I betänkandet behandlas motionsförslag från föregående
riksmöte om ändringar i lagen om styrelserepresentation för
privatanställda. Förslagen gäller bl.a. de anställdas
representation i styrelserna och hur arbetet där skall bedrivas
samt skadeståndsfrågor.
Utskottet avstyrker samtliga motioner. Till betänkandet har
fogats åtta reservationer och ett särskilt yttrande.
Motionerna
1989/90:A732 av Elver Jonsson m.fl. (fp) vari yrkas
4. att riksdagen beslutar att 6 § första och andra styckena
lagen om styrelserepresentation för de privatanställda får
följande lydelse: Beslut om inrättande av styrelserepresentation
för de anställda fattas av lokal arbetstagarorganisation, som är
bunden av kollektivavtal i förhållande till företaget och
företräder minst hälften av de anställda vid företaget eller av
flera sådana arbetstagarorganisationer som tillsammans har denna
omfattning. Rör beslutet moderföretag, fattas det av lokal
arbetstagarorganisation, som är bunden av kollektivavtal i
förhållande till företag inom koncernen och företräder mer än
hälften av koncernens anställda, eller av flera sådana
organisationer som tillsammans har denna omfattning.
5. att riksdagen beslutar att 8 § andra stycket sista
meningen, lagen om styrelserepresentation för de privatanställda
får följande lydelse: Om andra sådana organisationer företräder
mer än en tjugondel av de kollektivavtalsbundna arbetstagarna,
får dock de som företräder det största antalet arbetstagare av
dessa organisationer utse vardera en suppleant.
6. att riksdagen beslutar att följande mening läggs till sist
i 8 § tredje stycket lagen om styrelserepresentation för de
privatanställda: Om andra sådana organisationer företräder mer
än en tjugondel av de kollektivavtalsbundna arbetstagarna, får
dock de som företräder det största antalet arbetstagare av dessa
organisationer utse vardera en suppleant.
8. att riksdagen beslutar att 14 § andra stycket lagen om
styrelserepresentation för de privatanställda får följande
lydelse: Är ett företags verksamhet av sådan natur eller har
sådant ändamål som avses i 2 § lagen (1976:580) om
medbestämmande i arbetslivet, får arbetstagarrepresentanterna
inte delta i behandling av fråga som rör verksamhetens mål och
inriktning.
10. att riksdagen beslutar att 15 § lagen om
styrelserepresentation för de privatanställda får följande
lydelse: En arbetsgivare eller en arbetstagarorganisation som
bryter mot denna lag, arbetsgivarorganisation genom att
förhindra de anställda sin rätt till styrelserepresentation,
skall betala ersättning för den skada som uppkommer.
Skadeståndet kan avse både ersättning för den förlust som
uppkommer och ersättning för den kränkning som lagbrottet
innebär. Om det är skäligt kan skadeståndet sättas ned eller
bortfalla helt. En arbetstagarorganisation kan dock inte med
stöd av denna lag kräva skadestånd av annan
arbetstagarorganisation.
1989/90:A749 av Sonja Rembo m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om lagen om styrelserepresentation för de
privatanställda,
2. att riksdagen beslutar att upphäva 13 § 1 stycket lagen om
styrelserepresentation för de privatanställda, beträffande
deltagande i beredningsorgan,
3. att riksdagen beslutar att ändra § 6 1 stycket lagen om
styrelserepresentation för de privatanställda så att beslut om
inrättande av styrelserepresentation för de anställda endast kan
fattas av lokal arbetstagarorganisation eller lokala
arbetstagarorganisationer som företräder minst hälften av de
anställda, samt att motsvarande ändring införs i stycke 2,
4. att riksdagen beslutar att ändra § 9 1 stycket lagen om
styrelserepresentation för de privatanställda så att
arbetstagarrepresentanterna skall utses bland de anställda vid
företaget eller, i fråga om moderföretag, inom koncernen,
5. att riksdagen beslutar att 14 § 2 stycket lagen om
styrelserepresentation för de privatanställda skall ha följande
lydelse: "Om ett företags verksamhet är av sådan natur eller har
sådant ändamål som avses i 2 § lagen (1976:580) om
medbestämmande i arbetslivet, får arbetstagarrepresentanterna
inte delta i behandlingen av en fråga som gäller verksamhetens
mål och inriktning",
6. att riksdagen beslutar att upphäva 15 § lagen om
styrelserepresentation för de privatanställda, med hänvisning
till vad som i motionen anförts angående skadestånd.
Utskottet
Inledning
Med 1987 års lag om styrelserepresentation för de
privatanställda förändrades lagstiftningen på området i bl.a.
följande avseenden.
Förut gällde att en facklig organisation måste företräda fler
än hälften av de anställda på arbetsplatsen för att få
representation i företagets styrelse. Denna regel har slopats.
Representationsrätten, som omfattar två ledamöter och två
suppleanter i styrelsen, utökades med ytterligare en ledamot och
en suppleant i stora företag (minst 1000 anställda) som driver
verksamhet inom skilda branscher. Vidare har arbetstagarna rätt
att vara representerade vid arbetet i styrelsernas
beredningsorgan. Denna rätt fanns tidigare bara för anställda i
bankinstitut och försäkringsbolag.
I anslutning till den nya lagens jävsbestämmelser föreskrivs
att arbetstagarna inte får delta i styrelsens beslut om
verksamhetens mål och inriktning men väl i behandlingen av
sådana frågor. Slutligen finns bestämmelser om skadestånd om
arbetsgivarna eller arbetstagarorganisationerna bryter mot
lagen. Den tidigare lagstiftningen saknade helt
sanktionsbestämmelser.
Samtidigt med den nya lagen ändrades bl.a. aktiebolagslagen,
varigenom fastslogs att personligt betalningsansvar för
styrelseledamöter gäller oavsett om de utsetts på bolagsstämman
eller har sitt mandat från arbetstagarna.
Förra hösten behandlade utskottet i betänkandet 1989/90:AU4
motionsyrkanden om att lagen om styrelserepresentation skulle
ändras i flera avseenden. Det är yrkanden av motsvarande slag
som återkommer i de nu föreliggande motionerna från allmänna
motionstiden i januari i år.
Lagens allmänna inriktning
Sonja Rembo m.fl. (m) anför i motion A749 bl.a. att den
socialdemokratiska politiken innebär ständigt utvidgade
rättigheter för de anställdas organisationer, vilka är starkt
centraliserade. Dessa har därmed fått möjligheter att
sammanställa information som ger dem en unik position i fråga om
kännedom om samtliga företags interna angelägenheter. Detta
innebär samtidigt att de kan samla in och sammanställa
information av en omfattning som inte ens statsmakterna har
tillgång till.
Vidare framhålls att det inte går att bortse från det
motsatsförhållande som råder mellan å ena sidan de fackliga
organisationernas strävan att medverka i beslutsfattande på alla
nivåer och i alla sammanhang inom företagen och å andra sidan
nödvändigheten av att organisationerna agerar som representanter
för de anställda, även i situationer då de anställdas intressen
kan vara i konflikt med ägar- och företagsledningsrollen. Denna
konflikt blir alltmer uttalad efter hand som de fackliga
organisationerna via löntagarfonder och AP-fonder kommer att
utöva ett mer direkt ägarinflytande i företagen och på
kapitalmarknaden. De fackliga organisationernas legitimitet kan
komma att ifrågasättas. Motionärerna föreslår mot denna bakgrund
ett tillkännagivande till regeringen om lagens allmänna
inriktning.
Utskottet kan inte ansluta sig till motionärernas negativa syn
på arbetstagarnas styrelserepresentation och anser liksom
tidigare att riksdagen inte bör göra ett uttalande till
regeringen med det begärda innehållet. Motion A749 avstyrks
därmed i den aktuella delen.
De anställdas rätt till styrelserepresentation
Den lokala fackliga organisationen bestämmer om de anställda
skall vara representerade i ett företags styrelse.
Bestämmanderätten förutsatte tidigare att organisationen
företrädde fler än hälften av de anställda vid företaget. Denna
regel om facklig representativitet slopades när den nya
lagen antogs. Däremot behölls kravet att den fackliga
organisationen skall ha kollektivavtal med företaget.
I motionerna A732 av Elver Jonsson m.fl. (fp) och A749 av
Sonja Rembo m.fl. (m) föreslås att den tidigare regeln om
representativitet skall återinföras.
För den nya ordningen talar bl.a. att den stämmer överens med
andra arbetsrättsliga lagar. I dem har man inte något krav på
den fackliga organisationsgraden bland ett företags anställda.
Utskottet har därför tidigare avvisat yrkanden om att man skall
återgå till den förut gällande regeln som förutsättning för att
en facklig organisation skall få utöva sin lagliga rätt till
representation i företagsstyrelsen. Utskottet har samma
inställning i dag, varför de här aktuella motionerna avstyrks i
tillämpliga delar.
Vid val av arbetstagarrepresentanter gäller som huvudregel
att dessa skall utses bland de anställda vid företaget eller
inom koncernen. Regeln är dock inte ovillkorlig, utan även annan
person kan anlitas.
I den nyssnämnda motionen A749 (m) yrkas att
arbetstagarrepresentanterna undantagslöst skall utses bland de
anställda.
Ett företags anställda bör ha möjlighet att uppdra åt en
utomstående person, t.ex. en lokal ombudsman, att representera
dem i företagets styrelse, när det är motiverat av särskilda
omständigheter. Denna möjlighet är självfallet avsedd att
anlitas endast undantagsvis. Utskottet anser således att det är
olämpligt med en ovillkorlig regel av det slag motionärerna
förordar. Följaktligen avstyrks deras yrkande på denna punkt.
Om det på ett företag finns två eller flera fackliga
organisationer med kollektivavtal gäller att om mer än fyra
femtedelar av de kollektivavtalsbundna arbetstagarna tillhör en
av organisationerna, får den organisationen utse samtliga
arbetstagarrepresentanter i styrelsen. Om en annan organisation
företräder minst en tjugondel av de kollektivavtalsbundna
arbetstagarna, får dock en sådan minoritetsorganisation utse
en av suppleanterna.
I fp-motionen A732 framhålls att många mindre organisationer
med den angivna regeln kan komma att stå utan
styrelserepresentation. Detta är olyckligt, eftersom även sådana
organisationer kan företräda ett betydande antal arbetstagare
inom företaget. De bör därför i möjligaste mån tilldelas platser
i styrelsen. Om det finns mer än en organisation som företräder
minst en tjugondel av de kollektivavtalsbundna, bör de största
av dessa organisationer ha möjlighet att utse vardera en
suppleant. Motionärerna yrkar på dessa skäl att 8 § andra och
tredje styckena i lagen skall ändras.
Utskottet har de båda senaste åren avvisat liknande yrkanden.
Några nya skäl för en regeländring har inte tillkommit. Om det
på en arbetsplats finns två eller flera kollektivavtalsbärande
organisationer är det, som utskottet tidigare framhållit, enligt
lagen i första hand organisationernas sak att inbördes komma
överens hur de skall vara representerade i företagsstyrelsen. De
ovan redovisade lagreglerna skall endast tillämpas för det fall
organisationerna inte kan enas. Med det anförda avstyrks de
föreliggande motionsyrkandena.
Beredningsorgan
Enligt lagen har en av arbetstagarnas representanter i
styrelsen rätt att närvara och delta i beredningsorgan bestående
av styrelseledamöter eller befattningshavare i företaget, om det
gäller förberedande handläggning av ett ärende som senare skall
avgöras av styrelsen.
I motion A749 av Sonja Rembo m.fl. (m) anförs att de
anställdas representanter inte bör ha en ovillkorlig rätt till
sådan medverkan med hänsyn till sekretesskraven.
Enligt utskottets mening ökar förutsättningarna för att
styrelseärendena blir allsidigt belysta och effektivt handlagda
om arbetstagarna får tillfälle att delta i beredningsarbetet.
Utskottet har alltså en annan uppfattning än motionärerna i
denna fråga och avstyrker deras yrkande.
Verksamhetens mål och inriktning
Vid tillkomsten av lagen om styrelserepresentation
diskuterades om man från tillämpningen skulle göra motsvarande
undantag som föreskrivs i lagen om medbestämmande i arbetslivet
(MBL). Från MBL undantas enligt 2 § verksamheter som får sin
inriktning och sina mål bestämda i särskilda demokratiska former
samt verksamheter som är av opinionsbildande eller ideell natur.
Exempel på sådana verksamheter är fackliga, politiska och
religiösa organisationer liksom företag inom press, radio och
TV. I företag och sammanslutningar av dessa slag anses
arbetstagarinflytandet inte få sträcka sig till verksamhetens
mål och inriktning. Lagstiftaren har menat att arbetstagarnas
intresse av inflytande bör stå tillbaka för de andra intressen
som gör sig gällande i dessa fall.
Enligt styrelserepresentationslagen gäller att
arbetstagarrepresentanterna i styrelsen för sådana företag som
avses i 2 § MBL inte får delta i styrelsens beslut i en fråga
som rör verksamhetens mål och inriktning. Däremot har de rätt
att delta i den behandling av frågan som föregår beslutet.
Mot denna ordning vänder sig Elver Jonsson m.fl. (fp) i motion
A732 och Sonja Rembo m.fl. (m) i motion A749. De anser att
arbetstagarrepresentanterna inte bör ha rätt att delta i
behandlingen av frågor som gäller mål och inriktning i dessa
fall. I motion A732 anförs vidare att möjligheten att delta i
behandlingen kan ses som ett kringgående av de regler som i
övrigt gäller på det arbetsrättsliga området.
Utskottet har tidigare år framhållit att den kritiserade
regeln inte begränsar de berörda företagens möjligheter att
fritt besluta i frågor som rör verksamhetens mål och inriktning
men att det bör vara till gagn om styrelsen på ett tidigt
stadium får del även av arbetstagarnas synpunkter. Utskottet
vidhåller denna ståndpunkt och avstyrker därför de aktuella
motionsyrkandena.
Skadestånd
Enligt lagens bestämmelser om skadestånd (15 §) kan en
arbetsgivare eller en arbetstagarorganisation som bryter mot
lagen åläggas att betala ekonomiskt och allmänt skadestånd. Som
inledningsvis nämnts fanns inte någon motsvarighet till sådana
sanktioner i den tidigare lagstiftningen om
styrelserepresentation.
I motion A749 anser Sonja Rembo m.fl. (m) att de nya
skadeståndsreglerna är olyckliga med hänsyn till att det finns
ett behov av en allmän översyn av de ideella skadestånden i den
arbetsrättsliga lagstiftningen. Motionärerna yrkar att riksdagen
skall upphäva den aktuella lagbestämmelsen.
Elver Jonsson m.fl. (fp) anför i motion A732 att den
vittgående skadeståndsskyldigheten kan leda för långt. Endast i
de fall ett företag vägrar de anställda styrelserepresentation
bör därför skadeståndsskyldighet gälla. Motionärerna yrkar att
skadeståndsbestämmelsen skall ändras i enlighet med det anförda.
Som utskottet påpekat i tidigare sammanhang har
styrelserepresentationslagens bestämmelser om skadestånd
utformats efter mönster av skadeståndsbestämmelserna i annan
arbetsrättslig lagstiftning. Detta innebär bl.a. att om det är
skäligt kan skadeståndet sättas ned eller helt falla bort.
Utskottet finner inte heller nu anledning att ändra lagen i
denna del, varför de nu redovisade motionsyrkandena avstyrks.
6. beträffande verksamhetens mål och inriktning
att riksdagen avslår motionerna 1989/90:A732 yrkande 8 och
1989/90:A749 yrkande 5,
res. 6 (m, fp, c)
7. beträffande skadestånd
att riksdagen avslår motionerna 1989/90:A732 yrkande 10 och
1989/90:A749 yrkande 6.
res. 7 (m)
res. 8 (fp)
Stockholm den 4 oktober 1990
På arbetsmarknadsutskottets vägnar
Elver Jonsson
Närvarande: Elver Jonsson (fp), Sonja Rembo (m), Marianne
Stålberg (s), Lahja Exner (s), Anders G Högmark (m), Gustav
Persson (s), Sten Östlund (s), Mona Saint Cyr (m), Kersti
Johansson (c), Karl-Erik Persson (v), Anna Horn af Rantzien
(mp), Eivor Husing (s), Bengt-Ola Ryttar (s), Yngve Wernersson
(s), Sigge Godin (fp), Gunilla Andersson (s) och Kjell Ericsson
(c).
Reservationer
1. Lagens allmänna inriktning (mom. 1)
Sonja Rembo, Anders G Högmark och Mona Saint Cyr (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar
med "Utskottet kan" och slutar med "aktuella delen" bort ha
följande lydelse:
Som framhålls i motion A749 (m) har den socialdemokratiska
politiken inneburit att de anställdas organisationer har fått
ständigt utvidgade rättigheter. Dessa starkt centraliserade
organisationer har därmed kommit att erhålla möjligheter till
information av en omfattning som inte ens statsmakterna har
tillgång till.
Det finns vidare anledning att fästa uppmärksamheten på det
motsatsförhållande som råder mellan å ena sidan de fackliga
organisationernas strävan att medverka i beslutsfattande på alla
nivåer och i alla sammanhang inom företagen och å andra sidan
nödvändigheten av att organisationerna agerar som representanter
för de anställda även i situationer då de anställdas intressen
kan vara i konflikt med ägar- och företagsledningsrollen.
Det sagda innebär att den aktuella lagstiftningen bör bli
föremål för en genomgripande utvärdering. Utgångspunkten för det
arbetet bör vara att det skall råda en rimlig balans och ett
ömsesidigt förtroende mellan parterna.
Vad utskottet med tillstyrkan av motion A749 i aktuell del
anfört bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande
lydelse:
1. beträffande lagens allmänna inriktning
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:A749 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Facklig representativitet (mom. 2)
Elver Jonsson (fp), Sonja Rembo (m), Anders G Högmark (m),
Mona Saint Cyr (m), Kersti Johansson (c), Sigge Godin (fp) och
Kjell Ericsson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar
med "För den" och slutar med "tillämpliga delar" bort ha
följande lydelse:
Såsom anförs i motionerna A732 (fp) och A749 (m) bör
arbetstagarföreträdarna vara representativa för de anställda vid
företaget. I de fall där endast en ringa del av de anställda är
organiserade kommer de nu gällande reglerna att innebära att
styrelserepresentationen saknar förankring hos företagets
anställda. Utskottet tillstyrker därför motionernas yrkande om
att den tidigare regeln att åtminstone hälften av de anställda
skall vara fackligt anslutna återinförs enligt nedan angivet
lagförslag.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande
lydelse:
2. beträffande facklig representativitet
att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:A732 yrkande
4 och 1989/90:A749 yrkande 3 antar följande
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1987:1245) om styrelserepresentation
för de privatanställda
Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (1987:1245) skall ha
nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
6 §
Beslut att inrätta Beslut att inrätta
styrelserepresentation för styrelserepresentation för
de anställda fattas av en de anställda fattas av en
lokal arbetstagarorganisation, lokal arbetstagarorganisation,
som är bunden av som är bunden av
kollektivavtal i kollektivavtal i
förhållande till förhållande till
företaget. företaget och
företräder minst
hälften av de anställda
vid företaget eller av
flera sådana
arbetstagarorganisationer som
tillsammans har denna
omfattning.
Om beslutet rör Om beslutet rör
moderföretag, fattas det av moderföretag, fattas det av
en lokal en lokal
arbetstagarorganisation som arbetstagarorganisation som
är bunden av kollektivavtal är bunden av kollektivavtal
i förhållande till ett i förhållande till ett
företag inom koncernen. företag inom koncernen och
företräder mer än
hälften av koncernens
anställda, eller av flera
sådana organisationer som
tillsammans har denna
omfattning.
Företagets styrelse skall skriftligen underrättas om beslut
att inrätta styrelserepresentation för de anställda. I 10 §
andra stycket finns bestämmelser om när arbetstagarledamöter
eller suppleanter (arbetstagarrepresentanter) får tillträda sina
uppdrag.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.
3. Val av arbetstagarrepresentanter (mom. 3)
Sonja Rembo, Anders G Högmark och Mona Saint Cyr (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar
med "Ett företags" och slutar med "denna punkt" bort ha följande
lydelse:
Den som företräder de anställda måste ha en stark förankring i
företaget och god kännedom om hur företaget fungerar. Detta är
endast möjligt att uppnå om företrädaren är anställd i
företaget. Dessutom blir information eller åsikter som skall
spegla de anställdas uppfattning övertygande endast om motparten
har förtroende för att detta är de anställdas uppfattning.
Utskottet föreslår därför i likhet med motionärerna att
lagtexten ändras så att den kräver att
arbetstagarrepresentanterna undantagslöst skall vara anställda
inom företaget.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande
lydelse:
3. beträffande val av arbetstagarrepresentanter
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:A749 yrkande 4
antar följande
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1987:1245) om styrelserepresentation
för de privatanställda
Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1987:1245) skall ha
nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
9 §
Arbetstagarrepresentanterna Arbetstagarrepresentanterna
bör utses bland de skall utses bland de
anställda vid företaget anställda vid företaget
eller, i fråga om eller, i fråga om
moderföretag, inom moderföretag, inom
koncernen. koncernen.
Till arbetstagarrepresentant får inte utan särskilt tillstånd
av nämnden för styrelserepresentationsfrågor utses den som är
arbetstagarrepresentant i ett annat företags styrelse. Detta
gäller inte, om företaget går med på något annat eller om de
ingår i samma koncern.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.
4. Minoritetsorganisationer (mom. 4)
Elver Jonsson (fp), Kersti Johansson (c), Sigge Godin (fp) och
Kjell Ericsson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar
med "Utskottet har" och slutar med "föreliggande
motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:
Som framhålls i motion A732 (fp) kan genom den nu gällande
ordningen många mindre organisationer komma att stå utan
styrelserepresentation. Enligt utskottets uppfattning är detta
olyckligt, då även dessa organisationer i många fall kan
företräda ett betydande antal arbetstagare inom företaget.
Sådana organisationer måste få den möjlighet till information
och påverkan som deltagandet i styrelsearbetet ger, exempelvis
som suppleant i styrelsen. Med tillstyrkan av de nämnda
motionerna föreslår utskottet att lagens 8 § ändras i linje med
det anförda. Förslag till lagtext läggs fram i hemställan.
dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande
lydelse:
4. beträffande minoritetsorganisationer
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:A732 yrkandena 5
och 6 antar följande
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1987:1245) om styrelserepresentation
för de privatanställda
Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1987:1245) skall ha
nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
8 §
Om organisationerna inte enas om annat, gäller följande
ordning att utse arbetstagarrepresentanterna.
Om mer än fyra femtedelar Om mer än fyra femtedelar
av de kollektivavtalsbundna av de kollektivavtalsbundna
arbetstagarna vid företaget arbetstagarna vid företaget
eller koncernen tillhör eller koncernen tillhör
samma lokala samma lokala
arbetstagarorganisation, arbetstagarorganisation,
får denna utse samtliga får denna utse samtliga
arbetstagarrepresentanter. Om arbetstagarrepresentanter. Om
en annan sådan organisation andra sådana organisationer
företräder minst en företräder mer än en
tjugondel av de tjugondel av de
kollektivavtalsbundna kollektivavtalsbundna
arbetstagarna, får dock arbetstagarna, får dock de
denna organisation utse en av som företräder det
suppleanterna. största antalet
arbetstagare av dessa
organisationer utse vardera en
suppleant.
Om ingen organisation företräder mer än fyra femtedelar av de
kollektivavtalsbundna arbetstagarna vid företaget eller
koncernen, får de två lokala arbetstagarorganisationer som
företräder det största antalet sådana arbetstagare utse vardera
en ledamot och en suppleant. Om de anställda har rätt till tre
ledamöter och tre suppleanter, får den större av
organisationerna utse två ledamöter och två suppleanter.
Om andra sådana
organisationer
företräder mer än en
tjugondel av de
kollektivavtalsbundna
arbetstagarna, får dock de
som företräder det
största antalet
arbetstagare av dessa
organisationer utse vardera en
suppleant.
Om man, på grund av bestämmelsen i 4 § andra stycket, skall
utse endast en arbetstagarrepresentant och en suppleant, görs
det av den lokala arbetstagarorganisation som företräder det
största antalet kollektivavtalsbundna arbetstagare vid företaget
eller koncernen.
Vid tillämpningen av bestämmelserna i denna paragraf skall
lokala arbetstagarorganisationer som tillhör samma
huvudorganisation anses som en organisation.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.
5. Beredningsorgan (mom. 5)
Sonja Rembo, Anders G Högmark och Mona Saint Cyr (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar
med "Enligt utskottets" och slutar med "deras yrkande" bort ha
följande lydelse:
Utskottet ansluter sig till uppfattningen i motion A749 att
arbetstagarnas representanter av hänsyn till sekretesskravet
inte bör ha en ovillkorlig rätt att delta i företagsstyrelsernas
beredningsorgan. I hemställan nedan läggs fram ett
lagändringsförslag med denna innebörd.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande
lydelse:
5. beträffande beredningsorgan
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:A749 yrkande 2
antar följande
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1987:1245) om styrelserepresentation
för de privatanställda
Härigenom föreskrivs att 13 § lagen (1987:1245) skall ha
nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
13 §
En av
arbetstagarrepresentanterna
får närvara och delta i
överläggningarna när
ett ärende, som senare
skall avgöras av styrelsen,
förbereds av därtill
särskilt utsedda
styrelseledamöter eller
befattningshavare i
företaget.
Om ett beslut enligt 7 kap. 6 Om ett beslut enligt 7 kap. 6
§ andra stycket § andra stycket
bankaktiebolagslagen bankaktiebolagslagen
(1987:618), 3 kap. 6 § (1987:618), 3 kap. 6 §
andra stycket sparbankslagen andra stycket sparbankslagen
(1987:619) eller 6 kap. 6 § (1987:619) eller 6 kap. 6 §
andra stycket andra stycket
föreningsbankslagen föreningsbankslagen
(1987:620) innebär att ett (1987:620) innebär att ett
uppdrag ges åt en uppdrag ges åt en
regionstyrelse eller ett regionstyrelse eller ett
motsvarande organ i en region, motsvarande organ i en region,
har de anställda inom har de anställda inom
regionen rätt att regionen rätt att
bestämma att en bestämma att en
representant för dem och en representant för dem och en
suppleant skall omfattas av suppleant skall omfattas av
uppdraget. En sådan uppdraget.
representant har motsvarande
rätt som avses i första
stycket.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Om arbetstagarorganisationerna Om arbetstagarorganisationerna
inte enas om annat, utses den inte enas om annat, utses den
representant som avses i representant som avses i
första och andra styckena första stycket av den
av den organisation som organisation som
företräder det företräder det
största antalet största antalet
kollektivavtalsbundna kollektivavtalsbundna
arbetstagare vid företaget arbetstagare vid företaget
eller, i fråga om eller, i fråga om
moderföretag, inom moderföretag, inom
koncernen. koncernen.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.
6. Verksamhetens mål och inriktning (mom. 6)
Elver Jonsson (fp), Sonja Rembo (m), Anders G Högmark (m),
Mona Saint Cyr (m), Kersti Johansson (c), Sigge Godin (fp) och
Kjell Ericsson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar
med "Utskottet har" och slutar med "aktuella motionsyrkandena"
bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den uppfattning som kommer till uttryck i
motionerna A732 (fp) och A749 (m). Arbetstagarnas intresse av
att kunna utöva inflytande i styrelsearbetet måste stå tillbaka
för integriteten och obundenheten hos arbetsgivare, vars
verksamhet är av religiös, vetenskaplig, konstnärlig eller annan
ideell natur eller som fullgör ett kooperativt, fackligt,
politiskt eller annat opinionsbildande ändamål. I sådana företag
bör arbetstagarrepresentanterna i styrelsen inte få delta i vare
sig beredning eller beslut i ärenden som rör verksamhetens mål
och inriktning.
Utskottet föreslår att 14 § i lagen ändras i enlighet med det
ovan anförda, vilket innebär att utskottet tillstyrker
motionerna A732 och A749 på denna punkt.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande
lydelse:
6. beträffande verksamhetens mål och inriktning
att riksdagen med bifall till motionerna 1989/90:A732 yrkande
8 och 1989/90:A749 yrkande 5 antar följande
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1987:1245) om styrelserepresentation
för de privatanställda
Härigenom föreskrivs att 14 § lagen (1987:1245) skall ha
nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
14 §
Arbetstagarrepresentanterna får inte delta i behandling av
frågor som rör kollektivavtal eller stridsåtgärder eller av
andra frågor där en facklig organisation på arbetsplatsen har
ett väsentligt intresse som kan strida mot företagets.
Om ett företags verksamhet Om ett företags verksamhet
är av sådan natur eller är av sådan natur eller
har ett sådant har sådant ändamål
ändamål som avses i 2 som avses i 2 § lagen
§ lagen (1976:580) om (1976:580) om
medbestämmande i medbestämmande i
arbetslivet, har arbetslivet, får
arbetstagarrepresentanterna arbetstagarrepresentanterna
inte heller rätt att delta inte delta i behandlingen av
i ett beslut som gäller en fråga som gäller
verksamhetens mål och verksamhetens mål och
inriktning. inriktning.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.
7. Skadestånd (mom. 7)
Sonja Rembo, Anders G Högmark och Mona Saint Cyr (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar
med "Som utskottet" och slutar med "motionsyrkandena avstyrks"
bort ha följande lydelse:
Utskottet delar uppfattningen i motion A749 (m) att det är
angeläget att de arbetsrättsliga skadestånden undergår en allmän
översyn och att man i denna lagstiftning inte bör ha
skadeståndsregler som motverkar ett förtroendefullt samarbete
mellan arbetsgivare och arbetstagare. Mot den angivna bakgrunden
bör lagens skadeståndsbestämmelser i 15 § upphävas.
Vid bifall till vad nu föreslagits kommer yrkandet i motion
A732 (fp) om ändring av 15 § att sakna aktualitet. Med hänsyn
härtill avstyrks detta yrkande.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande
lydelse:
7. beträffande skadestånd
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:A749 yrkande 6
samt med avslag på motion 1989/90:A732 yrkande 10 antar följande
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1987:1245) om styrelserepresentation
för de privatanställda
Härigenom föreskrivs att 15 § lagen (1987:1245) skall
upphöra att gälla vid utgången av år 1990.
8. Skadestånd (mom. 7)
Elver Jonsson och Sigge Godin (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar
med "Som utskottet" och slutar med "motionsyrkandena avstyrks"
bort ha följande lydelse:
Utskottet delar uppfattningen i motion A732 (fp) att den
vittgående skadeståndsskyldigheten kan leda för långt. Även små
misstag kan leda till ansenliga skadestånd, vilket kan innebära
stora problem för de mindre företagen. Endast i de fall ett
företag vägrar de anställda styrelserepresentation bör därför
skadeståndsskyldighet gälla. Lagens 15 § bör ändras i enlighet
härmed.
Av det sagda följer att utskottet inte anser att
skadeståndssanktionen helt skall utgå ur lagen. Yrkandet härom i
motion A749 (m) avstyrks för den skull.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande
lydelse:
7. beträffande skadestånd
att riksdagen med bifall till motion 1989/90:A732 yrkande 10
samt med avslag på motion 1989/90:A749 yrkande 6 antar följande
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1987:1245) om styrelserepresentation
för de privatanställda
Härigenom föreskrivs att 15 § lagen (1987:1245) skall ha
nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
15 §
En arbetsgivare eller en En arbetsgivare eller en
arbetstagarorganisation som arbetstagarorganisation som
bryter mot denna lag skall bryter mot denna lag --
betala ersättning för arbetsgivaren genom att hindra
den skada som uppkommer. de anställda att utöva
Skadeståndet kan avse sin rätt till
både ersättning för styrelserepresentation --
den förlust som uppkommer skall betala ersättning
och ersättning för den för den skada som
kränkning som lagbrottet uppkommer. Skadeståndet kan
innebär. Om det är avse både ersättning
skäligt, kan för den förlust som
skadeståndet sättas ned uppkommer och ersättning
eller helt falla bort. för den kränkning som
lagbrottet innebär. Om det
är skäligt, kan
skadeståndet sättas ned
eller helt falla bort.
En arbetstagarorganisation kan dock inte med stöd av denna lag
kräva skadestånd av en annan arbetstagarorganisation.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.
Särskilt yttrande
Minoritetsorganisationer (mom. 4)
Sonja Rembo, Anders G Högmark och Mona Saint Cyr (alla m)
anför:
Inom ett och samma företag kan antalet fackliga organisationer
vara avsevärt beroende på att de företräder anställda som har
varierande arbetsförhållanden och varierande erfarenheter eller
arbetar på skilda orter. Det är inte möjligt att ge alla dessa
olika intressen representation i företagens styrelser. De
problem som kan uppstå kan enligt vår mening endast lösas genom
samverkan mellan de anställda och deras organisationer och inte
genom att nya regler om representation införs i lagtexten.