Dir. 1989:57
Chefen för civildepartementet, statsrådet Johansson, anför.
Jag föreslår att en parlamentariskt sammansatt kommission tillkallas för
att följa arbetet med folk- och bostadsräkningen år 1990 (FoB 90).
Kommissionen skall också utreda förutsättningarna för att i framtiden
genomföra helt registerbaserade folk- och bostadsräkningar och frågan om
en övergång till tioåriga intervall mellan räkningarna efter FoB 90.
Arbetet med FoB 90 regleras i lagen (1989:329, ändrad 1989:908) om en
folk- och bostadsräkning år 1990 och i förordningen (1989:330) om folk-
och bostadsräkningen år 1990.
FoB 90 skall genomföras på följande sätt. Med utgångspunkt i lagen
fastställer statistiska centralbyrån (SCB) efter samråd med
datainspektionen innehållet i de person- och fastighetsblanketter som
skall användas. Dessa sänds under hösten 1990 ut till allmänheten för
besvarande. De ifyllda blanketterna sänds sedan in till de kommunala
granskningsorganen som granskar, kompletterar, kodar och registrerar
uppgifterna. Registrering skall enligt planerna ske direkt vid lokala
dataterminaler med direktöverföring till SCBs stordator. Vid SCB görs
därefter de sambearbetningar med andra register som FoB-lagen medger.
Sedan följer den maskinella bearbetningen som resulterar i tabeller,
diagram m.m. Produktionen av FoB-data beräknas kunna slutföras under år
1993.
I propositionen (1988/89:91) om medel för en folk- och bostadsräkning år
1990, m.m. (s. 7) sade det föredragna statsrådet att det på samma sätt
som vid FoB 85 bör tillsättas en parlamentariskt sammansatt kommission
för att följa arbetet med FoB 90, med särskild uppgift att uppmärksamma
sekretess- och integritetsfrågorna. Inledningsvis borde kommissionen
enligt statsrådet överväga frågan om FoB-registret skall avidentifieras
eller bevaras. Vidare ansåg det föredragande statsrådet att kommissionen
bör få i uppdrag att utreda förutsättningarna för att i framtiden övergå
till helt registerbaserade folk- och bostadsräkningar liksom frågan om
tioåriga intervall mellan räkningarna efter FoB 90.
I sitt betänkande (1988/89:FiU24) anförde finansutskottet att det inte
har något att erinra mot att regeringen tillsätter en parlamentarisk
kommission för att följa arbetet med FoB 90. Utskottet hade inte heller
något att erinra mot att kommissionen får i uppdrag att utreda
förutsättningarna för att i framtiden övergå till tioårsintervall mellan
räkningarna. Enligt utskottet borde en strävan vara att allmänheten inte
skall engageras som uppgiftslämnare mer än vart tionde år. Utskottet
uttalade också att kommissionen bör vara fri att pröva vilka variabler
som bör ingå i framtida undersökningar.
Frågan om avidentifiering av FoB-registret borde enligt utskottet lösas
så snart som möjligt. Utskottet förordade därvid att registret bevaras
och lämnas över till riksarkivet för arkivering.
Utskottet hemställde bl.a. att riksdagen som sin mening gav regeringen
till känna vad utskottet anfört om intervall mellan framtida folk- och
bostadsräkningar och arkivering av FoB-registret.
Riksdagen följde utskottets hemställan (rskr. 258).
Med anledning av riksdagens beslut har regeringen i prop. 1989/90:1
föreslagit att en bestämmelse tas in i FoB-lagen om att FoB-registret
skall överlämnas till riksarkivet för förvaring, när SCB inte längre
behöver registret för framställning av den anslagsfinansierade
statistiken. Riksdagen har antagit förslaget (1989/90:FiU6, rskr. 28).
En parlamentarisk kommission bör nu tillkallas för att följa arbetet med
FoB 90 och utreda uppläggningen och periodiciteten av framtida folk- och
bostadsräkningar.
Frågan om hur folk- och bostadsräkningar skall genomföras har
debatterats och utretts sedan mitten på 1970-talet. År 1979 gav
regeringen SCB i uppdrag att utreda alternativa metoder för en FoB utan
insamling av uppgifter från allmänheten via blankett. År 1983 framlade
SCB i en rapport Nya metoder för folk- och bostadsräkningar (FOBALT) ett
förslag om hur räkningarna skulle kunna vara helt registerbaserade.
Förslaget utsattes för omfattande kritik och ledde till att FoB 85 kom
att genomföras på ett i stort sett konventionellt sätt. Ett
sysselsättnings- och ett utbildningsregister inrättades dock.
Statistikkommissionen för 1985 års folk- och bostadsräkning konstaterade
i delbetänkandet (SOU 1988:43) Folk- och bostadsräkningar i framtiden
att en övergång till helt registerbaserad FoB-information skulle minska
kostnaderna för räkningarna -- åtminstone på längre sikt.
Kommissionen konstaterade även att helt registerbaserade räkningar
skulle ställa krav på att folkbokföringen sker på bostadslägenhet i
stället för på fastighet samt på ett nytt yrkesregister och ett nytt
lägenhetsregister.
Kommissionens huvuduppgift bör enligt min mening vara att följa det
löpande arbetet med FoB 90 för att bevaka de formella och praktiska
aspekterna av betydelse för den personliga integriteten. Därvid har
kommissionen att
-- bevaka att uppgiftslämnandet så långt som möjligt underlättas,
-- följa att blanketter och information till allmänheten klargör hur
sekretess- och integritetsfrågorna regleras och hanteras,
-- följa arbetet vid de lokala granskningsorganen och därvid särskilt ta
del av rutinerna i samband med att det insamlade materialet överförs
till SCB,
-- följa sambearbetningen hos SCB av personuppgifter i olika register,
-- ta del av de tekniska och lokalmässiga anordningarna vid både SCB och
de lokala granskningsorganen och bevaka att det praktiska
säkerhetsarbetet är tillfredsställande samt
-- avge yttranden på begäran av datainspektionen eller SCB i frågor som
rör FoB 90.
Kommissionen skall dessutom utreda förusättningarna för helt
registerbaserade framtida folk- och bostadsräkningar samt frågan om en
övergång till tioårsintervall efter FoB 90.
Kommissionen skall särskilt bedöma informationsbehovet i samband med ett
eventuellt genomförande av helt registerbaserade folk- och
bostadsräkningar i framtiden.
Jag anser även att en bedömning av möjligheterna att inrätta nya
register bör göras, om de utgör en förutsättning för att helt
registerbaserade räkningar skall kunna genomföras. Härvid bör även
variablerna i framtida räkningar prövas. Utgångspunkten bör dock vara
att inga nya administrativa register bör tillskapas enbart för
statistikanvändning samt att registren inte medför ökade kostnader.
Förutsättningarna för en övergång till helt registerbaserade folk- och
bostadsräkningar är inte bara en kostnadsfråga. Det är också i hög grad
en fråga som rör sekretess, integritet och kvalitet. Av särskilt
intresse i detta sammanhang är därför det arbete som bedrivs av
statistikregelkommittén (C 1987:03). Denna utredning har till uppgift
att utarbeta förslag till förenklade statistikregler som syftar till att
underlätta uppgiftslämnandet och klargöra uppgiftslämnarnas och de
statliga statistikproducenternas rättigheter och skyldigheter.
Frågan om tidsintervaller mellan folk- och bostadsräkningar bör avvägas
mot kostnader, behov och tillgång till alternativa informationskällor.
En övergång till tioåriga intervall mellan folk- och bostadsräkningarna
tillgodoser vad som sägs i FNs rekommendation om folk- och
bostadsräkningarna i ECE-regionen.
Utgångspunkten bör vara att kostnaderna för framtida folk- och
bostadsräkningar skall minska samtidigt som kraven på sekretess,
integritet och kvalitet upprätthålls.
Kommissionen skall bedriva sitt arbete i nära samarbete med SCB och
datainspektionen. Om dessa myndigheter begär det, skall kommissionen ge
råd i frågor som rör FoB 90. Kommissionen skall ta upp och behandla
frågor som dessa myndigheter aktualiserar och har rätt att få
information m.m. från dessa.
Kommissionen skall dessutom samråda med statistikregelutredningen kring
frågor som rör uppgiftslämnande och användning av registeruppgifter.
Kommittén bör i sitt utredningsarbete så långt som möjligt använda sig
av det material som tagits fram i tidigare utredningar, t.ex. av
statistikkommissionen för 1985 års folk- och bostadsräkning. I övrigt
får kommissionen ta de kontakter som den finner nödvändiga. I detta
sammanhang vill jag också erinra om de generella riktlinjer som gäller
för kommittéarbetet och som syftar till att begränsa de offentliga
utgifterna (Dir 1984:5).
Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen
bemyndigar chefen för civildepartementet
att tillkalla en parlamentariskt sammansatt kommission -- omfattad av
kommittéförordningen (1976:119) -- med högst 10 ledamöter med uppdrag
att följa arbetet med FoB 90 och utreda vissa frågor om framtida folk-
och bostadsräkningar,
att utse en av ledamöterna att vara ordförande samt
att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde åt
kommissionen.
Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnaderna skall
belasta trettonde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller
hans hemställan.
(Civildepartementet)