Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Riksdagens protokoll 1989/90:93

Måndagen den 26 mars

Kl. 12.00-14.26

 


Förhandlingarna leddes av andre vice talmannen.


Svar på interpella­tioner


1 §   Återkomst

Andre vice talmannen meddelade alt Sonja Rembo (m) den 24 mars åter­tagit sin plats i riksdagen, varigenom John Rignells tjänstgöring som ersät­tare upphört.

2 § Justering av protokoll

Justerades protokollen för den 19 och 20 mars.

3§ Svar på interpellation 1989/90:122 om privatiseringen av vården

AnL 1 Statsrådet BENGT LINDQVIST;

Herr talman! Gudrun Schyman har lill socialministern ställl följande frå­gor;

1.   Vilka initiativ länker socialministern la för atl få en rimlig balans mellan den offentliga vården och den som bedrivs i ideell eller privat regi?

2.   Vad tänker socialministern göra för alt förhindra geschäft och bristande vårdkvalitet?

Interpellationen har överlämnats till mig för besvarande.

Enligt socialtjänstlagen skall socialnämnden sörja för alt den som behöver vårdas eller bo i ell annat hem än det egna las emot i ell familjehem eller i ett hem för vård eller boende. Behovet av hem för vård eller boende inom varje landstingskommun skall tillgodoses av landstingskommunen eller kommunerna i området. Vidare skall landstingskommunerna och kommu­nerna gemensamt upprätta en plan över behovet av sådana hem och fördel­ningen av ansvaret för deras inrättande och drift.

1 samband med atl huvudmannaskapet för de statliga nykierhelsvårdsan-stalterna och ungdomsvårdsskolorna år 1983 överfördes till kominunerna

1  Riksdagens protokoll 1989/90:93


Prot. 1989/90:93    och landstingen träffades en överenskommelse mellan staten och de båda

26 mars 1990         kommunförbunden atl statsbidrag skulle utgå för verksamheten. I juni 1989

I                              träffades den senaste överenskommelsen om ett nytt statsbidragssystem som

tioner

Svar pa interpella: ,.  1990-1992. Det nya statsbidragssystemet som godkändes av riks­dagen i december 1989 omfattar en totalram för år 1990 av 950 milj. kr., vil­ket innebär en ökning med 80 milj. kr. jämförl med år 1989.

1 den senaste överenskommelsen har särskild hänsyn tagits lill de mest ut­satta ungdomarna och missbrukarna. I enlighet med överenskommelsen har .socialstyrelsen och de båda kommunförbunden påbörjat en gemensam riks­omfattande inventering av behov och möjliga lösningar för alt få lill stånd en omstrukturering och en effektivisering av vården för dessa grupper. En kraftig ökning av bidragsbeloppen för slutna platser har genomförts, vilkel speglar den efterfrågan som finns i kommunerna. Vidare har 30 milj. kr av-salts för utvecklingsverksamhet som också kan avse kostnader för att sälla i gång nya institutioner.

Socialstyrelsen har haft regeringens uppdrag atl göra en utvärdering av socialtjänstlagen. 1 utvärderingen las bl.a. upp socialtjänstens insatser för barn och ungdomar och dä sårskill de utsatta grupperna. Den utvärderings­rapport som nyligen överlämnats lill mig lar bl.a. upp tillsynen av de enskilt drivna hemmen för vård eller boende. Vidare behandlas familjehemmens situation. Utvärderingsrapporten bereds för närvarande i socialdepartemen­tet.

Det råder ingel ivivel om all många av de enskilda behandlingshemmen har spelal en vikfig pådrivande roll för ulvecklingen inie minsl inom missbru-karvården. Åtskilliga behandlingskollekliv och stiftelsedrivna behandlings­hem för missbrukare har haft en förnyande och vitaliserande effekt på detta vårdområde.

Den kraftiga ökningen av antalet inslitulioner som drivs av enskilda och den koslnadsulveckling som kunnat iakttas inger dock oro. Det är betydelse­fullt atl samhället har kontroll både över vårdresurserna och innehållet i vår­den. Regeringen har mot denna bakgrund nyligen uppdragit ål socialstyrel­sen all skyndsamt analysera utvecklingen i vad avser verksamhet i enskild regi inom missbrukarvården och inom barn- och ungdomsvården. Socialsty­relsen skall därvid analysera för- och nackdelar med den ulveckling som skett.

Som framgår av denna redovisning följer regeringen mycket uppmärk­samt utvecklingen på området.

AnL 2 GUDRUN SCHYMAN (vpk):

Herr talman! Jag ber all få lacka statsrådet Bengt Lindqvist för svaret. Jag vill börja med alt kommentera den sista meningen. Där står atl regeringen mycket uppmärksamt följer ulvecklingen. Det är inte mycket. Om inte rege­ringen gjorde delta med tanke på hur del faktiska lägel är vore det ju skam.

Svaret är en bra redogörelse för hur läget är, men del finns ingenting kon­kret om vad regeringen har föresatt sig alt göra. Detta kommer atl föranleda mig alt ställa litet fler frågor Del är allvarligt alt del ännu inte kommit fram några konkreta förslag lill vad man skall göra.

Läget i kommunerna är katastrofalt. Jag bor själv i Värmdö kommun


 


utanför Stockholm, där för någon vecka sedan två socialsekreterare fick an­vända två hela dagar till att ringa runt och försöka ragga fram en plats på en institution för ett barn som skulle omhändertas. Man finkammade hela Sveriges land från norr lill söder. Efter två dagar fick man ta det som erbjöds. Det var en plats som kostade 80 000 kr i månaden. Man hade ingen som helst aning om vad det var för innehåll i den vården, men i ett desperat läge måste man göra på del sättet. Det här är ingenting ovanligt. Delta pågår ute i kominunerna.

Läget är på samma sätt katastrofalt i vad gäller missbruksvården. Vi kunde i dag läsa i tidningen uppgifter om hur inånga som dör i avvaktan på alt få den vård som de har dömts till. Della är katastrofala rapporter.

Jag vill ställa några mer konkreta frågor Del finns nu ett delat ansvar mel­lan kommun och landsting när det gäller att se till del finns missbrukarvård och vård enligt LVU. Enligt vad jag förstått av de diskussioner vi hittills haft i socialutskottet innebär detta i praktiken atl ingen tar ansvaret. Man bollar över del från den ene lill den andre. Vad skall man göra ål delta mycket luddiga ansvarsförhållande som i dag tycks inverka mycket negativt på vår­den?

En annan fråga som jag vill la upp är hur man skall styra innehållet i vår­den. Hur lägel är i daghar framkommit av de möten vi harhaft i socialutskot­tet, där vi hört förelrädare för olika parler. Man kan ulirycka del så här: På de behandlingsplalser som i dag finns, och delta gäller framför alll de unga, finns inte de som borde vara där Della gör alt de ungdomar som borde vara där inte får någon plats. Det handlar främst om de ungdomar som straffar ut sig själva och alltså inte kan vårdas på de hem som finns. Det är ett problem, lycker jag, när man inte har möjlighel att styra innehållet i vården och utbu­det. Det är föreståndarna på dessa hem som bestämmer sammansättning i grupper osv. Det gör all man inte har någon kontroll över innehållet i vår­den, och jag undrar hur man har tänkt sig atl lösa detta. De stalsbidragsre-glersom vi har redogjort för här ger vad jag förstår, inte någon sådan möjlig­het atl styra innehållet i verksamheten.

Slutligen är det en fråga som statsrådet inte alls har berört i sitt interpella­tionssvar. Det är problemet med personalen. Det gäller såväl personalen ute på socialbyråerna som personalen på instilulionerna, behandlingshemmen och hemmen för vård i boendet. Framför allt har det ju skelt en utarmning av metodutveckling på socialbyråerna och i kommunerna, och det har visals ett stort ointresse från politikernas sida att satsa på den här typen av verk­samhet. Det gör att man i dag har svårt att göra bra bedömningar och upp­följning av de placeringar som man gör

Problemen är stora på de offentliga institutioner som finns i dag, eflersom lönerna är låga och personalomsättningen stor. Det är ett tufft jobb, där man får väldigt litet uppskattning. Det gör i sin tur atl den personal som vidareut­bildar sig går över till de privata behandlingshemmen. Där får de möjligheter alt utveckla sig och de får också bättre lön.

Det här är ett av huvudproblemen, tror jag, i den ulveckling som vi ser nu med försämring av vårdutbudet. Personalen arbetar under svåra förhållan­den och får arbeta för litet med metodutveckling.

Jag undrar utifrån dessa tre punkler hur ansvarsfördelningen mellan koin-


Prot. 1989/90:93 26 mars 1990

Svar på interpella­tioner


 


Prot. 1989/90:93    niuner och landsting skall tydliggöras och framför alll hur det skall gå lill i

26 mars 1990         praktiken för att varje part verkligen skall ta sitt ansvar. Sedan undrar jag

Svar på interpella tioner

över vilken möjlighet som finns atl få kontroll över innehållel i vården och

hur man har länkl sig all lösa personalproblemen.

Anf. 3 DANIEL TARSCHYS (fp):

Herr lalman! Del är en av paradoxerna i den socialdemokrafiska politiken atl när det handlar om barnomsorg är det sä förbjudet med privat vård och omsorg all regeringen har fått ingripa med ett direkt förbud mot all statsbi­drag skall anviindas till sådan omsorg. Närdet däremot handlar om barn med problem bedrivs den vården till över 80% i enskild regi. Statsbidrag utgår som kommunerna kan använda för att bekosta vården. Jag har ibland för-sökt slälla frågan lill biirädande socialminisiern Bengl Lindqvist varför den här skillnaden tillämpas mellan barnomsorg och vård av barn med problem, och jag har aldrig fåll något begripligt svar.

Nu framgår det av Bengl Lindqvists svar lill Gudrun Schyman alt han egentligen inte heller tycker om den privata vården när del gäller barn med problem. Han är oroad, säger han. över den kraftiga ökningen av antalet institutioner som drivs av enskilda. Jag tror all del här är en ogrundad oro. bl.a. därför atl del inte alls pågår någon ökning av anlalel platser på privata inslitulioner. Tittar man på statistiken från 80-talel kan man konstatera atl del hela tiden har skelt en minskning av antalet privata vårdplatser. Det framgår av den utredning som Bengt Lindqvist nyligen har fått från socialsty­relsen. Del här är alltså en ogrundad oro.

Jag lycker ändå alt det är lite avslöjande att Bengt Lindqvist är oroad över det växande utbudet i stället för att som jag vara oroad över del bristande utbudet. Huvudproblemet är att vi har för få platser - inte för många. Hu­vudproblemet är precis det som Gudrun Schyman säger: Alt socialsekrete­rarna sitter och ringer runt och inte hittar några platser. Borde inte rege­ringen vara myckel mera oroad över alt del saknas platser än att det tydli­gen, enligt regeringen, har tillkommit för många platser?

Jag måste säga atl jag är förbluffad över alt Bengt Lindqvist hushållar så illa med sin oro all han är mer bekymrad över atl det finns för mycket privata initiativ än över att det finns för litet initiativ både hos privata och offentliga instanser

Jag kan förstå den synpunkt som framförs i svaret om att kostnadsutveck­lingen inger bekymmer Del gör den. Och det naturliga receptet när man slår inför ökande kostnader på en "säljarens marknad", är ju atl fundera över hur utbudet av platser kan ökas så all kostnaderna kan pressas ner. Jag är övertygad om att Bengt Lindqvist kan fä en del goda tips på den punkten av finansininistern. som jag ser här i kammaren. Det är ju genom all få fler intresserade av att ge denna typ av vård som vi kan få ned kostnaderna och dessutom täcka de behov som inte är täckta i dag.

Vi har på den punkten länge framfört en del uppslag som har avvisats av övriga partier i kammaren. Vi har t.ex. sagt all det vore bra all satsa på ut­bildning av dem som bedriver familjehemsvård. 1 dag har vi en fullkomligt skandalös brist på fortbildning av denna grupp. Vi har lagt fram elt myckel blygsamt förslag i kammaren om alt avsätta någon eller några miljoner kro-


 


nor lill fortbildning av föräldrarna i familjehenisvården. Jag tror att även andra insatser av samma slag skulle kunna uppmuntra flera kloka, engage­rade och livserfarna människor atl salsa pä att ta hand om ungdomar med problem. Det är denna typ av åtgärder vi kan vidta för att öka utbudet av platser så atl socialnämnderna och socialsekreterarna runt om i landet inte måsle sitta med de problem som Gudrun Schyman nyss beskrev.

Herr talman! Jag vill ställa frågan till Bengl Lindqvist: Är det inte snarare bristen på platser som inger oro än den alltför stora tillgången på platser?


Prot. 1989/90:93 26 mars 1990

Svar på interpella­tioner


AnL 4 Statsrådet BENGT LINDQVIST:

Herr talman! Lill mig utveckla några av synpunkterna i milt svar.

Jag menar att utvecklingen inom delta område, totalt sett, inger oro av del skälet all del finns påtagliga brister som har med själva strukturen på serviceorganisationen all göra. Kommuner och landsting måste i grunden la del ansvar lagarna ger dem och se till atl vårdresurserna finns i lillriicklig oinfallning. Man måsle se lill alt den vård som ges, ges på ell tillfredsstäl­lande sätt. Och man har naturligtvis också ett ansvar för att den ersättning som tas ut och de kostnader som olika vårdinsatser innebär är skäliga. Della gäller både den offentliga och den privata sidan.

Den bild jag ser framför mig är all kommuner och landsting inie längre styr tillräckligt över de vårdresurser som behövs och atl vårdgivarna därför kan hamna i en besvärlig utpressningssiluation. Och vad jag kan förstå av de rapporter jag fått så finns det tendenser till delta. Man är hell enkelt tvungen att utnyttja det som bjuds lill del pris som begärs. Det är mol bakgrund av dessa proportioner mellan offentligt och enskilt bedriven vård och behand­ling som den oro finns som jag nämnde i milt svar

Gudrun Schyman menar ocksä atl vi gör för litet. Sedan jag tillträdde har vi givit socialstyrelsen i uppdrag all utreda konsekvenserna av den ulveck­ling som har skett i fråga om relationerna mellan privata och offentliga vård­givare på detta område. Denna utredning skall bedrivas skyndsamt och ge oss det underlag vi behöver för att kunna ta ställning i frågan.

Den s.k. REBUS-utredningen, dvs. socialstyrelsens ulredning kring socir altjänslens funktionssätt, har nu överlämnat sill belänkande till mig. Della belänkande innehåller en mängd olika förslag som handlar om tillsyn, om kommunernas sätt alt hantera dessa frågor om brister i kommunernas utred­ningar, om alt beslutsfunktionen knappast borde delegeras från socialnämn­den till tjänstemän och om många andra frågor Atl följa REBUS-utredning-ens förslag på dessa punkler skulle innebära en skärpning av samhällets håll­ning genlemot denna verksamhet.

Vi håller nu pä all studera de olika förslag som har kommit fram, och me­ningen är nalurligvis att della så småningom skall leda till åtgärder.

Jag vill i delta sammanhang ocksä nämna den arbetsgrupp, bestående av representanter från socialstyrelsen och de båda kommunförbunden, som gör en riksomfattande inventering av vårdbehoven och utbudet av vårdresurser. Jag räknar med att även denna arbetsgrupp skall lägga fram konkreta förslag till insatser.

Herr talman! Avslulningvis vill jag nämna och påminna om en åtgärd som regering och riksdag har fatlat beslut om i detta sammanhang, nämligen den


 


Prot. 1989/90:93    kraftiga höjningen av de belopp i statsbidraget som går till de slutna verk-

26 mars 1990         samhelema, både när det gäller barn- och ungdomsvård och när del gäller

~,                            missbrukarvård. Detta avspeglar en ambition atl få till stånd en tillväxt och

tioner

//    in   ip    a-         en utveckling av antalet platser samt en höjd vårdfunktion i fråga om de mest

utsatta grupperna. Och jag förstår atl del största problemet inom della om­råde ligger jusl där

AnL 5 GUDRUN SCHYMAN (vpk);

Herr lalman! Jag förslår atl Bengt Lindqvist år oroad över den här ulveck­lingen, och han säger också detta. Det som skiljer Bengl Lindqvist från mig är atl jag vill att det skall hända någonting mycket snabbare. När situationen är sä akut som nu, när missbrukare som är dömda till vård och behandling -vilket i och för sig är litet märkligt - dör i väntan på atl få plats på behand­lingshemmen, då kan man enligt min mening inte bara möta detta genom atl hänvisa till utredningar.

Situationen ute i kommunerna är nu sådan att en mängd ärenden som har alt göra med barn som far illa inte kan behandlas och tas om hand på ett snabbi och effektivt sätt. Socialsekreterarna tvingas nämligen att ägna en stor del av sin tid till all "ragga platser". När del förhåller sig på detta sätt, dä år situationen akut. När man tvingas in i en situation där man får lov alt köpa en plats som man köper grisen i säcken, ulan atl vela om platsen har någon som helst effekt av det slag som man vill åstadkomma och om man dessutom måste betala dyra pengar för delta, då är situationen akut. Jag me­nar att man i della läge måste göra något i slället för all ha denna avvaktande hållning.

Jag förmodar atl del, som Bengl Lindqvist säger nu skall komma fram konkreta resultat. Det vore ju konstigt om man bara utredde för utredandels egen skull. Vad jag efterlyser är emellertid åtgärder som kan snabba upp processen, åtgärder som kan innebära all någonting radikalt faktiskt händer

Bengt Lindqvist fortsätter atl säga alt "kommuner och landsting måste

tillse atl---------------------------- ". Men när de inte gör delta måste man ju åtgärda det på något

sätt. Annars kommer vi alt stä kvar i den här situalionen.

Bengt Lindqvist talade också om statsbidragen, och jag känner till att de har höjts kraftigt, atl del är en markering av hur viktiga vi anser dessa frågor vara. Men statsbidragen är inte styrinstrument av det slag som efter vad jag förstår måste till. de styr inte innehållel i verksamheterna. Detta är ett stort problem i dag.

Jag vill också hålla med Daniel Tarschys om alt del finns för få platser, all problemet inte är att det finns för många platser eller all del finns för många platser inom privat regi. Problemet är i ställel att många av dessa platser inte är bra. Många är bra, det vill jag verkligen erkänna, men det finns också många som inte är bra. Och del finns ingen som har kontroll och ansvar över hur utvecklingen sker i fråga om detta. Det spelar ingen roll om det så finns lusentals platser, om dessa inte är bra, om dessa inte står i relation till del man vill uppnå. Om en placering på en sådan institution, privat eller offent­lig, inte resulterar i en förbättring av lägel, då är det illa.

Detta är också fallet i dag. Man har i mycket liten utsträckning begrepp


 


om och kunskaper om vilka effekter dessa olika behandlingsinstilulioner, en del av dem privata, har Detta är problemet.

Anf.6 Statsrådet BENGT LINDQVIST;

Herr lalman! Jag vill ta upp ytterligare några saker. Gudrun Schyman ef­terlyste metodutveckling. Låt mig då påminna om alt det senaste statsbidra­get också innehåller 30 milj. kr som skall stimulera just metodutveckling och åtgärder som kan höja kvaliteten på detta område.

Gudrun Schyman nämnde också i sitt första inlägg ansvarsfördelningen mellan kommuner och landsting, och det är en intressant fråga. Jag har haft anledning atl syssla med den typen av frågor på flera andra områden, och jag kan lova att jag med stor uppmärksamhet skall gå igenom frågan om hur delta samarbete faktiskt fungerar I fall där ansvarsfördelningen mellan tvä huvudmän inte har blivit klarl uttryckt när det gäller åtaganden och finansie­ring, löper man alllid. precis som Gudrun Schyman siiger, risken all de skyl­ler på varandra. Ulvecklingen kominer då alt i själva verket stä stilla.

Jag vill också understryka betydelsen av de enskilda initiativ som har tagits på detta område. Jag är övertygad om all den vitalisering av exempelvis missbrukarvården som har ägt rum aldrig hade kommit lill stånd ulan de en­skilda initiativ som har tagits både kollektivt och i stiftelseform.

Del finns emellertid enligt min uppfattning samtidigt i den bild som av­tecknar sig ganska typiska tecken på atl man på den privata sidan plockar ul de lättare fallen och atl också samhället, kommuner och landsting, tappar kontrollen över del ansvar som man har och hamnar i en utpressningssilua­tion. Det är mycket viktigt att vi också kommer till rätta med den typen av problem.


Prot. 1989/90:93 26 mars 1990

Svar på interpella­tioner


AnL 7 GUDRUN SCHYMAN (vpk);

Herr lalman! Det är svårt atl få någonting konkret ur Bengl Lindqvist i de har frågorna. Jag vet inte rikligt varför I värsta fall är det ett tecken på att man i diskussionerna på departementet inte ännu har kommit fram till några konkreta förslag. Jag vidhåller atl det i så fall är illa ställt, detta med tanke på hur verkligheten och utvecklingen ser ut.

Det hade varit bra om vi hade fått höra någonting om vilka diskussioner man nu för utifrån den rapport som socialstyrelsen ändå har lagt fram nyli­gen. I denna rapport sägs det klart all politiker och andra beslutsfattare inte tar ansvar, atl klyftan mellan socialtjänstens mål och verkligheten är djup, att personalen inte stannar kvar på sina arbetsplatser och atl brislen på plat­ser gynnar vad man i rapporten kallar "vårdprofilörer".

Denna fråga behöver enligt min uppfattning inte utredas särskilt mycket mer det är bara all konstatera hur verkligheten ser ul. Del är då märkligt atl man inte har några konkreta förslag all komma med i della läge. Jag vet inte vad Bengl Lindqvist har för tidsperspektiv när han säger att frågorna skall behandlas skyndsamt. Jag vet inte vad "skyndsamt" innebär i regerings­kansliet. Jag vet inte vilken lideräkning Bengl Lindqvist går efter, men klockan verkar i alla fall gå långsamt. Jag efterlyser som sagl lilel agerande.


 


Prot. 1989/90:93       Anf. 8 DANIEL TARSCHYS (fp);

26 mars 1990            Herr talman! Del var med häpnad jag hörde statsrådet Lindqvist lovorda

                               de enskilda initiativen som hade bidragit till ökad vitalitet. Del kanske var

Svarpåinterpella-      i j  •      .n            ...                ...       ,    , i      i-i

tioner

'                '              inledningen till en omsvängning av socialdemokratisk politik pa mänga om-

råden. Men del visade sig atl de enskilda initiativ statsrådet talade om var de kollektiva och de som bedrevs i stiftelseform. Jag delar uppfattningen att de spelar en slor roll. Men enligt min uppfattning är de inte de enda enskilda initiativ som vi har nytta av inom barn- och ungdomsvården och missbrukar­vården.

När det gäller de andra enskilda initiativen, verkar Bengt Lindqvists hu­vudsakliga oro vara atl del skördas för slora vinster och alt det har varit en osund expansion av enskilda initiativ. Jag delar inte den uppfattningen dels därför alt det inte har varit någon expansion av de enskilda initiativen - tittar man på antalet platser i enskild regi, finner man alt de har minskat konstant under hela 80-talet - dels därför all jag, lill skillnad från Bengl Lindqvist, tycker alt vi har stor nytta av.de enskilda initiativ som finns, av familjehem­men, av enskilt drivna hem för vård och boende, av enskilt bedriven missbru­karvård. Jag lycker alt vi skall lyfta på halten för den verksamheten.

Vi kan självfallet lycka, och den uppfattningen delar jag. atl del tas ut för höga priser för en hel del av denna verksamhet. Men då är det naturliga sva­ret all försöka se lill alt utbudet ökar, så att priserna pressas. Fortfarande är huvudproblemet, och jag oroar mig för det, all del inte finns tillgång till god vård i tillräcklig omfattning. Bengt Lindqvist är oroad för att del skördas för slora vinster och alt del finns för mänga privata initiativ på det här området. Jag lycker all det är sorgligt all inte oron kan omfördelas i mera utbudssti­mulerande riktning.

AnL 9 Statsrådet BENGT LINDQVIST;

Herr lalman! Jag förbehåller mig faktiskt rätten, Daniel Tarschys. atl ut­trycka mina egna åsikter Jag har inte hört mig själv säga någol om några oskäliga vårdkostnader som del enda problemet i del här sammanhanget. Vårdkostnaderna är ett problem. Samtidigt är det också ett problem atl ut­vecklingen har blivit sådan att landsting och kommuner förefaller ha tappat greppet över sitt eget ansvar Det har lill en del med ulvecklingen av de en­skilda initiativen att göra, och det måste vi se allvarligt på.

Jag vet inte vad del är för statistik som Daniel Tarschys lutar sig mol. Sam­mantaget är det en entydig utveckling när det gäller missbrukar- och barn-och ungdomsvården alt de privata alternativen har ökat krafiigt under hela 80-lalel. Den exercisen förstår jag mig över huvud taget inte på.

Gudrun Schyman, de tre initiativ som nu är pä gång lycker jag ger anled­ning till vissa förhoppningar om konkreta åtgärder ganska snabbi. Arbets­gruppen med socialstyrelsen och kommunförbundet skall vara klar senast i sommar och den utredning som vi har satt i gång om effekten av den på­gående privatiseringen inom vård- och behandlingsområdet skall vara klar under 1990. Jag hoppas atl vi under 1990 skall få se effekten av de statsbidrag som trädde i krafl den 1 januari i år Jag lycker därför att det är rimligt atl lala om skyndsamma åtgärder Del finns ett visst fog för all påstå alt vi har sådana på gång redan i dag.


 


Andre vice talmannen anmälde atl Daniel Tarschys och Gudrun Schyman anhållit all till protokollet får antecknat att del inte ägde rätt lill ytterligare inlägg.

Överläasninsen var härmed avslutad.


Prot. 1989/90:93 26 mars 1990

Svar på interpella­tioner


4§ Svar på interpellation 1989/90:137 om en förändring av nuvarande spelutbud

Anf. 10 Finansminister ALLAN LARSSON;

Herr lalman! Karin Israelsson har frågat statsrådet Åsbrink om regeringen är beredd atl ompröva spelformen Lången och liknande spel som lockar lill manipulation och dessutom snabbt leder till spelberoende för alltför många.

Arbetet inom regeringen är så fördelat alt det är jag som skall svara på interpellationen.

AB Tipsljänst har regeringens tillstånd att anordna vadhållning som förut­sätter odds som sätts av bolaget. Vadhållningen får anordnas endasl i sam­band med idrottstävlingar Ett av dessa spel kallas Lången.

Vid några spelomgångar tidigare i år har ett onormalt stort spel förekom­mit på Lången. Efter vad jag erfarit har Tipsljänst sett över detta spel och vidtagit vissa kontrollåtgärder. Därutöver pågår en ulredning om eventuella oegenlligheter.

Mot denna bakgrund är det inte aktuellt atl nu ompröva Tipstjänsls spel-tillstånd.

Regeringen kommer dock att noga följa ulvecklingen av dessa spelformer och självfallet är det viktigt all Tipsljänst bedriver verksamheten på sådant säll alt allmänhetens förtroende för bolagets verksamhet upprälthålls.

Anf. 11  KARIN ISRAELSSON (c);

Herr lalman! Jag ber atl fä lacka finansininistern för svaret pä min fråga.

När artiklarna om att spelformen Lången utnyttjas för onormalt höga in­satser kom. ansåg jag det vara dags igen atl fråga regeringen om synen på spelandet, i detta fall på Oddset. Vadhållning var inte tillåtet i Sverige på detta sätt förrän 1986 dä Oddset introducerades. I förfjol omsattes på Odd­set ca 675 milj.kr. AB Tipsljänst omsatte totalt ca 5 miljarder kronor. Av dessa anslogs 70 miljoner till marknadsföring. I dag finns det möjlighet att spela på Oddset praktiskt tagel var som helst i landet. Nya spelhallar byggs ofta i samband med idrottsanläggningar. Det är en väl decentraliserad verk­samhet.

Del är bra all Tipsljänst ser över denna verksamhet, och det är också väl­görande alt någon utomstående genomför en utredning av vad som föregått. Jag antar alt Tipstjänsts högsta önskan är alt rädda sitt ansikte i denna skan­dal. Som huvudansvarig står dock regeringen som tillåtit denna spelform och som har haft svårt atl inse all den har någon nackdel. Jag vill därför fråga om Tipsljänst nu verkligen har regeringens fulla förtroende. Regeringen har


 


Prot. 1989/90:93 26 mars 1990

Svar på interpella­tioner

10


i varje fall inte mitt förtroende när del gäller spel och dobbel om inte någon åtgärd vidtas nu.

Bristen på forskning om spelberoende gör alt kunskaperna och förståelsen för problemen också är små. Amerikansk forskning har indelat spelandel i tre former Till den grupp som ger starkt spelberoende hör bl.a. aktier, op-tioner, lärningsspel, poker, hästkapplöpning och vadslagning. Däremot ger Lolto, bridge och veckolotteriet mera sällan spelberoende. Vad som känne­tecknar de starkt beroendeframkallande spelen är alt de kräver stor skicklig­het för genomförandet. Det är ofta begåvade, kapabla och kunniga männi­skor det handlar om. Ju närmare tiden mellan insatsen och vinsten är, desto mera beroendeframkallande är spelet. Del är därför oroande atl även pen­ninglotteriet och Bellmanlotteriel skall genomföra tätare dragningstillfällen.

Ju högre frekvens av vinst och möjlighel alt öka insatserna desto mera be­roendeframkallande. Ju fler möjligheter det finns alt spela deslo lättare är det atl bli spelberoende. Om ett spel är socialt accepterat är det också lät­tare. Om det skapar en viss upphetsning vid insatsen ökar del också riskerna.

I stort sett alla dessa kriterier uppfylls av Oddset. Därför finns det anled­ning atl vara särskilt vaksam när spelformer av den typen lanseras.

Hur efterlevs åldersgränsen 18 år av ombuden? Man får inte spela ulan alt direkt betala sin insats. Men enligt de uppgifter jag har fåll från spelare får man betala när vinsten fallit ul. Redovisningsintervallerna gör det möjligt för ett spelombud all lämna kredit. Vilka åtgärder skall vidtas för atl kon­trollera defta?

1979 betonades i lotteriulredningens huvudbetänkande vikten av atl det måste förutsättas att samhället vid utformningen av statliga spel och lotterier beaktar risken för sociala skadeverkningar Detta kan ske genom atl man bestämmer högsta tillåtna insats och ser lill atl barn och ungdom inte på otill­börligt sätt lockas atl delta.

Delta har man frän statens sida helt glömt borl. Del är en låt-gå-mentalitel som har styrt de senaste årens etableringar av nya spelformer De nystartade spelformerna har gett betydande tillskott till statskassan, men man har i sin iver helt förbigått de sociala konsekvenserna. Man har inte etablerat något samarbete med personer som är insalta i de sociala skadeverkningarna. Man har inte heller vidtagit åtgärder för att ta reda på de faktiska förhållandena, trots att staten ansvarar för merparten av spelverksamheten i landet.

Om regeringen nu vill göra något konkret för alt förhindra alt de nu lill-låtna spelformerna missbrukas krävs det ökade kunskaper Det som inträf­fade i år har gjorts möjligt därför alt Tipstjänst inte har insett vilka möjlighe­ter detta spel ger den som vill manipulera. Det kan inte vara rimligt att en och samma person skall kunna bonga in för hundratusentals kronor i ett vadslag. Det borde finnas en spärr för en högsta insats. Om regeringen inte vill dra tillbaka tillståndet för Oddset, anser jag atl del bör ställas höga krav på åtgärder som förhindrar manipulationer

Det är skamligt alt staten över huvud taget inte är intresserad av någon form av hjälpinsats. Det handlar dock varje år om drygt 5 miljarder i skatte­kistan från spelandel. Del är en inkomst som ständigt ökar på bekostnad av många mänskliga tragedier

Också idrottsrörelsen har skakats av det som skett. Man vill skapa etiska


 


regler för spelandet och förbjuda spelare atl spela på det egna laget. Jag an­ser delta vara elt riktigt beslut, hur det nu skall kunna efterlevas.

Varför försöker man inte all minska reklamen? Reklamen lockar till ökat spelande. Det finns inte någon möjlighet alt värja sig mot den. Stora affisch­pelare uppmanar ständigt till spelande. Varje tidning har sin spelbilaga och radio och TV ställer villigt upp med påspädning av reklamen. Tipsextra lockar lusentals svenskar atl sitta framför TV och följa utdelningen. Del är nog inte så lätt att avstå från spel under dessa omständigheter Allt sker med regeringens goda vilja. Spelandel ger inkomster, och då spelar det inte någon roll om man går över lik.

Jag vill lill sist fråga;

När får spelbolagen slyrelserepresenlanter som representerar spelbe­roende, t.ex. forskare som har kunskaper på della område?

När tänker rergeringen kräva att spelbolagen tar hänsyn till de sociala konsekvenser som spelandel medför?

När tänker regeringen ge länkrörelsen för spelberoende stöd?

Vilken forskning ämnar regeringen initiera?

Jag vill också uppmana finansministern att besöka en bingohall. Den 1 ja­nuari 1989 ändrades lagstiftningen så att penningsvinster tillåts i bingospel, eflersom folkrörelserna har fått stå tillbaka på grund av de statliga spelbola­gens ohämmade utveckling. Finansministern skulle då få se den skara av främst äldre kvinnor som hjälplöst satsa den sista slanten av sina pensioner. De enarmade banditerna, som nu är förbjudna, bidrog nog inte med så många offer för spelbereonde som just dessa bingohallar gör.


Prot. 1989/90:93 26 mars 1990

Svar på interpella­tioner


Anf. 12 Finansminister ALLAN LARSSON;

Herr talman! Jag skall korl besvara de frågor som Karin Israelsson ställde lill mig.

Tipsljänst har vidtagit åtgärder Mol denna bakgrund ger del inte mig eller regeringen anledning atl för närvarande vidta några ytterligare åtgärder.

När det gäller de sociala konsekvenserna av spelandet pågår det ett forsk­ningsarbete, vilket tidigare har varit uppe lill diskussion i denna kammare, och det finns planer på att anslå ytterligare medel till detta projekt, som kommer att vara klarl i höst. Det finns anledning all då återkomma och dra slutsatser av delta arbete.

För dagen finns del inget mer atl tillägga. Vi bör därför avvakta tills vi får de kunskaper som delta forskningsprojekt avser att ta fram.


AnL 13 KARIN ISRAELSSON (c):

Herr lalman! Finansministern gjorde ett tillägg till sill interpellationssvar Tipstjänst har tydligen vidtagit en och annan åtgärd som gör att regeringen är nöjd med den verksamhet som Tipstjänst bedriver

Jag hoppas att regeringen går vidare när det gäller styrelsens sammansätt­ning och ser till att man får med representanter som kan bevaka de sociala konsekvenserna av ett utökat spelande.

Jag hoppas också att regeringen tar sitt anvar när del gäller konsekven­serna av del slora spelande som nu förekommer i Sverige. Det kan väl inte vara regeringens vilja atl människor i första hand skall sysselsättas med spe-


11


 


Prot. 1989/90:93 26 mars 1990

Svar på interpella­tioner


lande. Della påminner mig om Orwells roman där man förhindrade männi­skor att utöva demokrati genom att intressera dem för ell världslotleri - en verksamhet som Storebror hela tiden kunde hålla uppsikt över.

Vi i Sverige befinner oss nästan i samma typ av situation. Snart är Sverige bland de främsta länderna när det gäller spelutbud, och det sker ju på be­kostnad av andra verksamheter Regeringen är tydligen nöjd med nuvarande situation, vilket förvånar mig.

Den forskning som har initiierats är inte speciellt omfattande - det rör sig om ett forskningsprojekt i Huddinge. Det är bra att projektet har kommit till stånd, men det har tagit väldigt lång tid, och man har nöjt sig med ett forskningsprojekt i taget. Resultatet av detta forskningsprojekt kommer snart att redovisas.

Jag är glad över att det kommer atl anslås ytterligare medel, men jag är förvånad över atl del har dröjt så länge, innan regeringen har tagit itu med dessa problem. Problemen har inte varit okända för regeringen. Det borde ha gjorts betydligt mera och då hade vi också sluppit ifrån en del av de konse­kvenser av spelet som vi i dag ser


Överläggningen var härmed avslutad.

5 § Svar på interpellation 1989/90:125 om samlevnadsfrågor i skol­undervisningen

Anf. 14 Statsrådet GÖRAN PERSSON:

Herr talman! Viola Claesson har i en interpellation frågat utbildningsmi­nistern om han är beredd alt arbela för en obligatorisk undervisning i sam­levnadsfrågor på alla linjer i gymnasieskolan. Hon har också frågat om jag vill medverka till att alla landets lärare fär stöd och vidareutbildning i sam­levnadsfrågor.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som skall svara på interpellationen.

Viola Claesson lar upp frågan om behovet av undervisning och lärarfort­bildning i sex och samlevnad utifrån uppgifter om att en föreläsare i en gym­nasieskola skall ha uttalat sig på ett diskriminerande säll om homosexualitet.

När det gäller undervisning i sex och samlevnad är svaret atl sådan enligt läroplanen är obligatorisk på alla linjer i gymnasiet. Samma krav på att temat tas upp gäller för övrigt redan för grundskolan.

Som stöd till lärarna att ge en allsidig belysning av frågan har skolöversty­relsen (SÖ) nyligen gjort elt forlbildningsmalerial om bl.a. homosexualitet. Vidare förbereder skolöverstyrelsen och socialstyrelsen en lärarhandledning om homosexualitet. Vad Viola Claesson efterlyser är alltså jusl på väg.


12


Anf. 15 VIOLA CLAESSON (vpk):

Herr talman! Jag ber alt få tacka för svaret.

Jag önskar alt vi hade elt samhälle där alla unga människor fick chans att utveckla ett rikt kärleksliv. Men samhällsklimatet är hårt. Många drabbas av kärlekslöshet och prestationsångest. Till detta kommer rädslan för aids, ho-


 


len mot miljön och myckel annal som känns allvarligl och tungt. Självmords­frekvensen bland ungdomar är hög. Föraktfulla påståenden om sex och sam­levnad förändrar inte situationen.

Det är särskilt viktigt att unga homosexuella får stöd för sin identitet och personlighetsulveckling. Om någon tillåts atl sprida vanföreställningar lill ungdomar skapar detta ångest. Det är svårast för ungdomar som saknar egna erfarenheter men som har desto större behov av atl befrias från de skuld­känslor som fördomarna skapar.

Utgångspunkten för min interpellation är ett exempel från en skola i Da­larna. En person, som titulerar sig själv för själasörjare och terapeut, har gjort reaktionära uttalanden om homosexuella. Inför gymnasieelever i He-deniora varnade mannen för risken alt människor kan bli "offer för de homo­sexuella". Jag anser alt del är ett avskyvärt och förnedrande uttalande som måste bemötas.

Man kan säga att det i värt samhälle råder elt heterosexuellt kärleksmono­pol. Samhället och de flesta enskilda förväntar sig, kanske utan alt ens fun­dera eller reflektera över det, att alla andra är heterosexuella.

Homosexualitet osynliggörs. Ungdomar får sällan höra eller läsa om ho­mosexuell kärlek eller om parförhållanden mellan två tjejer eller två killar Men osynliggörandei betyder inte att den homosexuella kärleken inte finns; 5-10% av befolkningen beräknas vara homosexuell.

Jag tycker det är bra atl jag har fått ett så positivt svar från utbildningsmi­nistern. Jusl del stöd lill lärarna som jag har efterlyst tycks alltså vara på gång. Fortbildningsmaterialet är tydligen färdigt. Det handlar bl.a. om ho­mosexualitet. Så förbereder också SÖ och socialstyrelsen en lärarhandled­ning om homosexualitet. Var och en förslår att del är särskilt viktigt, efler­som del kan se ut och låta som del gjorde på skolan i Hedemora.

Låt mig då återgå litet grand lill del som hände i Hedemora. Bakgrunden lill den niimnde föreläsarens skrämselpropaganda har kommit fram i olika intervjuer som han har gjort. Det som har kommit fram i tidningarna har inte heller dementerats.

Den man som har talat inför eleverna anser atl homosexualitet är en sjuk­dom, all denna s.k. sjukdom kan liknas vid cancer samt att han har "botat" homosexuella. Föreläsaren, som anlitats av studierektorn med hjälp av kyr­kan, har inte dementerat sina omdömen som ålergetts i dalatidningarna. Ex­emplet från Hedemora är upprörande och beklämmande av flera skäl.

Ingen i ansvarig ställning på det aktuella gymnasiet har analyserat eller offentligt bemött vanföreställningarna. Tvärtom har de ansvariga attackerat dem som har gjort referat av föreläsarens påståenden i massmedia. Därför skulle jag vilja fråga utbildningsministern: Anser Göran Persson all elt så­dant beleende som jag har beskrivit stämmer med läroplanens krav på objektivitet? Tycker Göran Persson att ämnet homosexualitet i del här fallet har fått en allsidig presentation? Vad skall man göra om man nu inte vågar la stegel att bojkotta den här typen av föreläsare? Vad skall man göra, Göran Persson, för all ändå på någol sätt förebygga eller t.o.m. stoppa den här ty­pen av agerande och farliga, skulle jag vilja säga, utspel som här har skett?


Prot. 1989/90:93 26 mars 1990

Svar på interpella­tioner


13


 


Prot. 1989/90:93 26 mars 1990

Svar på interpella­tioner


AnL 16 Statsrådet GÖRAN PERSSON;

Herr lalman! Lål mig börja med all instämma i Viola Claessons inledning. Jag lycker att del är en bra sammanfattning av det samhälle som vi alla bör arbeta mot. Det är vikliga, oerhört stora och svåra frågor som skall avhand­las under en mycket känslig period av barns och ungdomars utveckling. Sko­lan har naturligtvis mol den bakgrunden elt mycket stort och tungt ansvar Jag upplever atl skolans personal lar della ansvar på elt mycket bra sätt. Dock är det naturligtvis nödvändigt om man exempelvis skall bemöta den typ av påståenden som Viola Claesson refererar från elt gymnasium i Da­larna, att också lärare och skolledare känner sig säkra, att de har stöd från uttalanden av exempelvis skolöverstyrelse, riksdag och regering samt all de har stöd från en pedagogisk handledning för hur man hanterar den typen av situationer. Det är bra att sådana här misstag kommer upp till diskussion och debatt.

Nu har jag svårt atl uttala mig om ett enskilt fall, för där kan jag precis som Viola Claesson bara gå på tidningsuppgifter. Då löper man naturligtvis den risken att inte hela frågan har behandlats på heltäckande sätt. Därför vill jag inte uttala mig exakt om vad som hände och exakt vad föreläsaren sade. Men om någonting sådant skulle ha framförts är del oerhört viktigt all de som ansvarar för skolans verksamhet ser till att balansera och lägga till rätta, för den typen av påståenden får inte slå oemotsagda.

Jag kan passa på tillfället atl säga atl jag i anslutning till interpellationen har blivit uppvaktad av RFSL, som arbetar framgångsrikt med dessa frågor. RFSL har uppmärksammat mig på atl det i de läromedel som vi använder i såväl grundskolan som gymnasieskolan finns felaktigheter och brister som vi snarast bör rätta till. Mot den bakgrunden kommer regeringen att ge i upp­drag till statens institut för läromedelsgranskning alt se över de läroböcker som vi använder för alt se om det kan göras förbättringar Uppenbart är all vi har en hel del kvar atl rätta lill och bör granska delta närmare.

Herr talman! Jag avstår från all gå in i del enskilda fallet. Jag konstaterar att vi i skolan ser seriöst och allvarligt på den här frågan. Del är elt svårt och komplicerat område. Skolan har elt tungt och stort ansvar här. Vi gör vad vi kan för atl stötta lärarna. Vi avser också att se över läromedlens sakliga inne­håll på denna punkt.


 


14


AnL 17 VIOLA CLAESSON (vpk);

Herr talman! Det gläder mig alt Göran Persson också har haft kontakt med RFSL. Del hade jag också direkt efler del atl det blev känt vad som hade hänt på gymnasiet i Hedemora, framträdandet av den s.k. själasörja­ren. Jag kan berätta - utbildningsministern känner nog till det vid det här laget - för andra alt RFSL reagerade precis lika hårt som jag och tyckte att sådana här reaktionära uppfattningar och fördomar inte skall spridas i sko­lan.

Vpk har sedan länge hävdat att samhället måste ta del avgörandet steget för rättslig likställdhet mellan hetero- och homosexuella. Frågan har varit om klimatet skall utvecklas i reaktionär eller progressiv riktning när det gäl­ler sexualpoliiik och människosyn. Det är myckel glädjande alt socialstyrel­sen diskuterat utifrån samma progressiva grundsyn som vi gör i vpk. Det är


 


också hög lid att ansvariga för skolan på olika nivåer ser om sill hus. Som RFSL har påpekat för utbildningsministern finns det verkligen anledning atl göra delta också därför att materialet har stora brister Del behövs sakkun­nighet och direkta anvisningar i stället för att överlämna samlevnadsfrågorna till lärarnas personliga bedömningar

Om del är så som det har varit på gymnasiet i Hedemora alt del på en skola finns en dogmatisk grupp kyrkligt aktiva som backar upp och släpper fram en fördomsfull föreläsare, orkar inte de lärare som skulle vilja, ge en annan syn. De orkar kanske inte göra något om de inte får stöd från samhäl­let.

Jag har förstått att Göran Persson och jag är överens om det mesta vi har diskuterat i dag. Det lovar ganska gott för framtiden, inte minst den kontakt som utbildningsministern har haft med RFSL. Jag tror också alt vi kan vara överens om atl de flesta skolledningar och lärare har mer insikt och känsla för frågor om sex och samlevnad än vad Hedemora har haft. Jusl del exemp­let är ell skräckexempel. Men för alt radikalt ändra felaktiga attityder be­hövs med del utgångsläge som vi har i dag mycket bättre insatser Vi kan hoppas på det.

Del här har varit en principiell debatt, Göran Persson, även om utgångs­punkten var exempel från en enskild skola.


Prot. 1989/90:93 26 mars 1990

Svar på interpella­tioner


AnL 18 Statsrådet GÖRAN PERSSON:

Herr talman! Jag tycker del är värdefullt atl vi här i riksdagen kan föra diskussionen om dessa frågeställningar utifrån de principiella utgångspunk­terna. Jag är också glad över att Viola Claesson och jag har den typen av samsyn på de principiella frågeställningarna som vi har Denna uppfallning om sex och samlevnad är säkert också allt vidare spridd i samhället. Det är en kamp som måste föras också i det avseendet, och den kampen förs fram­gångsrikt av väldigt många vuxna tillsammans med tonåringar och uppväx­ande barn.

Mot denna bakgrund är jag hoppfull inför framtiden.

Däremot vill jag återigen understryka att jag i milt svar har avstått från att värdera något av de som hänt i Hedemora gymnasieskola. Dessa händelser äger jag nämligen ingen kännedom om.

Överläggningen var härmed avslutad.

6 § Svar på interpellation 1989/90:124 om de turkiska kurderna


Anf. 19 Statsrådet MAJ-LIS LÖÖW;

Herr talman! Jan-Olof Ragnarsson har mot bakgrund av den kurdiska mi­noritetens situation i Turkiet ställt fyra frågor till mig. Han frågar hur många avvisningar och utvisningar av asylsökande kurder från Turkiel som har verkställts till hemlandet under 1989. Han frågar vidare om det finns exem­pel på att asylsökande kurder från Turkiet avvisats eller utvisats från Sverige, vilka har åberopat att de varit fängslade och/eller torterade på grund av akti­viteter för den kurdiska minoriteten och befunnits trovärdiga av svenska


15


 


Prot. 1989/90:93 26 mars 1990

Svar på interpella­tioner


myndigheter. En tredje fråga är om jag känner lill några fall av asylsökande kurder från Turkiet som avvisats eller utvisats från Sverige till hemlandet och som råkat illa ut efter hemkomsten.

Jan-Olof Ragnarsson frågar också vilken roll Sverige kominer att ha i sam­band med Europarådels hearing i vår om de mänskliga rättigheterna i Tur­kiet. Jan-Olof Ragnarsson och jag har kommit överens om att denna fråga skall besvaras i annat sammanhang.

Av flera skäl kan jag inte besvara den första frågan. Ett av skälen är atl vi inte registrerar etnisk tillhörighet i asylärenden. I sådana ärenden registreras medborgarskapet. En kurd från Turkiel registreras som medborgare i Tur­kiet. All sökanden är kurd kan endast framgå av handlingarna i det enskilda ärendet.

Jag kan inte heller besvara frågan om hur mänga avvisningar eller utvis­ningar som verkställs till Turkiet.

Frivillig återresa sker i en hel del fall, och regeringen har numera även utökat möjligheterna att bistå asylsökande med reskostnaderna. Del förs inte någon statistik över dem som själva väljer att lämna Sverige och vart de reser

Hos de olika polismyndigheterna i landet finns ärenden som rör avlägs­nande tvångsvis, men någon sammanställning av dessa med angivande av verkställigheterna görs inte.

Det helt övervägande antalet beslut om avlägsnande fattas av regeringen, eftersom så goll som samtliga invandrarverkets beslut i dessa frågor överkla­gas. Beslut om avlägsnande sänds lill olika polismyndigheter för alt dessa skall tillse att verkställighet sker

När det gäller avlägsnandebeslul som rör turkiska medborgare kan vissa uppgifter lämnas över antalet beslut. De flesta av dessa beslut innebär av­lägsnande till hemlandet. Regeringen beslutade under januari 1990 om av­lägsnande av turkiska medborgare i 17 fall. Som jämförelse kan anges all under november 1989 var motsvarande antal 55. Antalet utvisade turkiska medborgare är dock större i februari 1990 än i januari, nämligen i 79 fall.

När del gäller Jan-Olof Ragnarssons andra fråga är mitt svar att jag själv­fallet inte känner till alt någon som åberopat tortyr eller annan omänsklig behandling skulle ha avvisats eller utvisats i de fall uppgifterna bedömts vara trovärdiga. De skulle ju i så fall ha beviljats uppehållstillstånd.

Jan-Olof Ragnarsson tredje fråga är om jag känner till några fall av asylsö­kande kurder från Turkiet som inte fått stanna här och som råkat illa ul efler hemkomsten.

Såvitt jag vet har inte någon råkat illa ut på grundval av de påståenden som förelegat i ell enskilt ärende. I de fall det har kommit till vår kännedom och eflersom vi alltid följer upp della, vet jag alt det har hänt alt personer har gripits och förhörts, men del har varit av andra skäl än de som åberopats för ansökan om asyl i Sverige.


 


16


Anf. 20 JAN-OLOF RAGNARSSON (vpk);

Herr talman! Jag ber alt få lacka invandrarministern för svaren på de frå­gor jag ställt angående de turkiska kurderna.


 


Docent Sten Jakobsson, rättsläkare vid Karolinska institutet, skrev i som­ras följande i Amnestybulletinen.

"Kaffet som jag dricker är starkt och rykande varmt. Jusl gol göken i ös­ter - öslergök är iröstergök - kan del innebära en tröst inför dagens arbete? Jag har lovat fyra kurder från flyktingförläggningen i Jämtland atl komma ned till arbetet på Karolinska och bli undersökta för sina misstänkta tortyr-skador

Enligt advokaterna har samtliga bedömts 'som icke trovärdiga' och 'vä­
sentligen lämnat överdrivna uppgifter" vid polisförhören. De har samtliga ut­
visats av såväl invandrarverket som slutligen av regeringen.

Då jag möter dem kl. 10.00 på Karolinska är de klart spända och

nervösa men samtidigt ser jag en glimt av hopp i deras ögon.

Kl. 18.00 kan vi summera en noggrann genomgång av samtliga patienter Det visar sig alt alla har lydliga tecken pä tortyr/misshandel och samtliga har varit gripna, fängslade, på grund av sin frihetskamp för den kurdiska natio­naliteten inom Turkiel. Ingen av dem har gjort motstånd; de har endast be­drivit propaganda, delat ul flygblad och samlats till möten samt firat kurder­nas nationaldag; dvs. de har använt sig av den frihet som enligt FN-stadgan tillkommer varje människa i hela världen."

Invandrarministern säger i sitt interpellationssvar all det är självklart atl ingen asylsökande kurd från Turkiet har utvisats eller avvisats från Sverige som trovärdigt åberopat tortyr eller annan omänsklig behandling.

I själva verket ställer invandrarverket och regeringen fullständigt orimliga beviskrav på dem som söker asyl. Det åligger inte den som söker asyl att bevisa att han eller hon kommer att förföljas i hemlandet. Om han eller hon hyser välgrundad fruktan för delta skall asyl beviljas.

Jag skall ge ell exempel pä beslut från invandrarverket som helt klarl stri­der mot svensk lagstiftning och mol flykting- och tortyrkonventionen.

En kurd från Turkiet - vi kan kalla honom M - som sökt asyl i Sverige har berättat om hur han under två veckors tid i maj 1986 utsatts för ohygglig tortyr av turkisk polis. M tvingades också äta något fast, költliknande ämne av vilket han kräktes.

Docenten i rättsmedicin, Sten Jakobsson, har i ell rältsinlyg i maj 1989 avgivit följande utlåtande.

Patienten M har uppgivit atl han utsatts för tortyr

all objektiva fynd påvisats -

dels ärr på höger främre fotknöl,

dels ärr i vänster handflata,

dels pigmenlförändringar på hudkostymen vilka inte kunde tolkas -

atl hans berättelse är synneriigen ovanlig,

all just dess ovanlighet gör alt läkaren känner sig övertygad om atl han utsatts för de övergrepp som han anger,

atl han således enligt docentens bedömning har utsatts för tortyr av den typ han uppgivit.

Intyget är skrivet den 8 maj 1989 av Sten Jakobsson, docent i rättsmedicin.

Statens invandrarverk säger i sill yttrande över ärendet all invandrarver­ket ej kan finna det styrkt att de av M uppvisade skadorna skulle ha uppkom­mit genom tortyr och förordar därför all han utvisas till Turkiet.


Prot. 1989/90:93 26 mars 1990

Svar på interpella­tioner

17


Riksdagens protokoll 1989/90:93


Prot. 1989/90:93 26 mars 1990

Svar på interpella­tioner


Var och en som sysslat med flyktingfrågor eller flyktingrätt vet atl det för flyktingskap inte krävs bevisad politisk förföljelse utan enbarl välgrundad fruktan för förföljelse. Men även om det ställs krav på atl förföljelsen måsle bevisas är det helt sanslöst atl påslå all bevisen inte har säkerställts. Jag har även bildbevis på detta fall med mig. Min fråga till invandrarministern är; Hur stor skall trovärdigheten vara för att någon skall beviljas asyl i Sverige när tortyr åberopas? Detta lycker jag är en viktig principiell fråga. Jag har tagit upp della fall eftersom jag vill komma till principfrågan, nämligen frå­gan om trovärdigheten och hur den bedöms. Jag anser nämligen all delta strider mot FN;s konvention mol tortyr.


 


18


AnL 21 BERITH ERIKSSON (vpk);

Herr talman! Regeringens kunskap om situationen i de olika länderna är utomordentligt viktig, eflersom så många ärenden överklagas och del där­med blir regeringen som skall avgöra dessa.

Möjligheterna för regeringen atl skaffa sig kunskaper är naturligtvis goda, och jag har ingen anledning atl ifrågasätta invandrarministerns kunskaper när det gäller situalionen för kurder i Turkiel. Men om invandrarministern har samma kunskaper som jag och de andra som debatterar här i kammaren i dag, är del för oss en gåta att invandrarministern kan skriva i avslag på ansökningar all man inte kan sälla tilltro till dokumenterade skador av tor­tyr berättelser om byvaklssystemet och vad det innebär berättelser om att personer som inte varit politiskt aktiva ändå varit fängslade kanske i slället för en bror eller en far, att hustrur och mödrar har blivit fängslade i slället för sina makar eller sina fäder och alt hela byar utsatts för en systematisk förföljelse för att invånarna skall tvingas flytta från området. Att invandrar­ministern kan skriva atl man inte kan sätta tilltro lill dessa berättelser eller alt det inte kan bevisas atl någon har blivit torterad är faktiskt en gåta för oss.

Många av de kurder från Turkiel som söker asyl är uppenbart konven-lionsflyklingar av politiska eller etniska skäl.

Del är även olyckligt att det i statistiken inte anges vilka av de turkiska medborgarna som är kurder Det skulle vara en myckel god information och en god grund för oss i arbetet för kurdernas mänskliga rältigheter, som det finns elt riksdagsbeslut på att vi skall arbeta med.

Jag vill fråga invandrarministern om hon inte anser all del vore av värde att det fanns en sådan statistik.

Invandrarministern försäkrar all del inte finns några indikationer på atl återvändande kurder radar illa ul efler hemkomsten. Jag vill starkt ifråga­sätta della, eftersom det är utomordentligt svårt för utomstående, även för journalister, all ta sig in i de kurdiska provinserna. Därför är del utomor­dentligt svårt alt följa upp vad som händer en person som inte har blivit an­hållen direkt på flygplatsen. Men vad som bl.a. har kommit till vår känne­dom är all engelska läkare slår larm om att man nu får la emot kurder lill England som tidigare har blivit utvisade från Sverige och nu söker asyl i Eng­land och atl dessa personer har fårska lortyrskador som de bevisligen fåll under mellantiden.

Det har nyligen varit två slora minnesdagar för kurderna - den 16 mars.


 


som är till åminnelse av Halabja-offren 1988, och den 21 mars som är kurder­nas nationaldag. Under dessa dagar har slora oroligheter utlösts i de kur­diska provinserna. Newros har firats pä praktiskt tagel alla platser i Kurdis­tan. Rapporterna om de senaste dagarnas händelser är många. Jag har fåll mina rapporter från BBC, turkiska tidningar och från radion.

Jag skall ge några exempel på vad som har hänt. Enligt BBC var det den 23 mars en demonstration med ett hundratal barn i åldrarna 9-10 år i Kizil-tepe. Vid demonstrationen körde militärfordon rakt in i demonstrationstå­get och misshandlade barnen.

40 barn i 12-18-årsåldern är fängslade i Diyarbakir. Och i Zizre har det pågått stora demonstrationer med upp till 5 000 personer i flera dagar Man räknar med .att 30 000 personer har varit ute pä gatorna i Diyarbakir Vid demonstrationer och begravningar skjuter militären rakt in i demonstra­tions- och begravningståg.

Situationen i den kurdiska delen av Turkiel är i dag utomordentligt allvar­lig. Jag anser att det är hell otänkbart alt skicka kurder tillbaka dit. Jag har exempel på människor som kan berätta hur deras fäder, bröder eller mam­mor i dagarna har blivit fängslade på grund av att de har demonstrerat. Det är alltså inte bara politiskt aktiva människor som blir fängslade och torterade i Turkiet.


Prot. 1989/90:93 26 mars 1990

Svar på interpella­tioner


AnL 22 RAGNHILD POHANKA (mp);

Herr lalman! Situalionen i Turkiel är precis så svår som framgår av samtal med flyktingar därifrån. Uppgifterna överensstämmer med vad som har rap­porterats av mänskliga rältighetsorganisalioner, tidningar och advokater Det överensstämmer också med olika officiella meddelanden. Alt situalio­nen är och har varit grym och omänsklig med inslag av folkmord i både Iran och Irak börjar gå upp för västländerna. Dödsbombningar med gas i Irak, fängslande av barn som har försvunnit, barn som har kommit tillbaka som lik, massdeportationer och tvångsförflyttningar har förekommit. I Iran har lusen och åter tusen människor avrättats. Men situalionen skiljer sig knap­past ål på några väsentliga punkter från den i Turkiet. I flyktinglägren i Mors, Diyarbakir och Kiziltepe har invånarna förgiftals med bröd som har innehållit gift. Detta har bevisals genom alt man har fått tag i bröd och ge­nom de symptom som människorna på sjukhusen har haft.

Del förekommer ivångsförflyllningar även i Turkiet. Tre mil frän gränsen lill Syrien och Irak tvångsförflyllas invånarna. Jag har exempel från 112 byar i Hakkari. som ligger i sydöstra Turkiet.

Berilh Eriksson berättade om de demonstrationer som pågår just nu och där mord förekommer I stad efter stad med undantagstillstånd förekommer det demonstrationer och fängslanden. De som är PKK-are, dvs. de som sym­patiserar med fronten, eller som bara bor i dessa byar är hotade till livet. Jag har 30 exempel på fångar som inte är kurder men för vilka Amnesty Interna­tional vill ha blixlaktioner på grund av att dessa människor hotas av tortyr Tortyr sker mest under de första 24 timmarna efter gripandet, innan de får ett biträde, men ibland pågår denna tortyr upp lill 30 dagar. De som drabbas av delta tillhör olika oppositionsgrupper

Den 11 augusti 1989 - jag tar delta exempel för att visa atl det här inte är


 


Prot. 1989/90:93 26 mars 1990

Svar på interpella­tioner


något som händer bara nu - sköt en militär grupp utan förvarning mol en bil. En person i bilen dödades och de andra skadades. De skadade personerna fick efter händelsen skriva under elt papper på vilkel del stod att det var PKK som hade skjutit mot bilen, trots att det var militärer som hade gjort del. Dessa personer hotades med alt de annars skulle bli skjutna. På det sät­tet går det ul uppgifter om vad PKK gör mot sill eget folk. Det har hänt flera gånger all militärer har gjort sådana här saker och sedan tvingat människor atl skriva under papper

År 1989 trakasserades en bröllopsskara av 20 soldater. De tvingade männi­skorna atl lägga sig ner. de sköt ihjäl några stycken, de tvingade folk all klä av sig nakna och sade alt de inte känner mer när de dödar dessa människor än när de dödar hundar Sådana här saker förekommer i Turkiet. I de flesta fall gäller det kurder

Sedan vill jag komma fram lill hur man skall göra i Sverige. Vi har många gånger talat om alt man skall föra en sådan utrikespolitik alt man minskar behovet av flykt. Sverige är dock ett litet land, och vi kan kanske inte åstad­komma underverk. Vi kan emellerlid arbela för det. Vi skall också hjälpa flyktingar i de stora flyklinglägren.

Ytterligare ell område är asylpolitiken, flyktingpolitiken. Det är viktigt all vi verkligen tar hand om de folkspillror som kommer lill vårt land.

Del lär vara möjligt alt få reda på vilka personer vi har utvisat. Man har en särskild knapp på invandrarverket som man trycker på för alt få fram språkgruppen. Språket när det gäller kurder är förstås kurdiska. Del kan hända atl en del kurder talar turkiska också, men man får i alla fall fram de flesta på det där sättet.

Man har också fängslat en man som heter Ismail Besikci. Han är turkisk författare, men har skrivit och forskat om kurderna. Flan har varit fängslad i inånga år tidigare. Nu har han återigen blivit fängslad, efter sin senaste bok. Sverige borde komma med en protest.

Cedri. som arbetar internationellt för flyktingar som inte behandlas rätt och som lar upp asylfrågor som inte behandlas på rätt sätt, har tidigare inte brytt sig så mycket om Sverige, eftersom Sverige i stort sett har haft en bra och generös flyktingpolitik. Det har nu förändrats, och Cedri intresserar sig mera för Sverige.

I dag använder man "icke trovärdig". Del är således en omvänd bevisfö­ring. Flyktingen skall bevisa atl han har varit eller kommer atl utsättas för förföljelser Del är naturligtvis oerhört svårt. Till hjälp har man läkare och psykologer som kan se i vilken status människan befinner sig, och man har advokater som skall följa lagarna. Alla dessa yrkesutövare har en lång och god utbildning. De avlägger sina läkareder och advokateder. Här misstror man även deras arbelsutövning när en läkare eller en psykolog skriver all en människa har varit utsatt för tortyr eller atl ett barn mår mycket dåligt. Man borde verkligen ifrågasätta om man kan tvivla på deras ord. När blir det vår egen lur att inte bli trodda, eller våra advokaters eller läkares tur?


 


20


Anf. 23 Statsrådet MAJ-LIS LÖÖW;

Herr lalman! Får jag börja med all kommentera en av de saker som Ragn­hild Pohanka lar upp. Hon lar upp väldigt mycket som inte direkt faller un­der det som interpellationen i dag handlar om.


 


Jag känner emellertid inte alls igen uppgiften atl del skulle gå atl trycka pä en knapp vid invandrarverket för att la fram en språkgrupp. Del har funnits inånga önskemål om att vi i någon folkbokföringsomgång skulle försöka få fram språkgrupper. Det har helt enkelt inte funnits sådana uppgifter

Jag tror att det är utomordentligt viktigt alt understryka alt vi faktiskt inte registrerar människor på någon annan grund än medborgarskap och alt vi således inte ägnar oss åt någon form av registrering som kunde uppfattas som att vi registrerar efter t.ex. ras eller annan tillhörighet.

Till Berith Eriksson vill jag säga all vi många gånger här i kammaren har diskuterat situalionen för kurderna i Turkiel. Jag tror all det finns få länder som vi på detta säll så noga försöker följa utvecklingen i när del gäller de mänskliga rättigheterna. Det har olika orsaker inte bara att vi har ett stort antal asylsökande, framför alll kurder

Jag tycker att det år viktigt all också påpeka atl lill den kunskapen nalur­liglvis hör alt det finns skäl atl la hänsyn lill frän vilka provinser eller delar av Turkiel som de asylsökande kommer Vi har väl alla den kunskapen alt repressionen kan vara starkare pä vissa håll.

En ytterligare kommentar lill Berilh Eriksson blir att skulle del finnas den kunskap i England som hon åberopar och som jag inte har hört talas om, nämligen alt del enligt engelska läkare kommer folk med färska lortyrska­dor, folk som en gång har varit i Sverige, vill vi självfallet få reda på del. Jag hoppas att vi får la del av den kunskapen och fär veta vilka människor del handlar om. Jag vet inte hur många gånger jag har understrukit här i kamma­ren, att om man känner till ärenden där man tror sig veta att människor har utsatts för förföljelse eller fängslande och tortyr vid återkomsten, vill vi för­söka följa upp dem. Därför vill vi få reda på sådanl. Att försöka följa upp dessa fall är en viktig del av del som vi arbetar med.

Jan-Olof Ragnarsson. det är självfallel utomordentligt grannlaga och vik­tiga överväganden som man gör när man bedömer trovärdigheten och gra­den av förföljelse och vad en person riskerar när denne kommer tillbaka. Det vill lill atl man lar hänsyn till alla de omständigheter i de enskilda ären­den som finns med. Jag kan försäkra att del går till så och att del sker en mycket noggrann prövning. Vi har en lång kedja av möjligheter atl pröva delta i flera omgångar, möjligheter som vi tillskapat genom den svenska lag­stiftningen.

I denna kedja finns många tillfällen atl anföra och visa att man vill åberopa att man har utsatts för skador lill följd av tortyr. Det första tillfället är natur­ligtvis vid polisutredningen. Man kan ha full förståelse för atl människorna inte genast är beredda all berätta om dessa upplevelser. Ytterligare tillfällen kommer när ombudet gör sin inlaga, när invandrarverket fattar sill beslut, vid överklagande till regeringen, i det yttrande som ombudet har möjlighet atl ge lill regeringen inför regeringsbeslutet och slutligen anförs det ibland i samband med verkställigheten av beslutet.

Om en sådan uppgift kommer fram först i samband med verkställigheten av beslutet, ställer man sig självfallel frågan varför den i så fall kommer fram i ett sådant sent skede. Jag vill understryka atl del finns full förståelse för atl det i elt tidigare skede kan finnas förklaringar lill all man inte har berättat om dessa upplevelser och alt man är tveksam lill om man över huvud taget


Prot. 1989/90:93 26 mars 1990

Svar på interpella­fioner

21


 


Prot. 1989/90:93 26 mars 1990

Svar på interpella­tioner


skall lämna ul dessa uppgifter och anföra tortyr Del kan ligga i själva torty­rens natur alt man inte orkar med all i förstone berätta om sådana trauma­tiska upplevelser Däremot har jag litet svårt att förstå alt ärendet skall be­höva gå så långt som till dess slutgiltiga möjlighel till verkställighet innan man berättar en sådan sak, som ombudet borde ha kunnat göra klart för den sökande är så viktig all den kommer med i bedömningen.


Anf. 24 RAGNHILD POHANKA (mp);

Herr talman! Jag vill tacka för den upplysning som gavs när det gäller in­vandrarverket. Jag sade vad jag har hört - men del kan ju vara fel. På den andra punkten har jag väl underbyggda uppgifter så jag trodde att det skulle stämma i del avseendet.

Jag menar all man ofta på elt tidigt stadium får läkarintyg om tortyr. Men dä står det "icke trovärdigt". Man bryr sig inte om vad läkarna säger eller att uppgifterna överensstämmer med de faktiskta förhållandena. Men det som vi kan se hos en person överensstämmer med den redogörelse som skrivits när det gäller tortyr.

Man får kanske inte dessa uppgifter av polisen, som invandrarministern sade, men väl i ett senare skede i invandrarverkets ulredning. Men då står det, som sagt, "icke trovärdigt". Jag har läst lillräckligl många sådana besked för all vela vad jag talar om. Det slår nämligen nästan alllid "överdrivet" eller "icke trovärdigt", trots all ganska svåra tortyrskador kan påvisas.

Jag har fått se tio avidentifierade handlingar från Östersunds lasarett. Det rör sig här om tortyr Del handlar alltså om människor som anses ha utsatts för tortyr. Men alla dessa är utvisade. Jag vet inte om de här människorna är kvar i Sverige. Jag kan ju inte konlrollera uppgifterna, eftersom dessa män­niskors papper inte är tillgängliga.

Det finns också handlingar med uppgifter om familjer med små barn. En­ligt dessa uppgifter har både man och hustru blivit torterade. Det finns flera läkarintyg och intyg från psykologer, intyg som visar hur illa barnen i dessa familjer mår Men man lar inte hänsyn lill dessa fakta. Del anses inte finnas några skäl för all inte skicka hem dessa människor, dvs. skicka dem till trak­ter där förhållandena är allra värst.

På invandrarverket och arbetsmarknadsdepartementet har man tydligen inte tagit del av de uppgifter som återfinns i olika läkarintyg eller i de hand­lingar som advokaterna har fåll fram. Man tar inte till sig dessa fakta. Vad skall då göras för att man skall tro på dessa människor? Det gäller ju atl bevisa atl uppgifterna är trovärdiga. Man måsle tro på vad advokater, lä­kare, psykologer och flyktingarna själva säger. Det åligger inte en flykting atl bevisa hur det förhåller sig. Jag anser atl det är myckel allvarligt atl flyk­tingar och asylsökande betraktas som kriminella eller som lögnare och att de således inte anses vara trovärdiga.

Jag tycker atl del är myckel allvarligt atl en sådan människosyn förekom­mer när det gäller svenskt rältsförfarande.


22


Anf. 25 BERITH ERIKSSON (vpk);

Herr talman! Invandrarministern sade alt registreringen skall vara sådan atl man inte kan misstänka att det gäller registrering av ras. Men det är inte det som det är fråga om här


 


Det finns ju kurder i fyra länder Många kominer hit som flyktingar-fram­för alll från Turkiel, Iran och Irak. När del gäller arbetet för del kurdiska folkel och dess mänskliga rättigheter skulle del faktiskt vara ganska bra -och det tror jag atl kurderna själva och alla andra också tycker - om statisti­ken visade hur många av flyktingarna från de aktuella länderna som är just kurder. Del skulle utgöra ytterligare ett bevis för atl kurderna är synnerligen förföljda i resp. hemland.

Hur följer invandrarministern ulvecklingen? Vilka provinser medför spe­ciella svårigheter? Är det de provinser där det råder undantagstillstånd? Från de provinserna kommer ju väldigt mänga människor hit som sedan blir utvisade. De blir inte trodda.

Sedan vill jag framhålla atl kurder i Turkiel har del svårt var de än befinner sig. De har det svårt jusl därför att de är kurder. Del behövs bara alt de säger delta öppet. Det har t.ex. hänt atl studenter vid universitet har fängslats bara därför atl de ställl sig upp under en lektion och sagl; Jag är kurd.

I dessa dagar - nämligen bestämt den 21 mars - har kurdiska studenter på universitet på olika håll i Turkiel för första gången firat "Newfos". Mer än ell tusen studenter pä universiteten har arresterats.

Så till en annan sak som också visar hur känsligt det kan vara för kurderna i Turkiet. Jag tänker då på de parlamentariker som dellog i en konferens om kurder och som sedan blev avsalta.

Byförstörelse och gasbombningar är också exempel på sådanl som är i ac­celererande. Det är precis samma ulveckling som i Irak. Jag vill framhålla all bl.a. våra ställningstaganden och uttalanden om Turkiet gör del möjligt för turkarna alt genomföra sådana här aktioner


Prot. 1989/90:93 26 mars 1990

Svar på interpella­tioner


 


AnL 26 JAN-OLOF RAGNARSSON (vpk):

Herr talman! Invandrarministern säger att det är konstigt atl sådana här uppgifter om tortyr kommer just i samband med avvisningsbeslut. Men jag tror inte att det är en riktig bild. Uppgifterna om de fall som jag här refererat har kommit fram i elt tidigt skede av utredningsarbetet.

Jag har studerat en brittisk medicinsk tidskrift som heter Lancel. 1989 pu­blicerade man resultatet av en undersökning beträffande kurdiska asylsö­kande från Turkiet. Undersökningen har ulförts av en organisation som he­ter "The Medical Foundalions for ihe Care of Viclims of Torlure". Under­sökningen omfattade 400 kurder En stor del av dessa hade torterats av de turkiska myndigheterna. Del finns inte någon anledning atl tro att det skulle finnas någon skillnad vad gäller å ena sidan de.ssa kurder och å andra sidan de kurder som söker asyl i Sverige. Jag tycker alt regeringen också bör la del av de här uppgifterna.

Svensk flyktingpolitik har blivit inte bara hård utan också omänsklig. Re­geringen har faktiskt visat sig vara beredd all utvisa människor i strid mot FN-konventionen om skyddet av de mänskliga rättigheterna och FN;s kon­vention mot tortyr Den förlikning i fallet med palestiniern Yassir Mansin som har kommit till stånd tack vare den senare konventionen tyder på att del inte slår räll till när del gäller svensk asylpolitik.

Jag vill också anföra ett annal exempel. Det gäller en man som har nekats asyl i Sverige och som utvisades lill Turkiel i juli 1989. Vid ankomsten lill


23


 


Prot. 1989/90:93 26 mars 1990

Svar på interpella­tioner


Istanbul togs mannen i förhör. Han sattes i fängelse och fick stanna där i tre veckor. Den här mannen kommer från Konyaprovinsen i Turkiet. I delta fall är det inte fråga om tortyr utan del är fråga om trakasserier Mannen var nämligen tvungen alt anmäla sig varje dag hos polisen i Konyaprovinsen. Del var således omöjligt för honom all t.ex. ha ett arbete. Sådana trakasse­rier förekommer i Turkiel.

Här vill jag lägga fill att Konyaprovinsen av många har bedömts vara den mest demokratiska provinsen i Turkiet. Där lär trakasserier och förföljelse inte förekomma- men visst förekommer det trakasserier i alla delar av Tur­kiet!


 


24


Anf. 27 Statsrådet MAJ-LIS LÖÖW:

Herr lalman! Jag vill nämna någol beträffande den undersökning av 400 personer som har gjorts i England. Berilh Eriksson påstod atl dessa männi­skor hade utvisats från Sverige och atl de så småningom hade kommit till England. Men del lycker jag inte riktigt framgick av det som Jan-Olof Rag­narsson refererade när det gäller nämnda tidskrift.

Jag upprepar all vi självfallet är intresserade av att få del av de kunskaper som ni kan ha om de fall som skulle ha berört Sverige. Det gäller då personer som tidigare har varit i Sverige.

Sedan vill jag, för alt undvika missförstånd, säga följande till Jan-Olof Ragnarsson. Jag har inte påstått att del är konstigt alt uppgifter om lortyr­skador kommer fram i ell sent skede, utan jag försökte egentligen bara be­skriva att del här kunde vara ett skäl att börja fundera över detta med trovär­digheten. Del handlar ju om uppgifter som kominer fram mycket sent, trots alt ell ombud under en lång tid har varit inblandat i den här processen. Delta ombud borde ha gjort klarl för den sökande hur viktigt del är alt man berät­tar om en så här viktig sak, en sak som har sä stor relevans i ärendet.

Jag vill också säga till Ragnhild Pohanka, alt jag gjorde ett försök alt be­skriva ett skäl för att jag tycker att trovärdigheten i dessa ärenden kan minska. Det hade ingenting att göra med det konkreta fall som Jan-Olof Ragnarsson refererade till, som jag inte känner lill. Jag kan för övrigt inte kommentera enskilda fall. Sedan kan det självfallet finnas andra skäl för atl man skall bedöma alt trovärdigheten i ett enskilt ärende brister. Jag har inte samma erfarenhet som Ragnhild Pohanka har av de ärenden hon har tagit del av, dvs. atl uppgiften om tortyr har kommit fram redan i den första utred­ningen.

Del må vara hur intressant som helst all upprätta register över nationalite­ter och etniska lillhörigheler m.m., men vi måste vara överens om atl del gäller alt vara myckel grannlaga i fråga om vad som egenlligen registreras. Även om vi i ell fall kan tycka alt det gäller "oskyldiga" uppgifter, kan det av människor med en annan nationalitet och med en annan etnisk eller religiös tillhörighet uppfattas som myckel stötande alt sådana uppgifter registreras. Därför måste vi bestämma oss för alt hålla oss lill nationaliteten, lill medbor­garskapet.

Det finns också en annan anledning lill detta, och det är att dessa uppgifter är offentliga. Regimer i andra länder kan naturligtvis ha tvivelaktiga intres­sen av atl la del av sådana register eller sådan statistik.


 


Jag vill till slut, herr talman, understryka, som jag har gjort så många gånger tidigare i debatter om Turkiel och kurdernas situation där, att jag de­lar den uppfattning som alla de som deltar i denna debatt har, nämligen att det finns mycket övrigt all önska när det gäller mänskliga rättigheter för kur­der i Turkiet. Del är också av den anledningen som så många kurder har fått en fristad i Sverisje.


Prot. 1989/90:93 26 mars 1990

Svar på interpella­tioner


AnL 28 JAN-OLOF RAGNARSSON (vpk):

Herr talman! Jag sade i min inledning att jag skulle ta upp ett fall angående en turkisk kurd. men jag menade inte atl invandrarministern skulle kom­mentera det. Min fråga var vilka regler man har för trovärdighet, när en människa som uppvisar lydliga lorlyrskador och får inlyg från rällsläkare ändå inie bedöms som irovärdig och anses ha väsenlligen överdrivil sina uppgifler. Vad år det som måste lill för all en sådan människa över huvud laget skall få asyl i Sverige?

Invandrarministern säger all hon självfallet är intresserad av de enskilda fall som vi har diskuterat här. Hon kan då ta del av de uppgifter som Am­nesty och andra organisationer lägger fram för att få information om fallen.

Min första fråga gällde hur den som är Irovärdig och inte har lämnat över­drivna uppgifler bedöms, när det tydligt framgår av uppgifter från advoka­ter, rällsläkare och den enskilde atl han har utsatts för slora övergrepp i Tur­kiet. Turkiel har ratificerat både FN;s konvention mot tortyr och Europa­konventionen mot tortyr, men ändå kan man rada upp mängder av fall där tortyr förekommer


AnL 29 RAGNHILD POHANKA (mp);

Herr talman! Del verkade som om mänga av de saker jag talade om inte hade relevans i detta fall. Självfallel har bakgrunden relevans när del gäller att bedöma en flykting när man vet hur det ser ut i dessa länder Jag undrar hur mycket information Sverige, invandrarverket och arbetsmarknadsde­partementet behöver få om Turkiet innan man inser hur förhållandena är där De yllranden om Turkiel som finns i betänkanden om mänskliga rättig­heter från riksdagen är mycket svaga. Det behöver alltså hända en hel del på den här fronten.

Hur myckel information frän flyktingen, hur många läkarintyg och hur mänga advokaters yttranden behövs för alt man skall tro på alt denna person är i behov av skydd? Endast fruktan för atl en person skall utsållas för tortyr eller förföljelse borde räcka för att han skulle få stanna här Den som tillhör sympatiserar med eller har hjälpt dessa organisationer genom atl ge dem mat är såld.

Dessutom förföljs människor som inte alls är med i dessa organisationer Organsialioner för mänskliga rättigheter i Turkiel, i Diyarbakir och i Istan­bul, säger att del räcker atl vara kurd. Det år särskilda omständigheter i gu-vernörskapel i dessa delar av Turkiet, men de förekommer även i Konya. Del finns direktiv för hur människorna i regionen skall skötas. De är bergs-lurkar, så de är andra klassens medborgare, okunnigare och mindre värda.

I en by sköts 28 hell oskyldiga bybor därför alt två vägrade alt bli byvakter all bli angivare ål människorna i sin egen by.


25


 


Prot. 1989/90:93 26 mars 1990

Svar på interpella­tioner


Det finns verkligen mycket att göra här. Hela flyktingpolitiken består na­turligtvis av enskilda fall. och jag vill understryka, som invandrarministern sade, att varje fall måsle behandlas för sig. Men när det gäller kurderna från Turkiet och de andra länderna skall man använda en mycket mera generös flykting- och asylpolitik än den man har i dag.


AnL 30 BERITH ERIKSSON (vpk);

Herr lalman! Jagskall skicka över de uppgifter jag har i fallet om engelska läkare till invandrarministern.

Kurdfrågan år myckel speciell, och man skulle kunna göra en beräkning av hur många flyktingar och asylsökande frän dessa länder som är kurder Jag kan inte hålla med om alt man i delta land löper större risk om man är registrerad som kurd än om man är registrerad som turk. Det tror jag inte pä.

Ragnhild Pohanka tog upp byvaklssystemet, som ju är uppbyggt efter samma mönster som det system Irak har arbetat med, dvs. atl kurder skall skjuia kurder i slutändan. Den som inte ställer upp som byvakl riskerar alltså alt skjutas på fläcken.

Trots delta har jag läst många avslagsyrkanden för flyktingar som har be­rättat atl de till slut har flytt efler atl ha varit arresterade och råkat ul för andra saker När de blev ombedda av militärregimen att ställa upp som by-vakter valde de atl fly. Jag säger militärregim, därför att det är en militärre­gim som bestämmer i de här kurdiska provinserna. Det finns en specialgu­vernör, som har mer än 70 000 gendarmer lill sitt förfogande för all hålla folket i schack-.

Överläggningen var härmed avslutad.

7 § Svar på interpellation 1989/90:140 om den framtida radio/TV-politiken


26


AnL 31 Utbildningsminister BENGT GÖRANSSON: Herr talman! Anders Björck har ställl tre frågor till mig om den framtida radio- och TV-politiken, nämligen dels om jag anser att det nu existerande avtalet mellan Sveriges Radio och staten skall gälla fram lill den 30 juni 1992, dels om jag kommer att ta initiativ lill en parlamentariskt sammansatt bered­ning med uppgift atl bereda den framtida radio- och TV-politiken, dels om diskussionerna inom Sveriges Radio om att starta en besläll-TV-kanal föran­leder några åtgärder från regeringens sida.

I årets budgetproposition redovisade jag all olika förändringar inom ra­dio- och TV-området kommer alt aktualiseras under den närmaste framti­den. Till dessa hörTV-reklamfrågan, Sveriges anslutning fill den europeiska konventionen om gränsöverskridande television samt en modernisering av kabelsändningslagstiftningen. Beredningsunderlag i dessa frågor finns eller kommer atl föreligga senare i år. Regeringen kommer senare att ta ställning lill de närmare formerna för hur det fortsatta arbetet med all förbereda ställ­ningstaganden i dessa frågor skall bedrivas.


 


Villkoren för Sveriges Radios verksamhet kan självfallet komma att på­verkas av vad som beslutas beträffande andra delar av radio- och TV-områ­det. Jag ser inte nu någon anledning lill ändring av den nuvarande avtalspe­rioden, men en justering kan givetvis vara befogad med tanke på att räken­skapsåret för Sveriges Radio-koncernen har lagts om lill kalenderår

Jag övergår nu till frågan om beställ-TV. Den utreds inom koncernen. Viss information om del pågående utredningsarbetet har lämnats lill tjänstemän i utbildningsdepartementet. Sådan information har också delgetts massme­dierna. Frågan har inte anhängiggjorls hos regeringen. Något beslut har inte heller faltals av Sveriges Radios styrelse. På grundval av den allmänna infor­mation som lämnats framstår denna fråga som mediepolitiskt betydelsefull. Om styrelsen kommer fram lill all en beståll-TV-kanal bör etableras utgår jag från atl frågan underställs regeringen.


Prot. 1989/90:93 26 mars 1990

Svar på interpella­tioner


 


AnL .32 ANDERS BJÖRCK (m);

Herr talman! Jag ber att fä tacka utbildningsministern för svaret på min interpellation.

Det är viktigt atl regeringen ger besked om sin syn på de framtida ra-dioTV-frågorna. En rad frågor kräver i dag en snabb lösning, inte minst star­tandet av en tredje reklamfinansierad TV-kanal.

Detta är beslut som det ankommer på riksdagen atl fatta och inte på någon annan. Partikongresser må diskutera, Sveriges Radios styrelse må diskutera, Sveriges Televisions styrelse må diskutera, men det är faktiskt Sveriges riks­dag som här har beslutanderätten. Ibland verkar det som om riksdagen skall rätta sig efler partikongressers tidtabell och inte Ivärtom. Så var det också, herr talman, tidigare i Östeuropa. Där beslutade partikongresserna och se­dan var del bara för parlamenten att acceptera. Sä får del inte gå lill i Sve­rige.

Med tanke på utvecklingen på TV-området är del viktigt att regeringen tar sitt ansvar och snabbt låter bereda dessa frågor i parlamentariska former En parlamentarisk beredning bör därför enligt min mening snarast komma lill stånd.

Min fråga till utbildningsministern är; Blir del en parlamentarisk bered­ning, och när kommer den i sä fall att tillsättas? Del går nämligen inte på den här punkten att av utbildningsministerns svar få ett klarl besked om vad som är hans och regeringens intentioner på området.

Del är med tillfredsställelse jag noterar atl utbildningsministern är så klar vad beträffar nu gällande avtal mellan Sveriges Radio och staten. Detta avtal gäller fram lill den 30 juni 1992 och är resultatet av bl.a. ell parlamentariskt beredningsarbete under Bengt Göranssons ledning. Jag anser det vara själv­klart alt detta avtal skall gälla fram till nämnda datum. Skulle emellertid några väsentliga förändringar behöva göras dessförinnan, som alltså inte för­anleds av t.ex. omläggningen av räkenskapsåret, måsle självfallet detta bere­das av riksdagen, och del bör krävas bred politisk enighet i ärendet. Det framstår annars som mindre meningsfullt att delta i uppgörelser om den framlida mediepolitiken.

Det vikliga, herr talman, är all beslut nu fattas om en tredje, reklamfinan­sierad kanal och om de många frågor där det krävs en modern medielagstift-


27


 


Prot. 1989/90:93 26 mars 1990

Svar på interpella­tioner


ning. Sverige håller i detta avseende på atl hamna på efterkälken. Genom den passivitet som har visats på della område från socialdemokraternas sida har värdefull tid försuttits.

Bengl Göransson har naturligtvis här en nyckelroll. Det är viktigt att han nu lar initiativ och tillsätter en parlamentarisk radio-TV-utredning, som för­utsättningslöst drar upp ramarna för den fortsalla svenska mediepolitiken. Det är därför viktigt att Bengt Göransson ger klara besked här i dag.

Vad beträffar frågan om betal-TV handlar det här inte om huruvida en sådan skall tillålas eller inte, utan om huruvida denna verksamhet ligger inom ramen för det public service-uppdrag som riksdag och regering har givit Sveriges Radio. Det vore värdefullt all få elt besked från Bengt Göransson om hur han ser på kopplingen mellan atl ell public service-företag bedriver pay-per-view-verksamhel och samtidigt av statsmakten har ett public service-uppdrag som finansieras med licenspengar

Jag lycker att det är bra alt det i interpellationssvaret slås fast all frågan om betal-TV inom Sveriges Radio-koncernen skall underställas regeringen. Enligt min mening är della en så pass viktig fråga i förhållande till Sveriges Radios uppdrag atl det inte bör råda något som helst ivivel om att del är en fråga för riksdag och regering.


 


28


AnL 33   KAJ NILSSON (mp):

Flerr talman! Med dagens frågor från interpellanten Björck och kulturmi­nisterns svar kominer vi med nödvändighet in på frågan om vem som skall ha makt över radio och TV och i frågans förlängning även över massmedia överhuvudlaget.

Kulturministerns svar är tämligen vagt hållet, varför resultatet av denna debatt kan bli elt reklamsvar En lilen laxiburen slogan ute pä stan; Modera­terna visar vågen. Det skulle bli en olycka för etermedia i vårt land. När soci­aldemokraterna slutligen kommer till skott kan ell beslut om införande av fri etableringsrätt eller reklam-TV få samma långsiktiga effekter som beslut som fattats vid ett par andra tillfällen då aningslöshelen fick råda. Det gäller bilismens och kärnkraftens expansion. Efler ett anlal år tvingas man till re­trätt, och då är det myckel svårare att lösa problemen.

Anders Björck anger i sin interpellation den förändrade situalionen ge­nom senare tids tillkomst av nya satelliter och kabelkanaler som tillräcklig orsak för alt regeringen skall visa grönt ljus för en fri elablering av fristående radio- och TV-stationer Dock gör han det, lack och lov, utan att åberopa illusionsnumrel om att vem som helst har rått alt starta en TV-kanal. Allt oftare hävdar nämligen moderaterna att det via satellit och ett utbyggt kabel­nät i princip blir oändliga sändningsmöjligheter

Björck torde medge att vi bara har fyra marknät. Miljöpartiet de gröna menar att dessa bör användas som i dag av Kanal 1 och TV 2, för finska sänd­ningar och för en elerburen lokal TV. Möjligheten att sända i kabelnät redu­ceras i praktiken till cirka tiotalet salellilkanaler, som ett s.k. basutbud, vilka del dessutom kostar myckel pengar alt få titta på. För ett sådant basutbud kostar det ca 700 kr om året, för en filmkanal eller en kodad kanal ca 1 500 kr Vem har råd lill det i dag?

Även för direkt satellilmoltagning finns tekniska och ekonomiska hinder


 


Man måste ha fri sikl mot söder Ca I miljon hushåll i vårt land saknar del. Priset för en parabolulruslning är högt, ca 10 000 kr., vartill kommer kostna­der för montering, motorstyrning och annat för atl kunna ta emot sändningar från flera satelliter, kodade program, etc.

Moderaterna vill faktiskt sälja ut radio och TV till privata, kommersiella monopolintressen. De är i själva verket emot vanliga människors yttrande­frihet och valfrihet. Deras intresse för upplysning och demokrati på detta område är tämligen skralt.

Moderaterna har också anslutit sig till den inom EG förhårskande uppfatt­ningen atl radio och TV skall betraktas som industriproduktion och ingen­ting annat, vilket innebär att också utländska kommersiella intressen skall få etablera sig i Sverige.

Miljöpartiet de gröna har inte förståelse för storföretagens av Anders Björck och andra påhejade kommersiella fätalsvälde, som syftar till atl hålla människor passiva och i okunnighet under tillväxtsamhällels ok.

Ägandet i massmedia koncentreras alltmera till ell fåtal. De s.k. elermo-gulerna lägger beslag på stora delar av massmedia. Jusl nu reas i Östeuropa massmedia lill Murdoch, Maxwell & Co.; ofta för en spottstyver

Yttrandefriheten bör gälla alla. Medierna skall därför användas för atl till­godose vanliga människors behov och inte enskilda ekonomiska intressen. Medborgarnas möjligheter atl yttra sig eller komma lill tals i media har låg prioritet hos moderaterna.

1 sammanhanget brukar moderaterna också påstå atl programmen blir bättre med kommersiella etermedia. Utländska erfarenheter visar ju enty­digt atl programutbudet i de länder som infört kommersiell TV förflackas snabbt. Underhållning, varulävlingar och underhållningsvåld, med mord, våldtäkter, slagsmål, lortyrscener, slrypningar och rån kommer alt dominera sändningarna. Detta är s.k. moderat valfrihet, all exempelvis få välja mellan varulävling och underhållningsvåld.

En sådan utveckling vill inte miljöpartiet de gröna ha i Sverige. I viss mån har vi redan fått det, genom TV 3. Men denna för barnen och de svaga i sam­hället olyckliga utveckling kan förhindras eller mildras, om koncessionssys-leniet för satellit- och kabel-TV-sändningar återupprättas, vilket vi har mo­tionerat om.

Moderaterna vill alltså främja storföretagens makt, inte minsl de transna­tionella. Deras TV-politik handlar ju egenlligen inte om någonting annat än makten över människors preferenser Det är ju del bestående tillväxtsamhäl­lels främsta förespråkare som har den uppfattningen, och del är modera­terna.


Prot. 1989/90:93 26 mars 1990

Svar på interpella­tioner


 


AnL 34 JAN-ERIK WIKSTRÖM (fp);

Herr talman! Några reflexioner i anslutning lill Anders Björcks frågor och Bengt Göranssons svar. Jag tror att det är bra och egenlligen alldeles nöd­vändigt att vi får en parlamentarisk beredning som förbereder nästa avtal mellan Sveriges Radio och staten men också tar upp en rad frågor som vi egentligen för länge sedan borde ha tagit ställning till, nämligen frågor som gäller en ökad frihet i etern.

Den avtalsperiod som nu gäller kan behöva förkortas med elt halvår just


29


 


Prot. 1989/90:93 26 mars 1990

Svar på interpella­tioner


av del skäl som Bengt Göransson pekar pä, alt Sveriges Radio numera har sin budget per kalenderår. När vi kommer fram mot slutet av 1991 är det nog hög lid atl elt nytt avtal skall skrivas, bl.a. därför all konkurrenssituationen är så helt annorlunda redan nu jämfört med då det nuvarande avtalet utfor­mades.

Jag tycker också att det är bra att Sveriges Radio har börjat utnyttja sin initialivrätt i dessa frågor. Den finns inskriven myckel tydligt. Sveriges Ra­dios nye styrelseordförande har, med användande av denna, velat aktuali­sera en rad frågor som Sveriges Radio rimligen måste ta ställning lill inför nästa avtalsperiod.

Jag tror också att det är bra alt Sveriges Radio nu prövar frågorna om nya tjänster inom elermediaområdel. Jag är inte beredd all för dagen la slällning till förslaget om en besläll-TV-kanal. Men självfallet är det viktigt atl också Sveriges Radio inför en ny konkurrenssituation prövar frågan om vilka tjäns­ter som Sveriges Radio kan utföra som tidigare inte varit möjliga på grund av gällande avtal.

Jag tror att det är allmänt önskvärt att vi så snart som möjligt får en pröv­ning av dessa frågor i samråd mellan partierna. Utbildningsministern är ju i den lyckliga situalionen atl han i denna fråga, som så ofta, kan räkna med His Majeslys Loyal Opposition.


 


30


AnL 35 Utbildningsminister BENGT GÖRANSSON;

Herr lalman! Kaj Nilsson beklagade atl mitt svar var vagt. Del var det emellertid inte. Det var mycket tydligt. A andra sidan var del ett svar på de frågor som var ställda, och inte svar på frågor som inte var ställda. Jag tillhör dem som gärna anstränger sig all svara på de frågor som verkligen har ställts och undviker atl göra bataljmålningar av ett helt verksamhetsområde med utgångspunkt i en fråga.

Anders Björck inleder med ett uttalande som någol förvånar mig. Han slår fast del fullkomligt självklara att riksdagen beslutar i dessa frågor. Del gör riksdagen. Om han därmed menar att del skulle vara förbjudet för parti­kongresser alt diskutera partiets ställningslagande i riksdagsbehandlingen, gör det mig något häpen. Jag skulle inte reagera på det sättet om del inte var sä atl hans uttalande stämde överens med ett referat frän en ung moderat, som på en moderatstämma för litet sedan sade; Lät oss inte apa efter social­demokraternas vana alt lyssna på sin rörelse. Här krävs del beslutskraft hos de centrala organen. Jag anade något av, om inte en general så dock en korp­ral i Anders Björcks uttalande. Det tyckle jag var lilel tråkigt. Vi brukar inte föra debatterna i den formen, Anders Björck och jag. Tvärtom har vi, An­ders Björck, i en mycket god både demokratisk och parlamentarisk ordning kunnat komma fram lill överenskommelser som kan underställas riksdagen för beslut.

Jag delar uppfattningen att radio- och TV-frågorna mår väl av alt ha en bred förankring. Jag ser ingen poäng i atl ta ställning till radio- och TV-frå-gor med knappaste möjliga marginaler i riksdagen. Jag eftersträvar breda lösningar

Jag vill också påminna om atl förra gången vi hade alt la slällning till detta tillsattes en beredningsgrupp på inbjudan av regeringen, efler elt regerings-


 


beslut den 20 december 1984, arton månader innan del nya avtalet skulle gälla. Vi ligger alltså inte på någol sätt i en sen fas för tillsättande av en be­redning, om regeringen och övriga partier kommer lill den ståndpunkten alt vi vill förbereda frågan i den formen.

När del gäller radio- och TV-frågorna allmänt vill jag tillägga alt del fak­tiskt inte är som Anders Björck sä ofta påstår, att värdefull tid har gått lill spillo. Den avvaktande hållning som den socialdemokratiska regeringen har iakttagit har visat sig vara mycket välmotiverad. Vi kan i dag se atl länder som har sökt finna nya former för sin radio- och TV-politik inte alltid har lyckats finna former som de är nöjda med. Vi har möjlighet atl dra slutsatser

Det som möjligen kan sägas ha gått förlorat under mellantiden är natur­ligtvis de annonser man skulle ha sålt i förrgår för de program som skulle ha sänts i går om man nu bestämmer sig för en reklamfinansierad kanal. Den förlusten är naturligtvis försumbar, om man får möjlighet all i dag på grund­val av de uppgifler vi nu har fatta kloka beslut för morgondagen och i över­morgon. Jag vill alltså ined en viss bestämdhet tillbakavisa påståendet att vi skulle ha försuttit lid.

Svaret på Anders Björcks mycket konkreta fråga om den parlamentariska beredningen är all del naturligtvis år en möjlighet. Myckel lalar för all del blir en parlamentarisk beredning. Jag har också redovisat del tidsperspektiv som finns. Vi får anledning att återkomma lill det.

Herr talman! Når det gäller den forlsalla diskussionen om besläll-TV-verksamheten vill jag bara understryka atl det har redovisats tankar på en sådan. Ett förslag finns för diskussion. Men det är ingenting som har före­lagts regeringen för beslut. Vi har alltså all anledning all inte på förhand de­klarera hur vi ställer oss till de propåerna utan i stället redovisa en öppenhet att pröva tankarna om och när de underställs prövning.


Prot. 1989/90:93 26 mars 1990

Svar på interpella­tioner


 


AnL .36 ANDERS BJÖRCK (m):

Herr talman! Miljöpartiets representant ägnade sig i stort sett uteslutande åt att angripa moderaterna. Han företräder en mediepolitisk syn som jag inte trodde existerade i Sverige längre, en syn på dessa frågor som går ut på atl man i praktiken skulle begränsa satellit- och kabel-TV-verksamheten och all det skulle bli fråga om koncessionstvång. Del var ingen hejd på vilkel elände som skulle bli fallet om vi fick litet mer av frihet på della område.

Jag tyckte mig, herr lalman, lyssna till en "mediestalinisl", och jag måste säga att den typ av mediebudskap som miljöpartiet uppenbarligen slår för är ell budskap som man numera i Europa, efter vad som har hänt i de östra delarna, får gå till Albanien för atl finna. Det är tydligt alt miljöpartiet är Nordens "medie-albaner".

Så över till det som ändå är det viktiga i denna debatt, nämligen utbild­ningsministerns svar. Det är självfallet på det sättet att del har skett en ra­sande snabb utveckling på massmedieområdet under senare år. Någon mil­jon svenskar kan i dag titta på satellit- och kabel-TV. Det är därför enligt min mening mycket viktigt, inte minst för att slå vakt om svenska alternativ på della område, att det ges besked om ifall del skall bli en tredje reklamfi­nansierad nationell TV-kanal eller inte.

Jag förmenar naturligtvis inte partikongresser att diskutera dessa pro-


31


 


Prot. 1989/90:93 26 mars 1990

Svar på interpella­tioner


blem. tvärtom. Men vad Bengt Göransson än säger - och han befinner sig naturligtvis inte i någon lätt situation - handlar det ju här, som vi alla vet, om att socialdemokratin på grund av en splittring i radio- och TV-frågorna sedan länge är beslulsoförmögen. Hur herr Göransson än vänder sig, får han en slor del av sitt parti emot sig. Å andra sidan ökar detta, herr talman, hans handlingsfrihet. Med lanke på alt socialdemokratin är sä pass splittrad som den är, har Bengt Göransson också här en chans att la ledningen och se till atl någonting nu händer

Del är positivt att Bengl Göransson ändå indikerar alt del, såvitt jag kunde förslå, skall tillsättas en parlamentarisk beredning. Med tanke pä atl del ändå händer så oerhört mycket på detta område blir min fråga till Bengt Göransson ånyo: När kommer en sådan utredning att tillsältas? Jag tror atl det vore värdefullt om utbildningsministern kunde ge någon form av indika­tion på en ungefärlig tidpunkt i detta avseende.


 


32


AnL 37 KAJ NILSSON (mp);

Herr lalman! Här nämns lidsfaktorn, att det skulle vara brådskande, och kulturministern säger att han ej har försuttit lid. Men det är ju helt uppen­bart att det brådskar när det gäller att få igenom t.ex. frågan om reklam-TV.

Till herr Björck vill jag säga atl miljöpartiet de gröna sedan sitt inträde i riksdagen hela tiden har framhållit atl allmän-TV och allmän-radio i vårt land, för alt kunna hävda sig, bör stärkas och få ordentliga resurser. Vi har föreslagit atl della skall ske genom en höjning av licensavgiften. Anders Björck betraktar delta som något slags stalinism. Detta säger ganska mycket om Anders Björcks syn på demokrati.

Kommersiell TV och radio anses allmänt, enligt en enig expertis, tjäna den bestående maktens intressen. Man kan säga atl TV och radio, i varje fall på lång sikt, fungerar som ett slags opium för folket. Därför är del inte heller ägnat alt förvåna alt ledarskiktet inom socialdemokratin också är intresserat av atl införa reklam-TV. Under senare tid har man kunnat se hur en del soci­aldemokrater har försökt övertyga andra socialdemokrater om att della be­slut skall påskyndas och alt kongressen inte behöver inväntas, detta eflersom man har sett atl tidigare kongresser har sagl nej lill reklam i TV.

Högsta vinsten för Anders Björck och de näringslivsstyrda TV-indu-slrierna är atl ro hem koncessionen för en tredje marksänd TV-kanal. Om en sådan reklam-TV-kanal skulle tillålas agera från svensk mark får vi ett nytt monopol, ett reklam-TV-monopol. Visserligen bryts då samtidigt Sveri­ges televisions progranimonopol, men vi skulle alltså på delta sätt byta ett monopol mot ett annal.

Om vi får reklam på elt ställe är del sannolikt att reklamen kommer in på fler ställen. Till slut - och det kan gå mycket snabbi - blir all radio och TV kommersiell. Det är ju dit moderaterna, och kanske även etablissemanget inom socialdemokratin, egentligen vill komma.

Men vad händer i så fall med alla tidningar som förlorar annonsintäkter? Och vad händer med A-pressen, som i dag lill övervägande del överlever med hjälp av presstöd? För mig är det en gåta atl kulturministern och social­demokratiska ledamöter i denna kammare inte vill inse risken med all till­mötesgå införandet av en näringslivsmegafon i form av reklam i TV. Della


 


är ju det i särklass effektivaste instrumentet för masstyrning och kollekliv påverkan, och det ligger i händerna på dem som betalar mest, styr oss mest och styr oss mest exakt.

Anf. 38 Utbildningsminister BENGT GÖRANSSON;

Herr talman! Låt mig bara i anslutning till det som Kaj Nilsson nu sade mycket kort peka på alt det finns något motstridiga tendenser i tillvaron. I det senaste numret av Reklamförbundels tidskrift Resumé kan man läsa alt mer reklam ses av allt färre. Den slutsats man i den tidningen drar är den motsatta mot Kaj Nilssons, nämligen att det pumpas ut mer reklam än nå­gonsin samtidigt som alll färre lägger märke till den. Della är, säger man, för reklammakarna utomordentligt bekymmersamt och del bör ägnas uppmärk­samhet. Och delta är nalurliglvis ell av skälen till atl jag vidhåller en något avvaktande hållning i TV-frågorna.

Anders Björck ställde frågan; När tillsätts en beredning? Sedan växlade han till ordet "ulredning". Men del är faktiskt inte en ulredning vi behöver Det faktaunderlag som vi behöver för ett ställningstagande har vi i stort sett. Vi kan naturligtvis av iakttagelser vi gör i vår omvärld dra olika slutsatser, men del som kan bli aktuellt i detta fall är en beredning.

Jag förutsätter all regeringen, om man beslutar inbjuda lill en beredning, också får acceplans från övriga partier. Jag beklagar all den gemensamma beredning vi 1988 föreslog skulle tillsättas med anledning av en översyn av kabellagstifiningen inte kunde komma till stånd. Då var det inte modera­terna som lackade nej, utan centern och folkpartiet.

Jag vill understryka att vi från regeringens sida har visat en mycket stor beredvillighet all resonera oss fram till bredaste möjliga uppfattning om ut­formningen av den lagstiftning som rör radio- och TV-frågor

AnL 39 ANDERS BJÖRCK (m);

Herr lalman! Jag vill gärna säga att jag väldigt myckel uppskattar Bengt Göranssons beredvillighet i det förflutna atl bjuda in lill överläggningar kring mediefrågorna. Jag menar alt ordet "beredning" är en korrekt beteck­ning på del som bör komma lill stånd. Det är, herr talman, min förhoppning att del i är tillsätts en parlamentarisk radio- och TV-utredning. Med tanke på den eventuella förändringen i fråga om avtalsperiodens längd på grund av omläggningen, som bl.a. Jan-Erik Wikström har pekat på, tror jag all det är viktigt att vi redan nu sätter full fart och försöker bereda dessa frågor

Herr talman! Riksdagen gör nu ingenting, men under liden finns del andra som gör desto mer. Och delta är de i sin fulla rätt atl göra. Kabel-TV, satellit-TV och betal-TV-projekl inte bara diskuteras, ulan kommer också till stånd. Mot den bakgrunden är del beklagligt alt frågan om en tredje reklamfinan­sierad TV-kanal ännu inte har nått beslulssladiet.

Jag vill till miljöpartiet säga atl jag när jag använde uttrycket "medieslali-nist" inte kunde vela alt miljöpartiets representant några minuter senare skulle lala om kommersiell TV som ell opium för folkel, föratt använda Karl Marx ord. Jag tycker all detta uttalande ganska klart gav en vink om den brist på frihet som finns i miljöpartiets mediepolitiska länkande. Det som här sades av Kaj Nilsson är precis samma argumentation som vi hört år efler


Prot. 1989/90:93 26 mars 1990

Svar på interpella­tioner

33


3 Riksdagens protokoll 1989/90:93


Prot. 1989/90:93    år, decennium efler decennium, i det Östeuropa som nu äntligen har fått sin

26 mars 1990         frihet. Det är exakt samma argument. Alt höra de argumenten upprepas i

Svar på interpella tioner

Sveriges riksdag av en representant för miljöpartiet är sannerligen inte nå­gonting som är glädjande. Här maler miljöparliet sig ul från den gemenskap som jag iindå iror finns i riksdagen när del gäller frågan om yttrandefriheten. Herr lalman! Jag vill slutligen säga all jag tycker Bengt Göransson givit besked pä ell antal punkter. Jag beklagar dock all han hillills inie har velat svara på en viktig fråga, nämligen hur han ser på kopplingen mellan ett pu­blic service-uppdrag för Sveriges Radio och en kommersiell belal-TV-kanal.

Anf. 40 KAJ NILSSON (mp);

Herr talman! Anders Björck sätter fortfarande elt likhetstecken mellan en demokratisk allmänradio och allmän-TV och stalinism. Del tycker jag är oroväckande.

När del gäller del som kulturministern sade är vi naturligtvis tacksamma för all ett beslut om reklam-TV ännu inte har kommit. Del gäller inte bara opinionsbildningen. Vi vill främja all var och en skall få möjlighel att komma till tals i medierna, vilket är något som moderaterna inte striivar efler De vill alt bara vissa ekonomiska intressen skall få komma lill tals.

När det gäller opinionsbildning är det också en fråga om kostnaderna. Vi har i dag i Sverige en kostnad på 34 miljarder per år för reklam. Det är unge­fär 4 000 kr per capita. För en normalfamilj rör del sig om ca 20 000 kr i reklamkostnader som liiggs på varorna. Detta är också en oroande ulveck­ling.

När del gäller frågan om en besläll-TV-kanal kan vi tänka oss alt del lill all börja med år en väg att gä. Konsumenten betalar då för den utförda tjäns­ten. Men del iir inte rikligt att alla licensavgiftsbelalande skall bidra till den verksamheten, det kan jag hålla med om.

När del slutligen gäller frågan om uppsägning av del gällande avtalet mel­lan Sveriges Radio och staten och atl tillsätta en bred. jag vill understryka della, parlamentarisk arbetsgrupp för alt förbereda det nya avtalet ser vi mil­jöpartister fram emot delta. Del är på sin plats med ell besked från rege­ringen på denna punkt, dvs. huruvida det blir en bred samverkan från alla partier Del är i alla fall vår önskan.

Anf. 41  Utbildningsminister BENGT GÖRANSSON;

Herr talman! Jag noterar atl denna interpellationsdebatt i sin senare del har blivit en skärmylsling mellan ä ena sidan Anders Björck och å andra si­dan Kaj Nilsson om huruvida den ene skall ses som drogleverantör lill en slalinist, om jag fattade replikskiftet rätt. För egen del kan jag notera atl jag inte har någonting emot att mediedebalten förs mellan dessa två aktörer. Den socialdemokratiska regeringen får då se till all den med övriga i riksda­gen representerade partier finner det samförstånd som kan behövas när det gäller mediepolitiken.

Överläggningen var härmed avslutad.

34


 


8 § Hänvisning av ärenden till utskott                                           Prot. 1989/90:93

26 mars 1990 Föredrogs och hänvisades Förslag 1989/90:11 till finansutskottet

Motionerna

1989/90;L2I till lagutskottet

1989/90;Fi.34-Fi41 lill finansutskottet

1989/90;Ju27-Ju31 lill justitieutskottet

1989/90;L22 och L23 till lagutskottet

1989/90;U8-U13 lill utrikesutskottet

1989/90;So30-So41 lill socialutskottet

1989/90;Kr21-Kr26 fill kulturutskottet

1989/9();Ub22-Ubl51 till utbildningsutskottet

1989/90;T22-T26 till trafikulskotlel

1989/90;Jo8-Jo31 till jordbruksutskottet

1989/90;N33-N46 till näringsutskottet

1989/90;A23-A.30 lill arbelsmarknadsutskoltet

1989/9():Bo42-Bo50 lill bosladsutskollel

1989/90;Fi42-Fi48 lill finansulskotlel

1989/90; Bo51 och Bo52 till bostadsutskottet

9 § Förnyad bordläggning

Föredrogs men bordlades åter Finansutskottets betänkanden 1989/90;FiU17 och FiU32 Justiiieutskottets betänkanden 1989/90;JuU 19, JuU22 och JuU23 Kulturutskottets betänkanden 1989/90:KrU14 och KrU15

10 § Bordläggning

Anmäldes och bordlades Propositionerna 1989/90:78 Reformerat presstöd 1989/90:113  Instansordningen  enligt  lagen  (1977:293) om  handel  med

drycker 1989/90; 119 Övervakningskameror m.m.

Motion

1989/90;U14 av Inger Schörling m.fl. (mp) Svenskl erkännande av Litauen

Skatteutskoltels betänkande

1989/90;SkU25 Omsättningsskatten på värdepapper

35


 


Prot. 1989/90:93    Trafikulskotlets betänkanden

26 mars 1990          1989/90:TU 18 Sjöfart

I989/90;TU 19 Transportrådel, transportstödet m.m.

11$ Meddelande om interpellationer

Meddelades att följande interpellationer framställts

den 23 mars

1989/90:151 av Hädar Cars (fp) till statsrådet Anita Gradin om regeringens tekopolitik;

Hösten 1988 anslöt sig regeringen till tidigare framförda liberala krav med innebörd att tekopoliliken måsle läggas om och alt importrestriktionerna på lekoområdel måsle avskaffas. Regeringen motiverade omläggningen med all imporlrestriktionerna var ett hinder för regeringens strävan atl genom ökad konkurrens bekämpa inflationen. Riksdagen fattade sedermera beslu­tet den 16 december 1988 all alla importrestriktioner skall avvecklas den 31 juli 1991. Från folkpartiets sida förordade vi en snabbare avveckling.

Våren 1989 fullföljdes omläggningen av lekopolitiken i och med att riksda­gen beslutade all alla delar av den skulle upphöra inom en treårsperiod.

Redan före 1988, när Sverige förhandlade fram bilaterala begränsningsav­tal i enlighet med del s.k. MFA IV (Multifiberavtalels fjärde version), vid­iogs vissa liberaliseringar Bl.a. avskaffades kvoteringarna för träningsove­raller, skjortor, tung herrkonfeklion och några andra varor, bl.a. underklä­der, för några länder Skälet var alt svenska tillverkare inte fanns eller atl svenska tillverkare uppgivit alt "lågpriskonkurrensen" inte drabbade dem. Beträffande skjortor avvecklades vid det senare årsskiftet importrestriktio­nerna av dessa från Hong Kong. I de avtal som har upprättats med Malaysia, Kina och Turkiel under MFA IV;s löplid har som elt led i denna begränsade liberalisering-som alltså inleddes redan före socialdemokratins omvändelse lill frihandel på tekoområdet som en följd av "lågprisimporten" inte ansågs kunna drabba någon svensk tillverkning- inte importen av underkläder varit kvoterad.

Sedermera har den svenska omläggningen av tekopoliliken följts upp ge­nom all Norden, med Sverige som primus motor, i GATT;s förhandlings­grupp för tekovaror inom den pågående Uruguayrundan, presenterat del hittills mest progressiva förslaget på hur tekovaror skall kunna integreras i världshandeln under normala GATT-regler.

Allt del här har varit bra åtgärder som har lett. och som kommer att leda
lill, fortsalla fördelar för såväl svenska konsumenter som för u-länder som
exporterar lekovaror Att så är fallet har också visat sig när utfallet av libera­
liseringar har utvärderats, bl.a. genom SPK;s försorg. Vad gäller underklä­
der väntar importörerna sig atl den fulla effekten av liberaliseringen kom­
mer under 1990 och 1991 med klarl billigare konsumentpriser som följd.
36
                               Nu har emellertid regeringen begärt konsultalionsförhandlingar med Ma-


 


lasyia. Kina och Turkiel om atl begränsa imporlen av underkläder från dessa     Prot. 1989/90:93 tre länder som en följd av alt importen från dessa länder ökat under 1989.      26 mars 1990 Della innebär en myckel slor avvikelse frän den inriktning av handelspolili-ken på tekoområdet som riksdagen alltså genom upprepade beslut stadfäst.

Enligt uppgifter frän enskilda lextilimporlförelag så kommer en utebliven import av underkläder, från de här tre nämnda länderna, inte fä till följd alt produktionen av dessa varor kommer att öka i Sverige. Del framstår som självklart atl så år fallet när man studerar statens industriverks rapport "TEKO 89 - Bedömning av tekoindustrins utveckling 1989-1990", där det konstaleras all importens andel av tillförseln- av underkläder redan 1988 uppgick till 94 % och all den svenska produktionen inkl. export 1988 uppgick lill 4.5 miljoner plagg jämförl med de 63.5 miljoner plagg, som importerades under 1988. Antalet tillverkare av underkläder i Sverige uppgår endast lill tjugo förelag enligt SIND;s adressregister för tekoföretag från hösten 1989. Många av dem har dessutom sin huvudsakliga tillverkning inom andra områ­den än underkläder.

En kvotering och minskning av imporlen från Malaysia, Kina och Turkiel skulle alltså endast leda lill en omfördelning av import till import från andra icke begränsade länder, t.ex. Portugal, inom EG och länder som Brasilien och Thailand utanför EG. eller leda till en återgång till Hong Kong som källa.

Vad viirre är är att ersättningen av importen från i första hand Kina skulle leda lill all den delen av importen skulle öka med 50-70 % i pris beroende på ersättningsmarknad. När det gäller Hong Kong skulle priserna på kalsonger fördubblas, bl.a. beroende på de höga kvolapriserna där Kina har för närva­rande de lägsta priserna på underkläder. En begränsning av importen från de aktuella länderna skulle alltså strida mot regeringens egen motivering lill omläggning av tekopoliliken.   .

Ulan att gå in på de aktuella förhandlingarna med de resp. länderna, och utan atl ifrågasätta åtgärdernas formella riktighet, vill jag fråga utrikesminis­tern om skälen för alt begränsa underklädesimporten

-    när en sådan åtgärd inte kan vara lill gagn för svenska lekoföretag,

-    direkt kommer att drabba konsumenterna genom ökade priser

-  undergräva förtroendet för Sveriges agerande i GATT-sammanhang,

-  minska förtroendet för den nya svenska tekopoliliken,

-    inte kommer atl ha någon praktisk belydelse avseende importvolymen,

-    när kvoteringarna i vart fall skall avvecklas den 31 juli 1991.

1989/90:152 av Bengt Westerberg (fp) till statsministern om energipolitiken;

I den debatt som ägde rum i riksdagen den 7 mars i anslutning till atl Ing­var Carlsson avgav sin regeringsförklaring ställde jag ell anlal frågor lill statsministern om energipolitiken. Ingvar Carlsson gav till sist följande be­sked.

"Jag har inget emot alt diskutera energipolitik, men jag tänker inte göra
det i rubriker, eftersom del gäller slora och komplicerade frågor Jag kräver
då faktiskt alt jag får rimlig lid atl besvara detta tillsammans med en lång rad
andra frågor Jag är beredd att ta den debatten, men icke på de villkor som
     

slår mig lill buds i dag."


 


Prot. 1989/90:93       Jag vill med anledning härav återkomma lill statsministern om energipoli-

26 mars 1990         fiken.

För närvarande pågår ell omfattande utredningsarbete som förberedelse för den proposition om energipolitiken som regeringen avser att förelägga riksdagen i höst. En särskild arbetsgrupp under Ingvar Carlssons ledning för­söker ocksä lösa upp de motsättningar som finns inom det socialdemokra­tiska partiet.

Jag inser alt åtskilliga överväganden återstår innan regeringen kan redo­visa sina slutliga förslag. Däremot är del rimligt alt statsministern för riksda­gen redovisar om regeringen nu överväger all frångå de energi- och miljöpo­litiska riktlinjer som hittills har gällt. Frågan är alltså om regeringen är på väg att ompröva några av de grundläggande förutsättningarna för energipoli­tiken. De många kommentarer från regeringsledamöter som har gjorts un­der senare tid, exempelvis i en debattartikel av Rune Molin och Birgitta Dahl i Dagens Nyheter i dag, gör det i hög grad motiverat att frågan ställs.

När jag i debatten den 7 mars frågade statsministern om della föranleddes mina frågor närmasl av utredningen EL 90 (Den elintensiva industrin under kärnkraftsavvecklingen, SOU 1990:21), som några dagar dessförinnan hade presenterats.

I utredningen föreslås bl.a.

all elt par av de orörda huvudälvarna skall regleras,

atl målet alt begränsa koldioxidutsläppen till 1987 års nivå skall överges, samt

alt de hillills tillämpade principerna för hur elpriserna sätts skall överges och ersättas av priser baserade på genomsnittskostnaderna vid elproduktion.

Kommenlerarna från miljöministern och andra företrädare för regeringen har också varit påtagligt återhållsamma, vilkel gör alt man kan misstänka alt utredningens förslag är förankrade inom regeringen.

Lål mig i korthet beröra de tre nämnda frågorna.

1. Älvarna

Det har under årens lopp stått åtskilliga strider kring de orörda älvarna och andra skyddsvärda vallendrag. Hillills har dessa, med några undanlag, till exempel Klippen i Umeälven, avlöpt på elt från nalurvårdssynpunkt till­fredsställande sätt. Gång på gång har emellerlid, i synnerhet från LO-håll, krav framförts på all fler älvar bör regleras. Även Birgitta Dahl har ibland uttalat sig i samma riktning. Uppenbart är alt EL 90 tagit fasta på dessa sig­naler

Vi som har engagerat oss i kampen för alt skydda älvarna har drivits av övertygelsen att del är oersättliga naturvärden som står på spel och att en reglerad älv aldrig kan återställas. När älvskyddel förstärktes genom natur­resurslagen var det många som kände sig lättade och hoppades atl striden var slutligt vunnen. Så tycks emellertid inte vara fallet.

Det måste framhållas alt älvutbyggnaden under inga förhållanden är någol alternativ lill kärnkraften. Kärnkraften ger i dag 65-70 TWh medan en ut­byggnad i den omfatlnine EL 90 diskuterar skulle kunna ge ca 10 TWh. Vik-38


 


liga miljövården skulle alltså spolieras utan atl energiförbrukningsproblemet    Prot. 1989/90:93
skulle lösas.
                                                                                  26 mars 1990

För folkparliel är krav på att rädda älvarna absolut. Av miljöskäl molsät-ter vi oss bestämt någon utbyggnad av de orörda älvarna.

2. Koldioxidutsläppen

Koldioxidmälet lades fast av riksdagen våren 1988 vid behandlingen av rege­ringens miljöproposition. Bakgrunden är den s.k. växthuseffekten som befa­ras bli en följd av omfattande utsläpp av koldioxid och andra växthusgaser För atl möta denna risk krävs internationell samverkan, men det är uppen­bart att kraven måste bli särskilt siarka på de länder som i utgångsläget släp­per ul mer koldioxid per invånare än genomsnittet. Sverige tillhör den grup­pen med utsläpp som är dubbelt så stora som genomsnittet i världen.

Niir riksdagen fattade sitt beslut gick socialdemokraterna emot del. Allt­sedan dess har riksdagsbeslutet lill och från ifrågasatts av ledande socialde­mokrater. Exempelvis har miljöministern vid olika tillfällen hävdat all man bör kunna acceptera ökade koldioxidutsläpp frän energiproduklionssyste-inet.

Del framstår allt klarare all den förlida avvecklingen av kärnkraften inte kan genomföras ulan en omfattande satsning på fossila bränslen och därmed ökade koldixodutsläpp. Regeringens planer lycks hillills ha gäll ul på alt i första hand tillåta och uppmuntra en omfattande utbyggnad av naturgasen.

Ibland har Birgitta Dahl antytt all en sådan visserligen skulle leda till ökade koldioxidutsläpp, men att dessa skulle kunna motverkas av bl.a. ål-gärder för atl dämpa biltrafiken. Om man menar allvar med koldioxidmålet, och andra centrala miljömål, måste biltrafikens expansion dämpas - bl.a. skall den just genomförda bensinskallehöjningen ses i det ljuset. Men alla beräkningar tyder på all biltrafiken även efler den höjningen kommer atl fortsätta expandera, om än i lägre takt. och snarast orsaka ökade koldioxid­utsläpp. Även med ökade restriktioner mot biltrafiken är det knappast rea­listiskt atl räkna med minskade koldixodutsläpp från den sektorn.

Del framstår som nödvändigt atl i varje fall inte öka koldioxidutsläppen från värme- och elproduktionssektorn om målet skall kunna näs. Alternati­ven till fossilbränslen är biobränslen och vind.

Problemet är att tekniken för användning av biobränslen och vind ännu inte är tillräckligt väl utvecklad. Dessa framstår alltså inte som realisliska alternativ i det tidsperspektiv som blir aktuellt om de första kärnkraflsreak-torerna skulle slängas av redan under 1990-lalet.

Till del kommer risken, som påtalats av bl.a. energiverket, alt en slor na­turgassatsning nu kan komma alt konkurrera ul bioenergin. Det innebär atl den naturgassalsning som skulle vara nödvändig för alt klara den förtida av­vecklingen kan komma atl slå undan förutsättningarna för en kraftigt ökad användning av biobränslen i det svenska energisystemet.


3. Elpriserna

Prissättningsfrågorna har ett nära samband både med möjligheterna att för-


39


 


Prot. 1989/90:93        bättra energihushållningen och med utvecklingen av alternativa energikål-
26 mars 1990
        lor

En samhällsekonomiskt riktig prissättning bör baseras på kortsiktiga mar­ginalkostnader I princip är detta också den prissällningsmetod som används av Vallenfall, som är prisledande på den svenska energimarknaden.

Marginalkostnadsprissätlningen utgår ifrån alt priset på el bestämts av vad den sist producerade kWh kostar atl producera. Med en sådan prissättning stimuleras alla åtgärder för alt spara el som är billigare än att producera yt­terligare elektricitet. Kraftföretagen ges också incitament att bygga ut ny krafl när priset ger täckning för kostnaderna i en ny elproduktionsanlägg­ning.

El 90 konstaterar all elpriset kommer att siiga kraftigt, i synnerhet om ny el skall produceras med biobränslen och vindkraft. Del är helt rikligt. En real prishöjning på el är i del långa loppet oundviklig. Visserligen bör det med teknisk ulveckling vara möjligt all pä sikl något reducera priset jämfört med vad som i dag kalkyleras, men det kommer inte alt kunna hindra myckel kraftiga prishöjningar

En förlida avveckling av kärnkraflen gör emellerlid all dessa prisökningar kommer tidigare än vad de eljest skulle göra. Det gör att tiden för anpass­ning blir betydligt kortare med mer dramatiska effekter på välfärd och sys­selsättning som följd.

I EL 90 drar man mol den bakgrunden slutsatsen att den samhällsekono­miskt riktiga prissätlningsprincipen bör överges till förmån för priser base­rade på genomsnittskostnader. Dessa kommer under överskådlig framlid att understiga marginalkostnaderna, vilket sammanhänger med det betydande inslaget av billig vattenkraft.

Utredaren inser alt detta kommer alt leda lill mindre elsparande än vad som är samhällsekonomiskt motiverat och kommer att stimulera elanvänd­ning utöver vad som är samhällsekonomiskt försvarbart. Han konstaterar också alt det blir svårt atl motivera kraftproducenter att bygga ul produk­tionskapaciteten när priset inte ger täckning för produktionskostnaderna i nya verk.

Han rekommenderar därför en långtgående planhushållning på energiom­rådet. Eftersom incitamenten till elhushållning blir mindre bör staten för­söka få till stånd överenskommelser med den ellunga industrin om åtgärder som går utöver vad som för dess del är motiverat av elpriset. Vad gäller ut­byggnad av ny elproduktion förutsätter han atl staten måste ta på sig ett hu­vudansvar.

Trots de slora nackdelarna med genomsnittspriset föreslår utredaren atl sådana skall införas för alt förhindra en snabb utslagning av industrin. I allt väsentligt kan emellerlid samma effekt uppnås genom atl man avstår den förtida avvecklingen och håller fast vid den riktiga prissättningsprincipen.

1 några uttalanden på senare tid har Ingvar Carlsson antytt att det kan bli aktuellt alt avslå från den förlida avvecklingen av kärnkraften. Del vore en­ligt min mening utomordentligt klokt.

Mol bakgrund av vad jag här anfört vill jag till statsministern slälla föl­jande frågor; 40


 


överväger regeringen atl föreslå riksdagen atl någon av de orörda Norr­landsälvarna skall byggas ut?

Överväger regeringen att föreslå riksdagen alt målet om att begränsa kol­dioxidutsläppen skall överges?

Överväger regeringen atl föreslå riksdagen atl priset på elektricitet skall grundas på genomsnittskostnader snarare än marginalkostnader?

Överväger regeringen att föreslå riksdagen atl den förtida avvecklingen av kärnkraflen ej skall genomföras?


Prot. 1989/90:93 26 mars 1990


12 § Meddelande om frågor

Meddelades att följande frågor framställts den 23 mars


1989/90:477 av Barbro Westerholm (fp) lill socialministern om åtgärder mol spridning av HIV;

Även om del inte skrivs så mycket om Hl V-infektionen i dag utgör den elt allvarligl hälsohol. Ingen möda får sparas för atl förhindra spridningen av HIV. En viktig sådan åtgärd är alt göra meladonbehandling tillgänglig för de injektionsmissbrukare som är lämpliga för sådan terapi.

Läkare som arbetar inom narkomanvård-infektionssjukvård uppskattar i dag antalet injektionsmissbrukare som väntar på meladonbehandling till minst 400. De HlV-smittade prioriteras i kön, medan de som är osmiltade och som del är ytterst angeläget all skydda så all de slipper bördan av två svära hälsoproblem, kominer i andra hand. Resurserna för meladonbehand­ling behöver ökas. Elt hinder för delta är del s.k. tak för meladonbehandling som för närvarande finns.

Vad avser socialministern göra för atl undanröja de hinder som finns för en adekvat behandling av vissa injeklionsnarkomaner och för atl hindra spridning av HIV inom denna grupp samt från denna grupp ut i samhället?

1989/90:478 av Barbro Westerholm (fp) till socialministern om Salberga sjukhus;

Köerna till rällspsykiatrisk undersökning och köerna för undersökta som väntar på vård har länge varit ett allvarligt problem. Nu rapporteras alt ut­vecklingsstörda lagbrytare kan få vänta i månader på vårdplats. Samtidigt planeras en avveckling av Salberga sjukhus som utgjort en specialresurs för dessa svårt störda och mycket vårdkrävande patienter

Vad avser socialministern göra för atl undanröja detta problem?

1989/90:479 av Barbro Westerholm (fp) lill juslitieministern om förslaget till ändringar i sekretesslagen:

Riksdagen beställde hösten 1988 en översyn av sekretesslagen. Delta be-


41


 


Prot. 1989/90:93 26 mars 1990


slut var bl.a. föranlett av de hinder dagens sekretesslag lägger i dagen för alt åtgärda läkemedelsmissbruk. På svar på min fråga om när förslag lill änd­ringar i sekretesslagen var all vänta, svarade justitieministern den 24 okto­ber att hon räknade med all regeringen skall kunna falla beslut om en propo­sition under första halvåret 1990. I den reviderade propositionsförteck­ningen daterad den 1 mars 1990 som vi riksdagsledamöter erhållit kan jag inte återfinna någon proposition om ändringar i sekretesslagen avsedd atl lämnas under våren 1990. Med anledning av ovanslående vill jag fråga justitieministern:

När kommer förslaget till ändringar i sekretesslagen, så all vi kan komma lill rätta med dessa problem?

1989/90:480 av Ingrid Ronne-Björkqvist (fp) lill socialministern om omhän­dertagandet av dödfödda och aborterade foster:

På grund av en motion av undertecknad och Per Arne Aglert beslutade riksdagen 1987 atl dödfödda foster bör omhändertas på ett värdigt och re­spektfullt sätt. Vår motion var föranledd av atl dödfödda, som avlidit före 28 havandeskapsveckan omhändertogs som riskavfall och brändes med sjuk­husels sopor Först efter drygt ett är, sedan jag påmint om riksdagens beslut, gav regeringen direktiv ål iransplantalionsutredningen atl utreda hur ruti­nerna bör utformas. Under tiden har sjukhus på olika håll i landet utarbetat egna modeller för hur fostren skall omhändertas på ell värdigt sätt. Nu för­bereder också socialstyrelsen allmänna råd i frågan. Senast den 28 november 1989 krävde jag i en frågedebalt all utredningen borde påskyndas. Den na­turliga gången borde vara all den ulredning, som fåll direktiv atl behandla frågan, först säger sitt och alt allmänna råd utarbetas med ledning av utred­ningens överväganden. Onödiga misstag kan begås, när ingen allsidig ulred­ning finns tillgänglig alt grunda sitt handlande pä. I Aftonbladet den 24 ja­nuari redogjordes t.ex. för en rutin som utarbetats på ett sjukhus, där identi­teten av kvinnor som gjort abort röjs på ett icke acceptabelt säll.

Vad har regeringen för avsikt att vidta för åtgärder för atl rutiner för om­händertagande av dödfödda och aborterade foster skall utarbetas med led­ning av sittande utrednings överväganden?


 


42


1989/90:481 av Ragnhild Pohanka (mp) lill statsrådet Maj-Lis Lööw om möjligheten att ansöka om asyl;

Den 14 december 1989 beslutade regeringen all införa en undanlagsklau­sul när det gäller asylrätten i Sverige.

Tilläggsprotokollet lill Genévekonventionen, som Sverige skrivit under, innehåller ingen undanlagsklausul. När den nya utlänningslagen antogs in­nehöll den ett beslut alt inte sända tillbaka flyktingar till elt första asylland, där risk finns för återsändande lill ursprungslandet. I dag sänder vi tillbaka asylsökande lill Polen. De har inte fått möjlighel atl ansöka om asyl. Polen har inte undertecknat Genévekonventionen.

Jag vill därför fråga invandrarministern;


 


Håller Sverige på atl på allvar ge upp asylrätten?

Kommer vi att byta ul asylrätten mot arbetskraftsinvandring och blanda ihop begreppen flyktingar och arbelskraflsinvandrare?

1989/90:482 av Ragnhild Pohanka (mp) till socialministern om gravida kvinnliga missbrukare;

Många kvinnliga missbrukare vaknar upp över sin situation närde blir gra­vida. De försöker förändra sina liv för alt kunna la hand om elt barn. När de då söker till något behandlingshem för atl få hjälp, blir de nekade plats för alt de är gravida. Man kräver abort för alt erbjuda dem hjälp.

Är della möjligt i värt svenska samhälle, där vi skall skydda de svagas rätt? Vad är socialministern beredd att göra för att förhindra alt sådana krav ställs på dessa kvinnor?

1989/90:483 av Krister Skånberg (mp) till industriministern om de regionala utvecklingsfonderna;

Regeringen har i sin proposition 1989/90:88 bl.a. föreslagit atl de regio­nala utvecklingsfonderna successivt skall betala in 1 miljard kronor av sina lånemedel till staten och placera ytterligare 600 milj. kr av sina kvarvarande lånemedel i nya regionala riskkapitalbolag. 5 eller 6 inom hela Sverige.

Vissa av fördelarna med de regionala utvecklingsfondernas verksamhets­former riskerar därvid att gå förlorade, helt eller delvis:

1.    Den relativa närheten mellan företagen i en region och "deras" utveck­lingsfond - en närhet som minskar initiallrögheten alt la en första kon­takt, som underlättar de fortsatta kontakterna och som ökar möjlighe­terna för utvecklingsfondens personal alt hålla sig väl underrättade om hur verksamheisförulsältningarna för företagsamheten och för de en­skilda företagen utvecklas.

2.    Möjligheterna för utvecklingsfondens konsulter alt erbjuda ett stort antal små och medelstora företag en kombination av rådgivande och finansie­ringsfrämjande insatser Bl.a. kommer omsättningstiden på riskkapitalet i riskkapitalbolagen att bli väsentligt längre än de nuvarande låneliderna.

3.    Möjligheterna att hjälpa de minsta företagen med finansiering. Riskkapi­talbolagen kommer bara kunna göra ett begränsat antal insatser och fres­tas då göra dem i större företag.

Vad avser statsrådet att göra för atl fördelarna med de regionala utveck­lingsfondernas verksamhetsform inte skall gå förlorade?


Prot. 1989/90:93 26 mars 1990


13 § Kammaren åtskildes kl. 14.26. In fidem

OLOFMARCUSSON


IGunborg Apelgren


43


 


Prot. 1989/90:93 26 mars 1990


Innehållsförteckning


 


44


Måndagen den 26 mars

1 S Återkomst...................................................................         1

2 § Justering av protokoll..................................................         1

3 § Svar på interpellation 1989/90:122 om privatiseringen av vården 1

Statsrådet Bengl Lindqvist Gudrun Schyman (vpk) Daniel Tarschys (fp)

4§ Svar på interpellation 1989/90:137 om en förändring av nuva­
rande spelutbud.......................................................         9

Finansminister Allan Larsson Karin Israelsson (c)

5S Svar på interpellation 1989/90:125 om samlevnadsfrågor i skol­
undervisningen ........................................................        12

Statsrådet Göran Persson Viola Claesson (vpk)

6§ Svar på interpellation 1989/90:124 om de turkiska kurderna ...       15 Statsrådet Maj-Lis Lööw Jan-Olof Ragnarsson (vpk) Berith Eriksson (vpk) Ragnhild Pohanka (mp)

7§ Svar på interpellation 1989/90:140 om den framtida radio/TV-
politiken ....................................................................        26

Utbildningsminister Bengt Göransson Anders Björck (m) Kaj Nilsson (mp) Jan-Erik Wikström (fp)

8 § Hänvisning av ärenden till utskott...............................        35

9 § Förnyad bordliiggning..................................................       35

 

10 § Bordläggning..............................................................       35

11 § Meddelande om interpellationer

1989/90:151 av Hädar Cars (fp) om regeringens tekopoliiik . .       36 1989/90:152 av Bengl Westerberg (fp) om energipolitiken ...       37

12        § Meddelande om frågor

1989/90:477 av Barbro Westerholm (fp) om åtgärder mot sprid­
ning av HIV...................................................................       41

1989/90:478 av Barbro Westerholm (fp) om Salberga sjukhus        41

1989/90:479 av Barbro Westerholm (fp) om förslaget till änd­
ringar i sekretesslagen.................................................       41

1989/90:480 av Ingrid Ronne-Björkqvist (fp) om omhänderta­
gandet av dödfödda och aborterade foster.................       42


 


1989/90:481 av Ragnhild Pohanka (mp) om möjligheten atl an-         Prot. 1989/90:93

söka om asyl...........................................................       42     26 mars 1990

1989/90:482 av Ragnhild Pohanka (mp) om gravida kvinnliga

missbrukare............................................................       43

1989/90:483 av Krister Skånberg (mp) om de regionala utveck­
lingsfonderna......................................................       43

45