Riksdagens protokoll 1989/90:96

Torsdagen den 29 mars

Kl. 12.00-19.48

Förhandlingarna leddes till en början av förste vice talmannen.

1 § Justering av protokoll

Justerades protokollet för den 23 mars.

2 § Hänvisning av ärenden till utskott

Föredrogs och hänvisades Motionerna

1989/90: A31-A118 fill arbetsmarknadsutskoUet 1989/90:T27-T45 till trafikutskottet 1989/90;N47-N61 till näringsutskottet

3 § Förnyad bordläggning

Föredrogs men bordlades åter Lagutskottets belänkande 1989/90:LU21 Utbildningsutskottets betänkanderi 1989/90:UbU10, UbUll och UbU17

4 § Beslut rörande utskottsbetänkanden som slutdebatterats den 28 mars

Företogs lill avgörande kulturutskottets betänkande 1989/90;KrU15 samt trafikutskottets betänkanden 1989/90:TU18 och TU19 (beträffande debatten i dessa ärenden, se prot. 95).

Kulturutskottets betänkande KrU15

Motn. I (stöd till lokal ungdomsverksamhet)

Utskottels hemställan bifölls med 268 röster mol 37 för reservation 1 av Jan Hyttring och Stina Gustavsson.

1 Riksdagens protokoll 1989/90:96

Prot. 1989/90:96 Motn. 2 (kompensation för mervärdeskallehöjningen)

29 mars 1990 Utskottets hemställan - som ställdes mol reservation 2 av Jan Hyttring och

Stina Gustavsson - bifölls med acklamation.

Mom. 5 (handikappidrott)

Utskottets hemställan bifölls med 195 röster mot 115 för reservation 3 av Ingrid Sundberg m.fl.

Mom. 6 (jämställd idrott)

Ulskoltels hemställan - som ställdes mot reservation 4 av Jan Hyttring och Stina Gustavsson - bifölls med acklamation.

Mom. 9 (inriktningen av del statliga stödet till idrottsrörelsen)

Utskottels hemställan - som ställdes mol reservation 5 av Jan Hyttring och Stina Gustavsson - bifölls med acklamation.

Mom. 10 (anslag lill Stöd till idrotten)

Först biträddes reservation 6 av Jan Hyttring och Stina Gustavsson med 51 röster mot 20 för reservation 7 av Alexander Chrisopoulos. 239 ledamöter avstod från all rösta.

Härefter bifölls utskottets hemställan med 257 röster mol 54 för reservation 6 av Jan Hyttring och Stina Gustavsson.

Mom. II (bidrag till vissa resekostnader)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 8 av Jan Hyttring och Stina Gustavsson - bifölls med acklamation.

Mom. 13 (stöd till vissa organisationer inom ridsporlen)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 9 av Jan Hyttring och Stina Gustavsson - bifölls med acklamation.

Mom. 15 (stimulansbidrag till ridverksamhel)

Utskottets hemställan bifölls med 280 röster mot 21 för reservation 10 av Alexander Chrisopoulos. 6 ledamöter avstod från atl rösta.

Mom. 17 (stimulansåtgärder för ideellt föreningsarbete)

Utskottets hemställan - som ställdes mol reservation 11 av Jan Hyttring och Stina Gustavsson - bifölls med acklamation.

Övriga moment Utskottets hemställan bifölls.

lY-ankutskottets betänkande TU 18

Mom. 7 (frilidsbålsregister)

Utskottets hemställan bifölls med 214 röster mot 95 för reservation 1 av Rolf Clarkson m.fl. 1 ledamot avstod från atl rösta.

Mom. 9 (förändringar av fritidsbåtsregislret) Prot. 1989/90:96

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 2 av Roy Ottosson - 29 mars 1990 bifölls med acklamation.

Motn. II (omfattningen av färjelrafiken lill Gotland)

Utskottets hemställan bifölls med 182 röster mot 120 för reservation 3 av Kenth Skårvik m.fl. 8 ledamöter avstod från alt rösta.

Mom. 15 (taxesättningen i färjelrafiken på Golland)

Utskottets hemställan - som ställdes mot motionerna T627 yrkande 2 av Ulla Pettersson m.fl. ochT635 yrkande 3 av Gunhild Bolander-bifölls med acklamation.

Mom. 19 (irafikråd för Golland)

Utskottets hemställan bifölls med 272 röster mot 38 för reservation 4 av Elving Andersson och Hugo Andersson.

Mom. 20 (finansieringen av den särskilda sjömanspensionen)

Utskottets hemställan bifölls med 273 röster mol 37 för reservation 5 av Viola Claesson och Roy Ottosson. 1 ledamot avstod från all rösta.

Mom. 26 (anslag till Stöd till svenska rederier)

Utskottets hemställan bifölls med 271 röster mol 40 för reservation 6 av Kenth Skårvik och Hugo Bergdahl.

Mom. 27 (elt svenskl internationellt fartygsregister)

Utskottets hemställan bifölls med 176 röster mot 135 för reservation 7 av Rolf Clarkson m.fl.

Mom. 29 (värdesäkring av sjöfartsslödet)

Ulskoltels hemställan bifölls med 274 röster mot 37 för reservation 9 av Elving Andersson och Hugo Andersson.

Mom. 30 (sjöfartspolitiska trepartsöverläggningar)

Ulskoltels hemställan - som ställdes mol reservation 10 av Elving Andersson och Hugo Andersson - bifölls med acklamation.

Mom. 31 (flagglagen)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 11 av Rolf Clarkson m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 32 (allmänna krav på miljösäkrare fartygstransporter)

Utskottets hemställan bifölls med 198 röster mot 112 för reservation 12 av Kenth Skårvik m.fl.

Elisabeth Persson (vpk) anmälde att hon avsett atl rösta nej men markerats ha röstat ja.

Prot. 1989/90:96 Mom. 33 (dubbla bottnar på tankfartyg m.m.)

29 mars 1990 Utskottets hemställan bifölls med 234 röster mot 76 för reservation 13 av

Elving Andersson m.fl. 1 ledamot avstod från att rösta.

Mom. 34 (tredubbla skott och dubbla bottnar)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 14 av Roy Ottosson -bifölls med acklamation.

Mom. 35 (förbud mot supertankrar i Östersjön)

Utskottets hemställan - som ställdes mol reservation 15 av Roy Ottosson -bifölls med acklamation.

Mom. 37 (internationell överenskommelse om förbud mol supertankrar i Östersjön)

Utskottets hemställan bifölls med 271 röster mot 39 för reservation 16 av Viola Claesson och Roy Ottosson.

Mom. 38 (anmälningsplikt för fartyg)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 17 av Elving Andersson m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 39 (trafikinformation)

Utskottets hemställan bifölls med 272 röster mot 39 för reservation 18 av Viola Claesson och Roy Ottosson.

Mom. 42 (åtgärder för all underlätta spårning av olagliga oljeutsläpp)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 19 av Roy Ottosson -bifölls med acklamation.

Mom. 44 (lotsningsfrågor)

Utskottets hemställan - som ställdes mot dels reservation 20 av Rolf Clarkson m.fl., dels reservation 21 av Viola Claesson, dels reservation 22 av Roy Ottosson - bifölls med acklamation.

Mom. 48 (förbud mot fartygstransporter av särskilt farliga ämnen)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 23 av Roy Ottosson -bifölls med acklamation.

Mom. 49 (miljökonsekvensanalyser)

Utskottets hemställan bifölls med 273 röster mot 38 för reservation 24 av Roy Ottosson.

Mom. 51 (luftföroreningarna från fartygstrafiken)

Utskottets hemställan - som ställdes mol reservation 25 av Viola Claesson och Roy Ottosson - bifölls med acklamation.

Mom. 53 (översyn av bemanningsregler m.m.)
4 Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 26 av Rolf Clarkson

m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 54 (utredning om fariedsverksamhelen) Prot. 1989/90:96

Utskottets hemställan - som ställdes mol reservation 27 av Rolf Clarkson 29 mars 1990 m.fl. - bifölls med acklamation.

Mom. 55 (kompetenskrav för förare av större fritidsbåtar m.m.)

Utskottets hemställan bifölls med 289 röster mot 18 för reservation 28 av Roy Ottosson.

Mom. 56 (hastighetsgräns på 15 knop för fritidsbåtar)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 29 av Viola Claesson och Roy Ottosson - bifölls med acklamation.

Mom. 57 (förbud mol tomgångskörning av motorer i fritidsbåtar)

Utskottets hemställan - som ställdes mol reservation 30 av Viola Claesson och Roy Ottosson - bifölls med acklamation.

Mom. 58 (sjötrafikföreskrifler och teckenförklaring till sjökort)

Utskottets hemställan bifölls med 289 röster mol 19 för reservation 31 av Roy Ottosson.

Mom. 59 (översyn av sjötrafikföreskriflerna)

Utskottets hemställan - som ställdes mol reservation 32 av Roy Ottosson -bifölls med acklamation.

Mom. 60 (vissa sanktioner mot fritidsbåtsförare)

Ulskoltels hemställan - som ställdes mot reservation 33 av Roy Ottosson -bifölls med acklamation.

Mom. 61 (sjösäkerhetsrådels olycksstatistik)

Utskottets hemställan - som ställdes mol reservation 34 av Roy Ottosson -bifölls med acklamation.

Övriga moment Utskottets hemställan bifölls.

Trafikutskottets betänkande TU 19

Mom. I (transportrådel m.m.)

Utskottets hemställan bifölls med 272 röster mot 37 för reservation 1 av Viola Claesson och Roy Ottosson. 1 ledamot avstod från att rösta.

Mom. 4 (personlransporlstödel)

Utskottets hemställan bifölls med 216 röster mol 93 för reservation 2 av Kenth Skårvik m.fl.

Mom. 5 (anslag till Transportstöd för Norrland m.m.)
, Utskottets hemställan - som ställdes mol reservation 3 av Rolf Clarkson
m.fl. - bifölls med acklamation. t

Mom. 10 (stöd till skärgårdstrafik)

Utskottets hemställan bifölls med 253 röster mot 56 för reservation 6 av Elving Andersson och Hugo Andersson.

Övriga moment Ulskoltels hemställan bifölls.

5§ Föredrogs

trafikulskotlets belänkande

1989/90;TU20 Statens lelenämnd (prop. 1989/90:100 delvis).

Utskottets hemställan bifölls.

6 § Meddelande om samlad votering

Förste vice talmannen meddelade all trafikutskottets betänkanden TU 17 och TU21 skulle avgöras i ett sammanhang efter avslutad debatt.

7 § Köp av persontrafik på järnväg

Föredrogs trafikulskotlets belänkande 1989/90:TU17 Köp av persontrafik på järnväg (prop. 1989/90:100 delvis).

Anf. 1 STEN ANDERSSON i Malmö (m);

Fru talman! Jag vill inleda med alt yrka bifall lill moderaternas reservation nr 7 som är fogad till detta belänkande.

Den uppfattning som uttrycks i vår motion är all SJ;s monopol när det gäller stomnätet skall brytas. Vi menar att för SJ:s del - som för alla andras -är del nyttigt med fri konkurrens. Historien har gång på gång visat att det är bäst för många människor när det råder en fri, öppen och ärlig konkurrens.

Ändå är vi medvetna om atl just i vad gäller fallet med SJ kan fri konkurrens i vissa lägen innebära problem. Del kan bli problem om någon skulle gå in och lägga anbud på de få järnvägslinjer i Sverige som i dag är lönsamma och bärkraftiga, och sedan inte ta ansvar för de övriga delarna som inte ger samma goda ekonomiska resultat.

Vi menar att SJ borde ta till vara de olika chanser och möjligheter som finns lill att låta sig utsättas för konkurrens. Det vore nyttigt för SJ, för skattebetalarna och för hela svenska folkel.

Man kan givelvis inte privatisera eller konkurrensutsalla alla verksamheter. Det går inte all privatisera eller lägga anbud på domstolsväsendet, på polisens verksamhet eller på försvaret. Dessa myndigheler får försöka effektivisera sin verksamhet utifrån de lärdomar som har dragils framför allt av de verksamheter som är utsatta för konkurrens.

Vi moderater vill inte utsätta SJ för konkurrens för konkurrensens egen skull, utan för att vi tror att konkurrens vore bra för SJ och framför alll för svenska folket.

I detta belänkande kan vi läsa om någonting som ändå lyder på en positiv framlid, nämligen om en eventuell Arlandabana, där det är tänkbart även med enskilda, privata finansiärer.

Fru talman! Nu accepterar man tydligen privata finansiärer i fråga om Arlandabanan. Jag skulle då vilja rikta en fråga till majoritetsföreträdaren: Beror detta på penningbrist eller är det fråga om ett nytänkande så, atl man även framöver kommer alt tillåla blandade satsningar av den här typen?

Fru lalman! Jag yrkar än en gång bifall till reservation nr 7.

Prot. 1989/90:96 29 mars 1990

Köp av persontrafik på järnväg

Anf. 2 RUNETHOREN (c):

Fru talman! Jag trodde egentligen att man inte skulle behöva anmäla sig till denna debatt. Orsaken lill detta är alt vi ivärtom borde ha varit eniga i utskottet närdet gäller den här frågan. Varför säger jag så? Jo, vi har alla ett krav på alt SJ skall gå ihop ekonomiskt. Om så inte är fallet är del upp till staten atl köpa den trafik som kan behövas. Del är alltså inte meningen all kostnaderna skall läggas över på länstrafiken, utan i slället skall staten gå in och bidra.

Man kan fråga sig varför jag sade atl vi borde ha varit överens. Enligt mina erfarenheter utifrån fältet när jag har mött inte bara centerpartister utan även folkpartister, moderater och socialdemokrater har kritiken varit massiv mot det anslag på 618 milj. kr som regering och riksdag har beslutat om. Antingen har man avstått ifrån, precis som nu, att köpa upp trafik och SJ säger alt man då lägger ner trafiken, eller också har man sagl att det är länstrafiken som skall ta över i ställel.

Delta säger jag inte enbarl som centerpartist, utan jag kan läsa innantill i motioner från andra partier Man tar där upp att principerna för kostnadsfördelning inte följs och atl besluten om vilken järnvågstrafik som skall upphandlas inte blir föremål för tillräcklig politisk behandling. Det här har en socialdemokratisk ledamot från Östergötlands län skrivit.

När jag har träffat kommunalråd och landstingsråd som är "s-märkta" har de varit fullständigt eniga med övriga partier i denna kritik emot handläggningsordningen.

Vi hade en debatt här i går i riksdagen som handlade om transportrådet. Man kan i och för sig diskutera om det är transportrådet eller denna kammare som skall ha ansvaret. Om man säger all del är denna kammare som har ansvaret så hade jag trott - jag vänder mig lill Jari Länder som är majoritetens företrädare - att vi skulle ta de skrivningar som vi har fått från Svenska lokaltrafikföreningen på allvar Den har inte gått in för detta för skojs skull. Det måste bli kousekvensen om man säger att riksdagen skall vara ansvarig

Prot. 1989/90:96 29 mars 1990

Köp av persontrafik på järnväg

för det som behöver köpas upp. Då kan man säga att riksdagen tycker atl det är onödigt alt köpa upp den trafiken.

Jag vet alt det finns väldigt många här, även moderater, som anser alt man skall satsa på järnvägen i framtiden. Då kan vi ju inte lägga ner en mängd trafik. Är det då meningen att länstrafiken skall ta över ansvaret? Jag har sagl detta fidigare här i riksdagen, och jag vill återigen påpeka del.

Om man utanför Göteborg, Borås eller Linköping har så dåligt med arbetsplatser att man åker in till resp. ort för att arbeta, är del en lokal resa. Om däremot en riksdagsman i landet åker in till Göteborg t.ex. ifrån Kungsbacka eller åker mellan Skänninge och Mjölby, är det ingen lokal resa. Det är en anslutningsresa till riksnätet. En mängd motioner lill riksdagen visar på detta förhållande.

Vi kan ta banan Gävle-Mjölby som exempel. Själv skulle jag en gång i somras åka tåg upp till Gävle, och då tänkte jag naturligtvis byta tåg i Hallsberg. Icke sa Nicke: Det gick inte. Det blev att åka över Stockholm i slället. Det är detta som det här handlar om. Det är inte länstrafiken som skall ha ansvaret.

När vi gjorde ell besök hos Örebro länstrafik fick vi oss della förelagt och man visade hur man gör, man lägger ner trafiken. Mot den bakgrunden är självklart alt detta måste vara en fråga som riksdagen i stället skall se till.

Ifrån centerns sida - vilket framgår av reservation nr 1 om köp av interregional persontrafik - har vi föreslagit att man skall öka stödet för att kunna göra köpen ute. Det är precis detta man vill från länens sida.

I reservation nr 4 har vi tagit upp en ny handläggningsordning. Det har förorsakat mycket diskussion, som jag också har deltagit i här i kammaren fidigare. När vi fattade beslutet om 618 milj. kr visste vi egentligen inte hur mycket trafik vi skulle få för det. Sedan visade det sig av det betänkaride som nu ligger på riksdagens bord alt del inte räckte till den trafik som man hade tänkt sig. Det finns anbud här från SJ t.ex. om sträckan mellan Borås och Göteborg och mellan Gävle och Mjölby, som definitivt inte handlar om någon lokal trafik. Vill man ha banorna kvar i frarritiden, för atl bl.a. kunna ta fram trafiken till de slora stamnäten, är det självklart att det är riksdagen som måste satsa de pengarna. Det är icke länstrafiken som skall göra del. Om vi har sagt atl SJ skall gå ihop, kan vi inte kräva att SJ skall göra det heller

Vi har därför ställt krav på en ny handläggningsordning. Det förvånar mig, Jarl Länder, att vi inte är överens, eftersom George Andersson här i denna kammare har sagt att han är beredd alt ta fram en sådan.

Jag vill även säga några ord om reservation nr 8, som gäller bidrag endast för tågtrafik. I denna reservation följer vi upp vad vi tidigare har sagt i frågan. Vi tycker att det är rimligt att det bara gäller tågtrafiken och atl man inte skall stimulera nedläggning av tågtrafik och satsning på busstrafik.

I reservation nr 9 är det fråga om bidrag för återupptagen tågtrafik. Vi tycker att del är rimligt atl på de ställen där man anser att man vill satsa på den miljövänliga trafik som det är fråga om när det gäller spårbunden trafik, borde man också kunna komma i åtnjutande av bidrag.

Låt mig också säga något om konkurrens, eftersom reservation nr 7 - som vi inte har anslutit oss till - handlar om konkurrens på stomnätet. Ifrån cen-

lerns sida är vi mycket positiva till konkurrens. Det finns dock inte förutsättningar för konkurrens på en mängd ställen, så länge vi inte har byggt ut ett ordentligt stomnät här i landet. Delta har vi från centerns sida förfäktat gång efter annan. Till årets riksdag, liksom till förra årets, har vi föreslagit 40 miljarder för atl bygga ul järnvägen. Den dag vi har en utbyggd järnväg har vi också möjligheter att få en konkurrens på spåren av en helt annan dignitet än det är fråga om nu. I dag finns det i stort sett inte konkurrens någonslans, förutom på några länsjärnvägar I Småland har man dock lyckats med atl BK-tåg har tagit över

Vi är således för konkurrens, men vi skall då också ge förutsättningar för en riktig sådan. Det gör man inte så länge man snålar på anslagen lill utbyggnad av det via banverket. Vi har därför föreslagit 40 miljarder I trafikutskottet diskuterade jag med Rolf Clarkson all vi kunde gå med på den reservationen under förutsättningar atl moderaterna ställer upp på våra 40 miljarder Då skulle del finnas en möjlighel atl tänka sig en konkurrens i framtiden.

Fru talman! Jag vill avsluta mill inlägg med atl rikta en fråga till majoritetens förelrädare Jarl Länder Av vilka orsaker ställer ni inte upp på vad era egna partivänner ute i landet egentligen vill? Varför ställer ni inte upp på vad vi själva har beslutat oss för? Vi har beslutat om alt SJ skall vara lönsamt, att det är staten som skall handla upp den trafiken samt avgöra om vad som är regional trafik resp. rikslrafik. Det sistnämnda tror jag är myckel viktigt atl vi lär oss alt hålla i sär

Arbetsresor och pendelresor skall länstrafiken svara för, men det kan aldrig bli tal om all länstrafiken skall svara för resor fram lill slomlinjenälel. Skall vi ha elt bra nät i framtiden - del gäller både för gods- och persontrafik - är vi också tvungna atl satsa på järnvägen nu. Vi kan inte bara lägga ner banor och slälla in en massa turer Gör vi som det slår i handlingen, nämligen att man drar in en mängd turer - t.ex. mellan Mjölby och Hallsberg, Hallsberg och Gävle, Göteborg och Borås - blir förutsättnirigarna för människor atl kunna åka låg mindre och mindre. Man får la bilen i stället, och sedan fortsätter man med det. Detta är, fru talman, en järnvägs- och en miljöpolitik som vi från centern inte kan ställa upp på.

Jag ber slutligen atl få yrka bifall till de reservationer som centern slår bakom.

Prot. 1989/90:96 29 mars 1990

Köp av persontrafik på järnväg

AnL 3 STEN ANDERSSON i Malmö (m) replik;

Fru talman! Jag noterar med tacksamhet atl Rune Thorén och centerpartiet är varma anhängare av konkurrens men att de i brist på likvida medel inte anser sig kunna få konkurrenseri alt fungera.

Anf. 4 RUNE THORÉN (c) replik;

Fru talman! Om man skall konkurrera, skall det också finnas rikliga förutsättningar för del. Så länge vi inte har dubbelspår på den lokala sidan och framför allt på slomlinjenälel är del inte möjligt atl köra en riklig tågtrafik och konkurrera. Vi måste tillskapa de förutsällningarna.

I dag förekommer konkurrens på vägnätet, där man kan anlita vilket företag som helst. För att vi skall bli trovärdiga när vi går ut med ett konkurrens-resonemarig för järnväg är det nödvändigt all vi gör rejäla salsnirigar på eri

AnL 6 RUNE THORÉN (c) replik;

Fru talman! Sten Andersson, vi får ta upp denna diskussion en annan gång. Jag förstår inte hur dessa möjligheter skall kunna tillskapas, att man skall få en järnväg. Vi menar ju atl staten skall satsa på infrastrukturen. När man väl har gjort det, kan jag hålla med om att del kan tillskapas nya resurser genom konkurrens. Så länge det inte finns en järnväg atl köra på är det helt omöjligt att konkurrera på lika villkor.

AnL 7 VIOLA CLAESSON (vpk);

Fru talman! Vpk har i en särskild motion krävt att staten skall ta del fulla ekonomiska ansvaret för den interregionala lågtrafiken. I dag skall vi diskutera anslagen för denna trafik, som kallas för den icke lönsamma persontrafiken på stomjärnvägsnätet.

Vi diskuterade trafikutskottets betänkande om transporlrådet i går kväll. Då handlade det mer om transportrådets funktion och frågan om transportrådet skall avvecklas och ersättas med ett annat organ med andra uppgifter Vpk går på den linjen, att transportrådet bör ersättas med ell bättre organ.

I går kväll beskrev jag också transportrådels förkastliga agerande under 1989 i kontakterna med trafikhuvudmännen. Transportrådel och dess chef har vägrat atl utgå från regionernas och länens redovisade behov. I slället har transportrådels chef styrt diskussionerna med hjälp av en egenhändigt konstruerad ekonomisk ram.

Claes-Eric Norrbom har i dessa diskussioner, i pressmeddelande m.m. påstått alt regering och riksdag redan hade fattat beslut om en ram på 618 miljoner för den tid som gäller den s.k. Tågplan 90(T90). Men det är först i dag som vi skall falla ell sådanl beslut.

Jag hoppas att den lusliga följsamhet - jag skulle vilja kalla den så - som regeringen i budgetpropositionen och också trafikutskottets majoritet har visat gentemot transporlrådet, när det gäller anslaget för 1990/91, inte kommer alt accepteras av riksdagens majoritet. Regeringen har råkat landa på samma summa som Norrbom använt som påtryckning på länen i sina förhandlingar förra året - 618 milj. kr Men alla vet att den summan inte räcker om inte antalet turer i trafiken på olika banor skärs ned. Med färre turer eller med tåg som kör förbi allt fler stafioner i brist på statliga insatser kommer självfallet trafiken på många banor atl gå mol nedläggning.

Vpk tar konsekvenserna av den kunskap som så många här i riksdagen tycks ha - de har ju skrivit motioner om della - och den kunskap som finns

ute i landet om behovet av järnvägstrafik. Del gäller inte bara att bevara järnvägstrafiken utan helst också utveckla den. Därför har vi föreslagit att anslaget skall höjas med 350 milj. kr

Under decenniers trafikpolitiska debatter har frågan ställs varför en systematisk nedläggningspolilik måste drabba det samhällsekonomiskt bästa trafikslagel, järnvägen. I dag, när miljömedvetandet har slagit rot, när Sverige har fåll allt fler järnvägsintresserade medborgare, kommuner och län, ter sig en sådan politik än mer horribel än på 60- och 70-talen. Med 618 miljoner till köp för "icke lönsam" interregional persontrafik på stomjärnvägarna blir det antingen så att trafiken minskar eller också tvingas länstrafikhuvudmän-nen alt gå in med egna pengar Men, fru lalman, detta strider mot de beslut som riksdagen fattade 1988. Det går också emot alla de diskussioner som föregick beslutet 1988. Var det inte så. Jarl Länder att det inte skulle ske någon övervällring av kostnader från statens sida? Det är lätt att svara ja eller nej på den frågan.

I regeringens proposition saknas del en konkret och offensiv målsättning för järnvägstrafiken. Den enda ambition som är någorlunda tydligt uttryckt, när vi diskuterar det här betänkandet, är just den atl fortsätta övervältringen av kostnader Del heter också i trafikutskottets belänkande, apropå behovet av en ny upphandlingsordning, alt det bör finnas "möjlighel för Irafikhuvudmännen längs en bansträcka alt i samråd med länsstyrelserna själva få teckna avtal med SJ om köp av tågtrafik, som har en viktig uppgift för såväl lokall och regionalt resande som för interregionala resenärer".

Majoriteten, alltså socialdemokrater moderater och folkpartister slår för en skrivning som kan tolkas som om del är en stor fördel för länen alt få ta över kostnaderna för trafik på stomjärnvägsnätet. Titta närmare på skrivningen, skall ni få se atl den är mycket märklig. Naturligtvis är förhållandet det motsatta. Många kommuner och landsting är redan inne i en mycket svår ekonomisk kris.

Med vpk;s förslag om 350 milj. kr utöver regeringens förslag skulle trafiken kunna tryggas på många fler banor. Vi utgår från behovet av trafik och menar att enda chansen all på sikl göra fler banor lönsamma, både samhälls-och företagsekonomiskt, är offensiva statliga satsningar Med vpk:s anslagsförslag kan både mer trafik köpas upp och mer av rullande materiel anskaffas. Det senare är också en viktig fråga. Det får man klart för sig om man talar med representanter för SJ och Svenska lokaltrafikföreningen. Med vpk:s förslag skulle alla motionsyrkanderi om materiel och trafiken på olika banor som rör anslaget H6 bifallas.

Fru talman! Jag vill därför, även om det är ekande tomt i derina kammare just nu, uppmana alla som har undertecknat motioner som behandlas i detta betänkande all stödja vpk:s reservationer Jag förutsätter alt alla ni som har skrivit motioner om olika banor och pengar till trafiken på dem, är järnvägsvänner, både när del gäller banor i era egna län och i andras.

Fru lalman! Jagber alt få yrka bifall till samtliga vpk-reservationer i irafikulskottets betänkande nr 17.

Jag skall ytterligare kommentera några andra frågor som tas upp i olika reservationer och inie enbart har med anslaget alt göra.

Rune Thorén nämnde också atl det är viktigt alt de pengar som går till

Prot. 1989/90:96 29 mars 1990

Köp av persontrafik på järnväg

Prot. 1989/90:96 29 mars 1990

Köp av persontrafik på järnväg

länen, de bidrag som skall utgå för tågtrafik från statens sida, inte skall kunna användas till både bussar och låg. De berörda Irafikhuvudmännen har beslutat ersätta lågtrafiken med buss på sträckan Arvidsjaur-Jörn. Detta är en bandel som har diskuterats under många år här i riksdagen, därför att det finns ett behov av att bibehålla trafiken och helst trygga den för framtiden. Men eftersom centern och vpk inte har fåll igenom sill förslag atl bidrag skall utgå enbart för tågtrafik, har del beslämls atl tåg skall ersättas med buss på sträckan Arvidsjaur-Jörn. Vi tycker alt det är en vansinnig politik, med tanke på miljön, energibesparingar osv.

I detta betänkande talas det också om en ny handläggningsordning. Vpk har tagit upp den i sin reservation nr 5. Jag ber att få yrka bifall till reservation 5.

Vi har i en särskild motion använt Dellenbanan som exempel. Dellenba-nans vänner har kämpat under flera är för att återupprätta trafiken på denna bandel. Naturligtvis behövs det pengar till det. Men det handlar också om en viktig principfråga. Det nuvarande bidragssystemet innebär nämligen atl driftbidrag inte kan utgå lill de banor som miste sin trafik före är 1988. Dellenbanan är ett exempel på en sådan bana. Det vill vpk rätta till. Vi har tagit upp det i reservation 9, som jag också ber att få yrka bifall till.

AnL 8 ROY OTTOSSON (mp);

Fru talman! De olika statliga verken och företagen har ju litet olika sätt atl la del samhällsekonomiska ansvaret och ansvar socialt, säkerhetsmässigl och för miljön. Vitsen med atl ha en statlig verksamhet är ju just atl ha det litet bredare samhällsansvaret.

När det gäller persontrafiken på järnväg skall staten enligt elt beslut från 1988 la sitt ansvar genom att köpa persontrafik på järnväg i stället för att i efterhand gå in med underskottsbidrag så atl säga. Vilsen med alt köpa persontrafik på järnväg är ju att man på det sättet kan välja just del som är bäst från samhällets synpunkt, från miljösynpunkt, från social synpunkl och från säkerhetssynpunkt osv. Idén bakom delta var naturligtvis att vi i riksdagen skulle kunna ta ställning till denna trafik från år till år. Jag har vid flera debatter med förre kommunikationsministern Hulterström fält just den frågan väl klarlagd; avsikten är just atl riksdagen skall kunna ta sitt samlade ansvar genom atl köpa persontrafik på järnväg. SJ däremot skall vara ett affärsdrivande företag. Man kan alltså inte ålägga SJ alt ta detta bredare ansvar. Vi får därför köpa trafiken av SJ eller någol annat företag som bedriver trafik - den öppningen finns ju också.

Vad har då hänt sedan 1988? Jo, det som hänt är all anslagen lill dessa köp skurits ner kraftigt. 1987, året innan del trafikpolitiska beslutet fattades, anslogs drygt 1 200 milj. kr till köp av persontrafik i form av bidrag lill persontrafik på det ersättningsberättigade nätet som del då hette. 1988 hade man krympt bidraget med knappt 300 miljoner. Det låg då strax under 1 miljard. Nu är det nere i 618 miljoner

Sedan undrar människor varför persontrafiken läggs ner. Svaret är ju enkelt; Drar man in anslagen försvinner självfallet trafiken. Det är särskilt olyckligt nu när järnvägstrafiken befinner sig i en expansionsfas. Man bygger ul verksamheten, och framför allt inom SJ har det skaffats nya förutsätt-

ningar atl vara expansiva och framtidsinriktade. Det finns inånga skäl till delta: energiskäl, miljöskäl och säkerhetsskäl.

Alt i del lägel dra ner anslag lill köp av persontrafik på järnväg på del här sättet är ju faktiskt detsamma som atl undergräva de satsningar man gör på järnvägen. Det innebär att man undergräver möjligheterna att få igen de investeringar som man gör i järnvägen - investeringar som för övrigt behöver flerdubblas om de verkligen skall ge bra effekter på längre sikt.

Detta gäller inte minst den nya ulvecklingen med länsjärnvägar där en del av bannätet har förts över till trafikhuvudmännen såvitt gäller irafikföringen av främst persontrafiken. Man har gått in med ett anslag för att de skall kunna driva persontrafiken fortsättningsvis. SJ fick alltså motsvarande anslag tidigare för atl driva trafiken på de banorna. Nu har man gjort en konstruktion av anslaget som innebär alt länstrafiken får använda anslaget till busstrafik om man så vill, bara man håller samma trafik. Della är mycket olyckligt med tanke på den satsning som vi måste göra framöver om vi skall nå miljömålen, energimålen och många andra mål.

På samma sätt har man minskal bidragen till trafikhuvudmännen så all de inte kan återuppta sådan persontrafik som de hade året innan beslutet fattades. De kan bara bedriva den trafik som fanns då beslutet logs 1988. Detta är också en olycklig begränsning. Det är ju en tillfällighet faktiskt om trafiken lades ner året innan eller just samma år Då har man inte tagit hänsyn till de samhällsekonomiska förutsättningarna, de säkerhetsmässiga förutsättningarna eller miljökrav och annat som borde vägas in när man tar ell samhällsekonomiskt ansvar. Handläggningsordningen när det gäller anslaget till köp av persontrafik på järnväg har flera talare kritiserat mycket starkt både i dag och i går. Som frågan hanterats hittills har riksdagen inte kunnat la det samhällsansvar som vi hade tänkt oss ursprungligen. Riksdagen har inte i förväg kunnat veta vad man kommer alt få. eftersom regeringen och regeringens förlängda arm, transporlrådet, har förhandlat och bundit upp oss långt i förväg genom alt träffa avtal så tidigt atl del är praktiskt tagel omöjligt att ändra på dem när ärendena behandlas här i riksdagen. Tidtabellerna är ju redan fastställda osv.

Med della, fru lalman, yrkar jag bifall till reservationerna 3, 6, 8 och 9, som miljöpartiets representanter har skrivit på.

Prot. 1989/90:96 29 mars 1990

Köp av persontrafik på järnväg

Anf. 9 JARL LÄNDER (s);

Fru talman! För knappt två år sedan behandlade vi här i kammaren trafikutskottets betänkande TU 1987/88; 17. Del var del betänkande som var underiag för riksdagens beslut om trafikpolitiken inför 90-talet. Betänkandet antogs efler vissa justeringar och elt antal voteringar här i kammaren. Anlagandel av betänkandet innebar all vi skapade nya och bättre förutsättningar för svensk järnvägstrafik - detta bl.a. genom att dåvarande SJ delades upp i ett banverk och elt affärsverk. Vi skapade också begreppen stomjärnvägar och länsjärnvägar

Beslutet innebar vidare atl staten skall köpa sådan persontrafik på stomnätet som är regionalpoliliskl önskvärd men som inte kan komma till stånd på företagsekonomiska grunder. Vidare sades alt upphandlingen av person-

Prot. 1989/90:96 29 mars 1990

Köp av persontrafik på järnväg

trafik på järnväg skall ske på affärsmässiga grunder och i närmare överensstämmelse med samhällets regionalpolitiska mål.

Så långt vad kammaren behandlade 1988. Nu behandlar vi åter frågan om köp av persontrafik på järnväg. Naturligt är då att vi efler olika partipolitiska värderingar har olika åsikter om för hur stort belopp sådan trafik skall upphandlas och var det är regionalpolitiskt riktigt att upphandla den.

Regeringen har föreslagit, efter förslag från transportrådet, all riksdagen beslutar alt upphandla olönsam järnvägstrafik för 618 milj. kr för det kommande budgetåret. Detta förslag bygger på de förhandlingar som transportrådet fört med SJ och trafikhuvudmännen.

Utskottsmajoritelen anser alt detta är ett väl avvägt förslag. Det tryggar ett stort antal järnvägsturer som är regionalpolifiskt viktiga och där det annars irite skulle bli uågon järnvägstrafik. Det ger vidare utrymme för en successiv modernisering av vagnsparken på trafiken till övre Norrland, och det ger enligt regeringen utrymme för trafiken på Gävle—Örebro som skall gå via Avesta-Krylbo. Det skall också enligt regeringen ge utrymme för fjärranslutningarna i Värmland.

Fru talman! Som jag sade inledningsvis är det vi nu debatterar alltså en frukt av vad vi här i kammaren fattade beslut om så sent som för knappt två år sedan. Dessutom var del beslutet mycket omfattande för svensk järnvägs framlid.

Att i ett sådant beslut få alla skrivningar till hundra procent rikliga är svårt. Bl.a. därför har del väl varit och är fortfarande en het debatt kring vilka järnvägssträckor som skall upphandlas och hur själva upphandlingen skall gå till. På grund av alll s.k. hemlighetsmakeri som varit om själva förhandlingarna har vissa ledamöter av riksdagen ondgjort sig över transportrådel, den myndighet som riksdagen och regeringen sagt skall sköta förhandlingarna för statens räkning.

Men, som sagl, allt blir inte perfekt från början. Delta uppmärksammade trafikutskottet redan vid behandlingen av dessa frågor under förra riksmötet. Del sades då bl.a. atl beslutsunderlaget var otillräckligt, att det t.ex. var för korl lid mellan beslut i riksdagen och ikraftträdandet samt atl del inte riktigt framkom i beslutsunderlaget vilka konsekvenser upphandlingen kunde ge. Nu sägs del frän utskottet atl det är av stort värde atl riksdagen vid beslutsfattandet från början kan se konsekvenserna av sina beslut. Därför ansåg utskottet vid förra riksmötet atl beslutsunderlaget måste kompletteras med sådana uppgifter Detta gav sedan riksdagen regeringen lill känna.

Regeringen har nu gett transporlrådet i uppdrag att ta fram en förändrad handläggningsordning för upphandlingen, en upphandlingsordning som i framtiden skall ge irafikhuvudmännen större möjligheter alt påverka vad som skall upphandlas. Trafikhuvudmännen skall företräda det samlade intresset för regionernas järnvägstrafik.

I de reservationer som har fogats till betänkandet sägs det atl några planeringsramar för den framtida upphandlingen inte skall läggas fast innan översynen är klar Del är i och för sig rikligt, del anser även vi från majoriteten. Man skall inte föregå utredningar och falla beslut om sådanl som sedan kanske måste revideras helt.

Men det måste vara klart vilka budgetmedel som skall gälla för upphand-

ling för det kommande året, om vi överhuvudtaget skall ha någon järnvägstrafik som är regionalpolitiskt motiverad men inte affärsmässigt försvarbar

Del är därför som utskottsmajoritelen föreslår att riksdagen skall besluta om föreslagna planeringsramar för det kommande budgetåret och därefter avvakta den föreslående översynen, innan det fattas beslut om förändrade villkor för upphandlingen.

Det trafikpolitiska beslutet, som riksdagen fattade 1988 och som jag tidigare nämnde, innebar att del är SJ som har Irafikeringsrätlen på stomnätet. Men även regional trafik, driven av länshuvudmannen, kan ske på stomnätet. och länshuvudmannen bör ha möjlighet att köpa den trafik han själv anser vara mest gynnsam för regionen. Om denna trafik i dag inte drivs av SJ kan det bli problem med trafikeringsrälten. Men regeringen har uppmärksammat detta. Det uppmärksammades även vid behandlingen av samma ärende från trafikulskottet vid förra riksmötet. Regeringen har även påpekat all möjligheten finns atl i begränsade utsträckning tillåta konkurrens pä stomnätet.

Moderater och folkpartister anför i reservationer som är fogade till betänkandet att stomnätet skall öppnas helt. Det säger vi från utskottsmajoritelen bestämt nej till. Då skulle russinplockandet i svensk järnvägstrafik verkligen komma i gång. Utskottsmajoriteten anser inte heller alt infrastrukturen är sådan all trafiksäkerhet och trafiklösningar ger möjlighet till en vidgad eller fri konkurrens på stomnåtet.

Fru talman! Det måste vara upp lill varje trafikhuvudman atl själv få avgöra hur bidragen skall användas. Det är huvudmännens uppgift att bedriva kollektivtrafik inom regionerna, och det är huvudmännen som har det ekonomiska ansvaret för den. Om det mellan två orter skall gå tåg eller buss skall, enligt min mening, inte riksdagen så att säga slå irafikhuvudmännen i huvudet med, utan del är viktigt alt regionen själv får bestämma hur den kollektiva trafiken skall fungera.

Med del anförda yrkar jag avslag på samtliga reservationer och bifall till hemställan i trafikutskottets belänkande på samtliga punkter

Prot. 1989/90:96 29 mars 1990

Köp av persontrafik på järnväg

AnL 10 RUNE THORÉN (c);

Fru talman! Ja visst. Jarl Länder är vi i utskottet ense om mycket. Vi från centern har tagit initiativet när det gällde uppdelningen på banverket och SJ. Likaså tog vi initiativet när det gällde länsbolagen, vilket vi tyckte var bra.

Vi har i utskottet även varit ense om, som jag sade, alt SJ skall gä ihop ekonomiskt. Men uppfattningarna skiljs åt när det handlar om atl trafiken skall köpas. Det framgår även av utskoltsbetänkandel att det inte var säkert vad detta kunde vara värt. Om vi är på del klara med att det finns något som heter rikstrafik och någol som heter lokaltrafik är det ju riksdagen som skall bedöma om den vill salsa på rikstrafiken. Det visade sig vid upphandlingen, vilket även framgår av ulskoltsbetänkandet, all pengarna inte räckte. I en tabell redovisas, om jag minns rätt, ca 50 milj. kr. Del fanns ylleriigare pengar när del gäller Blekinge kustbana och andra områden. Vi från centern har räknat ut atl del även med sovvagnstrafiken skulle innebära 140 milj. kr.

Jarl Länder försöker klara sig genom att säga att han har respekt för atl vi politiskt kan ha olika värderingar. Även jag har respekt för del. Men som

Prot. 1989/90:96 29 mars 1990

Köp av persontrafik på järnväg

jag sade tidigare tyckle jag atl det var ett onödigt inlägg från min sida, eflersom vi borde ha varit överens från början. Varför sade jag del? Jo, därför atl del i grunden egentligen inte finns några polifiskt olika värderingar i fråga om detta ute hos folkel. När man träffar SLT;s företrädare, kommunalråd, landstingsråd eller andra människor som är verksamma i kommunerna, visar det sig att de, oavsett om de är moderater, folkpartister eller socialdemokrater talar precis samma språk. Men då måste det vara något fel - och tyvärr gäller det inte bara socialdemokraterna utan även folkpartiet och moderaterna-eftersom det verkar som om det inte finns något samband mellan den kommunala sidan och rikssidan. De som jag har talat med har nämligen precis samma uppfattning om detta, de är beredda att vara med och betala lokaltrafiken. Men enligt en socialdemokratisk motion är del fråga om alt man verkligen inte skall lasta över kostnaderna för riksresor, som jag kallar det, på länstrafiken.

Detta har alltså socialdemokratiska ledamöter från Östergötland tagit upp i en motion. Samma sak säger folkpartister och moderater Jag vill med anledning av delta fråga Jarl Länder; Hade del då inte varit rimligt om socialdemokraterna hade så atl säga ställl upp med dessa pengar? Jag vill även fråga företrädare för folkpartiet och moderaterna varför de inte har stöttat sitt eget folk som hade denna uppfattning, dvs. att det som inte är lokaltrafik skall riksdagen fatta beslut om. 1 sådana fall kan jag ha respekt för atl man säger alt en viss trafik skall läggas ned, eftersom den inte fyller någon funktion. Men della stämmer inte heller riktigt.

Jag vill vända mig lill folkpartisterna och även till socialdemokraterna. De har i varje fall sagt atl de vill satsa på en framlida järnväg. Det är naturligtvis huvudlöst att i dag upphöra med en stor del av trafiken eller dra in turer, vilket jag tidigare har redovisat, så att folk i stället börjar åka mer bil. Om vi så småningom får en bättre järnväg och bättre tåg, då har folk redan vant sig vid atl färdas på ett annat sätt.

Del är därför viktigt att försöka se in i framtiden litet grand och ta reda på vilka förulsäitningar en viss bana har. Jag tog som exempel banan Gävle-Mjölby. Självfallet har denna bana en stor uppgift t.ex. på sträckan Gävle-Hallsberg för en göteborgare som irite behöver åka lill Stockholm för att komma till Gävle. Stockholm har ju en mängd problem i dag, både när det gäller persontrafik och godstrafik. Det börjar bli trångt. Då skall dessa möjligheter naturligtvis utnyttjas. På samma sätt förhåller det sig naturligtvis på sträckan Falköping-Nässjö. År del fråga om lokaltrafik? Icke. Den innebär att smålänningar och västgötar kan ta sig till Stockholm antingen via Falköping eller via Nässjö. Del handlar inte alls om all länstrafikbolagen skall betala. Här lycker jag alltså alt ni inte är logiska när ni inte följer upp vad ert länsfolk har sagt från både moderat, folkpartistiskt och socialdemokratiskt håll.

Ån en gång, fru lalman, får jag säga alt jag är litet besviken att behöva göra dessa inlägg, eftersom vi faktiskt i stort sett politiskt är ense ute i landet om vad riksdagen skall ta ansvar för och vad den skall ta fram medel för och vad länstrafikbolagen skall göra. Men när man sedan kommer fill denna kammare följer man inte upp det och slår inte för det ulan börjar föra en annorlunda polifik än den Jarl Länder sade att vi från början var överens

beträffande om vad som är vårt ansvar och vad som är länstrafikbolagens ansvar

AnL 11 VIOLA CLAESSON (vpk);

Fru talman! Jarl Länder säger atl del är hell naturligt all vi har olika uppfattningar i dessa frågor Ja, självklart, del skulle annars vara någol slags överslätande politik som inte alls visade vilken ideologi var och en slår för Men, Jarl Länder, del icke naturliga i sammanhanget borde vara atl socialdemokrater och moderater är de två partier som kommer överens i den ena trafikpolitiska frågan efler den andra. Jag lycker alt det skulle vara pinsamt att vara socialdemokratisk trafikpolitiker

Det visar sig att moderaterna får allt färre frågor och krav att skriva reservationer på, för det finns inget utrymme för det längre. Vad är skälet lill det? Jo, del är den stora förändring som inleddes i och med 1988 års beslut. Det var inledningen till de privatiseringar som vi ser i dag mycket tydligt i regeringens senaste proposition. År del naturligt för socialdemokraterna i dag atl bedriva en politik som säger ja till den ena gamla moderatmotionen efter den andra? Där skulle jag vilja ha en kommentar från Jarl Länder. En annan punkt där jag skulle vilja ha ett förtydligande från Jarl Länder är hans resonemang om russinplockandet. Del var en lustig benämning. I vpk;s slora trafikpolitiska motion, som vi skrev färdig i måndags, med anledning av bilagan, som det numera kallas, till trafikpolitiken i näringspropositionen, säger vi just atl det inte finns anledning att, som regeringen nu vill göra, öppna dörrar för atl släppa in de stora bolagen, kanske bilindustrier. Johnsonkoncernen och Asea Brown Boveri, för alt äga det som hela svenska folkel har ägt tidigare i stomjärnvägsnätet. Precis tvärtemot vad Jarl Länder säger är det de godaste russinen i stomjärnvägskakan som vi kommer atl släppa ifrån oss sä småningom. Del är det som det går att göra lönsamt. Den saken är klar att det går att göra svensk järnvägstrafik lönsam både samhällsekonomiskt och företagsekonomiskt. Jag vill dessutom säga att all svensk järnvägstrafik, den elektrifierade allra helst, är samhällsekonomiskt riktig trafik därför att den sparar och räddar miljön och atl den är energisparande. Men det är tydligen hell nya kriterier som gäller för socialdemokraterna i dag.

Jag har i min hand ett TT-meddelande där man talar om inriktningen mol privatiseringar, mot uttunning av regionalpolitiken, vilket visar sig i den slora regionalpolitiska propositionen, och om indirekt stöd lill olika järnvägar Jag tänker mest på Blekinge kustbana som på transportrådels initiafiv och förslag har klassats om till en länsjärnväg men som trots detta inte får några pengar Del strider helt klarl mol de beslut som vi har fallat i riksdagen och den principöverenskommelse som träffades 1988. 1 ställel för att gå in på detaljer i principöverenskommelsen skall jag tala om vad som står i TT-meddelandet.

Rune Molin intervjuades om vilka regioner som skulle få stöd och varför det var en så slor förändring i den regionalpolitiska propositionen;

"Förslaget innebär att de regionalpolitiska satsriingarna koncentreras till de områden som har störst behov, säger industriminister Rune Molin.

Enligt Molin innebär det också att Sverige nu får en EG-anpassad regio-

Prot. 1989/90:96 29 mars 1990

Köp av persontrafik på järnväg

Prot. 1989/90:96 29 mars 1990

Köp av persontrafik på järnväg

nalpolitik. Därför har antalet stödområden skurils ned och alla tankar på nya områden i södra Sverige lagts i papperskorgen.

Jag tror att del här förslaget skulle accepteras av EG. Men hade vi gjort även andra regioner till stödområden hade de troligen sagt nej, säger industriministern.

Underförstått; Blekinge och Småland har inte tillräckligt stora problem -
— enligt EG;s normer---- ."

Jag tror att detta är förklaringen atl Blekinge kustbana helt enkelt håller på att sopas bort. Blekinge kustbana är närmasl en symbol i del här lägel för kampen av en väldigt aktiv befolkning för en bana som fram till den 18 januari tillhörde stomjärnvägsnätet.

Det är kanske inte så märkligt alt vi inte är överens om trafikpolitiken, Jarl Länder Med den här inriktningen på politiken kommer järnvägen all få allt svårare all klara sig. Jarl Länder påstod atl järnvägen i och med 1988 års beslut har fått nya och bättre förutsättningar. Detta är inte sant! Vi slår här och diskuterar de 618 miljoner som också kom till genom falska premisser och en konstruktion av transporlrådet. Regeringen följer snällt med, trots att alla vet att del inte alls motsvarar de jättestora behov som finns för att rädda kvar trafiken på stomjärnvägsnätet.

Gärna, Jarl Länder elt förtydligande dels när del gäller det naturliga resp. onaturliga i samarbetet mellan socialdemokraterna och moderaterna, dels när del gäller russinplockande - vilka russin och vem är det som skall få dem?

Anf. 12 ROY OTTOSSON (mp);

Fru talman! Jarl Länder sade atl vi har olika politiska värderingar Delta är nalurliglvis sant. När jag titlar pä vad som står i det trafikpolitiska beslutet från 1988 och efter de förtydliganden som jag sedan fått i ett antal debatter av Hulterström i fråga om nivån för köp av persontrafik på järnvägen och principen för hur det skall gå lill måste jag säga all socialdemokraterna sysslar med svek här i dag. Det är elt svek vad gäller ambitionsnivån.

Meningen var ju enligt Hulterström och enligt vad jag kan läsa i del trafikpolitiska beslutet från 1988 alt man skulle höja ambitionsnivån, utveckla järnvägstrafiken och få den bättre, inte skära ner och strypa den i stora delar av landet. Principen skulle vara att vi i Sveriges riksdag skulle fatta bra beslut om vilken sorts persontrafik på järnvägen vi skall köpa, ta del samhällsekonomiska ansvaret och pä del sättet ta det breda samhällsansvaret. Inte heller den principen har fullföljts. Jag kan bara beklaga socialdemokratin i denna fråga och yrka bifall än en gång till de fyra reservationer som vi står bakom.

Vi har alltså bedömt alt man måsle höja anslaget med ungefär 250 milj. kr för atl komma något så när i balans med de minimibehov som finns ute i landet. Skulle man komma upp fill den nivå som vi hade 1988 skulle man egentligen gå ännu högre, men med tanke på att man genom uppköp i förväg kan få en effektivare användning av pengarna behöver man inte gå upp till exakt samma nivå ulan kan stanna någol lägre och göra en effektivisering. Dessa 250 miljoner kräver vi i reservation 3.

till en politik där man plockar bort russinen ur kakan. Sedan står faktiskt Jarl Länder här i riksdagens talarstol och påslår alt vi vill göra det. Men det går alltså bra att läsa det gamla protokollet. Den politiken står vi inte bakom. Vi vill ha utökad konkurrens, men vi inser även att det i vissa fall kan innebära en del problem. Att beskylla oss för någonting annal tillhör inte debatieti-kens allra största höjder

Rune Thorén fick sedan chansen att i sin replik mot Jarl Länder anlägga litet populistiska synpunkter pä moderat- och folkparlipolilik. Det är möjligt alt vi inte har samma förmåga som Rune Thorén att lyssna på våra kommunalmän och kommunalkvinnor Men del beror oftast, fru talman, på alt vi inte alltid anser oss ha de ekonomiska resurserna. Tydligen har vi en annan räknemaskin än vad Rune Thorén har Vi får ofta krav från våra kommunalt förtroendevalda. Ibland säger vi ja, ibland tvingas vi på grund av realiteter säga nej. Jag är faktiskt förvånad om centerpartiet säger ja lill alla krav som kommer från kommunsektorn. Kan ni åstadkomma de pengarna - lär då oss andra det, för det skulle faktiskt vara lill slor fördel för oss!

Prot. 1989/90:96 29 mars 1990

Köp av persontrafik på järnväg

AnL 14 RUNE THORÉN (c) replik;

Fru lalman! I det slora sammanhanget är det ändå fråga om mycket små pengar Moderaterna brukar alltid säga att saker och ling skall gå ihop. Man räknar med ett framtida järnvägsnät som eventuellt skulle kunna bli utbyggt för 40 milj. kr, som SJ och vi i centern säger Förutsätlnirigen för att delta stomnät skall bli bärkraftigt är ju atl del också finns folk som kan komma dit. Vi meriar alt del är viktigt alt se lill att, som jag har sagt, folk skall kunna åka på exempelvis järnvägen mellan Gävle och Mjölby. Del skall finnas flera möjligheter atl åka - via Nässjö, Jönköping osv. Då skall man inte nu börja med att lägga ned tågtrafik. De här pengarna är ju en verklig investering för framtiden. Då kan riksdagen avhålla sig från alt ge några s.k. subventioner, och vi kan i stället få en bärkraftig egen järnväg. Det borde väl stämma väl överens med vad även moderaterna tycker

Sedan vill jag säga lill Sten Andersson i Malmö atl det inte var sä att jag passade på i något slags replik till Jarl Länder Eftersom talarlistan är slut, är del fråga om inlägg varje gång, inte replik.

Anf. 15 STEN ANDERSSON i Malmö (m) replik;

Fru talman! Det här var myckel om ingenting, Rune Thorén. Jag bara noterar atl jag har lärt mig att två plus två är fyra. Tydligen har Rune Thorén en annan uppfattning.

AnL 16 RUNE THORÉN (c) replik;

Fru lalman! Jag ber om ursäkt för alt jag begärde repliken - all del blev mycket på ingenting. Mycket, del var vad jag sade, och ingenting var det som jag begärde repliken på - det var alltså vad Sten Andersson i Malmö sade.

Anf. 17 JARL LÄNDER (s) replik;

Fru lalman! Jag skall försöka svara på en del av de frågor som har ställts med anledning av vad jag sade i mitt förra anförande.

Prot. 1989/90:96 29 mars 1990

Köp av persontrafik på järn väg

Rune Thorén säger atl vi är ense om mycket, och del är vi ofta i trafikutskottet - det är inget tvivel om det. Problemen kommer när saker och ting kostar pengar. Då finns del vissa partigrupperingar i utskottet som har hur mycket pengar som helst. Och del är. Viola Claesson, kanske en förklaring till att det tyvärr blir så atl det är vi socialdemokrater och moderaterna som får stå för majoritetens yttrande i utskottet. Rent partipolitiskt kan det naturligtvis kännas litet störande, det kan jag hålla med Viola Claesson om. Men vi anser all vi måsle la del ansvar som ligger på socialdemokratin - alt vi inte skall la alla pengar från omsorg osv. och lägga dem enbarl på trafikpolitik.

Frågan varför moderaterna kanske stöttar socialdemokraterna i detta sammanhang svarade ju Sten Andersson i Malmö på förut. De tycker att de också känner ansvar för ekonomin - vilkel kanske vissa andra partigrupperingar inte gör Del är då som det blir sä lätt alt tillmötesgå alla de krav som kommer från olika regioner.

Rune Thorén säger all vi är överens ute i länen. Ja. naturligtvis. Varje län är överens för sin del. Men sedan skall vi sammanfatta synpunkterna och komma överens över hela landet. Och har vi då inte, Rune Thorén, en kassakista där det rinner till hur mycket som helst, då får man sätta en gräns för hur mycket pengar som kan användas lill köp av olönsam järnvägstrafik. Och då tycker vi från trafikutskottels majoritet att nivån 618 miljoner kronor innebär ett väl avvägt förslag.

Viola Claesson ondgjorde sig över att man börjar prata om russinplockande. Sten Andersson säger också alt moderaterna inte skall hålla på med något russinplockande. Men vissa banor och vissa bandelar är ju en mycket god affär för affärsverket SJ. Och naturligtvis har SJ en form av monopolställning i och med att vi har gell SJ trafikeringsrälten för stomnätet. Genom att SJ har vissa lönsamma banor kan man också kompensera sig för trafiken på de icke lönsamma banorna. Släpps konkurrensen fri pä del sätt som Sten Andersson talar om, skulle det betyda all konkurrenterna kommer in där del är lönsamt. Men när moderaterna nu säger atl de inte skall gå in och plocka några russin är del mycket bra, för då kommer konkurrenterna och trafikerar järnväg pä de sträckor där del inte är så lönsamt. Då kanske del kan vara väldigt intressant med fri konkurrens på stomnätet.

När del gäller Blekinge kustbana vill jag bara säga alt i den proposition som ligger till grund för del belänkande vi nu behandlar slår klart och tydligt att Blekinge kustbana behandlas i annat sammanhang. Del finns ingen anledning atl ta upp kammarens tid med den saken nu.

terparliets riksdagsledamöter på de kommunala och landstingskommunala politikerna.

Vi har i dagarna väckt motioner som behandlar infrastrukturen, järnvägspolitiken och investeringarna i framtiden. Där har vi tagit fram ett finansiellt program för atl kunna lösa problemen när det gäller järnvägspolitik och byggnad av järnvägar i framliden. Jag hoppas, Rune Thorén och centerpartiet, att vi skall kunna samsas och visa vad vi vill göra med järnvågen och dess utbyggnad i framliden. Det finns, tror jag, slora möjligheter för att vi skall kunna enas i utskottet om atl sätta till pengar för invesleringar i järnvägen. Och jag hoppas att Rune Thorén och ni andra är lika mycket på alerten när del gäller alt visa er vilja då. Men atl lova någonting när man inte har pengar, del vill vi inte vara med om.

Får jag också vända mig till Jarl Länder när det gäller den s.k. russinplockningen, som har blivit elt nytt begrepp. Jag vill säga precis Ivärtom, och jag vill då hänvisa lill BK-låget i Småland, som ju faktiskt övertar bitar som SJ inte vill köra på. Jag tror inte att det blir så i fortsättningen atl det bara är russinen man plockar ut om konkurrensen släpps fri, utan man kommer atl se till all järnvägen fungerar på just sådana sträckor som Rune Thorén tog upp. På den privata sidan vill man vara med och köra, konkurrera och ge en god kvalitet på järnvägen.

Jag tror även atl socialdemokraterna kommer atl inse detta med tiden. Socialdemokraterna har en viss förmåga alt efler hand anta resonemang och förslag som vi har fört fram och se till att de blir deras egna.

Prot. 1989/90:96 29 mars 1990

Köp av persontrafik på järnväg

Anf. 19 RUNE THORÉN (c);

Fru talman! Det var nästan fruktansvärt att höra Jarl Länder säga att socialdemokraterna ute i landet känner ansvar Socialdemokraterna ute i landet har inte den uppfattning som Jarl Länder här för till torgs. Jag skulle vilja fråga en resenär från Borås som helt plötsligt tvingas börja åka riksväg 40 lill Göteborg, därför att låglurerna har dragils in, om han tycker alt del är en ansvarsfull politik. Eller fråga länstrafikens ordförande i Örebro län, som är socialdemokrat, om det är en ansvarsfull politik all dra in linjer!

Man kan naturligtvis säga, som både Jarl Länder och Kenth Skårvik, alt del jusl nu inte finns några pengar och alt det inte går att göra någonting. Ja, det resonemanget går alt föra ibland, men inte i della fall. Om man börjar dra in turer eller ännu värre, lägger ner spår är det sedan inte enkelt att komma tillbaka.

Jag kände inte att det fanns olika meningar mellan Kenth Skårvik och mig, utan vi tror på en framtid för järnvägen. Om Jarl Länder och socialdemokraterna inte tror på det, kan jag ha förståelse för att de tycker och gör på detta sätt. Men om de tror på det, måste de se till att folk har möjligheter all fortsätta att åka låg. Då måste vi göra de reella satsningar som jag hoppas att en bred majoritet så småningom kommer fram till är nödvändiga. I annal fall blir vi inte trodda när vi går ut och pratar om miljöpolitik, om vi bara lägger ned järnvägar, drar in turer och låter mer och mer trafik gå över till flyg, lastbilar och övrig bilism.

Alt vi från miljöpartiet satsar mycket pengar just på järnvägen betyder naturligtvis all vi håller igen på många andra områden, t.ex. när det gäller atl bygga nya motorvägar, atl öka bärigheten på vägsystemet och mycket annal som ligger utanför trafikulskotlets område. Det gör naturligtvis atl många av mina partivänner i andra utskott har det kämpigare än jag, då de måsle såga nej lill mycket för alt vi skall ha råd med satsningen på infrastruktur och på järnvägar, som vi anser är myckel viktiga.

Varför är den satsningen så viktig? Jo, en miljökatastrof är i antågande. Tiotusentals sjöar i landet är redan fördärvade. Själva skogsmarken och havel håller på att fördärvas. Mycket av detta hänger ihop med alltför mycket utsläpp från trafiken. Ett bra sätt att minska de utsläppen och ändå ha bra trafikmöjligheler är att satsa på järnvägen. Har man väl insett det - vi har också räknat samhällsekonomiskt pä del - är del väl placerade pengar, även om man tvingas hålla igen på många andra områden ett tag.

Med det vill jag yrka bifall till de reservationer som miljöpartiet är med på.

AnL 21 VIOLA CLAESSON (vpk):

Fru lalman! Det är sympatiskt atl Jarl Länder erkänner att det känns störande alt behöva samarbeta och vara samstämmig med moderaterna här i riksdagen när det gäller trafikpolitiken. Men vi är ju många här som skulle vilja hjälpa Jarl Länder och hans partikamrater alt få bort den störande känslan. Lyssna bara pä de förslag som finns!

Del går inte alt samarbeta med moderaterna när det gäller att ta det ansvar som Jarl Länder lalar om när del gäller pengar lill omsorgen. Del har vpk inte talat om. Vi har varje gång som vi har krävt ökade anslag till nyinvesteringar i järnvägen, till den s.k. olönsamma trafiken på stomjärnvägsnätet osv., nalurliglvis anvisat pengar Vi gör det också i den nya trafikpolitiska motion som vi lämnade i måndags.

Det gäller då alt vela var i samhället pengarna finns. Men del handlar inte om atl stjäla pengar från ett område där de behövs lika väl som till järnvägen, ulan alt försöka hitta nya pengar Jag skall upprepa riågra av de förslag som vi har framställt, så kan Jarl Länder säga om han tycker alt del är fel ställe att ta pengar från.

Vi har år efter år föreslagit att flygbränslel skall beskattas pä motsvarande sätt som bilarnas drivmedel beskattas. Vi trodde för några år sedan att del skulle vara möjligt att genomdriva det förslaget i riksdagen. 1988 fattades ett beslut om alt det skulle vara jämlikhet mellan trafikslagen - eller hur? Eflersom nu flyglrafikeu inte behöver betala denna skatt, Jarl Länder, missar samhället flera miljarder kronor om året, som skulle tas in om flyget behandlades ungefär som biltrafiken behandlas.

Eflersom flyget också är mycket miljöförstörande och håller på att expandera pä elt alldeles otroligt sätt på grund av de "subventioner" som man får genom atl slippa betala denna skatt, blir det ännu värre problem för samhället så småningom. Del är också fråga om omsorg när del gäller all skydda och rädda miljön, Jarl Länder, precis som Roy Ottosson så vältaligt tog upp här alldeles nyss.

Finansieringen är myckel viktig, och dä skall man se efler var det finns pengar. De stora. Iransnationella bolagen har gjort stora vinster under senare år och har tjänat väldigt mycket på att samhället, folket, med bl.a. skattemedel har byggt upp den del av infrastrukturen som de har nytta av när det gäller transporterna. Eftersom de har råd alt betala mer till den infrastrukturen skall de vara med och betala. Del är del inslag i 5-miljardersfonden som kan ses som sympatiskt, men det skall inte göras så stora förändringar att det blir tal om atl ta från en helt annan sektor till den.

Det finns pengar i samhället, och jag lycker atl de skall användas bl.a. lill järnvägssatsningar Del finns definitivt pengar lill all öka anslaget från 618 milj. kr med 350 milj. kr ytterligare, som vpk föreslår, till köp av den interregionala trafiken.

Fru talman! Jag vill sluta med atl säga, all om delta förslag gick igenom skulle alla de motioner som är skrivna med yrkanden för olika bandelar också gå igenom.

En sträcka som jag inte tror atl Rune Thorén menade när han talade om Gävle-Örebro är den som går över Avesta-Krylbo. Del har talats mycket om den sträckan, men den har helt enkelt lyfts ul och kommer inte all räddas, eftersom det inte finns några pengar avsatta. Den socialdemokrat som har pläderat för den sträckan finns tyvärr inte här nu, trots atl han sitter i trafikutskottet. Jag skulle gärna vilja höra om Jarl Länder tycker att del är lämpligt alt man helt enkelt struntar i den sträckan i fortsättningen.

Det handlar också om kust-till-kust-banan från Kalmar som bl.a. går igenom Kalmar län och som Agne Hansson och Marianne Jönsson har motionerat om. Del handlar om vad Kenth Skårvik själv, som finns med här, föreslår beträffande sträckan Uddevalla-Herrljunga-Borås. Det handlar också om Lennart Brunanders krav beträffande samma sträckor och om Götalandsbanan, där det är fråga om stora investeringar. Det handlar vidare om Bengl Hurtigs förslag för att rädda trafiken pä sträckan Arvidsjaur-Jörn, där man nu på grund av för små statliga bidrag övergått till busstrafik. Det handlar slutligen om Maggi Mikaelssons förslag om 20 milj. kr utöver regeringens förslag för upprustning av vagnmateriel till övre Norrland och om Elisabeth Perssons förslag om bibehållande av tågtrafik på sträckan Mjölby-Örebro.

Det är detta, Jarl Länder, som innefattas i vpk;s förslag. Vi har också täckning för de ytterligare medel som vi vill skall satsas på järnvägen, och del framgår klart av våra motioner

Prot. 1989/90:96 29 mars 1990

Köp av persontrafik på järnväg

Prot. 1989/90:96 29 mars 1990

Köp av persontrafik på järnväg

så kraftigt, att det alternativ som återstår för dem blir atl åka låg i tio till tolv timmar? Del är kanske enligt vpk;s sätt att se fråga om realistiska finansieringsalternativ, men inte enligt vårt sätt att se.

Jag vill vidare till både Rune Thorén och Viola Claesson säga alt den här typen av diskussioner lär ha förekommit mycket ofta i kammaren förr i tiden, när vi log upp varje bansträcka och diskuterade om den var av intresse för staten och hur mycket pengar som skulle anslås till den. Vi har nu 1988 års trafikpolitiska beslut som utgångspunkt, och det är nu regionerna själva som bestämmer hur de vill hantera sin kollektivtrafik. Jag ser därför inte någon anledning för oss att la upp en diskussion här i kammaren om varje enskild banslräckning.

Jag vill säga lill Rune Thorén och även till Roy Ottosson att vi från socialdemokratiskt håll tror på järnvägen i Sverige. Det är inget tvivel om den saken. Det var därför som vi fattade det stora trafikpolitiska beslutet 1988, genom vilkel vi fick elt affärsverk och ell verk med ansvar för infrastrukturen, stomnät och länsjärnvägar Vi delegerade ut beslut till människorna ute i landet, så att vi fick en vettig kollektivtrafik t.ex. i form av järnvägstrafik. Det är också därför som vi nu lägger fram ell förslag till riksdagen om atl staten skall köpa olönsam järnvägstrafik för 618 milj. kr. - det är en summa som staten klarar att finansiera.

Slutligen, fru lalman, vill jag säga fill Kenth Skårvik beträffande "russinplockningen"; Vi vet all det är fråga om russinplockning. År konkurrensen fri, blir del konkurrens där del är intressant atl gå in.

Slutligen, Kenth Skårvik: Ni menar väl irite från folkparfiets sida att det med den infrastruktur som den svenska järnvägen i dag har skulle finnas utrymme för atl låta vem som helst bedriva järnvägstrafik?

AnL 23 VIOLA CLAESSON (vpk);

Fru talman! Del är en märklig inställning, som tydligen är rotad i ryggmärgen på en del av socialdemokraterna, atl de så snarl som vi talar om att belasta t.ex. flygtrafiken med en skatt, tänker sig all del är Norrland som skall drabbas. Varför skall del vara så? Man kan ju göra en annan fördelning när man väl bestämmer sig för att ta ul denna skatt.

Naturvårdsverket har föreslagit all man på kortare sträckor än 50 mil skall stoppa flygtrafiken eller belägga den med höga avgifter. Det är självklart att man skall göra regionalpolitiska bedömningar Jag tycker att ni skall låta bh atl använda del knepet i debatten att försöka få norrlänningarna alt tro att vi som vill ha en bälire järnvägstrafik är för regional orättvisa. I själva verket är del precis tvärtom, Jarl Länder Jag försökte tidigare visa att den EG-styrda regionaltrafiken och trafikpolitiken är något som norrlänningarna verkligen förlorar på. Detsamma gäller också sådana delar av landet som t.ex. Blekinge. Curt Nicolin, Pehr G. Gyllenhammar och Antonia Axelson Johnson kommer kanske atl lägga beslag på de russin som finns i den svenska kakan, vad Jarl Länder än säger här och nu.

ansvaret på länstrafiken. Jag har under många år varit och är fortfarande med i GLAB, Göteborg. Vi har där tagit vår ansvar när det gäller pendelresor, länstrafiken osv. Vad vi och Örebro läns länslrafikbolag reagerar mot är detsamma som några socialdemokratiska ledamöter i motion T510 har reagerat mot, nämligen atl man försöker atl lill länsnivån vältra över denna kammares ansvar för all betala för rikstrafiken. Det är det som vi säger nej till.

Riksdagen har en gång fattat ett beslut om all SJ skall vara lönsamt och atl staten, om så inte är fallet, skall köpa trafik. Nu visar del sig att pengarna inte räcker lill för detta. Då kan man inte säga alt någon annan skall betala för denna uppgift. Vad vi har reagerat mol är alltså all länstrafiken skall betala för sådant som ligger under statens ansvar

Fru lalman! Oberoende av vad Jarl Länder eller andra kommer att säga lovar jag atl nu inte yttra mig vidare i denna debatt. Men vi ämnar återkomma. Dessutom kommer också era egna atl hålla er varma i denna fråga. Var så säker på del. Jarl Länder!

Prot, 1989/90:96 29 mars 1990

Trafiksäkerhet

AnL 25 KENTH SKÅRVIK (fp):

Fru lalman! Till Jarl Länder vill jag bara säga atl vi tror på fri konkurrens även när del gäller järnvägen. Jag pekade förut på BK-tågel i Småland, som tagit över en sträcka som SJ inte betraktat som särskilt angelägen atl trafikera utan har lämnat över Jag är hell klar över att man, om det blir fri konkurrens pä järnvägsområdet, kommer all konkurrera om de fina bilarna. Men jag tror också alt under sådana förhållanden privata förelag kommer alt la över trafiken på sådana sträckor som SJ inte tycker är konkurrenskraftiga. Della har bl.a. Rune Thorén visat här

Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut fattades under 9 §.)

8§ Trafiksäkerhet

Föredrogs trafikulskotlets belänkande 1989/90:TU21 Trafiksäkerhet (prop. 1989/90:100 delvis)

AnL 26 GÖREL BOHLIN (m):

Fru talman! I trafikutskottets belänkande 21 behandlas dels förslag i budgetpropositionen, dels en rad motionsförslag om trafiksäkerheten vilka lagts fram under den allmänna motionstiden i år Det är uppenbart att det finns ett brett intresse och engagemang för trafiksäkerheten i Sveriges riksdag.

Det är emellerlid alldeles nödvändigt all djupare penetrera orsakerna till alla de tragedier som dagligen sker på våra vägar Mer än 800 människor dör årligen i trafiken.

Från moderat sida pekar vi i våra motioner T222 och T248 bl.a. på vad som uträttats inom irafiksäkerhelsområdel, t.ex. vad gäller förbättrad teknik och förbättrad utformning av fordonen, förbättringar som har lett till trafiksäk-

Prot. 1989/90:96 29 mars 1990

Trafiksäkerhet

rare fordon. Vi menar mol den bakgrunden att del vore en god satsning att ytterligare stimulera till förnyelse av bilparken, t.ex. genom höjd skrotningspremie.

Vad beträffar eventuella psykologiska orsaker till olyckor - vi tror all del finns en rad sådana orsaker, som har samband med hur människan reagerar i trafiken - är våra kunskaper ännu otillräckliga. Det gäller t.ex. hur människan reagerar inför oväntade situationer och hur trafikmiljön medverkar i olyckorna. Det är också viktigt all få vela mer om vad förarens hälsotillstånd och ålder har för betydelse i samband med olyckor på väg.

Olycksstatistiken är otillfredsställande, vilkel vi i flera år har påpekat. Emellertid aviseras elt projekt, som syftar lill atl inom ramen för befintliga informationskällor öka möjligheterna till kartläggning av trafiksäkerhetsproblemen. En arbetsgrupp har tillsatts för atl ularbeta ett informationssys-lem och se hur ett sådant syslem kan genomföras och utvecklas. Vi moderater har därför i år nöjt oss med att tillsammans med folkpartiets företrädare markera viklen av ett djupgående arbete med detta.

Inrättandet av en haverikommission är elt gammalt moderat krav. I proposition 104 har nu regeringen aviserat inrättandet av en haverikommission för att utreda de svårare olyckorna. Det är då av särskild vikt - jag vill gärna framhålla detta - all kommissionen till sig knyter sådan expertis på resp. trafikområde alt olycksorsakerna kan klarläggas och därigenom förhoppningsvis förhindras eller motverkas.

I reservation 6 vill vi från moderata samlingspartiet betona nödvändigheten av en miljömässig förbättring av äldre bilar genom att bidraget för en inmontering av katalysatorer höjs.

Utskottet föreslår i enighet ell tillkännagivande till regeringen om att godtagbar teknik för minskning av avgasutsläppen inte får hindras av byråkratiska cerlifierings- och bilprovningsbestämmelser, dvs. om avgaskraven med hjälp av denna teknik kan uppfyllas. Vi har i utskollet fått information om atl byråkratin har blivit ett hinder för ny teknik. Tillkännagivandet är därför elt viktigt miljöbeslut.

Herr talman! Jag yrkar bifall till den moderata reservationen 6 och i övrigt till hemställan i ulskottsbelänkandet.

Under della anförande överlog tredje vice talmannen ledningen av kammarens förhandlingar.

AnL 27 KENTH SKÅRVIK (fp);

Herr lalman! Trafiksäkerheten på våra vägar runt om i vårt land måste bli bättre. Della måsle vara en utgångspunkt som vi alla måsle arbela efter när det gäller att förbättra säkerheten för dem som färdas eller vistas på vägarna i egenskap av trafikant, medresenär eller arbetare.

Vi kan inte år efter år acceptera atl många människor dödas, lemlästas_ eller skadas i den utsträckning som nu sker Detta inträffar framför allt på grund av den brutalisering av trafiken som nu sker och som drabbar dem som kör lagenligt och som är beroende av bilen.

Vägtrafiken skördar allt fler offer Vi får aldrig glömma det fruktansvärda varje tragedi innebär för dem som drabbas.

Vi har i vår motion angående trafiksäkerheten visat på de statistiska upp-

gifter som statistiska centralbyrån (SCB) har tagit fram och som bekräftar vårt påslående alt utvecklingen under 1980-talel är tragisk. 1988 dödades eller skadades 23 700 personer 4 000 fler än 1981. Antalet döda och skadade i trafiken ökade från 1984 till 1988 med i genomsnitt 7,5 % per år Antalet förolyckade i trafiken år 1989 var 10 % högre än del genomsnitfliga antalet förolyckade under åren 1984-1988.

Få uppgifter kan vara viktigare än all vända denna utveckling och reducera antalet olyckor kraftigt. Del är nu dags för en kraftsamling i kampen mot del växande anlalel trafikolyckor Det som görs nu är uppenbarligen inte nog.

En krisplan mot det växande antalet trafikolyckor måste innefatta åtgärder på både kortare och längre sikt. Till de mer långsiktigt verkande besluten hör de järnvägsinvesleringar som måste göras för att tågen i de irafikläta delarna av landet skall bli ell konkurrenskraffigt alternativ lill bilen.

En utbyggnad av kringfartsleder vid våra stora städer ger både säkrare trafik och bälire miljö i städerna. Genomfartstrafik har inte i stadskärnorna all göra. Omkörningsfiler, planskilda korsningar och separerade cykelbanor kan också ha slor betydelse för att åstadkomma en minskning av antalet olyckor.

De tankar som här presenteras har mer begränsad omfattning. Del är exempel pä några inledande sleg som bör följas av fler

Rikspolisen prövar nu ett stort antal åtgärder för att bättre utnyttja polisen i trafikövervakningen. Massiva informationsinsatser bör sättas in där bilisternas beteenden är den stora trafikfaran.

Erfarenheter från elt sådanl försök på västkusten i sommar gav ett gott resultat. Del är inte alltid som del är nödvändigt med bestraffande åtgärder. Efter denna åtgärd kunde man märka atl resultatet blev en kraftig sänkning av antalet dödsolyckor Della förutsätter emellertid en ökad närvaro av poliser i trafiken.

Hastighetsövervakningen bör koncentreras lill sträckor som har varit särskilt olycksdrabbade. Del ger bättre resultat när det gäller trafiksäkerheten, och det har en klar acceplans bland trafikanterna.

Vi vet fortfarande för litet om många riskfaktorer i trafiken. När en flygolycka inträffar rycker en haverikommission ut för alt undersöka orsakerna. Pä så sätt kan nya haverier förebyggas. Ett liknande arbetssätt borde användas i biltrafiken. Därför bör en haverikommission inrättas.

I går utgick motionstiden för proposition 104 beträffande undersökning av olyckor Från folkpartiets sida kände vi oss nägol besvikna när regeringen nu föreslog att ett utredningsorgan skulle få ansvaret att utreda allvarliga olyckor inom luftfarten, sjöfarten, spårtrafiken och annari verksamhet samtidigt som man hade myckel litet all säga om de olyckor som händer på vägen.

1 propositionen upprepas gång på gång behovet av elt organ som utreder samtliga svåra olyckor. Därför är det märkligt atl förslag som berör olyckor i vägtrafiken saknas helt. Luftfart, sjöfart och järnväg regleras i lagtexten. Vägtrafiken nämns däremot bara i förbigående i specialmotiveringen bland övriga olyckor som i särskilda fall kan behöva utredas.

En haverikommission för väglrafikolyckor behövs. Del är nödvändigt all

Prot. 1989/90:96 29 mars 1990

Trafiksäkerhet

AnL 28 HUGO ANDERSSON (c):

Herr talman! Jag tror alt alla är överens om att trafiksäkerhetsarbetel måste intensifieras och göras effektivare. Detta har framhållits inte minst av talare här i dag. Ingen accepterar alt som skedde förra året över 800 människor dödades i biltrafiken samtidigt som nästan 23 000 rapporterades som skadade. Delta skall ses mot bakgrund av del beslut som riksdagen fattade 1988 om målen för trafiksäkerhetsarbetel. I punkt 1 fastslogs atl del totala anlalel dödade och skadade i trafiken skall minskas fortlöpande.

Ser man på den statistik från år 1989 som jag i korthet berörde framgår del tyvärr all del har skett en ökning av anlalel dödade och skadade i trafiken. Detta och annat lalar naturligtvis för atl vi måsle bli bättre när det gäller att bekämpa trafikolyckor. 1 detta sammanhang kan man notera atl det finns många orsaker till trafikolyckor Många gånger är del lätt alt inse varför en olycka har inträffat och kanske också att vidta åtgärder så atl den inte skall upprepas. I andra fall är del svårt, kanske omöjligt, i varje fall vid en första anblick, att konstalera olycksorsaken. Det får inte vara så alt den typen av olyckor hastigt lämnas med kommentaren att de är oförklarliga.

Centern har krävt alt det skall avsällas resurser för alt utreda olyckor som inte är direkt förklarliga. En del kallar det för haverikommission, som skulle kunna ha det uppdraget. Det är mindre viktigt vad organet heter Det viktiga är atl det arbetas med det här, att det kommer fram slalisfik på varför olyckor inträffar, så att vi kan göra trafiksäkerhetsarbetet effektivare, jobba med räll saker hell enkelt.

I den delen av betänkandet är utskollet enigt om en skrivning där det hänvisas lill försök som trafiksäkerhetsverkel har meddelat att man skall starta inom det här området. Vi säger att vi förutsätter all haveriundersökningar blir ett reguljärt inslag i trafiksäkerhetsarbetet. Det enda som kanske borde tilläggas är att det skall ske snarast och med skyndsamhet.

Trafikfrågor i allmänhet och säkerhetsfrågor inom trafiken i synnerhet engagerar många människor Vi kan också konstatera atl del finns många aktörer på området - myndigheter, verk, organisationer, föreningar av olika slag. Även näringslivet och bilindustrin har en roll i trafiksäkerhetsarbetet. Från centerns sida har vi i en motion pekat på viklen av en bättre samordning av de insatser som görs i trafiksäkerhetsarbetel.

Riksrevisionsverkel har i en rapport tittat på bl.a. samarbetet mellan och uppdelningen mellan Irafiksäkerhetsverket och NTF. Grunden till den uppdelningen utgörs av ett riksdagsbeslut, och man har tittat på hur effektivt det

egenlligen är. Vi menar alt man måsle pröva vilken ansvarsfördelning det skall vara och hur många organ riksdagen skall vända sig lill med medel, delta mol bakgrund av de alt insatta pengarna skall användas så effektivt som möjligt.

Vi har inte reserverat oss på den här punkten i betänkandet, och det är på den grunden alt statsrådet i propositionen meddelar att han skall återkomma med ett förslag om hur den framtida irafiksäkerhetsinformationen skall organiseras. Vi emotser det förslaget med stort intresse.

Herr lalman! I betänkandet tas också upp miljöfrågor och trafik. Trafikutskottet handlägger i huvudsak anslagsfrågorna, medan andra utskott mera lar upp "sakfrågorna" som har atl göra med miljön och trafiken. Från anslaget lill reningsutrustning på nya lastbilar och bussar, benämnt C4, beviljas medel för förtida utbyte av lastbilar och bussar till fordon som uppfyller de nya och strängare krav på reningsutrustning som skall komma att gälla från 1994 enligt beslut. Anslaget kunde börja användas den 1 juli förra året, och under sju månader - andra halvåret 1989 och januari i år - har ännu inga bidrag betalats ut. Det är ganska allvarliga signaler Om riksdagen anslår medel för miljöförbättrande åtgärder och sedan ingen använder dem, då har det blivit någol fel någonslans.

I vår partimotion om trafik och miljö till årets riksdag föreslår vi atl kraven på rening skall tidigareläggas, alltså gälla från 1992 i stället för från 1994. På det viset friställs medel som riksdagen har anvisat för förtida utbyten, och då menar vi atl de medlen i stället i första hand skall användas för alt stimulera införandet av nya bränslen. Alt införa nya bränslen är en långsiktig åtgärd, ett sätt alt se lill atl trafiken får mindre miljöpåverkan äri den har i dag.

Vi har också sagt i den motionen all om vårt huvudkrav inte skulle tillgodoses, tycker vi att anslaget skall kunna användas för alt byta motorer eller montera reningsutrustning på befintliga lunga fordon.

Herr lalman! Jag vill slutligen yrka bifall till reservationerna 4 och 5, som centern deltar i.

Prot. 1989/90:96 29 mars 1990

Trafiksäkerhet

Anf. 29 ROY OTTOSSON (mp);

Herr talman! Trafiksäkerheten äri första hand en vägfråga. Det är huvudsakligen på vägarna vi har de trafikosäkra förhållandena. Det har redan sagts här; mer än 800 dödade förra året och åtskilliga tusental skadade, många för livet, till en oerhörd samhällsekonomisk kostnad dessutom.

Det här borde leda till att man vidtar långtgående åtgärder för att snabbt och effektivt få ner dödandet på vägarna. Från miljöparfiets sida anser vi all del borde vara en självklar ambition atl åtminstorie halvera såväl dödstalen som olyckstalen under 90-talet, som ett första steg i alla fall - det vore naturligtvis bra om man kunde nå ännu längre.

Det skulle man kunria klara, om mari i slället för alt stäridigt gynna bilismen försökte minska biltrafiken, framför alll i städer och tätorter. Förhoppningsvis skall vi få flera förslag i den riktningen under det kommande året, eftersom flera utredningar har sysslat med detta. Jag tänker på storstadslra-fikkommitlén och miljöavgiflsulredningen t.ex.

Alt sänka hasligheterna på vägarna är ell effektivt sätt att förbättra trafiksäkerheten - maximalt 90 km i timmen i hela landet och samtidigt förbättrad

Prot. 1989/90:96 29 mars 1990

Trafiksäkerhet

information och övervakning naturligtvis. Del skulle dessutom vara bra för miljön.

Men det gäller också all i det informationsarbete som t.ex. NTF bedriver inte bara tala om hur man kan undvika olyckor i biltrafiken utan också tala om hur man kan resa på ett säkrare sätt. Att resa med buss eller järnväg är betydligt trafiksäkrare sätt att ta sig fram. Tyvärr kan vi konstatera atl många människor inte kan konsten atl resa kollektivt så bra som man kunde förr Här behövs del hell enkelt information om hur man kan utnyttja de kollekliva Irafikmedlen på ett effektivt sätt.

Många människor vet faktiskt inte hur man gör när man reser med tåg, för de har inte gjort det på så länge. Under sådana förhållanden är del väldigt svårt att förbättra trafiksäkerheten, så här behövs det mer information. Vi tycker att del vore rimligt all hälften av anslaget som riksdagen betalar ut till NTF användes till den typen av information.

Den tillvändhel lill jusl biltrafiken som finns inom NTF måste vi försöka bryta och i stället lyfta fram de alternafiv som finns till bilen. Det finns också många andra åtgärder som kan vidtas. En är återkommande körkortsprov för bilförare, en annan att slälla hårdare krav pä säkerheten hos fordonen i sig. Framför allt småbilarna behöver förbättras.

Jusl alt minska biltrafiken, sänka hasligheterna och samfidigt satsa på kollektivtrafiken är det som ger de slora effekterna, och det är delta man måste inrikta sig på i första hand, som vi ser del.

I betänkandet finns också med frågan om haverikommission för vägtrafiken. Där har utskollet skrivit ihop sig på ell sådant sätt att det markeras mycket hårt all del måste bli en förbättring. Utskollet förutsätter atl haveriundersökningar blir ett reguljärt inslag i trafiksäkerhetsarbetet.

Vi får snart behandla en proposition som handlar om olyckorna i samhället över huvud taget och då framför allt på lufts- och sjöfartssidan. Tyvärr måste vi konstatera atl man i denna proposition inte tagit hänsyn till de saker vi här behandlat. Men frågan kommer snart upp igen i riksdagen med tanke på atl del har motionerats, förmodligen inte bara från miljöpartiet, om alt haverikommissionen också bör ha en särskild avdelning för vägtrafik. Med tanke på antalet dödade borde detta vara självklart. Vi skulle inte behöva diskutera frågan här Faktum är dock alt man hillills haft en alldeles för hög toleransnivå till dödandel i vägtrafiken. Del måste vi få ändring på.

I betänkandet behandlas också frågan om bidrag till reningsutrustning på äldre personbilar I dag kan man få elt bidrag på 1 000 kr om man sätter in reningsutrustning som renar fill minst 40 %.

Vi från miljöpartiet menar att man borde höja detta bidrag till 4 000 kr för bilar fro.m. 1983 års modell. Vi skulle behöva få fart på installation av denna reningsutrustning. Den kostar mellan 4 000 och 6 000 kr. att köpa och installera. Bilarna från 1983 och framåt kommer att rulla elt stort antal mil på vägarna framöver.Där får vi de stora miljöeffekterna.

På äldre bilar får man inte så slor effekt, men vi föreslår en höjning även för dem, inte lika myckel, men 1 500 kr Della ansluter ganska väl fill det förslag som miljöavgiflutredningen lagt fram, även om utredningen har någon annan årsmodellindelning.

Jag måsle fråga folkpartiet vilken fot man står på. I utskottet sade man

alt man anslöt sig till miljöavgiflutredningens förslag i dess huvuddrag, men hår stöder man en annan reservation som föreslår ett bidrag med 3 000 kr till alla bilmodeller Detta är betydligt sämre ur kostnadseffeklivitetssynpunkt.

Jag vill behandla frågan om bidrag till alt i förtid sälta in renare motorer på lastbilar. Till delta föreligger enligt ramen 450 milj. kr

Miljöpartiet kräver att denna utrustning skall sättas in fro.m. 1992. Därmed blir det helt onödigt atl slösa bort dessa pengar Där kan vi ge ett tips till socialdemokraterna hur man kan köpa mer persontrafik till järnvägarna, som vi diskuterade nyss.

När det gäller reningskraven på personbilar gör utskottet faktiskt ett tillkännagivande i betänkandet med anlednirig av en miljöparlimotion om att man skall iaktta strikt teknikneulralitel när del gäller reningsutrustning på äldre bilar. Redan förra året pekade vi på all man har haft certifieringskrav som skiljer sig ganska mycket mellan katalysatorteknik och annan teknik, som man sätter in på andra sidan motorn, pä förgasarsidan. På det sättet har man gjort det i stort sett omöjligt för den andra sortens teknik alt göra sig gällande. Detta hämmar utvecklingen och bromsar möjligheten att minska de miljöfarliga utsläppen och därmed förbättra miljön. Det känns bra att det finns ett enigt utskott bakom detta uttalande. Då slipper vi diskutera den frågan mera.

I förra årets belänkande hade utskottet i denna fråga också markerat att kraven skall vara teknikneulrala. Delta har dock inte följts upp av naturvårdsverket. Det ankommer väl ytterst på regeringen att se till alt riksdagens beslut verkställs. När det nu givits ett tillkännagivande till regeringen vore det väl ändå konstigt om regeringen inte också ser lill alt naturvårdsverket följer beslutet.

Med detta vill jag yrka bifall lill de reservationer där miljöpartiet finns med.

Prot. 1989/90:96 29 mars 1990

Trafiksäkerhet

Anf. .30 STEN-OVE SUNDSTRÖM (s);

Herr lalman! Belänkande nr 21 frän trafikutskottet behandlar motioner om trafiksäkerhet som har anknytning till budgetpropositionen. Andra motioner som berör trafiksäkerhetsfrågor kommer utskottet att behandla senare.

1 de flesta fall har utskottet avstyrkt motionskraven eller föreslagit alt de lämnas ulan särskild åtgärd och därmed också följt förslagen i budgetpropositionen. Som vanligt har några reservationer fogats till betänkandet, och jag skall i korthet något kommentera dessa.

Den första, från vpk och miljöpartiet, handlar om all reservanterna vill höja de operativa målen för trafiksäkerhetsarbetet. Från majoriteten tycker vi alt del är självklart atl målet för trafiksäkerhetsarbetel skall sältas högt. Enligt trafiksäkerhetsprogrammet kräver den årliga trafikökningen i sig ål-gärder som förhindrar en ökning av antalet dödade med 25-30 och skadade med 750-1 000 per år. Detta mål knyter också an lill WHO;s - alltså världshälsoorganisationens - mål på detta område.

Den andra reservationen, från folkpartiet, handlar om kravet på en sk. krisplan mol trafikolyckorna. Denna plan skulle bidra till en kraftsamling mot olyckorna, enligt reservanterna. Men eftersom inte innehållet i den

Prot. 1989/90:96 29 mars 1990

Trafiksäkerhet

föreslagna krisplanen i sig innehåller något nytt, blir det tyvärr endast en lek med ord utan att förslaget tillför trafiksäkerhetsarbetel något nytt. Flera av förslagen finns redan i trafiksäkerhelsprogrammel eller utreds av t.ex. kör-korlsulredningen. Det finns därför ingen anledning alt byråkratisera trafik-säkerhetsarbetet med någon ytterligare plan enligt reservanternas modell. Trafiksäkerhetsarbetel blir inte bättre för atl man byter rubriker på programmen eller planerna.

Den tredje reservationen behandlar ett ständigt återkommande ämne i irafiksäkerhetsdebatien, informationsfrågan. Hur mycket pengar skall anslås, vem skall få sköta informationen och hur skall den se ut? Reservationen handlar om del sistnämnda. Vpk och miljöpartiet vill atl NTF skall styra sin information till atl informera och propagera för resande i kollektivtrafik. Det vill inte utskottet. Vi tycker inte atl statsbidragen skall specialdestine-ras. Styrningen klaras av de organisafioner som har till uppdrag alt sköta trafiksäkerhelsiriformaliorien bäst utan detaljstyrning från riksdagens sida.

Vpk och miljöpartiet lycker att Irafiksäkerhetsinformationen är alltför bil-fixerad. Självklart riktar sig informationen till stor del mol bilisterna, helt enkelt beroende på atl bilen som fordon är delaktig i olyckor efter våra vägar

Vidare har utskottet behandlat elt motionskrav som handlar om atl få använda bidrag lill byten av motorer eller till montering av reningsutrustning i befintlig fordonspark. Utskottet konstaterar här atl man torde kunna räkna med möjligheter till bidrag frän anslaget lill motorbyte m.m. på lastbil eller buss, om bytet görs så alt fordonet i alla avseenden uppfyller de krav som gäller för bidrag till ny lastbil eller buss.

De sjätte och sjunde reservationerna handlar om höjning av bidraget för inmontering av avgasrening på äldre personbilar Den s.k. miljöavgiftutredningen har lämnat sitt förslag om atl bl.a. höja bidragsbeloppet till 4 000 kr Efler remissbehandlingen pågår beredning i regeringskansliet. Mot den bakgrunden utgår utskollet ifrån atl motionsförslaget kommer att tillgodoses fill väsentlig del. Därmed behövs ingen särskild åtgärd av riksdagen.

Slutligen föreslås all anslaget till bidrag till reningsutrustning på äldre bilar skall höjas lill 100 milj. kr Utskottsmajorileten lycker alt del inte finns anledning atl frångå den beräkningen som gjorts i budgetpropositionen, ulan avstyrker kravet.

Jag yrkar bifall till trafikutskottets betänkande nr 21.

AnL 31 KENTH SKÅRVIK (fp);

Herr talman! Sten-Ove Sundström nämnde ordet "krisplan" och sade att del var en lek med ord. Detta är enligt min mening atl förenkla saken väldigt mycket. Vi är inte så beroende av ordet "krisplan", vi är beroende av att vi får haridlingskraft och aktiviteter när det gäller alt göra någonting ål trafikolyckorna. Detta är vad det handlar om. Om Sten-Ove Suudström kari ställa upp på de krav vi har framfört i vår motiou och på det som jag sade i mitt anförande, då kan vi omgående slopa ordet i fråga, då behöver det inte bli någon lek med ord.

Jag vet alt det pågår utredningar och en del aktiviteter på detta område, men det gäller all göra någonting nu, alt komma lill handhng och göra det

snabbi. Vi kan inte hålla på att år efter år skylla på utredningar och annat. Prot. 1989/90:96 Nu måste vi göra någonting. Detta är en så pass angelägen fråga atl vi borde 29 mars 1990 kunna göra något gemensamt. I stället för atl påstå all del är en lek med ord borde vi gå tiU handling.

Trafiksäkerhet

Anf. 32 ROY OTTOSSON (mp):

Herr talman! Jag noterar atl socialdemokraterna passivt accepterar den årliga trafikökningen. Därmed undviker man grundproblemet. Då är det inte atl undra på att socialdemokraterna inte kan ställa upp för en mer ambitiös målsättning i fråga om trafiksäkerhetsarbetel. Delta blir ju omöjligt om man låter problemet växa.

Enligt socialdemokraterna gär det tydligen inte att specialdestinera hälften av NTF:s informationsanslag till alt informera och propagera för ett utnyttjande av trafiksäkrare alternativ ån bilen. Men vi skall väl ändå här i riksdagen tala om vilken inriktning anslagen skall ha, vad de skall användas till. Detta är ju precis vad det handlar om, nämligen alt ungefär hälften av anslagen skall gå till denna typ av information och inte bara till bilvänlig information.

Vi inser att det är nödvändigt att ungefär hälften av anslaget går just till information om hur man lär sig atl hantera bilen på ett så säkert sätt som möjligt, men den andra hälften bör gä lill insatser för att få folk att bättre utnyttja de trafiksäkrare alternativ som finns. Det är faktiskt ganska obegripligt atl socialdemokraterna inte kan inse och acceptera detta. Vi menar alt man faktiskt här från riksdagen kan kräva alt de statliga bidrag som delas ul skall användas lill just sådanl som har bra effekt. Varför skall man delegera ul detta till NTF? Det är egentligen ganska obegripligt.

Med detta vill jag återigen yrka bifall lill reservationerna.

AnL 33 GÖREL BOHLIN (m);

Herr talman! Sten-Ove Sundström hänvisar i sitt anförande till miljöavgiflsulredningen när det gäller bidrag för inmontering av katalysatorer i äldre bilar Vi får väl se vad det blir för resultat när utredningens förslag har givit upphov till en proposition.

I en tid när det genom ökad beskattning blir alll dyrare att köpa och inneha bil är del enligt min uppfattning väldigt viktigt atl de människor som, beroende på kostnaderna, är tvungna all ha en äldre bil ändå ges möjlighel att inmontera en katalysator Det är däremot inte alldeles nödvändigt atl kostnaderna för inmonteringen täcks helt och hållet. Jag tror faktiskt atl det hos många människor finns en beredvillighet all själva la en kostnad för att därigenom känna all de också gör en miljöinsats. Rent pedagogiskt tror jag att den beloppsgräns vi föreslår i vår reservation är riktig.

Men, som sagt, vi får väl se vad miljöavgiftsutredningens förslag så småningom leder fram lill när det gäller förslag till riksdagen.

Prot. 1989/90:96 29 mars 1990

Trafiksäkerhet

säger alt en sådan här plan bl.a. skulle kunna innehålla hastighetsbegränsningar ökad trafikövervakning och förarutbildning, så är det inte fråga om några nyheter Det pågår ju aktiviteter på samtliga dessa områden. Om det skall finnas någon trovärdighet i folkpartiets krav på en krisplan bör Kenth Skårvik ta chansen och redovisa vilka nyheter på trafiksäkerhetsområdet som folkpartiet är berett atl satsa pä för all sätta kraft bakom orden om all en krisplan skulle ha någon effekt i kampen för en ökad trafiksäkerhet längs våra vägar.

Det är klart. Roy Ottosson, atl vi så långt som möjligt skall bygga ut kollektivtrafiken och därigenom bereda fler och fler trafikanter i vårt land möjlighel all åka säkrare och bekvämare. Men detta gör vi inte genom all styra över anslagen på det sätt som miljöpartiet föreslår. Det enda sättet att klara överflyttningen är att se lill all kollektivtrafiken blir bekväm och all den byggs ut. Denna utbyggnad pågår också på flera områden. Detta uppnås alltså inte genom informationsinsatserna i sig, men dessa behövs mycket väl för atl vi skall kunna säkra och förbättra trafiksäkerheten längs våra vägar

Vi skall också komina ihåg atl man i stora delar av landet, t.ex. i glesbygden, inte har denna möjlighet atl välja. Så visst behöver vi behålla dessa informationspengar för att kunna skapa oss en bättre trafiksäkerhet.

Anf. 35 KENTH SKÅRVIK (fp):

Herr talman! Varken jag eller folkparliel har sagl, Sten-Ove Sundström, all del här är fråga om någon nyhet. Vad vi vill är att del skall vara en större intensitet. Vi skriver i reservationen atl det nu är dags för en kraftsamling i kampen mol ökningen av antalet trafikolyckor Denna kraftsamling innebär att vi gemensamt bör göra någol.

Vi har pekat på ett anlal saker som kanske i och för sig har funnits med förut men som vi lycker alt man borde sätta kraft bakom för alt del skall hända någonting. Del gäller t.ex. kringfartslederna runt våra stora städer, som vi menar ger en säkrare trafik eftersom vi då slipper ha trafiken inne i städerna. Vi har också sagt atl man kan göra om systemet med omkörningsfiler och planskilda korsningar samt separera cykelbanor.

Vi tror all det kan vara angeläget atl rätta till sådanl för atl situationen skall bli bättre. Vi har även påpekat atl polisen behöver mer resurser, inte bara i kampen mol brottsligheten utan även ute på vägarna. Jag vill i delta sammanhang också påpeka atl det inte är nödvändigt alt del alllid sitter två poliser i varje bil. Om vi haren polis i varje bil kanske man kan utöka antalet poliser på vägarna. De kan använda motorcyklar eller annal.

Detta är frågor som jag inte nu vet svaret på, men om vi gemensamt försöker göra någonting ät delta tror jag alt det kan bli fråga om en kraftsamling. Men därmed inte sagl alt det är fråga om några nyheter.

AnL 36 ROY OTTOSSON (mp):

Herr lalman! Ja visst behöver kollektivtrafiken byggas ut. Detta är vad miljöpartiet också föreslår i en lång rad motioner lill riksdagen. Jag konstaterar alt socialdemokraterna säger nej på punkt efter punkt. Och någon utbyggnad blir ju inte av med de förslag som regeringen och socialdemokraterna lägger fram, möjligen kan del bli fråga om någon marginell förändring.

Om det skall bli möjligt alt utnyttja kollektivtrafiken effektivt, så att därigenom bl.a. trafiksäkerheten kan förbättras både för samhället i dess helhet och för de enskilda människorna, då är del viktigt att människor också vet hur de på bästa sätt kan utnyttja kollektivtrafiken för att ta sig till olika ställen.

Det krävs en hel del information om detta, och säkert ärdet också nödvändigt alt propagera för denna typ av trafik. Det finns ju praktiskt laget en hel generation ungdomar som har vuxit upp med flyget i stället för järnvägen och som inte vet hur man på ett effektivt sätt använder järnvägen för att ta sig lill olika delar av landet. Det finns ju väldigt många människor i Sverige i dag som inte vet hur man skall utnyttja kollektivtrafiken på ett bra sätt och som därför känner sig tvingade att la bilen. De är osäkra och vet inte hur man skall göra.

Vi kräver här alt informationen skall förbättras, detta även med tanke på trafiksäkerheten. Men socialdemokraterna säger att det inte behövs. Jag beklagar denna inställning. Med detta vill jag än en gång yrka bifall fill våra reservationer.

Prot. 1989/90:96 29 mars 1990

Trafiksäkerhet

Anf. 37 STEN-OVE SUNDSTRÖM (s);

Herr lalman! Lål mig börja med alt konstalera att jag och Kenth Skårvik tydligen nu är överens om alt folkpartiels s.k. krisplan inte innebär någon nyhet och atl det egentligen sedan tidigare pågår aktiviteter på samtliga områden som denna krisplan tar upp.

Jag tror inte atl Roy Ottosson har missal slorsladsutredningens förslag och alla idéer som i denna utredning har presenterats om hur vi skall kunna klara av utbyggnaden av kollektivtrafiken i storstadsområdena. Det pågår alltså en rad aktiviteter som går ut på alt förbättra kollektivtrafikbeståndel på dessa områden.

Sedan säger Roy Ottosson atl det finns massor av ungdomar som inte vet hur man reser med järnväg. Jag tror inte atl det är särskilt komplicerat atl beskriva hur man uppsöker SJ;s biljettkontor och den vägen får en rad informationer I varje fall är det argumentet inte särskilt övertygande när det gäller alt ändra NTF;s anslag för atl skapa säkrare bilism i vårt samhälle.

AnL 38 KENTH SKÅRVIK (fp);

Herr lalman! Vi kan säga att vi är överens om de frågor jag tagit upp här Sten-Ove Sundström, om ni lovar all vi gör någonting nu så att det händer någonting. Vi måste gemensamt göra en kraftsamling för att öka trafiksäkerheten på våra vägar

Prot. 1989/90:96 Anf. 40 STEN-OVE SUNDSTRÖM (s);

29 mars 1990 Herr talman! Jag tror atl de insatser som görs på de områden jag tidigare

nämnt av trafiksäkerhetsverkel. NTF och andra frivilligorganisationer samt
lajt SI irie utredningsarbete som nu görs beträffande körkort, aktivt kommer all

bidra lill all vi lyckas minska antalet skadade och dödade på våra vägar. Jag

är övertygad om att vi liksom tidigare kommer alt klara av en stor del av

detta arbete genom de insatser som nu pågår

Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut fattades under 9§.)

9§ Beslut

Företogs lill avgörande trafikutskottets betänkanden 1989/90:TU17 och TU21.

Tankutskottets betänkande TU17

Mom. I (köp av interregional persontrafik)

Först biträddes reservation 2 av Viola Claesson med 26 röster mot 19 för reservation 3 av Roy Ottosson. 250 ledamöter avstod från atl rösta.

Härefter biträddes reservation 1 av Elving Andersson och Rune Thorén med 62 röster mot 17 för reservation 2 av Viola Claesson. 216 ledamöter avstod från all rösta.

Slutligen bifölls utskottels hemställan med 219 röster mol 73 för reservation 1 av Elving Andersson och Rune Thorén. 3 ledamöter avstod från att rösta.

Mom. 2 (ny handläggningsordning och kostnadsram för 1991/92)

Först biträddes reservation 5 av Viola Claesson med 23 röster mot 19 för reservation 6 av Roy Ottosson. 253 ledamöter avstod från att rösta.

Härefter biträddes reservation 4 av Elving Andersson och Rune Thorén med 57 röster mot 17 för reservation 5 av Viola Claesson. 222 ledamöter avstod frän alt rösta.

Slutligen bifölls ulskoltels hemställan med 223 röster mol 72 för reservation 4 av Elving Andersson och Rune Thorén. 1 ledamot avstod från atl rösta.

Mom. 3 (konkurrens på stomnätet)

Ulskoltels hemställan bifölls med 187 röster mot 108 för reservation 7 av Rolf Clarkson m.fl. 1 ledamot avstod från att rösta.

Mom. 7 (bidrag för återupptagen lågtrafik)

Utskottets hemställan bifölls med 222 röster mot 73 för reservation 9 av Elving Andersson m.fl.

Övriga moment Utskottets hemställan bifölls.

TVankutskottets betänkande TU21

Motn. I (operativt mål för trafiksäkerhetsarbetel)

Ulskoltels hemställan bifölls med 261 röster mot 36 för reservation I av Viola Claesson och Roy Ottosson.

Mom. 2 (en krisplan mot trafikolyckorna)

Utskottels hemställan bifölls med 261 röster mot 34 för reservation 2 av Kenth Skårvik och Hugo Bergdahl.

Mom. 9 (användningen av bidraget till NTF)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 3 av Viola Claesson och Roy Ottosson - bifölls med acklamation.

Mom. 12 (bidrag till åtgärder i befintlig fordonspark)

Utskottets hemställan bifölls med 225 röster mol 70 för reservation 4 av Elving Andersson m.fl. 1 ledamot avstod från alt rösta.

Mom. 15 (bidragsbeloppet)

Först biträddes reservation 6 av Rolf Clarkson m.fl. med 97 röster mot 37 för reservation 7 av Viola Claesson och Roy Ottosson. 162 ledamöter avstod från att rösta.

Härefter bifölls utskottets hemställan med 170 röster mol 126 för reservation 6 av Rolf Clarkson m.fl.

Mom. 16 (anslag till Bidrag lill reningsutrustning på äldre personbilar)

Utskottets hemställan - som ställdes mot reservation 8 av Roy Ottosson -bifölls med acklamation.

Övriga moment.

Utskottets hemställan bifölls.

Anf. 41 TREDJE VICE TALMANNEN;

Jag fär meddela att anslag nu har satts upp om att detta sammanträde skall fortsätta efter kl. 19.00.

Prot. 1989/90:96 29 mars 1990

Vissa anslag till bostadsförsörjningen

10 § Vissa anslag till bostadsförsörjningen

Föredrogs bostadsutskottets betänkande 1989/90;BoU13 Vissa anslag till bostadsförsörjningen (prop. 1989/90:100

delvis).

AnL 42 AGNE HANSSON (c):

Herr talman! Vi skall nu behandla bostadsutskottets betänkande nr 13 som berör bostadsförsörjningen. Det känns onekligen litet overkligt alt diskutera bostadsförsörjningen utan att diskutera bostadsfinansieringen. Därför blir detta en något stympad debatt.

De mest överskuggande frågorna när del gäller bostadspolitiken just nu är ju vad som händer i samband med skatteomläggningen, och det vet vi först den 17 april, då propositionen läggs fram. Propositionen skall sedan behandlas i kammaren den 8 juni.

Det är också skattereformen som i första hand nu oroar de boende. En fråga som många ställer sig är; Kommer vi att ha råd att bo i framtiden när skatteomläggningen är genomförd? Anledningen lill att man ställer sig denna fråga är atl del läggs så stor finansieringsbörda på bostadssektorn.

Skalleutredningarna har förutsatt atl beskattningen av bostadssektorn skall bidra till att finansiera en tredjedel av kostnaderna för skalleomläggningen. Efler överenskommelse mellan folkpartiet och socialdemokraterna är man nu beredd alt la i anspråk en ännu större del frän bostadssektorn för att läcka finansieringen.

Vi i centern tycker att denna oro verkligen är befogad. Vi har vänt oss emot att man beskattar boendet så hårt. Därför är del naturligtvis svårt alt nu göra en helhetsbedömning av hur framliden på bostadsmarknaden kommer all le sig. Det kommer säkert att vara svårt atl kunna garantera tryggheten för boende.

Frän vår utgångspunkt måste målsättningen vara all alla skall ha möjlighet att bo i en bra bostad, lill en rimlig kostnad, i en god miljö. Denna möjlighel har inte alla i dag. Del måsle dock tillhöra den grundtrygghet som vi som politiker är ansvariga för atl bygga upp i delta samhälle. Vad man än har för synpunkter, är ju irite tryggheteri på bostadsmarknaden fulländad i dag.

Bostadsbristen är stor 1 belänkandet har vi gjort en analys. I dag står 620 000 människor i detta land i bostadskö. Hälften av dem saknar en bostad. Byggkostnaderna accelererar fortfarande. Det finns miljöhot. Det gäller problemen med sjuka hus och radon, som inte är lösta.

Räntehöjningarna går i taket. Varje procents höjning ger direkt en ökad boendekostnad med 50 kr i månaden per 100 000 lånade kronor Under del senaste halvåret har räntorna stigit med 5 %. Det innebär 1 250 kr. i hyreshöjning för den som har ett lån pä 500 000 kr, där räntan inte är långsiktigt fastställd.Stora resurser tas också i anspråk för byggande och för energi, som är knapp och dyr i dag.

Att det ser ut så här illa på bostadsmarknaden bär naturligtvis del parti som har ansvaret för regeringsmakten och politiken i landet ett stort ansvar för Jag vill dock inte säga att man kan lasta regeringen för allt elände som

nu ändå finns på bostadsmarknaden. Vi menar emellerlid all det i många stycken har förts en felaktig politik som har lett fram lill dessa problem. Del krävs därför en omläggning av bostadspolitiken och politiken i övrigt.

Vi har ifrån centerns sida lagt fram förslag om en annan inriktning av bostadspolitiken i de motioner som vi har presenterat under den allmänna motionstiden. Många av dessa förslag finns med i betänkandet. Vi har sagt att om man skall klara de sociala målen och grundtryggheten inför framtiden krävs det, som vi ser det, för det första en rättvis finansiering av skattereformen. Den finansieringen skall inte belasta boendet sä hårt som skatteuppgörelsen mellan folkpartiet och socialdemokraterna förutsätter

För del andra krävs en ekonomisk politik som håller räntorna på en betydligt lägre nivå än som i dag är fallet.

För det tredje måste vi ha en politik för regional balans som undanröjer de slora obalanserna som gör att bostadssituationen blir ohållbar Detta gäller såväl i de stora koncenlrationsorterna som i de delar av landet där folket glesas ul eftersom invånarna måsle flytta över lill koncentrationsområden.

För del fjärde krävs en politik som ökar valfriheten i boendel. I dag byggs det knappast något egnahem med äganderätt över huvud tagel. Det måste ändras. På landsbygden saknas t.ex. hyresallernativel i små hyreshusenhe-ler

För det femte krävs en politik för bättre boendemiljö och ell mera resurshushållande byggande och boende över huvud tagel.

För det sjätte vill vi ha en politik för ökat bosparande och en bättre behovsinriktning för de bostadssubventioner och de bostadsstöd som i dag är ganska omfattande. Del gör atl vi måsle minska rundgången av pengar i del system som vi har i dag.

Vi vill för det sjunde också ha en mer långsiktig stabilitet i de bostadspolitiska beslut som vi fattar.

Mot bakgrunden av den här principiella utgångspunkten när del gäller hur centern ser på bostadspolitiken, går jag nu över lill alt mera i detalj la upp några av de reservationer som finns med i betänkandet. Av betänkandet omfattas - förutom bostadsfinansieringen, som inte finns med - huvuddelarna av förslagen i budgetpropositionen och de motioner som har lagts fram under den allmänna motionstiden.

Jag konstaterar alt vi gör tillkännagivanden och kommer med förslag i utskollet som på några punkter avviker från propositionen. Tre av dem är föranledda av centermotioner Det gäller för det första atl vi återigen ber regeringen att se över de förändrade villkoren till slödel för fukt- och mögelska-dade hus. Vi lycker inte att de är effektiva nog. Utskollet gör nu en markering, skickar tillbaka förslaget och begär ett nytt förslag.

För det andra har utskottet sagt att tillstyrkanderamen för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse bör höjas med 35 milj. kr.

För det tredje har vi från utskottet avvisat propositionens förslag om all tilläggen för vintermerkostnader i samband med lånegivning fortfarande skall finnas kvar och inte tas bort.

I övrigt tillstyrker utskottet propositionen.

I reservation nr 3 tar vi från centern upp vår allmänna inriktning för bo-

Prot. 1989/90:96 29 mars 1990

Vissa anslag lill bostadsförsörjningen

Prot. 1989/90:96 29 mars 1990

Vissa anslag nll bostadsförsörjningen

sladspoliliken. Den har jag redan berört, och jag skall därför inte beröra denna reservation ytterligare.

I reservation nr 5 tar vi upp slödel lill ungdomsboende, som rubriken lyder Innehållet är dock vidare än rubriken anger. I denna reservafion las våra förslag upp som tar sikte på att lösa bostadsbristen i två avseenden. Det gäller för del första den allmänna brislen på smålägenheter i landet, som naturligtvis gör att framför allt ungdomar drabbas. För att snabbt komma i gång med en lösning för atl få fram flera mindre lägenheter föreslår vi elt stimulansbidrag på 30 000 kr per lägenhet som kommer lill, generellt över hela landet.

Del gäller för del andra den brist på smålägenheter och hyreshusallernativ som finns i landetoch som bl.a. har diskuterats i landsbygdskampanjen "Hela Sverige skall leva" under flera år För att öka tillgången på lägenheter och komma i gång med byggnation på de små orterna och på glesbygden föreslår vi ett stimulansbidrag - utöver dessa 30 000 som gäller för hela landet-på ytterligare 50 000 kr. per lägenhet. Totalt blir det således en sti-mularis på 80 000 kr per lägerihel.

Med de pengar som vi har anvisat har vi en målsättning atl snabbi få till stånd 1 000 nya lägenheter på landsbygden och i de små orterna och ungefär 5 000 lägenheter i landet i övrigt. Totalt gör det 6 000 nya lägenheter för atl klara av bristen eller i varje fall för att komma i gäng för att effektivare och snabbare lösa problemet. Vi anser atl denna typ av bidragsgivning - direkt utan långsiktig koppling till lån och annat - ger elt effektivare stöd. Det ger heller inga låsningar och uppbindningar inför framtiden för subventioner på bostadssektorn.

Av våra förslag här följer att vi avstyrker ungdomsbosladsstödel som finns med i propositionen och som har funnits några år. Vi lycker atl det är krångligt och ineffektivt. Det stödet är direkt styrt lill genomgångsbostäder för ungdomar Vårt förslag lar sikte på atl lösa problemet i ett vidare perspektiv. Det har också en betydligt högre ambition. Vi satsar 230 milj.kr på detta, medan de pengar till genomgångsbostäder som regeringen tar upp i budgeten uppgår lill 15 milj. kr Det är alltså en avsevärt kraftigare ambition i en-gångsinsatser som vi här föreslår

I reservation 12 aktualiserar vi frågan om det ekologiska byggandet. Byggandet och boendel lar myckel slora resurser i anspråk, nämligen dels mark för bostäderna, dels mark för trafiklösningar Energiålgången för uppvärmning och transporter är betydande. Boendet belastar dessutom miljön med avfall och med utsläpp i luften. Resursknappheten och god miljö kräver att boendet och byggandet bättre anpassas lill de ekologiska system som vi har. Med en bättre sådan anpassning får vi också trivsammare boendemiljöer och lägre sårbarhet i våra trafiksystem och i vårt boende.

Detta förutsätter, som vi ser det, att man planerar arbete, boende och service i nära samverkan med varandra i de lokala samhällena. Avfallsfrågorna måsle få en annan och effektivare lösning än i dag. Kan vi t.ex. i framtiden transportera vårt avfall med hjälp av en av de viktigaste naturprodukter som finns på vår jord, nämligen rent och friskt vatten? Del är en av de frågor som vi måsle ställa oss för framtiden. Hur blir vi effektivare på alt använda energin för att klara kärnkraflsavvecklingen? Det är en annan fråga som vi måste

ställa oss när vi diskuterar bostadspolitik och den framtida utformningen av boendet.

För all uppnå ett mer resurshushållande boende krävs all vi får systematiska miljökonsekvensbeskrivningar som beslutsunderlag i samhällsplaneringen. Det krävs vidare bättre resursbevarande byggnadsteknik, ändrade byggnadsregler för del ändamålet samt en rad andra åtgärder.

Det är en sådan idéinriktning som vi för fram i vår motion om det resurshushållande boendet och byggandet. Tyvärr har vi inte fått gehör för denna motion, och därför har vi avgell reservation 12 om ekologiskt byggande.

I reservationerna 14, 15, 16 och 20 belyser vi en rad problem som hör samman med bostadsproblemen i storstadsområdena och inte minsl i Stockholmsområdet. Stockholmsproblemaliken och över huvud taget storstads-problematiken är känd, varför jag inte behöver beskriva den närmare.

Vi har i flera år krävt åtgärder och lämnat förslag till lösningar En del förslag har tagits upp av regeringen, men del har sketl för sent. Man har först sagl nej, t.ex. i fråga om investeringsavgifter varpå de har införts efler ett par år och då inte blivit så effektiva som de skulle ha blivit från början. Rent generellt lycker vi alt både regeringen och de lokalt ansvariga i storstäderna gör för litet för alt lösa dessa svåra problem. Stockholmspolilikerna måsle exempelvis utnyttja del instrument som vi har gett dem genom PBL och se till atl reservera den mark som behövs för boende.

1 våra motioner och reservationer för vi framför allt fram fyra åtgärder För det första är det åtgärder för att ta fram lägenhetshotell. Många övernaltningslägenheler står lomma. Om de skall kunna stå till bostadsmarknadens förfogande måsle det finnas alternativ. Vi har påpekat att man bör fundera på alt i samverkan med hotellnäringen bygga billiga övernattningsalternativ i s.k. lägenhetsholell.

För det andra pekar vi på åtgärder för att fä kommunerna att lokalisera kontor ulanför stadskärnorna. Del är elt mycket stort tryck på stadskärnorna som gör alt fler och fler bostäder omvandlas till kontor För att skapa utrymme för fler bostäder måste man i de centrala delarna av storstäderna få större tillgång till jusl bostäder Strävan bör alltså vara alt decentralisera olika verksamheter som nu inryms i lokaler inne i städerna. Det betyder atl man får en inoinregional regionalpolik i storstadsområdena.

För del tredje har vi krävt alt statens markinnehav skall inventeras i berörda områden. Staten har stora markresurser i exempelvis Stockholmsområdet som skulle kunna användas lill bostadsproduktion.

Vi har för del fjärde pekat pä åtgärder för att få till stånd arbetsplalsbyten och därmed ett närmare samarbete mellan arbete och bostad. Dessa skall alltså ligga i närheten av varandra så att långa och tröttande pendlingsresor kari uridvikas.

Ingen möda får sparas när det gäller att försöka mildra bostadskrisen just i storstadsområdena. Bristen på bosläder ökar och priserna stiger Snart är det bara de välsituerade som har råd all bo i innerstaden. Segregationen har ökat påtagligt. Det senaste som är på gång är alt juridiska personer kräver atl få köpa bostadsrätter Det driver i sin tur upp kostnaderna på bosläder och medför alt många människor inte har råd att bo i dem. Så länge vi inte kommer lill rätta med bostadsbristen får vi aldrig en normal bostadsmark-

Prot. 1989/90:96 29 mars 1990

Vissa anslag lill bostadsförsörjningen

Prot. 1989/90:96 29 mars 1990

Vissa anslag till bostadsförsörjningen

nad. Därför är det viktigt att vi hela fiden anstränger oss och gör insatser på detta område.

Jag vill fråga utskottsmajorileten om den verkligen inte är beredd atl på allvar ta itu med problemen på bostadsmarknaden i storstäderna. Vilka förslag har man tänkt sig?

I reservation 35 behandlar vi frågan om kommunernas VA-nät. Upprusl-ningstakten i dag är alldeles för långsam. Om vi gör jämförelser bakåt i tiden kan man säga att vi i dag upprustar det vattenlednings- och avloppsnät som lades ned i jorden på Gustav Vasas lid. Det skall ses i perspektivet att livslängden för dessa system är mellan 50 och 100 år Detta innebär naturligtvis ett oerhört slöseri med resurser av skilda slag.

I reservationerna 50, 51 och 54 följer vi upp våra tidigare förslag om ett saneringsprogram mot radon i bosläder, någol som vi ser allvarligl på. Vi anser alt problemet ännu inte har fåll en tillfredsställande lösning. I reservation 50 berör vi exempelvis villkoren för radonbidraget, som vi lycker skall förbättras för atl få lill stånd de åtgärder som måste vidtas.

Herr lalman! Tillgänglighet till bostäder är en annan mycket viktig fråga. För alt öka tillgängligheten för exempelvis de handikappade har staten på ett tidigt stadium gell bidrag för installation av hissar i flervåningshus. I regeringens proposition förlängs inte utbetalningen av delta bidrag. Del innebär alt aktiviteterna för atl göra lägenheter mer tillgängliga kommer att avstanna, och det lycker vi är olyckligt. Vi har anvisat pengar så att detta hissbidrag kan utgå som tidigare.

Herr talman! Det är först när vi har behandlat detta betänkande färdigt som den verkliga kampen för rätten för alla alt ha en bostad börjar Får vi inte en rättvis finansiering av skaltereformen, då är mångas trygghet i fara.

Jag vill fråga socialdemokraterna i bosladsulskoltel om ni verkligen är beredda alt på allvar ta upp kampen för de sociala målen i bostadspolitiken. Del är nu vi går in i slutspurten på den viktiga debatten under våren.

Med detta, herr talman, yrkar jag bifall lill samtliga reservationer som centerns företrädare har skrivit under och i övrigt till utskottets hemställan.

AnL 43 JAN SANDBERG (m);

Herr talman! Vi skall nu debattera ett område som är mycket omfattande. Det visar även del här betänkandet. Det är elt relativt tjockt belänkande.

Bostadssektorn är troligen den mest reglerade sektorn i hela samhället. Det är i dagarna vanligt att jämföra olika företeelser med del som händer i Östeuropa just nu. Åven om man inte skall hårdra en sådan jämförelse kan man konstalera att vi i Sverige har en jämförbar situation på bostadsmarknaden - Agne Hansson var inne på att hundratusentals människor köar efter en bostad. Vidare har del uppträtt fenomen som uppträder i alla centraldirigerade syslem, nämligen "svarta pengar" och olagliga lägenhetsaffärer Dessutom är det mycket svårt för människor all få sina önskemål uppfyllda.

Samtidigt - och även detta berörde utskollsordföranden - kommer i varje fall delar av detta område atl förändras i viss utsträckning i samband med alt vi föreläggs den bostadsfinansiella propositionen den 17 april. Del är möjligt att vi kommer atl beröra de frågorna även i dag, men jag misstänker att den slora debatten på det området kommer senare under våren.

Jag log mig lid att inför den här debatten slå upp ordet "bostad" i Svenska akademiens ordlista. Jag tänker läsa upp stora delar av de ord som man kan finna i ordlistan. Där slår bl.a. bostadsbidrag, bostadsbrist, bosladskvoi, bostadskö, bosladskris, bostadsnämnd, bostadslös, bostadssubvention, bostadspolitik och sist men inte minst bostadsproblem. Detta är ju ganska belysande för den situation som råder i dag. Det finns alltså en mängd olika begrepp som inleds med ordet bostad.

Vi har nämligen ingen fungerande bostadsmarknad i Sverige i dag. Vi har mer en typ av administrativt system. Detta har lett till alt en ond cirkel bildats,och del är människorna på bostadsmarknaden som har blivit de slora förlorarna. Den s.k. sociala bostadspolitiken, som socialdemokraterna talar mycket och varmt om, är faktiskt orsaken till delta problem. Den s.k. sociala bostadspolitiken har medfört all vi har fått en bostadsmarknad som inte längre fungerar. Precis som i liknande fall är det människorna som har satts på undantag.

Vi moderater vill förändra myckel på det här området. I detta förändrings-arbete är vår ledstjärna att vi skall låta människorna styra mer och politikerna styra mindre. Vi har en mängd moderata förslag som skulle lösa mänga av dagens problem. Genomgående för dessa förslag är atl människornas inflytande ökar, och därigenom skulle vi få en fungeraude markriad. Jag kan ge några exempel på moderata krav.

För det första vill vi ha en ökad naturlig rörlighet. Sverige har flest bosläder per capita i hela världen, men i dag förhiridrar man via olika politiska beslut en naturlig rörlighet. Man får därigenom inlåsningseffekter som motverkar ett effektivt utnyttjande av alla de bostäder som vi trots alll har Vi moderater har sagt atl vi vill förändra reavinslbeskaltningen - den beskattning som man i dagligt tal brukar kalla flyttskallen.

För del andra vill vi i vissa delar förändra hyressätiningssyslemet. Vi vet alt människor ofta är beredda atl betala mer för en centralt belägen bostad äri vad de i genomsnitt gör i dag. Det är också rimligt atl man inte betalar lika mycket, dvs. atl man betalar mindre för en ocentralt belägen bostad.

Jag har läst en skrift som professor Bo Södersten har skrivit - tidigare socialdemokratisk riksdagsledamot i den här kammaren. I skriften En ny bostadspolitik har han visat hur den nuvarande hyressätlningen i praktiken fungerar I skriften finns en tabell med en kommenterande text. Jag kan la några exempel från tabellen, och de handlar om hyrorna hos ett av de största allmännyttiga bostadsföretagen i den här regionen, Slockholmshem, och de avser år 1987.

Där visar det sig alt man får för en normalstor lägenhet i innerstaden, 70 m-, byggd någon gång mellan 1935 och 1939 betala en årshyra på 20 000 kr För en förortslägenhet byggd 1986 är hyran för samma bostadsslorlek 31 000 kr, och för en lägenhet i området Västra Smedshagen i Hässelby - alltså en bit ut i regionen - är årshyran 36 000 kr

Denna jämförelse visar att lägesfaktorn inte alls spelar någon positiv roll i den meningen att ett bättre läge kostar mer än vad ett sämre läge gör Det förhåller sig i slället precis tvärtom.

Bor man i en utmärkl lägenhet centralt i city så kostar den mindre än 2 000 kr i månaden, medan en lägenhet i Hässelby kostar 3 000 kr i månaden.

Prot. 1989/90:96 29 mars 1990

Vissa anslag till bostadsförsörjningen

Prot. 1989/90:96. 29 mars 1990

Vissa anslag till bostadsförsörjningen

Bo Söderslen, fidigare socialdemokratisk riksdagsledamot, avslutar med slutsatsen: "Denna hyressätlningsprincip är fullständigt orimlig och leder till stora orättvisor".

Del finns också undersökningar som visar skillnaderna mellan hyra och betalningsvilja när del gäller andra större städer. Delar av de belopp som bostadskonsumenlerna är beredda atl betala ytterligare försvinner från marknaden. Den bruksvärdesreglerade bostadsmarknaden medverkar nämligen lill alt vi får en lägenhelsmarknad med s.k. svarta överlåtelsevärden -precis som i alla andra politiker- och cenlralstyrda marknader

Den här hyresregleringen härrör från krislidslagstiflningen, alltså från liden kring andra världskriget. Denna debatt förs mer än fyra decennier efler krigels slut!

Vidare vill vi moderater ha en hyressältning som i större utslräcknirig speglar just de boendes preferenser Del ger en bättre och fungerande marknad och en mer normal rörlighet. I dag får man faktiskt betala högre hyra ju mindre nöjd man är med läget på en viss bostad.

Herr lalman! Vi moderater vill också stimulera och inte motarbeta ägan-del av sin egen bostad. Om man jämför nybyggandet av bostäder kan man konstatera all 1980 upplåts 61 % av de nybyggda bostäderna med äganderätt. 1989, dvs. förra året, var motsvarande siffra endast 21 %.

Om man studerar många av de under senare åren byggda grupphusen kan man konstatera atl del är tio gånger fler av dem som upplåts med hyres- och bostadsrätt än med äganderätt. Ända visar undersökningar, bl.a. från Sifo, att 9 svenskar av 10 vill äga sin bostad! Men med den nuvarande politiken producerar man bostäder tvärtemot människors önskemål.

Vi moderater vill ändra på det också. Vi vill ändra finansieringsreglerna, ändra avdragsbegränsningarna, underlätta för övergång från hyresrätt till bostadsrätt, ta bort hembudsmöjligheterna för HSB och Riksbyggen, vi vill införa system för ägarlägenheter m.m.

Samtidigt tycker vi moderater alt det är viktigt att få billigare bosläder och bostäder som mer överensstämmer med människornas egna önskemål, dvs. all vi skall avreglera byggregler och lånebestämmelser som båda i kombination trissar upp byggnads- och bostadskostnaderna. Vi lycker alt man skall kunna salsa på vissa avsteg från normerna i ett korl perspektiv - detta har man gjort på vissa håll, bl.a. i Uppsala. Där har man pressat kostnaderna med mellan 20 och 25 %. Det ger lägre kostnader och det visar sig också att människorna trivs bättre i dessa områden och ogärna vill flytta därifrån.

Vi vill också ha en allmäri avreglering av bostadsmarknaden. Vi har i en reservation sagt atl vi vill avveckla de byggnadsreglerande åtgärderna, som infördes i syfte att öka bostadsbyggandet på bekostnad av de s.k. kommersiella lokalerna. Det visar sig bl.a. i en utvärdering som länsstyrelsen i Stockholm har gjort alt dessa åtgärder inte ger den tänkta effekten. I vissa fall får de snarare motsatt effekt, dvs. att de begränsar bostadsbyggandet.

Vi moderater vill även stärka de boendes ställning. Vi anser alt det finns litet för myckel korporativism på bostadsmarknaden i dag, där de stora organisationerna som ofta är mer eller mindre s-märkta, tar över människornas egna möjligheter atl påverka sitt boende.

Vi moderater vill även förbättra ungdomarnas situation på bostadsmark-

nåden. Det är en av de grupper som har de största problemen på den genom-reglerade bostadsmarknaden. I stället för att införa nya regleringar på detta område vill vi avveckla regleringar. Del visar sig nämligen all dessa nya regleringar för att man skall komma till rätta med problemen har medfört ytterligare problem. Vi är emot en sådan utveckling.

Det finns även andra moderata förslag som har nedröstats av utskottsmajorileten. De gäller ökade anslag till kulturhistoriskt intressanta byggnader I fråga om sådana vill vi öka regeringens anslag med 100 milj. kr Vi tycker all del är vikligi alt behålla dessa omistliga kulturhistoriska värden.

Vi har också i ett särskilt yttrande sagt att del är vikfigt att främja boendet på landsbygden. Del säger vi dels för atl vi tycker del, dels med lanke på de diskussioner som förs om de förväntade ändringarna av finansieringsreglerna som kommer alt läggas på riksdagens bord senare under våren.

Herr talman! Jag yrkar bifall till de moderata reservationerna i detta betänkande. Men jag vill avslutningsvis ställa tre frågor till majoritetens talesman.

Det råder i dag ingen neutralitet mellan upplåtelseformerna på bostadsmarknaden. Varför vill socialdemokraterna styra människorna lill i första hand hyres- och bostadsrättsboende, när de vet att människor i mycket stor utsträckning vill äga sin bostad?

Bo Södersten sade, vilket jag har redogjort för tidigare och nu upprepar: Denna hyressätlningsprincip när del gäller bruksvärdessyslemet är fullständigt orimlig och leder till slora orättvisor

Varför är socialdemokraterna inte beredda att ta borl orimligheten och de stora orättvisorna?

Till sist vill jag fråga; Ungdomarna är en grupp som har fått myckel slora problem pä grund av den genomreglerade bostadsmarknaden. Anser socialdemokraternas talesman atl det är rimligt att särbehandla ungdomar? I t.ex. Upplands Väsby har man salt upp speciella ungdomsbostäder som mer liknar baracker än bostäder, och man har där t.o.m. slora skyltar mot E 4 där det stär all här bor minsann ungdomarna i Upplands Väsby. Är det ett rimligt sätt atl särbehandla ungdomar?

Prot. 1989/90:96 29 mars 1990

Vissa anslag till bostadsförsörjningen

Prot. 1989/90:96 29 mars 1990

Vissa anslag till bostadsförsörjningen

empelvis underlättar mer variation när det gäller bostadsbyggandet. Det är något som inte bara skulle gynna bostadskonsumenlerna i hela Sverige utan framför alll de boende i glesbygden. Det har vidtagits åtgärder som har minskal människors möjligheter att bo i en egen bostad - det är nämligen väldigt många människor i dessa delar av landet som bor i t.ex. en villa. Vi vill förändra många av begränsningarna i fråga om avdragsrätl, m.m. som har genomförts. Åven del skulle gynna de boende på landsbygden.

Utöver delta, och då kommer vi in i en mer allmän debatt, kommer det alt läggas fram förslag under våren, i vilka bostadssektorn i sig tas upp. Men på t.ex. trafikområdet kommer dessa förslag all innebära kraftigt höjda bensinskatter som gör all det blir ännu svårare för människor i glesbygden att bo där de bor eller för andra människor att flytta dit.

Vi har även föreslagit ändringar i fråga om realisationsvinstbeskattningen, vilkel skulle underlätta för människor att flytta från litet mer koncentrerade områden till glesare delar av Sverige. Det är några exempel. Vi har förslag på bostadsområdet, men vi har också heltäckande förslag på en mängd andra områden. Alll detta sammantaget kommer alt innebära alt möjligheterna att bo på den svenska landsbygden kommer öka betydligt.

AnL 46 ERLING BAGER (fp);

Herr talman! De senaste åren har problemen på bostadsmarknaden blivit alltmer påtagliga:

- Bostadsköerna växer, särskilt i storstadsområdena.

- Bristen på smålägenheter skapar särskilda problem, bl.a. för ungdomar som vill skaffa sig en egen bostad.

- Den låga rörligheten på bostadsmarknaden, bl.a. till följd av regleringar, förstärker människors svårigheter att finna en bostad som passar deras önskemål och behov.

- Ett ombyggnads- och reparalionsprogram, ROT, byggt på omfattande subventioner, startade i början på 80-talet och drog med sig ombyggnader som ofta blivit mer omfattande än hyresgästerna önskat, vilket bl.a. har medfört att antalet smålägenheter har minskat mycket. Samma program har senare panikbromsats kraftigt, först med administrativa styrmedel och sedan med ekonomiska i förhoppningen alt detta skulle öka nyproduktio-

- Möjligheterna att bilda bostadsrättsföreningar har på olika sätt försämrats - senast genom riksdagens beslut atl stoppa räntebidragen för allmännyttiga fasligheter som säljs lill hyresgästerna.

- Nyproduktionens kostnader har stigit kraftigt under de senaste åren. Många nybyggnadsprojekl kan inte startas därför atl kostnaderna är så höga att länsbostadsnämnderna inte beviljar några lån.

Herr talman! Jag har tidigare här i våra bostadsdebatter i kammaren sagl att regeringen självfallet inte kan lastas för alla krissymptom som nu uppträder på bostadsmarknaden. Även kommunerna spelar en mycket viktig roll i bostadspolitiken. Vidare kan t.ex. snabba förändringar när det gäller efterfrågan och flyltningsmönsier skapa problem som i varje fall på kort sikt inte kan påverkas på politisk väg.. Men det råder ändå inget tvivel om att social-

demokraterna bär ell betydande ansvar för den situation som har uppstått. Bristen på smålägenheter är t.ex. i hög grad en följd av en medveten socialdemokratisk politik såväl ute i kommurierna som på riksplanet där ROT-pro-grammet och lagändringar tidigare har drivit fram t.ex. lägenhetssammanslagningar

Tack och lov kunde de borgerliga partierna tillsammans med miljöpartiet och vpk för elt år sedan här i riksdagen stoppa de statliga bidragen till lägen-hetssammanslagningar Men stor skada har redan skett.

Den lilla rörligheten på bostadsmarknaden beror bl.a. på regleringar som socialdemokraterna drivit igenom och försvarar. Ingreppen mot bostadsrättsboendet är uttryck för en ideologiskt betingad skepsis mol en boendeform där människor själva får ta ansvar och äga sin bostad. Det finns starka skäl för alt ompröva bostadspolitiken. Den har fastnat i ett föråldrat mönster och bygger i allt väsentligt på gamla regleringar subventioner och inskränkningar i människors valfrihet. Vi lever fortfarande med de krislidsregleringar som vi har samlat på oss under decennier och som i många fall tillkom när vi på korl lid skulle bygga borl bosladsnöden. I dag när trångboddheten och ohygieniska bostäder är ovanliga har vi en riy situaliori. Problemen ligger på elt annat plan. Det är nu regleringar som hämmar framväxten av en fungerande bostadsmarknad där människors önskemål slår i centrum.

Tecknen pä all elt omfattande bruk av administrativa regleringar har någon gynnsam effekt t.ex. på rättvisan i boendel är få. Tvärtom vet vi atl på en genomreglerad marknad har den lättast atl la sig fram som har goda kontakter och som irite drar sig för alt betala svarta perigar Det går att se klara paralleller mellari situationen på den genomreglerade bostadsmarknaden, som också Jan Sandberg nämnde här förut, och den situation som rått och fortfarande delvis råder i Östeuropa. Brist, köer svarta pengar och byteshandel blir alltid resultatet av regleringar och planhushållning.

Regeringen har visat en anmärkningsvärd bostadspolitisk passivitet. Redan före valet 1982 meddelade socialdemokraterna att bostadspolitiken snabbi skulle ses över Först hösten 1986 kom resultatet av denna skyndsamma översyn, som inte medförde atl något väsentligt bostadspolitiskt problem fördes närmare sin lösning. Det enda konkreta resultatet var en rad nya subventionsformer.

Herr talman! De boendes önskemål måste enligt folkpartiets uppfattning vara utgångspunkten för bostadspolitiken. Valfriheten måsle öka. Staten skall inte genom ekonomiska styrmedel eller administrativa regleringar gynna eller missgynna vissa upplåtelseformer, bostadstyper eller fastighetsägare. Bostadspolitiken måsle nu läggas om så atl användningen av kristidsregleringar- med förebilder i 1940-talels hell annorlunda bostadssituation-minskar, behovet av subventioner begränsas och valfriheten för de boende ökar Delta innebär atl marknadsmekanismerna, på ett bättre sätt än centrala regleringar, får avspegla människors önskemål.

Jag vill nu ange några av de riktlinjer som enligt folkpartiets mening bör gälla för bostadspolitiken.

Det är ett viktigt bostadssocialt mål att alla skall ha tillgång lill en bra bostad. Vi har en hög bostadsstandard i Sverige, även om det fortfarande finns undantag. Institulionsboendet i ordnade former bör minskas och i den takt

Prot. 1989/90:96 29 mars 1990

Vissa anslag till bostadsförsörjningen

Prot. 1989/90:96 29 mars 1990

Vissa anslag till bostadsförsörjn ingen

alternativ kan ordnas. De som bor på institution bör ges en så hemlik miljö som möjligt. De som så önskar skall ha räll lill alt bo i ett eget rum. Folkpartiet lägger också fram förslag om gruppboende som behandlas i ett annat betänkande i riksdagen. Stora ansträngningar bör göras för atl småhushållen lättare kan hitta en passande bostad. De svårigheter som i dag möter bl.a. flyktingar, ungdomar och ensamslående från splittrade familjer kan inte accepteras.

Läget på bostadsmarknaden har förändrats krafiigt under de senaste åren. Det rekordhöga byggandet under slutet av 1960-talet och början av 1970-talet ledde till en mättning av marknaden, och många kommuner fick problem med oulhyrda lägenheter För ungefär tio är sedan redovisade de flesta kommuner ett överskott på bostäder eller en bostadsmarknad i balans. 1984 redovisade 44 kommuner brist på bostäder 1989 redovisade 234 kommuner brist på lägenheter Överskott fanns endast i tre kommuner

Mellan 1960 och 1985 har antalet enpersonshushåll fördubblats. Vart femte hushåll bestod av en person 1960. Numera beslår vart tredje hushåll av en person. Samtidigt som antalet småhushåll ökat kraftigt har antalet smålägenheter minskal. Mellan 1980 och 1985 har antalet mindre lägenheter, om högst ett rum och kök, minskal med mellan 90 000 och 100 000.

Del finns nu enligt prognoser elt relativt stort behov av nyproduktion, men byggandet kommer atl vara inriktat på små lägenheter Detta beror givetvis på det samband som jag tidigare påvisade, atl vi tidigare har byggt så få smålägenheter och slagit ihop så många av dem som har funnits tidigare. Det är ofrånkomligt i den nuvarande situationen att byggandet därför i hög grad inriktas på smålägenheter, men det hade självfallet varit önskvärt atl vi hade kunnat bygga bostadsområden som skapar förutsättningar för en mera allsidig hushållssammansättning. Det kommer t.ex. att finnas myckel få barnfamiljer i de nya hyreshus som byggs där del praktiskt taget enbarl finns mindre lägenheter

Detta problem är resultatet av en medveten socialdemokratisk politik. Socialdemokraterna har på alla sätt försökt minska antalet smålägenheter Genom statligt stöd har omfattande ombyggnader genomförts som lett till färre och större lägenheter. Nu ser vi resultatet av en snedvriden politik där man inte har tagit hänsyn till de boendes önskemål.

Bostadsbyggandet behöver öka särskilt i storstadsområdena. Trots en snabbare folkökning i dessa svarar de inte för en högre andel av bostadsbyggandet än vad deras andel av befolkningen motsvarar Det låga bostadsbyggandet beror bl.a. på att länsbostadsnämriderna inte beviljar bidrag till bosläder om byggkostnaderna anses för höga. Motivet för detta är att priskontrollen anses medverka till att priserna hålls nere.

Vi tror inte all det med administrativa regleringar är möjligt alt sänka kostnaderna på bostäderna annat än kanske på mycket korl sikl. Den främsta effekten av kostnadskontrollen är sannolikt atl bostadsbyggandet blir lägre än vad det annars skulle ha blivit.

Kostnadskontrollen tvingar också fram ändrade planer, vilkel ofta är fördyrande. Kostnadskontrollen är stelbent och förhindrar lösningar som kan vara billigare på sikl. Sannolikt hindras också kreativa och spännande lösningar samt kvaliteten. Den nu gällande ordningen bör därför avskaffas.

Räntebidragen skall även framgent vara begränsade genom atl de utgår från en schablonmässigt framräknad ram.

Herr talman! Många människor önskar bo med bostadsrätt. Många uppskattar den förening av enskilt ägande och gemensamt ansvarslagande för fastigheten i demokratiska former som bostadsrältsboendel erbjuder Detta medför många gånger också lägre boendekostnader Nära förknippat med det enskilda ägandet är den fria överlåtelserätten av bostadsrättslägenheter

Även om anlalel bostadsrältslägenheter har ökat kraftigt är det fortfarande endast var sjätte bostad som upplåts med bostadsrätt. Ett ökat boende med bostadsrätt medverkar ocksä till ett ökat individuellt sparande. För alt tillfredsställa valfriheten och människors önskemål behövs en massiv omvandling av hyresrätter till bostadsrätter Kommunerna borde ta initiativ till en försäljning till hyresgästerna. Intäkter från sådana försäljningar skulle dessutom kunna undanröja skattehöjningar i kommunerria.

Under den tid folkpartiet hade ansvar för bostadspolitiken beslutade riksdagen bl.a. att underlätta ombildningar från hyresrätt till bostadsrätt. Hyresgäster som bildade en bostadsrättsförening fick förköpsrätt till en fasfighet när den såldes. Bosladsrättslagen kompletterades med en bestämmelse där det klargjordes atl bostadsrätter får överlåtas.

Riksdagens beslut innebar atl hyresgästerna fick räll all inlämna en intresseanmälan gällande förvärv av fastigheten. Om två tredjedelar av de boende förklarade sig intresserade av en ombildning erhöll de företräde vid en försäljning av fasligheten. Fastigheten fick således inte säljas ulan alt först ha erbjudits lill de boende. Denna rätt gavs till alla hyresgäster, oberoende av ägare. Riksdagens majoritet ändrade emellerlid propositionen så att bostadsrättsförening ansluten till rikskooperativ organisation undanlogs från kravet på två tredjedels majoritet av hyresgästerna för atl förköpsrält skulle inträda.

Folkpartiet anser fortfarande alt propositionens ursprungliga förslag är all föredra. Kravet på kvalificerad majoritet bör dock mildras sä atl del räcker med enkel majoritet. Det bör vidare räcka med tre lägenheter för att denna rätt alt bilda en bostadsrättsförening skall gälla. Riksdagen bör besluta om ändringar i bostadsrältslagen i enlighet med dessa riktlinjer.

På förslag av den socialdemokratiska regeringen beslutade riksdagen 1983 atl ytterligare inskränka hyresgästernas förköpsrätt så att hyresgäster i fastigheter som ägs av bl.a. stat, landsting, kommun eller allmännyttigt bostadsföretag inte har denna rätt. Genom en lagändring har det också slagits fast atl kommunens förköpsrält går före de boendes. Folkpartiet anser att de boende som så önskar skall ha företräde vid försäljning, oavsett vem som äger fastigheten och oavsett vem som är köpare.

Herr talman! Riksdagens majoritet beslutade i december 1987 på förslag av regeringen alt räntebidrag skall dras in om en allmännyttigt ägd fastighet säljs till en av de boende bildad bostadsrättsförening. Beslutet hade sin udd riktad mot de kommuner som vill öka andelen bostadsrätter och på delta sätt främja ett utökat inflytande och ansvarstagande från de boendes sida. Dess orättvisa karaktär underströks ytterligare av att HSB och Riksbyggen vid riksdagsbehandlingen undanlogs från den nya regeln. Denna tendens atl

Prot. 1989/90:96 29 mars 1990

Vissa anslag till bostadsförsörjningen

Prot. 1989/90:96 gynna två organisationer framför andra är ett direkt stötande inslag i rege-
29 mars 1990 ringens bostadspolitik.

Riksdagen bör besluta om en återgång till de regler som tidigare gällde.

* Herr talman! Staten har påtagit sig förlustansvar enligt 33 §, 1962 års bo-

bostadsförsörininuen . . ,= , ■ i

■' •' * stadslanekungorelse.

Del ansvar för vissa förluster i de kommunala bostadsföretagen som staten påtog sig redan år 1946 syftade ursprungligen till att förmå företagen att bygga bostäder trots risken för atl inte få dessa uthyrda. År 1968 upphörde del statliga ansvaret för nytillkommande hus, och förluslansvarel avser därför numera bara hus byggda dessförinnan.

Av 1946 års riksdagsbeslut framgår atl en förutsättning för det statliga förlustansvaret var alt hyressätlningen skulle vara sådan att alla normalt uppkommande utgifter och hyresförluster skulle täckas med hyrorna. Förluster som uppkommit till följd av försummelser eller vårdslöshet i fastighetsförvaltningen, t.ex. vanvård av byggnad eller upplåtelse av lägenhet till någon som inte har råd atl hyra den, skulle inte täckas av staten. Övriga onormala förluster, t.ex. sådana som föranletts av "ej förutsebara" kostnader skulle kunna bäras lill 20 % av kommunen och till 80 % av staten.

Som framgår av denna framställning har den ursprungliga avsikten varit att statens förlustansvar bara skall aktualiseras i mycket speciella fall och endast avse onormala förluster som i huvudsak är beroende av förhållanden över vilka det enskilda bostadsföretaget inte kunnat råda. Genom en av Sveriges Fastighetsägareförbund genomförd undersökning tvingas vi dock konstalera atl de utbetalningar som under 1980-lalel skett med stöd av de aktuella bestämmelserna har ökat på ett minsl sagt anmärkningsvärt sätt. Framför alll gäller detta sedan år 1985, sedan bostadsslyrelsen detta år utfärdat nya tillämpningsföreskrifter Uppenbarligen har dessa föreskrifter givit utrymme för en betydligt vidare tolkning av vilka förluster som skall täckas av den statliga garantin.

Den mer generösa tolkning av bl.a. förlustbegreppel som synes ligga bakom de ökade utbetalningarna strider mol de ursprungliga bestämmelserna och intentionerna. I en folkparlimolion har därför föreslagits att kraftfulla åtgärder skall vidtas sä atl endast sådana förluster som ursprungligen avsetts kommer alt täckas. Vägledande vid bedömningen av huruvida förlustansvaret skall utlösas bör vara om föriusten är föranledd av mycket speciella händelser på orten som inte kunnat förutses. Vidare bör det statliga ansvaret begränsas i liden. Fram till dags dato har ända upp till tre år gamla förvaltningsförluster kunnat grunda ersättning frän staten. Detta är enligt folkpartiets uppfattning en orimlig ordning, och jag yrkar här bifall till en gemensam reservation, nr 21, från folkparliel, moderaterna och centern.

Herr talman! Bostadsförmedlingarna kan spela en aktiv roll för att öka rörligheten på bostadsmarknaden och göra denna effektivare. För att få resurser för att t.ex. arbeta aktivt med byten av lägenheter bör bostadsförmedlingarna ha möjlighet alt la ul avgifter för sin verksamhet.

Vidare gäller det markvillkoret. Riksdagen har tidigare beslutat att un
danlag frän markvillkorel för s.k. styckebyggda småhus skall upphöra den
30 juni 1990. Ännu tidigare fanns även ett undantag från markvillkoret för
50 mark i saneringsområden. Markvillkoret irinebär all marken skall förmedlas

av kommunen för all rätt till statliga bostadslån skall erhållas. I praktiken innebär markvillkoret numera främst att kommunen ges möjlighel att slälla en mängd krav på byggnationen utöver plan- och bygglagens bestämmelser innan dispens från markvillkoret lämnas. Särskilt i storstadsområdena har kommunerna få småhustomter atl fördela.

Regeringen redovisade i budgetpropositionen alt den inte avser att förlänga undantagen från markvillkoret efter den 30 juni 1990. Vi anser i folkpartiet atl markvillkoret bör avskaffas. Kommunernas möjligheter atl styra byggandet är tillräckliga, inte minst genom den fysiska planeringen.

Konkurrensvillkoret innebär vidare att bostadslån vid byggande av flerfamiljshus bara utgår om byggnadsarbetena upphandlats genom alt anbud tagils in. Det har nu visat sig att byggföretagen ofta kan förhandla fram bättre pris och högre kvalitet. Konkurrensvillkoret är moget atl avskaffas. Del skulle också öka byggföretagens möjligheter alt bygga s.k. referensobjekl.

Efter regeringsskiftet 1982 infördes del s.k. ROT-programmel. Del var ett led i strävandena atl bygga om i stor omfattning och innebar som jag tidigare har sagl, en stor utslagning av smålägenheter. Del ökade behovet av bostadssubventioner och innebar atl subventioner kunde utgå för löpande underhåll. Folkparliel anser atl ombyggnader bör ske varsamt med stor hänsyn lill de boendes önskemål. Det är därför angeläget att de hyresgäster som berörs av en ombyggnad ges större möjligheter alt påverka omfattningen av denna. Detta inflytande bör utövas av de hyresgäster som berörs av ombyggnaden och inte alltid av hyresgästorganisationen.

Vi anser således atl det s.k. hyresgästintyget, som normalt krävs för atl få byggnadslov för åtgärd utöver lägsta godtagbara standard, bör utfärdas av de berörda hyresgästerna. Pä samma säll bör ombyggnadslån för hyreshus normall endast beviljas om de berörda hyresgästerna tillstyrker ombyggnaden. För ombyggnad inne i lägenhet bör normall krävas alt lägenhetsinnehavaren har tillstyrkt ombyggnaden. Underhåll såsom byte av avloppsstammar måste givetvis kunna utföras, men större förändringar såsom byte av t.ex. köksutrustning bör endast kunna göras om hyresgästen accepterar detta.

I fråga om villkoren för radonbidraget vill jag instämma i de synpunkter som framkommit i motioner från folkparliel och centern, att del gränsvärde för radondotterhallen som i dag tillämpas snararast bör sänkas. Samhället kan inte slå passivt medan boende i radonhus dagligen utsätts för allvarliga hälsorisker Målet måste naturligtvis vara atl sådana förändringar görs i våra bostäder all radonel inte längre ulgör någon hälsofara. De olika gränsvärden som tillämpas för radondotterhalten i bostäder måste därför sänkas till en nivå under de i dag gällande.

Vad avser det gränsvärde som nu diskuteras inom strålskyddsinstitutel, måste ett första steg vara att sänka radonvärdehalten. Riksdagen bör redan nu förorda en sänkning av detta gränsvärde. Utgångspunkten bör vara att gränsvärdet för bidrag snarast sänks till högst 200 Bq/m'. 1 övervägandet bör förutom rent medicinska och ekonomiska skäl för elt visst gränsvärde även beaktas den oro för radon som många drabbade husägare känner.

Herr talman! Jag vill avsluta med att yrka bifall till samtliga reservationer som folkpartiet slår bakom lill detta belänkande.

Prot. 1989/90:96 29 mars 1990

Vissa anslag nll bostadsförsörjningen

Vissa anslag till

Anf.41 JANSTROMDAHL(vpk);

bostadsförsörjningen talmani Hela detta omfattande betänkande är egentligen ett provisorium i väntan på det stora förslaget - del som kommer i skatteomläggningens släptåg. Agne Hansson var också inne på det i sitt anförande. Det är meningen atl hela bostadsfinansieringssystemet - som vi här lappar och lagar lilel grand - skall ses över och få en ny utformning.

Det betänkande som vi nu diskuterar visar ändå ganska tydligt hur huvudlinjerna i bostadspolitiken går och synen på bostaden. Bakom en social bostadspolitik står vänsterpartiet kommunisterna och socialdemokraterna. Cenlerparliet och miljöpartiet är med ganska långt. Motståndare till den sociala bostadspolitiken är moderaterna. Jag hade tänkt säga att folkpartiet kommer någonstans däremellan, men nu tyckle jag att Erling Bager i sitt huvudresonemang i det långa anförandet lutade sig ganska mycket ål del moderata hållet.

Om man för skojs skull titlar litet på detta belänkande och på hur reservationerna ser ut, finner man atl del understryker denna karakteristik.

Moderaterna slår ensamma bakom 12 av de 59 reservationerna, bortsett från anslagsäskandena. Tillsammans med folkparliel står de bakom 7 reservationer och tillsammans med folkparliel och centern bakom 11 reservationer Moderaterna har inte någon reservation tillsammans med bara centern, inte med miljöpartiet och inte med vpk.

Centern har 10 egna reservationer, några tillsammans med moderaterna och folkpartiet, några tillsammans med folkpartiet, några tillsammans med miljöpartiet och några tillsammans med vpk.

Vpk har 8 egna reservationer och 2 tillsammans med centern.

Kvantiteten betyder egentligen inte så mycket. Det som beiyder något är kvaliteten och innehållet i dessa reservationer som speglar den bostadspolitik som partierna slår för Där blir det än tydligare att moderaterna går på tvärs med det som vi i vpk vill beteckna som en social bostadspolitik. De godtar mycket ofta inte ens majoritetsskrivningen i utskottet, utan gödslar betänkandet med motivreservationer

Sin vana trogen visar bostadsutskottet en viss självständighet gentemot regeringen. Allting godtas inte av majoriteten. I detta fall föreslås tre ändringar och två tillägg i förhållande till regeringsförslaget. Det hedrar utskottets socialdemokrater alt de inte har satt sig hell i regeringens knä.

Mot bakgrund av denna lilla analys av bostadsulskollels betänkande nr 13 kan det vara intressant att blicka framåt ett steg. Det är, som sagt var, senare i vår som det stora bostadspolitiska slaget står och det vi nu sysslar med är en förövning.

Förövningen visar dock hur olyckligt och ologiskt det är om en överenskommelse mellan en gammal socialdemokratisk regering och folkpartiet om skattepolitiken får styra bostadspolitiken i väsentliga avseenden. Resultatet kan bara bli att vi fjärmar oss från en social bostadspolitik. Bostaden blir än mer än nu en handelsvara, tillgänglig i den utsträckning som människor har 52

ekonomiska förutsättningar. De boendes inflytande individualiseras, dvs. de som har mest resurser får störst makt.

Om bostadsfrågan i stället för skatterna varit det primära - och jag tycker att bostaden är viktigare än skatten - skulle en uppgörelse mellan socialdemokraterna och folkpartiet ha varit otänkbar Erling Bagers tal här i dag har ytterligare understrukit det. Det enda möjliga hade varit en skärpning av den sociala bostadspolitiken genom ett samarbete mellan socialdemokraterna och vpk eller ett bredare rödgrönt samarbete mellan socialdemokraterna, centern, vpk och miljöpartiet.

Jag menar nu att det inte är för sent all rädda den sociala bostadspolitiken - om mina socialdemokratiska vänner i bostadsutskottet fullföljer sin gamla politik, sitt hittillsvarande informella samarbete över block- och partigränserna och sitt oberoende gentemot regeringen.

Detta förutsätter atl ni socialdemokrater inte fullt ut underordnar er skal-teräknemästarnas krav på atl vissa gruppers inkomstskaltesänkningar lill stor del skall betalas av de boende. Det innebär förmodligen att ni måste agera innan bostadsfinanseringspropositionen läggs fram.

Jag skall här dra några huvudpunkter som är vikliga för att den sociala bostadspolitiken skall fullföljas. Jag kan redan konstatera att det i slor utsträckning nu borde vara möjligt atl diskutera med centerpartiet. Jag hoppas alltså alt också socialdemokraterna och miljöpartiet lyssnar noga, så att vi kan få höra om del finns förutsättningar för ell sådant bredare samarbete.

Jag menar att vi måste slå fast atl målet för den sociala bostadspolitiken är oförändrat och fortfarande bygger på generella subventioner, så att inte en alll större del av befolkningen blir beroende av riktade och inkomstprövade bostadsbidrag. Man måsle i delta sammanhang diskutera vad som är en rimlig bostadskostnad i förhållande lill lönenivåerna i vårt land.

Delta innebär också atl skatteomläggningens finansiering, precis som Agne Hansson var inne på, måsle justeras så, att bostadskostnadernas bidrag till skattefinansieringen minskar Det borde kunna ske genom att man funderar ett varv till på de investeringsbidrag som är avsedda att kompensera för höjningen av byggmomsen vid nyproduktion och ombyggnad. Man borde kunna diskutera en anpassning av investeringsbidraget så alt del kommer att motsvara hela byggmomsen och att det skall kunna utbetalas också vid underhålls- och förbätlringsinsatser i bostäder åtminstone i de bostäder som inte är direkt omfattade av spekulation och handel.

Man bör vidare avskriva tankarna på moms på fjärrvärmeanläggningar

Dessutom bör man avskriva tankarna på moms på bosladsförvaltning.

Man bör i stort sett bibehålla räntebidragen på dagens nivå och inte vara så rädd för att via den gemensamma ekonomin finansiera bostadsproduktion. Naturligtvis kan man diskutera villkoren och fördelningen på olika typer av bostäder och upplålelseformer, så att profilen blir mera social än nu.

De tilltänkta miljöskatterna bör ses över så, att boendet inte beskallas för hårt.

Däremot bör man nog tänka ett varv till i motsatt riktning när det gäller elvärmen. Man bör se över möjligheterna atl hårdare beskatta inte bara di-rektverkande el utan all eluppvärmning.

Ett sådant här program för en social bostadspolitik borde också innehålla

Prot. 1989/90:96 29 mars 1990

Vissa anslag lill bostadsförsörjningen

Prot. 1989/90:96 29 mars 1990

Vissa anslag till bostadsförsörjningen

en översyn av fastighetsbeskattningen. Det finns en tydlig majoritet för att den bör tas ul på grundval av elt bruksvärde eller ett boendevärde, inte pä grundval av taxeringsvärdet. Jag tycker också all man på allvar bör diskutera om inte fastighetsskatten skall gå till kommunerna, som har ansvaret för bostadsförsörjning, infrastruktur osv. Man skall inte se den löpande bostadsbeskattningen eller fastighetsbeskattningen som en kapitalbeskattning.

Man måste se över bostadsbidragssystemel och höja bostadsbidragen, så all de blir ett ordentligt skyddsnät även för ensamstående.

Med sådana här justeringar blir också hyresstoppet på ett helt annat sätt en realitet. Man kan dessutom lyfta av hyresstoppet utan att det blir en katastrof i hyresutvecklingen.

Ett inslag borde också vara all man ser över kontrollen och beskattningen av handeln med hyreshus. Det finns möjlighet både atl se till atl de boende får ett iriflytaride över handel med de hus där de bor och att beskatta sådan handel så att den hålls tillbaka något.

Man borde också överväga en skärpning av kommunernas ansvar och ställning när det gäller bosladsförmedlingsverksamheten, när det gäller rådgivningen och när del gäller möjligheterna atl ingripa mot t.ex. övernattningslägenheter. Vi har diskuterat dessa frågor i flera omgånger. Framför allt verkar tiden vara ganska mogen för att vi skall ta ett steg till mol ett obligatoriskt kommunalt ansvar för bosladsförmedlingsverksamheten.

En sådan här samordning borde också inbegripa kraftfulla insatser mot sjuka hus. En bra utgångspunkt för de insatserna är det arbete som har bedrivits inom bostadsdepartementet och som väntas komma alt leda till framläggandet av en proposition. Jag skall inte nu gå vidare in på de frågorna.

Jag lycker också alt det är viktigt att vi kan komma överens om en förstärkning av hyresgästernas och hyresrättshavarnas slällning, både individuellt och genom hyresgästorganisationerna, vilket också betyder en förstärkt slällning för förhandlingssystemet. Det är viktigt all här försvara den allmännyttiga hyresrätten, inte minst mol den typ av angrepp som nu kom från Erling Bager, sonn i stor skala vill omvandla de allmännyttiga hyresrätterna till bostadsrätter och dessutom inte tvekar inför en fri prissättning på bostadsrätter

Jag tror att vi måste tänka oss att skärpa bruksvärdessystemet, och jag hoppas att vi skall kunna utvidga del till att avse också lokalhyrorna.

Det här är några punkler i vad som enligt min mening skulle kunna vara en långsiktig röd-grön plattform för en bostadspolitik, som del borde gå att komma överens om ganska brett i bostadsutskottet och så småningom i kammaren. Anledningen lill atl jag nu har velat föredra dessa punkler, som bara delvis berörs i betänkandet, är precis densamma som den som Agne Hansson angav, atl de stora och viktiga förslagen kommer om bara några veckor eller månader Del är nu som vi kan påverka vilka förslag som skall läggas fram och vilken slällning som skall tas till dem.

Jag yrkar bifall till samtliga våra reservationer, som rör studenternas bostadssituation, ekologiskt byggande, aktieutdelning från allmännyttan, kommunernas VA-nät, en förlängning av återflyttningsbidragen, en vidgad be-slulsram för tilläggslån som är yngre än 30 år, förslag om byggfuskavgifi och förslag om en provisorisk höjning av bostadsbidragen under andra halvåret

1990. Jag vill avslutningsvis peka på det sista särskilda yttrandet vid betänkandet, där jag behandlar frågan om hyresgästinflylande vid ombyggnad och underhåll.

Anf. 48 KJELL DAHLSTRÖM (mp);

Herr talman! 1 miljöparliet de grönas partimolion om ulveckling av ekologiskt byggande ger vi en allmän introduktion lill vär bostadspolitik. Vår primära utgångspunkt är en ekologisk syn på bostad och bebyggelse, en syn som utskottet ännu inte lycks moget att bejaka.

I det här belänkandet har vär motion om ekologiskt byggande inte tagils med. Belänkandet heter "Vissa anslag lill bostadsförsörjningen", men hanterar inte bara anslag utan även miljöfrågor som radon, fukt och mögel, blandat med allmänna bostadspolitiska tankegångar. När jag nu i veckan fick det färdigtryckta betänkandet beklagade jag atl jag vid behandlingen i utskottet inte har reagerat mot den här blandningen. Det innebär bl.a. all vår allmänna syn på bostadspolitiken inte finns med annal än som ett särskilt yttrande. Men della beror kanske på atl den traditionella bostadspolitiska debatten har gått i stå mellan vänster och höger och all man inte rikligt vet var man skall behandla de nya miljöfrågorna. För mig är miljön utgångspunkten för en god bostadspolitik. Bidragsregler, subventioner och upplålelseformer av olika slag är alla sådana faktorer som skall underordnas en grön bostadsmiljö. Nu ser det frän min synpunkt ofta ut tvärtom: de gröna frågorna löses efter det att all reglering inom bostadsbyggandet och bostadsmarknaden har fått sin beskärda del. Man talar inte för inte om lånearkitektur inom bostadsbyggandet som något som försvårar utformningen av en genuint god bomiljö.

Efterkrigstidens traditionella bostadspolitik av huvudsakligen socialdemokratiskt märke har varit inriktad på att möta en traditionell tillväxt, främst i städerna. Det är den gängse tillväxtpolitiken som har medfört en urbanisering av aldrig tidigare skådat slag. Del s.k. miljonprogrammets bostadsköer uppvisar stora, välkända brister socialt, ekonomiskt och ekologiskt. Samtidigt har många mindre städer och byar som alltid erbjuder goda kultur-, arbets- och bostadsmiljöer i oförslånd lämnats mer eller mindre ål sitt öde.

Vi har en bostadsyta på 45 m- per person i Sverige. Vidare har vi ett par hundra tusen lägenheter som står tomma som ett slags reserv, della trots tidigare hushållsbildning bland ungdomar ett ökat antal uppdelade hushåll på grund av bl.a. skilsmässor och människors strävan atl pä äldre dagar kunna bo kvar i eget hem så länge det är möjligt. Dessa förhållanden tyder på alt bostadsstandarden trots allt är god, framför allt i ett internationellt perspektiv, och att vi närmar oss en mättnadspunkt i Sverige. Problemen med underskott på bostäder torde i huvudsak kunna lösas dels med en verkligt aktiv regionalpolitik, dels med åtgärder för all stimulera omflyttning från större till mindre lägenheter En nationell och regional politik som ytterligare ökar överhettningen lill vissa storstadsområden kan inte accepteras, eftersom obalanserna i bostadsutbudet då ökar ytterligare, oaktat alla andra vidföl-jande obalanser.

Jag anser det nu vara hög tid att omforma bostadspolitiken enligt de krav

Prot. 1989/90:96 29 mars 1990

Vissa anslag till bostadsförsörjningen

Prot. 1989/90:96 29 mars 1990

Vissa anslag nll bostadsförsörjningen

som måste ställas på resurshushållning och en i alla avseenden god boendemiljö. Bara riågra av dessa krav finns i den gamla bostadspolitiken. Kravet på sunda bostäder måsle exempelvis utvecklas till alt omfatta alla ekologiska aspekter

Så vill jag, herr lalman, gå över till stödet till ungdomars boende. Den traditionella tillväxtpolitiken har lett till lill all hundralusenlals ungdomar står i kö för atl fä egen bostad, främst i storstadsområden. Hade de gamla partierna skött sin egen tillväxtpolitik bättre, hade man måhända kunnat balansera utbudet av arbets- och utbildningsplatser med tillgången på bostäder Detta har inte varit och är fortfarande inte fallet. De politiker som genom åren lovar runt och håller tunt i vad gäller ungdomsbostäder har ett stort ansvar för ungdomarnas bristande tilltro lill demokratin i allmänhet och till deras husockupationer i synnerhet.

Det är naturligt, med den samhällsstruktur vi har och de förkovringskrav som ställs på ungdomarna, all många måste bo i våra slora städer under sök-och utbildningsåren. Under denna lid har man inte behov av samma bostadsstandard som senare under etableringsåren. Små enkla baslägenheter, gärna med gemensam tillgång till kök, tvätt, dagrum osv. saknas i hög grad. Del är en eftertraktad bostadsform som man i den traditionella bostadspolitiken medvetet - framför allt från socialdemokratiskt håll - och oförnuftigt håller tillbaka. Tillgången begränsas ytterligare av atl även såväl betalningsstarka storstadsmänniskor och veckopendlare som pensionärer efterfrågar denna typ av små lägenheter.

Bostadsförsörjningen är i huvudsak en kommunal angelägenhet. Storstads- och överhettningskommunernas politiska ledningar har tyvärr inte klarat denna uppgift, trots goda intentioner och statligt stöd. Starkare styrning från riksdag och regering kan vara nödvändig om inte situationen förändras. Miljöpartiet de gröna avser att pröva införande av myckel höga lägesavgifter för stora kontorslokaler i aktuella kommuner Avsikten skulle vara att stimulera kontorsförelag alt flytta och bereda plats för ombyggnad av stora kontorshus till bostadshotell. Särskilda finansieringsformer måste i så fall troligen utvecklas. Sådan förändring av s.k. cityområden skulle kunna få en mycket livgivande verkan på sladsbruket, förutom alt bostadskön drastiskt skulle minska, kanske försvinna.

Att återskapa naturens kretslopp i boendet, det är ekologiskt byggande. Definitionen kan inte göras precis, eftersom det finns lika många vägar och medel i sådana människoskapande syslem som i naturen. Resultatet blir dock all belastningen på naturen minskar Del ekologiska byggandet innehåller en social dimension som del storskaliga och enbart industriella och behovsläckande byggandet saknar Del åren social dimension som svårligen låter sig beskrivas, men den innehåller så mycket av självkänsla och gemenskap för de boende som i dag oftast sakrias. Man kan tala om en ny folkrörelse, en ekobyrörelse som hämtar sin inspiration i de först byggda ekobyarna. De viktigaste målen för ekobyar som Solbyn ulanför Lund och Tug-gelile utanför Karlstad är ett boende i gemenskap och med naturen, resurshushållning, ekologiskt genomtänkt drift, kooperativt boende, självförvaltning och självtillit. Nya inslag, i jämförelse med vanlig bebyggelse, är växthus, jordkällare, mulltoa, kakelugn och pump på gården. När nya ekobyar

planeras kommer troligen nya inslag, exempelvis samlokaliserade arbetsplatser, grannskapscenlraler, kooperativa daghem och småbutiker, egen energiproduktion, egna vindkraftverk, större odlingar djurhållning och bil-sambrukande i bilpooler.

Jag har i huvudsak berört s.k. ekobyar i ny bebyggelse. Självfallet innebär ekologiskt byggande även anpassningar av del äldre byggnadsbeståndet till ekologiskt sunda brukningsformer Exempel från bl.a. Berlin och Göteborg visar klart på möjligheterna atl "ekosanera" befintlig bebyggelse.

Ämnet ekologiskt byggande innefattar även ombyggnad av sjuka hus till friska, verkningsfulla åtgärder mot radon och annan ohälsosam strålning, liksom planering av bebyggelse och vegetation, så att vind och buller inte förstör bostadsmiljön.

Riksdagen bör uttala sig för att kunskaperna om det ekologiska byggandet samlas och utvecklas. Detta kan ske dels vid boverket, dels vid naturvårdsverket, dels genom inrättande av särskilda ekobyinsliiul eller genom inrättande av professurer i ekologiskt byggande vid arkilektskolorna och kanske med egna institutioner Boverket bör få i uppdrag atl snabbutreda, dels hur de institutionella förutsättningarna för ett allmänt ekologiskt byggande bör etableras, dels i vilka former ett ekologiskt experimentbyggande på bostadsområdesnivå kan stödjas av staten. Till detta återkommer vi vid behandlingen av forskningspropositionen. En erfarenhetsbank för teknisk, juridisk och annan kunskap om ekologiskt byggande bör också inrättas.

Jag vill också säga några ord om radonproblemet, även om jag generellt och övergripande redan har talat om det. Regeringen har fortfarande inte kommit med konkreta förslag lill hur man skall komma till rätta med radonproblemen i våra bostäder. Därför måste vi ihärdigt kräva åtgärder nu enligt det batteri av reservationer som har avgivits från flera partier i protest mot regeringens förhalning av beslut om verkningsfulla åtgärder mol radonel i våra hem.

Herr talman! Med detta vill jag yrka bifall till samtliga reservationer som jag stött i utskottet. Dessutom stödjer jag centerns förslag om ell program för arbetsplatsbyte, så att man minskar den totala pendlingen mellan bostad och arbetsplats.

I radonfrågan stödjer jag centerns eller folkpartiets förslag om förbättrade villkor för radonbidrag. Vpk;s förslag om en byggfuskavgifi är bra och kan stödjas, även om jag därmed något förrycker Jan Slrömdahls inplacering av partierna på en gammal vänster-högerskala. Regeringen får väl komma med förslag lill utformningen av en sådan avgift. Vi har för övrigt i dag sett socialdemokraterna i utskottet stödja förslag om all byggarna skall stödja forskningen. I viss överensstämmelse med detta borde socialdemokraterna då även kunna stödja en byggfuskavgifi.

Låt mig, när jag ser att jag har litet lid över, replikera Jan Slrömdahl, som önskade höra hur vi ser på bostadspolitiken. Jag tycker att det är bra att Jan Slrömdahl tar upp en mera ideologiskt inriktad bostadspolitisk debatt här Jag har efterlyst det vid olika tillfällen i utskollet, och jag skall givetvis delta i den.

Jag tror atl jag med del jag sagt nu har besvarat en del frågor som Jan Strömdahl frän sitt håll ställde till oss. Jag vill bara sammanfatlningsvis säga;

Prot. 1989/90:96 29 mars 1990

Vissa anslag tdl bostadsförsörjningen

Prot. 1989/90:96 29 mars 1990

Vissa anslag till bostadsförsörjningen

Vi säger ja till en social bostadspolitik som utgår ifrån de naturgivna ekologiska förutsättningarna. Det är vår utgångspunkt.

Vad gäller bidragsformer i bostadssektorn kommer vi också att väldigt positivt stödja en förstärkning och utveckling av bostadsbidraget som en bra reglerande ekonomisk faktor. Däremot ser vi samtidigt atl det finns många övriga byggbidrag och subventioner inom boendel som man kanske skall rensa borl.

Låt bostaden kosta vad den kostar! Sätt det rätta priset på bostaden, för det innebär faktiskt en resursförbrukning när vi bygger bostäder och när vi underhåller och skall vidmakthålla dem. Då är det bättre att vi vet totalt sett vad byggandet kostar och inte gömmer det bakom en hel massa olika subventioner och bidragsformer.

Vi tror också från vårt håll atl del måste föras in bättre verkande marknadsmekanismer. Man kan inte säga nej till marknadsmekanismerna - tyvärr, kära vänsterpartister här i kammaren! - därför alt man då får svårigheter Det ser vi väldigt tydligt all vi har fält. Jan Sandberg talade om hur ledande socialdemokrater har redovisat vilka tokigheter som ett övergivande av marknadsmekanismerna har fått på bostadsmarknaden.

Men del får inte innebära, del vill jag understryka, atl enskilda ägare av bosläder tillskansar sig vinster genom alt vi för in marknadsmekanismer Jag har tidigare talat om en lägesavgift. Utvecklar man en typ av lägesavgifi pä del viset alt samhället skolar hem de övervärden som kan finnas på marknaden, tror vi atl del skulle kunna vara en intressant lösning. En utveckling av diskussionen kring de frågorna skulle jag välkomna.

Med del avslutar jag mitt inlägg.

AnL 50 KJELL DAHLSTRÖM (mp) replik;

Herr talman! Jag kan i stort sett och i svepande ordalag instämma med Jan Strömdahl och säga atl vår bostadspolitik är social på det viset att vi anser bostaden vara en rättighet.

Men återigen till det ekologiska utgångsläget; Det är också en skyldighet all ta ansvar för sin närmiljö. Att bo är på sätt och vis en skyldighet också, att la vara på den miljö som man lever och vistas och bor i, där man har sina barn och sina grannar och allt sådant. Del innebär också, som vi ser del, alt del är nödvändigt atl diskutera formerna för det ekonomiska ansvaret.

Vi är inte alldeles övertygade om att förvaltningsformen hyresrätt alltid är

den bästa. Varför skulle man inte kunna omvandla hyresrätter lill äganderätter, under förutsättning atl inte enskilda tillskansar sig felaktiga vinster på en sådan konstruktion?

Anf. 51 MAGNUS PERSSON (s);

Herr lalman! Så är det äter dags för en bostadspolitisk debatt i denna kammare. Partierna profilerar sig och redovisar sin strategi för boendel. Jag skall senare återkomma lill det.

Beträffande propositionen föreslår utskottet atl ett framlagt förslag om förändrade villkor för stöd lill fukt- och mögelskadade hus skall övervägas ytterligare samt att den sk. tillstyrkanderamen för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse för nästa budgetår bestäms lill 165 milj. kr vilket innebår en vidgning med 35 milj. kr. utöver regeringens förslag.

Vidare avstyrker utskottet regeringens förslag om alt del särskilda tillägget för vintermerkostnader inte skall ingå i det schablonmässigt beräknade låneunderlagel fr.o.m. den 1 juli 1990. Med andra ord; vinlertilläggel blir kvar i oförändrat skick.

I övrigt tillstyrks de regeringsförslag som behandlas i betänkandet.

Med anledning av vissa motioner föreslår utskottet riksdagen att göra två tillkännagivanden. Del gäller en översyn av bostadslånereglerna avseende olika former av bosläder för äldre samt en studie av hur markvillkoret i samband med bostadslån tillämpas. Övriga motioner avstyrks.

Till belänkandet har fogals inte mindre än 63 reservationer, av skilda arter. Det är en flora bestående av delkrav från de olika partierna.

Under vissa punkter har de tre borgerliga partierna enats om gemensamma riktlinjer, om än det är mera undanlagsvis de möts på samma våglängd.

Elt genomgående tema i de borgerliga reservationerna är alt man i ökad omfattning vill gripa in och bestämma över kommunernas göranden och låtanden . Vad är det som gör alt ni plötsligt intar denna förmyndarattilyd genlemot kommunerna? Vad har skett? Är delta ett nytt inslag i er gemensamma strategi? Varför vill ni centralisera beslulsfallandel?

Herr lalman! Jag tycker det vore bra om oppositionspartierna kunde ge en analys av varför man har denna tingens ordning.

Folkparliel och moderalerna återkommer i klassisk stil. Man skall begränsa hyresgäströrelsen och dess intentioner.

Del är ständiga krav som utskoltsmajoriteten bestämt avvisar Vi slår självfallet vakt om hyresgästerna och deras kamporganisation. Det är och förblir en styrka alt hyresgästintressena tillgodoses och bevakas av en representativ organisation.

Herr lalman! Inledningsvis yrkar jag bifall till belänkandet i dess helhet och avslag på reservationerna.

Dagens debatt får väl ses som en förpostfäktning och en generalrepetition inför den bostadspolitiska debatt vi har atl vänta i riksdagen under våren 1990.

Den 17 april förväntas regeringen lägga fram förslag lill nytt bostadsfinansieringssystem. Efler motionskrav och behandling i utskottet får vi åter de-

Prot. 1989/90:96 29 mars 1990

Vissa anslag lill bostadsförsörjningen

Prot. 1989/90:96 29 mars 1990

Vissa anslag till bostadsförsörjningen

baltera bostäder i kammaren i början av juni - allt enligt den preliminära lidtabell som nu gäller

Så lill reservanterna och deras krav.

Jag har suttit och lyssnat till debatten här i dag och inte funnit något speciellt nytt. Del mesta är gammal skåpmat som vi återfinner år efter år Dagens meny är delvis kryddad med nya recept och ingredienser Vi kan konstalera alt oppositionen är djupt splittrad i en rad principiella övergripande bostadspolitiska frågor Del är bra för de boende. Om exempelvis moderaternas krav vinner gehör skulle många boende få en ytterst besvärlig situation.

Jag lyssnade till Jan Sandbergs inlägg. Det fanns inte någon social anklang i det anförandel. Man talar om valfrihet, men vems valfrihet talar man om? Moderaternas budskap är och förblir atl det är marknadskrafterna som skall ges ökat utrymme.

De tre borgerliga partierna har var sin reservation när del gäller den framlida bostadspolitikens inriktning och utformning. Vad vill då resp. partier förändra? Moderaterna talar i allmänna ordalag om missförhållanden inom dagens mark- och bostadspolitik. De vill ha borl en rad regler, bestämmelser och normer i byggprocessen. Man talar om en snabbare övergång från hyresrätt lill bostadsrätt. Tongångarna känns igen från förr. Det är samma locktoner som åter ljuder ut i kammaren.

Herr talman! När jag lyssnade på Erling Bager och närmare tittade på folkpartiels reservationer fann jag dem i stora delar identiska med moderaternas krav. Byråkratin skall bort, säger Erling Bager Marknadsmekanismerna skall ges ökat utrymme. Fler skall äga sin bostad. Ägandet är del liberala lösenordet till himlen när det gäller bostäder Reavinslbeskaltningen skall reformeras osv. Della, herr talman, är några primära folkparlikrav som kan nämnas.

Om man närmare börjar nagelfara och kritiskt granska de konservativa och liberala reservationerna finner man att det endasl är nyanser som skiljer reservanterna åt. Erling Bagers inlägg i dag var starkt kryddat med moderata förtecken. För den oinvigde och väljaren i gemen är det ytterst svårt att skilja de båda partierna folkpartiet och moderata samlingspartiet åt, del är jag övertygad om.

Herr talman! Oppositionen formulerar självfallet sina reservationer utifrån sina egna idéer och ideologier Men eftersom likheten är så slående kan jag inte annat än nämna detta i förbigående.

Centern är mera nyanserad i sina krav och sin syn pä boendel. Centerreservalionen andas utan tvekan en mera social målinriktning. Del noterar vi med tillfredsställelse. Del finns klara skillnader mellan de båda miltenpar-lierna, och det finns spänningar alltifrån den tid då Birgit Friggebo satt som bostadsminister i departementet. Centern ligger betydligt närmare oss, det är allom bekant.

Herr lalman! Del är bra att de reaktionära krafterna inte vinner alltför myckel ökat svängrum i den bostadspolitiska debatten.

Vissa av dessa frågor kommer atl besvaras i ell senare skede. Vad den kommande propositionen om den framtida bostadspolitiken innehåller är ännu inte känt. Det är i dunklet fördolt, som någon har sagl. Frågan bereds

för närvarande i regeringskansliet. En del av oppositionens krav kommer väl atl tillgodoses, andra inte. Det sker ständigt revideringar när det gäller bostadspolitiken. Även i detta betänkande finns vissa revideringar, och vi får nu avvakta det som kommer senare under våren.

Moderaterna och cenlerparliet har reserverat sig när det gäller ungdoms-boendel. Stödet lill ungdomsboendel syftar till all hjälpa ungdomar Det har ju hänt en hel del på delta område. Del har vidtagits en del åtgärder och andra kommer alt vidtas. Vi tycker det är anmärkningsvärt atl moderaterna åter vill avskaffa ungdomsbosladsdelegationen, som har verkat under en lid och som vi lycker har delvis också gjort ell fint jobb. Enligt vår mening har behovet av ungdomsbosladsdelegationen snarare ökat.

Ramen för kulturhistorisk bebyggelse brukar ofta bli föremål för auktionsutrop och budgivning. Buden haglar runt regeringspartiet. I år höjer vi ramen med ytterligare 35 miljoner Denna resursförstärkning gör att vissa angelägna projekt kommer lill stånd. Behovet är stort.

Det finanspolitiska lägel är besvärande, och vi kan naturligtvis inte bara höja anslagen utan att la hänsyn till övrig samhällsekonomi.

Till Jan Sandberg vill jag säga atl moderaternas påspädning med ytterligare 65 milj. kr tyvärr inte ryms inom den ekonomiska rambudgetering som bostadsdepartementet och bostadsutskottet lyder under

Vänsterpartiet kommunisterna tar i sin reservation upp studenternas bostadssituation. Vi lycker alt detta närmast är en kommunal fråga. Det är självklart alt om man får en utbildning till sin ort i siri kommun skall man också se till alt det ordrias bosläder

I reservationerna 8 och 9 tas frågan om boendemiljön, servicegrad osv. för handikappade upp. Vi delar motionärernas inställning alt de handikappade, liksom övriga grupper i samhället, i största möjliga utsträckning skall ges den rätten och möjligheten alt själva välja boendeform, bostadsort och boendemiljö. Finansieringen av gruppbostäder är för närvarande föremål för en översyn i samarbete mellan boverket och socialstyrelsen. I avvaktan på delta vill vi inte tillstyrka motionerna.

Moderaterna och folkpartiet har tidigare i dag i kammaren sagt alt man vill ha en avreglering av de byggnadsreglerande åtgärderna. Kan herrar folkpartister och moderater närmare konkretisera sig? Hur skall t.ex. del kommersiella byggandet i Stockholm kunna dämpas ulan någon form av reglering? Har ni en bättre modell? Det finns en dokumenterad överhettning i de norra delarna av Stockholm, Uppsala och Arlanda-området. Om marknadskrafterna helt skulle släppas loss, skulle det inte firinas några byggjobbare som kunde bygga bostäder Varför? Jo, profiten och marknadskrafterna skulle se lill all del kommersiella byggandet skulle öka i omfattning. Ni skriker och hojtar efler flera bosläder till ungdomarna. Tro inte då alt avregleringen skulle kunna genomföras!

Bostadsutskottet menar all det i dagslägel finns all anledning atl stötta regeringen i dessa frågor inte mirisl när del gäller storstadsområdena. Därför yrkar jag avslag på reservation 10.

Herr talman! Vi har vidare det ekologiska byggandet. Del har varit en ständig diskussion om detta från samtliga talare. Jag vill erinra om atl statsmakterna i olika former verkar för ett ökat engagemang för del ekologiska

Prot. 1989/90:96 29 mars 1990

Vissa anslag tdl bostadsförsörjningen

Prot. 1989/90:96 29 mars 1990

Vissa anslag till bostadsförsörjningen

byggandet. Det gäller stödet till byggforskning, slödel fill experimentbyggande och det gäller särskilda insatser inom ramen för bostadslånesyslemet. Boverket arbetar med dessa frågor Visst kan man tala om den snö som föll i fjol, som miljöpartiets förelrädare har gjort i dag. Men glöm inte atl när dessa slora bostadsområden byggdes under 60-lalet och när det stod lusentals människor i kö och väntade på lägenheter, hade vi inte den diskussion som vi har i dagens samhälle. Del är bra all vi diskuterar emellan partierna och all del vidtas åtgärder för det ekologiska byggandet. Del händer en hel del, men vi skall återkomma lill denna debatt i samband med att forskningspropositionen läggs fram i ett senare skede.

Dagens finansieringssystem är avsett att vara neutralt. Dessa frågor kommer att övervägas i samband med att det läggs ett nytt förslag fill bostadsfinansiering. Därför behöver vi inte diskutera den frågan mer nu.

Jan Sandberg och Erling Bager vill att antalet bostadsrätter skall öka- det är lösenordet. Kommer ni inte ihåg alt del finns en uppenbar risk för en snabbt ökad segregation med ett sådanl förslag? Del sägs inte ett ord om den sociala bostadspolitiken från vare sig moderater eller folkpartister i derina debatt. Även de frågorna måsle vägas in i besluten. Dessa frågor är en kommunal uppgift atl lösa. Riksdagen skall inte peta i del och säga alt så och så många bostadsrätter skall byggas. Del är kommunernas bord och inte riksdagens.

Herr talman! Det finns en gemensam borgerlig ireparfireservation som gäller statens förluslansvar enligt 33 §, 1962 års bostadslånekungörelse. Vad vill reservanterna? Vad vill ni egenlligen med den frågan? Skall staten plötsligt springa ifrån sitt ansvar och ensidigt bryta de ingångna avtalen? Sakläget är all del förluslansvar som staten påtagit sig har fillkommii genom elt civilrättsligt avtal mellan stat och låntagare. Det är naturligtvis inte så lätt att ensidigt säga att man nu skall springa ifrån detta ansvar Vi har ett ansvar som riksdagen sedan tidigare slår bakom. Del är inte så lätt atl nu efter elt par år när del börjar brännas säga alt man skall springa ifrån ansvaret. Boverket har fått ytterligare administrativa förtecken för all titta på della. Samma dag som utskottet justerade detta betänkande fick boverket regeringens uppdrag atl kartlägga hur bestämmelserna har tillämpats under årens lopp.

Herr lalman! Med delta yrkar jag avslag på reservation 21.

De borgerliga vill ha borl markvillkorel och konkurrensvillkoret. Vi tycker atl del finns all anledning att markvillkorel finns kvar Vi vill dessutom tillstyrka en s-motion med elt förslag om närmare studium av markvillkorel och hur det har utfallit, vilka brister som finns och om det är möjligt med en skärpning i framfiden. Det här är viktiga frågor inom bostadspolitiken, inte minst för kommunerna. Delsamma är det med konkurrensvillkoret.

Det finns reservationer från moderater och kommunister när det gäller aktieutdelningen från allmännyttan. Del är inte mycket atl orda om. Vi tycker atl det har gjorts en rimlig avvägning.

Folkpartister och moderater kastar sig över hyresgäströrelsen och säger att vi vill beskära den representativa demokrafin. För de flesta av oss andra är del ofattbart atl ni år efler år återkommer med de propåerna. Vi är defini-

tivi inte beredda all rucka på de principerna. Vi slår vakt om hyresgäströrelsen nu och i framtiden. Del är majoritetens svar på påhoppen på hyresgäströrelsen.

Vi har sedan frågan om bostadsbidrag för ensamstående, dvs. bostadsbidrag för hushåll utan barn. Vi återfinner då de tre borgerliga partierna i en gemensam reservation.

Herr lalman! Utskollet har tidigare uttalat sig för ett införande av bostadsbidrag för ensamstående. Vi står fast vid den ståndpunkten. Detta är för oss socialdemokrater en myckel viktig fråga, och vi får uppbackning av miljöpartiet och vänslerpartiet kommunisterna. Vilket svar ger de borgerliga partierna till de ensamstående och de många deltidsarbetande som har det svårt? De får ofta en bostad i ett nytt bostadsbestånd, lönen är alltför låg och hyran alltför hög. De tvingas in i en karusell i en situation som är allt annat än avundsvärd. Varför håller ni så hårdnackat på principerna? Vi förutsätter att regeringen i samband med den aviserade propositionen kommer med ett förslag. Det är kanske inte till alla delar lill fyllest, men vi kanske knäcker motståndet mot att bostadsbidrag införs för hushåll utan barn.

Herr lalman! Jag vill avslulningsvis kommentera några inlägg. Jag kan lugna Agne Hansson med att säga att vi skall inte diskutera skatter i dag. Skatiedebatlen skall vi ta vid ett senare lillfälle.

Så till moderaterna och regleringar och de frågor som här ställdes om åtgärder när del gäller ungdomar Den situation som har uppkommit i Upplands Väsby är nalurliglvis inte bra. Men jag tänker inte här i kammardebatten gå in på ett enskilt ärende.

Bruksvärdessystemet utreds. Vi har hittills tyckt att det har varit bra, och del lycker vi än i dag. Del är möjligt med förändringar i framliden, det vet man ingenting om. Man skall inte låsa sig i de här frågorna.

Folkpartiet yvdes mycket över de små lägenheterna och ROT-programmel. ROT-programmel var viktigt vid den tid del infördes. Del räddade jobben för tusentals byggnadsarbetare. Vi fick elt bestånd av relativt hygglig standard ute i landet. Det var egentligen Birgit Friggebo som slog upp dörrarna för små lägenheter i del här landet.

Vänsterpartiet kommunisterna och miljöpartiet har egentligen inte ställl några frågor till mig.

Tuggelite är ett projekt som nämndes som ett exempel på en ekologisk by. Tuggelile ligger i min hemkommun. Jag tycker atl det är ett utomordentligt bra projekt. Del är del vi i framliden skall salsa på.

Vi skall tillsammans förändra bostadspolitiken. Vi skall förändra den till det bättre. Och vi skall säga nej lill bostadsockupationer, oavsett om det drabbar riksdagsledamöter eller andra. Vi får inte släppa loss marknadskrafterna för mycket, och vi måste se lill atl vi i framtiden får en social bostadspolitik som innebär att alla ges rätt att få en bra bostad. Med det recept som moderaterna och folkpartiet presenterat i den här debatten kommer vi inte, herr talman, atl uppnå de målen.

Vi övriga partier måsle gå in i bostadsdebatten. Låt oss se lill all vi får en bättre lingens ordning i framliden!

Herr lalman! Jag vill än en gång yrka bifall lill utskottets hemställan och avslag på samtliga reservationer (forts. 12 §)

Prot. 1989/90:96 29 mars 1990

Vissa anslag nll bostadsförsörjningen

AnL 52 AGNE HANSSON (c);

Herr talman! För det första har vi inte för avsikt alt centralisera beslutsfattandet på bostadspolitikens område. Jag förstod inte den fråga Magnus Persson ställde till centern i det här sammanhanget. Jag vill peka på alt vi t.ex. har medverkat lill PBL-lagsliftningen.

Vi i centerpartiet har förtroende för kommunerna. Vi vill däremot inte skärpa markvillkorel, utan vi vill ha bort det. Vi har därför inte ställt oss bakom tillkännagivandel till regeringen.

För det andra log Magnus Persson upp tillkännagivandet om bostäder för äldre och översynen av lånereglerna för sådana. Det har vi i centerpartiet ställl oss bakom. Låt mig här markera att det är viktigt att vi när denna översyn skell fortfarande slår vakt om ålderdomshem som ett prioriterat boendealternativ för äldre för att stimulera den boendeformen. Detta finns med i utskottels skrivning, och jag vill understryka det som slår i den delen av betänkandet.

För det tredje bemötte Magnus Persson reservationerria 12 och 13 om resurshushållande byggande. Magnus Persson sade: När vi byggde miljonprogrammet fanns det inte någon som diskuterade miljö i det sammanhanget. Jo, länk att del gjorde det. Centern fanns där och varnade för denna massproduktion och brist på kvalitet.

Den här debatten är litet märklig. Jan Strömdahl talade om konstellationer hit och dit, och Magnus Persson sade alt oppositionen stod splittrad. Kjell Dahlström fyllde i med atl det var ideologi att räkna hur måriga reser-valiorier olika partier stod bakom.

För oss i centerpartiet är ideologi någonting annat än matematik och antal reservationer Vi lägger fram våra förslag som ett självständigt parti. Sedan överlåter vi till allmänheten och andra att bedöma den politiken. Ibland får vi anslutning till våra förslag, och det är bra.

Jag vill återknyta lill det jag tidigare sade om atl debatten är märklig. Framför allt socialdemokraterna och folkpartiet angriper varandra mycket kraftigt. Erling Bager står här och talar om valfrihet, höga kostnader och trygghet i boendet. Men sedan är man tillsammans beredd att sopa till bostadssektorn genom att beskatta alla boende med 27 miljarder kronor, vilkel skulle innebära 2 000-3 000 kr i månaden i hyreshöjningar Vad blir det av allt detta fagra tal om socialt mål, valfrihet och bostadsrätter? Vem skall ha rätt och råd alt bo i folkpartiets bostadsrätter? Det var detta jag menade när

jag i mitt inledningsanförande sade att det var litet svårt att ta den här debatten på allvar förrän vi vet var vi hamnar i denna viktiga fråga.

Så till frågan om hushåll utan barn och bostadsbidrag. Det svar som jag kan ge är att alla som är över 29 år och ensamstående i dag inte får något bostadsbidrag. Centerpartiet står bakom bostadsutskottets uttalande att man måste införa bostadsbidrag för hushåll utan barn när skattereformen kommer Förmodligen är detta långt ifrån tillräckligt. Dessa människor kommer i stor utsträckning att slås ut från bostadsmarknaden.

Herr talman! Valfriheten i boendet är i många avseenden mycket viktig. Jag vill fråga socialdemokraterna om det är en medveten politik att egnahemsalternativet helt har försvunnit ur svensk bostadsproduktion i dag. År del en medveten politik, eller vilka åtgärder vill ni vidta för att se till att det blir en större produktion av egnahem för att öka valfriheten och behålla den formen av boende? Det kommer i framtiden atl vara en mycket attraktiv form av boende.

Prot. 1989/90:96 29 mars 1990

Vissa anslag till bostadsförsörjn ingen

AnL 53 JAN SANDBERG (m);

Herr talman! Det är tydligt att Magnus Persson övar sig inför de förstamaj-tal som han helt säkert skall hålla framöver nu i vår Det kan man konstatera när man lyssnar på såväl ordval som sätt atl argumentera. Det finns många likheter mellan det som sker här i kammaren nu och de förstamajtal som jag tror att Magnus Persson skall hålla, inte minst det faktum att det är mycket glest med åhörare här

Magnus Persson talade i ungefär 25 minuter Jag misstänker att han kortade sitt anförande något. Men huvuddelen av dessa 25 minuter använde Magnus Persson till alt kritisera de förslag som moderata samlingspartiet har lagt fram. Jag nämnde bl.a. i mitt inledningsanförande flera exempel på stora problem och svårigheter som möter människorna på den svenska bostadsmarknaden och de förslag som vi moderater har lagt fram för alt lösa dessa problem. Magnus Persson förde i stort sett inte fram något förslag som skulle kunna lösa något av alla de problem som finns. Vad finns det för lösning på problemet med de hundratusentals människor som väntar på en bostad i bostadsköerna?

Jag fick heller ingen kommentar till den synpunkt som den tidigare socialdemokratiske riksdagsledamoten hade fört fram angående hyressätiningssyslemet. Han talade om orättvisor och orimligheter. Jag tänker på professor Södersten. Man sade att man skulle se över detta men alt dagens syslem nog hade fungerat ganska bra.

Om Magnus Persson pratar med någon som bor i en lägenhet som inte ligger centralt och som har en relativt dålig bostadsmiljö - detta är ju fallet med många av de lägenheter som byggdes under miljonprogrammets dagar -tror jag atl han kommer alt finna alt denna person inte lycker alt det är rimligt att den som har haft förmånen atl på något vis få tag på ell hyreskontrakt i centrala Stockholm för denna lägenhet, som är lika slor som den andra, får betala en hyra som är lägre än hyran för lägenheten som inte ligger så centralt.

Vi moderater har precis som jag gjorde i mill anförande, fört fram en

5 Riksdagens protokoll 1989/90:96

Prot. 1989/90:96 29 mars 1990

Vissa anslag till bostadsförsörjningen

mängd olika förslag på åtgärder som skall lösa alla de problem som i dag finns på bostadsmarknaden.

Magnus Persson tyckte vidare att det inte fanns någon social anklang i den moderata bostadspolitiken. Jag nämnde faktiskt ordet "social bostadspolitik" flera gånger i mitt anförande. Jag vill påstå att den s.k. sociala bostadspolitiken inte är social på det sätt som Magnus Persson vill göra gällande.

Jag har tagit med mig dagens nummer av Expressen, som kan ge ett exempel på vad den s.k. sociala bostadspolitiken får för effekter Rubriken i artikeln är "Tänk att vi skall behöva söka bidrag. Utfattiga - för att de flyttade". Det handlar om Lars Erik Ax, 75, och hans fru Anna-Britta, 73, som måste leva på existensminimum bara därför att de har bytt bostad. Nu tvingas de söka bidrag från samhället för att klara av atl betala reavinstskatten. Är del en social bostadspolitik? Jag tror inte alt del här pensionärsparel tycker all det är speciellt mycket av socialt patos i de regler som gör alt de tvingas leva på existensminimum och därutöver söka socialbidrag.

Magnus Persson försökte komma ifrån frågan om ungdomsbostäderna och den typ av kategoriboende som man i dag ser exempelvis i Upplands Väsby. Vid den myckel livligt trafikerade E 4, utkastade på ett fäll, ligger några ba-rackliknande byggnader som skall vara ungdomsbostäder. Man har till råga på allt salt upp jättestora skyltar för att visa dem som far förbi alt här bor minsann Upplands Väsbys ungdomar Jag tror inte atl Upplands Väsbys ungdomar lycker alt detta är speciellt trevligt, och det får mig atl tänka på gamla typer av bostadslösningar, såsom barnrikehus och undanlagsslugor Jag vill inte återvända till den tidens typer av kategoribostäder

Vi moderater kämpar för all människorna skall bli mer oberoende och i högre grad kunna påverka sitt eget boende. Socialdemokraterna däremot, kommer vad det verkar snart atl lägga fram ett nytt skatteförslag som innebär att ännu fler människor blir ännu mer beroende av politiska beslut i så måtto att de i framtiden i större utsträckning tvingas ta bostadsbidrag. Socialdemokraterna lycker tydligen atl della kan var en rimlig utveckling.

Magnus Persson påstår atl vi, för atl lösa den s.k. överhettningen i storstadsregionerna, måste införa ylleriigare begränsningar och regleringar Jag sade redan i mitt inledningsanförande atl länsstyrelsen i Stockholm, som nog kan anses vara en ganska opartisk bedömare av delta, har visat alt dessa regleringar inte ökar bostadsbyggandet. Däremot skapar de ytterligare problem för ytterligare bostadsbyggande.

Vi löser inte problemen med fler regleringar och fler begränsningar - vad vi behöver är en motsatt inriktning av bostadspolitiken.

När jag lyssnade på Magnus Perssons anförande, som var ganska långt, förvånades jag över något som han sade, vilket får mig att ställa en direkt fråga till honom: Ser inte socialdemokraterna att det i dag finns problem på .bostadsmarknaden? Köer, svarta pengar, människor som indirekt tvingas till olagligheler för att lösa sin bostadssituation.

Vilka förslag är socialdemokraterna beredda att lägga fram för atl vi skall kunna lösa alla dessa problem? Detta är problem som finns i andra delar av Europa, i de östliga delarna, problem som är ett resultat av för myckel förmynderi, byråkrati och politiska beslut.

Vi moderater har många förslag till förändringar av den anledningen alt

mycket behöver förändras för atl förbättra situationen på bostadsmarknaden och se lill atl människorna kan fä en fungerande bostadsmarknad, en bostadsmarknad till fromma för framför allt medborgarna.

Anf. 54 ERLING BAGER (fp):

Herr talman! Magnus Persson log upp en del sakerom jag tänkte bemöta. Han hävdade bl.a. all del finns partier som vill bekämpa hyresgäströrelsen, atl del kommer ständiga angrepp mol denna. Vad är det, Magnus Persson, för fel pä tanken alt de människor sorii bor i den fastighet som berörs av en ombyggnad skall få mer inflytande? Vad är det för fel på tanken att de människorna skall kunna vara med och skriva hyresgästinlyg? Jag kan inte se det på annat sätt än all det är en politik som ligger nära inriktningen hos de människor som bor i fastigheterna. Det är en riktig politik, och jag tycker att också socialdemokraterna borde ta upp den.

Man skulle kunna lösa detta problem om man inom hyresgäströrelsen hade varit mer lyhörd mot de boende i de berörda fastigheterna. Men oftast har vi fäll rapporter om att ombudsmännen inom hyresgäströrelsen kör över de boende, och det är något som vi i folkparliel reagerar emot. Vi föreslår därför atl man låter dem som bor i de berörda husen bestämma mera.

Magnus Persson sade också atl ROT-programmel har varit mycket bra, atl del bl.a. har inneburit alt byggnadsarbetare har fått arbete under 80-lalets mitt, något som enligt Magnus Persson var mycket viktigt. Jag vill inte bestrida all del är viktigt att vidta arbelsmarknadspolitiska åtgärder Del skall göras. Men jag vill påpeka atl det även finns en annan infallsvinkel när del gäller ROT-programmel. Man har inom detta program nämligen inte genomdrivit vad vi i folkpartiet vill beteckna som varsamma ombyggnader som ligger nära intressena hos de boende. Man kan säga atl "ROT-maskinen" har gått fram på elt ganska brutalt sätt och kört över de boende. Man har gjort ombyggnader som är vad vi ibland kallar för lyxsaneringar

Folkpartiet har reagerat mot delta, och vi har krävt ett mer varsamt ombyggnadsprogram. Också i fråga om delta är del viktigt atl de boende har möjlighel atl påverka sin boendesiluation. Varför kan inte de boende själva få bestämma om de vill ha kvar siri köksinredning och annat i sin egen lägenhet? Varför kan de boende inte få ha elt starkt inflytande över dessa frågor? Vi menar atl della är viktigt.

Folkparliel har ingen tilltro atl man genom en mängd regleringar ständigt försöker åstadkomma olika saker. Vi menar all man skall lyssna mer lill de boende.

Om vi lar ROT-programmet som exempel kan vi se atl man där först körde igenom hela det väldiga programmet och lät maskinen gå. Detta gav upphov lill protester och ett behov av enorma subventioner Till slut insåg man alt delta var fel, och på del följde del gigantiska tvärstoppet efter förra valet, då man lade om rodret och äntligen - men för sent! - insåg att det var fråga om ett program som skenade i väg och som åstadkom lyxsaneringar vilka drog på staten dyra subventioner

Ärade ledamöter i kammaren! Sverige har faktiskt inlernationelll sett en relativt låg andel bostadsrätter Värt granrilarid Firiland har en dubbelt så stor andel bostadsrätter. Många människor efterfrågar, Magnus Persson, bo-

Prot. 1989/90:96 29 mars 1990

Vissa anslag till bostadsförsörjningen

Prot. 1989/90:96 29 mars 1990

Vissa anslag till bostadsförsörjningen

stadsrätter och vill välja den formen av boende. Jag menar då att vi politiker skall bidra till att möjliggöra detta.

Om man ökar antalet bostadsrättslägenheter och på så sätt får mer jämvikt på marknaden kan man också få ned priserna på bostadsrätter, vilka ibland är oroväckande höga. En ökning av antalet bostadsrätter i de områden som nu har höga priser skulle verka som en dämpande faktor, och en jämvikt på marknaden kommer att medföra att priserna sjunker

Jag vill också ta upp något som Magnus Persson inte nämnde, nämligen radonrisken. Jag tycker att del är oroväckande att socialdemokratiska politiker numera så sällan talar om radonrisken, ett av våra allra allvarligaste hälsoproblem. I slutet av 70-talet, när Eric Enlund var jordbruksminister, jagade Birgitta Dahl honom med krav på att ett radonsaneringsprogram skulle tas fram inom något år Det lades under den borgerliga regeringens tid fram ett radonprogram, och Birgitta Dahl blev sedan miljöminister 1982. Efter detta har åren bara runnit iväg. Politiker från främst folkpartiet och centerpartiet har ständigt påpekat problemet, men åren bara glider iväg, och man hänvisar till olika utredningar

Detta är ett stort hälsoproblem. Vi har en mycket senfärdig politik. Jag vill verkligen uppmana de socialdemokratiska riksdagsledamöterna att driva på regeringen för atl få fram ett nytt saneringsprogram som är värt namnet och som sänker radonhalten i alla bostäder till högst 200 Bq/m.

Anf. 55 JAN STRÖMDAHL (vpk):

Herr lalman! Först har jag några kommentarer till Magnus Persson. Magnus Persson sade att jag inte hade några frågor till honom. Jag riktade mig kanske inte direkt med frågor till Magnus Persson, men jag skissade upp ett helt program för en inriktning av bostadspolitiken. Det gjorde jag naturligtvis med en förhoppning om att få en reaktion från Magnus Persson. Magnus Persson sade att låt oss tillsammans - övriga partier, dvs. alla partier utom moderaterna och folkpartiet - diskutera en framtida bostadspolitik. Det kanske var svaret. Det vore trevligt om svaret kunde bli något utförligare.

Det finns en fråga till som är naturlig att ställa efter de inlägg vi nu har fått höra från Magnus Persson och från folkpartiets Erling Bager Vad drar Magnus Persson för slutsatser av det faktum att han själv säger att folkpartiet Hgger helt på den moderata kanten när det gäller bostadspolitiken? År inte det något oroväckande inför resultatet och konsekvenserna av uppgörelsen med detta folkparti när det gäller skatterna, och i förlängningen bostadsfinansieringen och bostadspolitiken?

Jag vill kommentera ytterligare en sak som Magnus Persson tog upp. Magnus Persson tog upp bruksvärdesystemet och, tycker jag, var litet väl oklar och sviktande i ett svar till moderaterna. Magnus Persson sade att han inte vill låsa sig för någonting när det gäller bruksvärdesystemet. Jag tycker att det är viktigt att vi hjälps åt att hålla stånd emot de moderata attackerna på bruksvärdesystemet. Det handlar nog trots allt om att försöka förbättra och förstärka det, om vi skall ha kvar en social bostadspolitik.

Till Erling Bager vill jag göra en kommentar när det gäller inflytandet för dem som bor i hus som skall underhållas eller byggas om. Erling Bager drar slutsatser av några, som jag uppfattar det, undantagshändelser, där hyres-

gäster har blivit överkörda av hyresgästombudsmän när det gäller samrådet kring ombyggnader Jag har varit hårt och varmt engagerad i dessa frågor i Stockholm. Jag vet att det har förekommit sådant här också, och jag vet att det har förekommit fall i Göteborg.

Som princip menar jag dock att det är viktigt alt detta inflytande över den egna bostaden och del egna bostadsområdet bygger på den eoskilde hyresgästens inflytande över den egna lägenheten. Det kan man förslärka, t.ex. genom att förstärka besittningsskyddet. Det är också viktigt att del gemensamma inflytandet får organiserade former och att hyresgästerna, de boende, kan få stöd av en organisation som har ett kunnande och en erfarenhet av lagstiftning och annat som hör till. Sedan måste naturligtvis demokratin inom organisationerna fås att fungera, men det är en kamp som medlemmarna i organisationen måste föra. Det gäller ju det demokratiska inflytandet i organisationer, vilka organisationer det än må vara.

Prot. 1989/90:96 29 mars 1990

Vissa anslag till bostadsförsörjningen

Anf. 56 MAGNUS PERSSON (s):

Herr talman! Först vill jag förklara för Agne Hansson vad jag menar med kommunernas roll. Det finns en rad reservationer där vi säger att detta är en kommunal fråga. Det gäller allt, från dessa lägenhetshotell. Det finns fyra, fem eller sex reservationer, där bl.a. centern är med. Det finns flera, om vilka vi tycker att detta inte är riksdagens bord. En fråga gäller exempelvis bostadsrätterna, vilket någon har varit inne på. Detta är vad jag menar med atl man har en annan syn på det.

När det gäller bostadsbidraget till vissa hushåll utan barn kan jag bara konstatera att folkpartiet och moderaterna inte med ett ord nämner det. Jag frågade hur ni ser på detta och vilket svar ni ger till de deltidsarbetande som har det dåligt ställt och inte klarar sin hyra. Tyvärr klingar min frågeställning förgäves.

Problemet är självfallet kostnadsläget. Kostnadsläget är oroande. Det är ingen tvekan om att vi känner en stark oro inför detta.

Till Agne Hansson vill jag säga att vi naturligtvis tar vårt ansvar för att finansiera skatteöverenskommelsen. Agne Hansson nämnde här 27 miljarder Jag har inte hört den siffran. Denna debatt får vi ta upp vid ett senare lillfälle.

Till Jan Sandberg kan jag bara säga att jag har betydligt fler åhörare på mina förstamajmöten än vad jag har när jag talar i kammaren. Det kan jag garantera. Jag är en ganska eftertraktad förstamajtalare, och det är jag stolt över.

Vad har då moderaterna för recept? Moderaternas förslag löser verkligen inga problem. Man talar om öststatsmodell, och så kommer man med citat. Professor Bo Södersten har tydligen blivit en kär gud hos moderaterna. Han citeras ofta från talarstolar Låt mig bara säga att vi inte ställer upp bakom professor Bo Söderstens teorier och teser

Jag bor i ett område, Jan Sandberg, som byggdes på 60-lalet. Många av hyresgästerna i området möter jag t.ex. när jag går till affären och handlar Jag vet att del finns problem, men jag vet atl del också finns mycket som är bra i del bostadsbeståndet.

När del gäller artikeln i Expressen har jag ingen kommentar Vilket råd

Prot. 1989/90:96 29 mars 1990

Vissa anslag till bostadsförsörjningen

ger herr Sandberg - som har läst artikeln - lill pensionärsparel? Vilket är ert recept och er modell?

Jag skall inte kommentera de barackliknande bostäderna så mycket. Det har sagts mig alt det rör sig om bostäder på 42 m-, med två rum och kök och en liten trädgårdstäppa. Det är klart att ungdomar i princip skall ges likvärdiga bosläder Vi har emellerlid sagt atl rätten till s.k. självbyggeri kan man acceptera under en viss lid för atl öka antalet bostäder lill ungdomar

Erling Bager, det är klart alt del har skell misstag. Självfallet har det skett misslag under den tid som ROT-programmet har förverkligats. Det är nog riktigt. Jag menar dock all det i princip blev ganska bra, och atl fördelarna vägde över nackdelarna.

När det gäller hyresgäströrelsen vill jag bara säga att det självfallet skall vara ett gemensamt inflytande. Jag lycker dock alt hyresgäströrelsen i de allra flesta fall tillvaratar de boendes intressen på ett bra sätt.

Sist men inte minst vill jag säga att det självfallet skall finnas både bostadsrätter och hyresrätter Båda upplålelseformerna har sina fördelar Moderaterna och folkpartiet stirrar sig enligt min mening blinda på att bostadsrätternas anlal skall öka på hyresrätternas bekostnad. Del vill vi inte vara med om.

Så till problemet med radonet, herr talman. I regeringskansliet pågår ett beredningsarbete. Turerna har varit många och det har rått stor oenighet. Hur hög radonhalt skall tillåtas? Vi förväntar oss alt frågan kommer att redovisas i den aviserade propositionen om s.k. sjuka hus. Den skall behandlas i år, och då får vi tillfälle att återkomma i saken. Men vi är helt på det klara med att radon i bostäder utgör elt problem.

Till Jan Strömdahl vill jag säga alt jag gjorde mig skyldig till en felsägning. Jag har förstått att det var fråga om en programförklaring. Skatteuppgörelsen står vi dock fast vid. Vi slår också för vad vi har sagl om finansieringen.

I fråga om bruksvärdesystemet sade jag ungefär så här: Inom ramen för de nuvarande reglerna för delta system är det möjligt att man framdeles måste tänka sig vissa förändringar Del går inte alt vara slafisk i sitt länkande, utan det måste få ske förändringar under årens lopp.

AnL 57 EVA JOHANSSON (s);

Herr talman! Jag hade inte tänkt della i den här debatten, utan jag tittade faktiskt in i kammaren för all få vela om det skulle bli votering eller inte. Men just då fick jag höra Jan Sandbergs beskrivning av de ungdomsbostäder som jag har varit med om att ta initiativ till i Upplands Väsby. Jan Sandbergs beskrivning gjorde att jag blev kvar i kammaren och även begärde ordet.

Jan Sandberg beskrev dessa ungdomsbostäder som baracker utslängda vid motorvägen, liknande barnrikehus och undantagsstugor Del var tur för Jan Sandberg att inte ungdomarna i Upplands Väsby hörde honom. Då hade de inte litat på hans iakllagelseförmåga eller på honom som politiker Dessa ungdomar har förmånen atl få bo i de bostäder som Jan Sandberg beskrev som rena slummen. De ligger i grupper om åtta till tolv stycken. Del är små röda parhus där varje lägenhet är på 42 m-, som Magnus Persson nyss sade. De är på två rum och kök och har en lilen trädgård. De är ungefär lika stora som de barnrikelägenheler som på sin tid var avsedda för hela familjer

Ungdomarna trivs i dessa lägenheter Ingenting tyder på att det skulle fin-

nas en opinion liknande den som Jan Sandberg här gav uttryck för Folk i Väsby, grannar lill dessa ungdomar och andra lycker att dessa små, röda stugbyar faktiskt är ganska trevliga inslag i miljön. De ligger inte närmare motorvägen än en del andra bostäder i Väsby och annorstädes.

De egentligen enda som är kritiska och muttrar om dessa bostäder samt har gjort det ända sedan vi log initiativet lill dem är moderater Märk väl, det är inte moderaterna i Upplands Väsby, som vet vad det handlar om, utan del är moderater som bor längre bort. De tror alt de kan smutskasta detta socialdemokratiska initiativ vars syfte varit atl uppfylla ungdomars berättigade krav på både bra och billiga bosläder Moderaterna lycks passa på att framföra sin kritik vid tillfälleri då de som besitter fakta i målet inte är närvarande. Jag har hört del här tidigare.

Lål mig ge Jan Sandberg ell råd. Gör någonting i stället för att smutskasta bra initiativ! Gör någonting som kan bidra lill alt ungdomar får bra och billiga bosläder! Lila inte till all marknadens krafter kan klara det, speciellt inte i Stockholmsregionen med kostnadsutvecklingen där. Marknaden har visat atl den faktiskt inte klarar av atl lösa delta problem. Marknaden bryr sig bara om de ungdomar som har pengar och det har inte alla ungdomar i Upplands Väsby. Det har för övrigt inte alla ungdomar i någon annan kommun heller Därför är del nödvändigt all la initiativ som gör all ungdomars berättigade krav på egen bostad också kan uppfyllas. Del gäller även för de ungdomar som inte har en tjock plånbok.

Prot. 1989/90:96 29 mars 1990

Vissa anslag till bostadsförsörjn ingen

AnL 58 AGNE HANSSON (c):

Herr lalman! Vi har en fåll en klarare distinktion på ordet centralisering. Den tycks vara all vi har krävt atl staten inte skall lägga sig i Stockholmsproblemen. Vi anser atl problemen här är så allvarliga atl en ansvarig bostadspolitiker på central nivå inte kan bortse från dem. Vi måste forma en bostadspolitik som ger kommunerna förutsättningar alt tillgodose behovet av bosläder. Del övergripande målet måsle naturligtvis vara all vi för en ekonomisk politik som gör all kostnaderna inte springer i höjden som de gör i dag. Vidare måste vi föra en regionalpolitik och en politik för regional balans som minskar trycket på bostadsmarknaden.

I denna krissituation anser vi, som vi också påpekar i en av våra reservationer, alt staten måste inventera sill markinnehav i regionen för alt se om det finns möjligheter för kommunerna att bygga bosläder på denna mark. Det kan också finnas andra åtgärder alt vidta som regeringen tillsammans med kommunerna bör kunna resonera om. Syftet skall vara all få fram fler bostäder Det kan också gälla atl göra bostäder, som i dag fungerar som övernatt-riirigsbosläder, tillgängliga för människor Vidare handlar del om att minska trycket på konioriseringen i stadskärnan för alt i stället få fram lägenheter Vi pekar alltså på en rad åtgärder som kan vidtas. Det är dock inte fråga om atl staten skall styra och la över ansvaret från kommunerna.

I den förda debatten har man försökt beskriva den sociala bostadspolitiken som förbehållen socialdemokraterna och vpk. Möjligen har centern och miljöparliet fått vara med ibland. All moderat bostadspolitik har varit fullkomligt förkastlig, har del sagts. Men sanningen ligger kanske någonslans

Prot. 1989/90:96 29 mars 1990

Vissa anslag nll bostadsförsörjningen

milt emellan. Dagens bostadssituation är nog inget att slå sig för bröstet för Ansvaret för den förda politiken har jag lagt fast i mitt anförande.

Det finns faktiskt förslag från moderata samlingspartiet som är intressanta. Jag kan gärna stryka under att alla deras förslag inte är det. Det finns dock inslag som vi tycker är riktiga. Det gäller exempelvis den valfrihet och den äganderätt som de lalar om.

Utgångspunkten är atl skapa grundtrygghet för alla och att alla skall ha rätt till en bostad. Det är utifrån den grunden som vi lägger fram våra förslag. Ibland vinner de anslutning, ibland inte. Den politiken tänker vi fortsätta med. Det är en mix som vi tror är ganska bra för de boende.

AriL 59 JAN SANDBERG (m);

Herr talman! Jag fick i ett tidigare inlägg av Magnus Persson några frågor som jag tänkte svara på.

När del gäller neutraliteten mellan olika boendeformer, så är det ju inte på det viset som det framskymtar när man lyssnar på Magnus Persson, nämligen att det i stort sett råder neutralitet och att boverket just nu ser över alla dessa frågor Del har ju länge stått klart att just äganderätten som upplåtelseform har motarbetats på alla tänkbara sätt; ränteavdragsbegränsningar och speciella och särskilda regler vad gäller bostadsfinansiering för just ägan-derällsbostäder jämförda med andra bostäder Det finns slående exempel på resultatet.

Man har studerat bostadsområden som har bebyggts med helt identiska grupphus, där del ena grupphuset är upplåtet med hyresrätt och det andra, som har samma produktionskostnader, är upplåtet med äganderätt. Det visar sig alt äganderättsupplåtelse är, lågt räknat, mer än 1 500 kr dyrare per månad! Detta visar den slora skillnaden i neutraliteten. Det är inte för inte som nio grupphus av tio upplåts på andra villkor än med äganderätt. Det är en medveten politisk styrning från socialdemokratiskt håll som har fått dessa effekter

En kommentar till diskussionen om att vi moderater inte ställer upp bakom bostadsbidrag till hushåll utan barn: Vi tycker att vi i stället skall försöka hitta ell system - inte minst ett skatlepolitiskt system - som gör att människor i så stor utsträckning som möjligt skall kunna leva på sin lön utan att behöva bidrag. Det var ju inte för så länge sedan som det här speciella bidraget infördes. Men det behövdes senare, därför att man ökade inkomstskatten och ökade det totala skattetrycket så pass mycket att just denna grupp människor fick det ännu svårare ekonomiskt.

Vi moderater vill sänka skatten för alla. Det är extra viktigt att säga detta när man känner till vilka effekterna kommer att bli av det förslag som socialdemokraterna kommer atl lägga fram beträffande den stora skatteomläggningen. Det är just de deltidsarbetande som kommer alt få de största problemen i och med atl skattetrycket totalt för deras del kommer att öka.

Om jag kan säga något till pensionärsparet som har litet svårt att förstå diskussionen om en social bostadspolitik när de tvingas söka socialbidrag och leva på existensminimum enbarl därför atl de har bytt bostad så skulle det vara; Vi moderater har krävt att systemet med reavinstbeskattningen skall ändras, och vi har krävt detta länge. Dessvärre har socialdemokraterna sagt

nej, och vi har därför inte kunnat genomföra någon förändring. Därför får pensionärsparel i dag söka socialbidrag. Till dem säger vi också; Man skall kunna leva på sin inkomst, och man skall inte behöva betala skatt - vilket dessa människor också gör - om man samtidigt uppbär bidrag.

Den sociala bostadspolitiken, slutligen, med anledning av Magnus Perssons inlägg. Ja, vad är det för social bostadspolitik som förs? Det undrar man när man läser Expressens artikel om pensionärsparet som tvingas söka socialbidrag - som har gjort rätt för sig hela sitt liv, betalat skatt och utöver detta har betalat in premier för pensioner - och som får uppleva det som de nu gör bara därför alt de bytt bostad. Vad är det för social bostadspolitik, undrar de 620 000 i bostadskön, som socialdemokraterna för? Vad är det för socialt i en bostadspolitik som gör att det blir ännu fler som blir bidragsberoende?

Apropå Magnus Perssons inlägg skulle jag vilja avsluta med att än en gång citera Svenska akademiens ordlista. Först vill jag påstå att den s.k. sociala bostadspolitiken de facto i många fall har gett en asocial bostadsmarknad. Svenska akademiens ordlista säger nämligen att ordet asocial betyder sam-hällsoduglig. Jag vill påstå att den bostadsmarknad vi har i dag, med alla de inslag som är ett resultat av den förda politiken, är en samhällsoduglig bostadsmarknad.

Vad gäller Eva Johansson och ungdomsbostäderna vill jag säga atl jag förstår atl ungdomarna gärna vill bo i de här bostäderna, därför atl det är de enda bostäder som står till buds! Men jag undrar om Eva Johansson tycker att det är rimligt att även andra grupper i Upplands Väsby skall placeras i speciella "lägre medelålders-bostäder" med skylt utanför eller i "ensamstående kvinno-bostäder" i ett speciellt område med skylt utanför Del är detta jag vänder mig emot, alltså atl människor tvingas in i dessa särlösningar för vissa typer av människor

Så fick jag också reda på atl det inte är nog med att de tvingas bo i en viss typ av bostäder - de här ungdomarna som är myndiga människor får inte heller rätlen till ett förstahandskontrakt, vilket är det naturliga om man flyttar in i en nybyggd hyresbostad. Bostäderna upplåts med speciella ungdoms-kontrakt som innebär atl myndiga människor, visserligen inom en viss ålderskategori, inte ges samma rältigheter som andra.

Orsaken till att man har problem med ungdomar på bostadsmarknaden är all man har fattat politiska, centraldirigerade beslut om lägenhetsfördelning där man inte har velat bygga smålägenheter att man har haft system som lett lill atl man genom lägenhetssammanslagningar har gjort sig av med över 185 000 smålägenheter - att ställas i relation till de drygt 130 000 ungdomar som står i bostadskön i dag.

Eva Johansson sade till mig: Gör någonting, då! Klaga inte bara på oss!

Jag skall med varm hand överräcka en rapport som jag skrivit och som heter Ungdomars bostadsproblem kan lösas. I den förs mer än tio konkreta förslag fram som, om man genomförde dem, skulle lösa ungdomarnas bostadsproblem.

(forts. 15§).

Prot. 1989/90:96 29 mars 1990

Vissa anslag till bostadsförsörjningen

15 § Vissa anslag till bostadsförsörjningen

(forts, bostadsutskottets betänkande BoU13)

AnL 60 ERLING BAGER (fp):

Fru lalman! Jag skall försöka begränsa mitt anförande, eftersom debatten har dragit ut på tiden.

Först vill jag kommentera inflytandet för Hyresgästföreningen kontra de boende i en fastighet. Jan Strömdahl, vpk, kommenterade tidigare mitt anförande. Jag tänkte säga till honom, om han nu hör mig på intern-TV:n eller internradion, att del är rikligt att hyresgäströrelsen skulle kunna klara detta själv genom alt låta de människor som bor i den fastighet som berörs av en åtgärd få ökat inflytande. Men hittills har hyresgäströrelsen inte levt upp till delta, och del har skapat sådana komplikationer atl vi från folkpartiet kräver i motion och reservationer att de boende i den fastighet som berörs av en stadsplaneändring, en renovering, ROT-program, osv. själva skall få vara med och avgöra hur detta skall gå fill.

Fru talman! Jag vill sedan någol kommentera det som Magnus Persson tog upp tidigare. Han är en ivrig säljare av regeringens bostadspolitik. Detta kan inte alltid vara så lätt. Jag föreställer mig all det måsle vara jobbigt. Ibland är del fråga om stora kast - bostadsregleringar, subventioner och sedan kör man så atl säga ut ett program, t.ex. ROT-programmet, som innebär lyxsaneringar. Sedan blir det tvärstopp. Jag vill gärna ge Magnus Persson ett erkännande för atl han med energi och iver genomför ett balansnummer som faktiskt kräver slor energi. Och det lägger häri ned slor möda på. Men i den sakpolitiska delen är det kanske inte cirkusnummer som man skall diskutera, utan det är innehållet i politiken. Jag noterade då atl Magnus Persson sade att det har sketl en hel del misslag i fråga om ROT-programmel, t.ex. när del gäller varsam ombyggnad och att man ibland har gått för långt. Jag noterar med tacksamhet det som han sade med tacksamhet.

Sedan talade Magnus Persson om bostadsrätter och sade att de utgör ett viktigt inslag. Men varför motarbetar socialdemokraterna då så ofta det som har med bostadsrätter atl göra? När de kommunala bolagen i Malmö ville sälja ut lägenheter slog socialdemokraterna till direkt, både i regeringen och i riksdagen, och bestämde all statsbidragen irite skulle få vara kvar på lånen för dessa fasligheter om hyresgästerna köpte fastigheten. Socialdemokraterna satte stopp för försäljningen i Malmö.

Anf. 61 MAGNUS PERSSON (s);

Fru lalman! Jag skall fatta mig mycket kort.

Jag vill lill Jan Sandberg, moderaternas företrädare, säga att del i framtiden självfallet kommer all finnas både äganderätt, hyresrätt och bostadsrätt. Jag skall inte trötta Jan Sandberg alltför mycket, men vad vill moderaterna göra i avvaktan på ell skalteförslag?

Fru talman! All säga alt vi har en asocial bostadsmarknad är alt gå litet för långt. Vi kommer naturligtvis inte att välja vare sig öslstalsmodellen eller Bo Söderstens modell, utan det gäller att vi lägger fram förslag till en framtida bostadspolitik som vi kan få så slor uppslutning som möjligt kring. Men vi är självfallel inte beredda att kompromissa bort den sociala bostadspolitiken.

Till Erling Bager vill jag säga att om man är en bra försäljare har man ju alltid avsalu för sin vara. Det tycker jag att vi har haft under årens lopp, och det tycker jag atl vi alltjämt har.

Beträffande ROT-programmet vill jag säga följande. Det är klart all det gjordes vissa misslag. Det tycker jag atl man skall vara ärlig och säga. Men i stort sett övervägde ändå fördelarna med ROT-programmet.

Till sist, men inte mirisl, vill jag riämria Malmö och andra orter Vad vi socialdemokrater reagerar och vänder oss mol är om bostadsrätter skall tillskapas på hyresrätternas bekostnad. Vi vill se en framlida bostadspolitik där både hyresrätter, bostadsrätter och egna hem finns och där byggandet och kunnandet är mer ekologiskt. Men låt oss, fru lalman, föra denna debatt vid elt senare lillfälle.

Jag tycker atl vi har haft en hygglig debatt. Jag lackar mina meddebatlörer. Vi får nu gå vidare, och vi möts förhoppningsvis fredagen den 8 juni i en ny bostadspolitisk debatt.

AnL 62 ERLING BAGER (fp);

Fru talman! Jag har sagt alt Magnus Perssou har varit en ivrig säljare, och jag lycker atl han lägger ned slor energi på alt vara det. Men försäljningen har väl inte gått så bra under de senaste åren.

Jag vill emellerlid återgå lill sakfrågan. Sveriges Bostadsrättsföreningars Centralförbund diskrimineras i förhållande lill HSB och Riksbyggen. Det innebär ett hårt slag mot dem som önskar en bostadsrätt när regeringen föreslår en lagändring som skall förhindra alt de lån som kommunala bolag har

16 § Anslag till allmänna samlingslokaler

Föredrogs

bostadsutskottets betänkande

1989/90:BoU14 Anslag till allmänna samlingslokaler (prop. 1989/90; 100 delvis).

AnL 63 JAN SANDBERG (m);

Fru talman! Vi moderater har i ett anlal reservationer i delta betänkande fört fram vår syn på statligt stöd till allmänna samlingslokaler Vår uppfattning är att stödet med fördel kan avvecklas, och vi föreslår att detta sker fro.m. den 1 juli innevarande år

Det är många skäl som talar för en avveckling av det statliga stödet på detta område.

De allmänna samlingslokalerna har ända sedan 1940-lalet fått statligt ekonomiskt stöd. Åtskilliga miljoner har därigenom under årens lopp utbetalats. Vi känner också till att frågan om byggande av Folkets hus i olika delar av landet ofta har väckt kraftig och i många fall berättigad kritik mot nybyggnadsprojekt.

Självfallet finns det på vissa orter en stor efterfrågan på samlingslokaler, men den allmänna situationen är att frågan om samlingslokaler inte är någol stort problem.

På ett område anser vi dock att ett statligt bidrag skall utgå lill samlingslokaler Det gäller det viktiga arbetet med att handikappanpassa lokalerna. Därför yrkar vi moderater bifall till förslaget i denna del, även när det gäller höjningen av bidragsbeloppet från 100 000 kr till 150 000 kr.

Fru lalman! Det är enligt vår mening hög tid att övergå från nybyggande av samlingslokaler med stadigt stöd till ett mer effektivt utnyttjande av de redan befintliga lokalerna. Genom ett ökat samarbete mellan föreningar i samlingslokalsfrågan får man en förbättrad användning och ett effektivare utnyttjande av redan satsade och nysatsade medel. Vi anser däremot inte att man skall införa ytterligare, speciella stöd för samutnyttjande av lokaler Det är inte heller enligt vår mening främst statens uppgift att med bidrag påverka denna utveckling.

På ett område anser vi dock att det finns fog för ett statsbidrag. Det gäller stöd till icke-statliga kulturlokaler Vi har i reservation 8, tillsammans med folkpartiet, centern och miljöpartiet, föreslagit ett sådant speciellt stöd.

Det är samtidigt något förvånande att socialdemokraterna inte delar vår uppfattning på detta område. Det är nämligen ett i det närmaste enigt kulturutskott som delar denna uppfattning, vilket framkommer i det till betänkandet fogade yttrandet från kulturutskottet.

Fru talman! Jag yrkar därför bifall till de moderata reservationerna 1, 4, Prot. 1989/90:96
6, 8, 9 och 10. 29 mars 1990

AnL 64 INGRID HASSELSTRÖM NYVALL (fp): Anslag nll allmanna

Fru lalman! Del är med särskild glädje folkpartiet i dag vill yrka bifall lill °

bostadsutskottets hemställan i belänkande 14. Glädjen är att utskottet tillstyrkt yrkandet i partiels handikappmotion öm en höjning av rriaximibelop-pet för handikappanpassningsåtgärder ulan samband med andra bidragsbe-rättigade åtgärder Beloppet höjs nu till 150 000 kr mot tidigare 100 000 kr Den ytterligare kostnaderi genom denna höjning för budgetåret 1990/91 beräknas till 2 milj.kr., och del totala anslaget för bidrag till samlingslokaler har som en konsekvens höjts med della belopp.

I takt med nybyggnation har allt fler lokaler blivit tillgängliga för handikappade. I de byggnormer som nu gäller för alll offentligt byggande värnar man om tillgäriglighet för alla. Men det finns fortfarande kvar i vårt land fungerande, ofta trevliga, äldre lokaler som inte fått en tillfredsställande handikappanpassning. Bidragen har också i takt med byggkoslnadsutvecklingen minskat i värde.

Boverket, som genom sin samlingslokaldelegation har hand om ansökningar och bidrag, har sett hur bidraget urholkats och föreslagit en höjning. Regeringen avvisade detta, men efler utskottets tillstyrkande av bl.a. folkpartiets motion kan riksdagen nu fatta elt beslut som gör del lättare för bl.a. många äldre atl besöka olika samlingslokaler

Del är ju inte bara för rullstolsburna eller gravt handikappade som hissar, ramper större toalettrum, hörslingor etc. är välkomna. Vi blir allt fler äldre i samhället som kan ha nytta av dessa hjälpmedel. Men även yngre, t.ex. barnfamiljer, välkomnar en ramp eller en hiss.

Centern har även yrkat på stöd lill handikappanpassning av andra lokaler än allmänna samlingslokaler. Det kan synas lika lovvärt som det förra bidraget men skulle troligen medföra mycket högre ekonomiska krav. Många av åtgärderna kan säkerligen genomföras inom ramen för sedvanlig långivning vid t.ex. ombyggnad.

Det kan naturligtvis alltid diskuteras hur mycket av samhällets resurser som skall läggas på sådant som stöd till allmänna samlingslokaler Vi har i dag ett gott bestånd. Många har därtill bostäder av sådan storlek att man kan samla fler människor hos sig än tidigare. Kommunernas bidrag lill samlingslokalerna är mångfalt större än statens, och samhällets totala kostnader är således inte oväsentliga.

Det klagas ofta i dag på bristande gemenskap mellan människor och att vi isolerar oss för mycket i våra hem. Det är kanske riktigt för många i den arbetsföra åldern som ibland har svårt att orka med så mycket mer än arbete och familj. Men för dessa och kanske även mer för de äldre och för ungdomen beiyder lokaler för gemenskap mycket riär det gäller att höja livskvaliteten. Att ha möjlighet att samlas är också viktigt för demokratin och för folkbildningen.

Många frivilliga insatser görs också för våra olika samlingslokaler Inom
rimliga bidragsramar bör vi därför även framöver värna om den tillgång i
vårt samhälle som dessa lokaler utgör 77

7 Riksdagens protokoll 1989/90:96

AnL 65 AGNE HANSSON (c):

Fru talman! Som Ingrid Hasselström Nyvall sade spelar de allmänna samlingslokalerna en mycket viktig roll i samhället och är en tillgång för vårt samhälle. Genom att det finns allmänna samlingslokaler kan föreningslivet ges möjligheter all verka i ändamålsenliga lokaler I samlingslokaler kan människor i elt bostadsområde eller en bygd samlas för atl lösa gemensamma angelägenheter. Samlingslokalen är ofta också många gånger ett ställe för social gemenskap och kulturella upplevelser

Bra samlingslokaler behövs över hela landet, såväl på landsbygden som i tätorterna. I samband med den s.k. landsbygdskampanjen, där folkrörelserna och myndigheterna arbetade gemensamt för att lägga grunden till framtida utvecklingsmöjligheter på landsbygden, belystes jusl samlingslokalernas belydelse i olika sammanhang.

Inom ramen för kampanjen "Hela Sverige skall leva" samlades över hela landet studiecirklar och utvecklingsgrupper för att diskutera landsbygd och dess framtid.

En bra samlingslokal är ofta en förutsättning för atl större grupper skall kunna samlas och därmed en förutsättning för att många människor skall kunna della i samhällsutvecklingen. Åven för ell aktivt kulturliv spelar samlingslokalerna en viktig roll. Elt aktivt kullurliv betyder myckel för en orts utvecklingsmöjligheter På väldigt många ställen har de lokala grupperna i landsbygdskampanjen kommit fram till atl en av de resurser som behövs för en positiv utveckling just är en bra samlingslokal.

Det finns ett stort och väldokumenterat behov av nya samlingslokaler, samlingslokaler över huvud taget, liksom av upprustning och modernisering av befintliga lokaler Vi från centerns sida slår bakom idén med atl samhället skall stödja föreningslivet och samlingslokalsorganisationerna. Vi har arbetat länge för detta. Vi har alllid i del sammanhanget fått uppslutning från socialdemokraterna och deras folkrörelsegrenar i dessa frågor Del är viktiga fundament för vår demokrati. Men vi har inte alllid haft ell brett stöd i kammaren för dessa frågor Jag noterar nu med viss tillfredsställelse all vår argumentation ändå i någon mån har gell resultat. Del har gjorts vällovliga uttalanden från talarstolen - Ingrid Hasselslröm Nyvall från folkpartiet. Vi kan notera alt moderaterna på två punkter är beredda atl tillstyrka förslaget om samhällsstöd på ett område där de alltid rakt och konsekvent har yrkat avslag under alla tidigare år Del ser jag som en positiv framgårig. Jag hoppas alt denna framgång skall fortsätta så atl vi kan stå samlade bakom dessa viktiga frågor om hur vi skall stödja just föreningslivet och fördjupa demokratin genom detta stöd.

Jag vet inte om denna numera välvilliga inställning kan bero på att en av dessa samlingslokalsägarorganisalioner, nämligen Bygdegårdarnas riksförbund - som jag för några år sedan hade förmånen att vara förbundsordförande i - hade bjudit in de olika riksdagspartierna lill en paneldebatt om hur

de såg på samlingslokalsorganisationerna och samlingslokalsverksamheten för framliden och där förbundet ställde ganska luffa frågor till partierna. Del har möjligen påverkal partiernas inställning, och i så fall vill jag ge min gamla förbundsorganisalion en eloge för den insatsen. Det är viktigt för oss politiker atl det finns aktiva folkrörelseorganisalioner som gör det möjligt för oss och för andra partier och sammanslutningar att ha samlingslokaler att diskutera i, samlas i, umgås i, osv.

Det finns alltså ell stort behov dessa stöd. Tyvärr har de statliga anslagen till samlingslokaler urholkats kraftigt under de senaste åren, och det har lett till all väntetiden i dag för statligt stöd är uppemot sex år Från det att mari bestämmer sig för all skaffa en samlingslokal dröjer del alltså upp till sex år innan man kan komma i gång med byggnationen. Det är naturligtvis djupt olyckligt, eftersom planerna ofta bygger på en stor ideell arbetsinsats och ell stort personligt engagemang från ett antal människor. Intresset kanske minskar när man har svårt alt se produkten och resultatet, och entusiasmen hinner svalna under den långa väntetiden.

Tyvärr måsle jag konstatera att moderaterna i år, liksom tidigare, har en negaliv inslällning lill de allmänna samlingslokalerna, genom att de föreslår alt det direkta stödet till samlingslokalsbyggnalion och ombyggnation skall avvecklas. Jag kan bara konstatera alt moderaternas förslag kommer alt vara förödande för svenskt förenings- och kulturliv om det skulle förverkligas. Som tur är, som jag sade tidigare, är moderaterna mycket isolerade i denna fråga. Det ser nu ut som om de vill bryta sig ur den isoleringen, och del hälsar jag än en gång med tillfredsställelse.

Fru lalman! Jag länker nu gå över lill att kommentera de s.k. samnyttjan-deprojeklen. Samnytljande innebär all samlingslokalen används tillsammans med andra verksamheter Det kan t.ex. varaen skola, ett daghem, post eller distriktssköterskemollagning. På detta sätt kan elt väsentligt bättre utnyttjande uppnås av de investeringar som gjorts.

Det uppstår dock ett stort problem med de långa kötiderna när del gäller sådana samnyltjandeprojekl. Om ett projekt bygger på samarbete med t.ex. en kommun eller ett landsting kan man inte vänta i sex år innan bygget kommer i gång. Ofta förfaller då hela projektet.

Därför har vi från centerns sida föreslagit ett särskilt anslag för just samnyltjandeprojekl. Tyvärr har vi inte fått övriga partier med oss på detta. Att, som utskoltsmajoriteten säger, prioritera samnyltjandeprojekl inom den befintliga kön i samlingslokalsdelegalionen är inte att rekommendera. Det kan ju inte vara rimligt all elt projekt som inte innebär samnyttjande och som funnits i kön i fyra eller fem år hell plötsligt flyttas ner ytterligare därför att ell samnyttljandeprojekt kommer i gång.

Atl människor med olika slag av handikapp skall ges möjlighel att della i samhälls- och föreningslivet är en självklar ståndpunkt för de flesta av oss. Vi har här hört all flera har anslutit sig till den uppfattningen. Det är därför med stor tillfredsställelse som även jag säger att motionsyrkandena om höjt bidragstak för handikappanpassning har tillstyrkts av utskottet.

Det finns dock väsentligt mer all göra när det gäller handikappanpassning av samlingslokaler och föreningslokaler Många föreningslokaler är inte han-dikappanpasade. Det innebär all vissa människor slängs ute från förenings-

Prot. 1989/90:96 29 mars 1990

Arulag till allmänna samlingslokaler

Prot. 1989/90:96 29 mars 1990

Anslag till allmänna samlingslokaler-

verksamheten. Därför har vi från centern föreslagit att statsbidrag skall utgå även lill detta ändamål.

Vi har också i vår motion föreslagit stöd till icke-statliga kulturlokaler Det är viktigt, som vi framhåller i motionen, atl samhället har ell grundläggande ansvar både för alt kulturarvet förs vidare och för atl sådana förutsättningar skapas att en bred och livaktig kulturverksamhet kan bedrivas över hela vårt land. Det stöd som i dag går till de lokalerna är otillräckligt. Vi har tagit fasla på utredningen om kultur i hela landet, som just förordar ett stöd med den inriktning som vi har föreslagit i vår motion, och vi har fått uppslutning kring del från folkpartiet och moderaterna.

Jag vill med det anförda yrka bifall till reservationerna 2, 3, 5, 7 och 8 och i övrigt bifall till utskottets hemställan.

AnL 66 JAN SANDBERG (m) replik;

Fru talman! Jag vill med anledning av Agne Hanssons anförande klarlägga några saker Även vi moderater anser atl samlingslokaler är en tillgång. Vi har olika uppfattning om i vilken utsträckning staten skall stödja den typen av lokaler

Påståendet all vi från moderat sida skulle ha bytt uppfattning hux flux och gått med på centerns krav är inte hell rikligt. Vi har i flera år föreslagit att bidraget lill handikappanpassning av samlingslokaler inte skall avvecklas. Del är alltså inte någon nyhet.

När det gäller stödet lill icke-statliga kulturlokaler vill jag på intet sätt undervärdera eller förringa Agne Hanssons arbete som ordförande i Bygdegär-darnas riksförbund, men del är framför allt del yttrande som kulturutskollel lämnade till bostadsulskotlel som för vår del har vägt myckel tungt när vi nu har ställt oss bakom kravet alt även de icke-statliga kulturlokalerna skall få statsbidrag.

AnL 67 INGRID HASSELSTRÖM NYVALL (fp) replik;

Fru talman! Jag vill bara säga lill Agne Hansson att jag inte känner lill att folkpartiet har varit emot stödet lill samlingslokaler. Däremot har vi varit emot alltför stora och dyra byggen som har stått oanvända. Vi har också varit emot alltför kategoribelonade samlingslokaler. Vi tycker atl alla skall kunna använda de olika lokalerna.

AnL 68 KJELL DAHLSTRÖM (mp);

Fru talman! Vi har i miljöpartiet de gröna en avvaktande inställning till samlingslokalstödet i framfiden, men tills vidare föreslår vi inga särskilda förändringar annat än den höjda bidragsram för handikappanpassning som även utskottsmajorileten stöder Vi stöder även handikappanpassning av andra än allmänna samlingslokaler enligt centerns förslag i reservation 2.

Vi stöder dessutom förslaget om stöd till vissa icke-statliga kititurlpkaler. Centern och Agne Hansson skall alltså vela att det inte bara är centern och moderalerna som stöder det förslaget. Om även vpk kunde komma loss och stöda detta skulle det kanske få majoritet. Jag känner mycket väl till a.tt vpk inte är så dogmatiskt ute i kommunerna utan t.ex. kan stödja kommunala kullurlokaler och ofta kan vara lyhört för att stödja fria teatergruppers be-

Anf.69 NILSNORDH (s);

Fru talman! Vi behandlar i delta belänkande gamla segslitna frågor om stöd till samlingslokaler. Jag vill erinra om förra årets beslut i kammaren, då vi reformerade samlingslokalslödel så, alt del mera än tidigare skulle gynna mindre och små samlingslokaler Tidigare kunde ett mångmiljonprojekt ta i anspråk praktiskt laget hela anslaget, så att del inte tillkom mer än ell par lokaler Vi införde också ytterligare en förutsättning för att det statliga stödet skulle beviljas, nämligen alt kommunerna skulle lämna elt 30-procentigt bidrag lill investeringskostnaden. Vi får inte glömma borl delta när vi talar om samhällets ansvar i detta sammanhang.

Fru talman! I detta belänkande gör utskottet två tillkännagivanden till regeringen. Utskottet ställer sig bakom förslag i en folkparlimolion om en ökning av maximibeloppet till handikappanpassningsåtgärder från 100 000 kr till 150 000 kr. Skälet härtill är alt det förekommit kosinadsfördyringar inom della område under hela 80-lalet medan bidraget har legal stilla. Maximibeloppet bör därför ökas till 150 000 kr, vilket, som fru Hasselslröm Nyvall sade, får till följd att också förslagsanslaget skall räknas upp med de 2 miljoner som är nödvändiga.

Till betänkandet är som vanligt fogade en del reservaliorier Jag skall kommentera bara några av dessa.

Jag vill karakterisera den första reservationen som en gammal surdeg. Moderaterna vill inte ha något stöd till samlingslokalerna utan vill att det avvecklas den 1 juli 1990. De framför detta krav trots att de är medvetna om alt väntetiden för de sökande är fem till sex år innan de hamnar först i kön. Jag lycker att det är litet underligt alt man år efter år försöker avveckla det högst nödvändiga slödel till samlingslokaler

1 reservation 2 framför centern krav på handikappanpassning av andra lokaler än allmänna samlingslokaler Ett motsvarande yrkande framfördes i det betänkande som behandlades förra året. Då liksom nu anförde utskottet att det är en angelägen uppgift alt de offentliga lokalerna blir tillgängliga för alla människor. Delta synsätt har också kommit till uttryck i en rad åtgärder som onekligen har bidragil lill en ökad tillgänglighet i dessa lokaler Med hånvisning lill de stora anspråk som totalt ställs på samlingslokalslödel anser sig utskottsmajorileten dock inte nu vara beredd att utöka stödet till all omfatta bidrag också till dessa lokaler

Också den tredje reservationen är en centerreservation. Där föreslås en inventering av befintliga lokaler och anläggningar för all man i framliden bättre skall kunna planera handikappanpassningar av dessa lokaler Självfallet delar vi motionärernas uppfattning all del skulle vara bra att få en sådan inventering, men vi tycker atl detta är en uppgift för kommunerna, som de skall kunna utföra ulan pekpinnar från riksdagen.

I reservation 5 behandlas frågan om samnytljande av samlingslokaler

Prot. 1989/90:96 29 mars 1990

Anslag till allmänna samlingslokaler

Den ansluter till den motion i samband med vilken utskottet gör sitt andra fillkännagivande. Vi tycker att samlingslokalsdelegationen nu måste börja främja ett samnyttjande av samlingslokaler när de lämnar sina bidrag. Som Agne Hansson uttryckte det är det inte rimligt att en kommun som har möjligheter atl bygga exempelvis eri barnstuga tillsammans med en allmän samlingslokal skall behöva vänta fem till sex år på bidrag till detta. Samlingslokalsdelegationen bör göra en prioritering av projekt av denna typ. Utskottet anser dock inte att vi har råd att totalt sett utöka kostnadsramen av detta skäl. Vi vill i stället att man avvaktar boerideservicedelegationens utvärdering, som kommer i slutel av detta år, för all se hur det statliga stödet skall kunna utformas i framliden.

Reservation 8, slutligen, gäller stödet till vissa icke-statliga kullurlokaler Vi har, som framhållits i betänkandet, inhämtat kulturutskottets syn på deri här frågan, och kulturutskottet har avgivit elt yttrande som är fogat vid betänkandet. Vi delar i och för sig kulturutskottets bedömning beträffande behovet av stöd till den här typen av lokaler Men den stora frågan är vilkel ekonomiskt utrymme vi har för sådana statliga insatser Tyvärr tvingas utskottet konstatera, inte bara i del här fallet utan också i många övriga fall, att väl motiverade krav måste stå tillbaka när vi gör våra prioriteringar Redan nu ställs mycket slora krav från bostadssektorn på de medel som anslagits under bostadsdepartementets huvudtitel. Därför anser utskoltsmajoriteten inte att utrymmet tillåter införande av ytterligare ett stöd för jusl dessa lokaler. Skulle utrymme finnas blir det naturligtvis återigen en prioritetsfråga, och med de behov som finns på bostadssektorn i dag ser jag inga utvägar för en ytterligare ökning av stödet till de här lokalerna. Jag vill också i detta sammanhang peka på alt kulturutskollel inom kort kommer att ta ställning till frågan om ett särskilt investeringsstöd för byggande av just dessa lokaler

Fru talman! Med det anförda vill jag yrka bifall till utskottels hemställan i bostadsutskottets betänkande nr 14 och avslag på samtliga reservationer

Anf. 70 JAN SANDBERG (m) rephk:

Fru talman! Jag vill säga till Nils Nordh atl vi moderater ser positivt på de ändringar som gjordes i stödet till samlingslokaler och som innebär alt man kommer ifrån många av de stora mångmiljonprojekten som jag nämnde i mitt inledningsanförande. Därutöver såg man till atl dela det ekonomiska ansvaret med kommunerna, som enligt vår uppfattning är en mer naturlig part när det gäller stöd till allmänna samlingslokaler Så där vill jag ge Nils Nordh ett positivt omdöme. Vi ville gå längre, men det som skedde var i alla fall ett steg i rätt riktning.

Vi vill inte ha det allmänna stödet till samtliga lokaler Vi vill dock ha stöd, och det är på de områden som vi prioriterar Från moderat sida prioriterar vi handikappanpassning av samlingslokaler och stöd till icke-statliga kulturlokaler

Nils Nordh pratade mycket om prioritering mellan anslag och sade att fanns det pengar skulle man minsann satsa även på de icke-statliga kulturlokalerna, men jag undrar, och jag tror att många ute i landet också undrar:

Anf. 71 AGNE HANSSON (c) replik;

Fru talman! Jag vill gärna säga att socialdemokraterna i utskottet här har ställt sig välvilliga lill mycket av de krav som förts fram i motionerna. Jag tycker all del är bra alt vi har konstruktivt kunnat komma fram till de två tillkännagivandena - eller i varje fall lill ett av dem, som jag ställer upp på hell, del som gäller att öka stödet till handikappanpassning av lokaler.

När del gäller samutnyltjandeprojeklen tas nu elt första steg på vägen, och jag hoppas all vi en annan gång kan komma längre även där

Sedan vill jag gärna säga all reformeringen av slödel förra gången, som vi gemensamt stod bakom, har medverkat till atl del blivit en klar förbättring. Det tycker jag är bra.

Jag lycker också att samsynen har utvecklats. Jag noterar Jan Sandbergs konstaterande att det behövs samlingslokaler och det ser jag positivt på. Vi gör från centern en något annan prioritering mellan de olika stödformerna än vad socialdemokraterna gör, men vi ser naturligtvis inte annorlunda på frågan om bostäder i förhållande till samlingslokaler Vi menar att de pengar som satsats på bostadssektorn är ytterst angelägna, för där finns också stora behov.

Som sagl var: Fortfarande är del viktigt all gå framåt här för alt på bästa sätt tillgodose behovet. Jag hoppas all del skall kunna vara möjligt även i fortsättningen.

Anf. 72 NILS NORDH (s) replik;

Fru talman! Mycket kort till Jan Sandberg; Anlednirigen lill att vi inte kan i del här skedet stödja motionen rörande kullurlokalerna är att vi har för litet medel atl röra oss med. Vi diskuterade här i kammaren för inte alll för länge sedan att vi står vid ett vägskäl, där vi måste väga för och emot hur vi skall ha del i den här rådande ekonomiska situationen. Vi måste inse realiteterna, och del lycker jag atl utskottsmajoritelen har gjort i det här fallet.

Anf. 73 JAN STRÖMDAHL (vpk);

Fru lalman! Jag hade inte anmält mig i förväg till talarlistan i det här ärendet, och del beror på alt vi hade från vpk:s sida inga reservationer Del betyder inte att vi i vpk inte är intresserade av frågan om allmänna samlingslokaler, ulan vi tycker all det är viktigt att åstadkomma sådana, särskilt ute i bostadsområdena.

Vi var också mycket posiliva lill den förändring som skedde förra året, då man lade om stödet och ökade det för små lokaler, i förhållande fill det tidigare stödet som mera gick lill större lokaler.

Jag tog i alla fall ordet nu med anledning av Kjell Dahlströms påpekande. Han utnyttjade mycket påpassligt alt han stötte på mig när jag ramlade ul

Överläggningen var härmed avslutad. (Beslut skulle fattas den 30 mars.)

17 § Bordläggning

Anmäldes och bordlades

Propositionerna

1989/90:101 Vissa kyrkliga frågor

1989/90:107 Godkännande av FN-konventionen om barnets rättigheter

1989/90:118 Tillsyn enligt djurskyddslagen, m.m.

1989/90:122 Inlösen av villkorslån till Broströms Rederi AB

1989/90:127 Kustbevakningens roll i den framtida sjöövervakningen m.m.

1989/90:128 Godkännande av ett avtal mellan den Europeiska ekonomiska gemenskapen, å ena sidan, och republiken Österrike, republiken Finland, republiken Island, konungariket Norge, konungariket Sverige och Schweiziska edsförbundet, å audra sidan, om en procedur för informationsutbyte inom området tekniska föreskrifter

1989/90:129 Ett utvidgat knivförbud m.m.

1989/90:130 Bekämpning av vissa våldsdåd med internationell anknytning

1989/90:132 Vissa ändringar i omsorgslagstiftningen m.m.

Skrivelserna

1989/90:121 Aktiebolaget Tipstjänsts stöd till idrotten 1989/90:131 Redovisning för fördelningen av medel från allmänna arvsfonden under budgetåret 1988/89

Motionerna

med anledning av prop. 1989/90:104 Undersökning av olyckor

1989/90;T46 av Lars Werner m.fl. (vpk)

1989/90;T47 av Roy Ottosson m.fl. (mp)

1989/90;T48 av Kenth Skårvik m.fl. (fp)

18 § Meddelande om interpellationer

den 29 mars

1989/90:154 av Hans Göran Franck (s) till utrikesminislerri om Cambodja;

En snar fredlig politisk lösning av konflikten i Cambodja är nödvändig. Planer finns atl ordna demokratiska val i början av 1991.

De röda khmerernas folkmord efter Indokinakrigets slut sätter alltjämt djupa spår i det cambodjanska samhället. Garantier för att de ansvariga för folkmordet aldrig tillåts återvända till någon maktposition är den viktigaste frågan för del cambodjanska folket. Internalionella samfundet har ett ansvar för atl delta inte sker och att verkningsfullt bistånd lämnas lill folkmordets och krigets offer

Det Demokratiska Kampuchea, där de röda khmererna har en avgörande maktposition, måsle berövas sitt säte i FN. Sverige bör agera för all Cambodjas FN-plals tills vidare blir vakanl i avvaktan på atl ell svenskl diplomatiskt erkännande kan ske av Cambodja.

Tusentals civila dör eller lemlästas av olika typer av trampminor som de röda khmererna ständigt placerar ut i olika delar av Cambodja. Syftet med dessa minor är främst all stympa utan att döda. Det är en viktig humanitär uppgift att oskadliggöra dessa minor Det finns avancerad teknisk utrustning med vars hjälp detta skulle kunna ske. Den finns emellerlid inte tillgänglig i Cambodja och del är angelägel att Sverige - eventuellt tillsammans med andra länder - bidrar lill att sådan utrustning ställs till förfogande och att utbildningsinsatser görs för att Cambodja självt skall kunna hantera denna utrustning.

Med hänvisning lill del anförda får jag ställa följaride frågor lill utrikesmi-riisler Sten Andersson:

1. Är regeringen beredd all ge Cambodja särskilt stöd för alt oskadliggöra minor som utplacerats i olika delar av landet?

2. På vilket säll är Sverige berett atl för egen del och interriationellt verka för att biståndet till Cambodja ökar?

3. Är regeringen beredd att verka för att Cambodjas plats i FN står vakanl i avvaktan på alt ett diplomatiskt erkännande kan ske?

1989/90:155 av Ulla Tilländer (c) till kommunikationsministern om alternati-ven beträffande fast förbindelse över Öresund:

Valet av den fasta Öresundsförbindelsens utformning är en komplicerad teknisk fråga, men också i hög grad en miljöfråga med framtidsinriktning. Det är också en ekonomisk fråga. Men del är inte ekonomin eller tekniken som har varit orsaken till den långa diskussion som har pågått under decennier. Det är miljöaspekterna och det ökade miljömedvetandet som har dominerat debatten ju närmare ell beslut frågan har kommit.

Prot. 1989/90:96 29 mars 1990

Prot. 1989/90:96 Det beslut som Georg Andersson tycks vara beredd alt fatta motiveras

29 mars 1990 på ett sätt som i ett slag grovt förenklar frågan fill att åter enbart gälla den

ekonomiska sidan. Resonemanget har följande struktur En fast Öresundsförbindelse kan ha två olika utformningar, antingen bro eller tunnel. Endasl broalternafivet har villiga finansiärer Därför skall det bli en bro.

Georg Andersson uppfattar förmodligen detta som en hyfsning av debatten. Det betänkliga är dock att han helt har tappat poängen, nämligen de miljömässiga konsekvenserna som oroar allt fler allt djupare. Av detta finns inte ett spår i kommunikationsministerns framställning. Därför är förenklingen otillständig.

Det söm både retar och oroar är att Georg Andersson lycks ha fallit pladask för det utspel Curt Nicolin å sina uppdragsgivares vägnar gjorde häromdagen. Det bakomliggande mofivet är önsketänkandet om en obegränsad bilutveckling, samtidigt som man väljer att bortse ifrån den satsning på järnvägens renässans som redan pågår i Europa och där regeringen fortfarande tycks tveka.

En järnvägstunnel skulle enligt min mening inte bara vara en bättre lösning med hänsyn lill miljön. Den skulle dessutom representera elt välkommet tecken för framtiden, en markering som näringsliv och samhälle inte skulle vara sena att dra lärdom av. Det är just när bristen på sådana markeringar är så uppenbar som smarta kretsar utnyttjar tomrummet för atl ställa ultimativa krav och regeringsföreträdare finner sig ställda inför fail accompli i en stor och för framtiden avgörande fråga där många människor har elt stort engagemang.

Med hänvisning till ovanstående vill jag till kommunikationsministern ställa följande fråga:

År kommunikationsministern beredd att bedöma Öresundsalternaliven utifrån en mer övergripande helhetssyn där frågan om miljön får en större tyngd än hittills?

19 § Meddelande om frågor

Meddelades att följande frågor framställts

den 29 mars

1989/90:493 av Per Gahrton (mp) till utrikesministern om erkännande av Litauen som självständig stat:

Utvecklingen i Litauen blir alltmer alarmerande. Vid riksdagens utrikesdebatt uttrycktes från flera av de i ulrikesnämnden representerade partierna att frågan om erkännande inte gäller "om", utan "riär". Det sades också atl Litauen inte hade begärt erkännande. Sedan dess har som bekant såväl Litauens parlament som dess president offentligt begärt erkännande; Litauens president har t.o.m. direkt kritiserat Sverige för passivitet. Del är uppenbart att folkrätten och Sveriges erkännandeprinciper mycket väl kan tolkas så att ett erkännande nu av Litauen är förenligt med bådadera. Att det behövs ett

mottryck utifrån mot stalinister och storryssar för att Gorbatjov skall kunna Prot. 1989/90:96 gå fram balanserat och fredligt är uppenbart. Mot den bakgrunden vill jag 29 mars 1990 fråga utrikesministern:

1. När avser regeringen att erkänna Litauen som självständig stat?

2. Är sovjetiskt erkännande av Litauen en förutsättning för svenskl erkännande av Litauen?

3. Vilka överenskommelser har gjorts med övriga partier i utrikesnämnden i samband med den enighet om atl inte erkänna Litauen som rapporterats från nämndens sammanträden?

1989/90:494 av Gösta Lyngå (mp) till industriministern om en Öresundsbros effekter på handeln i Malmö;

I del underlag som allmänhet och beslutsfattare har angående fasla Öresundsförbindelser, har effekterna på näringslivet behandlats ytterst summariskt. I SOU 1989:4 säger man helt sonika på s. 94 att den väntade ökningen av förbindelserna skulle innebära en viss fördel, ett ytterst kontroversiellt påslående, som endast kan göras på grundval av bristande underlag. Ett rimligt underlag borde exempelvis ha innehållit analyser av de effekter som anläggandet av jättelika stormarknader i Malmös utkanter skulle få på detaljhandeln i Malmö. Sådana analyser finns, men de lycks undanhållas allmän kännedom.

Jag vill fråga industriministern om föreliggande analyser om effekter på näringslivet i Malmöhus län av en eventuell fast Öresundsförbindelse kommer atl ställas till allmänhetens och beslutsfattares förfogande.

1989/90:495 av Gösta Lyngå (mp) till justitieministern om en Öresundsbros effekter på narkotikasmuggling till Malmö:

I det underlag som allmänhet och beslutsfattare har angående fasta Öresundsförbindelser, har tullens möjligheter att stoppa en ökad narkotikasmuggling inte behandlats. Informella kontakter med tullen i Malmö har givit vid handen att problemen torde vara stora.

Jag vill fråga socialministern om hon över huvud tagel gjort sig underrättad om dessa allvarliga problem, och om de kommer att tas i beaktande vid regeringens eventuella ställningstagande i brofrågan?

20 § Kammaren åtskildes kl. 19.48. In fidem

GUNNAR GRENFORS

/Gunborg Apelgren „..

Prot. 1989/90:96

29 mars 1990 Innehållsförteckning

Torsdagen den 29 mars

1 § Justering av protokoll................................................................................ 1

2§ Hänvisning av ärenden lill utskott.............................................................. 1

3 § Förnyad bordläggning................................................................................ 1

4 § Beslut rörande utskottsbetänkanden som slutdebatterats den 28

mars................................................................................................................ 1

Kulturutskottets betänkande KrU15............................................................... 1

Trafikutskottets betänkande TU18................................................................. 2

Trafikulskotlets betänkande TU19 . .'.............................................................. 5

5 § Statens lelenämnd. .................................................. 6

Trafikutskottets betänkande TU20

Beslut.............................................................................................................. 6

6§ Meddelande om samlad votering............................................................... 6

7 § Köp av persontrafik på järnväg................................. 6

Trafikutskottets betänkande TU.17

Debatt

Sten Andersson i Malmö (m)

Rune Thorén (c)

Viola Claesson (vpk)

Roy Ottosson (mp)

Jarl Länder (s)

Kenth Skårvik (fp)

Beslut fattades under 9§

8 § Trafiksäkerhet........................................................... 25

Trafikutskottets belänkande TU21

Debatt

Görel Bohlin (m)

Kenth Skårvik (fp)

Hugo Andersson (c)

Roy Ottosson (mp)

Sten-Ove Sundström (s)

Beslut fattades under 9§

9§ Beslut......................................................................................................... 36

Trafikutskottels betänkande TU17.................................................................. 36

Trafikulskotlets betänkande TU21................................................................... 37

Tredje vice talmannen (om sammanträdets fortsättning under kvällen)

10 § Vissa anslag til bostadsförsörjningen..................................................... 38

Bostadsutskottets betänkande BoU13

Debatt

Agne Hansson (c)

Jan Sandberg (m)

Erling Bager (fp)

Jan Strömdahl (vpk) Prot. 1989/90:96

Kjell Dahlström (mp) 29 mars 1990

Magnus Persson (s) (foris. 12 §j

11 § Beslut om uppskjuten votering av kvällsärenden...... 64

12 § Vissa anslag lill bostadsförsörjningen....................... 64

(forts. BoU13) Agne Hansson (c) Jan Sandberg (m) Erling Bager (fp) Jan Strömdahl (vpk) Magnus Persson (s) Eva Johansson (s) (forts. 15 §)

13 § Ajournering för middagsuppehåll............................... 74

14 § Återupptagna förhandlingar...................................... 74

15 § Vissa anslag till bostadsförsörjningen....................... 74

(forts. BoU13)

Erling Bager (fp)

Magnus Persson (s)

Beslut skulle fallas den 30 mars

16.................................................................................... S Anslag till allmänna samlingslokaler 76

Bostadsutskottets betänkande BoU14

Debatt

Jan Sandberg (m)

Ingrid Hasselström Nyvall (fp)

Agne Hansson (c)

Kjell Dahlström (mp)

Nils Nordh (s)

Jan Strömdahl (vpk)

Beslut skiiUe fanas den 30 mars

17 § Bordläggning............................................................. 84

18 § Meddelande om interpellationer

1989/90:154 av Hans Göran Franck (s) om Cambodja.... 85

1989/90:155 av UHa Tilländer (c) om alternativen beträffande

fast förbindelse över Öresund......................................... 85

19 § Meddelande om frågor

1989/90:493 av Per Gahrton (mp) om erkännande av Litauen

som självständig stat....................................................... 86

1989/90;494 av Gösta Lyngå (mp) om en Öresundsbros effekter

på handeln i Malmö.......................................................... 87

1989/90:495 av Gösta Lyngå (mp) om en Öresundsbros effekter

på narkotikasmuggling till Malmö..................................... 87