Utskottet tillstyrker regeringens förslag om ändringar i
naturresurslagen (NRL) i avsikt att i lagen föra in bestämmelser
om miljökonsekvensbeskrivningar. Utskottet tillstyrker också
förslagen till ändringar i NRL i övrigt och i farledslagen.
Genom dessa förslag blir det möjligt att tillämpa
hushållningsbestämmelserna i NRL på ärenden enligt farledslagen.
Utskottet tillstyrker också regeringens förslag till ändring i
lagen om kommunal energiplanering så att det enligt denna lag
blir möjligt att kräva att till den kommunala energiplanen skall
höra en miljökonsekvensbeskrivning.
Med anledning av vissa motioner föreslår utskottet att Emån
undantas från vattenkraftsutbyggnad genom att den tas in i NRL.
Övriga motioner som behandlas i betänkandet avstyrks.
Reservationer har avgivits bl.a. om en översyn av NRL,
konkretisering av lagförslaget om miljökonsekvensbeskrivningar
samt om att ett s.k. nollalternativ bör utarbetas i samband med
att sådana beskrivningar görs.
Propositionen
I de delar propositionen 1990/91:90 En god livsmiljö
behandlas av bostadsutskottet föreslår regeringen riksdagen att
anta de genom propositionen framlagda förslagen till
1. lag om ändring i lagen (1987:12) om hushållning med
naturresurser m.m.,
2. lag om ändring i lagen (1991:46) om ändring i lagen
(1987:12) om hushållning med naturresurser m.m.,
5. lag om ändring i lagen (1983:293) om inrättande, utvidgning
och avlysning av allmän farled och allmän hamn,
6. lag om ändring i lagen (1977:439) om kommunal
energiplanering.
Dessutom behandlas av bostadsutskottet propositionen såvitt
avser avsnitten 7.1.1 Kommunernas och länsstyrelsernas roll,
7.1.3 Behovet av mark för friluftsliv och naturvård, 7.5
Skyddsavstånd för miljöstörande verksamhet samt kapitel 8
Miljökonsekvensbeskrivningar.
Motionerna
I betänkandet behandlas
dels de med anledning av propositionen väckta motionerna
1990/91:Bo27 av Sören Norrby (fp) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
ett program för mätning av markradon.
1990/91:Bo28 av Sören Lekberg och Bo Holmberg (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om miljöanpassat byggande och boende.
1990/91:Bo29 av Anna Horn af Rantzien och Eva Goës (mp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
varje beslut som fattas i frågor som gäller användning av
biologiska system föregås av en långsiktig konsekvensbeskrivning
enligt de beräkningsgrunder som framgår av motionen.
1990/91:Bo30 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om redovisning av nollalternativ i samband med att
miljökonsekvensbeskrivningar utförs.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Jo105.
1990/91:Bo31 av Annika Åhnberg m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att begreppet "avsevärt försvårande av
pågående markanvändning" skall relateras till hela
brukningsenheten och ej till "berörd del",
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts att reglerna för intrångsersättning till
markägare skall ändras så att vad som skall anses som avsevärt
försvårande av pågående markanvändning relateras till hela
brukningsenheten, ej till berörd del.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Jo109.
1990/91:Bo32 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen, med ändring i regeringens förslag, beslutar
införa en särskild lag om miljökonsekvensbedömningar i enlighet
med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om innehållet i miljökonsekvensbeskrivningar,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om krav på miljökonsekvensbedömningar vid
politiska beslut.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Jo110.
1990/91:Bo33 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
miljöskyddskommittén skall få i uppdrag att konkretisera
lagförslaget om miljökonsekvensbeskrivningar,
2. att riksdagen hos regeringen begär nytt lagförslag om
miljökonsekvensbeskrivningar där det tydligt framgår att
alternativ för att nå samma syfte som projektet i fråga skall
ingå i en miljökonsekvensbeskrivning,
3. att riksdagen hos regeringen begär nytt lagförslag om
miljökonsekvensbeskrivningar där allmänheten ges rätt att
medverka genom offentliga hearings och rätt att överklaga,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
energiverket är en olämplig instans för att bedöma om
miljökonsekvensbeskrivningar enligt ellagen och rörledningslagen
är tillräckliga,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
sjöfartsverket är en olämplig instans för att bedöma om
miljökonsekvensbeskrivningar enligt farledslagen är
tillräckliga,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
regeringen är en olämplig instans för att bedöma om
miljökonsekvensbeskrivningar enligt kontinentalsockellagen är
tillräckliga,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
luftfartsverket är en olämplig instans för att bedöma om
miljökonsekvensbeskrivningar enligt luftfartslagen är
tillräckliga,
8. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring i
vattenlagen som innebär att förbud mot exploatering av orörda
vattendrag och biflöden införs.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Jo111.
1990/91:Bo34 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ett resursbevarande och miljöanpassat
boende,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av en samordning mellan
naturresurslagen och naturvårdslagen vad gäller värnet av
naturmiljön.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Jo113.
1990/91:Bo35 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om slopande av 4 kap. naturresurslagen.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Jo115.
1990/91:Bo36 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas
1. att regeringen skall presentera
miljökonsekvensbeskrivningar i propositioner som kan få
väsentlig betydelse för miljö och hushållning med naturresurser,
2. att regeringen skall ge utredningar och kommittéer, vilkas
förslag kan få väsentlig betydelse för miljö och hushållning med
naturresurser, i uppdrag att presentera
miljökonsekvensbeskrivningar.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Jo116.
1990/91:Bo37 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag på förändringar i aktuell
lagstiftning så att miljökonsekvensbeskrivningar blir
obligatoriska i kommunernas översiktsplaner.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Jo117.
1990/91:Bo38 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär lagförslag om ändring av
expropriationslagen så att mark även kan exproprieras av
miljöskäl.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Jo118.
1990/91:Bo40 av Claes Roxbergh m.fl. (mp) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring i plan- och
bygglagen så att miljökonsekvensbeskrivningar alltid skall
krävas vid byggande av trafikanläggningar.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:T82.
1990/91:Bo41 av Jan Strömdahl m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan
ändring i naturresurslagen att skogsvårdslagen och skötsellagen
kan anknytas enligt vad som sägs i motionen,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om
miljökonsekvensbeskrivningar i plan- och bygglagen enligt vad
som sägs i motionen,
3. att riksdagen beslutar om sådan ändring av
naturresurslagen, 5 kap. 3 § om miljökonsekvensbeskrivningars
saklighet och opartiskhet enligt vad som sägs i motionen,
4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om
länsstyrelsernas utvidgade beslutanderätt om
miljökonsekvensbeskrivningar enligt vad som sägs i motionen.
1990/91:Bo42 av Kjell Dahlström m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ett samhällsbyggande på ekologins grunder,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av ett ekologiskt hållbart
tätortsmönster,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om införande av ett ekologiskt
stadsbyggnadsbegrepp,
4. att riksdagen hos regeringen begär att boverket och
naturvårdsverket utvecklar ett omfattande retursystem för alla
restprodukter i den byggda miljön,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om underskottet på friytor för odling och
rekreation i storstadsmiljöer,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om obligatorium i miljökonsekvensbeskrivning
för analys av vattenhushållningsaspekter,
7. att riksdagen hos regeringen begär att naturvårdsverket och
boverket i samarbete redovisar en forsknings- och
utvecklingsplan för införande av ekologiska toalett- och
avloppssystem i ny och befintlig bebyggelse,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om kraven på ekologisk ombyggnad av
bostadsbeståndet.
dels de under allmänna motionstiden 1990 väckta motionerna
1989/90:Bo503 av Siw Persson m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att någon ytterligare
vattenkraftsutbyggnad utöver den produktionsnivå, ca 66 TWh, som
riksdagen tidigare uttalat sig för inte skall ske,
1989/90:Bo550 av Roy Ottosson m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
vattenkraftsutbyggnadsepoken bör vara slut och att de i motionen
uppräknade hotade vattendragen skall skyddas från exploatering
(yrkandet behandlas i detta betänkande i vad avser frågan om
vattenkraftsutbyggnadsepoken; i övrigt har yrkandet behandlats i
betänkandet 1989/90:BoU17),
dels de under allmänna motionstiden 1991 väckta motionerna
1990/91:Bo244 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om kompletteringar i plan- och bygglagen med
regler om miljökonsekvensbeskrivningar,
1990/91:Bo501 av Knut Billing m.fl. (m) vari yrkas att
riksdagen beslutar om sådan ändring i 3 kap. 6 § lagen (1987:12)
om hushållning med naturresurser m.m. av innebörden att efter
ordet "Vindelälven" förs in ordet "Emån".
1990/91:Bo502 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om översyn av lagen om hushållning med
naturresurser,
2. att riksdagen beslutar att ansvaret för uppsikten över
hushållningen med naturresurser enligt naturresurslagen överförs
från boverket till naturvårdsverket,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ändring av NRL i fråga om mineralutvinning
i de obrutna fjällområdena,
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Jo705.
1990/91:Bo506 av Elving Andersson och Ingvar Karlsson i
Bengtsfors (c) vari yrkas att riksdagen beslutar om sådan
ändring i naturresurslagen som föreslås i motionen.
1990/91:Bo513 av Sven Eric Lorentzon m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att de outbyggda älvarna inte heller skall
byggas ut,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om bevarande av skyddsvärda vattendrag.
1990/91:Bo514 av Eva Goës (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
vattenkraftsutbyggnadsepoken är slut och att de i motionen
uppräknade hotade vattendragen skall skyddas från exploatering,
2. att riksdagen beslutar att alla vattendrag skall skyddas
från vidare exploatering som minikraftverksutbyggnation i
enlighet med vad som anförts i motionen.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Jo732.
1990/91:Bo516 av Roy Ottosson m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
dammarna i Haverö strömmar skall genomgå en pietetsfull
renovering utan att någon permanent väg byggs i området och utan
att naturvärden i området i övrigt skadas,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
statligt ekonomiskt stöd till renoveringen av dammarna i Haverö
strömmar bör övervägas i enlighet med vad som anförts i
motionen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
dammsäkerhetskraven för dammarna i Haverö strömmar bör omprövas
i enlighet med vad som anförts i motionen.
1990/91:Bo518 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Emån skall skyddas i naturresurslagen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Indalsälvens delta skall skyddas i
naturresurslagen,
3. att riksdagen beslutar stryka andra stycket i 3 kap. 1 §
naturresurslagen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att begreppet riksintresse för natur- och
kulturvården måste preciseras och listan med riksintressanta
områden fastställas i lag,
5. att riksdagen hos regeringen begär lagförslag så att
samtliga orörda älvar, biflöden och åar skyddas.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Jo751.
1990/91:Bo527 av Eva Johansson m.fl. (s) vari yrkas att
rikdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om en översyn av naturresurslagen.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:T708.
1990/91:Bo533 av Siw Persson m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar om sådan ändring av lagen om
hushållning med naturresurser m.m. att Emån, Voxnan uppströms
Edsbyn, Meåforsen, Hårkan och Luleälven sträckan mellan Vietas
och Stora Lulevattnet, skyddas,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en utredning om avsättande av de fyra
orörda älvarna och ytterligare några särskilt värdefulla älvar
som nationalälvar,
1990/91:Bo534 av Lars Norberg och Krister Skånberg (mp) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
borttagandet av det kommunala vetot är en från miljösynpunkt
oacceptabel åtgärd.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:N314.
1990/91:Bo535 av Rune Backlund m.fl. (c) vari yrkas att
riksdagen uttalar sig för att Vättern skall vara riksobjekt som
färskvattentäkt enligt naturresurslagen och skall omgärdas med
speciella skyddsbestämmelser.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Jo794.
1990/91:Bo536 av Roy Ottosson m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
vattenkraftsutbyggnadsepoken är slut och att de i motionen
uppräknade hotade vattendragen skall skyddas från exploatering,
2. att riksdagen beslutar att Indalsälvens delta skall skyddas
från vidare exploatering i enlighet med vad som anges i
motionen.
1990/91:Bo542 av Alf Wennerfors m.fl. (m) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär åtgärder i syfte att ännu
tydligare än vad som hittills skett för kommunerna klarlägga de
intressen som naturresurslagen har att tillgodose.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Jo815.
1990/91:Bo544 av Lennart Brunander m.fl. (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om skydd av de outbyggda älvarna som
nationalälvar.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Jo819.
1990/91:K241 av Hans Leghammar m.fl. (mp) vari yrkas
2. att riksdagen beslutar att förklara de outbyggda älvarna
som nationalälvar i enlighet med vad som anförts i motionen,
Yttrande m.m.
Bostadsutskottet har berett trafikutskottet och
näringsutskottet tillfälle att avge yttranden över vissa
motioner om miljökonsekvensbeskrivningar. Trafikutskottet har
avstått från att yttra sig. Näringsutskottets yttrande
1990/91:NU11y har som bilaga 3 fogats till detta betänkande.
Företrädare för kommunförbundet har muntligen inför utskottet
lämnat synpunkter i ärendet.
Utskottet
Inledning
I detta betänkande behandlar utskottet förslagen i proposition
1990/91:90 -- En god livsmiljö -- såvitt avser förslagen om
ändringar i naturresurslagen (NRL) samt ändringar i farledslagen
och lagen om kommunal energiplanering. Dessa förslag avser i
huvudsak frågan om miljökonsekvensbeskrivningar skall användas
i viss lagstiftning för att uppnå ett ökat hänsynstagande till
miljön, hälsan och hushållningen med naturresurser. Motiven för
förslagen finns i kapitel 8 i propositionen. Detta kapitel jämte
vissa motioner ligger till grund för utskottets överväganden. I
betänkandet behandlas också avsnitten 7.1.1 Kommunernas och
länsstyrelsernas arbete med uppgiften att förverkliga NRLs
intentioner, 7.1.3 Behovet av mark för friluftsliv och naturvård
och 7.5 Skyddsavstånd för miljöstörande verksamhet. Vidare
behandlar utskottet i betänkandet motioner om NRL väckta under
allmänna motionstiden 1991.
Utskottet har disponerat betänkandet så att först behandlas
frågor om NRLs utformning och inriktning. Därefter följer ett
avsnitt i vilket behandlas de delar av propositionen som
hänvisats till bostadsutskottet jämte motioner. I huvudsak
behandlas i denna del av betänkandet frågan om
miljökonsekvensbeskrivningar. I det tredje avsnittet behandlar
utskottet i huvudsak motioner väckta under allmänna motionstiden
1991 om ändringar i 1--4 kap. NRL. Dock behandlas i ett särskilt
avsnitt frågor som i lagens 3 kap. rör frågan om bevarande av
vattenområden och älvsträckor. Avslutningsvis behandlas motioner
om ekologiskt byggande m.m.
Utformningen och inriktningen av NRL
I folkpartiet liberalernas partimotion Bo502 yrkande 1
föreslås att en översyn av NRL görs. I motivering till yrkandet,
som återfinns i motion Jo705, anges bl.a. att en av Svenska
naturskyddsföreningen gjord utvärdering visar att lagen har låg
status hos myndigheterna samt att den inte tillämpas fast så
borde skett. Motionärerna finner det lämpligt att en översyn av
lagen görs. Frågan om översyn av NRL tas upp också i
centerpartiets partimotion Bo34 yrkande 3. Motivet för yrkandet
återfinns i motion Jo113. I denna motion anförs att NRL har
många förtjänster men också flera brister, bl.a. bör lagens
hushållningsbestämmelser ses över med syftet att skapa ett
tydligare samband mellan NRL och naturvårdslagen (NVL).
Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.
Plan- och bygglagen (PBL) och NRL trädde efter ett långvarigt
förberedelsearbete i kraft den 1 juli 1987. Bestämmelserna i NRL
syftar till att främja en från ekologisk, social och
samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god hushållning med
marken, vattnet och den fysiska miljön i övrigt. En huvuduppgift
för NRL är att ange för olika lagar gemensamma prövningsgrunder
som stöd för en allsidig och långsiktig bedömning av frågor om
konkurrens beträffande användning av mark och vatten. Till lagen
har därför knutits ett tiotal olika lagar som reglerar
ianspråkstagandet av mark och vatten för olika ändamål. Sålunda
skall bestämmelserna i 2 och 3 kap. NRL enligt vad som framgår
av 1 kap. 2 § tillämpas enligt vad i dessa lagar är föreskrivet.
Exempel på lagar som på detta sätt knutits till NRL är PBL,
vattenlagen, miljöskyddslagen, naturvårdslagen, väglagen,
minerallagen, kontinentalsockellagen och luftfartslagen. Genom
denna konstruktion har NRL kommit att få en stor betydelse och
en central roll beträffande samhällsplaneringen i vid mening.
Den brukar betecknas som en paraplylag. När en bedömning skall
göras om avsikten med lagstiftningen har infriats är det
nödvändigt att klargöra det syfte den avsetts tjäna. Lagen i nu
behandlade delar är att anse som en lag genom vilken
avvägningar mellan olika intressen kan och skall bedömas i ett
långsiktigt perspektiv. Detta har i miljöskyddskommitténs
principbetänkande Miljölagstiftningen i framtiden (SOU 1991:4 s.
52) uttryckts så att hushållningsbestämmelserna i lagen -- dvs.
lagens 2 och 3 kap. -- inte i första hand tar sikte på att
tillgodose miljöskyddsintressena. Bestämmelserna tillgodoser
enligt kommittén i minst lika hög grad exploateringsintressena
och andra intressen som med fog kan sägas vara motstående till
miljöskyddsintressena.
När kritik riktas mot lagens hushållningsbestämmelser grundas
denna ofta på ett synsätt när det gäller avsikten med lagen som
går ut på att lagen inte i tillbörlig grad tar hänsyn till
miljöintressena. Utan att närmare nu gå in på denna fråga; en
fråga som förmodligen kommer att övervägas ytterligare av
miljöskyddskommittén i dess fortsatta arbete vill utskottet som
sin mening anföra att det finns goda skäl för uppfattningen att
lagen även under överskådlig tid skall ges en utformning som gör
det möjligt att med åberopande av den göra de avvägningar som i
olika samhällsplaneringsfrågor praktiskt taget alltid blir
aktuella mellan berättigade miljöintressen å ena sidan och
likaledes berättigade exploateringsintressen å den andra. Lagen
skall tillämpas när planer upprättas och när myndigheter prövar
ärenden om lokalisering av en verksamhet. Allsidiga bedömningar
skall därvid göras med syftet att bevara natur- och kulturmiljön
samt att främja ett ändamålsenligt samhällsbyggande. Både
bevarande- och användningsintressen skall alltså vägas in i ett
långsiktigt hushållningsperspektiv. Utskottet vill erinra om vad
i propositionen 1990/91:90 (s. 132) anförs om att kraven på en
miljömedveten samhällsplanering skärps om föreskrifter
motsvarande NRL tas in i en miljöbalk. Utskottet har nyligen i
yttrandet 1990/91:BoU3y till jordbruksutskottet givit uttryck
för uppfattningen att föreskrifter motsvarande NRL bör ingå i en
miljöbalk.
Vad rör frågan i fp-motionen om att NRL inte tillämpas så som
avsetts vill utskottet erinra om att den lagstiftning som
behandlar den fysiska planeringen förändrades i grunden i och
med tillkomsten av PBL och NRL. Denna lagstiftning har, som
framgått ovan, varit i kraft mindre än fyra år. Under denna tid
har i kommunerna pågått ett intensivt arbete bl.a. med att
färdigställa de översiktsplaner som förutsätts i PBL. Att de
avvägningsfrågor som avses hävdas med NRL därvid i vissa fall
kan ha fått stå tillbaka bör emellertid inte leda till
slutsatsen att lagen som sådan är verkningslös. När den första
generationens översiktsplaner enligt PBL nu i det närmaste
färdigställts finns enligt utskottets mening grundad anledning
anta att NRL i det fortsatta arbetet med den fysiska planeringen
i kommunerna kommer att spela den roll som ursprungligen
avsetts. I vart fall är frågan om en revision av lagen på det
sätt som motionärerna förordar alltför tidigt väckt. Ytterligare
erfaranheter bör vinnas. Utskottet vill tillägga att en ordning
med miljökonsekvensbeskrivningar snarast förstärker
uppfattningen att NRL bör betraktas som en lag enligt vilken
långsiktiga avvägningar mellan bevarandeintressen och
exploateringsintresse bör göras.
Med hänvisning till vad nu anförts avstyrker bostadsutskottet
centerpartiets partimotion Bo34 yrkande 3 och folkpartiets
partimotion Bo502 yrkande 1 om översyn av NRL.
I folkpartiets partimotion Bo502 yrkande 2 föreslås riksdagen
besluta att ansvaret för uppsikten över NRL överförs från
boverket till naturvårdsverket.
Motionärernas uppfattning om ansvaret för NRL på central
myndighetsnivå utgår uppenbarligen från deras uppfattning om
NRL i första hand är att betrakta som en lag som tillkommit för
att beakta miljövårdens intressen. Utskottet har, som framgått
ovan, en annan uppfattning om det syfte lagen har att tjäna.
Enligt utskottets mening är lagens hushållningsbestämmelser att
anse som bestämmelser som skall ligga till grund för långsiktiga
avvägningar mellan exploateringsintressen och
bevarandeintressen. Utifrån ett sådant synsätt får det anses
både naturligt och rimligt att hävda att lagen är en del av det
plan- och beslutssystem som utformats avseende den fysiska
planeringen och att NRL sett ur detta perspektiv har ett nära
samband med PBL. En sådan uppfattning leder till slutsatsen att
de frågor som regleras i PBL och NRL på myndighetsnivå bör ligga
på samma myndighet. Denna uppfattning förs också fram i
propositionen (s. 132).
Mot bakgrund av det nu anförda har utskottet för sin del inte
kommit fram till någon annan mening än att ansvaret för NRL på
myndighetsnivå även i fortsättningen bör åvila boverket.
Folkpartiets partimotion Bo502 yrkande 2 om ansvaret för NRL
på myndighetsnivå avstyrks med hänvisning till vad som
nu anförts.
Miljökonsekvensbeskrivningar
Beträffande behovet av miljökonsekvensbeskrivningar anförs i
propositionen sammanfattningsvis följande (prop. s. 167--168).
För att uppnå ett ökat hänsynstagande till miljön, hälsan och
hushållningen med naturresurser behövs bättre metoder för att
utreda de miljökonsekvenser som olika beslut kan väntas leda
till. Det gäller såväl i fråga om övergripande politiska beslut
och olika beslut om planer och program som beslut om tillstånd
till olika typer av anläggningar eller andra åtgärder. Syftet
bör vara att skapa ett beslutsunderlag som gör det möjligt att
ta ökad miljöhänsyn och som leder fram till bättre beslut från
miljösynpunkt. Det är viktigt att en bedömning av
miljökonsekvenserna kommer in i ett tidigt planeringsskede,
parallellt med tekniska och ekonomiska frågor, innan beslut
fattas om en viss plan, åtgärd eller ett projekt.
Miljökonsekvensbeskrivningar bör integreras i samhällets
beslutsprocesser. En ökad systematik vid framtagande av underlag
för beslut, som kan antas få betydande verkningar på miljön,
hälsan och hushållningen med naturresurser har många fördelar.
Det innebär ett ökat tryck på myndigheter och företag att beakta
miljö- och hushållningsintressen i samband med olika beslut. Det
bör också öka möjligheterna för enskilda medborgare att påverka
myndigheter och företag i samband med olika beslut som har stor
betydelse för miljön, hälsan och hushållningen med
naturresurser. Införandet av miljökonsekvensbeskrivningar kan
därför bidra till att främja ett mer miljöinriktat
beslutsfattande i samhället.
Den lagtekniska lösning som valts i propositionen beträffande
miljökonsekvensbeskrivningarna går ut på att krav införs i NRL
på att en ansökan om tillstånd enligt lagens 4 kap. skall
innehålla en sådan beskrivning. Regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer föreslås bemyndigas att föreskriva att det
i ärende enligt någon av de lagar som anges i 1 kap. 2 § NRL
skall upprättas en miljökonsekvensbeskrivning. Bestämmelser om
sådana beskrivningar föreslås föras in i NRL i ett nytt 5 kap.
I den s.k. MKB-rapporten föreslogs att en MKB-lag skulle
införas med bemyndigande för regeringen att föreskriva att det
vid tillämpningen av en viss av regeringen särskilt angiven lag
skall föreligga en miljökonsekvensbeskrivning som underlag för
beslut om en verksamhet eller åtgärd som kan antas ha en
väsentlig inverkan på miljön och/eller hushållningen med
naturresurser.
Inledningsvis vill utskottet anföra att invändningar inte
framkommit i motioner eller annat sätt om behovet av att
miljökonsekvensbeskrivningar som sådana införs som ett led i
arbetet med att värna miljön, hälsan och hushållningen med
naturresurserna. Även enligt utskottets uppfattning är det av
stor betydelse att sådana beskrivningar kommer att ingå som ett
led i detta arbete.
De motioner som behandlas i detta avsnitt av betänkandet tar
upp frågor t.ex. om den lagstiftningsmetodik som bör väljas i
sammanhanget och hur ett fortsatt arbete med att konkretisera
miljökonsekvensbeskrivningarna bör bedrivas.
I folkpartiets partimotion Bo32 yrkande 1 föreslås riksdagen
besluta införa en särskild lag om miljökonsekvensbeskrivningar.
Motionärerna föredrar alltså den lagtekniska lösning som förs
fram i MKB-rapporten. Om denna lösning väljs minskar enligt
motionärerna kopplingen mellan reglerna om
miljökonsekvensbeskrivningar och naturresurslagen och annan
renodlad miljölagstiftning. Vidare anförs i motionen att det är
svårt att se hur ett kapitel om miljökonsekvensbeskrivningar i
NRL skulle göra denna lag mer överskådlig, lättillgänglig och
användbar. Enligt motionärernas mening kommer det också att
innebära problem när NRL skall föras in i en miljöbalk.
Utskottet har ovan bl.a. med anledning av en partimotion från
folkpartiet tämligen utförligt redovisat sin syn på NRL och den
ställning som denna lag har och bör ha i planeringssammanhang.
Lagens karaktär av paraplylag gör det enligt utskottets mening
motiverat att i den ta in regler om
miljökonsekvensbeskrivningar. Vid ett accepterande av den i
propositionen valda lösningen kommer det ju att finnas
möjligheter för regeringen eller den myndighet regeringen
bestämmer att föreskriva att en miljökonsekvensbeskrivning skall
upprättas i ärenden enligt någon av de lagar som anges i 1 kap.
2 § NRL. Även i motionen anses att en sådan ordning i princip
bör tillämpas.
Utskottet kan emellertid inte dela motionärernas uppfattning
om att den i MKB-rapporten förordade lösningen skulle vara att
föredra framför den i propositionen valda. Enligt utskottets
mening finns inte grundad anledning för farhågorna i motionen
att förslaget i propositionen skulle innebära problem om
föreskrifter motsvarande NRL tas in i en miljöbalk. Utskottet
kan inte inse att några större problem i sammanhanget därvid
skulle uppstå. Utskottet har nyligen enhälligt i yttrandet
1990/91:BoU3y till jordbruksutskottet förordat att "NRL" i sin
helhet bör tas in i en eventuell miljöbalk och därvid bl.a.
anfört att det finns anledning stryka under vad i propositionen
anförts om att miljöfrågorna då kommer att få en central plats i
den fysiska planeringen och i samhällsplaneringen i vid mening.
Utöver vad i yttrandet anfördes vill utskottet tillägga att det
får anses naturligt att miljöskyddskommittén i sitt fortsatta
arbete överväger de ändringar närmast av teknisk karaktär som
kan behöva vidtas när "NRL" flyttas in i miljöbalken.
Med hänvisning till vad utskottet nu anfört om den
lagtekniska lösningen avseende miljökonsekvensbeskrivningar
avstyrker utskottet bifall till folkpartiets partimotion Bo32
yrkande 1.
I miljöpartiet de grönas partimotion Bo33 yrkande 1 föreslås
att miljöskyddskommittén skall få i uppdrag att konkretisera
lagförslaget om miljökonsekvensbeskrivningar.
Såvitt rör frågan om kvaliteten på beskrivningarna anförs i
propositionen (s. 188--189) att i och med att en
miljökonsekvensbeskrivning ingår i beslutsunderlaget vid
myndighetsprövning skall ett tillstånd eller annan sökt åtgärd
naturligtvis inte beviljas om beskrivningen inte är
tillfredsställande.
Utskottet accepterar vad i propositionen i denna del anförts
och vill som sin mening tillägga att det får anses rimligt anta
att kvaliteten på miljökonsekvensbeskrivningarna kommer att
höjas allteftersom de kommer till användning i
ärendehanteringen. En liknande uppfattning förs fram i
propositionen i specialmotiveringen till 5 kap. 3 § NRL. Det får
vidare -- som utskottet anfört ovan -- anses rimligt att
miljöskyddskommittén, utan någon riksdagens begäran därom, om så
befinns erforderligt, ytterligare överväger behovet av ändringar
av närmast teknisk karaktär om NRL-föreskrifterna förs in i en
miljöbalk.
Med hänvisning till det nu anförda finner utskottet inte
tillräckliga skäl föreligga att tillstyrka miljöpartiets
partimotion Bo33 yrkande 1 om en konkretisering av
lagförslaget om miljökonsekvensbeskrivningar.
I motion Bo41 (v) yrkande 3 föreslås en ändring av
propositionsförslaget såvitt avser 5 kap. 3 § NRL. Enligt
motionärerna bör i paragrafen skrivas in att
miljökonsekvensbeskrivningarna bör vara sakliga och opartiska.
I regeringens förslag anges i 5 kap. 3 § NRL att
miljökonsekvensbeskrivningen skall möjliggöra en samlad
bedömning av en planerad anläggnings, verksamhets eller åtgärds
inverkan på miljön, hälsan och hushållningen med naturresurser.
I propositionen anförs (s. 189) att om länsstyrelsen i de fall
styrelsen finner att en beskrivning behöver kompletteras från
miljö-, hälso- eller naturresurssynpunkt och om
tillståndsprövningen ligger på en annan myndighet länsstyrelsen
hos denna får begära att sökanden kompletterar sin beskrivning
om länsstyrelsen är remissorgan i ärendet. Enligt vad utskottet
erfarit pågår ett arbete i miljödepartementet som syftar till en
särskild förordning om miljökonsekvensbeskrivningar. I denna
kommer att tas in en föreskrift i huvudsak av den ovan angivna
innebörden om länsstyrelsens roll i sammanhanget.
Utskottet anser att syftet med motionen beträffande
sakligheten och opartiskheten i
miljökonsekvensbeskrivningarna kommer att i inte ringa grad
tillgodoses genom den ordning som nu beskrivits.
Prövningsmyndigheten har det yttersta ansvaret att bevaka att
skäliga krav på opartiskhet och saklighet är uppfyllda.
Utskottet avstyrker med det anförda motion Bo41 (v) yrkande 3
såvitt nu är i fråga.
I samma motion föreslås i yrkande 4 att länsstyrelsen i
stället för att vara remissorgan bör ges beslutanderätt angående
godkännande av miljökonsekvensbeskrivningar.
Enligt utskottets mening innebär den ordning som föreslås i
propositionen att den sakkunskap som länsstyrelsen onekligen
representerar beträffande miljö- och samhällsplaneringsfrågorna
kommer att kunna göra sig gällande i tillbörlig omfattning.
Förslaget i motion Bo41 (v) yrkande 4 om länsstyrelsens
beslutanderätt avstyrks sålunda.
Frågor om beslutsordningen tas upp också i miljöpartiets
partimotion Bo33 yrkandena 4--7. Yrkandena går ut på att vissa
myndigheter -- energiverket, sjöfartsverket, regeringen resp.
luftfartsverket -- inte är lämpliga att bedöma om
miljökonsekvensbeskrivningar är tillräckliga enligt vissa lagar.
Sålunda föreslås riksdagen ge till känna att energiverket är
olämplig instans att bedöma om miljökonsekvensbeskrivningar
enligt ellagen och rörledningslagen är tillräckliga (yrkande 4).
På motsvarande sätt föreslås i yrkandena 5--7 ett riksdagens
tillkännagivande om att sjöfartsverket är olämplig instans att
bedöma om miljökonsekvensbeskrivningar enligt farledslagen är
tillräckliga, att regeringen är olämplig instans att göra sådana
bedömningar enligt kontinentalsockellagen samt att
luftfartsverket är olämpligt att göra sådana bedömningar enligt
luftfartslagen.
Såvitt avser yrkandena 4 och 6 om bedömningar av
miljökonsekvensbeskrivningar enligt ellagen, rörledningslagen
resp. enligt kontinentalsockellagen har näringsutskottet yttrat
sig (1990/81:NU11y).
Efter att ha uttryckt sig positivt om införande av ett krav på
miljökonsekvensbeskrivningar anför näringsutskottet
sammanfattningsvis att beredningen av ärenden enligt den i
yttrandet diskuterade lagstiftningen regelmässigt genomförs
under medverkan av någon myndighet som uteslutande eller bl.a.
är inriktad på miljöfrågor. I yttrandet anges att
naturvårdsverket, koncessionsnämnden för miljöskydd, boverket
och länsstyrelsen har sådana beredningsuppgifter som åsyftas i
motionsyrkandena 4 och 6. Vidare anförs i yttrandet att oavsett
detta har tillståndsmyndigheten ansvar för att ett
tillfredsställande beslutsunderlag föreligger. Avslutningsvis
anser utskottet att de intressen motionärerna genom de aktuella
yrkandena vill slå vakt om blir tillgodosedda inom de tre i
yttrandet behandlade områdena.
Vad beträffar yrkandet 5 i motionen om att sjöfartsverket är
en olämplig instans att bedöma miljökonsekvensbeskrivningar
enligt farledslagen anförs i propositionen (s. 182) att verket
bör ge länsstyrelsen tillfälle att yttra sig över beskrivningen.
En liknande ordning bör enligt propositionen (s. 181--182) gälla
beträffande bedömningar av behovet av
miljökonsekvensbeskrivningar enligt luftfartslagens 6 kap. 5 §.
Enligt detta lagrum bedöms bl.a. frågan om tillstånd att inrätta
allmän flygplats. Även i sådanan ärenden förutsätts att yttrande
inhämtas från länsstyrelsen. Frågan om handläggningen av
miljökonsekvensbeskrivningar enligt luftfartslagen tas upp i
yrkandet 7 i motionen.
Såvitt avser de i näringsutskottets yttrande behandlade
lagarna delar bostadsutskottet uppfattningen om att den ordning
som kommer att gälla beträffande handläggningen av frågor om
miljökonsekvensbeskrivningar får anses tillfredsställande.
Bostadsutskottet gör samma bedömning i vad avser bedömningen
enligt farledslagen och luftfartslagen. Med det anförda
avstyrker bostadsutskottet miljöpartiets partimotion Bo33
yrkandena 4--7 om ordningen för bedömning av beslut om
miljökonsekvensbeskrivningar.
Innehållet i miljökonsekvensbeskrivningarna tas upp i sju
motionsyrkanden. I tre av dem föreslås att ett nollalternativ
skall redovisas i samband med beskrivningarna. Förslag med denna
innebörd förs fram i de tre partimotionerna Bo30 (m), Bo32 (fp)
yrkande 2 och Bo33 (mp) yrkande 2.
I propositionen anförs (s. 188) att i en
miljökonsekvensbeskrivning skall redovisas vilka realistiska
alternativ som kan övervägas när det gäller lokalisering eller
utformning av en verksamhet. För att olika alternativ från
miljösynpunkt skall kunna vägas mot varandra är det enligt
propositionen i normalfallet väsentligt att redovisa ett
nollalternativ, dvs. vad det skulle innebära att inte genomföra
det som åsyftas.
Förslaget i propositionen ligger väl i linje med vad i
motionerna anförts om att nollalternativ och andra
alternativ skall ingå i miljökonsekvensbeskrivningar. Ett
riksdagens bifall till motionerna kan därmed inte anses
nödvändigt. Eftersom syftet med dem får anses tillgodosett
avstyrker utskottet partimotionerna Bo30 (m), Bo32 (fp) yrkande
2 och Bo33 (mp) yrkande 2.
I motion Bo29 (mp) förordas att varje beslut som fattas i
frågor som gäller användning av biologiska system skall föregås
av en långsiktig konsekvensbeskrivning.
Även om det tämligen ingående bör anges hur
miljökonsekvensbeskrivningar bör utformas får det anses både
lämpligt och realistiskt anta att det i det enskilda fallet
måste finnas möjligheter att utforma beskrivningarna med hänsyn
till omständigheterna i ärendet. Såvitt kan bedömas torde dock
miljöförändringar med den inriktning som aktualiseras i motionen
komma att bedömas mot bakgrund av en miljökonsekvensbeskrivning.
Ett riksdagens tillkännagivande tjänar vid en sådan uppfattning
inte något reellt syfte. Motionen Bo29 (mp) om
miljökonsekvensbeskrivningar vid användning av biologiska
system avstyrks.
I folkpartiets partimotion Bo32 yrkande 3 förordas ett
tillkännagivande om krav på miljökonsekvensbeskrivningar vid
politiska beslut. I miljöpartiets partimotion Bo36 yrkande 1
föreslås ett tillkännagivande om att regeringen skall presentera
miljökonsekvensbeskrivningar i propositioner som kan få
väsentlig betydelse för miljön och hushållningen med
naturresurser.
Även enligt utskottets uppfattning får det anses motiverat att
i propositioner som har väsentlig betydelse för miljön finns
redogörelser för de konsekvenser för miljön m.m. som ett
genomförande av förslagen i propositionen skulle få. Det torde
regelmässigt förhålla sig så att i sådana propositioner en
redovisning lämnas i linje med vad i miljöpartiets partimotion
förordats. Så torde också vara fallet även beträffande andra
viktiga politiska beslut med miljöpolitisk inriktning. Denna
fråga har aktualiserats även i folkpartiets partimotion.
Med hänvisning till det nu anförda avstyrker utskottet bifall
till folkpartiets partimotion Bo32 yrkande 3 och miljöpartiets
partimotion Bo36 yrkande 1 om miljökonsekvensbeskrivningar i
propositioner m.m.
I den sistnämnda motionen föreslås även ett riksdagens
tillkännagivande till regeringen om att utredningar och
kommittéer av betydelse för miljön och hushållningen med
naturresurser får i uppdrag att presentera
miljökonsekvensbeskrivningar.
Även beträffande denna fråga torde syftet med motionsyrkandet
få anses i allt väsentligt tillgodosett utan någon riksdagens
begäran. Enligt utskottets uppfattning torde nämligen direktiven
avseende kommittéer och utredningar i miljöfrågor ofta omfatta
också sådana frågeställningar som tagits upp i miljöpartiets
partimotion Bo36 yrkande 2. Ett tillkännagivande om direktiv
till vissa utredningar m.m. kan inte anses erforderligt.
Motionen avstyrks.
Ytterligare en fråga om hur inflytandet i samband med
miljökonsekvensbeskrivningar skall komma till uttryck tas upp i
miljöpartiets partimotion Bo33 yrkande 3. Ett nytt lagförslag
begärs. Detta skall utformas så att allmänheten ges rätt att
medverka genom offentliga hearings och rätt att överklaga.
I propositionen anges (s. 189) att ett syfte med
miljökonsekvensbeskrivningar är en offentlig redovisning av
inverkan av den åsyftade anläggningen, verksamheten eller
åtgärden på miljön, hälsan och hushållningen med naturresurser
och av vilka motiv och avvägningar som ligger till grund för en
ansökan. Genom att allmänheten, miljöorganisationer m.fl. får ta
del av detta ökar deras möjligheter att påverka myndigheter och
företag att ta större hänsyn till miljö- och
naturhushållningsintressen.
Utöver vad i propositionen anförts vill utskottet erinra om
att i flertalet av de lagar som är anknutna till NRL finns
bestämmelser om offentliggörande. Så är fallet med PBL,
vattenlagen och miljöskyddslagen. I naturvårdslagen,
luftfartslagen och farledslagen finns inga föreskrifter om
offentliggörande. Avsikten är emellertid att i den särskilda
förordningen om miljökonsekvensbeskrivningar skall tas in
bestämmelser om offentliggörande även i dessa lagar.
Det bör alltså finnas goda förutsättningar att få till stånd
den breda medverkan genom offentliga utfrågningar som
förespråkas i miljöpartiets partimotion Bo33 yrkande 3 utan en
riksdagens åtgärd i ärendet.
I fem motionsyrkanden tas upp frågan om kompletteringar i PBL
så att miljökonsekvensbeskrivningar ur skilda aspekter skall
påfordras enligt denna lag.
I motion Bo244 (c) yrkande 4 föreslås att PBL kompletteras med
regler om miljökonsekvensbeskrivningar. I miljöpartiets
partimotion Bo37 föreslås att miljökonsekvensbeskrivningar blir
obligatoriska i kommunernas översiktsplaner. I motion Bo41 (v)
yrkande 2 föreslås att det i vissa fall skall krävas en
miljökonsekvensbeskrivning i ärenden enligt PBL, om det inte är
uppenbart onödigt. I motionens motivtext anförs att motsvarande
ordning bör gälla enligt skötsellagen och skogsvårdslagen. I
partimotionen Bo40 (mp) föreslås en ändring i PBL så att
miljökonsekvensbeskrivningar alltid skall krävas vid byggande av
trafikanläggningar. I yrkandet 6 i motion Bo42 (mp) föreslås att
vattenhushållningsaspekten skall beaktas i
miljökonsekvensbeskrivningarna.
Beträffande frågan om miljökonsekvensbeskrivningar skall
utgöra en obligatorisk del av beslutsunderlaget vid ärenden
enligt PBL anförs i propositionen (s. 173--174) att sådana
beskrivningar i den fysiska planeringen bör kunna ge ett bra
stöd för bedömningen bl.a. av lämpliga alternativ för
lokalisering av stora projekt och anläggningar som har väsentlig
omgivningspåverkan. I propositionen anförs vidare att många
kommuner redan i dag använder sig av detta arbetssätt.
Regeringen har tagit intryck av kommunförbundets inställning i
frågan. Denna går ut på att i det dynamiska utvecklingsskede som
den fysiska planeringen befinner sig det är olämpligt att införa
regler som gör miljökonsekvensbeskrivningar till ett
obligatorium i ärenden enligt PBL. I propositionen erinras också
om att kommunerna skall samråda med länsstyrelsen när förslag
till översiktsplan och detaljplan upprättas och att
länsstyrelsen då skall ge råd och bl.a. ta tillvara statens
intressen. Vidare bör erinras om att överprövning av detaljplan
eller områdesbestämmelser kan ske bl.a. om det befaras att ett
riksintresse enligt NRL inte tillgodoses. Regeringen anser, med
hänsyn till det nu anförda, att länsstyrelsen, om det kan
befaras att ett beslut kommer att överprövas enligt reglerna i
PBL, ser till att erforderligt planeringsunderlag finns.
Utskottet delar vad som anförs i propositionen och i de nu
behandlade motionerna om att miljökonsekvensbeskrivningar i
princip bör upprättas vid ärenden enligt PBL. Utskottet har
positivt noterat att denna ordning -- utan att regler därom
finns -- tillämpas av många kommuner. Utskottet har mot denna
bakgrund förståelse för uppfattningen att det i det intensiva
skede som planeringen enligt PBL befinner sig i kan vara
lämpligt att avvakta med att kräva att i denna lag nu skall
införas ett krav på att miljökonsekvensbeskrivningar skall göras
till ett obligatorium. Syftet med förslagen i motionerna får
anses i inte ringa grad tillgodosett, bl.a. därför att sådana
beskrivningar i ärenden enligt PBL, som efterfrågas av
motionärerna, inte sällan kommer till användning i planarbetet
på den lokala nivån. I dessa beskrivningar får det också anses
naturligt att ta upp bl.a. sådana frågor som aktualiserats i
motionerna Bo40 (mp) och i Bo42 (mp) yrkande 6. Dessa motioner
bör därför inte föranleda någon riksdagens åtgärd. Samma
bedömning görs beträffande övriga motioner som nu behandlas.
Med hänvisning till det anförda finns inte heller tillräcklig
anledning att nu tillstyrka förslagen i miljöpartiets
partimotion Bo37, samt förslagen i motionerna Bo40 (mp), Bo41
(v) yrkande 2, Bo42 (mp) yrkande 6 och Bo244 (c) yrkande 4 om
att ett lagfäst krav skall införas om att
miljökonsekvensbeskrivningar skall upprättas enligt PBL.
Med hänvisning till vad i detta avsnitt anförts tillstyrker
utskottet regeringens förslag till lag om ändring i NRL, lag
om ändring i farledslagen samt lag om ändring i lagen om
kommunal energiplanering. Lagförslagen har i propositionen
nummer 1, 5 och 6. De har i detta betänkande tagits in som
bilaga 1. Motion Bo41 (v) yrkande 3 såvitt nu är i fråga om en
annan lydelse av 5 kap. 3 § NRL avstyrks med hänvisning till
utskottets ställningstagande ovan.
Vad som i propositionen anförts i avsnitt 7.1.1 om
kommunernas och länsstyrelsernas arbete, i avsnitt 7.1.3 om
behovet av mark för friluftsvård och naturvård samt i avsnitt
7.5 om skyddsavstånd för miljöstörande verksamhet har inte
givit utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.
Inte heller vad som anförts i kapitel 8 såvitt nu är i
fråga, har givit utskottet anledning till erinran eller
särskilt uttalande. Utskottet föreslår att propositionen såvitt
nu är i fråga läggs till handlingarna.
Hushållningsbestämmelser samt regler om regeringsprövning
enligt NRL m.m.
Ovan i detta betänkande har sammanfattningsvis redogjorts för
hushållningsbestämmelserna enligt NRL och för hur dessa
bestämmelser avses hävdas. Bl.a. har redovisats att
hushållningsbestämmelserna i 2 och 3 kap. NRL skall tillämpas
enligt vad som framgår av 1 kap. 2 § NRL.
I propositionen föreslås att 1 kap. 2 § NRL ändras så att
bland de lagar som där anges också tas in farledslagen.
I motion Bo41 (v) yrkande 1 föreslås att även skogsvårdslagen
och skötsellagen, dvs. lagen om skötsel av jordbruksmark, tas in
i 1 kap. 2 § NRL.
Den fråga som tas upp i motionen behandlas i propositionen (s.
183--184). Där redovisas att skogsstyrelsen, domänverket och
lantbruksstyrelsen ser positivt på att
miljökonsekvensbeskrivningar införs i de areella näringarna.
Denna uppfattning delas av regeringen. I propositionen erinras
om att utredningen om utvärdering och översyn av skogspolitiken
kommer att behandla frågan om miljökonsekvensbeskrivningar inom
skogspolitiken och skogsbruket. Beträffande skogsbruket och
miljökonsekvensbeskrivningar bör utredningens överväganden
enligt propositionen, avvaktas. I vad avser skötsellagen bör,
fortfarande enligt propositionen, motsvarande överväganden göras
av statens jordbruksverk.
Utskottet delar uppfattningen i propositionen om att
skogsvårdslagen och skötsellagen inte nu bör tas in bland
lagarna i 1 kap. 2 § NRL. Resultatet av de pågående
övervägandena bör avvaktas. Med det anförda avstyrker utskottet
motion Bo41 (v) yrkande 1 och tillstyrker förslaget i yrkande 2
i propositionen om lag om ändring i lagen (1991:46) om ändring
i NRL. Lagförslaget har som bilaga 1 fogats till detta
betänkande.
I folkpartiets partimotion Bo502 yrkande 3 föreslås ett
riksdagens tillkännagivande till regeringen om att ändringar i
NRL bör göras om att mineralutvinning i princip inte skall
tillåtas i de obrutna fjällområdena. Även i yrkande 3 såvitt nu
är i fråga i miljöpartiets partimotion Bo518 tas denna fråga
upp.
Motsvarande yrkande har utskottet behandlat åren 1988, 1989
och 1990. Utskottet har då anfört att endast mycket starka
samhällsintressen bör leda till gruvdrift i dessa områden.
Avvägningen måste i den praktiska hanteringen bli beroende av
den vikt man tillmäter ett aktuellt brytningsintresse.
Utskottet, som anfört att den utformning NRL fått i nu berört
avseende får anses väl avvägd, avstyrkte de då behandlade
motionsyrkandena.
Utskottet har inte funnit anledning ompröva sitt
ställningstagande. Folkpartiets partimotion Bo502 yrkande 3 om
ändring i NRL i syfte att förhindra mineralutvinning inom de
obrutna fjällområdena och miljöpartiets partimotion Bo518
yrkande 3 såvitt nu är i fråga avstyrks.
I miljöpartiets partimotion Bo518 yrkande 3 såvitt nu är i
fråga föreslås att 3 kap. 1 § NRL utmönstras ur lagen. I denna
paragraf anges att de områden som finns i kapitlets 2--6 §§ med
hänsyn till de natur- och kulturvärden som finns i områdena i
sin helhet är av riksintresse. I övrigt anges i paragrafen bl.a.
att bestämmelserna i kapitlet inte utgör hinder för utvecklingen
av befintliga tätorter eller av det lokala näringslivet eller
för utförande av de anläggningar som behövs för totalförsvaret.
Även vad som i miljöpartiets partimotion Bo518 yrkande 3
såvitt nu är i fråga aktualiserats om ändring av 3 kap. 1 § NRL
beträffande utveckling av tätorter och lokalt näringsliv
m.m. behandlades och avstyrktes av utskottet förra året.
Utskottet anförde då att lagen även i detta hänseende får anses
lämpligt utformad. Utskottet finner inte heller beträffande
denna fråga anledning ändra sin uppfattning.
En precisering av begreppet riksintresse för kultur- och
naturvården begärs i miljöpartiets partimotion Bo518 yrkande 4.
Motionärerna föreslår också att listan med riksintressanta
områden fastställs i lag. Utskottet förutsätter nu liksom vid
behandling tidigare att den lista som avses är av
naturvårdsverket och riksantikvarieämbetet utarbetade
förteckningar över områden som är av riksintresse för
naturvården resp. för kulturmiljövården.
Vid behandlingen av motsvarande yrkande år 1989 och 1990
anförde utskottet följande (1989/90:BoU17 s. 8).
Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande.
Centrala myndigheter har att som underlag för den kommunala
planeringen enligt PBL och NRL ange vilka områden som enligt
deras bedömning kan anses vara riksintressen enligt NRL.
Sektormyndigheternas material blir föremål för
ställningstaganden i den kommunala planeringen. I samrådsskedet
och i granskningsyttrandet vid planarbetet tar länsstyrelsen
ställning till om riksintressena blivit tillfredsställande
behandlade. De överväganden som gjorts beträffande
riksintressena utgör underlag för prövning av olika frågor.
Föreligger oklarhet får det anses ingå i länsstyrelsens uppgift
att höra berörd sektormyndighet. Därvid har bl.a. de centrala
myndigheterna tillfälle att bedöma hur NRL:s bestämmelser skall
tillämpas.
Det är naturligtvis inte uteslutet att en myndighet kan hävda
en annan uppfattning än t.ex. naturvårdsverket när det gäller
frågan om vilka hänsyn som skall tas till ett område av
riksintresse för naturvården men också när det gäller
klassificeringen av ett riksintresse. Att statsmakterna på
förhand skulle ta ställning till en viss myndighets bedömning av
vad som är av riksintresse är sålunda inte lämpligt och är
dessutom främmande för systemet för kunskapsförsörjningen enligt
NRL.
Den av utskottet år 1990 avstyrkta motionen avslogs av
riksdagen. Utskottet anförde då bl.a. att något väsentligt inte
skulle stå att vinna på en precisering av begreppet
riksintresse för natur- och kulturmiljövården utöver vad som
gjorts vid riksdagens ställningstagande till propositionen med
förslag till NRL.
Inte heller beträffande detta yrkande finner utskottet
anledning frångå sitt tidigare ställningstagande. Miljöpartiets
partimotion Bo518 yrkande 4 avstyrks således.
I motion Bo535 (c) föreslås riksdagen uttala sig för att
Vättern skall vara riksintresse som färskvattentäkt enligt NRL
och omgärdas med speciella bestämmelser. Liknande yrkanden
behandlade utskottet 1989 och 1990 (1989/90:BoU12 s. 9). Då
anförde utskottet att Vättern med öar och strandområden åtnjuter
skydd enligt 3 kap. 2 § NRL för sina natur- och kulturvärden.
Såvitt rör den i motionen aktualiserade frågan om Vättern som
färskvattentäkt skulle närmast 2 kap. 8 § bli tillämpligt. Där
anges bl.a. att mark- och vattenområden som är särskilt lämpliga
för anläggningar för vattenförsörjning så långt möjligt skall
skyddas mot åtgärder som påtagligt försvårar tillkomsten och
utnyttjandet av anläggningarna.
Som utskottet anförde vid sin tidigare behandling av
motsvarande yrkande finns redan i dag goda möjligheter att
beakta frågor om vattenförsörjningen. Dessa bör beaktas i den
kommunala fysiska planeringen och i länsstyrelsens arbete med
miljö- och naturresursfrågorna. Eftersom i motionen inga nya
motiv lagts fram beträffande frågan om Vättern som
riksintresse avseende färskvattenförsörjningen avstyrker
utskottet bifall till motion Bo535 (c).
Utskottet vill erinra om att riksdagen hösten 1990 behandlat
frågan om åtgärdsprogram för Vättern m.m. (1989/90:JoU6). Under
allmänna motionstiden har väckts motioner om förebyggande skydd
för Vättern. Dessa motioner avses behandlas av
jordbruksutskottet och riksdagen våren 1991.
Riksdagen föreslås i motion Bo542 (m) tydligare än vad som
hittills skett klarlägga de intressen som NRL har att
tillgodose.
Som utskottet anfört tidigare och senast år 1990
(1989/90:BoU17 s. 9) vid behandlingen av motsvarande
motionsyrkande ligger det i kommunens hand att i samråd med
länsstyrelsen konkretisera av riksdagen gjorda uttalanden om hur
den fysiska planeringen kan och bör bedrivas.
Utskottet finner inte skäl att mot bakgrund av vad som anförts
i motionen föreslå riksdagen att göra de uttalanden om den
fysiska planeringen som motionärerna förordar. Motion Bo542
(m) avstyrks.
I 4 kap. 1 § NRL finns bestämmelser om prövningsplikt för
vissa slag av industrianläggningar. Anläggningar som där anges
får inte utföras utan tillstånd av regeringen. I 2 § anges att
regeringen i ett visst fall får besluta att en anläggning eller
åtgärd som inte omfattas av kravet på tillstånd enligt 1 § ändå
inte får utföras utan tillstånd enligt 4 kap. I kapitlets 3 §
finns regler om det s.k. kommunala vetot. Detta innebär att en
anläggning som prövas enligt kapitlet i princip inte får komma
till stånd om kommunfullmäktige inte har tillstyrkt att
tillstånd lämnas. På förslag av utskottet ändrade riksdagen
förra året (betänkande 1989/90:BoU20) 4 kap. 3 § så att bl.a.
tillkomsten och lokaliseringen av stora anläggningar med uppgift
att slutligt omhänderta miljöfarligt avfall under vissa i lagen
mycket bestämda förutsättningar får komma till utförande om
regeringen lämnat tillstånd därtill även om fullmäktige i den
aktuella kommunen inte har tillstyrkt detta. Även i vissa andra
fall har regeringen att fatta det slutliga beslutet beträffande
ärenden som prövas enligt 4 kap. NRL.
I vänsterpartiets partimotion Bo35 föreslås ett
tillkännagivande om att 4 kap. NRL slopas.
4 kap. är centralt i lagen. Det kan svårligen slopas med
mindre än att stora delar av planeringssystemet för den fysiska
planeringen måste revideras. Utskottet vill i sammanhanget
erinra om att systemet med miljökonsekvensbeskrivningar bygger
på den prövningsplikt som finns i 4 kap. Med hänvisning till vad
som nu anförts avstyrker utskottet vänsterpartiets partimotion
Bo35 om slopande av 4 kap. NRL.
Det kommunala vetot tas upp i motionerna Bo506 (c) och Bo534
(mp). I motionerna föreslås en ändring i 4 kap. 3 § av innebörd
att de förra året genomförda ändringarna avskaffas. Dessa
ändringar har i korthet redovisats ovan.
Utskottet gjorde förra året ingående överväganden om
utformningen av 4 kap. 3 § NRL. Utskottet är inte berett
att föreslå riksdagen att göra en omprövning av frågan.
Motionerna Bo506 (c) och Bo534 (mp) avstyrks.
I motion Bo527 (s) föreslås riksdagen att som sin mening ge
regeringen till känna vad som i motion T708 anförts om översyn
av NRL. I den sistnämnda motionen anförs att det kan bli svårt
att tillämpa NRL-prövning på en kommunikationsanläggning som
Arlanda vars verksamhet har inverkan på ett större område.
Med åberopande av 4 kap. 2 § NRL har regeringen beslutat att
utbyggnaden av Arlanda skall prövas i den ordning som anges i
lagrummet.
Den osäkerhet som yppats i motionen om att
kommunikationsanläggningar inte kan NRL-prövas bör därmed vara
undanröjd. En översyn av NRL i vad avser prövning av
kommunikationsanläggningar kan därför inte
anses erforderlig. Motion Bo527 (s) avstyrks således.
I motion Bo31 (v) föreslås ändringar i de ersättningsregler
som gäller när intrångsersättning skall betalas till markägare i
samband med beslut enligt PBL. Motionärerna anser att de
ändringar som gjordes hösten 1986 innebär försämrade möjligheter
för naturvården att skydda bl.a. miljömässigt värdefulla
biotoper. I syfte att stärka miljö- och naturvårdsvärdena
föreslås i motionen att intrångsersättningen skall relateras
till hela brukningsenheten och inte som för närvarande till
"berörd del".
I samband med tillkomsten av PBL och NRL övervägde utskottet
noga utformningen av ersättningsreglerna. Utskottet är inte
berett att föreslå riksdagen att genom ett tillkännagivande till
regeringen förorda en ändring av dessa regler. Motion Bo31 (v)
om överväganden avseende reglerna för ersättning till
markägare avstyrks.
Slutligen behandlar utskottet i detta avsnitt miljöpartiets
partimotion Bo38 i vilken förordas en ändring i
expropriationslagen så att mark kan exproprieras av miljöskäl.
Motivet till förslaget finns i motion Jo118. I denna motion
anförs bl.a. att det finns goda skäl att återskapa våtmarker för
att därigenom minska tillförseln av kväve till havet. Det finns
enligt motionen inte sällan en konflikt mellan detta motiv och
t.ex. jordbrukarens önskan att fortsätta med jordbruk trots att
just hans mark skulle vara lämplig för att återskapa våtmarker.
I avsikt att lösa bl.a. sådana konflikter som nu beskrivits
föreslås i motionen att mark skall kunna exproprieras av
miljöskäl.
Utskottet vill beträffande markavvattning erinra om de
ändringar i naturvårdslagen som gjordes 1986. Då infördes i
denna lag en bestämmelse av innebörd att markavvattningsföretag
inte får ske utan länsstyrelsens tillstånd. Syftet med förslaget
var att stärka skyddet av våra våtmarker. Utskottet delar
motionärernas uppfattning att det inte enbart med åberopande av
miljöskäl är möjligt att expropriera mark; låt vara att också
sådana skäl inte sällan måste vägas in som en av flera faktorer
i expropriationsärenden. Naturvårdslagens regler får dock anses
vara tillfyllest för att bevara och skydda våra våtmarker.
Utskottet anser att det inte finns tillräckliga skäl att föreslå
en sådan ändring i expropriationslagen som föreslås i
miljöpartiets partimotion Bo38.
Älvsträckor och vattenområden
I detta avsnitt behandlar utskottet motionsyrkanden som går ut
på att vissa älvsträckor och vattenområden skall tas in i 3 kap.
6 § NRL och därmed i praktiken undantas från prövning enligt
vattenlagen. Vidare behandlas motioner om utbyggnad av
minikraftverk och om vattenkraftens roll i energibalansen.
Nästan samtliga av dessa yrkanden har utskottet behandlat flera
gånger tidigare. Senast behandlades de av utskottet och
riksdagen i april 1990 (se bet. 1989/90:BoU17).
I motionerna Bo513 (m) yrkande 1 såvitt nu är i fråga, Bo544
(c) och K241 (mp) yrkande 2 föreslås riksdagen besluta att de
fyra s.k. huvudälvarna -- Torneälven, Kalixälven, Piteälven och
Vindelälven -- bör förklaras som nationalälvar. I motion Bo533
(fp) yrkande 2 föreslås att en utredning görs inom ramen för en
översyn av NRL om möjligheten att avsätta de fyra huvudälvarna
och några särskilt värdefulla älvar som nationalälvar.
Vid behandling av yrkanden 1989 och 1990 om
"nationalälvsförklaring" anförde utskottet att de aktuella
älvarna tagits in i NRL och att de därför inte kunde byggas ut
med mindre än att lagen ändrades. Några sådana ändringsförslag
har inte förelagts riksdagen. Utskottet anförde vidare att
utskottet inte kunde inse att något skulle vara att vinna på ett
förverkligande av motionsförslagen. Trots att utskottet flera
gånger tidigare framfört denna uppfattning görs inte heller i
årets motioner några egentliga försök att utveckla vad en
förklaring som nationalälvar skulle innebära i form av ökat
skydd för älvarna. Att en förklaring som nationalälvar skulle
innebära ett bättre skydd för älvarna än det som gäller genom
att de omfattas av skyddet mot utbyggnad enligt 3 kap. 6 § NRL
har alltså lika lite nu som tidigare visats av motionärerna.
Enligt utskottets mening är så heller inte fallet. Utskottet har
i sak ingen annan uppfattning än motionärerna. De nu diskuterade
älvarna är undantagna från utbyggnad och därmed skyddade. Någon
ändring därvidlag är inte aktuell.
I den mån motionerna Bo513 (m) yrkande 1 såvitt nu är i fråga,
Bo544 (c) och K241 (mp) yrkande 2 om förklaring av de fyra
huvudälvarna m.fl. som nationalälvar inte kan anses
tillgodosedda med vad som nu anförts avstyrker utskottet bifall
till dem. Det finns heller inte anledning att tillstyrka det i
motion Bo533 (fp) yrkande 2 framförda utredningsyrkandet om
nationalälvar.
I fyra motioner -- miljöpartiets partimotion Bo518 yrkande 1
samt motionerna Bo501 (m), Bo513 (m) yrkande 1 och Bo533 (fp)
yrkande 1, de båda sistnämnda såvitt nu är i fråga -- föreslås
att Emån skall omfattas av skydd enligt 3 kap. 6 § NRL. Detta
innebär i realiteten att vattenkraftverk samt vattenreglering
eller vattenöverledning för kraftändamål inte får utföras i
Emån.
Utskottet har flera gånger tidigare behandlat också frågan om
Emån skall undantas från utbyggnad för kraftändamål. Vid
behandlingen år 1990 (1989/90:BoU17 s. 11--12) anförde utskottet
att domstolsprövning bl.a. av frågan om vattenkraftsutbyggnad i
ån pågick vid vattendomstolen i Växjö beträffande byggande av
Fliseryds kraftverk. Sökanden har sedermera återkallat ansökan
om byggande av kraftverket.
I det läge som nu uppkommit finner utskottet det motiverat att
riksdagen omprövar sin inställning i frågan. Utskottet föreslår
därför att riksdagen med anledning av miljöpartiets partimotion
Bo518 yrkande 1 samt motionerna Bo501 (m), Bo513 (m) yrkande 1
och Bo533 (fp) yrkande 1, de båda sistnämnda såvitt nu är i
fråga, ändrar 3 kap. 6§ NRL så att Emån skyddas från utbyggnad
för kraftändamål m.m. genom att den tas in bland de
vattenområden som finns upptagna i lagrummets första stycke.
Emån bör i stycket lämpligen placeras efter Råneälven. Den
nu föreslagna ändring av NRL bör liksom det av utskottet ovan
tillstyrkta förslaget om miljökonsekvensbeskrivningar träda i
kraft den 1 juli 1991. På motsvarande sätt som hittills bör
beträffande mål och ärenden enligt vattenlagen (1983:291) som
anhängiggjorts före ikraftträdandet äldre bestämmelser
tillämpas. Utskottet föreslår alltså att riksdagen antar bilaga
1 till detta betänkande såvitt avser ändring i 3 kap. 6 § NRL
jämte övergångsbestämmelse.
I motion Bo513 (m) yrkande 2 föreslås att Bräkneån och Nedre
Dalälven skall omfattas av NRL-skyddet.
I Dalälven omfattas Västerdalälven uppströms Hummelforsen och
nedströms Skiffsforsen samt sträckan mellan Näs bruk och Gysinge
av skydd av vattenkraftutbyggnad enligt NRL. I Österdalälven har
sträckan ett motsvarande skydd uppströms Trängslet.
Vad i motionen förordats om skydd av Nedre Dalälven m.m.
får anses tillgodosett. I övrigt är utskottet inte berett
tillstyrka motion Bo513 yrkande 2.
I motion Bo514 (mp) yrkande 1 såvitt nu är i fråga föreslås
att Indalsälven uppströms Ammerån och Järpen skall omfattas av
NRL-skyddet.
Riksdagen beslöt förra året på förslag av ett enigt
bostadsutskott att hela Ammerån skulle tas in i NRL. Vad i
motionen föreslagits får anses tillgodosett. Motionen avstyrks
såvitt nu är i fråga.
I motion Bo533 (fp) yrkande 1 såvitt nu är i fråga föreslås
att Voxnan uppströms Edsbyn och Hårkan i Indalsälven
undantas från prövning enligt vattenlagen.
Yrkanden om att dessa vattenområden skall ingå i NRL har
prövats och avslagits av riksdagen 1986, 1987, 1988, 1989 och
1990 efter förslag av utskottet.
Några nya motiv för att en prövning enligt vattenlagen inte
skulle kunna göras har inte framförts av motionärerna. Utskottet
har inte funnit skäl att ändra uppfattning. Motionen Bo533 (fp)
yrkande 1 såvitt nu är i fråga avstyrks.
Utskottet finner inte tillräckliga skäl föreligga att
tillstyrka förslaget i samma motion om att Meåforsen i
Ångermanälven och Jaurekaska i Luleälven skall tas in i NRL.
Även frågan om att ta in dessa vattenområden i NRL har utskottet
prövat och avstyrkt vid flera tillfällen. Inte heller
beträffande dessa vattenområden finner utskottet att några nya
skäl tillkommit som gör det motiverat att ändra inställning.
Motion Bo533 (fp) yrkande 1 avstyrks alltså även i denna del.
Haverö strömmar aktualiseras i motion Bo516 (mp). I motionen
behandlas frågan om de gamla trädammarna vid strömmarna och
föreslås att dessa skall genomgå en pietetsfull renovering utan
att någon väg byggs i området. Vidare aktualiseras frågan om
dammsäkerheten samt föreslås ett tillkännagivande till
regeringen om övervägande avseende ekonomiskt stöd till
renovering av dammarna.
Vid behandlingen av i stort sett liknande förslag förra året
(1989/90:BoU17 s. 11) anförde utskottet att Haverö strömmar
ingår i NRL och att de därmed inte kan byggas ut för
kraftändamål. Denna omständighet fick dock inte hindra, anförde
utskottet vidare, att vissa renoveringsarbeten inte skulle få
komma till stånd. Naturligtvis får därmed älvsträckans karaktär
inte ändras annat än i ringa omfattning. Det ankommer närmast på
länsstyrelsen att bevaka att NRL-skyddet hävdas. Utskottet vill
nu tillägga att för området utfärdats och sedermera förlängts
tiden för ett interimistiskt naturreservat enligt 11 §
naturvårdslagen. Detta gäller nu till den 14 november 1991. Med
hänvisning till det nu anförda avstyrker utskottet motion Bo516
(mp) om Haverö strömmar. Det får anses ankomma bl.a. på
länsstyrelsen i Västernorrlands län att om så befinns
erforderligt, närmare pröva de i motionen aktualiserade
frågorna.
Indalsälvens delta tas upp i miljöpartiets partimotion Bo518
yrkande 2 och i motion Bo536 (mp) yrkande 2. Ett vägbygge i
deltaområdet påverkar enligt motionärerna miljön på ett icke
godtagbart sätt. Enligt dem bör deltaområdet omfattas av
NRL-skyddet.
Även denna fråga har utskottet behandlat flera gånger tidigare
och senast förra året (1989/90:BoU17 s. 12). Utskottet anförde
då att länsstyrelsen i Västernorrlands län ställt och fått gehör
för villkor avseende utformningen av vägbygget i deltat så att
de naturvärden som där finns skall ta så lite skada som möjligt.
Utskottet vidhåller sin uppfattning om att det inte finns
tillräckliga skäl att föreslå att Indalsälvens delta skall
tas upp bland de vattenområden som skyddas i 3 kap. 6 § NRL. Den
avvägning mellan exploatering och bevarande som gjorts är enligt
utskottets mening acceptabel. Med det anförda avstyrker
utskottet miljöpartiets partimotion Bo518 yrkande 2 och motion
Bo536 (mp) yrkande 2.
I två partimotioner från miljöpartiet, motionerna Bo33 yrkande
8 och Bo518 yrkande 5 begärs lagförslag som går ut på att
samtliga orörda älvar, åar och biflöden skall skyddas mot
utbyggnad för kraftändamål. Ett liknande yrkande förs fram i
motion Bo536 (mp) yrkande 1 såvitt nu är i fråga. I denna motion
räknas upp ett stort antal vattendrag i Västernorrlands län som
enligt motionärerna bör undantas från utbyggnad.
Som utskottet anförde vid sin behandling av motsvarande
motionsyrkanden förra året (1989/90:BoU17 s. 12) får det anses
mindre lämpligt att så översiktliga förslag skall grunda en
riksdagens begäran till regeringen. Inte heller beträffande
denna fråga finner utskottet att skäl framkommmit som gör det
aktuellt att föreslå riksdagen att besluta i enlighet med
förslagen i miljöpartiets partimotioner Bo33 yrkande 8 och Bo518
yrkande 5 om skydd för samtliga orörda älvar, biflöden och
åar. Utskottet gör samma bedömning av den i motion Bo536 (mp)
yrkande 1 såvitt nu är i fråga aktualiserade frågan om vissa
vattendrag i Västernorrlands län.
I motion Bo514 (mp) yrkande 2 föreslås riksdagen besluta att
alla vattendrag skall skyddas från vidare exploatering genom
utbyggnad av minikraftverk.
I förarbetena till NRL (prop. 1986/87:3 s. 110--111) anförs
beträffande utbyggnad av minikraftverk att någon utbyggnad för
vattenkraftsändamål inte kan tillåtas i de undantagna älvarna
och älvsträckorna. Dessa skyddas mot utbyggnad genom att de
omfattas av skyddet enligt 3 kap. 6 § NRL. I två speciella fall
bör det dock enligt propositionen kunna tänkas att minikraftverk
kan komma i fråga även i de undantagna älvarna och
älvsträckorna. Det ena avser fall då andra alternativ för att
ordna energiförsörjningen för enstaka hushåll kan innebära
större inverkan på miljön än ett minikraftverk. Den andra
situationen avser fall då det på platsen redan finns en
anläggning som påverkar vattendraget, t.ex. en damm eller
liknande. I sådana fall, anförs i propositionen, kan tillkomsten
av ett minikraftverk t.o.m. innebära vissa fördelar, t.ex. att
en dåligt underhållen flottningsdamm samtidigt kan restaureras.
Med hänvisning till det nu anförda angavs i propositionen att
det inte kan tillåtas att ett flertal minikraftverk med var för
sig obetydlig miljöpåverkan men med en sammantagen negativ
effekt på miljön kommer till stånd i en viss undantagen älv
eller älvsträcka.
Såvitt i motionen tas upp frågor om utbyggnad av minikraftverk
i de genom NRL-skyddade älvarna, älvsträckorna och
vattenområdena anser utskottet att de ovan redovisade motiven
utgör en godtagbar inställning. Vad gäller övriga vattendrag får
utbyggnad av minikraftverk prövas i den ordning som
lagstiftningen föreskriver. Utskottet är inte berett att föreslå
att riksdagen ansluter sig till förslaget i motion Bo514 (mp)
yrkande 2 om att alla vattendrag skall undantas från utbyggnad
av minikraftverk. En så kategorisk inställning som den som
förs fram i motionen bör inte vägleda behandlingen av dessa
utbyggnadsfrågor. Utskottet vill erinra om att i motioner som
hänvisats till jordbruksutskottet tagits upp frågan om
prövningsordningen vid utbyggnad av minikraftverk.
I detta avsnitt behandlar utskottet avslutningsvis fyra
motionsyrkanden i vilka tas upp vattenkraftens roll i
energibalansen. Det gäller de två under allmänna motionstiden
1990 väckta motionerna 1989/90:Bo503 (fp) yrkande 1 och
1989/90:Bo550 (mp) yrkande 1, detta yrkande såvitt nu är i
fråga. I den förstnämnda motionen föreslås riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna att någon ytterligare
vattenkraftsutbyggnad utöver den produktionsnivå, ca 66 TWh, som
riksdagen tidigare uttalat sig för inte skall ske. I mp-motionen
föreslås ett riksdagens uttalande om att vattenutbyggnadsepoken
bör vara slut. Detta yrkande förs fram även i de under allmänna
motionstiden 1991 väckta motionerna 1990/91:Bo514 (mp) yrkande 1
och 1990/91:Bo536 (mp) yrkande 1, dessa båda yrkanden såvitt nu
är i fråga.
Utskottet har tidigare vid behandlingen av liknande
motionsförslag anfört att vattenkraftsutbyggnaden bör ske inom
ramen för de av riksdagen fastställda riktlinjerna. Utskottet
vill nu erinra om vad i propositionen om energipolitiken (prop.
1990/91:88 s. 8) anförts om vattenkraftsplanen. I propositionen
anges att de orörda älvarna och de älvsträckor som riksdagen
undantagit från utbyggnad skall skyddas även fortsättningsvis
och att utbyggnaden av vattenkraft därmed kommer att begränsas
till högst den av riksdagen antagna vattenkraftsplanen.
Propositionen kommmer att behandlas av riksdagen senare i vår.
De nu behandlade motionsyrkandena väcktes samtliga innan
innehållet i propositionen blev känt. Ett accepterande av
regeringens uppfattning sådan den kommer till uttryck i den nu
nämnda propositionen får anses innebära att förslaget i motion
1989/90:Bo503 (fp) yrkande 1 om vattenkraftens roll i
energibalansen tillgodosetts. Ett tillkännagivande bör därmed
kunna undvaras. Även vad i de tre mp-motionerna 1989/90:Bo550,
1990/91:Bo514 och 1990/91:Bo536 yrkande 1 såvitt nu är i fråga
förordats beträffande uttalande om att vattenutbyggnadsepoken
bör vara slut, får anses i inte ringa grad tillgodosett vid ett
riksdagens accepterande av propositionen. Ett tillkännagivande
skulle vid denna uppfattning inte tjäna något reellt syfte.
Ekologiskt byggande
I detta avsnitt behandlar utskottet tre motioner i vilka
behandlas frågor om ekologiskt och miljöanpassat boende. I
motion Bo42 (mp) tas upp frågor om ett ekologiskt
samhällsbyggande i yrkandena 1--5, 7 och 8. Motionärerna
föreslår att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om samhällsbyggande på ekologins grunder,
om behovet av ett ekologiskt tätortsmönster och ett ekologiskt
stadsbyggnadsbegrepp, om ett omfattande retursystem för alla
restprodukter i den byggda miljön, om en utvecklingsplan för
införande av ekologiska toalett- och avloppssystem i ny och
befintlig bebyggelse, om krav på ekologisk ombyggnad av
bostadsbeståndet samt om underskottet på friytor för odling och
rekreation i storstadsmiljöer.
I centerpartiets partimotion Bo34 (c) yrkande 2 föreslås
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett resursbevarande och miljöanpassat boende. Även i
denna motion anläggs ett ekologiskt synsätt på samhällsbyggandet
och understryks vikten av att bebyggelsen och boendeplaneringen
görs från ekologiska utgångspunkter.
Även i motion Bo28 (s) föreslås ett riksdagens
tillkännagivande om vikten av ett miljöanpassat byggande och
boende. I denna motion behandlas behovet av lokala småskaliga
lösningar av olika miljöfrågor såsom t.ex. sophantering.
Motionärerna anser att tiden nu är inne att ta ett stort steg
mot en normal "vardaglig" användning av ett så stort antal
miljövänliga lösningar som möjligt. Miljökraven bör därför mera
generellt inordnas i byggreglerna. Motionärerna aktualiserar
också frågan om experimentbyggnadsbidrag för finansiering av
utvecklingsprojekt i bostadsrättsföreningar.
Utskottet delar motionärernas inställning beträffande
betydelsen av ett ekologiskt synsätt i samhällsplaneringen och
vid genomförande av bostadsbyggnadsprojekt. I utskottets avgivna
och av kammaren nyligen behandlade betänkande 1990/91:BoU12 (s.
29--33) behandlades frågan om ekologiskt byggande och boende. I
detta betänkande redovisar utskottet vissa av de åtgärder som
vidtagits och vidtas beträffande ekologiskt byggande m.m.
Sammanfattningsvis kan erinras om vad utskottet i betänkandet
anfört om att betydande aktiviteter pågår runt om i landet med
inriktning på ekologiskt byggande och boende. På initiativ av
glesbygdsdelegationen pågår t.o.m. utgången av år 1991 det s.k.
ekobyprojektet. Avsikten är att projektet, som omfattar ett
tiotal kommuner, skall efterföljas av andra. Inom boverket har
ett arbete med inriktning på ekologiskt byggande påbörjats. Även
om flera åtgärder vidtagits anförde utskottet i det ovan nämnda
betänkandet, att det får anses ankomma på boverket,
byggforskningsrådet och glesbygdsmyndigheten att på olika sätt
bidra till att verksamheten med ekokommuner utvecklas och förs
ut till en vidare krets. Detta gavs regeringen till känna. I
betänkandet behandlas också vissa andra motionsförslag om vikten
av att också ett ekologiskt synsätt får vägleda
samhällsplaneringen.
Det finns inte tillräcklig anledning att så snart efter detta
tillkännagivande ånyo aktualisera i allt väsentligt samma frågor
hos regeringen som de som tas upp i de nu behandlade motionerna.
Som framgått av det nu anförda har utskottet ingen annan
uppfattning än motionärerna när det gäller vikten av
ekologiskt byggande m.m. Med hänvisning till det nyligen
fattade riksdagsbeslutet och till de aktiviteter avseende
ekologins roll i samhällsplaneringen och byggandet som pågår
finner utskottet det inte erforderligt att tillstyrka motion
Bo28 (s), centerpartiets partimotion Bo34 yrkande 2 och motion
Bo42 (mp) yrkandena 1--5, 7 och 8. Syftet med motionerna kan i
allt väsentligt anses tillgodosett utan ett riksdagens bifall
till dem.
Slutligen behandlar utskottet motion Bo27 (fp). Motionären
anför att Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) genom
flygradiometriska mätningar tagit fram underlag för var
detaljerade radonundersökningar avseende markradon bör
genomföras. Dessa mätningar är emellertid inte heltäckande.
Bl.a. saknas mätningar för många befolkningstäta områden, t.ex.
för Stockholm--Norrtälje-området och
Norrköping--Linköpings-området. Ett heltäckande program för
mätning av markradon bör genomföras. I motionen föreslås
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna vad där
anförts om behovet av ett sådant program.
I det ovan nämnda betänkandet (1990/91:BoU12 s. 71) behandlade
utskottet motioner om kartläggning av radonförekomster i
byggnader. Utskottet framhöll då bl.a. angelägenheten av att
kommunerna intensifierar sitt arbete med att kartlägga
förekomsten av radon i bostäder och att centrala myndigheter har
ett ansvar att bistå kommunerna i detta arbete.
Beträffande den genom motionen aktualiserade frågan om ett
program för mätning av markradon delar utskottet motionärens
uppfattning om att det bör övervägas om inte SGU och
byggforskningsrådet bör kunna bidra till frågans lösning. Även
beträffande denna fråga bör också kommunernas medverkan kunna
påräknas. Utskottet vill erinra om att i nybyggnadsreglerna
finns föreskrifter om radioaktiv strålning och radondotterhalt i
byggnader.
Det får förutsättas att den av motionären aktualiserade frågan
om program för mätning av markradon övervägs bl.a. av
berörda centrala myndigheter utan någon riksdagens begäran
därom. Motionen Bo27 (fp) avstyrks.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande översyn av NRL
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Bo34 yrkande 3 och
1990/91:Bo502 yrkande 1,
res. 1 (fp, c, v, mp)
2. beträffande ansvaret för NRL på myndighetsnivå
att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo502 yrkande 2,
res. 2 (fp, v, mp)
3. beträffande den lagtekniska lösningen avseende
miljökonsekvensbeskrivningar
att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo32 yrkande 1,
res. 3 (fp)
4. beträffande konkretisering av lagförslaget om
miljökonsekvensbeskrivningar
att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo33 yrkande 1,
res. 4 (mp)
5. beträffande saklighet och opartiskhet i
miljökonsekvensbeskrivningarna
att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo41 yrkande 3 såvitt nu
är i fråga,
res. 5 (v)
13. beträffande miljökonsekvensbeskrivningar enligt PBL
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Bo37, 1990/91:Bo40,
1990/91:Bo41 yrkande 2, 1990/91:Bo42 yrkande 6 och 1990/91:Bo244
yrkande 4,
res. 12 (fp, c, v, mp)
14. beträffande lag om ändring i NRL m.m.
att riksdagen, med bifall till proposition 1990/91:90
yrkandena 1, 5 och 6 och med avslag på motion 1990/91:Bo41
yrkande 3 såvitt nu är i fråga, antar vid propositionen och till
detta betänkande som bilaga 1 fogat förslag till lag om ändring
i lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m. detta
förslag såvitt avser 5. kap., lag om ändring i lagen (1983:293)
om inrättande, utvidgning och avlysning av allmän farled och
allmän hamn samt lag om ändring i lagen (1977:439) om kommunal
energiplanering,
res. 13 (v) -- villk. res. 5
15. beträffande avsnitten 7.1.1, 7.1.3, 7.5 och kapitel 8
såvitt nu är i fråga,
att riksdagen lägger proposition 1990/91:90 till handlingarna,
16. beträffande lag om ändring i lagen (1991:46) om ändring
i lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m.
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:90 yrkande 2
samt med avslag på motion 1990/91:Bo41 yrkande 1 antar det vid
propositionen och som bilaga 1 till detta betänkande fogade
förslaget,
res. 14 (v, mp)
17. beträffande mineralutvinning inom de obrutna
fjällområdena
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Bo502 yrkande 3 och
1990/91:Bo518 yrkande 3 detta yrkande såvitt nu är i fråga,
res. 15(fp, v, mp)
18. beträffande utveckling av tätorter och lokalt näringsliv
m.m.
att riksdagen avslår motion 1990/91:518 yrkande 3 såvitt nu är
i fråga,
res. 16 (v, mp)
19. beträffande precisering av begreppet riksintresse
att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo518 yrkande 4,
res. 17 (mp)
20. beträffande Vättern som riksintresse avseende
färskvattenförsörjningen
att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo535,
res. 18 (c)
21. beträffande uttalande om den fysiska planeringen
att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo542,
res. 19 (m)
22. beträffande slopande av 4 kap. NRL
att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo35,
res. 20 (v)
23. beträffande utformning av 4 kap. 3 § NRL
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Bo506 och
1990/91:Bo534,
res. 21 (c, v, mp)
24. beträffande prövning av kommunikationsanläggningar
att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo527,
25. beträffande reglerna för ersättning till markägare
att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo31,
res. 22 (v, mp)
26. beträffande ändring i expropriationslagen
att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo38,
res. 23 (v, mp)
27. beträffande förklaring av de fyra huvudälvarna m.fl. som
nationalälvar
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Bo513 yrkande 1 såvitt
nu är i fråga, 1990/91:Bo533 yrkande 2, 1990/91:Bo544 och
1990/91:K241 yrkande 2,
res. 24 (fp, c, mp)
28. beträffande Emån
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo501,
1990/91:Bo513 yrkande 1, 1990/91:Bo518 yrkande 1 och
1990/91:Bo533 yrkande 1 det andra och fjärde yrkandet såvitt nu
är i fråga antar som bilaga 1 till detta betänkande och som
utskottets förslag betecknade lydelse till lag om ändring i
lagen (1987:12) om hushållning med naturresurser m.m. allt
såvitt förslaget inte behandlats under 14 ovan,
34. beträffande Indalsälvens delta
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Bo518 yrkande 2 och
1990/91:Bo536 yrkande 2,
res. 28 (v, mp)
35. beträffande samtliga orörda älvar, biflöden och åar
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Bo33 yrkande 8,
1990/91:Bo536 yrkande 1 såvitt nu är i fråga och 1990/91:Bo518
yrkande 5,
res. 29 (mp)
36. beträffande utbyggnad av minikraftverk
att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo514 yrkande 2,
res. 30 (v, mp)
37. beträffande vattenkraftens roll i energibalansen
att rikdagen avslår motionerna 1989/90:Bo503 yrkande 1,
1989/90:Bo550 yrkande 1, 1990/91:Bo514 yrkande 1 och
1990/91:Bo536 yrkande 1 de tre sistnämnda yrkandena såvitt nu är
i fråga,
res. 31 (mp)
38. beträffande ekologiskt byggande
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:Bo28, 1990/91:Bo34
yrkande 2 och 1990/91:Bo42 yrkandena 1--5 samt 7 och 8,
res. 32 (c)
res. 33 (v)
res. 34 (mp)
39. beträffande program för mätning av markradon
att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo27.
res. 35 (fp, c, mp)
Stockholm den 7 maj 1991
På bostadsutskottets vägnar
Agne Hansson
Närvarande: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Magnus
Persson (s), Knut Billing (m), Lennart Nilsson (s), Erling Bager
(fp), Bertil Danielsson (m), Nils Nordh (s), Gunnar Nilsson (s),
Siw Persson (fp), Birger Andersson (c), Jan Strömdahl (v), Kjell
Dahlström (mp), Britta Sundin (s), Berndt Ekholm (s), Nils
Fredrik Aurelius (m) och Marianne Carlström (s).
Reservationer
1. Översyn av NRL (mom. 1)
Agne Hansson (c), Erling Bager (fp), Siw Persson (fp), Birger
Andersson (c), Jan Strömdahl (v) och Kjell Dahlström (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar
med "Utskottet vill" och på s. 10 slutar med "av NRL" bort
ha följande lydelse:
NRL har nu varit i kraft i ca 4 år. Lagen har inte motsvarat
de förväntningar som knutits till den. Det har inte sällan visat
sig att det med åberopande av den inte varit möjligt att hävda
berättigade bevarandeintressen och ge dem den tyngd de bör ha.
En utvärdering av NRL bör göras. Det får anses lämpligt att
denna utvärdering görs av miljöskyddskommittén i dess fortsatta
arbete. Detta arbete kan lämpligen göras i samband med
kommitténs överväganden beträffande bl.a. vilka ändringar som
behövs när "NRL" tas in i en miljöbalk. Bostadsutskottet har i
yttrande till jordbruksutskottet enhälligt föreslagit att
föreskrifter motsvarande NRL tas in i en sådan balk. I en
miljöbalk är det, som också anförs i propositionen, viktigt att
kraven på en miljömedveten samhällsplanering skärps. Det är även
viktigt att miljöskyddskommittén i det fortsatta arbetet
också överväger hur de föreskrifter som i en miljöbalk i dag
motsvaras av NRL skall samordnas med NVL så att ett tydligare
samband än i dag uppnås.
Vad utskottet nu förordat innebär en anslutning till förslagen
i de båda partimotionerna Bo34 (c) yrkande 3 och Bo502 (fp)
yrkande 1. Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av
dessa yrkanden som sin mening ger regeringen till känna vad nu
anförts om översyn av NRL m.m.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:1.beträffande översyn av NRL
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo34 yrkande
3 och 1990/91:Bo502 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
2. Ansvaret för NRL på myndighetsnivå (mom. 2)
Erling Bager (fp), Siw Persson (fp), Jan Strömdahl (v) och
Kjell Dahlström (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10
börjar med "Motionärernas uppfattning" och slutar med "nu
anförts" bort ha följande lydelse:
Naturresursfrågorna på regeringsnivå avseende NRL överfördes
för något år sedan från bostadsdepartementet till
miljödepartementet. Detta var en åtgärd som bör bidra till att
stärka miljövårdens intressen. På myndighetsnivå bör en
motsvarande ändring göras så att ansvaret för NRL flyttas från
boverket till naturvårdsverket. Vad nu anförts ligger i linje
med utskottets uppfattning om att bevarandeintressena måste få
ett starkare skydd i de "NRL-föreskrifter" som skall ingå i en
miljöbalk.
Vad utskottet nu med anledning av folkpartiets partimotion
Bo502 yrkande 2 anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:2.beträffande ansvaret för NRL på myndighetsnivå
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo502 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Den lagtekniska lösningen avseende
miljökonsekvensbeskrivningar (mom. 3)
Erling Bager och Siw Persson (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11
börjar med "Utskottet har" och på s. 12 slutar med "Bo32 yrkande
1" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är det viktigt att
miljökonsekvensbeskrivningar införs som en del av det
bedömningsunderlag som behövs vid lokalisering av olika
verksamheter. Den lagtekniska lösning som valts i propositionen
och som innebär att sådana beskrivningar skall krävas enligt NRL
kan utskottet acceptera men endast som en övergångslösning.
Emellertid bör, så snart som möjligt, den lagtekniska lösningen
utformas så som förslogs i MBK-rapporten.
I rapporten föreslogs att ett krav på
miljökonsekvensbeskrivning skulle tas in i en särskild MKB-lag.
Denna lösning är att föredra framför den i propositionen valda,
bl.a. därför att kopplingen mellan sådana beskrivningar och NRL
bör minska. Utskottet har ovan också givit uttryck för
uppfattningen att en översyn av NRL bör göras. Det är, som
anförs i folkpartiets partimotion, svårt att inse hur ett
kapitel om miljökonsekvensbeskrivningar skulle göra NRL mera
överskådlig, lättillgänglig och användbar.
Åt miljöskyddskommittén bör uppdras att överväga den lösning
som föreslogs i MKB-rapporten och lägga fram förslag i huvudsak
i enlighet med vad i rapporten förordats. Den lagtekniska
lösning beträffande miljökonsekvensbeskrivningar som förs fram i
rapporten har under remissbehandlingen tillstyrkts av praktiskt
taget samtliga remissinstanser.
Sammanfattningsvis anser utskottet att regeringens förslag om
miljökonsekvensbeskrivningar som ett inslag i NRL kan accepteras
som en övergångslösning. Ett nytt förslag som utgår från vad i
MKB-rapporten förordats bör emellertid skyndsamt föreläggas
riksdagen.
Riksdagen bör med anledning av folkpartiets partimotion Bo32
yrkande 1 som sin mening ge regeringen detta till känna.
dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:3.beträffande den lagtekniska lösningen avseende
miljökonsekvensbeskrivningar
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo32 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Konkretisering av lagförslaget om
miljökonsekvensbeskrivningar (mom. 4)
Kjell Dahlström (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12
börjar med "Såvitt rör" och slutar med "om
miljökonsekvensbeskrivningar" bort ha följande lydelse:
Ett fullgott och konkret beslutsunderlag är nödvändigt när de
långsiktiga besluten skall fattas för att åstadkomma en
långsiktigt god hushållning med naturresurser. När en ordning
med miljökonsekvensbeskrivningar nu förs in i lagstiftningen är
det viktigt att en konkretisering av lagstiftningen görs så att
syftet med ändringarna i NRL m.m. också förs ut i den praktiska
hanteringen.
I det fortsatta arbetet bör miljöskyddskommittén ges i uppdrag
att skyndsamt lägga fram förslag i enlighet med vad nu anförts.
Utskottets ställningstagande ligger i linje med vad i
miljöpartiets partimotion Bo33 förordats. Ett tillkännagivande i
frågan bör göras.
dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:4.beträffande konkretisering av lagförslaget om
miljökonsekvensbeskrivningar
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo33 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Saklighet och opartiskhet i miljökonsekvensbeskrivningarna
(mom. 5)
Jan Strömdahl (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12
börjar med "I regeringens" och på s. 13 slutar med "Bo41 (v)
yrkande 3" bort ha följande lydelse:
Som anförs i motion Bo41 (v) bör det av lagstiftningen klart
framgå att miljökonsekvensbeskrivningarna skall vara opartiska
och sakliga. Det finns anledning att hävda dessa krav starkare
än vad som görs i propositionen, inte minst därför att sökanden
som avses bli den som skall bekosta och ansvara för
beskrivningarna annars kan få ett alltför stort inflytande över
utformningen av dem. 5 kap. 3 § förslaget till NRL bör ges en
utformning i enlighet med vad nu anförts.
dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:5.beträffande saklighet och opartiskhet i
miljökonsekvensbeskrivningarna
att riksdagen bifaller motion 1990/91:Bo41 yrkande 3 såvitt nu
är i fråga,
6. Länsstyrelsens beslutanderätt (mom. 6)
Jan Strömdahl (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13
börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "avstyrks sålunda"
bort ha följande lydelse:
Den ordning som föreslås i propositionen beträffande
länsstyrelsens inflytande avseende miljökonsekvensbeskrivningar
innebär att länsstyrelsens uppfattning i huvudsak skall komma
till uttryck i det remissförfarande som skall föregå olika
lokaliseringsbeslut. En bättre ordning är den som föreslås i
motion Bo41 (v) yrkande 4. Detta förslag innebär att
länsstyrelsen skall ges beslutanderätt angående godkännande av
miljökonsekvensbeskrivningarna. Ett förslag med denna innebörd
bör föreläggas riksdagen.
dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:6.beträffande länsstyrelsens beslutanderätt
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo41 yrkande 4
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Bedömning av beslut om miljökonsekvensbeskrivningar (mom.
7)
Kjell Dahlström (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13
börjar med "Såvitt avser" och på s. 14 slutar med "om
miljökonsekvensbeskrivningar" bort ha följande lydelse:
I en avvikande mening (mp) till näringsutskottets yttrande
anförs att det inte är tillfredsställande att myndigheter som
inte primärt är inriktade på prövning av miljöfrågor skall ha
ansvaret för att bedöma om föreliggande
miljökonsekvensbeskrivningar är tillräckliga. Bestämmelserna om
handläggning av tillståndsärenden enligt de i yttrandet
diskuterade lagarna -- ellagen, rörledningslagen och
kontinentalsockellagen -- bör såsom anförs i den avvikande
meningen utformas så att ett kompetent organ åläggs att på ett
tidigt stadium göra en sådan bedömning.
Bostadsutskottet, som instämmer i vad i den avvikande meningen
anförts, gör samma bedömning avseende
miljökonsekvensbeskrivningar beträffande ärenden enligt
farledslagen och enligt luftfartslagen.
Sammanfattningsvis anser bostadsutskottet att riksdagen med
anledning av miljöpartiets partimotion Bo33 yrkandena 4--7 som
sin mening bör ge regeringen till känna vad nu anförts om
bedömning av beslut om miljökonsekvensbeskrivningar. Regeringen
bör återkomma med förslag i enlighet med vad nu anförts.
dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:7.beträffande bedömning av beslut om
miljökonsekvensbeskrivningar
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo33 yrkandena
4--7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
8. Nollalternativ i miljökonsekvensbeskrivningar (mom. 8)
Knut Billing (m), Erling Bager (fp), Bertil Danielsson (m),
Siw Persson (fp), Kjell Dahlström (mp) och Nils Fredrik Aurelius
(m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14
börjar med "I propositionen" och slutar med "Bo33 (mp) yrkande
2" bort ha följande lydelse:
Som anförs i vissa motioner anges visserligen i propositionen
att det i en miljökonsekvensbeskrivning i normalfallet skall
redovisas ett nollalternativ, dvs. ett alternativ som utgår från
vilka konsekvenser m.m. som skulle inträffa om en utbyggnad e.d.
inte genomfördes.
Att regeringen anser det nödvändigt att ett nollalternativ
redovisas är bra. Bättre skulle vara om skyldigheten att
utarbeta ett nollalternativ, såsom också anförs i några
motioner, lagfästes. Utskottet föreslår att riksdagen hos
regeringen begär ett förslag med denna innebörd. Med det anförda
tillstyrker utskottet partimotionerna Bo30 (m), Bo32 (fp)
yrkande 2 och Bo33 (mp) yrkande 2.
dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:8.beträffande nollalternativ i
miljökonsekvensbeskrivningar
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo30,
1990/91:Bo32 yrkande 2 och 1990/91:Bo33 yrkande 2 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. Miljökonsekvensbeskrivningar i propositioner m.m. (mom. 10)
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15
börjar med "Även enligt" och slutar med "propositioner m.m."
bort ha följande lydelse:
Som förordas i partimotionerna Bo32 (fp) yrkande 3 och Bo36
(mp) yrkande 1 bör riksdagen genom ett tillkännagivande
understryka vikten av att miljökonsekvensbeskrivningar i
normalfallet bör ingå i propositioner med miljöpolitisk
inriktning. En sådan ordning ökar bl.a. oppositionspartiernas
möjligheter att bedöma miljökonsekvenserna av regeringens
förslag.
Vad nu anförts om redovisning i propositioner om
miljökonsekvensbeskrivningar bör riksdagen med anledning av de
ovan nämnda partimotionerna som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att moment 10 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:10.beträffande
miljökonsekvensbeskrivningar i propositioner m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo32 yrkande
3 och 1990/91:Bo36 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
10. Direktiv till vissa utredningar m.m. (mom 11)
Kjell Dahlström (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15
börjar med "Även beträffande" och slutar med "Motionen avstyrks"
bort ha följande lydelse:
Det är av stor betydelse att en redovisning av
miljökonsekvenser görs i propositioner med miljöpolitiskt
innehåll. Det är också viktigt att miljökonsekvenserna kan
bedömas på ett tidigt stadium i de utredningar som inte sällan
ligger till grund för regeringsförslagen. Mot denna bakgrund bör
utredningar och kommittéer i miljöfrågor ges i uppdrag att
presentera miljökonsekvensbeskrivningar. Detta bör anges i
direktiven till sådana utredningar.
Vad nu anförts bör riksdagen med anledning av miljöpartiets
partimotion Bo36 yrkande 2 som sin mening ge regeringen till
känna.
dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:11.beträffande direktiv till vissa
utredningar m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo36 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
11. Offentliga utfrågningar (mom. 12)
Kjell Dahlström (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15
börjar med "I propositionen" och slutar med "i ärendet" bort ha
följande lydelse:
Som anförs i miljöpartiets partimotion Jo111 är det viktigt
att allmänheten ges möjligheter till insyn och deltagande i
arbetet med miljökonsekvensbeskrivningar. En sådan beskrivning
är minst lika mycket en process som ett dokument. Möjligheterna
för berörda att delta i offentliga utfrågningar kan inte anses
tillgodosedda genom propositionen.
I yrkande 3 i miljöpartiets partimotion Bo33 framförs förslag
om att ett nytt lagförslag bör föreläggas riksdagen. I detta
förslag bör finnas föreskrifter om att allmänheten skall ges
rätt att medverka genom offentliga utfrågningar och ges rätt att
överklaga.
dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:12.beträffande offentliga utfrågningar
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo33 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
12. Miljökonsekvensbeskrivningar enligt PBL (mom.13)
Agne Hansson (c), Erling Bager (fp), Siw Persson (fp), Birger
Andersson (c), Jan Strömdahl (v) och Kjell Dahlström (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16
börjar med "Utskottet delar" och på s. 17 slutar med "enligt
PBL" bort ha följande lydelse:
Utskottet har ovan understrukit den vikt som PBL och NRL har
beträffande den fysiska planeringen. Det får närmast anses vara
ett olycksfall i arbetet att regeringen i propositionen inte
lägger fram förslag om att miljökonsekvensbeskrivningar skall
påfordras enligt PBL. I propositionen anges att kommunerna i
sitt arbete med frågor enligt PBL redan i dag i stor
utsträckning tillämpar ett system med
miljökonsekvensbeskrivningar. Av detta drar regeringen
slutsatsen att en komplettering i PBL inte nu behövs i syfte att
försäkra att sådana beskrivningar görs i PBL-sammanhang.
Utskottet drar den motsatta slutsatsen. Eftersom
miljökonsekvensbeskrivningar redan i dag i stor omfattning
förekommer i PBL-ärenden kan det inte innebära särskilt stor
omvälvning om denna ordning skulle lagfästas. Däremot skulle det
garanteras att sådana beskrivningar undantagslöst verkligen
skulle komma till utförande vid frågor enligt PBL på samma sätt
som enligt vissa andra lagar.
Utskottet tillstyrker med det anförda motionerna Bo40 (mp),
Bo41 (v) yrkande 2, Bo42 (mp) yrkande 6 och Bo244 (c) yrkande 4
om att ett lagfäst krav på miljökonsekvensbeskrivningar enligt
PBL. Ett tillkännagivande till regeringen enligt motionerna om
att regeringen skall återkomma till riksdagen i ärendet bör
sålunda göras.
dels att moment 13 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:13.beträffande
miljökonsekvensbeskrivningar enligt PBL
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo37,
1990/91:Bo40, 1990/91:Bo41 yrkande 2, 1990/91:Bo42 yrkande 6
och 1990/91:Bo244 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
13. Lag om ändring i NRL m.m. (mom. 14)
Under förutsättning av bifall till reservation 5
Jan Strömdahl (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17
börjar med "Med hänvisning" och slutar med "ställningstagande
ovan" bort ha följande lydelse:
Utskottet har ovan tillstyrkt förslaget i motion Bo41 (v) om
det att i 5 kap. 3 § regeringsförslaget skall införas regler om
opartiskhet och saklighet vid miljökonsekvensbeskrivningar.
Lagförslagets nu diskuterade paragraf bör innehålla regler om
detta. Utskottet tillstyrker motionen i denna del och i övrigt
yrkandena 1, 5 och 6 i propositionen.
dels att moment 14 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:14.beträffande lag om ändring i NRL
m.m.
att riksdagen
a) med anledning av proposition 1990/91:90 yrkande 1 och
motion 1990/91:Bo41 yrkande 3 såvitt nu är i fråga antar vid
propositionen och till detta betänkande som bilaga 1 fogat
förslag till lag om ändring i lagen (1987:12) om hushållning med
naturresurser med den ändring att 5 kap. 3 § skall ges följande
lydelse:
Miljökonsekvensbeskrivningen skall vara sakligt grundad och
opartisk. Den skall möjliggöra en samlad bedömning.
b) att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:90
yrkandena 5 och 6 antar vid propositionen och till detta
betänkande som bilaga 1 fogat förslag till lag om ändring i
lagen (1983:293) om inrättande, utvidgning och avlysning av
allmän farled och allmän hamn samt lag om ändring i lagen
(1977:493) om kommunal energiplanering,
14. Lag om ändring i lagen (1991:46) om ändring i lagen
(1987:12) om hushållning med naturresurser m.m. (mom. 16)
Jan Strömdahl (v) och Kjell Dahlström (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18
börjar med "Utskottet delar" och slutar med "detta betänkande"
bort ha följande lydelse:
Vid behandling av frågan om att skötsellagen och
skogsvårdslagen bör tas in bland de lagar som finns i 1 kap. 2 §
NRL anfördes förra året i en reservation (v, mp) följande:
Enligt lagen om hushållning med naturresurser skall "Marken,
vattnet och den fysiska miljön i övrigt -- -- -- användas så att
en från ekologisk och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god
hushållning främjas". Detta gäller dock inte uttryckligen jord-
och skogsbruket vars lagstiftning inte är underordnad
naturresurslagens hushållningsaspekter. På senare tid har de
areella näringarnas miljökonsekvenser alltmer blivit kända och
besvärande. Utskottet anser därför att jordbruks- och
skogsvårdslagstiftningen nu skall inordnas under
naturresurslagstiftningen så att dessa näringar får en skärpt
skyldighet att ta hänsyn till värdefull och ekologiskt känslig
natur och övriga krav på hushållning enligt NRL.
Den i motion Bo41 (v) återigen aktualiserade frågan bör lösas
på det sätt som där föreslagits. Frågan om huruvida de båda
lagarna skall anknytas till NRL har underställts riksdagen i
stort sett varje år sedan lagens tillkomst. Det finns inte
anledning att ytterligare avvakta med att ta in de båda lagarna
i NRL. Riksdagen bör tillstyrka yrkande 2 i propositionen med
det tillägg i 1 kap 2 § NRL som blir följden av ett bifall till
motionen.
dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:16.beträffande lag om ändring i lagen
(1991:46) om ändring i lagen (1987:12) om hushållning med
naturresurser m.m.
att riksdagen med anledning av proposition 1990/91:90 yrkande
2 och motion 1990/91:Bo41 yrkande 1 antar det lagförslag som
framgår av bilaga 2 till detta betänkande.
15. Mineralutvinning inom de obrutna fjällområdena (mom. 17)
Erling Bager (fp), Siw Persson (fp), Jan Strömdahl (v) och
Kjell Dahlström (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18
börjar med "Motsvarande yrkande" och slutar med "fråga avstyrks"
bort ha följande lydelse:
Innebörd av förslagen i partimotionerna Bo502 (fp) och Bo518
(mp) är att 3 kap. 1 § andra stycket andra meningen NRL bör utgå
ur lagen. Denna mening lyder:
"Om det finns särskilda skäl utgör bestämmelserna heller inte
hinder för anläggningar för utvinning av sådana fyndigheter av
ämnen eller material som avses i 2 kap. 7 § andra stycket."
Med hänvisning till denna föreskrift blir det möjligt att
tillåta sådana ingrepp i de obrutna fjällområdena att vissa
oersättliga värden som finns där kommer att urholkas eller helt
försvinna. Att så får ske kan inte accepteras. Riksdagen bör med
anledning av de nu behandlade motionerna som sin mening ge
regeringen till känna att NRL bör ändras i nu berört avseende.
Riksdagen bör föreläggas förslag till ändring i NRL i enlighet
med vad som nu anförts.
dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:17.beträffande mineralutvinning inom de
obrutna fjällområdena
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo502
yrkande 3 och 1990/91:Bo518 yrkande 3 detta yrkande såvitt nu
är i fråga som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
16. Utveckling av tätorter och lokalt näringsliv m.m. (mom.
18)
Jan Strömdahl (v) och Kjell Dahlström (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18
börjar med "Även vad" och slutar med "sin uppfattning" bort ha
följande lydelse:
I en reservation (v, mp) till bostadsutskottets betänkande
förra året (1989/90:BoU17) konstaterades att det finns anledning
skärpa det skydd NRL bör ge de geografiska områden som är
uppräknade i 3 kap. 2--6 §§ NRL. Att natur- och kulturvärdena
många gånger väger lätt i jämförelse med exploateringsintressena
finns många exempel på. Utskottet, som ansluter sig till vad i
förra årets reservation anförts, förordar att riksdagen med
anledning av miljöpartiets partimotion Bo518 yrkande 3 såvitt nu
är i fråga hos regeringen begär ett förslag i enlighet med
motionärernas förslag.
dels att moment 18 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:18.beträffande utveckling av tätorter och
lokalt näringsliv m.m.
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo518 yrkande 3
såvitt nu är i fråga som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
17. Precisering av begreppet riksintresse (mom. 19)
Kjell Dahlström (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18
börjar med "Vid behandlingen" och på s. 19 slutar med "avstyrks
således" bort ha följande lydelse:
Naturvårdsverkets lista över riksintressanta områden bör
lagfästas i enlighet med vad i miljöpartiets partimotion Bo518
föreslås. En precisering av begreppet riksintresse avseende
natur- och kulturmiljövården bör också göras.
dels att moment 19 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:19. beträffande precisering av begreppet
riksintresse
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo518 yrkande 4
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
18. Vättern som riksintresse avseende färskvattenförsörjningen
(mom. 20)
Agne Hansson och Birger Andersson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19
börjar med "Som utskottet" och slutar med "våren 1991" bort ha
följande lydelse:
I en reservation (c) till bostadsutskottets betänkande om NRL
anfördes följande beträffande Vättern som riksintresse avseende
färskvattenförsörjningen:
Vättern, i storleksordning Sveriges näst största insjö, har
mycket stor betydelse för vattenförsörjningen i norra Götaland.
Den stora vattenytan är uppdelad på fyra län: Jönköping,
Skaraborg, Östergötland och Örebro. Ett antal kommuner och ett
tjugotal tätorter tar i dag sitt förskvatten från Vättern. Minst
200 000 människor får i dag Vätternvatten i sina kranar.
Som färskvattenreservoar är Vättern av nationellt intresse.
Försurning och andra miljöförändringar gör Vättern mera
betydelsefull på längre sikt för ett större område än det som i
dag utnyttjar sjön. Målsättningen måste därför vara att dess
vatten för framtiden alltid skall kunna placeras i högsta klass
när det gäller vattenkvalitet.
Det krävs att man lyfter skydddsfrågan till nationell nivå.
Vättern bör vara ett riksobjekt och dess vatten hanteras på ett
sådant sätt. Riksdagen bör därför med anledning av motion Bo506
(c) uttala att Vättern är riksobjekt som färskvattentäkt enligt
NRL och skall omgärdas med speciella skyddsbestämmelser.
Utskottet delar uppfattningen i reservationen. Med anledning
av den nu aktuella motionen Bo535 (c) förordar utskottet att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ändringar
görs i NRL så att syftet med motionen uppnås. Regeringen bör
återkomma till riksdagen i ärendet.
dels att moment 20 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:20. beträffande Vättern som riksintresse
avseende färskvattenförsörjningen
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo535 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
19. Uttalande om den fysiska planeringen (mom. 21)
Knut Billing, Bertil Danielsson och Nils Fredrik Aurelius
(alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20
börjar med "Som utskottet" och slutar med "Bo542 (m) avstyrks"
bort ha följande lydelse:
Riksdagen gjorde vid behandlingen av NRL motivuttalanden om
möjligheterna att genom förtätning och komplettering av
bebyggelsen bl.a. i våra skärgårdssamhällen behålla den
kulturbygd som där finns och som ur olika synpunkter är
betydelsefull för många människor. I propositionen med förslag
till NRL anfördes i fråga om fritidsbebyggelsen att den starka
restriktiviteten i fråga om tillkomsten av ny sådan bebyggelse
skulle kunna eftersättas då det gällde komplettering av
befintlig bebyggelse. Riksdagen hade ingen erinran mot vad i
propositionen i denna del anförts.
Som framhålls i motion Jo815 (m) har, trots gjorda uttalanden
av regering och riksdag, den förtätning och komplettering som
ansågs lämplig inte kommit till stånd. Riksdagen bör upprepa
sina tidigare uttalanden och fästa uppmärksamheten på de
planeringsriktlinjer som bör vägleda utformningen av
skärgårdssamhällena. Kommunerna bör informeras om statsmakternas
inställning i nu berört avseende. Ett tillkännagivande enligt
förslaget i motion Bo542 (m) bör sålunda göras.
dels att moment 21 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:21. beträffande uttalande om den fysiska
planeringen
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo542 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
20. Slopande av 4 kap. NRL (mom. 22)
Jan Strömdahl (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20
börjar med "4 kap. är" och slutar med "4 kap. NRL" bort ha
följande lydelse:
Som anförs i vänsterpartiets partimotion Jo115 innebär
utformningen av 4 kap. NRL att regeringen i princip prövar
lokaliseringen av stora anläggningar innan koncessionsnämnden
sätter villkoren. Valet av plats kan därefter inte påverkas.
Detta är en tveksam tågordning.
Utskottet anser att miljöskyddskommittén i sitt forsatta
arbete bör pröva att helt slopa 4 kap. NRL och att flytta över
lokaliseringsprövningen -- inkl. en obeskuren kommunal
vetorätt-- till miljöskyddslagen.
Detta bör ges riksdagen till känna. Med det anförda
tillstyrker utskottet vänsterpartiets partimotion Bo35.
dels att moment 22 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:22. beträffande slopande av 4 kap. NRL
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo35 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
21. Utformning av 4 kap. 3 § NRL (mom. 23)
Agne Hansson (c), Birger Andersson (c), Jan Strömdahl (v) och
Kjell Dahlström (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20
börjar med "Utskottet gjorde" och slutar med "Bo534 (mp)
avstyrks" bort ha följande lydelse:
Utskottet beslöt förra året (1989/90:BoU20) att göra vissa
förändringar av 4 kap. 3 § NRL. Dessa ändringar innebar att
viktiga inskränkningar gjordes i det kommunala vetot. Bl.a. är
det möjligt för regeringen att mot en kommuns vilja besluta om
tillkomsten och lokaliseringen av anläggningar för
kärnkraftsavfall, miljöfarligt avfall och stora
energianläggningar.
Som anförs i motion Bo506 (c) innebär den genomförda
inskränkningen i den kommunala vetorätten att grunden för en
stor del av den kommunala självstyrelsen rycks undan. Därmed
minskar människornas möjligheter att själva kunna påverka sin
livsmiljö. Liknande synpunkter förs fram i motion Bo534 (mp). I
denna motion anförs att borttagandet av det kommunala vetot är
en från miljösynpunkt oacceptabel åtgärd.
Riksdagen bör skyndsamt föreläggas förslag så att de år 1990
av riksdagen beslutade ändringarna avseende uppluckringen av det
kommunala vetot undanröjs.
Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av motionerna
Bo506 (c) och Bo534 (mp) som sin mening ger regeringen detta
till känna.
dels att moment 23 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:23. beträffande utformning av 4 kap. 3 §
NRL
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo506 och
1990/91:Bo534 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
22. Reglerna för ersättning till markägare (mom. 25)
Jan Strömdahl (v) och Kjell Dahlström (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21
börjar med "I samband" och slutar med "markägare avstyrks"
bort ha följande lydelse:
I motion Bo31 (v) tas upp frågan om reglerna för ersättning
till markägare vid intrång. Motionärerna föreslår att de nu
gällande reglerna som infördes i samband med riksdagens beslut
om PBL och NRL år 1986 avskaffas.
Motiven för motionsförslagen finns i motion Jo109. I denna
motion erinras om att 1986 års beslut innebar att bedömningen av
vad som skall anses vara avsevärt försvårande av pågående
markanvändning numera relateras till "berörd del" och inte såsom
tidigare till hela fastigheten. Denna förändring har, såsom
också framhålls i motionen, inneburit kraftigt försämrade
möjligheter för natur- och miljövården att hävda och få gehör
för berättigade intressen.
Utskottet instämmer med vad i motionen föreslagits om att
reglerna om intrångsersättning till markägare bör ändras så att
bedömningen av vad som skall anses vara avsevärt försvårande av
pågående markanvändning relateras till hela brukningsenheten och
inte till "berörd del".
En nu förordad regel kan emellertid få negativa effekter för
enskilda markägare med mindre markinnehav. I sådana fall bör
finnas möjlighet att erbjuda bytesarealer.
Vad som nu med anledning av motion Bo31 (v) anförts om ändrade
ersättningsregler vid markintrång m.m. bör ges regeringen till
känna. Riksdagen bör skyndsamt föreläggas förslag i enlighet med
vad i motionen förordats.
dels att moment 25 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:25. beträffande reglerna för ersättning
till markägare
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo31 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
23. Ändring i expropriationslagen (mom. 26)
Jan Strömdahl (v) och Kjell Dahlström (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21
börjar med "Utskottet vill" och slutar med "partimotion Bo38"
bort ha följande lydelse:
De regler om markavvattning som finns i naturvårdslagen kan
anses acceptabla när det gäller att bevara våra våtmarker. De är
däremot inte tillräckliga när det gäller att återskapa våtmarker
eller skapa nya. För att nå detta syfte är det som anförs i
miljöpartiets partimotion Bo38 nödvändigt med ändringar i
expropriationslagen så att det blir möjligt att expropriera mark
också av miljöskäl. Denna fråga bör övervägas
antingen av miljöskyddskommittén i dess fortsatta arbete eller i
annan ordning. Riksdagen bör skyndsamt föreläggas ett förslag i
frågan.
Detta bör riksdagen med anledning av miljöpartiets partimotion
Bo38 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 26 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:26. beträffande ändring i
expropriationslagen
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo38 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
24. Förklaring av de fyra huvudälvarna m.fl. som nationalälvar
(mom. 27)
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22
börjar med "Vid behandling" och slutar med "om nationalälvar"
bort ha följande lydelse:
De fyra huvudälvarna samt vissa andra älvar skulle ges ett
ökat skydd om de förklarades som nationalälvar. En sådan åtgärd
skulle göra det möjligt att skydda inte bara själva älvarna utan
även miljön i deras närhet. En förklaring som nationalälvar
skulle dessutom vara av stort symbolvärde och en tyngd åt det
bevarandevärde som dessa älvar enligt riksdagens mening har.
Utskottet delar uppfattningen i motionerna Bo533 (fp) yrkande
2, Bo544 (c) och K241 (mp) yrkande 2 om att riksdagen efter
vissa överväganden bör föreläggas ett förslag i frågan.
dels att moment 27 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:27. beträffande förklaring av de fyra
huvudälvarna m.fl. som nationalälvar
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo513
yrkande 1 såvitt nu är i fråga, 1990/91:Bo533 yrkande 2,
1990/91:Bo544 och 1990/91:K241 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
25. Voxnan uppströms Edsbyn och Hårkan (mom.31)
Agne Hansson (c), Erling Bager (fp), Siw Persson (fp), Birger
Andersson (c), Jan Strömdahl (v) och Kjell Dahlström (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23
börjar med "Några nya" och slutar med "fråga avstyrks" bort ha
följande lydelse:
Med anledning av den nu behandlade fp-motionen vill utskottet
anföra följande:
Hårkan
I reservationer (fp, c, vpk) till bostadsutskottets
betänkanden BoU 1983/84:30 och BoU 1984/85:25 har redovisats
motiv för att undanta Hårkan från utbyggnad. Bl.a. redovisades
att en massiv lokal och regional opinion motsatte sig att
projekten fördes till vattenkraftsplanen. Samma uppfattning
redovisades av tunga centrala myndigheter, politiska
organisationer och Älvräddarnas samorganisation. Skäl för att
inte bygga ut älvsträckan är bl.a. dess läge nära Östersund,
dess tillgänglighet och dess betydelse för fiske och
kulturminnesvård.
Vad tidigare anförts står fast. Hårkan bör omfattas av det
skydd NRL ger. I 3 kap. 6 § bör därför beträffande Indalsälven
ordet "Hotagen" utbytas mot ordet "Högfors".
Voxnan uppströms Edsbyn
Att riksdagen har beslutat undanta Hylströmmen i Voxnan är
tillfredsställande. Emellertid har Voxnan därutöver stora
bevarandevärden. Det finns därför goda skäl för riksdagen att ge
sin anslutning till motionsförslag i vilka förordas att "Voxnan
uppströms Edsbyn" skall undantas från utbyggnad.
dels att moment 31 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:31. beträffande Voxnan uppströms Edsbyn och
Hårkan
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo533 yrkande 1
såvitt nu är i fråga beslutar
a) anta ändringar i 3 kap. 6 § lagen (1987:12) om hushållning
med naturresurser m.m. av innebörd i vad avser Indalsälven att
ordet "Hotagen" ersätts av ordet "Högfors" och i vad avser
Ljusnan att orden "Hylströmmen i Voxnan" byts ut mot orden
"Voxnan uppströms Edsbyn",
b) att de under a) föreslagna ändringarna träder i kraft den 1
juli 1991,
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23
börjar med "Utskottet finner" och på slutar med "denna del" bort
ha följande lydelse:
Med anledning av den nu behandlade fp-motionen vill utskottet
anföra följande:
Meåforsen
Utskottet delar uppfattningen i motionen om att Meåforsen i
Ångermanälven bör ingå i NRL. I reservationer till betänkandena
BoU 1983/84:30, BoU 1984/85:25, BoU 1986/87:3 och 9 samt
1988/89:BoU12 har frågan om Meåforsen aktualiserats. Nu liksom
vid behandling av motsvarande fråga i en reservation (fp, mp)
förra året 1990/91:BoU17 hänvisar utskottet till dessa tidigare
ställningstaganden.
Riksdagen bör skyndsamt föreläggas förslag så att älvsträckan
kommer att omfattas av NRL. Detta bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.
Jaurekaska
Projektet Jaurekaska i Luleälven anses av sökanden inte
ekonomiskt lönsamt. Det kommer därför inte att förverkligas.
Älvsträckan har dessutom sådana natur- och kulturmiljövärden att
den bör omfattas av NRL. Utskottet tillstyrker med det anförda
motion Bo533 (fp). I reservationer till betänkandena BoU
1983/84:30, BoU 1986/87:3 och 9, 1988/89:BoU12 samt
1989/90:BoU17 har givits uttryck för samma uppfattning.
Riksdagen bör med anledning av fp-motionen som sin mening ge
regeringen till känna vad nu anförs om skydd även av projektet
Jaurekaska.
dels att moment 32 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:32. beträffande Meåforsen och Jaurekaska
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo533 yrkande 1
såvitt nu är i fråga som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
27. Haverö strömmar (mom. 33)
Kjell Dahlström (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23
börjar med "Vid behandlingen" och på s. 24 slutar med
"aktualiserade frågorna" bort ha följande lydelse:
Det är bra att Haverö strömmar omfattas av NRL-skyddet och att
älvsträckan därmed inte kan byggas ut för kraftändamål. Det bör
emellertid inte heller vara möjligt att förändra områdets
karaktär genom nya dammbyggen och genom ett vägbygge. De nya
hoten mot området kan till inte ringa del omintetgöra det skydd
som älvsträckan avsågs få genom att den togs in i NRL.
Riksdagen bör genom ett tillkännagivande till regeringen ge
uttryck för uppfattningen att åtgärder bör vidtas i avsikt att
bevara områdets karaktär. Något vägbygge bör över huvud taget
inte genomföras.
dels att moment 33 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:33. beträffande Haverö strömmar
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo516 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
28. Indalsälvens delta (mom. 34)
Jan Strömdahl (v) och Kjell Dahlström (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24
börjar med "Även denna" och på slutar med "Bo536 (mp) yrkande 2"
bort ha följande lydelse:
Med anledning av miljöpartiets partimotion Bo518 och motion
Bo536 (mp) om bevarande av Indalsälvens delta vill utskottet
erinra om att deltat är landets största havsdelta. Det är också
den största kvarvarande resten av den naturmiljö som tidigare
var knuten till främst Indalsälven. Älven är numera kraftigt
utbyggd och dämd. I deltat återfinns många av de växter som förr
var allmänna längs hela dalen. Det gäller såväl den lilla och
hotade ävjepilörten som det mycket sällsynta klådriset (som är
landets enda tamarisk). Deltat är också en viktig rastplats och
häcklokal för flyttande fåglar av olika slag, varav många är
hotade, sällsynta och upptagna i bl.a. Bernkonventionen. På
flera av deltats öar finns numera mäktiga lövskogar (mest al)
som rymmer en alltmer hotad flora och fauna. Särskilt stor
uppmärksamhet har ett fåtal observationer av den akut
utrotningshotade vitryggiga hackspetten rönt.
Deltat bör omfattas av skydd enligt NRL. Det bör inte komma i
fråga att genomföra ytterligare exploateringar som påverkar
deltat och dess unika natur m.m.
Vad utskottet nu anfört om NRL-skydd av Indalsälvens delta bör
ges regeringen till känna.
dels att moment 34 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:34. beträffande Indalsälvens delta
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo518
yrkande 2 och 1990/91:Bo536 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
29. Samtliga orörda älvar, biflöden och åar (mom.35)
Kjell Dahlström (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24
börjar med "Som utskottet" och slutar med "Västernorrlands län"
bort ha följande lydelse:
Sverige är ett land med nästan helt utbyggd vattenkraft.
Fortsatt utbyggnad av vattenkraft måste därför stoppas i de få
orörda älvarna och biflödena. De sista orörda älvarna och
älvsträckningarna fungerar inte sällan som radiobiotoper för
många arter som trängts undan av tidigare vattenkraftsutbyggnad.
Riksdagen bör hos regeringen begära förslag till ändringar i
NRL så att syftet med de nu behandlade mp-motionerna kan
förverkligas. Detta bör ges regeringen till känna.
dels att moment 35 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:35. beträffande samtliga orörda älvar,
biflöden och åar
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo33 yrkande
8, 1990/91:Bo536 yrkande 1 såvitt nu är i fråga och
1990/91:Bo518 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
30. Utbyggnad av minikraftverk (mom. 36)
Jan Strömdahl (v) och Kjell Dahlström (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25
börjar med "Såvitt i" och slutar med "av minikraftverk" bort ha
följande lydelse:
Motivet för yrkande 2 i motion Bo514 (mp) finns i motion
Jo732. I denna motion anförs -- med utgångspunkt för
förhållandena i Jämtlands län -- att länet fått betala ett högt
pris för landets välfärd. Nästan alla vattendrag i länet är
utbyggda. Vattenutbyggnadsepoken kan dock tyvärr inte betraktas
som avslutad. Exploateringshotet kvarstår på olika sätt bl.a.
genom planer på utbyggnad av minikraftverk. Sådana planer måste
skrinläggas. Om det är nödvändigt bör NRL ändras.
Vad utskottet nu anfört om ett stopp för utbyggnad av
minikraftverk bör riksdagen med anledning av motion Bo514 (mp)
yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 36 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:36. beträffande utbyggnad av
minikraftverk
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo514 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
31. Vattenkraftens roll i energibalansen (mom. 37)
Kjell Dahlström (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25
börjar med "Utskottet har" och på s. 26 slutar med "reellt
syfte" bort ha följande lydelse:
Riksdagen bör genom ett uttalande bekräfta sin uppfattning om
att vattenkraftsutbyggnadsepoken är slut och att det inte är
aktuellt att gå ifrån den av riksdagen tidigare beslutade
vattenkraftsplanen. Tvärtom finns anledning hävda att några nya
projekt om utbyggnad av vattenkraft inte skall förverkligas.
Riksdagen ansluter sig med det anförda till motionerna
1989/90:Bo503 (fp) yrkande 1, motion 1989/90:Bo550 (mp) yrkande
1, 1990/91:Bo514 (mp) yrkande 1 och motion 1990/91:Bo536 (mp)
yrkande 1, de tre sistnämnda yrkandena såvitt nu är i fråga, och
föreslår att riksdagen med anledning av motionerna som sin
mening ger regeringen till känna vad nu anförts om att
vattenkraftsutbyggnadsepoken är avslutad.
dels att moment 37 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:37. beträffande vattenkraftens roll i
energibalansen
att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo503
yrkande 1, 1989/90:Bo550 yrkande 1, 1990/91:Bo514 yrkande 1 och
1990/91:Bo536 yrkande 1, de tre sistnämnda yrkandena såvitt nu
är i fråga,
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
32.Ekologiskt byggande (mom. 38)
Agne Hansson och Birger Andersson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26
börjar med "Utskottet delar" och på s. 27 slutar med "till dem"
bort ha följande lydelse:
I bostadsutskottets betänkande 1990/91:BoU12 anfördes i en
c-reservation följande med anledning av vissa motioner om
ekologiskt byggande:
Det är en grundläggande regel för all verksamhet att den måste
ske på ett sådant sätt och i en sådan omfattning att den brukar
våra gemensamma tillgångar utan att förbruka dem. Ett ekologiskt
system i balans förutsätter att de resurser som tas ut ur
systemet ersätts och att inga nya faktorer tillförs som inte har
sitt ursprung där. Uppfylls inte dessa villkor uppstår obalanser
i systemet som i sin tur kan ge svåra störningar i vår miljö och
i våra livsbetingelser.
En bra boendemiljö förutsätter, som framhålls i motion Bo242
(c), ett boende och en bebyggelsemiljö som hushållar väl med
naturens resurser. Detta innebär bl.a. att boendet bättre än
hittills måste anpassas till det ekologiska systemet och till
behovet av en bättre och effektivare energianvändning. Byggandet
skall sålunda ske på ett sådant sätt att störningar i naturen
undviks och bebyggelsen planeras så att stor hänsyn tas till
närmiljön. I ett ekologiskt system finns det alltid ett nära
samband och ett ömsesidigt beroende till vilket stor hänsyn
måste tas. Utan att försvåra en önskvärd integritet och behovet
av avskildhet bör dessa grunder utgöra en norm i ett ekologiskt
boende.
Sammanfattningsvis bör sålunda bostadspolitiken präglas av en
helhetssyn som omfattar alla och som bättre tar hänsyn till de
ändliga naturresurserna. Den framtida bostadspolitiken måste
därför på ett helt annat sätt än hittills inriktas på en bättre
boendemiljö och på ett ekologiskt anpassat byggande och boende.
För att nå de uppsatta målen för ett resursbevarande och
miljöanpassat boende krävs det en rad åtgärder i enlighet med
förslagen i motionerna Bo242 (c) och Bo244 (c). Bland dessa
åtgärder märks bl.a.
införandet av byggnadsregler som är utformade så att ekologisk
teknik m.m. stimuleras fram,
en mera systematisk användning av miljökonsekvensbeskrivningar
som beslutsunderlag,
förbättrad energihushållning i bebyggelsen,
en energiförsörjning som bygger på förnybar energi samt
effektivare och mera miljövänliga sätt för avfallshantering.
Utskottet delar uppfattningen i reservationen. Vad nu anförts
bör riksdagen med anledning av centerpartiets partimotion Bo34
yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna. Även
förslagen i motionerna Bo28 (s) och Bo42 (mp) yrkandena 1--5, 7
och 8 får anses tillgodosedda med vad nu anförts.
dels att moment 38 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
38. beträffande ekologiskt byggande
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo28,
1990/91:Bo34 yrkande 2 och 1990/91:Bo42 yrkandena 1--5 samt 7
och 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
33.Ekologiskt byggande (mom. 38)
Jan Strömdahl (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26
börjar med "Utskottet delar" och på s. 27 slutar med "till dem"
bort ha följande lydelse:
I bostadsutskottets betänkande 1990/91:BoU12 anfördes i en
v-reservation följande med anledning av vissa motioner om
ekologiskt byggande:
Som framhålls i motion Bo235 (v) måste ekologi, i detta fall
definierat som resurshushållning och kretsloppstänkande,
genomsyra hela bostadsbyggandet och bostadsplaneringen. Även om
det under senare år har genomförts flera ekobyprojekt och andra
mindre projekt baserade på ekologiska principer så är detta inte
tillräckligt. Med utgångspunkt i de hittills vunna
erfarenheterna är det nu dags att låta allt byggande ske på
ekologisk grund. Den sociala grunden för bostadsbyggandet måste
således kompletteras med en ekologisk.
Grundprinciperna för det nu förordade byggandet bör bl.a. vara
hushållning med energi och naturresurser,
kretsloppstänkande samt
demokratisering och lokalt beslutsfattande.
Dessa grundprinciper kan i sin tur konkretiseras i en rad
punkter som bygger bl.a. på erfarenheterna av till dags dato
genomförda s.k. ekobyprojekt. Häri bör bl.a. ingå
källsortering av avfallet,
tillvaratagande av avlopp som kan renas och återanvändas för
t.ex. bevattning,
lokal produktion av energi,
luftväxling och ventilation genom utvecklat självdrag m.m.,
bättre utnyttjande av solens energi,
uppvärmning baserad på förnyelsebara lokala energikällor samt
ökad användning av lokala vattentäkter m.m.
De nu förordade principerna bör tillämpas såväl vid
nyproduktion som vid ombyggnad och förbättring av det befintliga
bostadsbeståndet. För att nå det eftersträvade ekologiska
byggandet fordras dock lagändringar och andra kompletteringar av
gällande bestämmelser m.m. så att den ekologiska grundprincipen
framhävs. Det gäller bl.a. ändringar i plan- och bygglagen,
renhållningsförordningen och VA-lagen. Dessutom bör de
ekologiska principerna vara vägledande när
tillämpningsföreskrifterna till det nya
bostadsfinansieringssystemet utarbetas.
Utskottet delar den i reservationen framförda uppfattningen.
Riksdagen bör med anledning av de nu behandlade motionerna (s),
(c) och (mp) som sin mening ge regeringen till känna vad i
reservationen anförts om ekologiskt byggande.
dels att moment 38 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
38. beträffande ekologiskt byggande
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo28,
1990/91:Bo34 yrkande 2 och 1990/91:Bo42 yrkandena 1--5 samt 7
och 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
34.Ekologiskt byggande (mom. 38)
Kjell Dahlström (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26
börjar med "Utskottet delar" och på s. 27 slutar med "till dem"
bort ha följande lydelse:
I bostadsutskottets betänkande 1990/91:BoU12 anfördes i en
mp-reservation följande med anledning av vissa motioner om
ekologiskt byggande:
Bostadsutskottet delar den i miljöpartiet de grönas
partimotion Bo233 framförda uppfattningen att allt nybyggande
skall ske utifrån ett strikt kretsloppstänkande. Samtidigt finns
det naturligtvis inte någon anledning att begränsa dessa
ekologiska krav till att enbart avse nybyggande. Även den
befintliga bebyggelsen bör sålunda successivt anpassas till alla
rimliga ekologiska krav utan att arkitektoniska värden
fördärvas. I korthet innebär dessa utgångspunkter att bostäderna
skall integreras med natur, odling, historisk bebyggelse,
bostadsnära arbetsplatser, transporter och avfallshantering.
I likhet med motionärerna kan utskottet konstatera att
intresset för ekologiskt byggande har ökat markant under de
senaste åren. Samtidigt är det uppenbart att begreppet
ekologiskt byggande i sig används på ett sätt som inte alltid är
entydigt eller jämförbart. Det är sålunda i många fall svårt att
bedöma i vilken utsträckning ett visst projekt eller bygge
verkligen är ekologiskt anpassat. Som ett första steg i den
fortsatta utvecklingen av ett på ekologisk grund baserat
byggande och boende bör därför ett entydigt ekologiskt
byggnadsbegrepp fastställas. Detta begrepp skall sedan ligga
till grund för de regler i bl.a. naturresurslagen samt plan- och
bygglagen som styr planering och byggande. Det bör dessutom
utgöra en förutsättning för att statligt bostadsstöd skall utgå.
Även om det på grund av enskilda människors och gruppers
kunskaper och intresse har vuxit fram flera ekobyprojekt m.m.
tvingas utskottet notera att samhällets hittillsvarande insatser
på området inte varit tillräckliga. Förutom de ovan angivna
lagstiftningsåtgärderna m.m. fordras därför medvetna satsningar
från stat, kommun och berörda myndigheter m.fl. för att på ett
mera konkret sätt än hittills främja ekologiskt byggande. Som
ett första steg i en sådan medveten satsning bör medel anslås
över statsbudgeten. I enlighet med förslagen i miljöpartiet de
grönas partimotion Bo233 bör således 100 milj.kr. anvisas för
stöd till ekologiskt byggande för utveckling av nya byggmetoder
m.m. och 3 milj.kr. för inrättandet av en professur i ämnet
ekologiskt byggande. Av det förstnämnda beloppet bör 5 milj. kr.
användas för att vidareutveckla det s.k. ekokommunprojektet.
Utöver det nu förordade ekonomiska stödet bör kompletterande
åtgärder sättas in. Det gäller dels utredningsinsatser avseende
ekologiskt byggande, dels insatser som syftar till att säkra
ekologins roll i byggprocessen. Som exempel på det sistnämnda
slaget av insatser kan nämnas storleksbegränsning av
byggentreprenader och en vidareutveckling av arkitektens roll i
plan- och byggprocessen.
Ett grundläggande inslag i ett ekologiskt anpassat byggande
utgör hanteringen av vatten- och avloppsfrågorna. De lösningar
som i dag finns för att ta hand om avloppsvattnet från våra
bostäder är ur ekologisk synpunkt mycket olämpliga. Utsläppen
utgör en svår belastning på vår miljö och våra vattendrag.
Strävan bör därför vara att använda nya och bättre system. I
detta avseende utgör de kommunala avloppssystemen en allvarlig
begränsning. Det bör därför uppdras åt kommunerna att vid sin
översyn av ledningsnäten ta hänsyn till alternativ till
vattentoaletter. Inför framtida byten av avloppsledningar m.m.
bör således andra lösningar än vattentoalett prövas. Det finns
också redan i dag nya lösningar som förbilligar eller helt
onödiggör stora kommunala avloppsnät. Det bör bl.a. ankomma på
boverket att mot bakgrund härav analysera, utvärdera och
redovisa hur och i vilken takt ekologiska avlopps- och
toalettsystem skall kunna ersätta den vanliga vattentoaletten.
Den i reservationen aktualiserade frågan är viktig. Det finns
goda skäl för riksdagen att med anledning av de nu behandlade
motionerna från s, c och mp återigen fästa uppmärksamhet på den.
Utskottet föreslår ett tillkännagivande till regeringen med
anledning av motionerna.
dels att moment 38 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
38. beträffande ekologiskt byggande
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo28,
1990/91:Bo34 yrkande 2 och 1990/91:Bo42 yrkandena 1--5 samt 7
och 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27
börjar med "I det" och slutar med "Bo27 (fp) avstyrks" bort ha
följande lydelse:
Utskottet delar uppfattningen i motion Bo27 (fp) om att ett
heltäckande program för mätning av markradon bör genomföras. Det
får anses naturligt att detta program bygger på de av SGU
hittills genomförda flygradiometriska mätningarna om var mera
detaljerade markradonundersökningar bör genomföras. Det bör
naturligtvis också övervägas hur de nu förordade
undersökningarna skall finansieras. Kanske kan en finansiering
via byggforskningsrådet visa sig lämplig, kanske kan
undersökningarna finansieras genom en omprioritering av anslagen
till SGU. Även andra möjligheter kan kanske stå till buds.
Regeringen bör efter överväganden i ärendet återkomma till
riksdagen med förslag till lösning av frågan.
Riksdagen bör med anledning av motion Bo27 (fp) som sin mening
ge regeringen till känna vad nu anförts.
dels att moment 39 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
39. beträffande program för mätning av markradon
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo27 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilda yttranden
1. Bedömning av beslut om miljökonsekvensbeskrivningar
Jan Strömdahl (v) anför:
I reservation 6 till betänkandet behandlas med anledning av en
v-motion frågan om länsstyrelsens beslutanderätt avseende
miljökonsekvensbeskrivningar. I reservationen förordas, till
skillnad mot propositionen, att länsstyrelsen skall ges
beslutanderätt angående godkännande av sådana beskrivningar. Ett
bifall till vad i reservationen föreslagits innebär att
förslaget i miljöpartiets partimotion Bo33 yrkande 4--7 om
bedömning av beslut om miljökonsekvensbeskrivningar får anses
tillgodosett.
2. Förklaring av de fyra huvudälvarna m. fl. som nationalälvar
Kjell Dahlström (mp) anför:
I en mp-motion som hänvisats till konstitutionsutskottet har
föreslagits att huvudälvarna ges grundlagsskydd. I vissa
motioner i nu föreliggande betänkande tas upp frågan om att
dessa älvar och ytterligare några älvar förklaras som
nationalälvar. Jag har i reservation 24 tillsammans med
företrädare för folkpartiet och centerpartiet stött dessa
motionsyrkanden som ett steg på vägen att ge dem det
grundlagsskydd som förordas i den motion som, förmodligen hösten
1991, kommer att behandlas av konstitutionsutskottet.
3. Indalsälvens delta
Erling Bager och Siw Persson (båda fp) anför:
Det finns anledning erinra om att Indalsälvens delta är
landets största havsdelta. Det är också den största kvarvarande
resten av den naturmiljö som tidigare var knuten till främst
Indalsälven. Älven är numera kraftigt utbyggd och dämd. I deltat
återfinns många av de växter som förr var allmänna längs hela
dalen. Det gäller såväl den lilla och hotade ävjepilörten som
det mycket sällsynta klådriset (som är landets enda tamarisk).
Deltat är också en viktig rastplats och häcklokal för flyttande
fåglar av olika slag, varav många är hotade, sällsynta och
upptagna i bl.a. Bernkonventionen. På flera av deltats öar finns
numera mäktiga lövskogar (mest al) som rymmer en alltmer hotad
flora och fauna. Särskilt stor uppmärksamhet har ett fåtal
observationer av den akut utrotningshotade vitryggiga
hackspetten rönt.
Trots de stora naturvärden som deltat representerar har det
efter prövning bl.a. enligt NRL anlagts en väg i området. Enligt
vår uppfattning bör några ytterligare ingrepp i deltat inte
göras. Det kan finnas anledning att återkomma till riksdagen i
ärendet.
Bilaga 1
Regeringens av utskottet tillstyrkta
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1991:46) om ändring i lagen (1987:12)
om hushållning med naturresurser m.m.
Förslag till
Förslag till
Reservanternas [(v), (mp)]
Bilaga 2
Näringsutskottets yttrande
1990/91:NU11y
Bilaga 3
Miljökonsekvensbeskrivningar
Till bostadsutskottet
Bostadsutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att
yttra sig över kapitel 8, Miljökonsekvensbeskrivningar, i
proposition 1990/91:90 om en god livsmiljö samt yrkandena 4
och6 i motion 1990/91:Bo33 av Inger Schörling m.fl. (mp).
Motionen går i angiven del ut på att myndigheter -- regeringen
eller statens energiverk -- som svarar för beslut om koncession
eller motsvarande enligt lagen (1902:71 s.1), innefattande
vissa bestämmelser om elektriska anläggningar (ellagen), lagen
(1978:160) om vissa rörledningar och lagen (1966:314) om
kontinentalsockeln inte är lämpliga instanser för att bedöma om
miljökonsekvensbeskrivningar i ärenden enligt resp. lagar är
tillräckliga. Motionärerna åberopar vad som i propositionen sägs
beträffande väglagen, nämligen att lämpligen en annan myndighet
än vägverket bör bedöma om en miljökonsekvensbeskrivning enligt
denna lag är tillräcklig.
Näringsutskottet, som ställer sig positivt till införande av
krav på miljökonsekvensbeskrivningar, inskränker sig till att
kommentera de kritiska synpunkterna i motionen. Härvid anger
utskottet först den ordning som skall gälla enligt regeringens
förslag.
Koncession enligt ellagen meddelas av statens energiverk
(eller framgent, efter en omorganisation i linje med vad som
föreslås i proposition 1990/91:87 om näringspolitik för
tillväxt, av en ny näringspolitisk myndighet). Energiverket
skall i egenskap av tillståndsmyndighet bedöma om
miljökonsekvensbeskrivningen är tillräcklig. Eftersom
länsstyrelsen skall avge yttrande och även deltar i
samrådsförfarandet innan ansökan om koncession görs till
energiverket bör, heter det i propositionen, länsstyrelsen ges
tillfälle att yttra sig över miljökonsekvensbeskrivningen.
Koncession enligt rörledningslagen meddelas av regeringen, men
ansökan skall ges in till och beredas av statens energiverk.
Innan energiverket med ett utlåtande överlämnar ärendet till
regeringen skall yttrande inhämtas från bl.a. länsstyrelsen och
koncessionsnämnden för miljöskydd.
Tillstånd för annan än staten att utforska eller utvinna
naturtillgångar på kontinentalsockeln meddelas i vissa fall --
avseende sand-, grus- eller stentäkt inom allmänt vattenområde
-- av Sveriges geologiska undersökning och eljest av regeringen.
I propositionen sägs att naturvårdsverket och boverket, som
förutsätts yttra sig i ifrågavarande tillståndsärenden, bör
beredas tillfälle att yttra sig över den upprättade
miljökonsekvensbeskrivningen, eftersom de får anses ha en bättre
överblick över de geografiska områden som berörs i dessa ärenden
än vad de enskilda länsstyrelserna har.
Av redogörelsen framgår att beredningen av sådana ärenden som
åsyftas i de aktuella motionsyrkandena regelmässigt kommer att
genomföras under medverkan av åtminstone någon myndighet --
statens naturvårdsverk, koncessionsnämnden för miljöskydd,
boverket, länsstyrelsen -- som uteslutande eller bl.a. är
inriktad på miljöfrågor. Det kan förutsättas att denna medverkan
kommer att innefatta en bedömning av om den föreliggande
miljökonsekvensbeskrivningen är tillräcklig. Oavsett detta har
tillståndsmyndigheten ansvar för att ett tillfredsställande
beslutsunderlag föreligger. Vid tvivelsmål i detta hänseende --
som kan föranledas bl.a. av invändningar från företrädare för
motstående intressen -- bör tillståndsmyndigheten givetvis, även
om detta inte är direkt föreskrivet, rådfråga någon sakkunnig
instans. Vad beträffar de fall då regeringen är
tillståndsmyndighet bör understrykas att regeringen, oberoende
av inom vilket departement ärendet handläggs, såsom högsta
instans skall bevaka att alla relevanta aspekter beaktas.
Enligt näringsutskottets uppfattning skall således de
intressen som motionärerna genom de aktuella yrkandena vill slå
vakt om bli tillgodosedda beträffande ärenden inom de tre nämnda
områdena.
Stockholm den 16 april 1991
På näringsutskottets vägnar
Hadar Cars
Närvarande: Hadar Cars (fp), Rune Jonsson (s), Per
Westerberg (m), Åke Wictorsson (s), Nic Grönvall (m), Inga-Britt
Johansson (s), Reynoldh Furustrand (s), Gunnar Hökmark (m),
Gudrun Norberg (fp), Rolf L Nilson (v), Lars Norberg (mp), Leif
Marklund (s), Mats Lindberg (s), Kjell Ericsson (c), Björn
Kaaling (s) och Håkan Hansson (c).
Avvikande mening
Lars Norberg (mp) anser att den del av yttrandet som börjar
med "Av redogörelsen" och slutar med "nämnda områdena" bort ha
följande lydelse:
Näringsutskottet delar motionärernas uppfattning att det inte
är tillfredsställande att myndigheter som inte primärt är
inriktade på prövning av miljöfrågor skall ha ansvaret för att
bedöma om föreliggande miljökonsekvensbeskrivningar är
tillräckliga. Bestämmelserna om handläggning av
tillståndsärenden enligt de tre nämnda lagarna bör följaktligen
utformas så att ett kompetent organ, som beroende på ärendets
art kan vara länsstyrelsens naturvårdsenhet eller statens
naturvårdsverk, åläggs att på ett tidigt stadium göra en sådan
bedömning. Därigenom skapas förutsättningar för att
beslutsunderlaget i tid kan kompletteras i den utsträckning som
erfordras.