utskottet
anser emellertid att det kan ligga ett värde i att få de redan existerande
bestämmelserna sammanförda i en särskild lag. Samtidigt låter sig detta inte
göras utan närmare och tämligen omfattande överväganden. Enligt utskottets
mening bör dessa överväganden anstå i avvaktan på att ytterligare erfarenheter
vinns av den nuvarande ordningen och av de ovan förordade åtgärderna.
Utskottet avstyrker med hänvisning till det nu anförda motionerna
1989/90:Bo544 (c) yrkande 4, 1990/91:Bo242 (c) yrkande 5 samt 1990/91:Bo64 (v)
yrkande 7.
I motionerna 1989/90:Bo544 (c) yrkande 5 och 1990/91:Bo242 (c) yrkande 6 förs
dessutom fram krav på VDN-märkning av bostäder. Enligt motionärerna är det en
viktig faktor i arbetet med att stimulera fram bättre boendemiljöer att göra
kvaliteten i boendet till en konkurrensfaktor. Mot bakgrund härav föreslås att
en VDN-märkning av bostäder skall införas. Enligt förslagen skall denna
märkning avse bostadens totala kvalitet med avseende bl.a. på möblerbarhet,
ljudisolering, ljusförhållanden och byggmaterial.
Även varudeklaration av bostäder kan naturligtvis vara en åtgärd som i
och för sig kan bidra till att skapa bättre bostäder och bostadsmiljöer.
Samtidigt kan utskottet konstatera att vissa  av  de egenskaper som enligt
motionärernas mening bör ingå i en sådan deklaration i alla avseenden inte är
mätbara eller ens kan anges som standardvärden. Det erbjuder sålunda betydande
svårigheter att med utgångspunkt i dagens kunskapsnivå och mätmetoder m.m.
ställa krav på varudeklaration av bostäder. Utskottet är mot bakgrund härav
inte nu berett ställa sig bakom motionsförslagen i denna del, varför de
avstyrks. I anslutning härtill bör dock erinras om det ökade ansvaret för
produktinformation avseende byggmaterial som boverket föreslås få.
Buller
I motionerna 1989/90:Bo521 (fp) och 1990/91:Bo515 (fp) begärs en översyn av
gällande gränsvärden för buller och då särskilt med avseende på lågfrekvent
buller. Enligt motionärerna kan även  bullernivåer som håller sig under dagens
gränsvärden orsaka besvär för många människor.
Enligt de med stöd av PBL beslutade nybyggnadsreglerna skall bostäder
utformas med hänsyn till förekommande störningskällor. Bostäder skall dessutom
utföras så att uppkomst och spridning av störande ljud begränsas. Genom
nybyggnadsreglerna lämnas också bestämmelser om vilken ljuddämpning vissa
konstruktioner skall ge och den maximalt tillåtna ljudnivån från vissa
installationer m.m. Bl.a. innebär bestämmelserna att ljudnivån från
installationer inom och utom lägenheten inte får överstiga 30 dBA nattetid och
35 dBA dagtid i sovrum och vardagsrum. I kök får nivån inte överstiga 35 dBA
under någon del av dygnet.
Även om det, som framgår av redovisningen ovan, finns vissa regler om vilka
bullernivåer som kan accepteras kan det enligt bostadsutskottets mening finnas
anledning att se över i vilken utsträckning dessa regler svarar mot nya rön
beträffande acceptabla störningsnivåer m.m. Vissa nyare typer av installationer
som värmepumpar och vissa ventilationssystem m.m. betraktas av många som
tidigare inte beaktade störningskällor bl.a. med avseende på att de i vissa
fall avger lågfrekvent buller.
Vad utskottet nu med anledning av förslagen i motionerna 1989/90:Bo521 (fp)
och 1990/91:Bo515 (fp) anfört om gränsvärden för buller m.m. bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna. De nu förordade övervägandena bör, om
så visar sig lämpligt, ingå i det arbete med en samlad aktionsplan mot buller
som jordbruksutskottet förordar i sitt betänkande 1990/91:JoU30.
Övriga frågor
Mot bakgrund av problemen med sjuka hus föreslås i motion 1989/90:Bo526 (fp)
att hälsoskyddsföreskrifterna skall ses över så att alla typer av mögel
betraktas som sanitär olägenhet. Enligt motionärerna räknas i dag bara synligt
eller luktande mögel som olägenhet, men inte andra i och för sig besvärande
mögelarter som är luktfria.
Som redovisas i motionen betraktas mögel normalt som en sanitär olägenhet
när det påträffas i t.ex. en bostad. De svårigheter motionärerna för fram hör
samman med att vissa mögeltyper kan vara svåra att spåra. Vad som erfordras är
enligt utskottets mening inte någon förändrad definition av begreppet sanitär
olägenhet utan metoder för att på ett enkelt sätt spåra det mögel m.m. som ger
upphov till olägenheterna. Utskottet avstyrker med hänvisning till det nu
anförda motion 1989/90:Bo526 (fp).
Enligt motion 1990/91:Bo64 (v) yrkande 3 måste finansieringen av det
hittillsvarande fusket och slarvet i byggandet lösas utan att brukarna drabbas.
Ansvaret och kostnaderna måste enligt motionärernas mening i stället läggas på
bygg- och fastighetsbranschen genom att en särskild byggfuskavgift införs.
Utskottet har ovan ställt sig bakom ett förslag till lag om byggnadsgaranti
som bl.a. innebär att de i byggandet verksamma har att svara för vållade fel
och brister. Den som svarar för en skada eller ett fel får genom det förordade
systemet också ta det ekonomiska ansvaret härför. Syftet med det av
motionärerna framlagda förslaget om en byggfuskavgift får sålunda anses i
allt väsentligt tillgodosett genom den föreslagna byggnadsgarantin. Motion
1990/91:Bo64 (v) yrkande 3 avstyrks.
En brist i nuvarande system är enligt motion 1990/91:Bo64 (v) yrkande 6 att
brukarna inte har något att säga till om vid slutbesiktningen av en
färdigställd byggnad. Med hänvisning härtill förordas att bestämmelser om
brukarnas deltagande i slutbesiktning skall införas i 9 kap. 6 § PBL.
Det ligger naturligtvis ett värde i att stärka brukarnas, dvs. främst de
boendes, inflytande över byggandet. Utskottet är dock inte berett ställa sig
bakom det nu aktuella motionsförslaget om brukarnas medverkan i
slutbesiktningen av ett färdigställt bygge. Motion 1990/91:Bo64 (v) yrkande 6
avstyrks.
Med hänvisning till allergiutredningens slutbetänkande föreslås i motion
1990/91:Bo67 (mp) yrkande 6 att ett förbud mot  allergiframkallande
byggmaterial skall införas och att gränsvärden för kemiska ämnen skall sättas
så lågt att astmatiker och allergiker utan obehag kan vistas i byggnader.
Det är naturligtvis viktigt att vår inomhusmiljö hålls fri från ämnen som
t.ex. ger upphov till allergi eller astma eller som på annat sätt är skadliga.
Utskottet har också, som framgår ovan, ställt sig bakom ett förslag om utökad
produktinformation för byggvaror som bl.a. torde göra det möjligt att minska
eller helt undvika användningen av produkter som innehåller ur olika aspekter
olämpliga ämnen. Utskottet är inte nu berett förorda ytterligare åtgärder med
den av motionärerna förordade inriktningen. Förslaget om gränsvärden m.m. i
motion 1990/91:Bo67 (mp) yrkande 6 avstyrks sålunda.
Placeringen av hus i terrängen spelar enligt motion 1990/91:Bo67 (mp) ibland
en avgörande roll för mikroklimatet kring huset och även för inomhusklimatet.
Enligt motionens yrkande 7 bör därför åtgärder vidtas så att intentionerna i
PBL beträffande byggnaders placering i detta avseende uppmärksammas av bl.a.
planförfattare och bygglovsgranskare.
Förslaget i det nu behandlade motionsyrkandet om byggnaders placering i
terrängen synes inte rikta sig mot gällande bestämmelser i sig, utan mot
deras tillämpning. I den mån dessa bestämmelser inte tillämpas på det sätt som
avsetts -- en fråga som utskottet inte har underlag för att bedöma -- får det
anses falla på regering och boverk att vidta erforderliga informationsåtgärder
m.m. Något särskilt riksdagens tillkännagivande härom erfordras enligt
utskottets mening därför inte. Motion 1990/91:Bo67 (mp) yrkande 7 avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer
1.beträffande införandet av en byggnadsgaranti
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Bo67 yrkandena 1 och 5 samt
1990/91:Bo76,
res. 1 (m) - delvis
2.beträffande en frivillig lösning av garantiåtaganden m.m.
att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo78 yrkandena 1 och 2,
res. 1 (m) - delvis
res. 2 (c)
3.beträffande lagens tillämpningsområde
att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1990/91:189
och med anledning av motionerna 1990/91:Bo64 yrkande 2, detta yrkande såvitt nu
är i fråga, samt 1990/91:Bo78 yrkandena 3 och 4
a.antar 1 § i lagen om byggnadsgaranti med den lydelse som anges i bilaga 1
till detta betänkande,
b.som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
res. 1 (m) - delvis
4.beträffande garantitidens längd
att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1990/91:189
och med avslag på motionerna 1990/91:Bo64 yrkande 2, detta yrkande såvitt nu är
i fråga, samt 1990/91:Bo66 antar 5 § i lagen om byggnadsgaranti med den lydelse
som anges i bilaga 1 till detta betänkande,
res. 1 (m) - delvis
res. 3 (v)
res. 4 (mp)
5.beträffande begränsning av garantiföretagens garantiåtaganden
att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo77,
res. 1 (m) - delvis
6.beträffande förslaget till lag om byggnadsgaranti i övrigt
att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1990/91:189
antar lagen om byggnadsgaranti i de delar den inte behandlats under 1--5 ovan
med den lydelse som anges i bilaga 1 till detta betänkande,
res. 1 (m) - delvis
7.beträffande förslaget till ändring i 9 kap. 1 § PBL
att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1990/91:189
antar förslaget med den lydelse som anges i bilaga 1 till detta betänkande,
res. 1 (m) - delvis
8.beträffande krav på samråd
att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo62,
res. 5 (m) - delvis
9.beträffande formerna för samrådet
att riksdagen med anledning av regeringens förslag i propositionerna
1990/91:145 och 1990/91:189 samt motionerna 1990/91:Bo63 och 1990/91:Bo64
yrkande 1 antar 9 kap. 3 a § plan- och bygglagen med den lydelse som anges i
bilaga 1 till detta betänkande,
res. 5 (m) - delvis
res. 6 (v)
10.beträffande införande av ventilationskontroll m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1990/91:145
och med anledning av motion 1990/91:Bo65 samt med avslag på motionerna
1990/91:Bo64 yrkande 4, detta yrkande såvitt nu är i fråga, 1990/91:Bo67
yrkande 3 och 1990/91:Bo68 yrkande 3
a.antar 16 kap. 1 § plan- och bygglagen med den lydelse som anges i bilaga
1 till detta betänkande,
b.som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
res. 7 (fp)
res. 8 (v, mp)
11.beträffande krav på luftflöden och användningen av återluft m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Bo64 yrkande 4, detta yrkande såvitt
nu är i fråga, och 1990/91:Bo68 yrkande 2,
res. 9 (fp)
res. 10 (v)
12.beträffande vissa åtgärder för förbättrad ventilation
att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Bo527 och 1990/91:Bo510 yrkande 1,
13.beträffande lätt avstängningsbar ventilation
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo510 yrkande 2 och
1990/91:Bo523 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
14.beträffande åtgärder i fråga om ventilation m.m. i övrigt
att riksdagen lägger förslaget i proposition 1990/91:145 till handlingarna,
15.beträffande produktinformation om byggvaror
att riksdagen bifaller regeringens förslag i proposition 1990/91:145 och
avslår motionerna 1990/91:Bo64 yrkande 5 samt 1990/91:Bo67 yrkande 4,
res. 11 (v, mp)
16.beträffande produktinformation om byggvaror i övrigt
att riksdagen lägger förslaget i proposition 1990/91:145 till handlingarna,
17.beträffande åtgärder för att motverka problemen med s.k. sjuka hus
att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Bo420 yrkande 9, 1989/90:Bo532,
1990/91:Bo244 yrkande 6, 1990/91:Bo411 yrkande 16, 1990/91:Bo505 och
1990/91:Bo511,
res. 12 (m)
res. 13 (c)
res. 14 (mp)
18.beträffande "Svensk Husprovning AB"
att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo67 yrkande 2,
res. 15 (mp)
19.beträffande ett effektivare utnyttjande av befintlig lagstiftning
att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo68 yrkande 1,
res. 16 (fp)
20.beträffande redovisning av radonhalt vid försäljning av bostadshus
att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo233 yrkande 3,
res. 17 (mp)
21.beträffande sanering av bostäder med höga radonhalter m.m.
att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo67 yrkande 8,
res. 18 (mp)
22.beträffande en bomiljölag
att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Bo544 yrkande 4, 1990/91:Bo64 yrkande
7 och 1990/91:Bo242 yrkande 5,
res. 19 (c, v)
23.beträffande varudeklaration av bostäder
att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Bo544 yrkande 5 och 1990/91:Bo242
yrkande 6,
res. 20 (c)
24.beträffande gränsvärden för buller m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo521 och 1990/91:Bo515 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
25.beträffande mögel
att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo526,
res. 21 (fp)
26.beträffande en byggfuskavgift
att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo64 yrkande 3,
res. 22 (v, mp)
27.beträffande brukarnas medverkan i slutbesiktningen
att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo64 yrkande 6,
res. 23 (v)
28.beträffande gränsvärden m.m.
att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo67 yrkande 6,
res. 24 (v, mp)
29.beträffande byggnaders placering i terrängen
att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo67 yrkande 7.
res. 25 (fp, mp)
Stockholm den 23 maj 1991
På bostadsutskottets vägnar
Agne Hansson
Närvarande: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Lennart Nilsson (s),
Erling Bager (fp), Hans Göran Franck (s), Bertil Danielsson (m), Rune Evensson
(s), Gunnar Nilsson (s), Siw Persson (fp), Birger Andersson (c), Jan Strömdahl
(v), Kjell Dahlström (mp), Britta Sundin (s), Berndt Ekholm (s), Ulla Berg (s),
Nils Fredrik Aurelius (m) och Margareta Gard (m).

Reservationer

1.Införandet av en byggnadsgaranti m.m. (mom.1--7)
Bertil Danielsson, Nils Fredrik Aurelius och Margareta Gard (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "De
brister" och på s. 12 slutar med "De tillstyrks" bort ha följande lydelse:
Det ansvarssystem som i dag finns i byggandet grundas på
branschöverenskommelser, dvs. frivilliga överenskommelser mellan
avtalsparterna. För småhus gäller dessutom att de normalt omfattas av ett
särskilt garanti-, försäkrings- och avtalsskydd.  Ordningen med ett på
frivilliga avtal grundat ansvarssystem har gamla traditioner och är därmed
också starkt förankrat hos berörda parter. Det är enligt utskottets mening mot
bakgrund härav som det framlagda förslaget till lag om byggnadsgaranti skall
ses. Att på det sätt som regeringen föreslår gå in med en tvingande
lagstiftning på ett avtalsreglerat område skapar naturligtvis särskilda
problem. Redan när arbetsgruppen för frågor som rör s.k. sjuka hus lade fram
det förslag till entreprenadgaranti som det nu föreliggande förslaget till
byggnadsgaranti grundas på förordade också arbetsgruppen att ansvarstagande i
byggprocessen i första hand borde avgöras genom frivilliga överenskommelser.
Utskottet delar denna principiella uppfattning. Förslaget bör redan på denna
grund avvisas av riksdagen.
En av utgångspunkterna för förslaget till lag om byggnadsgaranti är att de i
dag gällande branschöverenskommelserna anses ha vissa påtagliga brister.
Utskottet kan i och för sig dela uppfattningen att dagens regler inte i alla
situationer ger ett önskvärt skydd mot fel och skador. Däremot är utskottet
inte berett att härav dra slutsatsen att systemet med frivilliga
överenskommelser som sådant bör överges. Enligt vad utskottet erfarit är de
grundläggande ansvarsreglerna på området (Allmänna bestämmelser för byggnads-,
anläggnings- och installationsentreprenader, AB72) föremål för
revideringsförhandligar. Inför utskottet har också företrädare för
Byggentreprenörerna redovisat huvudinnehållet i den överenskommelse som
parterna inom kort avser att träffa. Av redovisningen, liksom av en till
utskottet ställd skrivelse, framgår att revideringen kommer att leda till ett
väsentligt utökat ansvarstagande från branschen. I korthet innebär detta bl.a.
att entreprenören efter utgången av en tvåårig garantitid ansvarar för
väsentliga fel under ytterligare   åtta år för det fall han vållat felet genom
vårdslöshet. I förhållande till dagens regler blir sålunda entreprenören
ansvarig utan krav på grov vårdslöshet. I praktiken kommer ändringen att
medföra att entreprenörens ansvar för att ha utfört arbetena fackmässigt
utsträcks från nuvarande två till tio år. I sammanhanget bör också noteras att
detta ansvar inte bara avser flerbostadshus utan alla typer av entreprenader,
dvs.  också skolor, daghem och kontor m.m. Även en lagstiftning förutan kommer
sålunda ansvaret i byggandet att förstärkas väsentligt, i viktiga hänseenden
dessutom utöver vad lagförslaget innebär.
Förutom de principiella invändningar som enligt utskottets mening kan riktas
mot en lagstiftning på området kan också de administrativa konsekvenserna av
förslaget ifrågasättas. Förslagets genomförande förutsätter dels att en rad nya
företag -- garantiföretag -- upprättas, dels att en ny byråkratisk organisation
-- byggnadsgarantinämnden -- inrättas. Den möjlighet till besvär över
byggnadsgarantinämndens beslut som införts efter lagrådsgranskningen av det
ursprungliga förslaget innebär dessutom att tidskrävande och dyra rättsliga
processer kan komma att bli aktuella i många fall. Sammantaget blir sålunda det
föreslagna systemet administrativt komplicerat och därmed dyrare än ett system
byggt på frivillighet enligt dagens grunder.
Erinringar mot det föreliggande lagförslaget har också riktats mot bakgrund
av det pågående arbetet på området inom EG. Utskottet delar dessa invändningar.
I en situation där EG står i begrepp att redan år 1992 utfärda direktiv
avseende ansvar, garantier och finansiell täckning av garantierna i byggandet
är det naturligtvis varken rationellt eller lämpligt att Sverige går in i en
lagstiftning som i avgörande delar står i strid med de kommande EG-direktiven.
Sammanfattningsvis kan mot bakgrund av det ovan anförda följande invändningar
resas mot det framlagda lagförslaget:
lagens syften kan tillgodoses genom frivilliga överenskommelser mellan
avtalsparterna,
revideringarna av gällande avtal kan förväntas leda till i väsentliga
avseenden utökat ansvar i förhållande till vad lagen ger,
systemet är komplicerat och byråkratiskt samt
garantisystemet kommer troligen att strida mot kommande EG-direktiv på
området.
Utskottet tillstyrker med hänvisning till det nu anförda förslaget i motion
1990/91:Bo76 (m) yrkande 1 om avslag på proposition 1990/91:189. Därmed bör den
i motionens yrkande 2 förordade utredningen också tillsättas. Utskottets
ställningstagande i denna del bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
Utskottets ställningstagande ovan innebär att vad i proposition och motioner
förordats beträffande en frivillig lösning av garantiåtaganden m.m.,
garantitidens längd, begränsning av garantiföretagens garantiåtaganden,
förslaget till lag om byggnadsgaranti i övrigt och förslaget till ändring i 9
kap. 1 § PBL saknar aktualitet. Förslagen avstyrks.
dels att momenten 1--7 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
1--7.beträffande införandet av en byggnadsgaranti m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Bo76 och med avslag på
regeringens förslag i proposition 1990/91:189 samt motionerna 1990/91:Bo64
yrkande 2, 1990/91:Bo66, 1990/91:Bo67 yrkandena 1 och 5, 1990/91:Bo77 och
1990/91:Bo78 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2.En frivillig lösning av garantiåtaganden m.m. (mom. 2)
Agne Hansson och Birger Andersson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med "Enligt
motion" och på s. 11 slutar med "tillkännagivande härom" bort ha följande
lydelse:
Det är utskottets principiella uppfattning att ett på frivilliga
överenskommelser grundat ansvarssystem i byggandet erbjuder vissa fördelar. Det
torde vara oomstritt att frivilliga lösningar oftast innebär ett större
ansvarstagande och ett ökat engagemang från alla inblandade parter. En strävan
bör enligt utskottets mening därför vara att på frivillighetens väg lösa
ansvarsfrågorna. Samtidigt tvingas utskottet konstatera att de
branschöverenskommelser som i dag finns uppvisar sådana brister att de inte ger
ett erforderligt skydd när fel och skador uppkommer i byggandet. Med avseende
på behovet av omedelbara åtgärder har utskottet därför ställt sig bakom det
framlagda förslaget till lag om byggnadsgaranti.
Med utgångspunkt i vad utskottet ovan anfört är det viktigt att det arbete
som nu pågår med att revidera det grundläggande avtalet på området fortgår.
Strävan bör sålunda vara att på frivillig väg få fram ett fullgott
ansvarssystem som kan ersätta  den föreslagna lagstiftningen. Enligt vad
utskottet erfarit är också de grundläggande ansvarsreglerna på området
(Allmänna bestämmelser för byggnads-, anläggnings- och
installationsentreprenader, AB72) föremål för revideringsförhandligar. Inför
utskottet har företrädare för Byggentreprenörerna redovisat huvudinnehållet i
den överenskommelse som parterna inom kort avser att träffa. Av redovisningen,
liksom av en till utskottet ställd skrivelse, framgår att revideringen kommer
att leda till ett väsentligt utökat ansvarstagande från branschen. Det får
enligt utskottets mening mot bakgrund härav förutsättas att regeringen i
enlighet med förslaget i motion 1990/91:Bo78 (c) yrkande 2 följer utvecklingen
och när så visar sig möjligt återkommer till riksdagen med förslag till
avveckling av lagen om byggnadsgaranti.
Även i övrigt bör regeringen med uppmärksamhet följa effekterna av vidtagna
åtgärder med avseende på förekomsten av s.k. sjuka hus m.m. och om utvecklingen
så motiverar vidta erforderliga åtgärder i enlighet med förslaget i motionens
yrkande 1.
Vad utskottet nu med anledning av motion 1990/91:Bo78 (c) yrkandena 1 och 2
anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:2.beträffande en frivillig lösning av garantiåtaganden m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo78 yrkandena 1 och 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3.Garantitidens längd (mom. 4)
Jan Strömdahl (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "I fråga"
och på s. 12 slutar med "5 § tillstyrks" bort ha följande lydelse:
Många byggfel visar sig först efter det att en byggnad varit i bruk under en
avsevärd tid. Inte minst visar de hittillsvarande erfarenheterna av bl.a.
flytspackel detta. Den av regeringen föreslagna garantitiden på tio år framstår
enligt utskottets mening mot bakgrund härav som alltför kort. Med avseende på
den långa livstid som en byggnad har är det naturligtvis både rimligt och
skäligt att den som orsakar en skada eller ett fel tar ett ansvar härför under
åtminstone de tjugo år som förordas i motion 1990/91:Bo64 (v) yrkande 2 såvitt
nu är i fråga.
Med bifall till förslaget i motion 1990/91:Bo64 (v) yrkande 2 såvitt nu är i
fråga bör sålunda ordet tio i 5 § tredje stycket i förslaget till lag om
byggnadsgaranti bytas ut mot ordet tjugo. Regeringens förslag till utformning
av 5 § i övrigt tillstyrks av utskottet. Förslaget i motion 1990/91:Bo66 (mp)
är därmed i allt väsentligt tillgodosett.
dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:4.beträffande garantitidens längd
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Bo64 yrkande 2, detta yrkande
såvitt nu är i fråga, med anledning av regeringens förslag i proposition
1990/91:189  och med avslag på motion 1990/91:Bo66 antar 5 § i lagen om
byggnadsgaranti med den lydelse som anges i bilaga 1 till detta betänkande med
den ändringen att ordet tio i tredje stycket ersätts med ordet tjugo,
4.Garantitidens längd (mom. 4)
Kjell Dahlström (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "I fråga"
och på s. 12 slutar med "5 § tillstyrks" bort ha följande lydelse:
Den av regeringen föreslagna tioåriga garantitiden är enligt utskottets
mening inte tillräcklig. Många fel och brister utvecklas successivt, och de
fulla effekterna av dem visar sig inte sällan först efter många år.
Garantitiden bör mot bakgrund härav utsträckas till att omfatta de tjugofem år
som föreslås i motion 1990/91:Bo66 (mp).
Med bifall till förslaget i motion 1990/91:Bo66 (mp) bör sålunda ordet tio i
5 § tredje stycket i förslaget till lag om byggnadsgaranti bytas ut mot ordet
tjugofem. Regeringens förslag till utformning av 5 § i övrigt tillstyrks av
utskottet. Förslaget i motion 1990/91:Bo64 (v) yrkande 2 såvitt nu är i fråga
är därmed också tillgodosett.
dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
4.beträffande garantitidens längd
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Bo66, med anledning av
regeringens förslag i proposition 1990/91:189 och med avslag på motion
1990/91:Bo64 yrkande 2, detta yrkande såvitt nu är i fråga, antar 5 § i lagen
om byggnadsgaranti med den lydelse som anges i bilaga 1 till detta betänkande
med den ändringen att ordet tio i tredje stycket ersätts med ordet tjugofem,
5.Krav på samråd m.m. (mom. 8--9)
Bertil Danielsson, Nils Fredrik Aurelius och Margareta Gard (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med
"Genomförandet av" och på s. 15 slutar med "detta betänkande" bort ha följande
lydelse:
Det nu framlagda förslaget till obligatoriskt samråd i anslutning till
starten av ett bygge är ytterligare ett exempel i raden på regeringens
förkärlek att reglera och byråkratisera byggverksamheten. Enligt utskottets
mening bör i stället strävan vara att åstadkomma avreglering och
avbyråkratisering. När det gäller de problem som det förordade samrådet är
avsett att lösa kan utskottet konstatera att det redan i dag åvilar den
ansvarige arbetsledaren att kontrollera att en byggnad utförs enligt gällande
föreskrifter. Dessutom skall byggnadsnämnden i erforderlig utsträckning
kontrollera att ställda krav uppfylls. Om behov härav föreligger kan nämnden
också fordra in sakkunnigbevis i fråga om t.ex. någon installation eller
konstruktionslösning m.m.
Som anförs i motion 1990/91:Bo62 (m) finns sålunda redan de instrument som
behövs för att kontrollera efterlevnaden av gällande byggbestämmelser. Något
behov av ett allmänt samråd av den typ som regeringen föreslår föreligger
därmed inte. Utskottet är för sin del inte berett medverka till att skapa nya
byråkratiska inslag i byggandet. I enlighet med förslaget i motion 1990/91:Bo62
(m) bör därför regeringens förslag i denna del avvisas av riksdagen.
Utskottets ställningstagande ovan innebär att förslagen i proposition och
motioner beträffande formerna för samrådet saknar aktualitet. Förslagen
avstyrks.
dels att momenten 8--9 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:8--9.beträffande krav på samråd m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Bo62 avslår  regeringens förslag
i propositionerna 1990/91:145 och 1990/91:189 samt motionerna 1990/91:Bo63 och
1990/91:Bo64 yrkande 1,
6.Formerna för samrådet (mom. 9)
Jan Strömdahl (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15 börjar med
"Förslaget i" och slutar med "detta betänkande" bort ha följande lydelse:
Det är, som framhålls i motion 1990/91:Bo64 (v) yrkande 1, en uppenbar brist
i det nu framlagda förslaget till samråd att brukarna av den färdigställda
byggnaden inte ges tillfälle att delta i samrådet. Inte minst när det gäller
bostadsfastigheter är det viktigt att de som skall bo i fastigheten ges
möjlighet att genom sitt deltagande i samrådet lämna synpunkter m.m. i de
frågor som berör dem. Även i fråga om t.ex. industri- och kontorsfastigheter är
det naturligtvis viktigt att de som kommer att ha sitt arbete i de
färdigställda lokalerna ges möjlighet att på samma sätt delta i samrådet. I de
fall det inte redan vid byggstarten är känt vilka de framtida hyresgästerna
eller arbetstagarna är, bör dessa kunna representeras av t.ex.
hyresgästorganisation resp. fackförening.
Förslaget i -- -- -- =utskottet -- -- -- vid samrådet.
Med anslutning till vad utskottet ovan med anledning av regeringens förslag i
propositionerna 1990/91:145 och 1990/91:189 samt motionerna 1990/91:Bo63 (s)
och 1990/91:Bo64 (v) yrkande 1 anfört bör enligt utskottets mening 9 kap. 3 a §
PBL ges den lydelse som framgår av bilaga 2 till detta betänkande.
dels att moment 9 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:9.beträffande formerna för samrådet
att riksdagen med anledning av regeringens förslag i propositionerna
1990/91:145 och 1990/91:189 samt motionerna 1990/91:Bo63 och 1990/91:Bo64
yrkande 1 antar 9 kap. 3 a § plan- och bygglagen med den lydelse som anges i
bilaga 2 till detta betänkande,
7.Införande av ventilationskontroll m.m. (mom. 10)
Erling Bager och Siw Persson (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med "Med
anledning" och slutar med "avstyrks det" bort ha följande lydelse:
Som anförs i motion 1990/91:bo68 (fp) är det inte minst viktigt att de boende
i flerfamiljshus genom en regelbunden funktionskontroll av ventilationssystemen
under driftstiden garanteras att systemen hålls i stånd och sköts på ett
riktigt sätt. Dessa skäl gör sig dock enligt utskottets mening inte gällande
med samma styrka när det gäller småhus. I dessa fall är den boende och ägaren
normalt samma person. Det får förutsättas att egenintresset av att underhålla
ventilationssystemet så att det bibehåller sin funktion därmed är så stort att
ägaren själv kan svara för erforderliga kontroller m.m. Det torde i dessa fall
också vara betydligt enklare att upptäcka eventuella brister m.m. En
förutsättning för att småhusen skall kunna undantas från kontroller under
driftstiden är dock att husägaren förses med adekvat information om behovet av
kontroller och om hur dessa utförs för den aktuella ventilationsanläggningen.
Under de nu angivna förutsättningarna bör enligt utskottets mening
ventilationskontrollen i småhus inskränkas till att avse systemets funktion vid
installationstillfället.
Vad utskottet nu med anledning av motion 1990/91:Bo68 (fp) yrkande 3 anfört
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
10.beträffande införande av ventilationskontroll m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1990/91:145,
med anledning av motionerna  1990/91:Bo65 och 1990/91:Bo68 yrkande 3 samt med
avslag på motionerna 1990/91:Bo64 yrkande 4, detta yrkande såvitt nu är i
fråga, och 1990/91:Bo67 yrkande 3
a.antar 16 kap. 1 § plan- och bygglagen med den lydelse som anges i bilaga
1 till detta betänkande,
b.som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
8.Införande av ventilationskontroll m.m. (mom. 10)
Jan Strömdahl (v) och Kjell Dahlström (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med "När det"
och slutar med "Motionsyrkandena avstyrks" bort ha följande lydelse:
När det gäller de i motionerna 1990/91:Bo64 (v) yrkande 4 såvitt nu är i
fråga samt 1990/91:Bo67 (mp) yrkande 3 framförda kraven på sanktioner m.m. för
de fastighetsägare som inte rättar till vid funktionskontrollen upptäckta fel
och brister i ventilationssystemet gör utskottet följande bedömning. Enligt
3kap. 13 § PBL skall en byggnad underhållas så att dess egenskaper i huvudsak
bevaras. Även om det med stöd av dessa bestämmelser är möjligt att aktualisera
ett föreläggande från byggnadsnämnden enligt 10 kap. PBL i de fall en
fastighetsägare t.ex. eftersätter underhållet av ett ventilationssystem är
detta enligt utskottets mening inte tillräckligt. Till den förordade
funktionskontrollen bör därför kopplas krav på åtgärder och
sanktionsmöjligheter i fråga om fel och brister som uppdagas vid kontrollen.
Vad utskottet nu med anledning av motionerna 1990/91:Bo64 (v) yrkande 4
såvitt nu är i fråga samt 1990/91:Bo67 (mp) yrkande 3 anfört bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna. Förslaget i proposition 1990/91:145 om
ändring i 16 kap. 1 § PBL tillstyrks.
dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:10.beträffande införande av ventilationskontroll m.m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition 1990/91:145,
med anledning av motionerna  1990/91:Bo64 yrkande 4, detta yrkande såvitt nu är
i fråga, 1990/91:Bo65 och 1990/91:Bo67 yrkande 3 samt med avslag på motion
1990/91:Bo68 yrkande 3
a.antar 16 kap. 1 § plan- och bygglagen med den lydelse som anges i bilaga
1 till detta betänkande,
b.som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9.Krav på luftflöden och användningen av återluft m.m. (mom. 11)
Erling Bager och Siw Persson (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med "I
motionerna" och slutar med "sålunda avvaktas" bort ha följande lydelse:
Arbetsgruppen för frågor som rör s.k. sjuka hus lade i sitt betänkande fram
förslag som i princip innebar att sovrum endast skulle få tillföras uteluft och
att s.k. överluft inte skulle få föras från kontorsrum till allmänna utrymmen.
I det nu föreliggande regeringsförslaget tas inte ställning till dessa frågor.
De hänskjuts till en ny utredning. Som framhålls i motion 1990/91:Bo68 (fp) är
detta inte acceptabelt. Frågan om hur de som vistas i en byggnad skall
tillförsäkras ren luft är enligt utskottets mening så viktig att omedelbara
åtgärder måste vidtas. I enlighet med förslaget i motion 1990/91:Bo68 (fp)
yrkande 2 bör det sålunda uppdras åt regeringen att utfärda erforderliga
föreskrifter i fråga om tillförsel av uteluft till sovrum och förbud mot att
s.k. överluft förs över från kontorsrum till allmänna utrymmen. Utskottets
ställningstagande i denna del bör ges regeringen till känna. I den mån
förslaget i motion 1990/91:Bo64 (v) yrkande 4 såvitt nu är i fråga inte är
tillgodosett genom det nu anförda avstyrks det av utskottet.
dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:11.beträffande krav på luftflöden och användningen av återluft
m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo68 yrkande 2 och med avslag
på motion 1990/91:Bo64 yrkande 4, detta yrkande såvitt nu är i fråga, som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
10.Krav på luftflöden och användningen av återluft m.m. (mom. 11)
Jan Strömdahl (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med "I
motionerna" och slutar med "sålunda avvaktas" bort ha följande lydelse:
Mot bakgrund av de tilltagande problemen med bl.a. astma och allergi har
allergiutredningen föreslagit att ett förbud mot användningen av återluft i
ventilationssystem skall införas. Utredningens förslag i denna del, som förs
vidare i motion 1990/91:Bo64 (v), bör även enligt bostadsutskottets mening
genomföras. Användningen av återluft utgör ett så allvarligt och    påtagligt
problem med avseende på inomhusmiljön i många byggnader att det inte finns skäl
att genomföra ytterligare utredningsinsatser på det sätt regeringen föreslår.
Det bör i stället uppdras åt regeringen att omedelbart utfärda erforderliga
föreskrifter om förbud mot användningen av återluft i enlighet med förslaget i
motion 1990/91:Bo64 (v) yrkande 4 såvitt nu är i fråga. Utskottets
ställningstagande i denna del bör ges regeringen till känna. I den mån
förslaget i motion 1990/91:Bo68 (fp) yrkande 2 inte är tillgodosett genom det
nu anförda avstyrks det av utskottet.
dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:11.beträffande krav på luftflöden och användningen av återluft
m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo64 yrkande 4, detta yrkande
såvitt nu är i fråga, och med avslag på motion 1990/91:Bo68 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,11.Produktinformation
om byggvaror (mom. 15)
Jan Strömdahl (v) och Kjell Dahlström (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med "Bakom
regeringens" och på s. 21 slutar med "4 avstyrks" bort ha följande lydelse:
Arbetsgruppen för frågor som rör s.k. sjuka hus lade i sitt betänkande fram
ett förslag till produktinformation om byggvaror. Detta förslag avvisas i
propositionen huvudsakligen med hänvisning till att en sådan lag skulle strida
mot den inom EG rådande ordningen på området. Utskottet delar inte denna
bedömning. Enligt utskottets mening bör sålunda en lag om produktinformation
införas i enlighet med vad arbetsgruppen förordat. Det bör uppdras åt
regeringen att skyndsamt förelägga riksdagen ett sådant förslag.
Vad utskottet nu med anledning av motionerna 1990/91:Bo64 (v) yrkande 5 och
1990/91:Bo67 (mp) yrkande 4 anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna. Regeringens förslag avstyrks.
dels att moment 15 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
15.beträffande produktinformation om byggvaror
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo64 yrkande 5 och
1990/91:Bo67 yrkande 4 samt med avslag på regeringens förslag i proposition
1990/91:145 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
12.Åtgärder för att motverka problemen med s.k. sjuka hus (mom. 17)
Bertil Danielsson, Nils Fredrik Aurelius och Margareta Gard (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med "Syftet
med" och slutar med "byggstarten m.m." bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening måste målsättningen vara att byggnaders inomhusmiljö
är sådan att allergier och andra hälsoproblem inte uppkommer. Regeringens
förslag är därför inte tillräckligt för att tillgodose dessa strävanden. En av
orsakerna till de alltmer utbredda problemen med allergier och s.k. sjuka hus
är de regler som finns inom bl.a. isolerings- och energiområdena. En förändring
av regelsystemet skulle, såsom moderata samlingspartiet hävdat under flera år,
medföra -- förutom minskade boendekostnader -- även färre "sjuka" hus. I
stället för byggnormer bör uppställas få och enkla funktionskrav som omfattar
bl.a. hälsorelaterade områden. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med
anledning av motionerna 1989/90:Bo420 (m) yrkande 9, 1989/90:Bo532 (mp),
1990/91:Bo244 (c) yrkande 6, 1990/91:Bo411 (m) yrkande 16, 1990/91:Bo505 (mp)
och 1990/91:Bo511 (mp) som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
17. beträffande åtgärder för att motverka problemen med s.k. sjuka hus
att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo420 yrkande 9,
1989/90:Bo532, 1990/91:Bo244 yrkande 6, 1990/91:Bo411 yrkande 16,
1990/91:Bo505 och 1990/91:Bo511 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
13.Åtgärder för att motverka problemen med s.k. sjuka hus (mom. 17)
Agne Hansson och Birger Andersson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med "Syftet
med" och slutar med "byggstarten m.m." bort ha följande lydelse:
Riksdagen beslöt hösten 1988 att hos regeringen begära förslag till åtgärder
mot sjuka hus och dålig inomhusmiljö. Det förslag som regeringen nu lagt fram
är ett steg i rätt riktning, men det kan ifrågasättas om det kommer att vara
tillräckligt verksamt i kampen för en bättre inomhusmiljö. Ett heltäckande
åtgärdsförslag är synnerligen angeläget. Regeringen bör därför ges i uppdrag
att arbeta vidare med dessa frågor och återkomma till riksdagen så snart det är
möjligt med ett allomfattande och heltäckande åtgärdsförslag. Vad nu anförts
bör riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo420 (m) yrkande 9,
1989/90:Bo532 (mp), 1990/91:Bo244 (c) yrkande 6, 1990/91:Bo411 (m) yrkande 16,
1990/91:Bo505 (mp) och 1990/91:Bo511 (mp) som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
17. beträffande åtgärder för att motverka problemen med s.k. sjuka hus
att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo420 yrkande 9,
1989/90:Bo532, 1990/91:Bo244 yrkande 6, 1990/91:Bo411 yrkande 16,
1990/91:Bo505 och 1990/91:Bo511 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
14.Åtgärder för att motverka problemen med s.k. sjuka hus (mom. 17)
Kjell Dahlström (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med "Syftet
med" och slutar med "byggstarten m.m." bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är det synnerligen angeläget att åtgärder vidtas för
att motverka dålig inomhusmiljö och särskilt i hus där barn vistas. Regeringens
förslag är inte tillräckligt i detta avseende. Barn har ett lågt immunförsvar
och skall inte behöva utstå lidanden på grund av osunt byggande. Alla
problemhus med sjuka-hus-sjukan måste därför saneras. Ventilationssystemen
måste rensas och noggrant injusteras. Det termiska klimatet måste regelbundet
kontrolleras, och skyddsombuden måste ges en ordentlig utbildning på detta
område. Byggprocessens parter måste ta sitt ansvar för byggandet och de
material som används. Självfallet måste fastighetsägaren i sin tur ansvara för
att sjuka hus inte hyrs ut till verksamheter för barn och ungdom. Vad utskottet
anfört bör riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo420 (m) yrkande 9,
1989/90:Bo532 (mp), 1990/91:Bo244 (c) yrkande 6, 1990/91:Bo411 (m) yrkande
16, 1990/91:Bo505 (mp) och 1990/91:Bo511 (mp) som sin mening ge regeringen
till känna.
dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
17. beträffande åtgärder för att motverka problemen med s.k. sjuka hus
att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo420 yrkande 9,
1989/90:Bo532, 1990/91:Bo244 yrkande 6, 1990/91:Bo411 yrkande 16,
1990/91:Bo505 och 1990/91:Bo511 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
15."Svensk Husprovning AB" (mom. 18)
Kjell Dahlström (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med
"Utskottet är" och slutar med "Motionsyrkandet avstyrks" bort ha följande
lydelse:
Propositionens förslag att byggnadens ägare skall ansvara för att det sker en
funktionskontroll av ventilationsanläggningar är bra men inte tillräckligt.
Även byggmaterialens långtidsverkan, mögel, strålning och fuktskydd bör
kontrolleras regelbundet. Det finns, såsom miljöpartiet de gröna föreslagit i
sin motion 1990/91:Bo67, skäl att överväga att införa en motsvarighet till
bilprovningen med regelbundna kontrollbesiktningar av hus, förslagsvis vart
femte år. Om huset inte kan godkännas vid besiktningen bör vissa
sanktionsmöjligheter finnas. En väg kan  vara att hyresgästerna föreläggs att
betala hyrorna till spärrat konto hos husprovningen till dess rättelse skett.
Vad utskottet anfört i denna fråga bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.
dels att moment 18 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
18. beträffande "Svensk Husprovning AB"
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo67 yrkande 2 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
16.Ett effektivare utnyttjande av befintlig lagstiftning (mom. 19)
Erling Bager och Siw Persson (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med
"Avslutningsvis tar" och slutar med "aktuell del" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den i motion 1990/91:Bo68 (fp) framförda uppfattningen att de
lagar som finns som berör problemet med sjuka hus skall tillämpas så långt
möjligt. Ett belysande exempel är att boverket enligt PBL har möjligheter att
utfärda verkställighetsföreskrifter för tillämpningen av bestämmelserna i 8
kap. 20 § om handläggning av ärenden om lov och förhandsbesked. Sådana
föreskrifter har dock inte meddelats. Regeringen bör därför uppmanas att se
över möjligheterna till ett effektivare utnyttjande av befintlig lagstiftning,
inkl. PBL och lagen om kemiska produkter, i syfte att bekämpa problemet med
sjuka hus.
dels att moment 19 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
19. beträffande ett effektivare utnyttjande av befintlig lagstiftning
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo68 yrkande 1 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
17.Redovisning av radonhalt vid försäljning av bostadshus (mom. 20)
Kjell Dahlström (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med
"Utskottet har" och på s. 23 slutar med "Motionen avstyrks" bort ha följande
lydelse:
En hög radonhalt är omöjlig att upptäcka vid en aldrig så noggrann besiktning
av en presumtiv köpare. Däremot kan den medföra mycket allvarliga konsekvenser
för köparen. Säljaren bör därför såsom föreslås i mp-motionen 1990/91:Bo233 ha
skyldighet att redovisa radonhalt vid försäljning av bostadshus. I sammanhanget
vill utskottet framhålla kommunernas ansvar för att radonstrålning i bostäder
spåras och mäts. Det kan inte anses godtagbart att radonstrålning upptäcks av
en slump. Utskottet förordar att riksdagen med anledning av mp-motionen ger
regeringen till känna vad nu anförts om krav på redovisning av radonhalt vid
försäljning av bostadsfastighet.
dels att moment 20 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
20. beträffande redovisning av radonhalt vid försäljning av bostadshus
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo233 yrkande 3 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
18.Sanering av bostäder med höga radonhalter m.m. (mom. 21)
Kjell Dahlström (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med
"Bostadsutskottet instämmer" och slutar med "Motionsyrkandet avstyrks" bort ha
följande lydelse:
Utskottet kan instämma i vad mp-motionärerna anfört om målsättningen för
radonsanering och sänkta gränsvärden i befintlig bebyggelse. Det är angeläget
att kraftiga åtgärder vidtas för att komma till rätta med radonstrålningen.
Genom en sänkning av gränsen för åtgärd till 70 becquerel skulle sanering kunna
genomföras i betydligt fler fall än för närvarande. Genom en allmän och
periodisk husbesiktning skulle radonstrålning uppmärksammas och åtgärdas på ett
tidigt stadium. Kommunerna bör också mera aktivt engagera sig i arbetet med att
kartlägga och spåra bostäder med radonstrålning. Vad nu anförts bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 21 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
21. beträffande sanering av bostäder med höga radonhalter m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo67 yrkande 8 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
19.En bomiljölag (mom. 22)
Agne Hansson (c), Birger Andersson (c) och Jan Strömdahl (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar med "Till
grund" och på s. 24 slutar med "yrkande 7" bort ha följande lydelse:
Ett självklart mål för utskottet är att alla skall tillförsäkras sunda och
hygieniska bostäder av god kvalitet inte minst i det befintliga beståndet.
Frågan är hur detta mål skall uppnås. De regler som finns och som påverkar
boendemiljöfrågor är för närvarande spridda i olika lagar och administreras av
olika myndigheter. Bostäders utformning m.m. vid tillkomsten styrs av reglerna
i PBL och nybyggnadsreglerna. Ombyggnadsregler är under utarbetande. I vissa
avseenden är även miljö- och hälsoskyddslagstiftningens bestämmelser
tillämpliga. Enligt utskottets mening skulle förutsättningarna för att nå målet
väsentligt förbättras om alla de regler som syftar till att tillgodose goda
boendemiljöer samlas i en särskild bomiljölag. Den bör också omfatta barns och
ungdomars vistelsemiljö som t.ex. daghem, skolor och fritidslokaler. Lagen bör
i första hand reglera de faktorer som har betydelse ur hälsosynpunkt, men även
andra för boendemiljön väsentliga förhållanden bör kunna regleras i lagen. I
sammanhanget kan övervägas i vilken utsträckning arbetsmiljölagen kan tjäna som
förebild för lagens utformning.
Vad utskottet nu med anledning av motionerna 1989/90:Bo544 (c) yrkande 4,
1990/91:Bo242 (c) yrkande 5 och 1990/91:Bo64 (v) yrkande 7 förordat bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 22 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
22. beträffande en bomiljölag
att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo544 yrkande 4,
1990/91:Bo64 yrkande 7 och 1990/91:Bo242 yrkande 5 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
20.Varudeklaration av bostäder (mom. 23)
Agne Hansson och Birger Andersson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med "Även
varudeklaration" och slutar med "föreslås få" bort ha följande lydelse:
Som c-motionärerna anför måste kraven skärpas på en mera omsorgsfull och
noggrann planering av bostäderna. En åtgärd för att uppnå en sådan skärpning är
att göra kvalitet och miljö till en konkurrensfaktor. Därmed blir det svårare
att få avsättning för dåligt byggda hus och för hus inom överexploaterade
områden.
Genom att införa VDN-märkning av bostäder kan bättre bostäder och
bostadsmiljöer tvingas fram. De svårigheter som kan finnas när det gäller
mätmetoder m.m. bör kunna övervinnas. Utskottet förordar att riksdagen med
anledning av motionerna 1989/90:Bo544  (c) yrkande 5 och 1990/91:Bo242 (c)
yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet nu anfört om
VDN-märkning av bostäder.
dels att moment 23 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
23. beträffande varudeklaration av bostäder
att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo544 yrkande 5 och
1990/91:Bo242 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,21.Mögel (mom. 25)
Erling Bager och Siw Persson (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med "Som
redovisas" och slutar med "1989/90:Bo526 (fp)" bort ha följande lydelse:
Som redovisas i motionen betraktas mögel i bostäder normalt som en sanitär
olägenhet. I dag anses emellertid endast synligt eller luktande mögel som
sanitär olägenhet. Omkring en fjärdedel av mögelsorterna är luktfria, och av
dessa är många lika giftiga som de som avger lukt. Trots detta faller de inte
in under begreppet sanitär olägenhet. Socialstyrelsens förordning om sanitär
olägenhet bör därför, såsom anförs i fp-motionen, ses över och kompletteras.
Detta bör riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo526 (fp) som sin mening
ge regeringen till känna.
dels att moment 25 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
25. beträffande mögel
att riksdagen med anledning av motion 1989/90:Bo526 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
22.En byggfuskavgift (mom. 26)
Jan Strömdahl (v) och Kjell Dahlström (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med
"Utskottet har" och slutar med "3 avstyrks" bort ha följande lydelse:
Förslaget till lag om byggnadsgaranti syftar till att hålla brukarna
skadeslösa i framtiden. Lagen kommer alltså att tillämpas endast på hus som
byggs efter ikraftträdandet. Såsom anförs i v-motionen måste emellertid också
det befintliga byggfusket finansieras utan att brukarna drabbas. Bygg- och
fastighetsbranschen måste ta sitt ansvar att lösa de problem som uppkommit på
grund av byggfusket och stå för kostnaderna. Ett förslag om byggfuskavgift bör
därför övervägas av regeringen. Vad nu anförts föreslås riksdagen med anledning
av motion 1990/91:Bo64 (v) yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 26 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
26. beträffande en byggfuskavgift
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo64 yrkande 3 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
23.Brukarnas medverkan i slutbesiktningen (mom.27)
Jan Strömdahl (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med "Det
ligger" och slutar med "6 avstyrks" bort ha följande lydelse:
Såsom tas upp i motionen kan det vara värdefullt att stärka brukarnas
ställning vid slutbesiktningen. De har i regel de bästa kunskaperna om det nya
huset och bör därför ges tillfälle att medverka och bidra med sina kunskaper.
Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo64 (v)
yrkande 6 hos regeringen begär ett förslag om ändring i plan- och bygglagen så
att brukarmedverkan garanteras vid slutbesiktningen.
dels att moment 27 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
27. beträffande brukarnas medverkan i slutbesiktningen
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo64 yrkande 6 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
24.Gränsvärden m.m. (mom. 28)
Jan Strömdahl (v) och Kjell Dahlström (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med "Det är"
och slutar med "avstyrks sålunda" bort ha följande lydelse:
Bostadsutskottet delar vad som i motion 1990/91:Bo67 (mp) yrkande 6 anförts
om användningen av allergiframkallande byggmaterial m.m. Även enligt utskottets
mening bör sålunda användningen av sådana material förbjudas. Dessutom bör
enligt förslaget i samma motion gränsvärdena för kemiska ämnen  sättas så låga
att astmatiker, allergiker och andra särskilt känsliga personer kan vistas utan
obehag i alla byggnader. Det bör ankomma på regeringen att skyndsamt arbeta
fram förslag med denna inriktning.
Vad bostadsutskottet nu med anslutning till motion 1990/91:Bo67 (mp) yrkande
6 anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 28 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:28.beträffande gränsvärden m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo67 yrkande 6 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
25.Byggnaders placering i terrängen (mom. 29)
Erling Bager (fp), Siw Persson (fp) och Kjell Dahlström (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med
"Förslaget i" och slutar med "7 avstyrks" bort ha följande lydelse:
Som framhålls i motion 1990/91:Bo67 (mp) kan en byggnads placering i
terrängen ibland spela en avgörande roll för mikroklimatet runt huset och
därmed även för inomhusklimatet. Det är sålunda direkt olämpligt att lokalisera
ett hus så att ständiga kallfickor uppstår vid norrfasaden, eller att placera
det i en dalsänka med ständigt hög luftfuktighet vid grund och fasad som följd.
Genom PBL ställs också allmänt utformade krav på bebyggelseplanering och
byggnaders placering ur bl.a. klimat- och energisynpunkt. I den praktiska
tillämpningen förefaller dock dessa bestämmelser inte tillräckligt beaktade. I
enlighet med förslaget i motion 1990/91:Bo67 (mp) yrkande 7 bör det därför
uppdras åt regeringen att dels sprida information om innebörden, dels överväga
behovet av förtydliganden m.m. av gällande regler.
Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att moment 29 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:29.beträffande byggnaders placering i terrängen
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo67 yrkande 7 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilda yttranden
1. Sanering av bostäder med höga radonhalter m.m.
Agne Hansson (c), Erling Bager (fp), Siw Persson (fp) och Birger Andersson
(c) anför:
Vi vill i sammanhanget erinra om att det i motioner (fp resp. c) väckta under
årets allmänna motionstid föreslogs höjningar av bidragsnivån för det s.k.
radonbidraget. Ett beslut i enlighet med motionsförslagen hade sannolikt
medfört att fler saneringsåtgärder kommit till stånd. Det är inte acceptabelt
att ekonomiska faktorer skall hindra att nödvändiga åtgärder genomförs för att
undanröja uppenbara hälsorisker. Tyvärr valde en majoritet av bostadsutskottets
och senare riksdagens ledamöter att inte stödja vårt förslag.
Både folkpartiet och centerpartiet har också framfört andra förslag för att
komma till rätta med radonproblemen i våra bostäder. Det gäller bl.a.
nödvändigheten av att skaffa en heltäckande kartering av radonförekomsten i
olika kommuner. Dessa förslag finns beskrivna i reservationer till
bostadsutskottets betänkande 1990/91:BoU12.
Vi instämmer således i vad som i den aktuella motionen anförs om
nödvändigheten av radonsaneringar m.m. Vad gäller de konkreta   åtgärder som
behöver vidtas för att få i gång en aktivitet på detta område hänvisar vi
emellertid till de ovan nämnda förslagen.
2. Gränsvärden m.m.
Erling Bager och Siw Persson (båda fp) anför:
De i detta betänkande av utskottet föreslagna åtgärderna för
funktionskontroll av ventilationssystem, produktinformation om byggvaror m.m.
tillsammans med de i fp-motioner framlagda förslagen om förbättrad ventilation
och om att allt mögel skall betraktas som sanitär olägenhet bör enligt vår
mening ses som ett första steg mot en bättre inomhusmiljö för alla. Dessa
åtgärder till trots finns det ett behov av ytterligare insatser. Inte minst
gäller detta med avseende på de krav som astmatiker, allergiker och andra
särskilt känsliga personer har rätt att ställa på miljön i våra byggnader.
Folkpartiet har också i andra sammanhang fört fram förslag som riktar sig till
denna grupp. Det är dessutom vår avsikt att följa upp effekterna av de nu
förordade åtgärderna och återkomma till riksdagen med ytterligare förslag.
Utskottets
1Förslag till
Lag om byggnadsgaranti

Bilaga 1

2Förslag till
Lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10)
Härigenom föreskrivs att 9 kap. 1 och 3 a §§ samt 16 kap. 1 § plan- och
bygglagen (1987:10)1  skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
9 kap.
1 §
Den som för egen räkning utför eller låter utföra byggnads-, rivnings- eller
markarbeten (byggherren) skall se till att arbetena utförs enligt
bestämmelserna i denna lag och enligt föreskrift eller beslut som har meddelats
med stöd av dessa bestämmelser. Han skall vidare se till att kontroll och
provning utförs i tillräcklig omfattning.
Den som för egen räkning utför eller låter utföra byggnads-, rivnings- eller
markarbeten (byggherren) skall se till att arbetena utförs enligt
bestämmelserna i denna lag och enligt föreskrift eller beslut som har meddelats
med stöd av dessa bestämmelser. Han skall vidare se till att kontroll och
provning utförs i tillräcklig omfattning.
Om en sådan garanti för byggnadsarbeten behövs som avses i lagen (1991:000)
om byggnadsgaranti, får byggnadsarbetena inte påbörjas förrän bevis om garantin
företetts för byggnadsnämnden.
3 a §
Snarast möjligt efter det att bygglov lämnats skall byggnadsnämnden, om det
inte är uppenbart obehövligt, hålla
samråd. Till detta skall den ansvarige arbetsledaren samt byggherren,
entreprenören, projektören och andra som bestäms av nämnden kallas. Vid behov
skall även yrkesinspektionen kallas. Om en sådan garanti för byggnadsarbeten
behövs som avses i lagen (1991:000) om byggnadsgaranti, skall byggnadsnämnden
bereda garantiföretaget tillfälle att närvara vid samrådet.
1 Lagen omtryckt 1987:246.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse

Vid samrådet skall en genomgång göras av arbetenas planering, de åtgärder
för besiktning, tillsyn och kontroll som är nödvändiga för att byggnaden skall
uppfylla egenskaperna och funktionerna i 3 kap. samt den samordning som behövs.
Över samrådet skall föras protokoll.
16 kap.
1 §
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela de
föreskrifter om krav på byggnader m.m. som utöver bestämmelserna i 3 kap.
behövs
1. till skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa,
2. för en lämplig utformning av byggnader och andra anläggningar samt
tomter och allmänna platser.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela de
föreskrifter om krav på byggnader m.m. som utöver bestämmelserna i 3 kap.
behövs
1. till skydd för liv, personlig säkerhet eller hälsa,
2. för en lämplig utformning av byggnader och andra anläggningar samt
tomter och allmänna platser,
3. för kontroll av att föreskrifter som avses i 1 efterlevs.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får, utom i fråga om
3 kap. 7 §, i enskilda fall medge undantag från bestämmelserna i 3 kap.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får, utom i fråga om
3 kap. 7 §, i enskilda fall medge undantag från bestämmelserna i 3 kap.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992. Bevis om garanti enligt den nya
bestämmelsen i 9 kap. 1 § andra stycket behövs dock inte om ansökan om bygglov
ingivits till byggnadsnämnden före ikraftträdandet.

Reservantens [Tillhör reservation 6 (v)]
Förslag till
Lag om ändring i plan- och bygglagen (1987:10)
Bilaga 2
Härigenom föreskrivs att 9 kap. 3 a § plan- och bygglagen (1987:10)1
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
9 kap.
3 a §
Snarast möjligt efter det att bygglov lämnats skall byggnadsnämnden, om det
inte är uppenbart obehövligt, hålla
samråd. Till detta skall den ansvarige arbetsledaren samt byggherren,
entreprenören, projektören, en brukarrepresentant och andra som bestäms av
nämnden kallas. Vid behov skall även yrkesinspektionen kallas. Om en sådan
garanti för byggnadsarbeten behövs som avses i lagen (1991:000) om
byggnadsgaranti, skall byggnadsnämnden bereda garantiföretaget tillfälle att
närvara vid samrådet.
Vid samrådet skall en genomgång göras av arbetenas planering, de åtgärder
för besiktning, tillsyn och kontroll som är nödvändiga för att byggnaden skall
uppfylla egenskaperna och funktionerna i 3 kap. samt den samordning som behövs.
Över samrådet skall föras protokoll.
1 Lagen omtryckt 1987:246.