1 § Justering av protokoll

Justerades protokollet för den 2 maj.

2 § Svar på fråga 1989/90:574 om fredsplikten i MBL

Anf. 1 Arbetsmarknadsminister MONA SAHLIN;

Herr talman! Mol bakgrund av den s.k.Brilannia-domen och ett beslut av EG-domstolen har Karl-Erik Persson frågat mig om jag är beredd atl snabbt föreslå sådana ändringar i medbestämmandelagen alt de, som han anser ödesdigra effekterna av Brilannia-domen undanröjs.

Britannia-domen föranledde en interpellation av Karl-Erik Persson. Dåvarande arbetsmarknadsministern förklarade i sitt svar på interpellationen atl hon beslutat att låta en särskild arbetsgrupp analysera arbetsdomstolens dom och därmed sammanhängande frågor. Det arbetet pågår för närvarande inom arbetsmarknadsdepartementet.

Frågan berör mycket komplicerade rättsfrågor. Som jag nyligen förklarade för företrädare för LO och några av dess förbund är jag självfallet beredd att föreslå sådana ändringar i lagstiftningen som är nödvändiga för att garantera de fackliga rältigheter som förutsattes vid medbestämmandelagens tillkomst. Innan arbetsgruppens arbele är avslutat är jag inte beredd att närmare uttala mig om vilka ändringar som det kan bli fråga om.

AnL 2 KARL-ERIK PERSSON (vpk):

Herr lalman! Jag ber alt få lacka arbetsmarknadsministern försvaret. Britannia-domen får effekter inte bara till sjöss, ulan den ökade internationaliseringen - inte minsl genom den EG-anpassning som pågår - gör att det blir vanligare med utländska entreprenörer i Sverige.

EG-domslolen har nyligen klargjort alt det i fråga om de sociala villkoren inte skall kunna finnas någon "dumpning" när det gäller utländsk arbetskraft. Det är därför naturligt atl även Sverige håller på den delen, och vi måsle av den anledningen få till stånd en ändring av 41 och 42 §§ MBL.

1 Riksdagens protokoU 1989/90:117

Prot. 1989/90:117 Britannia-domen kommer annars alt kunna fä andra negativa konsekvenser,

8 maj 1990 vilket jag ser som en slor fara för den svenska fackföreningsrörelsen.

~, När del gäller Britannia-domen, och framför allt den del som Sjöfolksför-

' ' bundet har hållit på med, har det trots alll skett en viss upprensning bland

avtalen, och man har sett lill alt besättningarna på båtarna har haft något så

når drägliga avtal och lönevillkor. I och med alt Britannia-domen kom till

har man minskat möjligheten för framför alll Svenska sjöfolksförbundet all

agera.

Jag tycker alt det är mycket synd att man inte kan påskynda arbetet i denna fråga. Del är ju. framför allt beträffande Svenska sjöfolksförbundel, oerhört viktigt atl kunna garantera villkoren för de internationella besättningarna.

Anf. 3 Arbetsmarknadsminister MONA SAHLIN;

Herr talman! Den ökade internationalisering som Karl-Erik Persson lar upp påverkar självfallet diskussionen om våra arbelsrältsfrågor Detta framgår tydligt av såväl Brilannia-domen som den dom i EG-domstolen som Karl-Erik Persson hänvisar lill. Jag vill emellertid än en gäng understryka alt om de fackliga rättigheter som förutsattes när medbestämmandelagen kom till inte kan upprätthållas, då är jag självfallel beredd att föreslå de ändringar som krävs. Men eftersom det här rör sig om mycket svåra frågor och det är mycket viktigt att det man gör också blir riktigt, vill jag inte nu närmare kommentera på vilkel säll detta skall åstadkommas. Jag kommer all återkomma i frågan så snarl översynen är färdig.

AnL 4 KARL-ERIK PERSSON (vpk);

Herr lalman! De risker som nu finns gäller som jag ser del Svenska sjöfolksförbundel . som pä grund av konfliktåtgärder är draget inför arbetsdomstolen. Jag hoppas därför att översynen inte tar för läng lid. I sitt svar på min interpellation om delta lovade förra arbetsmarknadsministern att hon skulle försöka påskynda utredningen. Jag hoppas därför all det går ganska fort så alt inte Svenska sjöfolksförbundel behöver komma i klammeri med arbetsdomstolen.

Överläggningen var härmed avslutad.

3§ Svar på fråga 1989/90:509 om USAs TV-sändningar till Cuba

AnL 5 Utrikesminister STEN ANDERSSON:

Herr talman! Bertil Måbrink har frågat mig om hur Sverige har agerat och hur man länker all agera för att förmå USA all upphöra med TV-sändningar frän en särskild sändare riktad mol Cuba. Måbrink betecknar sändningarna som ett flagrant brott mot internatioriella lagar och avtal, eftersom de till yttermera visso sker med utnyttjande av en av Cubas TV-frekvenser.

TV Marti, som kanalen heter, kan ses som ytterligare ett inslag i den amerikanska politiken visavi Cuba. Denna politik har inte lett till politiska eller

andra förändringar i demokratisk riktning i Cuba. Det är atl beklaga att dialog länderna emellan inte har kuuriat utvecklas.

Del är min uppfallning all kommunikationer - del må vara TV eller radio - skall användas lill atl främja konlakler mellan länder och folk, inte att försvåra dem. Detta gäller inte minsl i en period av intemalioriell avspäririirig med de nya samarbetsmöjligheler som den erbjuder

Anf.6 BERTIL MÅBRINK (vpk);

Herr talman! Jag tackar utrikesministern för svaret. Det är ju här inte fråga om några piralsäridriingar fråri USAs sida - i så fall skulle jag kauske irite ha ställt miri fråga. Vad del här haridlar om är i slället alt USA bryter sig in pä en av Cubas TV-kanaler, nämligen TV2, med propagandasändningar Man kan naturligtvis diskutera innehållet i dessa sändningar, men del får andra klara av. Della strider enligt vad jag förslår- och det kan väl utrikesmiriistern bekräfta - mot de internationella konventioner som finris på detta område. Kubauerna, liksom eriligt vad jag förslår dessa irilerriationella konventioner, säger att delta är elt brott mot Cubas suveränitet.

Jag har lill utrikesministern ställl frågan vad Sveriges regering har gjort. Denna verksamhet har ju pågått ungefär en månad, och kubanerna har hitintills lyckats försvåra dessa sändningar Frågan är nu om Sverige direkt lill USA har påtalat atl man bryter mot de konventioner man har skrivit under En supermakt bryter alltså här hänsynslöst mot dessa konventioner

Det är enligt min mening mycket viktigt atl Sverige, de politiska partierna i det här landet liksom parlamentariker i västvärlden i övrigt reagerar mot vad som nu sker i Cuba.

Sedan kan man ha olika uppfattning om tillståndet i Cuba, det kan jag vara med och diskutera. Detta är emellerlid en annan sak. Det finns problem i Cuba, och jag tycker alt man skall påtala dem. Men man får då inte ursäkta att en supermakt som förevändning för denna verksamhet lar det faktum att det saknas demokrati i Cuba. Delta får inte accepteras.

Om nu Sveriges och andra västländers samvete tiger, vilkel annal land slår då på lur all utsättas för överfall av del här slaget fråri eri supermakt?

Utrikesmiriislerri har eriligt miri uppfallriirig irite riktigt svarat på vad Sverige direkt har sagl lill USA eller om mari täriker säga någonting.

AnL 7 Utrikesminister STEN ANDERSSON:

Herr talman! Det finns i milt svar ingenting av en ursäkt gentemot supermakten USA. Sverige är en av 167 medlemmar i den internalionella teleunion som handskas med just den konvention som Bertil Måbrink åberopar Där har man av praxis ell förfarande som går ul på alt tvister om frekvenser som uppstår skall lösas bilateralt och alt dessa tvister, om parterna inte kommer överens, kan hänvisas lill elt internationellt förfarande. Della är naturligtvis mycket svaga sanktioner

Jag vill gärna placera in denna fråga i ett större sammanhang. Jag har med amerikanska förelrädare diskuterat USAs politik gentemot Cuba, Jag tror inte att denna politik leder till det åsyftade resultatet, utan det vore enligt min mening bättre att få till stånd en dialog. Det här är en del av den amerikanska politiken som jag menar är felinriktad. Del är självklart att om vi

Prot. 1989/90:117 8 maj 1990

Svar på frågor

Prot. 1989/90:117 resonerarmedamerikanernaomdeltaär jag också beredd atl ta upp den här
8 maj 1990 aspekten. Jag tror nämligen atl den verkar i fel riktning.

Svarpåfrågor BERTIL MÅBRINK (vpk);

Herr talman! Jag kan instämma med utrikesministern. Jag tror inte heller atl effekten blir den som USA ulgår ifrån när USA gör den här typen av attacker mol Cuba.

Det här är inte del enda som har hänt sedan jag ställde frågan. Det har visat sig alt USA när det gäller Cuba har genomfört en mycket stor landstig-ningsövning och alt avsikten tydligen var atl övningen skulle ha överraskningskaraktär. Jag vet inte om övningen fortfarande pågår. Det är mycket farliga saker som USA håller på med mot Cuba.

Jag vore glad om utrikesministern också i de fortsatta kontakterna med USA framhöll att det är oacceptabelt alt USA använder dessa metoder

AnL 9 Utrikesminister STEN ANDERSSON:

Herr talman! Jag kan inte gå längre än vad jag redan har gjort. Detta är ett led i USAs agerande som inte leder lill det åsyftade resultatet. Det vore bättre all starta en öppen dialog.

Om jag bara håller mig lill del som nu har åberopats, kan man konstatera att den hår konventionen är så pass svag och ger så pass litet manövemt-i_yirime att den måste komma in som en del i en större helhel för att saken skall kunna las upp litet mera verksamt på det diplomatiska planet. Jag är dock beredd all göra del som är möjligt alt göra.

AnL 10 BERTIL MÅBRINK (vpk);

Herr lalman! Jag har suttit och tittat på texten i den här konventionen, och det är möjligt alt jag har tolkat den litet fel. Jag tycker ändå att den är så klar att man kan anse atl del här inte är acceptabelt. Del är ett brott mot konventionen att göra på det här sättet. Om del är som utrikesministern säger, får man naturligtvis arbela på att se lill att den blir så klar i fortsättningen alt del inte blir någon tvekan på den här punkten.

Anf. 11 Utrikesminister STEN ANDERSSON;

Herr talman! All righl - läs den en gång till, Bertil Måbrink, sä blir den oklarare.

Överläggningen var härmed avslutad.

4§ Svar på fråga 1989/90:513 om åtgärder mot kärnvapenprov på Novaja Zemlja

AnL 12 Utrikesminister STEN ANDERSSON;

Herr lalman! Eva Björne har frågat miljöministern vad regeringen har gjort eller avser all göra för all hindra Sovjetunionen från att testa kärnvapen på Novaja Zemlja. Arbetel inom regeringen är så fördelal att det är jag som skall svara på frågan.

1 slutet av november förra året antog Sovjetunionens Högsta sovjet ell dekret om brådskande ålgärder beträffande olika miljöproblem. I dekretet uppmanades bl.a. ministerrådet atl lägga fram förslag om stopp för fortsatta provsprängningar i Semipalatinsk och atl överväga möjliga konsekvenser av alt fortsätta sådana prov på Novaja Zemlja.

Detta har väckt stor oro i Sverige och många andra länder. Regeringen har därför under den senaste liden vid tre olika tillfällen tagit upp frågan med sovjetiska representanter

Det första tillfallet var i mitten av mars, då rättschefen i del sovjetiska utrikesministeriet besökte Stockholm. En vecka senare logs frågan åter upp, denna gång i Moskva i samband med en uppvaktning som de nordiska länderna gjorde hos vice utrikesminister Karpov rörande olika aspekter på avtalet om icke-spridning av kärnvapen. Slutligen framförde ambassaden i Moskva den 12 april Sveriges kända inslällning lill kärnvapenprov lill del sovjetiska utrikesministeriet och bad om en redogörelse för det aktuella läget beträffande framtida provsprängningar.

De sovjetiska representanterna har hittills svarat att något beslut ännu inte har fatlats och att diskussionerna i Högsta sovjet fortsätter

Regeringen följer med stor uppmärksamhet den fortsatta ulvecklingen av denna fråga, som har slor belydelse inte bara för Sverige utan även för våra grannländer Genom FOAs mätstationer, som täcker hela landet, kan även mycket små mängder radioaktivitet i luften upptäckas. Detta mätsystem har upprättats för kontroll av efterlevnaden av det partiella provsloppsavtalel och bekostas av utrikesdepartementet.

Sedan många år tillbaka arbetar Sverige aktivt såväl i FN som i nedrustningskonferensen i Geneve för att få till stånd ell fullständigt förbud mol kärnvapenprov.

Redan år 1965 lade Sverige fram elt förslag om förbud mol spridning av kärnvapen, ett fullständigt provstopp samt ett förbud mot tillverkning av klyvbart material för vapenändamål.

Sverige har sedan år 1976 lett arbetet på det globala övervakningssystemet för ett fullständigt kärnvapenprovslopp, varav uppbyggnaden av en internationell datacentral (IDC) är viktigast. Vid nedrustningskonferensen i Geneve lade Sverige år 1983 fram ett komplett förslag till ell fullständigt pro-vsloppsavlal.

Sverige kommer vidare alt delta i den ändringskonferens om del partiella provsloppsavtalel som har sammankallats till januari 1991 i FN i New York och som syftar lill alt förändra avtalet lill ett fullständigt provstoppsavtal. Sverige kommer också all fortsätta sina ansträngningar i nedrustningskorife-rensen i Geneve och i FN. Därutöver är regeringen beredd all la de multilaterala och bilaterala kontakter som kan föra frågan om ett fullständigt prov-stoppsförbud framåt.

Prot. 1989/90:117 8 maj 1990

Svar på frågor

Prot. 1989/90:117 och förts vidare till människor Del finns hundratusentals invånare där, och

8 maj 1990 de har protesterat mycket kraftigt.

] I Om proven nu flyttas till Novaja Zemlja så får man räkna med att del

v P jrag r också här, äveri om proveri är uriderjordiska, kommer att läcka ul radioakti-

vitet.

Presiderit Gorbatjov har i ell par tal, senast i höstas, inbjudit de nordiska länderna till ell samarbete för att skydda den arktiska miljön, och Novaja Zemlja ligger ju i del arktiska områdel. Jag hoppas alt utrikesministern då uppfyller sitt löfte och påtalar detta. Jag hoppas också att det inte dröjer ända till 1991, innan Sverige nästa gång gör någontirig på detta område, utan all Sverige med kraft för fram dessa syripurikter redari vid deri översyriskori-fereris om icke-spridningsavtalet som skall hållas i augusti 1990.

Sovjet har ju bidragit till del radioaktiva nedfallet inte bara geriom Tjer-riobylolyckan utau också geriom de atmosfäriska prov man tidigare utförde på Novaja Zemlja. FOA rapporterar om eu undersökning där man irite bara tittat på nedfallet från Tjernobyl ulan också på nedfallet från de atmosfäriska prov som utfördes i början av 1960-lalet. Det har visat sig att riedbryt-ningen av cesium 137 och stronlium 90 går anmärkriirigsvärt långsamt. Fors-karria är irite riktigt på det klara med sambandet, men tror att det har någol med försurningen alt göra. Nedbrytningen går alltså långsammare än de 30 år den borde la.

Anf. 14 Utrikesminister STEN ANDERSSON:

Herr lalman! Jag kan bara svara alt det är självklart alt vi skall fortsätta alt uppmärksamma della. Del inger stark oro av de skäl som Eva Björne nämnde. Del är därför vi redan tre gånger har påtalat detta. Jag nämnde konferensen 1991, därför atl vi anser den vara särskilt viktig, men jag tänker inte ens vänta lill hösten 1990 med all la upp frågan med sovjetiska represeri-tanter om del finns anledning. Och jag gör del gärna tillsammans med mina nordiska kolleger

Anf. 15 EVA BJÖRNE (m);

Herr talman! Jag tackar för del. Som norrlänning är jag, tillsammans med övriga norrlänningar, synnerligen orolig. Vi har ju drabbats extra hårt av dessa nedfall.

Överläggningen var härmed avslutad.

5 § Svar på frågorna 1989/90:518, 521, 523, 524 och 525 om förbudet mot utländska besök med kärnvapenbestyckade fartyg

AnL 16 Utrikesminister STEN ANDERSSON;

Herr talman! Gudrun Schyman, Marianne Samuelsson, Kent Carlsson, Pär Granstedt och Ingela Mårtensson har ställt frågor med anledning av det brittiska örlogsfariyget Ark Royals besök i Köpenhamn den 24-28 februari. Jag avser alt besvara alla fem frågorna i ett sammanhang.

Inledningsvis vill jag understryka att besök av ett brittiskt örlogsfartyg i en

dansk hamn i första hand aren bilateral fråga mellan Danmark och Storbri- Prot. 1989/90:117

tannien. I egenskap av svensk utrikesminister ankommer det knappast pa 8 maj 1990
mig atl kommentera enskilda örlogsbesök av främmande statsfartyg i ett an-

nat lands hamn. Svarpåfrågor

Den svenska politiken rörande utländska örlogsbesök har redovisats vid upprepade tillfällen. När regeringen meddelar tillstånd för örlogsbesök informeras den gästande nationen om alt kärnvapen inte får medföras i svenska hamnar Detta sker med följande formulering:

"Det råder generellt förbud all medföra kärnvapen vid besök i Sverige. Sveriges regering utgår frän alt detta förbud strikt iaktiages."

Den svenska politiken i fråga om besök av örlogsfartyg bygger således på alt vi hyser förtroende för atl besökare respekterar våra regler Våra nordiska grannländer tillämpar en liknande praxis.

Folkrättsligt har främmande örlogsfartyg att acceptera den mottagande statens lagar, förordningar och regeringsutlalanden. Delta är en aspekt av suveränitetsprincipen, vilken strikt tillämpas av alla nordiska stater

Som flera av frågeställarna mycket rikligt påpekar råder det en allmän nordisk samstämmighet så till vida alt alla nordiska stater ulgår ifrån alt inga kärnvapen medförs i samband med öriogsbesök i fredslid.

Kärnvapenslaternas princip alt varken bekräfta eller förneka förekomsten av kärnvapen ombord på enskilda fartyg ger upphov till en berättigad oro. Den svenska regeringen har målmedvetet och vid ett flertal tillfällen begärt atl kärnvapenstalerna upphör med denna praxis. Jag lämnade en närmare redogörelse för della arbete i elt interpellationssvar den 29 maj förra året.

I den inlernationella dialogen, där Sverige aktivt deltar, kan man i dag skönja en ökad öppenhet vad gäller frågor sammanhängande med marin nedrustning. Delta har sannolikt samband med de avsevärt förbättrade relationerna mellan Förenta Staterna och Sovjetunionen, vilka innehar del överväldigande antalet sjöbaserade kärnvapen.

Förutom de sjöbaserade strategiska kärnvapenmissiler som avhandlas i START-förhandlingarna har sjöbaserade kärnvapen hillills hållits ulanför nedrustningsförhandlingarna. I takt med att relationerna mellan kärnvapen-makterna förbättras ökar dock utsikterna för alt även andra kategorier av sjöbaserade kärnvapen kan komma att bli föremål för bilaterala förhandlingar Unilaterala reduktioner inom den amerikanska marinen av de tre sjöbaserade kärnvapentyperna ASROC, SUBROC och TERRIER ger också underlag för en positiv bedömning av den fortsatta ulvecklingen.

Den svenska regeringen har ingen anledning lill en ändrad politik när del gäller utländska örlogsbesök. Vi skall konsekvent hålla fast vid förbudet all medföra kärnvapen vid besök i Sverige. Den svenska regeringen kommer dessutom all fullfölja den linje Sverige sedan många år driver i syfte alt reducera och slutgiltigt eliminera alla sjöbaserade kärnvapen. Som ell led i denna politik, och detta är viktigt, kommer vi atl i FN driva frågan om en fullständig nedrustning av alla icke-slralegiska sjöbaserade kärnvapen vidare. Detta är ett fullföljande av Palmekommissionens förslag. En fullständig nedrustning av alla icke-slralegiska marina kärnvapen skulle innebära alt kärnva-

Prot. 1989/90:117 penmakternas praxis att varken bekräfta eller förneka kärnvapen ombord

8 maj 1990 på fartyg blir överflödig.

Svar på frågor

Ensidiga svenska ålgärder skulle i nuläget inte ge önskad effekt utan kan riskera atl vi isolerar oss - också i elt nordiskt sammanharig - och därmed blockerar de möjligheter som vi i dag kan utnyttja i påverkande syften. Vi bör i slället konsekvent fortsätta att i internationella fora söka stöd för en omfattande nedrustning av sjöbaserade kärnvapen. Förutsältningarna för att nå en sådan framgång synes nu bälire än på många år

Då Gudrun Schyman, som framslålll fråga 1989/90:518, Marianne Samuelsson, som framställt fråga 1989/90:521, och Pär Granstedt, som framställt fråga 1989/90:524, anmält att de var förhindrade att närvara vid sammanträdel, medgav andre vice talmannen all Bertil Måbrink, Claes Roxbergh och Ingbritt Irhammar i stället fick delta i överläggningen.

AnL 17 BERTIL MÅBRINK (vpk);

Herr talman! Det är bra atl den svenska regeringen, och i den frågan har regeringen slöd av oss i vpk och av de andra palierna också, i alla sammanhang driver linjen atl det skall ske en fullständig nedrustnirig av alla ickestrategiska sjöbaserade kärnvapen. Detta slår inte i någon motsättning till att nu klart ta ställning också i fråga om kärnvapenbestyckade ubåtar Regeringen måste upphöra med den slrulspolitik som regeringen och Sten Aridersson nu bedrivit under alltför lång tid.

Det som nu avslöjats i samband med det engelska örlogsfartyget Ark Royals besök i Köpenhamn utgör starka indikationer för att della örlogsfartyg hade kärnvapen med ombord. Det håller inte atl säga atl det råder förbud mot att införa kärnvapen i Sverige och utgå ifrån alt dessa kärnvapen-makter skall respektera delta. De gör bevisligen inte detta, utrikesministern.

Sverige måste nu ändra sin attityd och kräva ett klarl ja eller nej på frågan om kärnvapenmaklerna tänker respektera förbudet mot att införa kärnvapen i Sverige. Den argumentation som utrikesministern och andra i regeringskansliet använder om att detta skulle försvåra för Sverige atl agera internationellt håller inte. Jag anser inte att utrikesministern på något sätt har förklarat denna ståndpunkt.

AnL 18 CLAES ROXBERGH (mp):

Herr talman! Det finns ett förbud mot atl införa kärnvapen i Sverige, vilket utrikesministern har påpekat. Vi vet att man bryter mol förbudet. Vore det då inte naturligt all det vidtas åtgärder mot detta? Vi vet ju vilka fartyg som skulle kunna bära kärnvapen. Vore del då inte helt naturligt alt vi säger lill dessa stater: Dessa fartyg är inte önskvärda i våra hamnar

Jag anser atl nuvarande politik är befängd. Greenpeace har visat att det vid 8.5 % av de flottbesök som Sverige hade under 1980-lalet medföljde fartyg som kunde bära kärnvapen och som förmodligen hade kärnvapen ombord. 13 av de 21 kärnvapenfarlyg som besökte Sverige under 1980-talel kommer efter år 1991 atl bli av med sina kärnvapen efler de justeririgar som den amerikanska flottan kommer atl göra.

Om vi ser på lägel under 1990-talet kan vi om åtta fartyg säga: Dessa fartyg

vill vi inte ha i svenska hamnar Jag begriper inte hur detta kan påverka den Prot. 1989/90:117
svenska politiken. 8 maj 1990

När det gäller de nordiska ländernas hållning är ju Sverige ell neutralt land [

medan Danmark och Norge är med i NATO. Det gör deras situation radikalt P J''8 f

annorlunda. Till detta kommer olycksrisken, vilken inte är betydelselös.

Greenpeace har visat all det under 1980-talet skedde 3 200 olyckor med kärnvapenfartyg över hela världen. Detta har sin belydelse för Öresund. Vad händer om en olycka sker i Öresund? Vad händer om en olycka inträffar i en hamn? Detta, herr utrikesminister återstår atl besvara. Varför vägrar regeringen atl avvisa fartyg som kan bära kärnvapen?

Anf. 19 KENT CARLSSON (s);

Herr talman? Jag vill tacka utrikesministern för svaret på min fråga. Jag är givetvis inte nöjd med svaret.

Vi har debatterat den här saken vid ett flertal tillfällen. Orsaken lill att jag har ställl frågan är att det besök som den brittiska marinen gjorde i Köpenhamn bevisar att man från kärnvapenmakternas sida inte respekterar de beslut som fattats i de nordiska länderna. På samma sätt som Danmarks beslut atl landet skall vara kärnvapenfritl inte respekteras av den brittiska flottan eller av den amerikanska flottan så respekteras inte heller Sveriges beslut. Med denna utgångspunkt blir den nuvarande svenska policyn litet ihålig.

I inlernationella fora hävdar vi folkrätten och vår rätt alt själva besluta om vårt territorium, och vi hävdar också att stormakterna skall respektera sådana beslut. Helt uppenbart gör man inte del när man kommer till våra hamnar

Delta skapar osäkerhet om vilken hållning Sverige intar Är det den princip vi uttalar eller del praktiska agerandet som gäller? Det skadar givetvis vår trovärdighet när vi inte ser till atl den princip som vi baserar vår utrikespolitik pä följs. Det är hell klart. Sten Andersson, att flera länder-Danmark är bara ett exempel, men del gäller även Grekland, Japan, Spanien-har haft besök av kärnvapenbestyckade båtar under 1989 trots ländernas uttryckliga förbud mot sådana besök.

Under 80-lalel har Sverige haft besök av ett tjugotal kärnvapenbestyckade fartyg. Vår policy blir som en tesil. Vi hävdar en sak internationellt, sedan lever vi efler en annan princip här hemma.

Kan utrikesministern garantera alt besökande fartyg från kärnvapenmak-ler inte har kärnvapen ombord? Del vore skönt alt få höra en deklaration från utrikesministern om atl han litar så mycket på kärnvapenmakterna atl han kan ge det löftet i dag.

AnL 20 INGBRITT IRHAMMAR (c):

Herr lalman! Först vill jag tacka för svaret på Pär Granstedts fråga.

Av svaret framgår det vilken policy Sverige använder sig av vid besök i svenska hamnar av örlogsfarlyg från kärnvapenmaklerna. Vi informerar då om att de besökande inte får medföra kärnvapen vid besök i våra hamriar

Utrikesministern säger att vi hyser förtroende för att denna politik respek
teras. Kan vi del efter det som har hänt i Köpenhamn och som tydligt visar
på atl det finns risk att det bryts mol denna policy? Samtliga nordiska länder 9

Prot. 1989/90:117 8 maj 1990

Svar på frågor

har samma policy. Bryts del då i ett land mot en likadan policy som vi har, vad finns del för skäl alt tro alt det inte bryts mot samma regel i vårt land? Jag vet att utrikesministern väl känner lill alt vi från centern hittills inte har tyckt atl det har varit lillräckligl alt informera om denna vår policy. Vi har tyckt att del är dags att avkräva besked av de fartyg som kommer till svenska hamnar. Tyvärr har vi blivit nedröstade. Den händelse som nu har inträffat ger fog för all hävda all del är dags att gå vidare.

Del är viktigt atl vi nu har en gemensam nordisk samstämmighet. Men en sådan samstämmighet skulle kunna uppnås även om vi förändrar vår policy. Vi skulle kunna göra del tillsammans.

Är utrikesministern beredd alt tillsammans med övriga nordiska utrikesministrar la upp frågan om del är dags atl förändra policyn?

AnL 21 INGELA MÅRTENSSON (fp);

Herr talman! Jag ber atl få lacka för svaret.

Sten Andersson säger att del inte är den svenska utrikesministern som skall kommentera den typ av händelser som vi refererar lill i våra frågor, dvs. påståendet att Ark Royal har gått in i Köpenhamn med kärnvapen ombord. Men del borde i högsta grad vara angelägel för en svensk utrikesminister att fundera över den egna policyn om kärnvapenslaler faktiskt går in i hamnar på detta vis och för in kärnvapen på nordiskt territorium trots all del är förbjudet. Del visar på en enorm nonchalans mot de små staterna och deras rätt till självbestämmande.

Har inte denna händelse pä någol vis rubbat cirklarna? Har man inte i utrikesdepartementet funderat över hur vi skall förhålla oss? Skall vi fortfarande som strutsen stoppa huvudet i sanden och låtsas som om ingenting har hänt? Jag vill ändå att Sten Andersson kommenterar denna händelse. Tror Sten Andersson att Ark Royal har gått in i hamnen med kärnvapen ombord? Om Sten Andersson inte tror det, var tror han då atl kärnvapenmaklerna när de gör sina floltbesök i de nordiska hamnarna gör av med sina vapen? Det skulle vara intressant atl fä veta. Man måste ha någon fundering över hur del faktiskt går lill. Man kan inte bara låta sig luras, och framför allt inte låta lura del svenska folket som känner en stor oro för all kärnvapenstaterna beter sig på det viset genlemot små stater.

AnL 22 Utrikesminister STEN ANDERSSON;

Herr lalman! Det är inte fråga om alt tro utan om att vela. Ni använder uttryck som "alt del är bevisat" och "jag vet". Men i ett brev som Svenska freds har skrivit lill mig talades del på ett ställe om siarka indikationer och på ell annal ställe om mycket siarka sådana. Svenska freds anser det inte bevisat eller all man vet - i vilkel fall inte i det brev man har skrivit till mig.

Det är inte min sak som svensk utrikesminister att pröva vad som händer mellan England och Danmark, även om jag är myckel intresserad. Det viktiga är alt det är oerhört svårt, för atl inte säga omöjligt, att styrka förekomsten eller icke förekomsten av kärnvapen ombord ulan all gå ombord på fartyget. Del förbjuder intemalionell rätt. Del är fråga om förlroeride. Om man misstror och utgår från all fartygen inte följer elt förbud, varför skulle

de inte bluffa om de bekräftar alt de inte har några kärnvapen ombord? Del Prot. 1989/90:117
är ingen lösning på problemet. Detta måste bygga på förtroende. 8 maj 1990

Skillnaden mellan er och mig är alt jag vill åstadkomma elt resultat dä del ] [

gäller kärnvapen. Jag vill ha borl alla kärnvapen! Det vet jag all ni vill också. P F g f

Atl få bort de marina kärnvapnen är ett led i atl nå den slutliga målsättningen: Bort med alla kärnvapen!

Men då måste vi agera tillsammans med andra länder, framför allt de nordiska länderna. Här håller vi på atl diskutera en nordisk kärnvapenfri zon tillsammans med de andra länderna, trots att tre av länderna är med i NATO. Vilken fördel, eftersom de andra länderna kan påverka sina andra vänner i NATO - och del gör de också. Alll det arbetet skulle kunna vara bortkastat. Jag skall inte gä närmare in på del. Men jag ber er tänka igenom problemet ifall ni skulle inta en annan ställning än de tre NATO-länderna. Då är allt resonemang om en nordisk kärnvapenfri zon borta, likaså del gemensamma agerandet i FN och på andra håll. Det år skillnaden mellan er och mig. Jag är resultatpolitiker Ni gör en skenmanöver som förhindrar oss andra att agera.

AnL 23 BERTIL MÅBRINK (vpk);

Herr talman! Det sistnämnda kan ju Sten Andersson slå här och säga pä ell demagogiskt sätt. Lägg fram bevisen för alt det är sä illa med de andra nordiska länderna!

Del år klart alt Svenska freds inte har lagt fram några absoluta konkreta bevis om det brittiska örlogsfartygets besök i Köpenhamn. Men del har framkommit klarl alt det brittiska örlogsfartyget hade med sig kärnvapen i Köpenhamn.

Andra talare har här visat pä andra länder där det bevisligen har varit örlogsbesök och där fartygen har varit kärnvapenbestyckade.

Utrikesministern säger all della bygger på förtroende. Vi måste lila på kärnvapenmaklerna. Men bevisligen kan vi inte lita pä dem. Då håller inte del förtroende som skall råda, utan vi måste tala om vad som gäller för Sverige och kräva ett klart svar om de respekterar del.

AnL 24 CLAES ROXBERGH (mp);

Herr talman! Sten Andersson, det är brist på konsekvens här!

Hur i hela friden skall vi få bort kärnvapnen genom alt tillåta dem i svenska hamnar? Jag trodde att vi skulle gå successivt fram för alt få bort kärnvapnen. Elt första steg vore all fä borl dem ur svenska hamnar. Då vore det naturligt alt säga atl vi inte önskar besök av de fartyg som kan bära kärnvapen.

Dessa stater har givetvis andra fartyg som kan gästa oss. Misstanken borde vara nog. Jag menar atl vi inte behöver vela. Vi vill inte ha besök av dessa fartyg. Del borde vara en möjlig politik all genomföra. Eller hur?

AnL 25 KENT CARLSSON (s):

Herr talman! Jag har inte tagit upp denna fråga utifrån elt nedrustriings-
perspektiv. Jag lycker alt det är viktigt atl Sverige ser till atl de pririciper som
vår utrikespolitik bygger på också efterföljs, dvs. all de stora stater som vi 11

Prot. 1989/90:117 vill skall respektera de små staternas beslut också gör del när de besöker

8 maj 1990 ' vårt territorium. Del handlar om Sveriges trovärdighet gentemot omvärlden

[ " också när vi skall resonera med dessa stater i andra sammanhang.

r p i jrago : gäller förtroendet mellan Sverige och kärnvapenmakterna menar

Sten Andersson alt vi skulle få kännedom om vi frågade huruvida det finns

kärnvapen ombord eller inte. Kärnvapenmakterna är helt uppenbart rädda

för atl fä den frågan, för då måste de svara ja eller nej. De vågar emellertid

inte ljuga i internationella sammanhang när de fär en direkt fråga. Det är ju

vad som har hänt i fallet Nya Zeeland.

Jag vill återigen fråga: Menar utrikesministern all detta inte skadar vår trovärdighet? Kan utrikesministern garantera all inte någon av de båtar som besöker oss från kärnvapenmakterna har kärnvapen ombord? Den frågan ställde jag också i mitt första inlägg.

AnL 26 INGBRITT IRHAMMAR (c):

Herr lalman! Sten Andersson sade alt han ville nå resultat och atl skillnaden mellan honom och oss andra är atl vi inte har den ambitionen. Jag vill då korrigera detta påstående, för målet för åtminstone oss i centern är faktiskt alt nå resultat.

Det är skillnad mellan atl tro och atl veta. Del är hell riktigt. Men detta som nu har hänt har ändå gett - precis som Sten Andersson sade - starka indikationer på alt det mycket väl kan ha förhållit sig så all della fartyg hade kärnvapen ombord, vilkel omständigheterna pekade på.

Min fråga till Sten Andersson var just hur man gemensamt kan agera inom de nordiska länderna. Man kan ju ta upp frågan på elt nordiskt ministermöte och tillsammans försöka föra en resultatpolilik för att åstadkomma en kärnvapenfri zon i Norden.

Jag vet alt socialdemokraterna har fallat ett kongressbeslut om alt man. när del inte längre lönar sig atl arbeta internationellt, eller när man inte kommer längre på den väg vi i dag följer då del gäller att få bort kärnvapenbestyckade fartyg, skall gå vidare och la nästa steg. När skall delta ske?

AnL 27 INGELA MÅRTENSSON (fp);

Herr talman! Också jag vill knyta an lill della med resultatpolilik. Sten Andersson talade om den kärnvapenfria zonen i Norden. Jag undrar då: Var är resultatet någonstans?

Vi har väntal länge på alt få något resultat ifrån ämbetsmannagruppen. Vi vet egentligen inte vad denna grupp sysslar med, för dess verksamhet är ju så hemlig.

Sten Andersson sade att om vi går ut och är aktiva när det gäller hamnfrågan, kommer alll arbete i zonfrågan all ha varit förgäves. Det är ett mycket märkligt påstående.

Jag vore lacksam om Sten Andersson kunde utveckla vad del är som skulle försvinna och vad del är som egentligen finns. Vi har ju inte ens fått reda på della.

När del gäller FN sade Sten Andersson att också delta arbete skulle vara

förgäves. Då har dessa framstötar i olika internalionella sammanhang fak-

12 tiskt inte gett.något resultat. Vi har inte fåll någon ändring lill stånd. Riksda-

gen har ju uttalat alt om det inte blir någon ändring, skall det vidtas andra ålgärder När kommer de andra åtgärderna?

Anf. 28 Utrikesminister STEN ANDERSSON:

Herr talman! Del är svårt alt hinna svara på alla frågor inom den här korta liden. Jag skall ändå börja med det som jag tycker är viktigast av det som har sagts frän frågeslällarnas sida.

Ingbritt Irhammar sade att vi måste verka tillsammans med de nordiska länderna och ta upp angelägna frågor på utrikesministermölen. Del har jag gjort på vartenda ulrikesministermöle sedan jag blev utrikesminister

Det är klart att detta gäller även örlogsbesök och annat. Jag skall inte sträcka mig längre än till att säga atl jag vet alt svenska krav i del sammanhanget allvarligl skuUe skada den nordiska samverkan på della område. Jag vet del också genom andra samtal och genom del som hände i Danmark, då oppositionen log upp frågan och ville ha en formulering. Det blev en regeringskris sedan NATO hade ingripit. Nya Zeeland blev under många år isolerat från alla samtal med ledningen i USA. Det är klart alt också Sverige riskerar alt hamna i en sådan situation, om vi blockerar vår möjlighel all tillsammans med de övriga nordiska länderna åstadkomma resultat.

Herr talman! Vårt handlande skadar inte trovärdigheten. Del är klarl att det vore en annan sak om vi tillät fartyg med kärnvapen ombord atl komma hit. Men det skulle vi aldrig göra. Skulle nägol sådant fartyg komma hit, skulle det omedelbart avvisas och besöken från del landet upphöra. Det skulle allvarligt skada våra möjligheter atl åstadkomma resultat, och att åstadkomma resultat det är vad jag är ute efler.

Prot. 1989/90:117 8 maj 1990

Svar på frågor

AnL 29 BERTIL MÅBRINK (vpk);

Herr talman! Den isoleringspolitik som USA försöker all bedriva mot Nya Zeeland har faktiskt misslyckats. Man gjorde naturligtvis sina försök, men den politiken har inte varit framgångsrik. Det tror jag all också utrikesministern känner till. Så är läget i dag.

Det är ganska illa om de andra nordiska länderna agerar på det här sättet. Det skulle alltså försvåra arbetet med den nordiska zonen, om Sverige skulle driva kravet på ett klart besked av de kärnvapenmakler som besöker oss med fartyg. Detta låter ganska upprörande, men jag har svårt all tro all det är så allvarligl som utrikesministern säger Om så vore, anser jag atl detta inte skulle vara ett hinder för alt Sverige skall ha en klar uppfattning när del gäller dessa frågor och elt bestämt agerande mot de kärnvapenmakler som länker besöka oss med örlogsfartyg, Vi borde kräva elt klart besked från deras sida.

AnL .30 CLAES ROXBERGH (mp):

Herr talman! Problemet med detta resonemang är atl vi ställer upp på kärnvapenmakternas spel, som innebär all inte tala om vilka vapen som finns ombord. Det är vad de\ hgndlar om. På grund av atl kärnvapenmakterna inte vill tala om vilka vapen spm firins ombord får vi inte klara besked. Jag menar att vi inte skall ställa upp på det spelet. Om man inte vill deklarera

Prot. 1989/90:117 8 maj 1990

Svar på frågor

till 100 % atl del inte finns kärnvapen ombord, då skall vi inte tillåta dessa fartyg atl besöka svenska hamnar. Det är en kristallklar och bra ståndpunkt. Som skäl till atl inte detta kan ske sade Sten Andersson att vi är rädda för repressalier från kärnvapenmakterna. Är del detta som är skälet? Sten Andersson nämnde denna orsak när del gällde Nya Zeeland-frågan. Jag tycker all det är viktigt att vi frigör oss från denna ståndpunkt och inte deltar i della idiotiska spel om kärnvapen ombord eller inte. och att vi inte avstår från kravet på atl de vapen som finns ombord skall deklareras.

AnL 31 KENT CARLSSON (s);

Herr talman! Kontentan av utrikesministerns resonemang blir alliså att vi inte kan upprätthålla den svenska principen om kärnvapenfrihet för dä skulle samarbetet med de övriga nordiska länderna när del gäller zonfrågan upphöra. Det är klart atl det skadar vär trovärdighet när Sverige tillämpar eri uttalad princip i FN och andra internationella sammanhang samtidigt som vi när vi får besök av dessa stormakter, som vi menar skall respektera små staters beslut, tillåter dem att föra med sig kärnvapen in i svenska hamnar.

Jag har tidigare ställt frågan om utrikesministern bestämt kan garantera all det inte förs in kärnvapen i svenska hamnar USS Ticonderoga var här förra sommaren. USS Hayler och andra båtar har varit här under de senaste åren. Kan jag tolka utrikesministerns svar som alt dessa båtar inte hade kärnvapen ombord när de besökte Sverige?

AnL 32 INGBRITT IRHAMMAR (c);

Herr talman! Jag är inte okunnig om all ni redan har diskuterat besök av kärnvapenbestyckade fartyg i nordiska hamnar men jag är faktisk okunnig om all ni sinsemellan hunnit ta upp den senaste incidenten. Är det sä?

Jag menar att detta är en ny situation som har ökat oron även i Danmark. Därför finns del en ny anledning att undersöka om det finns andra vägar att gä fram gemensamt utifrån denna händelse. Del var vad jag avsåg med min fråga.

Visst kan det finnas risker med all gå fram isolerat, men om man inte kan få andra länder med sig har vi - som jag tidigare sade - i centern förordat all man skall gå snabbare fram. Det kostar på, man måste vara modig och det kan bli regeringskris, men del är viktigt atl föra frågan framåt. I och för sig trodde jag inte all socialdemokraterna var rädda för en regeringskris - del var menat som elt skämt, jag tycker inte alt vi skall ha en sådan när del gäller den här frågan.

Anf. 33 INGELA MÅRTENSSON (fp):

Herr talman! Jag undrar vilka bevis Sten Andersson behöver ha för all bli övertygad om att kärnvapenslaterna faktiskt har kärnvapen ombord på de fartyg som är gjorda på ett sådanl sätt. Höga f.d. amerikanska militärer som har varit med pä denna lyp av båtar har bekräftat atl de aldrig varit med om att man har lastat av några kärnvapen. Lämnar man USA, är man rustad för att gå ul i krig. Då är bålarna beslyckade på ell sådant sätt all de kan gå in i en krigssituation. Man lastar inte av några vapen. Hur många sådana här bevis skall man behöva för atl kunna ändra sin politik?

Svar på frågor

Tycker inte Sten Andersson att del snarl är dags alt fundera över vilkel Prot. 1989/90:117 som är nästa sleg i denna process? Vi måsle väl göra någonting? Vi i Sverige 8 maj 1990 kan inte vara så passiva som vi är i dag? Skulle vi inte också kunna vara litet mera pådrivande och inte bara i internationella sammanhang tala om allmän nedrustning när del gäller andra utan själva agera i vårt eget område?

AnL 34 Utrikesminister STEN ANDERSSON;

Herr talman! Ni talar om bevis och om alt ni vet. Ni har inga bevis, och ni vet inte. Det gör inte heller Svenska Freds. Där talar man om slor sannolikhet eller starka indikationer. Man kan inte basera utrikespolitik på sannolikhetskalkyler. Det kan man bara göra på vetande och på sådant som kan bevisas.

Kent Carlssons fråga har jag redan svarat på. Det enda sättet atl styrka om del finns kärnvapen ombord eller inte är att gå ombord och konlrollera. Sådana möjligheter finns inte. Sådana här besök måste bygga på förtroende. Del har vi för de gästande fartygen. Ingenting är bevisat mol detta. Bevis existerar inte.

När del gäller tilltron till den svenska utrikespolitiken vill jag säga all vi möter i FN. i Geneve och från alla länder en stark tilltro till Sverige när vi för vår talan för kärnvapennedruslning även på den marina sidan. Jag vill inte att Sverige skall agera så atl de möjlighelerna går om intet. Är det sa allvarligt? frågar Bertil Måbrink. Jag påslår alt det är allvarligare. Jag ber er tänka igenom delta utifrån ett vidare perspektiv än det ni tar upp.

AnL 35 BERTIL MÅBRINK (vpk):

Herr lalman! Man inte gå ombord och kontrollera, säger utrikesministern. Nej, del är riktigt. Det kan man naturligtvis inte göra. Vilken är då den säkraste garanti som vi kan få ifrån de länder som är kärnvapenmakter och som kommer hit med sina örlogsfartyg? Är det atl bara tala om vad vår lag säger? Då säger landet i fråga an del har noterat delta. Vi kan i slället säga alt vi har en lag som förbjuder införande av kärnvapen, atl vi vill alt besökande fartyg skall respektera det och fråga om de är beredda atl göra del. Jag tror alt del sistnämnda alternativet ger en större garanti. Jag tror att de länder som besöker oss med sina örlogsfarlyg och har kärnvapen i det fallet skulle bli myckel försikliga med atl våga bryta mol det svar de har gett oss.

Anf. 36 CLAES ROXBERGH (mp);

Herr talman! Vi kan ta och överföra siffrorna från Greenpeace för 1980-lalel och anta att de skall gälla för 1990-talel för att få en uppfattning om vad vi talar om. Det gäller då åtta karnvapenkapabla fartygsbesök i Sverige. Jag förstår egentligen inte skälen till varför vi skulle tillåla just dessa fartyg att besöka svenska hamnar. Varför skulle det vara så förfärligt om vi sade lill dessa länder att de gärna får komma till oss. men med några andra fartyg?

I andra sammanhang har vi inte dragit oss för all vara föregångare internationellt. Vi har varit föregångare på många områden. Varför, Sten Andersson, skulle det vara så hemskl om Sverige skulle vara föregångare på delta område och gå i spetsen för alt förbjuda kärnvapenkapabla fartygsbesök? Varför. Sten Andersson? Jag förslår inte detta.

Prot. 1989/90:117 AnL 37 KENT CARLSSON (s);

8 maj 1990 Herr talman! Man kan fråga sig om vi behöver ha de erforderliga bevisen

[ [ direkt i handen. 1 andra sammanhang har vi från svensk sida agerat - det har

ar paj go utrikesministern också gett uttryck för-utifrån uppgifter som vi har fått från

andra. När det gäller kärnvapen på båtar finns uppgifler från inlernationella vapenforskare, vi har en egen underrättelsetjänst som skulle kunna hjälpa oss med detta, och såvitt jag vet finns det sådana uppgifter på försvarsdepartementet. Kärnvapenmakiernas doktriner är dessutom mycket lätta atl tolka. Man åker inte ul på haven långt ifrån sin hemmahamn utan att ta med sig full stridsmundering.

Fortfarande frågar jag utrikesministern om jag skall tolka svaret som jag har fått så att dessa båtar - USS Ticonderoga och USS Hayler m.fl. - inte har haft kärnvapen ombord när de har besökt svenska hamnar. Ett klart besked på den frågan vore bra alt få.

AnL 38 INGBRITT IRHAMMAR (c);

Herr talman! Jag fick inget svar på om Sten Andersson är beredd att pä nytt ta upp frågan om besök, mot bakgrund av att man kan anse alt delta är en nytillkommen händelse, eftersom den i alla fall visar på sannolikheten av att det här fartyget har haft kärnvapen ombord. Kan jag i annat fall fä ett klart besked om att Sten Andersson inte anser atl detta är tillräckligt väsentligt för alt föra upp på nästa gemensamma minislermöle?

Det är naturligtvis riktigt att man inte kan gå ombord på fartyg. Däremot skulle man kunna kräva besked. Jag vet också att ni socialdemokrater tycker att det egentligen inte bygger upp någol förtroende när man varken förnekar eller bekräftar atl man har kärnvapen ombord. Elt steg på vägen skulle kunna vara att bara begära ett besked. Det bygger fortfarande på elt förtroende mellan staterna.

Anf. .39 INGELA MÅRTENSSON (fp);

Herr talman! Sten Andersson vill gärna tala om nedrustning och kärnvapennedrustning. Naturligtvis vill vi alla att kärnvapnen skall försvinna. Risken är nu - när man håller på att ta bort landbaserade kärnvapen - att det blir en upprustning till havs. Då vi agerar som vi gör i Sverige underlättar vi upprustningen lill havs, eftersom man kan ha en flotta i vårt närområde på detta sätt och gå in i de nordiska hamnarna med kärnvapen.

På det sättet tycker jag atl effekten blir tvärtemot vad Sten Andersson egentligen talar för Om vi skall verka för alt vi själva skall ha kärnvapenfritl i det nordiska området, måste vi också kräva att vi får svar på frågorna om de fartyg som går in i våra hamnar har kärnvapen ombord eller ej. Om vi inte får svar på frågan, måste vi följa samma politik som man gör i Nya Zeeland, som jag ser det. Varför är vi så rädda för alt själva agera för vårt eget område?

Anf. 40 Utrikesminister STEN ANDERSSON;

Herr lalman! Jag har sagt tidigare, Ingbritt Irhammar att i stort sett på

varje sammanträde med de nordiska utrikesministrarna är dessa frågor och

16 nedrustningsfrågorna uppe. Del gäller också den här frågan. Varje gång för-

söker vi nalurliglvis i dessa samtal att väga in vad som har hänt sedan vi iräf- Prot. 1989/90:117 fades senast. Det är därför ganska givet att detta också kommer att vägas in 8 maj 1990 när vi träffas nästa gång.

Svar på frågor

AnL 41 KENT CARLSSON (s);

Herr talman! Jag kan bara notera alt den fråga som jag nu har ställt i flera inlägg, om utrikesministern kan garantera alt de fartyg som besökt oss inte har haft kärnvapen ombord, inte är besvarad. Del tycker jag är ytterligare elt bevis på att utrikesministern och regeringen inte kan säga något sådant, eftersom man har uppgifter som visar att vid besöken från kärnvapenmakterna kan det myckel väl finnas kärnvapen ombord på båtarna. Sedan vågar man inte hävda vår princip om all vi skall ha kärnvapenfrihel på grund av vårt förhållande till bl.a. USA. Det är sådana mer subtila skäl som jag tror ligger i botten.

AnL 42 CLAES ROXBERGH (mp):

Herr lalman! Jag vill bara konstatera alt under denna debatt har vi fortfarande inte fått höra några bärande skäl lill varför vi inte skulle kunna tacka nej lill besök av kärnvapenkapabla fartyg- inga bärande skäl. Jag lyckeratt Sten Andersson har flytt undan detta hela tiden och hänvisat till de nordiska länderna. Fortfarande skulle jag vilja höra vilka de bärande skälen är till varför vi inte skulle kunna göra delta. Varför skulle vi inte kunna gå före även på detta område, såsom vi har gjort på andra områden?

AnL 43 Utrikesminister STEN ANDERSSON;

Herr talman! Jag rekommenderar de två senaste frågeställarna att läsa protokollet. Dä kommer ni alt finna svaren på de frågor som ni har ställl många gånger, mycket klara svar.

Överläggningen var härmed avslutad.

6 § Svar på fråga 1989/90:519 om det sekretessbelagda materialet om Boforsaffären

Anf. 44 Utrikesminister STEN ANDERSSON;

Herr talman! Gudrun Schyman har med hänvisning lill en framställning från den indiska regeringen till den svenska regeringen frågat mig om jag är beredd all vidta åtgärder så atl man på indisk sida kan få tillgång lill relevant material; bl.a. den sekretessbelagda RRV-rapporten.

Det är riktigt att utrikesdepartementet den 2 april motlagit en indisk framställning om internationell rättshjälp i Sverige med anledning av betalningar i samband med Bofors affär med Indien rörande fälthaubitssystem FH 77 B. Framställningen skall i Sverige handläggas enligt lagen (1975:295) om användning av vissa tvångsmedel på begäran av främmande stat.

Regeringen har den 3 maj beslutat överlämna den indiska framställningen till riksåklagaren för prövning enligt 1975 års lag. Jag kan därför i dag inte

2 Riksdagens protokoU 1989/90:117

Prot. 1989/90:1 17 säga vilka ålgärder som kan komma alt vidtagas pä svensk sida med anled-
8 maj 1990 ning av den indiska framställningen.

Vad gäller RRVs rapport aviserade regeringen den 3 maj sin avsikt all på

' " diplomatisk väg överlämna den fullständiga texten till den indiska rege-

ringen om riksdagen ställer sig bakom konstitutionsutskottets bedömning angående rapporten.

Då Gudrun Schyman. som framställt frågan, anmält alt hon var förhindrad att närvara vid sammanträdel. medgav andre vice talmannen att Bertil Måbrink i ställel fick della i överläggningen.

AnL 45 BERTIL MÅBRINK (vpk):

Herr talman! Jag tackar utrikesministern för svaret. Anledningen till all Gudrun Schyman inte är närvarande i dag är atl hon befinner sig i Bryssel för att studera EG. Del är nog bra det också.

Sedan Gudrun Schyman ställde den här frågan har. precis som utrikesministern säger, konstitutionsutskottets majoritet beslutat atl rikta kritik mot atl Indien inte haft tillgång lill delta material, bl.a. RRVs rapport. Efler vad jag förslår kommer kanmiaren alt fatta beslut i enlighet med konslilutionsut-skoltets förslag. Del innebar alt Indien får del av i varje fall RRVs rapport. Såvitt jag förstår finns del även en del andra uppgifler och rapporter som borde överlämnas till Indien.

Vad jag däremot inte förslår är alt utrikeshandelsminislern, som inte är närvarande i kammaren, enligt tidningsuppgifter har sagl atl RRVs rapport inte skall offentliggöras. Jag lycker atl del är lilel dumt, eflersom den tidigare varit publicerad. Därför lycker jag alt rapporten borde kunna offentliggöras i del här sammanhanget.

Hela den här vapenaffären har varit en mycket seg deg. och del som nu sker borde ha hänt långt tidigare. Nu är det emellerlid inte så att det är regeringen och de socialdemokratiska ledamöterna som har varit mest tillmötesgående, utan det är faktiskt oppositionen som tvingat fram den ena åtgärden efler den andra. Jag lycker alt del är synd alt del har varit pä del här sättet. Men nu kanske det kan bli slut pä sådana här vapenaffärer.

Överläggningen var härmed avslutad.

7 § Svar på fråga 1989/90:573 om betydelsen för Sverige att EG-staterna sluter en politisk union

Anf. 46 Utrikesminister STEN ANDERSSON:

Herr talman! Med hänvisning till det brev om en framtida politisk union
som den franske presidenten Mitlerrand och den tyske förbundskanslern
Kohl skickade lill EG-ordföranden Haughey har Per Gahrton frågat statsrå
det Anita Gradin om vilka slutsatser hon drar för Sveriges del av "atl det
alltså nu slår klart alt EG inom kort kommer alt utvecklas till en fullfjädrad
västeuropeisk supermakt med stark centralregering som bestämmer över allt
18 väsentligt, inbegripet ekonomi, utrikespolitik och säkerhetspolitik".

Frågan har överlämnats lill mig. Redan i Romfördragets preambel förkla-     Prot. 1989/90:117
rade sig fördragsparterna beslutua all lägga grunden lill ett ständigt fastare     8 maj 1990
förbund mellan de europeiska folken i syfte all stärka skyddet för fred och       ]    [

frihet, även om man aldrig närmare preciserade hur della förbund skulle ge- ''P F g

ställa sig. Denna målsättning återupprepades och förstärktes sedan i Enhetsakten år 1986.

Den nu aktuella diskussionen om del västeuropeiska samarbetets fortsalla inrikining skall ses mot bakgrund av de snabba men också långsikliga förändringarna i den internalionella politiska miljön, inte minst i Europa. Del är i dagens läge svårl atl dra några bestämda slutsatser om de framtida samarbetsformerna i vår världsdel. Målsättningen inom EG lycks vara all stärka den interna sammanhållningen för all förbättra möjlighelerna alt bidra lill ulvecklingen av ell bredare europeiskt samarbete.

Klart står emellertid att vägen till en gemensam utrikes- och - särskilt -säkerhetspolitik inom EG torde vara lårig och irite helt okompUcerad. Det finns uppenbarligeri stora meriirigsskiljaktigheter mellan EGs medlemsländer när det gäller den vidare utveckliugeri i eri sådan riklnirig. Flera länder har uttryckt tvekan inför en övergårig fråri samråd och corisensus till eu fastare samordriirig och biodaride gemensamma ställningstaganden genom majoritetsbeslut. EGs interna debatt är långt ifrån avslutad.

Jag delar mot denna bakgrund inte Per Gahrlons tolkning av del åberopade brevet från president Mitlerrand och förbundskansler Kohl. Brevet i fråga bör snarare ses som en politisk viljeyttring som följer på andra inlägg i den aktuella debatten om EGs framtid. EGs rådsmöle i Dublin den 28 april beslöt också att uriioosfrågan skulle utredas under de närmaste månaderna. Debatten gäller, som jag redan aritytt, irite bara tidlabelleri och koristruktio-nen av den politiska unionen utan också färdriktningen, själva målsättningen. Dessa diskussioner och vägval kommer självfallet alt påverka Sverige oavsett formerna för vårt samarbete med EG. Det är en oerhört spännande och mycket nyttig debatt, och vi kommer atl fortsätta atl följa den med slor uppmärksamhet.

AnL 47 PER GAHRTON (mp);

Herr talman! Jag tackar för delta märkliga svar, som jag tycker visar att det finns all anledning för regeringen all med mycket slor uppmärksamhet följa vad som händer i EG.

Här skriver alltså Frankrikes president och Västtysklands premiärminister elt brev, där de säger att man skall påskynda byggandet av en politisk union som bl.a. skall ha en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik. De får i allt väsentligt slöd för detta av de andra EG-ländernas regeringschefer Detta viftar nu Sveriges utrikesminister bort, som om del vore fråga om några obetydliga kommurialpoliliker i Brelagrie eller Bayerri. Meri del är alltså fråga om regeririgschefer, och de har fått stöd av de övriga EG-ländernas ledare.

Dessutom är det så, atl tanken på en union inte hänger i luften, ulan detta är ett led.i en Irestegsrakel. Den inre marknaden, som majoriteten här i riksdagen vill föra in Sverige i, är det första ledet, den ekonomiska morietära unioricri del aridra ledet och den politiska unioneri det tredje.

Den ekonomiska morietära unionen befinner sig på ett långt framskridet 19

Prot. 1989/90:117 8 maj 1990

Svar på frågor

stadium. Del handlar om en gemensam finanspolitik, en gemensam centralbank, en gemensam valuta, gemensam budgelkonlroll, harmonisering av indirekta skatter osv. Sveriges beroende skulle öka enormt om vi anslöt oss till delta samarbete.

Ovanpå delta säger nu Kohl och Mitlerrand alt man skall fullfölja den politiska unionen med en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik. Måste ändå inte Sveriges utrikesminister utgå från att man i EG själv vet vad man lalar om? Tror Sten Andersson inte atl man kommer att bygga upp en politisk union? Vill Sten Andersson inte förklara för del svenska folket vad det innebär för Sveriges relationer till EG? Vore del förenligt med svensk neutralitetspolitik alt vara medlem i eller bli starkt beroende av en politisk union mellan dessa europeiska stater inom ramen för EG?

Anf. 48 Utrikesminister STEN ANDERSSON:

Herr lalman! Delta är nalurliglvis någonting oerhört viktigt också för Sverige, oavsett hur det går med unionen. Det är bara det att jag tror att Per Gahrton drar för långtgående slutsatser om hur snabbt de bådas förslag skulle kunna verkställas. Del finns ju andra mäktiga inom EG, t.ex. Thatcher som gell uttryck för en annari uppfattning. Det är bl.a. på delta jag baserar min uppfattning atl det kommer att ta tid innan man når fram. Det finns olika uppfattningar som gör sig gällande i debatten inom EG. Vi i Sverige bör nu, förutom atl följa denna debatl med största uppmärksamhet, koncentrera oss på de förhandlingar som jag hoppas snart skall starta mellan EFTA och EG. Det tror jag är klokt.

AnL 49 PER GAHRTON (mp);

Herr talman! Sanningen är ju atl EG håller på atl bygga den inre marknaden där Sverige säger sig vilja vara med, vilkel vi från miljöpartiet har kritiserat. Detta skall vara färdigt den 1 januari 1993. EG bygger den ekonomiska monetära unionien som skall leda lill gemensam centralbank, gemensam valuta, osv. Detta skall också vara färdigt den 1 januari 1993. Nu har Kohl och Mitlerrand sagl att den politiska unionen, som EG-parlamentet antog en ny resolution om så sent som i februari, också skall vara färdig den 1 januari 1993. Delta har de i allt väsentligt fått slöd för från alla de andra EG-länderna. T.o.m. Thatcher har låtit bli alt motsätta sig att man går vidare och diskuterar della. Och om hon skulle motsätta sig della är hon i minoritet; då säger man från EG-parlamentel alt man bygger unionen utan Thatcher Måste inte utrikesmiriistern ta slällning lill vad detta betyder för den svenska EG-poliliken? Är del förenligt med svensk neutralitet atl Sverige blir beroende av denria EG-stormakt?

8 § Svar på frågorna 1989/90:580 och 586 om misskötta permissioner Prot. 1989/90:117
i kriminalvården, m.m. 8 maj 1990

Anf. 50 Justitieminister LAILA FREIVALDS; Svarpåfrågor

Herr talman! Göthe Knutson har ställt två frågor till mig som gäller till-lämpningen av permissionsreglerna i kriminalvården. Den ena frågari gäller anlalel misskötta permissioner och den andra ett speciellt fall. Jag besvarar frågorna i elt sammanhang.

Antalet beviljade permissioner uppgick föregående budgetår lill totalt drygt 40 000. 1 genomsnitt missköttes 4 % av dessa. Tre fjärdedelar avser särskilda permissioner, där andelen misskötta är I %. Den återstående andelen är regelbundna permissioner som missköttes i 14 % av fallen. Bilden av misskötta permissioner är således myckel splittrad. I kategorin regelbundna permissioner är del också mycket stora variationer mellan olika anstalter även mellan anstalter av samma kategori. Vid vissa slutna lokalanstaller uppgår andelen misskötta permissioner till 40—50 %, vilkel givetvis är en hell oacceptabel siffra.

Del som har kommit fram om permissioner för utrikes resor ler sig också ganska anmärkningsvärt.

Mol den här bakgrunden länker jag föreslå att regeringen ger kriminalvårdsstyrelsen i uppdrag alt se över tillämpningen av permissionsreglerna.

Anf. 51 GÖTHE KNUTSON (m);

Herr talman! Jag lackar för svaret. Del ärett svar på två frågor, och del är elt mycket kortfaltal svar I synnerhet är svaret på den andra frågan mycket kortfatlat, bara två och en halv rad i det utdelade svaret.

Svaret innehåller emellerlid något väsentligt. Äntligen ger justitieministern och regeringen efter för den kritik som vi från moderat häll har riktat mol den slapphet som alltför länge har varit utmärkande för en del av fångvården, och framför allt för de s.k. regelbundna permissionerna. Nu skall alltså en utredning om permissionsreglerna tillsättas. Som moderat förelrädare tackar jag för det. Vi moderater vill ha ordning, vi vill ha ell rättssamhälle, och vi vill atl kriminalvård verkligen skall vara kriminalvård och all påföljder i form av fängelsestraff också skall avtjänas.

Min andra fråga till juslitieministern handlar om den myckel uppmärksammade utlandsresan som en fånge, en s.k. direktör har fått lov all göra till Spanien. Under denna veckolånga vistelse misstänks häri för atl ha ägnat sig åt ny brottslighet.

De siffror som justitieministern lar upp ser inte så skrämmande ul som verkligheten är Svenska Dagbladet har refererat siffror'rörande misskötta permissioner Del framgår där alt de regelbundria permissionerna som missskötts har ökat i omfattning. Anser statsrådet atl detta skall fortsätta under den tid som utredningen pågår?

AnL 52 Justitieminister LAILA FREIVALDS:

Herr lalman! Göthe Knutson är som vanligt, höll jag på att säga, historie
lös. Permissionsfrågan har under många år diskuterats i riksdagen och i
många andra sammanhang. Del har skell en översyn av reglerna och anvis- 21

Prot. 1989/90:117 8 maj 1990

Svar på frågor

ningarna från kriminalvårdsstyrelsen, och de nya reglerna trädde i krafl så sent som den 1 juni 1989.

Kriminalvårdsstyrelsen har därefter gjort en uppföljuirig av tillämpningen av de nya permissionsreglerna. Det gjordes alltså ganska omedelbart efter del atl de hade börjat tillämpas. Redovisningen från krimirialvårdsstyrelseri gäller perioderi jurii-oktober 1989, alltså efter den tid som jag redovisade siffror för och som gällde ett helt budgetår Den uppföljningeri visar bl.a. alt antalet beviljade regelbundria permissioner vid de slutna lokalanstalterna, vilka är problematiska när det gäller misskölsamhel, under denna tid har minskal med 31 %. Utredningen visar även all andelen misskötta permissioner vid dessa anstalter är någol mindre än tidigare.

Även om tendensen är att denna andel minskar, anser jag inte atl det är lill fyllest. Del är anledningen lill atl jag avser att föreslå regeringen att ge detta uppdrag till kriminalvårdsstyrelsen för att vi skall få se i vilken utsträckning ylleriigare åtgärder kan vidtas för atl nedbringa andelen misskötta permissioner.

Anf. 53 GÖTHE KNUTSON (m);

Herr talman! Jag är nog inte rätt person all betecknas som historielös. Men statsrådet gör som vanligt en egendomlig beskrivning av verkligheten. För alt vi här i riksdagen inte skall missa något ber jag atl få hänvisa till kriminalvårdsstyrelsens egen tidning, i vilken man refererar vad generaldirektören Björn Weibo, som är underställd justitiedepartementet, har sagt. Han säger bl.a.;

"Får vi en diskussion i riksdagen om misskötta permissioner, kommer jag all få svårl all försvara delta."

I Svenska Dagbladet säger han:

"Blir del debatt i riksdagen om misskötta permissioner, får jag det svettigt—."

Detta är i alla fall någol som man inom kriminalvårdsstyrelsen inte lar som ett lappri, vilkel justitieministem gör här verball. Men jag uppmärksammar speciellt all en ulredning skall tillsältas. Det visar sig alltså hur rätt jag har haft när jag, historielöst eller inte, tagit upp dessa frågor.

Anf. 54 Justitieminister LAILA FREIVALDS:

Herr talman! Jag avser att bortse från de kommentarer som Göthe Knut-sori fäller om det sätt på vilket jag harilerar frågari om misskötta permissioner

Låt mig emellertid bara korislatera att krimirialvårdsdireklöreri Weibo hade rätt i siria aritagarideri atl häri skulle få det svettigt.

Arif. 55 GÖTHE KNUTSON (m):

Herr lalmari! Jag skall inte heller fästa avseende vid justitieministerns beteckning på mig som historielös. Däremot skall jag passa på alt nämna alt del på många anstalter är 40-50% av permissionerna som missköts. På Fä-ringsö är det 54%, Växjö 46%, Halmstad 44%, Visby 43%, Nyköping 42 %, Hageby 40 % och Haga 39 %.

Under perioden den 1 juni-den 31 oktober 1989 var siffrorna följande; Prot. 1989/90:117
Hageby 50 %. Saltvik 47 % och Hudiksvall 47 %. 8 maj 1990

Har man från departementet följt denna statistik och åsett hur del har
skett en försämring? Det finns ingen rätt till permission - det säger också r pa jragor

generaldirektör Weibo - men del skall finnas en möjlighel. Den möjligheten anser vi moderater skall tillkomma de fångar som sköter sig. Del är förvånansvärt atl man så länge från justitiedepartementet passivt har åsett hur fångar missköter permissionerna och är ute och begår nya brott och inte kommer tillbaka lill anstalterna efter permissionerna.

Anf. 56 Justitieminister LAILA FREIVALDS;

Herr talman! Man kan naturligtvis ha olika tidsuppfattningar. Jag försökte skissa vilka åtgärder som har vidtagits. Men jag nöjde mig med all gå tillbaka lill den 1 juni 1989 och den uppföljning som skedde under förra hösten och de åtgärder som har börjat vidtas under våren.

Jag tycker inte det är alt ta lätl på uppgiften. Tvärtom tycker jag att krimi-nalvårdsverkel liksom departementet och även många i pariamenlel har visat stort intresse och engagemang i denna fråga. Del gläder mig atl kunna konstalera all de uppföljningar som kriminalvårdsstyrelsen har gjort tycks lyda på att vi får ner misskötsamhelen vid permissioner Vi skall upprätthålla ambitionen och försöka få ner misskötsamhelen ytterligare.

AnL 57 GÖTHE KNUTSON (m):

Herr talman! Jag tackar för del kompletterande svaret. Det är i alla fall all konstatera atl det är generaldirektören för kriminalvårdsverkel och den som har refererat i tidningen Senaste nytt från kriminalvårdsverkel som har gjort den avgörande insatsen för att regeringen nu skall komma loss och försöka all åtminstone se över det hela för atl fä en bättring. Del är också generaldirektören som har slagit larm och förklarat all han är mycket bekymrad över situalionen. Han säger: "Är det förberedelserna som brister? Har vi hamnat i ett system, där de intagna ställer krav på permission? Del finns ingen rätt till permission."

Han har åstadkommil åtminstone ell första steg som justitieministern då är beredd att la, kanske också med min medverkan.

AnL 58 Justitieminister LAILA FREIVALDS:

Herr lalman! Jag vill uttrycka min glädje över alt även Göthe Knutson är nöjd med våra myndighelschefer

AnL 59 GÖTHE KNUTSON (m):

Herr talman! Jag är utomordentligt nöjd med myndighelschefer som säger sanningen. Björn Weibo hör till dem.

Överläggningen var härmed avslutad.

Prot. 1989/90:117 9 § Svar på fråga 1989/90:563 om ett milounderhållsregemenle
8 maj 1990 i Hässleholm

Svarpåfrågor Anf. 60 Försvarsminister ROINE CARLSSON;

Herr lalman! Bengl Harding Olson har frågat mig om jag är beredd alt låta elt milounderhållsregemenle upprättas i Hässleholm.

Regeringen har helt nyligen i proposition till riksdagen hemställt om godkännande av atl bl.a. inrätta elt milounderhållsregemenle i Övre Norrlands militärområde.

Propositionen är lagd bl.a. mol bakgrund av en strävan alt åstadkomma en bättre överensstämmelse mellan försvarsmaktens grundorganisation och dess krigsorganisation. Den i propositionen föreslagna organisationeri har bedömts lämplig för Övre Norrlands militärområde.

Den nu framlagda propositionen ulgör ingel generellt ställningstagande till att motsvarande myndigheter skall inrättas inom övriga landels militärområden. Det är vidare alldeles för tidigt alt nu fastställa geografisk lokalisering av sådana myndigheter

AnL 61 BENGT HARDING OLSON (fp):

Herr lalman! Jag får lacka försvarsministern så myckel för svaret. Försvarsbeslutet från december 1989 omfattar inte underhållstjäristeri. Nu kommer eri separat propositiori, där man vill effektivisera underhållsfunktionen. Försvarsministern vill tydligen här uppnå en överensstämmelse mellan krigsorganisationen och fredsorganisationen genom inrättande av något som kan kallas milounderhållsregemenle.

Av någon outgrundlig anledning skall sådanl nu endast inrättas i norra Sverige. En effekiiv underhållsorganisation är naturligtvis lika viktig i alla delar av Sverige. Särskilt angeläget är det naturligtvis atl del nu sker en effektivisering även i södra Sverige, dä med lokalisering till Hässleholm. En rimlig beslutsordning, tycker jag, vore all man samtidigt som trängregemen-tet i Hässleholm läggs ner inrättar ett milounderhållsregemenle på samma plats. Tycker inte försvarsministern det? Del svar som jag fåll skriftligen ger inget klart besked. Varför är försvarsministern så negativ lill Hässleholm?

Överläggningen var härmed avslutad.

10 § Svar på fråga 1989/90:570 om villkoren för svensk medverkan i EES-avtal

Anf. 62 Statsrådet ANITA GRADIN:

Herr talman! Mol bakgrund av uttalanden av EG-kommissionens president Jacques Delors har Per Gahrton frågat mig om regeringeri står fast vid krav på undantag från vissa EG-regler samt medinflytande på den relevarita EG-beslutsprocessen som villkor för svensk medverkan i EES-avtal.

Vid min information i riksdagen den 5 april i år om EFTA-EG-samarbe
tet framhöll jag atl mycket tyder på all slutförhandlingen mellan EFTA och
24 EG i första hand kommer atl avse undantagen och beslutsprocessen. Jacques

Delors har också lyft fram dessa frågor vid upprepade tillfällen under senare Prot. 1989/90:117
tid. 8 maj 1990

Både EFTA och EG eftersträvar ett balanserat avtal. Mot den här bak- I [

grunden ser jag det som ett viktigt steg i rätt riktning atl alla EFTA- och EG- P F 8 f

länder har accepterat att alla friheter skall inkluderas i ett framtida avtal. Med andra ord; det finns en accept på elt globalt angreppssätt.

En annan sak är alt del på vissa punkler kommer att behövas särlösningar i form av undantag eller övergångsålgärder Det är båda parter i princip överens om. EFTA-länderna har bl.a. markerat att vi vill värna om sådana områden där vi har väsentligt högre skyddsnivåer än EG när det gäller hälsa, miljö och säkerhet. EG-sidan har understrukit alt EFTAs undantag måste begränsas lill elt minimum. Här står vi inför eri reell förharidlingssvårighet. Jag har tidigare påpekat att alltför långtgående krav på undantag riskerar att undergräva EFTAs möjligheter när det gäller den institutionella frågan.

Beslutsfrågorna har av naturliga skäl hamnat i förgrunden i debatten kring EES. De tillhör de mest svårlösta. Här gäller det ju alt förena EGs krav på beslulsautonomi med vårt önskemål om medinflytande. Vi har på EFTA-sidan förståelse för EGs önskemål att vi inte skall blanda oss i EGs inre angelägenheter Eflersom missförstånd ofta förekommer på den här punkten -också i den fråga Per Gahrton ställt lill mig - vill jag upprepa alt vi inte eftersträvar något deltagande i EGs interna beslutsprocess. Däremot anser vi det nödvändigt alt skapa en mekanism för gemensamma beslul i EES-frågor. Ett gemensamt regelverk förutsätter en nära samverkan när det gäller att utforma nya regler. Något annat vore politiskt oacceptabelt. EG å sin sida förslår säkert denna ståndpunkt. Därför tror jag att del skall vara möjligl att finna en för alla parter tillfredsställande lösning också på det här området.

Med herr talmannens tillstånd vill jag, vid sidan om det skriftliga svaret, informera kammaren om alt EG-kommissionen i dag godkänt ett mandat i förhandlingar mellan EFTA och EG.

AnL 63 PER GAHRTON (mp);

Herr talman! Jag lackar för delta sedvanligt optimistiska svar om att Sverige myckel väl kommer att kunna fä alla fördelar av EG-anpassningen utan atl egenlligen betala någonting för del. Vi har hört många sådana. Anita Gradin blir mer och mer ensam om alt tro atl del skall vara så enkelt.

Den 26 januari 1989 sade Anita Gradin att vi inte kommer att acceptera någon social nedrustning, försämrad miljö, minskat konsumentskydd, urholkad arbetsrätt, eftergifter pä jämslälldhetsområdet eller försämrade arbetslivsvillkor. I dag är tonläget betydligt mer urvattnat. Vi vill värna om vissa områden, heter det. Det är reella förhandlingssvårigheler, men samlidigl påpekar Anita Gradin att alltför långtgående krav och undanlag riskerar atl undergräva EFTAs möjligheter. Vad betyder det? Står inte löftena kvar? Är det så att del faktiskt har visat sig att skillnaderna mellan svenska regler och EG-reglerna är så betydande alt man inte kan anpassa sig till EG utan atl göra väsentliga eftergifter? Det är mycket troligt alt det är så.

Nu har vi i dag fåll en redovisning av väldigt mycket, men den är naturligt
vis som vanligt hemligstämplad - den vanliga röda hemligstämpeln igen. Här
har vi del som verkligen är dynamit i EG-debatten. Jag vet inte om jag ens 25

Prot. 1989/90:117 kan tala om hur många sidor det är i denna redovisning, där regeringen änlli-

8 maj 1990 gen redogör punkt för punkt för vad det skulle kosta i sänkt miljöstandard,

säkerhetsstandard, konsumentstandard osv. Del motsvarar i alll väsentligt

P J b jg( sQ vi j miljöpartiet de gröna hela tiden har varnat för. Jag skulle vilja

fråga:

1. Har regeringen frångått de löften som Anita Gradin gav den 26 januari 1989? Del firiris alltså inget förhandlingsulrymme. Men vad är det som vi skall förhandla bort? Kan vi få några exempel på det?

2. När blir del här offentligt, så all debatten inte bara behöver föras bakom EFTA-delegationens lyckta dörrar?

AnL 64 Statsrådet ANITA GRADIN:

Herr talman! Vi har kommit överens här i riksdagen om all del är EFTA-delegationen som skall vara rådgivare vid handläggningen av arbetet inför EFTA-EG-förhandlingarna. Del är av det skälet som EFTA-delegationen fär del av del arbetspapper som finns inom regeringskansliet. Av det arbetspapperet framgår vilka problem det är som man från de olika departementen har tagit fram vid genomgången av de 1 400 rättsakterna, som nu är översatta lill svenska och som även har presenterats för riksdagen i en grönbok.

Sedan finns del områden som definieras som problem. Nästa steg blir alt för det första se om problemet är av den arten all man från svensk sida skall begära undanlag. För det andra kan del ju vara så, atl det är ett problem som kan lösas genom övergångsbestämmelser För det tredje kan problemet kanske lösas i och med atl vi på olika håll är i färd med all förändra vår vardag.

Efter atl ha gått igenom dessa saker tycker jag atl Sverige i väldigt stor utsträckning är anpassat lill en internationell situation. Men sedan finns del ju områden där vi kommer alt begära undantag just av det skälet atl vi har sagt att det är ytterst väsentligt atl vi inte ger avkall på den standard som vi har i det svenska samhället när det gäller miljö, hälsa och säkerhet. Dessutom har jag sagt all del är klarl atl man frän EG-sidan säger all om del blir - som man upplever situationen - alltför många undantag och alt det verkligen inte handlar om nationella intressen, kommer del att få konsekvenser på andra områden, t.ex. på de institutionella områdena. Och det får vi väl acceptera.

AnL 65 PER GAHRTON (mp):

Herr lalman! Under ell par års lid har det förts en EG-debatt, och vi i miljöpartiet de gröna har varit ganska ensamma om att säga atl den EG-anpassning som regeringen driver kommer all kosta i form av försämringar av svensk miljöstandard, av konsumentskyddet, av den socialpolitiska standarden, av jämslälldhelsstandarden osv. Vi har, ofta med mycken möda och stort besvär, slitit fram hemliga papper Men vi publicerar aldrig hemliga papper - vi håller oss till de regler som gäller Men vi kräver att papperna skall offentliggöras.

Vi har blivit beskyllda för svartmålning, för skräckskildringar och för alt ha kommit med uppgifler som är lögn och förbannad dikt. Men nu visar det

sig att regeringen i sitt s.k. arbetspapper, som man har hemligstämplat med     Prot. 1989/90:117
rött, i allt väsentligt bekräftar den bild som vi har gett av läget - skall man     8 maj 1990
anpassa sig till EG, kostar del, precis som vi har sagl, i form av försämringar.                [

Anita Gradin säger atl den här debatten skall föras i EFTA-delegationen. P J 8

Men jag hävdar alt den måste föras offentligt.

När kan vi föra debatten offentligt? Jag länker minsann inte publicera någol som är hemligstämplat, och har heller aldrig gjort det. Därför vädjar jag om ett svar från regeringen på frågan; När kan vi föra denna debatt offentligt?

Anf. 66 Statsrådet ANITA GRADIN:

Herr talman! Per Gahrton vet lika väl som jag all det kommer en grönbok till där man också definierar och ser lill situationen i del svenska samhället. Del gäller då dels EG-regler, dels svenska regler, och del rör sig om alla områden. Man kan själv dra slutsatser. Med utgångspunkt däri kan man mycket väl föra en offentlig debatl.

Per Gahrton har emellerlid en annan åsikt om hur del här arbetet skall bedrivas. Över huvud laget är Per Gahrton emot det riksdagsbeslut som har fattals. nämligen att Sverige skall samarbeta med EG på alla områden utom när del gäller utrikes- och säkerhetspolitik. Del är det arbetet som regeringen försöker fullfölja.

Anf. 67 PER GAHRTON (mp);

Herr talman! Det är helt riktigt atl vi är kritiska lill regeringens uppläggning. Men del spelar ingen roll jusl i den här diskussionen. Här handlar det om alt vi har gjort en beskrivning - det här kommer ju att kosta väldigt mycket. De som är arihärigare av EG-aripassriirigeri får lov atl redovisa kostnaderna och sedan får man möta svenska folket i den debatten. Det gäller att fråga svenska folket:

Vill ni betala för all få in asbesleri igen? Vill ni betala för att vi får iri eri mängd produkter för vilka gäller t.ex. sämre avgasregler? Vill ni betala för atl vi får in en mängd preparat, som saknar en redovisning av ingående kemikalier och som gör att t.ex. allergiker kan drabbas? Vill ni betala för alt vi får in hushållsmaskiner som är farliga för barn? Vill ni betala för atl vi får in leksaker som är farliga för barn? Fler frågor kan ställas.

Dessa frågor kräver vi all ni ställer till svenska folket. Hittills har vi bemötts med uttalanden om atl vi ljuger, alt vi kommer med skräckskildringar och att vi svartmålar. Men nu visar del sig alt regeringen själv i alll väsentligt dokumenterar att vi har rätt. Vad vi begär är atl debatten förs offentiigt och irite bakom lyckta dörrar Dä är det inte fråga om all publicera riågot som man enbart kan dra egna slutsatser av, utan då är del fråga om atl ni i regeringen måsle lala om vad ni är beredda att betala.

Anf. 68 Statsrådet ANITA GRADIN;

Herr talman! Regeringen har myckel klart sagt att vi har olika regler när
det gäller asbest och på en mängd andra områden som är väsentliga för Sve
rige. Det vet Per Gahrton mycket väl. Därför skall Per Gahrton här inte an
klaga mig för atl ha fört kammaren bakom ljuset. Vi har vid åtskilliga lillfäl- 27

Prot. 1989/90:117 len redovisat all det på de här områdena finns alla skäl atl göra ett antal
8 maj 1990 undantag i de förharidlingar som skall föras vad gäller Sverige.

Svarpåfrågor pj GAHRTON (mp):

Herr talman! Men hur blir det om vi inte beviljas undantag? Del är ju detta som min fråga gäller Jacques Delors har ju flera gånger sagt: Er undantagslista är för lång.

Allting på listan är visserligen inte undanlag, men myckel är det. Frågan är då om man fråri svensk sida är beredd alt hålla på delta. Eller är ni beredda atl sälja svenska intressen? Det är det som ni måsle redovisa.

Skall jag tolka uttalandena här så, atl ni inte kommer att så att säga sälja bort asbesten? Del blir ingel EES-avtal om Sverige iote får igcriom sitt krav på undanlag för asbesten. Är det en riktig tolkning, Anita Gradin? Detta är ett konkret exempel. Men del här är väldigt viktigt för stora grupper av löntagare som jobbar med asbestprodukter och för alla dem som har anhöriga eller släktingar som har fått cancer till följd av hantering med asbest, osv. De här människorna skulle nog gärna vilja veta hur del förhåller sig.

Kan vi uppfatta del som ett löfte atl del inte blir någol EES-avtal om vi inte får det undantag som vi vill ha när det gäller asbest?

AnL 70 Statsrådet ANITA GRADIN:

Herr talman! Del kan mycket väl bli ett EES-avtal med asbesten som undanlag.

AnL 71 PER GAHRTON (mp);

Herr talman! Den som är slängd i del diplomatiska språket inser att detta inte var ell klarl svar på den ställda frågan. Svaret var inte elt nej. Men det var heller inte ett ja.

Anita Gradin sade; "Det kan myckel väl bli ell EES-avtal med asbesten som undanlag." Ja, del är möjligl alt det kan bli så. Men min fråga är: Om EG inte beviljar undanlag för asbesten och priset för vår del för ett EES-avtal blir atl vi måste betala för att fä tillbaka asbesten i Sverige, blir del då ett EES-avtal? Jag undrar alltså: Skriver Sveriges regering under ett EES-avtal?

Överläggningen var härmed avslutad.

11 § Svar på frågorna 1989/90:545,551,552,553, 554 och 557 om försäljning av opastöriserad mjölk, m.m.

Arif. 72 Jordbruksmiriister MATS HELLSTRÖM;

Herr talman! Mona Saint Cyr och Rune Rydén har frågat mig på vilkel sätt regeringen - mol bakgrund av den nya livsmedelspolitiken - avser att stödja småskalighet och alternativ i glesbygd samt decentraliserad produktion. De har båda angivit produktion och försäljning av mjölk som exempel.

Anders Nordin, Marianne Samuelsson och Margitta Edgren har frågat
28 mig om regeringens inställning till försäljnirig av opastöriserad mjölk. Ari-

ders Nordin frågar vad jag avser atl göra för atl få borl sådan försäljning, medan Marianne Samuelsson och Margitta Edgren frågar om jag avser atl vidta ålgärder för all möjliggöra viss försäljning av opastöriserad mjölk. Marianne Samuelssons fråga avser försäljning till dem som inte tål paslöriserad och homogeniserad mejerimjölk.

Kjell Dahlström har frågat mig vilka ändrade direktiv jag avser att ge till livsmedelsverket för atl underlätta alternativa och fria försäljriirigsformer av lantbruksprodukter Även denna fråga avser opastöriserad mjölk. Både Margitta Edgren och Kjell Dahlström ulgår i sina frågor från en lantbrukare i Skåne som säljer opastöriserad mjölk.

Jag besvarar frågorna i elt sammanhang.

Ett av målen i del förslag till ny livsmedelspolitik som regeringen presenterade för riksdagen i april är atl konsumenternas val skall styra produktionen. I dag utgör jordbruksprisregleringen ett hinder i della avseende. Konsumeu-ter Och producenter har avskärmals från varandra, och därför har de beslut som producenterna fallat inte alllid grundals på vad konsumenterna efterfrågar utan snarare på signaler från det mycket komplicerade regleringssystemet.

Detta är en beklaglig konsekvens av den nuvarande livsmedelspolitiken. All de interna marknadsregleringarna avvecklas kommer alltså att vara positivt från konsumentsynpunkt. Jag vill dock poänglera all livsmedelspolitiken bara är en del i en vidare konsumentpolitik. De positiva effekterna av en ny livsmedelspolitik som kan komma konsumenterna till godo kommer fortfa rande alt behöva kompletteras av andra konsumentinriktade insatser

För atl ytterligare gynna ulvecklingen av alternativ och småskalighet i glesbygd föreslår regeringen också atl en utökning skall ske med 100 milj. kr om året av de regionalpolitiska medel som är avsedda för glesbygdsstöd och regional projektverksamhet. Det är naturligt att denna utökning av medlen går till s.k. kombinationsförelag, där jordbruket ingår som en del. Härigenom skapas även möjligheter för elt utökat stöd till t.ex. småskalig livsmedelsförädling. På della säll kan även vikliga delar i del s.k. åtgärds-programmet för norra Sverige fortsätta.

Vidare arbetar den s.k. ALA-gruppen (Arbetsgruppen Lantbruk och Samhälle) vid Sveriges lantbruksuniversitet i samarbete med bl.a. styrelsen för teknisk ulveckling (STU) med elt flertal projekl som syftar lill atl stimulera småskalig livsmedelsförädling, däribland småskalig mjölk-, chark- och sylltillverkning.

Jag anser atl det inom livsmedelsproduktionen liksom inom andra sektorer är viktigt att främja konkurrensen och ge utrymme för alternativa produktionsmöjligheter Det är naturligtvis viktigt alt lagstiftningen inte motverkar elablering av småskalig verksamhet.

Lokal produktion och förädling är enligt min mening något positivt, som jag tror ligger i många konsumenters intresse. För atl småskalighet och lokal produktion skall kunna utvecklas är del dock en grundläggande nödvändighet att konsumenternas säkerhet kan garanteras. Vi får inte ge avkall på säkerhetskraven för denna produktion. Livsmedelsverket kommer inom korl alt redovisa ett uppdrag all utreda och lämna förslag om hur den småskaliga

Prot. 1989/90:117 8 maj 1990

Svar på frågor

Prot. 1989/90:117 slakleriverksamhelens intressen skall tillvaratas utan att de grundläggande
8 maj 1990 kraven på hygien m.m. åsidosätts.

I När del gäller den specifika frågan om försäljning av opastöriserad mjölk

var pa Jragor jjj j påminna om varför vi över huvud taget pastöriserar mjölk.

Paslörisering är en värmebehandling som genomförs för atl man skall kunna konsumera mjölk utan atl riskera att insjukna i infektionssjukdomar.

Åven om mjölken hos en frisk ko primärt är steril måste man alllid räkna med att den kan bli kontaminerad med mikroorganismer, främst från kons avföring och närmiljö, men också från de kor som har juverinflammation. Vid en sådan inflammation börjar smittämnet utsöndras innari kori visar några sjukdomssymptom. Inte alla inflammationer uppvisar heller symptom.

Paslöriseringslvång infördes i Sverige år 1937. Det viktigaste skälet för alt införa elt tvång var de talrika fall av nötkreatursluberkulos som drabbade människor Bekämpningen ledde lill alt tuberkulos nu i stort sett är utrotad i landet.

Del finns även andra allvarliga sjukdomar som kan spridas med mjölk. Exempel på bakterier som kan förekomma i mjölk och som kan orsaka sjukdomar är salmonella, listeria och campylobacler. Salmoriella är internationellt ökänd för sin förmåga att kunna spridas med opastöriserad mjölk.

Paslörisering av mjölk är en effekiiv åtgärd för att hindra smittspridning med mjölk och mjölkprodukter Vi måste därför mycket noga överväga i vad mån undanlag från pastöriseringskravel kan medges.

Huvudregeln är atl mjölk som saluhålls som livsmedel skall vara paslöriserad. En mjölkproducenl får naturligtvis själv förbruka den opastöriserade mjölken i sill hushåll, eflersom livsmedelslagen inte omfattar enskilt hushåll. Delta inkluderar givetvis också gäster Svaret på Anders Nordins fråga är all jag inte har några avsikter alt föreslå någon förändring av gällande regler i det avseendet.

Marianne Samuelssons fråga handlar om all vissa människor inte lål paslöriserad och homogeniserad mjölk. Inga belagda forskningsresultat tyder dock på alt allergi mot just paslöriserad mjölk förekommer

Homogenisering av mjölk är till skillnad från paslörisering inget hygienkrav utan elt svar på konsumenternas krav. Utan homogenisering - dvs. sön-derdelning av fettkulorna i mjölken - bildas en gräddpropp överst i förpackningen. Den återstående mjölken blir tunn. Efter homogeniseringen får fett-kulorna en storlek som är ungefär en tiondel av den ursprungliga. Marianne Samuelsson säger i sin fråga atl homogenisering lycks leda till all kroppens vävnader lar upp för myckel fett från mjölken. Efter en rad studier kan dock konstateras atl det inte går atl visa alt feltmolekylerria tränger in i blodet eller skadar kärlsystemel. Livsmedelsverket följer rialurligtvis uppmärksamt deri fortsatta forskriirigeri på områdel.

Margitta Edgreri berör ett överklagaride till regeririgeri av elt beslul fattal
av livsmedelsverket., Livsmedelsverkets beslul, som har fastställts av rege
ririgen, gäller innehållet i kungörelsen med föreskrifter om mjölk m.m.
Dessa regler tillsammans med 11 § första stycket i livsmedelsförordningen,
föreskriver att en enskild som vill ha dispens från kravet att mjölk skall vara
30 paslöriserad för alt få säljas skall vända sig med en ansökan lill livsmedels-

verket. Verkets beslut kan överklagas till kammarrätten. Ett anlal sådana dispensansökningar har kommit in till livsmedelsverket och är under behandling. Jag kan naturligtvis inte uttala mig om dessa enskilda ärenden.

Då Marianne Samuelsson, som framställt fråga 552, anmält atl hon var förhindrad alt närvara vid sammanträdel, medgav andre vice talmannen att Anita Stenberg i slället fick delta i överläggningen.

AnL 73 MONA SAINT CYR (m);

Herr talman! Jag tackar jordbruksminisiern för svaret.

Vi har tidigare haft anledning atl diskutera denna mjölkproduktion utanför mejerimonopolel, dvs. en annan lyp av produktion. Svaret är inte påfallande annorlunda i dag än det var förra gången. Det är bara så att vi nu är flera som frågar

Det har hell nyligen lagts fram en livsmedelspolitisk proposition om ett avregleral jordbruk, och den är närmast bakgrunden till dessa frågor Nu skall alltså ord bli handling hos regeringen, och då undrar man hur detta ser ul. Vilka signaler sänder regeringen till sina statliga organ för alt förverkliga den påstådda politiken?

Nu finns det. som vi hörde, t.ex. en dispensansökan i della fall hos livsmedelsverket, och del kan sägas vara elt pilotfall. Frågan är alltså: Kommer nu t.ex. Dörrödsmjölken atl släppas fram som elt kontrollerat och tidsbegränsat försöksobjekt, som vi diskuterade här senast? Regeringen måste ju, efter den framlagda propositionen, medverka till alt alternativ verkligen kommer fram, i detta fall alternativ till mjölkmonopolet. Hur skall regeringen gå till väga? Dörrödsmjölken är alltså inte längre ett enskilt fall, som handlar om en ny och annorlunda livsmedelsprodukt, utan del gäller en intressant principfråga, en tillämpningsfråga, dvs. vilka livsmedelspolitiska ambitioner regeringen har och vilka riktlinjer den tänker dra upp och fullfölja.

I propositionen står det t.ex. alt prisregleringen inte har stimulerat utveckling av nya produkter och alt nysatsningar i dag hämmas. Statsrådet säger själv all han förutser att fler primärproducenter kommer att söka nya och mer direkta vägar till konsumenterna. Vad händer då om myndigheterna sätter krokben för denna nyproduktion och detta nytänkande? Det finns alltså redan i dag föregångare på området som motarbetas. Vad tänker jordbruksministern göra för att förhindra detta och för att se till att genomföra proklamerad ny livsmedelspolitik i del avseendet?

AnL 74 ANDERS NORDIN (mp);

Herr talman! Jag tackar jordbruksministern för hans mycket märkliga svar.

Han säger att "konsumenternas val skall styra produktionen". Det är bra.

"För atl ytterligare gynna utvecklingen av alternativ och småskalighet i glesbygd" föreslår regeringen massor med pengar Det är också bra.

Jordbruksministern talar vidare om "elt flertal projekt som syftar lill att stimulera småskalig livsmedelsförädling, däribland småskalig mjölk-, chark-och sylltillverkning" samt om alt "ge utrymme för alternativa produktionsmöjligheter". Det är bra. "Det är naturligtvis viktigt atl lagstiftningen inte motverkar elablering av småskalig verksamhet." Detta är kanonbra.

Prot. 1989/90:117 8 maj 1990

Svar på frågor

Prot. 1989/90:117 Sedan kommer det som är mer märkligt, när jordbruksminisiern talarom

8 maj 1990 konsumenternas säkerhet. Han talar med en sällsynt okunnighet när han sä-

I I ger atl mikroorganismer, främst frän kons avföring och närmiljö, kan konia-

var pa jragor minera mjölken. Det är otrolig brist på kunskap.

Med den teknik som nu finns tvättas juvren av. Spenen har en slutmuskel. Sedan sätts spenkoppen på, och mjölken rinner ner i steril miljö direkt i kyl-tanken. Man kan alltså helt bortse från möjligheterna lill kontaminering.

Det inträffar naturligtvis också atl kor får juverinflammationer, men det kan man se både vid de mätningar som mejerierna gör och vid de cellhalts-mälningar som bönderna själva gör De kor som har juverinflammationer kan mycket lätt gallras ut, och de lämpar sig bäst att göra korv av. Det är struntprat att säga att delta är en risk.

Vidare säger jordbruksministern atl salmonella är "internatioriellt ökänd för sin förmåga atl kunna spridas med opastöriserad mjölk". Men kära jordbruksminister! Vi bor i Sverige, och vi har en teknik som är vida överlägsen allt del som finns utanför detta land på mjölkområdel.

AnL 75 ANITA STENBERG (mp);

Herr talman! Tack, jordbruksministern, för svaret, men det besvarar inte den ställda frågan.

Miljöpartiet de gröna är för småskalighet och mot stora monopoliserande organisationer. Det är otroligt atl det i dagens Sverige skall vara omöjligt att få köpa opastöriserad mjölk. Mejerierna säljer den inte. Det kan väl inte vara en allvarligt menad förklaring när man säger all risken för att den mjölken skulle ge tuberkulos är anledningen till förbudet mot alt köpa mjölk direkt från bonden. Ligger inte här en hund begraven i stället? Är det inte av omsorg om mejerinäringen som man inte vill släppa loss privat försäljning av opastöriserad mjölk? Annars måsle man lycka att del vore behjärtansvärl alt låta de barn som i dag inte kan dricka paslöriserad mjölk få tillgång lill vanlig obehandlad mjölk.

Färsk, oprocessad mjölk innehåller levande proleinkulturer, förutom mineral och vitaminer Levande proleinkulturer gör del lättare för människan att bryta ned och tillgodogöra sig näringen. Det är bl.a. därför som mjölkallergiker tål obehandlad mjölk. I Danmark t.ex. åker föräldrar till barn som är mjölkallergiker ut till bönderna och köper färsk mjölk.

Jag tänker särskilt på elt fall i Skåne, den s.k. Dörrödsbonden. Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen i Lund säger i en skrivelse; De gångna årens försäljning av opastöriserad mjölk har skötts på ett föredömligt sätt. Samtliga prover har visat på mycket goda resultat hela tiden. Inom parentes sagt skulle vi ha varit glada om t.ex. mjukglass generellt hade visat lika låga bakterietal. Det säger alltså miljö- och hälsoskyddsförvallningeri i Lund. Vidare sägs i samma skrivelse: Inspektioner av mjölkrum och kostall har visat på mycket god hygien, inte minsl har vi imponerats av makarna Petterssons attityd till kvalitet i produktionen. Det är sällan de ser detta, sägs det i skrivelsen.

Ändå får inte denna mjölk försäljas. Varför får inte sjuka baru köpa sådan mjölk? 32

Arif. 76 KJELL DAHLSTRÖM (mp); Prot. 1989/90:117

Herr talmari! Tack för svaret, skall jag säga först. 8 maj 1990

Här har jag deri mjölk som Ariita Steriberg talade om tidigare, fråri Skåne. ] [

Den är flygburen från Inga och SveriPetterssorisframställriing av opastörise- P J 8

rad mjölk. Det är, som Anita Steriberg också sade, mycket koritrollerad och reri mjölk. Irigen har tagit skada av den.

Själv är jag en stadsmiljöpartist, men delvis uppväxt på komjölk från sommarladugården uppe vid Kalixälven, i andra änden av Sverige än deri jag riu bor i, som graurie lill derine Dörrödsbonde. Om jag har tagit skada på det viset atl jag har blivit för lång, skulle jag tro att det snarare beror på mina föräldrar

Jag lycker irite att jag har fått svar på miri fråga om vilka iriitiativ man kan länka sig all jordbruksministern kan la för all stimulera en gårdsförsäljnirig, irite bara av den här typen av mjölk, utan även av måriga aridra produkter Jag tycker alt Mats Hellström fråugick frågan i just det avseendet.

Gårdsförsäljriirig är ett oerhört populärt irislag i dageriS Sverige. Från Skånes turistråd kan mari irihämla att det firiris eri märigd gårdsbutiker bara i Skårie. Där riämns bl.a. Dörrödsbondens mjölk, men det finns allt möjligt annat också, t.ex, fårostproduktion och försäljning av biodynamiskt odlade produkter av alla möjliga slag. Sådant älskar alla de mäririiskor som i dag dväljs i stadskulturen att få direktkontakt med.

Skall man med olika regler stoppa den typn av gårdsförsäljning som Dörrödsmjölken är ett exempel på, är del en skam som går rakt emot det Mats Hellström har talat om här

AriL 77 MARGITTA EDGREN (fp):

Herr lalman! Tack för svaret.

Här haridlar det på riågot vis om den lilla människan som har egna idéer och haris eller heriries kamp mol det stora samhället som har bestämt sig för hur världen skall se ul. Faktum är, och det säger Mats Hellström själv i sitt svar, att alla de tiotusentals människor i böndernas hushåll saml deras gäster som dricker opastöriserad mjölk aldrig har blivit sjuka. Alltså faller alla de argumenten för all man nu inte skall kunna ge dispens.

Faktum är atl hanteringen är myckel noggrann och hygienisk. Ärendet är mycket väl berett. Det har stötts och blötts i Lunds miljö- och hälsoskyddsnämnd, fram och tillbaka. Nämnderi har besökt verksamheteri. Distriktsveterinären har aldrig sett bättre ladugårdshygien uuder sina 30 år Detsamma säger lärisveterinären. Båda landshövdingarria, i Malmöhus läri och i Kristianstads län, gör alll för alt få livsmedelsverket atl ta resori och bevilja fortsatt disperis. Korisumeritverkel och näringsfrihetsombudsmanneri stöder verksamheleri.

Då vill jag fråga Mals Hellström: Vem bestämmer i eri sådan här äkta intressekonflikt, som detta tydligen har blivit? Är det de lokala organen, med slor kunskap om ell ärende, eller är del alltid livsmedelsverket i Uppsala?

I regeringens proposition sägs del å ena sidan alt konsumenterna skall få
välja mellan livsmedel av olika slag. Skillnaderna kan vara smak, ursprung
eller produklionssän. Å aridra sidan lägger de statliga verken sin hand på
dem. Vem satsar Mats Hellström på i det här pilotfallet? Stöder Mats Hell- 33

3 Riksdagens protokoU 1989/90:117

Prot. 1989/90:117 ström sin egen proposition eller anser han atl verket även i fortsättningen
8 maj 1990 skall gå emot tanken på en dispens för den här sorlens produktion?

Svarpåfrågor g RYDÉN (m);

Herr talman! När det är så här många frågande blir det inte så mycket kvar lill den siste, även om han kanske var den som lämnade in sin fråga först. Av tekniska skäl uppslår den här ordningen.

Jag börjar med atl tacka jordbruksminisiern för svaret. Men del var några saker i frågesvaret som jag skulle vilja la upp.

Om man försöker läsa svaret positivt - del är svårt, men jag har försökt -finns det tvä meningar som man kan hänga upp sig på: "Vi måste därför mycket noga överväga i vad mån undantag från pastöriseringskravel kan medges." Den andra meningen lyder: "Del är naturligtvis viktigt att lagslift-riirigeri irite motverkar elablering av småskalig verksamhet." Får man tolka jordbruksminister Mats Hellström på del viset, alt om han själv hade kunriat bestämma skulle han inte ha något emot den här typen av produktion?

Om del finns ladugårdar av hög standard, utrustade med mjölkrum som uppfyller bestämmelserna för hantering av livsmedel, bör väl även opastöriserad mjölk få säljas, om det finris en marknad för den? Tycker inte jordbruksministern det? Del stämmer enligt min uppfattning mycket väl med de intentioner som finns i den jordbrukspoliliska propositionen. Del är inte slöd och arbetsgrupper som behövs, utan del är en förståelse för den småskaliga produktionen och för innovationer Den samhälleliga trögheten i den förändringsprocess som vi nu ser tjänar egentligen bara den etablerade storskaligheten och posilionsbevarandels intressen. Först medverkar de själva i bromsprocessen. Får de sedan en chans, plagierar de småskalighetens nyheter om denna varit så bra all de haft en chans atl överleva som idéer Vanligtvis upplevs allt nytt som ett hot, som lill varje pris skall motarbetas med alla till buds slående medel. Jag är säker på alt del är så man har upplevt Dör-rödsfallel.

Under detta anförande övertog tredje vice talmannen ledningen av kammaren förhandlingar

Anf. 79 Jordbruksminister MATS HELLSTRÖM: Herr lalman! Jag skall göra några distinktioner i frågor som togs upp av Rune Rydén, Anders Nordin och Moria Sainl Cyr, på den långa listan av debattörer Det leder helt fel all göra paslörisering, värmebehandling, lill kriterium för huruvida man uppmuutrar eller motverkar småskalighet. Det finns i andra länder utmärkta minimejerier som har möjlighel all paslörisera mjölk och som är fullt lönsamma. Man kan diskutera varför del inte finns sådana i Sverige och huruvida det finns krafter som motverkar konkurreus från sådant håll.

Regeringen främjar småskalighet, och riksdagen anvisar pengar för all vi

skall främja småskalighet också på mjölkproduktionsområdet, vilkel jag har

berättat om när jag nämnde del arbete som t.ex. STU och ALA-gruppen

bedriver

34 Paslörisering är inte bara en teknisk fråga, men när man lyssnar på fråge-

stallarna får man intrycket atl del skulle gälla något slags leknikalilet. Också i modern tid och vid användning av modern teknologi har det visat sig att paslörisering är viktig. Jag stöder mig i det avseendet givetvis inte bara på lekmannauppgifler, utan paslörisering är enligt medicinsk-hygienisk expertis viktig för all vi skall kunna undvika några av de allvarligaste sjukdomar som har präglat våra samhällen, som tuberkulos och salmonella. Salmonella är än i dag en allvarlig sjukdom, som sprids inte minst genom opastöriserad mjölk. Delta leder till att det måste göras myckel grannlaga bedömningar innan en dispens ges.

Vad slutligen gäller alla de frågor som avser ett enskilt fall vill jag säga atl del förvisso icke vore atl bruka riksdagens talarstol rätt, om vi här skulle göra en bedömning av dispensärenden som berör betingelserna vid tre ladugårdar Ärendena skall avgöras av den myndighet som har ansvaret för sådana frågor och får bedömas i ljuset av de beslut som fattas. Jag vill bestämt understryka som min mening, herr talman, atl det inte är vi här i riksdagen som skall bedöma hur det förhåller sig i elt enskilt ärende.

Prot. 1989/90:117 8 maj 1990

Svar på frågor

AnL 81 ANDERS NORDIN (mp);

Herr lalman! Skillnaden mellan paslöriserad mjölk och opastöriserad mjölk är atl den opastöriserade mjölken är levande, medan den pastörise-rade är död. När den opastöriserade mjölken blir gammal blir den sur - den blir till ett slags fil - medan den paslöriserade ruttnar när den blir gammal. Den paslöriserade mjölken blir alltså skadlig. Del är belydligl större fara förenad med all dricka gammal sådan mjölk än med att dricka gammal opastöriserad mjölk, som snarast är välnärande.

Såvitt jag förstält av vad jordbruksminisiern sagt tycker han alt det är bra atl 150 000 eller kanske upp lill 200 000 människor dagligen testar den mjölk som säljs vidare. Det är elt fåtal av mjölkbönderna som inte dricker sin egen mjölk. Del är den bäsla test som vi kan få. Eftersom jordbruksminisiern tycker att det är bra att bönderna dricker sin egen mjölk, vill jag fråga om han är beredd att ge direktiv lill livsmedelsverket alt tillåla försäljning av opastöriserad kvalilelsmjölk i små kvantiteter till speciella grupper

AnL 82 MONA SAINT CYR (m);

Herr talman! Jordbruksministern sade själv alt konsumenterna skall kunna välja avseende smak, ursprung, produktionssätt och förädlingsgrad, och del slår också i propositionen. Lål mig hänvisa till gästkrönikören i tidskriften Allernalivodlaren, Birgitta Dahl, som skriver så här;

Prot. 1989/90:117 "Vårt mål är att åstadkomma en omställning av jordbruket som ger alla

8 maj 1990 människor tillgång lill livsmedel som är så nära användarna all de fortfa-

rande är färska när de når matbordet." Jag vill påslå alt så är fallet med Dör-

' rödsmjölken. Birgitta Dahl skriver vidare:

"Vi måsle med andra ord arbela på bred front för att få ell jordbruk som är bra för människor och miljö. Och del är del som kännetecknar regeringens jordbrukspolitik." Jag vill säga: Visa del!

Från regeringens sida las alltså de sleg som krävs för all vi skall åstadkomma en nödvändig omställning av del svenska jordbruket. Jag undrar, jordbruksminisiern: Kommer dessa sleg all tas, från proposition till legal produktion?

AnL 83 ANITA STENBERG (mp):

Herr lalman! Del är inte bara positivt med homogeniserad mjölk. Permea-biliteten i vävnaderna gör att de mycket små fettkulorna i den paslöriserade mjölken har lättare att tränga igenom än den opastöriserade mjölkens fett-kulor som är mycket större. Därför är den mjölken egentligen bättre.

Vad gäller tuberkulosen kan det väl ändå inte vara möjligl all jordbruksministern i dag ser den som ett hot vid användning av opastöriserad mjölk.

Anf. 84 KJELL DAHLSTRÖM (mp);

Herr talman! Jag funderar över varför jag lackade för svaret, för egentligen fick jag ingel svar på frågan hur jordbruksminisiern skulle vilja kreativt medverka lill att försäljning av typen gårdsförsäljning utvecklas, nu när vi skall avreglera jordbrukei.

Denna dag är för övrigt sista inlämningsdag för motioner med anledning av den livsmedelspolitiska proposition som regeringen framlade härförleden och som syftar till en avreglering av jordbruket.

Mats Hellström sade atl han inte kan gå in på enskilda ärenden, och det skall han ju inte göra, eflersom vi har ell livsmedelsverk som har att ta slällning i dessa frågor Men han och regeringen i övrigt hade i propositionen ett utmärkl lillfälle all politiskt uttala en vilja alt bejaka och utveckla försäljning av typen gårdsförsäljning av opastöriserad mjölk. Del skulle ha blivit en politisk signal i den livsmedelspolitiska propositionen, som i sin lur hade givit livsmedelsverket en anvisnirig om hur del skulle agera i euskilda fall i framtiden.

AnL 85 MARGITTA EDGREN (fp):

Herr talman! Vem är expert? Mats Hellström tvekade en ariirig när han
talade om medicinska experter Vilka är experter i denna fråga om inte läns
veterinärer och distriktsveterinärer? Dessa, statens förlängda arm ute i lä
nen, rekommenderar all opastöriserad mjölk får säljas på delta sätt. Vem
kan vara större expert på detta? Knappast livsmedelsverket, som inte ens
haft någon representant på platsen. Verket har gjort teoretiska bedömningar
avseende bakterier som möjligen kan länkas finnas i mjölk under vissa sär
skilt olyckliga omständigheter och för resonemang om kampen mot tbc på
30-, 40- och 50-ialen.
36 Situationen är ju en helt annan i dag. Hygienen i ladugårdarna är eu hell

annan och kunskaperna hos dem som sköler mjölkningen är radikalt förban- Prot. 1989/90:117

rade. Också distributionen är helt annorlunda. Min fråga kvarstår därför; 8 maj 1990
Vem menar Mats Hellström skall bestämma i den här konflikten -den som [

sitter i Stockholm eller den som kan frågan lokall? v rp j gr

Överläggningen var härmed avslutad.

12 § Svar på fråga 1989/90:582 om lantbruksstyrelsens handläggning av vissa bidragsärenden till renägare

Anf. 86 Jordbruksminister MATS HELLSTRÖM:

Herr lalman! Berilh Eriksson har frågat mig om jag är beredd all vidla några åtgärder i anledning av atl lanlbruksslyrelsen begärt in renlängder av enskilda samebymedtemmar för alt avgöra ärenden om bidrag för all skydda renägare mol ekonomiska förluster vid synnerligen svåra betesförhållanden.

Bidrag för alt skydda renägarna vid svåra belesförlusler kan lämnas bl.a. till sameby för skadeförebyggande åtgärder Fråga om bidrag prövas i Norrbottens län av länsstyrelsen. Lantbruksstyrelsen har utfärdat föreskrifter om detta katastrofskadeskydd. Av föreskrifterna framgår bl.a. all samebyn måste ha företagit renräkning i enlighet med rennäringslagens bestämmelser för att få bidrag.

Länsstyrelsen i Norrbollens län har beslutat att elva samebyar, däribland Talma och Rautasvuoma, skall få ersättning av kataslrofskadeskyddet under förutsättning bl.a. alt fullständig renlängd redovisas lill länsstyrelsen. Lanlbruksslyrelsen har avslagil överklaganden från de två nämnda samebyarna med begäran att bidrag skall lämnas utan alt renlängderna lämrias ul. Lantbruksslyrelsens beslut har nu överklagats lill regeringen. Regeringen har ännu inte avgjort ärendena.

Jag kan därför inte föregripa regeringens prövning av ärendet genom att i förhand göra något ställningstagande till ell ärende som för närvarande bereds i regeringskansliet.

Anf. 87 BERITH ERIKSSON (vpk);

Herr talman! Först vill jag lacka jordbruksminisiern för svaret. När man läser lantbruksslyrelsens föreskrifter och kommentarer lill reglerna om kataslrofskadeskyddet inom rennäringen, kan man konstalera följande;

Bidrag lill kostnader för åtgärder i förebyggande syfte vid svåra belesför-hållanden kan utgå.

Det är lantbruksnämndens sak atl bedöma om betessiiualionen är så allvarlig all ersättning skall utgå.

Del skall klargöras om samebyarna vidtagit de ålgärder som ingår i en välordnad renskötsel, exempelvis renräkning, som jordbruksministern nämnde.

Del förebyggande skyddet skall omfatta samtliga renar och renägare i samebyn.

Del är samebyn som genom sin styrelse är skaderegleringsenhel. 37

Prot. 1989/90:117 Samebyn skall uppge det totala anlalel renar, och delta anlal får inte över-

8 maj 1990 stiga det högsta tillåtna för samebyn.

Svar på frågor Talma och Rautasvuoma har följt alla dessa föreskrifter till punkt och

pricka. Men rennäringsdelegationen i Luleå, till skillnad från den i Umeå för Västerbotten, har även begärt medlemmarnas renlängder Det har delegationen gjort nu men inte tidigare.

Detta är utpressning. Det handlar nämligen om väldigt stora pengar för dessa samebyar; de har fått låna över 1 milj. kr som nu ligger och drar räntor och som de väntar på atl få bidrag lill.

Skall rennäringsmyndighelen tillåtas att göra avsteg från de bestämmelser som finns angående skadeförebyggande ålgärder? Skall enskilda samebyar som nu försöker slåss för sin rätt vara tvungna att hgga ute med pengar, och hur länge?

AnL 88 Jordbruksminister MATS HELLSTRÖM: Herr lalman! Som jag tidigare sade är detta elt ärende som samebyarna har överklagat till regeringen. Vi håller jusl nu på atl bereda ärendet, och beredningen kommer att gå så snabbt som det över huvud laget är möjligt. Vi måste emellerlid ge de berörda samebyarria möjlighel att yttra sig, och vi måste se på det material som finns från de myndigheter som här har fattat besluten, nämligen länsstyrelsen och lantbruksstyrelsen.

Så fort vi har ett färdigt beslutsunderiag skall jag naturligtvis offeutliggöra det beslut jag kommer fram till.

Anf. 89 BERITH ERIKSSON (vpk):

Herr talman! För samebyarnas och renägarnas skull hoppas jag att detta inte tar alltför lång tid. Dessa har nämligen inte råd atl slåss för sin rätt så mycket längre.

AnL 90 Jordbruksminister MATS HELLSTRÖM; Herr talman! Det hoppas jag också.

Överläggningen var härmed avslutad.

13 § Svar på fråga 1989/90:585 om Brattströmmen

Anf. 91 Miljöminister BIRGITTA DAHL;

Herr talman! Siw Persson har frågat mig vilka åtgärder regeringen avser alt vidta med anledning av ingrepp i Braltströmmen. Älvdalens kommun har av vattendomstolen erhållit tillstånd till schaktningsarbelen i Braltströmmen i Österdalälven. Syftet år att minska översvämningarna vår och höst runt Idresjön. Domen har överklagats till vattenöverdomstolen, som ännu inte meddelat dom i målet men däremot avslagit elt yrkande om inhibition.

Eftersom del är fråga om ett markavvattningsföretag krävs tillstånd även

enligt naturvårdslagen. Länsstyrelsen lämnade ett sådanl tillstånd den 6 april

38 i år. Detta tillstånd har överklagats till regeringen av naturvårdsverket, som

yrkaratt länsstyrelsens beslut upphävs och alt regeringen beslutarom inhibi- Prot. 1989/90:117
tion. 8 maj 1990

Regeringen kommer inom kort atl ta ställning till inhibitionsyrkandel. [

Som Siw Persson säkert känner till kan jag inte föregripa regeringens prov- P I 8

ning av ärendet genom att i förhand göra något ställningstagande lill ett ärende som för närvarande bereds i regeringskansliet. Jag vill dock avslulningsvis upplysa Siw Persson om atl det enligt uppgift inte pågår någol arbete i Brattströmmen för närvarande på grund av att det är högvatten nu. Enligt vattendomstolens dom får nämligen arbetena bara ske vid lågvatten.

AnL 92 SIW PERSSON (fp);

Herr talman! Jag vill tacka miljöministern för svaret, det formella svar som faktiskt inte säger någonting. Nu gäller del verkligen för regeringen all bevisa alt NRL och NVL betyder någonting. I annat fall är ju denna lagstiflning endast en tandlös tiger

Det jag reagerar pä i svaret är atl del står atl regeringen inom kort skall ta ställning i ärendet. Men varför dröjer regeringen så här länge med svar om inhibition? Naturvårdsverket skickade ju i väg sin skrivelse den 23 april, och miljödepartementet fick skrivelsen den 24. Del är således flera veckor sedan. Hur många veckor är då "inom korl"? Del är ju mycket viktigt att ett inhibilionsbeslul fattas snabbi.

I de sista meningarna i svaret slår vidare alt arbete inte pågår nu därför att det är högvatten. Jag vill då påpeka för miljöministern att del trots högvallen pågick arbete till den 3 maj, dvs. ett uppenbart brott mot vatlendomen.

Jag vill alltså fråga miljöministern; När skall regeringen fatta beslut om inhibition?

Anf. 93 Miljöminister BIRGITTA DAHL:

Herr lalman! Jag vill först angående regeringens beredning av ärendet upprepa något som vi har diskuterat förut, nämligen att jag faktiskt måste följa lag och ordning. Jag kan därför inte kommentera frågan om vilket beslut vi skall fatta eller när Jag bara säger atl vi skall fatta beslutet myckel snabbi.

Som Siw Persson säkert uppmärksammade hade jag i slutet av svaret ändrat ett par ord i förhållande till det utdelade svaret. Jag bad nämligen för säkerhets skull mina medarbetare att ringa och kontrollera vad som pågår just i dag. Jag vill också vara försiktig i milt svar Om det är som Siw Persson säger, atl arbete trots domen skulle ha pågått, sä kan jag försäkra att vi mycket noga skall undersöka della och se vad som kan göras. Det kan jag lova Siw Persson.

AnL 94 SIW PERSSON (fp):

Herr talman! Jag förstår mycket väl alt ministern inte kan föregripa besluten, men däremot kunde jag faktiskt få reda på när frågan formellt skall tas upp för avgörande. Miljöministern skulle därmed inte behöva säga i vilken riktning beslutet kommer all gå.

Låt mig bara citera några ord i elt brev från fiskeristyrelsen:

"Som handläggare i fiskefrågor känns det ej meningsfullt att framhäva mil- 39

prot. 1989/90:117 jöintressen när som oftast sökarideria i vatten- och miljöskyddsmål struntar
8 maj 1990 i de lagar och förordningar som gäller, förgriper sig på naturen och dessutom

tjänar på tilltagel. Men än värre skulle ett sådant tilltag vara om man dess-
Svarpåfrågor , „ statsbidrag."

Låt mig till sist säga, att om regeringen skulle säga ja lill dessa arbeten, då kan vi konstatera att brott lönar sig. Och brott lönar sig bra! Man får nämligen dessutom betalt med statsbidrag.

Anf. 95 Miljöminister BIRGITTA DAHL:

Herr talman! Jag vill föreslå att Siw Persson väntar med sin dom tills Siw Perssori vet vad resultatet blev.

Arif. 96 SIW PERSSON (fp):

Herr talmari! Jag hoppas verkligeri att jag har fel i mina farhågor

Överläggriirigen var härmed avslutad.

14 § Svar på fråga 1989/90:532 om medel till upprustningen av Blekinge kustbana

Arif. 97 Kommunikationsminister GEORG ANDERSSON:

Herr lalman! Sven-Olof Petersson har frågat slatsminislern om han är beredd att medverka till att oklarheter i fråga om medel till upprustning av Blekinge kustbana undanröjs.

Frågan har överlämnats lill mig.

Regeringen har vid flera olika tillfällen redovisat sin syn på frågan om medel lill Blekinge kustbana. Senast skedde della vid en frågedebatt här i kammaren den 27 mars. Mitt besked i dag är delsamma som tidigare. Den ram för lärislrafikanläggningsanslaget lill Blekinge på 160 milj. kr som vägverket har lagt fram är preliminär Det slutliga beslutet om ramens storlek kommer atl fallas av länsstyrelsen i samråd med vägverket. Om de båda parterna då inte kommer överens, kan frågan hänskjulas till regeringeris prövriing.

Lål mig avslulningsvis ännu eu gårig slå fast att Blekirige kommer att få 150 milj. kr. till upprustning av kustbanan. I dagsläget måste vi dock låta den ordinarie planeririgsprocesseri ha siri gång och avvakta resultatet av det planeririgsarbete som just nu genomförs på regional nivå.

AriL 98 SVEN-OLOF PETERSSON (c):

Herr talmari! Jag lackar statsrådet för svaret på miri fråga. Jag ställde frågan för drygt en månad sedan och har länge med intresse sett fram emot svaret på densamma. Jag noterar att svaret i princip är detsamma som det svar som lämnades för två månader sedan. Jag tycker att del är beklagligt att någon klarhet inte har kunnat nås i detta ärende.

När ramen för länstrafikanslaget lill Blekinge län bestämdes lill 160 milj.

kr. var avsikten att dessa medel skulle gå till landsvägarna. Men sedan fick

40 vi beskedel atl av dessa 160 milj. kr skulle 150 milj. kr betraktas som medel

avsedda för Blekinge kustbana. Det innebär atl man i detta läge har 10 milj. Prot. 1989/90:117
kr kvar lill de traditionella väganläggningarna. 8 maj 1990

Vi har ett flertal stora projekt som är i behov av pengar Jag tänker bl.a. ~| ] ] på ett omfattande broprojekt vid Sloröarna. Man behöver bygga om en öpp- ' P" 7™"'' ningsbar bro över en segelled lill en kostnad av ungefär 40 milj. kr Bron måsle åtgärdas med det snaraste. Om projektet inte kan genomföras måsle man bygga en icke öppningsbar bro. Man får då en inseglingsled lill Karlskrona som inte går att brukas för nöjestrafik, nyttotrafik eller militär trafik.

De 160 miljonerna skall betraktas som preliminära, och del är gott. Då finns i alla fall förhoppningen att de kan växa lill de 310 milj. kr som vi anser minsl behövs dels till de traditionella väganslagen, dels till kustbanan.

Statsrådet slår fast att det skall komma 150 milj. kr. till upprustning av kustbanan. Men då kunde väl statsrådet här i dag lika gärna säga alt vi skall fä 150 milj. kr. till kustbanan och 160 milj. kr. till vägarna?

Anf. 99 Kommunikationsminister GEORG ANDERSSON;

Herr talman! Det har varit många diskussioner i den här frågan. Jag har vid alla tillfällen sagt att man i Blekinge kan planera med elt anslag på 150 milj. kr lill kustbanan. I fråga om den totala ramen för länstrafikanslaget gäller för Blekinge, liksom för andra län, atl ramen är preliminär Jag kan inte uttala mig om detaljerna i övrigt när det gäller dessa ramar, lika lilel för Blekinge som för andra län.

I den sammanställning som jag har framför mig kan jag notera att 15-16 av landets olika län har fått en ram som understiger 300 milj. kr All i dag göra utfästelser om vad som slutgiltigt kan komma all tillfalla Blekinge län för underhåll av vägarna är inte möjligl, lika litet som del är möjligt atl uttala sig beträffande de övriga länen.

Den uppgift som jag nu lämnar kan ändå vara lill viss vägledning vid bedömningen, när man i ett av dessa minsta län ställer i utsikt atl inom en totalram som är begränsad fullt ut få vad man har föreställt sig.

Anf. 100 SVEN-OLOF PETERSSON (c);

Herr talman! Man planerar onekligen föratt man skall få dels 150 milj. kr till kustbanan, dels elt anslag till landsvägarna på den nivå man har fått tidigare, också med hänsyn tagen lill en uppräkning med anledning av penningvärdels försämring.

Man arbetar i Blekinge hårt med upprustningen av kustbanan. Det förs diskussioner med Kristianstads län för atl driva trafiken i någon form av bolag. Vi ställer stora förhoppningar till atl trafiken skall kunna fortsätta på kustbanan och bli bättre än vad den har varit tidigare år

Jag kan inte tolka statsrådets svar på annat sätt än all man för närvarande skulle ha en preliminär ram på 10 milj. kr lill landsvägarna när man tagit bort 150 milj. kr från den totala ramen på 160 milj. kr. Med 10 milj. kr till landsvägar kommer man sannerligen inte långt med tanke på vad kostnaden är för atl producera 1 km landsväg eller alt asfaltera en sträcka.

Anf. 101 Kommunikationsminister GEORG ANDERSSON:

Herr lalman! Jag har i tidigare sammanhang tillåtit mig alt konstatera atl 41

10 milj. kr naturligtvis är för litet. Men längre än så i preciseringar kan jag

Prot. 1989/90:117 inte gå. Jag har krav på mig från alla län alt utlova ökade anslag såväl till
8 maj 1990 vägar som till länsjärnvägar

~" Blekinge är i delta hänseende prioriterat. Blekinge har fått löfte om att

var pa Jragor planera för 150 milj. kr till upprustning av kustbanan. Jag följer planeringen

med stort intresse, och jag noterar att arbetet i Blekinge sker i en optimistisk anda. Jag hoppas atl man också skall vara framgångsrik i delta arbele.

Anf. 102 SVEN-OLOF PETERSSON (c):

Herr talman! Visst hoppas vi alt arbetet skall bli framgångsrikt, och det känns hoppfullt att Blekinge skall vara ett prioriterat område. Det är med stort intresse som vi ser fram emot de slutgiltiga och avgörande besluten. Vi kan då få svart på vin att det blir som vi vill och önskar i länet - dels pengar lill upprustning av Blekinge kustbana, dels de medel för landsvägarna som vi anser är skäliga, dvs. 160 milj. kr

Med hjälp av de pengarna skall vi kunna bygga upp och förbättra kommunikationerna i länet till gagn inte bara för länet som sådarit utan för hela laridet, inte minst med lanke på den port som Blekinge kan bli ul mot de nya marknaderna i Östeuropa som vi alla hoppas så myckel på.

Överläggningen var härmed avslutad.

15 § Svar på fråga 1989/90:535 om en Öresundsbros effekter på Östersjön och dess marina miljö

Anf. 103 Kommunikationsminister GEORG ANDERSSON:

Herr talman! Kent Carlsson har frågat miljöministern om hon har skaffat sig fakta som klarl visar att den "tekniska lösningen" i form av en bro över Öresund inte innebär några som helst hot mol Öslersjön och den marina miljön.

Arbetel inom regeringen är så fördelal alt del är jag som skall svara på frågan.

Genom slrömmälningar och omsorgsfulla beräkningar har danska och svenska experter sökt bilda sig en så säker uppfattning som möjligt om de konsekvenser för valtenslrömningeri geriom Öresuud och därmed för deri känsliga marina miljön i Östersjön som anläggandet av en kombinerad bro/lunnelförbindelse mellan Köpenhamn och Malmö skulle medföra.

Mätnings- och beräkningsresultaten har diskuterats och värderats i en ekologisk referensgrupp med represerilanter för SMHI, riaturvårdsverket, fiskeristyrelsen, Askölaboraloriel och oceanografiska institutionen vid Göteborgs universitet.

Med ledning av dessa undersöknirigar och olika modellstudier bedömer mari att det är fullt möjligl alt genom vissa justeringar av de ursprungliga tekniska förslagen och kompensationsmuddringar på den danska och den svenska sidan förhindra alt negativa effekter för den marina miljön i Östersjön uppstår till följd av anläggandet av den fasta förbindelsen.

AnL 104 KENT CARLSSON (s);

Herr talman! Jag tackar kommunikationsministern för svaret.

Inströmningen av syre- och salthaltigt vatten från Skagerrak och Kattegatt via Bälten och Sundet är oerhört väsentlig för Östersjöns marina miljö. Del handlar om torskens överlevnad och om att de föroreningar som i dag finns i Östersjön till viss del spolas ut. På detta sätt koncentreras inte föroreningarna i Östersjön.

Kommunikationsministern säger här atl experterna skulle vara eniga om att del är fullt möjligt att genomföra den föreslagna lösningen. Della ifrågasätts av flera experter Förste slaisoceanografen hävdar bl.a. altman inte har studerat de långsiktiga effekterna av s.k. kompensationsmuddringar. Del handlar om att ta upp ganska stora hål i kalkstensgrunden som lätt kan slammas igen. Han menar alt man inte har studerat hur del kommer att se ut efter 10, 15 eller 20 är då dessa håll fylls igen av slam och liknande.

Genom denna åtgärd påverkar man vattenströmmarna till Östersjön. Just när det gäller Sundet är det väsentligt att inte påverka strömmarna. Där förs också rent salthaltigt vatten in till djupvattenområden i Öslersjön som annars kommer att bli döda områden, om de inte får det vattnet.

Det som ministern här säger låter mycket optimistiskt. Men slaisoceanografen och SGU har haft invändningar mot de studier som har genomförts. Man säger också atl arbetet inte har genomförts med ett långsiktigt perspektiv. Jag vill återigen ställa frågan; Kan man verkligen garantera alt här inte finns något hot mot torsken, Östersjöns växter och andra organismer som lever i Östersjön?

Prot. 1989/90:117 8 maj 1990

Svar på frågor

AnL 105 Kommunikationsminister GEORG ANDERSSON;

Herr talman! Jag har noterat att alla uppgifler beträffande en fast Öresundsförbindelse ifrågasätts av någon i den här debatten, som fortgår både här och annorstädes.

Som svar på frågan kan jag återigen bara hänvisa till de bedömningar som har gjorts i den rapport som den svenska Öresundsdelegationen, regerings-delegationen, har framlagt när det gäller miljökonsekvenserna av en fast Öresundsförbindelse. I rapporten konstaterar man att delegationerna har gemensamt låtit undersöka och utvärdera de hydrologiska och ekologiska effekterna av en fast förbindelse. Bedömningarna har gjorts utifrån modellberäkningar av vattenströmmar genom Sundet, sallhalt, temperatur m.m. som kan komma att förändras.

När det gäller det kombinerade alternativet har både den danska och den svenska delegationen haft som utgångspunkt alt en nollösning skall väljas med avseende på vattengenomströmning genom Öresund. Nollösningen innebär att volymen av deri vatlerimassa som strömmar genom Öresund samt mängden och fördelningen av salt och syre skall förbli oförändrade efter anläggandet av en bro i läget Malmö-Köpenhamn. Utifrån de beräkningar och modellkörningar som genomförts och som närmare har presenterats i dokumentet har det visat sig fulll möjligl atl justera de tekniska förutsättningarna så att en nollösning uppstår.

Prot. 1989/90:117 AnL 106 KENT CARLSSON (s):

8 maj 1990 Herr lalman! Del är givetvis så atl om man ifrågasätter sådana uppgifler

[ [ skall man ha mycket på fötterna. Det tycker jag atl man har när experter som

var pa jragor slaisoceanografen och även SGU jusl ifrågasätter möjligheterna att skapa

nollösningar Jag utgår från att man i den ganska glatta kalkstensytan skall hugga ul ett område på 1,5 km- till ett djup av 12 m för att garantera att samma vattenmängd kommer in i Östersjön. Det påverkar vilken lyp av vatten som förs igenom, och på sikt påverkas den fördjupning som skall sprängas eller grävas ut på olika sätt av igenslamning. Detta, hävdar man, har irite undersökts tillräckligt. Här finns det en betydande risk att det faktiskt blir ett stort experiment som kan leda till atl vi allvarligl skadar Öslersjön, torsken och andra organismer som lever i det myckel känsliga havet. Det är därför som en Öresundsbro är ell mycket farligt experiment med Öslersjön.

Överläggningen var härmed avslutad.

16 § Svar på fråga 1989/90:543 om flygledningscentralen på Sturup

AnL 107 Kommunikationsminister GEORG ANDERSSON;

Herr talman! Margitta Edgren har frågat mig om jag är beredd atl vidla åtgärder för alt behålla flygledningscentralen på Sturup.

Under hösten besvarade jag här i riksdagen flera frågor beträffande Sturupcentralens framtid. Jag vill upprepa del jag då nämnde. Luftfartsverket har del övergripande ansvaret för alt flygtrafikledningen i Sverige bedrivs på ett så rationellt och för flygsäkerheten tillfredsställande sätt som möjligt. Frågor om ledningscentralernas antal och placering ligger inom ramen för detta ansvar.

Luftfartsverket har fallat beslut om en långsiktig strategi för utveckling av flygtrafikledningen, vilken omfattar två centraler en i Sundsvall/Härnösand och en i Arlandaregionen. Slurupcentralen kommer enligt beslutet atl drivas vidare i nuvarande omfattning åtmirislone till början av 2000-lalet. Garantier har även givits till berörd personal att ingen skall behöva flytta mot sin vilja.

Den regionalpolitiska kommitténs betänkande irinehöll ett förslag att förlägga en av centralerna lill den regionalpolitiskt prioriterade landsdelen sydöstra Sverige. I remissbehandlingen framkom emellertid en rad problem med en sådan placering, varför regeringen inte funnit anledning atl ta upp förslag i den regionalpolitiska propositionen.

Mot denna bakgrund är jag nu inte beredd att vidta några särskilda åtgärder i denna fråga.

AnL 108 MARGITTA EDGREN (fp); Herr talman! Tack, Georg Andersson, för svaret.

På något vis kände jag igen svaret. För en halvtimme sedan ställde jag en

fråga till Mals Hellström. Han hänvisade till att del i del fallet var livsmedels-

44 verket som bestämde. Han kunde inte göra någol. I delta fall hänvisar Georg

Andersson i en annan fråga till atl det är luftfartsverket som bestämmer Del Prot. 1989/90:117
blir nästan hopplöst att fä svar 8 maj 1990

Georg Andersson hänvisar också lill alt vi har diskuterat frågan tidigare.

Ja, det har vi. Men den här gången var dels luftfartsverkets beslul endast P F g

preliminärt, dels hade regionalpolitiska kommittén inte redovisat sina ställningstaganden.

Vi måsle fundera på hur vi skall få alla våra uttalanden om regionalpolitiken, om att Hela Sverige skall leva osv., atl bli till handling. När det gäller handling verkar del som om ministrar inte har någol alt säga till om, all del är verksbeslut som gäller. Det är verksbeslut som tydligt t.o.m. kan gå emot vad vi i riksdagen har satt som regionalpolitiska mål.

Luftfartsverkets beslut är, menar jag, att motverka målen för regionalpolitiken. Dessutom tycker jag atl del är en övertro på storskalighet och någon sorls gammaldags tro på atl koncentration är det enda som alltid har ekonomiska fördelar Den tekniska ulvecklingen i framliden lalar mer för att länka samman mindre enheter för alt minska sårbarheten i det totala flygledningssystemet.

Kan kommunikationsministern försvara att ett statligt verk som i dag drivs decentraliserat skall ligga i Stockholm, dvs. centraliserat?

Anf. 109 Kommunikationsminister GEORG ANDERSSON;

Herr talman! Ibland får vi statsråd kritik för att vi beslutar alldeles för mycket och lägger oss i saker som vi inte borde syssla med, i andra sammanhang får vi kritik för att vi beslutar för litet.

I det här fallet ligger frågan faktiskt i riksdagen för behandling. Den regionalpolitiska kommittén hade förslag angående Sturup. Regeringen har som jag redovisat i mitt svar inte funnit skäl atl ta upp delta förslag lill diskussion, bl.a. mot den bakgrund som redovisats av luftfartsverket, där man konstaterar alt en placering i sydöstra Sverige är dålig ur såväl ekonomisk synpunkt som personalrekryteringssynpunkt. Luftfartsverket beräknar alt en ullokalisering till sydöstra Sverige från Stockholm skulle innebära en extra personalavgång på 10-15%, vilkel i dagens kärva läge med flygledningspersonal skulle leda lill svåra konsekvenser för flygtrafiken. Det har regeringen tagit intryck av. Frågan ligger i det avseendet i riksdagen med anledning av den regionalpolitiska propositionen. Jag vet inte om Margitta Edgren eller andra har väckt motioner i frågan.

När det gäller att göra en koncentration till två centraler tycker jag att det finns möjlighet och goll underlag för att försvara den ulvecklingen. Del leder nämligen till en mycket kraftig besparing. Jag räknar med 1 miljard kronor under en femtonårsperiod som kan sparas på del sättet. Utvecklingen i Europa på detta område går också entydigt i riktning mol färre men modernare luftlrafikcentraler. Sverige planerar alltså i samma anda, men gör det myckel långsiktigt så alt Sturup inte skall drabbas. Det rör sig här om en tioårsperiod av övergångssamordning.

AnL 110 MARGITTA EDGREN (fp);

Herr lalman! Den regionalpolitiska kommittén var faktiskt överens om all
om flygledningen skall bedrivas på två platser bör den av regionalpolitiska 45

Prot. 1989/90:117 skäl finnas i norra och södra Sverige, alternativt sydöstra Sverige. Det var
8 maj 1990 norr och söder som var kommitténs gemensamma åsikt.

När det gäller flyttningen lill Arlanda och personalläget kan man konsla-
bvar pa jragoi jg., redan i dag är svårl att rekrytera flygledare. De flygledare som

finns i Malmö och på Sturup är unga. De har en snitlålder på 35 år År 2000 kommer de atl vara 45 år och fortfarande vara attraktiva som flygledare. De säger redan i dag alt de inte kommer all vilja flytta med. De väntar inte de åren på flyttningen, utan de börjar redan i dag alt söka sig andra arbeten, eftersom de kan finna alternativ.

Återigen anser jag atl ansvaret för den framtida flygledriingen måste börja tas i dag. Enligt mitt sätt att se gäller del att följa regionalpolitiska kommitténs rekommendation med två orter, i norr och i söder

Överlåggningen var härmed avslutad.

17 § Svar på frågorna 1989/90:549 och 550 om passagerartrafik med s.k. bekvämlighetsflaggade fartyg

Anf. 111 Kommunikationsminister GEORG ANDERSSON:

Herr talman! Viola Claesson har frågat mig vad regeringen tänker göra för altstoppa Black Prince-trafiken mellan Göteborg och Köpenhamn, samt om regeringen är beredd att införa regler som förhindrar passagerartrafik med bekvämlighetsflaggade fartyg till och från svenska hamnar

Jag vill inledningsvis betona alt sjöfarten är en internationell bransch. Internationella konventioner och överenskommelser spelar en avgörande roll. Utrymmet för nationella särregler är begränsat.

Regeringen har dårför inte någon möjlighet att förbjuda fartyg med viss flagg eller besättning att trafikera svenska farvatten. Däremot kan vi - vilket vi också gör-verka för att de internationella bestämmelserna skärps. Vidare kan vi intensifiera kontrollen av fartyg i våra farvatten. Sådana åtgärder har redan inletts.

Dessutom vill jag poänglera att vi för svensk del sagt klart nej till inlernationella registerlösningar som sjöfartspolitisk metod. Jag vill också framhålla alt vi genom alt undanta färjelrafiken från sjöfarlspoliliskt stöd velat undvika en snedvridning av konkurrensen i den nordiska färjesjöfarten.

Vi har från svensk sida vid upprepade tillfällen fört fram våra farhågor inför att färjor registrerade i de norska och danska internationella registren (NIS resp. DIS) skulle introduceras på den nordiska marknaden. När vi fick signaler om planerna på all sätta in Black Prince i trafik mellan Göteborg och Köpenhamn tog vi från svensk sida ett omedelbart initiativ till all diskutera denna fråga vid ett nordiskt statssekreterarmöte.

Vi framförde då från svensk sida vårt siarka ogillande över dessa planer och inför risken att man därigenom slår sönder den omfattande och viktiga nordiska färjesjöfarten.

Hittills har vi inte fått några signaler om att den noska regeringen skulle

vara beredd att ändra NlS-lagstiftningen. Enligt gällande inlernationella

46 regler kan vi konlrollera alt Black Prince uppfyller gällande säkerhetskrav.

Reglerna medger däremot inte ett förbud mol Black Prince på grund av far- Prot. 1989/90:117
tygets flagga eller besättningens nationalitet. 8 maj 1990

Fenomenet Black Prince skall med andra ord helt och hållet tillskrivas den [

norska sjöfartspolitiken. P J 8

Beträffande Viola Claessons andra fråga vill jag erinra om de ålgärder om utvidgad säkerhetskontroll som de skandinaviska sjösäkerhelsdirektörerna enades om omedelbart efter Scandiriavian Slar-kalaslrofen,

Vi har vidare i den nordiska kretsen enats om atl inlernationelll verka för en höjning av säkerheten för passagerarfartyg i färjelrafik. En utgångspunkt blir därvid atl kunna lägga fast en lägsta acceptabel standardnivå för färjor som skall tillåtas trafikera de nordiska länderna.

AnL 112 VIOLA CLAESSON (vpk);

Herr talman! Jag ber att få lacka Georg Andersson för svaret, men jag tycker atl del var elt mycket nedslåeride svar Jag trodde irite atl regeringen så kategoriskt skulle slå fast att den inte har någon möjlighet atl irigripa mot den här typen av fartyg.

Utgångspunkten för debatten är inte ny. Vpk har parallellt med sjöfacken under många år agerat för all vi skall slippa s.k. bekvämlighetsflaggade eller fiffelflaggade fartyg i svenska vatten och hamnar samt för att Sverige skall arbela också inlernationelll för alt få stopp på denna trafik. Så händer den här fruktansvärda fartygsolyckan med Scandinavian Siar Del som har spelals upp efler denna olycka visar med all önskvärd tydlighet atl de som har pläderat för ett svenskt öppet register i dag borde börja tänka sig för. Jag är glad över att regeringen i varje fall inte nu har sådana planer Del är gott och väl.

Katastrofen med Scandinavian Siar var alltså ingen naturkatastrof. Tvärtom, den visar all fartyg som Black Prince, som fro.m. juni månad kommer alt trafikera Göleborg-Fredrikshamn, bygger på samma affärsmässiga idé. Passagerarna och besättningen kan då inte känna sig trygga. Vi vet all det fungerar på det sättet.

Jag vill därför fråga Georg Andersson; Vad bygger regeringen sitt kategoriska ställningstagande på, alt regeringen inte har någon möjlighel alt förbjuda den här typen av fartyg, inte ens efler det som har hänt under våren och som så många människor förfasar sig över?

Jag vill anföra ett citat av Anders Lindström där han säger; "Kan del verkligen vara så illa atl de ekonomiska intressena i bekvämlighetssjöfarten är politiskt starkare än omsorgen om människoliv och miljö?"

Anf. 113 Kommunikationsminister GEORG ANDERSSON: Herr talman! Del citat som Viola Claesson avslutade sitt inlägg med kan irite vara riktal mot den svenska regeringen. Den har inte vidtagit åtgärder av det slaget. Jag vet inte vad Viola Claesson länker sig för åtgärder från sverisk sida för alt förbjuda dessa fartyg att gå iri i svensk hamri,

Havsmarknaderi är i priricip fri och geriom inlerriatioriella regler skall sjö
farten underlättas. Det är i grunden en bra princip. Om varje land skulle
tillämpa sin speciella standard när det gäller farlygsutruslning och besättning
skulle detta på elt allvarligt sätt försvåra internationell sjöfart. Vi kan emel- 47

Prot. 1989/90:117 lertid göra - och vi gör - insatser genom all verka för en skärpning av de
8 maj 1990 internationella reglerna och för alt skärpa kontrollen och säkerheten saml

] för alt intensifiera hamnsladskontrollen.

!)var pa jragor Yxån svensk sida har vi klarl markerat vår ståndpunkt och vi fortsätter all

göra det. Vi har klarl och entydigt tagit slällriing mol ett eget internationellt register för svensk bemanning.

Vi ser också med stort allvar på "fenomenet" Black Prince. Den svenska regeringen har redan deltagit i elt nordiskt statssekreterarmöte där della har diskuterats. Vi har för avsikt att fortsätta atl driva den här frågan.

För dagen kan jag inte säga mera, men när del gäller den svenska regeringens inställning i denna typ av frågor är den med all önskvärd tydlighet framförd. Jag hoppas all också Viola Claesson kan visa respekt för alt den svenska regeringen måste följa internationella regler

Anf. 114 VIOLA CLAESSON (vpk);

Herr talman! Georg Andersson har inte angivit vilken internationell konvention eller regel som gäller jusl i del här sammanhanget. Det norska internatioriella sjöfartsregislrel, NIS, vars flagg dessa fartyg går under, har inte rätt alt trafikera norska hamnar Detta är jusl en särbestämmelse. Eftersom Georg Andersson hävdar att sådana bestämmelser inte går att införa, vill jag fråga:

Vad är del som gör att Norge kan förbjuda fartyg ur landets eget NIS-regisler att trafikera norska hamnar, medan samma inlernationella konvention skulle förbjuda Sverige att stoppa besök i svenska hamnar av dessa fartyg - eller flytande likkistor som de med all räll ibland kallas för?

Överläggningen var härmed avslutad.

18 § Svar på fråga 1989/90:556 om kvittoskrivande taxameter

AnL 115 Kommunikationsminister GEORG ANDERSSON:

Herr lalman! Lennart Brunander har ställl frågan om jag är beredd att ge laxiägare som dels kör skolskjutsar färdtjänst och sjukresor, dels kör vanliga taxiresor för allmänheten dispens frän kravet atl installera kviitoskrivande taxametrar

I fordonskungörelsen föreskrivs all ett fordon som används i laxitrafik skall vara försett med taxameter av godkänd lyp. Om del finns särskilda skäl får den länsstyrelse som har meddelat tillståndet till laxitrafik medge undantag från denna skyldighet. Transportrådel får meddela föreskrifter om undanlag för vissa slag av transporter eller fordon från skyldigheten alt i taxitrafik ha taxameter.

Med anledning av regeringens trafikpolitiska proposition beslöt riksdagen
våren 1988 om en fortsall avreglering av den yrkesmässiga trafiken. Behovs
prövningen av tillstånd till taxitrafik avskaffas härigenom den 1 juli 1990. I
samband därmed införs ett krav på kvittoskrivande och registrerande taxa
metrar Elt sådanl krav får bedömas vara ell allmänt konsumentintresse men
48 motiveras också med den stora omfattning som de samhällsbelalda resorna

har inom taxi. Mer än hälften av taxis intäkter härrör frän sådana uppdrag och där det alltså är någon annan än resenären som stär för huvuddelen av betalningen.

Trafikutskoltel liksom riksdagen anslöt sig till föredragande departementschefens bedömning atl särskilda skäl skall krävas för att undantag skall kunna ges från kravet på taxameter. Som ett sådant särskilt skäl angavs att fordonet används uteslutande för avtalsbundna skolbarnslransporter.

Några andra undantag från taxamelerkravel finner jag inte befogal. De båda andra kategorier av samhällsbelalda laxitjänster som anges i frågan, nämligen färdtjänst och sjukresor, betalas så gott som undantagslöst genom debitering enligt taxameter För sådana slag av transporter som alltså till huvuddelen bekostas av del allmänna, finner jag det i hög grad vara befogat att fordonet är försett med en kvittoskrivande och registrerande taxameter

Prot. 1989/90:117 8 maj 1990

Svar på frågor

AnL 116 LENNART BRUNANDER (c):

Herr talman! Jag tackar kommunikationsministern för svaret.

Jag måste nog säga alt jag blev litet ledsen över alt kommunikationsministern inte tycker alt det finns anledning att ge en del av dessa taxiägare dispens från kravet på kviitoskrivande taxameter Det är ett stort bekymmer för många av dem, framför alll på landsbygden. Beslutet har väl i första hand kommit till som ett resultat av slorstadsproblem, och mindre på grund av förhållanden på landsbygden.

Många av dessa taxiägare kör ganska få taxiresor med taxameter. I mycket stor utsträckning är verksamheten uppbyggd på skolresor. Man måste ha ganska många bilar för atl kunna klara den servicen i kommunerna. De kör ganska få resor per bil som vanliga taxiresor. Därför blir investeringskostnaden slor för dem, myckel slor i förhållande till den inkomst de får på dessa resor. De har inte heller stora inkomster i övrigt, och därför blir delta en belastning.

Kommunikationsministern säger all delta är elt konsumentintresse. Det är också ett myckel stort konsumentintresse atl man kan upprätthålla den seryice som dessa taxiägare ger på landsbygden. Många av dem kanske kommer att lägga ned sin verksamhet på grund av atl de får den här kostnaden, som de inte anser sig kunna bära. Det skulle vara mycket negativt för alla som bor på landsbygden.

Jag undrar om det ändå inte skulle kunna finnas skäl, kommunikationsministern, all fundera över om del inte går all ändra pä bestämmelsen eller policyn all man inte får köra några vanliga taxiresor för att få dispens. Del vore mycket angeläget för mänriiskorna på landsbygden med en sådan föräridring.

Prot. 1989/90:117 om ersättning för transporter bestäms på annat sätt än genom användning av

8 maj 1990 taxameter och därvid erläggs mot faktura.

Om man gjorde en utvidgning och sade all om man kör en viss andel laxi-

:ivar pa Jiagor resor av vanligt slag därutöver skulle man vara befriad, skulle det naturligtvis

uppstå elt omöjligt gränsdragningsproblem för ifrågavarande bilar För övrigt ar det i sådana fall myckel svårt all på förhand konstatera om det rör sig om en tiondel taxiresor, en femtondel osv. Delta är en ganska flexibel verksamhet.

Anf. 118 LENNART BRUNANDER (c);

Herr lalman! Man förenklar naturligtvis inte denna fråga om man inför en regel där man skall bedöma om vanliga taxiresor sker i lilen eller slor omfiittning och om man då skall kunna ge dispens. Men del är inte heller nödvändigt att det alllid skall vara så enkelt. Ibland måste man också ge sig in och lösa frågor som år litet svårare. Denna fråga skulle kunna vara en sådan.

Det är väsentligt för att man skall kunna upprätthålla servicen ute på landsbygden. Detta gäller inte taxiägarna i första hand, utan de människor som skall åka taxi. Lägger en taxiägare ner sin verksamhet ute på landsbygden får människorna där myckel slora kostnader för sina taxiresor, eflersom de då får höga framkörningsavgifler Den utvecklingen accentuerades när vi fick beställningscenlraler Det här är elt nytt bekymmer som drabbar landsbygden. Jag tycker all del skulle vara myckel angelägel om kommunikationsministern ville fundera över om det inte går atl göra en sådan här förändring. Det är i alla fall inte omöjligt.

Överläggningen var härmed avslutad.

19 § Svar på fråga 1989/90:560 om glesbygdens vägnät

Anf. 119 Kommunikationsminister GEORG ANDERSSON;

Herr talman! Sten-Ove Sundström har frågat mig om jag är beredd atl verka för all större del av väganslagel kommer glesbygdens vägnät till godo.

Anledningen till frågan är alt en långt gående förslitning har sketl på vägarna i Norrlands inland till följd av överföring av timmerlransporler från Norrlandsälvarna till vägnätet och atl de befintliga resurserna inte räcker till för glesbygdens vägnät.

De problem som Sten-Ove Sundström lar upp aktualiseras ofta genom uppvaktningar i brev och i andra sammanhang. Jag är därför fullt medveten om alt länsvägarna på många håll är i behov av åtgärder för atl standarden skall bli fullt tillfredsställande. Det är främst länsstyrelsens uppgift alt prioritera vilka objekt som skall komma till utförande på länsvägnätet och vilka objekt på det enskilda vägnätet som skall få bidrag lill byggnadsåtgärder.

Åven om Norrbottens län fått en relativt slor andel av de totala väganslagen vid anslagsfördelningen mellan länen är jag medveten om all delta inte är tillräckligt för att uppnå en fullgod standard på alla vägar i länet. Förhål-50

landet är likartat på andra håll i landet, men regeririgeri har inte funnit det möjligt atl anslå mer medel lill väghållnirigeri via slalsbudgeleri.

Som eri korisekveris härav har regeririgeri i deri näringspolitiska propositionen föreslagit att eri utreduirig om kompletteraode finansieririg av väg-hållriirigeri skall geriomföras. Med eri sådan firiasieririg tillförs ökade resurser som gör det möjligt att totalt sett geuomföra fler åtgärder på vägnätet i landet, vilket också kommer Norrbotten till del.

Jag har med andra ord redan medverkat lill att föreslå ålgärder som syftar till att öka de medel som erfordras för en bälire väghållning och jag är beredd atl även i fortsättningen verka i samma riktning.

Anf. 120 STEN-OVE SUNDSTRÖM (s);

Herr talman! Lät mig lacka kommunikationsministern för svaret på min fråga.

Bakgrunden är i korthet, som har nämnts här, alt del sker en långt gående förslitning av glesbygdens vägnät. Många av de mindre länsvägarna och framför alll vägarna inom del låglrafikerade vägnätet är särskilt utsatta, Eflersom bileri oftast är det enda färdmedlet för all samhällsservice i glesbygden finns det naturligtvis slora krav på framkomlighet dygnet runt och året runt på del utsatta vägnätet.

I den allmänna debatten, inte minst i deriria kammare, har de slora kom-munikalionsprojekten dominerat. Här talar vi om Öresundsbro och mång-miljardsatsriirigar på järnvägsnätet. Det är vällovligt och positivt för framtiden. Människorna i glesbygden får dock ofta uppfattnirigeri att vi har glömt dem, när de märker alt de får väldigt små resurser just till det låglrafikerade vägriätet.

Jag rioterade i kommuriikatiorismiriislerns svar alt åtgärder är på gårig. Jag tycker alt det är glädjaride riär kommuriikatiorisministern säger att han är "beredd alt även i fortsättningen verka i samma riktning". Jag räknar med atl delta i syririerhet gäller del låglrafikerade glesbygdsvägnälet.

Anf, 121 Kommunikationsminister GEORG ANDERSSON: Herr talman! Jag vill bara understryka att jag har stor förståelse för de problem som Sten-Ove Sundström har tagit upp. Alla som färdas ganska flitigt på landels vägar kan inte uudgå all lägga märke till att det sker förslitriirig och atl behoven av medel ökar alltmer och i en takt som inte är möjlig alt tillgodose via statsbudgeten.

Jag hyser därför förhoppningar om alt vi med det utredningsarbete som nu läggs ul i syfte att få till stånd eri kompletterande finansiering med brukaravgifter och näririgslivsmedverkari riär det gäller irifraslruktursatsnirigar totalt sett skall kunna öka resurserna. Jag finrier del arigeläget att i ett sådant läge också bättre än hittills kunna tillgodose glesbygdens behov av insatser för vägnätet.

Prot. 1989/90:117 8 maj 1990

Svar på frågor

Prot. 1989/90:117 AnL 122 STEN-OVE SUNDSTRÖM (s):

8 maj 1990 Herr talman! Låt mig då bara säga att jag delar statsrådets förhoppning

I I atl de ålgärder som diskuteras skall lätta på trycket och atl vi därmed skall

P ' 8 kunna lägga större resurser just på glesbygdens vägriäl.

Överläggningen var härmed avslutad.

20 § Svar på fråga 1989/90:562 om tidplanen för en Öresundsbro

AnL 123 Kommunikationsminister GEORG ANDERSSON;

Herr talman! Per Stenmarck harfrågat mig vilken tidplan jag arbetar efter i del fortsatta arbetel med en bro över Öresund.

Jag räkriar med alt så snart som möjligt kunna träffa min danske kollega för atl med honom diskutera och komma överens om det fortsalla gemensamma arbetet angående en fast förbindelse mellan Danmark och Sverige och bl.a. lidplanen för detta. Före ett sådant möte är jag inte beredd alt vidare uttala mig i frågan.

Anf. 124 PER STENMARCK (m):

Herr lalman! Jag ber att få tacka kommunikationsministern för svaret. Jag ser det som synnerligen positivt.

De senaste månaderna har inneburit åtskilliga fall framåt för Öresundsfrågans lösning. Närmare än så här har vi förmodligen aldrig någonsin tidigare varit.

En dansk ulredning kom i vintras fram lill all en bro mellan Malmö och Köpenhamn skulle vara positiv inte enbarl ur svenskt perspektiv utan också för Danmark. Detta är till stor del en ny inställning.

Problemen i Köpenhamnsområdel är i dag så uppenbara, alt satsningar på infrastruktur framstår som oundgängligen nödvändiga.

Efter en folkelirigsdebalt blev det alltmer uppenbart för regeringspartierna att det nu gäller atl driva frågan framåt. För några månader sedan gjorde också del danska socialdemokratiska partiet samma ställningslagande, vilket innebar en tämligen klar positionsförskjutning.

Den 20 april fattade så det svenska socialdemokratiska partiet efter många års vånda samma beslut. Därmed har i princip samtliga pusselbitar fallit på plats. Det råder en samsyn inte enbart när det gäller ett ja till en fast förbindelse, utan del finns också en gemensam inslällning atl det skall vara en bro, alt den skall gå mellan Malmö och Köpenhamn, all den skall innehålla dubbelspår för järnväg och en fyrfilig väg och alt den skall finansieras utan några skattemedel.,

Bakom detta ställningstagande står med all rimlig sannolikhet en myckel klar majoritet både i den svenska riksdagen och i del danska folketingel.

Atl kommunikationsmiriislerri riu förklarar atl diskussioner skall föras mellan den svenska och den danska regeririgeri är som jag ser det, ytterligare ell sleg på vägeri mot eri fast förbindelse mellan Malmö och Köpenhamn. Jag lackar för det.

Överläggningen var härmed avslutad.

21 § Svar på fråga 1989/90:576 om SJs rullande materiel Prot. 1989/90:117

8 maj 1990

Anf. 125 Kommunikationsminister GEORG ANDERSSON; ;—[--------

Herr talman! Maggi Mikaelsson har frågat mig om regeringen avser vidta pa jragor

någon åtgärd inom SJ för att möta konkurrenter inom transportsektorn och förbättra arbetsmiljön i gamla lok och vagnar.

SJ har de senaste åren fått förutsättningar för att utvecklas till ell modernt och konkurrenskraftigt transportföretag och befinner sig för närvarande i en viktig omstruktureringsfas. Glädjande nog har det också visat sig att SJ förmått att utnyttja dessa förutsättningar till att erbjuda nya och bättre tjänster ät både godskunder och resenärer

Enligt riksdagens beslut bestämmer SJ sedan länge hur och med vilken lyp av materiel trafiken skall bedrivas.

Ombyggnaden av lok och vagnar ingår i elt miljöprogram som SJ tagit fram och där ålgärder för alt förbälira arbetsmiljön är en del. Miljöprogrammet tar också upp hur järnvägstrafikens negativa miljöpåverkan i stort kan begränsas. Jag utgår från atl SJ fäster stor vikt vid utformningen av personalens arbetsplatser när lok och vagnar nu byggs om.

Då Maggi Mikaelsson, som framställt frågan, anmält althon var förhindrad att närvara vid sammanträdet, medgav tredje vice talmannen att Viola Claesson i stället fick delta i överläggningen.

AnL 126 VIOLA CLAESSON (vpk);

Herr lalman! Jag ber alt få tacka kommunikationsministern för svaret. Frågan är ställd mol bakgrund bl.a. av den mycket dåliga arbetsmiljö som de gamla loken ger Lokförare, bl.a. i Vännäs och i Norrland i övrigt, har agerat och framhållit att de anser atl del är en felsatsning all för ett par hundra miljoner rusta upp gamla lok från 50-lalel. De lycker all detta rimmar dåligt med den inrikining på framliden, där järnvägen skall spela en större roll än hittills, som har ullovals.

Jag skulle väldigt gärna vilja påminna kommunikationsministern om en debatt som vi hade tidigare, då kommunikationsministern klagade över hur det var att resa med sovvagn från hans hemort hit ner till Stockholm. Del var minsann inte särskilt bekvämt. Med denna utgångspunkt tycker jag all del hos kommunikationsministern borde finnas förståelse för lokförarnas situation och för deras uppfattning om vilka invesleringar som borde göras. Jag delar helt lokförarnas uppfattning att del vore bättre atl salsa på ny rullande materiel i stället för atl reparera dessa gamla lok.

Jag undrar om Georg Andersson med tanke på all han själv har rest med skraltiga tåg hit ner till Stockholm inte borde ha förståelse föratt nyinvesteringar i det här fallet vore en rejälare satsning för framliden.

Anf. 127 Kommunikationsminister GEORG ANDERSSON:

Herr talman! Jag vill kommentera vad Viola Claesson sade, inte därför att

mina personliga resor åberopats utan därför all jag naturligtvis lycker att det

är angeläget att man ställer höga krav på arbetsmiljön.
Jag har inhämtat uppgifter om vad som ligger till grund för frågan. Det 53

Prot. 1989/90:117 planeras nu en ombyggnad av ett antal äldre lok, som framförallt används i
8 maj 1990 tung godslrafik. Lokförare har vid en uppvaktning för SJ-ledningen anfört

synpunkter. De har också framfört krav på ljudisolering och vissa andra för-
Svarpåfrågor bättringar

Del har sagts mig atl SJ fäster stor vikt vid den ergonomiska utformningen av förarplatserna när loken nu byggs om och att en preliminär ombyggnads-plan har redovisats för de fackliga organisationerna. Enligt SJ är man överens med facket om hur den här ombyggnaden skall gå till.

Jag vill slutligen notera alt en ombyggnad av de här loken beräknas kosta ca 5 milj. kr per lok, medan en investering i nya lok kostar mellan 20 och 25 milj. kr Del är klart alt det är en viktig faktor vid SJs ställriirigstagande till om man skall reparera eller nyinvestera. Men det beslutet måste jag med förtroende överlämna till SJ och dess ledning.

AnL 128 VIOLA CLAESSON (vpk):

Herr lalman! Liksom lokförarna beklagar jag den uppfattningen. Om man vill satsa rejält inför framtiden, tror jag inte alt det i längden lönar sig eller i övrigt är eri riktig satsning att reparera så väldigt gammal materiel som del här är fråga om. Lokförarna, som ju är de som drabbas av deu här arbetsmiljöri, ariser inte alt en reparation av de gamla loken är tillräcklig, utan de kräver inför framtiden eri rejälare salsriirig, riågot som äveri vpk gör

Jag förslår av Georg Ariderssoos irilägg i debatteri att det skulle finnas förutsättriirigar för horiom att lägga sig i vad SJ gör eller inte gör, eftersom han säger atl del just i del här fallet inte skulle finnas anlednirig att göra det. Men när vi tar upp dessa frågor handlar det givelvis också om sovvagnar och persontransporter och inte enbart om godstransporter

Överläggningen var härmed avslutad.

22 § Svar på fråga 1989/90:548 om större flexibilitet vid byggande av servicebostäder m.m.

Anf. 129 Bostadsminisler ULF LÖNNQVIST:

Herr talman! Barbro Westerholm har frågat statsrådet Lindqvist om regeringen har för avsikt att ge kommuner och landsting större möjligheter till flexibilitet vid byggande av vård- och serviceboende utan alt de förlorar rätten till bostadslån.

Arbetet inom regeringen är så fördelat att det är jag som skall svara på frågan.

Utgångspunkten för den sociala bostadspolitiken är allas rätt till en bra bostad. Det innebär också atl människor, trots funktionsnedsättningnar och sjukdom, skall ges möjlighet att bo och leva i vanliga bostadsområden.

Grunden för bostadsstödet är att det är fråga om fullvärdiga bostäder För
kollektiva boendeformer som gruppboende och ålderdomshem finns möjlig
heter all göra avsteg från kraven på utmstriings- och utrymmesstandard un
der förulsättnirig atl detta komperiseras av iritilliggaride gemerisamma ut-
54 rymmeri och ulrustnirig. Regelsystemet i sig utgör därför euligt miri meriirig

iriget hinder för kommuner och landsting all uppnå en flexibilitet i byggandet Prot. 1989/90:117
av olika boendeformer. 8 maj 1990

När det gäller samlokalisering är utgångspunkten för regelsystemet atl ] [

inte skapa nya inslitulioner Inte heller delta anser jag hindra kommunerna var pa jragor från atl i sin planering forma väl fungerande lokala lösningar

Regeringen har gett socialstyrelsen i uppdrag alt i samverkan med plan-och bosladsverkel följa upp och analysera hittillsvarande kunskap om och erfarenheter av gruppboende för äldre. Uppdraget kommer atl redovisas eL ter sommaren. Jag anser det angeläget aft kommuner och landsting kan forma gruppboende så all del ger de boende bra villkor. Del innebär all förutsättningar för lämpliga lokala lösningar måsle ges.

AnL 130 BARBRO WESTERHOLM (fp);

Herr talman! Bostäder för psykiskt sjuka bör byggas för alt tillgodose de boendes behov och inte för alt i första hand stämma med lånebeslämmelser som kanske har utformats utan tillräcklig hänsyn tagen till de boendes önskemål och de lokala förhållandena. Jag noterar att bostadsministern delar min uppfallning om nödvändigheten av alt se lill de lokala förhållandena.

1 Stockholm år del onl om både tomtmark och personal. På Kungsholmen i Stockholm har man nu planerat alt bygga ett behandlingshem och grupp-bosläder för yngre psykiskt sjuka. Man har emellertid fått besked om alt om dessa samlokaliseras kan inte statliga bostadslån utgå. En samlokalisering skulle möjliggöra ett mer flexibelt utnyttjande av personalen. Men framför alll är behovet stort, eftersom det är så onl om tomtmark i innerstaden.

Man får inte heller bygga fler gruppbostäder för åldersdemenla i detta hus, men man lycks kunna gå runt detta genom att göra gruppbostäder och kalla dem för ålderdomshem.

Jag uppfattar bosladsministern på ett sådanl säll alt det finns möjligheter atl göra avsteg frän bestämmelserna, och dä är det väl snarast på det sättet att länsbostadsnämnderna inte har full kunskap om dessa möjligheter Del är därför viktigt atl man i samband med socialstyrelsens översyn informerar om dessa möjligheter så atl de boende, de psykiskt sjuka, och personalen inte kommer i kläm.

AnL 131 Bostadsminister ULF LÖNNOVIST;

Herr lalman! Jag kan dela uppfattningen att om det finns brister när del gäller informationen skall dessa nalurliglvis rättas till. Jag vill understryka att del är nödvändigt all man kan göra de lokala lösningar som passar bäst från lokala utgångspunkter Det viktiga måsle då vara atl de som skall bo i dessa bostäder kan bo på ell fullvärdigt och bra sätt. Jag förmodar atl vi är överens om att del skall vara fråga om bra bosläder

Beträffande samlokaliseringen går det inte alt ange exakta gränser för vad den skall handla om. Del måsle få ske avvägningar utifrån lokala förhållanden. Men del vikliga är, vilkel jag tror alt vi kan vara överens om, all det inte är nya institutioner som byggs, eftersom meningen var all människor skulle komma ut lill ell boende i samhället. Från dessa mer allmänna utgångspunkter måste bedömningarna sedan göras. Och om del finns några

Prot. 1989/90:117 missförstånd i den information som har gått ut är del angeläget att de rättas
8 maj 1990 till.

Svarpåfrågor AnL 132 BARBRO WESTERHOLM (fp);

Herr lalman! Dessa missförstånd är ganska dyrbara. Jag har under det senaste halvåret åkt runt ganska mycket i Sverige och varit med om invigningar av nya gruppbostäder där det t.ex. har funnits 14 kök på 12 åldersdemenla som inte kunde klara av all använda köken. Dessa människor behövde ge-mensamhetskök. Jag har sett gruppbostäder där det är långa korridorer, eftersom lägenheterna inte fick vetta mot gemensamhetsulrymmen. Människor har där haft svårl alt hitta hem till sin bostad. Elt gemensamhetsut-rymme mot vilkel dessa bostäder hade vettat hade varit en bälire lösning för de boende.

Men såvitt jag förstår har vi en samsyn när del gäller alt del skall vara fråga om elt bra boende för dem som skall bo i dessa bostäder Och då måste det vara möjligl att man låter dessa bostäder få se ul på litet olika sätt.

Överläggningen var härmed avslutad.

23 § Svar på fråga 1989/90:568 om asylsökande som avvisats från Sverige till Polen

AnL 133 Statsrådet MAJ-LIS LÖÖW;

Herr talman! Gudrun Schyman har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta med anledning av vissa uppgifler om asylsökande som avvisats från Sverige lill Polen samt sådana som varit på väg lill Sverige men som av de polska myndigheterna avvisats till sina hemländer

Milt svar till Gudrun Schyman är alt Sverige inte kommer att vidta några särskilda åtgärder i anledning av delta. Det är i första hand eri polsk angelägenhet. Sverige för emellerlid en kontinuerlig dialog med de polska myndigheterna i flyktingfrågor. Så sent som den 26 april i år mottog regeringstjänstemän från utrikes- och arbetsmarknadsdepartementen en polsk regeringsdelegation. Därvid framkom del all 750 asylsökande har inkvarterats i Swinoujsie. Av dessa har 260 avvisats från Sverige. Dessa siffror kan jämföras med de ca 8 000 asylsökande som sedan september 1989 har kommit till Sverige via Polen och som nu är föremål för utredning här

Den svenska regeringen är väl medveten om det ekonomiska läge som Polen för närvarande befinner sig i. Inom ramen för det svenska biståndet har 300 milj. kr ställts till förfogande för Polen, varav 5 milj. kr har avsatts för Svenska röda korset, atl utnyttjas i samverkan med dess polska systerorganisation. Del är vår förhoppning att situationen för de 750 asylsökande kommer att lösas inom en snar framtid.

Då Gudrun Schyman, som framställt frågan, anmält alt hon var förhirid-rad alt närvara vid sammanträdet, medgav tredje vice talmannen att Berith Eriksson i slället fick della i överläggningen.

AnL 134 BERITH ERIKSSON (vpk): Prot. 1989/90:117

Herr lalman! Jag får lacka invandrarministern för svaret. Faktum är ju alt 8 maj 1990
Polen inte har undertecknat flyktingkonventionen och har därmed inte för-
pliklat sig all inte skicka flyktingar vidare till deras hemländer, varken de P F 8 f

flyktingar som har nått Sveriges gräns och avvisats eller de flyktingar som har varit på väg lill Sverige.

Jag vill fråga vilka garantier invandrarministern har för att flyktingar får en rättssaker asylprövning i Polen.

Flyktingströmmen från Polen har helt upphört. Men många flyktingar har resan genom Polen som ett led i sin resa till Sverige. Anser invandrarministern att resa genom ett annat land år tillräcklig grund för en direktavvisning enligt principen om tredje land? Finns det undantag eller gäller principen om tredje land alla länder?

Anf. 135 Statsrådet MAJ-LIS LÖÖW;

Herr talman! Del är inte alltför länge sedan som vi hade en diskussion omkring detta i en frågestund här i kammaren. Det finns ingen anledning till någon ändrad bedömning i dag. Polen har sagt sig vara pä väg alt skriva under FNs flyktingkonvention. Polen har tagit upp en diskussion med FNs flyktingkommissariat och förbereder elt undertecknande. Vid den dialog som vi har fört med Polen har det sagts att Polen har för avsikt atl agera genlemot de asylsökande som kommer till Polen på samma säll som om Polen hade accepterat FNs flyktingkonvention. Mol denna bakgrund har invandrarverket bedömt atl Polen kan betraktas som ett första asylland. Och jag har ingen anledning alt ifrågasätta den bedömningen.

AnL 136 BERITH ERIKSSON (vpk);

Herr talman! Det sägs alt flyktingar som är på väg lill Sverige men inte når Sveriges gräns skulle vara enbart en polsk angelägenhet. Del är helt klart alt Polen har avvisat människor tillbaka lill deras hemländer när de har varit på väg till Sverige. Det beror på alt Polen vet att Sverige skickar tillbaka dessa människor dit och att Polen inte har ekonomiska möjligheter eller någon uppbyggd organisation för atl ta emot dessa flyktingar

Anser invandrarministern atl det är förenligt med en humanitär och generös flyklingmollagning atl avvisa asylsökande, som befinner sig i en mycket besvärlig ekonomisk situation, till Polen?

Anf. 137 Statsrådet MAJ-LIS LÖÖW;

Herr talman! Nu kom vi in på det som jag från början uppfattade att frågan handlade om, nämligen frågan om hur Polen klarar alt la hand om de asylsökande som Polen har och som man prövar, precis som vi gör i Sverige, skälen för Som jag sade i mitt svar är jag medveten om alt Polen befinner sig i ett besvärligare ekonomiskt läge än Sverige. Då tycker jag ändå att vi skall titta litet pä vad del är för proportioner det handlar om. I dag diskuterar vi alltså vad Polen har för möjligheter atl inhysa 750 asylsökande, medan man prövar deras skäl. Invandrarverket i Sverige har i dag förläggningar för 30 000 människor som är asylsökande.

Prot. 1989/90:117 AnL 138 BERITH ERIKSSON (vpk);

8 maj 1990 Herr talman! Då är vi tillbaka vid vad jag sade i mitt första inlägg: Vilka

garantier har vi för att flyktingar fär en rättssaker prövnirig i Poleri, atl det

var pa jragor j gpart om 750, alt det inte är fråga om många fler som direklavvisas?

Faktum är atl det inte kommer fler flyktingar till Sverige den vägen.

Överläggningen var härmed avslutad.

24 § Svar på fråga 1989/90:572 om obligatorisk HIV-test för asylsökande

AnL 139 Statsrådet MAJ-LIS LÖÖW;

Herr talman! Sten Andersson i Malmö har frågat mig om jag - mol bak
grund av vissa uppgifler i massmedia - är beredd att ta initiativ lill att alla
asylsökande tvingas genomgå HIV-lest. _

Socialstyrelsen, som är ansvarig tillsynsmyndighet, utfärdade år 1988 allmänna råd om hälsovård för flyktingar och asylsökande. Enligt dessa är det angeläget all flyktingar från områden där HIV-smiltan är utbredd samt personer med riskbeteende eller sådana som utsatts för sexuella övergrepp informeras om HIV/aids och erbjuds provtagning. Socialstyrelsen har därefter i en skrivelse i april i år lill statens invandrarverk och smitlskyddsläkarna framhållit all elt sådant erbjudande alltid bör lämnas. Styrelsen avser att revidera sina allmänna råd i enlighet härmed.

I dag erbjuds på flera utredningsslussar och många förläggningar regelmässigt ell HIV-test som en del av hälsokontrollen. Erbjudandet accepteras av praktiskt tagel samtliga.

Aids-delegalionen uttalade så sent som i förra veckan alt del med hänsyn till den fortsatta utbredningen av HIV-smitta i världen är angeläget med ytterligare utökad HIV-teslning. Delegationen rekommenderar därför alt alla som söker uppehållstillstånd erbjuds ett HIV-test som en naturlig del av en hälsokontroll.

Jag bedömer atl det mycket snarl blir möjligl atl erbjuda alla asylsökande och flyktingar pä utredningsslussar och förläggningar HIV-teslning inom ramen för hälsoundersökningen.

Avslulningsvis vill jag informera om atl en särskild arbetsgrupp knuten till aids-delegalionen avses alt arbela vidare med frågor om HIV och invandrare. Arbetsgruppen kommer bl.a. alt diskutera tillämpning och rutiner för HIV-lestning. Gruppen skall också la upp frågan om informations- och utbildningsinsatser för invandrare och berörda personalgrupper.

Mot den bakgrunden bedömer jag att tillräckliga ålgärder vidtagits beträffande HIV-teslning för de personer som Sten Andersson berör i sin fråga.

AnL 140 STEN ANDERSSON i Malmö (m);

Herr lalman! Jag tackar statsrådet för svaret på min fråga. Bakgrunden är
den enorma, i och för sig fullt berättigade, kampanj som vi har upplevt i Sve
rige under de senaste åren när del gäller konsekvenserna av HIV-smitta,
58 som sedan tyvärr kan utvecklas lill aids. I media kunde vi läsa för 14 dagar

sedan att det bland vissa grupper asylsökande fanns ell stort anlal HlV-smit- Prot. 1989/90:117
tade. De kom från sk. högriskländer 8 maj 1990

Jag förstår att man har tagit allvarligl på frågan. Men fortfarande handlar [

del om atl test erbjuds, all man skall och bör och att man skall iriformera. var pajr gor Jag skulle egentligen vilja fråga statsrådet vad det är som hindrar all vi inför en bestämmelse som säger atl den som kommer hit till Sverige och söker asyl tvingas genomgå aidstest. oavsett frän vilkel land han kommer? Då slipper vi också diskriminering av människor från vissa länder. Aids är ju en ytterst allvarlig sjukdom. Vad är det som hindrar statsrådet atl la initiativ till ett förslag som innebär att samtliga asylsökande tvingas genomgå HIV-test?

Anf. 141 Statsrådet MAJ-LIS LÖÖW;

Herr talman! Det finns en myckel bred uppslutning - det är jag alldeles övertygad om - kring att vi skall gå fram den väg som vi har valt all gå, nämligen atl vi erbjuder HIV-test. Det faktum att erbjudandet, som jag sade tidigare, accepteras av praktiskt taget samtliga gör atl det är fullt möjligl all gå frarii den vägen. Självfallel kräver det all vi ger information och utbildning lill personalen på förläggningarna, så alt den kan ge asylsökaride och flyktingar adekvata uppgifter om HIV-smiltan. Ofta vet de inte särskilt mycket om den när de kommer hit.

Jag kan tillägga till min faktaredovisning all en utbildningsplan diskuteras av socialstyrelsen och invandrarverket. Man skall börja en basutbildning för förläggningspersonalen under våren.

Anf. 142 STEN ANDERSSON i Malmö (m);

Herr lalman! Som jag sadelidigare bedrivs i Sverige en intensiv verksamhet för atl informera riskgrupperna, där sjukdomen kan antas vara mer vanlig än pä andra håll. Jag lycker inte det år någon form av partipolitiska poäng när jag säger; Lål alla som söker asyl i Sverige, med lanke på HlV-smillans och aids fruktansvärda konsekvenser tvingas all genomgå test. Var och en som inte vill bli testad och som kanske är smittad kan förstöra enormt. Del kan fä enorma konsekvenser Jag tror inte atl statsrådet skulle förlora någonting om hon skulle medverka till att tvinga alla asylsökande till HIV-lest, oavsett varifrån de kommer.

Överläggningen var härmed avslutad.

25 § Svar på fråga 1989/90:581 om kommunarrest

Anf. 143 Statsrådet MAJ-LIS LÖÖW;

Herr talman! Bo Hammar har frågat juslitieministern vilka ålgärder regeringen avser alt vidta i anledning av en dom, där hovrätten över Skåne och Blekinge i två fall förklarat atl beslul om s.k. kommunarrest skulle slå i strid med regeringsformen. Arbetet i regeringen är så fördelal alt del är jag som skall svara på frågan.

Milt svar till Bo Hammar är alt regeringen inte har för avsikt att vidta nå
gon särskild åtgärd i anledning av en dom som ännu inte vunnit laga kraft. 59

Prot. 1989/90:117 Jag vill i sammanhanget erinra om atl min förelrädare tillsatte en kom-

8 maj 1990 mitte med uppgift all se över den s.k. terroristlagsliftningen. Syftet med

översynen är att effektivisera bekämpningen av terroristdåd med beaktande

var pa Jragor intresset av högt ställda krav på rätisäkerhel för den eriskilde. Kommittéri

överlämnade sill belänkande i december. Remissförfarandet har nyss avslutats, och jag räknar med atl regeringen kommer alt lägga fram ett lagförslag i ämnet under hösten.

Anf. 144 BO HAMMAR (vpk);

Herr lalman! Jag vill lacka Maj-Lis Lööw för svaret på min fråga till juslitieministern. Jag lägger mig inte i arbetsfördelningen i regeringen, men jag tycker ändå all del här är en viktig grunlagsfråga som jag gärna hade diskuterat också med justiliemiriisterri, inte bara med Maj-Lis Lööw.

Lyckligtvis är del, herr lalman, ytterst sällsynt i värt land all en hög domstol säger atl ell regeringsbeslut eller en lag slår i uppenbar motsättning lill grundlagen. Del är vad hovrätten i Skåne och Blekinge har gjort med anledning av en dom om kommunarrest. Della är en sex år gammal historia. Jag lycker atl det finns anledning för regeringen all fundera vidare på denna fråga. Domstolen har fattat ett ganska häpnadsväckande beslut. Även om domen inte har vunnit laga kraft, står den i överensstämmelse med vad HD tidigare har sagt.

Vidare finns del en beskrivning av regeringeris ställriirigstagaride som jag lycker är ganska sublim. Man säger atl de här personerna inte misslänks för någol brott utan för att befinna sig i elt mentalt förberedelseskede som ännu inte nått så långt atl förberedelse till brott i brottsbalkens menirig kan misstänkas föreligga.

Domstolen finner - med all rätt, tycker jag - att det här står i uppenbar strid mot den svenska grundlagen. Jag vill fråga invandrarministern om hon har studerat den här domen närmare och vad regeringen jusl nu ämnar göra - något måste omgående göras här - i fråga om kommunarresten.

AnL 145 Statsrådet MAJ-LIS LÖÖW:

Herr lalman! Jag tror att Bo Hammar med sina utomordentligt goda kunskaper i konstitutionella frågor myckel väl förstår atl del skulle vara synnerligen märkligt om ell statsråd här i kammaren kommenterade en dom som inte ens vuuriil laga kraft.

Bo Hammar nämride högsta domstolen. Jag vill påpeka all högsta domstolen så sent som i höstas gjorde en annan bedömning när del gällde grundlags-enligheten i deri här frågan.

För övrigt kan jag nämna all vi följer frågan kontinuerligt för att pröva om del är möjligl all göra förändringar beträffande den s.k. kommunarresten. Delta har bl.a. lett lill alt vi förra året kunde göra en omprövning när del gällde två utvisningar och något kommunarreslärende. I något fall kunde vi också åstadkomma lättnader

Oavsett utslaget i hovrätten följer vi, som sagt, frågan kontinuerligt för att pröva om det finns anledning att göra några förändringar

Anf. 146 BO HAMMAR (vpk): Prot. 1989/90:117

Herr talman! Jag brukar inte ta upp frågor här i kammaren som rör beslul 8 maj 1990 av domstolar eller diskutera enskilda fall på detta sätt. Men det här fallet är ' [ [ unikt i och med all det handlar om en paragraf i regeringsformen - 11 kap. v r p j g 14 § - som praktiskt taget nästan aldrig har behövt användas, och det är mycket bra. Nu går alltså en domstol in. Dårför lycker jag atl det finns speciell anledning att diskutera jusl den här frågan. Man finner ju alt delta står i uppenbar strid mot den svenska grundlagen och mol vad som gäller beträffande fri- och rättigheter.

Jag vill fråga; Gäller beslutet fortfarande? Vad kommer alt hända nu? Skall denna fråga dras i långbänk? Gäller beslutet om kommunarrest? Vad kommer alt inträffa om den här domen vinner laga kraft?

Anf. 147 Statsrådet MAJ-LIS LÖÖW;

Herr talman! Jag har ingen anledning alt i dag spekulera i hur det kommer alt bli - om den här domen kommer att vinna laga krafl eller om den kommer atl överklagas, eller vad nu utgången blir. Jag har redovisat vilka ålgärder regeringen har vidtagit i frågan, oavsett vad som händer när det gäller domen.

Anf. 148 BO HAMMAR (vpk);

Herr talman! Det faktum att just en domstol på så hög nivå går in och gör den här formen av lagprövning - jag är inte anhängare av en omfattande lagprövningsrätt, för jag lycker all del vore bra om vi kunde slippa en sådan, men den här ventilen finns ändå i vår grundlag - föranleder inte det en speciell diskussion och undersökning i regeringskansliet när det gäller det här fallet och hela problematiken i della sammanhang?

Överläggningen var härmed avslutat

26 § Svar på frågorna 1989/90:546 och 547 om de fristående skolorna

Anf. 149 Statsrådet GÖRAN PERSSON;

Herr talman! Birger Hagård och Ann-Cathrine Haglund har frågat mig om jag avser atl föreslå all ell nytt statsbidragssystemet för skolväsendet utformas så, all de frislående skolorna inte missgynnas.

Ann-Cathrine Haglund har också frågat mig vilka ålgärder jag avser att vidta för att trygga de fristående skolornas existens.

Jag besvarar båda frågorna i elt sammanhang.

Låt mig först hänvisa lill det svar som jag gav i kammaren den 27 mars på en liknande fråga från Claes Roxbergh.

Inom utbildningsdepartementet pågår för närvarande elt arbele med för
ändringar i statsbidragssystemen beträffande skolväsendet. Detta kommer
alt beröra också statsbidragen till de fristående skolorna, eftersom dessa tek
niskt är kopplade till den offentliga skolans statsbidrag. Vad resultatet av
detta arbete kan tänkas bli är det ännu för tidigt att gå in på. Jag räknar med
alt regeringen skall kunna förelägga riksdagen förslag i dessa frågor i höst. 61

Prot. 1989/90:117 Fram till dess gäller det nuvarande statsbidragssystemet. Det bygger på all

8 maj 1990 en fristående skola i statsbidrag för sina elever erhåller vad staten med säker-

\ \ hel sparar på statsbidrag till del offentliga skolväsendet för dessa elever Låt

var pa jragor |g j. påpeka aft del med utgångspunkt häri inte är relevant atl tala om en

genomsnittskostnad per elev i t.ex. grundskolan, utan att beräkningen bör

avse en marginalkostnad. Denna är normalt betydligt lägre.

För de skolor som har akuta ekonomiska problem har jag hänvisat skolorna till konlakler med resp. kommun för atl hitta lösningar 1 flera fall har kommunerna också skjutit till extra kommunala bidrag. Waldorfskolan i Norrköping, som nu är aktuell, fick t.ex. ett extra bidrag på 1,1 milj. kr före jul. Detta är enligt uppgift slut. Om ytlerligera kommunall bidrag skall lämnas i ett sådanl fall eller om andra lösningar skall undersökas är en sak för resp. kommun och skola all diskutera.

Några ålgärder från regeringens sida är således för närvarande inte aktuella.

AnL 150 BIRGER HAGÅRD (m);

Herr lalman! Jag ber att fä lacka statsrådet Persson för svaret på de frågor som Ann-Cathrine Haglund och jag har framställt.

Ann-Cathrine Haglund är på grund av tjänsteresa i Frankrike tyvärr förhindrad atl vara här i dag.

I hastigheten råkade statsrådet förväxla våra frågor. Del var jag som frågade hur man kan trygga de fristående skolornas existens. Ann-Cathrine Haglund frågade om statsrådet avser all föreslå alt ell nytt statsbidragssys-lem utformas som är sådanl att de frislående skolorna inte diskrimineras. Den här förväxlingen spelar dock ingen roll. Frågorna rör sig ju ändå om samma sak.

Tyvärr kan man konstatera atl de frislående skolorna för närvarande har slora problem. Waldorfskolan i Norrköping, Rudolf Sleinerskolan, är stängd sedan tre veckor tillbaka på grund av brist på medel.

Detta gör alt i synnerhet det sista avsnillet i statsrådels svar får mig atl aktualisera frågan om del behövs tvingande regler i del nya statsbidragssystemet också för de kommunala bidragen. Den frågan var uppe 1988 här i riksdagen, I budgetpropositionen sade statsrådet Göran Perssons företrädare - det framgår av det då aktuella betänkandet - att han ansåg det vara "rimligt att eri kommuu betalar bidrag till eri frislående skola för elever som är mantalsskrivna i kommunen med elt belopp som i princip motsvarar deri besparing kommuuen gör genom atl slippa betala t.ex. skolmåltider och läromedel". Statsrådet var dock inte beredd att förorda en absolut regel med denna innebörd. "De flesia kommuner får betala redan i dag enligt deriria priricip", sade statsrådet då.

Utskottet anslöt sig lill vad som hade anförts i propositionen. Det står i
det aktuella betänkandet: "Har skola godkänts enligt skollagens föreskrifter
sä alt barn i kommunen har rätt alt fullgöra sin skolplikt där, följer därav
som en logisk konsekvens alt barn vid sådan skola bör få del av förmåner om
vilka kommunen beslutar beträffande skolpliktiga barn. Eljest skulle barn
till vissa kommuninvånare särbehandlas."
62 Likställigheten ifrågasätts nu. I Norrköping t.ex. står man för 7%, i Kal-

mar för 100 % och i Örebro för 60 % av de kommunala kostnaderna. Är inte Prot. 1989/90:117
det ett tillräckligt skäl för att också la upp de här frågorna? 8 maj 1990

AnL 151 Statsrådet GÖRAN PERSSON; Svarpåfrågor

Herr talman! Först vill jag framhålla atl jag beklagar att frågorna förväxlades. Jag är dock glad över alt det blev så, alt bara en av er tog emot svaret på de båda frågorna.

Det handlar om tre saker när det gäller statsbidragen. För det första handlar det om det nuvarande statsbidragssystemet. Här kommer del en uppräkning lill sommaren, och den uppräkningen blir relativt kraftig-i slorleksordningen 20%. För det andra har detta med överlevnadsbidrag diskuterats. Frågan behandlades här i kammaren så sent som förra veckan. Kammaren uttalade då, och del tycker jag är riktigt, atl man avvaktar det tredje inslaget - del kommande statsbidragssystemet, den långsikliga lösningen för de här skolorna och för skolsystemet i övrigt. Just nu arbetar vi i departementet med dessa saker Avsikten är att frågan till sommaren skall gå ul på remiss lill landets kommuner och andra berörda. Della år saklägel. Del är alltså ganska många saker som jusl nu diskuteras.

Vad jag här har nämnt gäller den statliga delen. Sedan har vi den kommunala delen, och den är något mera komplicerad. Här handlar det nämligen inte bara om vad man betalar när det gäller andelen inlerkommunal ersättning ulan också om övriga insatser som kommunerna har gjort. Del finns exempel på frislående skolor som har mottagit hela skolanläggningar av en kommun för en symbolisk summa, exempelvis 1 kr, och pä så sätt fått hela den investeringsdel som ligger i lokalkostnaderna efterskänkt av kommunen en gång för alla. 1 ett sådant läge är det naturligtvis inte rimligt aft betala 100 % av en inlerkommunal ersättning.

Principiellt är del rimligt att kommunerna ger del stöd till eleverna i dessa skolor som de ger lill övriga elever i grundskolan. Jag tror också all man på kommunall håll delar den uppfaltningen. Hur del sedan skall utformas i författningstext och i reglering av den kommunala verksamheten är jag i dag inte beredd atl gä in på. Jag kan bara konstatera atl del ser ul på olika sätt, och del beror pä alt kommunerna har vall alt stödja dessa skolor på olika sätt. inte enbart via inlerkommunal ersättning.

AnL 152 BIRGER HAGÅRD (m);

Herr lalman! Jag delar statsrådels uppfattning all det kan vara svårt atl utforma en absolut mall, men de intentioner som slogs fast av riksdagen och regeringen 1968 var ändå rätt klara. En kommun - i della fall Norrköping-nonchalerar nu uppenbarligen öppet både regeringens och riksdagens uttryckta viljeyttring, och vad skall man då göra för all komma åt det? Eller anser statsrådet att Norrköpings kommun har agerat på ell rikligt sätt i det sammanhanget?

Anf. 153 Statsrådet GÖRAN PERSSON;

Herr lalman! Jag tror atl det är litet vanskligt alt stå här i riksdagen och
värdera en enskild kommuns insatser Det finns ofta många omständigheter
som vi inte känner lill i elt sådant här sammanhang. Lål mig bara peka på 63

Prot. 1989/90:117 ensak. Norrköping gavs så sent som i slutet av 1989 ett extra anslag på över

8 maj 1990 1 milj. kr. till just denna skolstiftelse. Utslaget på antalet elever höjer del

naturligtvis den kommunala insatsen högst väsentligt, utöver de 7 % av in-

vai pa jiagor terkommunal ersättning som Birger Hagård talade om i sitt inlägg. Jag vill

alltså inte gå in i en diskussion på den nivån - jag har varken förutsättningar

eller anledning att göra det.

När vi resonerar om det framlida statsbidraget skall däremot den frågeställning som Birger Hagård pekade på, nämligen kommunernas insatser för just dessa skolor, också tas upp till en principiell diskussion. Del finns, som Birger Hagård sade, en bakgrund i elt tidigare uttalande, såväl från riksdag som från regering, och det kommer vi naturligtvis atl ta fasla på.

AnL 154 BIRGER HAGÅRD (m):

Herr talman! Jag är glad alt den frågan kommer upp till beaktande. Även om den är komplicerad, tror jag inte att vi kan komma ifrån den i della sammanhang.

Ja, Norrköpings kommun skot till 1 milj. kr i della fall, men del större beloppet gick tillbaka till kommunen för ett lomllån - det kan också vara värt alt notera.

Samtidigt kan det sägas atl den som har varit njugg länge har råd att i efterhand försöka att i någon mån kompensera den njugghel man fidigare har gett uttryck för

Nu är frågan också den vad man skall kunna göra för alt klara den situation som har uppstått? Här har 200 barn varit utan skola i tre veckor. En konflikt håller på att segla upp mellan en fristående skola och en skolstyrelse, och vi är i någon mån medskyldiga, eftersom regeringen inte har gett tillräckligt klara direktiv för hur sådana situationer bör hanteras. Eller vad anser statsrådet?

AnL 155 Statsrådet GÖRAN PERSSON;

Herr talman! Jag tror alt vi skall låta dem som skapar konflikten lösa den. Här råder nu en konflikt mellan en kommun och en stiftelses skolstyrelse. Det finns en lång rad andra stiftelser och en lång rad andra kommuner i landet som agerar på exakt samma villkor-som riksdagen har lagt fast-som de här två parterna i Norrköpings kommun gör. Om det fungerar på andra ställen borde det också kunna fungera här Då är irite lösriingen att finna i att staten går in och talar om hur de två parterna skall uppträda, utan de borde kunna klara det själva.

Det är den hållningen som jag har intagit när de har uppsökt mig för att få råd, hjälp och slöd för atl lösa upp sin konflikt. Som vuxna och mogna förelrädare för sina iritressen bör de klara det själva, vilkel jag också tror att de gör Varken kommunen eller stiftelsen är betjänt av all det här utvecklar sig till en svårlöst konflikt.

Det långsikliga är statsbidragssystemet som sådant, och vi arbetar just nu med det i departementet. Ett sådant bidragssystem kommer att presenteras inför sommaren och gå ut på remiss till landets kommuner

Anf. 156 BIRGER HAGÅRD (m);

Herr talman! Jag hoppas att denna konflikt skall kunna lösas upp på det sätt som statsrådet Persson här säger, då det rör sig om vuxna och mogna människor Samtidigt kan man inte komma ifrån det faktum att konflikten har kommit lill stånd på grund av det mycket njugga bistånd som ges. Det är slor skillnad mellan att ge 7 % av de kommunala kostnaderna, som Norrköping ger, och att ge 100 %, som Kalmar ger 60 % i Örebro är något av ell medelvärde.

Jag hoppas atl fallet i Norrköping inte skall upprepas, men del är uppenbart alt kommunen där inte har levt upp till de ambitioner som regering och riksdag har givit uttryck för så sent som för två år sedan.

I övrigt hoppas jag alt statsbidraget skall få en vettig utformning, kanske som vi moderater har föreslagit - jag ser ingen annan utväg - dvs. att del elevbaseras och att rättvisa på det sättet kan uppnås mellan fristående skolor och vanliga grundskolor och gymnasier

Prot. 1989/90:117 8 maj 1990

Svar på frågor

AriL 157 Starsrådet GÖRAN PERSSON;

Herr talmari! Jag skall bara göra eri erikel kommentar till del som Birger Hagård sade sist. Alla slatsbidragsystem som konstrueras i skolväsendet kommer alltid alt vara elevbaserade. Däri skiljer vi oss inte i uppfallning. Ni har uppfattningen all statsbidraget skall utgå som en elevpeng och att eleven med hjälp av den skall söka sig ut på en marknad och köpa sig den utbildning som han eller hon tycker år bäst. Däri ligger den ideologiska och sakliga skillnaden. Alla statsbidragssystem är i övrigt baserade på elevantal - del är självklart.

Anf. 158 BIRGER HAGÅRD (m):

Herr lalman! Det är helt uppenbart all vi moderater alltid har satt valfriheten i främsta rummet, och vi kommer naturligtvis alt fortsätta atl göra detta. Vi ser ingen annan möjlighel än atl elever och föräldrar skall kunna bestämma barnens skolgång, just i enlighet med den styr- och anslagsproposition som riksdagen behandlade för inte så länge sedan. Där togs också intentionerna fram, dvs. största möjliga valfrihet för elever och föräldrar att kunna välja skola. Sedan är det bara fråga om hur mycket vi anser vara möjligt.

Överläggningen var härmed avslutad.

27 § Svar på fråga 1989/90:555 om de landstingsdrivna folkhögskolornas existens

Prot. 1989/90:117 möjligheter att komplettera eventuella brister i sin utbildning som att folk-
8 maj 1990 högskolan kan spela en viktig roll i detta avseende.

Folkhögskolornas framtida verksamhet utreds för närvarande av folkhög-
Svar pa frågor skolekommittén, som skall ha slutfört sitt arbete i höst.

Det finns för närvarande 128 folkhögskolor i Sverige. Knappt elt femtiotal av dem har landsting som huvudman. Av de fem folkhögskolor som finns i Gävleborgs län har fyra landstinget som huvudman. Jag anser inte all staten skall vidta några speciella ålgärder om elt landsting av ekonomiska eller av andra skål finner anledning alt lägga ned en folkhögskola.

Anf. 160 BERTIL MÅBRINK (vpk);

Herr talman! Jag tackar för svaret.

Den socialdemokratiska landstingsgruppen i Gävleborgs län, som har majoritet i landstinget, har beslutat atl föreslå en nedläggning av Gävle folkhögskola från halvårsskiftet 1991. Del skäl för denna nedläggning som har redo-visals offentligt - det är möjligt att del finns något arinat skäl, som jag inte känner till - är att landstinget måste spara 200 miljoner Genom atl lägga ner Gävle folkhögskola sparar man 3,8 miljoner

Göran Persson och jag är överens om folkhögskolornas belydelse, och del är bra. Han säger alt staten inte skall vidta några speciella ålgärder om ett landsting vill lägga ner en folkhögskola av ekonomiska skäl. Det låter sig sägas, men ett faktum är all kommunsektorn mellan åren 1980 och 1988 har fått 35 miljarder mindre på grund av att staten har skurit ner statsbidrag och vidtagit andra åtgärder. Dessutom tänker regeringen nu föreslå all kommunalt skatlestopp, och det förbättrar inte situationen för landstingen och kommunerna.

Del socialdemokratiska landstingsrådet säger då all man vidtar en åtgärd där den märks minst. Det är mycket cyniskt. Del är möjligt all den märks minsl, men den slår naturligtvis mycket hårt mol jusl de kategorier av människor främst vuxna, som fortfarande har brister i sin utbildning. Nog har staten ett ansvar också på del ekonomiska området.

AnL 161 Statsrådet GÖRAN PERSSON;

Herr talman! Bertil Måbrink beskrev det kommunala eländet under perioden 1980-1988. Jag hade under den perioden tillsammans med några kamrater ansvaret i en starkt industripräglad kommun och kan konstatera all den kommunala ekonomiska utvecklingen under den perioden var synnerligen god. Det som hände då, inte bara i den kommun där jag arbetade, utan kanske framför allt i ett sådant län som Gävleborgs, var två saker.

1. Vi fick ned arbetslösheten. Del minskade trycket oerhört myckel på den kommunala ekonomin.

2. Vi pressade tillbaka inflationen. Även del gjorde att den kommunala ekonomin blomstrade och fungerade väl.

Perioden 1980-1988, som beskrevs av Bertil Måbrink, var faktiskt en pe
riod som för mänga kommuner, inte minsl de som var industridominerade,
innebar en väsentlig förbättring. Det har jag haft egen erfarenhet av under
66 många år. Vi fick byta bort socialbidragen på grund av arbetslöshet mot ell

säll atl göra offensiva insatser, bygga ul barnomsorg och vård. Såsåg verklig- Prot, 1989/90:117
heten ul, och del är så den skall beskrivas. 8 maj 1990

Del här aktuella beslutet skall landstinget fatta. Landstinget i Gävleborg [ [

har kompelens all självt bedöma var man skall lägga sina pengar Staten ger P I 8

ett bidrag lill driften av folkhögskoleverksamhel. Del skall vara så tilltaget alt en huvudman, om denne lycker all del är angelägel, kan bedriva sin verksamhet i jusl den formen. Men del är inte staten som skall besluta hur huvudmannen skall göra, utan del är huvudmannens beslut. Här är del landstinget som äger beslutet och som får ta det. All annan ordning skulle naturligtvis vara mycket underlig, t.ex. om vi från statens sida, när en huvudman drar sig ur en folkhögskola, gick ut och sade alt vi förbjuder er att göra detta och tycker all ni skall riva upp ert beslul. Beslutet får diskuteras i Gävle och i Gävleborgs län. Där får också ansvaret utkrävas, om det nu finns ett ansvar alt utkräva, utifrån den lyp av beskrivning som Bertil Måbrink har gett.

AnL 162 BERTIL MÅBRINK (vpk):

Herr talman! Så kan man ju uttrycka det, som Göran Perssori gör Först drar mari uudan ett anlal tiotal miljarder från kommuner och landsting, vilket naturligtvis tvingar in dem i en situation där konsekvenserna bl.a. blir de ålgärder man länker vidla i Gävleborgs län.

De siffror som jag använde, Göran Persson, är tagna ur långtidsutredningen. Svenska kommunförbudet och Landstingsförbundet har uppskattat atl de ålgärder som har vidtagits av staten under åren 1980-1988 innebär atl kommunsektorns inkomster år 1990 netto blir i runt tal 35 miljarder kronor lägre. Del är Kommunförbundet och Landstingsförbundet som har kommit fram lill della. Del har naturligtvis drabbat även Gävleborgs läns laridstirig. Faktum är att staleus åtgärder har skapat den här prekära situaliorien för landstinget. Någonting måste göras från statens sida. Lägel är helt oacceptabelt. Nu föreslår man dessutom ell skatlestopp, vilket inte förbättrar situationen för vare sig landstinget eller kommunerna.

Överläggningen var härmed avslutad.

28 § Svar på fråga 1989/90:578 om industrins returpappers-försörjning

AnL 163 Industriminister RUNE MOLIN;

Herr talman! Leif Marklund har frågat mig om jag avser att vidta åtgärder mol all del för närvarande inte finns avsättning för insamlat relurpapper i kommunerna. Marklund anför atl detta kan medföra minskade ambitioner att återvinna returpapper

Statens industriverk utredde år 1988 frågan om massa- och pappersbru
kens försörjning med relurpapper Industriverket varnade för atl det på sikt
kan uppstå brist på inhemskt returpapper Min uppfattning är att ulbygg-
nadsplanerna i de pappersbruk som använder returpapper kan medföra en
större efterfrågan än vad industriverket förutsåg i sin utredning. Använd
riirigeri har ännu inte hunnit öka i takt med den ökade insamlingen, varför 67

Prot. 1989/90:117 överskon av returpapper i vissa fall har uppstått. Priset på returpapper var

8 maj 1990 under år 1989 högre i Sverige än i vissa andra länder. Del kan ha gell en ökad

returpappersimport, som bidragit lill ett överskott av svenskt returpapper

var pa Jragor j förutsätter att de berörda parterna kan lösa tillfälliga balansproblem

på returpappersmarknaden. Jag följer noga utvecklingen på området men

avser för närvarande inte atl vidla några särskilda åtgärder.

AnL 164 LEIF MARKLUND (s):

Herr lalman! Jag tackar industriministern för svaret. Skälen till min fråga är de signaler som man får frän kommunerna i dag och som man har fåll de senaste åren. Även Kommunförbundet har gett ullryck för samma oro i ett brev till industridepartementet under slut av 1989.

Vi ser en anhopning av returpapper i kommunerna av, som jag ser del, två skäl. Del ena år atl vi har dyrare relurpapper i vårt land och alt importen ökar. Det andra skälet är de krav som vi har ställt på SJ atl bedriva sin verksamhet på förelagsekonomiska grunder Del har lett till atl SJ har höjt sina priser med ungefär 46 % de senaste åren. Det betyder en minskad intäkt på 78 kr/ton för exempelvis Norrelur för att bli av med sitt papper. Delta har i sin lur lett lill atl Norretur i mitt län har meddelat kommunerna atl bara 50 % av kommunernas insamlade papper kan tas emot.

Man kan befara atl ambitionen sänks i kommunerna. Det är många kommuner som i dag betalar i och för sig symboliska summor lill ideella föreningar idrottsföreningar m.m., för atl få in della relurpapper Som jag bedömer del har man fåll i gång en mycket fin verksamhet. Insamlingen flyter bra. Detta kan faktiskt sällas på spel. Den dagen vi får efterfrågan på relurpapper igen fråri industrin har vi kanske förbrukat och fördärvat det förtroende som vi har byggt upp i och med insamlingen.

Min följdfråga till industriministern måste bli; Är man beredd att i induslrideparlementet se över möjligheterna lill ett fraktslöd, med nedtrappning under en övergångsperiod, tills industrin har betalningsförmåga och kan få verksamheten att gå runt?

AnL 165 Industriminister RUNE MOLIN;

Herr talman! Industrins förbrukning av returpapper ökade kraftigt under första kvartalet i år, med 32 %. Dessutom ökar Hyltebmk förbrukningen av returpapper Den skall upp till nivån 250 000 ton/år, där den beräknas vara i slutel av della år Utöver detta skall Braviks bruk under sommaren 1990 besluta om lidningspappersproduklion baserad på returpapper Om den investeringen blir av behövs det 105 000 lon relurpapper per år

Det beiyder atl efterfrågan på returpapper kommer all öka. Jag bedömer alt parlerna tillsammans kommer all lösa den prisfråga som naturligtvis också leder till att vi kan få konkurrens med imporlen. Det ökade behovet bedömer jag skall leda till att efterfrågan på del insamlade papperet skall öka.

Anf. 166 LEIF MARKLUND (s);

Herr talman! Jag kan naturligtvis känna mig delvis trygg för dagen i och
68 med all industriministern är beredd alt följa frågan myckel noga. Men vi

måste se till alt kommunerna behåller uthålligheten. Vi måste utgå från atl Prot. 1989/90:117

kommunerna i dag inte har några lagringsmöjligheter Relurpapper kan inte 8 maj 1990

lagras mer än en eller två månader Då är det i stort sett bara all stjälpa del [ [

på sophögarna. Jag vet med mig atl många kommuner inte har några andra var p jragor
möjligheter än atl låta returpappret gå direkt lill den övriga sophanleringen.
Det är inte bra. men jag är nöjd för dagen.

Överläuunineen var härmed avslutad.

29 S Svar på fråga 1989/90:584 om det kollektiva ägandet

Anf. 167 Industriminister RUNE MOLIN;

Herr talman! Anna Wibble harfrågat mig vilka förslag regeringen överväger för atl öka det kollektiva ägandet och när dessa kan väntas föreläggas riksdagen.

Jag förmodar atl frågan ställs mot bakgrund av att jag i en intervju i förra veckan gjorde vissa uttalanden. Jag talade därom all jag anser atl vi i Sverige bör föra en debatt om den ekonomiska demokratin och i det sammanhanget de stora medborgargruppernas delaktighet i kapitalbildningen. Jag anser atl delta är mycket viktiga frågor mol bakgrund av den koncentration av ägandet i näringslivet som har skelt under 1980-talet och som bl.a. ägarulred-ningen har karllagt.

Som jag också framhöll i intervjun finns det för närvarande inte några konkreta förslag, ulan vad som i första hand behövs är en diskussion i dessa frågor. Svaret till Anne Wibble blir därför alt regeringen för närvarande inte överväger några konkreta förslag.

Anf. 168 ANNE WIBBLE (fp);

Herr talman! Det hör till atl man säger lack för svaret, men jag tycker att det var ganska torftigt. Bakgrunden till min fråga är mycket riktigt de uttalanden som industriministern har gjort nyligen om att del är vikliga mål för socialdemokratin att skapa ekonomisk demokrati, alt demokratisera förmögenhetsbildningen och liknande. Delta låter med förlov sagt precis som när Rune Molin var LOs andre ordförande och talade sig varm för löntagarfonderna. Det som saknades var tydligen konkreta förslag.

Jag hyser stor tilltro till regeringens kreativitet när det gäller alt hitta konkreta förslag och praktiska lösningar på mer av kollektiviseringar Även om industriministern nu inte vill säga någonting om LOs ulredning om förhandlad överskottsdelning och rätt för första och tredje AP-fonderna alt köpa aktier, görs det inte heller något avståndstagande, så dessa frågor är tydligen fortfarande aktuella.

Jag menar alt det är i grunden fel alt kollektivisera ägandet på della sätt. En marknadsekonomi bygger på privat ägande. Marknadsekonomin kan inte fungera, om den privata äganderätten utsätts för attacker och ständigt naggas i kanten.

Rune Molin säger nu i sitt svar atl regeringen för närvarande inte förbere
der några konkreta förslag. Får jag påminna om vad dåvarande slatsminis- 69

Prot. 1989/90:117 tern Olof Palme sade i debatten om löntagarfonderna i december 1983, näm-
8 maj 1990 ligen att detta var steget, inte sleg 1.

[ ] Ingvar Carlsson sade i oktober 1987 att "efter 1990 tillförs löntagarfon-

var pa jragor derna inga nya pengar De ersätts heller inte av något som liknar fonderna

eller av andra system av fonder med samma syfte." Får jag fråga Rune Molin

om han anser all Ingvar Carlssons löfte skall gälla eller om han anser atl det

kan brytas?

AnL 169 Industriminister RUNE MOLIN:

Herr lalman! Jag har ingen annan uppfattning än den som har deklarerats av först Olof Palme och sedan Ingvar Carlsson. Löntagarfonder i den form som riksdagen har beslutat om är stegel. Del kommer ingenting liknande efler dem. Men del hindrar inte att vi kan diskutera hur vi skall demokratisera det svenska samhället i övrigt.

Del fanns en tid när också liberalerna var intresserade av denna debatt. Det var faktiskt Gunnar Helén som partiledare för folkpartiet som log initiativ lill den ulredning om lönlagarnas delaktighet i kapitalbildningen som föregick löntagarfondsförslagel lill riksdagen. Folkparliel föreslog också någol senare alt man skulle utöka styrelserépresentationen för de anställda till hälften av styrelsens ledamöter i storföretagcri.

Då farins del elt iritresse fråri folkpartiels sida. Då såg man ett problem i deri ökande maktkoncentration som ofta sker genom spridning av aktier till många. Nu ser folkpartiet tydligen inget problem här, och då vill man inte heller ha någon debatt om hur dessa problem skall angripas. Det är märkligt alt liberalerna, som tidigare kunde se problem för demokratin när starka maktkoncentrationer uppslår, i dag inte ser de problemen.

Anf. 170 ANNE WIBBLE (fp);

Herr talman! Det är ganska uppenbart alt Rune Molin på alla sätt lever i del förgångna. Många har nu uppläckt all planhushållning och socialism fungerar myckel dåligt. Detta har visats inte minsl under den senaste ulvecklingen i Östeuropa. Människorna vägrar atl acceplera den ofrihet och den dåliga levnadsstandard som della leder till.

Om Rune Molin verkligen vore intresserad av alt sprida makt och ägande till vanliga människor, skulle han la fasla på förslag som vi från folkpartiet har lagt fram om all sälja statliga förelag lill allmänheteri - inte lill andra stora organisationer - och om att stimulera de anställdas del i företagens vinster Nu föreligger ell förslag i rakt motsatt riklnirig, riämligen om att bromsa uppkomsten av andel-i-vinst-syslem geriom atl belägga dem med fulla sociala avgifter.

Rune Molins regering lycks inte dela hans önskemål.

Anf. 171 Industriminister RUNE MOLIN:

Herr lalman! Nu befinner vi oss i Sverige och i eri blaridekonomi, där vi

har olika former av ägaride. Vi har kollektivt ägande via våra pensioris-

syslem. LO-SAF, t.ex. har perisionssyslem där en del av resurserna sätts in

i exempelvis ägarkapilal i näringslivet. Att man för in öststaternas totalför-

slalligande i denna debatt visar hur omöjligt det är alt föra en diskussion i dessa frågor i Sverige.

Vad det handlar om är ju hur vi skall skapa ett samhälle där människorna känner att de har ett inflytande över de beslul som har slor betydelse för dem. De beslul som fattas i näringslivet har slor belydelse, och då gäller del alt hitta former som gör att människor känner atl de har en delaktighet i de besluten och också kan påverka dem.

Inom folkpartiet ser man här uppenbarligen inte längre någol problem, ulan man är, som jag upplever del, glad över den utveckling som äger rum. Då får vi försöka diskutera frågorna med andra, som ser mera av problem i detta än vad folkpartiet gör.

Prot. 1989/90:117 8 maj 1990

Svar på frågor

AnL 172 ANNE WIBBLE (fp):

Herr talman! Det är alldeles riktigt uppfattat att folkpartiet inte är intresserat av atl diskutera fortsatta kollektiviseringar Däremot är vi mycket intresserade av att diskutera spridning av makt, ansvar och förmögenheler lill de enskilda anslällda. Del finns, industriministern, all alldeles utmärkt medel för atl åstadkomma delta, men industriministern vill inte uppmuntra användningen härav, ulan han vill faktiskt stoppa del. Jag lycker att del strider mol del som han hittills har sagl. Jag måste därför säga atl jag inte riktigt tror på de önskemål som han gör sig lill talesman för

Jag anser mig fortfarande inte ha fått något riktigt svar på frågan om statsminister Ingvar Carlssons löfte om all del inte skall bli någol mera förslag med samma syfte skall gälla eller inte. Rune Molin är uppenbarligen på kollisionskurs med statsministern på denna punkt.

AnL 173 Industriminister RUNE MOLIN;

Herr talman! Jag lycker atl alla uppslag lill hur man skall kunna demokratisera den maktkoncentration som vi har i näringslivet och som bygger på ell på vissa händer mycket koncentrerat aktieägande är bra. Jag tycker all vi kan föra den debatten, och jag är inte främmande för några som helst uppslag.

Jag kan vidare inte upprepa det svar som jag nyss har gett om löntagarfonderna som steget. Jag har sagt atl de är steget. Om man inte uppfattar del, vill man irite uppfatta det.

AriL 174 ANNE WIBBLE (fp);

Herr lalmari! Vad Irigvar Carlsson sade gick faktiskt längre än till atl löntagarfonderna var stegel. Jag kan upprepa ur det citat som jag tidigare anförde; "De ersätts heller inte av något som liknar fonderna eller av andra system av fonder med samma syfte." På den punkten upplever jag att industriministerns svar strider mot Ingvar Carlssons löfte. Jag beklagar atl så är fallet. Del vore minsl sagl förargligt för statsministern, om hans löfte skulle brytas på denna punkt. Det skulle skapa betydande svårigheter för socialdemokratin framöver Ingen kommer alt kunna lila på all löften skall hållas. Delta kommer all skapa problem för näringslivet och betyda en fortsatt skjuts ut ur Sverige.

Prot. 1989/90:1 17 Anf. 175 Industriminister RUNE MOLIN:

8 maj 1990 Herr talman! Jag kan ord för ord upprepa vad Ingvar Carlsson har sagl i

" det där uttalandet, som inte är något problem för mig. Men del hindrar inte

var pa Jragoi . 1 måsle ha en diskussion om hur vi skall få demokratin atl fungera på

bäsla möjliga sålt och om hur vi skall komma till rätta med de privata makt-grupperingar som i dag fattar beslut på vilka människorna inte har någol inflytande. Det kan finnas många andra former för detta. Folkpartiet har föreslagit att vi skulle tillsätta halva bolagsstyrelserna med representanter för de anställda. Vi kan ju börja där.

AnL 176 ANNE WIBBLE (fp);

Herr talman! Får jag fråga Rune Molin; Anser han atl det är demokratiskt atl enskilda människor äger aktier i de företag som de arbetar i?

Anf. 177 Industriminister RUNE MOLIN;

Herr talman! Jag har ingenting emot ett enskilt aktieägande. Vad jag ser som ett problem är när vi får en sådan koncentration atl makten på enskilda händer blir så slor all den kommer i konflikt med del folkliga intresset.

Anf. 178 ANNE WIBBLE (fp):

Herr lalman! Om man vill motverka maktkoricerilration är den naturliga följden alt man lägger fram förslag som medverkar till alt sprida ägandet lill många fler enskilda människor Det finns utmärkta förslag till della, bl.a. alt sälja ut statliga företag. Till delta säger industriministern nej. De skall i stället bli fler och mera statliga. Ett annat förslag är att öka och stimulera uppkomsten av andel-i-vinst-syslem för de anslällda. Dessa syslem vill regeringen bromsa genom atl belägga dem med extra slraffskatler. Jag tycker att ord och handling inte riktigt passar ihop.

AnL 179 Industriminister RUNE MOLIN:

Herr talman! Om det vore sä enkelt atl man bara genom alt sprida aktier via utförsäljning av de statliga förelagen eller aridra företag kunde lösa upp de här maktkoncentrationerna i näringslivet, vore det ju bra, men så är det inte. Den utveckling vi har med precis del systemet leder i slället till en maktkoncentration, en koncentration av ägandet i Sverige och i andra länder Del är det som är problemet, och om man inte har upptäckt del, då har man inte studerat förhållandena i land efter land i fråga om ägandet i de slora företagen. Dessa blir genom fusioner osv. allt större.

Anf. 180 ANNE WIBBLE (fp);

Herr talman! Är del industriministerns avsikt all ersätta vad han kallar privat maktkoncentration med statlig eller med andra former av kollektiv maktkoncentration?

AnL 181 Industriminister RUNE MOLIN;

Herr talman! Jag har sagl atl jag vill ha en diskussion om hur vi skall lösa detta problem, och det räcker för mig för dagen.

Överläggningen var härmed avslutad.

30 § Hänvisning av ärende till utskott

Föredrogs och hänvisades Proposition 1989/90:148 lill socialförsäkringsulskottet

31 § Förnyad bordläggning

Föredrogs men bordlades åter Näringsutskonels betänkande 1989/90;NU35

32 § Anmälan om frågor

Anmäldes atl följande frågor framställts

den 8 maj

1989/90:593 av Karin Israelsson (c) till statsrådet Bengt Lindqvist om huvudmannaskapet för äldreomsorgen;

Skall kommunerna åläggas huvudmannaskapet för äldreomsorgen eller inte? Regeringens linje i denna fråga är och förblir oklar. I ett tal i Rättvik den 6 maj skapade biirädande socialminister Bengl Lindqvist än mer oklarhet i frågan genom alt dels påstå atl landels kommuner kan ta över ansvaret för all primärvård, dels kontra med atl det är möjligl att man måste backa vad gäller sjukvårdsansvaret.

Det råder en slor osäkerhet ute i landet om vad som skall hända i denna fråga. Osäkerheten drabbar de äldre som i avvaktan på atl något skall hända riskerar att komma i kläm. Även anställda och huvudmän inom vården känner oro. Med anledning av ovanstående vill jag slälla följande fråga till biträdande socialministern:

Ämnar regeringen lägga fram någon proposition om huvudmannaskapet inom äldreomsorgen och i så fall när?

Prot. 1989/90:117 1989/90:594 av Göran Åstrand (m) till socialministern om visst uttalande om
8 maj 1990 sjukvård och barnomsorg:

I förstamajtalet sade statsrådet att regeringen vill satsa på sjukvård och barnomsorg, men när man satsar som socialdemokraterna gör, blir det trots allt köer Vill man inte ha sjukvård och barnomsorg, då blir det heller inga köer

Mol bakgrund av detta vill jag be statsrådet att närmare precisera detta uttalande. Skall det uppfattas som att bara socialdemokraterna vill ha sjukvård och barnomsorg? Ett förtydligande synes vara på sin plats. Preciseringen bör närmare ange vad som i antal anställda och i miljarder kronor menas med att inte vilja ha sjukvård och barnomsorg.

33§ Kammaren åtskildes kl. 18.41.

In fidem

OLOF MARCUSSON

IGunborg Apelgren

Prot. 1989/90:117

Innehållsförteckning s maj 1990

Tisdagen den 8 maj

1 § Justering av protokoll...................................... I

2 § Svar pä fråga 1989/90:574 om fredspliklen i MBL.. 1

Arbetsmarkriadsmiriisler Moria Sahlin Karl-Erik Persson (vpk)

3 S Svar på fråga 1989/90:509 om USAs TV-sändningar till Cuba . . 2

Utrikesminister Sten Anderssori Bertil Måbririk (vpk) 4§ Svar på fråga 1989/90:513 om åtgärder mot kärnvapenprov på

Novaja Zemlja.................................................... 4

Utrikesminister Sten Aridersson Eva Björne (m)

5 § Svar på frågorna 1989/90:518, 521, 523, 524 och 525 om förbudet

mot utländska besök med kärnvapenbestyckade fartyg 6

Utrikesminister Sten Andersson Bertil Måbrink (vpk) Claes Roxbergh (mp) Kent Carlsson (s) Ingbritt Irhammar (c) Ingela Mårtensson (fp)

6 S Svar på fråga 1989/90:519 om det sekretessbelagda materialet om

Boforsaffären..................................................... 17

Utrikesminister Sten Ariderssori Bertil Måbririk (vpk)

7 § Svar på fråga 1989/90:573 om betydelsen för Sverige all EG-sta-

terna sluter en politisk union................................. 18

Utrikesminister Sten Andersson Per Gahrton (mp)

8 § Svar på frågorna 1989/90:580 och 586 om misskötia permissioner

i kriminalvården, m.m........................................... 21

Justitieminister Laila Freivalds Göthe Knutson (m) 9§ Svar på fråga 1989/90:563 om elt milounderhållsregemenle i

Hässleholm........................................................ 24

Försvarsminister Roine Carlsson Bengl Harding Olson (fp)

10 § Svar på fråga 1989/90:570 om villkoren för svensk medverkan i

EES-avtal......................................................... 24

Statsrådet Anita Gradin Per Gahrton (mp)

11 § Svar på frågorna 1989/90:545, 551, 552, 553, 554 och 557 om för-

säljning av opastöriserad mjölk, m.m...................... 28

Jordbruksminister Mals Hellström 75

Prot. 1989/90:117 Mona Saint Cyr (m)

8 maj 1990 Anders Nordin (mp)

Anita Stenberg (mp)

Kjell Dahlström (mp)

Margitta Edgren (fp)

Rune Rydén (m)

12 § Svar på fråga 1989/90:582 om lantbruksstyrelsens handläggning

av vissa bidragsärenden lill renägare............................................................. 37

Jordbruksminister Mals Hellström Berith Eriksson (vpk)

13 § Svar på fråga 1989/90:585 om Braltströmmen......... 38

Miljöminister Birgitta Dahl Siw Persson (fp)

14 § Svar på fråga 1989/90:532 om medel lill upprustningen av Ble-

kinge kustbana............................................................................................... 40

Kommunikationsminister Georg Andersson Sven-Olof Petersson (c)

15 § Svar på fråga 1989/90:535 om en Öresundsbros effekter på

Östersjön och dess marina miljö..................................................................... 42

Kommunikationsminister Georg Andersson Kent Carlsson (s)

16 S Svar på fråga 1989/90:543 om flygledningscentralen på Sturup . 44

Kommuriikationsminister Georg Andersson Margitta Edgren (fp)

17 § Svar på frågorna 1989/90:549 och 550 om passagerartrafik med

s.k. bekvämlighetsflaggade fartyg.................................................................. 46

Kommunikationsminister Georg Andersson Viola Claesson (vpk)

18 § Svar på fråga 1989/90:556 om kvittoskrivande laxameter 48

Kommunikationsminister Georg Andersson Lennart Brunander (c)

19 § Svar på fråga 1989/90:560 om glesbygdens vägriät 50

Kommunikationsminister Georg Andersson Sten-Ove Sundström (s)

20 § Svar på fråga 1989/90:562 om tidplaneri för eri Öresundsbro ... 52

Kommunikationsminister Georg Andersson Per Stenmarck (m)

21 § Svar på fråga 1989/90:576 om SJs rullande materiel 53

Kommunikationsminister Georg Andersson Viola Claesson (vpk)

22 § Svar på fråga 1989/90:548 om större flexibilitet vid byggande av

servicebostäder m.m....................................................................................... 54

Bostadsminisler Ulf Lönnqvist Barbro Westerholm (fp)

23 § Svar på fråga 1989/90.568 om asylsökaide som avvisats från Sve-

rige till Polen.................................................................................................... 56

Statsrådet Maj-Lis Lööw
76 Berilh Eriksson (vpk)

24 § Svar på fråga 1989/90:572 om obligatorisk HIV-lest för asylsö- Prot. 1989/90:117

kände............................................................... 58 8 maj 1990

Statsrådet Maj-Lis Lööw Sten Andersson i Malmö (m)

25................................................................... S Svar på fråga 1989/90:581 om kommunarrest 59

Statsrådet Maj-Lis Lööw Bo Hammar (vpk)

26 § Svar på frågorna 1989/90:546 och 547 om de frislående skolorna 61

Statsrådet Göran Persson Birger Hagård (m)

27 § Svar på fråga 1989/90:555 om de landstingsdrivna folkhögskolor-

nas existens...................................................... 65

Statsrådet Göran Persson Bertil Måbrink (vpk)

28 § Svar på fråga 1989/90:578 om industrins relurpappersförsörjning 67

Industriminister Rune Molin Leif Marklund (s)

29................................................................... § Svar på fråga 1989/90:584 om det kollekliva ägandet 69

Iridusfrimiriisler Rune Molin Anne Wibble (fp)

30 § Hänvisning av ärende lill utskott....................... 73

31 § Förnyad bordläggning..................................... 73

32 § Anmälan om frågor

1989/90:593 av Karin Israelsson (c) om huvudmanriaskapet för

äldreomsorgeri.................................... ............ 73

1989/90:594 av Göran Åstrand (m) om visst uttalande om sjuk
vård och barriomsorg........................................ 74

Riksdagens protokoll 1989/90:117