Bostadsutskottets betänkande

1990/91:BOU13

Ny bostadsrättslag

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna m.m.
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer

1990/91
BoU13

Sammanfattning

I betänkandet behandlas proposition 1990/91:92, vari framläggs
förslag till en ny bostadsrättslag som skall ersätta den
nuvarande bostadsrättslagen från år 1971. I propositionen
föreslås också vissa ändringar i bl.a. lagen (1982:352) om rätt
till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt
(ombildningslagen). Lagen (1986:1242) om försöksverksamhet med
kooperativ hyresrätt föreslås förlängd. En ny lag om
omregistrering av vissa bostadsföreningar till
bostadsrättsföreningar föreslås också.

De viktigaste sakliga nyheterna i förslaget till
bostadsrättslag är följande. En bostadsrättsförening får fritt
och oberoende av stadgarnas innehåll vägra en juridisk person
medlemskap i föreningen, om denne förvärvat en
bostadsrättslägenhet som inte är avsedd för fritidsändamål. Om
bostadsrättslägenheten förvärvats av en juridisk person efter
att lagen trätt i kraft, får lägenheten användas endast för att
i sin helhet hyras ut i andra hand som permanentbostad, om inte
annat avtalas med föreningen. Vissa villkor för medlemskap i en
bostadsrättsförenings stadgar föreslås ogiltiga. Ett system med
förhandsavtal införs. Bostadsrättshavarens s.k. vetorätt vid
beslut som innebär vissa förändringar i lägenheten vid om- och
tillbyggnad avskaffas. Vissa ändringar föreslås vid försäljning
av pantsatt bostadsrätt på offentlig auktion.

I ombildningslagen föreslås bl.a. att hembudsskyldigheten
utvidgas till att omfatta även vissa associationsrättsliga
förvärv och att en bestämmelse införs som förhindrar att
uppenbart oskäliga villkor ställs upp vid ett hembud.

I samband med förslagen i propositionen behandlar utskottet
fem motioner som väckts med anledning av propositionen, fem
motioner som väckts under den allmänna motionstiden år 1990 och
sex motioner som väckts under samma tid år 1991.

Utskottet förordar några ändringar i förslaget till ny
bostadsrättslag. Sålunda föreslår utskottet med anledning av ett
motionsyrkande (s) att tiden ändras såvitt avser en
bostadsrättshavares ansvar för sina förpliktelser gentemot
föreningen efter det att denne skilts från lägenheten på grund
av förverkande (6 kap. 7 §). Utskottet föreslår också med
anledning av ett motionsyrkande (fp) att straffbestämmelsen i 10
kap. 3 § 5 och 6 förtydligas. Utskottet föreslår vidare en
ändring i 2 kap. 10§ och ett förtydligande i 9 kap. 15 § andra
stycket. En redaktionell ändring föreslås i förslaget till lag
om ändring i lagen (1987:1274) om kommunal
bostadsanvisningsrätt. I övrigt tillstyrks förslagen. Slutligen
förordar utskottet att två motionsyrkanden (s) skall föranleda
ett tillkännagivande från riksdagen. Det gäller frågor om
pantsättning m.m. av bostadsrätt. Övriga motionsyrkanden
avstyrks av utskottet.

Till betänkandet har fogats 35 reservationer och ett särskilt
yttrande.

Propositionen

Regeringen föreslår i proposition 1990/91:92 -- efter hörande
av lagrådet -- att riksdagen antar de genom propositionen
framlagda förslagen till

1. bostadsrättslag,

2. lag om omregistrering av vissa bostadsföreningar till

bostadsrättsföreningar,

3. lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till
fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt,

4. lag om ändring i jordabalken,

5. lag om ändring i äktenskapsbalken,

6. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

7. lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och
hyresnämnder,

8. lag om ändring i bostadssaneringslagen (1973:531),

9. lag om ändring i lagen (1974:1082) om bostadsdomstol,

10. lag om ändring i lagen (1975:1132) om förvärv av
hyresfastighet m.m.,

11. lag om ändring i hyresförhandlingslagen (1978:304),

12. lag om ändring i lagen (1982:617) om utländska förvärv av
svenska företag m.m.,

13. lag om ändring i lagen (1986:1242) om försöksverksamhet
med kooperativ hyresrätt,

14. lag om ändring i lagen (1987:232) om sambors gemensamma
hem,

15. lag om ändring i lagen (1987:813) om homosexuella sambor,

16. lag om ändring i lagen (1987:1274) om kommunal
bostadsanvisningsrätt.

Motionerna m.m.

I detta betänkande behandlas

dels de med anledning av proposition 1990/91:92 väckta
motionerna

1990/91:Bo19 av Sören Lekberg och Nils T Svensson (s) vari
yrkas

1. att riksdagen beslutar om erforderliga preciseringar och
ändringar i propositionens förslag till ny bostadsrättslag
enligt vad i motionen föreslagits om underrättelse vid
pantsättning av en bostadsrätt,

2. att riksdagen beslutar om erforderliga preciseringar och
ändringar i propositionens förslag till ny bostadsrättslag
enligt vad i motionen föreslagits om ändrad insats,

3. att riksdagen beslutar om erforderliga preciseringar och
ändringar i propositionens förslag till ny bostadsrättslag
enligt vad i motionen föreslagits om fördelning av köpeskilling
efter förverkande,

4. att riksdagen beslutar om erforderliga preciseringar och
ändringar i propositionens förslag till ny bostadsrättslag
enligt vad i motionen föreslagits om sakrättslig konkurrens.

1990/91:Bo20 av Knut Billing m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ombildning av den s.k. allmännyttan,

2. att riksdagen beslutar ändra lagen (1975:1132) om förvärv
av hyresfastighet m.m. så att krav om förvärvstillstånd --
utöver nu gällande undantag -- inte heller skall gälla en
riksorganisation eller regional organisation för
bostadsrättsföreningar,

3. att riksdagen beslutar ändra bostadsrättslagen så att
nuvarande regler om möjlighet för HSB och Riksbyggen att
tillämpa hembudsskyldighet avskaffas,

4. att riksdagen avskaffar den s.k. Lex Malmö,

5. att riksdagen beslutar ändra lagen (1982:352) om rätt till
fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt så att s.k.
intresseanmälan skall kunna göras även av hyresgäster boende i
allmännyttiga bostadsföretag,

6. att riksdagen beslutar ändra bostadsrättslagen i enlighet
med vad i motionen anförts om enkel majoritet av hyresgäster för
bildande av bostadsrättsförening,

7. att riksdagen beslutar upphäva förbudet mot s.k.
dubbelupplåtelse,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om kommuners rätt att förmedla nybyggda
bostadsrättsfastigheter,

9. att riksdagen beslutar att i bostadsrättslagen införa en
regel som ger en bostadsrättsförening rätt att självständigt
ändra sina stadgar även om dessa föreskriver att sådan ändring
skall godkännas av viss riksorganisation, i enlighet med vad i
motionen anförts,

10. att riksdagen, med avslag på propositionens förslag i
denna del, beslutar att det i en bostadsrättsförenings hus skall
finnas minst tre lägenheter avsedda att upplåtas med
bostadsrätt,

11. att riksdagen avslår propositionens förslag om juridiska
personers innehav av bostadsrätt till bostadslägenheter, i
enlighet med vad i motionen anförts,

12. att riksdagen upphäver lagen om kommunal
bostadsanvisningsrätt,

13. att riksdagen, med avslag på propositionens förslag i
denna del, beslutar att nuvarande bestämmelser om
bostadsrättshavarens s.k. vetorätt skall bestå,

14. att riksdagen avslår propositionens förslag om att
styrelsens samtycke skall krävas för upplåtelse av bostadsrätt
till en lägenhet i andra hand till en medlem i föreningen,

15. att riksdagen avslår propositionens förslag att kravet på
hembudsskyldighet skall utvidgas att omfatta även övergång genom
tillskott till bolag eller förening, utdelning eller skifte från
bolag eller förening samt fusion enligt 14 kap. 1 eller 2 §
aktiebolagslagen,

16. att riksdagen avslår propositionens förslag om
hyresgästernas möjlighet att förhindra att en fastighetsägare
ställer upp oskäliga villkor i ett hembud,

17. att riksdagen beslutar att nuvarande försöksverksamhet med
kooperativ förvaltning av hyreshus skall upphöra den 1 juli
1991,

18. att riksdagen beslutar att den nya lagstiftningen skall
träda i kraft den 1 januari 1992.

1990/91:Bo22 av Jan Strömdahl (v) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar om en sådan ändring i förslagen till
bostadsrättslag och ombildningslag att alla hyresgäster står
bakom en ombildning,

2. att riksdagen beslutar om en sådan ändring i förslaget till
bostadsrättslag att en generell återköps- och lösningsskyldighet
införs,

3. att riksdagen beslutar om en sådan ändring i förslaget till
bostadsrättslag att hela bostadsrättsföreningens styrelse väljs
på föreningsstämman,

4. att riksdagen beslutar om en sådan ändring i förslaget till
bostadsrättslag att förbud mot juridiska personer som
bostadsrättshavare vad gäller bostadslägenheter införs,

5. att riksdagen beslutar om en sådan ändring i förslaget till
bostadsrättslag att bostadsrättshavarens vetorätt kan inskränkas
bara när en förändring av lägenheten är synnerligen angelägen,

6. att riksdagen beslutar om en sådan ändring i förslaget till
bostadsrättslag att betalningsförseningar som förverkandegrund
utgår,

7. att riksdagen beslutar om en sådan ändring i förslaget till
bostadsrättslag att bostadsrättshavaren får rätt att inrymma
alla de utomstående han själv önskar.

1990/91:Bo23 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen med avslag på proposition 1990/91:92 i denna
del beslutar att lydelsen av bostadsrättslagen såvitt avser
reglerna för geografisk spridning av bostadsrättsföreningars hus
utformas i enlighet med vad i motionen anförts,

2. att riksdagen med avslag på proposition 1990/91:92 i denna
del beslutar att lydelsen i bostadsrättslagen såvitt avser
formerna för beslut om ombyggnad och underhåll m.m. i
bostadsrättsföreningar utformas i enlighet med vad i motionen
anförts,

3. att riksdagen preciserar innebörden i förslaget till ny
bostadsrättslag såvitt avser villkoren för medlemskap för
lokalhyresgäster i enlighet med vad i motionen anförts.

1990/91:Bo24 av Erling Bager m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att 1 kap. 1 och 5 §§ i regeringens
förslag till bostadsrättslag ändras så till vida att "fem" byts
ut mot "tre", varvid 2 § lagen om rätt till fastighetsförvärv
för ombildning till bostadsrätt ändras i konsekvens härmed,

2. att riksdagen beslutar att 2 kap. 4 § första stycket i
regeringens förslag till bostadsrättslag utgår, varefter de
konsekvensändringar i bl.a. 2 kap. 10 § som blir nödvändiga
genomförs,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om juridiska personers förvärv av
fastigheter,

4. att riksdagen med avslag på 2 kap. 9 § andra stycket punkt
2 i regeringens förslag till bostadsrättslag som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om lägenheter som
anvisats av kommunal bostadsförmedling,

5. att riksdagen beslutar att 16 § andra stycket punkt 2 i
regeringens förslag till bostadsrättslag ändras så till vida att
orden "de röstande" byts ut mot ordet "medlemmarna",

6. att riksdagen beslutar att sistnämnda punkt även ändras så
till vida att genombrott av bostadsrättshavares vetorätt måste
godkännas av tingsrätt i stället för av hyresnämnd, varvid
konsekvensändringar sker i 11 kap. 3 §, i 4 § lagen om
arrendenämnder och hyresnämnder resp. 13 § lagen om
bostadsdomstol,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
reglerna om lägenhetssammanslagning, lämplig
lägenhetssammansättning och det s.k. markvillkoret i
ombyggnadslåneförordningen (1986:693) aldrig kan anses så
viktiga att de bryter vetorätten,

8. att riksdagen beslutar att 10 kap. 3 § punkt 3 i
regeringens förslag till bostadsrättslag utgår varvid de
efterföljande punkterna omnumreras i konsekvens härmed,

9. att riksdagen beslutar att punkterna 5 och 6 i samma lagrum
utformas i enlighet med lagrådets förslag,

10. att riksdagen beslutar att i 3 § andra stycket punkt 2
lagen om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till
bostadsrätt orden "två tredjedelar" byts ut mot "hälften",

11. att riksdagen avslår 6 kap. 9 § andra stycket i
regeringens förslag till bostadsrättslag.

dels följande under allmänna motionstiden 1990 väckta
motioner:

1989/90:Bo212 av Anita Johansson m.fl. (s) vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
behovet av utökad hembudsskyldighet för bostadsrätter,

1989/90:Bo403 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

7. att riksdagen beslutar ändra bostadsrättslagen (1971:479)
så att nuvarande regler om möjlighet för HSB och Riksbyggen att
tillämpa hembudsskyldighet avskaffas,

8. att riksdagen beslutar ändra lagen (1982:352) om rätt till
fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt a) så att
lagen inte skall gälla om fastigheten innehåller färre än tre
lägenheter, b) så att s.k. intresseanmälan skall kunna göras
även av hyresgäster boende i allmännyttiga bostadsföretag,

1989/90:Bo419 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas

12. att riksdagen beslutar om ändring i lagen om förvärv av
hyresfastigheter (1975:1132), bostadsrättslagen (1971:479) och
lagen om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till
bostadsrätt (1982:352) vad avser reglerna för ombildning av
hyresrätt till bostadsrätt i enlighet med vad i motionen
anförts,

1989/90:Bo420 av Knut Billing m.fl. (m) vari yrkas

3. att riksdagen beslutar ändra bostadsrättslagen (1971:479) i
enlighet med vad i motionen anförts såvitt avser enkel majoritet
av hyresgäster för bildande av bostadsrättsförening,

4. att riksdagen beslutar upphäva förbudet mot s.k.
dubbelupplåtelse,

1989/90:Bo423 av Erling Bager m.fl. (fp) vari yrkas

5. att riksdagen beslutar stryka 14 § andra stycket
bostadsrättslagen (hembud),

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av en lagändring, så att de boende
har företräde vid försäljning oavsett vem som äger fastigheten
och oavsett vem som är köpare,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om borttagande av hinder för att omvandla
äldre typer av sammanslutningar såsom bostadsföreningar till
bostadsrättsföreningar,

dels följande under allmänna motionstiden 1991 väckta
motioner:

1990/91:Bo224 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att insatsen för kooperativ
hyresrättslägenhet maximeras till tre månadshyror,

14. (delvis) att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om hembud och priskontroll på
bostadsrätter och förbud mot omvandling av hyresrätt till
bostadsrätt (i den del yrkandet inte behandlas i detta
betänkande behandlas det i betänkandet 1990/91:Bo12),

1990/91:Bo252 av Erling Bager m.fl. (fp) vari yrkas

3. att riksdagen beslutar om ändring i 2 § lagen om förvärv av
hyresfastighet beträffande s.k. rikskooperativa organisationer i
enlighet med vad som anförts i motionen,

4. att riksdagen beslutar om ändringar i 60a §
bostadsrättslagen beträffande s.k. rikskooperativa
organisationer i enlighet med vad som anförts i motionen,

5. att riksdagen beslutar stryka 14 § andra stycket
bostadsrättslagen (hembud),

7. att riksdagen beslutar om sådan ändring i bostadsrättslagen
att det räcker med en enkel majoritet för att omvandla hyresrätt
till bostadsrätt,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av en lagändring så att de boende
har företräde vid försäljning oavsett vem som äger fastigheten
och oavsett vem som är köpare,

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om borttagande av hinder för att omvandla
äldre typer av sammanslutningar såsom bostadsföreningar till
bostadsrättsföreningar,

1990/91:Bo402 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas

6. att riksdagen beslutar ändra lagen (1975:1132) om förvärv
av hyresfastighet m.m. så att krav om förvärvstillstånd --
utöver nu gällande undantag -- inte heller skall gälla en
riksorganisation eller regional organisation för
bostadsrättsföreningar,

7. att riksdagen beslutar ändra bostadsrättslagen (1971:479)
så att nuvarande regler om möjlighet för HSB och Riksbyggen att
tillämpa hembudsskyldighet avskaffas,

8. att riksdagen beslutar ändra lagen (1982:352) om rätt till
fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt a) så att
lagen inte skall gälla om fastigheten innehåller färre än tre
lägenheter, b) så att s.k. intresseanmälan skall kunna göras
även av hyresgäster boende i allmännyttiga bostadsföretag,

1990/91:Bo411 av Knut Billing m.fl. (m) vari yrkas

8. att riksdagen beslutar ändra bostadsrättslagen (1971:479) i
enlighet med vad i motionen anförts såvitt avser enkel majoritet
av hyresgäster för bildande av botadsrättsförening,

11. att riksdagen beslutar upphäva förbudet mot s.k.
dubbelupplåtelse,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om försöksverksamhet med kooperativ
hyresrätt,

1990/91:Bo413 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas

6. att riksdagen beslutar permanenta berörd lagstiftning vad
avser den kooperativa hyresrätten,

12. att riksdagen beslutar om ändring i lagen om förvärv av
hyresfastigheter (1975:1132), bostadsrättslagen (1971:479) och
lagen om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till
bostadsrätt (1982:352) vad avser reglerna för ombildning av
hyresrätt till bostadsrätt i enlighet med vad i motionen
anförts,

15. att riksdagen beslutar om sådan ändring i berörd
lagstiftning att alla riksorganisationer inom bostadsområdet ges
samma förutsättningar att verka.

1990/91:Bo414 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas

5. att riksdagen beslutar om sådan ändring i bostadsrättslagen
att i aktuell lagstiftning lokalhyresgäst i vissa fall får samma
rätt som boende att ingå i bostadsrättsförening i enlighet med
vad i motionen anförts.

Två skrivelser har inkommit i lagstiftningsärendet.

Utskottet

Inledning

År 1986 tillsattes en särskild utredare med uppdrag att se
över bostadsrättslagen m.m. Utredningen antog namnet 1986 års
bostadsrättsutredning. Resultatet av utredningens arbete
redovisades i betänkandet (SOU 1988:14) Översyn av
bostadsrättslagen m.m. Utredningens förslag har i väsentliga
delar lagts till grund för förslagen i proposition 1990/91:92.

Förslaget till ny bostadsrättslag avses ersätta den nu
gällande bostadsrättslagen (1971:479). Lagförslaget bygger på nu
gällande lag och det sakliga innehållet är huvudsakligen
detsamma. Lagen har i förhållande till nu gällande
bostadsrättslag fått en annan utformning med
kapitelindelning och en språklig omarbetning. I det följande
behandlar utskottet de sakliga nyheter som tillkommit i
bostadsrättslagen och ombildningslagen och som berörts i
motioner. Vidare behandlas motioner angående bostadsrättsfrågor
m.m. som väckts under den allmänna motionstiden 1990 och 1991.
Vissa frågor som aktualiserats vid utskottets handläggning av
ärendet tas också upp.

Förslaget till ny bostadsrättslag

Antalet lägenheter i föreningens hus m.m.

Enligt gällande regler i bostadsrättslagen krävs för att en
bostadsrättsförening skall få registreras bl.a. att den har
minst fem medlemmar. Motivet till detta krav är att föreningens
medlemmar förväntas delta i föreningens verksamhet och utöva
inflytande över fastighetens förvaltning. Bostadsrättsföreningen
bör därför inte ha för få medlemmar. Det bör vara möjligt att
t.ex. välja en fungerande styrelse. Någon ändring föreslås inte
i gällande rätt. Däremot föreslås ett tillägg till bestämmelsen
som innebär ett krav på att det kommer att finnas minst fem
lägenheter i föreningsfastigheten som är avsedda att upplåtas
med bostadsrätt. Att så är fallet skall vara en förutsättning
för registrering av den ekonomiska planen. En registrerad
ekonomisk plan är ett villkor för att upplåtelse av lägenhet med
bostadsrätt skall få ske. Vad nu föreslås i propositionen om
antalet lägenheter har ansetts följa av grunderna till
lagstiftningen. För att undanröja en viss osäkerhet som tycks
råda om vad som gäller föreslås nu att en sådan bestämmelse tas
in i lagen. Samtidigt införs en beräkningsgrund för
lägenhetsbegreppet i lagen.

I motionerna 1990/91:Bo20 (m) yrkande 10 och 1990/91:Bo24 (fp)
yrkande 1 yrkas att riksdagen avslår propositionens förslag i
denna del och i stället beslutar att det skall vara tillräckligt
att det finns minst tre lägenheter avsedda att upplåtas med
bostadsrätt. I fp-motionens yrkande 1 och i moderata
samlingspartiets partimotioner 1989/90:Bo403 och 1990/91:Bo402
båda yrkandena 8 a, och i motionerna 1989/90:Bo419 (c) yrkande
12 såvitt nu är i fråga samt 1990/91:Bo413 (c) yrkande 12 såvitt
nu är i fråga föreslås att motsvarande ändring görs i
ombildningslagen så att ombildning kan ske redan om ett hus
innehåller minst tre lägenheter.

Enligt 1986 års bostadsrättsutredning tycks en del
länsstyrelser som en förutsättning för registrering av den
ekonomiska planen kräva att föreningens hus innehåller minst fem
lägenheter. Andra har inte uppställt något sådant krav. Enligt
utskottets mening är det bra för en enhetlig tillämpning av
lagen att frågan regleras. I sakligt hänseende anser utskottet
bestämmelsen vara motiverad. Det är enligt utskottets mening
rimligt att den som blir medlem i en bostadsrättsförening också
skall komma att erbjudas en lägenhet i föreningens hus.
Regeringsförslaget innebär också att samma regler kommer att
gälla i ombildningslagen och i bostadsrättslagen. Utskottet
tillstyrker lagförslaget såvitt avser antalet lägenheter i
föreningens hus i 1 kap. 5 § förslaget till bostadsrättslag
såvitt nu är i fråga och 1 kap. 2 § som reglerar antalet
medlemmar samt avstyrker motionerna 1989/90:Bo403 (m) yrkande 8
a, 1990/91:Bo20 (m) yrkande 10, 1990/91:Bo24 (fp) yrkande 1,
1990/91:Bo402 (m) yrkande 8 a, 1989/90:Bo419 (c) yrkande 12 och
1990/91:Bo413 (c) yrkande 12, de sista två yrkandena såvitt nu
är i fråga.

Geografisk spridning av föreningens hus

Enligt propositionen är det inte ovanligt att bebyggelse
blandas på så sätt att samma bostadsrättsförening kan äga både
flerfamiljshus och radhus. För att motverka en
bebyggelseutveckling som kan leda till splittring av
husbeståndet och därmed svårigheter inom en förening att
bibehålla den kooperativa karaktären föreslås i propositionen en
ny bestämmelse av innebörd att om en bostadsförening har flera
hus skall de vara samlade på ett sådant sätt att en
ändamålsenlig samverkan kan ske mellan bostadsrättshavarna.
Kravet föreslås gälla hus som en förening förvärvar efter
ikraftträdandet.

I motion 1990/91:Bo23 (c) yrkande 1 förordas att riksdagen med
avslag på propositionen i denna del beslutar att lagen inte bör
gälla sådana föreningar som vid lagens ikraftträdande äger hus
som ligger utspridda. Befintliga bostadsrättsföreningar bör
enligt motionärerna inte riskera att slås sönder på grund av att
husen har för stor geografisk spridning.

Villkoret att husen skall ligga så nära varandra att en
ändamålsenlig samverkan kan ske mellan bostadsrätterna föreslås
gälla endast hus som förvärvas efter ikraftträdandet. Enligt
utskottets bedömning tillgodoser den övergångsbestämmelse som
föreslås i propositionen motionärernas krav. Utskottet
tillstyrker lagförslaget i denna del och avstyrker motion
1990/91:Bo23 (c) yrkande 1.

Juridiska personers rätt till medlemskap m.m.

Enligt gällande rätt får vid överlåtelse av bostadsrätt
förvärvaren inte vägras inträde i föreningen, om han uppfyller
de villkor för medlemskap som föreskrivs i stadgarna och
föreningen skäligen kan nöjas med honom som bostadsrättshavare.
När det gäller upplåtelse av en lägenhet med bostadsrätt gäller
som huvudregel att styrelsen fritt avgör medlemskapsfrågan.
Föreningen har också frihet att ställa upp olika villkor för
medlemskap. Ett sådant villkor kan vara att medlemmarna inte får
vara juridiska personer. Andra villkor kan vara vissa inkomst-
och åldersgränser m.m.

I propositionen föreslås att vissa villkor i stadgarna för
medlemskap skall vara utan verkan. Så gäller t.ex. villkor om
visst medborgarskap eller viss inkomst och förmögenhet. Detsamma
föreslås gälla andra villkor som med hänsyn till sitt innehåll
kan anses oskäliga mot den som vill bli medlem i föreningen
eller som vill överlåta sin bostadsrätt. När det gäller
juridiska personer föreslås att en bostadsrättsförening alltid
-- oavsett stadgarnas innehåll -- skall ha rätt att vägra
juridiska personer medlemskap i föreningen om de förvärvat en
bostadsrättslägenhet som inte är avsedd för fritidsändamål.
Föreningen får genom lagförslaget själv bestämma om medlemskap
skall ges till en juridisk person. Om stadgarna innehåller
förbud mot sådant medlemskap gäller dock stadgarna.

Om en juridisk person innehar en bostadsrättslägenhet får den
enligt propositionen användas endast för att i sin helhet hyras
ut i andra hand som permanentbostad, om inte annat avtalas. Som
skäl för en sådan ordning har departementschefen anfört såväl
bostadsförsörjningssynpunkter som hänsynen till medlemmarnas
intressen. En andrahandsupplåtelse kräver föreningens samtycke.
Ett vägrat samtycke kan dock enligt förslaget ersättas med
hyresnämndens tillstånd. Däremot kan en juridisk person som
vägras medlemskap i en bostadsrättsförening inte begära
hyresnämndens prövning. Eftersom föreningen fritt får pröva en
sådan ansökan har anledning ansetts saknas att införa en
möjlighet till överprövning.

Juridiska personers rätt till medlemskap m.m. behandlas i fyra
motioner. I motionerna 1990/91:Bo20 (m) yrkande 11 och
1990/91:Bo24 (fp) yrkande 2 föreslås riksdagen avslå
propositionen i denna del. Enligt m-motionen är det fel att
stifta lag som huvudsakligen kommer att få effekt på endast en
viss plats i landet, i detta fall Stockholmsregionen.
Motionärerna hänvisar till vad fakultetsnämnden för Stockholms
universitet anfört om att förslaget tycks vara en nödlösning som
tillkommit under trycket av nuvarande bostadsbrist i
Storstockholm. Såväl regionalpolitiska som
rättssäkerhetsaspekter anförs mot förslaget. Det ifrågasätts
vidare om det behövs särskilda bestämmelser om juridiska
personer. Fp-motionärerna anser i likhet med utredningen att det
finns skäl som talar för att ge bostadsrättsföreningar bättre
möjligheter att vägra juridiska personer medlemskap. De anser
emellertid att lagförslaget bär prägel av en kompromiss mellan
avtalsfrihet, bostadspolitiska synpunkter och
föreningsintressen. Förslaget befaras enligt motionen skapa
godtycke och kan sakna den förutsebarhet och konsekvens som
rättssamhället kräver. En nackdel enligt motionärerna anses
också vara att föreningens beslut inte kan överklagas. I
motionen yrkande 3 föreslås att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna att förslaget bör beredas ytterligare. I
motion 1990/91:Bo22 (v) yrkande 4 förordas att det i lagen
införs ett förbud för juridiska personer som bostadsrättshavare.
Förbudet bör dock enligt motionären inte omfatta kommuner och
landstingskommuner.

I samband med den nu gällande bostadsrättslagens tillkomst
väcktes från olika håll förslag om bl.a. en inskränkning av
juridiska personers rätt att förvärva bostadsrätt. Förslagen
motiverades bl.a. med att en bostadsrättsförenings kooperativa
karaktär bör upprätthållas och att spekulation med
bostadsrättslägenheter bör förhindras. Lagutskottet (LU 1971:9
s. 42) betonade föreningarnas frihet att själva bestämma området
för sin verksamhet och framhöll att denna frihet borde begränsas
genom lagregler endast när särskilda behov ansågs föreligga.
Något förbud för juridiska personer att förvärva bostadsrätt
infördes inte i lagen.

Utskottet anser i likhet med departementschefen att såväl
föreningsintressen som bostadsförsörjningsskäl kan anföras
som skäl för lagförslaget. En upplåtelseform som bostadsrätt
förutsätter att medlemmarna deltar i föreningens angelägenheter.
Ett sådant intresse torde i allmänhet inte kunna förväntas om
lägenheten tillhör en juridisk person som i sin tur hyr ut den.
Det kan i dessa fall finnas stor risk för att föreningen
förlorar sin kooperativa karaktär. Bostadsförsörjningsskäl talar
dessutom för att bostadslägenheter bör nyttjas som
permanentbostäder och inte för tillfälligt boende som
övernattningslägenheter. Föreningarna ges genom förslaget
möjligheter att -- även om stadgarna tillåter medlemskap för
juridiska personer -- vägra medlemskap. En annan ordning
skulle innebära att föreningarna måste ändra sina stadgar vilket
ofta kan vara svårt att genomföra på grund av de särskilda
regler som gäller för sådana beslut. Det bör betonas att det
står föreningen i princip fritt att avgöra om medlemskap skall
ges till juridiska personer. Utskottet anser det rimligt att
föreningarna själva ges denna bestämmanderätt. De invändningar
som anförts mot regeringsförslaget av m- och fp-motionärerna ger
inte anledning för utskottet att föreslå att
propositionsförslaget inte skall antas. Inte heller kan
utskottet dela uppfattningen i v-motionen om att ett uttryckligt
förbud mot medlemskap för juridiska personer bör tas in i lagen.
Även i denna fråga delar utskottet den i propositionen framförda
uppfattningen. Med det anförda tillstyrker utskottet
regeringsförslaget i nu behandlade delar och avstyrker
motionerna 1990/91:Bo20 (m) yrkande 11, 1990/91:Bo22 (v) yrkande
4 och 1990/91:Bo24 (fp) yrkandena 2 och 3. I 2 kap. 10 § bör
dock den ändringen vidtas att hänvisning sker till 4 § första
stycket för att kommuner och landstingskommuner, som omnämns i
andra stycket, inte skall betas möjligheten att få ett beslut om
vägrat medlemskap prövat av hyresnämnden.

Rätt till medlemskap m.m. efter kommunal bostadsförmedling

En person som med stöd av lagen (1987:1274) om kommunal
bostadsanvisningsrätt anvisas en bostadsrättslägenhet har för
närvarande ingen rätt att bli medlem i bostadsrättsföreningen. I
propositionen föreslås nu att den som anvisas bostad av kommunen
med stöd av nämnda lag inte får vägras inträde som medlem i en
bostadsrättsförening om villkoren för medlemskap i stadgarna är
uppfyllda och föreningen skäligen bör godta sökanden som
bostadsrättshavare. Den som antagits som medlem skall vidare ha
rätt att få en bostadsrätt upplåten till sig. Tvist om
medlemskap och i vissa fall upplåtelse kan prövas av
hyresnämnden, som föreslås få möjlighet att förelägga föreningen
att vid vite upplåta bostadsrätten och att döma ut vitet.

Tre motionsyrkanden har väckts som berör lagförslaget i denna
del. I motionerna 1990/91:Bo20 (m) yrkande 12 begärs att lagen
om kommunal bostadsanvisningsrätt avskaffas. I samma motion
yrkande 8 hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna att husbyggarna, dvs. SBC Bo, HSB m.fl. och inte
kommunerna skall ha den fulla förmedlingsrätten. I motionen
betonas vikten av att stimulera bosparandet. Det anses olyckligt
om kommunen har anvisningsrätt, eftersom det minskar möjligheten
för den som bosparat att få lägenhet. I motion 1990/91:Bo24 (fp)
yrkande 4 föreslås att riksdagen avslår lagförslaget i 2 kap. 9
§ andra stycket 2 till ny bostadsrättslag och som sin mening ger
regeringen till känna att förslaget bör utredas såvitt avser
dels kommunens roll som mäklare, dels om avtalet mellan kommunen
och den som anvisas lägenhet binder tredje man.

Utskottet har vid flera tillfällen under de senaste åren
behandlat motioner om avskaffande av lagen om kommunal
bostadsanvisningsrätt (senast 1990/91:BoU1). Utskottets
uppfattning har varit att lagen behövs för att kommunerna skall
få tillgång till bostadslägenheter och därigenom ges möjlighet
att fullgöra sina uppgifter inom bostadsförsörjningen. Utskottet
gör inte nu någon annan bedömning av lagens betydelse för
bostadsförmedlingen och anser att nuvarande ordning bör
bibehållas. De frågor som tas upp i fp-motionen synes ta sikte
på förbehåll om förmedlingsrätt som en kommun ibland kan ställa
upp i samband med lånebeslut. Utskottet och riksdagen har vid
skilda tillfällen haft att pröva motionsförslag med samma
innebörd som det nu aktuella och därmed bl.a. anfört att frågan
om förmedlingsrätt är en kommunal angelägenhet. Utskottet
vidhåller denna uppfattning. Utskottet tillstyrker
regeringsförslaget om rätt till medlemskap efter kommunal
bostadsförmedling och avstyrker alltså motionerna 1990/91:Bo20
(m) yrkandena 8 och 12 och 1990/91:Bo24 (fp) yrkande 4.

Rätt till medlemskap för lokalhyresgäst

Enligt gällande rätt får en bostadsrättsförening vid
ombildning vägra lokalhyresgäst medlemskap om lokalen inte skall
upplåtas med bostadsrätt. Föreningens avsikt bör framgå av den
ekonomiska planen. Någon ändring föreslås inte i detta
hänseende. Däremot föreslås i propositionen att en
lokalhyresgäst som blivit medlem skall ha samma rätt som övriga
hyresgäster att få lägenheten upplåten med bostadsrätt.
Föreningen kan alltså inte vägra att upplåta en bostadsrätt
beträffande en lokal om innehavare har antagits som medlem i
föreningen.

I motionerna 1990/91:Bo23 (c) yrkande 3 och 1990/91:Bo414 (c)
yrkande 5 föreslås att lokalhyresgäst skall ges samma rätt som
bostadshyresgäst att bli medlem i en bostadsrättsförening.
Enligt motion Bo23 har förslaget fått en oklar utformning vad
gäller villkoren för lokalhyresgäst att bli medlem i en
bostadsrättsförening.

Den rätt som efterlyses i motionerna finns om föreningen avser
att upplåta lokalen med bostadsrätt. Det står emellertid
föreningen fritt att bestämma upplåtelseformen. Enligt
utskottets uppfattning bör inte föreningens rätt därvidlag
inskränkas. Enligt utskottets mening kan ingen oklarhet anses
råda på denna punkt. Det kan tilläggas att lokalhyresgästerna
genom lagförslaget fått en något starkare ställning vid
ombildning genom att föreningen enligt förslaget inte kan vägra
att upplåta lägenhet åt den som antagits som medlem. Utskottet
tillstyrker regeringsförslaget såvitt nu är i fråga och
avstyrker med hänvisning till vad ovan anförts motionerna
1990/91:Bo23 (c) yrkande 3 och 1990/91:Bo414 (c) yrkande 5
angående medlemskap för lokalhyresgäst.

Förhandsavtal m.m.

En av nyheterna i regeringsförslaget är att det föreslås en
möjlighet att ingå förhandsavtal. Förutsättningen för ett sådant
avtal är att det finns en tillförlitlig kalkyl som granskats av
två intygsgivare. Om det finns ett förhandsavtal och
länsstyrelsen lämnat tillstånd får föreningen ta emot
förskottsbetalning motsvarande beräknad insats. Länsstyrelsen
skall lämna tillstånd om det finns en i behörig ordning granskad
kalkyl och föreningen ställt betryggande säkerhet. Den som tar
emot förskott i strid mot dessa bestämmelser kan dömas till
böter. Lagförslaget innehåller också vissa bestämmelser som ger
förhandstecknaren rätt att i vissa situationer frånträda
avtalet. Dock görs vissa begränsningar i denna rätt i
ombildningsfallen. Vidare föreslås att en förhandstecknare
har rätt till medlemskap men det behöver inte beviljas förrän
den ekonomiska planen registrerats och lägenheten står klar för
inflyttning. Medlemskapsprövningen bör alltså ske innan
förhandsavtalet träffas.

Några motioner har inte väckts med anledning av förslaget om
att möjligheten till förhandsavtal bör införas. Förslaget
föranleder ingen erinran från utskottets sida.

I motion 1990/91:Bo24 (fp) yrkande 8 reses invändningar mot
kriminaliseringen av förskott som tagits emot i strid mot
bestämmelserna. Motionärerna ifrågasätter om det är nödvändigt
med en kriminalisering och hänvisar till möjligheten att ingripa
mot otillåtna förfaranden genom straffbestämmelser i
brottsbalken.

Enligt den föreslagna bestämmelsen är det straffbart att
uppbära förskott om det inte finns något förhandsavtal eller om
länsstyrelsen inte lämnat tillstånd. Med förskott avses enligt
propositionen alla former av tillskott som syftar till att den
bostadssökande skall få förvärva bostadsrätten.

Utskottet anser det rimligt att det finns sanktioner att
tillgripa om föreningar tar emot förskottsbetalning utan att i
lagen uppställda villkor är uppfyllda. Den i propositionen
föreslagna ordningen bör enligt utskottets mening gälla.
Regeringsförslaget om en straffbestämmelse vid viss
förskottsbetalning tillstyrks. Motion 1990/91:Bo24 (fp)
yrkande 8 avstyrks.

I samma motion föreslås i yrkande 9 att straffbestämmelsen
såvitt avser skyldigheten att föra medlemsförteckning och
lägenhetsförteckning (10 kap. 3 § 5 och 6) utformas i
enlighet med lagrådets förslag. Enligt regeringens förslag skall
den som uppsåtligen eller av oaktsamhet "inte för" sådana
förteckningar dömas till böter. Motionärerna anser att "inte
för" bör ersättas med "underlåter att föra".

Utskottet delar motionärernas och lagrådets bedömning att
"inte för" bör ersättas av "underlåter att föra". Lagtexten får
härigenom en klarare utformning. Utskottet förordar att
riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo24 (fp) yrkande 9
avslår propositionens förslag till lydelse av 10 kap. 3 § 5 och
6 i bostadsrättslagen och i stället antar utskottets förslag
till lydelse som framgår av bilaga 2 till detta betänkande.

Upplåtelse av bostadsrättslägenhet i andra hand

Enligt gällande rätt får en bostadsrättshavare som under viss
tid inte kan använda sin bostadsrättslägenhet upplåta lägenheten
i andra hand om föreningen samtycker till det. Om föreningen
inte medger andrahandsupplåtelse kan hyresnämnden lämna
tillstånd till andrahandsupplåtelse av bostadsrättslägenhet
under vissa förutsättningar. För upplåtelse till en medlem
fordras enligt gällande ordning inget samtycke. En kommun som
äger en bostadsrättslägenhet behöver inte något tillstånd utan
det krävs endast att kommunen underrättar styrelsen om att
lägenheten upplåtits.

I propositionen föreslås nu att den generella möjligheten att
utan föreningens samtycke upplåta en bostadsrättslägenhet i
andra hand till medlem slopas. Som skäl hänvisas till betydelsen
för föreningen att ha kontroll över samtliga
andrahandsupplåtelser. Departementschefen anför i detta
sammanhang att föreningsverksamheten kan försvåras om
bostadsrättshavaren inte själv bor i sin lägenhet. Detta medför
enligt departementschefen att en andrahandsupplåtelse bör ses
som en tillfällig lösning. Vidare föreslås bl.a. att
bestämmelserna om andrahandsupplåtelse också skall gälla
lokaler. Härigenom anpassas reglerna till vad som gäller i
hyresförhållanden.

I motion 1990/91:Bo20 (m) yrkande 14 hemställs att
lagförslaget avslås såvitt gäller slopandet av den generella
möjligheten att upplåta bostadsrätt i andra hand till medlem.
Enligt motionärerna har vederbörande redan prövats och givits
medlemskap varför ytterligare en prövning är onödig.

Syftet med den nu föreslagna begränsningen i
bostadsrättshavares möjligheter att hyra ut sin lägenhet i andra
hand är ett annat än en ytterligare prövning av medlemmens
skötsamhet. Ändringen kan motiveras med att det kooperativa
synsättet, som är centralt för bostadsrättsverksamheten, gör att
föreningen måste anses ha ett berättigat intresse att ibland
kunna begränsa andrahandsupplåtelser oavsett om upplåtelsen
sker till medlem eller annan person. Det kooperativa synsättet
förutsätter också att bostadsrättshavarna deltar i föreningens
angelägenheter. Det kan antas att en bostadsrättshavare som inte
själv bor i sin lägenhet inte är aktiv i föreningsarbetet på
samma sätt som en som bor i huset. Utskottet vill i detta
sammanhang betona att en andrahandsupplåtelse aldrig kan vara
annat än en tillfällig lösning under tid när bostadsrättshavaren
på grund av t.ex. sjukdom, arbete eller studier på annan ort
inte kan bo i sin lägenhet. Det skall alltså kunna förutsättas
att bostadsrättshavaren inom viss tid skall återkomma till
lägenheten. Som departementschefen anfört bör den praxis som
etablerats när det gäller andrahandsupplåtelser av
hyreslägenheter vara vägledande även för prövningen enligt
bostadsrättslagen. Enligt utskottets bedömning kan det anses
både lämpligt och rimligt att bostadsrättsföreningen får ett
inflytande över alla andrahandsupplåtelser. Detta är särskilt
motiverat i mindre föreningar där medlemsantalet är lågt. I
sådana föreningar kan ett flertal andrahandsupplåtelser rent av
äventyra möjligheterna för föreningen att tillskapa en
handlingsduglig styrelse och bedriva ett verkligt
föreningsarbete. Motion 1990/91:Bo20 (m) yrkande 14 bör avslås
av riksdagen. Regeringens förslag tillstyrks.

Särskilda bestämmelser för beslut om ändring av grundavgift

Föreningsmedlemmarnas rätt att besluta i föreningens
angelägenheter utövas vid föreningsstämma. Gällande rätt
innehåller särskilda regler när det gäller vissa beslut som rör
bostadsrättshavarna. Det är då fråga om beslut av
föreningsstämma som är särskilt ingripande mot den enskilde
bostadsrättshavaren. Om ett beslut som innebär ändring av
grundavgiften (här kallad insats) skall fattas och ändringen
medför att det inbördes förhållandet mellan insatserna rubbas
krävs att samtliga bostadsrättshavare som berörs av ändringen
skall ha gått med på beslutet. Om enighet inte uppnås, blir
beslutet ändå giltigt om minst två tredjedelar av de berörda
bostadsrättshavarna har gått med på beslutet och det dessutom
godkänts av hyresnämnden. Dessa bestämmelser har i sak inte
ändrats i förslaget.

I motion 1990/91:Bo19 (s) yrkande 2 pekas på de svårigheter
som kan uppstå om styrelsen vill ändra insatserna för vissa
medlemmar som blir direkt berörda av ombyggnadsåtgärder. Enligt
motionen är det inte ovanligt att sådana förändringar av
insatserna inte kan genomföras eftersom deltagarantalet på
föreningsstämmor i allmänhet är mycket lågt. Kravet i lagen på
två tredjedels majoritet av berörda bostadsrättshavare föreslås
kompletteras på så sätt att möjligheter öppnas för berörda
medlemmar att biträda ett stämmobeslut i efterhand. Ett annat
sätt att få förändringar av insatser till stånd skulle enligt
motionärerna kunna vara att ändra nuvarande krav om två
tredjedels majoritet av berörda bostadsrättshavare till ett krav
om två tredjedels majoritet av de röstande.

Ett förslag om godkännande i efterhand av ett stämmobeslut
lämnades i remissprotokollet till lagrådet. Lagrådet invände mot
förslaget att de villkor som uppställdes i lagförslaget inte
föreföll att tillgodose att en rättssäker ordning tryggades.
Lagrådet ansåg inte en reglering vara mest påkallad för de fall
som avses i bl.a. den nu behandlade bestämmelsen i
bostadsrättslagen. Frågan borde i stället enligt lagrådet
övervägas mera generellt för ekonomiska föreningar.
Departementschefen återtog därefter förslaget om godkännande i
efterhand.

Utskottet anser mot bakgrund av de överväganden som gjorts och
med hänsyn till det utrymme för otillbörlig påtryckning mot en
grupp bostadsrättshavare som en sådan ordning kan skapa att
möjlighet till godkännande i efterhand av stämmobeslut bör
undvikas. Det alternativ som föreslås i s-motionen är således
ingen lösning som utskottet vill förespråka. Utskottet avstyrker
motion 1990/91:Bo19 (s) yrkande 2 såvitt nu är i fråga.

Beträffande det andra förslaget, att det skulle vara
tillräckligt med två tredjedels majoritet av de röstande för
ändring av insatser, vill utskottet anföra följande. Insatsen
utgör ett mått på bostadsrättens andel i föreningen. En
ändring av insatsen kan alltså påverka bostadsrättshavarens
andel i årsvinsten eftersom vinsten fördelas mellan
bostadsrättshavarna efter insatserna för bostadsrätterna. Så
snart en ändrad insats medför att det inbördes förhållandet
rubbas och ändringen påverkar föreningens totala
förmögenhetsmassa torde samtliga bostadsrättshavare anses vara
berörda. En ändring av majoritetsregeln så att beslut skulle
kunna fattas av två tredjedelar av de röstande skulle innebära
att insatserna skulle kunna ändras i vidare omfattning än enligt
gällande rätt. Grundtanken måste emellertid vara att det inte
skall vara möjligt att alltför enkelt ändra bestämda insatser.
För många bostadsrättshavare skulle även en mindre höjning av
insatsen i vissa fall kunna innebära allvarliga ingrepp i deras
ekonomiska situation. Utskottet anser i likhet med
departementschefen att någon ändring av den nuvarande
röstningsbestämmelsen inte bör göras. Utskottet tillstyrker
regeringsförslaget såvitt nu är i fråga och avstyrker motion
1990/91:Bo19 (s) yrkande 2 såvitt nu är i fråga.

Särskilda bestämmelser för beslut om ombyggnad och underhåll

Enligt gällande rätt ansvarar bostadsrättshavaren för det inre
underhållet i lägenheten om inte annat sägs i föreningens
stadgar. Ansvaret för det yttre åvilar föreningen. Föreningen
svarar också för reparation av stamledningar till vatten och
avlopp m.m. Normalt beslutar styrelsen om underhålls- och
reparationsåtgärder. En annan ordning kan gälla på grund av
särskilda bestämmelser i stadgarna, direktiv från beslut vid
föreningsstämma eller på grund av lag.

Beslut som innebär väsentliga förändringar av föreningens
fastighet skall fattas på föreningsstämma.
För sådana beslut krävs enligt huvudregeln i bostadsrättslagen,
som hänvisar till lagen om ekonomiska föreningar, enkel
majoritet bland de röstande.

En viktig förändring som föreslås i propositionen är att
bostadsrättshavarens s.k. vetorätt tas bort vid beslut om
vissa om- eller tillbyggnadsåtgärder. Enligt gällande rätt kan
en bostadsrättshavare motsätta sig ett beslut om en om- eller
tillbyggnadsåtgärd som innebär att hans bostadsrättslägenhet
kommer att undergå försämring av icke ringa betydelse. Detta
brukar kallas bostadsrättshavarens vetorätt. Om beslutet om
ombyggnad leder till en väsentlig förändring av lägenheten, som
inte innebär försämring, fordras enligt nuvarande ordning
antingen att bostadsrättshavaren samtycker till åtgärden eller
att minst två tredjedelar av de röstande förenat sig om
beslutet. I propositionen föreslås att föreningen på
föreningsstämma får fatta beslut som innebär att en lägenhet
förändras eller helt måste tas i anspråk för en ombyggnad även
om bostadsrättshavaren inte samtycker men minst två tredjedelar
av de röstande biträder beslutet och beslutet godkänns av
hyresnämnden. För att godkännande skall lämnas fordras att
ombyggnadsåtgärden är angelägen, att syftet med den inte
skäligen kan tillgodoses på annat sätt och att beslutet inte är
oskäligt mot bostadsrättshavaren. Kan åtgärden anses vara av
liten betydelse för bostadsrättshavaren får godkännande lämnas
om åtgärden inte skäligen kan tillgodoses på annat sätt.
Bostadsrättshavaren skall ha rätt till full ersättning för sin
förlust jämte kompensation för den skada han orsakats på grund
av intrånget, och vid ingripande åtgärder skall inlösen kunna
bli aktuell. Ersättningsfrågan föreslås handläggas av
fastighetsdomstol.

Bostadsrättshavarnas ställning vid beslut om
ombyggnadsåtgärder som innebär förändringar av den egna
lägenheten behandlas i tre motionsyrkanden. I motion
1990/91:Bo20 (m) yrkande 13 yrkas avslag på regeringsförslaget
om upphävande av vetorätten. Enligt motionen bör nuvarande
vetorätt, som gäller endast i de fall åtgärderna medför en
försämring som inte är ringa, finnas kvar. Det är enligt
motionärerna en rimlig ordning att bostadsrättshavarna har en
stark ställning vid sådana ombyggnadsåtgärder. I motion
1990/91:Bo24 (fp) yrkandena 5 och 6 framförs invändningar mot
beslutsordningen. Enligt motionen bör kravet på hur många som
måste biträda ett beslut om ombyggnadsåtgärder skärpas. I
stället för att två tredjedelar av de röstande skall biträda
beslutet bör enligt motionen gälla att två tredjedelar av
medlemmarna skall rösta för förslaget. Dessutom bör krav på
godkännande av tingsrätt införas. Härigenom skulle enligt
motionen rättssäkerheten öka.

Bostadsrättshavarens starka ställning när det gäller
förändringar i den egna lägenheten kan ibland vara ett hinder
mot för hela föreningen angelägna om- eller
tillbyggnadsåtgärder. Utskottet anser därför i likhet med
departementschefen att vetorätten bör mjukas upp. Det är
emellertid självklart att bostadsrättshavarens ställning inte
får försvagas annat än i angelägna fall. Det är därför viktigt
att beslutförfarandet är så reglerat att risken för godtyckliga
beslut elimineras. Ett krav på att två tredjedelar av
medlemmarna skall biträda beslutet såsom föreslås i fp-motionen
skulle i praktiken kunna innebära att knappast några beslut
skulle få erforderlig majoritet i de fall berörd
bostadsrättshavare inte samtycker till åtgärden. Det torde inte
vara ovanligt att färre medlemmar än två tredjedelar kommer till
föreningsstämman. Det är också att märka att det kan finnas ett
antal medlemmar som inte äger någon bostadsrätt och därför inte
har något större intresse att delta på föreningsstämman. Kravet
på en rättslig prövning av ett beslut om om- eller tillbyggnad
enligt i lagen angivna villkor för godkännande utgör en garanti
för att övergrepp inte sker. Fp-motionärerna har förordat att
den rättsliga prövningen skall ske av tingsrätt. Vissa skäl,
bl.a. processekonomiska, talar för en sådan ordning. Å andra
sidan är det fråga om bedömningar som hyresnämnden är väl
förtrogen med och har särskild kunskap om. Hyresnämndens beslut
kan överklagas till bostadsdomstolen. När det gäller
hyresnämndens medlande funktion i ett ärende av aktuellt slag
vill utskottet framhålla att hyresnämnden normalt inte har
anledning att diskutera ersättningsfrågan. Bostadsrättshavare
skall enligt förslaget ges full ekonomisk ersättning för den
minskning av bostadsrättens marknadsvärde som intrånget orsakar.
Departementschefen har uttalat att det finns skäl att följa upp
förfarandet och avser att återkomma med förslag till alternativa
lösningar om de föreslagna bestämmelserna inte håller måttet.
Med hänvisning till det nu anförda och med hänvisning till att
utfallet av de nu diskuterade förfarandereglerna kommer att
följas upp inom regeringskansliet anser utskottet att
beslutsförfarandet får godtas. Regeringsförslaget tillstyrks
såvitt nu är i fråga och motionerna 1990/91:Bo20 (m) yrkande 13
och motion 1990/91:Bo24 (fp) yrkandena 5 och 6 avstyrks.

I motionerna 1990/91:Bo23 (c) yrkande 2, 1990/91:Bo24 (fp)
yrkande 7 och 1990/91:Bo22 (v) yrkande 5 tas upp vilka
förutsättningar som bör uppställas för att ett beslut skall
kunna godkännas. Enligt c-motionen bör bestämmelserna utformas
så att samma villkor för godkännande skall gälla oavsett om
intrånget är av större eller mindre karaktär. Något förenklat
förfarande bör enligt motionen inte finnas för beslut om
åtgärder som påverkar en lägenhet i ringa grad. I fp-motionen
föreslås att regler om lägenhetssammanslagning, lämplig
lägenhetssammansättning och det s.k. markvillkoret inte bör
bryta vetorätten. V-motionären anser att vetorätten bör kunna
inskränkas bara när en ombyggnadsåtgärd är synnerligen
angelägen.

Utskottet vill först understryka att en ombyggnadsåtgärd mot
bostadsrättshavarens samtycke avses böra tillåtas endast om
förändringen är angelägen för föreningen, om syftet med åtgärden
inte skäligen kan utföras på något mindre ingripande sätt och
beslutet inte är oskäligt mot bostadsrättshavaren. Innan ett
sådant beslut fattas bör frågan vara noga övervägd och alla
möjligheter till andra eller frivilliga lösningar uteslutna. Om
alternativa lösningar finns bör normalt den lösning väljas som
innebär minst intrång i den enskilde bostadsrättshavarens
nyttjanderätt. Det innebär att, i det fall en alternativ lösning
ger ett mindre intrång för den enskilde bostadsrättshavaren men
i stället kostar mer för föreningen, den dyrare lösningen ändå
bör väljas. Även kostnadsaspekten måste dock beaktas och vägas
mot bostadsrättshavarens intressen. Enligt utskottets mening bör
sådana åtgärder som t.ex. lägenhetssammanslagningar normalt inte
kunna ske mot bostadsrättshavarnas vilja. Ett godkännande av
sådana beslut bör därför ske bara i rena undantagsfall. Även
departementschefen har i sådana fall manat till stor
försiktighet.

Enligt utskottets mening skall stor restriktivitet iakttas när
det gäller att bedöma om ombyggnadsåtgärderna är angelägna. Att
ytterligare skärpa förutsättningen för vetorättens upphörande
till att avse endast synnerligen angelägna ombyggnadsåtgärder
skulle kunna innebära att viktiga och nödvändiga åtgärder inte
kan utföras. När det sedan gäller åtgärder som är av ringa
betydelse för en bostadsrättshavare gäller redan enligt
nuvarande regler att en bostadsrättshavare inte kan motsätta sig
att sådana åtgärder utförs. Genom att hyresnämnden skall kunna
pröva huruvida förändringen kan genomföras på något annat sätt
får bostadsrättshavarens intressen anses vara tillgodosedda på
ett godtagbart sätt. Utskottet gör sammanfattningsvis den
bedömningen att den lösning som valts i propositionen får anses
acceptabel. Utskottet tillstyrker således regeringsförslaget i 9
kap. 17 § förslaget till ny bostadsrättslag om villkor för
godkännande av om- eller tillbyggnadsbeslut i vissa fall och
avstyrker motionerna 1990/91:Bo22 (v) yrkande 5, 1990/91:Bo23
(c) yrkande 2 och 1990/91:Bo24 (fp) yrkande 7.

Frågor om pantsättning m.m.

Bostadsrättslagen saknar bestämmelser om pantsättning av
bostadsrätt. Det är dock numera vanligt att bostadsrätter
utnyttjas som pantobjekt. Pantsättningen sker genom avtal om
pantförskrivning. Pantsättningen anses giltig när
bostadsrättsföreningen underrättats om åtgärden. Underrättelsen
skall antecknas i bostadsrättsföreningens lägenhetsförteckning.
Pantsättningen innebär inte att föreningens ställning försämras
i förhållande till bostadsrättshavaren. Förfarandet har
beskrivits som en pantsättning av bostadsrättshavarens
nettobehållning i förhållandet mellan honom och
bostadsrättsföreningen (Rodhe, Handbok i sakrätt, 1985 s. 693).
Det innebär att föreningens fordringar på bostadsrättshavaren i
princip skall ha företräde framför pantfordran.

Om bostadsrättshavaren inte fullgör sina åligganden gentemot
panthavaren kan panthavaren alltid begära utmätning och
bostadsrätten säljas exekutivt eller under hand.
Bostadsrättsföreningens rätt berörs inte vid en exekutiv
försäljning. Sedan utmätningsborgenären fått sin del tillfaller
överskottet den avträdande bostadsrättshavaren. Köparen, som
normalt svarar för tidigare bostadsrättshavares förpliktelser,
kan bli betalningsansvarig för bostadsrättsföreningens fordran
på tidigare innehavare. Köparen har inte bättre rätt än
överlåtaren har gentemot föreningen. Bostadsrättsföreningen kan
således göra gällande sin rätt mot köparen och begära
försäljning på offentlig auktion. Köparen får därefter kräva
överlåtaren.

Som nyss nämnts har föreningens fordringar i princip företräde
framför pantfordran. Det innebär att pantens värde urholkas om
föreningens fordringar på bostadsrättshavaren växer. I syfte att
råda bot på detta förhållande och stärka bostadsrättens
ställning som kreditobjekt infördes år 1982 en bestämmelse om
skyldighet för bostadsrättsföreningen att underrätta panthavaren
när bostadsrättshavaren inte fullgör sina skyldigheter mot
föreningen. Enligt gällande ordning och enligt 7 kap. 31 §
regeringsförslaget föreskrivs att en bostadsrättsförening, som
har underrättats om pantsättning av en bostadsrätt, utan
dröjsmål skall underrätta panthavaren om bostadsrättshavarens
obetalda avgifter till föreningen överstiger vad som motsvarar
en månadsavgift och bostadsrättshavaren dröjer mer än två veckor
med att betala. Försummar föreningen sin underrättelseskyldighet
har föreningen företräde till betalning före panthavaren endast
i fråga om belopp som skulle ha betalats innan underrättelse
skulle ha skett.

Regler om försäljning av pantsatt bostadsrätt i
bostadsrättslagen har övervägts tidigare av regeringen utan att
något förslag om ändring förelagts riksdagen. En av de frågor
som har diskuterats har varit om panthavaren skall anses skyldig
att ta emot betalning vid offentlig auktion. I nu föreliggande
förslag behandlas denna fråga och föreslås regler om hur
försäljningen skall gå till. Enligt propositionen skall utrop
ske utan förbehåll om panträttens bestånd om inte
bostadsrättsföreningen medger annat. Om utrop sker på detta sätt
är panthavaren skyldig att ta emot betalning i förtid.
Propositionsförslaget är i allt väsentligt detsamma som det
förslag som lades fram i en lagrådsremiss år 1986 men som
därefter, bl.a. på grund av lagrådets invändningar i väsentliga
delar, inte fördes fram till riksdagen. När förslaget nu åter
aktualiserats har lagrådet godtagit det som en lösning tills
vidare.

Juridiska fakultetsnämnden har kritiserat utredningsförslaget
och förordat att en legal panträtt införs för föreningen, vilket
bl.a. skulle innebära att förfarandet med försäljning på
offentlig auktion skulle kunna avskaffas.

Såväl departementschefen som lagrådet har uttalat att det
finns fördelar med fakultetsnämndens förslag men har ansett att
det inte utan vidare utredning kan läggas till grund för
lagstiftning.

I motion 1990/91:Bo19 (s) tas upp flera frågor som berör
försäljning av pantsatt bostadsrätt. I yrkande 1 föreslås att
bestämmelsen om föreningens skyldighet att underrätta
panthavaren när bostadsrättshavaren inte betalat avgifter till
föreningen under viss tid ändras så att föreningen ges möjlighet
att bota bristen och åter få företräde framför panthavaren till
efter underrättelsen förfallna belopp. Enligt motionärerna bör
en annan fråga som sammanhänger med bestämmelsen om en
bostadsrättsförenings underrättelseskyldighet förtydligas. Det
är enligt dem oklart om föreningen, om den förlorat sin
företrädesrätt gentemot panthavaren, i stället kan kräva köparen
på detta belopp. En kompletterande regel om att bostadsrätten
först bör ropas ut med fullt betalningsansvar för köparen mot
föreningen bör därför införas enligt motionärerna. Den
reservationen bör därvid enligt motionen göras att ett nytt
utrop kommer att ske, om pantfordringen inte blir fullt täckt
vid det första utropet. I motionens yrkande 4 tas upp frågan vad
som skall anses gälla när en bostadsrätt är pantsatt till ett
värde som överstiger vad bostadsrättshavaren har rätt att fordra
vid en överlåtelse när hembudsskyldighet gäller. Bestämmelserna
om hembud i regeringsförslagets 6 kap. 9 § bör enligt motionen
innebära att föreningen får ett sakrättsligt skydd gentemot
tredje man. En överenskommelse mellan pantsättare och panthavare
bör inte kunna åberopas mot föreningen. Enligt motionärerna
har det i flera fall konstaterats att såväl banker som
finansieringsbolag lånat ut belopp som betydligt överstigit det
belopp som organisationen enligt hembudsklausul skulle ha att
betala för bostadsrätten.

Som framgår av det nu anförda har frågor om försäljning av
pantsatt bostadsrätt m.m. under de senaste åren varit föremål
för överväganden i skilda sammanhang. Frågorna är komplicerade
och en viss oklarhet får anses råda beträffande frågor om
försäljning av bostadsrätt vid offentlig auktion, om panträttens
bestånd i hembudssituationer och vid upplösning av bostadsrätt.
Utskottet delar emellertid lagrådets och regeringens bedömning
att den lösning som nu föreslås i propositionen kan godtas tills
vidare. Utskottet finner det emellertid motiverat att de nu
diskuterade frågorna om pantsättning av bostadsrätter -- frågor
som har aktualiserats också i motion 1990/91:Bo19 (s) -- ånyo
ses över inom regeringens kansli eller i annan ordning om så
anses lämpligt.

Sammanfattningsvis föreslår utskottet att riksdagen antar
regeringsförslaget såvitt nu är i fråga och som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet med anledning av motion
1990/91:Bo19 (s) yrkandena 1 och 4 anfört om ytterligare
överväganden avseende pantsättning av bostadsrätter m.m.

Bostadsrättslagen innehåller också regler om när offentlig
auktion skall tillgripas. Om bostadsrättshavaren skilts från sin
lägenhet genom uppsägning på grund av förverkande skall
bostadsrätten säljas på offentlig auktion så snart det kan ske
om inte annat överenskoms. Bostadsrättshavaren ansvarar under
tiden för sina förpliktelser, längst till det månadsskifte som
inträffar närmast tre månader från den dag då han blev skild
från lägenheten. Någon ändring görs inte i regeringsförslaget i
denna del. Förvärvaren svarar för tidigare innehavares
förpliktelser om föreningen förbehållit sig betalningsanspråk
under denna tid. Av de medel som influtit får föreningen vad som
behövs för att dess fordran skall bli täckt. Återstoden
tillfaller bostadsrättshavaren om inte bostadsrätten är
pantsatt.

I s-motionens yrkande 3 föreslås att bestämmelsen om
bostadsrättshavarens ansvar för sina förpliktelser vid
försäljning av förverkad bostadsrätt på offentlig auktion bör
ändras. Den tid som är satt som en gräns för
bostadsrättshavarens ansvar bör enligt motionärerna ändras från
tre månader till åtminstone sex månader. Som motiv för yrkandet
anförs att förfarandet med förordnande av god man m.m. har
kommit att dra ut på tiden på ett sätt som inte förutsågs när
bestämmelsen infördes. Ett mera rättvist resultat för
bostadsrättsföreningen och dess medlemmar skulle erhållas om
tidsfristen ändrades.

Såsom motionärerna anfört tillkom bestämmelsen om begränsning
av bostadsrättshavarens ansvar för sina förpliktelser vid
försäljning av bostadsrätt på offentlig auktion i vissa fall
för att bostadsrättsföreningarna inte skulle låta en försäljning
av en bostadsrätt dra ut på tiden till nackdel för
bostadsrättshavaren. En försäljning av en bostadsrättslägenhet
på offentlig auktion skall alltid ske så snart den kan. Efter
ansökan från föreningen utser tingsrätten en god man som skall
ombesörja försäljningen. Naturligtvis bör tingsrätten i samband
med ansökan och förordnandet också höra bostadsrättshavaren.
Enligt förslaget kan detta underlåtas om denne t.ex. har
avvikit. Tingsrätternas omvittnade hårda arbetsbelastning och
förfarandet i sig kan innebära att förordnandet dröjer.
Utskottet anser i likhet med motionärerna att det inte kan vara
rimligt med en ordning som leder till att panthavaren, efter det
att tre månader förflutit från det att bostadsrättshavaren
skilts från lägenheten, får företräde vid fördelning av
köpeskillingen framför föreningen. Motionen bör därför
tillstyrkas i denna fråga och lagförslaget ändras så att gränsen
för bostadsrättshavarens ansvar sätts till det månadsskifte som
inträffar närmast efter sex månader i stället för tre månader.
Utskottet förordar att riksdagen med anledning av motion
1990/91:Bo19 (s) yrkande 3 antar 6 kap. 7 § i den lydelse som
framgår av bilaga 2 och som betecknats som utskottets förslag.

Hembud

Några ändringar i gällande regler om hembud föreslås inte i
den nya bostadsrättslagen. Enligt bestämmelserna om hembud i
förslagets 6 kap. 9 § andra stycket får en bostadsrättsförening
som är ansluten till en folkrörelsekooperativ riksorganisation i
sina stadgar ta in förbehåll om rätt att inom högst tre år
återköpa eller lösa en bostadsrättslägenhet. Lösningsrätten får
utövas såväl hos innehavaren som hos förvärvaren.

I sex motioner, 1989/90:Bo403 (m) yrkande 7, 1989/90:Bo423
(fp) yrkande 5, 1990/91:Bo20 (m) yrkande 3, 1990/91:Bo24 (fp)
yrkande 11, 1990/91:Bo252 (fp) yrkande 5 och 1990/91:Bo402 (m)
yrkande 7, hemställs att bestämmelserna om hembud avskaffas. I
tre motioner begärs en utvidgning av denna skyldighet. I
motionerna 1990/91:Bo22 (v) yrkande 2 och 1990/91:Bo224 (v)
yrkande 14 såvitt nu är i fråga förordas att regler om hembud
skall gälla för alla bostadsrätter, och i motion 1989/90:Bo212
(s) yrkande 5 föreslås att en obligatorisk hembudsskyldighet
införs under fem år. Enligt s-motionärerna bör en förening ges
möjlighet att också förlänga hembudsskyldigheten utan tidsgräns.

Utskottet erinrar om att motionsyrkanden med begäran om
avskaffande av reglerna om hembud har prövats av riksdagen
vid ett flertal tillfällen (senast 1989/90:BoU1). Utskottet
avvisade vid utskottsbehandlingen tanken på att avskaffa
hembudsreglerna och hänvisade till att de alltjämt behövs för
att förhindra stegring av överlåtelsepriser på bostadsrätter.
Utskottet har nu ingen annan uppfattning i saken. När det gäller
frågan om utvidning av hembudreglerna vill utskottet hänvisa
till vad departementschefen har anfört. Enligt uttalande i
propositionen har han noga övervägt framförda förslag om att
hembudet bör utökas till fem år. Han har därvid gjort den
bedömningen att det nya bostadsfinansieringssystemet som
riksdagen beslutat om kommer att minska möjligheterna till
spekulationsvinster på bostadsrätter. Enligt hans mening bör
någon ändring av hembudsreglerna inte göras nu, men om
utvecklingen skulle visa sig leda till fortsatt spekulation, bör
åtgärder vidtas för att hejda den. Mot bakgrund av de
överväganden som gjorts och departementschefens uttalande att
prisutvecklingen på bostadsrätter bör följas noga förutsätter
utskottet att så sker och att förslag till åtgärder som kan
finnas nödvändiga föreläggs riksdagen för att motverka
spekulationsköp av bostadsrätter. Med det anförda avstyrker
utskottet motionerna 1989/90:Bo403 (m) yrkande 7, 1989/90:Bo423
(fp) yrkande 5, 1990/91:Bo20 (m) yrkande 3, 1990/91:Bo24 (fp)
yrkande 11, 1990/91:Bo252 (fp) yrkande 5, 1990/91:Bo402 (m)
yrkande 7, 1989/90:Bo212 yrkande 5, 1990/91:Bo22 (v) yrkande 2
och 1990/91:Bo224 (v) yrkande 14 såvitt nu är i fråga.

Val av styrelse

Enligt bostadsrättslagen gäller i princip bestämmelserna om
föreningsledning i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar
också i fråga om bostadsrättsföreningar. Vissa undantag gäller
dock. Bl.a. skall alltid minst två eller, om styrelsen består av
mindre än fem ledamöter, minst en väljas på föreningsstämma.
Någon ändring av dessa bestämmelser föreslås inte i
propositionen.

I motion 1990/91:Bo22 (v) yrkande 3 förordas en annan och
enligt motionären mera demokratisk ordning. Han föreslår sålunda
att lagen ändras så att hela bostadsrättsföreningens styrelse
väljs på föreningsstämma.

Nu gällande bestämmelse infördes i samband med
bostadsrättslagens tillkomst 1972. Enligt förarbetena till lagen
(prop. 1971:12 s. 81 och 155) tillkom den för att
bostadsrättshavarna inte genom stadgebestämmelser skulle kunna
undandras från insyn i föreningens angelägenheter under
produktionsskedet. Regeln garanterar bostadsrättshavarna viss
representation i föreningens styrelse samtidigt som de som
bildat föreningen har ett inflytande över föreningens
angelägenheter under detta skede. Departementschefen uttalade
därvid att det avgörande inflytandet över föreningens
angelägenheter skall övergå på föreningens medlemmar sedan
byggnationen avslutats men ansåg inte att det behövdes någon
särskild lagregel om detta. I stadgarna skall anges bl.a. hur
styrelseledamot skall utses.

Det sätt på vilket gällande ordning för val av styrelse är
utformad har inte givit utredningen anledning till några
särskilda överväganden. Av motionen framgår inte heller att
gällande regler i praktiken skapat problem som bör föranleda att
frågan regleras på annat sätt än för närvarande. Utskottet anser
därför och med hänsyn till de skäl som ligger bakom nuvarande
ordning att någon ändring inte nu bör göras. Motion 1990/91:Bo22
(v) yrkande 3 avstyrks.

Betalningsförsening m.m. som förverkandegrund

I samma motion, 1990/91:Bo22 (v) yrkande 6, föreslås att
betalningsförsening slopas som en förverkandegrund, och i
yrkande 7 förordas att förbudet i bostadsrättslagen mot partiell
uthyrning upphävs.

Beträffande den första frågan om att avskaffa
betalningsförsening som förverkandegrund vill utskottet
hänvisa till vad departementschefen anfört i saken. Enligt
departementschefen bör bostadsrättslagen i möjlig mån anpassas
till hyreslagen såvitt avser bl.a. förverkande av nyttjanderätt
vid bristande betalning av t.ex. månadsavgifter. Motsvarande
fråga utreds för närvarande av 1989 års hyreslagskommitté. Ett
ställningstagande i saken bör därför enligt departementschefen
avvaktas tills förslag i frågan lagts fram av
hyreslagskommittén. Utskottet delar denna bedömning. Motion
1990/91:Bo22 (v) yrkande 6 skall följaktligen avstyrkas.

Reglerna om partiell sublokation av bostadsrättslägenhet som
behandlas i motionens yrkande 7 finns såväl i hyreslagen som
bostadsrättslagen. Förbudet för bostadsrättshavare att
inrymma utomstående personer gäller endast om upplåtelsen kan
medföra "men" för föreningen eller någon annan medlem i
föreningen. Det är alltså tillåtet att inrymma vem som helst och
hur många som helst så länge det inte medför men för föreningen
eller någon medlem i den. Bestämmelsen innebär således att
bostadsrättshavare i allmänhet utan särskilt tillstånd får ha
inneboende i sin lägenhet. Bostadsrättshavaren svarar ju själv
för lägenhetens vård och underhåll. Något men torde därför inte
uppstå för föreningen eller annan medlem annat än i vissa
undantagsfall. Enligt utskottets bedömning inskränker
bestämmelsen endast undantagsvis bostadsrättshavarens rätt att
själv bestämma om han vill inrymma utomstående personer i sin
lägenhet. Det bör emellertid finnas kvar en möjlighet för
föreningen att komma till rätta med en situation som skapar
olägenhet för föreningen eller annan medlem. Utskottet anser på
anförda skäl att bestämmelsen alltjämt bör gälla. Motion
1990/91:Bo22 (v) yrkande 7 avstyrks.

Förbudet mot dubbelupplåtelse

Förbudet mot dubbelupplåtelse innebär att en lägenhet som
är upplåten med hyresrätt i princip inte får upplåtas med
bostadsrätt så länge hyresrätten består. Förbudet har tillkommit
av omtanke om hyresgästerna i en ombildningssituation.

I tre motioner av moderata samlingspartiet, 1989/90:Bo420
yrkande 4, 1990/91:Bo20 yrkande 7 och 1990/91:Bo411 yrkande 11,
föreslås att förbudet bör upphävas för att underlätta ombildning
och för att skapa en mera flexibel boendemarknad.

Utskottet har behandlat motioner med motsvarande innehåll vid
flera tillfällen och senast i betänkande BoU 1987/88:13.
Utskottet avstyrkte yrkandet med hänvisning till att den
nuvarande ordningen måste anses vara till gagn för hyresgäster
som inte vill delta i ombildning till bostadsrätt. Utskottet
finner ej skäl att ändra sitt tidigare ställningstagande.
Motionerna 1989/90:Bo420 yrkande 4, 1990/91:Bo20 yrkande 7 och
1990/91:Bo411 yrkande 11 (samtliga m) avstyrks.

Ändring av stadga

I motion 1990/91:Bo20 (m) anförs att ett stort antal
bostadsrättsföreningar, t.ex. HSB-föreningar, är anslutna till
folkrörelsekooperativa riksorganisationer. Sådana föreningar kan
i sina stadgar ha inskrivet att de skall tillhöra den aktuella
riksorganisationen samt att den lokala föreningen inte får
utträda ur riksorganisationen utan organisationens godkännande.
Detta vill motionärerna ändra på. Det kan enligt dem ske genom
att det i bostadsrättslagen införs en regel som säger att en
bostadsrättsförening äger rätt att självständigt ändra sina
stadgar, även i de fall dessa föreskriver att ändringen skall
godkännas av viss riksorganisation (yrkande 9).

Enligt utskottets uppfattning får det anses vara en fråga för
medlemmarna i en bostadsrättsorganisation att själva besluta om
regler av den karaktär som tas upp i motionen. Riksdagen bör
således inte genom lagstiftning ta ställning till denna typ av
spörsmål. Motionen om lagreglering av viss ändring av
stadgarna avstyrks.

Lagregler som berör folkrörelsekooperativa organisationer

I bl.a. lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastigheter m.m.
(tillståndslagen) och i bostadsrättslagen finns vissa särregler
för folkrörelsekooperativa organisationer. Enligt
tillståndslagen är bl.a. sådana organisationer undantagna från
tillståndsplikten vid förvärv av hyresfastighet. Begreppet
folkrörelsekooperativa organisationer finns också i 6 kap. 9 §
andra stycket i förslaget till ny bostadsrättslag och i dess 9
kap. 22 §. Med folkrörelsekooperativ organisation har
lagstiftaren enligt uttalanden i förarbetena avsett HSB och
Svenska Riksbyggen.

I fyra motioner, 1990/91:Bo20 (m) yrkande 2, 1990/91:Bo252
(fp) yrkandena 3 och 4, 1990/91:Bo402 (m) yrkande 6 och
1990/91:Bo413 (c) yrkande 15 föreslås att de särregler som
finns för folkrörelsekooperativa organisationer bör ändras
så att alla riksorganisationer får samma möjligheter att verka.

Utskottet har under en lång följd av år avstyrkt motioner om
en ändring i de här aktuella bestämmelserna. Inte heller nu är
utskottet berett att tillstyrka de begärda lagändringarna.
Motionerna avstyrks.

Förslaget till lag om ändring i ombildningslagen

Ombildningslagen ger hyresgäster rätt att före andra köpare
förvärva den fastighet de bor i för ombildning till bostadsrätt.
Lagen gäller inte egendom som ägs av bl.a. allmännyttiga
bostadsföretag. Den reglerar bl.a. hur hyresgästerna skall gå
till väga för att få företräde till ett fastighetsförvärv och
vilka skyldigheter fastighetsägaren har när det finns en sådan
rätt. En första förutsättning är att hyresgästerna bildar en
bostadsrättsförening och att föreningen gör en s.k.
intresseanmälan till inskrivningsmyndigheten för anteckning i
fastighetsboken. Till en intresseanmälan skall fogas ett intyg
från styrelsen att minst två tredjedelar av hyresgästerna i de
uthyrda lägenheterna skriftligen förklarat sig intresserade av
en ombildning. I propositionen föreslås att hyresgästerna skall
vara medlemmar i föreningen. Syftet med förslaget är enligt
propositionen att därigenom förhindra att konkurrerande
bostadsrättsföreningar gör anspråk på att få genomföra
ombildningen. Ett annat syfte är att hyresgästerna som skriver
på en intresseanmälan skall veta vilken förening som vill
ombilda hyresrätten till bostadsrätt.

Ett stort antal motioner tar upp intresseanmälan ur olika
aspekter. I motionerna 1989/90:Bo419 (c) yrkande 12 såvitt nu är
i fråga, 1989/90:Bo420 (m) yrkande 3, 1990/91:Bo20 (m) yrkande
6, 1990/91:Bo24 (fp) yrkande 10, 1990/91:Bo252 (fp) yrkande 7,
1990/91:Bo411 (m) yrkande 8 och 1990/91:Bo413 (c) yrkande 12
såvitt nu är i fråga förordas att kravet på kvalificerad
majoritet vid ombildning bör ändras till enkel majoritet.

Såsom framgått ovan föreslås ingen ändring i propositionen
beträffande den i motionerna aktualiserade frågan. Motivet bakom
den rådande ordningen är att ombildning skall ske på de boendes
villkor. Det bör därför vara en stark majoritet som står bakom
ett sådant beslut. Utskottet anser nu liksom vid de tillfällen
utskottet tidigare behandlat motsvarande motionsyrkanden att
kravet på kvalificerad majoritet vid ombildning bör
bibehållas i lagstiftningen. De motioner som omnämnts i stycket
ovan avstyrks.

Utskottet avstyrker också förslaget i motion 1990/91:Bo22 (v)
yrkande 1 om att ombildningslagen skall ändras så att det skall
krävas att alla hyresgäster måste stå bakom en ombildning för
att den skall kunna genomföras. En sådan ordning skulle i
praktiken kunna innebära att det skulle bli omöjligt att
genomföra ombildningen. Utskottet vill inte medverka till att
ett krav införs att alla av en ombildning berörda
hyresgäster skriftligen anmält intresse för en ombildning.

En annan fråga som berör intresseanmälan och ombildning tas
upp i sju motioner, 1989/90:Bo403 (m) yrkande 8 b, 1989/90:Bo419
(c) yrkande 12 såvitt nu är i fråga, 1989/90:Bo423 (fp) yrkande
7, 1990/91:Bo20 (m) yrkande 5, 1990/91:Bo252 (fp) yrkande 8,
1990/91:Bo402 (m) yrkande 8 b och 1990/91:Bo413 (c) yrkande 12
såvitt nu är i fråga. I dessa motioner förordas att en
intresseanmälan också skall kunna göras av hyresgäster i
allmännyttiga bostadsföretag. I de två fp-motionerna föreslås
att de boende bör ha företräde till ombildning oavsett vem som
äger eller köper huset.

Utskottets ståndpunkt är nu liksom vid tidigare tillfällen då
denna fråga behandlats (se bl.a. 1989/90:BoU1) att undantaget
i ombildningslagen för allmännyttiga bostadsföretag m.m. inte
bör avskaffas. Utskottet avstyrker nyss nämnda motioner.

I motion 1990/91:Bo20 (m) yrkandena 1 och 4 behandlas också
förutsättningar för allmännyttiga bostadsföretag att ombilda
hyresrätt till bostadsrätt och att sälja fastigheter. Enligt
motionärerna bör de som bor i sådana bostadsföretag erbjudas att
förvärva lägenheterna med bostadsrätt eller som s.k.
ägarlägenheter. I motionen föreslås också att bestämmelsen om
att räntebidrag inte skall utgå för lån som övertas av ny ägare
vid försäljning av allmännyttans fastigheter avskaffas.

Utskottet har senast i betänkandet 1990/91:BoU12 avstyrkt
motioner med motsvarande yrkanden. Utskottet hänvisade därvid
till de allmännyttiga bostadsföretagens viktiga roll på
bostadsmarknaden och deras betydelse för ett förverkligande av
den sociala bostadspolitiken. Motion 1990/91:Bo20 (m) yrkandena
1 och 4 avstyrks.

Enligt ombildningslagen får en fastighetsägare så länge en
intresseanmälan gäller inte överlåta fastigheten till någon
annan köpare, om inte föreningen genom ett hembud först har
erbjudits att förvärva den och fått tid att överväga beslutet.
Hembud skall ske hos hyresnämnden. Till anmälan skall
fastighetsägaren foga ett förslag till köpeavtal med villkoren
för förvärvet. Om hembudet inte antas inom föreskriven tid, tre
månader om inte förlängning sker, får fastighetsägaren sälja
fastigheten till annan spekulant. I syfte att förhindra att
lagen kringgås stadgas att överlåtelse inte får ske, om
köpeskillingen är lägre eller om villkoren för överlåtelsen
sammantagna är avsevärt ogynnsammare för säljaren än vad som
angavs vid hembudet.

I syfte att stärka hyresgästernas ställning och göra lagen
mera effektiv föreslås bl.a. att hembudsskyldigheten också skall
gälla för associationsrättsliga förvärv. Möjligheten att lämna
en fastighet som tillskott till ett bolag om det finns en
intresseanmälan inskränks i vissa fall. Med överlåtelse genom
köp eller byte skall enligt förslaget likställas överlåtelse
genom tillskott till bolag eller förening, utdelning eller
skifte från bolag eller förening samt fusion enligt 14 kap. 1
eller 2 § aktiebolagslagen (1975:1385).

I motion 1990/91:Bo20 (m) yrkande 15 anförs invändningar mot
lagförslaget i denna del och yrkas att lagförslaget avslås.
Enligt motionärerna är den kritik som framförts från
bostadsdomstolen och lagrådet befogad. Bostadsdomstolen har
ansett att det inte anförts tillräckliga skäl för att låta
hembudsreglerna bli tillämpliga även på associationsrättsliga
förvärv. Lagrådet har för sin del ansett att vid de
associationsrättsliga överlåtelserna är förhållandet mellan
parterna ofta typiskt sett sådana att ett förvärv av
bostadsrättsföreningen kan framstå som oskäligt.

Utskottet delar departementschefens uppfattning att
utgångspunkten måste vara att hyresgästerna i en
bostadsrättsförening som gjort en intresseanmälan bör ges
företräde till förvärvet oavsett om det är fråga om köp, byte
eller associationsrättsliga fång. Om sedan omständigheterna
är sådana att det finns en intressegemenskap mellan
fastighetsägaren och förvärvaren eller om det är fråga om
tillskott av fastigheten inom ett koncernförhållande eller
annars de associationsrättsliga förhållandena är sådana att det
kan framstå som oskäligt att tillämpa hembudsreglerna bör
såsom departementschefen också anfört, undantag från dessa
regler kunna ske. Enligt utskottets mening är det
tillfredsställande att transaktioner i syfte att kringgå
hembudsplikten genom att lämna en fastighet som ett tillskott
till ett bolag förhindras samtidigt som utrymme finns i vissa
fall för tillskott i form av fastigheter utan krav på hembud.
Utskottet anser att propositionens förslag i denna del bör
godtas och föreslår att riksdagen med avslag på motion
1990/91:Bo20 (m) yrkande 15 godtar propositionsförslaget.

Det föreslås vidare i propositionen att det införs möjligheter
för hyresgästerna att förhindra att en fastighetsägare ställer
upp oskäliga villkor i ett hembud. Den spärregel som finns i
syfte att förhindra att lagen kringgås är inte tillräckligt
effektiv. Genom lagförslaget skall vissa villkor kunna
underkastas en skälighetsbedömning av hyresnämnden, varvid
överlåtelse till annan än den bostadsrättsförening som gjort
intresseanmälan inte får ske om ett villkor som angavs vid
hembudet är uppenbart oskäligt mot föreningen. Som uppenbart
oskäliga villkor nämns i propositionen sådana villkor som
ålägger föreningen förpliktelser mot tredje man, villkor som ger
fastighetsägaren speciella förmåner på bekostnad av föreningen
eller villkor som inte har något naturligt samband med
fastighetsförvärvet.

I motion 1990/91:Bo20 (m) riktas kritik mot lagförslaget om
uppenbart oskäliga villkor i ett hembud. Enligt motionens
yrkande 16 bör förslaget inte godtas av riksdagen. Motionärerna
preciserar hembudsrätten som en rätt för en bostadsrättsförening
att förvärva en fastighet före någon annan persumtiv köpare.
Däremot ger denna hembudsrätt enligt motionärerna inte
bostadsrättsföreningen rätt att erbjudas att förvärva
fastigheten på precis de villkor som föreningen må finna
lämpliga.

Ombildningslagen eller de förslag som framförs i propositionen
ger inte en bostadsrättsförening rätt att förvärva en fastighet
på sina villkor. Däremot är det enligt utskottet viktigt att
lagen ger bostadsrättsföreningarna ett skydd mot att en
fastighetsägare, genom att uppställa oskäliga villkor som
bostadsrättsföreningen inte kan acceptera, kringgår
hembudsskyldigheten. Utskottet har ingen erinran mot detta
förslag till lagändring, som alltså syftar till att förhindra
att fastighetsägaren skall kunna undandra sig sin
hembudsskyldighet. Utskottet förordar att riksdagen med avslag
på motion 1990/91:Bo20 (m) yrkande 16 antar propositionens
förslag till lagändring såvitt nu är i fråga.

Kooperativ hyresrätt

Fyra motioner tar upp den kooperativa hyresrätten. I
vänsterpartiets partimotion 1990/91:Bo224 yrkande 11 föreslås
ett tillkännagivande om att den kooperativa hyresrätten bör
prövas ytterligare men att kontantinsatsens storlek bör
maximeras till tre månadshyror så att alla hyresgäster kan klara
att betala en sådan insats. I motionerna 1990/91:Bo20 (m)
yrkande 17 och 1990/91:Bo411 (m) yrkande 15 förordas att
försöksverksamheten med kooperativ hyresrätt upphör och i motion
1990/91:Bo413 (c) yrkande 6 förordas att den permanentas.

Sedan hösten 1990 pågår en översyn och utvärdering av den
försöksverksamhet som pågår med kooperativ hyresrätt.
Kommittén skall bl.a. undersöka hur de boendes ekonomi påverkats
och hur boinflytandet fungerat i praktiken samt lämna förslag
till den lagstiftning som krävs för en permanentning av
verksamheten. Resultatet av undersökningen avses redovisas
senast under december månad år 1991. I propositionen föreslås
att försöksverksamheten förlängs till utgången av år 1993.
Departementschefen har i samband därmed anfört att mycket talar
för att den kooperativa hyresrätten i någon form bör etableras
på den svenska bostadsmarknaden. Han anser emellertid att en
allsidig belysning bör ske innan ställning tas till hur en ny
upplåtelseform bör utformas närmare.

I likhet med departementschefen anser utskottet att
utvärderingen bör avvaktas innan ställning tas till frågan om
lagen skall upphävas eller om verksamheten skall permanentas.
Utskottet förordar att riksdagen med avslag på motionerna
1990/91:Bo20 (m) yrkande 17, 1990/91:Bo411 (m) yrkande 15 och
1990/91:Bo413 (c) yrkande 6 bifaller regeringens förslag om
förlängning av giltighetstiden för lagen (1986:1242) om
försöksverksamhet med kooperativ hyresrätt.

Enligt utskottets mening finns inte tillräckliga skäl för att
nu företa den ändring i lagen som vänsterpartiet föreslår.
Resultatet av pågående utvärdering bör avvaktas även beträffande
denna fråga. Vänsterpartiets partimotion 1990/91:Bo224 yrkande
11 om maximering av insatsen vid kooperativ hyresrätt
avstyrks.

Bostadsföreningar

Propositionen innehåller också ett förslag till lag om
omregistrering av vissa bostadsföreningar till
bostadsrättsföreningar. Förslaget avser sådana äldre
bostadsföreningar som enligt övergångsbestämmelserna till
nuvarande bostadsrättslag får fortsätta att driva sin
verksamhet. För omregistrering krävs att bostadsföreningens
stadgar genom beslut av föreningen i den ordning som föreskrivs
för stadgeändring anpassas till bestämmelserna i
bostadsrättslagen. Vidare krävs att en förenklad ekonomisk plan
upprättas.

I två motioner, 1989/90:Bo423 yrkande 8 och 1990/91:Bo252
yrkande 10, (båda fp) hemställs att hindren för omvandling av
äldre bostadsföreningar till bostadsrättsföreningar bör tas
bort.

Enligt utskottets bedömning innebär regeringens förslag att
förfarandet vid en övergång till bostadsrätt väsentligt
förenklas för bostadsföreningar. Utskottet har ingen erinran mot
förslaget och förordar att riksdagen antar det. Motionerna
1989/90:Bo423 yrkande 8 och 1990/91:Bo252 yrkande 10 (båda fp)
väcktes innan regeringens förslag överlämnats till riksdagen.
När förslaget nu föreligger kan konstateras att vad i motionerna
föreslagits får anses tillgodosett genom propositionen.

Ikraftträdande

Enligt regeringens förslag bör lagstiftningen träda i kraft
den 1 juli 1991. Motionärerna i motion 1990/91:Bo20 (m) yrkande
18 yrkar att ikraftträdandet inte bör ske förrän den 1
januari 1992. Som skäl anförs att ett tidigare ikraftträdande
medför att informationen om de nya bestämmelserna inte kommer
att hinna gå ut till alla dem som är berörda av lagändringarna.

Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är viktigt
att en bra information når ut i god tid till alla dem som
berörs av lagändringarna. Den tid som finns till förfogande för
information m.m. efter det att riksdagen behandlat lagförslagen
torde enligt utskottets bedömning vara tillräcklig för att
informationskravet skall kunna uppfyllas. Utskottet tillstyrker
därför regeringens förslag och avstyrker motion 1990/91:Bo20 (m)
yrkande 18.

Lagförslagen i övrigt

Förslaget till bostadsrättslag har i övrigt givit
utskottet anledning till erinran i två avseenden. I 9 kap. 15 §
andra stycket stadgas att i fråga om sådana åtgärder som innebär
en väsentlig förändring av en bostadsrättshavares lägenhet
gäller bl.a. bestämmelsen i 16 § första stycket 2. Enligt
utskottets mening bör i konsekvens med att något
väsentlighetskrav inte uppställs i 16 § första stycket 2 ordet
"väsentlig" tas bort i 15 § andra stycket. Utskottet förordar
att riksdagen antar utskottets förslag till ny bostadsrättslag
såvitt avser 9 kap. 15 § i den lydelse som framgår av bilaga 2
samt att riksdagen antar regeringens förslag till
bostadsrättslag såvitt förslaget inte behandlats ovan.

Beträffande lagförslagen i övrigt föreslår utskottet en
redaktionell ändring i 8 § i regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1987:1274) om kommunal bostadsanvisningsrätt.
Utskottet har i övrigt inte funnit anledning till erinringar
eller särskilt yttrande i denna del.

Utskottet vill dock erinra om att lagen (1973:188) om arrende-
och hyresnämnder (nämndlagen) är föremål för riksdagsbehandling
även i justitieutskottet med anledning av förslag i proposition
1990/91:98. Bostadsutskottet föreslår att riksdagen antar
lagförslaget om ändring i nämndlagen i enlighet med förslaget i
den nu behandlade propositionen. Med justitieutskottet har under
hand överenskommits att justitieutskottet skall svara för att de
båda lagförslagen samordnas.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande antalet lägenheter i föreningens hus
att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motionerna 1989/90:Bo403 yrkande 8 a, 1989/90:Bo419 yrkande 12,
detta yrkande såvitt nu är i fråga, 1990/91:Bo20 yrkande 10,
1990/91:Bo24 yrkande 1, 1990/91:Bo402 yrkande 8 a och
1990/91:Bo413 yrkande 12, detta yrkande såvitt nu är i fråga,
antar 1 kap. 2 och 5 §§ såvitt nu är i fråga i regeringens
förslag till bostadsrättslag,
res. 1 (m, fp, c)

2. beträffande geografisk spridning
att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motion 1990/91:Bo23 yrkande 1 antar 1 kap. 5 § såvitt nu är i
fråga i regeringens förslag till bostadsrättslag,

3. beträffande medlemskap för juridiska personer
att riksdagen
a) med bifall till propositionen och med avslag på motionerna
1990/91:Bo20 yrkande 11, 1990/91:Bo22 yrkande 4 och
1990/91:Bo24 yrkandena 2 och 3 antar 2 kap. 4 § och 8 § första
stycket 3, 6 kap. 3 §, 7 kap. 6, 10 såvitt nu är i fråga och 11
§§ i regeringens förslag till bostadsrättslag,
b) med anledning av propositionen antar 2 kap. 10 § förslaget
till bostadsrättslag i den lydelse som framgår av bilaga 2 och
som betecknats som utskottets förslag,
res. 2 (m)
res. 3 (fp)
res. 4 (v)

4. beträffande medlemskap efter kommunal bostadsförmedling
att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motionerna 1990/91:Bo20 yrkandena 8 och 12 och 1990/91:Bo24
yrkande 4 antar 2 kap. 9 § första stycket 2 i regeringens
förslag till bostadsrättslag,
res. 5 (m, fp)

5. beträffande medlemskap för lokalhyresgäst
att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motionerna 1990/91:Bo23 yrkande 3 och 1990/91:Bo414 yrkande 5
antar 2 kap. 8 § första stycket 1 och 4 kap. 6 § såvitt nu är i
fråga i regeringens förslag till bostadsrättslag,
res. 6 (c)

6.beträffande straffbestämmelse vid viss
förskottsbetalning
att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motion 1990/91:Bo24 yrkande 8 antar 10 kap. 3 § 3 i regeringens
förslag till bostadsrättslag,
res. 7 (fp)

7.beträffande skyldigheten att föra medlemsförteckning och
lägenhetsförteckning
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Bo24 yrkande 9
och med avslag på regeringens förslag till bostadsrättslag
såvitt avser 10 kap. 3 § 5 och 6 antar utskottets förslag till
lydelse av nämnda lagrum enligt bilaga 2 till detta betänkande,

8.beträffande andrahandsupplåtelser
att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motion 1990/91:Bo20 yrkande 14 antar 7 kap. 10 § andra stycket i
regeringens förslag till bostadsrättslag,
res. 8 (m, fp)

9.beträffande godkännande i efterhand av stämmobeslut
att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo19 yrkande 2 såvitt nu
är i fråga,

10.beträffande ändring av insatsen
att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motion 1990/91:Bo19 yrkande 2 såvitt nu är i fråga antar 9 kap.
16 § första stycket 1 i regeringens förslag till
bostadsrättslag,

11.beträffande bostadsrättshavarens s.k. vetorätt
att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motionerna 1990/91:Bo20 yrkande 13 och 1990/91:Bo24 yrkandena 5
och 6 antar 9 kap. 16 § första stycket 2 i regeringens förslag
till bostadsrättslag,
res. 9 (m)
res. 10 (fp)

12.beträffande villkor för godkännande av om- eller
tillbyggnadsbeslut
att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motionerna 1990/91:Bo22 yrkande 5, 1990/91:Bo23 yrkande 2 och
1990/91:Bo24 yrkande 7 antar 9 kap. 17 § i regeringens förslag
till bostadsrättslag,
res. 11 (m) - villk. res. 9
res. 12 (fp) - motiv.
res. 13 (c)
res. 14 (v)

13.beträffande pantsättning av bostadsrätter m.m.
att riksdagen
a) med bifall till propositionen antar 7 kap. 31 § och 8 kap.
3--5 §§ i regeringens förslag till bostadsrättslag,
b) med anledning av motion 1990/91:Bo19 yrkandena 1 och 4 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

14.beträffande bostadsrättshavarens ansvar för sina
förpliktelser i vissa fall
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo19 yrkande 3
antar 6 kap. 7 § i regeringens förslag till bostadsrättslag med
den ändringen att bestämmelsen får den lydelse som framgår av
bilaga 2 till detta betänkande och som betecknats som utskottets
förslag,

15.beträffande reglerna om hembud
att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motionerna 1989/90:Bo212 yrkande 5, 1989/90:Bo403 yrkande 7,
1989/90:Bo423 yrkande 5, 1990/91:Bo20 yrkande 3, 1990/91:Bo22
yrkande 2, 1990/91:Bo24 yrkande 11, 1990/91:Bo224 yrkande 14,
detta yrkande såvitt nu är i fråga, 1990/91:Bo252 yrkande 5 och
1990/91:Bo402 yrkande 7 antar 2 kap. 2 § andra stycket och 6
kap. 9 § andra stycket i regeringens förslag till
bostadsrättslag,
res. 15 (m, fp, c)
res. 16 (v)

16.beträffande val av styrelse
att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motion 1990/91:Bo22 yrkande 3 antar 9 kap. 12 § i regeringens
förslag till bostadsrättslag,
res. 17 (m, v, mp)

17.beträffande betalningsförsening som förverkandegrund
att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motion 1990/91:Bo22 yrkande 6 antar 7 kap. 18, 21, 23, 24 och 32
§§, samtliga såvitt nu är i fråga, i regeringens förslag till
bostadsrättslag,
res. 18 (v)

18.beträffande förbudet att inrymma utomstående personer
att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motion 1990/91:Bo22 yrkande 7 antar 7 kap. 8 § i regeringens
förslag till bostadsrättslag,
res. 19 (v)

19.beträffande förbudet mot dubbelupplåtelse
att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motionerna 1989/90:Bo420 yrkande 4, 1990/91:Bo20 yrkande 7 och
1990/91:Bo411 yrkande 11 antar 4 kap. 3 § i regeringens förslag
till bostadsrättslag,
res. 20 (m)

20.beträffande viss ändring av stadgarna
att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo20 yrkande 9,
res. 21 (m, fp)

21.beträffande särregler för folkrörelsekooperativa
organisationer
att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motionerna 1990/91:Bo20 yrkande 2, 1990/91:Bo252 yrkandena 3 och
4, 1990/91:Bo402 yrkande 6 och 1990/91:Bo413 yrkande 15 antar 9
kap. 22 § i regeringens förslag till bostadsrättslag,
res. 22 (m, fp, c, mp)

22.beträffande kvalificerad majoritet vid ombildning
att riksdagen avslår motionerna 1989/90:Bo419 yrkande 12
såvitt nu är i fråga, 1989/90:Bo420 yrkande 3, 1990/91:Bo20
yrkande 6, 1990/91:Bo24 yrkande 10, 1990/91:Bo252 yrkande 7,
1990/91:Bo411 yrkande 8 och 1990/91:Bo413 yrkande 12 såvitt nu
är i fråga,
res. 23 (m, fp, c)
res. 24 (v) - motiv.

23. beträffande krav att alla av en ombildning berörda
hyresgäster anmält intresse
att riksdagen med bifall till propositionsförslaget och med
avslag på motion 1990/91:Bo22 yrkande 1 antar 9 kap. 19 § i
regeringens förslag till bostadsrättslag och 3 § i regeringens
förslag till lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till
fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt,
res. 25 (m, fp, c) - motiv.
res. 26 (v)

24.beträffande undantaget i ombildningslagen för
allmännyttiga bostadsföretag m.m.
att riksdagen avslår motion 1989/90:Bo403 yrkande 8 b,
1989/90:Bo419 yrkande 12 såvitt nu är i fråga, 1989/90:Bo423
yrkande 7, 1990/91:Bo20 yrkande 5, 1990/91:Bo252 yrkande 8,
1990/91:Bo402 yrkande 8 b och 1990/91:Bo413 yrkande 12 såvitt nu
är i fråga,
res. 27 (m, fp, c)

25.beträffande försäljning av allmännyttans fastigheter
att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo20 yrkandena 1 och 4,
res. 28 (m, fp)

26.beträffande associationsrättsliga fång
att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motion 1990/91:Bo20 yrkande 15 antar 6 § i regeringens förslag
till lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till
fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt,
res. 29 (m)

27.beträffande uppenbart oskäliga villkor i ett hembud
att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motion 1990/91:Bo20 yrkande 16 antar 12 § i regeringens förslag
till lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till
fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt,
res. 30 (m)

28.beträffande kooperativ hyresrätt
att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motionerna 1990/91:Bo20 yrkande 17, 1990/91:Bo411 yrkande 15 och
1990/91:Bo413 yrkande 6 antar regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1986:1242) om försöksverksamhet med kooperativ
hyresrätt såvitt nu är i fråga,
res. 31 (m, fp)
res. 32 (c, mp)

29.beträffande insatsen vid kooperativ hyresrätt
att riksdagen avslår motion 1990/91:Bo224 yrkande 11,
res. 33 (m, fp) - motiv.
res. 34 (v)

30.beträffande bostadsföreningar
att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motionerna 1989/90:Bo423 yrkande 8 och 1990/91:Bo252 yrkande 10
antar regeringens förslag till lag om omregistrering av vissa
bostadsföreningar till bostadsrättsföreningar,

31.beträffande ikraftträdandet
att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motion 1990/91:Bo20 yrkande 18 antar regeringens förslag till
ikraftträdande den 1 juli 1991,
res. 35 (m)

32.beträffande förslaget till bostadsrättslag i övrigt
att riksdagen
a) med anledning av propositionen antar 9 kap. 15 § i den
lydelse som framgår av bilaga 2 till detta betänkande och som
betecknats som utskottets förslag,
b) med bifall till propositionen antar regeringens förslag
till bostadsrättslag, i den mån lagförslaget inte omfattats av
utskottets hemställan ovan,

33. beträffande lagförslagen i övrigt
att riksdagen dels med bifall till propositionen antar
regeringens förslag till

a) lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till
fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt, i den mån
lagförslaget inte omfattats av utskottets hemställan ovan,

b) lag om ändring i jordabalken,

c) lag om ändring i äktenskapsbalken,

d) lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

e) lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och
hyresnämnder,

f) lag om ändring i bostadssaneringslagen (1973:531),

g) lag om ändring i lagen (1974:1082) om bostadsdomstol,

h) lag om ändring i lagen (1975:1132) om förvärv av
hyresfastighet m.m.,

i) lag om ändring i hyresförhandlingslagen (1978:304),

j) lag om ändring i lagen (1982:617) om utländska förvärv av
svenska företag m.m.,

k) lag om ändring i lagen (1986:1242) om försöksverksamhet med
kooperativ hyresrätt, i den mån lagförslaget inte omfattats av
utskottets hemställan här ovan,

l) lag om ändring i lagen (1987:232) om sambors gemensamma
hem,

m) lag om ändring i lagen (1987:813) om homosexuella sambor
och

dels med anledning av propositionen antar förslaget till
lag om ändring i lagen (1987:1274) om kommunal
bostadsanvisningsrätt med den ändring av 8 § som framgår av
bilaga 2 till detta betänkande och som betecknats som utskottets
förslag.

Stockholm den 28 mars 1991

På bostadsutskottets vägnar

Agne Hansson

Närvarande: Agne Hansson (c), Oskar Lindkvist (s), Magnus
Persson (s), Knut Billing (m), Lennart Nilsson (s), Erling Bager
(fp), Hans Göran Franck (s), Bertil Danielsson (m), Rune
Evensson (s), Gunnar Nilsson (s), Jan Sandberg (m), Birger
Andersson (c), Jan Strömdahl (v), Kjell Dahlström (mp), Britta
Sundin (s), Berndt Ekholm (s) och Ingrid Hasselström Nyvall
(fp).

Reservationer

1. Antalet lägenheter i föreningens hus (mom. 1)

Agne Hansson (c), Knut Billing (m), Erling Bager (fp), Bertil
Danielsson (m), Jan Sandberg (m), Birger Andersson (c) och
Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar
med "Enligt 1986" och slutar med "i fråga" bort ha följande
lydelse:

Av grunderna till bostadsrättslagen har ansetts följa att det
bör finnas minst fem lägenheter avsedda att upplåtas med
bostadsrätt i föreningens fastighet. Detta föreslås nu regleras
i lagen. Enligt utskottets mening är det bra att en reglering
sker för att undanröja den osäkerhet som tycks råda. Det finns
emellertid inga fullgjorda skäl för att kräva att minst fem
lägenheter skall kunna upplåtas. Det finns ett stort antal hus
som endast har tre eller fyra lägenheter och som ändå är mycket
väl lämpade för den upplåtelseform som bostadsrätt utgör.
Fördelarna är flera. De boende får en nära kontakt med varandra
och det kan förutsättas att de får ett stort intresse för
föreningens verksamhet. Om gränsen sätts vid minst tre
lägenheter resp. medlemmar kommer ändå den kooperativa idén att
fungera. Motsvarande ändringar bör göras i förslaget till lag om
ändring i lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för
ombildning till bostadsrätt.

Utskottet förordar således att riksdagen med anledning av
motionerna 1989/90:Bo403 (m) yrkande 8 a, 1990/91:Bo20 (m)
yrkande 10, 1990/91:Bo24 (fp) yrkande 1, 1990/91:Bo402 (m)
yrkande 8 a, 1989/90:Bo419 (c) yrkande 12 och 1990/91:Bo413 (c)
yrkande 12, de sista två yrkandena såvitt nu är i fråga, antar i
bilaga 3 till detta betänkande intaget och som reservaternas
förslag betecknade lydelse till 1 kap. 2 och 5 §§ såvitt nu är i
fråga förslaget till bostadsrättslag samt 2 § förslaget till lag
om ändring i ombildningslagen.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
1. beträffande antalet lägenheter i föreningens hus
att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo403
yrkande 8 a, 1989/90:Bo419 yrkande 12, detta yrkande såvitt nu
är i fråga, 1990/91:Bo20 yrkande 10, 1990/91:Bo24 yrkande 1,
1990/91:Bo402 yrkande 8 a och 1990/91:Bo413 yrkande 12, detta
yrkande såvitt nu är i fråga, antar i bilaga 3 till detta
betänkande intaget och som reservanternas förslag betecknade
lydelse till 1 kap. 2 och 5 §§ såvitt nu är i fråga förslaget
till bostadsrättslag samt 2 § förslaget till lag om ändring i
lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning
till bostadsrätt,

2. Medlemskap för juridiska personer (mom. 3)

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11
börjar med "Utskottet anser" och på s. 12 slutar med "av
hyresnämnden" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar flera av de invändningar som i motioner
framförts mot förslaget i denna del och anser att det inte krävs
lagstiftning om juridiska personers rätt till medlemskap.
Möjligheter finns redan genom nuvarande bostadsrättslag att i
stadgarna ge föreskrifter som förhindrar juridiska personer att
bli medlemmar. Propositionens förslag bör därför avvisas. Någon
anledning att utreda förslaget i denna del ytterligare, såsom
begärs i fp-motionens yrkande 3, är inte erforderligt. Utskottet
förordar att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo20
(m) yrkande 11 och 1990/91:Bo24 (fp) yrkande 2 och med avslag på
motionerna 1990/91:Bo22 (v) yrkande 4 och 1990/91:Bo24 (fp)
yrkande 3 avslår regeringens förslag beträffande juridiska
personers medlemskap m.m.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
3. beträffande medlemskap för juridiska personer
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo20 yrkande
11 och 1990/91:Bo24 yrkande 2 och med avslag på motionerna
1990/91:Bo22 yrkande 4 och 1990/91:Bo24 yrkande 3 avslår 2kap.
4 § första stycket, 6 kap. 3 §, 7kap. 6 § andra stycket och 7
kap. 11 § andra stycket i regeringens förslag till
bostadsrättslag och antar dels 2 kap. 4 § andra stycket
regeringens förslag till bostadsrättslag, dels i bilaga 3 till
detta betänkande intagna och som reservanternas förslag
betecknade lydelse till 2 kap. 8 § första stycket 3, 2 kap. 10 §
och 7kap. 10 § första stycket förslaget till bostadsrättslag
samt beslutar att rubriken vid 6 kap. 3 § skall utgå och att
4--11 §§ i 6 kap. i regeringens förslag skall betecknas 3--10
§§,

3. Medlemskap för juridiska personer (mom. 3)

Erling Bager och Ingrid Hasselström Nyvall (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11
börjar med "Utskottet anser" och på s. 12 slutar med "av
hyresnämnden" bort ha följande lydelse:

Att juridiska personer kan förvärva bostadsrätter kan i vissa
fall utgöra ett problem eftersom den juridiska personen inte
alltid känner ansvar även om dess ställföreträdare kan göra det.

Flera stora bostadsrättsorganisationer har i sina
mönsterstadgar infört villkor som förbjuder juridiska personer
att bli medlemmar. För dem som inte har sådant förbud är det
ofta omöjligt att ändra stadgarna så att juridiska personer inte
kan bli medlemmar. Det finns därför skäl att öka möjligheten för
bostadsrättsföreningar att säga nej till en juridisk person som
vill bli medlem. Det förslag som lagts fram har vissa
förtjänster men är inte övertygande. Resultatet kan bli att
bostadsrättsföreningarna godtyckligt vägrar medlemskap.
Möjligheter saknas att få ett beslut prövat av någon rättslig
instans. Dessa frågor bör beredas ytterligare och det förslag
som lagts fram i nu aktuella frågor bör inte genomföras.

Riksdagen bör med anledning av motionerna 1990/91:Bo20 (m)
yrkande 11 och 1990/91:Bo24 (fp) yrkandena 2 och 3 avslå
regeringens förslag såvitt nu är i fråga och motion 1990/91:Bo22
(v) yrkande 4 och som sin mening ge regeringen till känna att
ytterligare utredning bör ske.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
3. beträffande medlemskap för juridiska personer
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo20 yrkande
11 och 1990/91:Bo24 yrkandena 2 och 3 och med avslag på motion
1990/91:Bo22 yrkande 4
a) avslår 2 kap. 4 § första stycket, 6 kap. 3 §, 7 kap. 6 §
andra stycket och 7 kap. 11 § andra stycket i regeringens
förslag till bostadsrättslag och antar dels 2 kap. 4 § andra
stycket i regeringens förslag till bostadsrättslag, dels i
bilaga 3 till detta betänkande intagna och som reservanternas
förslag betecknade lydelse till 2 kap. 8 § första stycket 3, 2
kap. 10 § och 7 kap. 10 § första stycket förslaget till
bostadsrättslag samt beslutar att rubriken vid 6 kap. 3 § skall
utgå och att 4--11 §§ i 6 kap. i regeringens förslag skall
betecknas 3--10 §§,
b) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

4. Medlemskap för juridiska personer (mom. 3)

Jan Strömdahl (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11
börjar med "Utskottet anser" och på s. 12 slutar med "av
hyresnämnden" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets bedömning är det inte tillräckligt ur bl.a.
bostadsförsörjningssynpunkt att låta bostadsrättsföreningarna
själva besluta om en juridisk person skall få medlemskap i
föreningen. För att minska risken för att många bostäder kommer
att användas endast för representation och övernattning bör ett
förbud införas i lagstiftningen. Ett sådant förbud kan
emellertid inte gälla undantagslöst. Det bör således inte gälla
för kommuner och landstingskommuner som tar ansvar för svaga
grupper i samhället.

Utskottet förordar att riksdagen med anledning av motion
1990/91:Bo22 (v) yrkande 4 och med avslag på regeringens förslag
såvitt nu är i fråga och motionerna 1990/91:Bo20 (m) yrkande 11
och 1990/91:Bo24 (fp) yrkandena 2 och 3 antar utskottets förslag
till bostadsrättslag såvitt nu är i fråga och som framgår av
bilaga 3.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
3. beträffande medlemskap för juridiska personer
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo22 yrkande 4
och med avslag på motionerna 1990/91:Bo20 yrkande 11 och
1990/91:Bo24 yrkandena 2 och 3 avslår regeringens förslag till
bostadsrättslag såvitt avser 7 kap. 6 § andra stycket och antar
i bilaga 3 till detta betänkande intagna och som reservantens
förslag betecknade lydelse till 2 kap. 4 §, 2 kap. 8 § första
stycket 3, 2 kap. 10 §, 6 kap. 3 § och 7 kap. 10 § första
stycket förslaget till bostadsrättslag,

5. Medlemskap efter kommunal bostadsförmedling (mom. 4)

Knut Billing (m), Erling Bager (fp), Bertil Danielsson (m),
Jan Sandberg (m) och Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12
börjar med "Utskottet har" och slutar med "yrkande 4" bort ha
följande lydelse:

Kommunernas roll när det gäller bostadsförsörjning och
bostadsförmedling kan från vissa utgångspunkter ifrågasättas.
Deras förmedlingsrätt innebär bl.a. att det blir färre
lägenheter över åt det stora antalet bosparare än om husbyggarna
själva skulle ha den fulla förmedlingsrätten. Bosparandet bör
såsom anförs i m-motionen stimuleras. Det kan ske bl.a. genom
att förmedlingsrätten kommer att vila helt på husbyggarna.
Lagen om kommunal bostadsanvisningsrätt kan då avskaffas.
Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av motionerna
1990/91:Bo20 (m) yrkandena 8 och 12 och 1990/91:Bo24 (fp)
yrkande 4 avslår regeringens förslag till ny bostadsrättslag
såvitt avser 2 kap. 9 § första stycket 2 och som sin mening ger
regeringen till känna att ett förslag om upphävande av lagen om
kommunal bostadsanvisning och förändringar i angränsande
lagstiftning skyndsamt föreläggs riksdagen.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
4. beträffande medlemskap efter kommunal bostadsförmedling
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo20
yrkandena 8 och 12 och 1990/91:Bo24 yrkande 4
a) avslår regeringens förslag till bostadsrättslag såvitt
avser 2 kap. 9 § första stycket 2,
b) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

6. Medlemskap för lokalhyresgäst (mom. 5)

Agne Hansson och Birger Andersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13
börjar med "Den rätt" och slutar med "för lokalhyresgäst"
bort ha följande lydelse:

Möjligheterna för lokalhyresgäster att i samband med
ombildning bli medlem i bostadsrättsföreningen bör vidgas.
Villkoren för dessa måste i princip vara desamma som för en
bostadshyresgäst. Endast i de fall lokalen är sådan att den kan
anses behöva hyras ut för viss verksamhet bör
bostadsrättsföreningen kunna vägra medlemskap.

Vad utskottet nu anfört innebär att förslaget till ny
bostadsrättslag bör övervägas ytterligare beträffande rätt till
medlemskap för lokalhyresgäster. I avvaktan på att regeringen
gör detta bör regeringens förslag såvitt nu är i fråga antas.

dels att moment 5 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
5. beträffande medlemskap för lokalhyresgäst
att riksdagen med bifall till regeringens förslag såvitt nu är
i fråga och med anledning av motionerna 1990/91:Bo23 yrkande 3
och 1990/91:Bo414 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

7. Straffbestämmelse vid viss förskottsbetalning (mom. 6)

Erling Bager och Ingrid Hasselström Nyvall (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14
börjar med "Utskottet anser" och slutar med "8 avstyrks" bort ha
följande lydelse:

Utskottet delar den bedömning som görs i fp-motionen att
mottagande av förskottsbetalning i strid mot bestämmelserna inte
bör kriminaliseras. Det kan diskuteras om inte också de övriga
straffbestämmelserna som finns i förslaget skulle kunna
utmönstras. En översyn av frågan bör göras och då lämpligen av
den utredning som pågår angående avkriminalisering av vissa
förfaranden enligt specialstraffrätten. Såsom motionärerna anför
bör den föreslagna utvidgningen av ytterligare
straffbestämmelser inte genomföras.

Utskottet förordar med hänvisning till vad ovan anförts att
riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo24 (fp) yrkande 8
avslår regeringens förslag till ny bostadsrättslag såvitt avser
10 kap 3 § 3.

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
6. beträffande straffbestämmelse vid viss
förskottsbetalning
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo24 yrkande 8
avslår regeringens förslag till bostadsrättslag såvitt avser 10
kap. 3§ 3 och beslutar att efterföljande punkter 4--6 i 3 §
skall betecknas 3--5,

8. Andrahandsupplåtelser (mom. 8)

Knut Billing (m), Erling Bager (fp), Bertil Danielsson (m),
Jan Sandberg och Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 15
börjar med "Syftet med" och slutar med "förslag tillstyrks" bort
ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med m-motionärerna att styrelsens
samtycke vid upplåtelse i andra hand till en person som är
medlem i en bostadsrättsförening bör kunna undvaras. En ordning
som den i propositionen föreslagna är onödig. Enligt utskottets
bedömning bör det vara tillräckligt att bostadsrättshavaren
underrättar bostadsrättsföreningen om
andrahandsupplåtelsen.

Genom vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av
motion 1990/91:Bo20 (m) yrkande 14 och med avslag på regeringens
förslag till ny bostadsrättslag såvitt nu är i fråga anta
7kap. 10 § andra stycket i den lydelse som framgår av
reservanternas förslag till ny bostadsrättslag i bilaga 3 till
detta betänkande.

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:
8. beträffande andrahandsupplåtelser
att riksdagen med anledning av 1990/91:Bo20 yrkande 14 antar i
bilaga 3 till detta betänkande intagna och som reservanternas
förslag betecknade lydelse till 7 kap. 10 § andra stycket
förslaget till bostadsrättslag,

9. Bostadsrättshavarens s.k. vetorätt (mom. 11)

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17
börjar med "Bostadsrättshavarens starka" och på s. 18 slutar med
"6 avstyrks" bort ha följande lydelse:

Bostadsrättshavarens starka ställning när det gäller
förändringar i den egna lägenheten kan ibland vara ett hinder
mot i och för sig angelägna om- eller tillbyggnadsåtgärder.
Enligt utskottets mening är det emellertid både rimligt och
riktigt att bostadsrättshavarna har detta inflytande. Den som
innehar en bostadsrätt kan i princip anses äga sin bostad. Det
är viktigt att bostadsrättshavaren har en stark trygghet i sin
besittning av lägenheten. Regeringens förslag uppfyller inte de
krav som måste ställas för att hindra att bostadsrättshavarens
inflytande urholkas. Den ordning som för närvarande gäller bör
därför bestå.

Riksdagen bör med anledning av motion 1990/91:Bo20 (m) yrkande
13 och med avslag på motion 1990/91:Bo24 (fp) yrkandena 5 och 6
och regeringens förslag till ny bostadsrättslag såvitt nu är i
fråga anta 9kap. 15 och 16 §§ i den lydelse som framgår av
reservanternas förslag till bostadsrättslag i bilaga 3 till
detta betänkande. Nödvändiga ändringar i 9 kap. 17 och 18 §§
behandlas i reservation 11.

dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
11. beträffande bostadsrättshavarens s.k. vetorätt
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo20 yrkande 13
och med avslag på motion 1990/91:Bo24 yrkandena 5 och 6 antar i
bilaga 3 till detta betänkande intagna och som reservanternas
förslag betecknade lydelse till 9 kap. 15 § såvitt nu är i fråga
och 16 § förslaget till bostadsrättslag samt beslutar att
hänvisningarna till 9 kap. 16 § första stycket 2 i 4 § 4 och 5 §
i regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1973:188) om
arrendenämnder och hyresnämnder och i 13 § förslaget till lag om
ändring i lagen (1974:1082) om bostadsdomstol skall utgå,

10. Bostadsrättshavarens s.k. vetorätt (mom. 11)

Erling Bager och Ingrid Hasselström Nyvall (båda fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 17
börjar med "Bostadsrättshavarens starka" och på s. 18 slutar med
"6 avstyrks" bort ha följande lydelse:

Bostadsrättshavarens starka ställning när det gäller
förändringar i den egna lägenheten kan ibland vara ett hinder
mot genomförandet av vissa angelägna om- eller
tillbyggnadsåtgärder. I vissa fall bör därför vetorätten inte
vara absolut. Det förslag som förs fram i propositionen medför
emellertid ett alltför stort ingrepp i bostadsrättshavarnas rätt
till sin bostad utan att dessa ges möjlighet till en adekvat
juridisk prövning. Förslaget kan inte godtas. Enligt utskottets
mening bör det krävas att två tredjedelar av medlemmarna i
föreningen biträder ett om- eller tillbyggnadsbeslut som innebär
att en bostadsrättslägenhet helt eller delvis tas i anspråk.
Vidare bör tvistiga ärenden prövas av tingsrätt i stället för
hyresnämnd. Med hänvisning till vad nu anförts föreslår
utskottet att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo24
(fp) yrkandena 5 och 6 och med avslag på motion 1990/91:Bo20 (m)
yrkande 13 och regeringens förslag såvitt nu är i fråga antar 9
kap. 16§ första stycket 2 i den lydelse som framgår av
reservanternas förslag till bostadsrättslag och som framgår av
bilaga 3.

dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
11. beträffande bostadsrättshavarens s.k. vetorätt
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo24 yrkandena 5
och 6 och med avslag på motion 1990/91:Bo20 yrkande 13 antar
dels i bilaga 3 till detta betänkande intagna och som
reservanternas förslag betecknade lydelse till 9 kap. 16 §
första stycket 2 förslaget till bostadsrättslag, dels 9 kap. 17
§ i regeringens förslag till bostadsrättslag med de ändringarna
att "hyresnämnden" med olika böjningsformer byts ut mot
"tingsrätten" i olika böjningsformer samt beslutar att
hänvisningarna till 9 kap. 16 § första stycket 2 i 4 § 4 och 5
§ i regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1973:188)
om arrendenämnder och hyresnämnder och i 13 § förslaget till lag
om ändring i lagen (1974:1082) om bostadsdomstol skall utgå,

11. Villkor för godkännande av om- eller tillbyggnadsbeslut
(mom. 12)

Under förutsättning av bifall till reservation 9

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18
börjar med "Utskottet vill" och på s. 19 slutar med "yrkande 7"
bort ha följande lydelse:

Med hänvisning till att utskottet förordat att de nuvarande
bestämmelserna om bostadsrättshavarens vetorätt vid vissa
ombyggnadsåtgärder alltjämt bör gälla, bör inte heller
regeringens förslag om hyresnämndens godkännandeprövning antas.

Utskottet föreslår därför att riksdagen avslår regeringens
förslag såvitt avser 9kap. 17 och 18 §§ i förslaget till ny
bostadsrättslag och motionerna 1990/91:Bo22 (v) yrkande 5,
1990/91:Bo23 (c) yrkande 2 och 1990/91:Bo24 (fp) yrkande 7.

dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
12. beträffande villkor för godkännande av om- eller
tillbyggnadsbeslut
att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:Bo22 yrkande 5,
1990/91:Bo23 yrkande 2 och 1990/91:Bo24 yrkande 7 avslår 9 kap.
17 § i regeringens förslag till bostadsrättslag och antar i
bilaga 3 till detta betänkande intagna och som reservanternas
förslag betecknade lydelse till 9 kap. 17 § och 9 kap. 18 §
förslaget till bostadsrättslag,

12. Villkor för godkännande av om- eller tillbyggnadsbeslut
(mom. 12, motiveringen)

Erling Bager och Ingrid Hasselström Nyvall (båda fp) anser
att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med
"Utskottet vill" och på s. 19 slutar med "yrkande 7" bort ha
följande lydelse:

Utskottet vill först understryka att en ombyggnadsåtgärd mot
bostadsrättshavarens samtycke bör tillåtas endast om
förändringen är angelägen för föreningen, om syftet med åtgärden
inte skäligen kan utföras på något mindre ingripande sätt och
beslutet inte är oskäligt mot bostadsrättshavaren. Innan ett
sådant beslut fattas bör frågan vara noga övervägd och alla
möjligheter till andra eller frivilliga lösningar uteslutna. Om
alternativa lösningar finns bör normalt den lösning väljas som
innebär minst intrång i den enskilde bostadsrättshavarens
nyttjanderätt. Det innebär att i det fall en alternativ lösning
ger ett mindre intrång för den enskilde bostadsrättshavaren men
i stället kostar mer för föreningen, den dyrare lösningen ändå
kan böra väljas. Även kostnadsaspekten måste dock beaktas och
vägas mot bostadsrättshavarens intressen. Utskottet anser till
skillnad mot departementschefen att reglerna om
lägenhetssammanslagningar, lämplig lägenhetssammansättning och
det s.k. markvillkoret i ombyggnadslåneförordningen aldrig bör
kunna medföra att vetorätten bryts.

Enligt utskottets mening skall stor restriktivitet iakttas när
det gäller att bedöma om ombyggnadsåtgärderna är angelägna. Att
ytterligare skärpa förutsättningen för vetorättens upphörande
till att avse endast synnerligen angelägna ombyggnadsåtgärder
skulle kunna innebära att viktiga och nödvändiga åtgärder inte
kan utföras. När det sedan gäller åtgärder som är av ringa
betydelse för en bostadsrättshavare gäller redan enligt
nuvarande regler att en bostadsrättshavare inte kan motsätta sig
att sådana åtgärder utförs. Vid godkännandeprövningen skall
också beaktas om förändringen kan genomföras på något annat
sätt. Bostadsrättshavarens intressen får därmed anses vara
tillgodosedda på ett godtagbart sätt. Med beaktande av vad
utskottet här ovan uttalat om att åtgärder som t.ex.
lägenhetssammanslagningar inte bör bryta vetorätten får de
villkor som uppställts för ett godkännande anses acceptabla.
Utskottet tillstyrker således regeringsförslaget i 9 kap. 17 §
förslaget till ny bostadsrättslag om villkor för godkännande av
om- eller tillbyggnadsbeslut i vissa fall och avstyrker
motionerna 1990/91:Bo22 (v) yrkande 5, 1990/91:Bo23 (c) yrkande
2 och 1990/91:Bo24 (fp) yrkande 7.

13. Villkor för godkännande av om- eller tillbyggnadsbeslut
(mom. 12)

Agne Hansson och Birger Andersson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19
börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "yrkande 7" bort
ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening skall stor restriktivitet iakttas när
det gäller att bedöma om ombyggnadsåtgärderna är angelägna. Att
ytterligare skärpa förutsättningen för vetorättens upphörande
till att avse endast synnerligen angelägna ombyggnadsåtgärder
skulle kunna innebära att viktiga och nödvändiga åtgärder inte
kan utföras. När det sedan gäller godkännandeprövningen av
åtgärder som är av ringa betydelse för en bostadsrättshavare
anser utskottet att det inte finns anledning att göra någon
åtskillnad mellan åtgärder av större eller mindre karaktär.
Samma villkor för ett godkännande bör gälla för ett intrång i en
bostadsrättshavares lägenhet oavsett om det är av större eller
mindre betydelse. Vad regeringen föreslagit i 9 kap. 17 § andra
meningen i förslaget till ny bostadsrättslag bör därför utgå.
Utskottet förordar således att riksdagen med bifall till motion
1990/91:Bo23 (c) yrkande 2 och med avslag på regeringsförslaget
såvitt nu är i fråga och motionerna 1990/91:Bo22 (v) yrkande 5
och 1990/91:Bo24 (fp) yrkande 7 antar 9 kap. 17 § första stycket
i enlighet med vad nu anförts.

dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
12. beträffande villkor för godkännande av om- eller
tillbyggnadsbeslut
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Bo23 yrkande 2
och med avslag på motionerna 1990/91:Bo22 yrkande 5 och
1990/91:Bo24 yrkande 7 antar i bilaga 3 till detta betänkande
intagna och som reservanternas förslag betecknade lydelse till 9
kap. 17 § första stycket förslaget till bostadsrättslag,

14. Villkor för godkännande av om- eller tillbyggnadsbeslut
(mom. 12)

Jan Strömdahl (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19
börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "yrkande 7" bort
ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening skall stor restriktivitet iakttas när
det gäller att bedöma om ombyggnadsåtgärderna är angelägna.
Vissa mycket angelägna åtgärder bör dock kunna genomföras mot en
bostadsrättshavares vilja om det finns en kraftig majoritet i
föreningen att t.ex. bygga en hiss. Den restriktivitet som skall
iakttas bör framgå av lagtexten. Utskottet föreslår därför att
ordet "synnerligen" införs i 9 kap. 17 § första stycket
förslaget till ny bostadsrättslag framför ordet "angelägen". När
det sedan gäller godkännandeprövningen av åtgärder som är av
ringa betydelse för en bostadsrättshavare anser utskottet att
det inte finns anledning att göra någon åtskillnad mellan
åtgärder av större eller mindre karaktär. Samma villkor för ett
godkännande bör gälla för ett intrång i en bostadsrättshavares
lägenhet oavsett om det är av större eller mindre betydelse för
bostadsrättshavaren. Vad regeringen föreslagit i 9 kap. 17 §
andra meningen i förslaget till ny bostadsrättslag bör därför
utgå.

Utskottet förordar således att riksdagen med bifall till
motionerna 1990/91:Bo22 (v) yrkande 5, med anledning av
motionerna 1990/91:Bo23 (c) yrkande 2 och 1990/91:Bo24 (fp)
yrkande 7 och med avslag på regeringsförslaget såvitt nu är i
fråga antar 9 kap. 17 § första stycket i enlighet med vad nu
anförts.

dels att moment 12 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
12. beträffande villkor för godkännande av om- eller
tillbyggnadsbeslut
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:Bo22 yrkande 5
och med anledning av motionerna 1990/91:Bo23 yrkande 2 och
1990/91:Bo24 yrkande 7 antar i bilaga 3 till detta betänkande
intagna och som reservantens förslag betecknade lydelse till 9
kap. 17 § första stycket förslaget till bostadsrättslag,

15. Reglerna om hembud (mom. 15)

Agne Hansson (c), Knut Billing (m), Erling Bager (fp), Bertil
Danielsson (m), Jan Sandberg (m), Birger Andersson (c) och
Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22
börjar med "Utskottet erinrar" och på s. 23 slutar med "i fråga"
bort ha följande lydelse:

De regler om lösningsrätt för HSB och Riksbyggen som infördes
i bostadsrättslagen och som nu föreslås överföras till den nya
lagen bör utgå ur förslaget. Utskottet anser att det inte finns
anledning att bibehålla ett system som innebär kontroll över
prisbildning på bostadsrättsmarknaden. Riksdagen bör därför med
bifall till motionerna 1989/90:Bo403 (m) yrkande 7,
1989/90:Bo423 (fp) yrkande 5, 1990/91:Bo20 (m) yrkande 3,
1990/91:Bo24 (fp) yrkande 11, 1990/91:Bo252 (fp) yrkande 5 och
1990/91:Bo402 (m) yrkande 7 samt med avslag på motionerna
1989/90:Bo212 (s) yrkande 5, 1990/91:Bo22 (v) yrkande 2 och
1990/91:Bo224 (v) yrkande 14 såvitt nu är i fråga avslå
regeringens förslag till ny bostadsrättslag såvitt avser 2 kap.
2 § andra stycket och 6kap. 9 § andra stycket.

dels att moment 15 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
15. beträffande reglerna om hembud
att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo403
yrkande 7, 1989/90:Bo423 yrkande 5, 1990/91:Bo20 yrkande 3,
1990/91:Bo24 yrkande 11, 1990/91:Bo252 yrkande 5 och
1990/91:Bo402 yrkande 7 samt med avslag på motionerna
1989/90:Bo212 yrkande 5, 1990/91:Bo22 yrkande 2 och
1990/91:Bo224 yrkande 14 såvitt nu är i fråga avslår regeringens
förslag till ny bostadsrättslag såvitt avser 2 kap. 2 § andra
stycket och 6 kap. 9 § andra stycket,

16. Reglerna om hembud (mom. 15)

Jan Strömdahl (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22
börjar med "Utskottet erinrar" och på s. 23 slutar med "i fråga"
bort ha följande lydelse:

De regler om lösningsrätt för HSB och Riksbyggen som infördes
i bostadsrättslagen och som nu föreslås överföras till den nya
lagen bör utvidgas till att avse alla
bostadsrättsföreningar. Alla bostadsrättsföreningar bör
således ha både rätt och skyldighet att återköpa eller lösa
bostadsrätter för ny upplåtelse. Detta skall gälla i alla fall
utom vid direkt byte. Till följd av återköps- och
lösningsskyldigheten kan bestämmelserna om offentlig auktion
utgå ur lagen. Även bestämmelserna om medlemskap kan behöva ses
över. Utskottet förordar att riksdagen med anledning av
motionerna 1989/90:Bo212 (s) yrkande 5, 1990/91:Bo22 (v)
yrkande 2 och 1990/91:Bo224 (s) yrkande 14 såvitt nu är i fråga
och med avslag på motionerna 1989/90:Bo403 yrkande 7,
1989/90:Bo423 yrkande 5, 1990/91:Bo20 yrkande 3, 1990/91:Bo24
yrkande 11, 1990/91:Bo252 yrkande 5 och 1990/91:Bo402 yrkande 7
som sin mening ger regeringen till känna att ett förslag till
lag om ändring i bostadsrättslagen i detta hänseende skyndsamt
bör föreläggas riksdagen.

dels att moment 15 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
15. beträffande reglerna om hembud
att riksdagen med bifall till regeringens förslag såvitt nu är
i fråga, med anledning av motionerna 1989/90:Bo212 yrkande 5,
1990/91:Bo22 yrkande 2 och 1990/91:Bo224 yrkande 14 såvitt nu är
i fråga och med avslag på motionerna 1989/90:Bo403 yrkande 7,
1989/90:Bo423 yrkande 5, 1990/91:Bo20 yrkande 3, 1990/91:Bo24
yrkande 11, 1990/91:Bo252 yrkande 5 och 1990/91:Bo402 yrkande 7
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

17. Val av styrelse (mom. 16)

Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Jan Sandberg (m), Jan
Strömdahl (v) och Kjell Dahlström (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23
börjar med "Det sätt" och på s. 24 slutar med "yrkande 3
avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med v-motionären att alla
styrelseledamöter i en bostadsrättsförening bör utses genom val
på föreningsstämma. Ett genomförande av motionsförslaget skulle
innebära en fördjupning av demokratin hos föreningarna. Den nu
förordade ordningen hindrar inte att t.ex. kommunen eller en
centralorganisation kan föreslå kandidat till föreningens
styrelse. En ändring enligt utskottets nu förordade förslag kan
medföra att reglerna för kommunal insyn i föreningens verksamhet
som utgör ett villkor för erhållande av bottenlån och bostadslån
inom 99 % av det s.k. låneunderlaget kan behöva ses över. För
att erhålla denna belåning krävs nämligen bl.a. att det under en
tid av fem år i styrelsen ingår minst en av kommunen utsedd
ledamot och suppleant för denne.

Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion
1990/91:Bo22 (v) yrkande 3 avslår regeringens förslag till ny
bostadsrättslag såvitt avser 9 kap. 12 § 1 och som sin mening
ger regeringen till känna vad nu anförts om överväganden om den
kommunala representationen i bostadsrättsföreningars styrelser.

dels att moment 16 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
16. beträffande val av styrelse
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo22 yrkande 3
a) antar i bilaga 3 till detta betänkande intagna och som
reservanternas förslag betecknade lydelse till 9 kap. 12 §
förslaget till bostadsrättslag,
b) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om översyn av reglerna för kommunal
styrelserepresentation i bostadsrättsföreningar,

18. Betalningsförsening som förverkandegrund (mom.17)

Jan Strömdahl (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24
börjar med "Beträffande den" och slutar med "följaktligen
avstyrkas" bort ha följande lydelse:

Enligt departementschefens uttalande i propositionen bör
bostadsrättslagen i möjligaste mån anpassas till hyreslagen
såvitt avser bl.a. förverkande av nyttjanderätt vid bristande
betalning av t.ex. månadsavgifter. Denna fråga utreds för
närvarande av 1989 års hyreslagskommitté, varför ett
ställningstagande i saken bör avvaktas enligt
departementschefen. Enligt utskottets mening finns anledning
att avvakta hyreslagskommitténs förslag. Det står dock redan nu
klart att nuvarande regler är orimliga. Utskottet föreslår
därför att riksdagen antar regeringens förslag tills vidare men
som sin mening ger regeringen till känna att ett förslag till
ändring i denna fråga skyndsamt bör föreläggas riksdagen.

dels att moment 17 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
17. beträffande betalningsförsening som förverkandegrund
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
bostadsrättslag såvitt nu är i fråga och med anledning av motion
1990/91:Bo22 yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

19. Förbudet att inrymma utomstående personer (mom. 18)

Jan Strömdahl (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24
börjar med "Reglerna om" och slutar med "yrkande 7 avstyrks"
bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med v-motionären att bestämmelsen att
en bostadsrättshavare inte får inrymma utomstående personer i
sin lägenhet om det kan innebära men för föreningen eller annan
medlem är otidsenlig. Förslaget i denna fråga i 7 kap. 8 § bör
utgå liksom även de hänvisningar som finns i andra paragrafer
till 7 kap. 8 §. Det innebär självklart ingen inskränkning i
bostadsrättshavarens ansvar för sig och sina gäster gentemot
andra som bor i huset.

Utskottet förordar med hänvisning till vad ovan anförts att
riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo22 (v) yrkande 7
avslår 7 kap. 8 § i regeringens förslag till bostadsrättslag och
antar 7 kap. 18 § 3 i den lydelse som framgår av reservanternas
förslag.

dels att moment 18 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
18. beträffande förbudet att inrymma utomstående personer
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo22 yrkande 7
avslår 7 kap. 8 § i regeringens förslag till bostadsrättslag och
antar i bilaga 3 till detta betänkande intagna och som
reservantens förslag betecknade lydelse till 7 kap. 18 § 3
förslaget till bostadsrättslag,

20. Förbudet mot dubbelupplåtelse (mom. 19)

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24
börjar med "Utskottet har" och på s. 25 slutar med "(samtliga m)
avstyrks" bort ha följande lydelse:

Såsom anförs i m-motionen skulle ombildning underlättas om
förbudet mot dubbelupplåtelse inte fanns. Den nybildade
bostadsrättsföreningen skulle då bli ägare av lägenheterna
i de fall de boende inte vill förvärva bostadsrätten vid
ombildningen. Hyresgästen kan givetvis bo kvar med samma
besittningsskydd som före ombildningen. Därmed skulle en och
samma fastighet kunna bestå av lägenheter med såväl ägande- som
bostadsrätts- och hyresrättsupplåtelse.

Med hänvisning till vad ovan anförts föreslår utskottet att
riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo420 yrkande 4,
1990/91:Bo20 yrkande 7 och 1990/91:Bo411 yrkande 11 (samtliga m)
avslår regeringens förslag till bostadsrättslag såvitt avser 4
kap. 3 §.

dels att moment 19 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
19. beträffande förbudet mot dubbelupplåtelse
att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo420
yrkande 4, 1990/91:Bo20 yrkande 7 och 1990/91:Bo411 yrkande 11
avslår 4 kap. 3 § i regeringens förslag till bostadsrättslag och
beslutar att efterföljande paragrafer i 4 kap. 4--11 §§ skall
betecknas 3--10 §§,

21. Viss ändring av stadgarna (mom. 20)

Knut Billing (m), Erling Bager (fp), Bertil Danielsson (m),
Jan Sandberg (m) och Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25
börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "stadgarna
avstyrks" bort ha följande lydelse:

Det system som råder med sådana föreskrifter i stadgarna som
omnämns i m-motionen fråntar den lokala föreningen den fulla
beslutanderätten i viktiga frågor. Det kan också innebära att
den lokala föreningen åsamkas onödiga utgifter. Denna form av
kollektivanslutning bör vara frivillig. Oavsett vad stadgarna
föreskriver i nu aktuellt hänseende bör varje förening ges rätt
att utan godkännande från viss riksorganisation ändra sina
stadgar. Utskottet föreslår att riksdagen med anledning av
motion 1990/91:Bo20 (m) yrkande 9 hos regeringen begär att ett
lagförslag i frågan skyndsamt föreläggs riksdagen.

dels att moment 20 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
20. beträffande viss ändring av stadgarna
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo20 yrkande 9
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

22. Särregler för folkrörelsekooperativa organisationer (mom.
21)

Agne Hansson (c), Knut Billing (m), Erling Bager (fp), Bertil
Danielsson (m), Jan Sandberg (m), Birger Andersson (c), Kjell
Dahlström (mp) och Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25
börjar med "Utskottet har" och slutar med "Motionerna avstyrks"
bort ha följande lydelse:

Genom en lagändring i fastighetsmäklarlagen (1984:81)
avskaffades särbestämmelsen att endast HSB och Riksbyggen och
föreningar inom dem inte omfattas av lagen. Från den 1 januari
1991 skall fastighetsmäklarlagen inte tillämpas på den som
förmedlar enbart bostadsrätter som upplåts av
bostadsrättsförening ansluten till riksorganisation eller till
regional organisation för bostadsrättsföreningar. Undantaget
omfattar nu alltså även Sveriges Bostadsrättsföreningars
Centralorganisation, SBC. Enligt utskottets bedömning saknas
skäl för att behålla särbehandlingen av riksorganisationer i
bostadsrättslagen och tillståndslagen. Utskottet förordar att
riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo20 (m) yrkande
2, 1990/91:Bo252 (fp) yrkandena 3 och 4, 1990/91:Bo402 (m)
yrkande 6 och 1990/91:Bo413 (c) yrkande 15 hos regeringen begär
ett lagförslag i frågan som bör föreläggas riksdagen under
hösten 1991 så att lagändringen kan träda i kraft vid årsskiftet
1991/92.

dels att moment 21 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
21. beträffande särregler för folkrörelsekooperativa
organisationer
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo20 yrkande
2, 1990/91:Bo252 yrkandena 3 och 4, 1990/91:Bo402 yrkande 6 och
1990/91:Bo413 yrkande 15 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

23. Kvalificerad majoritet vid ombildning (mom. 22)

Agne Hansson (c), Knut Billing (m), Erling Bager (fp), Bertil
Danielsson (m), Jan Sandberg (m), Birger Andersson (c) och
Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26
börjar med "Såsom framgått" och slutar med "ovan avstyrks" bort
ha följande lydelse:

För att underlätta ombildning till bostadsrätt bör kravet att
en kvalificerad majoritet av hyresgäster måste stå bakom en
intresseanmälan ändras. Det måste såsom föreslås i flera
motioner vara fullt tillräckligt med ett krav om enkel
majoritet. Det förslag till lag om ändring i ombildningslagens 3
§ bör ändras i enlighet med vad nu anförts. Utskottet föreslår
att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo419 (c)
yrkande 12 såvitt nu är i fråga, 1989/90:Bo420 (m) yrkande 3,
1990/91:Bo20 (m) yrkande 6, 1990/91:Bo24 (fp) yrkande 10,
1990/91:Bo252 (fp) yrkande 7, 1990/91:Bo411 (m) yrkande 8 och
1990/91:Bo413 (c) yrkande 12 såvitt nu är i fråga och med avslag
på regeringens förslag såvitt nu är i fråga antar utskottets
förslag till ny bostadsrättslag såvitt avser 9 kap. 19 § och
utskottets förslag till lag om ändring i ombildningslagen såvitt
avser 3 § och som framgår av bilaga 3.

dels att moment 22 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
22. beträffande kvalificerad majoritet vid ombildning
att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo419
yrkande 12 såvitt nu är i fråga, 1989/90:Bo420 yrkande 3,
1990/91:Bo20 yrkande 6, 1990/91:Bo24 yrkande 10, 1990/91:Bo252
yrkande 7, 1990/91:Bo411 yrkande 8 och 1990/91:Bo413 yrkande 12
såvitt nu är i fråga antar i bilaga 3 till detta betänkande
intagna och som reservanternas förslag betecknade lydelse till 9
kap. 19 § förslaget till bostadsrättslag och 3 § förslaget till
lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv
för ombildning till bostadsrätt,

24. Kvalificerad majoritet vid ombildning (mom. 22,
motiveringen)

Jan Strömdahl (v) anser att den del av utskottets yttrande som
på s. 26 börjar med "Såsom framgått" och slutar med "ovan
avstyrks" bort ha följande lydelse:

Såsom framgått ovan föreslås ingen ändring i propositionen
beträffande den i motionerna aktualiserade frågan. Motivet bakom
den rådande ordningen är att ombildning skall ske på de boendes
villkor. Det bör därför vara en stark majoritet som står bakom
ett sådant beslut. Enligt utskottet uppfattning skulle kunna
krävas att alla hyresgäster står bakom en ombildning. De
motioner som omnämnts i stycket ovan avstyrks.

25. Krav att alla av en ombildning berörda hyresgäster anmält
intresse (mom. 23, motiveringen)

Agne Hansson (c), Knut Billing (m), Erling Bager (fp), Bertil
Danielsson (m), Jan Sandberg (m), Birger Andersson (c) och
Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser att den del av utskottets
yttrande som på s. 26 börjar med "Utskottet avstyrker" och
slutar med "en ombildning" bort ha följande lydelse:

Utskottet avstyrker förslaget i motion 1990/91:Bo22 (v)
yrkande 1 om att ombildningslagen skall ändras så att det skall
krävas att alla hyresgäster måste stå bakom en ombildning för
att den skall kunna genomföras. Enligt utskottets uppfattning
måste det anses vara fullt tillräckligt med ett krav om enkel
majoritet av hyresgäster i sådana sammanhang.

26. Krav att alla av en ombildning berörda hyresgäster anmält
intresse (mom. 23)

Jan Strömdahl (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26
börjar med "Utskottet avstyrker" och slutar med "en ombildning"
bort ha följande lydelse:

En förutsättning för att ombildning skall tillåtas bör -- på
grund av bl.a. den spekulation i bostadsrätter som pågår --
enligt utskottets uppfattning vara att samtliga hyresgäster
kommit överens om att ändra upplåtelseform. Sedan ombildning
skett undandras lägenheterna från dem som har begränsade
ekonomiska resurser. Det är inte heller någon tillfredsställande
lösning att det i ett stort antal hus finns blandade
upplåtelseformer där hyresgästerna utgör en minoritet med
begränsat inflytande. Utskottet förordar att riksdagen med
anledning av motion 1990/91:Bo22 (v) yrkande 1 och med avslag på
regeringens förslag såvitt nu är i fråga antar 9 kap. 19 § i den
lydelse som framgår av reservanternas förslag till
bostadsrättslag i bilaga 3 och deras förslag till lag om ändring
i ombildningslagen såvitt avser 3 § och som framgår av samma
bilaga.

dels att moment 23 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
23. beträffande krav att alla av en ombildning berörda
hyresgäster anmält intresse
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo22 yrkande 1
antar i bilaga 3 till detta betänkande intagna och som
reservantens förslag betecknade lydelse till 9 kap. 19 §
förslaget till bostadsrättslag och 3 § förslaget till lag om
ändring i lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för
ombildning till bostadsrätt,

27. Undantaget i ombildningslagen för allmännyttiga
bostadsföretag (mom. 24)

Agne Hansson (c), Knut Billing (m), Erling Bager (fp), Bertil
Danielsson (m), Jan Sandberg (m), Birger Andersson (c) och
Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26
börjar med "Utskottets ståndpunkt" och slutar med "nämnda
motioner" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning finns det starka skäl att
tillmötesgå motionärerna. Bostadspolitiken bör avregleras. Ett
led i en sådan strävan är att låta de hyresgäster som så önskar
få ett ökat ansvar för sitt boende. De hyresgäster som vill gå
över till bostadsrättsformen bör kunna göra det oavsett om de
bor i det allmännyttiga bostadsbeståndet eller inte.
Ombildningslagen bör därför omfatta även allmännyttans
fastigheter. Vad nu anförts bör riksdagen med anledning av
motionerna 1989/90:Bo403 (m) yrkande 8 b, 1989/90:Bo419 (c)
yrkande 12 såvitt nu är i fråga, 1989/90:Bo423 (fp) yrkande 7,
1990/91:Bo20 (m) yrkande 5, 1990/91:Bo252 (fp) yrkande 8,
1990/91:Bo402 (m) yrkande 8 b och 1990/91:Bo413 (c) yrkande 12
såvitt nu är i fråga som sin mening ge regeringen till känna och
begära att ett lagförslag föreläggs riksdagen under hösten 1991.

dels att moment 24 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
24. beträffande undantaget i ombildningslagen för
allmännyttiga bostadsföretag
att riksdagen med anledning av motionerna 1989/90:Bo403
yrkande 8 b, 1989/90:Bo419 yrkande 12 såvitt nu är i fråga,
1989/90:Bo423 yrkande 7, 1990/91:Bo20 yrkande 5, 1990/91:Bo252
yrkande 8, 1990/91:Bo402 yrkande 8 b och 1990/91:Bo413 yrkande
12 såvitt nu är i fråga som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

28. Försäljning av allmännyttans fastigheter (mom.25)

Knut Billing (m), Erling Bager (fp), Bertil Danielsson (m),
Jan Sandberg (m) och Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27
börjar med "Utskottet har" och slutar med "och 4 avstyrks" bort
ha följande lydelse:

Bostadsrätt är en upplåtelseform som efterfrågas av många men
andelen ägda bostäder är låg sett i ett internationellt
perspektiv. Däremot är andelen offentligt ägda bostäder stor.
Det är resultatet av en socialistisk politik där offentligägd
hyresrätt favoriserats framför eget ägande och valfrihet.
Erfarenheterna av offentligt ägda bostäder är inte goda när det
gäller bl.a. boinflytande, bostadskostnaderna och förvaltning.
Det finns inga bärande skäl eller fördelar med att kommunen
skall äga bostadsföretag. En avveckling bör ske snarast och
hyresgästerna bör erbjudas att förvärva lägenheterna som
bostadsrätt eller som s.k. ägarlägenheter. De hyresgäster som
vill hyra sin bostad även framgent skall givetvis kunna göra
det. Vad utskottet nu anfört med anledning av motion
1990/91:Bo20 (m) yrkandena 1 och 4 bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.

dels att moment 25 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
25. beträffande försäljning av allmännyttans fastigheter
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo20 yrkandena 1
och 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

29. Associationsrättsliga fång (mom. 26)

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27
börjar med "Utskottet delar" och på s. 28 slutar med "godtar
propositionsförslaget" bort ha följande lydelse:

Även utskottet ifrågasätter om det finns tillräckliga skäl för
att låta hembudsreglerna bli tillämpliga även på
associationsrättsliga förvärv. Sådana förvärv skiljer sig helt
ifrån normala former av fastighetsöverlåtelser och är i regel
grundade på rent företagsmässiga överväganden. Några övertygande
skäl för förslaget har inte anförts i propositionen. Utskottet
anser därför i likhet med m-motionärerna i 1990/91:Bo20 (m)
yrkande 15 att förslaget bör avslås. Riksdagen bör därför inte
anta regeringsförslaget såvitt nu är i fråga.

dels att moment 26 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
26. beträffande associationsrättsliga fång
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo20 yrkande 15
avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen
(1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till
bostadsrätt såvitt avser 6 § första stycket,

30. Uppenbart oskäliga villkor i ett hembud (mom.27)

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28
börjar med "Ombildningslagen eller" och slutar med "i fråga"
bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i vad som anförts i motion 1990/91:Bo20
(m) yrkande 16 att departementschefen går för långt när han
hävdar att ett hembud måste vara så utformat att en
bostadsrättsförening typiskt sett har möjlighet att acceptera
hembudet. Hembudsrätten innebär ingenting annat än att en
bostadsrättsförening ges rätt att köpa en fastighet framför
andra eventuella köpare på de villkor som fastighetsägaren
ställer upp. Hembudsrätten ger alltså ingen rätt för en
bostadsrättsförening att diktera villkoren för en försäljning.
Förslaget bör inte genomföras. Utskottet föreslår att riksdagen
med anledning av m-motionen avslår regeringens förslag i denna
del.

dels att moment 27 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
27. beträffande uppenbart oskäliga villkor i ett hembud
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo20 yrkande 16
avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen
(1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till
bostadsrätt såvitt avser 12 §,

31. Kooperativ hyresrätt (mom. 28)

Knut Billing (m), Erling Bager (fp), Bertil Danielsson (m),
Jan Sandberg (m) och Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29
börjar med "I likhet" och slutar med "kooperativ hyresrätt" bort
ha följande lydelse:

I propositionen föreslås att giltighetstiden för lagen om
försöksverksamhet med kooperativ hyresrätt förlängs. Utskottet
ifrågasätter emellertid om boendeformen kooperativ hyresrätt
innebär några fördelar för den enskilde hyresgästen.
Upplåtelseformen innebär i praktiken ingenting annat än ett
hyresrättsförhållande med deposition. Försöksverksamheten bör
därför upphöra per den 1 juli 1991. Utskottet förordar att
riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo20 (m) yrkande
17 och 1990/91:Bo411 (m) yrkande 15 och med avslag på
regeringens förslag såvitt nu är i fråga och motion
1990/91:Bo413 (c) yrkande 6 antar utskottets förslag till lag om
ändring i lagen om försöksverksamhet med kooperativ hyresrätt.

dels att moment 28 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
28. beträffande kooperativ hyresrätt
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:Bo20 yrkande
17 och 1990/91:Bo411 yrkande 15 avslår regeringens förslag till
lag om ändring i lagen (1986:1242) om försöksverksamhet med
kooperativ hyresrätt och motion 1990/91:Bo413 yrkande 6 samt
beslutar att lagen skall upphöra att gälla den 1 juli 1991, dock
att tillstånd som meddelats med stöd av lagen skall gälla även
efter utgången av lagens giltighetstid,

32. Kooperativ hyresrätt (mom. 28)

Agne Hansson (c), Birger Andersson (c) och Kjell Dahlström
(mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29
börjar med "I likhet" och slutar med "kooperativ hyresrätt" bort
ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med c-motionärerna att det inte finns
några godtagbara skäl för att förlänga försöksverksamheten. De
positiva erfarenheter som har vunnits av verksamheten visar
entydigt att den kooperativa hyresrätten nu bör permanentas.
Någon utredning om detta behövs inte. Riksdagen bör med
anledning av motion 1990/91:Bo413 (c) yrkande 6 och med avslag
på regeringens förslag om förlängning av försöksverksamheten och
motionerna 1990/91:Bo20 (m) yrkande 17 och 1990/91:Bo411 (m)
yrkande 15 som sin mening ge regeringen till känna att ett
förslag bör skyndsamt läggas fram som innebär att kooperativ
hyresrätt blir ett likvärdigt alternativ till andra
upplåtelseformer.

dels att moment 28 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
28. beträffande kooperativ hyresrätt
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo413 yrkande 6
och med avslag på regeringens förslag till lag om ändring i
lagen (1986:1242) om försöksverksamhet med kooperativ hyresrätt
samt motionerna 1990/91:Bo20 yrkande 17 och 1990/91:Bo411
yrkande 15 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

33. Insatsen vid kooperativ hyresrätt (mom. 29, motiveringen)

Knut Billing (m), Erling Bager (fp), Bertil Danielsson (m),
Jan Sandberg (m) och Ingrid Hasselström Nyvall (fp) anser att
den del av utskottets yttrande som på s. 29 börjar med "Enligt
utskottets" och slutar med "hyresrätt avstyrks" bort ha
följande lydelse:

Utskottets inställning är att upplåtelseformen kooperativ
hyresrätt bör avskaffas. Det finns därför ingen anledning att
bifalla v-motionen om en lagändring som innebör en maximering av
insatsen. Motionen avstyrks.

34. Insatsen vid kooperativ hyresrätt (mom. 29)

Jan Strömdahl (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29
börjar med "Enligt utskottets" och slutar med "hyresrätt
avstyrks" bort ha följande lydelse:

Den kooperativa hyresrätten bör prövas ytterligare. Den
utredning som nu pågår kan ge besked om vilka krav som bör
ställas på lagstiftningen vid en permanentning av denna
upplåtelseform. En åtgärd som emellertid bör vidtas snarast är
att maximera kontantinsatsens storlek till en nivå som alla
hyresgäster kan antas klara av. Om kontantinsatsen begränsas
till förslagsvis tre månadshyror torde ekonomiska överväganden
inte lägga hinder i vägen för den som är intresserad att att bo
i kooperativ hyresrätt. Riksdagen bör med anledning av motion
1990/91:Bo224 (v) yrkande 11 och med bifall till regeringens
förslag som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet
anfört ovan.

dels att moment 29 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
29. beträffande insatsen vid kooperativ hyresrätt
att riksdagen med bifall till regeringens förslag till lag om
ändring i lagen (1986:1242) om försöksverksamhet med kooperativ
hyresrätt och med anledning av motion 1990/91:Bo224 yrkande 11
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

35. Ikraftträdandet (mom. 31)

Knut Billing, Bertil Danielsson och Jan Sandberg (alla m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30
börjar med "Utskottet anser" och slutar med "yrkande 18" bort ha
följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är viktigt
att en bra information når ut i god tid till alla dem som berörs
av lagändringarna. Den tid som finns till förfogande för
information m.m. efter att riksdagen behandlat lagförslagen är
alltför knapp för att informationskravet skall kunna uppfyllas.
Lagförslagen bör därför träda i kraft först den 1 januari 1992.
Vad nu anförts bör föranleda riksdagen att med anledning av
motion 1990/91:Bo20 (m) yrkande 18 avslå regeringens förslag om
ikraftträdande den 1 juli 1991 och att anta utskottets förslag i
frågan.

dels att moment 31 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:
31. beträffande ikraftträdandet
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:Bo20 yrkande 18
antar utskottets förslag att lagförslagen skall träda i kraft
den 1 januari 1992.

Särskilt yttrande

Kvalificerad majoritet vid ombildning (mom.22)

Kjell Dahlström (mp) anför:

Det är möjligt att det nu är dags att se över om hyresrätten i
alla lägen är den bästa förvaltningsformen. Ombildning av
hyresrätter pågår till bostadsrätter. Kanske kan man även tänka
sig ombildning till ägarlägenheter.

För att den fortsatta ombildningen av hyresrätter inte skall
innebära oskäliga privata vinster i boendet eller att exempelvis
ungdomar får större svårigheter på bostadsmarknaden bör
ombildning ske i mer kontrollerade former. Den politiska
utgångspunkten bör vara att man skall varken förlora eller vinna
på sitt boende.

När utskottet i detta betänkande diskuterar ombildning utgår
man från att hela husbestånd övergår i bostadsrättsförening. Det
bör emellertid även vara möjligt att blanda upplåtelseformer
inom ett och samma hus eller kvarter så att de som vill ombilda
till bostadsrätt gör det och de som vill behålla hyresrätt skall
kunna få göra det.

En annan fråga i detta sammanhang är till vilket pris
överlåtelsen skall ske. Har en hyresrättshavare bott i samma
lägenhet eller område under lång tid, säg 10 år, bör
köpeskillingen inskränka sig till det lån som belastar
lägenheten. Upptrappning kan sedan ske med exempelvis 10 % per
år till ett beräknat marknadsvärde för den som köper
hyreslägenheten utan att ha flyttat in tidigare. Detta gäller
särskilt när fastighetsägaren är ett allmännyttigt företag i
kommunal regi, vilket ju skall verka utan vinstsyfte.

Propositionens lagförslag
Bilaga 1

Av utskottet föreslagna ändringar i propositionens
lagförslag
Bilaga 2
Förslaget till bostadsrättslag

Regeringens förslag Utskottets förslag

2 kap. 10 §

10 § Den som i annat fall 10 § Den som i annat fall
än som sägs i 4 § än som sägs i 4 §
förvärvat en första stycket
bostadsrätt men vägrats förvärvat en
inträde i föreningen kan bostadsrätt men vägrats
inom en månad från den inträde i föreningen kan
dag han fick del av beslutet inom en månad från den
om detta hänskjuta tvisten dag han fick del av beslutet
till hyresnämnden. Detsamma om detta hänskjuta tvisten
gäller hyresgäst som till hyresnämnden. Detsamma
avses i 8 § och sådan gäller hyresgäst som
sökande som sägs i 9 avses i 8§ och sådan
§. sökande som sägs i
9§.

En bestämmelse om ogiltighet av en överlåtelse när medlemskap
vägras finns i 6 kap. 5 §.

6 kap. 7 §

7 § Om bostadsrätten 7 § Om bostadsrätten
efter uppsägning enligt 7 efter uppsägning enligt 7
kap. 18 § kan säljas kap. 18 § kan säljas
på offentlig auktion, är på offentlig auktion, är
bostadsrättshavaren inte bostadsrättshavaren inte
skyldig att svara för de skyldig att svara för de
förpliktelser som förpliktelser som
åligger en innehavare av åligger en innehavare av
bostadsrätten för bostadsrätten för
längre tid än till det längre tid än till det
månadsskifte som månadsskifte som
inträffar närmast efter inträffar närmast efter
tre månader från den dag sex månader från den dag
då bostadsrättshavaren då bostadsrättshavaren
blev skild från blev skild från
lägenheten. lägenheten.

9 kap. 15 §

15 § Beslut som innebär väsentliga förändringar av föreningens
fastighet skall fattas på en föreningsstämma, om inte något
annat har bestämts i stadgarna.

I fråga om sådana I fråga om sådana
åtgärder som innebär åtgärder som innebär
en väsentlig en förändring av en
förändring av en bostadsrättshavares
bostadsrättshavares lägenhet gäller
lägenhet gäller dock bestämmelserna i 7 kap. 7
bestämmelserna i 7 kap. 7 § och bestämmelserna i
§ och bestämmelserna i 16 § första stycket 2
16§ första stycket 2 detta kapitel.
detta kapitel.

10 kap. 3 §

3 § Till böter döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet
1. upplåter andelsrätt i strid med 1 kap. 8 §,
2. upplåter bostadsrätt i strid med 3 kap. 1 § eller 4 § eller
4 kap. 2§,
3. tar emot förskott i strid med 5 kap. 2 §,
4. bryter mot 9 kap. 6 § sista stycket,

5. inte för 5. underlåter att föra
medlemsförteckning eller medlemsförteckning eller
inte håller en sådan inte håller en sådan
förteckning tillgänglig förteckning tillgänglig
enligt 9 kap. 9 §, eller enligt 9 kap. 9 §, eller

6. inte för 6. underlåter att föra
lägenhetsförteckning lägenhetsförteckning
eller meddelar oriktig eller eller meddelar oriktig eller
vilseledande uppgift i utdrag vilseledande uppgift i utdrag
enligt 9 kap. 11 §. enligt 9 kap. 11 §.

Förslaget till lag om ändring i lagen (1987:1274) om kommunal
bostadsanvisningsrätt

Regeringens förslag Utskottets förslag

8 §

Om kommunen inte anvisar någon bostadssökande eller om
husägaren inte godtar den bostadssökande som kommunen anvisar
eller inte kan träffa avtal med denne, är husägaren skyldig att
upplåta lägenheten till kommunen om kommunen begär det.

Om annat inte avtalas, skall Om annat inte avtalas, skall
upplåtelse till kommunen upplåtelse till kommunen
anses ha skett vid den anses ha skett vid den
tidpunkt då kommunens tidpunkt då kommunens
begäran enligt första begäran enligt första
stycket kommit husägaren stycket kommit husägaren
till handa och på de till handa och på de
villkor som angetts i villkor som angetts i
meddelandet enligt 7 §. Om meddelandet enligt 7 §. Om
upplåtelsen avser upplåtelsen avser
bostadsrätt, skall den dock bostadsrätt, skall den dock
inte anses ha skett innan de inte anses ha skett innan de
förutsättningar är förutsättningar är
uppfyllda som anges i 3 kap. 1 uppfyllda som anges i 3 kap. 1
§ första stycket och 4 och 4 §§ samt 4 kap. 2
§ samt 4 kap. 2 § § bostadsrättslagen
bostadsrättslagen (1991:000).
(1991:000).

Av reservanterna föreslagna ändringar i regeringens
lagförslag m.m.

Bilaga 3

Reservation 1 (m, fp, c), (mom. 1)
Förslaget till bostadsrättslag

Regeringens förslag Reservanternas förslag
1 kap. 2 §

2 § För registrering av 2 § För registrering av
en bostadsrättsförening en bostadsrättsförening
fordras att föreningen har fordras att föreningen har
minst fem medlemmar. Dessutom minst tre medlemmar. Dessutom
skall föreningen ha antagit skall föreningen ha antagit
stadgar samt utsett styrelse stadgar samt utsett styrelse
och minst en revisor. och minst en revisor.

1 kap. 5 §

5 § Om upprättande och registrering av ekonomisk plan som
förutsättning för upplåtelse finns bestämmelser i 3 kap.

För registrering av För registrering av
ekonomisk plan fordras att det ekonomisk plan fordras att det
i föreningens hus kommer i föreningens hus kommer
att finnas minst fem att finnas minst tre
lägenheter avsedda att lägenheter avsedda att
upplåtas med upplåtas med
bostadsrätt. Vid bostadsrätt. Vid
beräkningen av antalet beräkningen av antalet
lägenheter som avses bli lägenheter som avses bli
upplåtna med bostadsrätt upplåtna med bostadsrätt
räknas som lägenhet räknas som lägenhet
varje avskild enhet som är varje avskild enhet som är
inrättad att varaktigt och inrättad att varaktigt och
självständigt självständigt
användas som bostad eller användas som bostad eller
lokal. Garage, lager och andra lokal. Garage, lager och andra
lägenheter som i första lägenheter som i första
hand används som hand används som
förvaringsutrymmen skall förvaringsutrymmen skall
man dock bortse från. man dock bortse från.

Om föreningen har fler än ett hus, fordras det för
registrering också att husen ligger så nära varandra att en
ändamålsenlig samverkan kan ske mellan bostadsrättshavarna.

Reservanternas förslag till lag om ändring i lagen (1982:352)
om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt

Nuvarande lydelse Reservanternas förslag

2 §

2 § Lagen gäller inte om 2 § Lagen gäller inte om
egendomen ägs av staten, egendomen ägs av staten,
kommun, landstingskommun, kommun, landstingskommun,
kommunalförbund, kommunalförbund,
allmännyttigt allmännyttigt
bostadsföretag eller bostadsföretag eller
aktiebolag som helt ägs av aktiebolag som helt ägs av
en kommun eller en kommun eller
landstingskommun. Lagen landstingskommun. Lagen
gäller inte heller om gäller inte heller om
egendomen innehåller egendomen innehåller
färre än fem färre än tre
lägenheter. lägenheter.

Vid beräkning av antalet lägenheter enligt denna lag räknas
som lägenhet varje avskild enhet som är inrättad att varaktigt
och självständigt användas som bostad eller för annat ändamål.
Från garage, lager och andra lägenheter som i första hand
används som förvaringsutrymmen bortses.

Reservationerna 2 (m) och 3 (fp), (mom. 3)

Förslaget till bostadsrättslag

Regeringens förslag Reservanternas förslag

2 kap. 8 §
första stycket 3

3. sådana omständigheter 3. sådana omständigheter
föreligger att en föreligger att en
bostadsrättsförening bostadsrättsförening
enligt 3 eller 4 § kan enligt 3 § kan vägra den
vägra den som som förvärvat
förvärvat bostadsrätt bostadsrätt inträde i
inträde i föreningen. föreningen.

2 kap. 10 §

10 § Den som i annat fall 10 § Den som
än som sägs i 4 § förvärvat en
förvärvat en bostadsrätt men vägrats
bostadsrätt men vägrats inträde i föreningen kan
inträde i föreningen kan inom en månad från den
inom en månad från den dag han fick del av beslutet
dag han fick del av beslutet om detta hänskjuta tvisten
om detta hänskjuta tvisten till hyresnämnden.
till hyresnämnden. Detsamma
gäller hyresgäst som
avses i 8 § och sådan
sökande som sägs i 9
§.

En bestämmelse om ogiltighet av en överlåtelse när medlemskap
vägras finns i 6 kap. 5 §.

7 kap. 10 §
första stycket

10 § En 10 § En
bostadsrättshavare får bostadsrättshavare får
upplåta hela sin upplåta hela sin
lägenhet i andra hand lägenhet i andra hand
endast om styrelsen ger sitt endast om styrelsen ger sitt
samtycke. Detta gäller samtycke.
även i de fall som avses i
6 § andra stycket.

Reservation 4 (v), (mom. 3)

Förslaget till bostadsrättslag

Regeringens förslag Reservantens förslag

2 kap. 4 §

4 § En juridisk person som 4 § En juridisk person som
har förvärvat har förvärvat
bostadsrätt till en bostadsrätt till en
bostadslägenhet, som inte bostadslägenhet, som inte
är avsedd för är avsedd för
fritidsändamål, får fritidsändamål, skall
vägras inträde i vägras inträde i
föreningen även om de i föreningen även om de i
3§ angivna 3§ angivna
förutsättningarna för förutsättningarna för
medlemskap är uppfyllda. medlemskap är uppfyllda.

En kommun eller en landstingskommun som har förvärvat
bostadsrätt till en bostadslägenhet får inte vägras inträde i
föreningen.

2 kap. 8 §
första stycket 3

3. sådana omständigheter 3. sådana omständigheter
föreligger att en föreligger att en
bostadsrättsförening bostadsrättsförening
enligt 3 eller 4 § kan enligt 3 § kan eller enligt
vägra den som 4 § skall vägra den som
förvärvat bostadsrätt förvärvat bostadsrätt
inträde i föreningen. inträde i föreningen.

2 kap. 10 §

10 § Den som i annat fall 10 § Den som i annat fall
än som sägs i 4 § än som sägs i 4 §
förvärvat en första stycket
bostadsrätt men vägrats förvärvat en
inträde i föreningen kan bostadsrätt men vägrats
inom en månad från den inträde i föreningen kan
dag han fick del av beslutet inom en månad från den
om detta hänskjuta tvisten dag han fick del av beslutet
till hyresnämnden. Detsamma om detta hänskjuta tvisten
gäller hyresgäst som till hyresnämnden. Detsamma
avses i 8§ och sådan gäller hyresgäst som
sökande som sägs i avses i 8§ och sådan
9§. sökande som sägs i
9§.

En bestämmelse om ogiltighet av en överlåtelse när medlemskap
vägras finns i 6 kap. 5 §.

6 kap. 3 §

3 § En juridisk person som 3 § En juridisk person som
är medlem i en är medlem i en
bostadsrättsförening bostadsrättsförening
får inte utan samtycke av får inte genom
föreningens styrelse genom överlåtelse
överlåtelse förvärva bostadsrätt
förvärva bostadsrätt till en bostadslägenhet som
till en bostadslägenhet som inte är avsedd för
inte är avsedd för fritidsändamål. Vad nu
fritidsändamål. Vad nu sagts gäller inte när
sagts gäller inte när förvärvaren är kommun
förvärvaren är kommun eller landstingskommun.
eller landstingskommun.

7 kap. 10 §
första stycket

10 § En 10 § En
bostadsrättshavare får bostadsrättshavare får
upplåta hela sin upplåta hela sin
lägenhet i andra hand lägenhet i andra hand
endast om styrelsen ger sitt endast om styrelsen ger sitt
samtycke. Detta gäller samtycke.
även i de fall som avses i
6 § andra stycket.

Reservation 8 (m, fp), (mom. 8)

Regeringens förslag Reservanternas förslag

7 kap. 10 §
andra stycket

Styrelsens samtycke krävs Styrelsens samtycke krävs
inte, om lägenheten är inte, om lägenheten är
avsedd för permanentboende avsedd för permanentboende
och bostadsrätten till och bostadsrätten till
lägenheten innehas av en lägenheten innehas av en
kommun eller landstingskommun. medlem i
Styrelsen skall dock genast bostadsrättsföreningen,
underrättas om en kommun eller en
upplåtelsen. landstingskommun. Styrelsen
skall dock genast
underrättas om
upplåtelsen.

Reservation 9 (m), (mom. 11)

Förslaget till bostadsrättslag

Regeringens förslag Reservanternas förslag

9 kap. 15 §

15 § Beslut som innebär väsentliga förändringar av föreningens
fastighet skall fattas på en föreningsstämma, om inte något
annat har bestämts i stadgarna.

I fråga om sådana I fråga om sådana
åtgärder som innebär åtgärder som innebär
en väsentlig en väsentlig
förändring av en förändring av en
bostadsrättshavares bostadsrättshavares
lägenhet gäller dock lägenhet gäller dock
bestämmelserna i 7 kap. 7 bestämmelserna i 7 kap. 7
§ och bestämmelserna i § och bestämmelserna i
16§ första stycket 2 16§ första stycket 2 och
detta kapitel. 3 detta kapitel.

9 kap. 16 §

16 § För att ett beslut i en fråga som anges i denna paragraf
skall vara giltigt krävs att det har fattats på en
föreningsstämma och att följande bestämmelser har iakttagits.

1. Om beslutet innebär ändring av någon insats och medför
rubbning av det inbördes förhållandet mellan insatserna, skall
samtliga bostadsrättshavare som berörs av ändringen ha gått med
på beslutet. Om enighet inte uppnås, blir beslutet ändå giltigt
om minst två tredjedelar av de berörda bostadsrättshavarna har
gått med på beslutet och det dessutom har godkänts av
hyresnämnden.

2. Om beslutet innebär att 2. Om beslutet innebär att
en lägenhet som en lägenhet som
upplåtits med upplåtits med
bostadsrätt kommer att bostadsrätt kommer att
förändras eller i sin undergå försämring av
helhet behöva tas i inte ringa betydelse med
anspråk av föreningen anledning av en om- eller
med anledning av en om- eller tillbyggnad skall
tillbyggnad skall bostadsrättshavaren ha
bostadsrättshavaren ha gått med på beslutet.
gått med på beslutet. Om
bostadsrättshavaren inte
ger sitt samtycke till
ändringen, blir beslutet
ändå giltigt om minst
två tredjedelar av de
röstande har gått med
på beslutet och det
dessutom har godkänts av
hyresnämnden.

3. Om beslutet innebär att
en lägenhet som
upplåtits med
bostadsrätt i annat fall
kommer att väsentligt
förändras och
bostadsrättshavaren inte
har gått med på beslutet
blir det ändå giltigt om
minst två tredjedelar av de
röstande har gått med
på beslutet.

3. Om beslutet innebär 4. Om beslutet innebär
utvidgning av föreningens utvidgning av föreningens
verksamhet, skall minst två verksamhet, skall minst två
tredjedelar av de röstande tredjedelar av de röstande
ha gått med på beslutet. ha gått med på beslutet.

4. Om beslutet innebär 5. Om beslutet innebär
överlåtelse av ett hus överlåtelse av ett hus
som tillhör föreningen, som tillhör föreningen,
i vilket det finns en eller i vilket det finns en eller
flera lägenheter som är flera lägenheter som är
upplåtna med upplåtna med
bostadsrätt, skall beslutet bostadsrätt, skall beslutet
ha fattats på det sätt ha fattats på det sätt
som gäller för beslut om som gäller för beslut om
likvidation enligt 11 kap. 1 likvidation enligt 11 kap. 1
§ lagen (1987:667) om § lagen (1987:667) om
ekonomiska föreningar. ekonomiska föreningar.
Minst två tredjedelar av Minst två tredjedelar av
bostadsrättshavarna i det bostadsrättshavarna i det
hus som skall överlåtas hus som skall överlåtas
skall dock alltid ha gått skall dock alltid ha gått
med på beslutet. med på beslutet.

5. Om det i stadgarna finns 6. Om det i stadgarna finns
ytterligare något villkor ytterligare något villkor
för att ett beslut enligt för att ett beslut enligt
1--4 skall vara giltigt, 1--5 skall vara giltigt,
gäller även det. gäller även det.

Föreningen skall genast Föreningen skall genast
underrätta den som har pant underrätta den som har pant
i bostadsrätten och som i bostadsrätten och som
är känd för är känd för
föreningen om ett beslut föreningen om ett beslut
enligt första stycket 2 enligt första stycket 2, 3
eller 4. eller 5.

Reservation 10 (fp), (mom. 11)

Förslaget till bostadsrättslag

Regeringens förslag Reservanternas förslag

9 kap. 16 §
första stycket 2

2. Om beslutet innebär att 2. Om beslutet innebär att
en lägenhet som en lägenhet som
upplåtits med upplåtits med
bostadsrätt kommer att bostadsrätt kommer att
förändras eller i sin förändras eller i sin
helhet behöva tas i helhet behöva tas i
anspråk av föreningen anspråk av föreningen
med anledning av en om- eller med anledning av en om- eller
tillbyggnad skall tillbyggnad skall
bostadsrättshavaren ha bostadsrättshavaren ha
gått med på beslutet. Om gått med på beslutet. Om
bostadsrättshavaren inte bostadsrättshavaren inte
ger sitt samtycke till ger sitt samtycke till
ändringen, blir beslutet ändringen, blir beslutet
ändå giltigt om minst ändå giltigt om minst
två tredjedelar av de två tredjedelar av
röstande har gått med medlemmarna i
på beslutet och det bostadsrättsföreningen
dessutom har godkänts av har gått med på beslutet
hyresnämnden. och det dessutom har
godkänts av tingsrätten.

Reservation 11 (m), (mom. 12)

Förslaget till bostadsrättslag

Regeringens förslag Reservanternas förslag

9 kap. 17 §

17 § Ett stämmobeslut
enligt 16 § första
stycket 2 skall på
begäran av föreningen
godkännas av
hyresnämnden, om
förändringen är
angelägen och syftet med
åtgärden inte
skäligen kan tillgodoses
på något annat sätt
samt beslutet inte är
oskäligt mot
bostadsrättshavaren. Kan
förändringen anses vara
av liten betydelse för
bostadsrättshavaren, får
hyresnämnden dock lämna
godkännande, om
åtgärden inte
skäligen kan tillgodoses
på något annat sätt.
Nämnden får förena
ett beslut om godkännande
med villkor.

Begär 17 § Begär
bostadsrättshavaren att bostadsrättshavaren att
föreningen skall lösa in föreningen skall lösa in
bostadsrätten, får bostadsrätten och
godkännande lämnas innebär beslutet enligt 16
endast med villkor om § första stycket 2 att
inlösen, såvida inte lägenheten i sin helhet
bostadsrättshavaren får tas i anspråk av
skäligen bör kunna godta föreningen, skall
förändringen ändå. inlösen ske.
Innebär nämndens
godkännande att
lägenheten i sin helhet
får tas i anspråk av
föreningen, skall
godkännandet lämnas med
villkor att inlösen sker.

9 kap. 18 §

18 § Talan om ersättning 18 § Talan om ersättning
vid inlösen eller för vid inlösen eller för
intrång eller för annan intrång eller för annan
skada som en skada som en
bostadsrättshavare orsakas bostadsrättshavare orsakas
med anledning av ett beslut om med anledning av ett beslut
godkännande enligt 16 § enligt 16 § första
första stycket 2 skall stycket 2 och 3 skall
väckas vid väckas vid
fastighetsdomstolen. I fastighetsdomstolen. I
fråga om inlösen och fråga om inlösen och
ersättning gäller ersättning gäller
expropriationslagen (1972:719) expropriationslagen (1972:719)
i tillämpliga delar, dock i tillämpliga delar, dock
med undantag för 4 kap. 3 med undantag för 4 kap.
§. 3§.

Reservation 13 (c), (mom. 12)

Förslaget till bostadsrättslag

Regeringens förslag Reservanternas förslag

9 kap. 17 §
första stycket

17 § Ett stämmobeslut 17 § Ett stämmobeslut
enligt 16§ första enligt 16§ första
stycket 2 skall på stycket 2 skall på
begäran av föreningen begäran av föreningen
godkännas av godkännas av
hyresnämnden, om hyresnämnden, om
förändringen är förändringen är
angelägen och syftet med angelägen och syftet med
åtgärden inte åtgärden inte
skäligen kan tillgodoses skäligen kan tillgodoses
på något annat sätt på något annat sätt
samt beslutet inte är samt beslutet inte är
oskäligt mot oskäligt mot
bostadsrättshavaren. Kan bostadsrättshavaren.
förändringen anses vara Nämnden får förena
av liten betydelse för ett beslut om godkännande
bostadsrättshavaren, får med villkor.
hyresnämnden dock lämna
godkännande, om
åtgärden inte
skäligen kan tillgodoses
på något annat sätt.
Nämnden får förena
ett beslut om godkännande
med villkor.

Reservation 14 (v), (mom. 12)

Förslaget till bostadsrättslag

Regeringens förslag Reservantens förslag

9 kap. 17 §
första stycket

17 § Ett stämmobeslut 17 § Ett stämmobeslut
enligt 16§ första enligt 16§ första
stycket 2 skall på stycket 2 skall på
begäran av föreningen begäran av föreningen
godkännas av godkännas av
hyresnämnden, om hyresnämnden, om
förändringen är förändringen är
angelägen och syftet med synnerligen angelägen och
åtgärden inte syftet med åtgärden inte
skäligen kan tillgodoses skäligen kan tillgodoses
på något annat sätt på något annat sätt
samt beslutet inte är samt beslutet inte är
oskäligt mot oskäligt mot
bostadsrättshavaren. Kan bostadsrättshavaren.
förändringen anses vara Nämnden får förena
av liten betydelse för ett beslut om godkännande
bostadsrättshavaren, får med villkor.
hyresnämnden dock lämna
godkännande, om
åtgärden inte
skäligen kan tillgodoses
på något annat sätt.
Nämnden får förena
ett beslut om godkännande
med villkor.

Reservation 17 (m, v, mp), (mom. 16)

Förslaget till bostadsrättslag

Regeringens förslag Reservanternas förslag

9 kap. 12 §

12 § Bestämmelserna om en förenings ledning i 6 kap. lagen
(1987:667) om ekonomiska föreningar gäller i fråga om
bostadsrättsföreningar med följande undantag:

1. Av styrelsens ledamöter 1. Om inte något annat har
skall alltid minst två bestämts i stadgarna, kan
eller, om styrelsen består bostadsrättshavarens make
av mindre än fem eller sambo vara
ledamöter, minst en styrelseledamot eller
väljas på suppleant för
föreningsstämma. styrelseledamot, även om
maken eller sambon inte är
2. Om inte något annat har medlem i föreningen.
bestämts i stadgarna, kan
bostadsrättshavarens make
eller sambo vara
styrelseledamot eller
suppleant för
styrelseledamot, även om
maken eller sambon inte är
medlem i föreningen.

3. Bestämmelserna om 2. Bestämmelserna om
verkställande direktör verkställande direktör
gäller inte. gäller inte.

Reservation 19 (v), (mom. 18)

Förslaget till bostadsrättslag

Regeringens förslag Reservantens förslag

7 kap. 18 §

3. om lägenheten används 3. om lägenheten används
i strid med 6 eller 8 §, i strid med 6 §,

Reservation 23 (m, fp, c), (mom. 22)

Förslaget till bostadsrättslag

Regeringens förslag Reservanternas förslag

9 kap. 19 §

19 § En 19 § En
bostadsrättsförenings bostadsrättsförenings
beslut att förvärva en beslut att förvärva en
hyresfastighet för hyresfastighet för
ombildning av hyresrätt ombildning av hyresrätt
till bostadsrätt skall till bostadsrätt skall
fattas på en fattas på en
föreningsstämma. föreningsstämma.
Beslutet är giltigt om Beslutet är giltigt om
minst två tredjedelar av minst hälften av
hyresgästerna i de uthyrda hyresgästerna i de uthyrda
lägenheter som omfattas av lägenheter som omfattas av
förvärvet har gått förvärvet har gått
med på beslutet. Dessa med på beslutet. Dessa
hyresgäster skall vara hyresgäster skall vara
medlemmar i medlemmar i
bostadsrättsföreningen. bostadsrättsföreningen.
Vid beräkningen av antalet Vid beräkningen av antalet
lägenheter tillämpas 1 lägenheter tillämpas 1
kap. 5 § andra stycket. kap. 5 § andra stycket.

Protokollet från föreningsstämman skall innehålla uppgift om
hur beräkningen av rösterna har skett och hållas tillgängligt
för hyresgästerna och fastighetsägaren.

Förslaget till lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till
fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt

Regeringens förslag Reservanternas förslag

3 §

Om hyresgäster har intresse av att förvärva fast egendom för
ombildning av hyresrätt till bostadsrätt får detta anmälas till
inskrivningsmyndigheten för anteckning i fastighetsboken.
Intresseanmälan skall för hyresgästernas räkning göras av en
bostadsrättsförening.

Föreningen skall till sin anmälan foga ett intyg av
föreningens styrelse om

1. hur många lägenheter som finns i den fasta egendom som
anmälan omfattar,

2. att hyresgästerna i 2. att hyresgästerna i
minst två tredjedelar av de minst hälften av de uthyrda
uthyrda lägenheterna lägenheterna skriftligen
skriftligen har förklarat har förklarat sig
sig intresserade av en intresserade av en ombildning
ombildning av hyresrätt av hyresrätt till
till bostadsrätt, och att bostadsrätt, och att dessa
dessa hyresgäster är hyresgäster är medlemmar
medlemmar i i
bostadsrättsföreningen. bostadsrättsföreningen.

Reservation 26 (v), (mom. 23)

Förslaget till bostadsrättslag

Regeringens förslag Reservantens förslag

9 kap. 19 §

19 § En 19 § En
bostadsrättsförenings bostadsrättsförenings
beslut att förvärva en beslut att förvärva en
hyresfastighet för hyresfastighet för
ombildning av hyresrätt ombildning av hyresrätt
till bostadsrätt skall till bostadsrätt skall
fattas på en fattas på en
föreningsstämma. föreningsstämma.
Beslutet är giltigt om Beslutet är giltigt om alla
minst två tredjedelar av hyresgäster i de uthyrda
hyresgästerna i de uthyrda lägenheter som omfattas av
lägenheter som omfattas av förvärvet har gått
förvärvet har gått med på beslutet.
med på beslutet. Dessa Hyresgästerna skall vara
hyresgäster skall vara medlemmar i
medlemmar i bostadsrättsföreningen.
bostadsrättsföreningen. Vid beräkningen av antalet
Vid beräkningen av antalet lägenheter tillämpas 1
lägenheter tillämpas 1 kap. 5 § andra stycket.
kap. 5 § andra stycket.

Protokollet från föreningsstämman skall innehålla uppgift om
hur beräkningen av rösterna har skett och hållas tillgängligt
för hyresgästerna och fastighetsägaren.

Förslaget till lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt
till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt

Regeringens förslag Reservantens förslag

3 §

Om hyresgäster har intresse av att förvärva fast egendom för
ombildning av hyresrätt till bostadsrätt får detta anmälas till
inskrivningsmyndigheten för anteckning i fastighetsboken.
Intresseanmälan skall för hyresgästernas räkning göras av en
bostadsrättsförening.

Föreningen skall till sin anmälan foga ett intyg av
föreningens styrelse om

1. hur många lägenheter som finns i den fasta egendom som
anmälan omfattar,

2. att hyresgästerna i 2. att alla hyresgästerna i
minst två tredjedelar av de de uthyrda lägenheterna
uthyrda lägenheterna skriftligen har förklarat
skriftligen har förklarat sig intresserade av en
sig intresserade av en ombildning av hyresrätt
ombildning av hyresrätt till bostadsrätt, och att
till bostadsrätt, och att hyresgästerna är
dessa hyresgäster är medlemmar i
medlemmar i bostadsrättsföreningen.
bostadsrättsföreningen.