Utskottet behandlar i detta betänkande olika arbetslivsfrågor med
utgångspunkt i årets budgetproposition, bilaga 12
(arbetsmarknadsdepartementet) och däröver avgivna motioner.
Inledningsvis behandlas arbetarskyddsverkets och
arbetsmiljöinstitutets anslag för nästa budgetår och därefter åtgärder
för att främja sysselsättning för arbetshandikappade, såsom
yrkesinriktad rehabilitering, lönebidrag och den skyddade verksamheten
vid Stiftelsen Samhalls företag.
Arbetarskyddsverket m.m.
Utskottet biträder regeringens framställning om att kostnaderna för
den föreslagna resursförstärkningen inom arbetarskyddsverket bör ske
genom en omfördelning av arbetarskyddsavgiften. Moderata
samlingspartiet reserverar sig för att verket helt bör finansieras
genom arbetarskyddsavgiften. Förslaget i budgetpropositionen om
ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter tillstyrks av utskottet.
Regeringens förslag till anslag till arbetarskyddsverket godtas av
utskottet, medan vänsterpartiet reserverar sig för ytterligare
medelspåslag. Vidare har moderata samlingspartiet och vänsterpartiet
andra uppfattningar än utskottet vad gäller budgetmedel till
arbetsmiljöinstitutet.
Lönebidrag
Lönebidragen är numera ett viktigt instrument för att främja
sysselsättning åt arbetshandikappade. Den nuvarande
bidragskonstruktionen innebär subventioner på upp till 100 eller 90 %
av lönekostnaderna om det gäller anställningar hos staten resp. s.k.
allmännyttiga organisationer. Subventionsgraden är lägre hos kommuner,
landsting och de privata företagen.
Såsom förutskickades i förra årets riksdagsbehandling av
lönebidragen har regeringen nu lagt fram förslag om att ersätta
nuvarande bestämmelser om skilda bidragsnivåer för olika
arbetsgivarkategorier. I stället införs ett system med flexibla
lönebidrag. Sådana bidrag har de senaste åren prövats på försök i viss
utsträckning. Den nya ordningen innebär att bidragen skall fastställas
med hänsyn uteslutande till den sökandes behov och förutsättningar
beträffande arbetsförmåga och graden av funktionsnedsättning och
således inte av arbetsgivarens ekonomiska möjligheter att svara för
lönekostnaderna.
Regeringsförslagen biträds av utskottet, som i sammanhanget
understryker att de nya reglerna inte får tillämpas på ett sådant sätt
att anställningstryggheten riskeras för de handikappade som i dag har
en lönebidragsanställning.
Bidragsförändringarna befaras i en rad motioner och i ett yttrande
från kulturutskottet medföra problem för bl.a. kulturinstitutionerna,
som har många lönebidragsanställda knutna till sin verksamhet. Uppstår
oönskade effekter för dessa institutioner förutsätter utskottet att
regeringen vidtar erforderliga åtgärder med hänsyn till den fortsatta
verksamheten. M, fp, c och mp anser i en reservation att utskottets
uppfattning skall delges regeringen i ett uttalande från riksdagens
sida.
Kostnaderna för lönebidragen har varit spridda på flera anslag och
avses i enlighet med regeringens förslag fr.o.m. nästa budgetår bli
sammanförda under ett nytt reservationsanslag, Särskilda åtgärder för
arbetshandikappade, på 5 416 milj.kr. Moderaterna reserverar sig för
en anslagsminskning med 473 milj.kr. och centern för en anslagsökning
med 100 milj.kr.
När det gäller yrkesinriktad rehabilitering tillstyrker
utskottet en medelsanvisning med sammanlagt 1 205 milj.kr.
Samhall
Vad slutligen gäller den skyddade verksamheten inom Samhall
tillstyrks regeringens förslag av utskottet med reservation från
moderata samlingspartiet och folkpartiet liberalerna i fråga om
inbyggda verkstäder. Vad gäller sysselsättningsvolym och
medelstilldelning reserverar sig folkpartiet och centern.
Till vissa förslag i budgetpropositionen om disposition av medel ur
arbetslivsfonden och om arbetshjälpmedel återkommer utskottet
i ett senare sammanhang.
Propositionen
I proposition 1990/91:100 bilaga 12 föreslår regeringen under
punkterna
C1. (s. 101--105)
1. att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till
lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,
2. att riksdagen godkänner den i propositionen föreslagna
överföringen från fonden för arbetsmiljöförbättringar till
statsbudgetens inkomsttitel,
3. att riksdagen till Arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen
för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på
362443000kr.
C2. (s. 105--108)
1. att riksdagen godkänner den föreslagna överföringen från fonden
för arbetsmiljöförbättringar till statsbudgetens inkomsttitel,
2. att riksdagen till Arbetsmiljöinstitutet för budgetåret 1991/92
anvisar ett förslagsanslag på 94192000kr.
C3. (s.108)
att riksdagen till Arbetsmiljöinstitutet: Anskaffning av
vetenskaplig apparatur för budgetåret 1991/92 anvisar ett
reservationsanslag på 4637000kr.
C4. (s. 108--111)
att riksdagen till Yrkesinriktad rehabilitering för budgetåret
1991/92 anvisar ett ramanslag på 753153000kr.
C5. (s. 111--112)
att riksdagen till Yrkesinriktad rehabilitering: Utbildningsbidrag
för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på
452230000kr.
C6. (s. 112--113)
att riksdagen till Yrkesinriktad rehabilitering: Uppdragsverksamhet
för budgetåret 1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 1000kr.
C 7. (s. 113--121)
2. att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om
ändrade regler för lönebidrag (avsnitt 2.3),
3. att riksdagen till Särskilda åtgärder för arbetshandikappade för
budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på
5416489000kr.
C8. (s. 121--128)
1. att riksdagen till driften för Samhallsgruppens verksamhet under
budgetåret 1991/92 anslår medel motsvarande 110,6% av lönesumman för
arbetstagare i skyddat arbete (inkl. lönebikostnader) upp till högst
31450000arbetstimmar (avsnitt 2.1),
2. att riksdagen medger regeringen att få besluta om att öka antalet
bidragsberättigade arbetstimmar med högst 1,5% under budgetåret
1991/92 (avsnitt 2.1),
3. att riksdagen medger att regeringen får besluta om ett särskilt
kapitaltillskott som motsvarar kompensation för ökad skattebelastning
(avsnitt 2.1),
4. att riksdagen till Bidrag till Stiftelsen Samhall för budgetåret
1991/92 anvisar ett förslagsanslag på 4557000000kr.
Propositionens lagförslag återfinns i bilaga 1 till detta
betänkande.
Motionerna
1990/91:A202 av Kjell-Arne Welin (fp) vari yrkas att riksdagen som
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om platser med
lönebidrag hos ideella organisationer.
1990/91:A206 av Lars Werner m.fl. (v) vari yrkas
2. att riksdagen till Arbetarskyddsstyrelsen för budgetåret 1991/92
anslår 3 milj.kr. utöver regeringens förslag för inrättande av nya
tjänster och utvecklandet av ISA-systemet,
3. att riksdagen till Arbetsmiljöinstitutet för budgetåret 1991/92
anslår 4 milj.kr. utöver vad regeringen föreslagit till de ändamål som
anges i motionen.
1990/91:A207 av Ove Karlsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en
översyn av främjandelagen och vad i övrigt anförts i motionen om de
arbetshandikappades villkor i arbetslivet.
1990/91:A212 av Sigge Godin (fp) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om Härnösands lämplighet för lokalisering av
arbetsmarknadsinstitut inom hörsel- och synverksamheterna.
1990/91:A213 av Alexander Chrisopoulos m.fl. (v) vari yrkas att
riksdagen beslutar att statliga och allmännyttiga kulturinstitutioner
undantas från de av regeringen föreslagna förändringarna av
lönebidraget i enlighet med vad som anförts i motionen.
1990/91:A217 av Ingrid Sundberg m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
analys och förslag till lösning av för kulturinstitutionerna
uppkommande problem vid införande av ett flexibelt lönebidrag.
1990/91:A220 av Lars Svensson och Ingegerd Sahlström (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om fördelningen av de nyinrättade yrkesinspektörstjänsterna.
1990/91:A222 av Ragnhild Pohanka och Anita Stenberg (mp) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att vid
handikappanpassning nya rön inom tekniken tas till vara kontinuerligt
och i övrigt vad som i motionen anförts om handikappanpassning på
arbetsplatser.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:So257.
1990/91:A228 av Jarl Lander m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
sanktionsbestämmelserna i främjandelagen.
1990/91:A229 av Reynoldh Furustrand m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lönebidragens betydelse för viktiga samhällsuppgifters
fortlevnad och utveckling.
1990/91:A233 av Ingegerd Wärnersson och Maja Bäckström (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om arbetsmarknadsinstitutet med särskilda resurser
för rörelsehindrade i Vejbystrand.
1990/91:A237 av Marianne Jönsson m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
handikappades tillgång till arbetsmarknaden.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:So283.
1990/91:A238 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
lönebidragsanställda inom kultursektorn.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Kr288.
1990/91:A239 av Eva Goës m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om särskilda
åtgärder för dyslektiker i arbetslivet.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Ub814.
1990/91:A240 av Kenth Skårvik och Lars Leijonborg (fp) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om förändrad
företagsform för Samhall från stiftelse till aktiebolag i enlighet med
vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts beträffande AMS förslag om ett övertagande av
Samhalls anslag,
3. att riksdagen beslutar att verksamheten inom Samhall skall utökas
med 400 arbetstillfällen för arbetshandikappade utöver regeringens
förslag för 1991/92 och för detta ändamål anslår 50000000kr.
1990/91:A242 av Elver Jonsson m.fl. (fp) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om lönebidrag för förtidspensionerade,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att arbetsförmedlingarna skall ges ett
uppföljningsansvar för de handikappade ungdomar som nyligen avslutat
någon utbildning,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om möjligheten för handikappade att dela på en
anställning,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om övergången till flexibla lönebidrag,
5. att riksdagen till Bidrag till stiftelsen Samhall för budgetåret
1991/92 anvisar 50000000kr. utöver vad regeringen föreslagit
eller således 4607000000kr.,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om inbyggda verkstäder,
1990/91:A243 av Nils-Olof Gustafsson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lönebidragsanställda hos allmännyttiga organisationer.
1990/91:A244 av Anita Stenberg m.fl. (mp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att
inrätta ett speciellt statsbidrag till kommuner och landsting.
1990/91:A245 av Karin Israelsson (c) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att den
av arbetsmarknadsutskottet och regeringen beställda utvärderingen bör
slutföras och remissbehandlas innan riksdagen föreläggs förslag till
beslut avseende lönebidrag.
1990/91:A249 av Elving Andersson (c) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
effekterna av ändrade villkor för lönebidragsanställningar.
1990/91:A254 av Sylvia Pettersson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
konsekvenserna för vissa arbetsgivare vid en övergång till flexibla
lönebidrag.
1990/91:A258 av Jan Hyttring m.fl. (c) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
lönebidragsfrågor för folkrörelse- och kultursektorn.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Kr333.
1990/91:A261 av Marianne Samuelsson (mp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att
den hos AMS beställda utvärderingen bör slutföras och remissbehandlas
innan riksdagen föreläggs förslag til beslut avseende lönebidrag.
1990/91:A262 av Margareta Gard (m) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om konsekvenserna
för kulturinstitutionerna vid en förändring av reglerna för
lönebidragsanställda,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att inga förändringar av de lönebidragsanställdas
villkor bör genomföras förrän utredningen är klar.
1990/91:A263 av Börje Hörnlund m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär en samhällsekonomisk studie
kring effekterna av en arbetsgaranti för arbetshandikappade i enlighet
med vad i motionen anförts,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om förändrade regler för introduktionsbidrag,
3. att riksdagen hos regeringen begär en utredning av vilka effekter
större flexibilitet i lönebidragssystemet för arbetshandikappade får
för kultursektorn och de ideella organisationerna,
4. att riksdagen till C 7. Särskilda åtgärder för arbetshandikappade
för budgetåret 1991/92 anvisar 100 000 000 kr. utöver vad regeringen
föreslagit eller således 5 516 489 000 kr.
1990/91:A264 av Börje Hörnlund m.fl. (c) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att för Samhalls verksamhet för 1991/92
skall gälla en ram för antalet arbetstimmar för arbetshandikappade
anställda om 32 350 000 timmar,
2. att riksdagen till C 8. Bidrag till stiftelsen Samhall för
budgetåret 1991/92 anvisar 100000000kr. utöver vad regeringen
föreslagit eller således 4657000000 kr.
1990/91:A265 av Sonja Rembo m.fl. (m) vari yrkas
6. att riksdagen beslutar att arbetsmiljöinstitutets verksamhet i
fortsättningen skall finansieras genom beslut av arbetsmiljöfonden i
enlighet med vad som anförts i motionen,
7. att riksdagen beslutar att kostnader för arbetarskyddsstyrelsen
och yrkesinspektionen helt skall finansieras genom bidrag till staten
av influtna arbetarskyddsavgifter i enlighet med vad som anförts i
motionen.
1990/91:A266 av Sonja Rembo m.fl. (m) vari yrkas
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om verksamheten vid Samhall,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om strukturstöd för byggnadsarbetare.
1990/91:A267 av Sonja Rembo m.fl. (m) vari yrkas
6. att riksdagen bifaller regeringens förslag (delvis, se även
1990/91:AU11) till lag om ändring i 4 kap. 8 § lagen (1981:691) om
socialavgifter, med ändringen att femte stycket skall lyda:
4. utbildningsbidrag till deltagare i arbetsmarknadsutbildning
enligt förordningen (1987:406) om arbetsmarknadsutbildning eller
yrkesinriktad rehabilitering enligt förordningen (1987:405) om den
arbetsmarknadspolitiska verksamheten.,
7. att riksdagen avslår regeringens förslag att till
Arbetsmiljöinstitutet för budgetåret 1991/92 anvisa ett förslagsanslag
av 94192000 kr.,
8. att riksdagen avslår regeringens förslag att till
Arbetsmiljöinstitutet: Anskaffning av vetenskaplig apparatur för
budgetåret 1991/92 anvisa ett reservationsanslag av 4637000kr.,
9. att riksdagen till Särskilda åtgärder för arbetshandikappade för
budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag av
4943489000kr.,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om statsbidrag till skyddat arbete hos offentliga
arbetsgivare.
1990/91:A273 av Jan Hyttring och Stina Gustavsson (c) vari yrkas att
riksdagen med avslag på proposition 1990/91:100 i denna del som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts rörande
förslag till ändrade regler för lönebidrag.
Motiveringen återfinns i motion 1990/91:Kr356.
1990/91:A499 av Marianne Andersson i Vårgårda och Ingvar Karlsson i
Bengtsfors (c) vari yrkas
4. att riksdagen beslutar om ett med 100 milj.kr. ökat anslag till
Samhall varav 5 milj.kr. bör tillfalla Älvsborg län,
5. att riksdagen beslutar om ett med 100 milj.kr. förhöjt anslag
till lönebidrag varav 5 milj.kr. bör fördelas till Älvsborgs län.
Yttrande
I ärendet har yttrande inhämtats från kulturutskottet. Yttrandet,
1990/91:KrU5y, fogas till betänkandet som bilaga 2.
Avgår
inkomster av
avgiftsbelagd
verksamhet 29 150 000 + 9 100 000
Nettoutgift =
anslag 318 703 000 (1) + 43 740 000 (2)
_________________________________________________________________
(1) Varav 5 900 000 kr. utgör engångsbelopp för förstärkning av
arbetet med anmälningar i ISA, kostnader för vissa ADB-investeringar
och medel för yrkesinspektionens 100-årsjubileum.
(2) Varav 2 500 000 kr. utgör engångsbelopp.
I propositionen erinras dels om de nya effektivitetskraven som
ställs på arbetarskyddsverket, dels att regeringen inom kort kommer
att presentera en proposition på arbetsmiljöområdet med förslag att
arbetarskyddsstyrelsen och framför allt yrkesinspektionen får
utvidgade och förändrade uppgifter.
Regeringens anslagsberäkning innebär att en resursförstärkning sker
genom att anslaget tillförs medel motsvarande kostnaderna för 50
yrkesinspektörer jämte vissa kringkostnader. Anslagsökningen bör ske
genom en omfördelning av arbetarskyddsavgiften, vilket förutsätter
ändringar i 4 kap. 8 § lagen (1981:691) om socialavgifter. För
närvarande förs 8,7 % av de influtna arbetarskyddsavgifterna till
staten som bidrag till kostnader för arbetarskyddsstyrelsens och
yrkesinspektionens verksamhet. Denna procentandel föreslås i
propositionen öka till 9,7 %.
Moderata samlingspartiet anför i kommittémotion A265 att det är
rimligt att hela kostnaden för arbetarskyddsverket belastar
arbetarskyddsavgiften.
Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att arbetsgivarbidraget
till arbetarskyddet (arbetarskyddsavgiften) redan från början
planerades innefatta "ett visst bidrag till statens kostnader för
arbetarskyddsstyrelsens, yrkesinspektionens och arbetsmedicinska
institutets verksamhet, varigenom den fortsatta utbyggnaden av denna
verksamhet underlättas" (prop. 1971:22, SfU 17, rskr. 108). Att --
såsom moderata samlingspartiet tycks mena -- låta medelstilldelningen
till arbetarskyddsverket variera årsvis i förhållande till influtna
arbetarskyddsavgifter anser utskottet vara olämpligt. Enligt
utskottets mening är regeringens förslag till finansiering väl avvägt,
och utskottet avstyrker därför motion A265 i denna del. I enlighet
därmed bör den i propositionen föreslagna nya lydelsen av 4 kap. 8 § i
lagen (1981:691) om socialavgifter antas av riksdagen. Regeringens
förslag till lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter
återfinns i bilaga 1 till betänkandet.
Utskottet har tidigare i sak behandlat vissa ändringar i
användningen av arbetsmarknadsavgiften (se AU11). Dessa ändringar
motsvaras i propositionen av förslag till ny lydelse i 4 kap. 7 §
lagen om socialavgifter. Med hänsyn till utskottets tidigare
ställningstagande bör regeringens förslag till lag om ändring i lagen
(1981:691) om socialavgifter i denna del antas av riksdagen. Det av
moderata samlingspartiet i motion A267 framlagda förslaget till
lydelse av motsvarande paragraf avstyrks därmed. Utskottet har noterat
att moderata samlingspartiets yrkande avser 4 kap. 7 § ehuru texten i
yrkandet av misstag pekar på 4 kap. 8 §.
Inte heller mot lagförslagets återstående delar har utskottet
något att invända.
Vidare föreslås i propositionen att medel för
arbetarskyddsstyrelsens ADB-investeringar, motsvarande 2,5 milj.kr.
för budgetåret 1991/92, finansieras genom överföring av medel från
fonden för arbetsmiljöförbättringar till statsbudgetens inkomsttitel.
Totalt föreslås en medelstilldelning på 362,4 milj.kr. till
arbetarskyddsverket.
Vänsterpartiet yrkar i motion A206 att riksdagen anslår 3 milj.kr.
utöver vad regeringen begärt till arbetarskyddsstyrelsen. Beloppet
skall användas för utveckling av ISA-systemet samt inrättande av nya
tjänster.
I motion A220 yrkar Lars Svensson och Ingegerd Sahlström (båda s)
att de nyinrättade yrkesinspektörstjänsterna fördelas på ett sådant
sätt att Göteborgs yrkesinspektionsdistrikt får utökade resurser och
Halland får bättre bevakning och service.
Utskottet gör följande bedömning. Arbetarskyddsstyrelsen har under
de senaste budgetåren fått extra medel för att bearbeta anmälningarna
till ISA-systemet. I årets budgetproposition föreslås 2,5 milj.kr. för
ADB-investeringar avseende ISA/SARA-systemet, ett datoriserat
diariesystem m.m. Därutöver föreslås en resursförstärkning motsvarande
kostnaderna för 50 yrkesinspektörer. Utskottet anser att regeringens
bedömning av medelsbehovet är väl avvägt. Beträffande resursernas
fördelning inom arbetarskyddsverket är det verket självt som beslutar.
Utskottet kan i detta sammanhang informera om att
arbetarskyddsstyrelsen i en gradvis process decentraliserar
budgetansvaret till de olika yrkesinspektionsdistrikten. Med det
anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag i fråga om
medelstilldelning och överföring från fonden för
arbetsmiljöförbättringar till statsbudgetens inkomsttitel. Vidare
avstyrker utskottet de i sammanhanget behandlade motionerna A206 (v) i
aktuell del samt A220 (s).
Regeringen föreslår under punkt C 2 (s. 105--108) att riksdagen
1. godkänner föreslagen överföring från fonden för
arbetsmiljöförbättringar till statsbudgetens inkomsttitel,
2. till Arbetsmiljöinstitutet för budgetåret 1991/92 anvisar ett
förslagsanslag på 94192000 kr.
Enligt propositionen bör de tre prioriterade forskningsområdena,
nämligen sjukvårdens arbetsmiljö, arbetsmiljön för ungdomar resp. för
äldre, prioriteras även under nästa budgetår. Mot denna bakgrund
föreslås att ytterligare 1,6 milj.kr. tillförs för dessa
forskningsområden. Till arbetsmiljöinstitutet hör
hybrid-DNA-delegationen. Regeringen tillsatte i juli 1990 en
parlamentarisk beredning om genteknikens användning. Förutom
lagstiftningsfrågor m.m. skall beredningen också ta ställning till
hybrid-DNA-delegationens arbetsuppgifter och organisatoriska
ställning. För delegationen föreslås i propositionen ett
medelstillskott på 200000 kr. för framför allt administrativ hjälp.
Den ökade medelstilldelningen, totalt 1,8 milj.kr., bör enligt
propositionen finansieras från fonden för arbetsmiljöförbättringar.
Medelsöverföringen tillstyrks av utskottet.
Moderata samlingspartiet anser i kommittémotion A265 att
arbetsmiljöinstitutet bör ha en annan finansieringsstruktur. Enligt
motionärernas mening är det i samband med den initierade förändringen
av arbetsmiljöfondens uppgifter (prop. 1990/91:69) också naturligt att
fonden övertar hela ansvaret för arbetsmiljöinstitutet. Fonden kan
sedan fördela medel för arbetsmiljöforskningen dels mellan forskare
vid universitet och högskolor, dels till arbetsmiljöinstitutet. Detta
yrkande följs upp i kommittémotion A267 (m), där motionärerna anför
att något budgetanslag inte är erforderligt och yrkar avslag på
regeringens förslag till medelsanvisning.
Vänsterpartiet föreslår i motion A206 ytterligare resurser för
arbetsmiljöinstitutets utbildning av företagsläkare m.fl.,
informationsinsatser samt hybrid-DNA-delegationens verksamhet. 4
milj.kr. beräknar vänsterpartiet utöver regeringens förslag.
Utskottet vill erinra om att i dess betänkande AU16 behandlas
regeringens proposition 1990/91:69 om arbetslivsforskningens
organisation m.m. Vad gäller arbetsmiljöinstitutet konstateras i
proposition 69 att institutets forskning finansieras av medel dels
från arbetsmiljöfonden, dels från statsbudgeten, dels från externa
projektmedel. Totalt omfattar institutets budget ca 170 milj.kr./år.
Någon ändring i finansieringsstrukturen för institutet föreslås inte i
proposition 69. Utskottet uttalar i sitt betänkande AU16 att det är
tillfredsställande att arbetsmiljöfondens ansvar för
arbetslivsforskningen markeras och preciseras. Utskottet har inte
ändrat uppfattning på denna punkt och avvisar därför moderata
samlingspartiets förslag vad gäller finansieringsstrukturen för
arbetsmiljöinstitutet. De båda yrkandena i motionerna A265 och A267
avstyrks därmed. Vad gäller vänsterpartiets förslag i fråga om
medelstilldelning anser utskottet att utredningsresultaten av den
beredning som skall se över hybrid-DNA-delegationens arbetsuppgifter
och organisation bör föreligga innan några större förändringar kan
komma i fråga. Arbetet i beredningen bör slutföras före utgången av
mars 1992. Motion A206 bör därför avslås av riksdagen i denna del. Vad
regeringen anfört och föreslagit godtar således utskottet.
Arbetsmiljöinstitutet: Anskaffning av vetenskaplig apparatur
Regeringen föreslår under punkt C 3 (s. 108) att riksdagen till
Arbetsmiljöinstitutet: Anskaffning av vetenskaplig apparatur för
budgetåret 1991/92 anvisar ett reservationsanslag på 4637000 kr.
Moderata samlingspartiet yrkar i sin kommittémotion A267 avslag på
propositionens förslag till medelsanvisning till
arbetsmiljöinstitutets anskaffning av apparatur i konsekvens med den
ovan redovisade moderata uppfattningen om finansieringen av
arbetsmiljöinstitutet.
Som ovan framgått är utskottet av annan mening. Motion A267 avstyrks
således i denna del, och regeringens förslag tillstyrks av utskottet.
Arbetshandikappade: Allmänna frågor
Elver Jonsson m.fl. (fp) framhåller i kommittémotion A242 den
betydelse övergången från skola till arbetsliv har för handikappade
ungdomar. Samarbetet mellan arbetsförmedlingarna och skolans
syo-funktionärer bör förbättras och ett särskilt ansvar åläggas
arbetsförmedlingarna att följa upp de handikappade ungdomar som
avslutat sina studier.
Vidare påpekar motionärerna att själva handikappet i vissa fall
medför att handikappade periodvis har en hög frånvaro. Ett sätt att
lösa det problemet, fortsätter motionärerna, vore att pröva
möjligheten att låta två eller flera handikappade dela på en
heltidstjänst.
Motionärerna yrkar att regeringen skall delges vad de anfört.
Vad först gäller frågan om arbetsförmedlingarnas uppföljningsansvar
för handikappade ungdomar erinrar utskottet om projektet Arbete åt
unga handikappade. Det inleddes budgetåret 1986/87 och är fr.o.m.
innevarande budgetår en permanent del av verksamheten vid
arbetsförmedlingarna och arbetsmarknadsinstituten. Verksamheten är
inriktad på såväl unga förtidspensionerade som handikappade
skolungdomar. När det gäller skolungdomarna avser insatserna just att
utveckla formerna för en tidig samverkan mellan arbetsförmedling och
skola och att få till stånd planering och förberedelse för ungdomarnas
inträde i arbetslivet. En kortfattad redovisning för projektet och
hittills uppnådda resultat lämnas av arbetsmarknadsministern i årets
budgetproposition (s. 109--110).
Vad sedan beträffar motionens förslag om försök med att låta två
eller flera handikappade dela på en heltidsbefattning utgår utskottet
från att sådana arrangemang genomförs i de fall de visar sig praktiskt
möjliga att genomföra. När det är fråga om anställningar med
lönebidrag vill utskottet peka på att arbetsförmedlingarna utnyttjar
deltid och längre sjukfrånvaro för att sysselsätta fler handikappade
än det finns antal heltidsplatser för, vilket i praktiken är en
befattningsdelning i enlighet med motionens intentioner.
Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att det inte är påkallat
för riksdagen att göra ett tillkännagivande till regeringen med
anledning av motion A242, som alltså avstyrks i föreliggande delar.
Börje Hörnlund m.fl. (c) förordar i motion A263 att det görs en
samhällsekonomisk studie av effekterna av en arbetsgaranti för
handikappade. Motionärerna anger som sin uppfattning att om alla
handikappade som vill ha arbete också får arbete på den öppna
marknaden eller inom den skyddade sektorn så får man stora
samhällsekonomiska vinster i form av minskade pensionskostnader och
minskad belastning på sjukförsäkringen. Den föreslagna översynen bör
få parlamentarisk förankring.
Vidare föreslår Marianne Jönsson m.fl. (c) i motion A237 att
riksdagen skall uttala sig om åtgärder för att underlätta
handikappades tillgång till arbetsmarknaden. Motionärerna behandlar
särskilt frågan om unga handikappades övergång från skola till
arbetsliv och framhåller att förtidspension inte bör få beviljas
förrän försök till rehabilitering har genomförts och utvärderats.
När det först gäller yrkandet i motion A263 ifrågasätter utskottet
om det finns något behov av ytterligare samhällsekonomiska studier av
effekter av rehabiliteringsinsatser utöver de studier som redan
föreligger, se härom 1989/90:AU12 s. 9. Väsentligare är att den
arbetslinje som har gammal hävd inom arbetsmarknadspolitiken också har
fastställts som princip inom socialförsäkringssystemet. De första
stegen för att förverkliga principen inom detta system togs förra året
med de beslut riksdagen fattade med anledning av proposition
1989/90:62 om insatser för aktiv rehabilitering och arbetslivsfondens
verksamhet, m.m. och däröver avgivna motioner. Förslag till nya
åtgärder är att vänta med anledning av den proposition om arbetsmiljö
och rehabilitering som regeringen väntas avge inom kort. Utskottet
anser därför att det inte är motiverat för riksdagen att ta initiativ
till fortsatta samhällsekonomiska studier i den ordning som föreslås i
motion A263.
Vad sedan angår den i motion A237 aktualiserade frågan om unga
handikappades övergång från skola till arbetsliv hänvisar utskottet
till vad ovan anförts med anledning av motsvarande synpunkter i
fp-motionen A242. Utskottet erinrar här på nytt om att efter det
tidigare försöksprojektet Arbete åt unga handikappade är det nu ett
permanent uppdrag för arbetsförmedlingen och arbetsmarknadsinstituten
att i samverkan med skolan underlätta handikappade skolungdomars
inträde i arbetslivet och förebygga utslagning.
Med stöd av det ovan anförda avstyrker utskottet motionerna A237 och
A263.
I motion A222 begär Ragnhild Pohanka och Anita Stenberg (båda mp)
ett tillkännagivande till regeringen av vad som i motionen anförs om
handikappanpassning på arbetsplatserna med tillvaratagande av nya
tekniska rön, förkortad arbetstid, texttelefon för gravt hörselskadade
m.m.
Såsom utskottet anförde förra året med anledning av ett liknande
motionsyrkande stämmer de inslag i en handikappolitik som förespråkas
av motionärerna väl överens med den politik på området som sedan länge
är etablerad i vårt samhälle. Därför påkallar motionen inte något
särskilt uttalande från riksdagens sida utan avstyrks med det nu
anförda.
Eva Goës m.fl. (mp) föreslår i motion A239 att regeringen ges till
känna vad de anför om behovet av åtgärder för dyslektiker i
arbetslivet. Motionärerna påpekar att många dyslektiker i
arbetslivet har stora problem med datoriseringen i företagen. Det
behövs särskilda åtgärder för att hindra att de slås ut ut
arbetslivet. Datorer kan, tillägger motionärerna, om de används på
rätt sätt vara till stor hjälp för den som har läs- och
skrivsvårigheter.
Stigande kompetenskrav i arbetslivet bl.a. på grund av den utbredda
användningen av datorteknik är ett allvarligt problem för arbetstagare
med läs- och skrivsvårigheter. Utskottet är emellertid inte berett att
på grundval av motionen föreslå initiativ till särskilda
arbetsmarknadspolitiska insatser vid sidan av den reguljära
åtgärdsramen. Det kan tilläggas att utskottet i det samtidigt avgivna
betänkandet 1990/91:AU11 behandlar en fråga om utbildningsbidrag till
deltagare i kurser för vuxna med läs- och skrivsvårigheter med
anledning av en annan mp-motion. Med hänvisning till utskottets
ställningstaganden i det sammanhanget och till vad här anförts
avstyrker utskottet ett riksdagsuttalande med anledning av motion
A239.
Från anslaget betalas anordnande och drift av
arbetsmarknadsinstituten (Ami) samt utveckling, forskning och
personalutveckling inom den yrkesinriktade rehabiliteringen.
Anslag till yrkesinriktad rehabilitering har hittills anvisats i
statsbudgeten som reservationsanslag. Regeringen föreslår under den
förevarande anslagspunkten, C 4 (s. 108--111), att anslaget för nästa
budgetår anvisas som ramanslag. Förslaget biträds av utskottet, som
också godtar anslagsuppräkningen med 63 milj.kr.
Sigge Godin (fp) förespråkar i motion A212 att ett
arbetsmarknadsinstitut för hörsel- och synskadade förläggs till
Härnösand. Ingegerd Wärnersson och Maja Bäckström (båda s) yrkar i
motion A233 att riksdagen skall uttala sig mot att resurserna vid
arbetsmarknadsinstitutet i Vejbystrand splittras vid en
förestående omorganisation av institut med särskilda resurser för
bl.a. rörelsehandikappade.
Som erinras om i de båda motionerna har inom arbetsmarknadsverket
gjorts en översyn av Ami-S, dvs. arbetsmarknadsinstitut med särskilda
resurser för vissa handikappgrupper. Efter översynen har regeringen
underställts ett förslag till omorganisation. Förslaget är på remiss
hos bl.a. handikapporganisationerna. Med hänvisning härtill och till
att det får anses ankomma på regeringen och
arbetsmarknadsmyndigheterna att bestämma om regional organisation och
lokalisering av arbetsmarknadsinstituten avstyrker utskottet
motionerna A212 och A233.
(1) Utgifter och anslag ingår i anslaget B 4. Kontant
arbetsmarknadsstöd och utbildningsbidrag för resp. budgetår.
Regeringen föreslår under denna anslagspunkt (C 5 s. 111--112) att
kostnaderna för utbildningsbidrag till inskrivna sökande vid
arbetsmarknadsinstituten i fortsättningen skall betalas från ett nytt
förslagsanslag med ovan angivna benämning. Bidragskostnaderna liksom
kostnaderna för utbildningsbidrag till deltagare i
arbetsmarknadsutbildning har under senare år täckts från anslaget B 4.
Kontant arbetsmarknadsstöd och utbildningsbidrag.
Av skäl som redovisats i betänkande 1990/91:AU11 har regeringen
föreslagit att utbildningbidragen vid arbetsmarknadsutbildning i
fortsättningen skall betalas från ett nytt anslag till
arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Som en följd av detta förslag
förordar regeringen att kostnaderna för utbildningsbidrag till
inskrivna vid arbetsmarknadsinstituten redovisas under och betalas
från ett separat anslag. Utskottet har ingen invändning häremot eller
mot regeringens beräkning av medelsbehovet för det nya anslaget.
Yrkesinriktad rehabilitering: Uppdragsverksamhet
1990/91 Anslag 1 000
1991/92 Prop. 1 000
I enlighet med regeringens förslag under punkt C 6 (s. 112--113) bör
riksdagen för det aktuella ändamålet anvisa ett formellt belopp på
1000 kr.
(1) I utgifter och anslag ingår medel från nedannämnda anslag.
Innevarande budgetår anvisas medel till stödåtgärder för
arbetshandikappade -- förutom under anslagen till Yrkesinriktad
rehabilitering och Bidrag till Stiftelsen Samhall -- under följande
tre anslag:
C 6. Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning
(avser kostnader för lönebidrag samt för arbetshjälpmedel för
handikappade och näringshjälp). Belopp innevarande budgetår:
4156125000kr.
C 7. Lönebidrag för förtidspensionerade. Belopp innevarande
budgetår: 288 000 000 kr.
C 8. Statsbidrag till skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare.
Belopp innevarande budgetår: 363 000 000 kr.
Regeringen föreslår att dessa tre anslag nästa budgetår slås samman
till ett nytt gemensamt anslag med benämningen Särskilda åtgärder för
arbetshandikappade. I anslaget skall också ingå medel för fortsatt
strukturstöd för byggarbetsmarknaden, dvs. det statliga stödet till
Galaxen AB för rehabilitering av byggnadsarbetare. Medel för det
ändamålet har hittills anvisats under anslaget B 5.
Sysselsättningsskapande åtgärder, som i övrigt är avsett för
beredskapsarbeten, rekryteringsstöd m.m.
De nuvarande anslagen C 6, C 7 och C 8 samt strukturstödet för
byggarbetsmarknaden används till den helt övervägande delen för att
finansiera olika former av lönesubventioner. Undantaget är det belopp
under anslaget C 6 som används för bidrag till arbetshjälpmedel och
näringshjälp. Utskottet instämmer i att det kan vara en lämplig
ordning att anvisa medel för dessa ändamål under ett gemensamt anslag.
Till frågorna om anslagskaraktär m.m. återkommer utskottet i det
avslutande avsnittet om Medelsanvisning.
Arbetshjälpmedel åt arbetshandikappade
Regeringen beräknar under denna post ett belopp om 109 milj.kr., en
minskning i förhållande till innevarande budgetår med 75 milj.kr.
Minskningen betingas av att regeringen anser att arbetsmarknadsverket
i fortsättningen inte skall lämna bidrag till åtgärder för
arbetshandikappade som redan har en anställning. Regeringen avser att
återkomma till riksdagen om denna ersättningsfråga. Det belopp som
anges i propositionen gäller således bidrag till
arbetsplatsanpassningar och arbetshjälpmedel i samband med att
arbetslösa handikappade bereds anställning samt näringshjälp.
Regeringsförslaget beträffande arbetshjälpmedel för
arbetshandikappade som har en anställning har mött invändningar eller
avslagsyrkanden i fem motioner (s, m, fp, v resp. mp). Av en i
februari offentliggjord lagrådsremiss framgår att regeringen i likhet
med rehabiliteringsberedningen anser att bidragsgivningen i
fortsättningen skall hanteras av försäkringskassorna och finansieras
via sjukförsäkringen.
Utskottet tar mot denna bakgrund inte här ställning till vare sig
regeringens förslag i budgetpropositionen eller till de
motionsyrkanden detta förslag har föranlett. Till dessa frågor avser
utskottet att återkomma vid behandlingen av den proposition regeringen
har aviserat om arbetsmiljö och rehabilitering. I avvaktan på dessa
fortsatta överväganden godtar utskottet regeringens beräkning av
medelsbehovet för arbetshjälpmedel och näringshjälp men vill samtidigt
peka på att förutsättningarna för denna beräkning kan ändras vid den
kommande sakprövningen av organisationen för och finansieringen av
arbetshjälpmedel för anställda arbetshandikappade.
Anställning med lönebidrag
Regler och omfattning
Anställning med lönebidrag skall dels göra det lättare för den
handikappade att få arbete, dels kompensera arbetsgivaren för de
merutgifter som det innebär att ha en anställd med nedsatt
arbetsförmåga. Utskottet redovisar inledningsvis i detta avsnitt de
regler för anställning med lönebidrag som för närvarande gäller.
Anställning med lönebidrag budgetåret 1990/91
Introduktionsbidrag
Enskilda företag, affärs- 90 % av lönekostnaden i 960
drivande verk, kommuner timmar. Ram om högst 2,7
och landsting. Även stat- miljoner årsarbetstimmar
liga myndigheter m.fl. kan eller 3 000 platser.
få introduktionsbidrag om
anställning därefter kan
beredas utan lönebidrag.
Lönebidrag
Statliga myndigheter och 100 % av lönekostnaden, ingen
allmänna försäkringskassor tidsgräns.
m.fl. Ram om högst 5 792 platser.
Allmännyttiga organisationer 90 % av lönekostnaden, ingen
tidsgräns.
Ram om högst 15 100 platser.
Andra arbetsgivare 50 % av lönekostnaden i 2 år
25 % i ytterligare 2 år
25 % vid eventuell förlängning
Ingen ram fastställd.
Särskilt lönebidrag 90 % av lönekostnaden första
året
50 % under andra, tredje och
fjärde året
25 eller 50 % vid eventuell
förlängning
Ram om 4 200 platser samt
300 platser för gravt handi-
kappade ungdomar och ytter-
ligare platser i Malmöregionen.
Innevarande budgetår görs i tolv län fortsatta försök med s.k.
flexibla lönebidrag, varjämte sådana bidrag får lämnas i hela landet
för gravt handikappade ungdomar under 25 år.
Propositionen
I propositionen föreslås att nuvarande bestämmelser om olika
bidragsnivåer för skilda kategorier arbetsgivare upphävs och ersätts
med ett system med flexibla lönebidrag. Detta system förutsätter att
bidragsnivån fastställs med hänsyn till den sökandes behov och
förutsättningar beträffande arbetsförmåga och graden av
funktionsnedsättning och skall således inte bestämmas av
arbetsgivarens ekonomiska möjligheter att svara för lönekostnaderna.
Lönebidrag skall kunna lämnas med upp till 100 % av lönekostnaden
för den arbetshandikappade. Lönebidragsbesluten bör avse en begränsad
tid, högst fyra år, och regelbundet omprövas. I sammanhanget återger
arbetsmarknadsministern med instämmande för egen del ett uttalande av
AMS att avsikten är att ompröva bidraget efter ett år och vid
förlängning av bidragsperioden minst vartannat år.
Med nuvarande regler får bidragsgrundande lön räknad för månad inte
överstiga 40 % av basbeloppet inom den allmänna försäkringen. Denna
regel föreslås slopad och bli ersatt av föreskrifter om
bidragsgrundande lönekostnader som utfärdas av regeringen.
För närvarande gäller begränsningar av antalet lönebidragsplatser
med höga bidrag (gäller bl.a. lönebidragsanställningar hos staten och
allmännyttiga organisationer). Dessa volymbegränsningar föreslås
avskaffade som en följd av att bidragsgivningen i fortsättningen är
avsedd att finansieras från ett reservationsanslag. Hittills har
bidragskostnaderna bekostats från ett förslagsanslag. Detta innebär
att bidragsgivningens omfattning räknat i antal individer i
fortsättningen bestäms av statsmakternas medelstilldelning men också
av arbetsförmedlingens och arbetsmarknadsinstitutens förmåga att
förhandla om bidragsnivån.
Det nya flexibla lönebidraget förutsätts kunna gälla såväl kortare
introduktions- eller provanställningstid som längre
anställningsperioder. På grund härav behövs inte längre ett särskilt
introduktionsbidrag.
I propositionen framhålls att ett system med flexibla lönebidrag
medför att arbetsgivare som i dag får höga lönesubventioner på sikt
måste räkna med ett genomsnittligt lägre lönebidrag. I anslutning
härtill anför arbetsmarknadministern i propositionen (s. 119):
Ibland förs fram en oro för att ett flexibelt lönebidrag skulle
medföra att de, som nu är anställda hos myndigheter och organisationer
med en hög subventionsnivå, riskerar att förlora sina arbeten, därför
att arbetsgivarna inte kan betala en större del av lönekostnaden än de
gör i dag. För egen del utgår jag från att arbetsförmedlingarna kommer
att agera på ett sådant sätt att enskilda människor inte skall behöva
råka illa ut. Förmedlingarna har alla förutsättningar att bedöma de
arbetsmarknadsmässiga konsekvenserna för de berörda anställda, när de
tar upp överläggningar om flexibla lönebidrag.
För bidragsgivningen beräknas i propositionen ett belopp om 4462
milj.kr.
Motionerna
I det följande redovisas först 14 motioner, i vilka yrkas antingen
uppskov med eller undantag från bidragsreformen i avvaktan på att
konsekvenserna för reformen utreds när det gäller kulturinstitutioner
och allmännyttiga organisationer eller i vart fall att sådana
konsekvensanalyser kommer till stånd även om reformen nu genomförs.
Dessa motioner redovisas nedan partivis. Därefter återges några
motioner som berör andra lönebidragsfrågor.
s-motioner
Reynoldh Furustrand m.fl. (s) pekar i motion A229 på att en alltför
snabb ändring av bidragssystemet kan få svåra konsekvenser såväl för
de anställda som för vitala samhällsfunktioner och vill att riksdagen
skall ge regeringen till känna lönebidragens betydelse för viktiga
samhällsuppgifters fortlevnad och utveckling.
Nils-Olof Gustafsson m.fl. (s) yrkar i motion A243 ett
tillkännagivande om lönebidrag för anställda hos allmännyttiga
organisationer med framhållande av att förändringar i
lönebidragssystemet inte får betyda sämre villkor för de
lönebidragsanställda.
Sylvia Pettersson m.fl. (s) efterlyser i motion A254 en analys av
konsekvenserna av en övergång till flexibla lönebidrag för
myndigheter, institutioner och ideella organisationer med stor andel
lönebidragsanställda.
m-motioner
Ingrid Sundberg m.fl. (m) yrkar i motion A217 på en analys av
konsekvenserna för kulturinstitutionerna och på att riksdagen skall
uppdra åt regeringen att till nästa budgetårs budgetproposition lägga
fram förslag som gör "att inte verksamheten vid våra arkiv på sikt
närmast halveras och museer och bibliotek drabbas av oöverkomliga
svårigheter".
Även Margareta Gard (m) begär i motion A262 en utredning om
konsekvenserna för kulturinstitutionerna och yrkar därutöver att inga
förändringar av de lönebidragsanställdas villkor genomförs förrän
utredningen är klar.
fp-motioner
Folkpartiet liberalerna yrkar i partimotionen A238 -- samtidigt som
motionärerna i övrigt välkomnar regeringsförslagen -- ett
tillkännagivande till regeringen av innebörd att övergången till
flexibla lönebidrag bör anstå tills man utrett frågan hur negativa
effekter för kultursektorn, särskilt museer och arkiv, kan undvikas.
Elver Jonsson m.fl. (fp) uttalar sig i kommittémotionen A242 för en
varsam tillämpning vid varje beslut om en förändrad bidragsnivå, så
att lönebidragsanställda inte riskerar att förlora sina anställningar.
Vidare anser motionärerna att bidragsnivån bör kunna justeras inte
bara nedåt utan även uppåt i de fall de anställdas arbetsförmåga
försämras under anställningstidens gång.
c-motioner
Börje Hörnlund m.fl. (c) föreslår i motion A263 en utredning av
effekterna för kultursektorn och de ideella organisationerna av en
större flexibilitet i lönebidragssystemet. Innan en sådan utredning
gjorts bör inte reglerna ändras, dock att det bör finnas ett utrymme
för ett flexibelt system för den privata sektorn och för statliga
myndigheter exkl. kultursektorn.
Liknande yrkanden om uppskov med bidragsförändringen framställs
vidare i motionerna A245 av Karin Israelsson (c), A249 av Elving
Andersson (c), A258 av Jan Hyttring m.fl. (c) och A273 av Jan Hyttring
och Stina Gustavsson (båda c).
v-motion
Alexander Chrisopoulos m.fl. (v) yrkar i motion A213 att riksdagen
skall besluta att statliga och allmännyttiga kulturinstitutioner
undantas från de föreslagna förändringarna av lönebidraget tills
staten har funnit former för att ekonomiskt kompensera institutionerna
för bortfallet av lönebidragen.
mp-motion
Marianne Samuelsson (mp) framhåller i motion A261 betydelsen av att
konsekvenserna av bidragsförändringen får en ordentlig genomgång och
yrkar att den utvärdering som AMS och statskontoret förutsatts utföra
skall få slutföras och remissbehandlas före ett beslut i
bidragsfrågan.
Återstående motioner tar upp några andra frågor om lönebidragen.
Anita Stenberg m.fl. (mp) förordar i motion A244 ett speciellt
statsbidrag till kommuner och landsting för att täcka dessa huvudmäns
väntade ökade kostnader för stöd till handikapporganisationerna på
grund av det förändrade lönebidragssystemet. Motionärerna åsyftar att
kompletterande kommunala bidrag ofta ges ideella organisationer vid
sidan av det statliga lönebidraget om 90 %.
Kjell-Arne Welin (fp) föreslår i motion A202 en kraftig ökning av
antalet lönebidragsplatser hos de allmännyttiga organisationerna.
Börje Hörnlund m.fl. (c) föreslår i motion A263 att begränsningen av
antalet platser med introduktionsbidrag slopas.
Yttrande av kulturutskottet
I yttrandet, 1990/91:KrU5y, anförs bl.a. följande.
Kulturutskottet måste -- i ett läge då de ekonomiska påfrestningarna
på kultursektorn är mycket stora -- konstatera att det finns stor risk
för att följden av en övergång till flexibla lönebidrag kan bli dels
att kulturinstitutioner måste begränsa sin verksamhet, dels att
arbetshandikappade med adekvat utbildning eller som eljest är lämpade
för visst arbete på en kulturinstitution inte kommer att kunna få
denna anställning. Om inte ytterligare resurser tillförs
kulturinstitutionerna kommer den samverkan mellan kultursektorn och
arbetsmarknadssektorn som till ömsesidig båtnad ägt rum under en följd
av år att starkt begränsas.
Utskottet medger att det varken är möjligt eller lämpligt att på
längre sikt lösa kulturinstitutionernas resursbehov genom
lönebidragsanställningar. Då det gäller olika samhälleliga insatser
måste det emellertid göras en helhetsbedömning med beaktande av att
förändringar inom en sektor kan få negativa konsekvenser för en annan.
Arbetsmarknadsutskottet visade förra året stor förståelse för de
problem som kunde uppstå för kulturinstitutionerna vid en övergång
till flexibla lönebidrag och uttalade att det borde ske närmare
överväganden om effekterna för bl.a. kultursektorn vid riksdagens
ställningstagande till regeringsförslag på området.
Kulturutskottet tvingas konstatera att det inte har framlagts någon
redovisning som kan anses uppfylla ens lågt ställda krav på
konsekvenserna av flexibla lönebidrag för kultursektorn, den sektor
som oomtvistligt är mest berörd av omläggningen av bidragssystemet.
Detta är inte acceptabelt. Utskottet anser på grund härav att beslut i
frågan om flexibla lönebidrag på kultursektorn inte bör fattas förrän
den förutskickade analysen föreligger. Utan en sådan analys är det
inte möjligt för kulturutskottet -- och inte heller för regeringen --
att bedöma var de mest angelägna förstärkningsbehoven finns.
Oavsett om arbetsmarknadsutskottet biträder vad utskottet anfört om
uppskov med ikraftträdande av de nya reglerna är det av stor vikt att
det skapas övergångsregler som innebär att det inte sker någon
förändring i fråga om lönebidragsnivån för dem som vid ikraftträdandet
är anställda vid kulturinstitutionerna liksom vid de allmännyttiga
organisationerna.
I övrigt torde få hänvisas till kulturutskottets yttrande som i sin
helhet fogats till detta betänkande som bilaga 2.
Utskottets överväganden
Lönebidragen har utvecklats till ett betydelsefullt instrument för
att främja sysselsättningen för arbetshandikappade. År 1960
sysselsattes ca 1500 personer och tio år senare knappt 10000
personer (varav flertalet i s.k. arkivarbete). I dag sysselsätts i
runt tal 55000 personer eller drygt 1 % av arbetskraften i landet
med stöd av lönebidragen. De statliga bidragskostnaderna har ökat från
10 milj.kr. budgetåret 1960/61 och 165 milj.kr. budgetåret 1970/71
till beräknat drygt 4 miljarder kronor innevarande budgetår. Det var
alltså under 1970- och 1980-talen som lönebidragen utvecklades till
dagens arbetsmarknadspolitiska instrument med etappvisa
bidragsförstärkningar åren 1972, 1976, 1979 och 1984.
Som framgår av den tidigare redovisningen för de regler som gäller
för lönebidragen varierar lönesubventionerna från 25 till 100 % av de
totala lönekostnaderna för de handikappade. En självklar grund för
differentieringen är att ett svårare handikapp med lägre
arbetskapacitet som följd skall leda till högre bidrag. Denna princip
gäller för bidragen till enskilda företag och till kommuner och
landsting men gäller inte när staten eller allmännyttiga
organisationer är arbetsgivare. Dessa huvudmän, som sysselsätter
ungefär hälften av de lönebidragsanställda, får schablonmässigt bidrag
med 100 resp. 90 % av lönekostnaderna. Det har visserligen varit
meningen att endast svårt handikappade med långvarigt behov av
lönebidragsanställning skall anvisas platser hos staten eller
allmännyttiga organisationer, men detta har inte uppnåtts i någon
större utsträckning. Vid sidan av en differentiering av bidragen efter
handikappens svårighetsgrad har man alltså en faktisk differentiering
efter arbetsgivarkategori.
Att bidragsgivningen på detta sätt utgår från två skilda principer
har sin grund i att nuvarande bidragsregler i stort sett bevarat
grunddragen i tidigare stödformer. När lönebidragen infördes år 1980
(prop. 1978/79:78, AU20, rskr. 186) ersatte de stödformerna
arkivarbete och halvskyddad sysselsättning. Arkivarbetet tillkom redan
under 1930-talet som hjälp åt arbetslösa kontorister och användes
under krigsåren för att ge sysselsättning åt flyktingar. Efter hand
utvecklades arkivarbetet alltmer som stödform för arbetshandikappade.
Arkivarbete förekom framför allt hos staten och allmännyttiga
organisationer. Bidraget var 100 % av lönekostnaden. År 1979 var
16000 personer sysselsatta i arkivarbete, varav ungefär hälften hos
allmännyttiga organisationer.
Den halvskyddade sysselsättningen tillkom under 1950-talet och var
inriktad på att ge sysselsättning åt handikappade personer i det
enskilda näringslivet. Stödformen spelade då liksom under 1960-talet
en blygsam roll som sysselsättningsåtgärd. Efter kraftiga
bidragsförbättringar under 1970-talet fick den halvskyddade
sysselsättningen större betydelse och omfattade år 1979 ca 13000
personer.
Under 1980-talets senare del började alltmer ifrågasättas om inte
stelheterna i nuvarande system borde ersättas av flexibla lönebidrag
som mer deciderat än för närvarande låter bidragsnivåerna anpassas
till den enskilde handikappades arbetsförmåga och hjälpbehov. Det kan
påpekas att de bidragsförändringar som gjordes år 1984 syftade till
att göra bidragen mer flexibla. Redan året därpå väcktes dock en
motion (c) med uttryckligt krav på flexibla lönebidrag, och i en annan
motion (m) skisserades ett system med bidrag som skulle kunna justeras
både uppåt och nedåt med hänsyn till handikappets svårighetsgrad.
Under åren därefter har regelmässigt väckts motioner om flexibla
lönebidrag.
I samband med anslagsframställningen för budgetåret 1987/88 föreslog
AMS en begränsad försöksverksamhet med flexibla lönebidrag, och
budgetåret 1988/89 inleddes sådana försök i Kronobergs och Kopparbergs
län. Försöken har utvidgats så att de innevarande budgetår omfattar
tolv län och dessutom gravt handikappade ungdomar under 25 år i hela
landet.
Vid förra årets riksdagsbehandling av lönebidragsfrågorna
förutskickades av såväl regeringen som utskottet att regeringen
påföljande år skulle presentera riksdagen förslag om övergång till
flexibla lönebidrag fr.o.m. budgetåret 1991/92. Utskottet var på denna
punkt inte enigt. Moderaterna reserverade sig för att man omgående
skulle införa flexibla lönebidrag enligt en modell de skisserade i
reservationen. Folkpartiet och centern med anslutning från
miljöpartiet de gröna förordade att den då pågående
försöksverksamheten skulle vidgas att omfatta hela landet såsom AMS
föreslagit i sin anslagsframställning.
Det är mot den ovan tecknade bakgrunden som man har att se de
förslag som regeringen nu lägger fram om att ersätta nuvarande
bestämmelser om skilda bidragsnivåer för olika arbetsgivarkategorier
med ett system med flexibla lönebidrag. Huvudpunkterna i förslaget är
att bidragsnivån i fortsättningen skall fastställas med hänsyn till
den sökandes behov och förutsättningar beträffande arbetsförmåga och
graden av funktionsnedsättning och således inte vara avhängig av
arbetsgivarens ekonomiska möjligheter att svara för lönekostnaderna.
Bidrag skall kunna lämnas med upp till 100 % av lönekostnaden.
Lönebidragen bekostas i dag från ett förslagsanslag. De avses i
fortsättningen bli finansierade från ett reservationsanslag. Detta
innebär att bidragsgivningens omfattning kommer att styras av
statsmakterna via anslagstilldelningen och inte som nu med hjälp av
maximering av antalet platser med höga lönebidrag. Omfattningen kommer
också att påverkas av resultaten av arbetsförmedlingarnas och
arbetsmarknadsinstitutens förhandlingar om bidragen till
arbetsgivarna. I försöken med flexibla lönebidrag i Kronobergs och
Kopparbergs län har man med hjälp av en generellt lägre bidragsnivå
kunnat bereda anställning åt 30 % fler arbetshandikappade än om det
ordinarie regelsystemet hade gällt.
Som redovisats i motionsreferaten ovan har regeringens förslag till
omläggning av bidragssystemet föranlett kritiska synpunkter i motioner
av företrädare från samtliga riksdagspartier. I flertalet av
motionerna yrkas att reformen tills vidare inte skall få genomslag på
kultursektorn och för de allmännyttiga organisationerna i avvaktan på
att effekterna för dessa huvudmän har utvärderats. I några av
motionerna går man ett steg längre och yrkar av samma skäl att
reformen i sin helhet skall anstå.
Uppskovsmotionerna har fått stöd av kulturutskottet i vad gäller
kultursektorn. I sitt yttrande uttalar kulturutskottet att beslut i
frågan om flexibla lönebidrag på kultursektorn inte bör fattas förrän
en konsekvensanalys för denna sektor föreligger. Oavsett om ett sådant
uppskov kommer till stånd, tillägger kulturutskottet, är det av stor
vikt med övergångsregler som innebär att lönebidragen inte förändras
för de personer som vid ikraftträdandet är verksamma på kultursektorn.
För egen del anser utskottet att det är tillfredsställande att det
nu skall bli möjligt att överge det nuvarande regelsystemet med dess
koppling av bidragsnivån till olika arbetsgivarkategorier och i
stället få ett system som på ett flexibelt sätt anpassar
lönesubventioneringen till den enskilde arbetstagarens arbetsförmåga
och behov av assistans i arbetet. Med de flexibla lönebidragen bör det
också bli möjligt -- de pågående försöken med sådana bidrag tyder på
det -- att skapa fler lönebidragsanställningar inom en given
anslagsram.
Till detta kommer att arbetstagare som på grund av svåra handikapp
behöver hög lönesubvention inte längre blir hänvisade till
anställningar hos statliga myndigheter eller allmännyttiga
organisationer utan kan söka sig till andra arbetsplatser, om dessa är
mer lämpliga med hänsyn till hans eller hennes utbildning, intressen
etc. Med hänvisning härtill avvisar utskottet de krav som rests på att
man helt eller delvis skall dröja med att genomföra denna angelägna
och länge önskade reform. De grunder för den fortsatta
bidragsgivningen som angivits i propositionen godtas av utskottet i
den mån de inte behandlas nedan.
De farhågor för reformens effekter som kommer till uttryck i
motionerna och kulturutskottets yttrande påminner i hög grad om de
invändningar som restes när statsbidragen till de allmännyttiga
organisationerna och icke statliga kulturinstitutioner i samband med
1979 års lönebidragsreform sänktes från 100 till 90 % (se KrU
1978/79:2y och AU 1978/79:20 s. 36--37). De befarade negativa
effekterna av bidragssänkningen för möjligheterna att skapa
sysselsättning för handikappade uteblev, och i själva verket kom
antalet lönebidragsplatser hos dessa huvudmän att därefter fördubblas.
Med vad nu sagts skall inte undanskymmas den oro som motionärer och
kulturutskottet hyser för särskilt kulturinstitutionernas fortsatta
verksamhet och för deras möjligheter att ge fortsatt sysselsättning åt
arbetshandikappade. Detta sysselsättningsansvar är nu avsevärt större
än vid tidpunkten för den nyssnämnda bidragssänkningen. Den första och
mest närliggande frågan är den som berörts av kulturutskottet,
nämligen vilka effekter som kan göra sig gällande vid reformens
ikraftträdande den 1 juli i år. Kommer de lönebidragsanställda att då
riskera sina anställningar på grund av krav från arbetsförmedlingarna
på omförhandlingar av bidragsnivåerna?
Arbetsmarknadsministern har för sin del klargjort i propositionen
att hon utgår från att förmedlingarna i denna situation inte skall
agera på ett sådant sätt att enskilda människor råkar illa ut. Också
utskottet anser att detta är den handlingslinje som skall gälla vid
arbetsmarknadsmyndigheternas bedömning av den fortsatta
bidragsgivningen för de personer som har anställning vid övergången
till det nya bidragssystemet. Det är självklart inte meningen att
anställningstryggheten för dessa arbetstagare skall försämras. Man får
samtidigt ta hänsyn till att de anställningar som det här är fråga om
ofta är långvariga. Det kan därför under anställningens gång av olika
skäl anses som legitimt att arbetsmarknadsmyndigheterna tar upp en
diskussion om bidragsnivån för nu avsedda arbetstagare. Men detta får
inte leda till att arbetstagarens fortsatta anställning blir
ifrågasatt.
Med den ordning för övergången till det nya bidragssystemet
utskottet nu har förordat kommer de berörda institutionernas och
organisationernas verksamhet som regel inte att påverkas av
bidragsförändringarna förrän det på grund av pensionsavgångar eller av
andra skäl blir aktuellt med nyanställningar. Inte heller i dessa fall
behöver det nödvändigtvis bli fråga om sänkta bidrag för dem som skall
nyanställas, men de arbetsgivare det här gäller får vara beredda att
acceptera anställning av personer med svårare funktionsnedsättning än
de gjort tidigare.
Till detta skall fogas att ett system med flexibla lönebidrag
innebär ett ökat förhandlingsutrymme vid överläggningarna mellan
arbetsgivare och arbetsmarknadsmyndigheterna om villkoren för att
anställa arbetshandikappade. I ett kärvt arbetsmarknadsläge, då
arbetsmarknadsmyndigheterna möter större svårigheter än vanligt att
ordna anställningar åt de handikappade, skall man inte ta för givet
att kulturinstitutioner och allmännyttiga organisationer är den
underlägsna parten vid förhandlingarna, allra helst som dessa
arbetsgivare har gjort och i fortsättningen säkert också kommer vara
beredda att göra viktiga insatser för att ge meningsfull
sysselsättning åt handikappade.
Utskottet föreslår att riksdagen godkänner vad utskottet anfört om
lönebidrag med anledning av dels propositionen, dels de i detta
sammanhang aktuella motionerna A213 (v), A238 (fp), A242 yrkande 4
(fp), A245 (c), A249 (c), A258 (c), A261 (mp), A262 (m), A263 yrkande
3 (c) och A273 (c).
Utskottet har härefter att redovisa de motioner som accepterar
reformen utan krav på uppskov med genomförandet men innehåller
yrkanden om tillkännagivande till regeringen om
kulturinstitutionernas och de allmännyttiga organisationernas
problem vid övergången till det nya bidragssystemet. De motioner det
här är fråga om är kommittémotion A217 (m) samt s-motionerna A229,
A243 och A254.
AMS har i sitt förslag till treårsbudget redovisat lönebidragens
utveckling med bl.a. detaljstatistik om andelen lönebidragsanställda
på de statliga kulturinstitutionerna. Lönebidragens betydelse för
dessa institutioner liksom för de allmännyttiga organisationerna är
självfallet väl känd i regeringens kansli -- det gäller ju här en
årlig satsning via arbetsmarknadsbudgeten på 1,5--2 miljarder kronor.
Med de uttalanden utskottet har gjort i det föregående kommer själva
övergången till flexibla lönebidrag inte att nämnvärt påverka
situationen för kulturinstitutionerna och allmännyttiga
organisationer. Lönebidragen kommer att betalas ut till dem för deras
anställda i samma omfattning som förut. Det är först på sikt, vid
efter hand uppkommande vakanser, som problem kommer att aktualiseras.
Det kommer alltså att finnas rådrum för erforderliga avvägningar
beträffande verksamheternas fortsatta omfattning och inriktning. Om
oönskade effekter uppstår inom kulturinstitutionerna på grund av
införandet av flexibla lönebidrag har regeringen att vidta
erforderliga åtgärder med hänsyn till den fortsatta verksamheten.
Någon särskild framställning härom från riksdagens sida är enligt
utskottets mening inte behövlig.
Med åberopande av det ovan anförda föreslår utskottet att de nu
behandlade motionerna inte föranleder någon riksdagens åtgärd.
Utskottet har härefter att avslutningsvis ta upp några återstående
motionsyrkanden om lönebidragen.
Förslaget i motion A244 av Anita Stenberg m.fl. (mp) om bidrag
till kommuner och landsting på grund av lönebidragsreformen för att
därmed säkra fortsatt kommunal bidragsgivning till
handikapporganisationerna kan utskottet inte biträda. Det kan f.ö.
påpekas att de reguljära statsbidragen till dessa organisationer har
fått en betydande uppräkning i årets budgetproposition (bilaga 7,
socialdepartementet, s. 159). Yrkandet avstyrks.
Kjell-Arne Welin (fp) föreslår i motion A202 fler
lönebidragsplatser hos ideella organisationer.
Sedan flera år tillbaka gäller en maximering av antalet
lönebidragsplatser hos de allmännyttiga organisationerna. I det nya
systemet med flexibla lönebidrag slopas denna och andra
antalsbegränsningar. Med den nya ordningen saknar motionsyrkandet
således aktualitet, och det avstyrks följaktligen av utskottet.
Även förslaget i motion A263 av Börje Hörnlund m.fl. (c) om ändrade
regler för introduktionsbidrag kommer att sakna aktualitet,
eftersom denna särskilda bidragsform inte behövs i det nya
bidragssystemet. Yrkandet avstyrks således.
Lönebidrag för förtidspensionerade
Bidraget, som infördes förra året (prop. 1989/90:62, SfU12, AU2y),
utgår med 50 % av lönekostnaden under fyra år, med möjlighet till
omprövning och förlängning vid bidragsperiodens slut. Efter beslut av
riksdagen i höstas kan bidraget också avse personer som uppbär
sjukbidrag.
Bidragsformen bör enligt propositionen fortsättningsvis vara
flexibel liksom övriga lönebidrag. För bidraget beräknar regeringen
ett oförändrat belopp av 288 milj.kr.
Moderaterna anser i kommittémotion A267 att samma regler för
lönebidraget för förtidspensionerade bör gälla som för andra
personer, för vilka lönebidrag utgår på grund av nedsättning av
arbetsförmågan.
Lönebidraget för förtidspensionerade behandlas vidare i motion A242
av Elver Jonsson m.fl. (fp), som framhåller vikten av att detta
instrument får en aktiv tillämpning.
Lönebidraget för förtidspensionerade är i dag förmånligare än det
allmänna lönebidraget till kommuner och företag. Såsom ovan nämnts
anser regeringen att även detta särskilda bidrag skall bli flexibelt.
Utskottet vill för dagen hålla öppet om det på sikt kommer att behövas
en särskild och förmånligare bidragsform för personer med
förtidspension eller sjukbidrag bl.a. för att underlätta att
bidragsmöjligheterna, såsom anförs i motion A242, utnyttjas på ett
aktivt sätt. Något uttalande med anledning av vare sig motion A242
eller motion A267 är utskottet inte berett att föreslå, utan
motionerna avstyrks i de förevarande delarna.
När det gäller finansieringen av lönebidragen för
förtidspensionerade anser man i den moderata kommittémotionen A267
att bidragskostnaderna bör belasta socialförsäkringssektorn med
påpekande att pensionen under perioden av förvärvsarbete förutsätts
vara vilande.
I motsats till motionärerna anser utskottet att bidraget som
hittills bör bekostas över statsbudgeten. Det belopp regeringen har
angivit godtas. En finansiering via socialförsäkringssektorn, dvs. med
arbetsgivaravgifter, såsom förespråkas av motionärerna, avstyrks med
andra ord av utskottet.
Statsbidrag till skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare
Med oförändrade bidragsregler (högst 75 % av lönekostnaden) beräknas
i propositionen ett medelsbehov av 464,5 milj.kr. (+ 101,5) milj.kr.
Moderaterna föreslår i kommittémotion A267 att statsbidraget sänks
till högst 50 %.
Vid tidigare prövning av liknande förslag (senast 1989/90:AU12 s.
19) har anförts att utskottet inte vill medverka till den
kostnadsöverföring från staten till kommunerna som skulle bli följden
av bidragssänkningen. Utskottet vidhåller denna uppfattning och
avstyrker därför motionen i denna del. Propositionens medelsberäkning
lämnar utskottet utan erinran.
Strukturstöd för byggarbetsmarknaden
Denna stödform har som inledningsvis nämnts hittills finansierats
från anslaget B 5. Sysselsättningsskapande åtgärder. Som vidare redan
påpekats utgår bidrag till Galaxen AB för rehabilitering av
byggnadsarbetare. Stödformen har varit en temporär försöksverksamhet
som är avsedd att upphöra med utgången av innevarande budgetår.
Regeringen föreslår nu att stödformen får fortsätta även nästa
budgetår, dock att den statsunderstödda delen av verksamheten inte bör
öka i omfattning och skall förbehållas arbetslösa byggnadsarbetare.
För stödet beräknas ett oförändrat belopp av 93 milj.kr.
I kommittémotion A266 anför Sonja Rembo m.fl. (m) bl.a. att det
borde vara möjligt för branschen att själv ta ett större ansvar för
byggnadsarbetare som ådrar sig skador eller på grund av ålder inte
orkar med ett hårt tempo. Konsistenta spelregler för byggbranschen och
det flexibla lönebidraget borde göra det möjligt för många
byggnadsarbetare att i ökande utsträckning direkt få arbete utan att
gå omvägen över Galaxen. Någon särskild organisation eller stödform
för sysselsättning och rehabilitering av byggnadsarbetare erfordras
inte enligt motionärerna, som yrkar att vad de anfört skall delges
regeringen.
I propositionen sägs att AMS och Galaxen har tagit initiativ till en
utvärdering av verksamheten. AMS kommer att få i uppdrag att på
grundval av utvärderingen lägga fram förslag till hur en eventuellt
fortsatt verksamhet skall kunna inordnas i det ordinarie
arbetsmarknadspolitiska stödsystemet. Med hänsyn härtill anser
utskottet att det inte är aktuellt för riksdagen att uttala sig om
verksamheten i annan mån än att den, såsom regeringen har föreslagit,
bör få uppbära statligt stöd även nästa budgetår med de i
propositionen angivna förändringarna. Motion A266 avstyrks således i
denna del.
Medelsanvisningen
Det nya anslag som nu behandlas kommer som redan nämnts att motsvara
de nuvarande anslagen C 6. Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och
sysselsättning, C 7. Lönebidrag för förtidspensionerade och C 8.
Statsbidrag till skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare samt de
medel för strukturstöd för byggarbetsmarknaden som hittills anvisats
under anslaget B 5. Sysselsättningsskapande åtgärder.
Av de ovannämnda anslagen är det förstnämnda ett förslagsanslag,
medan övriga anslag är reservationsanslag. Regeringen föreslår att det
nya anslaget uppförs som reservationsanslag. Förslagen om flexibla
lönebidrag har detta som förutsättning, och utskottet kan för sin del
ansluta sig till denna del av anslagsförändringen. Såsom föreslås i
propositionen bör eventuella reservationer på anslagen C 7 och C 8 och
medelsreservationer hänförliga till strukturstöd för
byggarbetsmarknaden vid utgången av innevarande budgetår få föras över
till det nya anslaget.
Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget anges i propositionen
till 5416489000 kr. Sonja Rembo m.fl. (m) yrkar i kommittémotion
A267 på en anslagsminskning med 473 milj.kr. Börje Hörnlund m.fl. (c)
i motion A263 och Marianne Andersson i Vårgårda och Ingvar Karlsson i
Bengtsfors (båda c) i motion A499 yrkar å andra sidan på en uppräkning
med 100 milj.kr., varav 5 milj.kr. enligt motion A499 bör användas för
insatser i Älvsborgs län.
Anslagsminskningen enligt den moderata kommittémotionen hänger
samman med moderaternas i det föregående redovisade förslag
beträffande lönebidrag för förtidspensionerade, skyddat arbete hos
offentliga arbetsgivare och strukturstödet för byggarbetsmarknaden.
Utskottet har inte biträtt dessa förslag och avstyrker i enlighet
härmed även yrkandet om anslagsnedskärning. Utskottet anser sig inte
på grundval av de båda centermotionerna kunna bedöma behovet av ett
ytterligare tillskott på anslaget utöver vad regeringen har
föreslagit. Med avstyrkande av motionerna A263, A267 och A499 i de här
förevarande delarna tillstyrker utskottet att anslaget förs upp med
det belopp regeringen har föreslagit.
När det gäller medelsberäkningen under anslaget vill utskottet
avslutningsvis tillägga följande. Yrkanden om anslagsuppräkning har
också framställts i motionerna A242 (fp) och A260 (v). Dessa yrkanden
är knutna till motionernas ändringsförslag i den tidigare redovisade
frågan om arbetshjälpmedel för redan anställda. Utskottet kommer, som
tidigare understrukits, att senare ta upp den frågan inkl.
finansieringsfrågan vid behandlingen av regeringens aviserade
proposition om arbetsmiljö och rehabilitering. Beroende på utgången av
den behandlingen kan det bli aktuellt att justera den ovan tillstyrkta
medelsanvisningen.
Från anslaget utgår bidrag till Stiftelsen Samhall dels för täckande
av merkostnaderna i verksamheten vid verkstäderna för skyddat arbete,
dels till företagsgruppens fastighetsförvaltning.
Samhallgruppens verksamhetsidé är att genom produktion av varor och
tjänster ge meningsfullt och utvecklande arbete till
arbetshandikappade. Arbetsplatsernas lokalisering och dimensionering
avgörs i samråd med arbetsmarknadsverket. De personer som behöver ett
arbete inom Samhallgruppen anvisas plats av arbetsförmedlingen.
Verksamheten skall bedrivas affärsmässigt.
Företagsgruppen omfattar den centrala Stiftelsen Samhall, de 24
regionala -- länsvisa -- företagen samt ett antal
marknadsföringsföretag. Såväl Samhall som de regionala företagen drivs
i stiftelseform. Utvecklingen av antalet anställda framgår av följande
sammanställning.
Antal anställda Antal arbets- Antal direkt- Totalt
(30/6) handikappade anställda
Anm. Arbetshandikappade avser anvisning från arbetsförmedlingen medan
direktanställda avser arbetsledare och tjänstemän m.fl.
Samhalls målsättning är att minst 50 % av den totala rekryteringen
skall avse gravt handikappade sökande ur grupperna psykiskt sjuka,
psykiskt utvecklingsstörda och flerhandikappade. Under budgetåret
1989/90 har 1337 anställda fått arbete utanför Samhall, vilket
motsvarar 4,4 % av antalet arbetshandikappade anställda. Det är en
minskning jämfört med året innan.
Faktureringen under budgetåret 1990/91 beräknas av Samhall uppgå
till 3190 milj.kr. För budgetåret 1991/92 beräknas motsvarande
belopp till 3450 milj.kr.
Verksamhetens allmänna inriktning
I propositionen redovisas att under de drygt tio åren sedan
Samhallgruppens tillkomst har verksamheten utvecklats och utvidgats
samtidigt som en ökad andel har kunnat gå över till arbete på den
reguljära arbetsmarknaden. Som en följd av att de stora
institutionerna inom vård och omsorg avvecklas har också
sammansättningen av de arbetshandikappade förändrats. Samhall och AMS
har mot denna bakgrund beslutat att vissa grupper skall prioriteras
särskilt vid rekryteringen till Samhall. Vidare har Samhall i en
skrivelse till regeringen i augusti 1990 hemställt om att stiftelserna
inom koncernen skall få omvandlas till aktiebolag. Vidare informeras i
propositionen att regeringen i november 1990 beslutat att tillsätta en
utredare (dir. 1990:73) som skall överväga Samhalls mål och roll i
samhället samt också utreda organisationsformen.
I moderata samlingspartiets kommittémotion A266 behandlas
verksamhetens allmänna inriktning. Det anförs att anställning vid
Samhallföretagen i första hand bör erbjudas dem som har störst behov
av de särskilda tekniska och personella resurserna. Det är därför
positivt att rekryteringen numera i större utsträckning än tidigare
sker från grupper med grava handikapp. Genom införande av flexibla
lönebidrag bör utslussningen till den öppna arbetsmarknaden kunna ge
bättre resultat. För att inte skapa onödiga inlåsningseffekter är det
angeläget att lönestrukturen vid Samhalls verkstäder överensstämmer
med den som gäller på resp. ort. Det finns emellertid enligt
motionärerna en risk för en segregerad arbetsmarknad för handikappade
om verksamheten blir alltför stor. Det är därför positivt att
regeringen nu tillsätter en utredare som skall ge underlag för
överväganden om Samhalls fortsatta verksamhet.
I motion A240 av Kenth Skårvik och Lars Leijonborg (båda fp) begärs
att regeringen redan nu under våren, utan ytterligare utredning,
presenterar ett förslag för riksdagen angående Samhalls övergång till
aktiebolag. Enligt motionärerna har stiftelseformen aldrig varit
avsedd för rörelsedrivande företag. Vidare avvisar motionärerna ett
förslag från AMS om att AMS skulle ta över det statliga anslag som
utgår till Samhall och för dessa medel köpa arbetstillfällen för
arbetshandikappade från Samhall.
Önskemålet i den moderata kommittémotionen att arbete vid Samhall i
första hand bör erbjudas dem som har störst behov av Samhalls resurser
har utskottet -- i likhet med tidigare år -- inte anledning att
motsäga. Självfallet skall andra alternativ prövas först såsom
anställning på öppna marknaden, utbildning, placering med lönebidrag
etc. Med hänsyn till att Samhalls verksamhet i nuvarande form har
pågått sedan år 1980 hälsar utskottet med tillfredsställelse att
verksamheten och dess mål nu blir föremål för en omfattande utredning.
Enligt direktiven skall utredaren beskriva hur de ursprungliga
sociala, arbetsmarknadspolitiska och ekonomiska målsättningarna för
företagsgruppen hittills har kunnat uppfyllas samt belysa olika
omvärldsfaktorers påverkan på Samhallgruppen framför allt ur ett
framtida perspektiv. Mot denna bakgrund skall utredaren överväga om
det finns skäl att precisera eller i några avseenden ändra Samhalls
mål och roll i samhället och om det finns anledning att ändra
organisationsform för företagsgruppen. Uppdraget skall redovisas
senast den 31 augusti 1991.
När det gäller organisationsform för Samhall vill utskottet tillägga
att riksrevisionsverket i enlighet med ett regeringsuppdrag har prövat
stiftelseformens lämplighet för olika statliga organ och därvid funnit
att något behov av helstatliga stiftelser inte finns (Stiftelser för
statlig verksamhet, dnr 1989:422). Stiftelseformen är otydlig och i
många fall olämplig för löpande statlig verksamhet enligt RRV. RRVs
utredningsresultat har redovisats till civildepartementet, där arbete
pågår med en ny lag för stiftelser. Sammanfattningsvis ser utskottet
att det beslutsunderlag som nu är under framtagande kommer att ge god
vägledning vid överväganden om Samhalls organisationsform. Utskottet
utgår ifrån att även de övriga frågor som motionärerna har tagit upp
kommer att belysas i det pågående utredningsarbetet. Motionerna A240
(fp) och A266 (m) i aktuella delar bör därför inte föranleda någon
riksdagens åtgärd.
Elver Jonsson m.fl. (fp) anför i motion A242 att de inbyggda
verkstäderna i Samhalls regi inte längre betraktas som
försöksverksamhet utan som normal verksamhetsform. Det är enligt
motionärerna angeläget att gå vidare och släppa kravet på att antalet
arbetshandikappade måste uppgå till minst fem personer på varje
arbetsplats med inbyggd verkstad. Därmed skulle även mindre företag
kunna ta emot arbetshandikappade. Regeringen bör uppdra åt Samhall att
bedriva sådan försöksverksamhet.
Utskottet ser i likhet med motionärerna positivt på inbyggda
verkstäder. När utskottet under de senaste åren behandlat likartade
yrkanden har utskottet anfört att det måste ankomma på företagsgruppen
själv att besluta i organisatoriska frågor av detta slag med
hänsynstagande till de allmänna riktlinjer och ramar som statsmakterna
anger.
Den inbyggda verksamheten har under 1989/90 varit föremål för en
utvärdering av Samhall vilket resulterat i att nya och delvis
förändrade och förenklade riktlinjer utfärdats. I de nya riktlinjerna
fastställs att
antalet anställda i normalfallet skall vara minst fem. Under
förutsättning att berörda fackliga organisationer, länsarbetsnämnden
och Samhallföretaget är överens kan undantagsvis verksamheter med tre
fyra helårsanställda accepteras,
avtalen med samarbetspartnern skall precisera hur många anställda
och vilka arbetsuppgifter samarbetet avser,
huvudprincipen skall vara att arbetsledningen är Samhallanställd på
heltid eller deltid,
det är av stor vikt vid etablering av inbyggd verksamhet att
samarbete sker med de fackliga organisationerna i det egna företaget
och hos samarbetspartnern. Enligt Samhall kommer utbyggnaden av den
inbyggda verksamheten att fortsätta i enlighet med vad som tidigare
fastställts.
Slutligen vill utskottet -- beträffande de små företagens
möjligheter att ge sysselsättning åt enstaka arbetshandikappade --
peka på möjligheten med de nya flexibla lönebidragen. Enligt de nya
riktlinjerna skall alltid möjligheterna till lönebidrag prövas, innan
beslut om inbyggd verksamhet fattas. Med det anförda avstyrker
utskottet motion A242 i denna del.
I två motioner berörs främjandelagen.
I motion A207 av Ove Karlsson m.fl. (s) anförs att främjandelagen,
vars syfte är att underlätta de arbetshandikappades
arbetsmarknadssituation, haft en begränsad effekt. En genomgripande
översyn av denna lagstiftning är därför nödvändig. Motionärerna
beklagar att administrationen inom Samhall håller på att bli för dyr.
Enligt motionärerna måste det finnas möjligheter att förbilliga
administrationen regionalt och framför allt centralt.
Jarl Lander m.fl. (s) berör i motion A228 sanktionsbestämmelserna i
främjandelagen. Enligt motionärerna har erfarenheten visat att dessa
sanktionsbestämmelser inte fungerar. Främjandelagen bör därför ändras
på ett sådant sätt att skyldighet att väcka talan vid varselbrott
åläggs arbetsmarknadsstyrelsen, samt att varselavgifterna höjs
väsentligt.
Utskottet har inhämtat att arbetsmarknadsstyrelsen i april 1990 har
gjort en framställning om översyn av främjandelagen till
arbetsmarknadsdepartementet. Bl.a. anför arbetsmarknadsverket att den
roll som verket har enligt främjandelagen inte i dag är förenlig med
intentionerna i arbetslivsreformen. Inom regeringskansliet är frågan
om översyn av främjandelagen för närvarande under övervägande. Med
hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna A207 och
A228.
Verksamhetens omfattning och driftbidraget budgetåret 1991/92
För innevarande budgetår har verksamhetsvolymen angivits till
31450000 timmar. För nästa budgetår föreslår Samhall -- i samråd
med AMS -- en sysselsättningsökning till 32,6 miljoner arbetstimmar.
Föredraganden är i propositionen inte beredd att ställa sig bakom
Samhalls förslag om en utökning av antalet bidragsberättigade
arbetstimmar. I stället föreslås en oförändrad timram om 31,45
miljoner timmar för budgetåret 1991/92. I likhet med Samhall bedömer
föredraganden att den konjunkturdämpning som redan inletts med
åtföljande minskning i orderingång etc. nödvändiggör en höjning av
bidragsprocenten till 110,6 % av lönesumman för de arbetshandikappade
anställda. Vidare begärs i propositionen ett medgivande att regeringen
får besluta om att öka antalet bidragsberättigade arbetstimmar med
högst 1,5 % under budgetåret 1991/92.
I folkpartiet liberalernas kommittémotion A242 framhålls att
sysselsättningsvolymen vid Samhall bör kunna öka under det
kommande budgetåret med 450000 arbetstimmar. Det är enligt
folkpartiet glädjande att inom ramen för Samhall förenas personlig
välfärd med samhällsekonomiska besparingar.
Enligt centerns kommittémotion A264 är det självklart att i en
situation med drastiskt försämrad arbetsmarknad insatserna i bl.a.
Samhall bör ökas. Ett positivt resultat av insatserna för att minska
sjukfrånvaron, färre övergångar till arbeten hos andra arbetsgivare
och fortsatt hög efterfrågan på arbetstillfällen inom Samhall har lett
till ett behov av fler arbetstimmar än vad den nuvarande ramen för
Samhall medger. Centern framhåller att en minskning av sjukfrånvaron
bland de anställda inte skall bestraffas. I motionen förordas en
timram på 32350000 timmar.
Utskottet ansluter sig till propositionens förslag i fråga om
antalet bidragsberättigade timmar -- 31450000 timmar. I
propositionen föreslås vidare att regeringen får besluta om att öka
antalet timmar med högst 1,5 % under budgetåret 1991/92, dvs. mellan
400000 och 500000 timmar. Utskottet vill erinra om att införandet
av det flexibla lönebidraget (se tidigare avsnitt) på sikt kommer att
underlätta övergångarna till arbete utanför Samhall. Utskottet har
vidare inhämtat att den "vision" som man arbetar med inom Samhall för
år 1995 innebär 1600--1800 övergångar per år. Med tillstyrkan av
den i propositionen föreslagna sysselsättningsvolymen vid Samhall
avstyrker utskottet de i sammanhanget behandlade motionerna A242 (fp)
och A264 (c) i aktuella delar.
Vidare tillstyrks att regeringen får besluta om att öka antalet
bidragsberättigade arbetstimmar med högst 1,5 %.
Med hänsyn till konjunkturläget och inte minst det förhållandet att
successivt en allt större andel gravt handikappade kommer att ingå
bland de Samhallanställda ställer sig utskottet bakom regeringens
förslag till höjning av bidragsprocenten. Från 109,6 % under
innevarande budgetår bör bidragsprocenten höjas till 110,6 % av
lönesumman för arbetstagare i skyddat arbete (inkl. lönebikostnader).
Detta medför att driftbidraget beräknas till 4165000000 kr.
Samhall har i denna liksom i tidigare anslagsframställningar
beräknat avskrivningarna på fastighetsbeståndets
återanskaffningsvärde. I propositionen framhålls ånyo att bidraget
till fastighetsfonden bör beräknas på anskaffningsvärdet. Detta medför
att bidraget till fastighetsfonden för budgetåret 1991/92 bör beräknas
till 392 milj.kr.
Vidare har Samhall begärt ett särskilt kapitaltillskott om ca 170
milj.kr. som kompensation för ökad skattebelastning till följd av
den reformerade företagsbeskattningen. Stiftelseformen har inneburit
en skattemässig nackdel för företagsgruppen i jämförelse med
situationen om företagsgruppen haft en annan verksamhetsform. I
propositionen föreslås därför att regeringen bemyndigas att -- när
beloppet närmare kan fastställas -- göra en utbetalning för
ifrågavarande skattekompensation.
Utskottet har inga invändningar på denna punkt.
Medelsanvisningen
I folkpartiet liberalernas kommittémotion A242 yrkas på ett anslag
på 4607milj.kr., dvs. 50 milj.kr. utöver vad regeringen föreslagit
som en följd av folkpartiets uppfattning i fråga om
sysselsättningsvolym. Även i motion A240 (fp) begärs 50 milj.kr.
utöver regeringens förslag, vilket motsvarar en utökning med 400
arbetstillfällen.
I centerns kommittémotion A264 föreslås en i förhållande till
propositionen förhöjd medelsanvisning på 100 milj.kr. Även i motion
A499 av Marianne Andersson i Vårgårda och Ingvar Karlsson i Bengtsfors
(båda c) begärs ett med 100 milj.kr. förhöjt anslag till Samhall,
varav 5 milj.kr. bör fördelas till Älvsborgs län.
Utskottet har tidigare ställt sig bakom regeringens förslag
beträffande sysselsättningsvolym och driftbidrag till Samhall. I fråga
om motion A499 vill utskottet erinra om att det är Samhall centralt
som tillsammans med AMS fördelar resurserna till de olika länen. Som
en konsekvens av tidigare ställningstaganden beträffande
sysselsättningsvolym och driftbidrag tillstyrker utskottet den av
regeringen begärda medelsanvisningen på 4557 milj.kr. till Bidrag
till Stiftelsen Samhall för budgetåret 1991/92. Motionerna A240 (fp),
A242 (fp), A264 (c) och A499 (c) bör avslås i motsvarande delar.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande arbetarskyddsavgiftens användning
att riksdagen med avslag på motion 1990/91:A265 yrkande 7 antar 4
kap. 8 § i det till propositionen fogade förslaget till lag om ändring
i lagen (1981:691) om socialavgifter,
res. 1 (m)
2. beträffande arbetsmarknadsavgiftens användning
att riksdagen med avslag på motion 1990/91:A267 yrkande 6 i
motsvarande del antar 4 kap. 7 § i det till propositionen fogade
förslaget till lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,
res. 2 (m) - villk. 19 i bet. 1990/91:AU11
3. beträffande lagförslaget i återstående delar
att riksdagen antar det till propositionen fogade förslaget till lag
om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter i den mån frågan inte
behandlats i föregående moment,
res. 3 (m) - villk. 1
4. beträffande medelsöverföring
att riksdagen godkänner den i propositionen under punkt C 1
föreslagna överföringen från fonden för arbetsmiljöförbättringar till
statsbudgetens inkomsttitel,
5. beträffande anslag till arbetarskyddsverket
att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del samt
med avslag på motionerna 1990/91:A206 yrkande 2 och 1990/91:A220 till
Arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionenför budgetåret
1991/92 under tionde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på
362443000 kr.,
res. 4 (v)
6. beträffande medelsöverföring
att riksdagen godkänner den i propositionen under punkt C 2
föreslagna överföringen från fonden för arbetsmiljöförbättringar till
statsbudgetens inkomsttitel,
7. beträffande anslag till arbetsmiljöinstitutet
att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del samt
med avslag på motionerna 1990/91:A206 yrkande 3, 1990/91:A265 yrkande
6 och 1990/91:A267 yrkande 7 till Arbetsmiljöinstitutet för
budgetåret 1991/92 under tionde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag
på 94192000 kr.,
res. 5 (m)
res. 6 (v)
8. beträffande anskaffning av apparatur
att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del samt
med avslag på motion 1990/91:A267 yrkande 8 till
Arbetsmiljöinstitutet: Anskaffning av vetenskaplig apparatur för
budgetåret 1991/92 under tionde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag på 4637000 kr.,
res. 7 (m) - villk. 5
9. beträffande arbetsförmedlingens uppföljningsansvar för
handikappade skolungdomar
att riksdagen avslår motion 1990/91:A242 yrkandena 2 och 3,
res. 8 (fp, mp)
10. beträffande samhällsekonomisk studie av en arbetsgaranti för
handikappade
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:A237 och 1990/91:A263
yrkande 1,
res. 9 (c, mp)
11. beträffande handikappanpassning på arbetsplatserna
att riksdagen avslår motion 1990/91:A222,
res. 10 (mp)
12. beträffande åtgärder för dyslektiker i arbetslivet
att riksdagen avslår motion 1990/91:A239,
res. 11 (mp)
13. beträffande anslag till yrkesinriktad rehabilitering
att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del till
Yrkesinriktad rehabilitering för budgetåret 1991/92 under tionde
huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 753153000 kr.,
14. beträffande förläggning till Härnösand av ett
arbetsmarknadsinstitut för syn- och hörselskadade
att riksdagen avslår motion 1990/91:A212,
15. beträffande arbetsmarknadsinstitutet i Vejbystrand
att riksdagen avslår motion 1990/91:A233,
16. beträffande anslag till utbildningsbidrag vid yrkesinriktad
rehabilitering
att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del till
Yrkesinriktad rehabilitering: Utbildningsbidrag för budgetåret
1991/92 under tionde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på
452230000 kr.,
17. beträffande anslag till uppdragsverksamhet inom den
yrkesinriktade rehabiliteringen
att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del till
Yrkesinriktad rehabilitering: Uppdragsverksamhet för budgetåret
1991/92 under tionde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1000
kr.,
18. beträffande införande av flexibla lönebidrag
att riksdagen med anledning av propositionen i motsvarande del samt
motionerna 1990/91:A213, 1990/91:A238, 1990/91:A242 yrkande 4,
1990/91:A245, 1990/91:A249, 1990/91:A258, 1990/91:A261, 1990/91:A262,
1990/91:A263 yrkande 3 och 1990/91:A273 godkänner vad utskottet anfört
om ändrade regler för lönebidrag,
19. beträffande tillkännagivande om kulturinstitutionernas och de
allmännyttiga organisationernas problem
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:A217, 1990/91:A229,
1990/91:A243 och 1990/91:A254,
res. 12 (m, fp, c, mp)
20. beträffande bidrag till kommuner och landsting på grund av
lönebidragsreformen
att riksdagen avslår motion 1990/91:A244,
res. 13 (mp)
21. beträffande fler lönebidragsplatser hos ideella
organisationer
att riksdagen avslår motion 1990/91:A202,
22. beträffande introduktionsbidrag
att riksdagen avslår motion 1990/91:A263 yrkande 2,
23. beträffande reglerna för bidrag till förtidspensionerade
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:A242 yrkande 1 och
1990/91:A267 yrkande 9 i motsvarande del,
res. 14 (m)
24. beträffande finansieringen av lönebidraget till
förtidspensionerade
att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del avslår
motion 1990/91:A267 yrkande 9 i motsvarande del,
res. 15 (m)
25. beträffande skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare
att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del avslår
motion 1990/91:A267 yrkande 10,
res. 16 (m)
26. beträffande strukturstödet för byggarbetsmarknaden
att riksdagen avslår motion 1990/91:A266 yrkande 15,
res. 17 (m)
27. beträffande anslag till särskilda åtgärder för
arbetshandikappade
att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del samt
med avslag på motionerna 1990/91:A263 yrkande 4, 1990/91:A267 yrkande
9 i motsvarande del och 1990/91:A499 yrkande 5 till Särskilda
åtgärder för arbetshandikappade för budgetåret 1991/92 under tionde
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 5416489000 kr.,
res. 18 (m) - villk. 15, 16, 17
res. 19 (c)
28. beträffande verksamhetens allmänna inriktning
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:A240 yrkandena 1 och 2 samt
1990/91:A266 yrkande 14,
30. beträffande främjandelagen
att riksdagen avslår motionerna 1990/91:A207 och 1990/91:A228,
31. beträffande sysselsättningsvolymen vid Samhall
att riksdagen med avslag på motionerna 1990/91:A242 yrkande 5 i
motsvarande del och 1990/91:A264 yrkande 1 bifaller propositionen i
motsvarande del,
res. 21 (fp, c)
32. beträffande bidragsberättigade arbetstimmar
att riksdagen medger att regeringen får besluta om att öka antalet
bidragsberättigade arbetstimmar med högst 1,5% under budgetåret
1991/92,
33. beträffande driftbidraget till Samhall
att riksdagen bifaller propositionen i motsvarande del,
34. beträffande kompensation för ökad skattebelastning
att riksdagen medger att regeringen får besluta om ett särskilt
kapitaltillskott som motsvarar kompensation för ökad skattebelastning,
35. beträffande medelsanvisning till Samhall
att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del samt
med avslag på motionerna 1990/91:A240 yrkande 3, 1990/91:A242 yrkande
5 i motsvarande del, 1990/91:A264 yrkande 2 och 1990/91:A499 yrkande 4
till Bidrag till Stiftelsen Samhall för budgetåret 1991/92 under
tionde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 4557000000 kr.
res. 22 (fp) - villk. 21
res. 23 (c) - villk. 21
Stockholm den 14 mars 1991
På arbetsmarknadsutskottets vägnar
Lars Ulander
Närvarande: Lars Ulander (s), Elver Jonsson (fp), Kjell Nilsson
(s), Sonja Rembo (m), Lahja Exner (s), Gustav Persson (s), Anders G
Högmark (m), Sten Östlund (s), Bo Nilsson (s), Monica Öhman (s), Mona
Saint Cyr (m), Kersti Johansson (c), Karl-Erik Persson (v), Anna Horn
af Rantzien (mp), Eivor Husing (s), Kjell-Arne Welin (fp) och Kjell
Ericsson (c).
Reservationer
1. Arbetarskyddsavgiftens användning (mom. 1)
Sonja Rembo, Anders G Högmark och Mona Saint Cyr (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med
"Utskottet vill" och slutar med "till betänkandet" bort ha följande
lydelse:
Arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen finansieras delvis
genom att en andel av arbetarskyddsavgiften används som bidrag till
arbetarskyddsverkets kostnader. Regeringen föreslår i propositionen
att denna andel skall höjas från 8,7 till 9,7 % av influtna medel.
Utskottet anser i likhet med motion A265 (m) att principen för
finansiering av arbetarskyddsverket bör vara att hela kostnaden för
verket täcks av arbetarskyddsavgiften. Regeringen bör därför lägga
fram ett nytt lagförslag i enlighet med de av utskottet förordade
finansieringsprinciperna.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande arbetarskyddsavgiftens användning
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A265 yrkande 7, med
avslag på propositionens förslag i motsvarande del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
2. Arbetsmarknadsavgiftens användning (mom. 2)
Under förutsättning av bifall till reservation 19 i betänkande
1990/91:AU11
Sonja Rembo, Anders G Högmark och Mona Saint Cyr (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med
"Utskottet har" och slutar med "4 kap. 8 §" bort ha följande lydelse:
Utskottet har i sitt betänkande AU11 i sak behandlat vissa ändringar
i användningen av arbetsmarknadsavgiften. Motsvarande förslag till ny
lydelse i 4 kap. 7 § lagen (1981:691) om socialavgifter tas upp i
detta sammanhang. Regeringens förslag till lydelse bör dock
kompletteras. Enligt utskottets uppfattning bör 7 § få den lydelse som
förordas i motion A267. (Utskottet har noterat att 7 § avses ehuru
texten i yrkandet pekar på annan paragraf.)
dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande arbetsmarknadsavgiftens användning
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A267 yrkande 6 i
motsvarande del antar 4 kap. 7 § i det i propositionen framlagda
förslaget till lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter i
följande som Reservanternas förslag betecknade lydelse:
Arbetsmarknadsavgifter förs till staten för finansiering av
1. arbetslöshetsersättning enligt lagen (1973:370) om
arbetslöshetsförsäkring,
2. bidrag till permitteringslöneersättning,
3. kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973:371) om kontant
arbetsmarknadsstöd,
4. utbildningsbidrag till 4. utbildningsbidrag till
sådan deltagare i deltagare i
arbetsmarknadsutbildning arbetsmarknadsutbildning
enligt förordningen enligt förordningen
(1987:406) om (1987:406) om
arbetsmarknadsutbildning eller arbetsmarknadsutbildning eller
yrkesinriktad rehabilitering yrkesinriktad rehabilitering
enligt förordningen enligt förordningen
(1987:405) om den (1987:405) om den
arbetsmarknadspolitiska arbetsmarknadspolitiska
verksamheten som uppfyller verksamheten.
medlems- och arbetsvillkoren i
6 § lagen om
arbetslöshetsförsäkring.
3. Lagförslaget i återstående delar (mom. 3)
Under förutsättning av bifall till reservation 1
Sonja Rembo, Anders G Högmark och Mona Saint Cyr (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med
"Inte heller" och slutar med "att invända" bort ha följande lydelse:
Lagförslagets återstående delar godtas med den ändring av ingressen
som föranleds av att 8 § kvarstår oförändrad.
dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande lagförslaget i återstående delar
att riksdagen antar det till propositionen fogade förslaget till lag
om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter i övrigt med den
ändring av lagförslagets ingress som föranleds av vad utskottet
föreslagit i föregående moment,
4. Anslag till arbetarskyddsverket (mom. 5)
Karl-Erik Persson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med
"Utskottet gör" och på s. 10 slutar med "samt A220 (s)" bort ha
följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med motion A206 (v) att en central
kunskapsuppbyggnad avseende arbetsskador och dåliga arbetsmiljöer
måste ske i syfte att stärka arbetsmiljöarbetet. ISA-systemet inom
arbetarskyddsverket finns redan men behöver utvecklas ytterligare för
uppbyggnaden av en samordnad arbetsskadestatistik. Det måste göras
möjligt att enkelt följa vilka arbetsplatser och yrken som har en
förhöjd sjukfrånvaro eller skadefrekvens.
För att utveckla ISA-systemet, anskaffa ADB-utrustning, utveckla det
administrativa systemet och inrätta ytterligare tjänster tillstyrker
utskottet förslaget i motion A206 att det till arbetarskyddsstyrelsen
anslås 3 milj. kr. utöver regeringens förslag. Motion A220 har en
annan inriktning och avstyrks av utskottet. Regeringens förslag om
överföring från fonden för arbetsmiljöförbättringar till
statsbudgetens inkomsttitel godtas.
dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:
5. beträffande anslag till arbetarskyddsverket
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A206 yrkande 2, med
anledning av propositionen i motsvarande del samt med avslag på motion
1990/91:A220 till Arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen för
budgetåret 1991/92 under tionde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag
på 365443 000 kr.,
5. Anslag till arbetsmiljöinstitutet (mom. 7)
Sonja Rembo, Anders G Högmark och Mona Saint Cyr (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med
"Utskottet vill" och slutar med "således utskottet" bort ha följande
lydelse:
Utskottet delar den uppfattning som förs fram i motion A265 (m) att
det -- i samband med att arbetsmiljöfonden nu kommer att få ett
övergripande ansvar för att följa forskningen på arbetsmiljöområdet --
också är naturligt att fonden övertar hela ansvaret för
arbetsmiljöinstitutet. För att på sikt få bättre förutsättningar för
en kvalitativt god arbetsmiljöforskning bör såväl forskarna på
arbetsmiljöinstitutet som på universitetet tilldelas medel från
fonden. Något budgetanslag är därmed inte aktuellt för det kommande
budgetåret. Motionerna A265 (m) och A267 (m) tillstyrks därför i
berörda delar. Andra motionsförslag under denna punkt bör avslås.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande anslag till arbetsmiljöinstitutet
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:A265 yrkande 6 och
1990/91:A267 yrkande 7 samt med avslag på motion 1990/91:A206 yrkande
3 avslår propositionens förslag att till Arbetsmiljöinstitutet för
budgetåret 1991/92 under tionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
på 94192000 kr.,
6. Anslag till arbetsmiljöinstitutet (mom. 7)
Karl-Erik Persson (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med
"Utskottet vill" och slutar med "således utskottet" bort ha följande
lydelse:
Utskottet ansluter sig till vänsterpartiets förslag i motion A206
vad gäller 4 milj. kr. utöver regeringens förslag till
arbetsmiljöinstitutet. Det föreslagna anslaget i årets budget räcker
inte för att täcka behoven vad gäller vidareutbildning inom
företagshälsovården av företagsläkare, skyddsingenjörer m.fl. Vidare
har behovet av resurser till information ökat. Även för
Hybrid-DNA-delegationens verksamhet samt för den kvalificerade
skyddsombudsutbildningen krävs extra resurser. (Utskottet har noterat
att yrkandet i motion A206 avser arbetsmiljöinstitutet även om texten
pekar på arbetarskyddsstyrelsen.) Därmed tillstyrker utskottet motion
A206 i denna del, medan andra yrkanden på denna punkt bör avslås av
riksdagen.
dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:
7. beträffande anslag till arbetsmiljöinstitutet
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A206 yrkande 3, med
anledning av propositionen i motsvarande del samt med avslag på
motionerna 1990/91:A265 yrkande 6 och 1990/91:A267 yrkande 7 till
Arbetsmiljöinstitutet för budgetåret 1991/92 under tionde
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 98192000 kr.,
7. Anskaffning av apparatur (mom. 8)
Under förutsättning av bifall till reservation 5
Sonja Rembo, Anders G Högmark och Mona Saint Cyr (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med
"Som ovan" och slutar med "av utskottet" bort ha följande lydelse:
I konsekvens med tidigare ställningstagande beträffande finansiering
av arbetsmiljöinstitutet anser utskottet att arbetsmiljöinstitutets
anskaffning av apparatur bör följa samma finansieringsordning. Motion
A267 tillstyrks således i denna del.
dels att utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande anskaffning av apparatur
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A267 yrkande 8 avslår
propositionens förslag att till Arbetsmiljöinstitutet: Anskaffning av
vetenskaplig apparatur för budgetåret 1991/92 under tionde huvudtiteln
anvisa ett reservationsanslag på 4637000 kr.,
8. Arbetsförmedlingens uppföljningsansvar för handikappade ungdomar
(mom.9)
Elver Jonsson (fp), Anna Horn af Rantzien (mp) och Kjell-Arne Welin
(fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med
"Vad först" och slutar med "föreliggande delar" bort ha följande
lydelse:
Utskottet instämmer med fp-motionärerna i att för de handikappade
ungdomarna är insatserna vid övergången från skola till arbetsliv av
avgörande betydelse för att dessa skall få ett fotfäste på
arbetsmarknaden. Det gäller bl.a. vägledning inför yrkes- och
studieval, möjligheten att pröva olika arbetssituationer, tillgång
till hjälpmedel, personlig assistans och psykosocialt stöd. Vidare
måste ungdomar med omfattande funktionshinder få bättre möjligheter
att genom praktiskt sommararbete skaffa erfarenheter av arbetslivet.
Mot motgrund av de stora svårigheter unga handikappade möter när de
söker sig ut på arbetsmarknaden bör samarbetet mellan
arbetsförmedlingarna och skolans syo-funktionärer byggas ut och
förmedlingarna ges ett ansvar att följa upp de handikappade ungdomar
som har avslutat sina studier.
En faktor som försvårar handikappades inträde på arbetsmarknaden och
påverkar omgivningens negativa attityder är den höga frånvaro som
vissa handikappade har till följd av själva handikappet. Arbetsdelning
kan vara ett sätt att lösa detta problem. Genom att två eller tre
handikappade delar en heltidstjänst skulle frånvaron bli ett mindre
kännbart problem från arbetsgivarsynpunkt. Regeringen bör uppdra åt
arbetsmarknadsverket att göra praktiska försök med en sådan
konstruktion. Den bör underlättas av de smidigare regler för
delpension som förra året fastställdes av riksdagen.
Vad utskottet anfört med tillstyrkan av motion A242 i föreliggande
delar bör regeringen underrättas om.
dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:
9. beträffande arbetsförmedlingens uppföljningsansvar för
handikappade ungdomar
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A242 yrkandena 2 och 3
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
9. Samhällsekonomisk studie av en arbetsgaranti för handikappade
(mom.10)
Kersti Johansson (c), Anna Horn af Rantzien (mp) och Kjell Ericsson
(c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med
"När det" och på s. 13 slutar med "och A263" bort ha följande lydelse:
Många människor med olika funktionshandikapp slås i dag ut från
arbetsmarknaden. Trots stödåtgärder för att underlätta inträdet på
arbetsmarknaden är vissa handikappgrupper missgynnade. Övergången från
skola till arbetsliv måste underlättas. Det är ofta inte fråga om
några oöverstigliga hinder som måste övervinnas för att en handikappad
skall kunna fungera i ett arbete, utan den största svårigheten är att
komma in i arbetslivet.
Mot den bakgrunden bör förtidspension, som framhålls i motion A237,
inte beviljas förrän försök till rehabilitering har genomförts och
utvärderats. Så länge rehabiliteringsförsöken pågår skall alla unga
handikappade liksom nyhandikappade kunna erbjudas alternativ
försörjning till förtidspension på en nivå som inte understiger
pensionen.
Utvecklingen inom datatekniken innebär stora möjligheter för
handikappade att i allt större utsträckning delta i arbetslivet. Det
är därför viktigt att datatekniken även fortsättningsvis används på
ett för den handikappade utvecklande sätt i arbetslivet.
Det är en mänsklig tragedi när personer som vill arbeta inte får
anställning. Men även från samhällsekonomiska utgångspunkter är det
bäst att handikappade får arbete. I annat fall uppkommer stora
kostnader inte bara på statsbudgeten utan även inom sjukförsäkrings-
och pensionssystemen. Om alla handikappade som vill ha arbete också
får arbete antingen på den öppna marknaden eller inom den skyddade
sektorn kan göras stora samhällsekonomiska vinster. Av det skälet men
framför allt av hänsyn till de enskilda människor det här gäller bör
en samhällsekonomisk studie med den i motion A263 begärda inriktningen
snarast komma till stånd. Såsom förordas i motionen bör studien
genomföras under parlamentarisk medverkan för att underlätta de
offensiva åtgärder som studien ger anledning till.
Det anförda innebär att de aktuella yrkandena i motionerna A237 och
A263 tillstyrks av utskottet.
dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande
lydelse:
10. beträffande samhällsekonomisk studie av en arbetsgaranti för
handikappade
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:A237 och
1990/91:A263 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
10. Handikappanpassning på arbetsplatserna (mom.11)
Anna Horn af Rantzien (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med
"Såsom utskottet" och slutar med "nu anförda" bort ha följande
lydelse:
Många handikappade kan med relativt enkla medel leva i de flesta
miljöer och klara många situationer själva. Med modern teknik kan även
svårt handikappade beredas ett intressant och meningsfullt arbete. För
att genomföra detta måste arbetsplatserna så långt möjligt erhålla en
individuell handikappanpassning med kontinuerligt tillvaratagande av
nya rön inom tekniken.
I handikappanpassningen förutsätts ingå -- förutom lokalanpassningar
och tekniska hjälpmedel -- även lämpligt utformade arbetstider och
pausmöjligheter, tolkhjälp för hörselskadade, möjlighet för synskadade
att ha ledarhund även på arbetsplatsen etc. Målsättningen för
anpassningsarbetet skall vara att till de handikappades förfogande
ställa verktyg som ger dem inflytande över sin egen situation och
minskar deras beroende av andra.
Med det anförda tillstyrker utskottet motion A222.
dels att utskottets hemställan under 11 bort ha följande
lydelse:
11. beträffande handikappanpassning på arbetsplatserna
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A222 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
11. Åtgärder för dyslektiker i arbetslivet (mom.12)
Anna Horn af Rantzien (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med
"Stigande kompetenskrav" och slutar med "motion A239" bort ha följande
lydelse:
Många dyslektiker får stora problem i arbetslivet på grund av
datoriseringen i företagen. Datorn kan dock om den används på rätt
sätt vara till stor hjälp för personer med läs- och skrivsvårigheter.
För att hindra att personer som lider av detta handikapp slås ut ur
arbetslivet behöver vidtas särskilda åtgärder. Det bör uppdras åt
regeringen att överväga sådana åtgärder av arbetsrättsligt och
arbetsmarknadspolitiskt slag och för riksdagen redovisa resultatet av
dessa överväganden.
dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande
lydelse:
12. beträffande åtgärder för dyslektiker i arbetslivet
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A239 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
12. Tillkännagivande om kulturinstitutionernas och de allmännyttiga
organisationernas problem (mom.19)
Elver Jonsson (fp), Sonja Rembo (m), Anders G Högmark (m), Mona
Saint Cyr (m), Kersti Johansson (c), Anna Horn af Rantzien (mp),
Kjell-Arne Welin (fp) och Kjell Ericsson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med
"Med de" och slutar med "riksdagens åtgärd" bort ha följande lydelse:
Med de -- -- -- =utskottet -- -- -- och inriktning.
Problemen för kulturinstitutionerna har särskilt framhållits av
kulturutskottet. Med anledning härav vill utskottet för sin del
framhålla att om oönskade effekter uppstår inom dessa institutioner på
grund av införandet av flexibla lönebidrag får förutsättas att
regeringen vidtar erforderliga åtgärder med hänsyn till den fortsatta
verksamheten. Utskottet föreslår att riksdagen i ett uttalande till
regeringen ansluter sig till vad utskottet med anledning av de
föreliggande motionerna här har anfört.
dels att utskottets hemställan under 19 bort ha följande
lydelse:
19. beträffande tillkännagivande om kulturinstitutionernas och de
allmännyttiga organisationernas problem
att riksdagen med anledning av motionerna 1990/91:A217,
1990/91:A229, 1990/91:A243 och 1990/91:A254 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om kulturinstitutionernas
fortsatta verksamhet med hänsyn till lönebidragsreformen,
13. Bidrag till kommuner och landsting på grund av
lönebidragsreformen (mom.20)
Anna Horn af Rantzien (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med
"Förslaget i" och slutar med "Yrkandet avstyrks" bort ha följande
lydelse:
Vid sidan av det statliga bidraget om 90 % får
handikapporganisationerna ofta ett kompletterande bidrag till
lönekostnaderna för handikappade anställda från kommuner och
landsting. Såsom påpekas i motion A244 av Anita Stenberg m.fl. (mp)
medför den nya principen om flexibla bidragsnivåer att
handikapporganisationerna liksom andra ideella organisationer får
räkna med lägre statliga bidrag, vilket i sin tur innebär ett ökat
behov av kommunala bidrag om organisationerna skall kunna fortsätta
sina värdefulla sociala insatser för egna medlemmar och andra
handikappade. Med hänsyn till kommunernas och landstingens ansträngda
ekonomi bör staten kompensera dessa huvudmän för det ökade engagemang
i handikapporganisationernas verksamhet som blir följden av
omläggningen av lönebidragssystemet.
Utskottet tillstyrker således motion A244.
dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande
lydelse:
20. beträffande bidrag till kommuner och landsting på grund av
lönebidragsreformen
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A244 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,
14. Reglerna för bidrag till förtidspensionerade (mom.23)
Sonja Rembo, Anders G Högmark och Mona Saint Cyr (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med
"Lönebidraget för" och slutar med "förevarande delarna" bort ha
följande lydelse:
Med införandet av flexibla lönebidrag behövs inte något särskilt
lönebidrag för förtidspensionerade. Även regeringen anser att detta
särskilda bidrag skall vara flexibelt. Bidragsformen bör således
avskaffas.
Vad utskottet anfört med tillstyrkan av motion A267 i denna del bör
regeringen underrättas om. Som en konsekvens av utskottets
ställningstagande avstyrks yrkandet i fp-motionen A242 om ett
riksdagsuttalande beträffande tillämpningen av den nu behandlade
bidragsformen.
dels att utskottets hemställan under 23 bort ha följande
lydelse:
23. beträffande reglerna för bidrag till förtidspensionerade
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A267 yrkande 9 i
motsvarande del och med avslag på motion 1990/91:A242 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
15. Finansieringen av lönebidraget till förtidspensionerade
(mom.24)
Sonja Rembo, Anders G Högmark och Mona Saint Cyr (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med
"I motsats" och slutar med "av utskottet" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser i likhet med moderaterna att kostnaderna för
förtidspensioneringen bör belasta socialförsäkringssektorn. När en
förtidspensionerad kan placeras i arbete, bör detta nämligen leda till
en utgiftsminskning för socialförsäkringssektorn, eftersom pensionen
under perioden av förvärvsarbete kommer att förklaras vilande.
Riksdagen bör uppdra åt regeringen att skyndsamt förelägga riksdagen
förslag om de åtgärder som behöver vidtas för att realisera den nu
förordade finansieringsformen.
dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande
lydelse:
24. beträffande finansieringen av lönebidraget till
förtidspensionerade
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A267 yrkande 9 i
motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,
16. Skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare (mom.25)
Sonja Rembo, Anders G Högmark och Mona Saint Cyr (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med
"Vid tidigare" och slutar med "utan erinran" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att ansvaret för social rehabilitering av personer
med missbruksproblem primärt måste vara en kommunal uppgift.
Kommunerna bör med hänsyn härtill bära en större andel av kostnaderna
för verksamheten med skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare än vad
som för närvarande är fallet. Statsbidraget bör med den utgångspunkten
kunna sänkas från högst 75 % av lönekostnaderna till högst 50 % i
enlighet med förslaget i motion A267 (m).
dels att utskottets hemställan under 25 bort ha följande
lydelse:
25. beträffande skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A267 yrkande 10 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
17. Strukturstödet för byggarbetsmarknaden (mom.26)
Sonja Rembo, Anders G Högmark och Mona Saint Cyr (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar med
"I propositionen" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:
Utslagningen från byggnadsbranschen är i hög grad beroende på dess
särskilda arbets- och avtalsförhållanden. Det borde vara möjligt för
branschen att själv ta ett större ansvar för de byggnadsarbetare som
ådrar sig skador eller som på grund av ålder inte orkar med ett hårt
tempo. Utslagningen från branschen förstärks av den oförutsebara
ryckighet som under decennier har präglat statsmakternas byggpolitik.
Konsistenta spelregler för byggbranschen och det flexibla
lönebidraget skulle göra det möjligt för många av de aktuella
byggnadsarbetarna att i ökande utsträckning direkt få arbete på
arbetsmarknaden utan att gå omvägen över Galaxen. Någon särskild
organisation eller stödform för sysselsättning och rehabilitering av
byggnadsarbetare är inte erforderlig.
En utvärdering av verksamheten vid Galaxen förestår enligt vad som
anges i propositionen. Med hänvisning härtill föreslår utskottet att
vad utskottet ovan anfört med anslutning till motion A266 (m) delges
regeringen.
dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande
lydelse:
26. beträffande strukturstödet för byggarbetsmarknaden
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A266 yrkande 15
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
18. Anslag till särskilda åtgärder för arbetshandikappade (mom.27)
Under förutsättning av bifall till reservationerna 15, 16, 17
Sonja Rembo, Anders G Högmark och Mona Saint Cyr (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28 börjar med
"Anslagsminskningen enligt" och slutar med "har föreslagit" bort ha
följande lydelse:
Vid bifall till utskottets förslag i det föregående beträffande
lönebidraget för förtidspensionerade, skyddat arbete hos offentliga
arbetsgivare och strukturstöd för byggarbetsmarknaden kan
medelsbehovet under anslaget för nästa budgetår i enlighet med
förslaget i motion A267 (m) beräknas bli 473 milj.kr. lägre än med
regeringens förslag. Anslagsuppräkningen i c-motionerna A263 och
A499 avstyrks. Anslaget bör i enlighet med det nu sagda uppföras med
4943489000 kr.
dels att utskottets hemställan under 27 bort ha följande
lydelse:
27. beträffande anslag till särskilda åtgärder för
arbetshandikappade
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A267 yrkande 9 i
motsvarande del, med anledning av propositionen i motsvarande del samt
med avslag på motionerna 1990/91:A263 yrkande 4 och 1990/91:A499
yrkande 5 till Särskilda åtgärder för arbetshandikappade för
budgetåret 1991/92 under tionde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag av 4943489000 kr.,
19. Anslag till särskilda åtgärder för arbetshandikappade (mom.27)
Kersti Johansson och Kjell Ericsson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28 börjar med
"Anslagsminskningen enligt" och slutar med "har föreslagit" bort ha
följande lydelse:
De handikappades ökade svårigheter på arbetsmarknaden till följd av
det förändrade arbetsmarknadsläget motiverar att anslaget, såsom
förordas i c-motionerna A263 och A499, förstärks med 100 milj.kr.
utöver den anslagsökning regeringens förslag innefattar.
Anslagsminskningen enligt m-motionen A267 avstyrks med hänvisning till
utskottets ställningstaganden i det föregående till moderaternas
förslag beträffande lönebidraget för förtidspensionerade m.m. I
enlighet med vad nu sagts bör anslaget för nästa budgetår uppföras med
5516489000 kr.
dels att utskottets hemställan under 27 bort ha följande
lydelse:
27. beträffande anslag till särskilda åtgärder för
arbetshandikappade
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:A263 yrkande 4 och
1990/91:A499 yrkande 5, med anledning av propositionen i motsvarande
del samt med avslag på motion 1990/91:A267 yrkande 9 i motsvarande del
till Särskilda åtgärder för arbetshandikappade för budgetåret
1991/92 under tionde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av
5516489000 kr.,
20. Inbyggda verkstäder (mom. 29)
Elver Jonsson (fp), Sonja Rembo (m), Anders G Högmark (m), Mona
Saint Cyr (m) och Kjell-Arne Welin (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar med
"Utskottet ser" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:
Utskottet vill i likhet med motion A242 (fp) betona angelägenheten
av att utveckla verksamhetsformen inbyggda verkstäder. Bl.a. bör tiden
vara mogen att slopa regeln att antalet arbetshandikappade måste uppgå
till minst fem personer på varje arbetsplats. Om denna regel slopas
kan även mindre företag ta emot Samhallanställda. Ofta är de mindre
företagen särskilt lämpade för sådana uppgifter. De sociala målen för
arbetet bör kunna uppnås genom att den befintliga arbetsledningen
kompletteras av Samhalls kurativa insatser. Med hänvisning till det
anförda tillstyrks motion A242 i motsvarande del.
dels att utskottets hemställan under 29 bort ha följande
lydelse:
29. beträffande inbyggda verkstäder
att riksdagen med bifall till motion 1990/91:A242 yrkande 6 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
21. Sysselsättningsvolymen vid Samhall (mom. 31)
Elver Jonsson (fp), Kersti Johansson (c), Kjell-Arne Welin (fp) och
Kjell Ericsson (c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32 börjar med
"Utskottet ansluter" och slutar med "aktuella delar" bort ha följande
lydelse:
Utvecklingen under det senaste året har visat att det finns ett
stort behov av arbetstillfällen inom företagsgruppen Samhall. De
ökande behoven beror bl.a. på den inledda lågkonjunkturen, den
minskade sjukfrånvaron inom Samhall samt ett färre antal avgångar till
arbeten hos andra arbetsgivare. Samhall har i samråd med
arbetsmarknadsverket föreslagit att fler arbetshandikappade bör
beredas arbete inom Samhall under budgetåret 1991/92. Enligt
utskottets uppfattning bör verksamheten mot bakgrund av de påtagliga
behoven byggas ut. Därmed tillstyrks motionerna A242 (fp) och A264 (c)
i berörda delar.
dels att utskottets hemställan under 31 bort ha följande
lydelse:
31. beträffande sysselsättningsvolymen vid Samhall
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:A242 yrkande 5 i
motsvarande del och 1990/91:A264 yrkande 1 samt med anledning av
propositionen i motsvarande del som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,
22. Medelsanvisning till Samhall (mom. 35)
Under förutsättning av bifall till reservation 21
Elver Jonsson och Kjell-Arne Welin (båda fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33 börjar med
"Utskottet har" och slutar med "motsvarande delar" bort ha följande
lydelse:
Som framgått av det föregående bör Samhall ges ökade resurser för
att fler arbetshandikappade skall kunna beredas arbete där. För
budgetåret 1991/92 bör anslaget räknas upp med 50 milj. kr. i
förhållande till regeringens förslag. Motionerna A240 (fp) och A242
(fp) tillstyrks i berörda delar. Anslagsberäkningarna i övriga
föreliggande motioner avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 35 bort ha följande
lydelse:
35. beträffande medelsanvisning till Samhall
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:A240 yrkande 3 och
1990/91:A242 yrkande 5 i motsvarande del, med anledning av
propositionen i motsvarande del samt med avslag på motionerna
1990/91:A264 yrkande 2 och 1990/91:A499 yrkande 4 till Bidrag till
Stiftelsen Samhall för budgetåret 1991/92 under tionde huvudtiteln
anvisar ett förslagsanslag på 4607000000 kr.,
23. Medelsanvisning till Samhall (mom. 35)
Under förutsättning av bifall till reservation 21
Kersti Johansson och Kjell Ericsson (båda c) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33 börjar med
"Utskottet har" och slutar med "motsvarande delar" bort ha följande
lydelse:
Utskottet har i det föregående uttalat sig för en utökning av
Samhalls verksamhet. För att Samhall under budgetåret 1991/92 skall
ges möjlighet att fullt ut utnyttja sin kommersiella och
organisatoriska förmåga att bereda arbetshandikappade arbete bör
Samhalls anslag räknas upp med 100 milj. kr. i förhållande till
regeringens förslag. Motionerna A264 (c) och A499 (c) tillstyrks
därför i motsvarande delar. Anslagsberäkningen i övriga föreliggande
motioner avstyrks.
dels att utskottets hemställan under 35 bort ha följande
lydelse:
35. beträffande medelsanvisning till Samhall
att riksdagen med bifall till motionerna 1990/91:A264 yrkande 2 och
1990/91:A499 yrkande 4 samt med anledning av propositionen i
motsvarande del och motionerna 1990/91:A240 yrkande 3 och 1990/91:A242
yrkande 5 i motsvarande del till Bidrag till Stiftelsen Samhall
för budgetåret 1991/92 under tionde huvudtiteln anvisar ett
förslagsanslag på 4657000000 kr.,
Särskilt yttrande
Samhällsekonomisk studie av en arbetsgaranti för handikappade
(mom.10)
Elver Jonsson och Kjell-Arne Welin (båda fp) anför:
Vad vi anfört i reservation 8 om arbetsförmedlingens
uppföljningsansvar för handikappade ungdomar bör enligt vår mening på
ett verksamt sätt kunna lösa den även i motion A237 (c) aktualiserade
frågan om unga handikappades övergång från skola till arbetsliv. Med
hänvisning härtill avstår vi från att reservera oss mot utskottets
skrivning under denna punkt.
Propositionens lagförslag
Förslag till
Bilaga 1
Kulturutskottets yttrande
1990/91:KrU5y
Bilaga 2
Lönebidrag
Till arbetsmarknadsutskottet
Arbetsmarknadsutskottet har den 19 februari 1991 beslutat bereda
kulturutskottet tillfälle att yttra sig över följande motioner om
lönebidrag inom kulturinstitutionerna, nämligen motionerna
l990/9l:A213, A217, A229, A238, A243, A244, A245, A249, A254, A258,
A261, A262, A263 i vad avser yrkande 3 och A273.
Till kulturutskottet har inkommit en skrivelse från Svenska
kommunförbundet och Landstingsförbundet, vilken överlämnats till
arbetsmarknadsutskottet.
Vissa bakgrundsuppgifter
Gällande bestämmelser, m.m.
De grundläggande bestämmelserna om lönebidrag finns i förordningen
(1984:519) om introduktions- och lönebidrag.
Bidrag lämnas till arbetsgivare för att stimulera denne att bereda
anställning åt sådana arbetshandikappade för vilka andra åtgärder inte
lämpligen kan vidtas för att underlätta en arbetsplacering. Under
budgetåret 1988/89 uppgick antalet personer i anställning med
lönebidrag till ca 47 000. Därutöver hade uppemot 10 000 personer
anställningar för vilka utgick introduktionsbidrag eller särskilt
lönebidrag.
Till statliga myndigheter och försäkringskassor samt till
allmännyttiga organisationer utgår utan tidsbegränsning lönebidrag med
100 % resp. 90 % av lönekostnaden. Regeringen kan föreskriva att
lönebidrag med 100 % av lönekostnaden skall utgå även till andra
arbetsgivare än de nämnda. Hitintills har årligen särskilda
antalsramar fastställts för bidrag till arbetsgivare, som angetts i
det föregående. För innevarande budgetår är ramen 5 792 platser för
vilka lönebidrag lämnas med hela lönekostnaden. Motsvarande siffra för
lönebidrag med 90 % av lönen är 15l00. För andra arbetsgivare utgår
50 % av lönekostnaden i två år och 25 % av samma kostnad i
ytterligare två år. Viss möjlighet att förlänga bidragstiden finns.
Under sådan tid utgår likaledes bidrag med 25 % av lönekostnaden.
Förslag i budgetpropositionen
I budgetpropositionen (bil. 12 s. 117 f.) föreslås -- mot bakgrund
av en gjord utvärdering av lönebidraget och av försök med flexibla
lönebidrag vid vissa länsarbetsnämnder som redovisats av AMS (se
avsnitt nedan) -- att flexibla lönebidrag införs generellt fr.o.m.
nästa budgetår. Förslaget innebär bl.a. följande. De nuvarande
bestämmelserna om vilka bidragsnivåer som skall tillämpas för skilda
kategorier arbetsgivare upphävs. I stället skall bidragsnivån
fastställas med hänsyn till den sökandes behov och förutsättningar
beträffande arbetsförmåga och graden av funktionsnedsättning.
Bidragets storlek skall således inte bestämmas av arbetsgivarens
möjligheter att svara för lönekostnader utan av den
arbetshandikappades förutsättningar. Lönebidrag skall kunna lämnas upp
till l00 % av lönekostnaden för den arbetshandikappade.
I budgetpropositionen anför arbetsmarknadsministern bl.a. följande.
Ett system med flexibla lönebidrag måste medföra att arbetsgivare,
som idag får höga lönesubventioner på sikt får räkna med
genomsnittligt lägre bidrag. Ibland förs fram en oro för att ett
flexibelt lönebidrag skulle medföra att de, som nu är anställda hos
myndigheter och organisationer med en hög subventionsnivå, riskerar
att förlora sina arbeten, därför att arbetsgivarna inte kan betala en
större del av lönekostnaden än de gör idag. För egen del utgår jag
från att arbetsförmedlingarna kommer att agera på ett sådant sätt att
enskilda människor inte skall behöva råka illa ut. Förmedlingarna har
alla förutsättningar att bedöma de arbetsmarknadsmässiga
konsekvenserna för de berörda anställda, när de tar upp överläggningar
om flexibla lönebidrag.
De nuvarande volymbegränsningarna som gäller för lönebidrag på högre
nivåer föreslås upphävda som en följd av att förslagsanslaget till
lönebidrag förändras till ett reservationsanslag. Med ett flexibelt
lönesystem kommer volymerna i stället att bestämmas av
medelstilldelningen och av arbetsförmedlingens och
arbetsmarknadsinstitutets förmåga att förhandla om bidragsnivån.
Här bör slutligen nämnas att arbetsmarknadsministern anför att
beslut om lönebidrag bör avse en begränsad tid, högst fyra år, och
regelbundet omprövas. Hon anger att AMS uttalat att man har för avsikt
att ompröva bidraget efter ett år och vid förlängning av
bidragsperioden minst vartannat år.
Tidigare riksdagsuttalanden
Frågan om införande av flexibla lönebidrag har varit aktuell under
flera år och arbetsmarknadsutskottet har vid en rad tillfällen
uppmärksammat de problem som kan uppstå för främst kultursektorn vid
införandet av sådana bidrag. Även i budgetpropositionen har sådana
problem uppmärksammats då lönebidragsfrågor behandlats. Eftersom detta
yttrande riktar sig till arbetsmarknadsutskottet, kan kulturutskottet
i detta sammanhang begränsa sig till att erinra om
riksdagsbehandlingen förra året (beträffande tidigare
budgetbehandling, se främst bet. 1986/87:AU11, bet. 1987/88:AU11 och
bet. 1988/89:AU12).
I budgetpropositionen 1990 (prop. 1989/90:100, bil. 12 s. 104)
avvisades förslag av AMS om att redan för innevarande budgetår införa
flexibla lönebidrag. Därvid hänvisades till att regeringen i sina
direktiv till AMS inför styrelsens arbete med anslagsframställningen
inför treårsbudgetperioden
1991/92--1993/94 begärt en prövning och bedömning av vilka effekter en
generell tillämpning av flexibla lönebidrag skulle få. I direktiven
uppmärksammades också bl.a. det förhållandet att vissa myndigheter
främst sysselsätter ett jämförelsesvis stort antal personer med
lönebidrag. AMS skulle, i samarbete med statskontoret, belysa
konsekvenserna för de mest berörda verksamheterna av en omläggning
till flexibla lönebidrag. Arbetsmarknadsministern ansåg att ett
system med flexibla lönebidrag borde övervägas i samband med att AMS
övergår till treåriga budgetperioder, dvs. fr.o.m. budgetåret 1991/92.
Vidare anförde hon följande (s. 105).
Ett förslag om förändringar kan då grundas på erfarenheterna av den
pågående försöksverksamheten. Också AMS framställning med de särskilda
redovisningar, som regeringen har begärt, kan bli ett viktigt underlag
vid utformningen av ett förslag om flexibla lönebidrag.
Ett ytterligare skäl att avvakta med förslaget är, att förändringar
av det nuvarande lönebidragssystemet får effekter för ett stort antal
myndigheter, institutioner och ideella organisationer. Det finns skäl
att anta att antalet platser med kontinuerligt högt bidrag hos dessa
arbetsgivare i många fall kommer att minska i ett längre
tidsperspektiv. Det är enligt min mening önskvärt att de ges rådrum
och möjlighet att anpassa sin planering till ändrade förutsättningar.
I sitt av riksdagen godkända betänkande 1989/90:AU12 (s. 17) anförde
arbetsmarknadsutskottet -- efter att i ett tidigare avsnitt ha
redovisat innehållet i de motioner som anges i texten -- följande.
Som redan nämnts tar några motioner upp frågan om effekterna av
flexibla lönebidrag för kultursektorn och allmännyttiga
organisationer. Yrkandena i dessa motioner och de synpunkter som
ligger bakom dem har refererats i det föregående.
Ett system med flexibla lönebidrag kommer som redan konstaterats att
påverka situationen för arbetsgivare som i dag får bidrag motsvarande
hela eller nästan hela lönekostnaden för de handikappade. För dessa
arbetsgivare kommer det nya systemet att innebära att de i
fortsättningen får räkna med lägre lönesubventioner. Om det nya
bidragssystemet inte medger en sådan utveckling kommer ju de flexibla
lönebidragen att i verklig mening endast omfatta privata arbetsgivare
samt kommuner och landsting, medan staten och de allmännyttiga
organisationerna som hittills tilldelas lönesubventioner på maximal
nivå utan avseende på skiftande svårighetsgrad i de anställdas
arbetshinder.
Man kan dock inte bortse från att en omläggning av denna innebörd
kommer att vålla svårigheter för de statliga och allmännyttiga
arbetsgivarna, som i dag tillsammans sysselsätter merparten av de
lönebidragsanställda. Därför är det tillfredsställande att AMS i
samråd med statskontoret även skall belysa konsekvenserna av
bidragsomläggningen för de mest berörda verksamheterna. Med hänvisning
till det uppdraget och till ställningstagandet ovan beträffande
tidpunkten för övergången till ett nytt system anser utskottet att det
inte är behövligt att nu ta ställning till konsekvenserna i de i
motionerna angivna hänseendena. Utskottet förutsätter att
frågeställningarna kommer att få övervägas närmare i samband med att
riksdagen tar ställning till det av regeringen förutskickade förslaget
till ett nytt bidragssystem. Med hänsyn härtill anser utskottet att
riksdagen inte behöver vidta någon åtgärd med anledning av yrkandena i
de i sammanhanget aktuella motionerna A221 (vpk), A245 (fp), A246 (s),
A268 (s) och A272 (fp).
När det gäller yrkandet i motion A267 (m) om överföring av
lönebidragsmedel till kulturhuvudtiteln anser utskottet liksom i
fjol, då ett liknande yrkande behandlades av utskottet, att
resursknapphet inom den angivna samhällssektorn inte bör tas till
intäkt för att minska insatserna för arbetshandikappade. Motionen
avstyrks.
AMS rapport inför treårsbudgeten
I AMS rapport inför treårsbudgeten 1991/92--1993/94 (En starkare
arbetsförmedling. Resultat och ambitioner) anförs om flexibelt
lönebidrag för arbetshandikappade i ett underavsnitt till
huvudavsnittet Framtidsanalys bl.a. följande (s. 127).
AMS anser det angeläget att även fortsättningsvis ta vara på de
arbetstillfällen för arbetshandikappade som finns såväl vid statliga
myndigheter som inom allmännyttiga organisationer. På den statliga
sidan torde en övergång till flexibla lönebidrag främst innebära
markanta ekonomiska förändringar för kultursektorn.
För att trygga anställningarna för de personer som redan vid
införandet av ett flexibelt lönebidrag har lönebidragsanställning vid
kulturinstitutioner eller vid allmännyttiga organisationer bör
lönebidragsnivån för dessa enskilda personer inte ändras. Om
institutionerna resp. organisationerna har intresse av att ändra
bidragen för dessa personer ska naturligtvis detta kunna göras. Vid
nyanställningar bör dock systemet med flexibelt lönebidrag tillämpas.
För de aktuella kulturinstitutionerna finns det dock skäl att
överväga om dessa framöver inte skulle få sina reguljära anslag
förstärkta för att bli kompenserade för bortfallet med de
100-procentiga lönebidragen. Därmed skulle även i en framtid
arbetshandikappade kunna vara aktuella för lönebidragsanställningar --
men med flexibla bidrag -- vid dessa institutioner.
I princip alla allmännyttiga organisationer kan idag anställa
personer med 90 procents lönebidrag. Bidragen är således en form av
organisationsbidrag som kan utgå även till de organisationer som har
en mycket god ekonomi. I de fall när arbetsförhållandena är särskilt
lämpliga för en arbetshandikappad person vid en allmännyttig
organisation med sämre ekonomiska förhållanden bör arbetsförmedlingen
-- efter ett införande av flexibla lönebidrag -- kunna gå upp till
nuvarande 90 procent i bidrag.
I rapporten finns vissa statistiska uppgifter om statliga
myndigheter med många lönebidragsanställda (s. 100). Vissa av
uppgifterna återges i följande avsnitt.
Vissa statistiska uppgifter
Av arbetsmarknadsstyrelsen i det föregående nämnda rapport inför
treårsbudgeten framgår bl.a. följande.
Budgetåret 1988/89 uppgick det totala antalet personer i
anställningar med lönebidrag (utom särskilt lönebidrag) till
46 929. Fördelningen mellan arbetsgivare var följande: staten m.fl. 6
772; allmännyttiga organisationer 19 077; kommun/landsting 8 340;
enskilda företag 12615; annan eller okänd arbetsgivare 124.
I rapporten konstateras att den största andelen lönebidragsanställda
inom den statliga sektorn finns inom kulturområdet. Detta framgår av
följande lista över de tio myndigheter som har flest
lönebidragsanställningar i förhållande till det totala antalet
anställda (procenttalen anger hur många procent av de anställda för
vilka lönebidrag utgår).
1. Landsarkiven 47 %
2. Arkitekturmuseet 33 %
3. Naturhistoriska riksmuseet 30 %
4. Statens musiksamlingar 27 %
5. Sjöhistoriska museet 23 %
6. Riksarkivet 21 %
7. Försvarshistoriska museerna 17 %
8. Handelsflottans kultur-
och fritidsråd 17 %
9. Nordiska Afrikainstitutet 15 %
10. Kungliga biblioteket 15 %
Bl.a. följande institutioner jämställs enligt beslut av regeringen
med statliga myndigheter i lönebidragshänseende (bidrag med 100 %),
nämligen Nordiska museet 29 %, Tekniska museet 40 %, Riksutställningar
3 %, Ajtte 19 % och Föremålsvården i Kiruna 38 %.
Då det gäller statliga lönebidrag har kulturutskottet tillgänglig
statistik avseende statliga lönebidrag den 1 mars l989 för personer
anställda hos centrala myndigheter och en rad andra myndigheter.
Enligt vad utskottet inhämtat har kulturinstitutionerna tagits med i
största möjliga utsträckning. Statistiken omfattar myndigheter med
totalt 184 402 anställda. Av dessa var 4 264 lönebidragsanställda.
Statistiken omfattar således grovt räknat två tredjedelar av de
statligt lönebidragsanställda. Statistiken omfattar samtliga de
myndigheter inom kultursektorn som enligt det ovan sagda har högst
andel lönebidragsanställda. Antalet lönebidragsanställda var följande,
varvid det totala antalet anställda anges inom parentes: riksarkivet
33 (156), landsarkiven 132 (278), talboks- och punktskriftsbiblioteket
4 (82), statens konstmuseer 8 (238), naturhistoriska riksmuseet 69
(230), etnografiska museet 5 (55), sjöhistoriska museet 26 (114),
statens musiksamlingar 20 (73), Arkitekturmuseet 6 (18),
riksantikvarieämbetet och statens historiska museer 51 (576) och
statens konstråd 1 (12). Det totala antalet lönebidragsanställda vid
dessa myndigheter var således 355, vilket motsvarar 16,7 % av det
totala antalet anställda (1 832). Här bör också nämnas motsvarande
siffror för de försvarshistoriska museerna, nämligen 14 (81) och
kungl. biblioteket, nämligen 41 (281).
Av statistik som utskottet inhämtat från statens kulturråd framgår
att vid länsmuseerna utgjorde år 1989 antalet årsverken med lönebidrag
387,56 av totalt 1 370 årsverken eller således 28,3 %.
I fråga om ett antal av folkrörelsearkiven har utskottet inhämtat
uppgifter rörande lönebidragsanställda år 1989 eller 1990. Dessa arkiv
har regelmässigt mycket få anställda och i många fall med en hög andel
lönebidragsanställda. Som exempel på relationen mellan antalet
lönebidragsanställda och det totala antalet anställda (anges inom
parentes) på sådana arkiv kan nämnas siffrorna förföljande arkiv,
nämligen Västerbotten 8 (l2), Jönköping 1,5 (3,5), Kronoberg 1 (2),
Uppsala 1 (5), Gävleborg 2 (5).
Utskottet
Innehållet i merparten av motionerna kan i stark sammanfattning
beskrivas på följande sätt. Den i propositionen föreslagna
förändringen av reglerna för lönebidragen bygger på en riktig princip.
För de statliga kulturinstitutionerna och för många allmännyttiga
organisationer -- länsmuseerna och andra institutioner inom
kultursektorn samt folkrörelseorganisationer -- bör emellertid en
övergång till flexibla lönebidrag inte göras förrän en utvärdering av
effekterna för institutionerna och organisationerna gjorts.
Arbetsmarknadsutskottet utgick förra året från att en sådan
konsekvensanalys skulle göras men det har ännu inte redovisats någon
analys.
Vissa av motionskraven har en sådan utformning att det direkt eller
indirekt förutsätts att den föreslagna reformen skall anstå i vart
fall på de här aktuella sektorerna tills förslag också kan läggas fram
om kompensation till institutionerna och organisationerna för de ökade
kostnader som uppstår för dem som en följd av reformen.
Beträffande de smärre avvikelser i motionernas innehåll som finns
hänvisar utskottet till motionerna.
Det ankommer inte på kulturutskottet att uttala sig i frågan om
huruvida det bör införas flexibla lönebidrag. Vad utskottet bör uttala
sig om är i första hand konsekvenserna av ett genomförande av
regeringsförslaget för institutioner och organisationer inom
utskottets beredningsområde. Vidare bör utskottet i fråga om sitt
beredningsområde kunna uttala sig om lämplig tidpunkt för ett
genomförande av reformen liksom om behovet av övergångsbestämmelser.
Som framgår av motionerna, av de statistiska uppgifter som
redovisats i ett föregående avsnitt och inte minst av vad
arbetsmarknadsutskottet tidigare anfört är många kulturinstitutioner,
statliga och icke-statliga, för sin verksamhet starkt beroende av den
arbetsinsats som görs av lönebidragsanställda. Detta gäller
naturligtvis i särskilt hög grad institutioner med -- i förhållande
till antalet övriga anställda -- många lönebidragsanställda, nämligen
bl.a. landsarkiven och ett stort antal museer, bland dem länsmuseerna,
naturhistoriska riksmuseet, Nordiska museet med verksamheten vid
Julita gård och Kulturarvet i Falun samt Arkitekturmuseet och Tekniska
museet. Även folkrörelsearkiven är mycket beroende av de resurser som
tillförs arkiven genom de lönebidragsanställdas insatser.
En övergång till flexibla lönebidrag kommer generellt sett att
innebära en lägre bidragsnivå för kulturinstitutionerna, och vid
vakanser kommer i många fall nuvarande lönebidragsplatser inte att
kunna tillsättas inom ramen för institutionernas nuvarande resurser.
AMS har gett ett klart uttryck åt uppfattningen att myndigheten är
medveten om att det inte kommer att finnas utrymme för
kulturinstitutioner, som i dag har rätt till 100-procentiga bidrag,
att i fortsättningen anställa personer med lönebidrag om
institutionerna inte får sina reguljära anslag förstärkta.
Kulturutskottet måste därför -- i ett läge då de ekonomiska
påfrestningarna på kultursektorn är mycket stora -- konstatera att det
finns stor risk för att följden av en övergång till flexibla
lönebidrag kan bli dels att kulturinstitutioner måste begränsa sin
verksamhet, dels att personer som är arbetshandikappade men som har
adekvat utbildning eller eljest är lämpade för visst arbete på en
kulturinstitution inte kommer att kunna få denna anställning.
Om ytterligare resurser inte kan tillföras kulturinstitutionerna,
blir, som kulturutskottet ser det, följden av en övergång till
flexibla lönebidrag att den samverkan mellan kultursektorn och
arbetsmarknadssektorn, som till ömsesidig båtnad ägt rum under en
följd av år, i vart fall starkt begränsas. I realiteten har
uppräkningen av de offentliga resurserna till kulturinstitutionerna
kunnat begränsas som en följd av de insatser som gjorts av
lönebidragsanställda. Utskottet kan nu konstatera att det finns skäl
att förändra det nuvarande lönebidragssystemet.
Utskottet medger att det varken är möjligt eller lämpligt att på
längre sikt lösa kulturinstitutionernas resursbehov genom
lönebidragsanställningar. Då det gäller olika samhälleliga insatser
måste emellertid, som framgår av arbetsmarknadsutskottets tidigare
ställningstagande i fråga om flexibla lönebidrag, det göras en
helhetsbedömning med beaktande av att förändringar inom en sektor kan
få negativa konsekvenser för en annan.
I den uppkomna situationen visade arbetsmarknadsutskottet förra året
stor förståelse för de problem som skulle kunna uppstå för
kulturinstitutionerna i samband med övergången till flexibla
lönebidrag. Arbetsmarknadsutskottet konstaterade nämligen att det var
tillfredsställande att AMS i samråd med statskontoret bl.a. skulle
belysa konsekvenserna av en omläggning till flexibla lönebidrag
för de mest berörda verksamheterna. Utskottets uttalande i
sammanhanget innebar också att det borde ske närmare överväganden om
effekterna för bl.a. kultursektorn av flexibla lönebidrag i samband
med riksdagens ställningstagande till regeringsförslag på området,
dvs. i det nu aktuella ärendet.
Kulturutskottet tvingas nu konstatera att det inte har framlagts
någon redovisning som kan anses uppfylla ens lågt ställda krav på
konsekvenserna av flexibla lönebidrag för kultursektorn, dvs. den
sektor som oomtvistligt är mest berörd av omläggningen av
bidragssystemet. Detta är inte acceptabelt. Riksdagen godtog
arbetmarknadsutskottets förslag i angivna del och såväl myndigheter
som arbetsmarknadsutskott och kulturutskott hade därför befogad
anledning utgå från att det inte skulle läggas fram förslag till
flexibla lönebidrag som skulle avse även kultursektorn utan att en
konsekvensanalys av angivet slag presenterats.
Kulturutskottet anser på grund av det anförda att beslut i frågan om
flexibla lönebidrag på kultursektorn inte bör fattas förrän den
förutskickade analysen föreligger. Utan en sådan analys är det inte
möjligt för kulturutskottet -- och inte heller för regeringen -- att
göra bedömningar av var de mest angelägna förstärkningsbehoven finns,
eftersom det inte är möjligt att endast på grundval av statistiska
uppgifter dra några säkra slutsatser om hur institutionerna drabbas av
förändringen av lönebidragsreglerna. Det framstår också som självklart
att en konsekvensanalys måste tas fram i sådan tid att regeringen har
möjlighet att beakta den i budgetpropositionen eller
kompletteringspropositionen för samma budgetår som ändringen i
reglerna träder i kraft. Om så inte sker finns det risk för att
resursförstärkningar inte sätts in där de bäst behövs.
Vid sin bedömning av frågan om tidpunkten för införande av flexibla
lönebidrag på kultursektorn har utskottet beaktat att antalet
personer med lönebidrag inom denna sektor utgör en mycket liten del av
det totala antalet personer med lönebidrag. Utskottet hänvisar till de
statistiska uppgifter som redovisats i det föregående.
I regeringens förslag om flexibla lönebidrag har inte
angivits vad som i bidragshänseende skall gälla i fråga om personer
för vilka det utgår lönebidrag vid den tidpunkt, den l juli i år, då
de nya bestämmelserna är avsedda att träda i kraft. Enligt
kulturutskottets mening är det -- oavsett om arbetsmarknadsutskottet
biträder vad utskottet anfört i det föregående om uppskov med
ikraftträdande av de nya reglerna -- av stor vikt att det skapas
övergångsregler som innebär att det inte sker någon förändring i fråga
om lönebidragsnivån för personer som vid ikraftträdandet är anställda
vid statliga kulturinstitutioner och kulturinstitutioner som enligt
beslut av regeringen jämställs med statliga myndigheter samt
länsmuseer och andra kulturinstitutioner som har 90 % i statsbidrag i
egenskap av allmännyttiga organisationer.
Utskottet vill tillägga att det även med en övergångslösning av det
slag utskottet förordat, mycket snabbt kan uppstå problem för
kulturinstitutioner, eftersom det även på dessa institutioner sker en
relativt snabb avgång av lönebidragsanställda. För mycket små
institutioner kan det naturligtvis slumpa sig så att problemen bli
akuta så snart de nya reglerna trätt i kraft.
Kulturutskottet vill i fråga om andra allmännyttiga institutioner än
kulturinstitutioner anföra följande.
Många allmännyttiga institutioner kommer, som bl.a. framgår av vissa
av motionerna, att få stora svårigheter att behålla och nyanställa
personer med lönebidrag om regeringens förslag genomförs.
Institutionerna har ofta begränsade ekonomiska resurser och som AMS
framhållit (s. 127 i den ovan angivna rapporten inför treårsbudgeten)
är lönebidragen till allmännyttiga organisationer i dag en form av
organisationsbidrag. Mot denna bakgrund vill utskottet starkt
understryka vad AMS också anför i angivna sammanhang, nämligen att i
de fall arbetsförhållandena är särskilt lämpliga för en
arbetshandikappad person vid en allmännyttig organisation med sämre
ekonomiska förhållanden bör även efter införandet av flexibla
lönebidrag sådant bidrag kunna gå upp till nuvarande 90 % av lönen.
Utskottet anser också att det är starkt motiverat att generösa
villkor skapas i fråga om lönebidrag till personer som vid
ikraftträdandet av de nya reglerna är anställda med sådant bidrag.
Skälen härför är i allt väsentligt desamma som för
kulturinstitutionerna.
Stockholm den 5 mars 1991
På kulturutskottets vägnar
Ingrid Sundberg
Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Åke Gustavsson (s), Maja
Bäckström (s), Berit Oscarsson (s), Lars Ernestam (fp), Jan Hyttring
(c), Anders Nilsson (s), Lars Ahlmark (m), Sylvia Pettersson (s),
Erkki Tammenoksa (s), Leo Persson (s), Lars Ahlström (m), Margareta
Fogelberg (fp), Stina Gustavsson (c), Alexander Chrisopoulos (v), Kaj
Nilsson (mp) och Ingegerd Sahlström (s).
Innehållsförteckning
Sammanfattning 1
Propositionen 2
Motionerna 4
Yttrande 8
Utskottet 8
Arbetarskyddsstyrelsen och yrkesinspektionen 8
Arbetsmiljöinstitutet 10
Arbetsmiljöinstitutet:Anskaffning av vetenskaplig apparatur 11
Arbetshandikappade: Allmänna frågor 11
Yrkesinriktad rehabilitering 14
Yrkesinriktad rehabilitering: Utbildningsbidrag 14
Yrkesinriktad rehabilitering: Uppdragsverksamhet 15
Särskilda åtgärder för arbetshandikappade 15
Arbetshjälpmedel åt arbetshandikappade 16
Anställning med lönebidrag 16
Lönebidrag för förtidspensionerade 26
Statsbidrag till skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare 26
Strukturstöd för byggarbetsmarknaden 27
Medelsanvisningen 27
Bidrag till Stiftelsen Samhall 28
Verksamhetens allmänna inriktning 29
Verksamhetens omfattning och driftbidraget budgetåret 1991/92 32
Medelsanvisningen 33
Hemställan 33
Reservationer 37
1. Arbetarskyddsavgiftens användning (m) 37
2. Arbetsmarknadsavgiftens användning (m) 38
3. Lagförslaget i återstående delar (m) 39
4. Anslag till arbetarskyddsverket (v) 39
5. Anslag till arbetsmiljöinstitutet (m) 40
6. Anslag till arbetsmiljöinstitutet (v) 40
7. Anskaffning av apparatur (m) 41
8. Arbetsförmedlingens uppföljningsansvar för handikappade
ungdomar (fp, mp) 41
9. Samhällsekonomisk studie av en arbetsgaranti för handikappade
(c, mp) 42
10. Handikappanpassning på arbetsplatserna (mp) 43
11. Åtgärder för dyslektiker i arbetslivet (mp) 43
12. Tillkännagivande om kulturinstitutionernas och de
allmännyttiga organisationernas problem (m, fp, c, mp) 44
13. Bidrag till kommuner och landsting på grund av
lönebidragsreformen (mp) 44
14. Reglerna för bidrag till förtidspensionerade (m) 45
15. Finansieringen av lönebidraget till förtidspensionerade (m)
45
16. Skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare (m) 46
17. Strukturstödet för byggarbetsmarknaden (m) 46
18. Anslag till särskilda åtgärder för arbetshandikappade (m)
47
19. Anslag till särskilda åtgärder för arbetshandikappade (c)
47
20. Inbyggda verkstäder (m, fp) 48
21. Sysselsättningsvolymen vid Samhall (fp, c) 48
22. Medelsanvisning till Samhall (fp) 49
23. Medelsanvisning till Samhall (c) 49
Särskilt yttrande
Samhällsekonomisk studie av en arbetsgaranti för handikappade
(fp) 50
Bilaga 1 Propositionens lagförslag 51
Bilaga 2 Kulturutskottets yttrande 1990/91:KrU5y 53