proposition 1990/91:100 bilaga 14 (industridepartementet),
regionalpolitiken (s. 15--28) och anslagspunkterna G1--G9
(s. 102--110),
proposition 1990/91:87 Näringspolitik för tillväxt, avsnittet
8.8 Åtgärder för tillväxt och regional balans (s. 227--229)
jämte anslaget G 2. Regionala utvecklingsinsatser (s. 272),
proposition 1990/91:125 bilaga 9 med förslag om tilläggsbudget
II till statsbudgeten för budgetåret 1990/91 i vad avser punkt
G1. Lokaliseringsbidrag m.m. (s. 23--25),
105 motioner från allmänna motionstiden 1991,
6 motioner väckta med anledning av proposition 87.
Sammanfattning
Regionalpolitikens allmänna inriktning
Utskottet hänvisar i detta betänkande till behandlingen av
regionalpolitiken förra våren (prop. 1989/90:76, AU13, rskr.
346). Därvid lades målen och riktlinjerna för regionalpolitiken
för 90-talet fast.
Enligt målen för regionalpolitiken skall alla människor
oavsett var de bor i landet ges tillgång till arbete, service
och en god miljö.
Det nämnda riksdagsbeslutet angav den allmänna
inriktningen av regionalpolitiken. De
instrument som ställdes till förfogande innebär fortsatta
satsningar på denna politik.
Utskottet konstaterade samtidigt att regionalpolitiken inte
ensam kan lösa de regionala problemen. Här krävs samverkan inom
en rad politikområden.
Utskottet anser i detta betänkande att de sålunda fastställda
målen för och inriktningen av regionalpolitiken alltjämt bör
gälla.
Samtliga oppositionspartier följer upp sina motioner i detta
avsnitt med reservationer, moderata samlingspartiet och
folkpartiet liberalerna i en gemensam reservation.
Allmänna principer för omlokalisering
Utskottet hänvisar även i denna del till sitt
ställningstagande förra våren beträffande omlokalisering av
statlig verksamhet. Därvid framhöll utskottet bl.a. att beslut
om omlokalisering av befintlig verksamhet eller lokalisering av
nya myndigheter bör föregås av noggranna överväganden i skilda
hänseenden. Utskottet anförde också att utskottet vid flera
tillfällen uttalat att det är viktigt att pröva möjligheterna
att välja annan lokaliseringsort än Stockholm.
Mot denna bakgrund anser utskottet att motionsyrkanden, i
vilka föreslås att utskottet ånyo skall uttala sig till förmån
för de av riksdagen beslutade riktlinjerna, inte bör påkalla
någon riksdagens åtgärd.
Reservationer har på detta avsnitt avgetts av centern och
miljöpartiet de gröna.
Företagsstöd
Stödformerna
Utskottet tillstyrker regeringens förslag i proposition 87 att
vidga begreppet stödberättigad verksamhet. Vidgningen innebär
att företagsstöd skall kunna lämnas även till ideella
organisationer i de fall de utlokaliseras från Stockholm.
Moderaterna anser att lokaliseringsbidragen skall ersättas med
riskgarantilån och vill inskränka användningen av
sysselsättningsbidraget. Moderaterna, folkpartiet liberalerna
och centern vill att nedsättningen av socialavgifter skall
omfatta all privat verksamhet. Miljöpartiet de gröna yrkar att
stödformen skall användas i avsevärt större omfattning än
hittills.
Beslutsordningen
Folkpartiet liberalerna och centern yrkar att beloppsgränsen
för länsstyrelsernas beslutsrätt i stödärenden skall höjas från
nuvarande 20 milj.kr. till 25 resp. 30 milj.kr.
Utskottet anser att man i denna avvägningsfråga inte bör gå
längre än vad regeringen har gjort och avstyrker följaktligen
motionsyrkandena.
Folkpartiet liberalerna och centern följer upp sina
motionsyrkanden i en gemensam reservation där beslutsgränsen
bestäms till 30 milj.kr.
Stödområdesindelningen
Folkpartiet liberalerna vill att regeringen initierar en
översyn av stödområdesindelningen. Centern anser att begreppet
stödområde bör bytas ut mot begreppet resursområde.
Dessa yrkanden avstyrks liksom motionsyrkanden om att placera
ett namngivet antal orter i permanent stödområde under
motivering att stödområdesindelningen som beslutades av
riksdagen förra året inte bör ändras för ofta utan ligga fast
under en längre tid.
Folkpartiet liberalerna och centern vill ha en ny översyn av
stödområdesindelningen.
Utvecklingsinsatser i glesbygd och på landsbygd
Regeringen föreslår inga ändringar av glesbygdsstödet.
Centern och vänsterpartiet återkommer med motionsyrkanden från
förra året beträffande höjningar av högstbeloppen för
avskrivningslån och för bidrag till uthyrningsstugor resp.
bidrag till kommersiell service.
Utskottet anser att det inte finns skäl för riksdagen att
ändra sitt ställningstagande från förra året då beloppsgränserna
höjdes.
Utskottet finner inte heller skäl föreslå riksdagen någon
åtgärd med anledning av ett motionsyrkande från folkpartiet
liberalerna om att söka få fram nya former för att tillgodose
behovet av service i glesbygd.
Centern och vänsterpartiet följer upp sina motionsyrkanden i
denna del med reservationer.
Insatser för kvinnor i glesbygd och på landsbygd
Med anledning av ett antal motionsyrkanden om insatser för
kvinnor i glesbygd understryker utskottet ånyo vikten av att
kvinnors tillgång till arbete, service, kultur och fritid skall
bli likvärdig i landets olika delar.
Reservationer har avgetts av folkpartiet liberalerna, centern,
vänsterpartiet och miljöpartiet de gröna.
Anslagsfrågor
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
regionalpolitiska anslag för nästa budgetår. Detta innebär att
utskottet föreslår en sammanlagd medelsanvisning av 2 237 milj.
kr.
Moderata samlingspartiet, folkpartiet liberalerna, centern,
vänsterpartiet och miljöpartiet de gröna fullföljer sina
yrkanden i sakfrågorna med ett antal reservationer om
anslagstilldelningen.
Regionalpolitiska åtgärder i län och regioner
Avslutningsvis behandlar utskottet ett stort antal
motionsyrkanden om utvecklingsproblem men även
utvecklingsmöjligheter i skilda delar av landet. Utskottet anser
att de instrument som har ställts till förfogande för
regionalpolitiken i första hand skall komma till användning för
insatser av olika slag. Det innebär att det ankommer på
länsmyndigheterna att ta ställning till och avsätta medel för
sådana insatser som behövs. Utskottet pekar också på förslag och
kommande beslut inom andra politikområden som får betydelse för
den regionala utvecklingen.
Reservationer har på detta avsnitt avgetts av centern och
vänsterpartiet.
Propositionerna
Budgetpropositionen
I proposition 1990/91:100 bilaga 14 föreslår regeringen --
efter föredragning av statsrådet Rune Molin -- att riksdagen
dels
godkänner vad som förordats i propositionen under avsnittet
Regionalpolitiken om länsstyrelsens beslutanderätt i ärenden om
lokaliseringsbidrag,
dels under punkterna
G 1
till Lokaliseringsbidrag m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar
ett reservationsanslag på 350000000kr.,
G2
till Regionala utvecklingsinsatser för budgetåret 1991/92
anvisar ett reservationsanslag på 972000000kr.,
G3
1. medger att statlig kreditgaranti för lån till företag i
glesbygder och för lån till kommersiell service får beviljas i
en sådan omfattning att det sammanlagda beloppet för utestående
garantier som beslutats efter den 1 juli 1985 uppgår till högst
220000000kr.,
2. till Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till
företag i glesbygder m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett
förslagsanslag på 1000kr.,
G4
till Ersättning för nedsättning av socialavgifter för
budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på
250000000kr.,
G5
till Sysselsättningsbidrag för budgetåret 1991/92 anvisar ett
förslagsanslag på 250000000kr.,
G6
till Särskilda regionalpolitiska infrastrukturåtgärder m.m.
för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på
186000000 kr.,
G7
till Glesbygdsdelegationen för budgetåret 1991/92 anvisar ett
reservationsanslag på 16200000 kr.,
G8
till Expertgruppen för forskning om regional utveckling (ERU)
för budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på
6480000kr.,
G9
till Kapitaltillskott till en utvecklingsfond för Västnorden
för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på
3050000kr.
Proposition 1990/91:87 (Näringspolitik för tillväxt)
I propositionen föreslår regeringen
dels under avsnittet 8.8 om åtgärder för tillväxt och
regional balans
53. att riksdagen godkänner riktlinjerna för regionalpolitiskt
företagsstöd till vissa ideella organisationer och
intresseorganisationer,
dels under punkt G. Regional utveckling
att riksdagen under reservationsanslaget G 2. Regionala
utvecklingsinsatser för budgetåret 1991/92 anvisar 3 500 000 kr.
utöver vad som föreslagits i proposition 1990/91:100 bilaga 14
punkt G 2.
Proposition 1990/91:125 (tilläggsbudget II)
I propositionens bilaga 9 punkt G1 har regeringen
1. föreslagit riksdagen att till Lokaliseringsbidrag m.m. på
tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1990/91
anvisa ett reservationsanslag på 200000000 kr.,
2. berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som anförts i
propositionen om avvecklingen av Stiftelsen Industricentra m.m.
Motionerna
Motioner från allmänna motionstiden 1990/91
1990/91:A401 av Birger Andersson (c) vari yrkas att riksdagen
beslutar att placera Hallstahammars kommun inom stödområde 2.
1990/91:A402 av Pär Granstedt (c) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna att frågan om lokala
servicekontor av det slag som föreslås i motionen blir föremål
för utredning.
1990/91:A403 av Agne Hansson och Marianne Jönsson (c) vari
yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen anhålla om
åtgärder så att en plan utarbetas i samverkan med länets
myndigheter för lokalisering av minst 1 000 statliga
arbetstillfällen till Kalmar län i en första etapp.
1990/91:A404 av Martin Olsson (c) vari yrkas
1. att riksdagen ånyo som sin mening ger regeringen till känna
att ny eller expanderande statlig verksamhet i första hand skall
lokaliseras till skogslänen och i andra hand till sydöstra
Sverige och Sjuhäradsbygden,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om vikten av att regeringen ingående prövar
förutsättningarna för att lokalisera ny eller expanderande
statlig verksamhet enligt av riksdagen fastställda principer.
1990/91:A405 av Per-Ola Eriksson (c) vari yrkas att riksdagen
beslutar att Älvsbyns kommun samt Markbygdens
kyrkobokföringsdistrikt i Piteå kommun skall inplaceras i
stödområde 1.
1990/91:A406 av Per-Ola Eriksson och Britta Bjelle (c, fp)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av sysselsättningsskapande
åtgärder i Arjeplog som alternativ till gruvnäringen,
2. att riksdagen hos regeringen begär att en särskild
delegation tillsätts med uppgift att framlägga förslag till
sysselsättningsskapande åtgärder i Arjeplog,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om förhandlingar med större svenska
industriföretag,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om lokalisering av statliga administrativa
tjänster till Arjeplog.
1990/91:A407 av Leif Marklund m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om inplacering av Älvsbyns kommun i stödområde
1.
1990/91:A408 av Bruno Poromaa och Leif Marklund (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om åtgärder för Arjeplogs kommuns utveckling.
1990/91:A409 av Britta Bjelle (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att skapa bättre förutsättningar för kvinnor/flickor att
verka och leva i Norrbottens inland.
1990/91:A410 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om nödvändigheten av en decentralistisk
inriktning av samhällsinsatserna och att en regional balans är
ett centralt mål för besluten inom alla politiska
sektorsområden,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om sambanden mellan målen regional balans, en
stark samhällsekonomi och en god miljö,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om den ekonomiska politikens inriktning och
betydelse för möjligheterna att nå målet regional balans samt om
regional balans som en förutsättning för en effektiv ekonomisk
politik.
Motiveringarna återfinns i motion 1990/91:T202.
1990/91:A411 av Ingvar Johnsson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av regionalpolitiska insatser i
norra Älvsborg.
1990/91:A412 av Sigge Godin (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om Västernorrlands läns behov av
regionalpolitiska satsningar,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts beträffande Västernorrlands läns
internationella beroende,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
Ånge kommun tillfälligt skall inplaceras i stödområde 1.
1990/91:A413 av Olle Svensson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av åtgärder till stöd för en positiv
regionalpolitisk utveckling inom Södermanlands län.
1990/91:A414 av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att ta vara på äldres och invandrares
kunskap och erfarenhet.
1990/91:A415 av Maud Björnemalm m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ett kvinnligt resurscentrum i Örebro och
Västmanlands län.
1990/91:A416 av Rosa-Lill Wåhlstedt m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om möjligheter till ytterligare stödåtgärder
till arbetsmarknaden i Karlskoga.
1990/91:A417 av Göran Engström och Birgitta Hambraeus (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om permanent inplacering av Hedemora kommun i
stödområdesklass 2.
1990/91:A418 av Gunnar Nilsson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av åtgärder för att möta östra
Skånes långsiktiga strukturproblem inför 1990-talet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om åtgärder för att utveckla Malmöregionen
som storstadsregion och alternativ till huvudstadsregionen.
1990/91:A419 av Lennart Brunander (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av ett åtgärdspaket för
Sjuhäradsbygden,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om utlokalisering av statlig verksamhet.
1990/91:A420 av Bertil Måbrink (v) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär ett åtgärdsprogram för Gävleborgs län.
1990/91:A421 av Ove Karlsson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av särskilda åtgärder för att möta
en väntad konjunkturnedgång och strukturförändringar i
Kopparbergs län.
1990/91:A422 av Anita Johansson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om åtgärder för att tillgodose behovet av
tillverkningsindustri i Stockholmsområdet.
1990/91:A423 av Ulla Berg m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om Hällefors kommuns inplacering i stödområde
1,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en breddning och förnyelse av näringslivet
i Hällefors kommun.
1990/91:A424 av Roland Larsson och Hugo Andersson (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om utlokalisering av statlig verksamhet från
Stockholmsområdet.
1990/91:A425 av Kurt Ove Johansson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om styrning av insatser inom infrastruktur,
forskning och utveckling samt regionalisering av
statsförvaltning som medel för att avlänka expansionen inom
Stockholmsregionen.
1990/91:A426 av Axel Andersson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om arbetsmarknadspolitiska åtgärder i
Gävleborgs län.
1990/91:A427 av Iris Mårtensson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om glesbygdsstöd och utvecklingsbidrag.
1990/91:A428 av Agne Hansson m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av framtidssatsningar i alla delar
av landet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av regionalpolitiska medel för ett
vidgat sydostsamarbete med Europa och Baltikum,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om nödvändigheten av att nya statliga
arbetstillfällen lokaliseras till sydöstra Sverige.
1990/91:A429 av Bruno Poromaa m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om regionalpolitiska åtgärder i nordöstra
Norrbotten.
1990/91:A430 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om möjligheter att genomföra det av
Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län utarbetade
infrastrukturprogrammet.
1990/91:A431 av Bruno Poromaa (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
åtgärder för en utveckling av Nordkalotten.
1990/91:A432 av Larz Johansson (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om behovet av resurser för regionalpolitiska insatser i
Södermanlands län.
1990/91:A433 av Bo Holmberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om åtgärder för att förbättra den regionala utvecklingen i
Västernorrland.
1990/91:A434 av Bertil Måbrink och Karl-Erik Persson (v) vari
yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om offertstöd
och glesbygdsstöd i enlighet med vad som anförts i motionen.
1990/91:A435 av Ingrid Hasselström Nyvall (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om betydelsen av statliga arbetstillfällen till
Västerviks kommun.
1990/91:A436 av Karl-Erik Persson (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av en konkret politik för att möta
framtida strukturproblem i Örebro län,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om styrning av näringslivets investeringar,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en politik för att hävda rätten till en
svensk regionalpolitik utan utländsk inblandning.
1990/91:A437 av Bertil Måbrink m.fl. (v) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att utveckla Blekinge län.
1990/91:A438 av Stig Alemyr m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om länsstyrelsernas möjligheter att inom ramen för anslaget till
regionala utvecklingsinsatser besluta om investeringsbidrag till
företag inom den privata sektorn.
1990/91:A439 av Bertil Danielsson (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att länsstyrelserna inom ramen för
anslaget för Regionala utvecklingsinsatser m.m. medges rätt att
besluta om investeringsbidrag till företag inom den privata
sektorn,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att regler för investeringsbidragets
användning bör fastläggas i särskild förordning.
1990/91:A440 av Helge Hagberg och Ulla Berg (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av att ge CESAM i Örebro
erforderliga resurser under en femårsperiod.
1990/91:A441 av Iréne Vestlund m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om inplacerande av Hedemora kommun i
stödområdet.
1990/91:A442 av Bo Holmberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om utlokalisering av verksamheter inom riksförsäkringsverket och
SIPU.
1990/91:A443 av Bo Holmberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om förändringar av regionalpolitiken i skogslänen.
1990/91:A444 av Britta Sundin och Ove Karlsson (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om ändring av glesbygdsdelegationens namn till
myndigheten för glesbygdsutveckling.
1990/91:A445 av Stina Eliasson (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om Bräcke kommuns omplacering från stödområde 2 till stödområde
1.
1990/91:A446 av Stina Eliasson (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att de sänkta arbetsgivaravgifterna i
stödområde 1 skall omfattas av all privat näringsverksamhet,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Bräcke kommun skall föras till
stödområde 1,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Åre kommun skall föras till stödområde
1,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att hela Krokoms kommun skall föras till
stödområde 1,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Häggenås och Näs församlingar inom
Östersunds kommun skall föras till stödområde 1.
1990/91:A447 av Bengt Kindbom och Gunilla André (c) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om regionalpolitiskt stöd och utlokalisering av
statlig verksamhet till Skaraborgs län.
1990/91:A448 av Gösta Lyngå m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om Sydsveriges situation och dess
utvecklingsmöjligheter,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om utbyggnaden av skånska tätorter.
1990/91:A449 av Eva Goës och Roy Ottosson (mp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om vikten av kultur, kunskap och goda
kommunikationer för att stoppa kvinnoflykten från
Västernorrlands län.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Ub628.
1990/91:A450 av Annika Åhnberg m.fl. (v) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om användning av regionalpolitiska medel för
att utveckla en jordbruksinriktad turism på Gotland.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Jo232.
1990/91:A451 av Gullan Lindblad och Göthe Knutson (m) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att arbetsgivaravgiften bör sänkas,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att utvecklingen på den värmländska
arbetsmarknaden noga bör följas och att åtgärder vid behov bör
insättas,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att länsanslagen bör ges en än mer
regionalpolitisk profil och att de skall kunna användas fritt av
länsstyrelserna.
1990/91:A452 av Rolf Dahlberg (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av insatser i Gävleborgs län.
1990/91:A453 av Ingrid Hasselström Nyvall (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att få använda länsanslagen även som
investeringsbidrag.
1990/91:A454 av Magnus Persson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av regionalpolitiska insatser i
Värmlands län.
1990/91:A455 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär ett särskilt
landsbygdsprogram under hösten 1991, enligt vad som anförts i
motionen,
2. att riksdagen till utvecklingsinsatser på landsbygden
anslår 141000000kr. för uppföljning av "HelaSverigeska
leva"-kampanjen,
3. att riksdagen till anslaget G7. Glesbygdsdelegationen
anslår 2000000kr. för stöd till folkrörelserådet.
1990/91:A456 av Nils-Olof Gustafsson (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om inplacering av Bräcke kommun i stödområde 1.
1990/91:A457 av Anna Horn af Rantzien m.fl. (mp) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen begär att ERU får i uppdrag att
planera praktiska försök med decentraliserat glesbygdsstöd i
enlighet med vad i motionen anförts och att samordna de många
formerna och aktörerna i stödsystemet till färre.
1990/91:A458 av Isa Halvarsson (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om samlade insatser för en positiv utveckling i Värmland.
1990/91:A459 av Arne Kjörnsberg och Berndt Ekholm (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om åtgärder för Sjuhäradsbygden och dess
utveckling.
1990/91:A460 av Hans Gustafsson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om sysselsättningsskapande åtgärder i Blekinge.
1990/91:A461 av Jan-Olof Ragnarsson (v) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder för ett
utvecklingsprogram för Västmanlands län i enlighet med vad som
anförts i motionen.
1990/91:A462 av Björn Samuelson (v) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om ett "Värmlandspaket".
1990/91:A463 av Ulla Orring (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om insatser till kvinnor i norra Norrlands
inland avseende arbetsmarknad, kultur och fritid,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att nedsättning av socialavgifter skall
omfatta all icke-offentlig verksamhet i enlighet med vad i
motionen anförts,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en ny stödområdesindelning, från område 2
till 1, för Norsjö, Fällfors, Kalvträsk, Jörn, Lycksele, Vindeln
och Bjurholm,
4. att riksdagen beslutar att länsstyrelserna skall kunna
besluta om regionalpolitiskt stöd i enlighet med vad i motionen
anförts.
1990/91:A464 av Kersti Johansson och Rune Backlund (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ökade anslag till länsstyrelsen i
Jönköpings län för regionala utvecklingsinsatser.
1990/91:A465 av Anna Horn af Rantzien m.fl. (mp) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att alla beslut inom regionalpolitikens
område analyseras med hänsyn till balansen mellan lands- och
stadsbygd och med hänsyn till behovet att minska vardagens
sårbarhet.
1990/91:A466 av Sverre Palm m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om sysselsättningsläget i norra Bohuslän.
1990/91:A467 av Britta Sundin m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utlokalisering av statlig verksamhet.
1990/91:A468 av Åke Selberg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om ett åtgärdspaket för Råne älvdal.
1990/91:A469 av Birger Andersson (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om behovet av åtgärder för en positiv utveckling av Västmanlands
län.
1990/91:A470 av Ingrid Hemmingsson (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att hela Jämtlands län bör hänföras till
stödområde 1 med undantag av tätorten Östersund.
1990/91:A471 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att EG-samarbetet inte får förhindra
arbetsmarknadsåtgärder i form av differentierad
arbetsgivaravgift,
2. att riksdagen beslutar att minska anslaget G1 med
175milj.kr. i enlighet med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen beslutar att minska anslaget G 2 med
42milj.kr. i enlighet med vad som anförts i motionen,
4. att riksdagen beslutar minska anslaget G 5 med
100milj.kr. i enlighet med vad som anförts i motionen.
Motiveringarna återfinns i motion 1990/91:N317.
1990/91:A472 av Karin Israelsson (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om kvinnornas situation i södra Lappland.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:T246.
1990/91:A473 av Ulla Orring m.fl. (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om glesbygdshandeln.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:L724.
1990/91:A474 av Anders Castberger och Elver Jonsson (fp) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om betydelsen för Älvsborgs län av ansökan om
medlemskap i EG och de pågående EES-förhandlingarna,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om näringsliv och arbetsmarknad i Älvsborgs
län,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om högskoleutbildningens betydelse för
framtidsstrategin för Älvsborgs län,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om vikten för Älvsborgs län av ett
kapacitetsstarkt flygsystem för fyrstadsregionen.
1990/91:A475 av Charlotte Branting (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om samverkan mellan sydostlänen Kronoberg,
Kalmar och Karlskrona,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om vikten av att lokalisera statligt verk
eller myndighet till Kronoberg,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om vidgad högskoleutbildning i Växjö,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om det s.k. länsanslaget till Kronoberg.
1990/91:A476 av Jan Hyttring m.fl. (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om stöd för den kommungrupp som bildades när
Bergslagsdelegationen upphörde den 1 juli 1990.
1990/91:A477 av Per Stenmarck och Rune Rydén (m) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om Skånes utvecklingsmöjligheter.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:T254.
1990/91:A478 av Kaj Larsson m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om förläggning av förädlingsindustri för fisk
till Simrishamn,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ökat statligt engagemang i övrigt inom
regionen Österlen.
1990/91:A479 av Agne Hansson och Marianne Jönsson (c) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om nödvändigheten av en politik för regional
balans och regionalpolitiska insatser i Kalmar län för att vända
utvecklingen, stärka sysselsättning och service, behålla
ungdomen och öka inflyttningen i Kalmar län,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av ett decentraliserat synsätt och
mer rättvis fördelning i de politiska beslut som fattas för att
öka optimismen och framtidstron i Kalmar län,
3. att riksdagen beslutar behålla nuvarande princip för
indelning av landet i tre stödområden,
4. att riksdagen beslutar att benämningen "stödområde" utgår
och ersätts med "resursområde",
5. att riksdagen beslutar att kommunerna Högsby, Torsås,
Hultsfred, Mönsterås, Emmaboda, Nybro, Oskarshamn, Västervik,
Vimmerby, Borgholm och Mörbylånga med undantag av församlingarna
Glömminge, Algutsrum och Torslunda tillförs resursområde C,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behov av ökat länsanslag för regionala
utvecklingsinsatser i Kalmar län,
7. att riksdagen hos regeringen begär ett 5-årigt
investeringsprogram för statliga investeringar i Kalmar län,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om riktlinjer för lokalisering av statlig
verksamhet,
9. att riksdagen hos regeringen hemställer om åtgärder så att
50milj.kr. avsätts till bl.a. Kalmar län för
vuxenutbildningsinsatser,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om det regionalpolitiska stödets inriktning i
framtiden.
1990/91:A480 av Bo Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om behovet av insatser för utveckling av näringslivet i Malmöhus
län.
1990/91:A481 av Anders G Högmark m.fl. (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om betydelsen av nationella satsningar i syfte
att utveckla Sydostsverige i enlighet med de riktlinjer för
regionalpolitiken riksdagen uttalat sig för.
1990/91:A482 av Ulla Pettersson och Bengt Kronblad (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av regionalpolitiska åtgärder för
Gotland.
1990/91:A483 av Börje Hörnlund m.fl. (c, m, fp, v, mp) vari
yrkas att riksdagen till Folkrörelserådet för budgetåret 1991/92
beviljar 2 milj.kr.
1990/91:A484 av Birgit Henriksson (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att placera Hallstahammars kommun inom stödområde.
1990/91:A485 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
regionalpolitiken skall följa den inriktning som framgår av
motionen.
1990/91:A486 av Stina Gustavsson (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om ett anslag på 20000000kr. till regionala
utvecklingsinsatser, G2.
1990/91:A487 av Hans Lindblad (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om den ekonomiska politikens, energipolitikens och svenska
EG-politikens avgörande inflytande på utvecklingen i det starkt
exportinriktade Gävleborgs län.
1990/91:A488 av Martin Olsson och Görel Thurdin (c) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om nödvändigheten av samlade insatser syftande
till att Västernorrland skall få en utveckling motsvarande
övriga landet.
1990/91:A489 av Karl-Erik Persson m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om EG och regionalpolitiken,
2. att riksdagen under budgetåret 1991/92 anslår
86000000kr. till anslag G 2. Regionala utvecklingsinsatser
utöver vad regeringen föreslår,
3. att riksdagen begär att den hos regeringen återkommer med
förslag om utformning av redskap för de demokratiska instanserna
att kontrollera och styra lokaliseringen av arbetsplatser för
att kunna korrigera nuvarande koncentrationstendenser,
4. att riksdagen höjer maximigränsen för butiksstöd i glesbygd
från 60000kr. till 100000kr.,
5. att riksdagen till butiksstöd i glesbygd för budgetåret
1991/92 anslår 10000000kr. utöver regeringens förslag,
6. att riksdagen begär att regeringen kommer med förslag om
forskningsprojekt med särskild inriktning på kvinnor på
landsbygden,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ett anordningsbidrag med 25000kr. per
plats i daghem och fritidshem, totalt 250000000kr., varav
40000000kr. tas över anslag G 6 att användas till att
utveckla daghemsformer i glesbygd i enlighet med vad som anförts
i motionen,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ungdomars livsmiljö i glesbygd och
prioritering av verksamheter med flickor som målgrupp,
10. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en utredning
med uppgift att se över de regler som hindrar postverket från
att bygga ut en social service i glesbygd,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om små servicehem med närhet till hemmet.
1990/91:A490 av Kjell Ericsson (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om behovet av övriga satsningar i Värmland.
1990/91:A491 av Börje Hörnlund m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om sambandet mellan regional balans och en
god ekonomisk utveckling,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om skattereformens negativa betydelse för den
regionala balansen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om regional och inomregional balans som ett
övergripande politiskt mål,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att begreppet "region" bör vara liktydigt
med de lokala arbetsmarknaderna,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att byta beteckning från stödområde till
resursområde,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ändrad gräns för resursområde A,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om decentraliserad statlig verksamhet,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att vid statlig utlokalisering de län
skall uppmärksammas som visat intresse och aktivt arbetat för
inomregional balans,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av investeringar i infrastruktur
för en regional balans och en levande landsbygd,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om småföretagens betydelse för en regional
balans,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om betydelsen av utbildningsväsendets
struktur och lokalisering för en regional balans,
12. att riksdagen till ett nytt anslag G 11. Statliga
kreditgarantier för budgetåret 1991/92 anvisar ett
förslagsanslag på 1 000 kr.,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om avskrivning av studiemedel för rekryterad
arbetskraft till resursområde A,
14. att riksdagen med avslag på proposition 1990/91:100 i
denna del bemyndigar regeringen att inom en särskild ram om
högst 200000000kr. besluta om lokaliseringsärenden
överstigande 30000000kr. samt för detta ändamål anvisar
100000000kr. för budgetåret 1991/92 över anslaget för G 1.
Lokaliseringsbidrag m.m. i enlighet med vad som anförts i
motionen,
15. att riksdagen till G 2. Regionala utvecklingsinsatser för
budgetåret 1991/92 anvisar 328000000kr. utöver vad
regeringen föreslagit eller således 1300000000kr.,
16. att riksdagen beslutar att högsta belopp till
avskrivningslån för investeringar och för uthyrningsstugor höjs
till 500000kr. resp. 100000kr. i enlighet med vad i
motionen anförts,
17. att riksdagen till G 4. Ersättning för nedsättning av
socialavgifter för budgetåret 1991/92 anvisar 30000000kr.
utöver vad regeringen föreslagit eller således
280000000kr.,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att nedsättningen av socialavgifter i
resursområde A skall gälla all privat näringsverksamhet,
19. att riksdagen till G 6. Särskilda regionalpolitiska
infrastrukturåtgärder m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar
144000000 kr. utöver vad regeringen föreslagit eller således
330000000kr.,
20. att riksdagen till ett nytt anslag G 10.
Landsbygdsutveckling för budgetåret 1991/92 anvisar
390000000kr. att användas i enlighet med vad i motionen
anförts,
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att stöd till skärgårdstrafik skall utgå
från det i motionen föreslagna anslaget G 10.
Landsbygdsutveckling,
22. att riksdagen beslutar att medel över tolfte huvudtiteln
G. Regional utveckling anvisas i enlighet med vad som förordas i
motionen.
1990/91:A492 av Sonja Rembo m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om målen och medlen för regionalpolitiken,
2. att riksdagen beslutar att nedsättningen av socialavgifter
i stödområde 1 skall gälla alla verksamheter utom offentlig
sektor, i enlighet med vad som anförts i motionen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om betydelsen för den regionala utvecklingen
av medlemskap i EG,
5. att riksdagen beslutar att införa ett system med
riskgarantilån i enlighet med vad som anförts i motionen,
6. att riksdagen beslutar att godkänna riktlinjer för
sysselsättningsstöd i enlighet med vad som anförts i motionen,
7. att riksdagen beslutar att avveckla glesbygdsdelegationen
som myndighet i enlighet med vad som anförts i motionen,
8. att riksdagen avslår regeringens förslag att till
lokaliseringsbidrag för budgetåret 1991/92 anvisa ett
reservationsanslag på 350 000 000 kr.,
9. att riksdagen till Särskilda regionalpolitiska
infrastrukturåtgärder m.m. för budgetåret 1991/92 anvisar ett
reservationsanslag på 100000000kr.,
10. att riksdagen till ersättning för nedsättning av
socialavgifter för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag
på 315 000 000 kr.,
11. att riksdagen till Sysselsättningsbidrag för budgetåret
1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 75 000 000 kr.,
12. att riksdagen till Glesbygdsdelegationen för budgetåret
1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 7 000 000 kr.,
13. att riksdagen till Riskgarantilån för budgetåret 1991/92
anvisar ett reservationsanslag på 250 000 000 kr.
1990/91:A494 av Gunnar Björk och Karin Starrin (c) vari yrkas
1. att riksdagen anslår 10,2 milj.kr. som
infrastruktursatsning för lokal- och investeringsanslag för
högskolan i Gävleborg,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ökad satsning på utbildning i Gävleborg,
3. att riksdagen beslutar att införa gymnasieutbildning för
lokalvårdare,
5. att riksdagen beslutar om en ökning av länsanslaget på
15milj.kr. till Gävleborgs län,
6. att riksdagen beslutar att regionalpolitiskt stöd
tillfälligt kan utgå av arbetsmarknadsskäl även till företag som
ligger utanför stödområdet i Gävleborgs län.
1990/91:A495 av Margitta Edgren m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om åtgärder för arbetslösa i Skåne,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om regionalt utvecklingsorgan.
1990/91:A496 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen godkänner de allmänna riktlinjer för
regionalpolitiken som anförts i motionens avsnitt 2--4,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om utbildning och regionalpolitik,
3. att riksdagen beslutar att nedsättningen av socialavgifter
skall omfatta all icke-offentlig verksamhet i enlighet med vad i
motionen anförts,
4. att riksdagen till Ersättning för nedsättning av
socialavgifter för budgetåret 1991/92 anslår 315000000kr.,
5. att riksdagen beslutar att länsstyrelserna skall kunna
besluta om regionalpolitiska stöd i enlighet med vad i motionen
anförts,
6. att riksdagen beslutar att länsstyrelserna skall få besluta
om lokaliseringsbidrag upp till ett investeringsbelopp av
25milj.kr. i enlighet med vad i motionen anförts,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att en del befintliga resurser för
regionala utvecklingsinsatser inkl. outnyttjade reservationer
bör ställas till berörda länsstyrelsers förfogande för ökade
insatser i glesbygd utanför stödområdena,
8. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av
stödområdesindelningen,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om samordning av service i glesbygden,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om användningen av glesbygdsstödet,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om speciella regionalpolitiska insatser i
områden där naturskyddsbesluten är särskilt omfattande.
1990/91:A497 av Charlotte Cederschiöld m.fl. (m) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att insatser som innebär ett vidgat
Mälardalssamarbete bör prioriteras.
1990/91:A498 av Håkan Hansson m.fl. (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om åtgärder för att stimulera näringslivet i
Skåne.
1990/91:A499 av Marianne Andersson i Vårgårda och Ingvar
Karlsson i Bengtsfors (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om insatser mot arbetslösheten och fördelning
av de arbetsmarknadspolitiska resurserna till Älvsborgs län.
1990/91:A500 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om betydelsen av en lugn utvecklingstakt för
Stockholmsregionen och behovet av en aktiv regionalpolitik.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Bo543.
1990/91:A501 av Bengt Hurtig (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om stödområdesindelningen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ett särskilt utvecklingsprogram för
Arjeplogs kommun,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om kvinnorna och regionalpolitiken.
1990/91:A502 av Gunhild Bolander (c) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om de regionalpolitiska målen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att Gotland tillförs stödområde 2
alternativt ges möjlighet till att fortsättningsvis erhålla det
utvecklingsbidrag som finns att tillgå utanför stödområdena.
1990/91:A503 av Gudrun Norberg och Lars Ernestam (fp) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om stimulansstöd och etableringar i
Karlskoga- och Hälleforsregionerna,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om tillväxtalternativ i samarbete med de
kringliggande länen.
1990/91:A504 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om länets arbetsmarknad,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i övrigt anförts i motionen om behovet av utveckling i
Stockholms län.
1990/91:A505 av Göthe Knutson och Gullan Lindblad (m) vari
yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om statliga insatser för
landsbygdsutveckling,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av 10000000kr. extra ur
länsvisa anslagsramen till de tre länen som är engagerade i
Laxfond Vänern, samt förelägger riksdagen förslag till
finansiering för ytterligare två år.
Motiveringarna återfinns i motion 1990/91:Sk436.
1990/91:A812 av Gunilla André och Karin Starrin (c) vari yrkas
5. att riksdagen beslutar att 40% av länsanslagens
projektmedel specialdestineras till projekt för kvinnor i
enlighet med vad som anförts i motionen.
Motioner väckta med anledning av proposition 1990/91:87
(Näringspolitik för tillväxt)
1990/91:A16 av Lars-Erik Lövdén m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om infrastrukturella satsningar i
Malmöregionen.
1990/91:A17 av Inger Schörling m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i avsnitt 6.7 anförts beträffande principerna för
regionalpolitiken,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i avsnitt 6.7 anförts beträffande åtgärder för decentralisering,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i avsnitt 6.7 anförts beträffande principerna för
regionalpolitiskt stöd.
Motiveringarna återfinns i motion 1990/91:N42.
1990/91:A18 av Björn Samuelson (v) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om en delegation för utarbetande av ett "Värmlandspaket".
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:T53.
1990/91:A19 av Bengt Harding Olson (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om Kristianstadsregionens situation.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Ub69.
1990/91:A20 av Ulla Berg m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om att utnyttja tillgängliga resurser vid Bergsskolan i
Filipstad och Metec i Hällefors för utbildning av personal som
friställts i samband med den pågående strukturomvandlingen i
Bergslagen.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Ub72.
1990/91:A22 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om tillförsel av regionalpolitiska medel till
underleverantörerna för forskning och utbildning.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:N45.
Utskottet
Bakgrund
Med anledning av en särskild proposition (1989/90:76)
Regionalpolitik för 90-talet och ca 600 motionsyrkanden väckta
med anledning dels av propositionen, dels under den allmänna
motionstiden 1988/89 och 1989/90 gjorde utskottet en bred
översyn av de regionalpolitiska frågorna våren 1990
(1989/90:AU13). Därvid betonades att de övergripande målen för
regionalpolitiken skulle ligga fast men preciseras. Målen
innebär att människor oavsett var de bor i landet skall ges
tillgång till arbete, service och en god miljö. Preciseringen
innebär bl.a. att politiken skall främja en rättvis fördelning
av välfärden mellan människor i olika delar av landet, en
balanserad befolkningsutveckling så att en betydande valfrihet i
boendet åstadkoms samt en rationell produktion.
Regionalpolitiken skall således främja rättvisa, valfrihet och
ekonomisk tillväxt.
Riksdagen bedömde att regionalpolitiska insatser framför allt
behövs i norra Sveriges inland, i delar av Bergslagen, i delar
av Värmland och i norra Älvsborgs län. Stödområdesindelningen
ändrades. Fr.o.m. den 1 juli 1990 finns två stödområden, 1 och
2.
Förenklingar i stödgivningen infördes. Bl.a. beslöts att ett
antal stödformer skulle upphöra och att ytterligare delegering
av ärenden till länsstyrelserna skulle ske.
Riksdagen betonade olika sektorers betydelse för en god
regional utveckling. Ökad vikt lades på FoU-insatser,
utbildningsinsatser, teknikspridning och övriga
infrastruktursatsningar. Ett nytt regionalpolitiskt anslag för
infrastrukturåtgärder på 330 milj.kr., i huvudsak avsett för
insatser i stödområde 1, anvisades.
Glesbygdsstödet förbättrades. Högsta belopp för
avskrivningslån vid stöd till företag och till uthyrningsstugor
höjdes liksom högsta belopp för servicebidrag till kommersiell
service. En ny myndighet för glesbygdsfrågor inrättades med
placering i Östersund.
Riksdagen beviljade sammanlagt 2 400 milj.kr. i
regionalpolitiska anslag för budgetåret 1990/91.
Den regionala problembilden
I årets budgetproposition heter det att den regionala
problembild som redovisades förra våren i allt väsentligt
fortfarande är relevant. Under senare tid har dock en avmattning
av den mycket goda konjunktur som rått på arbetsmarknaden i de
flesta orter och regioner börjat märkas alltmer. Detta
återspeglas bl.a. i en kraftig ökning av antalet varsel under
hösten 1990 jämfört med samma period 1989.
Utskottet redovisade i sitt av riksdagen den 27 mars 1991
godkända betänkande (1990/91:AU11, rskr. 164) om
arbetsmarknadspolitiken vissa uppgifter om utvecklingen på
arbetsmarknaden som har relevans också på det regionalpolitiska
området. Där uppges bl.a. att orderingången till den svenska
industrin minskade från november till december 1990 med 18%
och låg därmed hela 25% lägre än 1989. Under fjärde kvartalet
föll orderingången med 5% jämfört med tredje kvartalet 1990.
Utskottet redovisade också en rapport från AMS, Var finns
jobben?, i vilken uppges att de största förändringarna från
brist på arbetskraft inom många yrkeskategorier till balans och
överskott sker först i Syd- och Mellansverige med undantag av de
tre storstadsregionerna. Försämringarna kommer senare i
Norrlandslänen. Tendenser till överskott på arbetssökande kommer
att synas inom lantbruks- och skogsarbete, transportarbete,
administrativt och kommersiellt arbete m.m.
Regionalpolitikens allmänna inriktning
Proposition 1990/91:100 bil. 14 hänvisar till riksdagens
beslut i juni 1990 om regionalpolitik för 90-talet och de mål
som då lades fast och för vilka i korthet redogjorts ovan.
Regionalpolitiska insatser medverkar till ekonomisk tillväxt
genom att underutnyttjade resurser i de regionalpolitiskt
prioriterade områdena tas till vara. Samtidigt kan produktion
avlänkas från överhettade områden. Den begynnande
lågkonjunkturen tillsammans med förändringar i världsekonomin
medför tilltagande strukturomvandlingsproblem på olika håll i
landet. Regionalpolitiken omfattar instrument för att främja
näringslivsklimatet i de regionalpolitiskt prioriterade
områdena, vilket ger bättre beredskap inför
strukturförändringar, framhålls det i propositionen.
Förutom infrastruktursatsningar, bl.a. 330-miljonerssatsningen
som beskrivits ovan, nämns särskilt i propositionen regeringens
möjligheter att placera orter i tillfälligt stödområde och
möjligheten att ge högre stöd än normalt i stödområde 2. Åtta
kommuner har inplacerats i tillfälligt stödområde t.o.m. den 30
juni 1992.
Regeringen pekar också på att länsstyrelserna har fått större
frihet att disponera anslaget för olika regionalpolitiska
utvecklingsinsatser. Kraven på uppföljning och utvärdering har
skärpts.
Motionerna
Moderata samlingspartiet framhåller i sin kommittémotion
A492 att det måste skapas bättre förutsättningar för en positiv
utveckling i hela Sverige. Det kan endast ske genom att
undanröja de hinder som finns i dag -- främst i form av höga
skatter, detaljregleringar och statsbidragsstyrning.
Regionalpolitiken har inte förmått lösa de grundläggande
problemen. Därtill fordras en ny politik.
Skatterna måste sänkas, Sverige måste söka inträde i EG,
energiförsörjningen måste tryggas, villkoren för den fria
företagsamheten måste förbättras och statens anslag till vägar
och järnvägar måste höjas. De särskilda regionalpolitiska
insatserna skall koncentreras till de regioner som har den
svagaste utvecklingen. Beslutanderätten över regionalpolitiska
medel bör decentraliseras.
Folkpartiet liberalerna anför i sin partimotion A496 att
regionalpolitiken skall öka den enskildes möjligheter att fritt
kunna välja arbete och bostadsort. Den skall åstadkomma en mer
likvärdig ekonomisk, social och kulturell standard för landets
olika delar.
De regionalpolitiska problemen i dag präglas av svårigheter
att såväl skapa och vidmakthålla arbetstillfällen som att
attrahera arbetskraft till vissa av de arbetsuppgifter som
finns. Detta faktum understryker ytterligare behovet av att
politiken ändras till att mer handla om "mobiliseringspolitik"
än om "lokaliseringspolitik". Målet måste vara att skapa miljöer
som kan stimulera kreativitet, enskilda initiativ och lokal
mobilisering av resurser.
En stark decentralisering av besluten, förenkling och
schablonisering av stödformerna är den bästa garantin för en
effektiv regionalpolitik.
De regionala högskolornas roll i teknik- och kunskapsspridning
understryks. Den utgör en central faktor för att företag skall
kunna etableras utanför universitetsorterna.
Centern framhåller i partimotion A410, kommittémotion A491
och i en enskild motion A502 att den övergripande målsättningen
för regionalpolitiken måste vara att hela Sverige skall
utvecklas positivt med arbetsplatser, bostäder, utbildning,
service m.m. över hela landet.
En god ekonomisk utveckling kräver regional balans. Den
ekonomiska politiken måste därför ha som viktigt mål att uppnå
regional balans. Koncentration leder till överhettning i vissa
delar av landet och underutnyttjande i andra delar. Alla
politikområden påverkar den regionala utvecklingen. Det krävs
därför en samordning för att få till stånd en regional balans
och utveckling i hela landet.
I motion A491 framhåller motionärerna dessutom vissa speciella
frågors betydelse för inriktningen av politiken. Det gäller
bl.a. skattereformen som enligt motionen på flera punkter är
klart negativ för den regionala balansen.
Geografiskt bör begreppet "region" vara liktydigt med de
lokala arbetsmarknaderna. Den geografiska
stödområdesavgränsningen måste utgöras av kommuner eller i vissa
fall delar av mycket ytvida kommuner. Utformningen av det
regionalpolitiska stödet måste anpassas därefter.
Det är viktigt att skapa gynnsamma villkor för nyföretagande.
Småföretagen har en avgörande betydelse för möjligheterna att
bredda arbetsmarknaden i många kommuner.
Investeringar i infrastruktur såsom exempelvis i
kommunikationer och utbildning har avgörande betydelse för
möjligheterna att skapa regional balans.
Vänsterpartiet tar i kommittémotion A489 och i en enskild
motion A436 upp den svenska regionalpolitikens förhållande till
EG. Under den starkt exportinriktade tredje vägens politik har
såväl storfinansens resurser som samhällets infrastrukturella
satsningar i hög grad inriktats mot att främja EG-anpassningen.
Den inhemska produktionen och den inhemska marknaden måste få
större tyngd i den ekonomiska politiken.
De demokratiska instanserna, kommun, landsting och riksdag,
måste kunna styra lokaliseringen av arbetsplatser för att kunna
korrigera koncentrationstendenserna. Ägarnas oinskränkta rätt
att placera sina investeringar i "heta" områden måste
inskränkas.
Regeringen bör återkomma med förslag till utformningen av
redskap som möjliggör för det allmänna att påverka
lokaliseringen av arbetsplatser.
Miljöpartiet de gröna anför i partimotion A485 och i
motion A465 att hela Sverige skall leva, varje region efter sina
förutsättningar och efter sin bärkraft. Inom dessa ramar kan
människor själva bestämma var de vill bo och arbeta.
Regional balans skapar ett mer stabilt och mindre sårbart
samhälle, samtidigt som näringarnas omvandling fortsätter.
Regionalpolitiken måste inriktas på att skapa ett
miljövänligt, resurssnålt och i längden ekologiskt hållbart
samhälle.
Staten bör i allt mindre utsträckning ge stöd och bidrag i
former som ibland kan uppfattas som nådegåvor. I stället bör de
som verkar inom områden som för den regionala balansen behöver
stöd i större utsträckning förfoga över de egna tillgångarna.
Alla beslut inom regionalpolitikens område måste analyseras
med hänsyn till balansen mellan lands- och stadsbygd och med
hänsyn till behovet av att minska vardagens sårbarhet.
Liknande synpunkter som de nyss refererade framförs av
miljöpartiet de gröna i motion A17, väckt med anledning av
proposition 1990/91:87 Näringspolitik för tillväxt. I den senare
motionen framhålls också att företag och organisationer måste
ges förutsättningar för en utlokalisering som gynnar företagens
ekonomi.
I motion A443 (s) anser motionärerna att det är viktigt att
regionalpolitikens huvudmål -- regional balans -- lyfts fram i
inrikespolitiken under 1990-talet. Europasamarbetet och
närmandet till EG får inte innebära att Sverige släpper sina
regionalpolitiska ambitioner.
Skogslänens situation måste lyftas fram. En rättvis fördelning
av investeringar på detta område är nödvändig för att uppnå
regional balans.
Fortsatt utlokalisering av tjänsteföretag bör ske.
Bantningarna i statsförvaltningen borde kunna klaras bättre med
hjälp av decentraliseringar och utlokaliseringar.
Utskottets överväganden
För sin del vill utskottet framhålla följande.
De allmänna mål för regionalpolitiken som det rått politisk
enighet om sedan mitten av 1960-talet bekräftades ånyo genom
riksdagens beslut i juni 1990 (1989/90:AU13, rskr. 346). Som
framgått av ovan gjorda redovisning innebär målen att alla
människor oavsett var de bor i landet skall ges tillgång till
arbete, service och en god miljö. Inga nya omständigheter har
tillkommit som skulle motivera ett ändrat ställningstagande.
Vad härefter gäller inriktningen av regionalpolitiken
konstaterade utskottet i sitt nyssnämnda av riksdagen godkända
betänkande att målen måste fyllas med konkret innehåll.
Politiken skall främja en rättvis fördelning av välfärden mellan
olika delar av landet, en balanserad befolkningsutveckling så
att en betydande valfrihet i boendet åstadkoms samt att
produktionen sker rationellt varigenom en god ekonomisk tillväxt
kan ske.
Utskottet ansåg det oroväckande med de regionala balansproblem
som fortfarande finns och uttalade att det krävs målmedvetna
insatser för att lösa dessa problem.
Utskottet vill ånyo betona att regionalpolitiken inte ensam
kan lösa de regionala problemen. Av grundläggande betydelse för
utvecklingen är den ekonomiska politiken. Förutsättningen för en
framgångsrik regionalpolitik är en framgångsrik ekonomisk
politik. Det är därför ytterst angeläget att stärka den svenska
ekonomin. Det förtjänar återigen att poängteras att flertalet
samhälls- och politikområden har betydelse för den regionala
utvecklingen. Åtskilliga frågor av central betydelse för
regionalpolitiken exempelvis inom arbetsmarknads-, närings-,
trafik-, forsknings-, livsmedels- och skatteområdena har
utomordentligt stor betydelse i strävandena att skapa regional
balans.
I motioner väckta dels under allmänna motionstiden i år, dels
med anledning av proposition 1990/91:87 Näringspolitik för
tillväxt framläggs synpunkter och yrkanden om regionalpolitikens
inriktning av ungefär samma innehåll som i de motioner utskottet
behandlade förra året.
Med riksdagens beslut i juni 1990 gavs förutsättningar för en
regionalpolitik som kan ge målen för politiken konkret innehåll.
I avsnittet Bakgrund i detta betänkande har i korthet redovisats
de olika åtgärder som riksdagen fattade beslut om och som angav
inriktningen av politiken. Utskottet anser att denna inriktning
alltjämt bör gälla. De instrument som då ställdes till
förfogande för regionalpolitiken är enligt utskottets mening väl
avvägda och bör tillsammans med politiken på en rad andra
områden ge goda möjligheter att lösa såväl långsiktiga som akuta
problem inom regionalpolitiken.
Utskottet konstaterar att flera av motionsyrkandena, t.ex. de
som rör satsningar på infrastruktur, decentralisering av
beslutsfattandet på det regionalpolitiska området, betydelsen av
samverkan mellan olika politikområden, ligger väl i linje med
den förda politiken. De bör därför inte föranleda någon
riksdagens åtgärd.
Vad gäller motionsyrkandet i centerns motion A491 om
skattereformens negativa inverkan på den regionala balansen
konstaterar utskottet att en utredning (Fi 1990:08) har i
uppdrag att följa och rapportera kring olika effekter av
1990--1991 års skattereform. Utredningen skall redovisas löpande
i form av delrapporter. Enligt direktiven (dir. 1990:44) skall
även de regionalpolitiska effekterna av skattereformen belysas.
Utredningsresultatet bör enligt utskottets mening i den delen
avvaktas. Motionen bör därför inte föranleda någon riksdagens
åtgärd i nu behandlad del.
Sammanfattningsvis anser utskottet att den inriktning av
regionalpolitiken som riksdagen beslutade om i juni 1990 bör
ligga fast. De i sammanhanget behandlade motionerna avstyrks, i
förekommande fall i aktuella delar.
Allmänna principer för omlokalisering
Riksdagen lade våren 1990 fast vissa riktlinjer i fråga om
omlokalisering av statlig och annan verksamhet. I sitt
ovannämnda betänkande 1989/90:AU13 uttalade utskottet bl.a. att
omlokalisering, men framför allt decentralisering, är viktiga
inslag i strävandena att åstadkomma en balanserad regional
utveckling. En sådan åtgärd kan också vara ett led i den
förnyelseprocess som pågår inom den offentliga sektorn. Därför
bör en fortlöpande prövning ske av förutsättningarna för en
decentralisering av verksamheten.
Utskottet anförde beträffande omlokalisering av central
statlig verksamhet bl.a. följande.
Utskottet delar också uppfattningen att vid överväganden om
omlokalisering av central statlig verksamhet sådan i första hand
bör ske till de s.k. stödjepunkterna, dvs. länscentra eller
vissa andra orter i eller i anslutning till stödområdet. En
utgångspunkt är att myndigheterna även efter en omlokalisering
eller decentralisering skall kunna fullgöra sina arbetsuppgifter
effektivt. Det gäller således att förutom de regionalpolitiska
aspekterna beakta förutsättningarna att behålla eller rekrytera
kvalificerad personal, behovet av kontakter med andra
myndigheter, medflyttandes möjligheter till arbete m.m.
Lokalisering även till andra orter än stödjepunkterna, särskilt
i sydöstra Sverige och Sjuhäradsbygden, kan således komma i
fråga.
Utskottet framhöll vidare att beslut om omlokalisering av
befintlig verksamhet eller lokalisering av nya myndigheter bör
föregås av noggranna överväganden i nämnda hänseenden. Utskottet
betonade vikten av att besluten föregås av information till och
samråd med den berörda personalen.
Utskottet har också när det gäller lokalisering av nya
myndigheter vid flera tillfällen uttalat att det är viktigt att
pröva möjligheterna att välja annan lokaliseringsort än
Stockholm.
I tre motioner hänvisas till de allmänna riktlinjer för
utlokalisering av statlig verksamhet som riksdagen slog fast
våren 1990.
Martin Olsson (c) föreslår i motion A404 att riksdagen i ett
uttalande till regeringen skall framhålla vikten av att
regeringen ingående prövar förutsättningarna för att lokalisera
nya eller expanderande statliga verksamheter enligt av riksdagen
fastställda principer. Motionären föreslår också att riksdagen
ånyo som sin mening ger regeringen till känna att ny eller
expanderande statlig verksamhet i första hand skall lokaliseras
till skogslänen och i andra hand till sydöstra Sverige och
Sjuhäradsbygden. I sin motivering till förslagen framhåller
motionären med hänvisning till beredningen av frågan om
lokalisering av skolverket att det är nödvändigt att riksdagen
på nytt uttalar riktlinjer för lokalisering av nya eller
expanderande statliga myndigheter. Han anser att det är viktigt
att lokalisering av statlig verksamhet i framtiden skall
förberedas väl och bli ett medel för att uppnå balans mellan
landets olika delar vad gäller arbetsmarknaden.
I motion A479 förordar Agne Hansson och Marianne Jönsson (båda
c) att riksdagen skall uttala sig för att vid decentralisering
och utlokalisering av statlig verksamhet bör de av riksdagen
beslutade riktlinjerna följas. Motionärerna hänvisar bl.a. till
att enligt tidigare riksdagsbeslut om regionalpolitiken sydöstra
Sverige och Sjuhäradsbygden skall tillhöra de områden som bör
prioriteras vid utlokalisering av statlig verksamhet.
Britta Sundin m.fl. (s) erinrar i motion A467 om att
regeringen har aviserat att den statliga verksamheten skall
rationaliseras och minskas. I detta arbete bör enligt
motionärerna även möjligheterna till utlokalisering undersökas.
Motionärerna vill att riksdagen skall göra ett uttalande av
denna innebörd.
I motion A491 av Börje Hörnlund m.fl. (c) föreslås att vid
utlokalisering av statlig verksamhet bör de län prioriteras som
aktivt arbetat för inomregional balans.
Utskottet har i det föregående redovisat de allmänna
riktlinjer för omlokalisering som riksdagen lade fast i juni
1990. Utskottet framhöll därvid att det förutom
regionalpolitiska aspekter gällde att beakta även andra
förutsättningar vid en omlokalisering. Utskottet vill vidare
erinra om att enligt förordningen 1982:877 skall en myndighet
bl.a. beakta möjligheterna till decentralisering av sin
verksamhet.
Utskottet är inte berett att föreslå någon riksdagens åtgärd
med anledning av de här aktuella motionsförslagen. Motionerna
A404, A467, A479 och A491 i nu behandlade delar avstyrks alltså.
Börje Hörnlund m.fl. (c) anför i motion A491 att en
decentralisering måste ske av funktioner från den centrala nivån
till läns- och kommunnivå. De centrala myndigheterna måste
minskas i fråga om storlek och inflytande.
I budgetpropositionen, bil. 2, uttalar civilministern att de
offentliga verksamheterna måste anpassas till lokala
förhållanden och enskilda medborgares behov och önskemål. Det
innebär en fortsatt decentralisering och delegering samtidigt
som detaljregler avskaffas. Därigenom ges de
verksamhetsansvariga större utrymme för anpassningar till
medborgarnas önskemål. Vidare föreslås ett treårigt program där
den statliga administrationen skall reduceras med 10%.
Civilministern redovisar också vissa förändringar som kommer att
vidtas inom olika departements områden. Regeringen har i
kompletteringspropositionen lagt fram ett samlat program för
förändringar inom den statliga sektorn.
Genomgripande förändringar och neddragningar av
myndighetsstrukturen på skolområdet har skett under hösten 1990.
Vidare kan nämnas att regeringen i proposition 1990/91:87
Näringspolitik för tillväxt framhåller att en ändamålsenlig
myndighetsstruktur är nödvändig om en offensiv och bred
näringspolitik för ökad tillväxt skall kunna genomföras med
framgång. Regeringen föreslår därför att statens energiverk,
statens industriverk och styrelsen för teknisk utveckling läggs
ned och att en ny näringspolitisk myndighet bildas. Detta
förslag behandlas av näringsutskottet i betänkande 1990/91:NU35.
Mot här angiven bakgrund och med hänsyn till utskottets
tidigare refererade uttalande torde motionen få anses
tillgodosedd. Den bör därför inte föranleda någon riksdagens
åtgärd.
Utlokalisering av statlig verksamhet från Stockholm
föreslås i två motioner.
Roland Larsson och Hugo Andersson (båda c) anför i motion A424
att utlokalisering av statlig verksamhet från Stockholmsområdet
skulle lätta på överhettningen på bl.a. arbetsmarknads- och
bostadsområdet. En utlokalisering skulle även medföra en positiv
utveckling i mottagarkommunerna och en förbättring av den
inomregionala balansen.
I motion A425 hävdar Kurt Ove Johansson m.fl. (s) att om en
balanserad regional utveckling skall komma till stånd måste
tillväxten i Stockholmsregionen begränsas. Motionärerna vill att
riksdagen skall göra ett uttalande om behovet av styrning av
insatser inom infrastruktur, forskning och utveckling samt
regionalisering av statsförvaltning som medel för att avlänka
expansionen inom Stockholmsregionen.
Storstädernas betydelse och de problem som tillväxten i
storstadsregionerna medför diskuterade utskottet utförligt i
betänkandet 1989/90:AU13. Utskottet anförde bl.a. följande.
Utskottet har redan i det inledande avsnittet av detta
betänkande framhållit de negativa konsekvenserna av en alltför
stark expansion i storstadsregionerna. Samtidigt har emellertid
betonats att det inte finns anledning att ställa
storstadsregionerna mot övriga regioner. Inte minst sett ur ett
internationellt perspektiv finns det anledning att värna om en
fungerande huvudstadsregion. Det som man måste försöka förhindra
är en alltför snabb och ohämmad tillväxt som leder till
inflation, brist på arbetskraft, köproblem i fråga om bostäder,
vård och service samt inte minst utgör ett hot mot miljön. Här
har regionalpolitiken en viktig uppgift.
Utskottet påpekade också att regeringen med olika åtgärder
söker dämpa tillväxten i storstadsregioner.
Utskottet nämnde särskilt de systematiska kontakterna med
tjänsteföretag för att förmå dem att etablera verksamhet i
prioriterade områden.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna A424 och A425.
Företagsstöd
Inledning
Förra årets revidering av det regionalpolitiska företagsstödet
ledde till färre stödformer och till lägre subventionsnivåer för
lokaliseringsbidraget till byggnads- och maskininvesteringar
m.m. När det gäller stödformerna avskaffades lokaliseringslånen,
investeringsbidraget, offertstödet och det regionalpolitiska
utvecklingskapitalet liksom det särskilda bidrag för
sysselsättningsökning som kunde lämnas i Norrbottens län. Å
andra sidan tillkom en ny stödform, utvecklingsbidrag, avsett
för immateriella ("mjuka") investeringar.
Efter dessa förändringar har det regionalpolitiska
företagsstödet nu följande former:
Lokaliseringsbidrag, högst 35 % av investeringskostnaden i
stödområde 1 och högst 20 % i stödområde 2.
Utvecklingsbidrag, högst 50% av projektkostnaden intill ett
högsta bidragsbelopp på 500000 kr. Beloppsgränsen kan
överskridas i vissa fall.
Nedsättning av socialavgifter med 10%. Nedsättningen
omfattar företag i stödområde 1. Tidigare gällde nedsättningen
företag i Norrbottens län. Den branschmässiga begränsning som
gäller för stödformen behandlas i det följande.
Sysselsättningsbidrag, som för varje ny årsarbetskraft utgör
sammanlagt 200000 kr. i stödområde 1 och sammanlagt 120000
kr. i stödområde 2 under fem år.
Regeringen föreslår i proposition 1990/91:87 Näringspolitik
att begreppet stödberättigad verksamhet vidgas i visst avseende.
I budgetpropositionen förordas en ändring av beslutsordningen
för företagsstödet.
I de föreliggande motionerna föreslås ändringar av såväl
stödformer som beslutsordning.
Stödformerna
Utskottet tar först upp den i proposition 87 föreslagna
vidgningen av begreppet stödberättigad verksamhet.
Regeringen föreslår riksdagen att godkänna att företagsstöd
skall kunna lämnas även till ideella organisationer och
intresseorganisationer i de fall de utlokaliseras från
Stockholmsregionen.
Ett av grundvillkoren för företagsstödet är att den verksamhet
det gäller kan bedömas få tillfredsställande lönsamhet. Detta
grundvillkor kan inte uppfyllas av de organisationer som här
avses, eftersom de inte driver konkurrensutsatt verksamhet på
marknadsmässiga villkor. Företagsekonomisk lönsamhet kan inte
krävas av dem. Villkoret bör kunna efterges. Om organisationerna
i övrigt uppfyller villkoren för stöd till statliga affärsverk,
uppdragsmyndigheter eller privata tjänste- och serviceföretag
bör de kunna beviljas stöd vid utflyttning från
Stockholmsregionen.
Utskottet tillstyrker att regeringen får det begärda
godkännandet.
Moderaterna yrkar i kommittémotion A492 att
lokaliseringsbidraget skall ersättas av en ny stödform,
riskgarantilån. Vidare föreslås att sysselsättningsbidraget
skall användas endast i stödområde 1 och utgå under tre år med
ett maximalt belopp av 100000 kr. Bidraget förutsätts vara ett
alternativ till riskgarantilånen när dessa inte passar som
stödform.
Tanken att ersätta lokaliseringsbidraget med riskgarantilån
har förts fram av moderaterna tidigare år -- se senast
1989/90:AU13 s. 90. Till sin konstruktion liknar dessa lån
statliga kreditgarantier. Utskottet vidhåller för sin del
uppfattningen att riskgarantilånen minskar möjligheterna att
påverka företagen att göra regionalpolitiskt önskvärda
lokaliseringsval och avstyrker motion A492 på denna punkt.
I fråga om sysselsättningsbidraget anger motionärerna att
detta bör användas mycket restriktivt. Deras förslag till
bidragsändringar bör ses mot bakgrund av denna inställning, som
utskottet inte kan dela. Därför avstyrks motionen även i denna
del.
Ett centerförslag att införa statliga kreditgarantier
behandlar utskottet i avsnittet Anslagsfrågor.
Som nämnts inledningsvis tillhörde investeringsbidraget de
stödformer som upphörde med 1990 års revidering av det
regionalpolitiska företagsstödet. Bidraget kunde lämnas till
företagsinvesteringar utanför stödområdena. Det utgick med en
lägre subventionsnivå än lokaliseringsbidraget.
Stig Alemyr m.fl. (s) i motion A438, Bertil Danielsson (m) i
motion A439 och Ingrid Hasselström Nyvall (fp) i motion A453
yrkar att investeringsbidrag åter skall kunna beviljas privata
företag. I motion A439 tilläggs att regler härom bör fastläggas
i en särskild förordning. De tre motionerna bygger på
erfarenheter av bidragsformen i Kalmar län.
Regeringens motiv för att avskaffa investeringsbidraget
godtogs av en bred majoritet i riksdagen. Utskottet anser att
vad motionärerna anfört inte är skäl för att återinföra bidraget
utan avstyrker deras yrkanden.
Den branschmässiga avgränsningen av nedsättningen av
socialavgifter innebär att stödformen omfattar
privata verksamheter samt statliga affärsverk med följande
undantag.
Från avgiftsnedsättningen har genom förra årets beslut
undantagits malmgruvor, massa- och pappersindustri samt järn-,
malm- och ferrolegeringsverk. Enligt tidigare gällande principer
är nedsättningen inte heller tillämplig på exempelvis jord- och
skogsbruk, fiske, rennäring samt sådan privat verksamhet som kan
sammanfattas som lokal service, bl.a. detaljhandeln.
Vid fjolårets ärendebehandling uttalade sig moderaterna och
folkpartiet i en reservation och centern i en annan för att
avgiftsnedsättningen skulle omfatta all privat verksamhet.
Motsvarande yrkanden framställs i de nu föreliggande
motionerna A491 av Börje Hörnlund m.fl. (c), A492 av Sonja Rembo
m.fl. (m) och A496 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) samt i
motionerna A446 av Stina Eliasson (c), A451 av Gullan Lindblad
och Göthe Knutson (båda m) och A463 av Ulla Orring (fp).
Med hänvisning till de överväganden som gjordes i denna fråga
i samband med föregående års riksdagsbeslut, och då utskottet
inte anser att några nya skäl har tillkommit för riksdagen att
ändra sitt tidigare ställningstagande, avstyrker utskottet de nu
redovisade motionsyrkandena.
Miljöpartiet de gröna begär i motion A471 ett
riksdagsuttalande om avgiftsnedsättningen och EG-samarbetet.
Motionärerna vill att riksdagen skall delge regeringen att
EG-samarbetet inte får hindra en regionalt differentierad
nedsättning av arbetsgivaravgifterna.
Yrkandet skall ses mot bakgrund av att miljöpartiet vill ge
avgiftsnedsättningen en vidsträckt användning som
regionalpolitiskt medel och bl.a. förordar att en 10-procentig
nedsättning skall omfatta hela Norrland och de delar av
stödområdet som ligger utanför Norrland. Miljöpartiets förslag
till omläggning av skatte- och avgiftspolitiken har inte vunnit
anslutning i riksdagen (se bl.a. 1989/90:AU13 s. 100 och
1990/91:FiU20 s. 69--70). Det finns därför inte anledning för
riksdagen att i förevarande sammanhang uttala sig i den i
motionen aktualiserade frågan. Yrkandet avstyrks följaktligen av
utskottet.
I anslutning härtill tar utskottet upp ett annat yrkande av
miljöpartiet de gröna. I motion A17 av Inger Schörling m.fl. med
anledning av proposition 1990/91:87 hänvisas till vad som sägs i
propositionen på s. 237 om vikten av ett noggrant
beredningsarbete inför EG-förhandlingarna kring det
regionalpolitiska stödsystemet m.m. Motionärerna anser att
kostnaderna för telekommunikation i hela landet måste
utredas under detta beredningsarbete, vilket riksdagen som sin
mening bör ge regeringen till känna.
En parlamentariskt sammansatt kommitté har utrett statens
regionalpolitiska och sociala ansvar på post- och teleområdena.
Utredningsarbetet är underlag för regeringens överväganden i
dessa frågor i proposition 1990/91:87, som i denna del bereds av
trafikutskottet. Med hänvisning till de förestående
ställningstagandena i riksdagen på hithörande område anser
utskottet att det inte är påkallat för riksdagen att ta
initiativ till nya utredningar, varför motionen avstyrks i denna
del.
Börje Hörnlund m.fl. (c) föreslår i kommittémotion A491
avskrivning av studielån som regionalpolitiskt medel.
Motionärerna tänker sig att studiemedelsavgiften skall kunna
efterskänkas under den tid en arbetstagare är skriven inom det
av centern föreslagna resursområdet 1 (stödområde 1 med viss
utvidgning). I anslutning härtill bör redovisas att Agne Hansson
och Marianne Jönsson (båda c) i motion A479 förordar att
riksdagen skall uttala sig för att det regionalpolitiska stödet
framdeles får en mer individinriktad karaktär än för närvarande.
Utskottet gjorde förra året vissa uttalanden med anledning av
då föreliggande motionsyrkanden om att komplettera
företagsstödet med individinriktade åtgärder, se 1989/90:AU13 s.
109--111. Någon åtgärd med anledning av yrkandena var utskottet
dock inte berett att föreslå. Utskottet anser att det inte
heller är motiverat att föreslå något riksdagens initiativ på
grund av de nu framställda yrkandena, som för den skull
avstyrks.
I vänsterpartiets partimotion A22, väckt med anledning av
proposition 1990/91:87 Näringspolitik för tillväxt, hemställer
motionärerna att staten bör gå in med regionalpolitiska
medel, speciellt för forskning och utveckling, till
underleverantörerna. Underleverantörerna har en mycket stor
betydelse för den framtida tillväxten i hela Sverige. De finns
på en mängd orter i landet och bidrar därmed till en jämnare
regional utveckling.
Med anledning av detta yrkande vill utskottet fästa
uppmärksamheten på att medel för forskning och utbildning för
underleverantörer i utsatta regioner kan komma till stånd genom
att länsstyrelsen ställer projektpengar till förfogande för
sådan verksamhet. Dessutom kan de medel som står till
regeringens disposition för senare fördelning och för bl.a.
länsövergripande projekt användas för sådant ändamål som anges i
motionen. Enligt underhandsuppgift från industridepartementet
har länen i södra Sverige inkommit med en begäran om medel till
ett sådant underleverantörsprojekt. Ansökan är under behandling
i regeringskansliet. Motionen bör därför i nu behandlad del inte
föranleda någon riksdagens åtgärd.
Beslutsordningen
Stödärendena avgörs av regeringen, statens industriverk (SIND)
eller länsstyrelserna. Tidigare fattades vissa beslut också av
länsarbetsnämnderna och de regionala utvecklingsfonderna. När
det gäller lokaliseringsbidragen beror det bl.a. på
investeringskostnaden om ett stödärende skall avgöras av
länsstyrelsen eller centralt.
Beloppsgränsen för länsstyrelsernas beslutsrätt höjdes den
1 juli 1990 från 12 till 15 milj.kr. Regeringen har med verkan
från den 1 februari 1991 höjt beloppet till 20 milj.kr. och
hemställer i budgetpropositionen att riksdagen skall godkänna
åtgärden.
Folkpartiet liberalerna yrkar i partimotion A496 att
beloppsgränsen höjs till 25 milj.kr. Centern föreslår i
kommittémotion A491 att gränsen sätts vid 30 milj.kr. Beslut om
projekt överstigande detta belopp skall meddelas av regeringen,
som bör anmäla sina beslut till riksdagen. SIND får därmed i
fortsättningen enligt centern endast en beredande och
uppföljande roll. De anslagsmässiga konsekvenserna av
centerförslagen redovisas i avsnittet Anslagsfrågor.
Regeringen motiverar sin beloppshöjning med att det s.k.
länsanslaget under senare år har räknats upp kraftigt, medan
anslaget Lokaliseringsbidrag m.m., som regeringen och SIND
disponerar, inte har ökat på motsvarande sätt. Därutöver anförs
att man vid bestämmandet av beloppsgränsen har att väga
önskemålet att genom fortsatt delegering förenkla
beslutsprocessen mot nödvändigheten att ta hänsyn till
konkurrensvillkor och stödets påverkan på andra företag,
vilket enligt propositionen kan vara svårt att göra på länsnivå.
Utskottet anser att man i denna avvägningsfråga inte bör gå
längre än regeringen har gjort. Det kan erinras om att
beloppsgränsen under mindre än ett år har höjts från 12 till 20
milj.kr. Utskottet tillstyrker således att riksdagen lämnar
regeringen det begärda godkännandet, vilket samtidigt innebär
att utskottet avstyrker de beloppsgränser som förordas i
motionerna. Med detta ställningstagande har utskottet inte
anledning att närmare gå in på de övriga förändringar i
handläggningsordningen som centermotionen föreslår. Utskottet
avstyrker motionen även på den punkten.
Sedan gammalt har det funnits möjlighet att bevilja företag
ett förhöjt lokaliseringsbidrag. Nu gäller att högsta bidrag
med 35 % i stödområde 1 och 20 % i stödområde 2 undantagsvis kan
höjas till 50%. Sådana beslut fattas av regeringen.
Folkpartiet liberalerna i partimotion A496 och Ulla Orring
(fp) i motion A463 anser att länsstyrelserna bör tilldelas
befogenhet att bevilja förhöjt stöd och yrkar att riksdagen
skall fatta beslut härom.
Förhöjt lokaliseringsbidrag skall medges endast i rena
undantagsfall. Detta talar för att prövningen bör ske centralt
hos regeringen. Utskottet har på denna punkt en annan mening än
motionärerna och avstyrker därför deras yrkanden.
Stödområdesindelningen
För att fördela det regionalpolitiska stödet och i övrigt
styra samhällets regionalpolitiska insatser har vissa delar av
landet klassats som stödområde. Denna metod har använts
alltsedan det regionalpolitiska stödet infördes. Villkoren för
regionalpolitiskt stöd är sedan olika beroende på omfattningen
och karaktären av ortens problem.
Riksdagen beslöt som ovan nämnts om en ny permanent
stödområdesindelning i juni 1990. Beslutet innebar att antalet
stödområden begränsades från tre, nämligen A, B och C, till två
stödområden, 1 och 2, fr.o.m. den 1 juli 1990. Vid sidan av
inplacering i permanent stödområde finns möjlighet för
regeringen att placera en kommun med strukturomvandlingsproblem
i tillfälligt stödområde. Regeringen kan också besluta om stöd
till företag utanför stödområde samt om synnerliga skäl
föreligger lämna högre bidrag än normalt. Följande kommuner är
inplacerade i stödområdena 1 och 2:
00>Berg 60>1
00>Härjedalen 60>1
00>Krokom, del av (Hotagen,
00>Laxsjö, Föllinge, Offerdal och Alsen)
60>1
00>Ragunda 60>1
00>Strömsund 60>1
Norrbottens län
00>Boden, del av
00>(Edefors och Gunnarsbyn) 60>2
00>Piteå, del av
00>(Markbygdens kyrkobokföringsdistrikt)60>2
00>Älvsbyn 60>2
00>Bjurholm 60>2
00>Lycksele 60>2
00>Norsjö 60>2
00>Skellefteå, del av
00>(Fällfors, Jörn och Kalvträsk)60>2
00>Vindeln 60>2
Jämtlands län
00>Bräcke 60>2
00>Åre 60>2
Västernorrlands län
00>Sollefteå 60>2
00>Sundsvall, del av
00>(Holm och Liden) 60>2
00>Ånge 60>2
00>Örnsköldsvik, del av
00>(Anundsjö, Björna, Skorped och
00>Trehöringsjö) 60>2
Åtta kommuner är för närvarande inplacerade i tillfälligt
stödområde, nämligen Kristinehamn, Degerfors, Karlskoga,
Storfors, Nordanstig, Söderhamn, Kramfors och Härnösand.
Stödområdesindelningen tas upp i flera motioner.
I folkpartiet liberalernas motion A496 yrkas att regeringen
snarast bör initiera en översyn av stödområdesindelningen.
Den nya indelningen har enligt motionärerna tillkommit utan
närmare överväganden. Det var svårt att förutse och förebygga
alla problem som skulle uppkomma.
Utskottet vill erinra om utskottets tidigare vid flera
tillfällen framförda åsikt, senast i betänkandet 1989/90:AU13,
att det är viktigt att stödområdesindelningen inte ändras för
ofta utan bör ligga fast under en längre tid. Den av utskottet
förra året förordade och av riksdagen beslutade indelningen är
enligt utskottets bedömning väl avvägd och bör således ligga
fast. Motionen avstyrks därför i nu behandlad del.
I centerns kommittémotion A491 föreslås att begreppet
stödområde utmönstras och ersätts med resursområde. Berörda
områden är tillgångsområden och bidrar bl.a. årligen till
folkhushållet med miljarder, i t.ex. vinster från vattenkraften
och exportinkomster från skogs- och gruvnäringarna.
Agne Hansson och Marianne Jönsson (båda c) framför i motion
A479 synpunkter liknande partiets.
Förra året behandlade utskottet likartade motioner från samma
motionärer och ansåg sig inte kunna biträda förslaget. Utskottet
har inte ändrat uppfattning utan avstyrker motionerna i aktuella
delar.
Agne Hansson och Marianne Jönsson redogör i samma motion,
A479, för sin uppfattning om en resursområdesindelning i ett
A-, B- och C-område.
Utskottet hänvisar till sin ovan redovisade uppfattning att
indelningen i stödområden bör ligga fast under en längre period.
Motionen avstyrks därför i nu aktuell del.
Följande motioner tar upp yrkanden om inplacering eller
ändring av inplacering av enskilda kommuner i stödområde:
Utskottet behandlade likartade motionsyrkanden förra året och
fann då inte skäl biträda dessa. Även om situationen i vissa av
de kommuner som nämns i motionerna till följd av läget på
arbetsmarknaden är bekymmersam vidhåller utskottet sin ovan
redovisade uppfattning att stödområdesindelningen inte bör
ändras för ofta.
Utskottet vill dock hänvisa till sina uttalanden i samband med
förra årets behandling av regionalpolitiken såvitt gäller
Bräcke, Ramsele och Junsele samt Älvsbyn (1989/90:AU13 s. 214,
218, 223). Uttalandena redovisas dessutom såvitt gäller de tre
sistnämnda orterna i det kommande avsnittet om Regionalpolitiska
insatser i län och regioner under resp. län.
I proposition 1990/91:125 med förslag om tilläggsbudget II
till statsbudgeten för budgetåret 1990/91 föreslås en höjning
med 200 milj.kr. av anslaget till lokaliseringsbidrag från
tidigare föreslagna 350 milj.kr. Industriministern anför därvid
att man under innevarande budgetår har fattat beslut om
lokaliserings- och utvecklingsbidrag för sammanlagt över 300
milj.kr. En betydande del av dessa medel har lämnats för
utflyttning av arbetsplatser inom den privata tjänste- och
servicesektorn från Stockholmsregionen. I dagens läge är det
särskilt angeläget att ta till vara den fortsatta
investeringsviljan för att förverkliga ytterligare
investeringsprojekt i regionalpolitiskt prioriterade områden,
framhåller industriministern. Utskottet kommer i den fortsatta
framställningen, närmare bestämt i avsnittet om Anslagsfrågor,
att behandla förslaget om ökat anslag till lokaliseringsbidrag.
Utskottet vill peka på att regeringen förutom att tillfälligt
placera kommuner i stödområde har möjlighet att lämna särskilt
regionalpolitiskt stöd vid uppkommande problem i kommunerna
utanför stödområdet.
Slutligen kan noteras att regeringen i
kompletteringspropositionen har lagt fram ett omfattande
arbetsmarknadspolitiskt program för att motverka arbetslösheten.
Utskottet kommer senare under våren att få ta ställning till
dessa förslag.
Med det anförda avstyrks motionerna A401, A405, A407, A412,
A417, A423, A441, A445, A446, A456, A463, A470, A479, A484,
A491, A501 och A502 i nu aktuella delar.
Utvecklingsinsatser i glesbygd och på landsbygd
Stödformerna
Förra årets ändringar av glesbygdsstödet innebar bl.a.
beloppshöjningar för avskrivningslånen till företag och för
bidragen till kommersiell service och till uthyrningsstugor. Två
stödformer avskaffades, nämligen stödet till intensifierade
kommunala sysselsättningsinsatser (IKS-stödet) och bidragen till
landsting och kommuner för samhällelig service.
Regeringen föreslår inte nya förändringar av glesbygdsstödet.
Ändringarna föregående år medförde bl.a. att högstbeloppen för
avskrivningslån och för bidrag till uthyrningsstugor höjdes
från 300000 till 350000 kr. resp. från 60000 till 80000
kr.
Börje Hörnlund m.fl. (c) föreslår i kommittémotion A491 att de
aktuella maximibeloppen höjs till 500000 kr. för
avskrivningslånen och till 100000 kr. för bidraget till
uthyrningsstugor.
Motionsförslagen är en upprepning av vad centern förordade vid
förra årets riksdagsbehandling. Centerförslagen vann inte
riksdagens bifall, och utskottet finner inte skäl att föreslå
riksdagen att nu ändra sitt ställningstagande utan avstyrker
motionen i förevarande del.
Bidraget till kommersiell service höjdes samtidigt från
60000 till 80000 kr. Karl-Erik Persson m.fl. (v) begär i
kommittémotion A489 att beloppet skall höjas till 100000 kr.
Även yrkandet i motion A489 är en upprepning av ett förra året
framfört förslag, som riksdagen lämnade utan bifall. Inte heller
i detta fall anser utskottet att det föreligger skäl för
riksdagen att ändra ståndpunkt. Yrkandet avstyrks följaktligen.
Iris Mårtensson m.fl. (s) samt Bertil Måbrink och Karl-Erik
Persson (båda v) föreslår i de praktiskt taget likalydande
motionerna A427 och A434 dels att glesbygdsstöd till
immateriella investeringar skall kunna lämnas utan samband med
stöd till materiella investeringar, dels att utvecklingsbidrag
(enligt motion A434 offertstöd) skall kunna lämnas till företag
som flyttar inte bara från Stockholmsområdet utan även från
andra storstadsområden.
Bidrag till s.k. mjuka investeringar såsom produktutveckling
och marknadsföring kan, som motionärerna påpekar, inom ramen för
det regionalpolitiska företagsstödet ges i form av
utvecklingsbidrag utan samband med annat stöd. Till
förändringarna av glesbygdsstödet våren 1990 hör att det blev
möjligt att även i den formen ge stöd till mjuka investeringar.
Kostnaderna för sådana investeringar får alltså räknas in i
underlaget för att bestämma stödets storlek. Vid framläggande av
detta förslag uttalade industriministern (prop. 1989/90:76 s.
173) att den nya möjligheten borde begränsas till de fall då
stöd samtidigt lämnas till fysiska investeringar. Motionärerna
anser att detta är en olycklig begränsning.
Som utskottet ser det har det gått för kort tid för att man
skall kunna dra några slutsatser baserade på praktiska
erfarenheter av den nya bidragsmöjligheten. Utskottet anser
därför att det saknas underlag för ett nytt ställningstagande.
Inte heller delar utskottet motionärernas uppfattning att det i
rådande läge vore lämpligt att med utvecklingsbidrag
(offertstöd) stimulera till företagsutflyttningar från fler
storstadsområden än Stockholmsregionen, exempelvis från de i
motionerna nämnda Göteborgs- och Malmöregionerna.
Utskottet avstyrker de båda motionerna med hänvisning till det
ovan anförda.
Servicefrågor
Förslag som syftar till att vidmakthålla och bygga ut social
service på olika områden i glesbygd och på landsbygden föreslås
i flera motioner.
Möjligheterna att utnyttja postverkets organisation för social
service tas upp i motionerna A402 och A489. I den först nämnda
motionen förordar Pär Granstedt (c) att ett nätverk av lokala
servicekontor skall byggas upp med utgångspunkt från postverkets
kontorsorganisation. Motionären föreslår att en utredning skall
tillsättas med uppdrag att undersöka möjligheterna att bygga upp
lokala servicekontor.
I motion A489 föreslår Karl-Erik Persson m.fl. (v) att en
utredning skall tillsättas med uppgift att se över de regler
som hindrar postverket från att bygga ut social service i
glesbygd.
Med anledning av motionsförslagen vill utskottet anföra
följande.
Stat- och kommunberedningen redovisade i betänkandet (SOU
1990:72) Lokalkontor -- ett medel för sektorsamordning,
förbättrad service, regional service och regional utveckling
förekomsten av lokalkontor samt föreslog hur en fortsatt
utveckling av lokalkontor borde gå till. Vidare har en
dokumentation och utvärdering av projektet Samordning av lokal
offentlig service i Västernorrlands län presenterats i
betänkandet Ds 1990:22. Projektet har i december 1990 fått
fortsatt stöd. Post- och teleutredningen har i betänkandet (SOU
1990:27) Affärsverk med regionalt och socialt ansvar lagt fram
förslag om bl.a. postverkets regionala och sociala ansvar. I
proposition 1990/91:87 Näringspolitik för tillväxt behandlas
bl.a förslagen i nämnda betänkande. Regeringen bedömer i motsats
till utredningen att postverket, utan ändrade
verksamhetsförutsättningar, kommer att få svårigheter att inom
ramen för den egna verksamheten upprätthålla den nuvarande
servicenivån. Regeringen anser att statsmakternas krav på en
vardaglig och rikstäckande kontors- och kassaservice skall ligga
fast men att nuvarande mål behöver definieras på ett tydligare
sätt. Vidare behöver formerna för hur målen skall uppfyllas och
finansieras omprövas. I propositionen aviseras att
förutsättningarna och formerna för postverkets verksamhet skall
ses över.
Mot här angiven bakgrund finner utskottet att syftet med
förslagen i motionerna A402 och A489 i allt väsentligt är
tillgodosett. Motionerna i här aktuella delar påkallar alltså
inte någon riksdagens åtgärd.
Stöd till kommersiell service utgår enligt
glesbygdsförordningen med högst 80000 kr. I motion A473
föreslår Ulla Orring m.fl. (fp) med hänvisning till motivering i
motion 1990/91:L724 att riksdagen skall uttala sig för att
stödet till butiker i glesbygd även fortsättningsvis skall utgå.
Riksdagen har i juni 1990 slagit fast nuvarande beloppsgränser
för det här aktuella stödet. Utskottet har i det föregående
avstyrkt motionsförslag om en höjning av beloppsgränserna.
Utskottet finner inte anledning att föreslå någon riksdagens
åtgärd med anledning av motionen.
I motion A496 framhåller Bengt Westerberg m.fl. (fp) att det
är angeläget att söka få fram nya former för att tillgodose
behovet av service i glesbygd. Motionärerna anför att
statliga myndigheter skall pröva möjligheterna att köpa tjänster
hos befintliga privata aktörer innan den statliga verksamheten
läggs ner.
Med anledning av motionärernas förslag vill utskottet erinra
om att riksdagen anslöt sig till regeringens förslag i
proposition 1989/90:76 att länsstyrelsen skall, i första hand i
glesbygdsområden, kunna ta upp överläggningar för att samordna
offentlig service med annan på orten existerande verksamhet
innan statlig service får läggas ned. I propositionen framhölls
att den förstärkta länsstyrelserollen bör leda till att
alternativa lösningar verkligen prövas. Vidare borde den s.k.
blandningsmodellen prövas även vad gäller olika samhällsorgans
service på landsbygden. Det innebär att varje sektor bör ha
huvudansvaret för att verksamheten uppfyller de krav som de
regionalpolitiska målen ställer.
Mot här angiven bakgrund konstaterar utskottet att det
aktuella förslaget i motion A496 i allt väsentligt är
tillgodosett och alltså inte påkallar någon riksdagens åtgärd.
Inger Schörling m.fl. (mp) erinrar i motion A455 om att
glesbygdsdelegationen utarbetat ett program för 90-talets
landsbygdspolitik. Motionärerna anser att regeringen bör ta
fasta på delegationens program och under hösten 1991 lägga fram
en proposition om landsbygdspolitiken under 90-talet.
Med anledning av motionärernas förslag konstaterar utskottet
att det program som glesbygdsdelegationen den 23 november 1989
antog har varit ett underlag för regeringen i arbetet med den
regionalpolitiska propositionen. Programmet finns dokumenterat i
betänkandet (Ds 1990:10) Hela Sverige skall leva! -- ett
landsbygdsprogram för 90-talet.
Med åberopande av det anförda avstyrks motion A455 i nu
behandlad del.
I motion A457 föreslår Anna Horn af Rantzien m.fl. (mp) att
Expertgruppen för regional utveckling (ERU) skall få i uppdrag
att planera praktiska försök med decentraliserat
glesbygdsstöd och att samordna de många formerna och aktörerna
i stödsystemet till färre.
Den myndighet -- glesbygdsdelegationen -- som enligt
riksdagens beslut inrättades våren 1990 har ansvaret för
samordning av insatser för glesbygds- och landsbygdsutveckling.
Till myndighetens uppgifter hör att arbeta med utredningsfrågor
för att förbättra glesbygds- och landsbygdsbefolkningens
levnadsförhållanden i olika delar av landet. Information och
rådgivning i glesbygdsfrågor tillhör också
glesbygdsdelegationens uppgifter.
Med hänvisning till det anförda konstaterar utskottet att de
uppgifter som motionärerna vill lägga på ERU ingår i
glesbygdsdelegationens ansvarsområde. Utskottet avstyrker därför
motion A457.
I motion A505 föreslår Göthe Knutson och Gullan Lindblad (båda
m) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om statliga insatser för
landsbygdsutveckling. I den motivering som lämnas i motion
Sk436 för motionärerna fram förslag om åtgärder på olika
områden. Motionärerna anför att utvecklingsmöjligheterna finns i
jordbruket, i skogsbruket och särskilt hos människorna själva.
Initiativkraften måste lockas fram. Det bör enligt motionärerna
vara möjligt att stimulera en stor del av den värmländska
landsbygdens befolkning att pröva idéer som kan ge ökade
inkomster.
Utskottet har i det föregående redovisat de uppgifter som
glesbygsdelegationen har. Delegationen skall bl.a. arbeta med
utvecklingsfrågor för att förbättra glesbygds- och
landbygdsbefolkningens levnadsförhållanden i olika delar av
landet. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionen i
här aktuell del.
I motion A496 föreslår Bengt Westerberg m.fl. (fp) att
riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna vad som
i motionen anförts om speciella regionalpolitiska insatser i
områden där naturskyddsbesluten är särskilt omfattande.
Våren 1990 avstyrkte utskottet ett motionsyrkande av samma
innebörd som det här aktuella. Utskottet framhöll bl.a.
följande. Kvantitativa faktorer som en hög arbetslöshet eller
låg sysselsättningsgrad kan, men behöver inte vara, tecken på
att regionen generellt sett har svåra problem. Det kan vara
effekter av strukturomvandlingsproblem. En sådan region kan
trots tillfälliga problem ha goda utvecklingsförutsättningar. I
båda fallen är det en uppgift för regionalpolitiken att
förbättra betingelserna för en positiv utveckling. Med det sagda
vill utskottet betona att den permanenta stödområdesindelningen
bara är en -- om än viktig -- del av regionalpolitiken. Vid
sidan därav bör möjligheterna finnas t.ex. att placera en kommun
med strukturomvandlingsproblem i tillfälligt stödområde
eller att genomföra infrastrukturåtgärder i regioner där
behoven är särskilt stora.
Utskottet finner inte skäl att med anledning av det nu
aktuella motionsyrkandet ändra sin tidigare inställning.
Utskottet avstyrker således motion A496 i nu behandlad del.
I motion A489 tar Karl-Erik Persson m.fl. (v) upp frågan om
hur äldres boende i glesbygd bör utformas. Motionärerna
anser att mindre institutioner nära hemmiljön är att föredra
framför stora servicehem i tätorter.
Med anledning av ett motionsyrkande som helt överensstämmer
med det här aktuella framhöll utskottet i betänkande
1989/90:AU13 när det gäller boendet på landsbygden att det är
angeläget att underlätta boendet både för äldre och yngre.
Enligt utskottets uppfattning är det arbete som bedrivs av
arbetsgruppen för boende- och servicefrågor på landsbygden
därför av stor betydelse för att lösa de speciella problem som
hänger samman med dessa frågor. Utskottet avstyrkte därmed
motionsyrkandet som avslogs av riksdagen.
Utskottet anser att motion A489 i här aktuell del inte
påkallar någon riksdagens åtgärd.
I motion A414 föreslår Ragnhild Pohanka m.fl. (mp) att
riksdagen skall göra ett uttalande om vikten av att ta till
vara äldres och invandrares kunskap och erfarenhet.
Motionärerna anser att pensionärers och invandrares kunskaper
bl.a. inom hantverksyrkena bör tas till vara. Härigenom skulle
bl.a. glesbygdens infrastruktur kunna byggas upp.
Utskottet har i det föregående redovisat
glesbygdsdelegationens uppgifter. Med hänvisning härtill utgår
utskottet från att den fråga som motionärerna tagit upp beaktas
av myndigheten. Något uttalande från riksdagens sida är inte
påkallat. Utskottet avstyrker alltså motionen.
Insatser för kvinnor i glesbygd
I motion A409 framhåller Britta Bjelle (fp) att det är viktigt
att stärka förutsättningarna för kvinnor att leva och verka i
Norrbottens inland. Det behövs enligt motionären ökade insatser
i fråga om utbildning, fritid och kultur. Det är också viktigt
med stimulanser till entreprenörskap inom vanliga kvinnoområden
och även inom den offentliga sektorn. Motionären föreslår att
glesbygdsdelegationen skall få i uppdrag att utarbeta program
och initiera projekt med syfte att förbättra livsvillkoren för
kvinnor i Norrbottens inland så att de motiveras att bli kvar i
sin hembygd. Insatsen bör genomföras i samverkan med regionala
och lokala myndigheter och intresseorganisationer.
Ulla Orring (fp) påpekar i motion A463 att avsaknaden av en
varierad arbetsmarknad och bristen på fritidssysselsättning i
Norrlands inland leder till att främst de unga kvinnorna flyttar
ut. Motionären vill att olika åtgärder, bl.a.
utbildningsmöjligheter på hemorten och ett ökat kulturutbud,
skall vidtas för att förhindra denna utflyttning.
I motion A472 föreslår Karin Israelsson (c) att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
kvinnornas situation i södra Lappland. I den motivering till
förslaget som lämnas i motion T246 erinras bl.a. om de problem
som ofta uppstår vid chefsrekrytering både inom den statliga och
den privata sektorn på grund av svårigheten att finna arbete
till medföljande make resp. maka. Staten måste, säger
motionären, ta sitt ansvar och förhindra ytterligare
indragningar av statliga tjänster som kan innebära
arbetstillfällen.
I motion A449 föreslår Eva Goës och Roy Ottosson (båda mp)
satsningar på kultur, utbildning och goda kommunikationer för
att motverka utflyttningen av kvinnor från Västernorrlands län.
I motion A501 anför Bengt Hurtig (v) att det regionalpolitiska
stödet bör få en sådan inriktning att kvinnor kan stimuleras att
bo i alla kommuner. Motionären vill att riksdagen skall göra ett
uttalande av denna innebörd.
Med anledning av samtliga dessa motioner vill utskottet erinra
om att utskottet för ett år sedan i betänkandet 1989/90:AU13
ingående behandlade frågan om åtgärder för att förbättra
kvinnornas förutsättningar att bo och verka på landsbygden samt
kvinnligt företagande i stödområdena. Utskottet delade
regeringens uppfattning att det är viktigt att kvinnors
tillgång till arbete, service, kultur och fritid skall bli
likvärdig i landets olika delar. Utskottet uttryckte också sin
tillfredsställelse över att länsanslagen liksom medel från det
föreslagna anslaget för infrastrukturåtgärder skall få användas
till insatser inom kulturområdet.
Utskottet vill även påpeka att könskvoteringsregeln i det
regionalpolitiska stödet bidrar till att värna om kvinnors
sysselsättning i stödområdet och till att bryta den
traditionella könsuppdelningen på arbetsmarknaden.
Länsstyrelserna har också möjligheter att stödja åtgärder för
kvinnor i glesbygd via länsanslaget och infrastrukturanslaget.
Utskottet vill i detta sammanhang informera om att regeringen
i november 1990 har anslagit 2 milj.kr. till
glesbygdsdelegationen för genomförande av ett handlingsprogram
för kvinnor på landsbygd. I detta handlingsprogram tas bl.a. upp
strategier för att utveckla kvinnoperspektiv inom regional- och
landsbygdspolitiken, projekt för småskalig livsmedelsproduktion,
uppföljning och samordning av lokala textilprojekt, utveckling
av telestugorna m.m.
Utskottet vill ånyo understryka att det är viktigt att
kvinnors tillgång till arbete, service, kultur och fritid skall
bli likvärdig i landets olika delar. En rad åtgärder har också
-- som framgår av redovisningen i det föregående -- vidtagits i
detta syfte. Det kan i sammanhanget nämnas att regeringen i
proposition 1990/91:113 om en ny jämställdhetslag, m.m. bl.a.
gör bedömningen att stödet för de personer som genomgått en för
sitt kön otraditionell utbildning bör förstärkas inför
övergången till arbete. I propositionen behandlas även den
regionala utvecklingen, och det aviseras att SIND,
glesbygdsdelegationen och länsstyrelserna under år 1991 kommer
att få i uppdrag att följa upp och utvärdera utfallet av
regionalpolitiska insatser för kvinnor. Regeringens förslag
behandlas i utskottets betänkande 1990/91:AU17.
Med hänvisning till det anförda konstaterar utskottet att
flera av de åtgärder som motionärerna föreslår har vidtagits
eller planeras. Utskottet anser därför att motionerna i här
aktuella delar inte bör föranleda någon åtgärd från riksdagens
sida.
Maud Björnemalm m.fl. (s) tar i motion A415 upp
arbetsmarknadsläget för kvinnor i Bergslagen. Motionärerna anför
att det är viktigt med särskilda kvinnosatsningar i Bergslagen
om regionen skall utvecklas. De anser att ett särskilt
resurscentrum för kvinnor i Örebro och Västmanlands län bör
skapas. Detta centrum skall ha ett övergripande ansvar för att
förbättra kvinnors ställning och utbildning i arbetslivet.
Utskottet vill framhålla att ett sådant resurscentrum för
kvinnor kan skapas genom samverkan mellan olika länsorgan utan
något initiativ från riksdag eller regering. Motionen behöver
därför inte föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.
I motion A489 vill Karl-Erik Persson m.fl. (v) att regeringen
skall lägga fram förslag om forskningsprojekt med särskild
inriktning på kvinnor på landsbygden. Motionärerna anser att
inom ERU bör forskningsinsatserna till övervägande del inriktas
på kvinnor under de kommande åren.
I propositionen om en ny jämställdhetslag framhåller
regeringen (s. 18) att det på flera områden finns behov av
förbättrad kunskap om hur ekonomisk-politiska åtgärder
återverkar på olika grupper av kvinnor och män. Utökad forskning
behövs om fördelningen av obetalt och betalt arbete i samhället
och dess konsekvenser. Det gäller såväl inflytande,
arbetskraftsförsörjning och arbetsdelning på arbetsmarknaden som
fördelning av ansvar och ekonomiska resurser inom familjen. I
propositionen påpekas också att kvinno- och
jämställdhetsforskning inom högskolan har byggts ut genom
inrättande av professurer i ämnet. I 1990 års
forskningspolitiska proposition (prop. 1989/90:90, UbU25, rskr.
328) påpekas det angelägna i att forskning med kvinno- och
jämställdhetsperspektiv uppmärksammas och stöds av samtliga råd
och sektorsorgan för forskning.
Med hänvisning till det anförda samt till vad utskottet anfört
i det föregående om glesbygdsdelegationens uppgifter avstyrker
utskottet motionen i här aktuell del.
Karl-Erik Persson m.fl. (v) anför i motion A489
att om man vill utveckla ungdomars livsmiljö på landsbygden
måste sådana fritidsaktiviteter som tillgodoser flickornas
intressen prioriteras.
Utskottet avstyrkte våren 1990 ett motionsförslag med samma
innebörd som det nu föreliggande. Utskottet anser inte att det
här aktuella förslaget ger underlag för en annan bedömning än
den som utskottet gjorde förra året. Motion A489 i nu behandlad
del avstyrks alltså.
Den 1 juli 1990 var 159 milj.kr. av reservationsmedlen
obundna av tidigare beslut.
Regeringen begär under punkten G 1 i budgetpropositionen (s.
103--104) för nästa budgetår ett reservationsanslag på ovan
angivna 350 milj.kr. Vidare föreslår regeringen i proposition
1990/91:125, bilaga 9, att riksdagen på tilläggsbudget II för
innevarande budgetår skall anvisa ytterligare 200 milj.kr.
Moderaterna föreslår i kommittémotion A492 att riksdagen skall
avslå regeringens framställning om anslag för nästa budgetår med
hänvisning till förslaget i samma motion att ersätta
lokaliseringsbidragen med riskgarantilån. För dessa lån yrkar
moderaterna att riksdagen skall anvisa ett nytt anslag på 250
milj.kr.
Centern yrkar i kommittémotion A491 -- som en följd av
motionens förslag att vidga länsstyrelsernas beslutsrätt i
bidragsärendena -- att förevarande anslag minskas med 250
milj.kr. och att anslaget till Regionala utvecklingsinsatser
räknas upp med motsvarande belopp. För de projekt som enligt
motionen i fortsättningen skall avgöras av regeringen, dvs.
projekt med en kostnad överstigande 30 milj.kr., bör regeringen
få disponera en beslutsram på 200 milj.kr. Vidare föreslår
centern att statliga kreditgarantier införs och att härför
anslås ett anslag på 1000 kr.
Miljöpartiet de gröna förespråkar i motion A471 en ökad
tonvikt vid generella insatser i regionalpolitiken, såsom
regionalt differentierade arbetsgivaravgifter, överföring av
medel från löntagarfonderna till kommunala närfonder, sänkt moms
för kollektivtrafik och för hotell och restauranger, särskilda
skatterabatter för glesbygdsbor m.m. Med hänsyn härtill anser
miljöpartiet att det riktade regionalpolitiska stödet kan
minskas och föreslår att det här aktuella anslaget sänks med 175
milj.kr. I det följande redovisas att miljöpartiet vill minska
också anslagen Regionala utvecklingsinsatser och
Sysselsättningsbidrag.
Utskottet behandlar först frågan om anslag till
lokaliseringsbidrag för budgetåret 1991/92. Avslutningsvis i
denna punkt återkommer utskottet till regeringens förslag om
medel på tilläggsbudget m.m.
I det föregående har utskottet avstyrkt moderaternas förslag
om riskgarantilån liksom centerns förslag beträffande
länsstyrelsernas beslutsrätt. Mot den bakgrunden avstyrker
utskottet dels moderaternas förslag att ersätta anslaget till
lokaliseringsbidrag med ett nytt anslag till riskgarantilån,
dels centerförslaget om anslagsminskning och det därtill knutna
förslaget om en beslutsram för regeringen.
Utskottet konstaterar i det tidigare avsnittet Företagsstöd
att miljöpartiets förslag till omläggning av skatte- och
avgiftspolitiken inte har vunnit anslutning från riksdagens
sida. Dessa förslag kan därför inte läggas till grund för att
minska tilldelningen av anslagsmedel till regionalpolitiken på
det sätt miljöpartiet anser vara möjligt. I nu föreliggande
sammanhang avstyrker utskottet yrkandet i mp-motionen A471 om
sänkt anslag för lokaliseringsbidrag.
Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
riksdagen med avslag på motionerna A471, A491 och A492 i nu
behandlade delar anvisar anslag till Lokaliseringsbidrag m.m.
för budgetåret 1991/92 med det belopp regeringen har begärt, 350
milj.kr.
Som ovan refererats yrkar centern i kommittémotion A491 att
stödsystemet kompletteras med statliga kreditgarantier.
Utskottet erinrar om att ett motsvarande centeryrkande avslogs
av riksdagen förra året. Motionärerna anser att kreditgarantier
behövs med hänsyn till att lokaliseringslånen har avskaffats.
Utskottet delar inte den uppfattningen utan avstyrker det nu
framställda motionsyrkandet.
Den av regeringen begärda förstärkningen av anslaget för
innevarande budgetår med 200 milj.kr. tillstyrks av utskottet,
som med tillfredsställelse tar fasta på vad som sägs i
proposition 125 om att en betydande del av bidragsmedlen har
lämnats för att flytta ut arbetsplatser inom den privata
tjänste- och servicesektorn från Stockholmsregionen.
I föregående års regionalpolitiska beslut ingick att
Stiftelsen Industricentras verksamhet skulle avvecklas. I
proposition 125 anmäls att stiftelsens fastigheter har sålts,
och villkoren för överlåtelserna redovisas. Propositionens
redovisning ger inte utskottet anledning till särskilt
uttalande, och utskottet föreslår att riksdagen lägger den till
handlingarna.
Den 1 juli 1990 var av reservationsmedlen ca 100 milj.kr.
obundna av tidigare beslut.
Regeringen föreslår i budgetpropositionen under punkt G 2 (s.
104--105) ett med 78 milj.kr. minskat anslag.
Börje Hörnlund m.fl. (c) föreslår i kommittémotion A491 att
anslaget uppförs med 1300 milj.kr. Av denna höjning med 328
milj.kr. i förhållande till regeringens förslag utgör 250
milj.kr. det belopp centern vill föra över från anslaget
Lokaliseringsbidrag m.m. Resterande 78 milj.kr. motsvarar den
anslagsminskning som regeringen föreslår och centern motsätter
sig.
Karl-Erik Persson m.fl. (v) yrkar i motion A489 att anslaget
räknas upp med sammanlagt 96 milj.kr. jämfört med regeringens
förslag, varav 10 milj.kr. är avsett att finansiera det utökade
butiksstöd vänsterpartiet föreslår.
Inger Schörling m.fl. (mp) yrkar i motion A471 av skäl som
redovisats i föregående anslagspunkt å andra sidan en
anslagssänkning med 425 milj.kr. i förhållande till
regeringsförslaget.
I sammanhanget bör antecknas att regeringen i proposition
1990/91:87 Näringspolitik för tillväxt har föreslagit att
ytterligare 3,5 milj.kr. anvisas på anslaget för insatser på
Öland och Gotland. Beloppet motsvarar hittills utgående
arealbidrag till betodlare. Denna del av proposition 87 har
efter remiss till näringsutskottet överlämnats till
arbetsmarknadsutskottet för beredning.
Utskottet godtar regeringens bedömning av medelsbehovet på
anslaget för nästa budgetår och avstyrker de ovan redovisade
motionsyrkandena. Anslag bör alltså anvisas av riksdagen med
975,5 milj.kr. Härvid förutsätts att regeringens förslag om
avveckling av det nyssnämnda arealbidraget godtas av riksdagen.
Visar det sig under kommande budgetåret behövligt att förstärka
anslaget för att tillgodose angelägna utvecklingsinsatser i
länen, som inte kan rymmas inom anslagsramen, förutsätter
utskottet att regeringen återkommer till riksdagen med
framställning om anslag på tilläggsbudget.
I partimotion A496 begär folkpartiet liberalerna ett
tillkännagivande till regeringen om användning av odisponerade
medel inkl. outnyttjade reservationsmedel. Sådana medel bör
enligt motionen inte behållas centralt utan bör ställas till
länsstyrelsernas förfogande för ökade insatser i glesbygder
utanför stödområdena.
På anslaget fanns den 1 juli 1990 som odisponerade medel dels
från föregående budgetår den ovannämnda, obundna reservationen
på ca 100 milj.kr., dels på det nya, för innevarande budgetår
anvisade anslaget ett belopp om 101 milj.kr. som regeringen
avvaktat med att dela ut till länsstyrelserna.
Reservationsmedlen utgörs av medel som regeringen tidigare
budgetår har delat ut till länsstyrelserna och som dessa fram
till den 1 juli 1990 inte tagit i anspråk. Hur mycket av dessa
medel som förbrukats under den gångna delen av innevarande
budgetår kommer att visa sig vid budgetårets slut. Utskottet
ställer sig tveksamt till tanken att ålägga länsstyrelser, som
vid ett budgetårs utgång har outnyttjade medel på sina anslag,
att återleverera sådana medel för utbetalning till andra
länsstyrelser. Det är en annan sak att regeringen självfallet
kan ta hänsyn till förekomsten av medelsreservationer i visst
eller vissa län vid fördelningen av det nya budgetårets anslag
till dessa län.
Vad härefter gäller de 101 milj.kr. som regeringen har hållit
inne har 45 milj.kr. delats ut och återstoden av beloppet kommer
inom kort att delas ut till länsstyrelserna i enlighet med vad
som förutskickades i regeringens regleringsbrev för innevarande
budgetår.
På grund av det anförda anser utskottet att det inte är
påkallat för riksdagen att göra det uttalande till regeringen
som föreslås i motion A496. Denna avstyrks därför i denna del.
Gullan Lindblad och Göthe Knutson (båda m) yrkar i motion A451
att riksdagen skall uttala sig för att länsanslaget ges en
ökad regionalpolitisk profil och att länsstyrelserna får
möjlighet att friare använda anslagsmedlen. Motionen utgår från
problemen i Värmlands län.
Enligt utskottets mening har länsanslaget en utpräglat
regionalpolitisk profil genom att medlen till den helt
övervägande delen tilldelas Värmlands län och övriga skogslän.
Av de vid budgetårets början utbetalade medlen (949 av 1050
milj.kr.) har 77 % tilldelats dessa län. När det gäller
dispositionsrätten vill utskottet påminna om att länsstyrelserna
numera själva kan välja hur de vill använda anslaget för
glesbygdsinsatser, projektverksamhet och i förekommande fall för
lokaliserings- och utvecklingsbidrag. Mot denna bakgrund saknas
anledning för riksdagen att göra ett uttalande av det slag som
begärs i motionen, som alltså avstyrks i den här aktuella delen.
Gunilla André och Karin Starrin (båda c) yrkar i motion A812
att riksdagen skall besluta att 40 % av länsanslagens
projektmedel skall specialdestineras till projekt för
kvinnor.
Studier som redovisas i propositionen om en ny
jämställdhetslag, m.m. (1990/91:113 s. 25--26) visar att så
litet som 3 % av länsstyrelsernas projektmedel har gått till
verksamheter som direkt rör kvinnor. En i samma avsnitt
redovisad enkät om länsstyrelsernas arbete med
utvecklingsprojekt för kvinnor hösten 1990 ger ett mer positivt
intryck.
Regeringens slutsats är att det behövs en löpande uppföljning
och utvärdering, som visar resurstilldelning liksom utfall av
åtgärder för kvinnor resp. män. Behovet härav kommer att beaktas
av regeringen bl.a. i samband med de uppdrag som under år 1991
skall lämnas SIND, glesbygdsdelegationen och länsstyrelserna.
Utskottet anser att det inte kan godtas att en så ringa andel
av projektmedlen används för specifika kvinnoprojekt som de
ovannämnda studierna tyder på. Man bör dock först pröva effekten
av den utvidgade uppföljning och utvärdering som regeringen har
utlovat och se om utvecklingsprojekten och andra
regionalpolitiska insatser inom det politikområde det här gäller
bidrar till en utveckling, i vilken kvinnors kompetens och
kapacitet bättre tas till vara. Utskottet är med hänsyn härtill
inte berett att förorda ytterligare åtgärder av det slag
motionärerna har angivit. Deras yrkande bör således inte leda
till någon riksdagens åtgärd.
Göthe Knutson och Gullan Lindblad (båda m) yrkar i motion A505
ett tillkännagivande till regeringen om att 10 milj.kr. extra
inom anslagets ram skall tilldelas de tre län som är engagerade
i projektet Laxfond Vänern samt att riksdagen skall
föreläggas förslag till finansiering för ytterligare två år.
Regeringen har den 11 april i år av medel på länsanslaget
anvisat 2 milj.kr. till laxfonden. Därutöver kan påpekas att
fiskeristyrelsen för nästa budgetår begärt ett nytt anslag,
Bidrag till Laxfond Vänern, finansierat med en laxfiskeavgift.
Regeringens ställningstagande till detta förslag redovisas i
proposition 1990/91:87 (s. 249). Regeringens överväganden samt
yrkanden om laxfonden i sju andra motioner behandlas för
närvarande av jordbruksutskottet. Denna ärendebehandling bör
inte föregripas med anledning av här föreliggande
motionsyrkande, som avstyrks med hänvisning till det anförda.
Yrkanden om ökat länsanslag framställs i motionerna A464
av Kersti Johansson och Rune Backlund (båda c) beträffande
Jönköpings län, A475 av Charlotte Branting (fp) och A486 av
Stina Gustavsson (c) beträffande Kronobergs län, A479 av
Agne Hansson och Marianne Jönsson (båda c) beträffande Kalmar
län samt A494 av Gunnar Björk och Karin Starrin (båda c)
beträffande Gävleborgs län.
Av anslagsmedlen skall 3,5 milj.kr. användas för att förstärka
länsanslagen till Kalmar och Gotlands län enligt förslag i
proposition 1990/91:87 (s. 209). I övrigt anser utskottet att
det bör ankomma på regeringen att fördela anslaget mellan länen
med beaktande av de olika förhållanden och de skilda problem som
finns i resp. län. På grund härav avstyrks motionerna i
föreliggande delar.
I anslutning till de nu redovisade motionsförslagen tar
utskottet upp yrkandena i motionerna A491 av Börje Hörnlund
m.fl. (c) och A455 av Inger Schörling m.fl. (mp) om anslag
till landsbygdsutveckling.
I centermotionen föreslås ett nytt anslag för ändamålet på 390
milj.kr. Anslaget skall enligt motionen bl.a. bekosta stöd till
skärgårdstrafik. I mp-motionen begärs ett anslag på
141 milj.kr.
Förslag om ett särskilt anslag till landsbygdsutveckling
prövades i samband med förra årets behandling av
regionalpolitiken. Förslagen vann inte riksdagens bifall.
Utskottet anser inte att riksdagen har skäl att ändra ståndpunkt
utan avstyrker de nu föreliggande motionsyrkandena.
Utskottet tar i detta sammanhang också upp förslaget i motion
A479 av Agne Hansson och Marianne Jönsson (c) om resurser till
vuxenutbildningsinsatser i bl.a. Kalmar län. I motionen
föreslås att 50 milj.kr. avsätts för ändamålet. Samma förslag
behandlades av riksdagen förra året och lämnades därvid utan
bifall. Utskottet anser att riksdagen bör vidhålla denna
ståndpunkt och avstyrker motionen i nu berörd del.
Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till företag
i glesbygder m.m.
I enlighet med regeringens förslag i budgetpropositionen under
punkt G 3 (s. 105--106) bör riksdagen dels medge att den för
innevarande budgetår fastställda s.k. engagemangsramen för
kreditgivning om 190 milj.kr. utökas till 220 milj.kr., dels för
nästa budgetår på nytt anvisa anslag med ett formellt belopp av
1000 kr.
Regeringen förslår i budgetpropositionen under punkt G 4 (s.
106--107) ett anslag på 250 milj.kr.
Utifrån de i motionerna A491, A492 och A496 angivna
förutsättningarna för avgiftsnedsättningen föreslår centern ett
anslag på 280 milj.kr. och moderaterna och folkpartiet
liberalerna ett anslag på 315 milj.kr. Anslagshöjningarna
motiveras av centern med att avgiftsnedsättningen bör
tillämpas i det geografiskt utvidgade område centern förordar,
av moderaterna och folkpartiet med att nedsättningen bör omfatta
all privat verksamhet.
Med hänvisning till sakbehandlingen i de föregående avsnitten
om stödområdet resp. om företagsstöd avstyrker utskottet de
aktuella motionsyrkandena. Regeringens framställning om medel
biträds av utskottet.
Regeringen föreslår i budgetpropositionen under punkt G 5 (s.
107) ett oförändrat anslag på 250 milj.kr. Moderaterna föreslår
i kommittémotion 492 ett anslag på 75 milj.kr. och miljöpartiet
de gröna i motion A471 ett anslag på 150 milj.kr.
Moderaternas anslagssänkning bygger på de i motion A492
föreslagna inskränkningarna i bidragets användning. Eftersom
utskottet avstyrkt bidragsändringarna avstyrker utskottet också
anslagssänkningen. Av skäl som angivits i det föregående
avsnittet om Lokaliseringsbidrag m.m. avstyrker utskottet vidare
miljöpartiets förslag till anslagsminskning. För nästa budgetår
bör anslag anvisas i enlighet med regeringens framställning.
Regeringen föreslår i budgetpropositionen under punkt G 6 (s.
107--108) att anslag anvisas med 186 milj.kr., en minskning med
144 milj.kr. i förhållande till innevarande budgetår.
Moderaterna yrkar i kommittémotion A492 att anslaget skall
sänkas med ytterligare 86 milj.kr. till 100 milj.kr. Centern
begär i kommittémotion A491 att anslaget uppförs med oförändrat
belopp, 330 milj.kr. I motion A489 föreslår Karl-Erik Persson
m.fl. (v) att anslag anvisas med 40 milj.kr. utöver regeringens
förslag, dvs. med 226 milj.kr.
I motion A430 av Sten-Ove Sundström m.fl. (s) yrkas ett
tillkännagivande till regeringen om att den i
budgetpropositionen föreslagna anslagssänkningen inte får leda
till att det saknas medel för att genomföra de med anslaget
avsedda infrastruktursatsningarna i Norrbottens, Västerbottens
och Jämtlands län.
Innan utskottet tar ställning till medelsbehovet under
anslaget för nästa budgetår bör redovisas ett yrkande i motion
A489 (v) om införande av ett anordningsbidrag till daghem och
fritidshem i glesbygder. Bidraget avses utgå med 25000 kr.
per plats inom en ram av 250 milj.kr. varav 40 milj.kr.
finansieras från förevarande anslag.
Ett liknande förslag framfördes även föregående år (se
1989/90:AU13 s. 153--154) utan att vinna riksdagens bifall.
Utskottet ser inte skäl för riksdagen att ändra sitt
ställningstagade utan avstyrker motion A489 i denna del.
Vad sedan beträffar medelsanvisningen på anslaget följer
av utskottets nu gjorda ställningstagande till yrkandet om
anordningsbidrag att utskottet även avstyrker den i motion A489
begärda uppräkningen av anslaget med 40 milj.kr. Utskottet kan
inte heller biträda anslagsminskningen enligt moderatmotionen
A492 eller kravet på oförändrat anslag i centermotionen A491.
För sin del anser utskottet att anslaget bör anvisas med det
belopp regeringen har begärt, 186 milj.kr.
För innevarande budgetår har avsatts 200 milj.kr. till
särskilda infrastruktursatsningar enligt ett för de tre
nordligaste länen gemensamt program. Genomförandet av programmet
påverkas inte av anslagsminskningen nästa budgetår, såsom
befaras i motion A430. Motionens yrkande om tillkännagivande
till regeringen avstyrks därför.
Härutöver har utskottet att ta ställning till förslag i motion
A494 av Gunnar Björk och Karin Starrin (båda c) om anvisning av
10,2 milj.kr. till utbyggnad av högskolan Gävleborg och i motion
A476 om stöd till Bergslagskommuner av Jan Hyttring m.fl. (c).
Vad först beträffar högskolan Gävleborg kan erinras om att
innevarande budgetår har 35 milj.kr. av anslaget avsatts för en
tillfällig förstärkning av forsknings- och utvecklingsverksamhet
inom främst de tekniska områdena vid tio högskolor, däribland
den nu aktuella. Motionärerna avser med sitt förslag att
tillskapa fasta utbildningsresurser. Detta är en sak som enligt
utskottets mening bör prövas i den ordinarie budgetprocessen
beträffande universitets- och högskoleväsendet. Därför avstyrker
utskottet motionen på denna punkt.
I motion A476 anförs att en kommungrupp har bildats efter
Bergslagsdelegationens upphörande. Denna grupp behöver statligt
stöd. Detta kan finansieras via ökade länsanslag till
Bergslagslänen, men motionärerna vill för sin del förorda
direkta statliga anslag till kommungruppen.
Med de möjligheter till projektfinansiering som står till buds
genom anslaget Regionala utvecklingsinsatser (länsanslaget) och
förevarande anslag till särskilda infrastrukturåtgärder anser
utskottet att det inte är behövligt med ytterligare anslag, som
därtill av motionärerna inte preciserats beträffande
medelsbehovet. Yrkandet avstyrks.
Sonja Rembo m.fl. (m) yrkar i kommittémotion A492 att
glesbygdsdelegationen skall avvecklas.
Moderaterna motsatte sig förra året att glesbygdsdelegationen
skulle ombildas till en ny myndighet för glesbygds- och
landsbygdsinsatser. Utskottet anser att det inte finns skäl för
riksdagen att riva upp förra årets beslut om myndighetens
inrättande utan avstyrker yrkandet.
I fråga om anslag för nästa budgetår till
glesbygdsdelegationen föreslår regeringen i budgetpropositionen
under punkt G 7 (s. 108--109) ett anslag på 16,2 milj.kr.
Moderaterna beräknar i motion A492 med hänsyn till det ovan
behandlade yrkandet ett medelsbehov av 7 milj.kr.
I sammanhanget redovisar utskottet också förslagen i motion
A483 av Börje Hörnlund m.fl. (c, m, fp, v, mp) om att för
budgetåret 1991/92 anvisa ett särskilt anslag på 2 milj.kr. till
Folkrörelserådet Hela Sverige skall leva och i motion A455 av
Inger Schörling m.fl. (mp) om anvisning av samma belopp för
detta budgetår under delegationens anslag. I anslutning härtill
tar utskottet också upp yrkandet i partimotion A496 från
folkpartiet liberalerna om att glesbygdsmedel bör ges till
lokala utvecklingsgrupper till stöd för den kreativitet och det
nyskapande som dessa grupper åstadkommer.
Med avstyrkande av moderaternas följdyrkande i motion A492 om
anslaget för nästa budgetår godtar utskottet vad regeringen
föreslagit som grund för anslagsberäkningen.
När det sedan gäller frågan om särskilda medel för bidrag till
Folkrörelserådet och till bygdekommittéer och utvecklingsgrupper
som är lokalt verksamma för att fullfölja landsbygdskampanjen
har utskottet inhämtat att Folkrörelserådet för år 1991
beviljats bidrag med 0,5 milj.kr. av glesbygdsdelegationen. Det
får ankomma på delegationen att pröva om och i så fall i vilken
omfattning fortsatt stöd skall lämnas till de aktiviteter det
här gäller. Utskottet är för sin del inte berett att föreslå en
särskild medelsanvisning för ändamålet utan avstyrker
motionerna.
Britta Sundin och Ove Karlsson (båda s) föreslår i motion A444
en namnändring för glesbygdsdelegationen. Med erinran om att
delegationen tidigare var verksam som en statlig kommitté
uttalar motionärerna att den nya rollen som självständig
myndighet bör markeras genom att delegationens namn ändras till
myndigheten för glesbygdsutveckling.
Utskottet har förståelse för att man inom den nya myndigheten
har uppfattningen att dess verksamhet i nya former bör avspeglas
i en ny benämning. Utskottet är dock inte berett att på grundval
av motionen ta ställning i den aktuella namnfrågan utan anser
att den bör lösas vid överläggningar mellan myndigheten och
regeringens kansli. Detta bör kunna ske utan hinder av de
överväganden i fråga om myndighetens benämning, som var
innefattade i fjolårets beslut att inrätta myndigheten. Med
dessa uttalanden från utskottets sida får motionen anses
besvarad, och den bör härutöver inte leda till någon riksdagens
åtgärd.
Expertgruppen för forskning om regional utveckling (ERU)
I enlighet med regeringens förslag i budgetpropositionen under
punkt G 8 (s. 109) föreslår utskottet att riksdagen anvisar ett
anslag med det av regeringen begärda beloppet, 6 480 000 kr.
Kapitaltillskott till en utvecklingsfond för Västnorden
Såsom regeringen har föreslagit i budgetpropositionen under
punkt G9 (s. 109--110) bör för det aktuella ändamålet anvisas
ett anslag på 3050000 kr.
Regionalpolitiska insatser i regioner och län
Inledning
I detta avsnitt behandlar utskottet ett stort antal
motionsyrkanden som rör utvecklingen i olika delar av landet.
Motionärerna ställer därvid krav på insatser av skilda slag
från statens sida för att stärka förutsättningarna för en
framgångsrik utveckling. I förslag till åtgärdsprogram som
presenteras av flera motionärer ingår initiativ inom en rad
områden. Vissa förslag är av långsiktig karaktär, medan andra
förslag avser kortsiktiga insatser för sysselsättningen.
Utskottet har tidigare i framställningen understrukit att
regionalpolitiken inte ensam kan lösa de regionala problemen.
Skall utvecklingen kunna påverkas förutsätts samordnade insatser
inom en rad politikområden.
Utskottet noterar att flera motionärer även tar upp
regionalpolitiken utifrån ett internationellt perspektiv.
Inledningsvis vill utskottet därför beröra dessa motioner.
I propositionen lämnas följande redogörelse för det
internationella regionalpolitiska samarbetet.
Samarbetet inom Norden omfattar gränsregionalt och
sektorsövergripande samarbete, gemensamma stödordningar,
utrednings- och utvecklingsarbete, regionalpolitisk forskning,
informations- och erfarenhetsutbyte samt analyser av nordisk
regionalpolitik i ett europeiskt perspektiv.
Det regionalpolitiska samarbetet inom OECD är främst
inriktat på erfarenhetsutbyte samt utredningsprojekt och andra
aktiviteter som ibland utmynnar i rekommendationer från
organisationen. I juni 1990 genomfördes ett seminarium i Kiruna
om telekommunikationernas betydelse för att skapa
förutsättningar för regional utveckling. Ett tjugotal länder
deltog. Slutsatser m.m. från seminariet kommer att redovisas i
en OECD-rapport i år. Inom OECD finns förslag om
regionalpolitiskt samarbete med länder i Östeuropa.
Sverige deltar tillsammans med en rad andra västeuropeiska
länder i ett samarbete kring frågor om regional utveckling som
organiseras och drivs av European Policies Research Centre
(EPRC), knutet till ett universitet i Skottland. Samarbetet är
inriktat på frågor som rör stöd till företag,
infrastrukturfrågor, sektorssamordning, EGs regionalpolitik m.m.
Frågor om EGs regional- och strukturpolitik samt
eventuella konsekvenser för Sverige behandlas inom
regeringskansliet av en arbetsgrupp för närings- och
regionalpolitik.
I flera motioner pekar motionärerna på de
utvecklingsmöjligheter som olika regioner i Sverige har på grund
av närheten till regioner på andra sidan om vår nationsgräns.
Det gäller motionerna A477 av Per Stenmarck och Rune Rydén
(båda m), A478 av Kaj Larsson m.fl. (s), A495 av Margitta Edgren
m.fl. (fp) och A498 av Håkan Hansson m.fl. (c), vilka pekar på
Skånes möjligheter att utvecklas till en viktig region i Europa.
I motionerna A428 av Agne Hansson m.fl. (c), A475 av Charlotte
Branting (fp) och A481 av Anders G Högmark m.fl. (m) framhåller
motionärerna sydöstra Sveriges förutsättningar till samarbete
med andra delar av norra Europa.
Elver Jonsson och Anders Castberger (båda fp) framhåller i
motion A474 betydelsen för Älvsborgs län av ett närmande till
Europa.
I motion A500 av Olof Johansson m.fl. (c) framhålls
Stockholmsregionens betydelse i det samarbetsmönster som
utvecklas i ett alleuropeiskt perspektiv. Charlotte Cederschiöld
m.fl. (m) anser i motion A497 att Mälardalen har förutsättningar
att bli en konkurrerande region i ett framtida Europa. Ylva
Annerstedt m.fl. (fp) betonar i motion A504 vikten av en
utvecklad huvudstadsregion för att Sverige skall kunna hävda sig
med övriga utvecklade länder.
Hans Lindblad (fp) framhåller i motion A487 den svenska EG-
politikens betydelse för Gävleborgs läns exportindustri.
Bruno Poromaa (s) vill i motion A431 stimulera utvecklingen på
Nordkalotten.
Det internationella regionalpolitiska samarbete som pågår är
enligt utskottets mening viktigt och synnerligen angeläget för
att skapa balans mellan olika regioner.
Den utveckling av regionernas betydelse i framtiden som tas
upp av motionärerna innebär som utskottet ser det både
möjligheter och risker. Framgångsrika regioner med god tillgång
på arbete och bostäder samt en utbyggd infrastruktur kommer att
ha goda framtidsmöjligheter. Saknas dessa förutsättningar i en
region kan konsekvenserna bli allvarliga. Det är därför viktigt
att det förs en aktiv regionalpolitik så att man kan skapa såväl
inomregional balans som balans mellan olika regioner.
Utskottet övergår nu till att behandla samtliga
motionsyrkanden som föreligger beträffande enskilda län och
regioner. Flera av dessa yrkanden överensstämmer med de yrkanden
som utskottet behandlade förra året.
Regeringen föreslår i kompletteringspropositionen ytterligare
arbetsmarknads- och utbildningspolitiska insatser. Utskottet
noterar dessutom att utbildningsutskottet har tillstyrkt
förslagen i budgetpropositionen (bil. 10), tillväxtpropositionen
och miljöpropositionen om ytterligare satsningar på
utbildningsområdet. Utbildningsutskottet har därvid också
beslutat föreslå att högskolan tillförs ytterligare minst 5000
utbildningsplatser, dvs. samma antal som nu föreslås i
kompletteringspropositionen. Dessutom föreslår
utbildningsutskottet att regeringen får i uppdrag att i nästa
budgetproposition lägga fram förslag om åtminstone lika stor
ökning budgetåret 1992/93.
Utskottet vill upplysa om att det i bilaga till detta
betänkande för varje län och varje kommun finns uppgifter om
befolkningsutveckling, sysselsättningsgrad och arbetslöshet.
Uppgifterna har sammanställts av riksdagens utredningstjänst.
Skånelänen
Under denna rubrik behandlar utskottet motionsyrkanden som
avser Kristianstads och Malmöhus län.
Som ovan anförts har flera motionärer pekat på Skåneregionens
betydelse i ett framtida Europa och för i särskilda yrkanden
fram förslag till åtgärder för att stärka regionen.
Per Stenmarck och Rune Rydén (båda m) förordar i motion A477
satsningar på Skåne för att stimulera utvecklingen där.
Samma synpunkter för även Håkan Hansson m.fl. (c) fram i motion
A498. Motionärerna pekar särskilt på åtgärder för att främja
näringslivet.
Margitta Edgren m.fl. (fp) efterlyser i motion A495 åtgärder
för arbetslösa i Skåne. Dessutom framhåller motionärerna att ett
lyckosamt resultat av en skånsk framtidssatsning förutsätter
samverkan mellan regionens län. För detta ändamål behövs ett
särskilt regionalt utvecklingsorgan.
I motion A19 av Bengt Harding Olson (fp) förordas en särskild
satsning på Kristianstadsregionen, eftersom hela regionen är
under kraftig omstrukturering. Motionären pekar särskilt på den
stigande ungdomsarbetslösheten, som inom delar av länet är nio
gånger så hög som för ett år sedan.
Gösta Lyngå m.fl. (mp) vill i motion A448 ha ett
tillkännagivande om Sydsveriges utvecklingsmöjligheter.
Därutöver begärs en begränsning av utbyggnaden av städerna i
västra Skåne till förmån för flera mindre utbyggnader av mindre
orter i östra Skåne.
I motion A418 av Gunnar Nilsson m.fl. (s) förordas olika
åtgärder för att möta strukturproblemen i framför allt den
sydöstra delen av Skåne. Behovet av en konsekvensanalys av
omställningen inom jordbruks- och livsmedelssektorn framhålls.
Kaj Larsson m.fl. (s) vill i motion A478 ha satsningar på
framför allt sydöstra Skåne och anser att det finns goda
förhoppningar om att regionen skall kunna utvecklas till en
expanderande region, trots de aviserade företagsnedläggningarna.
Detta förutsätter emellertid satsningar på infrastrukturen.
Dessutom vill motionärerna ha en förädlingsindustri för fisk
till Simrishamn.
Insatser för utveckling av näringslivet i Malmöhus län
efterlyses i motion A480 av Bo Nilsson m.fl. (s). Motionärerna
vill dessutom ha en mer regionalpolitiskt balanserad utveckling
av det statliga stödet till den industriella forskningen.
Lars-Erik Lövdén m.fl. (s) vill i motion A16 ha
infrastrukturella satsningar i Malmöhus län och ytterligare
åtgärder för att hålla arbetslösheten nere.
Utskottets överväganden
Utskottet konstaterar att regeringen nyligen har träffat en
överenskommelse med Danmark om en broförbindelse över Öresund.
Broförbindelsen kommer att innebära goda utvecklingsmöjligheter
för Skåneregionen.
Utskottet noterar också förslagen i
kompletteringspropositionen om satsningar på
arbetsmarknadspolitiska åtgärder för att motverka den stigande
arbetslösheten, och särskilt ungdomsarbetslösheten. Senare i vår
kommer utskottet att ta ställning till dessa förslag.
I proposition 1990/91:87 Näringspolitik för tillväxt föreslås
bl.a. för Malmöregionens del att högst 700 milj.kr. får
disponeras från den fond för infrastrukturinvesteringar på 5,5
miljarder kronor som nämns i regeringens finansplan. Medlen
kommer att få disponeras när klarhet vunnits om projektens
utformning.
Utöver vad sålunda antecknats vill utskottet anföra följande.
Länsstyrelserna i Kristianstads och Malmöhus län disponerar för
innevarande budgetår 6 resp. 5 milj.kr. för regionala
utvecklingsinsatser. Länsstyrelsen kan numera själv välja hur
den vill använda länsanslaget och är t.ex. oförhindrad att
avsätta medel för en sådan konsekvensanalys som några motionärer
efterlyser. Detsamma gäller motionsönskemål om åtgärdsprogram.
Vidare innebär den nu gällande ordningen att länsstyrelsen bör
samråda med länsstyrelsen i ett annat län i frågor av betydelse
för de båda länen. Inget hindrar heller att t.ex. två
länsstyrelser inrättar lämpligt samarbetsorgan när så bedöms
ändamålsenligt.
Vad angår det i motion A480 påtalade behovet om ökat statligt
stöd till industriell forskning vill utskottet erinra om
riksdagens beslut förra året med anledning av dels den
näringspolitiska propositionen (prop. 1989/90:89, NU30, rskr.
326), dels propositionen om forskning (prop. 1989/90:90, UbU25,
rskr. 328, NU40, rskr. 337). Besluten innebär betydande insatser
för att främja tekniskt forsknings- och utvecklingsarbete.
Mot bakgrund av vad sålunda anförts anser utskottet att
motionerna A16, A19, A418, A448, A477, A478, A480, A495 och
A498, i förekommande fall i berörda delar, inte bör föranleda
någon riksdagens åtgärd.
Beträffande motionskravet om en begränsning av byggandet i
västra Skåne hänvisar utskottet till att riksdagen på förslag
av utskottet avslog ett motsvarande yrkande förra året. Några
nya omständigheter som bör föranleda ett annat ställningstagande
har inte tillkommit. Motion A448 i nu behandlad del avstyrks
därför.
Sydöstra Sverige
I detta avsnitt behandlar utskottet motionsyrkanden som rör
Kronobergs, Kalmar, Blekinge och Gotlands län.
I motion A481 av Anders G Högmark m.fl. (m) framhålls
betydelsen av nationella satsningar i syfte att utveckla
sydostregionen enligt riktlinjerna för regionalpolitiken. Det är
en första rangens uppgift för den nationella politiken att ge
småföretagarverksamheten, som i regionen är sällsynt väl
utvecklad, goda utvecklingsbetingelser genom en framsynt och
långsiktig ekonomisk politik, betonar motionärerna.
Charlotte Branting (fp) framhåller i motion A475 betydelsen av
samverkan mellan Kronobergs, Kalmar och Blekinge län för att
sydostlandet skall kunna hävda sig i det ökade samspelet med
öststaterna och EG. För utvecklingen i Kronobergs län är det
av avgörande betydelse att en näringsvänlig politik förs.
Motionären anser det också viktigt för utvecklingen i länet om
något statligt verk eller någon myndighet lokaliserades dit.
Slutligen vill motionären ha vidgad högskoleutbildning i Växjö.
I motion A428 av Agne Hansson m.fl. (c) framhålls behovet av
regionalpolitiska medel för ett vidgat sydostsamarbete med
Europa och främst med Baltikum. Satsningar bör bl.a. göras på
forskning, produktutveckling, småföretagsamhet.
Framtidssatsningar i hela landet skulle ge ändrade och mer
rättvisa förutsättningar för sydöstra Sverige. En utlokalisering
av statlig verksamhet skulle innebära en kraftfull injektion för
länen.
Behovet av insatser för Kalmar län tas upp i motion A479
av Agne Hansson och Marianne Jönsson (båda c). I motionen
betonas nödvändigheten av en politik för regional balans.
Motionärerna vill ha ett femårigt investeringsprogram för
statliga investeringar.
Samma motionärer tar i motion A403 upp behovet av
arbetstillfällen och föreslår att i en första etapp 1 000
statliga arbetstillfällen lokaliseras till länet. I motion A435
av Ingrid Hasselström Nyvall (fp) föreslås att fler statliga
arbetstillfällen skall förläggas till Västerviks kommun.
Bertil Måbrink m.fl. (v) tar i motion A437 upp situationen i
Blekinge och vill ha åtgärder för att utveckla länet. Bl.a.
anser motionärerna att det behövs satsningar på utbyggnad av
högskolan, en datateknisk industri och havsbaserad
vindkraftsproduktion. Hans Gustafsson m.fl. (s) vill i motion
A460 ha åtgärder för att stärka sysselsättningen i länet.
I motionerna A450 av Annika Åhnberg m.fl. (v) och A482 av Ulla
Pettersson och Bengt Kronblad (båda s) krävs regionalpolitiska
insatser för Gotland. I den förra motionen framhålls
särskilt behovet av stöd till jordbruksinriktad turism, medan
det i motion A482 påtalas det bekymmersamma arbetsmarknadsläget
mot bakgrund av omställningen av jordbruket.
Utskottets överväganden
Flera motionärer framhåller regionens goda framtidsutsikter i
ett internationellt perspektiv. Utskottet anser att de
satsningar som görs inom regionalpolitiken men också inom andra
politikområden bör utgöra en bra grund för
utvecklingsmöjligheterna i sydöstra Sverige. Motionsyrkandena
kan därför i flera fall sägas ligga i linje med den förda
politiken.
Vid utskottets behandling av regionalpolitiken förra året
uttalade utskottet följande beträffande den ökning av
länsanslaget som utskottet föreslog:
Det belopp utskottet nu föreslår utöver vad regeringen har
förordat bör enligt utskottets mening i första hand användas för
en ökad medelstilldelning till länen i sydöstra Sverige och
andra län, i vilka de regionala förutsättningarna ändras vid
genomförandet av de i det föregående behandlade förslagen. Ett
mindre belopp av anslaget bör, såsom regeringen har föreslagit,
få avsättas för länsövergripande projekt.
För innevarande budgetår har Kronobergs, Kalmar, Blekinge och
Gotlands län tilldelats 11, 15, 22 resp. 17 milj.kr. för
regionala utvecklingsinsatser, en väsentlig höjning i
förhållande till föregående budgetår. Utskottet bedömer att
behovet av insatser kvarstår på denna nivå.
Länsstyrelserna kan som tidigare framhållits fritt använda
anslaget för glesbygdsinsatser och regional projektverksamhet.
Berörda länsstyrelser kan själva ta initiativ till sådan
samverkan som efterlyses i motion A475. Redan nu pågår samarbete
i en rad olika frågor.
Utskottet uttalade vidare vid föregående års behandling av
regionalpolitiken att regeringen på grund av Blekinges speciella
situation uppmärksamt bör följa utvecklingen där. Även denna
uppfattning kvarstår. Utskottet har erfarit att det finns en
framställning hos industridepartementet med begäran om temporär
inplacering av länets kommuner i stödområde.
Utskottet uttalade beträffande Gotland vid förra årets
behandling av regionalpolitiken att Gotlands läge är speciellt
och att dess näringsliv förutses genomgå strukturförändringar.
Mot bakgrund av dessa speciella förhållanden ansåg utskottet det
angeläget att länet blir väl tillgodosett med medel för
regionala utvecklings- och glesbygdsinsatser. Denna bedömning om
behovet av insatser kvarstår.
Vad gäller frågan om långsiktiga investeringsprogram för
statliga investeringar som efterlyses i motion A479 konstaterar
utskottet att sådana program görs fortlöpande. Som exempel kan
nämnas de långsiktiga investeringsplaner som nyligen har
utarbetats för de olika kommunikationsgrenarna och som
presenteras i proposition 1990/91:87 Näringspolitik för
tillväxt. De skall bl.a. ligga till grund för fördelningen av
resurser mellan olika regioner. Regionalpolitiska hänsyn tas vid
utarbetande av dessa planer.
Beträffande satsningar på högskolorna som efterlyses av några
motionärer kan utskottet peka på ovan redovisade satsningar på
högskoleområdet. Dessa innebär enligt
kompletteringspropositionen för högskolorna i Växjö, Kalmar,
Karlskrona/Ronneby och Gotland ytterligare 3,5, 2,7, 3,1 resp.
1,5 milj.kr.
Regeringen har som ovan sagts föreslagit ytterligare
satsningar inom arbetsmarknadspolitiken i
kompletteringspropositionen.
Vad slutligen gäller utlokalisering av statlig verksamhet och
principerna härför hänvisar utskottet till vad utskottet har
anfört därom i avsnittet om utlokalisering/decentralisering av
statlig verksamhet (s.26f.). Sydöstra Sverige anges därvid
som ett område som bör komma i fråga vid omlokalisering av
statlig verksamhet. En sådan åtgärd måste emellertid grundas på
noggranna överväganden i skilda hänseenden. De förslag om
omlokalisering av statlig verksamhet till sydöstra Sverige som
förs fram i motionerna A403 och A428 ger inte underlag för något
uttalande om omlokalisering till någon bestämd ort. Utskottet
anser sig inte heller kunna biträda förslaget i motion A435.
Mot bakgrund av vad sålunda anförts anser utskottet att
motionerna A403, A428, A435, A437, A450, A460, A475, A479, A481
och A482, i förekommande fall i aktuella delar, inte påkallar
någon riksdagens åtgärd.
Göteborgs och Bohus, Älvsborgs samt Skaraborgs län
I motion A474 av Elver Jonsson och Anders Castberger (båda fp)
betonas vikten av satsningar på bl.a. arbetsmarknaden,
näringslivet och högskolan. Även betydelsen av ett
kapacitetsstarkt flygsystem för fyrstadsregionen understryks. I
Älvsborgs län finns goda utvecklingsmöjligheter.
Förutsättningen är emellertid att satsningar görs på
infrastrukturen och att olika insatser för länet samordnas. Ett
svenskt medlemskap i EG får mycket stor betydelse för länet.
Marianne Andersson och Ingvar Karlsson (båda c) vill i motion
A499 ha insatser mot arbetslösheten i länet.
Lennart Brunander (c) pekar i motion A419 på behovet av ett
åtgärdspaket för Sjuhäradsbygden för att rädda tekoindustrin.
Sysselsättningen i andra branscher bör öka och insatser göras
för att få företag att etablera sig där. Lokalisering av statlig
verksamhet bör också ske. En del av postgirot kan lämpligen
lokaliseras till Borås, anser motionären. Ett åtgärdsprogram för
Sjuhäradsbygden efterlyser också Arne Kjörnsberg och Berndt
Ekholm (båda s) i motion A459.
Ingvar Johnsson m.fl. (s) vill i motion A411 ha insatser i
norra Älvsborgs län, bl.a. kraftiga arbetsmarknadspolitiska
satsningar.
I motion A466 av Sverre Palm m.fl. (s) framförs krav på
insatser i norra Bohuslän för att kompensera förlorad
industrisysselsättning.
Bengt Kindbom och Gunilla André (båda c) förordar i motion
A447 ett selektivt regionalpolitiskt stöd till Skaraborgs
län samt utlokalisering av statlig verksamhet dit.
Utskottets överväganden
För innevarande budgetår disponerar Göteborgs och Bohus län 13
milj.kr. för regionala utvecklingsinsatser, Älvsborgs län 17
milj.kr. och Skaraborgs län 9 milj.kr. Tre kommuner i Älvsborgs
län är inplacerade i stödområde.
De frågor som aktualiserats i flera av motionerna ligger inom
ramen för länsmyndigheternas ordinarie verksamhet vad gäller
planering och genomförande av olika åtgärder. Därtill kommer att
utvecklingsförutsättningarna i södra Sverige kan förbättras
genom utvecklingen i Europa. Vad gäller utvecklingen i norra
Bohuslän har industriministern i ett frågesvar den 4 december
1990 framhållit att industridepartementet noga följer
utvecklingen i Strömstad. Han förklarade sig beredd att föreslå
regeringen att välvilligt pröva frågor om stöd till större
angelägna projekt som medför sysselsättningsökning.
Vad gäller frågan om satsning på utbildningsområdet vill
utskottet peka på att regeringen i mars i år föreskrivit att STU
efter beslut av regeringen disponerar 1,5 milj.kr. för
tillfällig förstärkning av forsknings- och utvecklingsverksamhet
inom främst det tekniska området vid högskolan i Borås. Dessutom
finns som ovan nämnts förslag om ytterligare satsningar på
högskoleområdet. Det innebär att högskolan i Borås får
ytterligare 2,6 milj.kr. enligt förslagen i
kompletteringspropositionen.
I proposition 1990/91:87 Näringspolitik för tillväxt har
regeringen bl.a. lämnat förslag till satsningar och
vidareutveckling av kommunikationer och annan infrastruktur. I
flera utskott pågår för närvarande beredningen av förslagen.
Älvsborgs län har utlovats 23 milj.kr. extra för olika
arbetsmarknadsinsatser i länet. Den regionala utvecklingsfonden
föreslås dessutom i samarbete med SIND få disponera mellan 10
och 15 milj.kr. av de industripolitiska medlen för
tekoindustrin. Till detta kommer att regeringen i dagarna har
beviljat ytterligare 10 milj.kr. för förstärkning av
länsanslaget.
Utskottet vill också peka på de tidigare i framställningen
omnämnda satsningarna på arbetsmarknadspolitiska åtgärder som
kompletteringspropositionen innehåller.
Vad gäller yrkandena om omlokalisering av statlig verksamhet
till Sjuhäradsbygden och till Skaraborgs län har utskottet
tidigare redogjort för sin principiella ställning. Motionerna
ger inte underlag för något ställningstagande därutöver.
Utskottet kan inte heller biträda yrkandet i motion A447 om
att regionalpolitiskt stöd skall utgå i särskild ordning till
Skaraborgs län.
Utskottet anser med det anförda att motionerna A411, A419,
A447, A459, A466, A474 och A499, i förekommande fall i berörda
delar, inte påkallar någon åtgärd från riksdagens sida.
Södermanlands och Stockholms län
I motion A432 av Larz Johansson (c) framhålls behovet av
regionalpolitiska insatser i Södermanlands län. Satsningar
bör ske bl.a. på kommunikationerna och utbildningsområdet.
Motionären uttrycker också stark oro för den ökning i antalet
varsel som kunnat iakttas. Liknande synpunkter förs fram av Olle
Svensson m.fl. (s) i motion A413.
Olof Johansson m.fl. (c) betonar i motion A500 betydelsen av
en lugn utvecklingstakt för Stockholmsregionen. Stockholm
mår bäst av en politik som medverkar till att hela Sverige skall
leva. Befolkningstillväxten skall vara dämpad, anser
motionärerna. För att bevara allt det som är bra i regionen
behövs en aktiv regionalpolitik för hela landet.
I motion A497 av Charlotte Cederschiöld m.fl. (m) framförs
krav på insatser som innebär att ett vidgat Mälardalssamarbete
prioriteras. Om Mälardalen kunde fungera som en gemensam
bostads-, arbets- och utbildningsregion skulle den ha mycket
goda förutsättningar att spela en avgörande roll i det nya
Europa.
Ylva Annerstedt m.fl. (fp) anser i motion A504 att farhågor
för obalans på arbetsmarknaden är obefogade. Det är bara inom
vissa högspecialiserade områden som tillverkningsindustrin kan
konkurrera om arbetskraften i regionen. Det finns därför ingen
anledning att försöka hålla kvar sådan industri. Följden skulle
bli att andra regioner berövades arbetstillfällen. Enligt
motionärerna är en väl utvecklad huvudstadsregion en
förutsättning för att Stockholm skall kunna hävda sig i
konkurrensen med övriga storstäder.
I motion A422 av Anita Johansson m.fl (s) anser motionärerna
däremot att åtgärder bör vidtas för att tillgodose behovet av
tillverkningsindustri i Stockholmsområdet, eftersom antalet
arbetsplatser nu minskar.
Utskottets överväganden
Södermanlands län har innevarande budgetår tilldelats 9 och
Stockholms län 8 milj.kr. för regionalpolitiska
utvecklingsinsatser.
Det ankommer i första hand på länsstyrelsen att bedöma behovet
av de regionalpolitiska insatser som motionärerna efterlyser.
Beträffande sysselsättningssituationen i Södermanlands län
som motionärerna berör får utskottet hänvisa till regeringens
förslag om satsningar på arbetsmarknadspolitiska åtgärder i
kompletteringspropositionen.
Utskottet vill därutöver peka på att högskolan i
Eskilstuna/Västerås enligt det tidigare omnämnda förslaget om
utbyggnad av högskoleutbildningen får ytterligare 5,1 milj.kr.
De olika högskolorna i Stockholm får sammanlagt ca 28
milj.kr. av de medel som föreslås utgå till
högskoleutbildningen.
Utskottet har tidigare (1989/90:AU13) uttalat sig om de
negativa konsekvenserna av en för stark expansion i storstäderna
och framhållit att ansträngningar måste göras för att förhindra
en alltför snabb och ohämmad tillväxt. Ett aktivt arbete bedrivs
av regeringen i syfte att avlänka verksamheter från
Stockholmsområdet inom service- och tjänstesektorn. Detta dämpar
utvecklingstakten och skapar samtidigt sysselsättning i
sysselsättningssvaga regioner.
Beträffande kravet på åtgärder för att behålla
tillverkningsindustrin konstaterar utskottet att det är en
allmän tendens att sysselsättningen inom tillverkningsindustrin
minskar i landet. Sysselsättningsökningen i Stockholmsområdet
har emellertid under hela 1980-talet ökat kraftigt framför allt
inom service- och tjänstesektorn. Som nyss sagts pågår arbete
med att avlänka sådan verksamhet från Stockholm.
Vad gäller kravet om ett särskilt uttalande till förmån för
Mälarregionen vill utskottet peka på att inget hindrar länen
runt Mälaren att ta initiativ till ett samarbete över
länsgränserna. Något särskilt uttalande i detta avseende är
därför inte erforderligt.
Utskottet vill slutligen hänvisa till vad tidigare anförts om
beredningen av regeringens förslag i proposition 1990/91:87
Näringspolitik och tillväxt.
Med det anförda anser utskottet att motionerna A413, A422,
A432, A497, A500 och A504 i berörd del inte påkallar någon
riksdagens åtgärd.
Bergslagslänen
Under denna rubrik behandlar utskottet motionsyrkanden som rör
Värmlands, Örebro, Västmanlands, Kopparbergs och Gävleborgs län.
Värmlands län
Gullan Lindblad och Göthe Knutson (båda m) anser i motion A451
att utvecklingen på arbetsmarknaden i länet måste följas noga
och åtgärder vid behov sättas in.
I motion A458 av Isa Halvarsson (fp) föreslås satsningar på
bl.a. infrastruktur, småföretagsamhet, expansion av hantverket,
forskning, utbildning och turism. Länet befinner sig i en
situation som motionären beskriver som "alarmerande".
Även Kjell Ericsson (c) vill i motion A490 ha satsningar på
infrastruktur, forskning och utbildning. Det är viktigt med
framtidsinriktade satsningar som ger näringslivet framtidstro,
anser motionären.
Björn Samuelson (v) begär i motion A462 ett samlat
åtgärdspaket för Värmland med åtgärder liknande dem som
vidtagits för bl.a. Norrlands inland. Samme motionär yrkar i
motion A18 att en särskild delegation tillsätts för att utarbeta
ett Värmlandspaket.
I motion A454 av Magnus Persson m.fl. (s) begärs satsningar av
samma slag som de som återfinns i motionerna A458 och A490.
Motionärerna pekar på att försämringarna av
finansieringsmöjligheterna innebär hinder för satsningar på
förnyelse och utveckling. Dessa frågor måste följas noga så att
en förbättring av villkoren för lokaliseringsstödet kan
genomföras i tid, framhåller motionärerna.
Utskottets överväganden
Värmlands län har innevarande budgetår tilldelats 75 milj.kr.
för regionala utvecklingsinsatser. Nio kommuner är inplacerade i
stödområde. Ytterligare två kommuner är tillfälligt inplacerade.
Vid förra årets behandling av regionalpolitiken beslöt
riksdagen på förslag av utskottet att Årjäng, Säffle och Sunne
alltjämt skulle ingå i det permanenta stödområdet liksom för
övrigt större delen av länet i övrigt. Av detta
ställningstagande framgår att riksdagen är av den uppfattningen
att det behövs långsiktiga insatser i länet.
Vad gäller önskemål om åtgärdsprogram vill utskottet erinra om
länsstyrelsernas ansvar att främja utvecklingen i länet och
särskilt den regionala utvecklingen. Inom länsstyrelsens
ansvarsområde ligger att samordna sådana regionalpolitiska
insatser som bedöms angelägna utan att det krävs något initiativ
från statsmakternas sida. Med förra årets regionalpolitiska
beslut fick länsstyrelserna ökade befogenheter att använda
länsanslaget för glesbygdsinsatser, regional projektverksamhet
och i förekommande fall lokaliserings- och utvecklingsbidrag.
Vad härefter gäller förslagen om satsningar på forskning och
utbildning konstaterar utskottet att av de 35 milj.kr. som
avsattes i förra årets regionalpolitiska beslut för att
förstärka forskning och utveckling vid de mindre högskolorna
fick högskolan i Karlstad 4,5 milj.kr. Av de medel, 30 milj.kr.,
som står till förfogande till de mindre och medelstora
högskolorna för forskningsstödjande åtgärder har högskolan i
Karlstad tilldelats 4,7 milj.kr. Dessutom får -- enligt det
förslag som tidigare redogjorts för angående utbyggnaden av
högskoleutbildningen -- högskolan i Karlstad ytterligare 3,7
milj.kr.
Även i detta avsnitt hänvisas till vad som i den tidigare
framställningen har sagts om den pågående beredningen av
proposition 1990/91:87 Näringspolitik för tillväxt.
Utskottet vill slutligen peka på att ytterligare
arbetsmarknadspolitiska åtgärder föreslås i
kompletteringspropositionen för att möta den stigande
arbetslösheten.
Med det anförda bör motionerna A18, A451, A454, A458, A462 och
A490, i förekommande fall i behandlade delar, inte föranleda
någon riksdagens åtgärd.
Örebro län
I motion A503 av Gudrun Norberg och Lars Ernestam (båda fp)
pekar motionärerna på det bekymmersamma sysselsättningsläget på
flera håll i Örebro län och framhåller därvid Karlskoga- och
Hälleforsregionerna som särskilt utsatta. Det är därför
nödvändigt att undersöka alla möjligheter till etableringar och
stimulansstöd till dessa orter. Motionärerna framhåller vikten
av satsningar på infrastrukturen för att näringslivet skall
kunna utvecklas. Ett strategiskt mål för utvecklingen i
Mellansverige är att skapa tillväxtalternativ i Örebroregionen.
Även Karl-Erik Persson (v) uttrycker i motion A436 stor oro
för sysselsättningen i länet och framför synpunkter på behovet
av konkret politik för att möta strukturproblemen i länet. Den
allmänna politik som regeringen fört har inneburit eftergifter
mot storkapitalets strukturplaner, anser motionären.
Ulla Berg m.fl. (s) tar i motionerna A20 och A423 särskilt upp
situationen i Hällefors, där neddragningen inom Ovako Steel
kommer att innebära att drygt 10% av industrijobben
försvinner. Totalt räknar man med en arbetslöshet på 15% under
andra halvåret 1991. Utbildning behövs för dem som blir
arbetslösa och utbildning behövs för att skapa ett framtida
näringsliv, framhåller motionärerna, som vill utnyttja
tillgängliga resurser vid Bergsskolan i Filipstad och Metec i
Hällefors för denna utbildning.
Helge Hagberg och Ulla Berg (båda s) vill i motion A440 ha
erforderliga resurser till CESAM (centrum för samhällsarbete och
mobilisering) i Örebro som bedriver metodutveckling, forskning
och utbildning inom området lokalt utvecklingsarbete.
I motion A416 föreslår Rosa-Lill Wåhlstedt m.fl. (s) att
ytterligare statliga stödåtgärder beslutas för att utveckla
arbetsmarknaden i Karlskoga. Motionärerna vill dels att
Karlskoga skall kunna få sysselsättningsbidrag, dels att
undantag medges från regeln att stöd till kommunala
industrilokaler inte får lämnas i orter med mer än 10 000
invånare.
Utskottets överväganden
För innevarande budgetår har 30 milj.kr. avsatts för
regionalpolitiska utvecklingsåtgärder i Örebro län.
Två kommuner är inplacerade i stödområde. Ytterligare två
kommuner är tillfälligt inplacerade, den ena av dessa är
Karlskoga. Utskottet kan dessutom notera att regeringen i maj
1990 anslog 30 milj.kr. till främst Karlskoga kommun för
intensifierade insatser.
Utskottet vill erinra om sin tidigare uttalade mening att det
i första hand ankommer på länsmyndigheterna att ta initiativ för
att främja den regionala utvecklingen i länen. För situationen i
Örebro län har länsmyndigheterna gjort bedömningen att det i
rådande sysselsättningsläge i flera av länets kommuner, utöver
vad myndigheterna kan bistå med, behövs ytterligare satsningar
från statens sida. Länsstyrelsen har därför enligt vad utskottet
erfarit gått in till regeringen med begäran om särskilda
regionalpolitiska satsningar.
Vad gäller förslaget i motion A416 får utskottet anföra
följande. Nuvarande stödsystem fastställdes av riksdagen för
mindre än ett år sedan. Det finns enligt utskottet inte skäl att
nu ändra dessa regler.
Frågan om resurser till CESAM bör enligt utskottets mening i
första hand ankomma på resp. högskola att avgöra.
Även beträffande Örebro län och sysselsättningssvårigheterna
där vill utskottet peka på de förslag till ytterligare
arbetsmarknadspolitiska åtgärder som utskottet får ta ställning
till i samband med behandlingen av kompletteringspropositionen.
Högskolan i Örebro får ytterligare 4,2 milj.kr. enligt det
förslag som utskottet tidigare redogjort för.
Slutligen vill utskottet upplysa om att det finns en
framställning hos regeringen om stöd till teknisk fortbildning
och vidareutbildning i Bergslagen.
Med det anförda anser utskottet att motionerna A20, A416,
A423, A436, A440 och A503, i förekommande fall i aktuella delar,
inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.
Västmanlands län
I motion A469 av Birger Andersson (c) efterlyses
utvecklingsåtgärder i länet med satsningar på breddning av
sysselsättningsmöjligheterna, bättre kommunikationer och
insatser för högskolan. Utlokalisering av statlig verksamhet bör
också ske till länet.
Jan-Olof Ragnarsson (v) vill i motion A461 ha ett
utvecklingsprogram för länet som bl.a. skall innehålla
satsningar på en etanolfabrik i Köping, på kommunikationer,
utbildning och arbetsmarknad för kvinnor. Motionären anser
vidare att fler tjänsteföretag, t.ex. postgirot, skall kunna
utlokaliseras.
Utskottets överväganden
Tre kommuner ingår i permanent stödområde.
Länet har för innevarande budgetår tilldelats 20 milj.kr. för
regionala utvecklingsinsatser.
Som utskottet vid upprepade tillfällen tidigare i denna
framställning har anfört ankommer det i första hand på
länsmyndigheterna att ta ställning till åtgärder som behöver
vidtas inom länet. Länsstyrelserna kan i ökad utsträckning fritt
använda länsanslaget för glesbygdsinsatser, regional
projektverksamhet och i förekommande fall lokaliserings- och
utvecklingsbidrag.
Beträffande högskolan i Eskilstuna/Västerås hänvisar utskottet
till vad som anförts om satsningen på denna högskola under
avsnittet om åtgärder för Södermanland.
Utskottet vill också hänvisa till vad som i den tidigare
framställningen anförts om den pågående beredningen av
proposition 1990/91:87 Näringspolitik för tillväxt.
Vad slutligen angår om- eller utlokalisering av statlig
verksamhet har utskottet tidigare i framställningen uttalat sin
principiella uppfattning i denna fråga.
Motionerna A461 och A469 bör mot bakgrund av vad utskottet
anfört inte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Kopparbergs län
Ove Karlsson m.fl. (s) uppger i motion A421 att länet har haft
en positiv utveckling men att det nu märks en avmattning. Det
behövs därför bl.a. insatser på arbetsmarknadsområdet,
satsningar på mindre företag och extra satsningar på de
regionala högskolornas utbyggnad för att möta en väntad
konjunkturnedgång och strukturförändring inom länet.
Utskottets överväganden
Länet har för innevarande budgetår tilldelats 70 milj.kr. för
regionala utvecklingsinsatser. Fem kommuner och delar av en
sjätte är inplacerade i stödområde.
Det ankommer i första hand på länsstyrelsen att bedöma frågan
om utvecklingsåtgärder för länet. Länsstyrelsen har medel till
sitt förfogande och kan fritt använda anslaget för olika
insatser.
Härutöver vill utskottet peka på dels den beredning som pågår
om förslagen i proposition 1990/91:87 Näringspolitik för
tillväxt, dels förslagen i kompletteringspropositionen
beträffande arbetsmarknadsområdet och dels förslagen på
utbildningsområdet, som tidigare redogjorts för.
Motion A421 bör därmed inte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Gävleborgs län
I motion A452 av Rolf Dahlberg (m) föreslås insatser inom
bl.a. arbetsmarknads-, kommunikations- och utbildningsområdena.
Länet har den näst högsta arbetslösheten i landet, framhåller
motionären.
Hans Lindblad (fp) understryker i motion A487 betydelsen av
den ekonomiska politiken, energipolitiken och den svenska
EG-politiken för länets exportindustri. Utsikterna för industrin
har enligt motionären förbättrats genom skattereformen, beslutet
att inte snabbavveckla kärnkraften och beslutet att ansöka om
inträde i EG.
I motion A494 av Gunnar Björk och Karin Starrin (båda c)
efterlyses en bättre infrastruktur med satsningar på bl.a.
utbildning och kommunikationer. En gymnasieutbildning för
lokalvårdare bör införas i någon av kommunerna. En utveckling av
näringslivsstrukturen är också nödvändig, anser motionärerna.
Bertil Måbrink (v) vill i motion A420 ha ett åtgärdsprogram
för länet. Nio grundkrav bör vara utgångspunkten för en offensiv
och utvecklande näringspolitik. Några av dessa grundkrav är
satsningar på ny teknik samt rättvis och lika fördelning av
statliga insatser, såsom investeringar, statsbidrag, utbildning
och kommunikationer ävensom decentralisering av statliga verk.
I motion A426 av Axel Andersson m.fl. (s) pekar motionärerna
på framgångsrika projekt och anser att det krävs
arbetsmarknadspolitiska insatser för att kunna förverkliga
förslag, som kommit fram genom projektverksamheten.
Utskottets överväganden
Gävleborgs län har innevarande budgetår tilldelats 70 milj.kr.
för regionala utvecklingsinsatser. Två kommuner är inplacerade i
stödområde och ytterligare två är tillfälligt inplacerade.
Åtgärdsprogram av det slag som några av motionärerna
efterlyser kan, som utskottet tidigare i framställningen har
uttalat, komma till stånd utan något initiativ från
statsmakternas sida. Det är länsstyrelsens ansvar att samordna
regionalpolitiska insatser av detta slag.
Som utskottet tidigare har berört är emellertid politiken på
andra områden av stor betydelse för att uppnå regional balans.
De satsningar som nu föreslås på olika politikområden i
proposition 1990/91:87 Näringspolitik för tillväxt och som för
närvarande bereds i flera utskott är därför ytterst viktiga i
strävandena att åstadkomma regional balans. Även förslagen om
satsningar på arbetsmarknads- och utbildningspolitiken får stor
betydelse i detta hänseende. Högskolan i Gävle/Sandviken får 3,2
milj.kr. enligt förslagen inom högskoleområdet för vilka
utskottet tidigare redogjort.
Vad slutligen angår yrkandet i motion A494 om införandet av en
gymnasieutbildning för lokalvårdare ankommer det numera på
kommunerna själva att besluta i sådana ärenden.
Med det anförda anser utskottet att motionerna A420, A426,
A452, A487 och A494, i förekommande fall i berörda delar, inte
bör föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.
Norra Sverige
Under denna rubrik behandlar utskottet motionsyrkanden som rör
Västernorrlands och Norrbottens län.
Västernorrlands län
I motion A412 av Sigge Godin (fp) framhålls länets beroende av
den starkt exportinriktade och tunga basindustrin. Samtidigt
konstateras att det finns tydliga indikationer på försämrad
konkurrenskraft. Insatser för länet bör därför ges en inriktning
mot bl.a. långsiktig strukturuppbyggnad och teknikförnyelse.
Även infrastruktursatsningar måste göras inom framför allt
transport- och kommunikationssektorn.
Martin Olsson och Görel Thurdin (båda c) framhåller i motion
A488 nödvändigheten av samlade insatser för Västernorrland för
att länet skall få en utveckling likvärdig landet i övrigt. Här
nämns bl.a. satsningar på infrastrukturen, främst
kommunikationer och utbildning. Lokalisering av statlig
verksamhet skulle kompensera länet för bortfall i
sysselsättningen.
Bo Holmberg m.fl. (s) vill i motion A433 ha satsningar på
kommunikationer, forskning och utveckling samt kultur för att få
en bättre regional utveckling i länet. I motion 442 av Bo
Holmberg m.fl. (s) framhålls dessutom att Härnösand är en bland
de få residensstäder som inte fått del av statlig
utlokalisering. Som exempel på lämpliga utlokaliseringsobjekt
nämns SIPU och delar av riksförsäkringsverket.
Utskottets överväganden
För innevarande budgetår har Västernorrlands län tilldelats
115 milj.kr. för regionala utvecklingsinsatser. Fyra kommuner är
inplacerade i stödområde. Ytterligare två kommuner är
tillfälligt inplacerade.
Utskottet vill här erinra om riksdagens tillkännagivande förra
året vid behandlingen av motioner beträffande kommundelarna
Ramsele och Junsele. Utskottet ansåg att det var rimligt att
regeringen, som en konsekvens av den ändrade
stödområdesindelningen, borde göra en välvillig bedömning av
ansökningar om företagsstöd från kommundelarna Ramsele och
Junsele vid angelägna projekt så att högre stödprocent beviljas
än vad som normalt gäller i stödområde 2. Därutöver uttalade
utskottet att det kan finnas behov av intensifierade insatser
för glesbygdsutveckling i området. Detta bör beaktas vid
fördelning av länsanslaget.
Denna bedömning om behovet av insatser kvarstår enligt
utskottets mening.
Via länsanslaget har länsstyrelsen stor frihet att arbeta med
de utvecklingsprojekt som bedöms lämpliga. Länsstyrelsen har
nyligen presenterat ett samlat program för insatser i länet. I
regeringskansliet pågår beredningsarbetet av detta program i
syfte att få underlag för bedömningen av om ytterligare medel
skall tillföras länet.
I den tidigare omnämnda propositionen om näringspolitik för
tillväxt lämnas förslag till åtgärder inom kommunikations- och
utbildningsområdena. Satsningar på arbetsmarknadspolitiska
åtgärder för att hejda den ökande arbetslösheten finns som ovan
nämnts i kompletteringspropositionen liksom ytterligare
satsningar på utbildningsområdet. För högskolan i
Sundsvall/Härnösand innebär det en resursförstärkning med 3,2
milj.kr.
Vad slutligen angår frågan om lokalisering av statlig
verksamhet till länet konstaterar utskottet att en enhet av det
nya skolverket föreslås ligga i Härnösand.
Med det anförda anser utskottet att motionerna A412, A433,
A442 och A488 i förekommande fall inte bör påkalla någon
riksdagens åtgärd.
Norrbottens län
I motion A406 anser Per-Ola Eriksson och Britta Bjelle (c, fp)
att åtgärder bör vidtas för att skapa alternativ till
gruvverksamheten i Arjeplogs kommun. De föreslår att regeringen
tillsätter en särskild Arjeplogdelegation. Den föreslagna
delegationen skall ha till uppgift att framlägga förslag till
sysselsättningsskapande åtgärder i Arjeplog. Delegationen bör
även få till uppgift att förhandla med större svenska
industriföretag om lokalisering av statliga arbetstillfällen
till Arjeplog. Förutsättningarna för utlokalisering av statliga
administrativa tjänster bör undersökas. Även Bruno Poromaa och
Leif Marklund (båda s) i motion A408 samt Bengt Hurtig (v) i
motion A501 vill ha ett utvecklingsprogram för Arjeplog.
Bruno Poromaa m.fl. (s) anser i motion A429 att nordöstra
Norrbotten bör ges högsta prioritet vid fördelning av ordinarie
arbetsmarknads- och regionalpolitiska medel. Samme motionär vill
i motion A431 ha åtgärder för att stimulera utvecklingen på
Nordkalotten och föreslår att området blir ett försöksområde för
en friare handels- och exportadministration.
I motion A468 begär Åke Selberg m.fl. (s) ett åtgärdspaket för
Råne älvdal. Utvecklingsinsatser föreslås för bl.a.
småföretagande i allmänhet, jord- och skogsbruk, fiske och
turism. De investeringar som behövs kräver stora ekonomiska
åtaganden, som kommunerna inte ensamma kan klara av. Samhället
måste här bidra med resurser.
Utskottets överväganden
För innevarande budgetår har Norrbottens län tilldelats 145
milj.kr. för regionala utvecklingsinsatser. Tio kommuner är
inplacerade i stödområde 1. En kommun och två kommundelar är
inplacerade i stödområde 2.
Utskottet vill här erinra om riksdagens tillkännagivande förra
året vid behandlingen av motioner beträffande Älvsbyn. Utskottet
ansåg att det var rimligt att regeringen, som en konsekvens av
den ändrade stödområdesindelningen, borde göra en välvillig
bedömning av ansökningar om företagsstöd från Älvsbyn vid
angelägna projekt så att högre stödprocent beviljas än vad som
normalt gäller i stödområde 2. Vid fördelning av de
infrastrukturmedel om 130 milj.kr. som anslogs till
kompletterande insatser i bl.a. stödområde 2 borde enligt
utskottets mening Älvsbyns kommun beaktas särskilt.
Denna bedömning om behovet av insatser kvarstår enligt
utskottets mening.
Utöver de medel som sålunda anvisats har nyligen ytterligare
åtgärder vidtagits för att förbättra förutsättningarna för att
bo och arbeta i Norrbotten.
Beträffande Arjeplogs kommun har regeringen utlovat att
avsätta 100 milj.kr. under en femårsperiod. I dagarna har
regeringen beslutat att dels tillföra länsstyrelsen 20 milj.kr.
för det första året för insatser i Arjeplog, dels tillsatt en
särskild arbetsgrupp som skall ta initiativ till och samordna de
insatser som behöver göras.
Frågan om lokalisering av statlig verksamhet till området
behandlades av utskottet förra året. Utskottet erinrade därvid
om en rad av lokaliseringar som under det senaste året gjorts
till Norrbotten (1989/90:AU13, s. 225).
I samband med behandlingen av regionalpolitiken förra året
beslöt riksdagen att ställa 330 milj.kr. till förfogande för
särskilda infrastrukturåtgärder. 200 milj.kr. av dessa medel
avser stödområde 1. Resterande 130 milj.kr. disponeras av
regeringen och avser kompletterande medel för bl.a. stödområde 1
och insatser i stödområde 2. Länsstyrelserna i Norrbottens,
Västerbottens och Jämtlands län har beträffande anslaget på 200
milj.kr. tillsammans utarbetat förslag till hur medlen skall
användas. Förslagen innehåller satsningar på utbildning,
forskning och utveckling, näringslivsutveckling,
kommunikationer, turism, kultur och service. Samverkan kommer
att ske med kommunerna, näringslivet och olika myndigheter. Det
betyder att de samlade insatserna blir betydligt större än de
200 milj.kr. som avsatts. Regeringen har i dagarna fattat beslut
om att ställa 180 milj.kr. till länsstyrelsernas disposition för
genomförande av förslagen. 20 milj.kr. skall delas ut senare.
Utöver vad ovan noterats om insatser i Norrbotten vill
utskottet erinra om att nordöstra Norrbotten ingår i stödområde
1 och därmed tillhör den region som är högst prioriterad när det
gäller regionalpolitiska insatser. Beträffande insatser för
såväl östra Norrbotten som Råne älvdal ankommer det på
länsmyndigheterna att bedöma vilka medel som bör avsättas.
Vad angår utvecklingen på Nordkalotten hänvisar utskottet till
att det inom Nordiska ministerrådet finns en Nordkalottkommitté
som arbetar bl.a. med de frågor som tas upp i motion A431.
Utskottet vill slutligen peka på förslagen i
tillväxtpropositionen som nu bereds i riksdagen samt i
kompletteringspropositionen som innehåller förslag på
ytterligare åtgärder inom det arbetsmarknadspolitiska området.
Med det anförda bör motionerna A406, A408, A429, A431, A468
och A501, i förekommande fall i berörda delar, inte föranleda
någon riksdagens åtgärd.
2. beträffande allmänna principer för omlokalisering av
statlig verksamhet
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:A404, 1990/91:A467,
1990/91:A479 yrkande 8 och 1990/91:A491 yrkande 8,
res. 5 (c, mp)
3. beträffande decentralisering och minskning av statliga
myndigheter
att riksdagen avslår motion 1990/91:A491 yrkande 7,
res. 6 (c, mp)
4. beträffande utlokalisering av statlig verksamhet från
Stockholm
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:A424 och
1990/91:A425,
Företagsstöd
5. beträffande vidgning av begreppet stödberättigad
verksamhet
att riksdagen godkänner de i proposition 1990/91:87
föreslagna riktlinjerna för regionalpolitiskt företagsstöd till
vissa ideella organisationer och intresseorganisationer,
7. beträffande investeringsbidrag
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:A438, 1990/91:A439
och 1990/91:A453,
8. beträffande branschmässig avgränsning av nedsättningen av
socialavgifter
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:A446 yrkande 1,
1990/91:A451 yrkande 1, 1990/91:A463 yrkande 2, 1990/91:A491
yrkande 18, 1990/91:A492 yrkande 2 och 1990/91:A496 yrkande 3,
res. 8 (m, fp, c)
9. beträffande avgiftsnedsättningen och EG-samarbetet
att riksdagen avslår motion 1990/91:A471 yrkande 1,
res. 9 (mp)
10. beträffande utredning om kostnader för
telekommunikation
att riksdagen avslår motion 1990/91:A17 yrkande 3,
res. 10 (mp)
11. beträffande avskrivning på studielån m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:A479 yrkande 10 och
1990/91:A491 yrkande 13,
res. 11 (c)
12. beträffande regionalpolitiska medel till
underleverantörer
att riksdagen avslår motion 1990/91:A22,
res. 12 (v)
13. beträffande beloppsgränsen för länsstyrelsernas
beslutsrätt
att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:A491 yrkande
22 i motsvarande del och 1990/91:A496 yrkande 6 godkänner vad
som förordats i budgetpropositionen om länsstyrelsens
beslutanderätt i ärenden om lokaliseringsbidrag,
res. 13 (fp, c)
14. beträffande förhöjt lokaliseringsbidrag
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:A463 yrkande 4 och
1990/91:A496 yrkande 5,
res. 14 (fp)
Stödområdesindelningen
15. beträffande översyn av stödområdesindelningen
att riksdagen avslår motion 1990/91:A496 yrkande 8,
res. 15 (fp, c)
16. beträffande begreppet resursområde
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:A479 yrkande 4 och
1990/91:A491 yrkande 5,
res. 16 (c)
17. beträffande resursområdesindelningen
att riksdagen avslår motion 1990/91:A479 yrkande 3,
18. beträffande inplacering i resursområde C (stödområde 2)
av kommunerna Högsby, Torsås, Hultsfred, Mönsterås, Emmaboda,
Nybro, Oskarshamn, Västervik, Vimmerby, Borgholm och Mörbylånga
(utom församlingarna Glömminge, Algutsrum och Torslunda)
att riksdagen avslår motion 1990/91:A479 yrkande 5,
19. beträffande inplacering i stödområde 2 av Gotland
att riksdagen avslår motion 1990/91:A502 yrkande 2,
20. beträffande inplacering i stödområde 2 av Hallstahammars
kommun
att riksdagen avslår motion 1990/91:A401,
res. 17 (c) delvis
21. beträffande inplacering i stödområde av Hallstahammars
kommun
att riksdagen avslår motion 1990/91:A484,
22. beträffande inplacering i stödområde 1 av Hällefors
kommun
att riksdagen avslår motion 1990/91:A423 yrkande 1,
23. beträffande inplacering i stödområde 2 av Hedemora
kommun
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:A417 och
1990/91:A441,
res. 17 (c) delvis
24. beträffande inplacering i stödområde 1 av Ånge kommun
att riksdagen avslår motion 1990/91:A412 yrkande 3,
25. beträffande inplacering i stödområde 1 av Torsby kommun
(övre delen)
att riksdagen avslår motion 1990/91:A491 yrkande 6 i
motsvarande del,
res. 17 (c) delvis
26. beträffande inplacering i stödområde 1 av Örnsköldsviks
kommun (Solbergs kyrkobokföringsdistrikt)
att riksdagen avslår motion 1990/91:A491 yrkande 6 i
motsvarande del,
res. 17 (c) delvis
27. beträffande inplacering i stödområde 1 av Sollefteå
kommun (Ramsele, Edsele, Ådalslidens och Junsele församlingar)
att riksdagen avslår motion 1990/91:A491 yrkande 6 i
motsvarande del,
res. 17 (c) delvis
28. beträffande inplacering i stödområde 1 av hela Jämtland
(med undantag av Östersunds tätort)
att riksdagen avslår motion 1990/91:A470,
29. beträffande inplacering i stödområde 1 av Östersunds
kommun (Häggenås och Näs församlingar)
att riksdagen avslår motion 1990/91:A446 yrkande 5,
30. beträffande inplacering i stödområde 1 av hela Krokoms
kommun
att riksdagen avslår motion 1990/91:A446 yrkande 4,
31. beträffande inplacering i stödområde 1 av Åre kommun
att riksdagen avslår motion 1990/91:A446 yrkande 3,
32. beträffande inplacering i stödområde 1 av Bräcke
kommun
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:A445, 1990/91:A446
yrkande 2, 1990/91:A456 och 1990/91:A491 yrkande 6 i motsvarande
del,
res. 17 (c) delvis
33. beträffande inplacering i stödområde 1 av Bjurholm,
Lycksele, Norsjö och Vindelns kommuner samt Skellefteå kommun
(Fällfors, Jörn och Kalvträsk)
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:A463 yrkande 3 och
1990/91:A491 yrkande 6 i motsvarande del,
res. 17 (c) delvis
34. beträffande inplacering i stödområde 1 av Piteå kommun
(Markbygdens kyrkobokföringsdistrikt)
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:A405 i motsvarande
del, 1990/91:A491 yrkande 6 i motsvarande del och 1990/91:A501
yrkande 1 i motsvarande del,
res. 17 (c) delvis
res. 18 (v) delvis
35. beträffande inplacering i stödområde 1 av Bodens kommun
(Edefors, Gunnarsbyn)
att riksdagen avslår motion 1990/91:A501 yrkande 1 i
motsvarande del,
res. 18 (v) delvis
36. beträffande inplacering i stödområde 1 av Älvsbyns
kommun
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:A405 i motsvarande
del, 1990/91:A407, 1990/91:A491 yrkande 6 i motsvarande del och
1990/91:A501 yrkande 1 i motsvarande del,
res. 17 (c) delvis
res. 18 (v) delvis
Utvecklingsinsatser i glesbygd och på landsbygd
37. beträffande högsta belopp för avskrivningslån och bidrag
till uthyrningsstugor
att riksdagen avslår motion 1990/91:A491 yrkande 16,
res. 19 (c)
38. beträffande högsta belopp för bidrag till kommersiell
service
att riksdagen avslår motion 1990/91:A489 yrkande 4,
res. 20 (v)
39. beträffande glesbygdsstöd till immateriella
investeringar m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:A427 och
1990/91:A434,
40. beträffande utredning om lokala servicekontor
att riksdagen avslår motion 1990/91:A402,
41. beträffande utredning om postverkets service i
glesbygd
att riksdagen avslår motion 1990/91:A489 yrkande 10,
res. 21 (v)
42. beträffande stöd till kommersiell service
att riksdagen avslår motion 1990/91:A473,
43. beträffande nya former för service i glesbygd
att riksdagen avslår motion 1990/91:A496 yrkande 9,
res. 22 (fp)
44. beträffande förslag om program för landsbygdspolitiken
under 90-talet
att riksdagen avslår motion 1990/91:A455 yrkande 1,
res. 23 (mp)
45. beträffande försök med decentraliserat glesbygdsstöd
m.m.
att riksdagen avslår motion 1990/91:A457,
res. 24 (mp)
46. beträffande insatser för landsbygdsutveckling
att riksdagen avslår motion 1990/91:A505 yrkande 1,
47. beträffande regionalpolitiska insatser i vissa områden
att riksdagen avslår motion 1990/91:A496 yrkande 11,
res. 25 (fp)
48. beträffande servicehus för äldre i glesbygd
att riksdagen avslår motion 1990/91:A489 yrkande 11,
res. 26 (v, mp)
49. beträffande tillvaratagande av vissa gruppers
hantverkskunskaper
att riksdagen avslår motion 1990/91:A414,
res. 27 (mp)
Insatser för kvinnor i glesbygd och på landsbygd
50. beträffande insatser för kvinnor i glesbygd
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:A409, 1990/91:A449,
1990/91:A463 yrkande 1, 1990/91:A472 och 1990/91:A501 yrkande 4,
res. 28 (fp, v, mp)
51. beträffande inrättande av resurscentrum för kvinnor i
Bergslagen
att riksdagen avslår motion 1990/91:A415,
53. beträffande ungdomars livsmiljö på landsbygden
att riksdagen avslår motion 1990/91:A489 yrkande 9,
res. 30 (v, mp)
Anslagsfrågor
54. beträffande anslag till lokaliseringsbidrag för
budgetåret 1991/92
att riksdagen med bifall till budgetpropositionen i
motsvarande del samt med avslag på motionerna 1990/91:A471
yrkande 2, 1990/91:A491 yrkandena 14 och 22 i motsvarande del
och 1990/91:A492 yrkandena 8 och 13 till Lokaliseringsbidrag
m.m. för budgetåret 1991/92 under tolfte huvudtiteln anvisar
ett reservationsanslag på 350 000 000 kr.,
res. 31 (m) - villk. 7
res. 32 (c) - villk. 13
res. 33 (mp)
56. beträffande anslag till lokaliseringsbidrag för
budgetåret 1990/91
att riksdagen med bifall till proposition 1990/91:125
bilaga 9 i motsvarande del till Lokaliseringsbidrag m.m. på
tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1990/91
anvisar ett reservationsanslag på 200 000 000 kr.,
57. beträffande Industricentra
att riksdagen lägger till handlingarna vad som anförts i
proposition 1990/91:125 bilaga 9 om avvecklingen av Stiftelsen
Industricentra m.m.,
58. beträffande anslag till regionala utvecklingsinsatser
att riksdagen med bifall till budgetpropositionen och
proposition 1990/91:87 i motsvarande delar samt med avslag på
motionerna 1990/91:A471 yrkande 3, 1990/91:A489 yrkandena 2 och
5 samt 1990/91:A491 yrkande 15 till Regionala
utvecklingsinsatser för budgetåret 1991/92 under tolfte
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 975 500 000 kr.,
res. 35 (c) - villk. 13 och 32
res. 36 (v)
res. 37 (mp) - villk. 33
59. beträffande användning av odisponerade medel på anslaget
Regionala utvecklingsinsatser
att riksdagen avslår motion 1990/91:A496 yrkande 7,
res. 38 (fp)
60. beträffande ökad regionalpolitisk profil åt länsanslagen
m.m.
att riksdagen avslår motion 1990/91:A451 yrkande 3,
61. beträffande kvotering av medel för kvinnoprojekt
att riksdagen avslår motion 1990/91:A812 yrkande 5,
res. 39 (c)
63. beträffande länsanslaget till Jönköpings län
att riksdagen avslår motion 1990/91:A464,
res. 40 (c) delvis - villk. 35
64. beträffande länsanslaget till Kronobergs län
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:A475 yrkande 4 och
1990/91:A486,
res. 40 (c) delvis - villk. 35
65. beträffande länsanslaget till Kalmar län
att riksdagen avslår motion 1990/91:A479 yrkande 6,
res. 40 (c) delvis - villk. 35
66. beträffande länsanslaget till Gävleborgs län
att riksdagen avslår motion 1990/91:A494 yrkande 5,
res. 40 (c) delvis - villk. 35
67. beträffande anslag till landsbygdsutveckling
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:A455 yrkande 2 och
1990/91:A491 yrkandena 9, 20--21,
res. 41 (c)
res. 42 (mp)
68. beträffande resurser till vuxenutbildningsinsatser
att riksdagen avslår motion 1990/91:A479 yrkande 9,
69. beträffande anslag till kreditgarantier till
glesbygdsföretag m.m.
att riksdagen med bifall till budgetpropositionen i
motsvarande del
dels medger att statlig kreditgaranti för lån till
företag i glesbygder och för lån till kommersiell service får
beviljas i sådan omfattning att det sammanlagda beloppet för
utestående garantier som beslutats efter den 1 juli 1985 uppgår
till högst 220000000kr.,
dels till Täckande av förluster på grund av
kreditgarantier till företag i glesbygder m.m. för budgetåret
1991/92 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på
1 000 kr.,
70. beträffande anslag för nedsatta socialavgifter
att riksdagen med bifall till budgetpropositionen i
motsvarande del samt med avslag på motionerna 1990/91:A491
yrkande 17, 1990/91:A492 yrkande 10 och 1990/91:A496 yrkande 4
till Ersättning för nedsättning av socialavgifter för
budgetåret 1991/92 under tolfte huvudtiteln anvisar ett
förslagsanslag på 250000000kr.,
res. 43 (m, fp) - villk. 8
res. 44 (c) - villk. 8
71. beträffande anslag till sysselsättningsbidrag
att riksdagen med bifall till budgetpropositionen i
motsvarande del samt med avslag på motionerna 1990/91:A471
yrkande 4 och 1990/91:A492 yrkande 11 till
Sysselsättningsbidrag för budgetåret 1991/92 under tolfte
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 250000000kr.,
res. 45 (m) - villk. 7
res. 46 (mp)- villk. 33
72. beträffande anordningsbidrag till daghem och fritidshem
i glesbygder
att riksdagen avslår motion 1990/91:A489 yrkande 8 i
motsvarande del,
res. 47 (v)
73. beträffande anslag till infrastrukturåtgärder
att riksdagen med bifall till budgetpropositionen i
motsvarande del samt med avslag på motionerna 1990/91:A430,
1990/91:A489 yrkande 8 i motsvarande del, 1990/91:A491 yrkande
19 och 1990/91:A492 yrkande 9 till Särskilda regionalpolitiska
infrastrukturåtgärder m.m. för budgetåret 1991/92 under tolfte
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 186 000 000 kr.,
res. 48 (m)
res. 49 (v) - villk. 47
74. beträffande utbyggnad av Högskolan Gävleborg
att riksdagen avslår motion 1990/91:A494 yrkande 1,
75. beträffande statliga anslag till Bergslagskommuner
att riksdagen avslår motion 1990/91:A476,
76. beträffande avveckling av glesbygdsdelegationen
att riksdagen avslår motion 1990/91:A492 yrkande 7,
res. 50 (m)
77. beträffande anslag till glesbygdsdelegationen
att riksdagen med bifall till budgetpropositionen i
motsvarande del samt med avslag på motionerna 1990/91:A455
yrkande 3, 1990/91:A483, 1990/91:A492 yrkande 12 och
1990/91:A496 yrkande 10 till Glesbygdsdelegationen för
budgetåret 1991/92 under tolfte huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 16200000kr.,
res. 51 (m) - villk. 50
res. 52 (fp)
res. 53 (c)
78. beträffande namnändring för glesbygdsdelegationen
att riksdagen avslår motion 1990/91:A444,
79. beträffande anslag till ERU
att riksdagen med bifall till budgetpropositionen i
motsvarande del till Expertgruppen för forskning om regional
utveckling (ERU) för budgetåret 1991/92 under tolfte
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 6 480 000 kr.,
80. beträffande anslag till Västnordenfonden
att riksdagen med bifall till budgetpropositionen i
motsvarande del till Kapitaltillskott till en utvecklingsfond
för Västnorden för budgetåret 1991/92 under tolfte huvudtiteln
anvisar ett förslagsanslag på 3 050 000 kr.,
Regionalpolitiska insatser i regioner och län
81. beträffande åtgärder i Skånelänen
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:A16, 1990/91:A19,
1990/91:A418, 1990/91:A448 yrkande 1, 1990/91:A477,
1990/91:A478, 1990/91:A480, 1990/91:A495 yrkandena 1 och 3 samt
1990/91:A498,
82. beträffande begränsning av byggandet i västra Skåne
att riksdagen avslår motion 1990/91:A448 yrkande 2,
res. 54 (mp)
83. beträffande åtgärder i sydöstra Sverige
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:A403, 1990/91:A428,
1990/91:A435, 1990/91:A437, 1990/91:A450, 1990/91:A460,
1990/91:A475 yrkandena 1--3, 1990/91:A479 yrkandena 1, 2 och 7,
1990/91:A481 och 1990/91:A482,
res. 55 (c) - villk. 35 och 41
res. 56 (v)
84. beträffande åtgärder i Göteborgs och Bohus, Älvsborgs
samt Skaraborgs län
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:A411, 1990/91:A419,
1990/91:A447, 1990/91:A459, 1990/91:A466, 1990/91:A474 och
1990/91:A499 yrkande 1,
res. 57 (c) - villk. 35 och 41
85. beträffande åtgärder i Södermanlands och Stockholms
län
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:A413, 1990/91:A422,
1990/91:A432, 1990/91:A497, 1990/91:A500 och 1990/91:A504,
86. beträffande åtgärder i Bergslagslänen (Värmlands län)
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:A18, 1990/91:A451
yrkande 2, 1990/91:A454, 1990/91:A458, 1990/91:A462 och
1990/91:A490,
res. 58 (c) - villk. 35 och 41
res. 59 (v)
87. beträffande åtgärder i Bergslagslänen (Örebro län)
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:A20, 1990/91:A416,
1990/91:A423 yrkande 2, 1990/91:A436 yrkande 1, 1990/91:A440 och
1990/91:A503,
res. 60 (v)
88. beträffande åtgärder i Bergslagslänen (Västmanlands
län)
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:A461 och
1990/91:A469,
res. 61 (c) - villk. 35 och 41
res. 62 (v)
89. beträffande åtgärder i Bergslagslänen (Kopparbergs
län)
att riksdagen avslår motion 1990/91:A421,
90. beträffande åtgärder i Bergslagslänen (Gävleborgs län)
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:A420, 1990/91:A426,
1990/91:A452, 1990/91:A487 och 1990/91:A494 yrkandena 2--3 och
6,
res. 63 (c) - villk. 35 och 41
res. 64 (v)
91. beträffande åtgärder i Västernorrlands län
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:A412 yrkandena 1--2,
1990/91:A433, 1990/91:A442 och 1990/91:A488,
res. 65 (c) - villk. 35 och 41
92. beträffande åtgärder i Norrbottens län
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:A406, 1990/91:A408,
1990/91:A429, 1990/91:A431, 1990/91:A468 och 1990/91:A501
yrkande 2.
res. 66 (v)
Stockholm den 25 april 1991
På arbetsmarknadsutskottets vägnar
Lars Ulander
Närvarande: Lars Ulander (s), Elver Jonsson (fp), Kjell
Nilsson (s), Lahja Exner (s), Gustav Persson (s), Anders G
Högmark (m), Sten Östlund (s), Bo Nilsson (s), Monica Öhman (s),
Mona Saint Cyr (m), Charlotte Branting (fp), Kersti Johansson
(c), Karl-Erik Persson (v), Anna Horn af Rantzien (mp), Eivor
Husing (s), Erik Holmkvist (m) och Göran Engström (c).
Elver Jonsson (fp), Anders G Högmark (m), Mona Saint Cyr (m),
Charlotte Branting (fp) och Erik Holmkvist (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 25 som
börjar med "Utskottet vill" och på s. 26 slutar med "aktuella
delar" bort ha följande lydelse:
Inledning
Regionalpolitiken skall öka den enskildes möjligheter att
fritt kunna välja arbete och bostadsort. Den skall åstadkomma en
mer likvärdig ekonomisk, social och kulturell standard för
landets olika delar.
De regionalpolitiska problemen är komplicerade i dag.
Problemen präglas av att man har svårt att såväl skapa och
behålla arbetstillfällen som att attrahera arbetskraft till
vissa av de arbetsuppgifter som finns.
Det faktum att de regionalpolitiska problemen nu är mer
sammansatta -- att de innefattar både brist på arbetstillfällen
och i viss mån brist på arbetskraft -- understryker behovet av
en ändring av politiken från att handla om
"lokaliseringspolitik" till att handla om
"mobiliseringspolitik". Målet för politiken måste vara att skapa
miljöer som kan stimulera kreativitet, enskilda initiativ och
lokal mobilisering av resurser.
Betydelsen av infrastruktur
Vissa forskare hävdar att det finns en "kritisk massa", en
viss storlek, som krävs för att en miljö skall vara kreativ.
Detta är en av utgångspunkterna för dem som knyter kreativiteten
till den stora staden. Emellertid finns exempel på nyskapande
och kreativa miljöer även utanför de större städerna.
Kreativiteten i dessa fall kan antas bygga bl.a. på de normer
som återfinns på den mindre orten. En viss "anda" som stimulerar
egna initiativ och eget företagande är förhärskande. En sådan
"anda" kan inte kommenderas fram; den måste växa fram
underifrån.
Staten och andra organ kan emellertid underlätta dess framväxt
genom att skapa gynnsamma förutsättningar för en sådan "anda". I
det sammanhanget blir bl.a. utbildningsväsendet och annan
infrastruktur av central betydelse. Viktiga grundelement i en
kreativ miljö är nämligen tillgång till kunskaper och goda
kommunikationer.
Regionalpolitiken måste i högre grad än tidigare inrikta sig
mot mindre företag. Närheten till kunskapscentra är nödvändig
för att företagsamheten skall kunna rekrytera personal,
vidareutbilda den och följa den tekniska utvecklingen. Detta
innebär att inte minst de regionala högskolorna är viktiga. En
närhet till kunskapscentra betyder också att färre ungdomar
tvingas flytta från hemlänet för att få utbildning. Ett
mångsidigt näringsliv medför både minskad känslighet för
konjunktursvängningar och större möjligheter att lösa
"medföljandeproblematiken".
Den ekonomiska och tekniska utvecklingen kommer att ske i en
allt snabbare takt och internationaliseras. Det är i ett sådant
läge en styrka för ett litet land som Sverige, att upprätthålla
mångfald och flexibilitet vad gäller miljöer för nytänkande.
Alltför kraftig koncentration riskerar att leda till sårbarhet.
Med den politik som utskottet förordar nås en "riskspridning"
som kan vara till gagn för riket som helhet.
Det finns emellertid verksamheter som är beroende av de stora
utbildningsinstitutioner och de speciella kontaktytor som hör
städerna till. Regionalpolitiken måste därför innebära att vi
slår vakt om den typ av utvecklingscentra som våra större städer
utgör. Samtidigt bör understrykas att en överhettning i
storstäderna inte är bra. Den leder till trängsel och
miljöproblem. En politik som ökar möjligheterna att finna
sysselsättning och bedriva verksamhet utanför storstäderna är
därför till fördel också för storstadsområdena.
Det nu sagda innebär att det inte finns någon anledning att
generellt utmåla en kraftig motsättning mellan de större
städerna och andra delar av landet.
Betydelsen av andra politikområden
Utskottet vill i detta sammanhang understryka att
regionalpolitiken i snäv bemärkelse inte ensam kan lösa
regionala problem. Flera politikområden har stor betydelse för
utvecklingen. Det innebär enligt utskottets mening att politiken
på en rad områden måste ändras.
Det måste skapas bättre förutsättningar för en positiv
utveckling i hela Sverige. En grundläggande betydelse för
regional utveckling har marknadsekonomin. Om näringslivet skall
kunna utvecklas positivt krävs ett gott näringslivsklimat.
Villkoren för den fria företagsamheten måste därför förbättras.
En tryggad energiförsörjning och ett minskat skattetryck är
nödvändiga inslag i en politik för att hela Sverige skall leva.
Som ovan sagts är infrastrukturen, såsom tillgång till god
utbildning, viktiga inslag liksom bra kommunikationer. Ett
medlemskap i EG kommer att få positiva effekter för hela landet.
Särskilda regionalpolitiska insatser
Utskottet anser emellertid att de regionala balansproblemen är
sådana att det fortsättningsvis krävs särskilda satsningar av
olika slag för att minska obalansen mellan olika regioner.
Vid sidan av insatser som syftar till att skapa sådana
fysiska, sociala och kulturella miljöer att kreativitet och
nyskapande stimuleras krävs enligt utskottets mening en politik
för att möta snabbt uppdykande och lokala kriser. Den svenska
näringsstrukturen och etableringsmönstren inom näringslivet
har lett till att många orter domineras av ett eller ett fåtal
företag. Detta medför en sårbarhet, som kan innebära att hela
orters existens står på spel vid snabba förändringar. I sådana
situationer måste staten vara beredd att snabbt ingripa. Mycket
av den "paketpolitik" som bedrivits under senare tid har
emellertid inte avgränsats till akutåtgärder mot sådana
plötsligt uppkomna problem. I fortsättningen bör regeringen söka
former för det regionalpolitiska utvecklingsarbetet som medger
att en större del av insatserna kan ske mer kontinuerligt.
Därmed skapas bättre möjligheter för långsiktighet i arbetet.
Betydelsen av ett svenskt medlemskap i EG
I ett framtida Europa kommer det att finnas många kraftcentra.
Vilka områden det blir avgörs av de olika förutsättningarna för
utveckling i regionerna. Det kan gälla naturliga såväl som
politiska förutsättningar. Det finns goda möjligheter för flera
regioner i Sverige att tillsammans med regioner på andra sidan
nationsgränsen bli sådana kraftcentra.
För Sverige kommer EG-länderna alltid att utgöra den helt
dominerande handelspartnern. Sverige och svenska företag kommer
därför att påverkas av utvecklingen i EG oavsett om Sverige
kommer med eller ej. Det är av den anledningen givetvis en
fördel om Sverige kommer med så att konkurrensen kan ske på lika
villkor.
Vad utskottet anfört med anledning av motionerna A492 (m) och
A496 (fp) i aktuella delar anfört bör ges regeringen till känna.
Övriga i sammanhanget behandlade motioner avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande
lydelse:
1. beträffande regionalpolitikens allmänna inriktning
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:A492
yrkandena 1 och 3 och 1990/91:A496 yrkandena 1 och 2 samt med
avslag på motionerna 1990/91:A17 yrkandena 1 och 2,
1990/91:A410, 1990/91:A436 yrkandena 2--3, 1990/91:A443,
1990/91:A465, 1990/91:A485, 1990/91:A489 yrkandena 1 och 3,
1990/91:A491 yrkandena 1--4 och 10--11 samt 1990/91:A502 yrkande
1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Regionalpolitikens allmänna inriktning (mom.1)
Kersti Johansson och Göran Engström (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 25 som
börjar med "Utskottet vill" och på s. 26 slutar med "aktuella
delar" bort ha följande lydelse:
Inledning
En god ekonomisk utveckling och förbättrad tillväxt kräver
regional balans. Ett viktigt mål för den ekonomiska politiken är
en god regional balans. För att nå målet att hela Sverige skall
utvecklas krävs att flera politiska områden samordnas.
Den förda ekonomiska politiken och näringspolitiken har
allvarligt försämrat den regionala och inomregionala balansen.
Den förda koncentrationspolitiken orsakade arbetskraftsbrist och
en stark löneglidning i framför allt storstadsregioner. Denna
överhettning i ekonomin förbyts nu allt snabbare i en "hemlagad"
lågkonjunktur med lågt kapacitetsutnyttjande.
Den regionala problembilden
Många kommuner har sedan 1960 förlorat en mycket stor del av
sin befolkning genom utflyttning. Femton kommuner har minskat
sin folkmängd med mellan 30 och 45 %. Utflyttningen har lett
till starkt sjunkande ungdomsandelar medan andelen pensionerade
i många fall nära nog har fördubblats.
I likhet med centern anser utskottet att denna negativa
utveckling måste hejdas. Det krävs inte bara stopp för
utflyttningen utan även en inflyttning till de områden som haft
vikande befolkningssiffror. En förutsättning för en sådan
utveckling är en breddning av arbetsmarknaden och fler jobb.
I de folkrika regionerna får de boende betala ett högt pris i
form av trafikstockningar, hälsofarliga luftföroreningar, höga
boendekostnader samt hotade grönområden. I utflyttningsområdena
däremot hotas serviceunderlaget och basinvesteringarna
utnyttjas dåligt.
Kapitalströmmarna går i riktning mot storstadsområdena. Därmed
hämmas andra regioners möjligheter till en positiv utveckling.
Politiken måste inriktas på en rättvisare ekonomisk fördelning
av resurserna över landet.
Regional och inomregional balans, ett övergripande politiskt
mål
Regional balans förutsätter att statsmakterna vid beslut inom
alla samhällssektorer beaktar vad målet regional balans kräver.
Samhällets insatser måste samordnas så att en positiv regional
utveckling främjas. Den mest positiva utvecklingen av
samhällsekonomin erhålls om mänskligt kunnande,
samhällsinvesteringar och råvarutillgångar tas till vara i hela
landet.
Det är med denna utgångspunkt nödvändigt med en helhetssyn på
och samordning av alla politikområden. Samordnade åtgärder är
avgörande för möjligheterna att få till stånd en levande
landsbygd, fungerande mellanorter och en balanserad
storstadsutveckling. Målet måste vara att skapa förutsättningar
för fungerande regioner. Detta förutsätter en decentralistisk
helhetssyn.
Geografiskt bör begreppet "region" vara liktydigt med de
lokala arbetsmarknaderna. Den geografiska
stödområdesavgränsningen måste utgöras av kommuner eller i vissa
fall del av ytvida kommuner. Utformningen av det
regionalpolitiska stödet måste anpassas därefter. Därutöver
tillkommer över hela landet behovet av riktade insatser för
landsbygdsutveckling.
Skattereformens negativa effekter för den regionala balansen
Den genomdrivna finansieringen av skattereformen är på flera
punkter klart negativ för den regionala balansen. Genom
införande av 25-procentig moms på energi, kollektivtrafik och
turism samt ca halverat värde av reseavdragen motverkas de
regionalpolitiska målen.
Småföretagsutveckling
De mindre företagens utveckling och nyföretagande har en
avgörande betydelse för möjligheterna att skapa en mer
balanserad närings- och bebyggelsestruktur över hela landet och
därmed för möjligheterna att skapa regional balans. De mindre
och medelstora företagen är dessutom viktiga för att bredda
arbetsmarknaden i flertalet av våra kommuner. I annat sammanhang
har centern utvecklat dessa frågor närmare.
Utbildning och forskning
Kunskapens betydelse för samhällsutvecklingen kan inte nog
betonas. En hög utbildningsnivå är en förutsättning för att
Sverige skall kunna hävda sig i den internationella
konkurrensen. Utbildningsväsendets struktur och lokalisering har
stor betydelse för möjligheterna att uppnå en balanserad
regional utveckling. I annat sammanhang har centern lagt förslag
om förstärkning av de regionala högskolorna.
I den följande framställningen tar utskottet ställning till de
konkreta förslagen i centerns motioner samt utvecklar närmare
sin syn på frågan om resursområden, indelningen i resursområden,
decentraliseringsfrågan, behovet av infrastruktursatsningar för
regional balans och en levande landsbygd samt medelsbehovet mot
bakgrund av centerns förslag.
Vad utskottet med tillstyrkande av centermotionerna i aktuella
delar anfört bör ges regeringen till känna. Övriga i
sammanhanget upptagna motioner avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande
lydelse:
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:A410,
1990/91:A491 yrkandena 1--4 och 10--11 och 1990/91:A502 yrkande
1 samt med avslag på motionerna 1990/91:A17 yrkandena 1--2,
1990/91:A436 yrkandena 2--3, 1990/91:A443, 1990/91:A465,
1990/91:A485 och 1990/91:A489 yrkandena 1 och 3, 1990/91:A492
yrkandena 1 och 3 samt 1990/91:A496 yrkandena 1--2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
3. Regionalpolitikens allmänna inriktning (mom.1)
Karl-Erik Persson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 25 som
börjar med "Utskottet vill" och på s. 26 slutar med "aktuella
delar" bort ha följande lydelse:
Samhällsutvecklingen i de kapitalistiska länderna präglas
alltmer av världskapitalismens ändrade villkor. Kapitalets
transnationalisering skapar maktcentra som är oberoende av
nations- och parlamentsgränser. Ekonomin präglas alltmer av
privata jätteimperiers behov av nya marknader och större
vinster. Denna utveckling sker i världen som helhet, i Europa
och i Sverige.
Den regionalpolitik som har accepterats inom EG påverkar
regionalpolitiken i Sverige och kommer i framtiden att än mer
påverka den. Under den starkt exportinriktade tredje vägens
politik har såväl storfinansens resurser som samhällets
infrastrukturella satsningar i hög grad inriktats mot att främja
EG-anpassningen.
Regional balans
Inom landet har koncentrationen till storstäderna pågått under
en följd av år. Denna koncentration har inneburit överhettning i
ekonomin, spekulation i mark och bostäder, bostadsbrist och köer
för vård och omsorg. Den sociala servicen blir inom vissa
sektorer alltmer krisbetonad. Den ständiga biltrafiken i
storstadsregionerna har skapat en dålig stadsmiljö och farlig
livsmiljö.
Ett av de allvarligaste problemen är att det är kvinnorna och
ungdomarna på landsbygden som flyttar därifrån och söker sig
till städerna. Regionalpolitiken och andra politiska beslut har
hittills varit otillräckliga för att skapa förutsättningar för
kvinnor och ungdomar att stanna kvar i hembygden. Åtgärder måste
sättas in för att motverka detta.
Regionalpolitikens mål och inriktning måste vara likställdhet
och likvärdighet mellan landets regioner. Det är av betydelse
att regionalpolitiken och övriga beslut som påverkar
levnadsförhållandena i glesbygden också har ett ekologiskt
perspektiv. Tekniken måste användas till att skapa mer slutna
system och minska omsättningen av råvaror och energi.
Produktionen måste organiseras så att den befrämjar de
arbetandes hälsa i fysiskt och psykiskt avseende. Arbetsmiljön
måste förbättras i många branscher.
Kultur- och idrottsverksamheten är viktig ur regionalpolitisk
synvinkel. En medveten satsning på dessa områden har betydelse
för att kvinnor och ungdomar skall välja att bo i de utsatta
områdena.
För att säkra de regionalpolitiska målen om likvärdighet och
likställdhet mellan regionerna och ge alla människor rätt till
arbete, service, bostad, kultur och god miljö oavsett var man
bor krävs fler redskap för det allmänna att styra lokaliseringen
av arbetsplatser. För att korrigera marknadens negativa styrning
måste de demokratiska instanserna i landet, kommun, landsting,
län och riksdag, få ökade möjligheter att hävda de
regionalpolitiska målen.
Vad utskottet med tillstyrkan till motionerna A436 (v) och
A489 (v) i nu behandlade delar anfört bör ges regeringen till
känna. Övriga i sammanhanget behandlade motioner avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande
lydelse:
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:A436
yrkandena 2--3 och 1990/91:A489 yrkandena 1 och 3 samt med
avslag på motionerna 1990/91:A17 yrkandena 1--2, 1990/91:A410,
1990/91:A443, 1990/91:A465, 1990/91:A485, 1990/91:A491 yrkandena
1--4 och 10--11, 1990/91:A492 yrkandena 1 och 3, 1990/91:A496
yrkandena 1--2 samt 1990/91:A502 yrkande 1 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
4. Regionalpolitikens allmänna inriktning (mom.1)
Anna Horn af Rantzien (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 25 som
börjar med "Utskottet vill" och på s. 26 slutar med "aktuella
delar" bort ha följande lydelse:
I likhet med miljöpartiet de gröna anser utskottet att
regionalpolitiken skall inriktas på att hela Sverige skall leva,
varje region efter sina förutsättningar och efter sin bärkraft.
Inom dessa ramar kan människor själva bestämma var de vill bo
och arbeta. Regional balans skapar ett mer stabilt och mindre
vardagssårbart Sverige, samtidigt som näringarnas omvandling
fortsätter.
Regionalpolitiken måste inriktas på att skapa ett
miljövänligt, resurssnålt och i längden ekologiskt hållbart
samhälle. Staten bör i allt mindre utsträckning ge stöd och
bidrag i former som kan uppfattas som nådegåvor. De riktade
regionala insatser som gjorts har tyvärr ofta haft liten effekt
i förhållande till vad de kostar. I stället bör de som verkar
och bor inom områden, som för den regionala balansen behöver
stöd, i större utsträckning förfoga över de egna tillgångarna,
t.ex. vattenkraft, skog och malm.
Det behövs mer generell ekonomisk stimulans, begränsning av
storstädernas tillväxt och en rejäl investering i miljövänlig
kollektivtrafik och inhemsk energiproduktion.
Utskottet vill peka på de olika förslag som i skilda motioner
har lagts fram av miljöpartiet de gröna för att förstärka de
regionala insatserna. Förslagen ligger inom olika
politikområden, bl.a. skatte-, trafik-, närings-, jordbruks- och
energipolitiken.
Enligt utskottets uppfattning skulle en inriktning av
politiken som förordats av miljöpartiet de gröna avsevärt
förbättra förutsättningarna för en framgångsrik politik och även
kunna föra vårt land närmare ett samhälle i regional balans och
mindre beroende av traditionella bidragsformer.
Vad utskottet har anfört med tillstyrkan av motionerna
A17 i aktuella delar samt A465 och A485 bör ges regeringen till
känna. Övriga i sammanhanget upptagna motioner avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande
lydelse:
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:A17
yrkandena 1--2, 1990/91:A465 och 1990/91:A485 samt med avslag på
motionerna 1990/91:A410, 1990/91:A436 yrkandena 2--3,
1990/91:A443, 1990/91:A489 yrkandena 1 och 3, 1990/91:A491
yrkandena 1--4 och 10--11, 1990/91:A492 yrkandena 1 och 3,
1990/91:A496 yrkandena 1--2 samt 1990/91:A502 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Allmänna principer för omlokalisering av statlig verksamhet
(mom. 2)
Kersti Johansson (c), Anna Horn af Rantzien (mp) och Göran
Engström (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28
börjar med "Utskottet har" och slutar med "avstyrks alltså" bort
ha följande lydelse:
Utskottet vill liksom motionärerna understryka att de
principer för omlokalisering av statlig och annan verksamhet som
riksdagen slog fast våren 1990 bör följas. Målsättningen för
regionalpolitiken måste vara att skapa förutsättningar för
fungerande regioner, dvs. regioner som fungerar ekonomiskt,
socialt, kulturellt och ekologiskt. Detta förutsätter en
decentralistisk helhetssyn. Det är viktigt att lokalisering av
statlig verksamhet förbereds väl och blir ett verksamt medel för
att uppnå balans mellan landets olika delar vad gäller
arbetsmarknaden. Vid riktad utlokalisering av statlig verksamhet
bör -- såsom föreslås i motion A491 -- de län prioriteras som
aktivt arbetat för inomregional balans.
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande
lydelse:
2. beträffande allmänna principer för omlokalisering av
statlig verksamhet
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:A404,
1990/91:A467, 1990/91:A479 yrkande 8 och 1990/91:A491 yrkande 8
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
6. Decentralisering och minskning av statliga myndigheter
(mom. 3)
Kersti Johansson (c), Anna Horn af Rantzien (mp) och Göran
Engström (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28
börjar med "Mot här" och slutar med "riksdagens åtgärd" bort ha
följande lydelse:
Enligt utskottets mening är en betydelsefull del i
utvecklingen mot ett decentraliserat och vitalt samhälle att
beslut och befogenheter läggs så nära de berörda som möjligt. En
omfattande decentralisering av funktioner från den centrala
nivån till läns- och kommunnivå bör ske.
Utskottet noterar därför med tillfredsställelse de åtgärder i
denna riktning som vidtagits. Det är dock angeläget att arbetet
med att minska de centrala myndigheterna både vad avser storlek
och inflytande bedrivs aktivt och systematiskt. En rimlig
målsättning bör enligt utskottet vara att antalet tjänster på
central nivå halveras. Förslag med denna inriktning bör snarast
läggas fram.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande
lydelse:
3. beträffande decentralisering och minskning av statliga
myndigheter
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A491 yrkande 7
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
7. Riskgarantilån m.m. (mom. 6)
Anders G Högmark, Mona Saint Cyr och Erik Holmkvist (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 30
börjar med "Tanken att" och slutar med "denna del" bort ha
följande lydelse:
Det regionalpolitiska företagsstödet bör ha till uteslutande
syfte att kompensera de högre risknivåer som av olika skäl är
förenade med företagsetableringar i stödområdena. Särskilt
gäller det om företagsengagemang i Norrlands inland. Det
förslag till riskgarantilån som moderaterna lägger fram i motion
A492 är enligt utskottets mening ägnat att skapa bättre villkor
för företag i stödområdena än som kan uppnås med nuvarande
lokaliseringsbidrag.
Riskgarantilånen förutsätts vara ränte- och amorteringsfria
under ett antal år som fastställs i en plan för varje projekt.
Härigenom uppnås för de enskilda projekten den reduktion av
kapitalkostnaderna som kan behövas som riskkompensation. När det
gäller den närmare utformningen av den nya stödformen hänvisas
till motionen, som utskottet tillstyrker i nu redovisad del.
Vidare tillstyrker utskottet motionens förslag beträffande
sysselsättningsbidraget. Detta bör i fortsättningen utges under
tre år med ett sammanlagt belopp om 100000 kr. Bidraget bör
avses för stödområde 1.
Vad utskottet anfört om riskgarantilån och
sysselsättningsbidrag bör bringas till regeringens kännedom.
dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande
lydelse:
6. beträffande riskgarantilån m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A492 yrkandena
5--6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
8. Branschmässig avgränsning av nedsättningen av
socialavgifter (mom. 8)
Elver Jonsson (fp), Anders G Högmark (m), Mona Saint Cyr (m),
Charlotte Branting (fp), Kersti Johansson (c), Erik Holmkvist
(m) och Göran Engström (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31
börjar med "Med hänvisning" och slutar med "redovisade
yrkandena" bort ha följande lydelse:
Utskottet ansluter sig till uppfattningen i de föreliggande
motionerna att avgiftsnedsättningen bör omfatta all privat
verksamhet, dvs. samtliga näringsgrenar inkl. statens
affärsdrivande verk. Annan statlig samt kommunal verksamhet
förutsätts liksom hittills vara undantagen från
avgiftsnedsättningen.
Utskottet lägger nedan i hemställan fram förslag till ändring
i den aktuella lagbestämmelsen.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande
lydelse:
8. beträffande branschmässig avgränsning av nedsättningen av
socialavgifter
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:A446 yrkande
1, 1990/91:A451 yrkande 1, 1990/91:A463 yrkande 2, 1990/91:A491
yrkande 18, 1990/91:A492 yrkande 2 och 1990/91:A496 yrkande 3
antar följande
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1990:912) om nedsättning av
socialavgifter och allmän löneavgift
Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1990:912) om nedsättning
av socialavgifter och allmän löneavgift skall ha följande
lydelse:
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 §
Lagen gäller arbetsgivare Lagen gäller för
och sådana försäkrade arbetsgivare och sådana
som avses i 1 kap. 2 § försäkrade som avses i 1
lagen (1981:691) om kap. 2 § lagen (1981:691)
socialavgifter och om socialavgifter som bedriver
tillämpas på avgifter verksamhet vid fast
som är huvudsakligen driftställe i kommun eller
hänförliga till arbete församling som anges i
inom 1. gruvor och 1§.
mineralbrott, med undantag av
malmgruvor, 2. tillverkning,
med undantag av tillverkning
inom massa- och
pappersindustri samt järn-,
stål- och
ferrolegeringsverk, 3.
produktionsvaruinriktad
partihandel, 4.
uppdragsverksamhet, 5.
hotell-, pensionats- och
campingverksamhet eller 6.
restaurang- och
kaféverksamhet som bedrivs
i kombination med hotell-,
pensionats- eller
campingverksamhet. Första
stycket gäller i den mån
verksamheten bedrivs vid
arbetsgivarens eller den
försäkrades fasta
driftställe i
stödområde 1 eller i
Bodens, Luleå, Piteå
eller Älvsbyns kommun i
Norrbottens län.
Lagen gäller dock inte kommuner eller andra statliga
myndigheter än statens affärsdrivande verk.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.
9. Avgiftsnedsättningen och EG-samarbetet (mom. 9)
Anna Horn af Rantzien (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31
börjar med "Yrkandet skall" och slutar med "av utskottet" bort
ha följande lydelse:
Regionalt differentierade arbetsgivaravgifter bör vara ett
väsentligt inslag i en politik som syftar till att utveckla
landsbygd och småorter utan den byråkratiska administration som
är förenad med dagens regionalpolitiska stödsystem. Det kan
befaras att man inom EG inte accepterar ett sådant system.
Därför bör riksdagen, såsom föreslås i motion A471, uttala att
ett blivande EG-samarbete inte får förhindra
arbetsmarknadsåtgärder i form av differentierade
arbetsgivaravgifter, vilket bör delges regeringen.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande
lydelse:
9. beträffande avgiftsnedsättningen och EG-samarbetet
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A471 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
10. Utredning om kostnader för telekommunikation
(mom.10)
Anna Horn af Rantzien (mp)
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31
börjar med "En parlamentariskt" och på s. 32 slutar med "denna
del" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar miljöpartiets uppfattning om vikten av att
kostnaderna för telekommunikationerna i hela landet utreds med
hänsyn till deras betydelse för en regional utjämning. Motion
A17 (mp) tillstyrks alltså i denna del.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande
lydelse:
10. beträffande utredning om kostnader för
telekommunikation
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A17 yrkande 3 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
11. Avskrivning av studielån m.m. (mom. 11)
Kersti Johansson och Göran Engström (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32
börjar med "Utskottet gjorde" och slutar med "skull avstyrks"
bort ha följande lydelse:
De infrastrukturella och företagsstimulerande insatserna
behöver kompletteras med individinriktade åtgärder. Detta har
stor betydelse för inlandet och för landsbygden och dess
småorter. Det krävs speciella stimulanser för att åstadkomma
inflyttning till kommuner som har utsatts för avfolkning. En god
framtida utveckling inom dessa områden förutsätter bl.a. att ung
och välutbildad arbetskraft kan rekryteras dit. En åtgärd med
det syftet är att temporärt efterskänka studiemedelsavgiften.
Åtgärden bör på försök prövas för den tid en arbetstagare är
skriven inom resurs/stödområde 1. Det bör uppdras åt regeringen
att för riksdagen lägga fram förslag till en sådan åtgärd.
Vad utskottet anfört med anledning av motionerna A479 (c) och
A491 (c) bör delges regeringen.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande
lydelse:
11. beträffande avskrivning av studielån m.m.
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:A479 yrkande
10 och 1990/91:A491 yrkande 13 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,
12. Regionalpolitiska medel till underleverantörer (mom.12)
Karl-Erik Persson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 32 som
börjar med "Med anledning" och slutar med "riksdagens åtgärd"
bort ha följande lydelse:
Underleverantörernas situation har en oerhört stor betydelse
för den framtida tillväxten i hela Sverige. Underleverantörerna
har under det senaste decenniet förbättrat sina produkter både
vad gäller kvalitet och leveranstid. Storindustrin har pressat
sina underleverantörer hårt och jämfört med utländska
leverantörer. Pressen från den svenska storindustrin måste
minska så att underleverantörerna får utrymme för nödvändiga
investeringar.
Mot denna bakgrund anser utskottet i likhet med motionärerna i
motion A22 (v) att staten bör gå in med regionalpolitiska medel,
speciellt för forskning och utbildning, för att stärka de
underleverantörer som ligger i utsatta regioner. Detta bör ges
regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande
lydelse:
12. beträffande regionalpolitiska medel till
underleverantörer
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:A22 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
13. Beloppsgränsen för länsstyrelsernas beslutsrätt (mom. 13)
Elver Jonsson (fp), Charlotte Branting (fp), Kersti Johansson
(c) och Göran Engström (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33
börjar med "Utskottet anser" och slutar med "den punkten" bort
ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med centern och folkpartiet
liberalerna att regeringens åtgärder för att öka delegeringen av
besluten om lokaliseringsbidrag är otillräckliga. Med anledning
av vad de båda partierna föreslagit i sina motioner förordar
utskottet för sin del att gränsen för länsstyrelsernas
beslutsrätt sätts vid 30 milj.kr.
dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande
lydelse:
13. beträffande beloppsgränsen för länsstyrelsernas
beslutsrätt
att riksdagen med anledning av
dels vad som förordats i budgetpropositionen i motsvarande
del, dels motionerna 1990/91:A491 yrkande 22 i motsvarande
del och 1990/91:A496 yrkande 6 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört om länsstyrelsens beslutanderätt
i ärenden om lokaliseringsbidrag,
14. Förhöjt lokaliseringsbidrag (mom. 14)
Elver Jonsson och Charlotte Branting (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33
börjar med "Förhöjt lokaliseringsbidrag" och slutar med "deras
yrkanden" bort ha följande lydelse:
Med nuvarande regler finns möjlighet att i undantagsfall höja
högsta bidrag i stödområde 1, 35 %, och i stödområde 2, 20 %,
till 50 %. Befogenhet att besluta om sådan höjning tillkommer
regeringen. Utskottet delar folkpartiets uppfattning att denna
befogenhet i fortsättningen bör kunna anförtros länsstyrelserna,
som är de som bäst kan bedöma behoven och förhållandena inom
länen. Utskottet tillstyrker med andra ord motion A496 (fp) på
denna punkt.
dels att utskottets hemställan under 14 bort ha följande
lydelse:
14. beträffande förhöjt lokaliseringsbidrag
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:A463 yrkande
4 och 1990/91:A496 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
15. Översyn av stödområdesindelningen (mom.15)
Elver Jonsson (fp), Charlotte Branting (fp),
Kersti Johansson (c) och Göran Engström (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 35 som
börjar med "Utskottet vill" och som slutar med "behandlad del"
bort ha följande lydelse:
I samband med riksdagens regionalpolitiska beslut i juni förra
året var det svårt att förutse och förebygga alla problem som
kunde uppkomma med den beslutade stödområdesindelningen, inte
minst mot bakgrund av att det förslag som förelades riksdagen
inte var ordentligt genomtänkt. Utskottet delar därför
uppfattningen i folkpartimotionen A496 att det är nödvändigt att
regeringen snarast initierar en översyn av
stödområdesindelningen.
Vad utskottet med tillstyrkan av motion A496 i aktuell del har
anfört bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande
lydelse:
15. beträffande översyn av stödområdesindelningen
att riksdagen med bifall till motion A496 yrkande 8 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
16. Begreppet resursområde (mom. 16)
Kersti Johansson och Göran Engström (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 36 som
börjar med "Förra året" och slutar med "aktuella delar" bort ha
följande lydelse:
Enligt utskottets mening bör i likhet med centerns förslag
begreppet "stödområde" utmönstras och en ny benämning,
"resursområde", införas. Därmed markeras att avsikten med att
prioritera vissa områden i fråga om regionala stödinsatser är
att deras resurser och inneboende möjligheter till en positiv
utveckling skall tas till vara. En ändrad benämning skulle också
understryka att dessa områden årligen till folkhushållet har
bidragit med miljarder kronor i t.ex. vinster från vattenkraften
och exportinkomster från skogs- och gruvnäringarna. Dessa
områden har också utgjort en resurs för rekrytering av ung och
välutbildad arbetskraft till de expansiva orterna i Syd- och
Mellansverige. Områdena har med andra ord starkt bidragit till
välståndsutvecklingen och bör därför slippa beteckningen
"stödområden". De är och har varit "resursområden" till gagn för
hela landet. Med insatser som breddar dessa områdens
arbetsmarknader och förbättrar deras infrastruktur blir de
framöver till än större gagn för hela landet.
Vad utskottet med tillstyrkan av motionerna A479 (c) och A491
(c) i aktuella delar anfört bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande
lydelse:
16. beträffande begreppet resursområde
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:A479 yrkande
4 och 1990/91:A491 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
17. Inplacering i stödområden av Hallstahammar m.fl. kommuner
(mom.19, 20, 23, 25, 26, 27, 32, 33, 34 och 36)
Kersti Johansson och Göran Engström (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 37 som
börjar med "Utskottet behandlade" och på s. 38 slutar med
"aktuella delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det beträffande följande kommuner och
kommundelar föreligger sådana speciella omständigheter som gör
det motiverat att i överensstämmelse med förslagen i
centermotionerna A401, A405 (beträffande Älvsbyn och Markbygdens
kyrkobokföringsdistrikt i Piteå), A417, A445 och A446
(beträffande Bräcke) och A491 inplacera dem i högre resursområde
(stödområde 1) resp. resursområde (stödområde 2):
Hallstahammar och Hedemora till resursområde (stödområde) 2.
Med detta ställningstagande är motionerna A407 (s), A441 (s),
A456 (s), A463 (fp) och A501 (v), den senare till en del,
tillgodosedda. Övriga i sammanhanget upptagna motionsyrkanden
avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 19, 20, 23, 25--27,
32--34 och 36 bort ha följande lydelse:
19. Beträffande inplacering i stödområde 2 av Gotland
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A502 yrkande 2
beslutar om inplacering av Gotland i stödområde 2,
20. beträffande inplacering i stödområde 2 av Hallstahammars
kommun
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A401 beslutar om
inplacering av Hallstahammars kommun i stödområde 2,
23. beträffande inplacering i stödområde 2 av Hedemora
kommun
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:A417 och
1990/91:A441 beslutar om inplacering av Hedemora kommun i
stödområde 2,
25. beträffande inplacering i stödområde 1 av Torsby kommun
(övre delen)
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A491 yrkande 6 i
motsvarande del beslutar om inplacering av Torsby kommun (övre
delen) i stödområde 1,
26. beträffande inplacering i stödområde 1 av Örnsköldsviks
kommun (Solbergs kyrkobokföringsdistrikt)
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A491 yrkande 6 i
motsvarande del beslutar om inplacering av Örnsköldsviks kommun
(Solbergs kyrkobokföringsdistrikt) i stödområde 1,
27. beträffande inplacering i stödområde 1 av Sollefteå
kommun (Ramsele, Edsele, Ådalslidens och Junsele församlingar)
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A491 yrkande 6 i
motsvarande del beslutar om inplacering av Sollefteå kommun
(Ramsele, Edsele, Ådalslidens och Junsele församlingar) i
stödområde 1,
32. beträffande inplacering i stödområde 1 av Bräcke
kommun att riksdagen med bifall till motionerna
1990/91:A445, 1990/91:A446 yrkande 2, 1990/91:A456 och
1990/91:A491 yrkande 6 i motsvarande del beslutar om inplacering
av Bräcke kommun i stödområde 1,
33. beträffande inplacering i stödområde 1 av Bjurholm,
Lycksele, Norsjö och Vindelns kommuner samt Skellefteå kommun
(Fällfors, Jörn och Kalvträsk)
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:A463 yrkande
3 och 1990/91:A491 yrkande 6 i motsvarande del beslutar om
inplacering av Bjurholm, Lycksele, Norsjö och Vindelns kommuner
samt Skellefteå kommun (Fällfors, Jörn och Kalvträsk) i
stödområde 1,
34. beträffande inplacering i stödområde 1 av Piteå kommun
(Markbygdens kyrkobokföringsdistrikt)
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:A405 i
motsvarande del, 1990/91:A491 yrkande 6 i motsvarande del och
1990/91:A501 yrkande 1 i motsvarande del beslutar om inplacering
av Piteå kommun (Markbygdens kyrkobokföringsdistrikt) i
stödområde 1,
36. beträffande inplacering i stödområde 1 av Älvsbyns
kommun
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:A405 i
motsvarande del, 1990/91:A407, 1990/91:A491 yrkande 6 i
motsvarande del och 1990/91:A501 yrkande 1 i motsvarande del
beslutar om inplacering av Älvsbyns kommun i stödområde 1,
18. Inplacering i stödområde 1 av Piteå m.fl. kommuner
(mom.34--36)
Karl-Erik Persson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 37 som
börjar med "Utskottet behandlade" och på s. 38 slutar med
"aktuella delar" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att det beträffande Markbygdens
kyrkobokföringsdistrikt i Piteå kommun, delar av Bodens kommun,
nämligen Edefors och Gunnarsbyn, samt Älvsbyns kommun föreligger
sådana speciella förhållanden som gör det motiverat att, i
överensstämmelse med förslaget i motion A501 (v), placera dem i
stödområde 1.
Motionerna A405 (c), A407 (s) och A491 (c) i aktuella delar,
dvs. såvitt gäller Markbygdens kyrkobokföringsdistrikt i Piteå
kommun samt Älvsbyns kommun, är därmed tillgodosedda.
dels att utskottets hemställan under 34--36 bort ha
följande lydelse:
34. beträffande inplacering i stödområde 1 av Piteå kommun
(Markbygdens kyrkobokföringsdistrikt)
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:A405 i
motsvarande del, 1990/91:A491 yrkande 6 i motsvarande del och
1990/91:A501 yrkande 1 i motsvarande del beslutar om inplacering
av Piteå kommun, (Markbygdens kyrkobokföringsdistrikt) i
stödområde 1,
35. beträffande inplacering i stödområde 1 av Bodens kommun
(Edefors, Gunnarsbyn)
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A501 yrkande 1 i
motsvarande del beslutar om inplacering av Bodens kommun
(Edefors, Gunnarsbyn) i stödområde 1,
36. beträffande inplacering i stödområde 1 av Älvsbyns
kommun
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:A405 i
motsvarande del, 1990/91:A407, 1990/91:A491 yrkande 6 i
motsvarande del och 1990/91:A501 yrkande 1 i motsvarande del
beslutar om inplacering av Älvsbyns kommun i stödområde 1,
19. Högsta belopp för avskrivningslån och bidrag till
uthyrningsstugor (mom. 37)
Kersti Johansson och Göran Engström (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 38
börjar med "Motionsförslagen är" och slutar med "förevarande
del" bort ha följande lydelse:
Utskottet tillstyrker centerförslaget i motion A491 att högsta
beloppet för avskrivningslån inom glesbygdsstödet bör höjas från
350000 kr. till 500000 kr. Vidare bör högsta bidrag till
uthyrningsstugor höjas från 80000 till 100000 kr.
dels att utskottets hemställan under 37 bort ha följande
lydelse:
37. beträffande högsta belopp för avskrivningslån och bidrag
till uthyrningsstugor
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A491 yrkande 16
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
20. Högsta belopp för bidrag till kommersiell service
(mom.38)
Karl-Erik Persson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 39
börjar med "Även yrkandet" och slutar med "avstyrks
följaktligen" bort ha följande lydelse:
Utskottet biträder för sin del yrkandet i motion A489 (v) att
högsta bidrag till kommersiell service i glesbygd höjs från
80000 till 100000 kr.
dels att utskottets hemställan under 38 bort ha följande
lydelse:
38. beträffande högsta belopp för bidrag till kommersiell
service
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A489 yrkande 4
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
21. Utredning om postverkets service i glesbygd (mom. 41)
Karl-Erik Persson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 40
börjar med "Mot här" och slutar med "riksdagens åtgärd" bort ha
följande lydelse:
En sådan service som är mycket uppskattad är
lantbrevbärningen. Utskottet delar motionärernas uppfattning att
denna verksamhet bör utvidgas och kombineras med enklare
tillsynsuppgifter. I enlighet med förslaget i motion A489 bör en
utredning tillsättas med uppgift att lägga fram förslag till nya
och utvidgade verksamhetsformer för postverket.
dels att utskottets hemställan under 41 bort ha följande
lydelse:
41. beträffande utredning om postverkets service i
glesbygd
att riksdagen med
bifall till motion 1990/91:A489 yrkande 10 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
22. Nya former för service i glesbygd (mom. 43)
Elver Jonsson och Charlotte Branting (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41
börjar med "Mot här" och slutar med "riksdagens åtgärd" bort ha
följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att ytterligare
ansträngningar måste göras för att hitta nya serviceformer.
Statliga myndigheter bör pröva möjligheterna att köpa tjänster
hos privata företagare och organisationer innan statlig
verksamhet på olika serviceområden läggs ner.
dels att utskottets hemställan under 43 bort ha följande
lydelse:
43. beträffande nya former för service i glesbygd
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:A496 yrkande 9
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
23. Förslag om program för landsbygdspolitiken under 90-talet
(mom. 44)
Anna Horn af Rantzien (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41
börjar med "Med anledning" och slutar med "behandlad del" bort
ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att de förslag som
glesbygdsdelegationen lagt fram i betänkandet (Ds 1990:10)
Hela-Sverige-skall-leva! ett landsbygdsprogram för 90-talet
snarast bör genomföras. Regeringen bör lägga fram förslag om
landsbygdspolitiken under 90-talet.
dels att utskottets hemställan under 44 bort ha följande
lydelse:
44. beträffande förslag om program för landsbygdspolitiken
under 90-talet
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A455 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
24. Försök med decentraliserat glesbygdsstöd m.m. (mom. 45)
Anna Horn af Rantzien (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41
börjar med "Med hänvisning" och slutar med "motion A457" bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionärerna att det krävs en rad
olika åtgärder för att söka utveckla företagandet i glesbygden.
Samarbetet mellan kommuner och mellan tätorter och landsbygd
måste förbättras. Vidare bör så som föreslås i motion A457 en
försöksverksamhet med stöd till företagande i vissa
glesbygdsområden komma till stånd.
dels att utskottets hemställan under 45 bort ha följande
lydelse:
45. beträffande försök med decentraliserat glesbygdsstöd
m.m.
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A457 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
25. Regionalpolitiska insatser i vissa områden (mom.47)
Elver Jonsson och Charlotte Branting (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 42
börjar med "Våren 1990" och slutar med "behandlad del" bort ha
följande lydelse:
Viktiga förutsättningar för att glesbygden skall kunna
fortleva är att kommunikationer och service kan fungera. En
framgångsrik regionalpolitik förutsätter också ett väl
fungerande jordbruk och skogsbruk. När det gäller skogsbruket är
det enligt utskottets mening angeläget att slå vakt om skogens
andra värden, inte minst dess betydelse för naturvården.
Utskottet vill därför i likhet med motionärerna understryka
att speciella regionalpolitiska insatser, t.ex. inom ramen för
infrastruktursatsningarna, bör göras i områden där
naturskyddsbesluten är särskilt omfattande -- inte minst för att
stimulera kombinationsverksamheter.
dels att utskottets hemställan under 47 bort ha följande
lydelse:
47. beträffande regionalpolitiska insatser i vissa områden
att riksdagen med
bifall till motion 1990/91:A496 yrkande 11 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
26. Servicehus för äldre i glesbygd (mom. 48)
Karl-Erik Persson (v) och Anna Horn av Rantzien (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 42
börjar med "Med anledning" och slutar med "riksdagens åtgärd"
bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att åtgärder bör
vidtas för att åstadkomma en bra bostadsstandard i glesbygd. Det
gäller i första hand för ungdom och äldre som inte alltid vill
bo i enfamiljshus.
När det gäller boendeformer för äldre anser utskottet att
stora servicehem i tätorter inte är en lyckad lösning utan bör
undvikas. I stället bör små institutioner som ligger nära de
äldres hemort vara att föredra.
dels att utskottets hemställan under 48 bort ha följande
lydelse:
48. beträffande servicehus för äldre i glesbygd
att riksdagen med
bifall till motion 1990/91:A489 yrkande 11 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
27. Tillvaratagande av vissa gruppers hantverkskunskaper
(mom.49)
Anna Horn af Rantzien (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 42
börjar med "Utskottet har" och slutar med "alltså motionen" bort
ha följande lydelse:
Utskottet anser liksom motionärerna att det är viktigt att ta
till vara de kunskaper och erfarenheter på olika områden som
finns hos både pensionärer och bland dem som invandrat till
Sverige. Åtgärder i detta syfte skulle kunna ge underlag för en
bättre samhällsservice samt även bidra till en positiv
utveckling på landsbygden.
dels att utskottets hemställan under 49 bort ha följande
lydelse:
49. beträffande tillvaratagande av vissa gruppers
hantverkskunskaper
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A414 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
28. Insatser för kvinnor i glesbygd (mom. 50)
Elver Jonsson (fp), Charlotte Branting (fp), Karl-Erik Persson
(v) och Anna Horn af Rantzien (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 43
börjar med "Med anledning " och på s. 44 slutar med "riksdagens
sida" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser liksom motionärerna att det är nödvändigt med
aktiva insatser för att förbättra kvinnornas förutsättningar att
bo och verka på landsbygden samt kvinnligt företagande i
stödområdena. För att motverka den utflyttning av främst unga
kvinnor som nu sker i Norrlands inland måste olika åtgärder
vidtas. Motionärerna erinrar om de projekt för kvinnor som
bedrivs bl.a. i Västernorrland och som syftar till att skapa
arbetstillfällen och utbildning på hemorten. Enligt utskottets
mening är det viktigt att dessa projekt får tillräckliga
resurser så att varaktiga arbetstillfällen för kvinnor i första
hand i Norrlands inland kan skapas. Det är också angeläget med
en samordning av de statliga verksamheterna i inlandet.
dels att utskottets hemställan under 50 bort ha följande
lydelse:
50. beträffande insatser för kvinnor i glesbygd
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:A409,
1990/91:A449, 1990/91:A463 yrkande 1, 1990/91:A472 och
1990/91:A501 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,
29. Kvinnoforskning (mom. 52)
Karl-Erik Persson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 45
börjar med "Med hänvisning" och slutar med "aktuell del" bort ha
följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att ett
forskningsområde som bör prioriteras är forskning om kvinnor på
landsbygden, deras levnadsvillkor och behov av regionala
satsningar på kvinnor. Det är alltså angeläget att den forskning
som bedrivs inom ERU i högre grad än vad som hittills varit
fallet inriktas på kvinnofrågor.
dels att utskottets hemställan under 52 bort ha följande
lydelse:
52. beträffande kvinnoforskning
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A489 yrkande 6
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
30. Ungdomars livsmiljö på landsbygden (mom. 53)
Karl-Erik Persson (v) och Anna Horn af Rantzien (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 45
börjar med "Utskottet avstyrkte" och slutar med "avstyrks
alltså" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att i de satsningar
som görs för att utveckla ungdomens livsmiljö på landsbygden bör
en prioritering ske till förmån för de fritidsaktiviteter som
flickor ägnar sig åt.
dels att utskottets hemställan under 53 bort ha följande
lydelse:
53. beträffande ungdomars livsmiljö på landsbygden
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A489 yrkande 9
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
31. Anslag till lokaliseringsbidrag för budgetåret 1991/92
(mom. 54)
Under förutsättning av bifall till reservation 7
Anders G Högmark, Mona Saint Cyr och Erik Holmkvist (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 46
börjar med "I det" och slutar med "350 milj.kr." bort ha
följande lydelse:
Eftersom utskottet har tillstyrkt moderaternas förslag att
ersätta lokaliseringsbidragen med riskgarantilån bör riksdagen
avslå regeringens begäran om anslag under denna punkt och i
stället anvisa ett för den nya stödformen avsett anslag.
Moderaternas medelsberäkning i motion A492 godtas. Ett nytt
anslag till Riskgarantilån bör alltså uppföras på statsbudgeten
med 250 milj.kr.
Det nya anslaget bör övergångsvis bekosta beviljade men inte
utbetalade lokaliseringsbidrag enligt nu gällande bestämmelser
om inte reservationsmedel på det nuvarande anslaget
Lokaliseringsbidrag m.m. förslår. Anslaget bör också få användas
för centralt beviljade utvecklingsbidrag.
Av ställningstagandet ovan följer att utskottet avstyrker
förslagen i motionerna A471 (mp) och A491 (c) om fortsatt anslag
till Lokaliseringsbidrag m.m. med lägre belopp än regeringen
begärt.
dels att utskottets hemställan under 54 bort ha följande
lydelse:
54. beträffande anslag till lokaliseringsbidrag för
budgetåret 1991/92
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A492 yrkandena 8
och 13 samt med avslag på dels budgetpropositionen i motsvarande
del, dels motionerna 1990/91:A471 yrkande 2 och 1990/91:A491
yrkandena 14 och 22 i motsvarande del till Riskgarantilån
för budgetåret 1991/92 under tolfte huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 250000000 kr.,
32. Anslag till lokaliseringsbidrag för budgetåret 1991/92
(mom. 54)
Under förutsättning av bifall till reservation 13
Kersti Johansson och Göran Engström (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 46
börjar med "I det" och slutar med "350 milj.kr." bort ha
följande lydelse:
Utskottet har i det föregående tillstyrkt centerförslaget i
motion A491 att höja beloppsgränsen för länsstyrelsernas
beslutsrätt till 30 milj.kr. Vid bifall härtill minskar
medelsbehovet under detta anslag med 250 milj.kr. och ökar i
motsvarande mån under anslaget Regionala utvecklingsinsatser.
Förevarande anslag bör i enlighet härmed för nästa budgetår
anvisas med 100 milj.kr. Regeringen bör bemyndigas att utan
hinder av medelsanvisningen meddela beslut i
lokaliseringsärenden inom en ram av 200 milj.kr.
Moderatförslaget i motion A492 om att ersätta
lokaliseringsbidrag med riskgarantilån har avstyrkts i
föregående avsnitt. Därför avstyrks även förslaget i samma
motion om anslag för ändamålet. Yrkandet i mp-motionen A471 om
en anslagssänkning har andra utgångspunkter och kan inte heller
tillstyrkas.
dels att utskottets hemställan under 54 bort ha följande
lydelse:
54. beträffande anslag till lokaliseringsbidrag för
budgetåret 1991/92
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A491 yrkandena 14
och 22 i motsvarande del, med anledning av budgetpropositionen i
motsvarande del samt med avslag på motionerna 1990/91:A471
yrkande 2 och 1990/91:A492 yrkandena 8 och 13 till
Lokaliseringsbidrag m.m. för budgetåret 1991/92 under tolfte
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 100000000 kr.,
33. Anslag till lokaliseringsbidrag för budgetåret 1991/92
(mom. 54)
Anna Horn af Rantzien (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 46
börjar med "I det" och slutar med "350 milj.kr." bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser liksom miljöpartiet de gröna i motion A471 att
man bör lägga en ökad tonvikt vid generella insatser i
regionalpolitiken såsom regionalt differentierade
arbetsgivaravgifter, överföring av medel från löntagarfonderna
till kommunala närfonder, sänkt moms för kollektivtrafik och för
hotell och restauranger, skatterabatter för glesbygdsbor m.m.
Stora satsningar bör också göras på inhemsk förnybar energi,
särskilt biobränslen, vilket är ägnat att skapa arbeten i
glesbygderna. I det följande kommer också att föreslås ett
särskilt anslag till landsbygdsutveckling.
Mot denna bakgrund delar utskottet miljöpartiets uppfattning
att det bör vara möjligt att minska de riktade stöd i form av
lokaliseringsbidrag, sysselsättningsbidrag m.m. som utbetalas
antingen centralt av regeringen och SIND eller regionalt av
länsstyrelserna. De generella metoder som här förordas kommer i
det långa loppet att visa sig effektivare.
Med hänvisning till det anförda föreslås under denna punkt att
anslaget Lokaliseringsbidrag m.m. uppförs med 175 milj.kr.
Yrkandet i motion A491 (c) om anslagssänkning har andra
utgångspunkter och kan inte tillstyrkas liksom yrkandet i motion
A492 (m) om att ersätta förevarande anslag med ett anslag till
riskgarantilån.
dels att utskottets hemställan under 54 bort ha följande
lydelse:
54. beträffande anslag till lokaliseringsbidrag för
budgetåret 1991/92
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A471 yrkande 2,
med anledning av budgetpropositionen i motsvarande del samt med
avslag på motionerna 1990/91:A491 yrkandena 14 och 22 i
motsvarande del och 1990/91:A492 yrkandena 8 och 13 till
Lokaliseringsbidrag m.m. för budgetåret 1991/92 under tolfte
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 175000000 kr.,
34. Statliga kreditgarantier (mom. 55)
Kersti Johansson och Göran Engström (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 46
börjar med "Utskottet erinrar" och slutar med "framställda
motionsyrkandet" bort ha följande lydelse:
I likhet med centern anser utskottet att det efter
lokaliseringslånens avskaffande bör finnas möjlighet att vid
behov komplettera bidrag till investeringar m.m. med statliga
kreditgarantier. Det får ankomma på regeringen att utforma de
närmare bestämmelserna om dessa garantier. Detta kan ske med
ledning av den regionalpolitiska kommitténs förslag i
betänkandet SOU 1989:55. Utskottet tillstyrker sålunda motion
A491 på denna punkt.
För att täcka kostnaderna för att infria utfärdade garantier
bör, såsom föreslås i samma motion, uppföras ett nytt anslag på
statsbudgeten. Anslaget bör anvisas med endast ett formellt
belopp av 1000 kr.
dels att utskottets hemställan under 55 bort ha följande
lydelse:
55. beträffande statliga kreditgarantier
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A491 yrkande 12
till Kreditgarantier för lokaliseringslån för budgetåret
1991/92 under tolfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på
1000 kr.,
35. Anslag till regionala utvecklingsinsatser (mom.58)
Under förutsättning av bifall till reservationerna 13 och 32
Kersti Johansson och Göran Engström (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 47
börjar med "Utskottet godtar" och slutar med "på tilläggsbudget"
bort ha följande lydelse:
I enlighet med vad som förutsatts i föregående anslagspunkt om
en omfördelning av medlen för centralt resp. regionalt beslutade
bidrag bör förevarande anslag räknas upp med 250 milj.kr. Den
anslagssänkning med 78 milj.kr. som regeringen föreslagit kan
inte godtas. Med centerns ställningstagande till frågan om
fortsatt drift av sockerbruken på Öland och Gotland är det inte
aktuellt att överföra medel motsvarande arealbidraget till
förevarande anslag. Regeringens förslag i proposition 87 att
detta anslag skall räknas upp med 3,5 milj.kr. avstyrks sålunda.
Slutsatsen av det anförda är att anslaget i enlighet med
yrkandet i motion A491 (c) bör räknas upp med sammanlagt
328milj.kr. jämfört med regeringens anslagsframställning och
för nästa budgetår uppföras med 1300 milj.kr.
Med detta ställningstagande tillgodoses önskemålet om höjt
anslag i motion A489 (v). Yrkandet om anslagsminskning i motion
A471 (mp) avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 58 bort ha följande
lydelse:
58. beträffande anslag till regionala utvecklingsinsatser
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A491 yrkande 15,
med anledning av budgetpropositionen i motsvarande del och
motion 1990/91:A489 yrkandena 2 och 5 samt med avslag på
proposition 1990/91:87 i motsvarande del och motion 1990/91:A471
yrkande 3 till Regionala utvecklingsinsatser för budgetåret
1991/92 under tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
på 1300000000 kr.,
36. Anslag till regionala utvecklingsinsatser (mom.58)
Karl-Erik Persson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 47
börjar med "Utskottet godtar" och slutar med "på tilläggsbudget"
bort ha följande lydelse:
Anslaget bör i enlighet med yrkandena i motion A489 räknas upp
med sammanlagt 96 milj.kr. jämfört med regeringens förslag och
alltså uppföras med 1068 milj.kr.
Med ställningstagandet tillgodoses till en del önskemålet om
anslagsuppräkning i motion A491 (c). Föreslagen
anslagssänkning i motion A471 (mp) avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 58 bort ha följande
lydelse:
58. beträffande anslag till regionala utvecklingsinsatser
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A489 yrkandena 2
och 5, med anledning av budgetpropositionen och proposition
1990/91:87 i motsvarande delar och motion 1990/91:A491 yrkande
15 samt med avslag på motion 1990/91:A471 yrkande 3 till
Regionala utvecklingsinsatser för budgetåret 1991/92 under
tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på
1068000000 kr.,
37. Anslag till regionala utvecklingsinsatser (mom.58)
Under förutsättning av bifall till reservation 33
Anna Horn af Rantzien (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 47
börjar med "Utskottet godtar" och slutar med "på tilläggsbudget"
bort ha följande lydelse:
Med hänvisning till motiveringen i föregående anslagspunkt om
möjligheterna att ersätta riktade åtgärder med generella
regionalpolitiska insatser föreslår utskottet att förevarande
anslag anvisas med 547 milj.kr. I följd härav avstyrks yrkandena
i motionerna A489 (v) och A491 (c) om anslagshöjningar jämfört
med regeringens förslag.
dels att utskottets hemställan under 58 bort ha följande
lydelse:
58. beträffande anslag till regionala utvecklingsinsatser
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A471 yrkande 3,
med anledning av budgetpropositionen och proposition 1990/91:87
i motsvarande delar samt med avslag på motionerna 1990/91:A489
yrkandena 2 och 5 och 1990/91:A491 yrkande 15 till Regionala
utvecklingsinsatser för budgetåret 1991/92 under tolfte
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 547000000 kr.,
38. Användning av odisponerade medel på anslaget Regionala
utvecklingsinsatser (mom. 59)
Elver Jonsson och Charlotte Branting (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 48
börjar med "Reservationsmedlen utgörs" och slutar med "denna
del" bort ha följande lydelse:
Förra årets regionalpolitiska beslut innebar en ytterligare
prioritering av de mest utsatta delarna av landet. Samtidigt
uttalade utskottet att detta inte fick undanskymma att det finns
behov av utvecklingsinsatser i hela landet. Mot den bakgrunden
förordade utskottet att den anslagsförstärkning utskottet vid
det tillfället tog initiativ till borde användas för ökad
medelstilldelning till länen i sydöstra Sverige och till andra
län, i vilka de regionala förutsättningarna ändrades vid
genomförandet av det nämnda beslutet.
Utskottet har ovan godtagit regeringens förslag om en viss
minskning av nästa budgetårs anslag jämfört med de för
innevarande budgetår anslagna medlen. Av olika skäl kan förutses
att det vid budgetårsskiftet kommer att finnas
medelsbehållningar på anslaget. Om man såsom rekommenderas i
partimotionen A496 (fp) tar i anspråk dessa medelsbehållningar
eller delar av dem, bör det vara möjligt att stödja
glesbygdsinsatser i oförändrad omfattning även utanför
stödområdena.
Vad utskottet med tillstyrkan av motion A496 anfört bör delges
regeringen.
dels att utskottets hemställan under 59 bort ha följande
lydelse:
59. beträffande användning av odisponerade medel på anslaget
Regionala utvecklingsinsatser
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A496 yrkande 7
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
39. Kvotering av medel för kvinnoprojekt (mom. 61)
Kersti Johansson och Göran Engström (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 48 som
börjar med "Regeringens slutsats" och på s. 49 slutar med
"riksdagens åtgärd" bort ha följande lydelse:
Undersökningar visar att det finns stora skillnader mellan
pojkars och flickors förutsättningar att leva, arbeta och trivas
på landsbygden. Pojkars förutsättningar att stanna kvar i
hembygden är bättre än flickors.
Det krävs därför som påpekas i motion A812 (c) insatser för
att kvinnorna skall stanna kvar i på landsbygden, insatser i
form av en breddad arbetsmarknad och utökade
utbildningsmöjligheter. Utskottet vill också peka på
redogörelsen för motion A472 (c) i den tidigare framställningen.
Där berörs den viktiga frågan om medflyttandes möjligheter till
arbete.
Data- och kommunikationstekniken ger möjligheter att sprida
kvalificerade arbetsuppgifter över hela landet. Kvinnors
nyföretagande måste få ökad betydelse. Utvecklingsfonderna måste
aktivt initiera och stödja kvinnors företagande.
Utskottet delar bedömningen i motion A812 (c) att en stor del
av länsanslagens projektmedel måste riktas till projekt för
kvinnor. Målsättningen måste vara att på alla lokala
arbetsmarknader försöka uppnå en bättre balans mellan kvinnor
och män.
dels att utskottets hemställan under 61 bort ha följande
lydelse:
61. beträffande kvotering av medel för kvinnoprojekt
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:A812 yrkande 5
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
40. Länsanslaget till Jönköpings m.fl. län (mom.63--66)
Under förutsättning av bifall till reservation 35
Kersti Johansson och Göran Engström (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 49
börjar med "Av anslagsmedlen" och slutar med "föreliggande
delar" bort ha följande lydelse:
Vid bifall till centerns förslag att anslaget skall uppföras
med 1300 milj.kr. föreligger ett avsevärt förbättrat utrymme
att tillgodose länsstyrelsernas behov av medel. Utskottet anser
liksom motionärerna att Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och
Gävleborgs län bör prioriteras inom den vidgade medelsramen.
Detta bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 63--66 bort ha
följande lydelse:
63. beträffande länsanslaget till Jönköpings län
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:A464 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
64. beträffande länsanslaget till Kronobergs län
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:A475 yrkande
4 och 1990/91:A486 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
65. beträffande länsanslaget till Kalmar län
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:A479 yrkande 6
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
66. beträffande länsanslaget till Gävleborgs län
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:A494 yrkande 5
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
41. Anslag till landsbygdsutveckling (mom. 67)
Kersti Johansson och Göran Engström (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 49
börjar med "Förslag om" och slutar med "föreliggande
motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:
För att kraftfullt stödja utvecklingen på landsbygden i hela
landet bör i enlighet med förslagen i motionerna A455 (mp) och
A491 (c) anvisas ett särskilt anslag. Detta bör få användas med
stor frihet för att stödja projekt som syftar till att bredda
landsbygdens närings- och kulturliv. Ett av de särskilda ändamål
som kan tillgodoses från anslaget är stöd till skärgårdstrafik.
Anslaget bör bestämmas till 390 milj.kr.
dels att utskottets hemställan under 67 bort ha följande
lydelse:
67. beträffande anslag till landsbygdsutveckling
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A491 yrkandena 9,
20 och 21 samt med anledning av motion 1990/91:A455 yrkande 2
till Landsbygdsutveckling för budgetåret 1991/92 under
tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på
390000000 kr.,
42. Anslag till landsbygdsutveckling (mom. 67)
Anna Horn af Rantzien (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 49
börjar med "Förslag om" och slutar med "föreliggande
motionsyrkandena" bort ha följande lydelse:
Det är angeläget att fullfölja den mobiliseringsprocess som
startats genom landsbygdskampanjen och att förbättra den
grundläggande servicen, exempelvis byskolor, samlingslokaler och
småvägar. Därför tillstyrks förslaget i motion A455 (mp) om ett
anslag på 141 milj.kr. till insatser för att stödja landsbygds-
och glesbygdsutveckling. Därmed tillgodoses samtidigt till en
del motsvarande yrkanden i motion A491 (c).
dels att utskottets hemställan under 67 bort ha följande
lydelse:
67. beträffande anslag till landsbygdsutveckling
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A455 yrkande 2
samt med anledning av motion 1990/91:A491 yrkandena 9, 20 och 21
till Landsbygdsutveckling för budgetåret 1991/92 under
tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på
141000000 kr.,
43. Anslag för nedsatta socialavgifter (mom. 70)
Under förutsättning av bifall till reservation 8
Elver Jonsson (fp), Anders G Högmark (m), Mona Saint Cyr (m),
Charlotte Branting (fp) och Erik Holmkvist (m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 50
börjar med "Med hänvisning" och slutar med "av utskottet" bort
ha följande lydelse:
Med hänvisning till sakbehandlingen i det föregående avsnittet
om företagsstöd tillstyrker utskottet att anslaget räknas upp
med 65 milj.kr. i förhållande till vad regeringen har begärt och
sålunda anvisas med 315 milj.kr. Därmed tillgodoses även den
begärda anslagsuppräkningen i motion A491 (c).
dels att utskottets hemställan under 70 bort ha följande
lydelse:
70. beträffande anslag för nedsatta socialavgifter
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:A492 yrkande
10 och 1990/91:A496 yrkande 4 samt med anledning av
budgetpropositionen i motsvarande del och motion 1990/91:A491
yrkande 17 till Ersättning för nedsättning av socialavgifter
för budgetåret 1991/92 under tolfte huvudtiteln anvisar ett
förslagsanslag på 315000000 kr.,
44. Anslag för nedsatta socialavgifter (mom. 70)
Under förutsättning av bifall till reservation 8
Kersti Johansson och Göran Engström (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 50
börjar med "Med hänvisning" och slutar med "av utskottet" bort
ha följande lydelse:
Med hänvisning till ställningstagandet i det föregående
tillstyrker utskottet förslaget i motion A491 (c) att anslaget
räknas upp med 30 milj.kr. i förhållande till vad regeringen har
begärt och sålunda anvisas med 280 milj.kr. Därmed tillgodoses
till en del även den begärda anslagsuppräkningen i motionerna
A492 (m) och A496 (fp).
dels att utskottets hemställan under 70 bort ha följande
lydelse:
70. beträffande anslag för nedsatta socialavgifter
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A491 yrkande 17
samt med anledning av budgetpropositionen i motsvarande del och
motionerna 1990/91:A492 yrkande 10 och 1990/91:A496 yrkande 4
till Ersättning för nedsättning av socialavgifter för
budgetåret 1991/92 under tolfte huvudtiteln anvisar ett
förslagsanslag på 280000000 kr.,
45. Anslag till sysselsättningsbidrag (mom. 71)
Under förutsättning av bifall till reservation 7
Anders G Högmark, Mona Saint Cyr och Erik Holmkvist (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 50
börjar med "Moderaternas anslagssänkning" och på s. 51 slutar
med "regeringens framställning" bort ha följande lydelse:
Med hänvisning till den i motion A492 (m) föreslagna
utformningen av sysselsättningsbidraget som utskottet anslutit
sig till kan medelsåtgången nästa budgetår beräknas minska till
75 milj.kr. Riksdagen föreslås anvisa ett anslag med detta
belopp. Anslagsframställningen i motion A471 (mp) avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 71 bort ha följande
lydelse:
71. beträffande anslag till sysselsättningsbidrag
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A492 yrkande 11
samt med avslag på budgetpropositionen i motsvarande del och
motion 1990/91:A471 yrkande 4 till Sysselsättningsbidrag för
budgetåret 1991/92 under tolfte huvudtiteln anvisar ett
förslagsanslag på 75000000 kr.,
46. Anslag till sysselsättningsbidrag (mom. 71)
Under förutsättning av bifall till reservation 33
Anna Horn af Rantzien (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 50
börjar med "Moderaternas anslagssänkning" och på s. 51 slutar
med "regeringens framställning" bort ha följande lydelse:
Med hänvisning till den motivering som anförts i
anslagspunkten Lokaliseringsbidrag m.m. bedömer utskottet det
som möjligt att beräkna medelsåtgången under nästa budgetår till
150 milj.kr. i enlighet med förslaget i motion A471 (mp).
Riksdagen föreslås anvisa ett anslag med detta belopp.
Anslagsframställningen i motion A492 (m) avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 71 bort ha följande
lydelse:
71. beträffande anslag till sysselsättningsbidrag
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A471 yrkande 4
samt med avslag på budgetpropositionen i motsvarande del och
motion 1990/91:A492 yrkande 11 till Sysselsättningsbidrag
för budgetåret 1991/92 under tolfte huvudtiteln anvisar ett
förslagsanslag på 150000000 kr.,
47. Anordningsbidrag till daghem och fritidshem i glesbygder
(mom. 72)
Karl-Erik Persson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 51
börjar med "Ett liknande" och slutar med "denna del" bort ha
följande lydelse:
Såsom framhålls i motion A489 (v) är det önskvärt att utveckla
nya och flexibla daghemsformer i glesbygd. Detta bör stimuleras
genom ett initialstöd med 25000 kr. per plats i daghem och
fritidshem inom en totalram av 250 milj.kr. Vad utskottet anfört
med anledning av motionen bör regeringen underrättas om.
dels att utskottets hemställan under 72 bort ha följande
lydelse:
72. beträffande anordningsbidrag till daghem och fritidshem
i glesbygder
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A489 yrkande 8 i
motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
48. Anslag till infrastrukturåtgärder (mom. 73)
Ander G Högmark, Mona Saint Cyr och Erik Holmkvist (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 51
börjar med "Vad sedan" och slutar med "avstyrks därför" bort ha
följande lydelse:
Den typ av åtgärder som är avsedda att finansieras med detta
anslag bör i huvudsak kunna tillgodoses genom medel från
anslaget Regionala utvecklingsinsatser. För åtgärder som
lämpligen inte bör bekostas på det sättet beräknar utskottet
medelsbehovet till 100 milj.kr. Med tillstyrkan av motion A492 i
motsvarande del föreslår utskottet att riksdagen anvisar ett
anslag med det nu angivna beloppet.
De i motionerna A489 (v) och A491 (c) föreslagna anvisningarna
av medel utöver vad regeringen har begärt avstyrks liksom det i
motion A430 (s) begärda tillkännagivandet till regeringen.
dels att utskottets hemställan under 73 bort ha följande
lydelse:
73. beträffande anslag till infrastrukturåtgärder
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A492 yrkande 9
samt med avslag på budgetpropositionen i motsvarande del och
motionerna 1990/91:A430, 1990/91:A489 yrkande 8 i motsvarande
del och 1990/91:A491 yrkande 19 till Särskilda
regionalpolitiska infrastrukturåtgärder m.m.
för budgetåret 1991/92 under tolfte huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 100000000 kr.,
49. Anslag till infrastrukturåtgärder (mom. 73)
Under förutsättning av bifall till reservation 47
Karl-Erik Persson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 51
börjar med "Vad sedan" och slutar med "186 milj.kr." bort ha
följande lydelse:
För att bekosta det nya anordningsbidrag till daghem och
fritidshem i glesbygd som utskottet ovan tillstyrkt bör i
enlighet med förslaget i motion A489 (v) beräknas 40 milj.kr. I
övrigt godtas regeringens anslagsberäkning. Anslaget bör således
för nästa budgetår uppföras med 226 milj.kr.
De anslagsanvisningar som föreslås i motionerna A491 (c) och
A492 (m) avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 73 bort ha följande
lydelse:
73. beträffande anslag till infrastrukturåtgärder
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A489 yrkande 8 i
motsvarande del, med anledning av budgetpropositionen i
motsvarande del samt med avslag på motionerna 1990/91:A430,
1990/91:A491 yrkande 19 och 1990/91:A492 yrkande 9 till
Särskilda regionalpolitiska infrastrukturåtgärder m.m. för
budgetåret 1991/92 under tolfte huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 226000000 kr.,
50. Avveckling av glesbygdsdelegationen (mom. 76)
Anders G Högmark, Mona Saint Cyr och Erik Holmkvist (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 52
börjar med "Moderaterna motsatte" och slutar med "avstyrker
yrkandet" bort ha följande lydelse:
Såsom anförs i motion A492 (m) är glesbygdsdelegationen en
myndighet utan reella myndighetsuppgifter. Den bör avvecklas.
Den del av verksamheten som inte andra myndighetsorgan svarar
för bör fullföljas inom ramen för industridepartementets
verksamhet. Utskottet tillstyrker följaktligen motionen i denna
del.
dels att utskottets hemställan under 76 bort ha följande
lydelse:
76. beträffande avveckling av glesbygdsdelegationen
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A492 yrkande 7
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
51. Anslag till glesbygdsdelegationen (mom. 77)
Under förutsättning av bifall till reservation 50
Anders G Högmark, Mona Saint Cyr och Erik Holmkvist (alla m)
anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 52
börjar med "Med avstyrkande" och på s. 53 slutar med "avstyrker
motionerna" bort ha följande lydelse:
För nästa budgetår bör i enlighet med förslaget i motion A492
(m) beräknas ett belopp av 7 milj.kr. Med anledning av yrkandena
i motionerna A455 (m), A483 (c, m, fp, v, mp) och A496 (fp) vill
utskottet tillägga att det inom denna ram får prövas i vad mån
det liksom innevarande budgetår kan lämnas stöd till
fullföljandet av landsbygdskampanjen.
dels att utskottets hemställan under 77 bort ha följande
lydelse:
77. beträffande anslag till glesbygdsdelegationen
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A492 yrkande 12,
med anledning av motionerna 1990/91:A455 yrkande 3, 1990/91:A483
och 1990/91:A496 yrkande 10 samt med avslag på
budgetpropositionen i motsvarande del till
Glesbygdsdelegationen för budgetåret 1991/92 under
tolfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 7000000
kr.,
52. Anslag till glesbygdsdelegationen (mom. 77)
Elver Jonsson och Charlotte Branting (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 52
börjar med "När det" och på s. 53 slutar med "avstyrker
motionerna" bort ha följande lydelse:
När det gäller motionsyrkandena om bidrag till
Folkrörelserådet har utskottet inhämtat att rådet fått ett
bidrag på 0,5 milj.kr. till verksamheten under år 1991.
Utskottet anser att former och finansiering beträffande den
fortsatta stödgivningen till rådet samt till bygdekommittéer och
andra lokalt verksamma utvecklingsgrupper bör övervägas av
regeringen, som bör återkomma till riksdagen med förslag i
ämnet. Utskottet föreslår att riksdagen ansluter sig till detta
uttalande från utskottets sida och underrättar regeringen härom.
dels att utskottets hemställan under 77 bort ha följande
lydelse:
77. beträffande anslag till glesbygdsdelegationen
att riksdagen
dels med bifall till budgetpropositionen i motsvarande del
samt med avslag på motion 1990/91:A492 yrkande 12 till
Glesbygdsdelegationen för budgetåret 1991/92 under tolfte
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 16200000 kr.,
dels med anledning av motionerna 1990/91:A455 yrkande 3,
1990/91:A483 och 1990/91:A496 yrkande 10 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om fortsatt stöd till
Folkrörelserådet m.m.,
53. Anslag till glesbygdsdelegationen (mom. 77)
Kersti Johansson och Göran Engström (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 52
börjar med "När det" och på s. 53 slutar med "avstyrker
motionerna" bort ha följande lydelse:
När det gäller frågan om bidrag till Folkrörelserådet
tillstyrker utskottet förslaget i motion A483 (c, m, fp, v, mp)
om ett särskilt anslag på 2 milj.kr. för nästa budgetår.
Anslaget bör ges benämningen Folkrörelserådet och med hänsyn
till ändamålet uppföras som s.k. obetecknat anslag.
dels att utskottets hemställan under 77 bort ha följande
lydelse:
77. beträffande anslag till glesbygdsdelegationen
att riksdagen
dels med bifall till budgetpropositionen i motsvarande del
samt med avslag på motion 1990/91:A492 yrkande 12 till
Glesbygdsdelegationen för budgetåret 1991/92 under tolfte
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 16200000 kr.,
dels med bifall till motion 1990/91:A483 samt anledning av
motionerna 1990/91:A455 yrkande 3 och 1990/91:A496 yrkande 10
till Folkrörelserådet för budgetåret 1991/92 under tolfte
huvudtiteln anvisar ett anslag på 2000000 kr.,
54. Begränsning av byggandet i västra Skåne (mom.82)
Anna Horn af Rantzien (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 57 som
börjar med "Beträffande motionskravet" och slutar med "avstyrks
därför" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar uppfattningen i motion A448 (mp) att en
begränsning bör ske av städerna i västra Skåne till förmån för
flera mindre utbyggnader av mindre orter i östra Skåne. Detta är
att se som ett led i den allmänna decentraliseringspolitiken som
borde genomsyra hela regionalpolitiken.
Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 82 bort ha följande
lydelse:
82. beträffande begränsning av byggandet i västra Skåne
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A448 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
55. Åtgärder i sydöstra Sverige (mom. 83)
Under förutsättning av bifall till reservationerna 35 och 41
Kersti Johansson och Göran Engström (båda c) anser
dels att det efter den del av utskottets yttrande på s. 59
som slutar med "motion A435" bort tillkomma följande text:
Utskottet har i den föregående framställningen tillstyrkt att
beloppsgränsen för länsstyrelsernas beslutsrätt höjs. Utskottet
har även tillstyrkt att anslaget till regionala
utvecklingsinsatser höjs med 328 milj.kr. i förhållande till
regeringens förslag. Sammanlagt innebär utskottets förslag att
anslaget till regionala utvecklingsinsatser uppförs med tillhopa
1 300 milj.kr.
Utskottet har vidare tillstyrkt centerpartiets förslag om ett
särskilt landsbygdsutvecklingsanslag på 390 milj.kr. Detta
anslag betyder att väsentliga insatser kan göras i Kalmar län.
Utskottet anser i likhet med motionärerna i motion A479 (c)
att särskilda insatser bör vidtas i Kalmar län för att vända
den negativa utvecklingen i länet, stärka infrastruktur,
sysselsättning och service samt behålla ungdomen.
dels att utskottets yttrande på s. 59 som börjar med "Mot
bakgrund" och slutar med "riksdagens åtgärd" bort ha följande
lydelse:
Mot bakgrund av det anförda bör regeringen ges till känna vad
utskottet med tillstyrkan till motion A479 i aktuell del anfört
om Kalmar län. Motion A428 (c) får med anledning av det anförda
till viss del anses tillgodosedd. Övriga i sammanhanget upptagna
motioner bör inte påkalla någon åtgärd från riksdagens sida.
dels att utskottets hemställan under 83 bort ha följande
lydelse:
83. beträffande åtgärder i sydöstra Sverige
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:A479 yrkandena
1--2 och 7 samt med avslag på motionerna 1990/91:A403,
1990/91:A428, 1990/91:A435, 1990/91:A437, 1990/91:A450,
1990/91:A460, 1990/91:A475 yrkandena 1--3, 1990/91:A481 och
1990/91:A482 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
56. Åtgärder i sydöstra Sverige (mom. 83)
Karl-Erik Persson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 59 som
börjar med "Utskottet uttalade" och som slutar med "i
stödområde" bort ha följande lydelse:
Blekinges utveckling visar att de regionalpolitiska insatserna
hittills har varit otillräckliga. Utskottet anser därför i
likhet med motion A437 (v) att en utvecklingsplan bör utarbetas
enligt de riktlinjer som anges i motionen.
dels att den del av utskottets yttrande på s. 59 som
börjar med "Mot bakgrund" och slutar med "riksdagens åtgärd"
bort ha följande lydelse:
Vad utskottet sålunda anfört bör ges regeringen till känna.
Övriga i sammanhanget behandlade motioner avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 83 bort ha följande
lydelse:
83. beträffande åtgärder i sydöstra Sverige
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:A437 samt med
avslag på motionerna 1990/91:A403, 1990/91:A428, 1990/91:A435,
1990/91:A450, 1990/91:A460, 1990/91:A475 yrkandena 1--3,
1990/91:A479 yrkandena 1--2 och 7, 1990/91:A481 och 1990/91:A482
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
57. Åtgärder i Göteborgs och Bohus, Älvsborgs samt Skaraborgs
län (mom. 84)
Under förutsättning av bifall till reservationerna 35 och 41
Kersti Johansson och Göran Engström (båda c) anser
dels att det efter den del av utskottets yttrande på s. 61
som slutar med "i kompletteringspropositionen" bort tillkomma
följande text:
Utskottet har i den föregående framställningen tillstyrkt att
beloppsgränsen för länsstyrelsernas beslutsrätt höjs. Utskottet
har även tillstyrkt att anslaget till regionala
utvecklingsinsatser höjs med 328 milj.kr. i förhållande till
regeringens förslag. Sammanlagt innebär utskottets förslag att
anslaget till regionala utvecklingsinsatser uppförs med tillhopa
1 300 milj.kr.
Utskottet har vidare tillstyrkt centerpartiets förslag om ett
särskilt landsbygdsutvecklingsanslag på 390 milj.kr. Detta
anslag betyder att väsentliga insatser kan göras i
Sjuhäradsbygden i Älvsborgs län.
Utskottet anser i likhet med motion A419 (c) att särskilda
insatser bör vidtas i Sjuhäradsbygden för att hjälpa
tekoindustrin, öka sysselsättningen inom andra branscher och
förbättra förutsättningarna för företag att etablera sig i
Sjuhäradsbygden.
dels att utskottets yttrande på s. 61 som börjar med "Vad
gäller" och slutar med "ställningstagande därutöver" bort ha
följande lydelse:
Utskottet har i det föregående uttalat sin uppfattning om
utlokalisering och decentralisering av statlig verksamhet. Denna
principiella uppfattning borde leda till att man undersöker
förutsättningarna för utlokalisering av statlig verksamhet till
Sjuhäradsbygden.
dels att utskottets yttrande på s. 61 som börjar med
"Utskottet anser" och slutar med "riksdagens sida" bort ha
följande lydelse:
Mot bakgrund av det anförda bör regeringen ges till känna vad
utskottet med tillstyrkan till motion A419 i aktuell del anfört
om Sjuhäradsbygden. Motion A459 (s) får med anledning av det
anförda anses i huvudsak tillgodosedd. Övriga i sammanhanget
upptagna motioner bör inte påkalla någon åtgärd från riksdagens
sida.
dels att utskottets hemställan under 84 bort ha följande
lydelse:
84. beträffande åtgärder i Göteborgs och Bohus, Älvsborgs
samt Skaraborgs län
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:A419 samt med
avslag på motionerna 1990/91:A411, 1990/91:A447, 1990/91:A459,
1990/91:A466, 1990/91:A474 och 1990/91:A499 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
58. Åtgärder i Bergslagslänen (Värmlands län) (mom.86)
Under förutsättning av bifall till reservationerna 35 och 41
Kersti Johansson och Göran Engström (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 63 som
börjar med "Vad gäller" och på s. 64 slutar med "riksdagens
åtgärd" bort ha följande lydelse:
Utskottet har i den föregående framställningen tillstyrkt att
beloppsgränsen för länsstyrelsernas beslutsrätt höjs. Utskottet
har även tillstyrkt att anslaget till regionala
utvecklingsinsatser höjs med 328 milj.kr. i förhållande till
regeringens förslag. Sammanlagt innebär utskottets förslag att
anslaget till regionala utvecklingsinsatser uppförs med tillhopa
1 300 milj.kr.
Utskottet har vidare tillstyrkt centerpartiets förslag om ett
särskilt landsbygdsutvecklingsanslag på 390 milj.kr. Detta
anslag betyder att väsentliga insatser kan göras i Värmlands
län.
Utskottet anser i likhet med motion A490 (c) att särskilda
satsningar på infrastruktur, forskning och utbildning bör ske i
Värmlands län. Vad utskottet anfört bör ges regeringen till
känna. Motion A458 (fp) får med anledning av det anförda till
viss del anses tillgodosedd. Övriga i sammanhanget upptagna
motioner bör inte påkalla någon åtgärd från riksdagens sida.
dels att utskottets hemställan under 86 bort ha följande
lydelse:
86. beträffande åtgärder i Bergslagslänen (Värmlands län)
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:A490 samt med
avslag på motionerna 1990/91:A18, 1990/91:A451 yrkande 2,
1990/91:A454, 1990/91:A458 och 1990/91:A462 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
59. Åtgärder i Bergslagslänen (Värmlands län) (mom.86)
Karl-Erik Persson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 63 som
börjar med "Vad gäller" och på s. 64 slutar med "riksdagens
åtgärd" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motionerna A18 (v) och A462 (v)
att situationen i Värmland kräver särskilda insatser i form av
ett speciellt "Värmlandspaket" med förslag till åtgärder
liknande dem som vidtagits för bl.a. Norrlands inland och
Bergslagen. En särskild delegation bör tillsättas för att
utarbeta ett sådant "paket". Detta bör ges regeringen till
känna. Övriga i sammanhanget upptagna motioner bör inte påkalla
någon riksdagens åtgärd.
dels att utskottets hemställan under 86 bort ha följande
lydelse:
86. beträffande åtgärder i Bergslagslänen (Värmlands län)
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:A18 och
1990/91:A462 samt med avslag på motionerna 1990/91:A451 yrkande
2, 1990/91:A454, 1990/91:A458 och 1990/91:A490 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
60. Åtgärder i Bergslagslänen (Örebro län) (mom.87)
Karl-Erik Persson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 65 som
börjar med "Utskottet vill" och slutar med "riksdagens åtgärd"
bort ha följande lydelse:
Örebro län har drabbats hårt av den stora strukturomvandling
som skett inom stål- och gruvindustrin. Problem har också
uppstått inom verkstadsindustrin och andra industrier i skilda
branscher.
Man kan se att förändringarna har varit följande:
Grundläggande strukturella, främst inom basindustrin.
Ägarrelaterade. Spekulation i att köpa och sälja företag.
Transnationalisering/utlandsägande. Ett led i kapitalets
internationella arbetsdelning och strävan till
marknadsherravälde.
Utskottet anser i likhet med motion A436 (v) i aktuell del att
det krävs en konkret politik för att möta framtida
strukturproblem i Örebro län. Detta bör ges regeringen till
känna. Övriga i sammanhanget behandlade motioner bör inte
påkalla någon riksdagens åtgärd.
dels att utskottets hemställan under 87 bort ha följande
lydelse:
87. beträffande åtgärder i Bergslagslänen (Örebro län)
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:A436 yrkande 1
samt med avslag på motionerna 1990/91:A20, 1990/91:A416,
1990/91:A423 yrkande 2, 1990/91:A440 och 1990/91:A503 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
61. Åtgärder i Bergslagslänen (Västmanlands län) (mom. 88)
Under förutsättning av bifall till reservationerna 35 och 41
Kersti Johansson och Göran Engström (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 66 som
börjar med "Som utskottet" och slutar med "riksdagens åtgärd"
bort ha följande lydelse:
Utskottet har i den föregående framställningen tillstyrkt att
beloppsgränsen för länsstyrelsernas beslutsrätt höjs. Utskottet
har även tillstyrkt att anslaget till regionala
utvecklingsinsatser höjs med 328 milj.kr. i förhållande till
regeringens förslag. Sammanlagt innebär utskottets förslag att
anslaget till regionala utvecklingsinsatser uppförs med tillhopa
1 300 milj.kr.
Utskottet har vidare tillstyrkt centerpartiets förslag om ett
särskilt landsbygdsutvecklingsanslag på 390 milj.kr. Detta
anslag betyder att väsentliga insatser kan göras i Västmanlands
län.
Utskottet anser i likhet med motionärerna i motion A469 (c)
att särskilda insatser bör vidtas i Västmanlands län för att
bredda sysselsättningsmöjligheterna, ge bättre kommunikationer
och stärka högskolan. Regeringen bör ges till känna vad
utskottet anfört. Motion A461 bör inte påkalla någon åtgärd från
riksdagens sida.
dels att utskottets hemställan under 88 bort ha följande
lydelse:
88. beträffande åtgärder i Bergslagslänen (Västmanlands
län)
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:A469 och med
avslag på motion 1990/91:A461 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
62. Åtgärder i Bergslagslänen (Västmanlands län) (mom.88)
Karl-Erik Persson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 66 som
börjar med "Som utskottet" och slutar med "riksdagens åtgärd"
bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motion A461 (v) att det behövs
ett särskilt utvecklingsprogram för Västmanlands län. Detta bör
innehålla satsningar på bl.a. kommunikationer, industriföretag,
energiskogsodling, utbildning, den offentliga sektorn. Detta bör
ges regeringen till känna. Motion A469 avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 88 bort ha följande
lydelse:
88. beträffande åtgärder för Bergslagslänen (Västmanlands
län)
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:A461 och med
avslag på motion 1990/91:A469 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
63. Åtgärder i Bergslagslänen (Gävleborgs län) (mom.90)
Under förutsättning av bifall till reservationerna 35 och 41
Kersti Johansson och Göran Engström (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 67 som
börjar med "Åtgärdsprogram av" och slutar med "riksdagens sida"
bort ha följande lydelse:
Utskottet har i den föregående framställningen tillstyrkt att
beloppsgränsen för länsstyrelsernas beslutsrätt höjs. Utskottet
har även tillstyrkt att anslaget till regionala
utvecklingsinsatser höjs med 328 milj.kr. i förhållande till
regeringens förslag. Sammanlagt innebär utskottets förslag att
anslaget till regionala utvecklingsinsatser uppförs med tillhopa
1 300 milj.kr.
Utskottet har vidare tillstyrkt centerpartiets förslag om ett
särskilt landsbygdsutvecklingsanslag på 390 milj.kr. Detta
anslag betyder att väsentliga insatser kan göras i Gävleborgs
län.
Utskottet anser i likhet med motionärerna i motion A494 (c)
att särskilda insatser bör vidtas i Gävleborgs län med
satsningar på utbildning och kommunikationer. En bättre
näringslivsstruktur är också nödvändig. Regeringen bör ges till
känna vad utskottet anfört. Övriga i sammanhanget upptagna
motioner bör inte påkalla någon åtgärd från riksdagens sida.
dels att utskottets hemställan under 90 bort ha följande
lydelse:
90. beträffande åtgärder i Bergslagslänen (Gävleborgs län)
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:A494 yrkandena
2--3 och 6 samt med avslag på motionerna 1990/91:A420,
1990/91:A426, 1990/91:A452 och 1990/91:A487 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
64. Åtgärder i Bergslagslänen (Gävleborgs län) (mom.90)
Karl-Erik Persson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 67 som
börjar med "Åtgärdsprogram av" och slutar med "riksdagens sida"
bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motion A420 (v) att ett särskilt
åtgärdsprogram bör utarbetas för Gävleborgs län. Ett sådant
program bör bl.a. innehålla förslag till satsningar på bl.a.
utbildning och kultur, ny teknik inom data och kommunikation,
utbyggnad av energiteknik, fortsatt utbyggnad av
samhällsservice, åtgärder mot ungdoms- och kvinnoarbetslöshet,
fiske- och trädgårdsnäringarna. Övriga i sammanhanget behandlade
motionsyrkanden bör inte påkalla någon riksdagens åtgärd.
dels att utskottets hemställan under 90 bort ha följande
lydelse:
90. beträffande åtgärder i Bergslagslänen (Gävleborgs län)
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:A420 samt med
avslag på motionerna 1990/91:A426, 1990/91:A452, 1990/91:A487
och 1990/91:A494 yrkandena 2--3 och 6 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
65. Åtgärder i Västernorrlands län (mom. 91)
Under förutsättning av bifall till reservationerna 35 och 41
Kersti Johansson och Göran Engström (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 68 som
börjar med "Via länsanslaget" och på s. 69 slutar med
"riksdagens åtgärd" bort ha följande lydelse:
Utskottet har i den föregående framställningen tillstyrkt att
beloppsgränsen för länsstyrelsernas beslutsrätt höjs. Utskottet
har även tillstyrkt att anslaget till regionala
utvecklingsinsatser höjs med 328 milj.kr. i förhållande till
regeringens förslag. Sammanlagt innebär utskottets förslag att
anslaget till regionala utvecklingsinsatser uppförs med tillhopa
1 300 milj.kr.
Utskottet har vidare tillstyrkt centerpartiets förslag om ett
särskilt landsbygdsutvecklingsanslag på 390 milj.kr. Detta
anslag betyder att väsentliga insatser kan göras i
Västernorrlands län.
Utskottet anser i likhet med motionärerna i motion A488 (c)
att kraftfulla satsningar bör göras på bl.a. infrastrukturen,
främst kommunikationer och utbildning. Regeringen bör ges till
känna vad utskottet anfört. Övriga i sammanhanget upptagna
motioner bör inte påkalla någon åtgärd från riksdagens sida.
dels att utskottets hemställan under 91 bort ha följande
lydelse:
91. beträffande åtgärder i Västernorrlands län
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:A488 samt med
avslag på motionerna 1990/91:A412 yrkandena 1--2, 1990/91:A433
och 1990/91:A442 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
66. Åtgärder i Norrbottens län (mom. 92)
Karl-Erik Persson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 70 som
börjar med "Beträffande Arjeplogs" och slutar med "riksdagens
åtgärd" bort ha följande lydelse:
Utskottet delar uppfattningen i motion A501 (v) att det behövs
ett utvecklingsprogram för Arjeplogs kommun. De 100 milj.kr. som
utlovats är en bra början. Förhandlingar med större företag i
landet bör föras för att ta fram idéer hur Arjeplogs fördelar
kan utnyttjas. Möjligheterna att utlokalisera verksamhet som
bedrivs av statlig myndighet eller länsmyndighet måste prövas.
Satsningar på utbildningsverksamhet bör göras. Vad utskottet
sålunda anfört bör ges regeringen till känna. Övriga i
sammanhanget behandlade motionsyrkanden bör inte påkalla någon
riksdagens åtgärd.
dels att utskottets hemställan under 92 bort ha följande
lydelse:
92. beträffande åtgärder i Norrbottens län
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:A501 yrkande 2
samt med avslag på motionerna 1990/91:A406, 1990/91:A408,
1990/91:A429, 1990/91:A431 och 1990/91:A468 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
Särskilda yttranden
1. Utlokalisering av statlig verksamhet från Stockholm
(mom. 4)
Kersti Johansson och Göran Engström (båda c) anför:
Regional balans förutsätter att samhällets insatser måste
samordnas så att hela landet främjas. Det är därför viktigt att
de försök som på olika områden görs för att dämpa tillväxten i
storstäderna fullföljs. Vi vill understryka att samordnade
åtgärder är avgörande för möjligheterna att få till stånd såväl
en levande landsbygd/landsort som en balanserad miljöriktig
storstadsutveckling. Målet om bättre ekonomisk tillväxt kräver
en balanserad storstadsutveckling och en utveckling i hela
landet.
2. Utredning om kostnader för telekommunikation (mom. 10)
Kersti Johansson och Göran Engström (båda c) anför:
Kostnaderna för telekommunikationerna har stor betydelse för
den utjämning av näringslivs- och levnadsbetingelserna i hela
landet som är regionalpolitikens mål. Överväganden på hithörande
område pågår i trafikutskottet med anledning av proposition
1990/91:87 Näringspolitik för tillväxt och motioner i ämnet.
Beroende på det kommande riksdagsbeslutet kan det bli anledning
för centern att i regionalpolitiska sammanhang återkomma i denna
fråga.
3. Avskrivning av studielån m.m. (mom. 11)
Anders G Högmark, Mona Saint Cyr och Erik Holmkvist (alla m)
anför:
Vi har sympati för tanken att i exempelvis inlandet arbeta med
ett system som medger avskrivning av studieskulder. Villkoren
för detta får närmare övervägas.
4. Regionalpolitiska medel till underleverantörer (mom.12)
Kersti Johansson och Göran Engström (båda c) anför:
Underleverantörsindustrin finns på en mängd orter i Sverige
och har därför stor betydelse för den regionala balansen. Vi
anser det därför viktigt att underlätta för underleverantörerna
att fortsätta sin verksamhet ute i landets olika regioner.
Erforderliga investeringar i ny teknik är nödvändiga så att de
kan bli konkurrenskraftiga i förhållande till utländska
underleverantörer.
5. Nya former för service i glesbygd (mom. 43)
Kersti Johansson och Göran Engström (båda c) anför:
Vi vill understryka att det är viktigt att länsstyrelserna i
första hand i glesbygdsområdena tar upp överläggningar för att
samordna offentlig service med annan på orten existerande
verksamhet innan statlig service får läggas ned. Det är
angeläget att alternativa lösningar verkligen prövas.
6. Förslag om program för landsbygdspolitiken under 90-talet
(mom.44)
Kersti Johansson och Göran Engström (båda c) anför:
Vi anser det viktigt att de förslag och idéer som kom fram
under landsbygdskampanjen och landsbygdsriksdagarna kommer till
utförande. Många förslag kan realiseras genom centerpartiets
förslag om ett särskilt landsbygdsutvecklingsanslag på 390
milj.kr.
7. Insatser för landsbygdsutveckling (mom. 46)
Anders G Högmark, Mona Saint Cyr och Erik Holmkvist (alla m)
anför:
Vi vill peka på de synpunkter om landsbygdens utveckling som
finns upptagna i moderata samlingspartiets motion 1989/90:Jo268,
En levande landsbygd. Där framhålls bl.a. att landsbygdens
utvecklingsmöjligheter tas bäst till vara genom att de hinder
som finns i dag och som bromsar denna utveckling undanröjs. Det
gäller att sänka skatterna, ta bort detaljregleringar och minska
statsbidragsstyrningen. Landsbygdens utvecklingsmöjligheter
ligger med andra ord i ökad frihet och sänkta skatter.
8. Anslag för nedsatta socialavgifter (mom. 70)
Anna Horn af Rantzien (mp) anför:
Miljöpartiet de gröna förespråkar generella åtgärder, såsom
regionalt differentierade nedsättningar av
arbetsgivaravgifterna, i stället för huvudsakligen riktade
insatser med nu använda bidragstyper. Med den utgångspunkten har
jag inte ansett det som meningsfullt att stödja de skilda
förslagen till anslagsanvisning med deras syfte att finansiera
endast en begränsad användning av avgiftsnedsättningen.
9. Anslag till infrastrukturåtgärder (mom. 73)
Anna Horn af Rantzien (mp) anför:
Miljöpartiet de gröna är, som tidigare sagts, kritiskt till
nuvarande stödsystem, som är onödigt byråkratiskt och vars
effekter i enskilda fall många gånger är diskutabla. När det nu
gäller förevarande anslag kommer detta att ställas till
regeringens förfogande utan något angivande av tilltänkta,
konkreta åtgärder. Det ger mig anledning att peka på
möjligheterna att utnyttja medlen för nya projekt av det slag
miljöpartiet har exemplifierat i motion A457 och som syftar till
att inleda en nyorientering inom regionalpolitiken.
10. Namnändring för glesbygdsdelegationen (mom.78)
Elver Jonsson (fp), Charlotte Branting (fp), Kersti Johansson
(c) och Göran Engström (c) anför:
Utskottet har förutsatt förnyade överväganden i namnfrågan.
Det finns enligt vår mening goda skäl för det. En namnändring
kommer att markera att det är fråga om en verksamhet med ny
inriktning. Vi anser vidare att det är lämpligt att det av
själva benämningen framgår att det gäller en statlig styrelse
med uppgift att verka för glesbygdsutveckling.
11. Åtgärder i Skånelänen (mom. 81)
Kersti Johansson och Göran Engström (båda c) anför:
Beträffande frågan om en fast förbindelse över Öresund har
centern i sin motion med anledning av proposition 1990/91:158
föreslagit att riksdagen av miljöskäl och ekonomiska skäl avslår
propositionen. Centern har i andra hand förordat att en
miljökonsekvensanalys görs innan beslut om en fast förbindelse
över Öresund fattas.
Ärendet är under beredning i trafikutskottet, och riksdagen
kommer senare i vår att ta ställning till såväl regeringens
förslag som förslagen i motionen.
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1
Propositionerna 4
Motionerna 5
Utskottet 21
Bakgrund21
Den regionala problembilden22
Regionalpolitikens allmänna inriktning22
Allmänna principer för omlokalisering26
Företagsstöd29
Inledning29
Stödformerna30
Beslutsordningen32
Stödområdesindelningen33
Utvecklingsinsatser i glesbygd och på landsbygd38
Stödformerna38
Servicefrågor39
Insatser för kvinnor i glesbygd43
Anslagsfrågor45
Lokaliseringsbidrag m.m.45
Regionala utvecklingsinsatser47
Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till
företag i glesbygder m.m.50
Ersättning för nedsättning av socialavgifter50
Sysselsättningsbidrag50
Särskilda regionalpolitiska infrastrukturåtgärder51
Glesbygdsdelegationen52
Expertgruppen för forskning om regional utveckling (ERU)53
Kapitaltillskott till en utvecklingsfond för Västnorden53
Regionalpolitiska insatser i regioner och län53
Inledning53
Skånelänen55
Sydöstra Sverige57
Göteborgs och Bohus, Älvsborgs samt Skaraborgs län60
Södermanlands och Stockholms län61
Bergslagslänen62
Värmlands län63
Örebro län64
Västmanlands län65
Kopparbergs län66
Gävleborgs län67
Norra Sverige68
Västernorrlands län68
Norrbottens län69
Hemställan71
Reservationer 80
1. Regionalpolitikens allmänna inriktning (mom. 1) (m, fp)
80
2. Regionalpolitikens allmänna inriktning (mom. 1) (c) 82
3. Regionalpolitikens allmänna inriktning (mom. 1) (v) 85
4. Regionalpolitikens allmänna inriktning (mom. 1) (mp) 86
5. Allmänna principer för omlokalisering av statlig verksamhet
(mom. 2) (c, mp) 87
6. Decentralisering och minskning av statliga myndigheter
(mom. 3) (c, mp) 88
7. Riskgarantilån m.m. (mom. 6) (m) 88
8. Branschmässig avgränsning av nedsättningen av
socialavgifter (mom. 8) (m, fp, c) 89
9. Avgiftsnedsättningen och EG-samarbetet (mom. 9) (mp) 90
10. Utredning om kostnader för telekommunikation (mom. 10)
(mp) 91
11. Avskrivning av studielån m.m. (mom. 11) (c) 91
12. Regionalpolitiska medel till underleverantörer (mom. 12)
(v) 92
13. Beloppsgränsen för länsstyrelsernas beslutsrätt (mom. 13)
(fp, c) 92
14. Förhöjt lokaliseringsbidrag (mom. 14) (fp) 93
15. Översyn av stödområdesindelningen (mom. 15) (fp,c) 93
16. Begreppet resursområde (mom. 16) (c) 94
17. Inplacering i stödområden av Hallstahammar m.fl. kommuner
(mom. 20, 23, 25, 26, 27, 32, 33, 34 och 36) (c) 94
18. Inplacering i stödområde 1 av Piteå m.fl. kommuner
(mom. 34--36) (v) 96
19. Högsta belopp för avskrivningslån och bidrag till
uthyrningsstugor (mom. 37) (c) 97
20. Högsta belopp för bidrag till kommersiell service
(mom. 38) (v) 97
21. Utredning om postverkets service i glesbygd (mom.41) (v)
97
22. Nya former för service i glesbygd (mom. 43) (fp) 98
23. Förslag om program för landsbygdspolitiken under 90-talet
(mom. 44) (mp) 98
24. Försök med decentraliserat glesbygdsstöd m.m. (mom. 45)
(mp) 99
25. Regionalpolitiska insatser i vissa områden (mom.47) (fp)
99
26. Servicehus för äldre i glesbygd (mom. 48) (v, mp) 99
27. Tillvaratagande av vissa gruppers hantverkskunskaper
(mom. 49) (mp) 100
28. Insatser för kvinnor i glesbygd (mom. 50) (fp,v,mp)
100
29. Kvinnoforskning (mom. 52) (v) 101
30. Ungdomars livsmiljö på landsbygden (mom. 53) (v,mp)
101
31. Anslag till lokaliseringsbidrag för budgetåret 1991/92
(mom. 54) (m) 102
32. Anslag till lokaliseringsbidrag för budgetåret 1991/92
(mom. 54) (c) 102
33. Anslag till lokaliseringsbidrag för budgetåret 1991/92
(mom. 54) (mp) 103
34. Statliga kreditgarantier (mom. 55) (c) 104
35. Anslag till regionala utvecklingsinsatser (mom. 58) (c)
104
36. Anslag till regionala utvecklingsinsatser (mom. 58) (v)
105
37. Anslag till regionala utvecklingsinsatser (mom. 58) (mp)
106
38. Användning av odisponerade medel på anslaget Regionala
utvecklingsinsatser (mom. 59) (fp) 106
39. Kvotering av medel för kvinnoprojekt (mom. 61) (c) 107
40. Länsanslaget till Jönköpings m.fl. län (mom.63--66) (c)
107
41. Anslag till landsbygdsutveckling (mom. 67) (c) 108
42. Anslag till landsbygdsutveckling (mom. 67) (mp) 108
43. Anslag för nedsatta socialavgifter (mom. 70) (m, fp)
109
44. Anslag för nedsatta socialavgifter (mom. 70) (c) 109
45. Anslag till sysselsättningsbidrag (mom. 71) (m) 110
46. Anslag till sysselsättningsbidrag (mom. 71) (mp) 110
47. Anordningsbidrag till daghem och fritidshem i glesbygder
(mom. 72) (v) 111
48. Anslag till infrastrukturåtgärder (mom. 73) (m) 111
49. Anslag till infrastrukturåtgärder (mom. 73) (v) 112
50. Avveckling av glesbygdsdelegationen (mom. 76) (m) 112
51. Anslag till glesbygdsdelegationen (mom. 77) (m) 113
52. Anslag till glesbygdsdelegationen (mom. 77) (fp,mp)
113
53. Anslag till glesbygdsdelegationen (mom. 77) (c) 114
54. Begränsning av byggandet i västra Skåne (mom. 82) (mp)
114
55. Åtgärder i sydöstra Sverige (mom. 83) (c) 115
56. Åtgärder i sydöstra Sverige (mom. 83) (v) 115
57. Åtgärder i Göteborgs och Bohus, Älvsborgs samt Skaraborgs
län (mom. 84) (c) 116
58. Åtgärder i Bergslagslänen (Värmlands län) (mom.86) (c)
117
59. Åtgärder i Bergslagslänen (Värmlands län) (mom.86) (v)
118
60. Åtgärder i Bergslagslänen (Örebro län) (mom. 87) (v) 118
61. Åtgärder i Bergslagslänen (Västmanlands län) (mom. 88) (c)
119
62. Åtgärder i Bergslagslänen (Västmanlands län) (mom. 88) (v)
119
63. Åtgärder i Bergslagslänen (Gävleborgs län) (mom.90) (c)
120
64. Åtgärder i Bergslagslänen (Gävleborgs län) (mom.90) (v)
120
65. Åtgärder i Västernorrlands län (mom. 91) (c) 121
66. Åtgärder i Norrbottens län (mom. 92) (v) 122
Särskilda yttranden 121
1. Utlokalisering av statlig verksamhet från Stockholm
(mom. 4) (c) 122
2. Utredning om kostnader för telekommunikation (mom. 10) (c)
122
3. Avskrivning av studielån m.m. (mom. 11) (m) 123
4. Regionalpolitiska medel till underleverantörer (mom. 12)
(c) 123
5. Nya former för service i glesbygd (mom. 43) (c) 123
6. Förslag om program för landsbygdspolitiken under 90-talet
(mom. 44) (c) 123
7. Insatser för landsbygdsutveckling (mom. 46) (m) 123
8. Anslag för nedsatta socialavgifter (mom. 70 (mp) 124
9. Anslag till infrastrukturåtgärder (mom. 73) (mp) 124
10. Namnändring för glesbygdsdelegationen (mom. 78) (fp, c)
124
11. Åtgärder i Skånelänen (mom. 81) (c) 125
Bilaga 1 Statistiska uppgifter om den regionala
utvecklingen sammanställda av riksdagens utredningstjänst 126