Dir. 1989:45
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Feldt, anför.
Stiftelse- och föreningsskattekommittén (Fi 1988:03) ser över inkomst-
och förmögenhetsbeskattningen av stiftelser och ideella föreningar.
Kommittén har enligt sina direktiv (dir. 1988:6) också möjlighet att
ompröva skattereglerna för bidrag från kvalificerat allmännyttiga
stiftelser och ideella föreningar. Jag föreslår att kommittén ges
tilläggsdirektiv med uppdrag att utreda beskattningen av stipendier och
liknande bidrag även i fall där utgivaren inte är en kvalificerat
allmännyttig organisation. Vidare bör frågan om socialavgifter på
stipendier och bidrag som har karaktär av löneförmån utredas.
Huvudregeln om beskattning av stipendier finns i första stycket elfte
ledet av 19 § kommunalskattelagen (1928:370). Enligt bestämmelsen är
stipendier skattefria om de avser mottagarens utbildning och inte utgör
ersättning för arbete som har utförts eller skall utföras för utgivarens
räkning. Bestämmelsen, som har fått denna lydelse fr.o.m. 1988 års
taxering (SFS 1986:1245), innebär en permanentning av en tidsbegränsad
lagstiftning som avsåg 1983--1987 års taxeringar. Enligt den tidigare
lydelsen av bestämmelsen i 19 § kommunalskattelagen var stipendier
skattefria om de delats ut till studerande vid undervisningsanstalter
eller annars var avsedda för mottagarens utbildning.
1983 års tidsbegränsade lagstiftning innebar att inkomstbeskattning inte
skulle utlösas i fall då mottagaren av stipendiet deltog i utbildning
som stipendiegivaren visserligen hade nytta av men där stipendiet inte
utgjorde ersättning för en bestämd prestation. Ett stipendium som
delades ut till någon som var helt fristående från stipendiegivaren,
skulle inte heller i fortsättningen beskattas. Däremot kvarstod
principen om beskattning av stipendier som kunde antas utgöra ersättning
för någon prestation.
Ändringen innebar en utvidgning av skattefriheten och tog sikte på
stipendier som delades ut för deltagande i fackliga kurser och avsåg att
täcka inkomstbortfall. Syftet var att skapa en möjlighet för anställda
att delta i fackliga kurser, även om de inte hade rätt att med
bibehållen lön vara lediga för kursdeltagande.
Stipendier från stiftelser och ideella föreningar som är begränsat
skattskyldiga därför att de främjar i 7 § 6 mom. lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt angivna ändamål, är vidare skattefria hos
mottagaren enligt punkt 2 av anvisningarna till 31 §
kommunalskattelagen.
I fråga om bidrag som betalas ut till forskningsändamål,
forskningsbidrag, torde nuvarande praxis innebära skattefrihet om
bidraget avser att täcka direkta kostnader för apparatur, resor m.m.
Enligt en allmänt utbredd uppfattning beskattas forskningsbidrag över
huvud taget inte, även om det rör sig om obegränsat skattskyldiga
givare. Något helt klargörande avgörande finns emellertid inte. De
avgöranden som finns ger närmast vid handen att skattskyldighet
föreligger, om utgivaren har haft ett direkt intresse av att forskningen
blir utförd.
Utredningen (1987:07) om reformerad inkomstbeskattning (RINK) har i sitt
betänkande SOU 1989:33 (del III, s. 107 ff.) anfört att den nuvarande
skattefriheten för stipendier bör slopas av neutralitets-, enkelhets-
och basbreddningsskäl. RINK anser dock att ytterligare underlag behövs
för ett slutligt ställningstagande och att detta bör tas fram inom ramen
för stiftelse- och föreningsskattekommitténs arbete.
Det är en fördel om beskattningen av stipendier i allmänhet och
beskattningen av sådana bidrag som härrör från kvalificerat
allmännyttiga organisationer kan behandlas i ett sammanhang. Jag anser
det därför lämpligt att utvidga stiftelse- och föreningsskattekommitténs
uppdrag till att omfatta även detta område.
Det fortsatta utredningsarbetet bör inriktas på, förutom vad som följer
av de ursprungliga direktiven, att ta reda på om det är möjligt och
lämpligt att inkomstbeskatta alla typer av stipendier, forskningsbidrag
och liknande bidrag, vilket kan anses eftersträvansvärt av enhetlighets-
och neutralitetsskäl.
När det gäller stipendier från bl.a. fackliga organisationer till
medlemmars utbildning kan vissa problem förutses med att täcka de
merkostnader, antingen för medlemmen eller för organisationen, som
följer av ett skatteuttag. Dessa problem bör belysas av kommittén.
Utbetalning av forskningsbidrag kan kanaliseras i olika former och avse
olika typer av utgifter. Utredningsarbetet bör ta sikte på att utröna om
det finns anledning att på inkomst- eller utgiftssidan behandla skilda
former av forskningsbidrag olika. Det kan röra bidrag till apparatur
m.m., som i de flesta fall torde betalas ut direkt till en institution
eller liknande, eller bidrag till t.ex. resor. Den sistnämnda typen av
bidrag kan i vissa fall ha karaktär av traktaments- eller
resekostnadsersättning och bör då behandlas som sådan. Kommittén har
inte anledning att behandla beskattningen av forskningsbidrag till
näringsidkare.
I ett skattesystem där man eftersträvar neutralitet är det angeläget att
alla ersättningar som i grund och botten har karaktär av lön också
behandlas som sådan. En neutral behandling av löneinkomster är också
eftersträvansvärd i socialavgiftshänseende. Kommittén bör därför också
ta ställning till hur och i vilken utsträckning stipendier och liknande
bidrag bör avgiftsbeläggas.
Utredningsarbetet beträffande beskattningen av stipendier bör bedrivas
så att en lagändring kan träda i kraft samtidigt som huvuddelarna av
skattereformen, dvs. den 1 januari 1991. Kommittén bör därför avge ett
delbetänkande i denna fråga senast den 1 juni 1990. En viss förlängning
av den tid inom vilken kommitténs hela uppdrag skall vara slutfört är
motiverad med tanke på det merarbete som uppkommer till följd av dessa
tilläggsdirektiv. Till det kommer att arbetet med den nya civilrättsliga
stiftelselagstiftningen, som skall ligga till grund för kommitténs
överväganden om skattereglernas utformning, försenats i förhållande till
vad som förutsattes i de ursprungliga direktiven. Av dessa skäl bör
senaste tidpunkt för slutredovisning av uppdraget bestämmas till den 1
maj 1991.
Jag hemställer att regeringen utvidgar stiftelse- och
föreningsskattekommitténs uppdrag i enlighet med vad jag nu har anfört.
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller
hans hemställan.
(Finansdepartementet)