Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens proposition 1989/90:90

om forskning


 

Prop. 1989/90:90


Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Föredragande vid regeringssammanträdet har varit statsrådet Feldt samt chefema för justitie-, utrikes-, försvars-, social-, kommunikations-, utbild­nings-, jordbmks-, arbetsmarknads-, bostads-, industri- och civildeparte­menten samt miljö- och energidepartementet; vidare statsråden Lindqvist, Engström, Wallström, Lööw och Persson.

Uppsläkningen av propositionen ansluter sig till den ärendefördelning mel­lan departementen som är avsedd att tillämpas under den lid förslagen gäller. Frågor om energiforskning återfinns därför under avsnittet om indu­stridepartementets verksamhetsområde.

Stockholm den 8 febmari 1990

På regeringens vägnar

Ingvar Carlsson

Kjell-Olof Feldt

Propositionens huvudsakliga innehåll

Regeringens avsikt med de förslag som lämnas i denna proposition för perioden 1990/91 — 1992/93 är alt öka och förbättra den vetenskapliga produktionen i Sverige. Regeringen vill främja vetenskapliga framsteg och ökat vetenskapligt kunnande på alla områden — från teologi till teknologi. Samtidigt behövs klara prioriteringar

Statens stöd lill forskning och utveckling bör i första hand avse gmnd­läggande forskning. Insatser för denna utgör också tyngdpunkten i denna proposition. Regeringen fömtsätter all näringslivet även fortsättningsvis står för de uppgifter förelagen av hävd tagit på sig inom tillämpad forsk­ning och utvecklingsarbete.

Mol denna bakgmnd blir en första prioritering naturligen atl fortsätta

1    Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 90


insatsema för att förbättra fömtsätlningarna för den grundläggande veten-     Prop. 1989/90:90

skapliga verksamheten vid universitet och högskolor samt utbildningen av

forskare.

Systemet med forskningsråd förstärks och byggs ut. Två nya forsknings­råd inrättas. Samtliga forskningsråd får ökade resurser. Råden uppmanas all i större utsträckning verka interdisciplinärt och genom koncentrerade insatser.

Utmstningssitualionen förbättras dels genom ökade anslag lill tyngre vetenskaplig utmstning, dels genom en förstärkning av medlen lill de vetenskapliga biblioteken inom de humanistiska och leologiska fakulteter­na.

1 propositionen föreslås all ell sektorsforskningsansvar byggs upp inom kulturområdet. Samtidigt föreslås förstärkningar av den humanistiska forskningen.

Fortsatta insatser för forskning om arbetslivets förnyelse och arbets­marknadspolitik föreslås. Forskningkring folkhälsofrågor ökar. Delegatio­nen för social forskning och delegationen för invandrarforskning ersätts av ell socialvetenskapligt forskningsråd. Vidare förs ett antal andra departe-menlsanknulna seklorsforskningsuppgifter över lill närmast berörda myn­digheter.

Ökade insatser föreslås för miljö-, naturresurs- och energirdaterad gmndläggande forskning. Syftet är all svensk FoU skall kunna lämna bidrag till förbättringar av den svenska miljön. Detta inkluderar frågor som aktualiseras av avvecklingen av kärnkraften. Dessutom lägger dessa satsningar en fast gmnd för svenskt agerande på det internationella planet.

Ell leknikvelenskapligl forskningsråd inrättas. Universitets- och högsko-lebaserade konsortier för materialteknisk forskning får särskilda medel. 1 propositionen framhålls att all teknikutveckling, och särskilt den som finansieras med statliga medel, bör ske med hänsyn tagen lill miljön. Detta markeras genom ett särskilt forskningsprogram på miljöteknikområdet som skall knyta samman pågående forskningsverksamhet på en rad områ­den.

Regeringen fortsätter förhandlingama om fullständigt deltagande på ramprogramnivå i EG.s nya ramprogram för forskning och utveckling under åren 1990— 1994. Regeringen avser återkomma om anslag för detta ändamål. 1 propositionen föreslås även betydande nytillskott för deltagan­de i EG:s nuvarande forskningsprogram. Medlen för vetenskapligt samar­bete med öststaterna i Europa ökas betydligt.

Lärarna vid de mindre och medelstora högskolorna samt vårdhögskolor­na bör integreras bättre i högskolans forskning. För atl underlätta detta innehåller propositionen förslag om åtgärder som syftar till att öka omfatt­ningen av forskningen vid de mindre och medelstora högskolorna och värdhögskolorna i Sverige.

Regeringen avser att fatta beslut om ell antal uppdrag tik olika myndig­
heter m.m. som skall ge underlag för det fortsalla forskningspolitiska
arbetet. Stor vikt kommer då all läggas vid vilket utbyte de statligt finansi­
erade insatserna ger såväl rent vetenskapligt som med avseende på sam­
hällsnytta saml effektivitet i organisation och arbete.
                               2


 


Regeringens förslag lill riksdagen om ökade statliga satsningar på forsk­ning och utveckling under perioden 1990/91 — 1992/93 innebär utöver pris- och löneomräkning, ett tillskott av reformmedel under de tre budget­åren motsvarande en bashöjning av 1 miljard kronor.


Prop. 1989/90:90


Denna proposition har utformats och skrivits på ett något annor­lunda sätt än andra propositioner. Syftet med delta är atl vinna erfarenheter för en eventuell övergång lill en ny utformning av regeringens förslag till riksdagen. Den nya utformningen skall bl. a. göra större propositioner med förslag som beretts inom flera depar­tement mer lättöverskådliga och lättlästa.

Propositionen är skriven så alt regeringen i de första tio avsnitten (s. 4—101) redovisar svensk forsknings situation i dag och föreslår akmänna riktlinjer för forskningspolitiken under de närmaste åren. Därefter följer i avsnitten 11-23 (s. 103-461) en mer detaljerad redovisning av regeringens förslag. Dessa avsnitt följer den indelning i departementsområden och statsbudgetens huvudtitlar som avses träda i krafl under våren 1990. Detta betyder atl energiforskning­en redovisas i avsnitt 21 (industridepartementets verksamhetsom­råde). Det regeringen vill alt riksdagen skall la ställning lill återfinns alllid under mbriken Årendet tid riksdagen, vilket således motsvarar den tidigare mbriken Hemställan.


 


PROPOSITION OM FORSKNING                Prop 1989/90:90

Forskningen och samhällsutvecklingen — en inledning

Vårt behov av kunskap

Ny kunskap är revolutionerande. Den kastar om mänskliga synsätt och handlingar. Men det är omöjligt all på förhand föreställa sig vari den nya kunskapen beslår eller hur den kan komma all påverka individer och samhällsförhållanden.

Under efterkrigstiden kännetecknades politiken av en medveten strävan alt bygga upp de raserade samhällena genom all utnyttja vetenskapens och teknikens landvinningar. Framför akt växte de klassiska forskningsområ­dena fysik och kemi snabbi och fömyades genom en rad betydelsefulla upptäckter. Många av dessa blev basen för industriell nydaning. Under senare årtionden har de biologiska och medicinska vetenskapema utveck­lats kanske än snabbare. Inte minsl har molekylärbiologin revolutionerat våra kunskaper om livsprocessema med en detaljrikedom som är häpnads­ väckande. Detta område slår nu i centmm också för industriell utveckling och politiskt intresse.

Kunskapsförändringar som vi ännu knappast kan bedöma verkningarna av har skett under 1980-talel. Ell exempel är supraledningen vid högre temperaturer. Genombrottet för informationsteknologins tikämpning i kommunikationer och ADB-system kommer tveklöst alt medföra stora förändringar som vi ännu bara kan ana konsekvensema av. Samtidigt har nya kunskaper skärpt vårt medvetande om växande hot mot vår miljö.

Den vetenskapliga utvecklingen går snabbt vidare. Dagligen ger oss massmedia nyheter om hur kunskapema om väriden omkring oss vidgas, hur dessa las i mänsklighetens tjänst, hur industrin fömyas men också hur förödande konsekvensema kan vara av ell oklokt utnyttjande av de natur­resurser som är människan givna. Det blir alltmer uppenbart att utveck­lingen fömlsäller en fördjupad analys av vad som i ett längre perspektiv kan vara till gagn för miljön, för del samhälle vi bygger och för de människor som skall verka där. Allt tydligare inser vi också all forskningen i allt högre grad kan beröra människors gmndläggande etiska värderingar. Stödet för och inriktningen av forskning och utveckling har därför natur­ligen blivit en central politisk fräga.

Forskningen påverkar i hög grad den enskilda människans livsvillkor. Det är ofrånkomligt alt eliska frågor dyker upp i dessa sammanhang. 1 synnerhet biotekniken har under senare år aktualiserat tidigare olänkbara frågeställningar i anslutning lill utvecklingen av nya metoder. Vi kan vänta atl hell nya frågor dyker upp allteftersom forskningen tillför nya kunskaper och tillämpningar. Eliska frågor fordrar en omfattande diskussion både inom och utanför forskarsamhället. Forskningen måste följa samma eliska och rättsliga regler som gäller för samhällelig verksamhet i övrigl.

Det är i många avseenden berättigat att tala om all det vetenskapliga      4


 


sökandet efter nya kunskaper är ell samhällsintresse, ja etl samhäksupp- Prop. 1989/90:90 drag. Del anses naturligt och nödvändigt alt förelagen satsar pä atl utveck­la nya produkter och produktionsprocesser. Insatser frän forskare och tekniker är av avgörande betydelse för industrins produktivitet. Lika na­turligt och nödvändigt är det att samhällsproblemen blir föremål för forsk­ning. Ohälsa och miljöförstöring kan, liksom andra samhällsproblem, motverkas genom nya kunskaper.

Uppdraget innefattar i hög grad också den forskning som inte har sin utgångspunkt i konkreta tillämpningar. Del är ett värde i sig atl arbeta med frågor om människans villkor som generationer av människor har släkt. Nya kunskaper kan också ofömtsett ge avgörande bidrag lill hur problem som vi i dag kanske inte ens är medvetna om skall las om hand. Detta är en dd av forskningens villkor och spänning, som kan vara väl så fantasieggande.

Forskarna måste själva stä för arbetet att tolka och bedöma forsknings­resultatens vetenskapliga kvalitet och håkbarhet. Lika nödvändigt är det alt forskama själva har ansvar för hur betydande delar av resursema för vetenskaplig utveckling kommer lill användning. Genom del intematio­nella forskningssamarbetet pågår ständigt en utvärdering av tidigare forsk­ningsinsatser och pågående forskningsarbete.

Det kan synas som en motsägelse att en demokratisk forskningspolitik dels innehåller ell betydande mått av samhällsuppdrag lill forskarna, dels lämnar dessa i hög grad obundna all själva, under inbördes diskussion och konkurrens, öka våra gemensamma kunskaper. Men en sådan arbets- och ansvarsfördelning är möjlig i en genuin demokrati, när medborgama, deras valda företrädare och forskargmppema kan kommunicera med var­andra.

Alt skapa fömtsättningar för förtroendefulla kontakter mellan forskning och allmänhet är en angelägen uppgift för forskningspolitiken. Genom en ökad information om forskningens inriktning och resultat främjas etl erfarenhetsutbyte som gör del möjligt för fler människor all konstmktivt delta i den fortgående forskningsdebatten.

Ett mänskligt samhälle

Den världsbild som forskningen givit dagens människor är en gmndläg­gande del av vad som allmänt kallas kultur. Naturvetenskaperna och samhällsvetenskaperna är omistliga i del moderna samhäkel; de fördjupar vårt perspektiv på tillvaron och hjälper oss all finna förnuftiga lösningar på mänskliga problem. Ändå kan detta aldrig leda till mer än en vidgad gmndläggande kunskap och ell säll för oss all slmklurera den värld vi lever i. Människors värderingar och eliska och religiösa frågor är och förblir den andra dimensionen av del mänskliga livet. Del är kring dessa frågor som den humanistiska och leologiska forskningen kretsar.

1 vår strävan mol ell mänskligt samhälle, som ju också bmkar kallas ett
humanistiskt samhälle, måste därför finnas plats för humanistisk forsk­
ning och konstnärlig utveckling med en vid tolkning av dessa begrepp. Inte
minst är detta viktigt för atl envar skall finna sin identitet och få kunskap
    5


 


om sin egen historia. Kunskaper och insikt om den egna historien bidrar     Prop. 1989/90:90 också till en bättre förståelse för andra människor och deras kulturer. Del är därför också en betydelsefull krafl för all motverka oroande tendenser tik främlingsfienUighel. En starkare identitet får inte förväxlas med chau­vinism och fientlighet visavi andra folkgmpper.

Humanioras och de konstnärliga verksamhelemas kritiska funktion är oundgänglig för ell samhälle som strävar efler alt ge alla människor rätt lill ett värdigt liv. Den humanistiska forskningen ger instmmenten att granska effekterna av den tekniska utvecklingen. Den analyserar hur villkoren för den enskilda människan förändras i ell historiskt perspektiv. Humaniora ger oss vidare redskapen all kommunicera med och förslå omvärlden och kunskaper som är av gmndläggande betydelse både för bedömningen av förhållandena i vårt eget land och för kvaliteten i vår kontakt med andra länder. 1 utvecklingen av den svenska forskningen under 1990-lalel är del angelägel all också de humanistiska vetenskapema stärks.

Forskningens roll i samhällsbyggandet

Den samhällsvetenskapliga forskningen har givit oss mycken ny kunskap om utvecklingen av människan och hennes samhäken i gången lid och bidrar lill en vidgad förståelse av dagens händelser. Del är uppenbart alt den tekniska utvecklingen spelat en avgörande roll för framväxten av del samhälle som vi lever i. En allt effektivare energianvändning, utvecklingen av nya former för kommunikation, möjligheter lill massproduktion av de basvaror som vår vardag kräver, såsom föda, bostad och kläder, har givit oss nya möjligheter all utnyttja vår lid.

Men nu ställs nya frågor som ger samhällsvetenskaperna centrala uppgif­ter i samhällets fortgående förändring. Vad betyder det förändrade poli­tiska klimat som tycks växa fram inlemationdll? Vilka nya klassklyftor riskerar alt växa fram? Vilka blir de framtida skiljelinjema mdlan indu­striländer och utvecklingsländer? Vilka är människornas reaktioner inför och under den pågående utvecklingen? Samhällsbyggandel måste i framti­den i högre grad än tidigare gmndas på analys av människans förändrade situation i dagens och, så långt som möjligt, framtidens samhälle.

Också i många andra avseenden behöver vi en ökad forskning. 1 skarp kontrast till forsknings- och utvecklingssalsningama inom näringslivet slår de myckel blygsamma insatser som görs för all utveckla den offentliga sektom. Detta gäller såväl statens som landslingens och kommunemas verksamhet. Del är de två sistnämnda som svarar för den dominerande delen av det arbete i den gemensamma sektom som direkt berör medbor­garna. Statistiska centralbyrån (SCB) har i en första kartläggning visat alt kommunemas och landslingens forsknings- och utvecklingsinsatser för år 1988 beräknas motsvara 0,1 %av driftskostnaderna. Skolan, vården, ener­giförsörjningen, vallen- och avloppshanleringen saml trafiken är exempel pä verksamheter i samhället som skulle vinna mycket pä ett systematiskt forsknings- och utvecklingsarbete.

I dagens samhälle är tjänstesektom omfattande, både inom enskild
företagsamhet och inom offentlig verksamhet. Utvecklingsarbetet inom
       6


 


tjänstesektom har en mycket liten omfattning i förhållande lill del utveck- Prop. 1989/90:90 lingsarbele näringslivet bedriver för all skapa nya produkter. Det svaga forsknings- oeh utvecklingsarbetet inom såväl den enskilda som den ge­mensamma tjänstesektom kan vara en av orsakema till den relativt låga produktivitetsutvecklingen inom denna sektor. De nuvarande forsknings­insatserna för att förbättra tjänslesektoms funktion måste därför förslär­kas.

Naturresurser och miljö

Resurs- och miljöproblemen framstod fram lill det andra världskriget som lokala till sin natur. De hade ännu inte fått nämnvärd politisk betydelse. Under 1950-talel förändrades miljömedvetandet. Smogkalaslrofen i Lon­don 1952 medförde en för tidig död för flera lusen människor i London-området, några år senare väckte Rachel Carsons bok Tyst vår intematio­nell uppmärksamhet oeh mol slutet av 1960-lalel visade svensken Svante Oden all en långsam försuming av nederbörd, mark och vatten pågick inom ell stort område kring de mest industrialiserade delarna av Europa. Sverige påpekade i sitt bidrag till FN:s miljökonferens i Stockholm år 1972 att luft- och vattenföroreningar sprids över stora avstånd och att därige­nom enskilda länder påverkar varandra. Från svensk sida hävdades redan då all intemationell samverkan var angelägen för atl hejda en ökande försuming av vår omgivning. Perioden från 1950 till 1975 kan karaktärise­ras som en lid av växande insikt om resurs- och miljöproblemens regionall gränsöverskridande karaktär och behovet av intemationell samverkan.

Under 1980-talet har de globala problemen kommit i förgmnden. Under de allra senaste åren har människans påverkan på jordens klimat på allvar aktualiserats som ell grundläggande hot mol den fortsalla förbättringen av människans livsvillkor. Särskilt efter publiceringen våren 1987 av slutrap­porten från FN:s kommission för miljö och utveckling. Vår gemensamma framtid, har den politiska aktiviteten vuxit kraftigt på del intemalioneka planet.

Under 1900-lalels sista decennium och i inledningen av 2000-lalet ställs nu världens länder inför uppgiften alt trygga en ekologiskt hållbar utveck­ling. På vissa håll gäller frågan omedelbar överlevnad. Dessa frågor går långt utöver vad enskilda nationer tidigare konfronterats med. Del fram­står som alkmer uppenbart att en nära samverkan mellan världens länder är nödvändig för all gemensamt och på ell framgångsrikt säll möta denna ulmaning. Miljöinriklad forskning inom alla områden har en nyckelroll att spela i delta sammanhang.

Regeringen anser att dessa centrala framtidsfrågor motiverar väsentligt utbyggda resurser för forskning kring våra naturresurser och människans påverkan på vår miljö. Det är också nödvändigt med en nära samverkan mellan olika forskningsdiscipliner och mellan teori och praktik. Förslagen tik riksdagen är ett uttryck för en sådan prioritering.


 


Teknisk-industriell forskning och utveckling                         Prop. 1989/90:90

Hotel mol miljön har ibland uppfatlats som så allvarligt att en fortsatt utbyggnad av den industriella verksamheten måste hejdas. Det är ytterst angeläget alt i stället finna nya former för industriell tillväxt som säkerstäl­ler en långsiktigt bärkraftig utveckling. Den industriella världens välstånd bygger på tekniskt kunnande baserat på den gmndläggande naturvetenska­pens landvinningar. Så kommer även alt vara fallet i framliden. Men i den framlida utvecklingen kan vi inte, vare sig i industriländer eller i utveck­lingsländer, vänta med alt avsälla resurser för all förbättra miljön liks levnadsstandarden höjts. Arbetet måste vara inställt på all förena tekniska innovationer med kraven på miljöhänsyn.

Den tekniska forskningen och utvecklingen är en spjutspels mol framli­den med utgångspunkt i naturvetenskapens senaste landvinningar och resultat. Det tekniska utvecklingsarbetet syftar lill all omsätta forskning­ens resultat i nya produkter och aktiviteter i samhället. Både för att förbättra vad som i del förgångna varit ofullkomliga produkter och för atl utveckla nya krävs en omfattande forskning och utveckling.

Materialteknik är ett nyckelområde i den tekniska och industriella ut­vecklingen. Kunskap om hur befintliga och nya material på bästa sätt kan användas i kvalificerade produkter och konstmktioner har fält en allt större betydelse för Sveriges industri och övriga samhällsutveckling.

Världen och även Sverige slår inför ulmaningen att utveckla nya indu­striella processer och produktionsformer som hushållar med naturresurser, lar lill vara råvaror effektivt, är energisnåla och inte skadar människan och miljön. Del är angeläget alt så långt som möjligt utveckla slutna kretslopp för materialflödet i samhället. Hanteringen av föroreningar från industriell tillverkning och av avfall från både produktion och hushåll blir en grand­läggande uppgift. Det är väl känt hur de stora urbana konglomeraten i världen i såväl industriländer som utvecklingsländer brottas med växande problem för all ta hand om de avfallsmassor som dagens samhäke produ­cerar.

Informationsteknologins utveckling under de senaste årtiondena inne­bär en omvandling av det tidigare i hög grad produktinriklade samhället mot ell alkmer kunskapsinriktal samhälle. Denna utveckling kommer att bli av central betydelse under 2000-talet och innebär en revolution först för industriländerna, men så småningom även för utvecklingsländerna. Tidigare satsningar i Sverige och den snabba utvecklingen av dalorbaserad verksamhet ger oss i ell inlemalionekl perspektiv en god utgångspunkt för att aktivt delta i denna gradvisa transformation av samhälle och arbetsliv.

Den nuvarande industriella tillväxten bygger på en snabb vetenskaplig och teknisk utveckling. Även om Sverige knappast kan ligga i frontlinjen mer än inom ett fåtal av teknikområdena måste den svenska kunskapsba­sen breddas och en kraftigare teknisk och industriell utveckling efter­strävas inom ett antal utvalda delområden. Denna proposition understry­ker i delta sammanhang främst vikten av all materialteknik och miljötek­nik nu tillförs ökade resurser.


 


Kontinuitet och förnyelse                                                Prop. 1989/90:90

Den svenska forskningspolitiken under 1980-lalel kännetecknas av strä­van efter kontinuitet och fömyelse. För en effektiv planering av forsk­nings- och utvecklingsverksamhet är långsiklighet i besluten och kontinui­tet i den politiska inriktningen av gmndläggande betydelse. Samtidigt krävs en fortlöpande förnyelse. Såväl för forskningens kvalitet som för den ekonomiska bärkraften i det industriella utvecklingsarbetet krävs ständig utvärdering och omprövning.

Forskningspolitiken har i Sverige utformats i en kontinuerlig dialog mellan samhälle — regering och riksdag — och forskare. Denna fmkl-bringande dialog är ell annal kännetecken för svensk forskningspolitik. Den innebär en fortlöpande granskning och prövning som är av stor betydelse för vidareutvecklingen av både forskningen i sig och del forsk­ningspolitiska tänkandet.

Det är nu tio år sedan riksdagen fattade beslut om en ny form av forskningspropositioner som innebär all regeringen vart tredje år ger en samlad redovisning och bedömning av svensk forskning och utveckling, föreslår de övergripande politiska målen och gör de nödvändiga priorite­ringama mellan olika forskningsområden.

Säväl regeringens förslag som riksdagens beslut under tioårsperioden har utgått ifrån all universitet och högskolor, som vi samlat kallar högsko­lan, bör ha huvudansvaret för den forskning som finansieras med allmän­na medel. I 1984 års forskningsproposition gällde huvudfrågoma avväg­ningen mellan gmndforskning, seklorsforskning och näringslivels forsk­nings- och utvecklingsverksamhet, liksom högskoleforskningens kvalitet och forskarnas arbetsvillkor. Dessa frågor är av så gmndläggande karaktär all de också kom alt framstå som centrala i 1987 års forskningsproposi­tion. Förstärkningarna i denna riktades huvudsakligen mol högskolan, med tonvikt på rekryteringen av nya generationer forskare.

Även i årets proposition för regeringen fram förslag som syftar lill all stärka i första hand högskolans insatser för landets långsikliga kunskaps­försörjning.

Sammanfattning av regeringens förslag till resursförstärkningar

De totala statliga medlen för forskning och utveckling, exklusive affärsver­ken, uppskattades år 1988/89 tik ca 12,5 miljarder kronor. Av dessa utgjorde 3,2 miljarder kronor anslag från försvarsdepartementet.

Regeringens förslag till riksdagen innebär omfattande resursförstärk­ningar avseende forskning och utveckling under de närmaste tre budgetåren. De medel som redovisas i del följande är ökade resurser utöver sedvanlig kompensation för höjda löner och priser. Fömtom reformmedlen har vissa omprioriteringar skett dels mellan olika forsknings- och utvecklingsinsatser, dels mellan övrig verksamhet och forskning och utveckling.

Forskningen inom försvarsdepartementets område redovisas endast
kortfattat i denna proposition och resursfrågoma berörs ej. Till dessa
forskningsinsatser återkommer regeringen i samband med den kommande
försvarspolitiska propositionen år 1991.
                                                 9


 


Regeringens förslag sammanfallas i nedanstående tabell. Beloppen avser förändringen i förhållande till närmast föregående år. Som framgår av tabellen föreslås reforminsatsema ske successivt under perioden. De re­formmedel som föreslås för budgetåren 1991/92 och 1992/93 är absoluta belopp och kommer ej att prisomräknas del år insatsema läggs ut. Rege­ringens samlade förslag till ytterligare insatser för forskning och utveckling innebär en bashöjning med 1 miljard kronor vid treårsperiodens slut.


Prop. 1989/90:90


Tabell 1. Reformbelopp 1990/91 -1992/93

 

 

Föreslagna förstärkningar (Milj.kr.)

 

 

1990/91

1991/92

1992/93

Bashöjning

vid periodens slut

UNIVERSITET OCH

 

 

 

 

HÖGSKOLOR

188

130

132

450

Doktorandtjänster

39

32

32

103

Riktade insatser till

 

 

 

 

fakulteterna

6

43

50

99

Mindre/medelstora

 

 

 

 

högskolor och vårdhög-

 

 

 

 

skolor

10

12

15

37

Utrustning

126

31

7

164

Ökade lokalkostnader

7

12

28

47

FORSKNINGSRÅDEN

45

37

24

106

Forskningsrådsnämnden   —

—

5

5

Humanistisk-samhälls-

 

 

 

 

vetenskapliga forsk-

 

 

 

 

ningsrådet

16

—

—

16

Medicinska forsknings-

 

 

 

 

rådet

10

10

3

23

Naturvetenskapliga

 

 

 

 

forskningsrådet

15

13

6

34

Statens delegation för

 

 

 

 

rymdverksamhet

—

2

—

2

Skogs- och jordbrukets

 

 

 

 

forskningsråd

3

7

5

15

Teknikvetenskapliga

 

 

 

 

forskningsrådet'

—

5

5

10

Socialvetenskapliga

 

 

 

 

forskningsrådet

1

-

-

1

SÄRSKILDA

 

 

 

 

SATSNINGAR

102

102

102

306

Kultur

7

10

9

26

Välfärd

11

14

11

36

Miljö

34

50

49

133

Materiaheknikm.m.

10

20

23

53

Rymdfärjan Columbus

40

—

—

40

Offentlig sektor

-

7

10

17

INTERNATIONELLT

67

32

18

117

EG nuvarande rampro-

 

 

 

 

gram

57

13

—

70

Annal internationellt

 

 

 

 

samarbete

10

19

18

47

ÖVRIGT

15

4

2

21

SUMMA REFORMER

417

305

278

1000


' Genom omfördelningar föreslås det leknikvetenskapliga forskningsrådet tillföras 67 milj. kr. 1990/91, ytterligare 27 milj. kr. 1991/92 och ytterligare 48 milj. kr. 1992/ 93. Detta innebär ett totalanslag om 152 milj. kr. vid periodens slut.  Det socialvetenskapliga forskningsrådet kommer under perioden att tillföras medel dels genom de särskilda välfärdssatsningama dels genom omprioriteringar inom socialdepartementet. Härigenom tillför forskningsrådet 58 milj. kr. 1990/91, 6 milj. kr. 1991/92 och 6 milj. kr. 1992/93. Del innebär ett lotalanslag om 70 milj. kr. vid periodens slut.


10


1 Sverige i forskningsvärlden                  Prop. 1989/90:90

1.1   Grundläggande definitioner

Med forskning och utveckling förstår vi del systematiska arbete som krävs för atl frambringa nya kunskaper och kritiskt utvärdera rådande föreställ­ningar om människa, natur och kultur förr, nu och i framtiden. 1 denna proposition används de olika begrepp som är aktuella i detta sammanhang i enlighet med den terminologi som medlemsländerna i OECD enats kring.

Grundforskning är all systematiskt och metodiskt söka efler ny kunskap och nya idéer ulan alt någon bestämd tillämpning är i sikte. Vi talar om såväl ren gmndforskning, där ingen restriktion läggs på forskningens in­riktning, som den riktade gmndforskningen, som kan tänkas lägga gmnden för tillämpning. Den mer direkt tillämpade forskningen innebär ett syste­matiskt och metodiskt sökande efler ny kunskap och nya idéer men med en bestämd tillämpning i sikte. Utvecklingsarbetet, åter, utnyttjar systema­tiskt och metodiskt forskningsresultat och vetenskaplig kunskap för all åstadkomma nya produkter, nya processer, nya system eller väsentliga förbättringar av dem som redan existerar. Sektorsforskning omfattar bäde riktad gmndforskning, tillämpad forskning och utvecklingsarbete inom en samhällssektor.

Forskningsverksamheten kan givelvis också beskrivas med användande av andra inddningsgmnder. 1 Sverige har begreppen forskning på eget programansvar resp. uppdragsforskning använts. Forskning på egel pro­gramansvar innebär atl forskama ges hela ansvaret för hur problemen ställs och uppgifterna löses och redovisas. Forskning på egel program-ansvar kan avse såväl över högskolebudgeten och forskningsråden finansi­erad forskning som sektorielll och industriellt motiverad forskning vilken syftar lill långsiktig kunskapsuppbyggnad inom ett visst område. Motsatsen härtik är uppdragsforskning. Det enskilda projektets inriktning och ambi­tionsnivå är där en fråga för beställaren.

1.2   Läget inom svensk forskning och utvecklingsverksamhet

Som ell led i förberedelsema inför denna proposition har regeringen uppdragit ål statistiska centralbyrån (SCB) all göra en övergripande redo­visning av svensk forskning och utvecklingsverksamhet, i förhållande till motsvarande insatser i OECD-området. Här följer en översikt av resulta­ten av SCB:s arbete.

1.2.1 Uppgifter om forskning och utveckling i Sverige

De totala utgifterna för forskning och utveckling (FoU) i Sverige uppgick enligt SCB:s senaste forskningsstatistik lik ca 30,5 miljarder kronor år 1987. Ungefär 75000 personer arbetade hell eller delvis inom detta område oeh deras arbetsinsatser motsvarade nära 52000 årsverken.

De redovisade uppgifterna är dock inte heltäckande. SCB har på upp­
drag av regeringen också kartlagt vissa av luckorna år 1987. De sam-
       11


 


hällsvetenskapliga och humanistiska FoU-insatsema utanför universitets-     Prop. 1989/90:90

och högskolesektom beräknades således ha uppgått till mer än 300 milj. kr.

Vidare beräknades den FoU-verksamhet som utförs inom kommunerna ha

uppgått lill ca 300 milj. kr. och motsvarande inom landstingen lill ca 150

milj. kr. Tidigare kartläggningar (1983) har visat att FoU-verksamheten

inom företag som inte omfattas av statistiken uppgick tik inemot 500 milj.

kr. För vissa områden, l.ex.handel, transporter, vissa servicenäringar

m. m. saknas hell informationer. Del är svårt all beräkna omfattningen av

de insatser som inte redovisas i den samlade statistiken, men del kan

sammanlagt kanske röra sig om en eller ell par miljarder kronor. Till detta

kommer all kostnaden i Sverige för finansiering av FoU-verksamhet som

utförs i utlandet år 1987 beräknades till ca 1,5 miljarder kronor, varav

förelagssektorn och staten svarade för ca hälften var.

Den FoU-verksamhet som omfattas av SCB:s statistik utförs i första \ hand inom företagssektom och universitets- och högskolesektom. Företa­gens verksamhet är främst inriktad på utveckling av produkter och proces­ser, ca 87%. Insatsema för forskning, och då i första hand tillämpad forskning, motsvarar således inom företagen endast ca 13%. Inom univer­sitets- och högskolesektom kan rdalionema antas vara ungefär de omvän­da.

FoU-verksamheten är starkt geografiskt koncentrerad. År 1987 utfördes mer än en tredjedel av antalet FoU-årsverken inom Stockholms län. Göte­borgs och Bohus län hade hälften så många årsverken. De tre hämäsl största regionema — Uppsala/Västmanlands, Malmöhus och Östergöt­lands län — hade vardera ca 10% av antalet årsverken. Dessa regioner svarade alltså sammanlagt för mer än 80% av det totala antalet årsverken.

1.2.2 Sverige i OECD-perspektivet

Sveriges bidrag lill världens samlade forskningsinsatser är inte stort. Del kanske rör sig om 0,5—1 %. Det är dock svårt alt få en uppskattning av den forskning som bedrivs framför allt utanför OECD-området. Uppgifter för t.ex. Sovjetunionen, Indien, Kina och andra länder i Asien, saml länder i Afrika och Latinamerika är ofullständiga och osäkra. Del bör dock noteras att FoU-verksamheten även utanför OECD på sina håll kan vara omfat­tande och utvecklingen dynamisk. Sydkorea kan nämnas som exempel på det senare. Insatser för forskning och utveckling moisvarar där för närva­rande drygt 1% av bmttonationalprodukten (BNP) men andelen växer snabbt och den forskningspoliliska målsättningen är att den år 2000 skall uppgå till 5 %.

För OECD-området utgjorde de samlade FoU-ulgiftema år 1985, vilket är del senaste år för vilket det finns något så när komplett intemationell statistik, ca 230 miljarder dollar. Sveriges andel var ca 3 miljarder dollar, dvs. ungefar 1,3%.

FoU-utgiflerna är starkt koncentrerade lill de stora industriländerna.
USA svarar för nästan hälften. Japans insatser är näst störst, 17 %, med
Förbundsrepubliken Tyskland på tredje plats, nära 9%, och Frankrike och
Storbritannien på vardera ca 6%. Tillsammans svarar således dessa fem
     12


 


länder för 85 % av FoU-verksamheten i OECD-området. Diagram 1.1 visar relationerna för olika gmpperingar av OECD-länderna. Nordens andel är drygt 2 % om man räknar Danmark lill Norden och inte lill EG.


Prop. 1989/90:90


Diagram 1.1

Fördelning av FoU-utgifter inom OECD-området

Ser man på FoU-insalserna i olika länder i förhållande lik ländernas totala resurser blir rangordningen delvis annorlunda. Det vanligaste är all ange hur stor andel utgifterna utgör av BNP för olika länder. Vid en sådan jämförelse hamnar Sverige, med en andel år 1985 på 2,9%, överst.

Diagram 1.2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Sverige jHIB Japan |BH

 

 

Procent av BNP

 

]

■JIHHH

 

 

 

 

 

 

 

■■1

 

i

..   ..         1

 

 

 

 

 

USA !■■

Schweiz  H||

Förb.rep. Tyskland PJHH

H

 

 

1

 

 

 

 

in

 

 

1

 

 

 

 

IV

 

 

1

 

 

 

 

hranknke  HHH

H

 

 

1

 

 

 

 

 

Storbritannien  |HH

 

 

1

 

 

 

 

 

Nederländerna VH

HHHHI

 

 

 

 

 

 

 

 

Betsien VH

 

~z\

Norge BHI

 

 

 

r™"

 

\

 

 

 

Den svarta delen av staplarna» avser vad som utförs vid   1 universitet och högskolor  |

hinland  BHM

 

c;anada pHHHl

Österrike  HH

B..............

 

 

 

 

 

 

 

UanmarJc jjB 0

■ ,..

_

 

0,5

1

1,5

2                   2,5

3

FoU-utgifter i vissa OECD-länder som andel av BNP


 


Sju länder i övrigl har en andel överstigande 2 %, de fem stora (USA, Japan,     Prop. 1989/90:90 Förbundsrepubliken Tyskland, Storbritannien, Frankrike) samt Schweiz och Nederländerna. År 1987 beräknades för Sveriges del BNP-andden ha stigit lik 3% (diagram 1.2).

Under första hälften av 1980-lalet har FoU-ulgiftema i de flesta OECD-länderna ökat mer än den allmänna ekonomiska tillväxten, BNP. 1 genom­snitt för hela OECD-blocket har BNP ökat med 2,6% medan FoU-ulgifter-na ökat i genomsnitt med 6%. Detta har medfört all FoU-ulgifternas andel av BNP har ökat, i vissa länder mycket starkt. Av de större ländema är del endast Storbritannien och Canada som har haft en svag utveckling inom forskningsområdet.

Prognosen för år 1989 innebär för Sveriges del en ökning av FoU-utgiflerna som är mindre än ökningen av BNP. Om denna prognos slår in skulle det vara första gången sedan forskningsstatistiken startade som FoU-utgiflerna håller lägre utvecklingstakt än BNP.

Del är vanligt all betrakta FoU-insalserna som en investering och alt jämföra denna investering i kunskap med investeringarna i realkapital, dvs. byggnader och utmstning. År 1985 motsvarade FoU-ulgiftema i genomsnitt för hela OECD-området ca 11 % av realkapilalinvesteringarna. Andelen har ökat för de flesta ländema. Fyra länder hade en särskilt hög andel, 14—16%, nämligen Förbundsrepubliken Tyskland, Sverige, USA och Storbritannien. Detta beror dock delvis pä en svag utveckling av investeringarna i realkapital, särskik i USA och Storbritannien. 1 Japan har investeringarna varit höga både i kunskaper och i realkapital, vilket skulle kunna tolkas som att förmågan att omsätta FoU-resullal lill innova­tioner och all nyttiggöra sig tekniska framsteg är större än i andra länder.

FoU-verksamhelen utförs huvudsakligen inom företagssektom. 1 Schweiz, Förbundsrepubliken Tyskland, Belgien och USA har företagssek­torn en än mer dominerande ställning än i Sverige. I Schweiz utfördes hela 3/4 av all FoU inom denna sektor. Sektorn har dock stor betydelse som ulförare av FoU i de flesta OECD-länder (tabell 1.1).

Den offentliga sektorn utanför universitet och högskolor har en vari­erande betydelse som ulförare av FoU. 1 länder med relativt små FoU-insatser bedrivs verksamheten huvudsakligen i statliga forskningsinstitut och laboratorier. 1 länder med mera omfattande FoU-program uppgår insatserna till högst en fjärdedel. Frankrike ligger på denna nivå. FoU-andelen för universitets- och högskolesektorn är en spegelbild av dessa förhållanden. Vissa länder har valt att skapa frislående forskningsinstitut, medan andra föriagl den offentliga sektorns behov av forskning till univer­siteten. Dessa har stor betydelse i de nordiska länderna och vissa mindre länder. Av de stora FoU-nationerna är det endast Japan som har mer än 20% av FoU-verksamhelen förlagd lill universiteten. Universitets- och högskolesektoms speciella betydelse i det svenska FoU-syslemet framgår även av diagram 1.2 som visar sektorns andel av de totala nationella resursema.

14


 


Tabell 1.1: FoU-verksamheten i OECD-länderna fördelad på utförande sektor     Prop. 1989/90:90

 

Land

Utförande sektor (procentuell fördelning)

 

 

Företags-

Privat

Offentlig

Univer-

 

sektor

icke-vinstdr

sektor

sitets-sektor

USA

71,1

3,0

12,3

13,6

Japan

66,8

4,0

9,1

20,1

Förb.rep. Tyskland

73,1

0,5

12,9

13,5

Frankrike

58,7

1,0

25,3

15,0

Storbritannien

63,4

3,4

20,1

13,1

Italien

56,9

0,0

23,9

19,2

Canada

53,2

1,1

23,3

22,4

Nederländerna

56,2

2,3

18,3

23,2

Sverige

68.0

0,2

4,4

27.4

Schweiz*

75,0

5,0

6,0

14,0

Australien

32,0

3,0

37,0

28,0

Belgien

71,5

4,3

5,4

18,8

Spanien

58,0

0,0

25,3

16,7

Turkiet

74,2

0,0

14,3

11,5

Österrike

54,8

1,9

8,4

34,9

Norge

62,7

0,7

14,4

22,2

Jugoslavien

54,2

0,0

26,0

19,8

Finland

60,9

0,6

19,5

19,0

Danmark

55,3

0,8

19,5

24,4

Nya Zeeland*

25,0

0,0

60,0

15,0

Portugal

28,0

5,0

39,0

28,0

Irland

51,7

1,2

27,7

19,4

Grekland*

25,0

0,0

53,0

22,0

Island

15,4

6,3

48,3

30,0

OECD

68,0

3,0

14,0

15,0

Källa: OECD, Main Science and Technology Indicators, 1989:1 (* markerar att värdena uppskattas från närliggande ärs uppgifter)

Vad gäller finansieringen svarade företagssektom år 1985 för ca 52% och den offentliga sektorn för ca 43% av FoU-verksamhelen i OECD-blocket. För hela OECD gäller all den privata finansieringen under första hälften av 1980-talel ökade mer än 1,5 gånger så snabbt som den offentliga finansieringen. I Japan och de nordiska ländema var den privata finansi­eringens tillväxt särskilt stark. Tillgängliga dala för senare år pekar emd­lertid på en kraftig dämpning av den takt med vilken de privata resursema för FoU ökade i början av 1980-talel. Del ser till och med ul som om ökningen av de offentliga resurserna skulle bli större.


1.2.3 Verksamhetens resultat

En analys av forskningspoliliska förhållanden får inte stanna vid en analys av de finansiella och organisatoriska fömtsättningama. Man behöver ock­så vela något om resultaten av forskningssatsningarna. Ett sätl alt studera resukalen är alt låta intemationell expertis granska de svenska forskamas insatser i form av regelrätta utvärderingar. Flera forskningsråd använder i dag en sådan teknik regelbundet och i ökad utsträckning. Ett annal sätt, som blivit alkmer använt, är att studera hur forskningsresultat publiceras och citeras. Härigenom kan man i viss mån få en mer övergripande bild av den svenska forskningens utveckling, omfattning och internationella sta­tus.


15


 


Forskningsresultat kan spridas på många säll - via undervisning, hand- Prop. 1989/90:90 ledning, rådgivning, föreläsningar, seminarier, konferenser, läroböcker, populärvetenskapliga framställningar m. m. Men kanske viktigast av allt är att resultaten presenteras för andra forskare på den intemationella arenan. Det är härigenom forskningen utsätts för den nödvändiga kritiska pröv­ningen av kompetenta kolleger och forskaren kan få erkännande för sina insatser. Den intemationella resullatspridningen sker i hög grad genom publicering i vetenskapliga tidskrifter. Detta är särskilt utmärkande för naturvetenskap och medicin, men har även stor betydelse i vissa sam­hällsvetenskapliga och humanistiska ämnen. Med hjälp av s. k. bibliomel-riska metoder går del all få en översiktlig bild av hur pass väl svensk forskning hävdar sig. Vi återger här statistik som framtagits av Inforsk-gmppen vid universitetet i Umeå.

Om man utgår från de viktigaste vetenskapliga lidskriflema framgår del alt Sveriges andel av världens samlade produktion av forskningsartiklar stadigt ökar. Inom naturvetenskap, medicin och teknik har den svenska andelen ökat från 1,3% år 1975 lill 1,8% år 1988.1 samhälls- och beleen-develenskap ökade andelen från 0,6% lill 1 % under samma period.

Om man ser lill enskilda vetenskapsområden framgår del all andelen svenska artiklar är störst inom klinisk medicin (3 %) och därefter biomedi­cin (2%). Inom teknik, biologi, kemi och fysik ligger världsandelen kring 1 %, vilket är i nivå med andelen inom samhälls- och bdeendevelenskap i dag. Den starka framtoning som klinisk medicin och biomedicin har i den svenska publiceringsprofilen torde till stor del kunna förklaras av att del satsas förhållandevis mycket resurser på dessa forskningsfält.

Forskningsproduktionens regionala fördelning kan också beskrivas med bibliometriska metoder. Räknar man artiklar efter universitetsort svarar Stockholm inte oväntat för den största andelen, 30% av ortemas samlade produktion, Uppsala har 20%, Lund 19% och Göteborg 17%. Umeå svarar för drygt 7% av artiklama och Linköping drygt 5%. Fördel­ningen av artiklar sammanfaller i hög grad med storleken på universitels-och högskolesektom på de olika ortema. Detta pekar på all forskningspro-dukliviieten inte i nämnvärd grad påverkas av storleksfaklom.

Trenden mot en högre svensk andel av världens artiklar sammanfaller med atl andelen inlemationdll samförfattade artiklar också ökar.

Ytterligare ett mått på den svenska forskningens internationella gång­barhet är de citat som de svenska artiklarna får. Studerar vi citaten från svenska artiklar finner vi all de citeras oftare än världsgenomsniltet och i jämförbar nivå med viktiga konkurrentländer. Cileringsnivån är något lägre inom klinisk medicin jämfört med de andra ämnesområdena. Detta kan bero på all man i hög grad publicerar i nordiska tidskrifter eller på att den omfattande artikdproduklionen inte riktigt når upp i samma genom­snittskvalitet som på andra områden.

I viss mån påverkas ell lands cileringsnivå av cileringsnivån hos de lidskrifter man publicerar i. I en omfattande ungersk studie som lar hänsyn till detta hamnar Sverige på andra plats efter Schweiz räknat över alla ämnesområden.

Sammanfattningsvis visar de bibliometriska studiema alt Sverige har en    16


 


ökande forskningsproduklion med ett starkt intemationellt genomslag och     Prop. 1989/90:90 ell snabbi växande intemationellt forskningssamarbete. 1 hög grad torde detta bero på att Sverige tillhör de länder som satsat kraftigast på FoU-sektom, men det är också ell tecken på all del svenska FoU-syslemel på del hela tagel fungerar väl i jämförelse med mänga andra länders.

1.3 Det internationella skeendet

Den vetenskapliga utvecklingen sker under ständig granskning och kon­kurrens. Forskare på samma fall världen över samarbetar och konkurrerar samtidigt. Sverige ger ett kvantitativt begränsat men kvalitativt högtståen­de bidrag lill forskningens utveckling, och vi är i hög grad beroende av atl vara välinformerade om vad som händer i andra delar av världen. Vid utformningen av en svensk forskningspolitik måste därför med nödvän­dighet den intemationella utvecklingen följas noggrant. Kvalitet och rele­vans blir centrala kriterier.

En sammanfallande översikt av den intemationella utvecklingen på dd tekniskt-velenskapliga området och i synnerhet de industriella och ekono­miska motiv som ligger bakom denna ges i en rapport från styrelsen för teknisk utveckling (STU), Globala trender inför 90-talel, som är samman­ställd av forskningspoliliska inslilulel vid universitetet i Lund.

Regeringen gav vidare hösten 1988 femton forskare i uppdrag alt mer i detalj studera och beskriva lägel för forskningen i Förbundsrepubliken Tyskland, Storbritannien, Frankrike, Spanien, USA, Canada, Sovjetunio­nen och Östasien. Resultaten av deras arbete har redovisats i skriften Forskningens villkor i omvärlden (Ds 1989:43).

Mol bakgmnd av utvecklingen inom de Europeiska gemenskapema (EG) har regeringen bedömt det vara av särskild vikt att uppmärksamma forskningssamarbetet inom Europa. För all skapa ett underlag för beslut om hur vi bäst skall stimulera svensk forsknings samverkan med den europeiska har regeringen givit Vetenskapsakademien i uppdrag all kart­lägga samarbetets nuvarande karaktär och omfattning. Rapporten, Sverige och Europa — det vetenskapliga samarbetet, är publicerad som No 48 i akademiens Documenla-serie.

Slutligen har underlag rörande främst teknisk och industriell FoU in­hämtats från de tekniska attachéer som finns knutna lill ell antal svenska ambassader i utlandet.

De nämnda rapporterna har, liksom annat intemationellt material, ut­gjort en värdefull referensram för regeringen i utarbetandet av de förslag om förändringar i den svenska forskningspolitiken som läggs fram i denna proposition. Här följer närmast en kort redovisning av några huvudpunk­ter i den internationella rapporteringen.

STU:s rapport ger en bild av hur teknisk rivalitet är ett ytterst viktigt inslag i den ekonomisk-tekniska utvecklingen i världen i dag. Detta tar sig ullryck på många sätt, inte minst i den växande roll som forskning och utveckling spelar och i än högre grad tros komma all spela i framtiden på det tekniska området.

Den viktigaste komponenten i del internationella ekonomiska och lek-      17

2   Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 90


niska spelet är den dynamiska triangeln USA-Japan-Västeuropa. Efter del     Prop. 1989/90:90

andra världskrigets slut framstod USA som den ledande industrinationen

och dominerade både forskning och teknisk och ekonomisk utveckling

under flera decennier. Europa och Japan var härjade av kriget och en

åtemppbyggnad krävde stora resurser. Det är nu i efterhand uppenbart hur

Japan och Förbundsrepubliken Tyskland i detta arbete på etl förmånligt

säll kunnat utnyttja bl. a. kraven från krigels segrarländer alt inte avsälla

resurser lill militära ändamål och därmed inte heker tik militär FoU,

medan USA, Sovjetunionen, Storbritannien och Frankrike, både absolut

och relativt sett, satsat stora resurser på dessa ändamål.

Medan den industriella medvetenheten om forskningens betydelse för teknisk utveckling växte fram tidigt i USA, har den kommit något senare i Västeuropa och Japan. Först under de senaste ell å två decenniema har sambandet mellan forskningsinsatser och utveckling på allvar uppmärk­sammals inom de mest industrialiserade ulvecklingsländema, de s.k. NIC-ländema (Newly Induslrialized Countries). På gmnd av de i ett inlemalionekl perspektiv låga lönerna är möjligheterna särskilt goda för dessa länder all snabbt nå konkurrenskraft i tillverkningsledel.

I både USA och Västeuropa upplevs rivaliteten från Japan som hotande och en rad ålgärder har börjat genomföras eller planeras för atl inte skillnadema ländema emellan skall växa ytterligare. 1 USA har emellertid del decentraliserade systemet, med en återhållsam allmän federal forsk­ningspolitik, inneburit atl man prioriterat insatser med specifika tillämp­ningar i sikte under ledning av Department of Defense, Department of Heallh and Human Services, Department of Energy, etc. En strävan finns dock till en mer samordnad forskningspolitik för USA.

Utvecklingen av europeiskt FoU-samarbete inom EG, liksom det växan­de antalet projekt inom ramen för EUREKA-inUiativel, har inneburit en klar stimulans för europeisk industriell FoU.

Trots de stora olikheter man finner mellan de länder som nämnts ovan är i förvånansvärt hög grad induslriländemas problem likartade i behoven att stimulera en ökning av FoU-akliviletema. Vägama alt lösa dessa skiljer sig emellertid, inte minst på gmnd av all den historiska utveckling­en varit mycket olika i olika länder.

Rapporterna i skriften Forskningens villkor i omvärlden visar att natur-velenskaplig-teknisk forskning såsom en bas för näringslivels expansion prioriteras högt såväl i ledande industriländer som i de utvecklingsländer där industrialiseringen snabbt skjuter fart. Detta gäller i synnerhet för de länder som relativt sent börjat uppmärksamma forskningens betydelse för ekonomisk-industriell utveckling. Utvecklingen i Storbritannien, Frankri­ke, USA och även Canada har haft en fastare anknytning tik en äldre universitetstradition med starkare inslag av humanistisk och samhällsve­tenskaplig forskning. Även i dessa länder har humaniora och samhällsve­tenskap ändå fåll relativt sett mindre del av de ökande resurser som ställts lill förfogande för FoU. Sällan överstiger satsningarna på dessa forsknings­områden 5% av de totala forskningsanslagen.

Det finns emellertid i dag tecken på ett ökat intresse för humanistiska
och samhällsvetenskapliga aspekter av forskningen. Det gäller i första
        18


 


hand forskning med relativt omedelbar teknisk och industriek tillämpning Prop. 1989/90:90 såsom ekonomi och angränsande vetenskaper, men också exempelvis ling­vistik, informalik och psykologi. Under 1980-lalel har så småningom även gmndläggande samhällsvetenskap och humaniora börjat återta något av den relativt sett starkare ställning som dessa hade för några decennier sedan.

Intressanta utvecklingstendenser finns i Canada, där behovet all slå vakt om den nationella identiteten kan komma alt ge humanvetenskapema en viktig roll i framtiden. Royal Society of Canada har sålunda vall kanaden­sisk litteratur till ell av sina centrala forskningsfält, säkerligen tik en del betingat av behovet av alt göra den kanadensiska kulturen mer "synlig" i en situation där grannen i söder har ett så dominerande inflytande.

Förändringar kan nu också skönjas i USA, där 1980-talel betydde slag­nation inom breda områden av den civila forskningen och i många fall en tillbakagång för humaniora och i synnerhet samhällsvetenskaperna. Enligt rapporterna växer det nu fram en ökad insikt om betydelsen av forskning kring problem om utvecklingsländernas ekonomiska situation, storstäder­nas fattigdom, det globala samhällets kulturkrockar, de socio-ekonomiska konsekvensema av hotande regionala eller globala miljöstömingar, mass­mediernas roll i samhället och skolans tillkortakommanden.

Storbritannien och Frankrike rapporteras i hög grad vara engagerade i hur den gmndläggande organisatoriska stmkturen av högre utbildning och forskning skall kunna förändras för att möta de tekniska och ekonomiska utmaningama från främst Förbundsrepubliken Tyskland och Japan. Hu­manistisk och samhällsvetenskaplig forskning uppmärksammas därför för närvarande inte nämnvärt. I Förbundsrepubliken görs däremot försök alt på olika säll stärka den svaga roll som dessa vetenskaper spelat i utveck­lingen efler andra världskriget, vilken ju i hög grad dominerats av en starkt teknisk-merkantil prioritering. Någon motsvarighet lill dessa tendenser kan däremot knappast spåras i Fjärran Östems länder.

Det är vidare uppenbart att miljöforskningen stärkt sin ställning på många håll i världen. Prioritering av miljöforskningen är ett genomgående drag i olika länders forskningspolitik, även om de skiljer sig när det gäller omfattning och inriktning av nya satsningar. Först på senare år har miljö­frågorna med full krafl kommit i fokus i exempelvis Sovjetunionen och Japan. Många länder i Fjärran Östern liksom utvecklingsländerna upp­fattar däremoi ännu inte dessa frågor som akuta. Den allmänna utveck­lingen av landet anses vara viktigare än åtgärder för atl skydda miljön. En viss förändring i attilydema kan dock märkas, när nu hoten mot den globala miljön, som till största delen är förorsakade av induslriländema, blir allt mer påtagliga och kanske i hög grad kan komma all träffa just ulvecklingsländema. Här finns en uppenbar fara för en motsättning mel­lan utvecklings- och industriländer, vilket understryker behovet av ell ökat inlemalionekl samarbete inom forskningen. Detta framgår inte minsl i förberedelserna för FN:s konferens år 1992 om den globala miljön.

Forskning är en viktig fömtsättning för all de ekonomiskt svaga länder­
na skall kunna övervinna sina utvecklingsproblem. Som bl. a. styrelsen för
u-landsforskning (SAREC) framhåller i sin anslagsframställning har den
        19


 


ekonomiska krisen och den ökade skuldbördan medfört all utvecklingslän- Prop. 1989/90:90 derna alltmer har ansett sig tvingade all prioritera omedelbara ekonomis­ka och sociala behov. Återväxlen av forskare avstannar och kunskapen om intemationell FoU och möjligheter att anpassa denna till de egna förhål­landena försämras. Genom kompetensbristen på forskningens område undergrävs också en gmndläggande fömtsättning för en inhemskt styrd utveckling.

20


 


2 Svensk forskning och utveckling i internationellt     Prop. 1989/90:90 samarbete

Det är av vital betydelse alt Sverige kan hävda sig i den intemationella konkurrensen. Regeringens politik syftar till alt ge svensk forskning möj­lighet all kraftfullt medverka i del internationella forskningssamarbetet, i syfte all stimulera kvaliteten i våra nationella insatser.

De direkta kontaklema på högskole- och institutionsnivå utgör gmnden för del internationella forskningssamarbetet. Men del omfattar också t. ex. samfinansiering av insatser inom teknologier med kostnadskrävande an­läggningar, såsom kärnforskning och rymdforskning, medverkan i nor­diskt samarbete och insatser i mukinationdla utvecklingsorgan bl.a. på miljöområdet.

Den vetenskapliga utvecklingen, liksom hela samhällsutvecklingen, gyn­nas i högsta grad av ett fullständigt fritt utbyte av informationer om vetenskapliga resultat. Inom t. ex. försvarsforskningen sker dock ofta in­skränkningar i del fria utbytet av vetenskaplig information. Även gmnd­forskning med länkbar industriell tillämpning bedrivs ibland i former som innebär att forskningsresultat av gmndläggande natur binds till ell visst förelag. Del är en avgörande fråga alt så inte sker i någon betydande omfattning. Enligt regeringens mening finns del därför stor anledning för svensk forskning att bejaka en utveckling, där alltmer av det vetenskapliga arbetet sker genom öppen samverkan och granskning över nationsgränser­na.

Utöver allmänna förstärkningar innebär regeringens förslag all

•      resurserna för svensk medverkan i samarbetet inom Europeiska ge­menskapernas (EG:s) ramprogram för forsknings- och utvecklings­verksamhet ökas betydligt

•      vikten av dellagande i EG:s nya ramprogram som avser åren 1990-1994 framhålls

•   särskilda medel anvisas för samverkan med FoU-verksamhet i länder
utanför den för svensk forskning Iradilioneka samarbelskrelsen

•   stödet till doktoranders internationella kontakter och forskning vid
utländsk institution förstärks

2.1 Inriktningen av samarbetet inom Norden och inom Europeiska gemenskapema (EG)

2.1.1 Det nordiska samarbetet

Det nordiska forskningssamarbetet har en lång tradition och del har fortlö­pande utvecklats lill att läcka ett brett fält och etl stort antal aktiviteter.

Samarbetet är dels formaliserat, främst genom Nordiska ministerrådet och dess organ, dels mer informellt, l.ex. genom forskningsrådens olika samarbetsorganisationer och genom direkta kontakter mellan olika uni­versitet, institutioner och enskilda forskare.

Viktiga mål för del nordiska forskningssamarbetet är alt åstadkomma
alt ländernas insatser samordnas, atl kunskap och utmstning utnyttjas
      21


 


gemensamt, och att de nordiska ländemas möjligheter att delta i ett vidare     Prop. 1989/90:90 intemationellt samarbete stärks.

En stor del av den verksamhet som finansieras över Nordiska minister­rådets budget avser forskningsrdalerade insatser. Av ministerrådets sam­lade utgifter år 1988 gick sålunda 43%, vilket moisvarar 250 milj. danska kr., lill FoU-verksamhet.

I syfte atl stärka del nordiska FoU-samarbetel, särskilt del med industri­ek inriktning, har minislerrådsorganisalionen i de ekonomiska handlings­planer som ministerrådet (finansminislrama) lade fram år 1985 och år 1988 tillförts betydande resurser. 1 den nuvarande handlingsplanen, som avser perioden 1989—1992, anslås totalt 122 milj. danska kr. för industri­ell utveckling och forskning. Särskilt prioriteras del biotekniska samar­betsområdet och verksamheten vid Nordiska industrifonden.

Nordiska ministerrådets FoU-verksamhet avser dels etl 30-lal institutio­ner eller samarbetsorgan av mer permanent karaktär, dels projektverksam­het av mer begränsad varaktighet. Under senare år har dessutom ett par större samarbelsprogram genomförts. Det gäller handlingsplanen på dala-leknologiområdel som genomfördes under åren 1985 -1989. Del gäller vidare samarbetsprogrammet på bioleknikområdet som påbörjades år 1988.1 den nordiska handlingsplanen för kulturellt samarbete från år 1988 har dämlöver salsats på bl.a. forskamtbildning. Vidare bedrivs forskning på energiområdet, och ell nytt treårigt forskningsprogram avses inledas den 1 januari 1991.

Nordiska industrifonden har stor betydelse för ministerrådels FoU-verksamhet, bl.a. i samband med genomförandel av programmen för teknisk forskning och utveckling, dalaleknologi och bioteknik.

Nordiska forskningspoliliska rådet inrättades år 1982 som etl rådgivan­de organ tik Nordiska ministerrådet. Del forskningspoliliska rådet har till uppgift all främja nordiskt forskningssamarbete saml atl ta initiativ och lämna förslag lill ministerrådet. Ministerrådet har nyligen lämnat ett för­slag lill Nordiska rådet om riktlinjer för forskningspoliliska rådets verksam­het under perioden 1990—1992. Några konkreta punkter i förslaget går bl.a. ul på all del skall etableras ell nordiskt miljöforskningsprogram, att samarbetet om arktisk forskning skall stärkas saml alt koordinering mellan de nordiska ländema skall ske inför dellagande i resurskrävande intema­tionella projekt.

2.1.2 Samarbetet inom EG

Alt öka effektiviteten i användningen av knappa FoU-resurser är ell generellt motiv för europeiska samarbetsinitialiv. Mol bakgmnd av de resurser som krävs för utveckling av nya teknologier är del för en enskild nations FoU endast punktvis möjligt atl initiera ny forskning som kan resultera i industriell tikämpning. Samtidigt har del inte minsl för svensk del visat sig all förelagen har varit framgångsrika all genom intemationellt samarbete ta hem och vidareutveckla ny teknik av kommersiekt intresse.

All utveckla det europeiska forskningssamarbetet är motiverat även från
andra utgångspunkter. De miljöproblem den europeiska kontinenten ställs
    22


 


inför är gränsöverskridande. De är också av en sådan omfattning alt det     Prop. 1989/90:90 redan av den orsaken är omöjligt att angripa dem enbart på nationell nivå.

För att bl. a. möta utmaningen från den internationella konkurrensen, framför allt från USA och Japan, har nya kraftfulla initiativ lagils inom EG och enskilda länder inom Europa all på nytt stärka Europas position. Samarbetet mellan EG och EFTA-länderna har förstärkts. Sålunda har fastslagits att det ligger i ländernas gemensamma intresse atl bygga upp ell dynamiskt ekonomiskt område i Europa. För all uppnå detta mål är man överens om all forsknings- och utvecklingsresurserna måste samordnas. Delta är bakgmnden till del ramavtal mellan Sverige och EG om veten­skapligt och tekniskt samarbete som undertecknades år 1986 (prop. 1985/86:89). Avlalel avser samarbete "inom områden av gemensamt in­tresse, som är föremål för gemenskapemas och Sveriges forsknings- och utvecklingsprogram".

År 1987 fattade EG beslut om del andra ramprogrammet för sitt FoU-samarbete. Programmet har en omfattning av ca 6 miljarder European Currency Unils (ECU), motsvarande ca 47 miljarder kronor. Tyngdpunk­ten i forskningsinsatsema i EG:s program ligger på del tekniskt-industriel­la området.

I det ramprogram som kommer att gälla för EG:s FoU-samarbete åren 1990—1994 framhåks bl. a. nödvändigheten av all den europeiska gmnd­forskningen förstärks. Beträffande de framlida forskningsinsatsema före­slås alt miljö och livskvalilelsfrågor i vid bemärkelse får en kraftigare framtoning än hittills. Samtidigt betonas betydelsen av fortsalla insatser för att stärka den europeiska industrins konkurrenskraft.

Det finns i dag huvudsakligen två former för ett EFTA-land all delta i EG:s FoU-program: programnivå eller projeklnivå. Dellagande på pro­gramnivå innebär all EFTA-landet blir fullvärdig medlem i ell program genom all betala en BNP-andd av den budget som EG beslutat för pro­grammet i fråga. Denna avgift finansieras i allmänhet av staten. För svensk del innebär detta all svenska förelag och forskningsinstitutioner på samma villkor som sina motsvarigheter inom EG kan inkomma med projektförslag och tävla om en plats i programmet med finansiellt stöd ur dess budget. Vid denna samarbelsform sluts särskilt avtal mellan Sverige och EG. Deltagande på projektnivå innebär att EFTA-landet inte köper fullt medlemskap i ell program genom BNP-andd, men all dess förelag och institutioner kan ansöka om atl delta i ett projekt inom programmet utan att erhålla finansiellt stöd från EG. För Sveriges del måste alllsä den svenska projektparten själv svara för hela projektkostnaden, medan inom EG förelag får upp till 50% projektstöd och institutioner upp lill 100%. Det är EG som avgör vilken av de två formerna som slår öppen för Sverige i fråga om ell visst program. Hillills har EG vall atl acceptera program­nivån för sådana program där forskningsinstitutioner utgör en tung del av projeklpartema, medan EG velat begränsa inflytandet från icke-medlems-länder i de industrislrategiska programmen och således öppnat dessa en­dast på projektnivå.

23


 


2.2 Sveriges fortsatta deltagande i intemationellt FoU-    Prop. 1989/90:90

samarbete

2.2.1 Motiv för att utvidga samarbetet

Innehållet i och motiven för del intemationella samarbetet växlar.

För gmndforskningens del är den kvaliletshöjande aspeklen domineran­de, både vad gäller själva kunskapslikflödet och de ökade möjligheter som ges lill kritisk prövning och debatt. 1 många fall är därtill kontakter över gränserna nödvändiga för all en forskningsinsats över huvud tagel skall kunna genomföras.

För den tillämpade forskningen är det av särskilt intresse all intematio­nell samverkan kan öppna genvägar lill en högre kunskapsnivå och snab­bare idéutveckling och därmed verka resursbesparande och samtidigt ef-feklivildshöjande för svensk dd.

För industriell utveckling är betydelsen av atl komma in på nya markna­der uppenbar. Men även om del industriella utvecklingsarbetet sker i en konkurrenssituation kan intemationell samverkan också i detta fall leda lill direkta besparingar av inhemska resurser genom den kombinerade effekten av att dubbelarbete undviks och alt kunskaper las fram lill ell lägre pris.

Kvalitet och utvecklingskraft i forskningsarbetet har i alla lider fömtsatt oförhindrade kontakter med omvärlden. Historien visar all det vetenskap­liga arbetets kvalitet snabbi urholkas då forskama tvingas underkasta sig t. ex. politiska restriktioner.

Rördsemöjlighelema för kapital, människor och idéer har i den indu­strialiserade världen aldrig varit större än nu. Den intemationalisering av samhäke och ekonomi vi ser idag är både kvantitativt mer omfattande än tidigare och kvalitativt ny. Röriighelens motor är den tekniska och ekono­miska utvecklingen, dvs. industrin och servicenäringama. Samtidigt har det intemationella beroendet fåll nya dimensioner. Fusioner och nätverks­bindningar ger förelagen ett hell annat handlingsutrymme men också en helt annan konkurrenssituation än tidigare.

Vetenskapsakademiens analys av del svenska samarbetet med europeisk forskning visar atl detta är inne i en dynamisk utveckling.

Intemalionaliseringsprocessen har pågått under lång tid och fått aktivt stöd i den svenska forskningspolitiken. Den senaste lidens politiska skeen­de i Europa har tillfört en ny dimension i utvecklingen och dramatiska förändringar av fömlsältningama för forskningssamarbetet. Både vad gäl­ler utvecklingen i Östeuropa och utvecklingen i Västeuropa föreligger nya fömtsättningar i jämförelse med situationen för tre år sedan, när den föregående forskningspropositionen presenterades.

Forskning är ell kraftfullt säll alt åstadkomma internationell samver­
kan. Forskare försöker enas om praktiska lösningar och värderingen av
vad som är god forskning är i allmänhet densamma över hela världen. En
era av politisk avspänning föregås ofta av en större öppenhet för forsk­
ningssamarbete. Del svenska forskningssamarbetet med Sovjetunionen är
ell exempel på delta. Under senare år har en rad kontakter inletts och del
finns nu goda fömtsättningar alt utvidga del praktiska samarbetet.
            24


 


Utvecklingen av forskningssamarbetet med EG är ell annal exempel på Prop. 1989/90:90 samma effekt. Den positiva utvecklingen av del handelspolitiska samarbe­tet mellan EFTA-ländema och EG har föregåtts av ell växande forsknings­samarbete. Forskningssamarbetet har fåll tjänstgöra som vägröjare i kon­taklema på en rad andra områden. Situationen blir för svensk del ännu bättre genom att svensk forskning håller en i ell inlemationdll perspektiv hög kvalitet, vilket gör den intressant i ett intemationellt samarbete.

Dessa fömtsättningar måste vägas in i den långsikliga planeringen och prioriteringen av Sveriges samlade resurser för FoU. De är utgångspunk­ten för de förslag som läggs fram i denna proposition.

2.2.2 Förstärkning av samarbetet med EG

I dd internationella perspektivet i regeringens forskningspolitik för 1990-lalel är en av tyngdpunktema utvecklingen av forskningssamarbetet med EG. Mot bakgmnd av 1986 års ramavtal mellan Sverige och EG bedriver regeringen fortlöpande förhandlingar om förstärkningar av de vetenskapli­ga och tekniska kontaklema inom de områden som ingår i EG:s FoU-program.

I regeringens allmänna strävan atl förstärka gmndforskningen är det av flera skäl angelägel att la lill vara de möjligheter som tillkommer genom anslutning lill EG-samarbdd. Fömtom att EG-projeklen kan ge den svenska forskningen intressanta likfäken atl utveckla sin kompelens, är de värdefulla genom de kontaktmöjligheter som öppnas. Därigenom förhind­ras atl svenska forskare ställs inför onödiga formella och praktiska svårig­heter att samarbeta med europeiska forskargmpper. På så sätt förstärks också del direkta bilaterala samarbetet genom samarbetet inom EG:s ramprogram.

EG-programmen har redan resulterat i nya och varaktiga informations­kanaler mdlan företag och forskningsinstitutioner i medlemsländema. De kunskaper om varandra som deltagama i EG-programmen skaffar sig utgör en gmnd för en rationell stmkturomvandling av såväl industri som forskningssystem inom EG-blockel. En sådan stmkturomvandling ligger i linje med strävandena all realisera en inre marknad 1992. Del är av strategisk betydelse för svensk industri och forskning all kunna delta i denna process.

Gemensamma standarder och gränssnitt är inom många områden en fömtsättning för atl en gemensam marknad skall kunna uppnås. Standar­diseringsfrågor är därför en viktig del av EG:s FoU-program. Europa, dominerat av EG och dess framtida inre marknad, är del mest betydande avsättningsområdet för svensk export. Vår industri har således ell stort intresse av alt i största möjliga utsträckning delta i och påverka den gemensamma teknikutveckling som EG organiserar i sitt ramprogram för FoU.

Vad gäller det kommande ramprogrammet för EG:s FoU-verksamhet
1990—1994 bör framhållas att detta till sin allmänna inriktning stämmer
väl med de övergripande prioriteringama i den svenska FoU-planeringen.
I EG:s nya program läggs ökad tyngd på miljö och energi saml på yngre
     25


 


forskares rörlighet. Samtidigt bibehålles program inom t. ex. informations-     Prop. 1989/90:90 och materialleknikområdena som är av stort intresse för svensk industri.

Del kan vara lämpligt all här ge en kort orientering om hur del samarbe­te som redan har inletts och nu är under utveckling kommer att organise­ras på svensk sida. Då avtal slutits om samarbete på programnivå inom ell delprogram bör ansvaret ligga samlat under den myndighet som främst berörs och medlen härför anvisas samlat lill denna. Vad gäller samarbete på projektnivå får däremoi karaktären av de enskilda projekten vara avgörande. Inom de enskilda delprogrammen pågår projekt av mer eller mindre tillämpad karaktär. För all undvika osäkerhet om ansvarsfördel­ningen då flera myndigheter har medel för samarbete avseende olika delar av ell visst program är del angeläget alt myndigheterna nära samverkar. Där så är lämpligt bör en av myndighetema åläggas ett samordningsan­svar. Det är angelägel alt de ansvariga myndigheterna så effektivt som möjligt sprider information om de möjligheter till dellagande i EG-pro­grammen som öppnas för svenska förelag och institutioner.

Som anmäldes i 1989 års kompletteringsproposition (prop. 1988/89: 150, bil. 2) förordar regeringen så långtgående dellagande som möjligt i EG:s FoU-program. Vad gäller ramprogrammet 1990—1994 innebär detta all de förhandlingar som nu inleds med EG bör syfta lill ett fullständigt dellagande på ramprogramnivå. Detta är också det mål som uttalals ge­mensamt av EFTA:s medlemsländer i de pågående samtalen med EG-kommissionen om ell mer stmktureral samarbete mellan EG och EFTA. Ell fullständigt deltagande ger bättre möjligheter all påverka verksamhe­tens innehåll och inriktning än samverkan ad hoc. Regeringen avser åter­komma lill riksdagen med förslag om all läcka de kostnader som kan uppstå vid Sveriges inträde i samarbete inom del kommande rampro­grammet. För medverkan på projekt- och programnivå i nu pågående ramprogram utgår även fortsättningsvis medel från anslag under respekti­ve departement som berörs.

2.2.3 Förstärkning av de direkta bilaterala forskarkontakterna

EG-programmens inriktning är hårt styrd från EG-kommissionen och de medverkande regeringama. Som komplement lill dessa är det därför ange­läget all stärka del forskningssamarbete som styrs av forskama själva. Detta är den andra tyngdpunkten i regeringens förslag.

Del informella eller löst formaliserade vetenskapliga samarbetet bygger
på ömsesidigt vetenskapligt intresse och har låga administrationskostna­
der. Själva innehållet i forskningen är oftast internationellt: "det finns inga
svenska atomer, tyska supraledare, franska DNA-molekyler eller engelskt
ozon", konstaterar naturvetenskapliga forskningsrådet. Men även då
forskningsuppgiflema med avseende på ämnesval kan framstå som speci­
fikt svenska, t. ex. när det gäller etl ämne ur svensk historia eller svensk
sociologi, är anknytningen lill teori- och metodutvecklingen i del intema­
tionella forskarsamhället av betydelse. Genom det vetenskapliga referens­
systemet sker den nödvändiga prövningen av svenska forskningsinsatsers
kvalitet. Som statistiken visar är vissa delar av svensk medicinsk forskning
26


 


av utomordentligt hög kvalitet och har ett inflytande långt utanför landels     Prop. 1989/90:90 gränser. Så är också den medicinska forskningen det område inom svensk FoU som har den starkaste traditionen av internationell samverkan och samförfatlarskap.

I det föregående har framhållits att del intemationella forskningssamar­betet givetvis också har andra ur inomvelenskaplig synpunkt särskilt in­tressanta motiv. Naturvetenskaplig, teknisk och medicinsk forskning byg­ger i ökande omfattning på forskningsulmslning som är så dyrbar alt den inte kan införskaffas eller utnyttjas lill fullo av ell enda land och dess forskare. Västeuropa har i delta avseende varit föredömligt. Redan kort tid efler andra världskriget började man planera den gemensamma käm-forskningsanläggningen CERN, som sedan utvecklats lik världens ledande laboratorium i sin art.

Av särskilt intresse är all doktorander och yngre forskare ges tillfälle lill intemationella kontakter och forskning vid utländsk institution. Reger­ingen föreslår all de särskilda medel som anvisas lill Svenska institutet för stöd lill forskningens intemationalisering förstärks med 4 milj. kr. budgd­ård 1991/92 och 2 milj. kr. ård 1992/93.

Vidare kommer de betydande förstärkningar av forskningsresursema som föreslås generellt ge avsevärt utökade möjligheter för atl utveckla svenska forskares dellagande i den intemationella dialogen. Del ger också möjlighet all förbättra villkoren för utländska forskare i Sverige.

Regeringens gmndsyn är att det vetenskapliga samarbetet över gränser­na när det gäller gmndforskning i första hand bör bygga på forskamas egna initiativ. Detta ger den nödvändiga kvalilelsprövningen och gör det där­med möjligt att effektivare utnyttja landels begränsade FoU-resurser. När vi vik utveckla det intemationella samarbetet på forskningens område måste vi samtidigt vara medvetna om alt del på många håll gäller andra villkor för forskamas intemationella kontakter. Statema inom Östeuropa har t. ex. hillills haft hårt reglerade förhållanden för forskamtbytet. Även i andra länder som har en relativt svag FoU-slmklur är forskningsutbytet med utlandet i uppbyggnadsskedet hårt reglerat på regeringsnivå. Delta påverkar fömtsättningama också för svenska forskare att utveckla ett bilateralt samarbete.

Som analysen i del föregående visade kan del även för svensk del finnas klara utrikespolitiska motiv för riktade insatser som stimulerar till ökad FoU-samverkan men som också i hög grad kan vara av intresse ur utrikes-och handelspolitisk synpunkt.

I Östeuropa pågår nu en glädjande utveckling som mycket snabbi synes leda till demokratisering och ökad öppenhet. Härigenom ökar också fömt­sättningama för en vidareutveckling av FoU-samarbelel. Del är etl intres­se både för de östeuropeiska staterna och för omvärlden all vidga del tidigare hårt reglerade samarbetet.

Av de skäl som här har framförts är del lämpligt atl medel ställs lill
förfogande för särskilda insatser för denna typ av bilateral forsknings­
samverkan. Utöver den allmänna förstärkningen av fakulletemas och
forskningsrådens resurser som tidigare har nämnts föreslår regeringen
betydande resursförstärkningar för i första hand samarbete med Östeuro-
  27


 


pa. Insatsema kan emellertid även gälla förstärkning av del vetenskapliga Prop. 1989/90:90 utbytet med Västeuropa, l.ex. stöd till ell direkt forskningsutbyte med mindre EG-medlemsslater. Hämtöver kan även forskningssamarbete med utomeuropeiska länder komma i fråga. Medlen bör kunna nyttjas för bl. a. inventeringar och förhandlingar om lämpliga samarbelsprojekl och finan­siering av den svenska partens kostnader saml i viss mån, exempelvis då så krävs av valutaskäl, stöd lill utländskt deltagande. Stöd bör kunna utgå såväl lill forskare och forskningsprojekt vid universitet och högskolor som till forskningssamarbete av mer tillämpad karaktär. Fr. o. m. budgetåret 1991/92 föreslås etl tillskott av 15 milj. kr. för dessa ändamål och fr. o. m. budgetåret 1992/93 ytterligare 15 milj. kr., dvs. en sammanlagd höjning av 30 milj. kr. De närmare formema för fördelning av medlen beslutas av regeringen.

I enlighet med ell särskilt regeringsuppdrag har Vetenskapsakademien utarbetat förslag till nya former för forsknings- och utvecklingssamarbetet med Sovjetunionen. Förslaget innebär all huvuddelen av de medel som anslås lill forskningssamverkan med Sovjetunionen utnyttjas för atl stödja gemensamma, forskarinitierade projekt. Hämtöver föreslås alt stöd bör ges bl. a. till bilaterala symposier och individuella resor. Efter beredning kommer förslaget att ligga till gmnd för fortsalla förhandlingar om fömy­ade avtal på akademinivå mellan Sverige och Sovjetunionen. För detta samarbete beräknas ell behov av en förstärkning av 10 milj. kr. utöver de resurser som föreslås i denna proposition. Regeringen finner förslaget vär­defullt och avser återkomma lill riksdagen i anslagsfrågan.

28


 


3 Den grundläggande forskningen            Prop. 1989/90:90

Alla samhällssektorer, såväl offentliga som privata, har höga ambitioner och förväntningar när del gäller forsknings- och utvecklingsinsatser. För atl dessa skall kunna förverkligas måste goda fömtsättningar skapas för att insatserna skall bli framgångsrika. Viktiga fömtsättningar är all del finns tillgång på kvalificerade forskare och att del finns en tillräcklig bas av fritt kunskapssökande inom gmndforskningen, som kan föras vidare inom tillämpad forskning och utvecklingsarbete.

Del är nödvändigt atl den svenska gmndforskningen och forskamtbild­ningen förstärks. Kunskapema måste fördjupas för atl lösa inte bara dagens problem ulan också för att skapa beredskap för morgondagens. Samhället kommer i ökad utsträckning inom alla verksamhetsområden all behöva alltmer kvalificerad arbetskraft. Del innebär ett ökat behov av personer med forskamtbildning. Forskning och kvalificerad utbildning är ett av fundamenlen för en politik inriktad på tikväxt, bättre miljö och fortsatt demokratisering.

Gmndforskning och forskamtbildning har tillförts resursförstärkningar genom samtliga de forskningspropositioner som lagts fram under 1980-talet. De statliga insatsema inom gmndforskning och forskamtbildning har emellertid inte vuxit i samma takt som de resurser som avsatts för forskning och utveckling inom näringslivet.

Regeringen föreslår därför även i denna proposition kraftiga förstärk­ningar för gmndforskning och forskamtbildning. Dessa förslag läggs fram i ell läge när i princip inga andra delar av den statliga verksamheten tillåls växa. Fömyelse måste där ske inom befintliga ekonomiska ramar. Utöver de nu föreslagna förstärkningarna inom gmndforskning och forskamtbildning måste självfallet krav ställas på förnyelse också genom omprioriteringar.

Resurstillskotten koncentreras lill vissa områden:

•  sludiefinansiering inom forskamtbildningen

•      forskningsråden

•      riktade insatser för forskningsorganisationen i högskolan

•      forskningsstödjande versamhel vid de mindre och medelstora högsko­lorna

•  vetenskaplig utmstning

•  förbättringar i högskolans lokalsituation

Som tidigare redovisats får även del intemationella forskningssamarbetet betydande förstärkningar.

3.1 Villkoren för den grundläggande forskningen i Sverige

Som har framgått i det föregående håller svensk grundforskning internatio­nellt sett en hög kvalitativ nivå. Det visar såväl utvärderingar, som gjorts bl.a. i forskningsrådens regi, som kvantitativa studier av hur olika forsk­ningsresultat citeras.

Starkt bidragande till den höga kvaliteten på svensk forskning är alt i
princip alla statliga medel, som anvisas för forskning, skall fördelas och
användas efler vetenskaplig kvalitetsprövning, där alternativa använd­
ningar av medlen ställs mol varandra. Vetenskapligt högt kompetenta
        29


 


organ har ansvaret för detta, såväl inom högskolan som inom forsknings-     Prop. 1989/90:90 rådsorganisationen.

Forskning och forskamtbildning måste också ha en viss bredd. Även om prioritet ges åt de vetenskapligt bästa forskama och forskningsmiljöema måste vårt forskningssystem tillgodose behoven av forskning och forskar­utbildning på inlemalionekl jämförbar nivå inom ell brett spektmm av ämnen och forskningsinriktningar.

Sverige kan inte vara "självförsörjande" när del gäker forskning. Både ekonomiskt och personellt saknas resurser för detta. Som redovisats i del föregående utgör de svenska forskningsinsatsema ungefar 1 % av forsk­ningen i världen. Även med kraftiga förstärkningar kommer andelen inte all öka nämnvärt. Flertalet vetenskapliga landvinningar av betydelse för Sverige kommer således också i fortsättningen alt göras utanför vårt lands gränser.

En gmndprincip i vetenskapssamhället är att forskningens resultat skall vara fritt tillgängliga. Inom OECD har nyligen antagits en rekommenda­tion, som preciserar vad detta bör innebära mer konkret. Del räcker dock inte med alt forskningsresultaten är tillgängliga. De måste också kunna uppfattas och förslås och ligga till gmnd för såväl fortsall forskning som utvecklingsarbete. De måste kunna införlivas i forskamtbildning och, när så är lämpligt, också i annan utbildning. Detta är etl av motiven för att Sverige måste ha en gmndforskningsorganisation som också omfattar om­råden, där svenska forskare kanske inte just för närvarande ligger i front­linjen. Verksamhet måste finnas också här för att skapa en bas för all ta emot nya forskningsrön och för all utbilda nya generationer av forskare också inom dessa ämnen.

Gmndforskning och forskamtbildning bedrivs huvudsakligen inom ca 1 000 institutioner, vilka är organiserade i ett fyrtiotal fakulteter, knutna till elva högskoleenheter på sju orter. Sveriges lantbmksuniversitet har också vissa forskningsenheter utanför dessa sju orter. Inom högskolan finns för närvarande ca 1 600 professurer. De flesta institutioner har således endast en tjänst på denna nivå. Enligt uppgifter från statistiska centralbyrån uppgick antalet årsverken inom forskning och utvecklingsar­bete inom högskolan läsåret 1987/88 lik sammanlagt 10300. Det innebär atl i genomsnitt ca tio årsverken per institution ägnades ål forskning. I denna summa ingår då arbetstiden för all berörd personal, således även laboratorieassistenter, forskningsingenjörer, administrativ personal etc.

All tillgodose kraven inte bara på kvalitet ulan också på bredd i forsk­ning och forskamtbildning har medfört att många forskningsmiljöer inom högskolan är små. Forskningspolitiska studier visar alt del krävs en viss omfattning på verksamheten för alt skapa en kreativ forskningsmiljö. Forskning är också ofta resurskrävande, med avseende på såväl personal som andra resurser.

3.2 Avvägningsfrågor i det svenska systemet

Under senare år har det hävdals atl det råder en obalans mellan seklors­
forskning och annan uppdragsforskning å ena sidan och forskning på egel
   30


 


programansvar eker gmndforskning å den andra. Kritiken kommer fram-     Prop. 1989/90:90 för allt från högskolesystemet och har endast i begränsad utsträckning utgått från de behov av kunskapsutveckling som de enskilda sektorerna har.

Några statistiska uppgifter kan belysa frågan. Enligt SCB;s statsbudget­analys gick både 1977/78 och 1986/87 ca 43% av statsanslagen för forsk­ning och utveckling (FoU) till "främjande av akmän vetenskaplig utveck­ling", dvs. statens anslag till forskning vid universitet och högskolor (in­klusive de statliga ersättningama lill sjukvårdshuvudmännen enligt läkar-ulbildningsavlald). Försvaret har den näst största andelen av de statliga FoU-anslagen. Försvarets andel uppgick både 1977/78 och 1986/87 lik ca 25 %. Försvarels FoU är således omfattande, och är i betydande utsträck­ning lagd utanför universitet och högskolor.

Diskussionen om bristande balans beror självfallet på atl vi Sverige i största möjliga utsträckning undvikit att skapa särskilda statliga forsk­ningsinstitut med seklorsforskningsuppgifter. Ett undantag är just försva­rets forskningsanstalt (FOA). Svensk forskningspolitik har i stället innebu­rit att universitet och högskolor har betraktats som "samhällets samlade forskningsinstitut", där forskning utförs oberoende av statlig finansi­eringsform.

Detta har lett lill alt universitets- och högskolesektorn i Sverige har en stark ställning jämfört med andra länder. Universitets- och högskolesek­toms andel av de totala FoU-ulgiftema är i Sverige drygt 27%, vilket procentuellt är den näst högsta av OECD-ländema. Tidigare har redovisats all när utgiftema för universitets- och högskolesektom sätts i förhållande lill de totala nationella resursema motsvarar andelen i Sverige 0,7% av bml-tonationalproduklen, BNP, vilket är högst i världen.

1 del bredare perspektivet kan vi således konstatera all universitet och högskolor har en stark släkning i vårt lands samlade FoU-ansträngningar. Frågan om eventuella obalanser inom ramen för hela FoU-systemel blir således mindre dramatisk i Sverige än i andra länder.

Samtidigt står det hell klart alt universitet och högskolor därmed ställs inför stora utmaningar att klara de behov av långsiktig kunskapsuppbygg­nad som finns inom i stort sett samtliga samhällsområden. Olika typer av balansproblem uppstår inom universitets- och högskolesektom, eftersom den svenska forskningsmodellen innebär all de som finansierar forskning ej är identiska med dem som utför forskning. Vårt högskolesystem har emellertid inom flera vetenskapsområden visat sig ha en god förmåga all nå en inlemalionekl sett myckel god kvalitet.

Sektorielll finansierad forskning har växt fram bl. a. som ett stöd till de välfardsljänsler som den offentliga sektom tillhandahåller. Men del finns också omfattande sekloriell FoU vars resultat främst kanaliseras till nä­ringslivet. Enligt regeringens uppfattning har det svenska systemet, där enskilda sektorer lar ell eget ansvar för en långsiktig kunskapsuppbyggnad, ell stort värde. Sektoriellt motiverad och finansierad forskning, som i betydande utsträckning kommer lill utförande inom universitet och hög­skolor, är väsentlig för att vidareutveckla viktiga samhällssektorer.

De statliga sektoriella medlens omfattning varierar kraftigt mellan olika    31


 


fakukdsområden och högskolor. Den sektoriella finansieringen är störst Prop. 1989/90:90 inom del tekniska fakultelsområdet som därtill har en betydande verksam­het finansierad av näringslivet. Även det samhällsvetenskapliga fakultels­området erhåller stora tillskoll från olika sektorsorgan. Inom dessa fakul­teter finns det sedan variationer mellan enheterna. Det går därför inte atl i generella termer tala om den sektoriella finansieringens volym och bety­delse i högskolan. Om man vidare jämför andelen rådsmedel med andelen sektorsmedel inom olika fakukdsområden visar del sig all del tekniska fakultelsområdet har en betydligt mindre andel rådsmedel än övriga fakul­tetsområden. Även det samhällsvetenskapliga området har en låg andel rådsmedel.

I samband med riksdagsbehandlingen av 1987 års forskningsproposition (prop. 1986/87:80) fördes i flera motioner fram krav på all medel för sektorsforskning skulle överföras till högskoleenheter och forskningsråd. Riksdagen beslutade emekertid inte om några sådana överföringar ulan uttalade i stället all regeringen inför den nästföljande planeringsperioden 1990/91 —1992/93 borde se över sektorsorganens verksamhet och komma med förslag som innebär atl viss del av anslagen lill seklorsforskningen förs över till högskolans fakulldsanslag m.m. för den långsiktiga kun­skapsuppbyggnaden i högskolan. (UbU 1986/87:26 s.l7, rskr. 1986/87: 282).

Regeringen anser atl utförandet av forskning även fortsättningsvis bör koncentreras lill universitet och högskolor. Så länge vi håller fast vid denna princip kommer finansieringen av forskning atl ske från skilda håll, även vad gäller statens FoU-satsningar.

Del centrala i denna avvägning är att forskarsamhället har lillräckligt med medel för forskning på egel programansvar och därigenom kan trygga den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden i högskolan i en ökande intema­tionell konkurrens.

En överföring av medel från sekloriell forskning tik forskning på egel programansvar bör, enligt regeringens mening, gå till forskningsråden i stället för en allmän basförstärkning av fakultetsanslagen. Forskningsrå­den satsar på de innovativa delarna i forskningsutvecklingen och utvärde­rar och omprövar satsningar. Den konkurrens mellan forskare från olika högskolor och institutioner som rådsmedlen leder till, gynnar forskningen. Rådsorganisalionen har således bättre möjligheter än fakulletsorganisa-lionen atl kvalitetsmässigt väga olika insatser mol varandra.

Förstärkta forskningsrådsanslag bör framför allt komma de forsknings­områden lill del som i dag har alltför begränsade resurser för forskning på egel programansvar. Ca 200 milj. kr. kommer, enligt regeringens förslag, att överföras från sektorsorgan till den långsikliga kunskapsutvecklingen via ett utvidgat forskningsrådssystem. Vi återkommer till detta förslag i anslutning till redovisningen av förstärkningarna av forskningsråden.

Regeringen föreslår samtidigt förstärkningar av resursema för forskamt­bildningen och riktade satsningar till nationella anläggningar, orter och fakulteter via fakultetsanslagen.

32


 


3.3 Förbättrad forskarutbildning                         Prop. 1989/90:90

Den viktigaste resursen i all forskning är forskaren. Ingen utmstning, inga ändamålsenliga lokaler kan ersätta kunnig och engagerad forskningsperso­nal. En fömtsättning för all forskningsresurser skall kunna användas på ell rimligt sätt och för att forskningen skall kunna byggas ul är således att del finns tillgång på goda forskare.

3.3.1 Motiv för ökat antal forskarutbildade

Trots all Sverige inlemationdll sett gör betydande insatser inom forskning och utvecklingsarbete, är antalet forskamtbildade inte påfallande stort sett i relation till hela arbetskraften. En förklaring lill detta är all en stor andel av den svenska forskningen och framför allt utvecklingsarbetet utförs inom det privata näringslivet. Andelen forskamtbildade är här blygsam.

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) har i en rapport, som lagts fram inför denna proposition, redovisat beräkningar av förändringama i antalet forskamtbildade i arbetskraften med utgångspunkt i åldersstmklu-ren bland dagens forskamtbildade samt den nuvarande examinationen frän forskamtbildningen. UHÄ visar all antalet forskamtbildade på sikt kan komma att minska inom flera fakultelsområden.

Den syn på den fortsalla utvecklingen av den statliga sektorn som regering och riksdag givit uttryck för innebär atl uppföljning och utvärde­ring av de ofta komplicerade samhälleliga fenomen, med vilka den offent­liga sektom arbetar, i många sammanhang kan kräva mer långsiktiga och gmndläggande forskningsinsatser.

Det privata näringslivet står inför stora ulmaningar. Konkurrentema i andra länder söker ofta i stor utsträckning fömyelse och effektivisering genom forsknings- och utvecklingsinsatser.

Regeringen finner således all flera faktorer talar för all behovet av forskamtbildade kommer atl öka. Önskvärda förändringar och nödvändi­ga anpassningar kan också påskyndas och underlättas om det finns rimlig tillgäng på kvalificerade personer med kompelens att möta och hanlera såväl dagens som morgondagens mer eller mindre problemfyllda situatio­ner.

3.3.2 Förbätttade villkor för de forskarstuderande

Till skillnad från vad som gäller inom den gmndläggande högskoleutbild­ningen beslutar regering och riksdag inte om antalet "utbildningsplatser" inom forskamtbildningen. Det är lokala högskoleorgan som avgör hur många som kan antas som doktorander med hänsyn tik de resurser som bedöms föreligga för forskamtbildningen. Regering och riksdag ansvarar dock för de minimibelopp som skall användas för sludiefinansiering inom forskamtbildningen.

Genomströmningen inom forskamtbildningen är låg om man ser till
bmllostudieliden. Även om det finns många förklaringar till varför fors­
karstudierna inte fullföljs är situationen otillfredsställande inom humanis-
    33

3   Riksdagen 1989/90. 1 saml. Nr 90


 


lisk och samhällsvetenskaplig fakultet. Situationen är bättre inom naturve- Prop. 1989/90:90 lenskaplig, teknisk och medicinsk fakultet. UHÄ har i sin rapport visat att examinationen inom forskamtbildningen har etl starkt samband med möj­lighetema till studiefinansiering för doktorandema. Studiefinansiering inom forskamtbildning har i dag två former: utbildningsbidrag för dokto­rander och doklorandtjänsl. Flera fördelar, framför allt av social natur, är förknippade med doklorandtjänsl. Många skäl talar för all doktorand­tjänst bör vara den normala studiefinansieringsformen. Samtliga utbild­ningsbidrag bör därför successivt omvandlas lill doklorandtjänsler. Detta är förknippat med stora kostnader. Regeringen föreslår för den kommande treårsperioden att medel anvisas för all omvandla två tredjedelar av ut­bildningsbidragen tik doklorandtjänsler. Sålunda anvisas 39 milj. kr. bud­getåret 1990/91, ytteriigare 32 milj. kr. år 1991/92 och hämtöver 32 milj. kr. år 1992/93, vilket innebär en sammanlagd bashöjning med 103 milj. kr. Inom de tekniska fakulteterna är konkurrensen om de presumtiva forskar­studerandena mycket stor. Regeringen anser därför all samtliga utbild­ningsbidrag inom de tekniska fakulteterna bör omvandlas lik doklorand­tjänsler redan budgetåret 1990/91. Återstående utbildningsbidrag inom övriga fakulteter bör omvandlas till doklorandtjänsler under treårsperio­den 1993/94-1995/96.

Resursema för studiefinansiering för de forskarstuderande kommer vid treårsperiodens slut all uppgå lill sammanlagt mer än 550 milj. kr. Med hänsyn lill de stora belopp som nu satsas på förstärkningar inom sludiefi-nansieringen för de forskarstuderande måste det också krävas av universi­tet och högskolor all de på alla säll verkar för all effektivisera utbildning­en.

Del är viktigt all universiteten och högskoloma utnyttjar de möjligheter som finns för atl göra forskamtbildningen mer professionell. Högskoleför­ordningen har sedan föregående forskningsproposition ändrats så all till forskamtbildning nu endast får antas del antal studerande som kan erbju­das godtagbara villkor i fråga om handledning och studievillkor i övrigl. Beslut om del högsta antal studerande som under ell läsår får finnas antagna lik forskamtbildning fattas av fakultets- eller sektionsnämnd efler förslag av berörd institution. Dd är nödvändigt att antalet anpassas till de nämnda fömtsättningama och all fakulletsnämnder och institutioner tar sill ansvar för att ge de forskarstuderande en fullgod utbildning. Häri måste ingå all de forskarstuderande inlemmas i goda forskarmiljöer. Att vara en del av en forskargmpp är ofta bättre både för kvaliteten på arbetet och för effektiviteten i studierna.

Det är viktigt all de personella resursema för handledning och undervis­ning inom forskamtbildningen utnyttjas på bästa sätt. Lärartjänstorgani-salionen inom högskolan gör del möjligt all utnyttja alla kompetenta lärare för detta ändamål. Kostnadema för forskamtbildning skall normalt belasta högskolans fakulldsanslag. Det kan dock ligga i t. ex. olika sektors­organs intresse all medge all seklorsmedd i viss utsträckning får användas för all täcka kostnader för medverkan i forskamtbildning av sådan perso­nal som primärt är engagerad i sektorsforskningsprojekl. Överenskommd-

34


 


se om delta skall träffas mellan berörda högskoleorgan och seklorsorgan     Prop. 1989/90:90 eller andra exlema finansiärer.

3.3.3 Vidgad forskarrekrytering

Rekryteringen till forskamtbildningen följer ell mycket tradilionellt möns-ler. Del är ovanligt att försök görs att bryta in på nya områden, t.ex. genom att finna former för att rekrytera fler kvinnor till mansdominerade ämnen eller att söka rekrytera doktorander från de mindre och medelstora högskoloma. Mindre än I % av de studerande från de mindre och medel­stora högskoloma och vårdhögskolorna fortsätter till forskamtbildning inom fem år efler avslutad gmndutbildning, medan det är över 5% vid enheter med fasta forskningsresurser. Detta kan lill viss del förklaras av olikheter i gmndutbildningens stmktur. Andelen kvinnor som påbörjar forskamtbildningen är väsentligt lägre än andelen utexaminerade kvinnor från gmndutbildningen, 31 % jämfört med 60%. En stor del av kvinnoma utexamineras dock från linjer som inte har en traditionell forskamtbild-ningsöverbyggnad. Andelen kvinnliga utexaminerade doktorer är 24%, vilket avspeglar en tidigare lägre antagning av kvinnliga doktorander men också tyder på all kvinnor i större utsträckning än män ej genomför sin forskamtbildning.

Olika försök har prövats för all inkludera nya gmpper av forskarstude­rande i ell samspel mellan institutioner vid enheter med fasla forsknings­resurser och handledare vid mindre och medelstora högskolor eller vid forskningsintensiva delar av näringslivet. Regeringen anser all del är ange­lägel atl inslitulionema aktivt försöker all rekrytera fler forskarstuderande på ett icke-traditionellt sätt. Institutionerna bör också försöka finna nya former för att underlätta för nya gmpper av forskarstuderande att genom­föra sin forskamtbildning i en stimulerande miljö.

3.4 Forskningsrådens roll som kvalitetsbevakare och fömyelseinitierare

Forskningsråd eller motsvarande organ finns i aka med Sverige jämförbara länder. Deras uppgifter kan variera något. En huvuduppgift är dock alltid atl fördela anslagsmedel lill forskarinitierade projekt efter vetenskapliga bedömningar. De beslutsfattande organen domineras av företrädare för vetenskapssamhället. Forskningsråden blir härigenom centrala organ i forskningssystemet. Man kan säga all de fungerar som normgivare. Deras beslut blir ofta avgörande för forskningens inriktning.

Forskningsrådens beslut om projektanslag leder i praktiken till en ar­betsfördelning och profilering mekan olika institutioner och högskoleen­heter, en arbetsfördelning som utgår från var de bästa fömtsättningama för forskning av skilda slag finns. Råden bör också uppmuntra samarbete mellan olika discipliner i de fall sådana forskningsprojekt är vetenskapligt betydelsefulla.

Inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde finns i dag tre
forskningsråd: humanislisk-samhäksvelenskapliga forskningsrådet, medi-
     35


 


cinska forskningsrådet och naturvetenskapliga forskningsrådet. Statens Prop. 1989/90:90 delegation för rymdverksamhet fyller en forskningsrådsfunktion inom sitt område. Inom del tekniska fakultelsområdet finns inget självständigt forskningsråd. En forskningsrådsfunklion finns dock inom styrelsen för teknisk utveckling (STU). Inom de lanlbmksvelenskapliga, skogsvelen-skapliga och veterinärmedicinska fakulletsområdena finns skogs- och jord­bmkets forskningsråd, vilket dock för närvarande inte har en majoritet forskare i sin styrelse.

Forskningsråden kompletteras av forskningsrådsnämnden (FRN), som skall stödja forskning främst inom områden som är angelägna från samhäl­lets synpunkt. Nämnden skall härvid beakta behovet av tvär- och mångve-lenskaplig forskning. FRN har också som en viktig uppgift att stödja främst mol allmänheten riktad forskningsinformation. Det är viktigt all forskningens resultat sprids, inte bara mellan forskare och lill de gmpper som i sin verksamhet behöver snabb tillgång till nya forskningsrön ulan också lill medborgarna i stort. Vårt samhälle blir alltmer forskningsbero­ende. En vital demokrati kräver ökad och mer utbredd förmåga all la lik sig, förslå och även kritiskt ifrågasätta forskningens resultat.

Forskningsrådens verksamhet har en strategisk betydelse i den svenska forskningsorganisationen. Rådsanslagens andel av de totala resursema för forskning på egel programansvar är dock fortfarande för låg. Inom vissa fakultelsområden har medel från forskningsråden varit av mindre omfatt­ning än inom andra. För framför allt del tekniska, men också det sam­hällsvetenskapliga fakultelsområdet är andelen rådsmedel av de totala resursema för forskning på egel programansvar betydligt lägre än för t. ex. del naturvetenskapliga fakultetsområdet.

Vid sidan av de befintliga forskningsråden föreslår regeringen därför atl två nya forskningsråd inrättas: ett leknikvelenskapligl och ett socialveten­skapligt. De kommer, liksom skogs- och jordbmkets forskningsråd, att få en sammansättning där forskare är i majoritet.

Förslagen i denna proposition innebär all de humanislisk-samhäksve-lenskapliga, medicinska och naturvetenskapliga forskningsråden, delega­tionen för rymdforskning, forskningsrådsnämnden samt skogs- och jord­bmkets forskningsråd får utökade resurser med 46 milj. kr. år 1990/91 och ytteriigare 32 milj. kr. år 1991/92 och 19 milj. kr. år 1992/93, vilket innebär en bashöjning av tiksammanhangel 97 milj. kr. under den kom­mande treårsperioden. Även medlen för dyrbar vetenskaplig utmstning i anslutning till framför allt forskningsrådsfinansierade projekt ökar avse­värt. Dessa förstärkningar tillsammans med de två nya gmndforskningsrå-den innebär all forskningsrådsorganisalionen år 1993 kommer alt omfatta ca 1,3 miljarder kronor i dagens penningvärde.

3.4.1 Ett nytt teknikvetenskapligt forskningsråd

Tikämpad forskning och utvecklingsarbete kräver avancerade kunskaper
om de gmndläggande lagar som styr naturen och mänsklig verksamhet.
Gmndforskning är således en nödvändig fömtsättning både för verksam­
heten och för rekryteringen lill tillämpad forskning. Flera bedömare, bl. a.
    36


 


UHÄ och Vetenskapsakademien, anser alt balansen mellan gmndläggande Prop. 1989/90:90 forskning och tillämpad forskning inom del tekniska området har förskju­tits lill grundforskningens nackdel. Denna bedömning gmndar sig på insikten all gmndläggande och långsiktig teknisk forskning är en viktig del av landels teknologibas och behövs för all skapa erforderlig avancerad teknologisk kompetens. Viklen av atl nödvändiga resurser skapas för teknisk spjutspelsforskning framhålls också.

Forskningsrådsfunklionen för teknisk gmndforskning ligger för närva­rande inom styrelsen för teknisk utveckling (STU). De resurser som av­sätts för denna inom STU är ca 30 milj. kr. per år, vilket är väsentligt lägre än de summor som fördelas via de naturvetenskapliga och medicinska forskningsråden. Dämtöver stöder STU teknisk forskning vid universitet och högskolor genom bl. a. långsikliga ramprogram med totalt ca 300 milj. kr. per år.

Forskningsrådsfunklionen inom STU inrättades på försök den 1 decem­ber 1984 inom ramen för STU:s kunskapsulvecklingsprogram. Skälet var alt säkerställa stöd till särskilt framstående teknisk forskning vars relevans kunde avgöras först på sikt. Verksamheten fick en särskild beslutsordning inom STU samt en sammansättning som överensstämmer med övriga forskningsråds. Dess vetenskapliga ledamöter utses av forskarsamhället enligt en särskild valprocedur. Det har också representanter från STU och från industrin. Forskningsrådsfunktionen är ingen självständig myndig­het, ulan underordnad STU.

Denna funktion har nu funnits i fem år. Den har sedan tillkomsten mött ett myckel starkt gensvar hos landels tekniska forskare. Anslagsmedlen har dock varit blygsamma i förhållande lill verksamhetsområdets storlek och kostnadema för teknisk forskning. STU har endast i mycket begränsad omfattning omfördelat medel för all öka slödel tik den tekniska gmnd­forskningen.

Regeringen föreslår all etl fristående leknikvelenskapligl forskningsråd inrättas den 1 juli 1990 under industridepartementet för atl stärka den tekniska gmndforskningen och därmed avsluta den försöksverksamhet som har bedrivits inom STU. Det teknikvetenskapliga forskningsrådet bör utgå från den hillills bedrivna försöksverksamheten och byggas upp under en period fram lill millen av 1990-lalel då rådet planeras få en omfattning som bättre svarar mot behoven. Rådet bör tillföras väsentligt ökade resur­ser, omfördelade från flera sektorsorgan. Genom sådana omfördelningar tillförs det teknikvetenskapliga forskningsrådet 67 milj.kr. budgetåret 1990/91, ytteriigare 27 milj.kr. år 1991/92 och dämlöver ytteriigare 48 milj. kr. år 1992/93. Tillsammans med reformmedel innebär detta ell lotal­anslag om 152 milj.kr. vid periodens slut. Regeringen anser också all det behövs en viss breddning av rådels elektorsförsamling jämfört med vad som gäller för den tidigare forskningsrådsfunklionen.

3.4.2 Ett nytt socialvetenskapligt forskningsråd

Delegationen för social forskning är ett sektorsorgan, knutet till socialde­
partementet. Delegationen har under de senaste åren utvecklat sill arbets-
      37


 


säll så alt det blivit allt mer likt forskningsrådens. Delegationen för social     Prop. 1989/90:90 forskning kan utan större förändringar uppfyka de formella krav som bör ställas på ett gmndforskningsråd.

Undersökningar har visat att det samhällsvetenskapliga området är då­ligt försett med rådsmedel. Vid sidan av humanistisk-samhäksvelenskapli-ga forskningsrådet är del i huvudsak två forskningsfinansierande organ som samhällsvetenskapliga forskare kan vända sig lill: Riksbankens Jubi­leumsfond och delegationen för social forskning. Ett säll all förbättra situationen är all väsentligt öka resursema för del humanisliskt-sam-häksvdenskapliga forskningsrådet. Regeringen kommer också alt föreslå en sådan ökning. Del humanistisk-samhäksvetenskapliga forskningsrådet skall emellertid tillgodose etl myckel brett fäll av discipliner. En kraftig ökning av dess resurser är därför enligt regeringens mening inte till fyllest för all tillgodose de behov av gmndläggande forskning som finns inom det socialvetenskapliga området.

Som ell led i strategin alt stärka och vidga forskningsrådssyslemd föreslår regeringen alt etl socialvetenskapligt forskningsråd inrättas under socialdepartementet för atl ersätta både delegationen för social forskning och delegationen för invandrarforskning. Samtidigt förordas all del före­slagna rådet får en viss förstärkning. Rådet kommer att tillföras 58 milj. kr. år 1990/91, ytteriigare 6 milj. kr. år 1991 /92 och samma belopp år 1992/93. Del innebär en anslagsnivå av 70 milj. kr. vid periodens slut.

Del är angeläget all del socialvetenskapliga forskningsrådels insatsom­råde avgränsas i förhållande lill de humanistisk-samhäksvetenskapliga och medicinska forskningsråden. Del socialvetenskapliga forskningsrådet bör därför i första hand inrikta sin verksamhet på gmndforskning och tilläm­pad forskning inom de social- och invandrarpolitiska områdena.

3.4.3 Ny sammansättning för skogs- och jordbrukets forskningsråd

Skogs- och jordbmkets forskningsråd arbetar på i stort sett samma säll som gmndforskningsråden. Under del senaste året har delta råd också utvecklat en disciplinär inre organsalion, vilket innebär all rådet i fortsätt­ningen i ökad utsträckning får underlag för atl göra insatser där de ger bäst resultat oavsett inom vilken fakultet eller högskola detta sker. Regeringen anser att skogs- och jordbmkets forskningsråd nu också bör ges en tydliga­re karaktär av gmndforskningsråd. Rådets styrelse bör i fortsättningen därför ha en majoritet av representanter från vetenskapssamhället. Dessa bör vara valda genom elektorsförsamlingar i likhet med vad som gäller för övriga gmndforskningsråd.

3.5 Förnyelse av forskningen inom fakultetema 3.5.1 Principen om full kostnadstäckning

En gmndprincip i den svenska forskningspolitiken är alt all forskning, så
långt möjligt, skall utföras inom högskolan. Fristående forskningsinstitut
har inrättats endast i undanlagsfall. Fördelama med detta är uppenbara
     38


 


sett ur både högskolans och andra forskningsinlressenlers perspektiv.     Prop. 1989/90:90 Forskare och forskarstuderande kommer i kontakt med forskningsproblem som är motiverade utifrån olika samhälleliga behov. Forskning för olika samhälleliga eller kommersiella beställare kommer att bedrivas med sam­ma vetenskapliga krav som forskningen i övrigt inom högskolan.

Många olika forskningsuppgifter utförs således inom högskolan. Upp­dragen för olika exlema beställare, det må vara förelag eller statliga myn­digheter, har ökat kraftigt. Den exlemt finansierade verksamheten utgör nu en betydande dd av verksamheten inom högskolan, vid vissa institutio­ner den hell dominerande delen.

Högskolans forskningsmiljö är således viktig inte bara för dem som är direkt verksamma där och utifrån gmndforskningens oeh forskamlbild-ningens perspektiv. Den är också en väsentlig fråga för de många myndig­heter och förelag som får vikliga forskningsuppgifter utförda inom högsko­lan.

För seklorsorgan och förelag är redan del faktum atl högskolan slår öppen för deras verksamhet en stor förmån. I praktiken har därtill olika finansiärer kommit all få ytterligare fördelar genom all högskolan också svarat för kostnader av skilda slag som är förknippade med deras verksam­het. Detta är inte rimligt. Det är ell livsvillkor för den gmndforskning och forskamtbildning som högskolan har ansvar för alt den extemfinansierade verksamheten slår för alla de kostnader som den föranleder.

Redan i föregående forskningsproposition angavs all principen om full kostnadstäckning skall tillämpas konsekvent inom högskolan fr. o. m. bud­getåret 1990/91. Det innebär att högskolan avlastas kostnader förknippade med verksamhet som bedrivs på uppdrag av bl.a. seklorsforskningsor-ganen. De förvallningsavgifler högskolorna i dag tar ul avser främst vissa kostnader på central nivå inom högskoleenhetema. Det är naturligt all en del av dessa medel efter beslut av högskoleslyrdsema disponeras av hög­skoleförvaltningarna. Ett system med full kostnadstäckning innebär emel­lertid att kompensation också ges för kostnader på fakultets- och institu­tionsnivå. Den förändrade kostnadsfördelningen bör således medföra all resursema ökar för de institutioner som med framgång tillför verksamhe­ten exlema medel. Som en följd av detta kan fakultelsanslagen disponeras för ändamål för vilka de är avsedda, nämligen gmndforskning och forskar­utbildning, och användas för ålgärder som prioriteras av berörda högsko­leorgan.

Den fulla kostnadstäckningen innebär inte att kostnadema för forsk­
ningen ökar. Del som ändras är fördelningen mellan olika finansiärer
inom och ulom högskolan. Den exakta storleken av de resursförstärkning­
ar för högskolan som härigenom kommer lill stånd är svår all uppskatta.
Universitet och högskolor har dock bedömt att fakultetsanslagen nu i
betydande utsträckning subventionerar den verksamhet som bedrivs ål
seklorsforskningsorganen. Den reella förstärkning som den konsekventa
regdtikämpningen innebär, blir givetvis av motsvarande omfattning.
Denna förstärkning av resursema för gmndforskning och forskamtbild­
ning ger möjligheter för högskoleorganen all på olika sätt förbättra forsk­
ningsmiljöema inom högskolan.
                                                            39


 


3.5.2 En särskild resurs till rissa fakulteter                           Prop. 1989/90:90

Starkt bidragande tik den höga kvaliteten på svensk forskning är all i princip alla Statliga medel som anvisas för forskning skall fördelas och användas efler vetenskaplig kvalitetsprövning. Detta gäller och tillämpas otvetydigt inom forskningsrådsorganisalionen. Del måste också gälla för de mångdubbelt större resurser för forskning som direkt disponeras av universitet och högskolor. De beslutande organen inom högskolan tar i varierande utsträckning även andra än rent vetenskapliga hänsyn vid be­slut om fördelning och användning av anvisade medel för forskning och forskamtbildning. 1 många fall är detta del rätta och rimliga. En viss forsknings- och forskamlbildningsorganisalion behöver upprätt­hållas oberoende av tillfälliga variationer i den vetenskapliga verksamhe­ten. 1 andra fall kan dock hänsynen till den befintliga organisationen och de redan anställda forskama drivas för långt på bekostnad av nya idéer.

Särskilda åtgärder bör vidtas för att stimulera fakulletsorganen att i ökad utsträckning arbeta efler samma kvalitetskriterier som forskningsrå­den. Regeringen föreslår att särskilda medel anvisas till de humanistiska och malemalisk-nalurvetenskapliga fakultetema. Tillskottet omfattar budgetåret 1991/92 15 milj. kr. och budgetåret 1992/93 35 milj. kr., dvs. en sammanlagd bashöjning av 50 milj. kr. Syftet skall vara att stimulera dessa fakulteter lill insatser som vitaliserar den forskning på eget program­ansvar som bedrivs inom fakultetema och till resursfördelning som i högre utsträckning sker utifrån vetenskapliga kvalitetskriterier.

Medlen skall användas för koncentrerade förstärkningar för en tid av sex år. De som erhåller denna resurs skall kunna skapa kreativa forsknings­miljöer, så atl vetenskapliga resultat av god intemationell klass kan åstad­kommas. Resursen skall vara sammankopplad med en aktiv granskning av vetenskapliga resultat som är en följd av resursförstärkningen.

3.5.3 Ny arbetsform för forskning inom det materialvetenskapliga och materialtekniska området

Högskolans disciplinindelning är inte anpassad till forskningsområden som kännetecknas av en utpräglad tvärvetenskaplighet. Det finns därför behov atl utveckla nya samverkansformer. På samma gång krävs ell starkt projektledarskap i kombination med tydligt vetenskapligt ansvarslagande för den operativa verksamheten.

Materialteknik är ett område som lämpar sig för en tvärvetenskaplig ansats. Inför denna forskningsproposition har ell omfattande arbete ge­nomförts för all utröna de bästa fömtsättningarna för vetenskapligt goda ulvecklingsbelingelser inom detta område.

De behov som framförts i det omfattande utredningsarbetet har lett till
förslag om en ny form för forskning inom det materialtekniska och maleri­
alvetenskapliga området, s. k. tvärvetenskapliga konsortier. Med konsorti­
er avses i detta sammanhang dels ell antal specificerade ämnesområden
för forskning, dels gmpperingar inom olika högskolor som skall ulföra
forskningsarbetet. STU och det naturvetenskapliga forskningsrådet har
      40


 


gemensamt förberett denna arbetsmodell. Regeringen beräknar förstärk-     Prop. 1989/90:90 ningen av den malerialvetenskapliga forskningen till 10 milj. kr. 1990/91, 20 milj. kr. 1991/92 och 20 milj. kr. 1992/93, dvs. en bashöjning med 50 milj. kr. vid periodens slut.

3.5.4 ökat stöd till kvinno- och jämställdhetsforskning

Vi lever i ett samhälle där de formella hindren för jämstäkdhet mellan kvinnor och män är undanröjda. En målmedveten satsning har också under de senaste årtiondena skett på reformer inom olika samhällsområ­den som gynnat en utveckling mot jämställdhet. Fortfarande återstår emdlertid myckel all göra innan vi får ett samhälle där den sneda makl-och arbetsfördelningen mellan könen är upphävd och där könsfördelning­en är betydligt jämnare inom alla samhällsområden.

Forskning om kvinnor och män ur ell kvinno- och jämslälldhelsperspek-liv och forskning om relationer mellan könen är omistlig i arbetet för all nå jämslälldhetsmålen. Den ger kunskap om ojämlikheter mellan könen som fortfarande finns kvar och analyserar orsakema lill de ojämlika villkoren. Därmed kan den också ge underlag för ålgärder som kan undanröja kvar­stående hinder.

I de forskningspropositioner som har lagts fram under 1980-lalel har jämställdhelsforskning hört lill de områden som prioriterats. Vid universi­tetet i Göteborg inrättades år 1982 en professur i kvinnohistoria. Genom 1984 års forskningsproposition tillkom fem forskartjänster i jämsläkdhets-forskning vid humanislisk-samhäksvelenskapliga forskningsrådet. Ytter­ligare en sådan tjänst inrättades senare där. Sedan den 1 juli 1987 finns vidare vid rådd en gästprofessur för en utländsk kvinnlig forskare.

Forskningsområdet har under senare år tilldragit sig ell ökat intresse och antalet avhandlingar med kvinno- och jämställdhelsperspektiv ökat. Rege­ringen anser därför att det nu är lämpligt alt ge denna forskning en fastare bas inom högskolan och föreslår att tre professurer i kvinno- och jämställd­helsforskning inrättas den 1 juli 1991. UHÄ kommer senare all få i uppdrag alt i samråd med berörda forskningsråd föreslå inriktning och placeringsort för tjänslema. I detta sammanhang bör givelvis kvinnoforskningens erfa­renheter tas tillvara. Två av tjänslema bör knytas till samhäksvetenskaplig fakultet och en till medicinsk fakultet.

Vid universitet och högskolor har fommorganisationema ulfört ett vik­tigt arbete och fungerat som en kontaktpunkt för kvinnliga forskare och forskarstuderande. Foras verksamhet har indirekt bidragit lill all förbättra både rekryteringen av kvinnor lill forskarstudier och arbetsvillkoren för kvinnliga forskare och forskarstuderande. Regeringen föreslår ett ökat stöd lill fora för kvinnliga forskare. Medel kommer även alt avsättas lill FRN för ett informationsprogram för jämslälldhelsforskningen.

3.6 Forskning vid de mindre och medelstora högskoloma

En gmndtanke i den sammanhållna högskola som infördes år 1977 är all

all verksamhet skall bygga på vetenskaplig gmnd. Fasla forskningsresurser  41


 


finns visserligen inte vid alla högskoleenheter, men forskning skall likafullt     Prop. 1989/90:90 bedrivas vid alla universitet och högskolor. Vid de mindre och medelstora högskoloma bedrivs verksamheten i projektform.

Forskningen har ökat dramatiskt i omfattning vid dessa högskolor under del senaste årtiondet. Ökningen hänför sig dock huvudsakligen lill upp­drag som utförs för näringslivet eller statliga myndigheter. Forskning på egel programansvar förekommer fortfarande endast i begränsad omfatt­ning. Genom 1987 års forskningsproposition tillkom särskilda medel för att stödja och utveckla forskningen vid de mindre och medelstora högsko­loma.

Endast en mindre del av lärarna vid de mindre och medelstora högsko­loma har genomgått forskamtbildning. Delta påverkar givetvis möjlighe­tema att utvidga forskningen vid dessa högskolor. Särskilda ålgärder bör därför vidtas för all låta lärare vid dessa högskolor fullfölja studier till doktorsexamen.

Inför denna proposition har en särskild utredning gjorts av frågor som rör forskning vid de mindre och medelstora högskolorna. De yttranden som företrädare för universitet och högskolor avgivit över denna utred­ning, visar att del nu föreligger goda fömtsättningar för forskningssamver­kan mellan högskoleenheter med fakultelsorganisalion och de mindre och medelstora högskoloma. Genom en utökad samverkan kan de samlade forskningsresursema inom högskolan, såväl personella som materiella, utnyttjas på bästa sätt. Inte minsl innebär del all de forskningsresurser som många av lärama vid de mindre och medelstora högskoloma utgör kan utnyttjas bättre än i dag.

En utveckling av detta slag är givelvis av stor betydelse inte bara för högskolan intemt utan också för del omgivande samhället, både lokalt, regionalt och nationellt. Som framhållits är forskningen inom högskolan av den största betydelse för samhällets utveckling i oUka avseenden. Ett bättre resursutnyttjande, vilket fömtsätter en bättre integrering av lärarna vid de mindre och medelstora högskoloma i den samlade högskolans forskningsarbete, är därför i allra högsta grad ell gemensamt intresse.

Förslagen i årets forskningsproposition innebär atl medel ställs till förfo­gande för olika forskningsstödjande åtgärder vid de mindre och medelsto­ra högskoloma. Tillskollen omfattar 10 milj. kr. budgetåret 1990/91, ytter­ligare 12 milj. kr. år 1991/92 och ytteriigare 8 milj. kr. år 1992/93, dvs. en sammanlagd höjning av basen med 30 milj. kr. Medlen skall stimulera lärare vid dessa högskolor att ansöka om forskningsstöd och projektanslag hos forskningsråd och andra forskningsfinansiärer. De kan också använ­das för stöd lik forskamtbildning av lärare vid de mindre och medelstora högskoloma. Den resurs som finns för forskningsstödjande verksamhet vid de mindre och medelstora högskoloma kommer därmed 1992/93 all vara drygt 40 milj. kr. Vidare föreslås all vissa lärare vid vårdhögskolorna får möjlighet all ansöka om medel för forskning ur en rörlig resurs för forskning inom medicinsk fakultet. Denna resurs skall under en övergångs­period även kunna användas till stöd för forskamtbildning av lärare vid vårdhögskolorna.

Vid sidan av de nämnda förslagen föreslås under del särskilda anslaget    42


 


för forskning inom skolväsendel vissa medel för all stimulera all kompe- Prop. 1989/90:90 lens, miljöer och nätverk byggs upp i anslutning lill läramtbildningama inom högskolan. Eftersom dessa utgör en stor del av utbildningarna vid de mindre och medelstora högskolorna kommer denna satsning även dessa högskolor till del. I propositionen (1989/90:76) om regionalpolitiken före­slår regeringen alt regionalpolitiska medel avsätts för forsknings- och utvecklingsarbete vid de mindre och medelstora högskolor som ligger i anslutning tik de regionalpolitiskt prioriterade regionerna.

Av avsnitt 1 framgår all forsknings- och utvecklingsarbete i Sverige är starkt geografiskt koncentrerat, särskilt lill Stockholmsregionen. Flera upp­gifter pekar på all forskning som fyller höga kvalitetskrav också kan ha en positiv betydelse för den ekonomiska, sociala och kulturella utvecklingen i en berörd region. Vid den försatta utvecklingen av forskningen vid de mindre och medelstora högskoloma och vård högskoloma bör hänsyn las lill detta förhållande. Utgångspunkten måste samtidigt vara all det skall råda en hög och likvärdig kvalitet inom hela den svenska högskolan.

3.7 Vetenskaplig utrustning och lokaler

Såväl forskningsråd som högskoleorgan bekostar inom ramen för sina anslag viss vetenskaplig utmstning. Genom de resursförstärkningar som under den kommande treårsperioden kommer både högskolan och forsk­ningsråden lill dd skapas utrymme för inköp av vetenskaplig utmstning.

Mer kostnadskrävande utmstning finansieras genom särskilda medd som fördelas av forskningsrådsnämnden. Regeringen föreslår nu att med­len för dyrbar vetenskaplig utmstning i anslutning till framför allt forsk­ningsrådsfinansierade projekt ökar med 120 milj. kr. 1990/91, 20 milj. kr. 1991/92 och 7 milj. kr. 1992/93 jämfört med anslaget 1989/90 (103 milj. kr.). De s.k. bankmedlen (200 milj. kr. per år 1987/88-1989/90) upphör nu. De har inneburit en betydande uppbyggnad av utmstningen vid vissa av högskoleinstitutionerna.

Självfallet är det mycket värdefullt all olika givare finner anledning att göra donationer lill universitet och högskolor, bl. a. för ulmstningsända-mål. Denna form av insatser har lång tradition i Sverige.

De vetenskapliga biblioteken är vikliga redskap för forskare i humanis­tiska ämnen. För atl öka inköpen vid biblioteken kommer därför anslagen till de humanistiska och teologiska fakulteterna all förstärkas.

Den ökande verksamheten inom högskolan bl. a. som följd av de många exlernfinansierade uppdragen har medfört lokalbrist och överbeläggning vid flertalet högskoleenheter. Många enheter har dessutom verksamhet förlagd lill äldre lokaler som inte möjliggör en effektiv resursanvändning eller erbjuder en acceptabel arbetsmiljö. Lokalbehoven finns emellertid i inte oväsentlig utsträckning på orter där olika restriktioner nu gäller för nybyggandet.

Regeringen föreslår atl byggnadsprojekt skall starta under den komman­
de planeringsperioden för marina centra i Asko och Krislineberg, för
ekologi vid universitetet i Lund samt för matematik och informationstek­
nologi vid universitetet i Umeå.
                                                           43


 


3.8 Forskningsetik                                           Prop. 1989/90:90

De gmndläggande eliska principema är generella och gäller alla människor och hela samhället. Eliska regler kan i viss utsträckning komma lill uttryck i lagar och annan juridisk reglering. Eliska regler och eliska problem har dock en större räckvidd än vad som kan och bör läckas av formell reglering och föreskrifter.

Etik är inte något entydigt begrepp. Etik kan innebära försök all medvetandegöra och bearbeta de gmndläggande principer, normer och värden som ingår i moralen. Etiken blir moralens teori. Etik i denna betydelse handlar således om vårt förhållningssätt och vilka värderingar som ligger bakom våra ställningstaganden och beslut. Begreppet moral knyter däremot an tik människans praktiska och faktiska handlande. I det allmänna språkbmket använder man inte sällan termerna etik och moral synonymt. Ett etiskt handlande blir i denna betydelse detsamma som dt moraliskt riktigt handlande. Men termen etisk kan också avse motsatsen lill "icke-etisk". Etiska regler hålls med detta synsätt åtskilda regler som finns t. ex. i form av lagar. Frågor om etik inom forskningen kan på motsvarande sätt ha myckel varierande innebörd.

Regeringens gmndinställning är all de rättsliga och andra regler, som gäller för samhällelig verksamhet i övrigt, också skall gälla för forskningen. De eliska bedömningar av skilda slag som måste göras utanför den for­mella regleringen måste här — liksom i samhället i övrigl — göras av dem som på olika sätt berörs.

Det ligger ell långsiktigt värde i alt de regler som gäller för övrig samhällelig verksamhet också gäller för forskning. Det behövs emdlertid en successiv utveckling av den forskningseliska granskningen och diskus­sionen. Utbildning och information i forskningseliska frågor är ell viktigt led i denna utveckling.

3.8.1 Medidnsk-etiska frågor

Medicinsk forskning använder sig ofta av försökspersoner. De kun­skapsvinster forskningen kan leda till måste vägas mot de risker försöks­personer kan utsättas för. Människor måste få en rättvisande information om vad medverkan i forskningsprojekt innebär. För atl bevaka dessa frågor finns de medicinska forskningseliska kommiltéema vars uppgift är atl granska alla forskningsprojekt som innefattar försök på människa.

Dessa medicinska forskningseliska kommittéer har kontinuerligt fått en ökande arbetsbörda. Kommiltéema möter en rad principiella svårigheter i granskningsarbetet. Inte minsl gäller detta psykiatriska projekt, HlV-stu-dier och omvårdnandsforskning och projekt med samhäksvetenskapliga element.

De medicinska forskningsetiska kommittéerna har en gemensam sam­rådsgmpp i anslutning lill medicinska forskningsrådet.

Även utanför forskarsamhället finns organ som följer utvecklingen inom
området. Statens medicinsk-eliska råd är ett från del löpande regeringsar-
belel fristående organ, som skall följa utvecklingen inom medicinsk be-
       44


 


handhng, teknik och forskning och ta upp medicinsk-eliska frågor ur ell     Prop. 1989/90:90 mer övergripande samhällsperspektiv.

3.8.2 Gen-etiska frågor

Vid sidan av de medicinska forskningsetiska kommiltéema följer hybrid-DNA-ddegalionen eliska frågor i anslutning till det gentekniska området. Om delegationen finner att ell planerat eller pågående projekt som använ­der hydrid-DNA-leknik är etiskt tveksamt skak detta anmälas lill regeringen eller berörd skyddsmyndighet.

Del nordiska utskottet för etik inom bioteknologin (Nordiska etikkom­mittén) inrättades av Nordiska ministerrådet 1988 och är ell referensorgan i eliska frågor inom bioteknologin. Kommittén beslår av två representanter för varje land. Sverige innehar för närvarande ordförandeposten. Kom­mittén har bl. a. sammanfattat debatten i de nordiska ländema om gentek­nik och de eliska frågor som förknippas med tekniken. Nordiska etikkom­mittén har också beslutat att gå igenom möjlig användning av genteknik på olika områden och behandla eliska problem som har samband med an­vändning av tekniken.

Regeringen har redan tidigare fått riksdagens bemyndigande atl medde­la föreskrifter om genteknikens användning på djur och växter. En kartlägg­ning av genteknisk forskning på djur och växter har överlämnats lill reger­ingen. Regeringen kommer senare i vår all lägga fram en proposition som reglerar tillämpningen på människan. Vidare kommer regeringen att besluta om direktiv för en parlamentarisk beredning för frågor som berör gentek­nikens tillämpningar i stort.

3.8.3 Etiska frågor inom andra forskningsområden

Vid övriga fakulteter är del antal forskningsprojekt som kan länkas vara i behov av etisk granskning av detta slag inte lika stort. Situationen är dock mycket olika från forskningsområde lill forskningsområde. Inom särskilt samhällsvetenskaplig och beleendevelenskaplig forskning är det givetvis vanligt atl forskningen utgår från människor och mänskliga förhållanden.

Inom exempelvis samhällsvetenskaplig forskning måste stundom myc­ket stora mängder dala om större eller mindre gmpper av individer samlas in. Sådan forskning är ofta avgörande för möjligheterna att förslå och förklara orsakema lill olika samhällsproblem. De personregister, som mås­te upprättas för forskning av detta slag, måste godkännas av dalainspek­tionen.

Regeringens redovisade inställning att inte särbehandla forskningen in­
nebär att register för forskningsändamål bör prövas på samma sätt som för
andra ändamål. Datalagen bör gälla generellt. Dalalagen kom lill år 1973
och framstår i flera avseenden som bristfällig och föråldrad. Den nyligen
tillsatta utredningen om översyn av datalagen (Ju 1989:02, dir. 1989:26)
avser alt la upp dalalagens förhållande till forskning, statistik och massme­
dier. Utredningen kommer att ha tillgång till forskningskompetens.
             45


 


3.8.4 Djurförsöksetiska frågor                                           Prop. 1989/90:90

Regeringen har tidigare i proposition (1987/88:93) om djurskyddslag m.m. som behandlades vid föregående riksmöte tagit upp de särskilda etiska problem som är förknippade med djurförsök.

Atl använda djur för vetenskapligt ändamål innebär all två eliska prin­ciper kommer i konflikt med varandra. Å ena sidan finns kravet på ett gott djurskydd och å andra sidan de krav som humanitära och andra vikliga samhällsintressen ställer på kunskapen om oss själva och vår omvärld. Re­geringens inställning är all djurförsöken bara skak avse sådana fall där det är angeläget från allmän synpunkt atl försök utförs, bl. a. mot beaktande av betydelsen av den kunskap som kan vinnas med försöket.

De djurförsöksetiska nämndema som skak pröva användning av djur för vetenskapligt ändamål skak avstyra användningen av djur i djurförsök om del är möjligt alt få likvärdig kunskap genom andra metoder. I den medicinska och biologiska gmndforskningen kan djurexperiment ofta inte ersättas med altemativ tik djurförsök. Del är emellertid viktigt att i största möjliga utsträckning begränsa användningen av djur för vetenskapligt ändamål. En sådan begränsning uppnås dels genom den prövning som utförs av de djurförsöksetiska nämndema i varje enskilt fall, dels genom att utveckla nya altemativa mdoder lill djurförsök. Den centrala för­söksdjursnämnden (CFN) har lill uppgift alt verka för atl användningen av försöksdjur begränsas genom all främja utveckling av altemativa meto­der. Riksdagen har även fortlöpande anslagit resurser lill nämnden för all främja utvecklingen av altemativa och kompletterande metoder till djur­försök. Ytterligare resurser föreslås i denna proposition.

3.8.5 Utveckling av den etiska granskningen

Forskarsamhället har utformat vissa allmänna forskningsetiska principer. Vid ell möte med World Medical Association i Helsingfors år 1964 upp­ställdes ell antal rekommendationer för etiska ställningstaganden i medi­cinsk forskning. Dessa reviderades år 1975. Med utgångspunkt i bl. a. denna reviderade Hdsingforsdeklaration har humanislisk-samhällsvelenskapliga forskningsrådet (HSFR) samt delegationen för social forskning (DSF) ut­format regler efler vilka deras etikkommittéer arbetar.

Under de senaste åren har medvetenheten om de forskningsetiska pro­blemen förstärkts. De förslag som den forskningseliska kommilléen har presenterat har medverkat lill detta. Det finns numera också god erfaren­het av forskningsetisk prövning med lekmannainflytande i granskning­sverksamheten. Inom forskarsamhället finns en stor medvetenhet om forsk­ningseliska problem och om det ansvar dessa för med sig. Del finns också en klar beredskap all fortsätta utvecklingen av granskningsförfarandel.

En utbyggnad av den forskningsetiska granskningen inom forskarsam­
hället är, enligt regeringens mening, viktig för alt ytterligare bygga upp del
nödvändiga förtroendet mellan forskningen och medborgarna. Utform­
ningen av olika typer av rådgivande och beredande kommittéer ankommer
på de beslutande organ som finns. UHÄ i egenskap av tillsynsmyndighet för
46


 


högskolan, forskningsråden och andra myndigheter har alla ansvar för atl     Prop. 1989/90:90 forskningseliska frågor uppmärksammas och all forskningen på ell rimligt och betryggande säll prövas ur disk synpunkt. DNA-ddegalionen och statens medicinsk-eliska råd har i uppgift all följa utvecklingen inom sina respektive områden saml atl hålla regeringen underrättad om denna.

Möjlighetema all alls bedriva forskning hör intimt samman med att medborgama kontinuerligt informeras om forskningsresultat och forsk­ningsprocesser. Allmänhetens frågor kan också leda lill all forskama får möjlighet att ifrågasätta problem och metoder i forskningsverksamheten. I den forskningsetiska granskningsorganisationen bör fömtsättningar för ett utvidgat samspel mellan forskare och allmänhet finnas.

47


 


 


 


4 Det samhällsstyrda forsknings- och       Prop-1989/90:90

utvecklingsarbetet

I de flesta länder stöds forskning som — utifrån ett visst samhällsområde eller en viss sektor — är inriktad på all klargöra mål, beskriva samhälleliga missförhållanden i ljuset av dessa, pröva länkbara ålgärder samt utvärdera resultaten av insatsema inom området. Formema för såväl den samhälleli­ga slymingen som finansieringen och utförandel av denna forskning vari­erar dock från land lill land.

I Sverige stöds denna områdesorienlerade forskning, den s. k. seklors­forskningen, av en stor mängd forskningsfinansierande organ och myndig­heter under de olika departementen. Varje samhällssektor har därmed ansvar för all bedöma, formulera, initiera och finansiera sina egna forsk­nings- och utvecklingsbehov. Sveriges forskningspolitik utgår vidare från all all forskning skall utföras inom universitet och högskolor. Därför har med vissa undanlag, inga speciella forskningsinstitut tillskapats, så som skett i vår omvärld. Den svenska modellen innebär således ofta all seklors­forskningen beställs och finansieras från ett organ medan den utförs av etl annal, i många fall universitet och högskolor. Seklorsforskningen — och annan extemfinansierad forskning — påverkar därmed i hög grad högsko­lans resurs- och arbetssituation.

På den nationella nivån förelägger regeringen riksdagen forskningspro­positioner vart tredje år omfattande ak statligt finansierad forskning. I detta sammanhang finns del oekså möjligheter atl göra förändringar som har betydelse för forskningens relevans för olika samhällsområden. Del är också möjligt att förskjuta forskningen och utvecklingsarbetet i riktning mot mer eller mindre av forskning på egel programansvar eller uppdrags­forskning med omedelbar samhällsrelevans.

Regeringen föreslår, som framgått tidigare i denna proposition, dels atl medel överförs från vissa sektorsorgan för atl tillskapa etl leknikvelen­skapligl forskningsråd, dels all delegationen för social forskning och dele­gationen för invandrarforskning ombildas till ell socialvetenskapligt forsk­ningsråd. Därmed bör den gmndläggande forskningen inom dessa områ­den kunna stärkas högst betydligt. I de departemenlsvisa avsnitten (11 — 23) föreslås även vissa andra överföringar från seklorsorgan lill fakullds­anslag och råd.

I syfte all kvalitativt stärka den sektoriella forskningen och förbättra samspelet mellan forskningsfinansiärema — seklorsorganen — och hög­skolan lämnar regeringen vidare förslag om

•     ökad långsiklighet och bredd i medelstilldelningen

•     översyn av seklorsorganens besluts- och beredningsprocesser

•     vissa stmkturförändringar

4.1 Forskningssamordningen i vår omvärld

Det finns stora variationer mellan OECD-länderna när del gäller den
politiska nivån för beslut i forskningsfrågor. I vissa länder finns särskilda
forskningsdepartement. 1 Förbundsrepubliken Tyskland skapades i början
   49

4   Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 90


 


av 1970-lalel Bundesminislerium för Forschung und Technologie, som på     Prop. 1989/90:90 den federala nivån har ansvar för forskning inom aka områden och ett direkt ansvar för vissa forskningsprogram. Frankrike har också i över tio år haft ett särskilt departement för forskning och teknologi.

1 ett par andra länder. Japan och Storbritannien, har avsaknaden av ett särskilt departement och en minister med ansvar för samordning av forsk­nings- och teknologifrågorna inneburit etl ökat ansvar för premiärminis-lem. 1 Japan presiderar premiärministern över vetenskaps- och teknologi-rådet, ett på papperet konsultativt organ men i praktiken bestämmande. 1 Storbritannien har premiärministern med hjälp av den vetenskapliga råd­givaren ökat sill inflytande över forskningspolitiken under senare år.

I USA samordnar presidentens organ för velenskapsfrågor, Office of Science and Technology Policy, forskningsaktivitetema.

I de länder som har särskilda departement för forsknings- och teknolo­gifrågorna finns, fömtom den egna budgeten, även offentliga medel under andra departement. 1 Frankrike för man varje år samman samtliga resur­ser för FoU i ell tillägg till regeringens budget och vid två tillfällen, åren 1982 och 1985, har särskilda forskningspropositioner omfattande all forsk­ningsverksamhet lagts fram. I Förbundsrepubliken Tyskland presenteras vart fjärde år hela den federalt finansierade verksamheten, vilken sedan diskuteras i Förbundsdagen. I varken USA eller Storbritannien diskuteras eller las beslut om en särskild forsknings- och ulvecklingsbudgel. Forsk­nings- och utvecklingsarbetet behandlas här som en del av verksamheten under de respektive departementen och myndigheterna.

Det kan finnas flera anledningar lill alt många länder inte har en särskild forsknings- och ulvecklingsbudgel. En trolig sådan är alt man inte vill skilja på forskning som syftar lill all lösa olika sektorers problem och sektorernas övriga verksamhet. En annan kan vara alt, trots många försäk­ringar om viklen av forskning och teknologiutveckling, denna inte fått del genomslag som man kanske skulle kunnat vänta.

1 Sverige presenteras sedan 1982 den statligt finansierade forskningen och utvecklingen samlat i särskilda forskningspropositioner till riksdagen vart tredje år.

4.2 Sektorsforskningens uppgifter och omfattning

Den svenska modellen, där enskilda sektorer lar ett egel ansvar för långsik­tig kunskapsuppbyggnad, har ell stort värde. Inom snart sagt alla samhälls­sektorer finns problem och olillfredsläkda behov till vilka forsknings- och utvecklingsarbete kan bidra att finna lösningar. Ökad kunskap behövs för atl vi skall kunna fördjupa och stärka vår välfärd, öka vår produktion, förslå den kulturella miljö vi lever i, utnyttja våra naturresurser bättre och samtidigt bevara en god miljö.

Del seklorsfinansierade forsknings- och utvecklingsarbetet utgår i första
hand från problem som är identifierade av och relevanta för den berörda
samhäkssektom. Seklorsforskningen innebär därför inte sällan satsningar
på nya områden av tvärvetenskaplig karaktär, där högskolans indelning i
    50


 


discipliner kan vara ett hinder för att denna forskning av egen krafl skall     Prop. 1989/90:90 kunna etablera sig inom högskolan.

Även om det ligger i den tillämpade forskningens natur atl samhäksre-levansen är ell avgörande kriterium vid val mellan olika projekt får avkall inte göras på kraven på en god vetenskaplig kvalitet. Ingen sektor är betjänt av dålig forskning.

För att seklorsforskningen skak fylla sitt syfte krävs naturligtvis att forskningsresultaten sprids lill beslutsfattare och verksamma i den aktuella sektom. Forskningsinformationen kan förbättras väsentligt på denna punkt.

Som underlag för denna proposition har en inventering och kartläggning av svensk seklorsforskning gjorts (Ds 1989:3). Rapporten har remissbe­handlats och en remissammanställning finns tillgänglig inom statsrådsbe­redningen.

1 kartläggningen, som avser budgetåret 1987/88, ingår såväl de stora forskningsfinansierande sektorsorganen som myndigheter med forsknings­uppgifter, statliga forskningsinstitut och de departementsanknutna forsk­ningsorganen. En särskild redovisning görs av den svenska kokeklivforsk-ningen. I redovisningen ingår såväl forsknings- som utvecklingsverksam­het. Av kartläggningen framgår all den på detta säll definierade seklors­forskningen budgetåret 1987/88 uppgick tik knappt 4,5 miljarder kronor. Av de drygt 100 myndigheter som ingår i undersökningen svarar 10 styc­ken för drygt 3 miljarder kronor eller ca 75% av den totala omfattningen. Detta innebär alt del finns ett stort antal myndigheter som var och en disponerar myckel små resurser. Styrelsen för teknisk utveckling är den största enskilda finansiären.

Av de medel som redovisas i kartläggningen avsattes drygt en femtedel, 890 milj. kr., till universitet och högskolor och av dessa avsåg 86% tradi­tionella projektanslag medan 14% var basstöd och tjänster. Av projektan­slagen avsåg närmare hälften anslag med en lidslängd om mer än två år. Som jämförelse kan nämnas att forskningsråden och Riksbankens Jubile­umsfond samma år gav anslag på 520 milj. kr. tik universitet och högsko­lor.

Såväl slödels omfattning som dess inriktning, där vissa organ ger 100% av sina forskningsmedel till långsiktig kunskapsuppbyggnad i högskolan medan andra uteslutande ägnar sig åt eget utvecklingsarbete, visar på seklorsforskningens stor diversifiering.

4.3 Ökad långsiktighet och bredd i medelstilldelningen

Regeringen har i de senaste forskningsproposilionema betonat behovet av
långsiktigt forskningslöd med sektoriella medd. Kartläggningen av svensk
sektorsforskning visar atl knappt 6% av de totala sektorsforskningsresur-
sema eller 245 milj. kr. utgick som långsiktigt stöd budgetåret 1987/88.
Långsiktigt stöd definieras då som särskilt inrättade tjänster vid universi­
tet och högskolor, olika typer av s. k. basstöd, dvs. medel som mer ospecifi­
cerat tilldelas institutioner eller högskolor och slutligen projektmedel som
vid beslutslillfället ges en varaktighet av mer än tre år.
                           51


 


Långsiktigheten varierar stort mellan olika forskningsorgan, men del     Prop. 1989/90:90 finns uppgifter som tyder på att dessa satsningar har ökat över tiden. I syfte all bygga upp stabila forskarmiljöer och stimulera fri och kreativ forskning anser regeringen det mycket angelägel att denna utveckling fortsätter och all de resurser som avsätts till långsiktigt stöd kan öka.

Regeringen anser vidare atl åtminstone de stora seklorsorganen bör stödja vissa större och bredare projekt där stor frihet lämnas ål forskama. Genom delta ökar möjligheten atl fömtse och kanske också ge lösningar ål morgondagens problem.

4.4   Sektorsforskamas knytning till högskoleinstitutionerna

Alla som är verksamma inom högskolan har — oavsett hur deras tjänster är finansierade — högskolan som arbetsgivare. Den enhetliga tjänsteorga­nisationen inom högskolan innebär att de anställda normall har tjänster där de kan medverka i alla förekommande arbetsuppgifter inom högskolan beroende på sin individueka kompelens.

Detta innebär att skyldigheten atl medverka i högskolans undervisning finns för alla som är anställda på lärar/forskartjänsler inom högskolan oavsett hur tjänsten finansieras. Ingen annan maximering finns än de i avtal inskrivna undervisningslaken och de överenskommelser som görs mellan högskolan och exlema finansiärer.

En gmndtanke inom den svenska högskoleorganisationen är all de loka­la högskoleorganen har ansvaret för hur arbetet läggs upp och utförs. Högskolan är ansvarig för den samlade verksamheten, vilket innebär ell ansvar för att såväl utbildning som uppdragsverksamhet fungerar väl.

Kostnadema för forskamtbildning skall normall belasta högskolans fa-kukelsanslag, medan kostnadema för den gmndläggande högskoleutbild­ningen skall rymmas inom högskolans anslag för detta ändamål. Överens­kommelser kan dock träffas mdlan högskole- och seklorsorgan om alt vissa personella resurser, som finansieras av seklorsorgan, får användas l.ex. inom forskamtbildningen.

Del är av stort värde för alla berörda — högskolan, de studerande, lärama själva och exlema intressenter — all alla kompetenta lärare kan utnyttjas inom såväl högskolans gmndläggande utbildning som forskamt­bildningen. Även om redan i dag forskare, som finansieras med anslag från sektorsorgan, engageras för högskolans olika göromål bör dessa kvalifice­rade personer kunna användas i betydligt ökad utsträckning framför allt för handledning inom forskamtbildningen. Institutionsledningarna har ell ansvar för att så sker. Detta bör också på sikt leda lill en bredare rekryte­ring av forskarstuderande till de samhällsområden som sektorsforskningen arbetar med.

4.5   Översyn av sektorsorganens besluts- och
beredningsprocesser

Besluts- och beredningsprocessema inom seklorsorganen är helerogena

och kan i vissa fall vara svåra all följa. För all underiätta kontakterna         52


 


mellan forskarsamhället och berörda sektorer kommer regeringen all inili-     Prop. 1989/90:90

era en översyn av seklorsorganens besluts- och beredningsformer. Syftet är

dels all skapa en större homogenitet och därmed underlätta för de forskare

som söker medel från flera olika organ, dels att stärka den vetenskapliga

kvalitetsgranskningen. För seklorsforskningens framtid är det viktigt all

höga kvalitetskrav ställs på de forskningsprojekt som finansieras med

dessa medel.

4.6 Förslag till organisatorisk fömyelse

Antalet organ som finansierar eller utför sektorsforskning är myckel stort. Vissa av dessa ingår i departementsorganisationen och är inte självständi­ga myndigheter.

Regeringen anser atl de sektoriella intressena i första hand bör tillgodo­ses genom ell samspel mellan forskare och seklorsinlressen ulan regering­ens närmare inblandning. Regeringen eller organ som är knutna till depar­tementen bör därför inte ha lill uppgift all efler ansökan fördela medel lill forskare.

Det är bl. a. mol den bakgmnden som regeringen föreslår all delegatio­nen för social forskning (DSF) samt delegationen för invandrarforskning (DEIFO) slås samman och bildar ett självständigt socialvetenskapligt forskningsråd under socialdepartementet.

Vidare bör delegationen för arbelsmarknadspolilisk forskning (EFA) omvandlas till en expertgmpp för arbetsmarknadspoliliska utvärderings-studier, medan humanistisk-samhäksvdenskapliga forskningsrådet tillde­las medel för arbetsmarknadsforskning.

Visst stöd lik aids-forskning har anvisats under anslag under socialde­partementels huvudlitid. Medel för detta ändamål föreslås fortsättnings­vis beräknas under anslagen till medicinska forskningsrådet respektive socialvetenskapliga forskningsrådet.

Delegationen för jämställdhetsforskning (JÄMFO) har bl.a. tik uppgift all initiera och följa saml bereda ärenden om stöd lill jämslälldhelsforsk­ningen inför regeringens beslut. Delegationen skall också följa frågor som rör rekryteringen av kvinnor till forskningen och de kvinnliga forskarnas villkor. Att sprida resultat från jämslälldhelsforskningen är en annan av JÄMFO:s uppgifter.

Frågor om skillnader mellan kvinnor och män och därmed också jäm-slälldhelsaspekler är inte isolerade lill ett område eller en sektor. Regering­en anser del angelägel all forskning med kvinno- och jämställdhelsper­spektiv uppmärksammas och stöds av samtliga råd och seklorsorgan. Regeringen anser vidare all det naturligen bör ligga på varje högskoleenhet och instkution atl aktivt verka för atl del blir en jämn könsfördelning i forskarrekryteringen.

Som framgår av föregående avsnitt anser regeringen att tre professurer
bör inrättas i kvinno- och jämställdhelsforskning. Samtidigt föreslås en
förstärkning av fora för kvinnliga forskare och särskilda medel till forsk­
ningsrådsnämnden (FRN) för ett informationsprogram för jämsläkdhels-
forskningen. Som en konsekvens av att regeringen eller organ direkt knut-
53


 


na lik departementen enligt vår mening inte bör fördela medel tik forskare     Prop. 1989/90:90 och med hänsyn lill de föreslagna resursförstärkningarna inom högskolan och FRN föreslår regeringen all JÄMFO upphör med utgången av juni 1991.

Även delegationen för forskning om den offentliga sektom föreslås upp­höra. En beredning kommer all ske för att utröna lämpliga former för en mer omfattande satsning på forskning om den offentliga sektom.

Vad gäller de statliga insatsema i kulturlivet har dessa lång tradition i Sverige inom museiverksamhet, arkivväsende och kulturminnesvård. Det­samma gäller för teater, opera och senare även film.

Dessa insatser har sällan haft stöd i en egeninitierad forskning. 11987 års forskningsproposition skedde emellertid en viss satsning på forskning inom kulturområdet. Regeringen anser all de statliga kullurinsalsema ytterligare kan utvecklas om etl forskningsansvar byggs upp inom denna sektor. I denna proposition lämnas förslag om en förstärkning av den kullurinriklade FoU-verksamhelen.

I delta sammanhang bör del vidare noteras som positivt all vissa sek­lorsorgan, t. ex. arbelsmiljöfonden och byggforskningsrådel också finansi­erar forskning kring historiska utvecklingsförlopp.

54


 


5 Forskning för kultur                            pp- i 989/90:90

Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet ger ell betydelse­fullt underlag för inriktningen av del kulturpoliliska reformarbetet. De är också ell angeläget inslag i utveckling av kullurverksamhdema som såda­na, alkifrån teknik för bevarande lill initilativ lill fömyelse.

För all förbättra insatsema inom kulturområdet krävs ett brett kun­skapsunderlag från forskning såväl inom humaniora och samhällsveten­skaper som inom naturvetenskaper och teknik. För vitalisering av del konstnärliga skapandet i sig är vidare del konstnärliga utvecklingsarbetet inom högskolan av gmndläggande betydelse.

I delta avsnitt ges en orientering om regeringens förslag lill förstärkning­ar inom den egentliga seklorsforskningen inom kulturområdet. Fem områ­den berörs:

•     kulturrådels stöd till främst kulturpedagogisk och kultursociologisk forskning

•     arkivens forskning

•     forskning för kulturmiljövårdens behov

•     museemas forskning

•     den samiska forskningen

5.1 Kulturpolitikens behov

1974 års kulturpolitiska beslut och de reformer som utgått från detta har rönt uppmärksamhet på skilda sätl och långt utanför Sveriges gränser. I årets budgetproposition (prop. 1989/90:100, bil. 10) har regeringen redo­visat en utvärdering av svensk kulturpolitik som genomförts inom ramen för arbetet i Europarådet. Denna är för den förda politiken ytterst positiv. Det kan noteras all de utländska bedömama anser att vi lyckats utforma en politik som verkar i de kulturpoliliska målens riktning.

Europarådsgmppens positiva iakttagelser kan framstå som överraskan­de för många. Den kulturpoliliska debatten på hemmaplan förs ju av naturliga skäl mot bakgmnd av de svårigheter som upplevs av dem som är verksamma på kulturområdet eller i förhållande till de budgetförslag som lämnais. Gmppens rapport innehåller viktiga påpekanden som bör bli föremål för en bred diskussion inför kommande ställningstaganden på del kulturpoliliska området. Bl. a. framhålls behovet av alt ytterligare priorite­ra insatser för all höja den konstnärliga kvaliteten och bredda publikin-tressel.

Uppföljningen av den redovisade rapporten är ett av flera skäl för en
förstärkning av forskningsinsatsema på det kulturpoliliska området. Ell
annal skäl är den nya roll som har vuxit fram för kulturpolitiken - under
perioden från år 1974 och med särskild styrka under 1980-talel. Medan
gångna liders kulturpoktik ofta har haft vad man kan kalla "mecenatin-
riklning", har dagens politik mera medvetet haft strategisk inriktning.
Mecenaten ger bidrag lill del han älskar och avslår från atl stödja det för
honom likgiltiga eller oönskade. Som norm för en offentlig kulturpolitik
har denna "mecenatsyn" blivit alltmer föråldrad, och i dess ställe har
         55


 


politiken koncentrerats på områden och lill former som setts utvecklings-     Prop. 1989/90:90 bara. Att det som får stöd vinner gillande är bra men inget villkor för all stödet skall ges. Statliga kullurbidrag lämnas i syfte all utvecklings- och förändringsprocesser skall komma i gång snarare än för all täcka uppkom­na underskoll.

En kulturpolitik som har dessa strategiska uppgifter måste för all bli framgångsrik gmndas på gmndliga och i kritisk debatt prövade kunskaper om efTekterna av de insatser som gjorts, vilka resultat som kan vara möjliga all nå och vilka hindren för måluppfyllelsen är. Den kukurpolili-ska forskningen får mot bakgmnd av del sagda en central roll. Denna blir inte mindre av alt den också måste omfatta konstnärliga verksamheter som mer än andra präglas av kreativitet och som mindre än många andra kan förses med enkla mälinslmment eller få tillgång lill entydiga och allmänt accepterade mätvärden.

Sektorsforskningen inom kukurområdet syftar alltså bl. a. till atl skapa underlag för politiken. Del vore dock all inskränka dess syften atl enbart hänvisa lill en relation lill det politiska beslutsfattandet. Lika viktigt är atl forskningen blir ett redskap för kulturverksamheternas utveckling, oavsett om de görs lill föremål för politiska bedömningar.

Vid sidan av konslnärsskapels villkor gmndar sig kukurens ställning i hög grad på efreklivilelen, kunskaperna och insiklsfukhelen hos dem som har det offentliga uppdraget all svara för förmedlingen av medel lill kulturarbete, att företräda kulturaspekterna i samhällsplaneringen — vill uppfattad — och som har ansvar för hur kulturarvet vårdas. Kunskaps­uppbyggnaden inom dessa verksamheter måste ses som ett betydelsefullt led i strävandena all stärka kullurens ställning.

Regeringen föreslår alt anslagen lill forskning inom kulturområdet ökar med sammanlagt 18,5 milj.kr. underlreårsperioden. Den forskning som nu ler sig mest angelägen all utveckla kan sammanfattas enligt följande.

5.2 Forskning om kulturpolitikens fömtsättningar

Kulturrådet har under treårsperioden disponerat en ram om sammanlagt cirka 700000 kr. för forsknings- och utvecklingsinsatser. Viss del av dessa medel har disponerats för utvecklingsverksamhet vid museema.

Bl.a. inom ramen för dessa resurser har kulturrådet salsal på bevakning och uppföljning av kulturpolitiskt relevant forskning inom universiteten. Kulturrådet har också medverkat i arbetet med all la fram gmndläggande statistik om kullurvanor och kukurmönsler.

Kulturrådet har i sin redovisning formulerat behoven av ökade kunska­per som gmnd för fortsalla kulturpolitiska insatser. Del gäller särskilt betingelserna för människors engagemang i kulturverksamheter och fömt­sättningama för kullumlbudels geografiska spridning. Enligt regeringens uppfattning är det nu angeläget att kukurrådel kan ta ell vidare ansvar för forskning inom dessa områden. Rådet bör därför få ökade resurser för detta.

Den kullurpedagogiska och kullursociologiska forskning som kulturrå­
det bör la ell ansvar för rymmer vikliga moment av utvärdering av den
        56


 


hillills förda kukurpoliliken. Del är också av stor betydelse för bedöm-     Prop. 1989/90:90 ningen av frågor om kvaliteten i kulturverksamheterna och de pedagogiska kraven på den verksamhet som syftar lill att nå nya gmpper.

Inte minst för studieförbundens arbete bör kunskapsuppbyggnaden inom detta område vara av strategisk betydelse. Del är därför naturligt att kulturrådet preciserar projeklinriklning och forskningsgenomförande i en diskussion med förbunden.

För forskning inom detta område beräknas en ökning med 0,4 milj. kr. för budgetåret 1990/91 och 0,5milj. kr. för budgetåret 1991/92.

5.3    Forskning för arkiven

Regeringen avser att inom kort förelägga riksdagen en samlad proposition om arkiv, med bl.a. ell förslag lill arkivlag. I del sammanhanget avses arkivväsendets långsiktiga frågor bli behandlade.

För arkivens uppgifter både när del gäller bevarande och tillgänglighet har forskning en stor betydelse. Del gäller framför allt för all utveckla syslem och metoder som gör alt ny teknik kan las i anspråk för all med höga besländighelskrav klara lagringen av stora informationsmängder på andra medier än papper. Del gäller också för alt utveckla ADB-baserade system för nya typer av söksystem och ingångar i arkiven.

Riksarkivet har också haft resurser för all tillsammans med flera andra myndigheter inom utbildningsdepartementels område driva etl särskilt forskningsprojekt om bevarande av äldre papper med dålig kvalitet. Detta arbete bör fortsätta.

Arkivens verksamhetsforskning bör enligt regeringens mening ges en ökad ram. Inom denna bör också rymmas en viss förstärkning till forsk­ning inom dialekt- och ortnamnsarkiven saml svenskt visarkiv (DOVA).

För forskning inom riksarkivets område beräknas ökningar av anslaget med 1 milj. kr. för budgetåret 1990/91 och med 2 milj. kr. för vardera bud­getåren 1991/92 och 1992/93.FörDOVAberäknas ett anslag på 0,5 milj.kr. för budgetåret 1992/93.

5.4    Forskning för kulturmiljövården

För att hantera vår kullurs historiska arv i den yttre miljön krävs kunska­per inom såväl humaniora som teknik, inom såväl kulturvård som miljövård. Den modema kulturmiljövården måste i ell samlat perspektiv hävda kulturvärdena i markanvändning, bebyggelseutveckling och resurs­hushållning. För detta krävs kunskaper både om vad kulturmiljövärdena representerar och om hur deras intresse kan hävdas mest efTektivl.

Riksanlikvarieämbetd har det samlade ansvaret för kulturmiljövårdens
forskning. Under den innevarande treårsperioden har ämbetet byggt upp
program för bl.a. forskning om luflföroreningamas och försurningens
nedbrytning av kullurminnen och kulturföremål. De insatser som hittills
gjorts har visat goda resultat. För den nu aktuella perioden bör kultur-
miljöforskningen förslärkas kraftigt. Del är särskilt tre områden som kom­
mer i förgmnden för salsningama, nämligen:
                                          57


 


•     forskning om luflföroreningamas och försumingens nedbrytning av kul-     Prop. 1989/90:90 turminnen och kulturföremål,

•     forskning om landskapels kulturvärden samt

•     forskning om bebyggelsemiljöns förändring.

Del första området innebär en vidareutveckling av det arbete som inleddes budgetåret 1986/87 och som har givit nya insikter om förtoppen bakom luftföroreningamas nedbrytningsmekanismer. Det har också nyan­serat bilden av de komplicerade orsakssammanhangen.

Del andra forskningsområdet är inriktat mol att utveckla metoder och handlingslinjer all identifiera landskapels kulturvärden och visa hur man konkret skall göra för att ta hänsyn lill dem i den snabba omvandling som kulturlandskapet nu genomgår.

Det tredje området innehåker byggnadsvårdens maleriallekniska av­snitt, något som är centralt i all praktisk byggnadsvård. Del rymmer också ell forsknings- och utvecklingsarbete om faktorema bakom bebyggelsens utveckling relaterat till målen för kulturmiljövården. Riksantikvarieämbe­tet har i sin anslagsframställning tagit upp gmndläggande frågor i sam­hällsplaneringen om hur de allmänna och enskilda intressen som knyts till städemas bebyggelse kan ge ekonomiska fömtsättningar för bevarande.

Regeringen vill i detta sammanhang även betona den del av ansvaret för kullurmiljöforskningen som tillkommer bl.a. statens råd för byggnads­forskning.

Inom detta område beräknas anslaget öka med 2 milj.kr. budgetåret 1990/91 och med 4 milj. kr. vardera året 1991/92 och 1992/93.,

5.5   Museemas forskning

Museema är i gmnden inriktade på att bygga upp och förmedla kunskaper och insikter. Museemas forskning bör ha som sin främsta uppgift alt utveckla den informaiion de bedriver genom främst insamling och vård av samlingar, genom dokumentationsarbete, malerialpublikalioner och ut­ställningar.

Landets museiväsende har vikliga frågor all lösa både vad gäller sam­lingamas vård och den utåtriktade verksamheten. I detta arbete har de fem ansvarsmuseema — statens konstmuseer, statens historiska museer, natur­historiska riksmuseet. Nordiska museet och folkens museum - etnografi­ska - en ledande uppgift. En särskild resurs bör byggas upp för museivä­sendets forskning under perioden.

Regeringen behandlar forskningen vid naturhistoriska riksmuseet i del följande i avsnitt om gmndläggande miljöforskning.

För forskning inom de övriga museema föreslås en ökning med 0,8 milj.kr. budgetåret 1990/91, ytteriigare 0,5 milj.kr. 1991/92 och 0,5 milj.kr. 1992/93.

5.6   Samisk forskning

Samefondens kulturddegalion disponerar vissa medel för särskilda stipen­
dier lill forskning av intresse för den samiska befolkningen. 1 årets bud-
      58


 


getproposition (prop. 1989/90:100, bil. 10) har regeringen föreslagit insat-     Prop. 1989/90:90

ser för samisk kultur och utbildning som föranleds av den översyn av den

samiska kulturens bestånd och utveckling som redovisats i rapporten (Ds

1989:38) Saemien kultuvre — Same kulluvra — Samisk kultur. En viktig

punkt i utredningen är en plädering för all kunskapema om det samiska

språkels ställning måste ökas. Den kunskapen är gmndläggande både för

en värdering av samekulturens möjHgheter till överlevnad och för att ge

gmnd för insatser för all stödja den.

Resursema för kulturdelegationens forskningsverksamhet bör därför ut­ökas. Därigenom ges samefonden möjligheter alt ta del ekonomiska ansva­ret för en särskild forskning om det samiska språket.

Resursema för den samiska forskningen ökar med 0,5 milj.kr. fr.o.m. budgetåret 1990/91.

59


 


 


 


6 Forskning för ökad välfärd                   Prop. 1989/90:90

Ett utmärkande drag för del nutida svenska samhället är del sociala trygghetssystem som har byggts upp under 1900-lalet. I många avseenden var lagen om allmän folkpensionering och lagen om arbelsskadeförsäkring genombrott för principer — framför allt tanken alt alla medborgare skall vara delaktiga i ett socialförsäkringssystem — som därefter kommit all karaktärisera Sverige.

Ytterligare ell kännetecken för Sverige — men ingalunda för flertalet andra samhällen — är alt arbetslöshet inte accepteras. Principen om den fulla sysselsättningen har fått sill praktiska genombrott i Sverige och är en gmndläggande utgångspunkt för regeringens politik. En sådan politik ger fömtsättningar för en utjämning av inkomster och levnadsbetingelser medborgama emellan. Under en lång följd av år har också inkomstklyftor­na i Sverige minskal.

Utjämningen i ekonomiskt avseende har sammanfogals med en bety­dande utjämning av andra levnadsvillkor, t. ex. hälsa, utbildning och boen­de. Den ofTentligl organiserade hälso- och sjukvården, skolan och den högre utbildningen liksom samhällets stöd till bostadsförsörjningen har här spelat en utomordentligt viktig roll.

Den svenska välfärdspolitiken har också, inte minsl när det gäller ut­byggnaden av den ofTentliga sektom, haft stor betydelse för jämställdheten mekan kvinnor och män.

Svensk välfärdspolitik syftar till all skapa etl öppet samhälle, där vi män­niskor känner trygghet och där våld och annan brottslighet minskar.

Det svenska samhället är i många avseenden ell gott samhälle. Trots detta finns del oroande tendenser. Ohälsa och sjukdomar ökar för vissa gmpper och skillnaderna i hälsa och livslängd ökar. Sjukfrånvaron har ökat de senaste åren liksom antalet arbetsskador. På arbetsplatsema finns det fortfarande många problem och orättvisor. Trots en hög efterfrågan på arbetskraft de senaste åren har vissa gmpper av människor svårigheter atl få arbete.

Invandrama har, delvis av ganska naturliga skäl, svårare än majoritets­befolkningen att få en fast förankring på arbetsmarknaden och i samhälls­livet i övrigl. Bristande språkkunskaper och kulturella olikheter kan för­svåra kontakten mellan invandrare och svenskar. Detta leder till att alltför många invandrare inte blir delaktiga i den svenska samhällsutvecklingen.

Brister i välfärden ger sig lill känna genom påfrestningar på befintliga trygghetssystem och vårdslmkturer. Ofta härrör emellertid hälsoproblem och välfärdsbrisler från förhållanden som styrs av faktorer utanför den sektor där de kommer till uttryck. För all finna goda lösningar behövs då integrerade kunskaper från olika livsområden och samhällssektorer saml ökad kännedom om människors totala livssituation. Sådana kunskaper förutsätter samverkande insatser både av gmndläggande forskning, teore­tiskt gmndat utvecklingsarbete och kontinuerligt informationsarbete.

Regeringen föreslår därför särskilda insatser avseende:

•     folkhälsovelenskaplig forskning

•     forskning om äldre                                                                         j


 


•     forskning om idrott                                                       Prop. 1989/90:90

•     arbelslivsforskning och arbelsmarknadspolilisk forskning

•     forskning om brott och brottsförebyggande åtgärder

•     invandrarforskning

6.1 Satsningar på en god hälsa och vård

Målet för hälso- och sjukvården är en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. Av socialstyrelsens folkhälsorapport från år 1987 fram­går att det alltjämt finns stora skillnader i hälsa och i vårdutnyttjande mellan olika gmpper, yrken och geografiska delar av landet. Vissa tecken finns t. o. m. på atl skillnaderna i hälsa mellan arbetare och tjänstemän kommer att öka till följd av arbetarnas, relativt sett, ökande exponering för faktorer som verkar negativt på hälsan. Under senare år har också inom­husmiljöns betydelse för hälsan uppmärksammals.

Sjukdomsmönslret håller på all förändras. Systematiskt förebyggande vård har lett till minskad dödlighet i bl. a. livmoderhalscancer och olycks­fall. Förbättrade behandlingsmetoder har ökat överlevnaden vid högt blodtryck och vissa cancertyper. Därmed framstår psykisk ohälsa och ryggbesvär som allt viktigare folkhälsoproblem att lösa. Allergiska besvär har, som visats av allergiutredningen, blivit allt vanligare.

Antalet äldre över 80 år ökar. Enbart under de närmaste fem åren kommer antalet personer över 80 år alt öka med nära 60000. Allt fler mycket gamla innebär ökande anspråk på hälso- och sjukvård, omsorg och social service saml på ändamålsenliga bosläder.

Med hänsyn till förändringar i befolkningens åldersstmktur, hälsoläge och sjukdomspanorama saml tekniska och vetenskapliga framsteg kan stora och snabba förändringar i vårdstmkturen behöva ske.

6.1.1 Den medicinska forskningen

Inom den medicinska forskningen går utvecklingen snabbi. Genom ny kunskap kan ohälsan diagnosticeras tidigare och med större säkerhet, sjukdomar botas och smärta lindras. Under 1980-talet har flera genom­brott skett exempelvis när del gäller Iransplanlalion av organ och utveck­ling av nya biomaterial.

Vid sidan om stödet till och främjandet av medicinsk gmndforskning föreslår medicinska forskningsrådet i sin anslagsframställning all bl.a. aids- och HIV-forskning, forskning rörande äldres hälso- och sjukvård saml folkhälsovelenskaplig forskning skall prioriteras. Regeringen har sär­skilt beaktat behovet av medel för folkhälsovelenskaplig forskning med medicinsk inriktning och för forskning rörande äldres hälso- och sjukvård. Del senare bör göra del möjligt för rådd att ytterligare stödja forskning om demenssjukdomar.


 


6.1.2 Den folkhäisovetenskapliga forskningen                       Prop. 1989/90:90

Med folkhälsovetenskap avses det forskningsområde som innefattar ar­betslivets, levnadsvanomas, miljöns, samhällsstmkturens och vårdsyste­mels betydelse för befolkningens hälsa samt hälso- och sjukvårdens effekti­vitet.

Den icke-medicinska forskningen om hälsa och välfärd har hittills varit blygsam. Inte heller har forskning kring hälso- och sjukvårdens saml socialtjänstens stmklurer och funktionssätt varit av önskvärd omfattning, trots all folkhälsovetenskap varit ett prioriterat område i tidigare forsk­ningspropositioner. En av anledningama till att den önskade forskningen inte har kommit lill stånd har sagts vara brislen på forskarkompetens. Den kartläggning som gjorts inom ramen för hälso- och sjukvårdsberedningens folkhälsogmpp visar dock all del finns en stor potential forskare som är utbildade eller under utbildning inom detta område. Bristerna är, enligt folkhälsogmppen, snarare finansiella och organisatoriska.

I syfte att stärka den folkhäisovetenskapliga forskningen organisatoriskt föreslår regeringen att det föreslagna socialvetenskapliga forskningsrådet ges ansvar för en långsiktig satsning på området. 1 detta ansvar bör bl. a. ligga atl ge programslöd lill vitala forskningsmiljöer. Regeringen har vid beräkningen av medel till del socialvetenskapliga forskningsrådet beaktat behovet av ökade resurser för den icke-medicinska folkhäisovetenskapliga forskningen. Under 1990/91 föreslås en förstärkning av 0,5 milj. kr. för detta ändamål, under 1991/92 ytteriigare 2,5 milj. kr. och 1992/93 ytterii­gare 3 milj. kr. dvs. en bashöjning med 6 milj. kr. vid periodens slut.

HlV-smilta och sjukdomen aids utgör etl hot mol folkhälsan. För alt bl.a. kartlägga och förhindra smittspridning behöver den medicinska forskningen kompletteras med samhällsvetenskaplig forskning om exem­pelvis sociala beteenden och sexualitet. Medel för denna forskning har beräknats under del socialvetenskapliga forskningsrådets anslag.

Forskningspotentialen inom smittskyddområdet behöver stärkas ytterli­gare och resursema vidareutvecklas vid statens bakteriologiska laborato­rium, som är del nationella expertorganet för smittskydd.

6.1.3 Forskning om äldre

Forskningsrådsnämnden och delegationen för social forskning har på rege­ringens uppdrag kartlagt den nuvarande forskningen om äldre och lämnat förslag till fortsatta insatser. Kartläggningen visar all forskning inom detta område är en tvär- och mångvetenskaplig verksamhet som berör flera kunskapsområden. Med undantag av långvårdsmedicin och gerialrik finns dock ingen fast förankring inom högskolan.

Regeringen föreslår därför kraftigt ökade resurser för forskning om äldre
under den kommande treårsperioden. Genom inrättande av professurer i
psykologi, sociologi och socialt arbete, samtliga tre med inriktning på
äldreproblem, kommer forskningen att få en fast förankring i högskolan.
Regeringens förslag innebär all professurerna skall utlysas och tillsällas
under den kommande treårsperioden. Skulle det visa sig att del ej finns
     63


 


sökande med erforderlig kompelens bör de föreslagna medlen användas Prop. 1989/90:90 för alt bygga upp en sådan och därmed på sikt få fram kvalificerade sökande lill de föreslagna professurerna. Vidare föreslås särskilda medel för att stärka viss landstingsbaserad forsknings anknytning lill universite­ten och bygga upp ell intemationellt kontaktnät. Inom ramen för det socialvetenskapliga forskningsrådels ansvarsområde föreslås atl tre pro­gramområden ges särskild prioritet, nämligen forskning om omsorgen om äldre och omvårdnadsforskning, ulvärderingsforskning samt de äldre och ekonomin.

Regeringen föreslår, inklusive satsningarna inom högskolan, en förstärk­ning med 3,5 milj. kr. 1990/91, ytteriigare 3,6 milj. kr. 1991/92 och slutligen en förstärkning med 3,1 milj. kr. 1992/93 dvs. en bashöjning med 10,2 milj. kr. vid periodens slut. Regeringen föreslår också all del socialve­tenskapliga forskningsrådet får ett samordnande ansvar för forskningen om äldre med uppgift all löpande följa och bearbeta forskningsområdet.

6.1.4 Handikappforskning

I 1987 års forskningsproposition (prop. 1986/87:80 bil. 6.) föreslogs att forskningsrådsnämnden skulle få ansvar för planering, samordning och kanalisering av resursema till handikappforskning. Vissa andra myndighe­ter ålades samtidigt ett medansvar för forskningens finansiering. Riksda­gen godkände regeringens förslag.

Forskningsrådsnämnden har under den gångna treårsperioden initierat och stött flera betydelsefulla projekt inom handikappforskningen. Del hittillsvarande arbetet har också inneburit att forskningsområden har kun­nat identifieras och värdefulla kontaktnät byggas upp.

Handikappforskning ansluter väl till de övriga uppgifter som kommer att höra lill del nya socialvetenskapliga forskningsrådet. Regeringen före­slår därför att del socialvetenskapliga forskningsrådet lar över forsknings­rådsnämndens ansvar för handikappforskningen.

Genom att samordningen av handikappforskningen bör ske utifrån sam­ma utgångspunkter som tidigare kommer forskningsrådsnämndens hittills­varande verksamhet all utgöra en viktig gmnd för del socialvetenskapliga forskningsrådels arbete. Liksom tidigare bör övriga finansiärer av handi­kappforskning, på det sätt som angavs i 1987 års forskningsproposition, medverka i finansieringen av denna forskning.

6.1.5 Forskning om inomhusmiljön

Den materiella standarden i våra byggnader har höjts väsentligt under
1900-talel. Många tidigare problem som kyla, drag och bristfälliga sanitära
förhållanden m. m. har eliminerats. Sambandet mellan hälsotillståndet hos
befolkningen och dessa faktorer analyserades och dokumenterades tidigt
inom hälso- och sjukvårdssektorn. Dessa kunskaper har sedan legal lill
gmnd för utformningen av byggnader i vårt land under efterkrigstiden.
Man har antagit att hälsoriskerna därmed lill största delen har byggts
        64


 


bort. Problemen med de s.k.sjuka husen har dock visat all kunskapsbe-     Prop. 1989/90:90 hoven fortfarande är myckel stora.

Allergiutredningen har i sitt betänkande (SOU 1989:76) konstaterat alt vi saknar kunskaper om uppkomsten av allergier/överkänslighet. Detta gäller inte minst de samband dessa problem har med inomhusmiljön.

Regeringen vill betona del ansvar som bl. a. byggforskningsrådel har för FoU om inomhusmiljön och att forskningsinsatserna inom detta område bör öka under perioden.

6.1.6 Forskning om idrott

Idrott i olika former utgör en livaktig dd av vårt samhälle. Detta manifes­teras inte minsl i det stora antal människor, omkring 4 miljoner, som aktivt ägnar sig ål någon form av sport eller motion. Idrotten och dess stora genomslag i massmedierna utgör också en betydelsefull faktor i samhället som påverkar normer, värderingar och livsstil.

Sverige har en god tradition inom idrollsforskningen, framför akt inom den fysiologiska forskningen. Det tillgängliga antalet forskar- och doklo­randtjänsler i idrollsrelaterade ämnen har hillills varit begränsat, vilket påverkat möjlighetema att få bidrag från forskningsråden. Idrollsforsk­ningen har därigenom i särskilt hög grad varit beroende av del personliga intresset och engagemanget hos enskilda forskare.

Efter förslag i 1988 års budgetproposition har ell särskilt centmm för idrottsforskning inrättats i Stockholm. Syftet är att få lill stånd en samord­ning av idrottsforskningen i Sverige och all anordna frislående kurser. Nya professurer har inrättats. Del innebär alt del den 1 juli 1991 kommer all finnas sammanlagt nio professorsljänsler i olika idrottsrdaterade discipli­ner i landet. Genom riksdagens beslut all en särskild idrottshögskola skall inrättas i Stockholm år 1992 väntas fömtsättningarna öka för en ytterliga­re förstärkning av forsknings- och utvecklingsinsatserna på idrottens om­råde.

Från såväl rent idrottslig synpunkt som folkhälsosynpunkl är det angelä­gel att stärka forsknings- och utvecklingsarbetet inom denna sektor. Som ett komplement till de medel för idrottsforskning som kan sökas hos respektive forskningsråd föreslår regeringen all statens bidrag till Idrottens forskningsråd ökas med ytterligare 1 milj. kr. 1990/91.

6.2 Förbättrade arbetsförhållanden

Arbetsmarknaden förändras successivt. 1 dag sysselsätter industrisektorn endast drygt 20% av arbetskraften. Samtidigt har tjänstesektorn ökat i betydelse och sysselsätter en allt större andel av befolkningen.

Dessa förändringar på arbetsmarknaden har inte inneburit att antalet
arbetsskador minskat men väl bytt karaktär. Framförakt är det belast­
ningsskadorna som ökat bl.a. som en följd av att många arbeten är mono­
tona och utförs i låsta arbetsställningar. Belastningsskador uppslår såväl
inom industrin som i tjänste- och vårdsektorn, inte minst bland kvinnor.
     65

5   Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 90


Varannan arbetssjukdom och vart fjärde arbetsolycksfak är relaterade till     Prop. 1989/90:90 belastningsproblem.

Många arbeten riskerar också att bli psykiskt påfrestande antingen på gmnd av alt de lar en alltför liten del av människans resurser i anspråk eker ställer krav som är dåligt anpassade lill människors förmåga.

Sjuktalet, som anger antalet för ett år ersatta dagar per sjukpenningför-säkrad, har enligt riksförsäkringsverkels statistik stigit från 18,4 år 1984 till 25,3 år 1988. Likaså har antalet anmälda arbetsskador ökat drastiskt under 1980-talet. Även antalet förtidspensionärer har ökat oavbmtel och var år 1988 nästan dubbek så stort som år 1970.

Vissa tecken finns på att sjukfrånvaron varierar med konjukturerna. En förklaring till detta kan vara all människor inte vågar riskera sitt arbete i lågkonjunkturer genom all vara frånvarande. En annan är all människor med sämre fysiska och psykiska fömtsättningar mobiliseras i en högkon­junktur. En tredje förklaring är att arbetstempot i högkonjunkturer är så högt att det sliter hårt på människor.

Kvinnors arbetskraftsdeltagande och antal arbetade limmar har oavbm­tel stigit sedan tidigt 1970-lal och deras dellagande i arbetslivet är nu nästan i nivå med männens. Kvinnoma utgjorde 48 % av arbetskraften år 1989. De är dock kraftigt överrepresenterade i förhållande till sin andel i arbetskraften vad gäller arbetsskador, förtidspensioneringar och sjuk­frånvaro.

Enligt statistiken ökar ohälsan i ställd för atl minska. Regeringen anser detta djupt olikfredssläkande i en tid av avancerad teknik, stor medveten­het om arbetsmiljöns risker och stora resurser avsatta för alt skydda arbetstagamas liv och hälsa.

Fömtom de humanitära och sociala konsekvenser som sjukdom och frånvaro från arbetsmarknaden har, medför den på detta sätl manifestera­de ohälsan stora påfrestningar på samhällsekonomin.

6.2.1 Arbetsiivsforskningen

Arbetslivsforskningen kan visa nya vägar och finna nya infallsvinklar. Vad kännetecknar det goda arbetet? Varför tillämpas inte den kunskap som finns om arbetskadornas uppkomst? Varför förändras inte arbetsorganisa­tionen så atl människor själva kan påverka sill arbete i större utsträck­ning?

Det har forskals om sjukfrånvaron men många frågor är fortfarande obesvarade. Vi behöver kunskap om sjukfrånvarons variationer över li­den, mekan regioner, mellan könen, mdlan yrken och arbetsplatser. Dess­utom bör sambanden mellan kortlidsfrånvaro och långtidsfrånvaro bely­sas.

Inom arbetslivsforskningen finns flera finansieringsorgan. Arbetsmiljö­fonden är det ojämförligt största. Av fondens medel användes under budgetåret 1988/89 drygt 230 milj. kr. till forskning. Arbelsmiljöfonden bekostar bl. a. en stor del av verksamheten vid arbelsmiljöinstilulel.

Den forskning som produceras vid arbetsmiljöinslilulel är av god kvali­
tet. För närvarande handleds ca 60 doktorander hek eller delvis vid
           66


 


institutet. I övrigt är resurser och tillgång på intresserade forskare och goda Prop. 1989/90:90 forskningsprojekt inte i balans med varandra. Arbelsmiljöfonden finansi­erar därför ett arbelsvdenskapligl kollegium i Göteborg för atl vitalisera forskningen och stimulera forskarrekryteringen. Det arbelsvetenskapliga kollegiet ger också möjlighet lill ökade kontakter mellan forskningen och arbetsmarknadens parter.

Regionala nätverk håller på alt byggas upp för samarbete mellan fackliga företrädare och forskare med hjälp av de medel som arbelsmiljöfonden delar ul lill lönlagarorganisationema och de medel för regional facklig forskning som regeringen ställt lill löntagamas förfogande. Avsikten är all utnyttja den praktiska erfarenhet som finns hos de fackliga företrädama och bygga samman den med den kunskap som finns inom universitet och högskolor. Genom forskningscirklar, där fackliga medlemmar och forskare möts, stimuleras forskning utifrån verkliga problem ur vardagen. Del är också ell sätl för forskama all föra ut sina resultat och vidga förståelsen för forskning och utveckling. Regeringen anser att det är betydelsefullt all ge fortsall stöd lill denna verksamhet under den kommande treårsperioden. Verksamheten skall utvärderas i slutet av perioden.

I november 1989 beslöt regeringen att tillsätta en särskild utredare av arbdslivsforskningens organisation. Utredaren skall föreslå hur arbetslivs-forskningen skall bedrivas och organiseras. Särskild uppmärksamhet skall ägnas arbetslivscentmm. Utredaren skall lämna altemativa organisations-förslag med inriktning på efTektivitel och hög forskningskvalitet.

I avvaktan på utredningen föreslås arbetsmiljöinslilulel få resursför­stärkningar under budgetåret 1990/91. Institutet bör under detta budgetår prioritera tre nya forskningsområden, nämligen sjukvårdens arbetsmiljö, arbetsmiljön för ungdomar och arbetsmiljön för äldre.

6.2.2 Arbetsmarknadspolitisk forskning

Arbetsmarknadspolitiken är ett av de viktigaste medlen för all nå målet arbete åt alla. Sveriges förmåga att kombinera en låg och sjunkande arbets­löshet med en hög och stigande sysselsättning har gett Sverige en intema­tionell särställning. Den forskning som bedrivs inom relevanta ämnesom­råden — främst vid de samhällsvetenskapliga fakultetema — är inte till­räcklig för den viktiga rok arbetsmarknadspolitiken har i Sverige.

Regeringen anser att ökade resurser bör satsas på forskning som rör arbetsmarknadspolitikens roll, inriktning och effekter. Kunskaper som kan uppnås genom gmndläggande forskning är vikliga för att arbetsmarknads­politiken skall kunna behålla och utveckla sin ställning som etl effektivt medel i takt med de stora förändringar som sker på arbetsmarknaden.

För all stimulera forskning av betydelse för arbetsmarknadspolitiken
föreslås humanistisk-samhällsvelenskapliga forskningsrådet tilldelas 2
milj. kr. budgetåret 1990/91. Anslaget föreslås därefter utökas med 3,5
milj. kr. budgetåret 1991/92 och med 1 milj. kr. budgetåret 1992/93. Mot
bakgmnd av den förstärkning som sker av den arbetsmarknadspoliliska
forskningen inom ramen för humanistisk-samhäksvdenskapliga forsk­
ningsrådels verksamhet kommer delegationen för arbelsmarknadspolilisk
      67


 


forskning (EFA) att ombildas lill en expertgrupp för arbetsmarknadspol i-     Prop. 1989/90:90 tiska utvärderingsstudier.

6.3 Forskning om brott och brottsförebyggande åtgärder

Brottslighet är ett samhällsproblem som växer i hela västvärlden trots utbyggnaden av välfärdssamhället. Rädslan för brott gör all många männi­skor känner sig osäkra.

1 Sverige registreras över en miljon brott varje år och hundratusentals människor drabbas. Brottsligheten varierar stort mellan olika regioner, mellan olika städer och mellan olika stadsdelar. Risken att råka utför brott beror också på socialgrupp och livsstil.

De åtgärder som vidtas mot brottslighet bör bygga på kunskap. Den kriminologiska forskningen bör enligt regeringens mening förslärkas för att förse såväl regering, riksdag och myndigheter som den enskilde med denna kunskap.

Ökad kunskap kommer att krävas såväl om gämingsmannen och deras kriminella karriärer som om utsattheten och rädslan för brott. Ell annat angeläget forskningsområde är invandrare och brottslighet. Vi vet i dag att andelen utländska medborgare som registreras för brott i Sverige är opro­portionerligt stor. Utländska medborgare är också oftare utsatta för brott än svenskar. Några närmare studier om brottslighet bland första och andra generationens invandrare finns däremoi inte. Uppenbart är dock att brottsligheten bland vissa invandrargmpper är förhållandevis hög. Mot denna bakgmnd är det viktigt med en intensifierad forskning om omfatt­ningen av brottslighet bland olika invandrargmpper och om vilka faktorer i del svenska samhället som negativt påverkar dessa gmppers anpassnings­möjligheter saml hur man kan komma till rätta med dessa problem. Del är också av vikt all olika typer av brottsförebyggande ålgärder utvärderas.

Andra angelägna forskningsuppgifter är all närmare kartlägga de sam­band som finns mellan brottslighet och olika fysiska och sociala miljöer. Det är vidare betydelsefullt all denna forskning också sätts in i relevanta komparativa och historiska perspektiv.

Brottsförebyggande rådet har en central ställning när del gäller forskning kring brott och brottslighet i Sverige. Regeringen föreslår att rådets anslag förstärks med 1,8 milj.kr. 1990/91 föratt möjliggöra ökad forskning, också inom högskolan, och information.

6.4 Ett öppet samhälle för alla

Sverige har under 1980-lalet blivit ell alltmer mångkulturellt samhälle bl.a. lill följd av de många flyktingar och andra invandrare som har kommit lill vårt land. Genom invandringen har vi kommit i kontakt med för oss främmande kulturer, religioner och sedvänjor. Detta har varit positivt och berikande för vårt samhälle.

1 och med atl flyktingmotlagandet år 1985 överfördes till kommunema
vidgades frågan om flyktingarna och deras integrering i det svenska sam­
hället till all beröra så gott som alla i vårt land. Möten mellan olika
             68


 


kulturer sker inte alllid friktionsfritt. Man tvingas all ompröva värdering-     Prop. 1989/90:90 ar och attityder. Främlingsfientlighet kan bara mötas med kunskap.

För invandrama kan också anpassningen lill den svenska kulluren vara svår. Invandrama kan ha stora svårigheter att etablera sig på arbetsmark­naden och nå delaktighet i samhällslivet. De tendenser lill utanförskap som finns måste mötes med lämpliga åtgärder.

Det fortsatta arbelet med all reformera invandrarpolitiken behöver ett fortsall och utökat stöd från forskningen. Invandrarforskningen berör inte bara flyktingar och andra invandrare. Den berör även attityder, värdering­ar och reaktioner hos samhället i övrigl, liksom relationer mellan invand­rade gmpper inbördes saml mellan dessa och den infödda majoriteten.

De resurser som hittills ställts till förfogande via delegationen för in­vandrarforskning (DEIFO) har varit begränsade. Regeringen föreslår all ansvaret för all planera, samordna och kanalisera medel lill invandrar­forskning förs från delegationen för invandrarforskning, som därmed kan läggas ned, lill det socialvetenskapliga forskningsrådet. Fömtom medel som förs över från arbetsmarknadsdepartementet avseende DEIFO före­slås resursförstärkningar om 1 milj. kr. 1990/91, 1 milj. kr. 1991/92 och I milj. kr. 1992/93, dvs. en bashöjning med 3 milj. kr.

69


 


 


 


7 Forskning för en miljöanpassad utveckling Pop. 1989/90:90

Kraven på en miljöanpassad och håkbar utveckling innebär en ulmaning för naturvetenskaplig, teknisk och samhällsvetenskaplig forskning. Miljöproblemen kan på lång sikt endast lösas genom förebyggande ålgär­der. Aktiv miljöpolitik har avgörande betydelse för välfärd, ekonomi och sysselsättning. Miljöpolitiken måste gmndas på bred överblick och tilläm­pas över seklorsgränsema. 1 alla dessa avseenden spelar forskning och utveckling en betydande rok. Kunskaper inom en mångfald av forsknings­områden måste mobiliseras.

Miljöproblemen berör vidare allt större geografiska områden. Detta ställer ökade krav på samhällets förmåga alt identifiera problem, alt finna goda lösningar och atl genomföra dessa. En aktiv och kvalificerad forsk­ning och god kontakt mellan forskningen och samhället i övrigt är av stor betydelse.

Alltfler människor hävdar att långtgående förändringar av samhället måste ske för atl samhällsutvecklingen på lång sikt skall bli bärkraftig. Det finns också en påtaglig oro för hur de förändringar som behövs kan komma att påverka den välfärd som har byggts upp under generationer, hur tillräcklig energi skall finnas att tillgå, hur industrin skall kunna utvecklas vidare, hur tillgången på arbete kommer att påverkas, kort sagt hur vi skall kunna behålla vår nuvarande levnadsstandard.

Regeringens ökade satsningar på miljöforskning är ell led i en strävan all skapa underiag för en fortsatt bärkraftig utveckling i vårt land. Det finns en mängd problem där just de vetenskapliga framstegen kan bidra lill en miljöanpassad samhällsutveckling. Del är en förhoppning all särskilt de yngre generationema av forskare, inom alla discipliner och verksamhets­fall, skall känna detta som något av ell samhällsuppdrag och som en personlig ulmaning. Regeringens förslag lill ökade resurser för forskning och utveckling innebär ett stöd för såväl gmndläggande som tillämpade miljö-, resurs- och energirdaterade forsknings- och utvecklingsinsatser.

Regeringens prioriteringar blir tydligast om man ser miljöproblemen, i lur och ordning, från ett lokall, regionalt och globalt perspektiv.

Den lokala yttre miljön har förbättrats avsevärt i Sverige under de senaste årtiondena genom atl kraven all minska utsläppen genom skor­stenar och avlopp successivt har skärpts. Svensk forskning har på ett betydelsefullt säll bidragit till denna utveckling, såväl genom gmndforsk­ning med stöd från fakulldsanslag och forskningsråd som genom mer tillämpad forskning med stöd från ell flertal sektorsforskningsorgan, i första hand naturvårdsverkets forskningsnämnd.

De regionala miljöproblemen, såsom försuming av marken och skador på omgivande hav, har länge krävt stora forskningsinsatser. Våra kunska­per om de regionala problemen har vidgats mycket under 1970- och 1980-talen, men ytterligare forskning är nödvändig framför allt för atl lösa miljöproblem kring trafik och avfall.

Avfallsproblemet växer, inte minsl på gmnd av all nya material och
syntetiska, ofta giftiga ämnen, ingår i produktema. Industrins produkter
måste förändras så atl påverkan på miljön minskar och en åleranvändning
  j


 


av restprodukter måste främjas. Avfall som ändå uppslår, t. ex. miljöfarligt     Prop. 1989/90:90 avfall, måste slulförvaras på ett säkert sätt. Avsevärt större satsningar på forskning och utveckling är därför angelägna.

Under 1980-talel har de globala miljöproblemen kommit i centmm. Ozonskiktets uttunning och de nu ökande farhågoma för en framlida klimatförändring kräver intemationell samverkan. Nya ännu icke befara­de globala förändringar av miljön kan inte heller uteslutas. Vi behöver därför bättre kunskaper om vilka konsekvensema kan bli för människan och miljön och söka lösningar för att på bästa säll mildra och helst hejda sådana förändringar. Forskningen kring de globala miljöproblemen ökar nu snabbi i världen. Regeringen anser all Sverige bör delta i detta arbete för all ge egna bidrag och få tillgång lill ny kunskap och för alt öka den svenska beredskapen.

Mot bakgmnd av denna utveckling föreslår regeringen

•     all miljöfrågorna bör inta en central roll i all forskning och all miljökon-sekvensema skall analyseras och redovisas

•     att stödet lill den gmndläggande miljöforskningen, såväl den naturve­tenskapliga som den samhällsvetenskapliga, förstärks

•     all miljöforskningen inriktas mot att underlätta en omstäkning lill ett miljövänligt jord- och skogsbmk och ell avfallssnåll samhälle samt mol atl finna miljövänliga transport- och energilösningar.

7.1 Miljöforskningens omfattning och organisation

Miljöforskning är inget entydigt begrepp. Ändå är det av intresse att försöka ge en bild av miljöforskningens totala omfattning. Enligt en sam­manställning som initierats av statens naturvårdsverk uppgick de sam­manlagda riktade statliga salsningama på miljöforskning i Sverige budget­året 1987/88 till ca 400 milj. kr. Till detta kommer forskning finansierad genom fakulletemas egna medel saml FoU som finansieras av näringslivet.

Det finns klara olikheter mekan olika universitet och högskolor i tilldel­ningen av medel för miljöforskning från forskningsråd och seklorsorgan. Sveriges lantbmksuniversitet erhåller 23% av de totala medlen, universite­tet i Lund 22 % och universitetet i Stockholm 12 %.

Det är påfallande hur problembeskrivning och analys av miljöföränd­ringar och framtida risker dominerar forskningsinsatsema. Huvuddelen av den miljöforskning som bedrivs med fakullelsmedd, främst vid male­malisk-nalurvetenskapliga fakulteter, har denna inriktning. Delsamma gäller forskning motsvarande ca 80 milj. kr. av de ca 140 milj. kr. som seklorsorganen avsätter för miljö-FoU. Ca 60 milj. kr. avser stöd inom områden som gäller energi, avfall, industriproduktion, byggnadsverksam­het med vatten och avloppsteknik och samfärdsel.

Mol bakgmnd av dessa förhållanden anser regeringen att det är viktigt att stärka den forskning som krävs för alt utveckla miljövänlig teknik och för alt kunna initiera väl underbyggda ålgärdsprogram.

Konsekvenser för miljön av samhällets aktiviteter måste beaktas inom
alla samhällssektorer och vara ell ansvar för alla de organ som stöder
forskning inom sektorer som energi, transport, industri, jord- och skogs-
     72


 


bmk osv. Forskning av betydelse för utveckling av åtgärder med länkbara Prop. 1989/90:90 miljökonsekvenser finansieras genom respektive sektorsforskningsmyn-dighel såsom byggforskningsrådel, statens energiverk, styrelsen för teknisk utveckling, transportforskningsberedningen och skogs- och jordbmkets forskningsråd. Ett viktigt inslag i miljöforskningen är vidare del interna­tionella forskningssamarbetet. Ell exempel är Sveriges deltagande i EG:s miljöprogram STEP (Science and Technology for Environmental Protec­tion), lik vilket medd anvisades år 1989 (prop. 1988/89:150 bil. 13).

Del är enligt regeringen viktigt att miljöproblemens komplexa karaktär återspeglas i forskningens organisation. 1 debatten om ett ökat stöd för miljöforskningen har tanken förts fram om att inrätta etl särskik forsk­ningsråd för miljöområdet. Regeringen bedömer del inte vara vetenskap­ligt ändamålsenligt eller praktiskt genomförbart all sammanföra detta vida spektmm av forskningsaktiviteter under ell enda forskningsråds ansvar. Endast genom all ge ansvar till berörda myndigheter, dvs. forskningsråd och sektorsmyndigheter, är del möjligt all säkerställa målen all miljöforsk­ningen också blir en viktig del av såväl gmndforskningen som den tilläm­pade forskningen i allmänhet. Miljöns betydelse måste också i ökande grad uppmärksammas inom samhällsforskningen. Givetvis krävs samverkan mellan olika råd och myndigheter, men denna bör utformas med utgångs­punkt i specifika problem och projekt.

Regeringen anser sålunda all nuvarande organisation för miljöforsk­ningen bör behållas. Den bör dock kompletteras på vissa punkter. Alla myndigheter som har ell ansvar för forskning och utveckling skak vidare beakta och prioritera miljöfrågorna i sina forskningsprogram.

7.2 Forsknings- och utvecklingsbehov inom miljöområdet

Statens naturvårdsverk har tillsammans med sju andra sektorsforsknings­organ utarbetat rapporten Forskning och utveckling för en bättre miljö. Denna är ett försök till en samlad redovisning av FoU-behovel inom miljöområdet. Fömtom detta planeringsarbete har några organ, exempel­vis transportforskningsberedningen och styrelsen för teknisk utveckling, gjort speciella genomgångar av behoven inom detta område. För energiom­rådet har en särskild utredning presenterats (EFU 90). Miljöfrågoma intar också där en central roll.

Miljöforskningen under de senaste två-tre decenniema har givit oss en god inblick i hur komplex miljön är. Ökade insatser krävs dock för atl denna kunskap ytterligare skall fördjupas och för atl samspelen skall förslås på olika nivåer, från den lokala lill den globala nivån. För atl åstadkomma en miljöanpassad och bärkraftig utveckling av samhället krävs omfattande stmkturförändringar. För detta krävs bl. a. forskning för all försöka definiera de ramar för samhällets utveckling som hänsyn lill miljön kommer att kräva.

Naturvårdsverket har genom sin forskningsnämnd ell centralt ansvar
för den målinriktade miljöforskningen. Den hek övervägande delen av
denna utförs vid universitet och högskolor. Verksamheten omfattar stöd
inom åtta prioriterade områden, nämligen toxikologi och hälsoeffekter,
       73


 


landmiljö, luftvård, buller, gmnd vatten och mark, sjöar och vattendrag,     Prop. 1989/90:90 marin miljö samt samhällsvetenskaplig forskning. Strategin för natur­vårdsverkets forskningsnämnd har varit alt kombinera breda och sökande aktiviteter för att fånga upp eller fömtse nya problem med riktade sats­ningar för all finna lösningar på redan identifierade problem.

Naturvårdsverket har en viktig uppgift som kunskapsförmedlare mellan forskare och praktiker. Som central myndighet på miljöområdet skall verket svara för att kunskap inom skilda områden samlas in, bedöms, bearbetas och görs tillgänglig som underlag för politiska och administrati­va beslut.

Regeringen anser all statens naturvårdsverk även i fortsättningen bör ha det övergripande samordningsansvaret för miljöforskningen och att den tillämpade miljöforskningen, som stöds av forskningsnämnden vid na­turvårdsverket, bör förslärkas med 9 milj. kr. 1990/91,12 milj. kr. 1991/92 och ytterligare 15 milj.kr. 1992/93, d.v.s. under treårsperioden 1990/91 -1992/93 en sammanlagd höjning med 36 milj. kr..

Teknisk FoU har bidragit med nya metoder och teknisk utmstning för all minska miljöförstöringen orsakad av olika produktionsprocesser. Vi vik påminna om alt målet — enligt direktiven för utredningen om ny miljölagstiftning - är all utsläppen skall ned tik nivåer under dem som kan anses skadliga för miljön. Nya produkter och produktionsmetoder introduceras dock fortlöpande ulan all de långsikliga konsekvensema för miljön överhuvudtagel analyseras. För närvarande satsas relativt begrän­sade medel på forskning och utveckling för att finna former för ett avfalls­snåll samhälle. Regeringen anser all kraftfulla förstärkningar på detta område är nödvändiga.

Regeringen anser vidare all del borde vara en självklarhet i allt utveck­lingsarbete atl göra miljökonsekvensanalyser och i anslutning härtill ha god framförhållning i nödvändig kompetensuppbyggnad. Detta synsätt bör vara vägledande vid tilldelning av projektanslag inom STU:s, Iran-sportforskningsberedningens, energiverkets och byggforskningsrådets an­svarsområden.

7.3 Förslag inom sex viktiga områden 7.3.1 Grundläggande miljöforskning

Del finns ett omfattande behov inom miljöområdet av såväl naturveten­skaplig som samhällsvetenskaplig gmndforskning. En sådan forskning kan upptäcka nya miljöproblem och ställa nya frågor om hur samhället kan ställas om mot en mer bärkraftig utveckling. Den miljörelaterade naturve­tenskapliga gmndforskningen utgör också basen för all definiera nivåer för samhälleliga krav och normer och för alt utveckla ny mät- och kontrolltek­nik.

Naturvetenskapliga forskningsrådet har sedan länge finansierat miljöre-
lalerad forskning, exempelvis forskning om skog och miljö, toxikologisk
gmndforskning, marin miljöforskning och ett stort antal ekologiska och
hydrologiska projekt. I regeringens förslag ingår resursförstärkningar för
     74


 


naturvetenskapliga forskningsrådet, som under treårsperioden för detta     Prop. 1989/90:90 ändamål förslås få en sammanlagd höjning av 4 milj. kr.

Övergripande analyser av samspelet mellan människan, samhället och den tekniska utvecklingen med hänsynstagande lill naturen och dess be­gränsningar är alltjämt otillräckliga. De är i synnerhet viktiga i strävan att lösa de regionala och globala miljöproblemen. Av betydelse i samman­hanget är också all finna vägar till en trygg energiförsörjning ulan all miljön äventyras.

Mol bakgmnd av forskningsrådsnämndens tidigare engagemang i frågor om naturresurser, systemanalys och tvärvetenskaplig forskning anser rege­ringen del väl motiverat all nämnden ges ell ansvar för sådan övergripan­de forskning. Ökade medel bör ställas lill forskningsrådsnämndens förfo­gande för detta motsvarande t.o.m. budgetåret 1992/93 en sammanlagd bashöjning med 9 milj. kr..

Anslagsframstäkningama från universitet och högskolor visar genomgå­ende en strävan alt stärka samverkan över ämnesgränserna för all utveckla en bättre miljövetenskaplig forskning. Centmm för miljövetenskaplig forskning aren samarbetsorganisation mdlan universitetet i Umeå, Sveri­ges lantbmksuniversitet och försvarets forskningsanstalt. Regeringen före­slår en förstärkning av centrets resurser med 1 milj.kr. budgetåret 1991/92.

Regeringen föreslår också vissa ökade resurser för miljöforskning vid universitetet i Göteborg och Chalmers tekniska högskola. Ett nytt ekologi­hus föreslås byggas i Lund.

Polarforskningen blev genom 1987 års forskningsproposition ett priori­terat område. Under den gångna perioden har en rad framgångsrika forsk­ningsinsatser genomförts, särskilt i Antarktis med prioritering av den miljöinriktade forskningen. Genom all Sverige numera också är medlem av Anlarktisfördragel ökar möjligheterna all agera för ell bättre skydd för dessa sårbara områden. Under de närmaste åren är det aktuellt att bygga upp en mer samlad forskning även inom del arktiska området. Regeringen föreslår en höjning av anslaget för polarforskning med 4 milj. kr. fr. o. m. budgetåret 1990/91.

Naturhistoriska riksmuseet har uppgifter som är av värde även för miljöforskningen. Museets samlingar bildar ett av världens största natur­historiska arkiv som är en viktig tillgång och som utgör en systematisk gmnd för bl. a. biologisk forskning och vetenskaplig naturvård. Den roll riksmuseet spelar för miljöforskningen motiverar all dess forskningsverk­samhet förstärks. Museels resurser bör ökas med I milj. kr. budgetåret 1990/91,2 milj. kr. är 1991/92 och ytteriigare 1 milj. kr. år 1992/93, d v s. en sammanlagd höjning med 4 milj. kr. Förstärkningen avser såväl vården av samlingama som insatsema inom miljöforskningen.

Regeringen vill också betona de botaniska trädgårdarnas betydelse för forskning och utbildning på miljöområdet. Medel bör ställas lill förfogan­de för förstärkning av Irädgårdamas verksamhet inom miljöområdet, bl. a. för forskningsinformation.

Miljöförändringar, särskilt utsläpp i luft och vatten, kan påverka männi­
skors hälsa. Detta innebär ett ökat behov av miljömedicinsk forskning.
Det är önskvärt atl naturvårdsverkets forskningsnämnd,  medicinska
          75


 


forskningsrådet och Karolinska institutet, lill vilket institutet för miljöme-     Prop. 1989/90:90 dicin är knutet, gör en bedömning av nuvarande forskning på området och uppnådda forskningsresultat. Myndigheterna bör vidare belysa och preci­sera del fortsalla forskningsbehovet.

Regeringen anser vidare alt naturvårdsverket även i fortsättningen bör avsälla medel för den långsiktiga och gmndläggande kompetensuppbygg­naden vid universiteten genom extra forskartjänster.

7.3.2 Hushållning med naturresurser

Hushållning med luft, vallen och mark kräver tillgång lill en gedigen kunskapsbas. Arbetet med olika aktionsplaner på miljöområdet har visat på forskningens betydelse.

Regeringen anser att del behövs ytterligare studier av långväga transpor­ter av luftföroreningar såsom svaveldioxid, kvävedioxider och ozon. Kli­matfrågans ökande aktualitet kräver ökad forskning om de s. k. växthusga­serna (koldioxid, CFC, metan, m. m.) och framför allt om efTekterna av eventuella förändringar i klimatet. Eftersom klimatfrågan är global, är del särskilt viktigt med intemationell samordning av forskningsarbetet. Detta bör vara en prioriterad verksamhet för naturvårdsverkets forsknings­nämnd. Regeringen avser att uppdra ål naturvetenskapliga forskningsrå­det all i samråd med naturvårdsverket analysera fömtsättningama för ett fullständigt svenskt deltagande i EG:s klimalprogram EPOCH.

Inom forskningen om vattenföroreningar ökar medvetenheten om bety­delsen av samspelet mellan atmosfärskemi och markanvändning. Försur­ningen av yl- och gmndvatten leder exempelvis lill en ökad utlösning av metaller, vilka påverkar dricksvatlenkvalilelen och därigenom männi­skors hälsa. Naturvårdsverkets forskningsnämnd har ansvar all utveckla forskningsprogram för dessa områden.

Miljömedicinsk forskning bör utvärderas för att kunna ge underlag för en precisering av det fortsalla forskningsbehovet. Behovet av samverkan mellan naturvårdsverkets forskningsnämnd och medicinska forskningsrå­det bör därvid också belysas.

Kraftigt ökade insatser för den marina forskningen har beslutats efler förslag i föregående års budgetproposition och i propositionen (prop. 1988/89:10) om särskilda åtgärder med anledning av algblomning och säldöd. Tre marina centra för gmndläggande forskning och miljöövervak­ning, knutna till universiteten i Stockholm, Göteborg och Umeå, har därigenom inrättats. Regeringen föreslår betydande insatser för den mari­na naturvetenskapliga forskningen och ökat stöd lill studier av storskaliga processer i de öppna havsområdena i Västerhavet och Östersjön. Försla­gen innebär höjningar med 6 milj. kr. år 1990/91, ytteriigare 6 milj. kr. år 1991/92 och 4 milj.kr. år 1992/93 samt medel för nya byggnader vid Asko och Krislineberg.

Frågan om samordning av den marina forskningens fartygsbehov har
varit föremål för en rad utredningar under senare år. Den nu inledda
förstärkningen av den marina forskningen har ytterligare accentuerat be­
hovet av atl samordna och förslärka fartygsulnylljandet. Kustbevakningen
   76


 


förfogar över ell stort antal fartyg av skilda storlekar med goda fömtsatt-     Prop. 1989/90:90

ningar att medverka i provtagning lill havs. Samtliga marina centra har i

sina anslagsframställningar redovisat sina kontakter med kustbevakningen

och understmkit värdet av ell samarbete. Kustbevakningen har å sin sida

redovisat sitt intresse av ett samarbete. Formema för och omfattningen av

ett sådant samarbete bör emellertid klarläggas mer i detalj innan ett slutligt

beslut fattas. Regeringen avser att ge UHÄ i uppdrag alt i samråd med

berörda parter utarbeta ett förslag om hur behovet av fartyg för de marina

centra bäst skall tillgodoses.

7.3.3   Ett miljövänligt jord- och skogsbruk

Att bevara mark för framlida jord- och skogsbmk är utomordentligt ange­läget. Den markförstöring som pågår bl. a. i form av försuming, erosion och ökenutbredning måste stoppas. Regeringen anser del ytterst viktigt all ökade resurser kan disponeras för att stärka forskningen inom detta områ­de genom studier av såväl Sveriges som utvecklingsländernas problem.

En utveckling av jord- och skogsbmket mol en mer miljövänlig inrikt­ning kräver såväl teknikutveckling som studier och analyser av stmkturella förändringar och deras långsikliga konsekvenser för miljön. Del finns ett stort behov av bedömningar av jord- och skogsbmkets miljökonsekvenser och därför måste skogs- och jordbmksforskningen i större utsträckning än hillills få en sådan inriktning.

7.3.4   Ett miljövänligt ttansportsystem

För atl åstadkomma en utveckling mot ett miljövänligare transportsystem krävs förändrade transport- och resemönsler och ny transportteknik. Här­för behövs forskning som innefattar såväl teknikutveckling, t.ex. utveck­ling av "rena fordon", som samhällsvetenskaplig forskning om styrmedel och stmklurfrågor. Det krävs syslem- och framtidsstudier för all öka kunskapen om de grundläggande samband som styr transportulvecklingen och valet av transportsystem. Bl. a. bör studeras trafikmiljön i storstäder­na, samband mdlan bebyggelse, markomvandling och transportsystem saml ekonomiska och administrativa styrmedel. Vidare krävs utveckling av miljövänlig och energieffektiv kollektivtrafik.

Transportforskningsberedningen bör i samverkan med styrelsen för tek­nisk utveckling och byggforskningsrådet ha ansvaret för intensifierade forskningsinsatser med detta syfte och ytteriigare medel bör tikföras Irans­portforskningsberedningen, liksom statens väg- och trafikinstitut. De sammanlagda höjningarna föreslås utgöra 1 milj. kr. budgetåret 1990/91, 3 milj. kr. år 1991/92 och ytteriigare 2 milj. kr. år 1992/93.

För kolleklivlrafikforskningen behövs insatser inom både teknisk och
samhällsvetenskaplig forskning. Fömtsättningarna är goda för ett samar­
bete mellan olika discipliner vid universitetet i Lund. Regeringen föreslår
atl den tekniska fakulteten vid universitetet i Lund förstärks med 2 milj. kr.
fr.o. m. budgetåret 1991/92 för alt möjliggöra uppbyggnaden av en stabil
forskningsmiljö inom kollektivlrafikområdet.
                                            77


 


7.3.5 Ett avfallssnåll samhälle                                           Prop. 1989/90:90

Sedan miljöskyddslagen lillkommil 1969 har stor uppmärksamhet ägnats koncessionspliktig verksamhet som industriell produktion, energiproduk­tion, avlopps- och reningsanläggningar etc. Lagstiftningen har visat sig vara ell verksamt medel för all driva på den tekniska utvecklingen av olika industriella processer mot successivt allt mindre utsläpp. Slutna och i allt väsentligt rena processer är ingen omöjlighet, ulan kan tvärtom sägas vara målet i all industriell versamhel. För närvarande görs en översyn av lagstiftningen inom miljöskyddsområdet.

I takt med all den industriella produktionens miljöstömingar minskar, ökar uppmärsamheten inför de miljöstömingar som användningen av olika produkter och varor för med sig, såväl i produktions- och konsumlionsle-den som i efterföljande led. Avfaksproblemen växer snabbt, både i indu­striländer och i andra länder.

Det är svårt all finna acceptabla lokaliseringsaltemativ för behandling­sanläggningar för avfall, vare sig del handlar om processtekniska anlägg­ningar för kvalificerat omhändertagande av miljöfarligt avfall, om förbrän­ningsanläggningar eller om upplag. Olika förelags försök all köpa upplags­platser för miljöfarligt avfall i falliga länder är en extrem illustration till etl växande industriellt problem. En ökad forskning behövs för all åstad­komma en miljöanpassad produktutveckling, en återvinning av restpro­dukter och etl fullgott slutligt omhändertagande av det skadliga avfallet. Regeringen föreslår en förstärkning av forskningsanslagen för delta område och inrättande av ett programråd för avfaUsrelaterad miljöforskning. Re­surshöjningen utgör 9 milj. kr. bugelård 1990/91, 19 milj. kr. år 1991/92 och 22 milj. kr. år 1992/93, dvs. vid periodens slut en sammanlagd bashöjning av 50 milj. kr.

Syftet med denna forskning är dels att identifiera de risker som en olämplig och ofullständig avfallshantering innebär för en god miljö, dels all precisera de krav som behöver ställas på produkter, hushåll och förelag samt på metoder för avfallshantering. Detta innebär all det behövs såväl tekniskt forsknings- och utvecklingsarbete för atl utveckla ny teknik som samhälls- och beleendevelenskaplig forskning för all förändra beteenden m.m.

Det är alltså viktigt all inte begränsa forskningen lik all bli snävt teknikorienlerad. 1 stället måste ell tvärvetenskapligt angreppssätt utveck­las. Detta är skälet för all under ett inledningsskede inrätta ett programråd med bred sammansättning och under industri- och miljödepartementens gemensamma ansvar.

7.3.6 Ett miljövänligt energisystem

Utvecklingen på energiområdet är av avgörande betydelse för all del skall
bli möjligt att uppnå en bärkraftig och hållbar utveckling i ell såväl
nationellt som globall perspektiv. Den omställning av energisystemet som
pågår har detta syfte. Riksdagen har beslutat att kämkraflen skall vara
avvecklad senast år 2010 och alt de två första kärnkraflsaggregalen skall las
    78


 


ur drift åren 1995 och 1996. De älvar som har undantagits från utbyggnad     Prop. 1989/90:90 skall bevaras. Riksdagens miljöpolitiska beslut anger också ramar för ener­gipolitiken. Del gäller bl. a. besluten att koldioxidutsläppen inte får öka utöver dagens nivå saml alt betydande nedtrappningar skall ske av svavel-och kväveoxidutsläppen.

En målmedvetet bedriven energiforskning är en fömtsättning för den pågående omställningen av energisystemet. Energiforskningsutredningens (EFU 90) förslag berör i första hand utvecklingen efter år 2000. EFU 90 föreslår fortsall stöd lill högskolan för utveckling av baskompdens inom strategiska områden. Syftet är alt vidareutveckla kända tekniska områden för att uppnå kraven på ett kostnads- och energiefTeklivt energisystem som kan svara mot mycket högt ställda miljökrav. Vidare är det viktigt att bedriva teknikbevakning och forskning kring teknik som kan vara möjlig atl utnyttja på längre sikt. För atl kunna genomföra omställningen av energisystemet är det angelägel atl de systemstudier som stöds inom ra­men för energiforskningsprogrammel kan bidra lill denna.

Del stöd som lämnas inom ramen för energiforskningsprogrammel bör ses samlat med del arbete kraflförelagen, kommunema och andra aktörer bedriver för all utveckla och introducera ny energiteknik. Det är också viktigt att det stöd lill utveckling och demonstration av ny energiteknik som handläggs av statens energiverk samordnas med forskningsprogram­met och övriga aktörers insatser. Inom ramen för programmet bör därför statens energiverk fylla en sådan samordningsroll. I fömydsearbelel ingår vidare all myndighetema lar på sig ett mer övergripande ansvar för atl följa utveckling och introduktion av ny teknik. Regeringen återkommer i del föjande lik vilka ålgärder som behövs för att ytterligare effektivisera orga­nisationen på energiforskningsområdet. Del vidgade ansvar för systemstu­dier vad gäller miljö- och resursfrågor som regeringen vill ge forskningsråds­nämnden bör även omfatta sambandet med samhällets energibehov.

Det är vidare angelägel all ytterligare fördjupa samarbetet med EG på energiforskningsområdet. Härigenom kan vi få ta del av forskningsresultat och ny teknik samtidigt som vi genom forskningen kan påverka utveck­lingen i Europa. Samtidigt är det viktigt alt Sverige slår fast vid sina inter­nationella åtaganden bilateralt och stannar kvar inom organisationer som exempelvis Intemational Energy Agency (lEA).

79


 


 


 


8 Forsknings- och utvecklingsarbete i       Prop. 1989/90:90

industrisektorn

Sveriges stora utlandsberoende gör att svensk samhällsekonomi i myckel hög grad påverkas av utvecklingen på världsmarknaden. För alt kunna behålla och helst stärka Sveriges position inom OECD-området måste näringslivet utvecklas med hänsyn till den intemationella, särskilt europe­iska, marknaden.

Genom införandel av en gemensam marknad inom Europeiska gemen­skapema (EG), med avveckling av alla hinder för handel mellan medlems­ländema, väntas kostnadema sjunka för företagen inom EG-marknaden. Detta främst lill följd av en ökad konkurrens men också lack vare slor­driflsfördelar och specialisering.

Även i andra delar av världen sker snabba förändringar. Flera s. k. NIC-länder (Newly Induslrilized Countries) satsar nu på atl utveckla etl höglek-nologiskt näringsliv. Den senaste lidens utveckling i Östeuropa kan med­föra såväl nya konkurrenter som nya marknader där konsumtionsbehoven är omfattande.

Del just inledda decenniet, med förväntad ökad konkurrens på såväl export- som hemmamarknaden, kommer att ställa stora krav på del svens­ka samhället inklusive näringslivet. För att skapa goda betingelser för en fortsall exportledd ekonomisk tikväxt kommer del att krävas en välutbil­dad och flexibel arbetskraft, tillgång till riskkapital och fortsalt stora satsningar på forskning och utveckling. Regeringen kommer all presentera ytterligare förslag i en särskild proposition om vissa näringspolitiska frå­gor.

I föreliggande proposition redovisar regeringen sin syn på forsknings-och utvecklingsinsatser för och inom industrisektorn. Regeringen föreslår bl.a. att de statliga insatsema i större utsträckning än tidigare skall kon­centreras mol forskning av gmndläggande karaktär genom atl medel om­fördelas lill ett leknikvelenskapligl forskningsråd. Regeringen anser vidare alt miljöhänsyn skall las i ak statligt finansierad teknisk forskning.

Regeringen föreslår särskilda insatser avseende

•     materialteknik

•     miljöteknik

•     svenskt deltagande i rymdprojektet Columbus

8.1 Rollfördelningen mellan staten och näringslivet

De dominerande drivkrafterna i världen för ökande satsningar på forsk­
ning och utveckling är utan tvekan möjlighetema atl utveckla nya produk­
ter och atl förbättra människors levnadsvillkor. Men stegel från del all en
ny uppläckt eller insikt har vunnits genom gmndläggande forskning tills
denna kunskap utnyttjas i samhället kan vara långt. Många försök har
gjorts för atl denna process skall gå snabbare och för att få behoven av nya
kunskaper inom olika teknik- och samhällsområden att styra forskningen.
1 USA, där de militära beställningarna spelar en mycket stor roll, har ett
omfattande anbudsförfarande utvecklats för all vidmakthålla konkurrens
     81

6   Riksdagen 1989/90. I saml Nr 90


och därmed kvalitet. Man har oekså byggt upp ell antal forskningsinstitut     Prop. 1989/90:90 med inriktning mol såväl gmnd- som målinriktad forskning. I Japan, där inriktningen är nästan hek icke-militär, finns en nära samverkan mellan staten och näringslivet.

Rollfördelningen mellan staten och näringslivet i Förbundsrepubliken Tyskland, liksom i Sverige, är ett mellanting mellan dessa två alternativ. Universitet och tekniska högskolor spelar en central roll för den tekniska forskningen och utvecklingsarbetet som ett oberoende näringsliv kan repli­era mol. 1 Förbundsrepubliken finns dessutom olika former för universi­tets- eller högskoleanknulna koncentrationer av närmast instilulskaraktär. De långvariga satsningar som bl. a. styrelsen för teknisk utveckling (STU) har gjort i olika former har i vissa stycken en liknande karaktär. Delsamma kan sägas om delar av den s. k. kolleklivforskningen.

I både Förbundsrepubliken Tyskland och Sverige har statliga insatser gjorts för nationella teknikutvecklande program. Det svenska informa­tionsteknologi- (1T-) programmet är ell exempel på detta. För Förbundsre­publiken tillkommer naturligtvis också dellagande i EG:s forskningspro­gram på ramprogramnivå. Som framgått av avsnitt 2 deltar även Sverige och svenska förelag i vissa av EG:s forskningsprogram. Vad gäller EG:s nya ramprogram för åren 1990—1994 är målsättningen ett svenskt della­gande på ram program nivå.

För Sverige spelar vidare försvarssektoms FoU en betydande industriell roll. För svenskt vidkommande gäller också all teknisk FoU i relativt stor omfattning har riktals mot de samhälleliga konsekvenserna av den teknis­ka och ekonomiska utvecklingen. Delta gäller bl. a. byggforskningen.

Regeringen anser all den ansvarsfördelning mellan staten och näringsli­vet som har valts i Sverige är ändamålsenlig och om möjligt bör stärkas. Detta innebär att staten har ansvar för forskamtbildning och gmndläggan­de forskning, medan näringslivet skak svara för den tillämpade forskning­en och utvecklingsarbetet i nära kontakt med de kommersiella bedömning­arna inom respektive område.

Också inom del tekniska området innebär därför förslagen i denna proposition en prioritering av den gmndläggande forskningen. Helt klart är också all denna forskning även i fortsättningen i huvudsak skak förläg­gas lill universitet och högskolor. I del föregående har redovisats förslag om ett leknikvelenskapligl forskningsråd. Detta skall tjäna som ell natio­nellt organ för fördelningen av forskningsmedel med denna inriktning.

8.2 Teknisk och naturvetenskaplig forskning och utveckling inom företagssektom

Förelagssekloms löpande kostnader för FoU-verksamhet uppgick enligt
statistiska centralbyråns uppgifter år 1987 lill 18,4 miljarder kronor. Dess­
utom investerades 2 miljarder kronor i byggnader, maskiner och annan
utmstning för forskning och utveckling. Kostnaderna för upphandlad
FoU, i form av uppdrag och kontant understöd, uppgick lill 2,2 miljarder
kronor. Alla länder inom OECD med myckel forskning och utveckling har
mer än hälften av denna förlagd till företagssektom. I Sverige utförs ca två
      82


 


tredjedelar av ak forskning och utveckling inom denna sektor, vilket är en Prop. 1989/90:90 stor andel sett ur ell OECD-perspekliv. Det är också inom företagssektom som de stora ökningarna av FoU-verksamheten under 1980-lalet har skett. Vissa uppgifter tyder på all tillväxten i förelagens satsningar har bromsals upp och kanske lill och med stagnerat under åttiotalets sista år, vilket regeringen finner oroande med hänsyn lill den intemationella utveckling­en.

FoU-verksamhelen bedrivs lill största delen av företag med mer än 1 000 anställda. Inom tillverkningsindustrin svarar exempelvis de 10 största företagen för närmare hälften av FoU-verksamhelen.

Syftet med FoU-verksamheten inom företagssektorn är naturligtvis till största delen all främja den industriella. Drygt 80% av FoU-kostnadema används för produktutveckling.

Stora skillnader föreligger mellan branschema när del gäller rena forsk­ningsinsatser. För läkemedelsindustrin används mer än hälften av forsk­ningsmedlen till gmndforskning och tillämpad forskning, medan stora branscher, som elektroindustri och transportmedelsindustri, i huvudsak satsar på utvecklingsarbete. Totalt för företagssektom utgör forskningens andel 13 % av den totala insatsen av årsverken för forskning och utveck­ling.

8.3 Forskning och utveckling ett krav för fortsatt tillväxt

Många anser atl del, för att på sikt nå en acceptabel tillväxt i ekonomin, är nödvändigt att industrin lämnar enklare produktion lill förmån för mer avancerad, som tillverkning av läkemedel och elektronikprodukter. Enligt dessa är det i denna typ av branscher som Sverige med sin avancerade teknik och välutbildade arbetskraft bäst kan göra sig gällande. För all nå en position på världsmarknaden i dessa branscher krävs dock stora insat­ser under lång tid i form av satsningar på forskning och utveckling för att få fram konkurrenskraftiga produkter.

Statens industriverk (SIND) har för 1990 års långtidsutredning under­sökt trenderna inom svenskt näringsliv och belyst vilka effekter långsiktiga FoU-satsningar har haft när del gäller tillväxt, produktivitet, lönsamhet och exportutveckling. Det empiriska materialet är hämtat från finanssta-tisliken för företag åren 1978 -1986 och undersökningen avser drygt 1 150 förelag.

Skillnaderna i lönsamhet visade sig vara små mellan företag som satsar i
stor resp. liten utsträckning på FoU-insatser och inga klara samband kunde
fastställas mellan FoU-inlensitelen och lönsamheten på den aggregerade
nivån. Däremot fann SIND ett klart positivt samband mellan FoU-inves-
teringar och volymtillväxt. Företag som saknade FoU-verksamhet har
under perioden inte haft någon nämnvärd tillväxt i produktionsvolymen
medan den FoU-inlensivasle gmppen har haft en kraftig volymökning.
Även om vissa branschavvikelser förekommer måste slutsatsen bli att en
allt större del av produktionen i de medelstora och större förelagen på sikt
kommer alt ske i företag som bedriver FoU-verksamhet och framför allt i
de mest FoU-intensiva förelagen.
                                                        83


 


Endast de mest FoU-intensiva förelagen har enligt SIND:s studie lyckats Prop. 1989/90:90 bibehålla sin sysselsättningsnivå under perioden. Efter en nedgång de första åren har sysselsättningen ökat under senare delen av undersöknings­perioden. Det finns en stark trend mol att en allt större andel av de industrisysselsatta i framliden kommer atl återfinnas i högleknologiska branscher.

Skillnaden i produktivitet var dessutom myckel stor mellan förelag med hög respektive låg FoU-verksamhet. Under perioden har dessutom förelag utan FoU-verksamhet tappat alltmer gentemot de övriga företagen samti­digt som resurser har förts över från lågprodukliva förelag, de som saknar FoU, lill mer högprodukliva, dvs. de FoU-intensiva. Slutligen studerade SIND också sambandet mellan FoU-inlensitel och exportandel. Under­sökningsmaterialet visar klart all exportandelen samvarierar positivt med stigande FoU-intensild.

Som framgår av SIND:s studie är satsningar på FoU en fömtsättning för att upprätthålla och stärka konkurrenskraften och därmed bidra till en positiv utveckling av den svenska ekonomin. Internationella studier pekar dessutom på att detta kommer att bli allt viktigare då framlidens konkur­renskraft fömtses ligga i all etl företag behärskar flera teknologier eller kombinerade teknologier, som mekanik och elektronik eller optik och elektronik.

8.4 Prioriteringar inför framtiden

Det är av stor vikt all den höga andelen forskning och utveckling inom svenskt näringsliv kan upprätthållas och förstärkas under 1990-lalel. Detta är av avgörande betydelse för atl bevara svensk industris konkurrenskraft och därmed trygga en fortsatt exportledd tillväxt och en full sysselsättning.

Med hänsyn till att svensk industri har sin tonvikt på råvambaserad basindustri och gmndläggande verkstadsindustri saml till den pågående internationaliseringen och omstruktureringen inom många branscher kommer del alt krävas all både inhemska och utländska förelag etablerar ny tillverkning i Sverige. Under 1980-talet har svenska förelag vuxit kraf­tigt i ullandel medan induslrisysselsällningen i Sverige har minskal. År 1986 fanns det ca 100000 färre industriarbetare än år 1978. Utlandsägda förelags andel av industrin i Sverige växer, men i stort sett endast genom uppköp av redan existerande förelag, och några utlandsägda nyetablering­ar av FoU och produktion har inte ägt mm inom den tillverkande indu­strin under denna period.

Det höga tempot i den tekniska förnyelsen har satt press på förelagen, i första hand de stora och intemationellt verksamma. Deras produkter är ofta system, innehållande många olika teknologier. För all klara fömyel-sekraven krävs all forskare och annan personal med olika bakgmnd och kompelens samarbetar. Många marknader fordrar dessutom specialan­passningar av produkterna, vilket kräver utvecklingsarbete, varför det finns en tendens att lokalisera detta nära de mest betydelsefulla markna­derna.

En del av behovet av teknisk förnyelse förs vidare till de stora förelagens 84


 


underleverantörer. Tik den hårdnande konkurrensen bidrar den omslmk-     Prop. 1989/90:90

lurering som marknadsinlegralionen i Västeuropa driver fram. Ur under-

leveranlöremas synvinkel kan framliden vara hotfull. Köparna blir färre

och färre och kräver av sina leverantörer ett allt större tekniskt utveck-

lingsålagande. Utvecklingen har gått från all underleverantören inte bara

skall svara för utveckling och produktion av enskilda detaljer i en funktion

ulan för hela funktionen. Många mindre och medelstora företag besitter i

dag inte denna kompelens. Skall en omfattande utslagning undvikas måste

landets FoU-resurser mobiliseras och effektiva kanaler etableras för en

efterfrågestyrd förmedling av teknik.

För all Sverige skall kunna behålla och attrahera förelagens forsknings-och utvecklingsavdelningar — vilket också har stor betydelse för var produktionen kommer all ulföras — krävs all vi kan erbjuda en minst lika god FoU-miljö som våra konkurrentländer. En hög kvalitet på den teknis­ka gmndutbildningen och på den tekniskt inriktade forskningen måste förbli Sveriges viktigaste konkurrensmedel.

Avgörande för fömyelsen av industriell FoU är god tillgång på välutbil­dade forskare. Del råder i dag en utpräglad knapphet på forskamtbildade tekniker. Del är därför synnerligen angelägel all stärka forskamtbildning­en vid de tekniska fakulteterna. Regeringen föreslår därför, som tidigare framhållits, all de tekniska fakultetema skall prioriteras vid övergången från utbildningsbidrag lill doklorandtjänsler. Denna övergång föreslås vad gäller de tekniska fakultetema slutföras redan under budgetåret 1990/91.

Kvalitetsfrågoma har fått en allt större betydelse inom industrin och kvaliteten kan vara en avgörande konkurrensfaktor. Kvalitetskravens upp­fyllande, som tradilionelll har baserats på kontroll och inspektion, över­förs aktmer tik en aktiv styming av hela förloppet i etl förelag för all direkt nå felfria produkter, processer, prestationer och tjänster. Behovet av forsk­ning inom kvalilelsstymingsområdel har uppmärksammats såväl i Sverige som intemationellt.

8.4.1 Särskilda forskningsområden

Materialteknik identifieras alltmer som ett nyckelområde i den tekniska och industriella utvecklingen. Kunskap om framställning och bearbetning av olika material saml hur dessa på bästa säll kan användas i kvalificerade produkter och konstmktioner har också fåll en allt större betydelse för Sveriges industri och samhällsutveckling.

Inom byggsektom är bättre och billigare byggnadsmaterial en av de viktigaste faktorerna för all påverka investerings- och driftskostnaderna. Energiseklom står inför vikliga omställningar i Sverige. Energi kan t.ex. sparas genom lättare konstmktioner i bilar, flygplan och rörliga maskin­delar saml bättre isoleringsmalerial i byggnader. Av del totala förädlings­värdet för Sveriges industri svarar verkstadsindustrin för ungefär hälften. En nära samverkan mellan malerialframslällning och verkstadsindustrins vidareförädling får allt större betydelse.

Ett för flera myndigheter gemensamt utredningsarbete har visat att det
behövs en förstärkt malerialvdenskaplig gmndforskning som bas för en
       85


 


fortsatt tillämpad forskning. Regeringen har funnit förslagen om forskning Prop. 1989/90:90 utförda av tvärvetenskapliga konsortier särskik intressanta. Med konsorti­er avses i delta sammanhang dels etl antal specificerade ämnesområden för forskning, dels gmpperingar inom högskolor som skall utföra forsk­ningsarbetet. Medel för dessa konsortier föreslås allokeras via STU och det naturvetenskapliga forskningsrådet. För ökade satsningar på materiallek­nisk forskning föreslår regeringen sammanlagt 10 milj. kr. 1990/91, 20 milj. kr. 1991/92 och 20 milj. kr. 1992/93 dvs. en bashöjning med 50 milj. kr. vid slutet av treårsperioden.

Den svenska Iräråvambaserade industrin, dvs. såväl massa- som pap­persindustri är av betydande vikt för landets ekonomi. Regeringen finner det därför angelägel alt nu genomföra en särskild studie av forskningsbe­hoven inom denna sektor i syfte all trygga denna industris framlid på lång sikt. I utredningen bör även ingå en noggrann kartläggning av del nuvaran­de FoU-systemels omfattning inom den Iräråvambaserade sektom. Del bör ankomma på regeringen alt utfärda de närmare direktiven för utred­ningens genomförande. Utredningen bör vara slutförd senast den 1 sep­tember 1991 så atl dess förslag kan behandlas i den påföljande budget­propositionen.

En säker energitillförsel lill rimliga priser är av stor betydelse för svensk industris konkurrenskraft. Regeringen föreslår i denna proposition fortsatt stora satsningar på energiforskning.

I många länder sker i dag betydande satsningar på rymdverksamhet. Detta speglar en tro på rymdteknikens långsikliga och viktiga roll för kommunikationer, inventering av jordresurser, miljökontroll, forskning m.m.

Det är av vitalt intresse för Sverige att vidmakthålla och utveckla den svenska kompetensen på rymdområdel. Inom del europeiska rymdorganel (ESA) har beslut fallals om ett utvidgat basprogram vari ingår en ny uppsändningsraket Ariane 5, ett rymdflygplan Hermes och en rymdsla-lionsmodul Columbus. Regeringen har tidigare fatlat beslut om svenskt dellagande i Ariane 5 och Hermes. De förstärkta insatsema på rymdområ­del, 40 milj. kr. för 1990/91, avser dellagande i Columbusprojeklet. Ut­över de industri- och Europapolitiska skäl som ligger bakom förslaget om ökade resurser för forskning och utveckling på rymdområdet vill regering­en betona rymdverksamhetens betydelse för kartläggning och övervakning av miljön i ell globalt perspektiv.

Regeringen anser, som framhållits tidigare, alt det är myckel viktigt all resurserna för miljöteknisk forskning ökar. Målen för miljöleknisk forsk­ning och utveckling är all förbättra kunskapen om hur miljöskador upp­kommer och hur de kan begränsas till ell minimum i industriella processer och produkter.

Regeringen anser vidare all miljöhänsyn skall genomsyra all statligt finansierad teknisk forskning. Det är också angelägel all nytt tekniskt kunnande snabbt kommer lill användning i produkter och tjänster i sam­hället i syfte atl minska påfrestningama på miljön.

För all stimulera och underlätta ell systematiskt arbete med kvalitets-

86


 


utveckling föreslår regeringen att ett kollektivforskningsinstitut för kvali-    Prop. 1989/90:90 lelsulveckling inrättas.

8.4.2 Spridning av forskningsresultat

Sverige kan, trots stora satsningar, bara bedriva kvalificerad forskning och utveckling inom ett begränsat antal områden. Den tekniska forskningen är internationell och många av de banbrytande upptäckterna sker långt från vårt land. Den svenska industrins tekniska utveckling är således lill stor del beroende av all vi kan la hem nytt kunnande från utlandet och omsätta detta i nya produkter och tekniker.

De stora internationella företagen har av naturliga skäl lättare all la till sip denna kunskap, liksom förelag i nära kontakt med högskolan, än ma.iga små och medelstora förelag och kommuner utanför högskoleorter­na. Detta gäller också inhämtande av forskningsresultat från det svenska FoU-syslemet.

Regeringen anser det mycket betydelsefullt att forskningsresultat även sprids lill den mindre och medelstora industrin och tik förelag som inte finns på högskoleortema. Delsamma gäker de kommunala förvaltningama mnt om i landet. Regeringen föreslår därför att SIND och STU ges i uppdrag all stimulera framväxten av ell nätverk av teknikkonsulter som kan förmedla kontakter mellan förelag i behov av ny teknik och högskolor, kollekliva forskningsinstitut och andra företag. Regeringen avser återkom­ma i denna fråga i den tidigare nämnda propositionen om vissa närings­politiska frågor.

87


 


 


 


9 Forsknings- och utvecklingsarbete i       Prop-1989/90:90

tjänstesektorn

Tjänstesektorn spelar en allt viktigare roll för produktion och sysselsätt­ning. Offentliga och privata tjänster svarar för ca 2/3 av bmttonationalpro-dukten. Ca 2/3 av de yrkesverksamma (2,7 milj.) arbetar inom tjänstesek­tom och nästan hela den nuvarande sysselsättningsökningen sker där. Aktuella bedömningar av utvecklingen på längre sikt pekar på atl tjänste­sektom kommer att fortsätta att öka i betydelse.

Till drivkraftema bakom utvecklingen av tjänstesamhället hör omstruk­tureringen i arbetslivet mol en kunskapsinlensiv produktion, en ökande informationshantering och datorisering, överföring av verksamheter från likverkningsindustrin och förändrade konsumtionsmönster. Den kanske viktigaste enskilda förändringsfaklom inom både näringsliv och ofTentlig sektor är datoriseringen.

Både ofTenlliga och privata tjänster är en central del av välfärden i vårt samhälle som vi inte vill avstå från. I dag kan man säkert hävda att det för de flesta människor är väl så viktigt all la i anspråk tjänster som att förbmka varor.

Trots tjänsteföretagens och den ofTenlliga tjänsteverksamhetens växan­de betydelse i samhället är forskning med anknytning lill denna sektor i början av sin utveckling. Den vamproducerande industrin kan stödja sig på breda kunskaper inom naturvetenskap och seklers tekniska utveckling och erfarenheter. Del finns också stora investeringar gjorda i forskning om del vamproducerande samhällets ekonomiska, politiska och sociala funk­tioner.

Tjänslesektoms forsknings- och utvecklingsarbete (FoU) måste baseras på en jämförelsevis ung, icke-kvanlilativ beteende- och samhällsveten­skap. Ett gmndläggande arbete behövs för alt sektorn skall kunna frigöra sig från den vamproducerande sekloms och del tidigare industrisamhäl­lets synsätt, begrepp och språk och utveckla en egen begreppsapparat, teoribildning och metodik. Det kräver forskningsinsatser som rör tjänste­sektom i dess helhet.

Sekloms väldiga bredd rymmer stora skillnader mellan verksamheten i den privata sektorn och i den offentliga, liksom inom var och en av dem. Del gör del nödvändigt att vid sidan om del gemensamma arbetet utveckla en forskning med olika inriktning inom den privata och ofTentliga sektorn.

Regeringen har mol denna bakgmnd ansett del viktigt atl lyfta fram tjänstesektom som etl område där forsknings- och utvecklingsinsatserna måste ökas. Det är särskilt angeläget all kommuner, landsting och företag tar ansvar för en kraftig förstärkning av del forskningsanknulna utveck­lingsarbetet inom sektom.

Regeringen föreslår särskilda medel för

•     ett programarbete 1990/91 angående behovet av forskning om den ofTentliga sektom

•     stöd till en ökad konsumenlforskning

S9


 


9.1 Det nuvarande forsknings- och utvecklingsarbetet      prop. 1989/90:90

9.1.1 Den offentliga sektorn

Regeringen konstaterar alt FoU för atl utveckla den ofTentliga sektom fortfarande är myckel begränsad, bortsett från försvaret och det medicins­ka området, trots all forskning om den offentliga sektorn har varit ell prioriterat område i forskningsproposilionema under hela 1980-lalel. Det gäller särskilt FoU för all utveckla den kommunala sektorn. Insatserna är dessutom utspridda över olika discipliner, seklorsorgan och myndigheter. Resurserna är ojämnt fördelade.

Enligt en utredning av statskontoret — (FoU — en resurs för utveckling av ofTentliga tjänster? 1989:39) — används ca 3/4 av FoU-medlen som gäller den ofTentliga sektorn för all utveckla den stadiga verksamheten. Sedan 1970-lalel pågår ell omfattande utvecklingsarbete för den statliga förvaltningens decentralisering och förnyelse. Initiativ har också tagils lill en ökad forskning genom delegationen för forskning om den ofTentliga sektom. Resursema för projektanslag har dock varit små.

Del statliga utvecklingsarbetet sker vidare inom myndigheter på sam­hällsområden där staten själv driver verksamheten eller har tillsynsansvar, t.ex. socialstyrelsen och kriminalvårdsstyrelsen. Statliga bidrag lill utveck­lingsarbete i kommunerna, t.ex. på det sociala området, har också ofta medverkat lill ett mera varaktigt utvecklingsarbete på den lokala nivån enligt statskontorets utredning.

Även den forskning om den ofTentliga verksamhetens utveckling som utförs på initiativ av statliga myndigheter eller kommuner bör nämnas. En inriktning på den statliga förvaltningen dominerar. Man kan emellertid också erinra om den omfattande forskningen om medborgarinflytande och demokratifrågor som gäller både stal och kommun, bl.a. undersökningar­na om väljare och valda och den kommunala självstyrelsen.

Sektorsforskningen rör till mycket stor del utvecklingen av de ofTentliga verksamheterna som social omsorg, hälso- och sjukvård, skola, trafik, miljövård och riktar sig särskilt till den kommunala sektorn.

Statskontoret har i sin utredning om den offentliga verksamheten sär­skilt studerat bamomsorg och kriminalvård och funnit atl sektorsforsk­ningen alltför sällan omsätts i lokall utvecklingsarbete. Del är på den lokala nivån som intresset för all förbättra verksamheten finns. Utveck­lingsarbetet behöver därför ett starkare stöd än det har nu. Det är också regeringens mening att både seklorsorgan och kommuner/landsting bör la ell ansvar för att genom ökat samarbete överbrygga klyftan mellan forsk­ning och utvecklingsarbete.

Två tredjedelar av den ofTenlliga verksamheten sker i kommunal regi. Kommuner och landsting avdelar dock små resurser för utveckla den egna verksamheten om man ser lill verksamhetens omfattning. Det visar den kartläggning statistiska centralbyrån (SCB) har utfört. Dess uppgifter, som bygger på en enkät lill ett urval av kommunerna, är dock i många avseenden osäkra och underskallar sannolikt kommunernas insatser. Vidare omfattas inte den medicinska forskningen i materialet, ej heller sådant ulvecklings-

90


 


arbete som sker hos l.ex. kommun- och landstingsförbunden och sjuk-     Prop. 1989/90:90 vårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut (SPRI).

Kartläggningen, som gäller FoU-verksamheten 1988, visar att ca 60% av kommunerna redovisade någon form av forsknings- och utvecklingsarbete. FoU-verksamhelen för kommunala ändamål beräknades uppgå lill 300 milj. kr. Kostnaderna för FoU som utfördes i den egna kommunen upp­gick lill ca 250 milj. kr. En mindre del — motsvarande ca 50 milj. kr. — har utförts utanför resp. kommun t.ex. vid universitet och högskolor. Den totala FoU-verksamhelen motsvarade 0,1 % av driftkostnaderna. Det är en låg andel om man jämför med den varuproducerande industrin. Staten svarade för 21 % av kostnadema för kommunemas FoU-insatser.

De verksamhetsområden som redovisade mest forsknings- och utveck­lingsarbete var administration och ledning, energi, vatten och avfall samt social omsorg.

De största kommunerna svarade för merparten av FoU-insalseraa. De nio största kommunema med mer än 100000 invånare stod för 65 % av de beräknade utgifterna för egen FoU. De 138 minsta kommunema (under 15000 invånare) satsade 4%. Av dessa vara det emellertid 2/3 som inte redovisade någon FoU över huvud laget.

De redovisade beloppen bekräftar att FoU än så länge motsvarar en relativt liten del av den kommunala verksamheten. Kontaklema med många kommuner lyder dock enligt SCB på att man först på senare år börjat göra mera systematiska FoU-insatser och all dessa växer.

När del gäller landstingens forsknings- och utvecklingsarbete fann SCB att samtliga landsting avsätter resurser för FoU. De totala insatsema för 1988 uppskattades till ca 150 milj. kr., varav 100 för egen FoU. Större delen av FoU-verksamheten är koncentrerad till etl fåtal landsting. Sam­manlagt är de insatta resursema relativt små, i genomsnitt 0,1 % av lands­lingens totala driftkostnader. FoU är mest omfattande i kronor räknat inom områdena läns- och regionsjukvård och primärvård saml i relation till driftskostnadema inom området kommunikationer och kokeklivlrafik. Av landslingens FoU-verksamhet finansieras 9% över statliga medel. Kartläggningen omfattade inte den FoU som bedrivs vid undervisnings­sjukhusen enligt läkamtbildningsavlalen (LUA).

Statistiken över FoU som utförs för att utveckla den ofTenlliga tjänste­sektom är som nämnts ännu ofullständig och del uppbyggnadsarbete som påbörjats behöver fortsättas. Del gäller särskilt kommunseklom.

Den kommunala verksamheten är både omfattande och betydelsefull. Det är därför angeläget atl kommuner och landsting med olika FoU-insatser utvecklar den egna verksamheten inom ramen för de totala resur­ser sektom har all förfoga över.

9.1.2 Den privata sektorn

Som redovisats i del föregående har forskning och utveckling varit en
viktig faktor i stmkturomvandlingen av den industriella produktionen
sedan mitten av 1970-lalel. Inom tillverkningsindustrin är FoU-verksam­
heten dock koncentrerad lill myckel stora företag med mer än 1000
           91


 


anställda. De svarade 1987 för ca 80% av industrins totala FoU. FoU-     Prop. 1989/90:90 intensiteten, mätt som FoU-ulgiftemas andel av förädlingsvärdet beräkna­des samtidigt till drygt 10%.

Den privata tjänstesektorns egna FoU-insatser är i förhållande till den vamproducerande industrins mycket små. En uppskattning av FoU-inten-silelen som gjorts av statskontoret på liknande sätt som för industrin ger lill resultat en genomsnittlig andel av ca 0,7% för 1987. En av orsakerna kan vara all tjänstesektom domineras av små företag. I genomsnitt har de 8 årsanställda per förelag i jämförelse med 19 i den tillverkande industrin.

De privata tjänsteföretagens egel FoU-arbete sker lill betydande del inom bank- och försäkringsväsendet. Till största delen är del fråga om utvecklingsarbete. Inom försäkringsbolagens verksamhet sker dock viss gmndforskning, framför allt inom områden som trafiksäkerhet och medi­cin (l.ex. om krocksäkerhel hos bilar, alkohols inverkan på människan, skador på människokroppen orsakade av trafikolyckor). Förelagen har egna FoU-avddningar men samarbetar också i särskilda bolag med andra försäkringsbolag saml med tekniska och medicinska fakulteter. Även ban­kema har visst egel utvecklingsarbete inom ramen för de samhällsekono­miska enheterna, som bl. a. utvecklar modeller för konjunkturbedömning och ränte- och valulaprognoser.

Utöver tjänsteföretagens egel FoU-arbete förekommer vad man kan kalla uppdragsforskning, där andra organisationer, främst konsulter, utför FoU åt företagen. Exempel finns inom områden som datakommunikation, systemutveckling, beleendevetenskap och konsumentbeteende/marknads­föring.

Tjänsteföretagen utanför bank- och försäkringssektorn är ofta små med begränsade resurser för egen forskning och utveckling.

9.2 Tjänstesektoms forsknings- och utvecklingsbehov

Tjänstesektom är myckel heterogen lill sin stmktur och utveckling. Be­greppet tjänstesektor används ofta som en samlingsmbrik för alla verk­samheter som kan betecknas som "icke-vamproduklion". I och med sek­loms växande omfattning har denna definition blivit alltmer ohanterlig. Det saknas vidare i stor utsträckning statistik och annan information som på ell enhetligt sätt beskriver sektom. Definitioner, begrepp och principer för lämpliga indelningar av verksamheten för olika ändamål behöver utvecklas vidare.

Tjänsteverksamhet ställer speciella krav på personalledning och perso­nalutveckling. Frågor som behöver uppmärksammas mer är utbildning och fortbildning. Utbildningsinsatser är viktiga hjälpmedel för fömyelse och omstmkturering av tjänsteverksamheter.

Inom den privata tjänstesektom sker ell kontinuerligt utvecklingsarbete genom intemutbildning, exlema kurser, systemutveckling etc. Denna verksamhet är i hög grad förelagsspecifik. Personalen är tjänsteföretagens viktigaste tillgång. Dess kunskaper behöver utvecklas som etl led i förela­gels strävan all bibehålla och stärka sin konkurrenskraft.

Inom den offentliga sektom är utbildning en viktig faktor i decentralise-    92


 


ringen av förvaltningen som ger de anställda större verksamhels- och     Prop. 1989/90:90 ekonomiansvar. Samtidigt är del naturligtvis medborgarnas behov av samhällsservice som måste vara utgångspunkten för den offentliga förvalt­ningens utveckling.

Inom såväl ofTentlig som privat sektor är FoU om utbildning och utveck­ling av personalen och dess efTekter för verksamheten ännu myckel begrän­sad och behöver förslärkas.

Regeringen anser all tjänstesektorns växande omfattning gör dess effek­tivitet och resursanvändning till en central fråga både inom samhällseko­nomin och välfardsulvecklingen. Inom tillverkningsindustrin görs del se­dan länge beräkningar av produktivitetsutvecklingen (resursanvändning i relation till produktionsresultatet). Liknande studier tillämpade på tjäns­tesektom tyder på att samtidigt som den vuxit snabbast under senare år är produktivitetsutvecklingen långsam. Enligt regeringens mening är detta oroväckande.

Tillgänglig information bör dock tolkas med försiktighet. Kunskaperna om hur effektivitet och produktivitet skall mätas inom tjänstesektorn är otillräckliga. Tjänstemas innehåll är heterogent. Kvalitetsutvecklingen har central betydelse i all tjänsteverksamhet, men metodiken för atl analysera och värdera den är ännu bristfällig. Tjänster är vidare en särskilt komplex och svårbedömd verksamhet inom den ofTenlliga sektom som arbetar med mångdimensiondla mål och ofta med inriktning på hela system snarare än enskilda tjänster.

Inte desto mindre är behovet stort atl analysera vilka brister som finns och hur efTektivitel, produktivitet och inflytande för konsumenterna inom tjänstesektorn kan förbättras. Ytterst beror verksamheten av om tjänster­na uppskattas av konsumenterna — medborgarna. Forskningen har därför en viktig uppgift all utveckla nya metoder för resultatanalys och utvärde­ring som är anpassade lill uppgiftema i tjänstesektom, både den ofTentliga och den privata.

9.3 Forskningspolitik för tjänstesektorn

Generekt innebär den nuvarande forskningspolitiken atl staten lar ell ansvar för forskning vid universitet och högskolor, medan produktionen, så som hillills skett inom industrin, svarar för del FoU-arbete som behövs för alt utveckla den praktiska verksamheten. För tjänslesektoms del inne­bär det att förelagen, kommunerna och landstingen bör la ansvar för och också finansiera det FoU-arbete som behövs för all utveckla den egna verksamheten.

När det gäller den fortsatta FoU-verksamheten bör det framhållas att utvecklingen är en fråga både om resursanvändning och om de krav på innehåll och kvalitet som medborgarna. Kvalitet ses av många som en avgörande fråga för den ofTenlliga sektorn och ges också högsta prioritet inom den privata.

Regeringen anser att de ansvariga för produktionen inom tjänstesektorn
— privata och kooperativa förelag, statliga myndigheter, kommuner och
    93


 


landsting - måste kraftigt öka sina insatser för forskning och utvecklings-     Prop. 1989/90:90 arbete.

Inom den ofTentliga sektom har kommunsektorn länge betraktat FoU-verksamheten som en statlig uppgift. Efter den decentralisering av uppgif­ter och planeringsansvar till den kommunala sektom som skett under senare år är del synsättet inte längre hållbart. Det vidgade ansvarsområdet och den större handlingsfriheten i förening med behov av all effektivt utnyttja resursema för verksamheten ställer stora krav på ökade FoU-insatser. Dessa måste initieras och drivas av dem som har ansvar för och utför verksamheten. Del är också de som skall kunna utnyttja resultaten. Den kommunala sektorn bör därför svara för sill eget FoU-arbete.

Inom Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet pågår ett beredningsarbete i syfte atl påbörja en mer systematisk och omfattande FoU-verksamhet, inriktad på kommunemas och landslingens behov av kunskaper för all utveckla och förnya den egna verksamheten. Betoningen kommer all ligga på tillämpad forskning och utvecklingsarbete. Avsikten är all denna FoU-verksamhet skall finansieras av kommunema och lands­lingen själva. Enligt vad regeringen har erfarit har Svenska kommunför­bundet beslutat all kraftigt öka sina anslag lill kommunalt inriktad FoU under åren 1990-1992.

Regeringen vill med hänvisning lik den diskussion om behovet av ell ökat FoU-arbete i kommunseklom som pågått under hela 1980-talel beto­na betydelsen av all ett sådant FoU-arbete nu kommer i gång. En större satsning på en egen FoU-verksamhet är angelägen om den kommunala sektom skall kunna leda fömyelsen av de omfattande och belydelsfulla verksamheter som den nu har ansvar för. I ett ökat FoU-arbete ligger också effektivitetsvinster genom atl mycket utvecklingsarbete kan utnyttjas av flera kommuner resp. landsting.

En ökad FoU-verksamhet inom kommunseklom bör baseras på gmnd­läggande forskning och forskamtbildning i relevanta discipliner inom hög­skolan. Regeringen kommer all initiera ell programarbete under budget­året 1990/91 för all beskriva och avgränsa forskningsområdet. Syftet skall vara all utreda vilka resurser som krävs vid universitet, högskolor och forskningsråd. Regeringen avser all därefter återkomma lill riksdagen i denna fråga.

Programarbetet bör i huvudsak inriktas mol mer gmndläggande forsk­ning och forskamtbildning som är av relevans för den ofTenlliga sektom. I programarbetet bör även undersökas om den statliga seklorsforskningen kan ge större uppmärksamhet ål den ofTenlliga sektorns allmänna förnyel­se.

Också för all utveckla den kooperativa verksamheten, inte minsl inom den ofTentliga sektorn, är forskning av stor betydelse. Del är därför gläd­jande alt det inom universitets- och högskolesystemet finns fömtsättningar för atl öka forskningen inom området.

Regeringen vill dock framhålla betydelsen av att den kooperativa ut­
vecklingen också stöds genom ell aktivt utvecklingsarbete och försöks­
verksamhet både inom de stora kooperativa organisationema och företa­
gen - bosladskooperationen, konsumentkooperationen, lanlbmkskoope-
      94


 


rationen — och inom kommuner och landsting. Även arbetsmiljöfonden,     Prop. 1989/90:90 byggforskningsrådel och det föreslagna socialvetenskapliga forskningsrå­det bör kunna uppmärksamma kooperativa idéer och verksamheter som FoU-projekt.

Ett långsiktigt och systematiskt arbete för att förbättra kvaliteten på varor och tjänster är av avgörande betydelse för att skapa utrymme för en bibehållen och höjd välfärd.

Del finns i dag ell stort behov av konsumentforskning och bmkarorien-lerad forskning som handlar om den enskildes vardag, exempelvis att en produkt fungerar för sill ändamål, atl den inte är farlig och all vamdistri-bulionen är tillfredsställande. En annan viktig uppgift för konsument-forskningen är att sälta in konsumentbeteenden i en helhet. Den samhälls­vetenskapligt inriktade konsumentforskningen kan ge värdefulla bidrag lill den livsstilsförändring som l.ex. en mer resursknapp och miljöanpassad utveckling kan kräva.

Regeringen anser därför atl konsumenlforskningen bör ges ell stöd för atl kunna etablera sig långsiktigt. Konsumentverket och konsumentleknis-ka nämnden bör få förstärkta resurser för att på olika sätt stödja forskning, initiera förprojekt, sprida information om forskning saml medverka lik att forskargmpper bildas.

95


 


 


 


10 uppföljning och utvärdering               Prop. 1989/90:90

Regeringens strävan är all föra en politik som gör alt den andel av svenskt produktionsliv som avser forsknings- och utvecklingsarbete kan öka. Detta innebär emellertid inte alt denna verksamhet skall växa okritiskt. Ju större belopp som anslås för forskning och utveckling, desto viktigare blir upp­följning och utvärdering av gjorda insatser. Desto viktigare blir också en ständig omprioritering och förnyelse av forskningsverksamheten så atl den inte stelnar i en otidsenlig inriktning och stmktur. En utvärdering och eventuell omprioritering av hur samhällets resurser skall användas på bästa sätl pågår ständigt och satsningar på forsknings- och utvecklings­verksamhet kan inte undantas från ett sådant ifrågasättande.

10.1 Behovet av uppföljning och utvärdering

I växande utsträckning krävs en återkommande omprövning av offentlig verksamhet på alla områden. Delta ligger lill gmnd för de riktlinjer för utvecklingen av del statliga budgetsystemet som regering och riksdag lagt fast (prop. 1987/88:150 bil. 1, FiU 30, rskr. 394). Planering skall gmndas på uppföljning och utvärdering. Syftet skak vara att tillgängliga resurser används efTektivare som en följd av systematisk omprövning och förnyel­se.

Uppföljning och utvärdering är således ett instmment för alt förbättra forsknings- och utvecklingsarbetet. Som sådant är del ingalunda nytt. Forskning karaktäriseras av ett inbyggt system av kvalitetsgranskning och kvalitetskontroll. Uppföljning och utvärdering sett i ell mer stmkturdlt perspektiv har emellertid inte större förankring inom forsknings- och utvecklingsarbete än inom annan statlig verksamhet.

Myckel stora och, genom förslagen i denna proposition, ökade resurser förvaltas av dem som ansvarar för gmndforskning och sektorsforskning. Användningen av dessa har strategisk betydelse för i stort sett aka delar av vårt samhälle. Del ligger därför i allas intresse att forskningsresurserna används på rätt sätt. De olika forskningsorganen skall ta fram ett eget un­derlag för en ändamålsenlig och effektiv resursanvändning.

Regeringen fäster stort avseende vid att en eflFektiv uppföljning och utvärdering sker. Riksdag och regering har för sin del inte behov av alltför detaljerade analyser och resullalsredogördser utan ett kvalitativt underlag som kan ligga till gmnd för avvägningar och prioriteringar mellan olika verksamheter. Del är regeringens sak all besluta om Tormerna för uppfölj­nings- och planeringsprocessen och ge de uppdrag åt myndigheterna som kan ge relevant underlag för riksdagens och regeringens beslutsfattande.

Det är angeläget all också mer övergripande utvärderingar görs av hela forskningsfall och sektorer, från grundforskning lill utvecklingsarbete. I ell sådant arbete bör alla berörda organ involveras. Regeringen avser alt redovisa sådana utvärderingar inför nästkommande planeringsperiod.

97 7   Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 90


10.2 Resultatredovisningen i den nya budgetprocessen    Prop. 1989/90:90

Riksdagen har beslutat om en omläggning av den statliga budgetprocessen och en övergång lill en mera långsiktig styrning av den statliga verksamhe­ten. Budgetprocessen innebär att regering och riksdag vart tredje år gör en fördjupad prövning av omfattningen och inriktningen av myndigheternas verksamhet.

Ett viktigt instmment i denna budgetprocess är en systematiserad resul­tatredovisning och resultatanalys. Syftet är all riksdagen och regeringen skall kunna bedöma resultaten av myndigheternas verksamhet mot bak­gmnd av de beslut man har fatlat.

Föregående riksmöte ställde sig bakom den proposition om formema för högskolepoliliken som regeringen lade fram hösten 1988 (prop. 1988/89: 65, UbU 9, rskr. 148). Propositionen innebar bl. a. en konkretisering av det nya budgetlänkandet inom högskolan, med avseende på såväl den gmnd­läggande högskoleutbildningen som forskning och forskamtbildning.

1 propositionen framhölls bl. a. alt det nya budgetlänkandet innebär en övergång lill fördjupad verksamhetsprövning vart tredje år och införande av en ny typ av anslag, s. k. ramanslag, som medger en friare disposition av anslagsmedlen över mer än ett budgetår. För högskolans del skall över­gången till del nya budgetsystemet ske budgetåret 1993/94 för all möjliggö­ra en samtidig riksdagsbehandling av dels den gmndläggande högskoleut­bildningen, dels forskning och forskamtbildning. Efter att ha inhämtat underiag från de lokala enheterna skall UHÄ avge en fördjupad anslags­framställning för sitt ansvarsområde första gången den 1 september 1992.

Regeringens avsikt är all de arbetsformer som angavs i den nämnda propositionen i huvudsak också skall gälla för Sveriges lantbmksuniversi­tel och forskningsråden liksom för övriga myndigheters FoU-arbete.

Ansvaret för resultat och kvalitet i verksamheten åvilar varje myndig­het. Denna skall se lill all forskningen och, när del gäller högskolan, forskamtbildningen planeras och bedrivs på ell effektivl sätt och på en även inlemationdll sett god nivå.

Ett nödvändigt underlag för regeringens och riksdagens beslut är en redovisning av hur befintliga resurser används. Uppgifterna måste kom­pletteras med informaiion om verksamhetens resultat. Denna kan få for­men av såväl kvantitativa uppgifter som kvalitativa bedömningar från de verksamhetsansvariga.

Riksdagens och regeringens beslut om verksamhetens omfattning och inriktning kommer huvudsakligen till uttryck genom anslagsbeloppens storlek för olika fakultetsområden, forskningsråd och myndigheter. Det nya budgeteringssystemet med dess uppföljnings- och ulvärderingsinslm-ment bör ha fömtsättningar att ge etl tydligt underlag för riksdagens och regeringens beslut om de stora resurser som avsätts för forskamtbildning­en och forskningen.

Ell kännetecknande drag i den svenska forskningsorganisationen är det
myckel stora antalet organ som fördelar medel för forskning. Detta har
stor betydelse för förnyelsen av forskningen. Kombinationen av ett stort
antal fakultetsnämnder, högskolestyrelser, forskningsråd och ell betydan-
  9g


 


de antal sektorsorgan som fördelar medel kan dock bli ell hinder för både Prop. 1989/90:90 kraftsamlingar och interdisciplinära framsteg. Denna splittring kan också föra med sig all de utvärderingar som görs inom ramen för budgetproces­sen kan var för sig bli alltför begränsade. Därför är del viktigt all övergri­pande utvärderingar initieras som svarar mot de huvudlinjer i forsknings­planeringen som anges av regering och riksdag.

10.3 Några betydelsefulla områden för utvärdering 10.3.1 Forskning på eget programansvar — rörliga eller fasta resurser

Huvuddelen av anslagen lik gmndforskning går i dag direkt lill högskolan. Fakultelsanslagen (motsv.) uppgår innevarande budgetår lill sammanlagt ca 3 miljarder kr. Samtidigt anvisas ca 900 milj. kr. till forskningsråden.

En viktig avvägningsfråga gäller balansen mellan de medel som, huvud­sakligen i form av projektstöd, fördelas av forskningsråden och de medel som högskolan kan använda lill all bygga upp en fast forskningsorganisa­tion. Inte minst har denna avvägning betydelse för möjlighetema atl bygga upp en stabil forskamlbildningsorganisalion. Även om forskare inom rådsfinansierad och annan exlemt finansierad verksamhet kan medverka i forskamtbkdning är denna dock beroende av mer långsiktigt garanterade resurser, såväl personella som materiella.

Många faktorer måste vägas in när beslut fattas om anslag till forsk­ningsråden respektive till högskolan. Del är nödvändigt all del underlag som myndighetema skall lämna lik regeringen på olika sätt belyser hur den nuvarande resursfördelningen fungerar saml för- och nackdelar med olika alternativa fördelningar. Detta kommer att särskilt framhållas i regering­ens kommande direktiv lill myndighetema.

I Förbundsrepubliken Tyskland används en del av forskningsrådsmed­len för samarbete inom gemensamma vetenskapligt angelägna teman, där en koordinering kan innebära vetenskapliga vinster. En annan en del av dessa rådsmedel används för långfristiga satsningar (12 — 15 år) för att föra samman specialister inom olika ämnen i en region i etl mångvetenskapligt samarbete. Dessa metoder att befordra mångvetenskaplig forskning före-faker vara intressanta lösningar och tillhör dem som bör övervägas för att öka möjlighetema till inlerdisciplinär forskning, profilering av olika hög­skoleenheter och kraftsamling.

10.3.2 Forskarutbildningen

Forskningspersonalens nyckelställning har poängterats i del föregående.
Utan en tillräcklig tillgång på goda forskare är stora satsningar i övrigl
meningslösa. Viklen av att åstadkomma en förbättrad forskamtbildning
och en vidgad forskarrekrytering, inte minst från de mindre och medelsto­
ra högskolorna, framhålls i denna proposition. Antalet utbildningsplatser
inom forskamtbildningen bestäms inte av regering och riksdag utan av de
lokala högskoleorganen mol bakgmnd av tillgängliga resurser. Däremoi
kan regering och riksdag genom förbättring av möjlighetema till sludiefi-
     99


 


nansiering för doktorander påverka utbildningsvolymen och skapa bättre     Prop. 1989/90:90 förutsättningar för de forskarstuderande att fullfölja sin utbildning. I pro­positionen föreslås all på sikt alla utbildningsbidrag skall omvandlas till doktorandtjänster.

Del är en viktig uppgift för högskolemyndigheterna alt följa upp dels hur forskarrekryteringen och forskamtbildningen över huvud tagel utvecklas, dels hur de särskilda insatser som föreslås i denna proposition bidrar lill all förbättra förhållandena i dessa hänseenden.

10.3.3 Geografisk fördelning av resurser för forskning och utveckling

Ytterligare en fråga som bör undersökas närmare är hur forskningsresur­sernas fördelning i landet påverkar de resultat riksdag och regering förväntar sig skak uppnås när det gäller FoU och spridning av FoU i samhäkel och dess olika sektorer.

Det ligger i sakens natur all beslut om omfattning och inriktning av den statligt finansierade forskningen inom och ulom högskolan också innebär beslut om verksamhetens geografiska lokalisering. Samma kriterier bör gälla här som för andra beslut inom forskningsområdet, nämligen att verksamheten skall ulföras där de vetenskapliga kvalitetskraven bäst kan uppfyllas. Såväl de redovisningar, som i framtiden skall göras av genom­förd verksamhet och uppnådda resultat, som förslag om utbyggnad av verksamheten måste därför belysa olika lokaliseringsakernativ ur detta perspektiv. Lokaliseringen av all verksamhet bör i princip kunna ifrågasät­tas.

En särskild fråga är forskningsverksamheten vid de mindre och medel­stora högskolorna och vårdhögskolorna. En forskning som fyller höga kvalitetskrav kan också ha en positiv betydelse för den ekonomiska, soci­ala och kulturella utvecklingen för berörda regioner. Regeringen föreslår i denna proposition vissa forskningsstödjande åtgärder vid dessa högskolor. Dessa ålgärder bör leda till att lärama vid de mindre och medelstora högskoloma engageras i forskning i samma utsträckning som sina kolleger vid universiteten.

Universitets- och högskoleämbetet skall göra en utvärdering av de gjor­da insatsema för alt belysa dels hur anvisade medel använts, dels — och framför allt - vilka efTekter åtgärderna haft på forskningens omfattning i stort vid de berörda högskoloma. Regeringen föreslår vidare vissa andra åtgärder i den regionalpolitiska propositionen lill innevarande riksmöte med betydelse för de mindre och medelstora högskolorna i vissa delar av landet.

Fakulletsorganen har ansvar för forskningen inte bara vid den egna enheten ulan också vid mindre och medelstora högskolor. I ökad utsträck­ning måste de medel som anvisas under fakultelsanslagen användas vid dessa högskolor. Det är en uppgift för de lokala högskoleorganen all finna former för hur detta skall kunna förverkligas med bibehållande av högt ställda vetenskapliga kvalitetskrav och en effektiv resursanvändning.

Del forsalla beredningsarbetet, med utgångspunkt i bl. a. successiva re­
sultat från ovan nämnda utvärderingar, får avgöra i vilka former forsk-
      100


 


ningen vid de mindre och medelstora högskolorna och vårdhögskoloma kan Prop. 1989/90:90 utvecklas under 1990-talel. Bedömningen skall innefatta det behov av forsk­ning som kan föreligga i regionalpolitiskt prioriterade regioner. Utgångs­punkten måste vara all det skall råda en hög och likvärdig kvalitet inom hela den svenska högskolan. Beredningsarbetet i detta hänseende måste också samordnas med vad som nämnts om avvägning och koncentration mellan forskningsråd och fakultelsorganisalion.

10.3.4 Sektorsforskningens kvalitet och samhällsrelevans

Kriterierna för en väl fungerande seklorsforskning är av två olika slag. För del första måste verksamheten inriktas mot frågor som är relevanta för de berörda sektorerna. För det andra måste forskningen uppfylla krav på god vetenskaplig kvalitet.

Sektorsforskningens vetenskapliga kvalitet bör utvärderas på liknande sätt som forskning på egel programansvar. Också forskningens samhällsre­levans skall bedömas. En utvärdering av samhällsrelevansen bör innefatta en analys av dels forskningsresultatens användbarhet, dels i vilken omfatt­ning forskningsresultaten faktiskt har använts.

Del är naturligtvis en uppgift för varje seklorsorgan atl svara för uppfölj­ning och utvärdering av sin egen FoU-verksamhet. Seklorsorganens egel ansvar bör emdlertid i vissa avseenden kompletteras för all få fram ett bättre underlag för forskningspoliliska beslut. Del krävs all samhällsre­levansen utvärderas också inom större problemområden än vad ell ensta­ka seklorsorgan svarar för. Del ankommer på regeringen all se till all sådana övergripande utvärderingar kommer lill stånd.

Ett område som kommer all behandlas är kollektivforskningen, dvs. när staten och näringslivet genom gemensam finansiering skapar särskilda organisationer och program för tillämpad forskning. Statens satsningar inom basprogrammen uppgår här 1989/90 lik knappt 200 milj. kr.

Ell annal område för en övergripande utvärdering är miljöforskningen, där utvärderingar utförda av de enskilda organ som finansierar miljöforsk­ningen ej kan anses tik fyllest. Utvärderingsarbetet bör, fömtom de tidiga­re nämnda kvalitets- och rdevansaspeklema, också belysa inriktningen på forskningen när del gäller avvägningen mellan gmndläggande forskning och tillämpad forskning samt del utvecklingsarbete med anknytning lill miljöfrågoma som sker inom industrin. Det ankommer på regeringen att avgöra formema för denna övergripande utvärdering.

10.4 Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår all

riksdagen godkänner de akmänna riktlinjer för forskningspolitiken under perioden 1990/91 -1992/93 som framgår av avsnitten 2-10.

101


 


 


 


11 Justitiedepartementets verksamhetsområde

Inom justitiedepartementets ansvarsområde bedrivs forskning, utredning och information bl.a. om brottslighet och brottsförebyggande insatser. Under andra huvudtitelns ulredningsanslag beräknas vidare vissa medel för uppföljning och utvärdering av de forskningspoliliska besluten.

1 nedanstående tabell sammanfattas resursema för forskning och utveck­lingsarbete om brott och brottsförebyggande arbete saml de resurser som finns under justitiedepartementets ulredningsanslag för uppföljning och ut­värdering av de forskningspoliliska besluten. I tabellen redovisas endast reformer. Till dessa förändringar kommer för budgetåret 1990/91 kompen­sation för pris- och löneförändringar. Anslagen kommer på motsvarande sätt all prisomräknas de kommande åren.

Reformer (milj. kr.)


Prop. 1989/90:90 Avsnitt 11 Justitiedep.


 


Anvisat 1989/90


Förslag 1990/91


Beräknat 1991/92


Beräknat 1992/93


Brottsförebyggande rådet          12.5       -1-1,8

Uppföljning och utärdering          3,0        +1,0


11.1 Brottsförebyggande rådet 11.1.1 Brottsförebyggande rådets verksamhet

Brottsförebyggande rådet (BRÅ) har till uppgift atl främja brottsförebyg­gande insatser inom olika områden av samhället och alt verka för all samhällets och enskildas insatser mot brott samordnas.

BRÅ fick under hösten 1988 en ny instmktion (SFS 1988:1223) som gäller fr.o.m. den 1 januari 1989 oeh som ställer nya krav på verksamhe­ten. Bl.a. ges BRÅ ell större ansvar för samordningen av samhäkels brottsförebyggande verksamhet liksom för information inom det egna verk­samhetsområdet.

När det gäller FoU-arbetel framhålls i förordningsmotiven (1988:6) alt det är angelägel all verksamheten utvecklas vidare så all BRÅ:s kunskaper i större utsträckning än vad som hittills har varit fallet kan användas som underiag för prioriteringar i del brottsförebyggande arbetet liksom för tillämpning och utvärdering av brottsförebyggande ålgärder. Vidare sägs att BRÅ i ökad omfattning bör ägna sig ål utvärdering av reformer inom det kriminalpoliliska fältet. BRÅ skall även kunna ge underlag för framti­da kriminalpoliliska reformer genom att pröva och utvärdera olika åtgär­der.

Det påpekas också att BRÅ även i fortsättningen bör lämna bidrag lill enskilda forskare.

BRÅ leds av en överdirektör. Vid rådet finns också en styrelse. Under överdirektören finns byråchefer som ansvarar för forskning, utredning och information på del brottsförebyggande området. Till rådd är knutna tre rådgivande organ: en samverkansddegalion, en vetenskaplig delegation och en informalionsddegalion.


103


 


Rådd upprättar löpande treåriga verksamhetsplaner. I samband med     Prop. 1989/90:90
anslagsframställningen för budgetåret 1990/91 har rådet lämnat en sådan     Avsnitt 11
plan för verksamheten under budgetåren 1990/91 — 1992/93.
    Justitiedep.

11.1.2 Bedömning av resultaten hittills

Tyngdpunkten i arbelet inom BRÅ har hillills främst varit insamling och analys av brollsdala saml utformning av brottsförebyggande strategier. Endast en mindre del av verksamheten har ägnats praktisk tillämpning och utvärdering av sådana strategier liksom åt utvärdering av reformer inom del kriminalpolitiska fallet.

Ell fömyelsearbete inom rådet har påbörjats sedan den nya instmktio­nen trädde i kraft. Det kommer till ullryck bl.a. i verksamhetsplanen för budgetåren 1990/91 — 1992/93. Planen ligger väl i linje med den nya in­stmktionen samt de uttalanden som gjorts i anslutning lill denna i förord-ningsmoliven och av riksdagen. Rådet har inte gjort någon inbördes prio­ritering mellan de olika projekten i verksamhetsplanen.

11.1.3 Regeringens syn på BRÅ:s framtida arbete

Ett framgångsrikt brottsförebyggande arbete fömlsäller all kunskaper och erfarenheter på området kan utvecklas och spridas. BRÅ har en central roll i det sammanhanget. Genom den nya instmktionen markeras BRÅ:s ställ­ning som centralt organ för bl. a. samordning, forskning, utvärdering och information på det brottsförebyggande området. Regeringen anser att del är angelägel all BRÅ:s verksamhet tillförs utökade resurser.

Regeringen delar i huvudsak BRÅ:s bedömning av behovet av forsk­ning, utredning och information på de områden som anges i verksam­hetsplanen. Ett större utrymme bör således ges åt bl.a. utvärdering av brottspreventiva åtgärder och kriminalpoliliska reformer.

I fråga om prioriteringen vill vi särskilt fasta uppmärksamheten på följande områden.

Åtgärder mot brott i storstad

Den förhållandevis största delen av brottsligheten finns i våra tre största städer.

Tre av projekten i BRÅ:s verksamhetsplan rör lokala ålgärder mol brott
i storstad. Mest omfattande är det s.k. Slockholmsprojeklel. Del har
påbörjats under innevarande budgetår och bedrivs i samarbete med uni­
versitetet i Stockholm, Stockholms kommun, rikspolisstyrelsen och polis­
myndigheten i Stockholm. 1 projektet las dala till vara från två tidigare
BRÅ-projekt, nämligen "Brott i stadsmiljö" och "Tillgreppsprojektet".
Det andra projektet, vars kartläggningsfas avslutades under år 1988 och
som bedrivs i samarbete med lokala myndigheter, är inriktat på brottsföre­
byggande insatser i en förort lill en storstad. Det tredje, som skall påbörjas
under innevarande budgetår, är inriktat på ålgärder för all minska vålds-
    104


 


brott. Projektet, som bygger på tidigare forskning inom området, skall också bedrivas i samarbete med lokala myndigheter, organisationer etc.

Regeringen anser atl del är angeläget all BRÅ:s kunskaper kan användas som underlag för lokala åtgärder mot brott i storstadsområdena och utvär­deringen av sådana. Det är därför av stor betydelse all de nämnda projek­ten kan fullföljas i enlighet med BRÅ:s planering.


Prop. 1989/90:90 Avsnitt 11 Justitiedep.


Brottslighet bland invandrare

Del saknas tillräcklig kunskap om och i vilken utsträckning brottslighet har samband med den invandring som skett lill Sverige. Denna brist har under senare lid uppmärksammals i flera olika sammanhang. Bl.a. har en arbetsgmpp inom justitiedepartementet i en rapport som avlämnades tkl justitieministern i december 1989 framhåkit behovet av alt närmare bely­sa utländska gärningsmäns betydelse för våldtäktsbrottsligheten.

I etl av delprojekten i det s. k. Slockholmsprojeklel kommer man all studera brottsligheten hos personer med utländsk bakgmnd och med sär­skild inriktning på ungdomsbrottsligheten i invandrartäta områden. BRÅ planerar vidare all genomföra ytterligare etl forskningsprojekt om invand­rares brottslighet tillsammans med Centmm för invandrarforskning vid Stockholms universitet. 1 det projektet ingår bl.a. en kartläggning av den polisanmälda brottsligheten bland personer som är födda i ullandel, dvs. dels utländska medborgare, dels naluraliserade svenskar. Regeringen bedö­mer det som nödvändigt att forsknings- och utvecklingsarbetet inom områ­det intensifieras under den kommande treårsperioden. Del behövs mer kun­skaper om invandrares brottslighet, om vilka faktorer i del svenska samhäl­let som negativt påverkar olika invandrargmppers anpassningsmöjligheter samt om hur man kan komma lill rätta med dessa problem.

Privata initiativ inom rättsväsendet

På senare tid har bl. a. inom Europarådet uppmärksammats frågan om s. k. privatisering inom rättsväsendet.

BRÅ planerar atl genomföra en undersökning bl. a. om formema för och omfattningen av bevakningsförelagens s.k. sidouppgifler, t.ex. uppdrag som ligger nära kriminalpolisens verksamhet. Även försäkringsbolagens brottsutredande verksamhet skall undersökas.

Regeringen ser positivt på all de problem som kan vara förknippade med privata initiativ inom rättsväsendet uppmärksammas av BRÅ och delar aktså rådets bedömning att det behövs forskning inom området.


Drogpåverkan och trafiksäkerhet

Frågan om droger och trafik står i fokus, inte minst i samband med de ändringar i trafiknykterhetslagstiftningen som är aktuella.

BRÅ planerar atl belysa problemen kring drogpåverkan och trafiksäker­heten. Syftet är bl. a. atl ge underlag till förebyggande åtgärder. Regeringen anser, i likhet med rådet, att delta är ell angeläget forskningsområde.


105


 


Ekonomisk brottslighet

Ekonomisk brottslighet tillhör de områden som prioriteras i kampen mol brottsligheten.

BRÅ har sedan år 1985 på regeringens uppdrag genomfört forsknings-och utvärderingsprojekt om ekonomisk brottslighet. Del senaste uppdra­get avser formema för och omfattningen av ekonomisk brottslighet i vissa branscher. Som ett resultat av de olika forskningsuppdragen har BRÅ bl. a. givit ut ett antal rapporter. Avsikten är all branschsludien skall avslutas hösten 1990.

Riksdagen tillkännagav våren 1988 med anledning av en motion all en särskild undersökning av den ekonomiska brottsligheten inom hyres- och fastighetsbranschen borde genomföras (JuU 1987/88:39 s. 8 f, rskr. 319). BRÅ planerar all genomföra en sådan undersökning när den nu pågående branschstudien är avslutad. Regeringen kan således konstatera att den av riksdagen efterfrågade undersökningen inom kort kommer alt genomföras på rådels initiativ.


Prop. 1989/90:90 Avsnitt 11 Justitiedep.


Narkotika och våldsbrott

Även narkotika och våldsbrott tillhör de prioriterade områdena. Inom BRÅ bedrivs bl. a. forskning om sambandet mellan olika former av miss­bmk och kriminalitet. Stöd och hjälp lill brottsoffer är en annan av de aktuella kriminalpoliliska uppgiftema.

När del gäller frågor som sammanhänger med narkotika, våld och stöd lill brottsoffer pågår för närvarande en rad aktiviteter, såväl inom rege­ringskansliet som inom kommittéer och arbetsgmpper. Del är önskvärt all BRÅ inom ordinarie ramar har en viss beredskap för alt vidta det forsk­nings- och utvecklingsarbete som kan visa sig nödvändigt med anledning av dessa aktiviteter.

11.1.4 Anslagsfrågor

I prop. 1989/90:100 (bil. 4 s. 110) har regeringen föreslagit riksdagen alt, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1990/91 under angivna anslagsmbriker beräkna följande belopp.


G 1. Brottsförebyggande rådet:

Förvaltningskostnader

G 2. Brottsförebyggande rådet:

Utvecklingskostnader

Regeringen tar nu upp dessa frågor.


7 896000 kr. 4647000 kr.


106


 


Andra huvudtiteln

G. Övriga myndigheter

G 1. Brottsförebyggande rådet: Förvahningskostnader

1988/89 Utgift     7903 531


Prop. 1989/90:90 Avsnitt 11 Justitiedep.


 

 

1989/90 Anslag

7896000

 

 

1990/91 Förslag

11272000

 

 

 

 

1989/90

Beräknad ändring 1990/91

Personal

19

-

Anslag

 

 

 

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader

 

6546000

(4877000)

1350000

+ 3301000

( + 2952000)

75000

 

 

7896000

+ 3376000

Brottsförebyggande rådet

Rådet begär att anslaget för budgetåret 1990/91 ökar enligt följande:

1. Pris- och löneomräkning m. m. 124000 kr.

2.    För  informationsverksamheten  yrkas   1,5  tjänst  som  handläggare ( + 440000 kr.).

3.    Ytterligare medel begärs för personalinlroduklion och för en egen le-lefonväxd(+170000 kr.).


Regeringens överväganden

Informationsverksamheten vid BRÅ har genom den nya instmktionen getts vidare uppgifter än tidigare och en självständigare ställning inom BRÅ. Regeringen har därför beräknat medel för den av BRÅ yrkade förstärkningen av informationsverksamheten.

Medel har även beräknats under detta anslag för den av BRÅ yrkade informalionsdalabasen samt för intemutbildning i ulvärderingsmelodik.

Regeringen har för nämnda ändamål beräknat sammanlagt 750000 kr.

Vidare föreslår vi all ell belopp på 2 130000 kr. förs över från anslaget G2. Brottsförebyggande rådet: Utvecklingskostnader lill förevarande an­slag. Beloppet används av BRÅ lik löner och bör i fortsättningen beräknas under förvaltningsanslaget.

I sammanhanget bör understrykas all en akt för stor dd av BRÅ:s budget har tecknats in av fasla kostnader. Regeringen vill därför framhåka alt BRÅ måste sträva efler all nedbringa de fasla kostnadema så alt rådets resurser kan användas flexibelt.

Ett annal sätt all öka resursema är, som framhålls i förordningsmotiven lill instmktionen, all personal från andra myndigheter tjänstgör i projekt inom BRÅ. Kostnaderna bör i dessa fall belasta respektive myndighets anslag.

BRÅ bör även liksom hittills kunna komma överens med andra statliga


107


 


och kommunala instanser om delfinansiering av projekt som är av gemen-     Prop. 1989/90:90 samt intresse och som genomförs under medverkan av sådana organ. Del     Avsnitt 11 gäller naturligtvis också inte minst forskningsråden, i första hand del före-    Justitiedep. slagna socialvetenskapliga forskningsrådet.

Ekonomiskt stöd bör också kunna lämnas från organisationer inom t. ex. bankväsendel, försäkringsbranschen, bilbranschen eller fastighetsägare

0.       s. v., dock under två fömtsättningar. Bidrag bör i första hand las emot från
sam- eller branschorganisationer. Vidare är det endast BRÅ som skall be­
sluta om ell projekts mål, genomförande och resultat.

Del kan således konstateras att det på sikt borde vara möjligt för BRÅ atl öka utrymmet för nya forsknings- och utvecklingsprojekt, främst genom en bättre planering av den egna verksamheten, men också genom att rådet utnyttjar de möjligheter lill delfinansiering från andra intressenter som finns. Del ankommer på regeringen att utforma den ekonomiska slymingen av BRÅ så all sådana lösningar underlättas.

Regeringen anser emellertid atl det är motiverat all BRÅ tillförs ytterli­gare resurser för nya forsknings- och utvecklingsprojekt. Medel för detta har beräknats under anslaget Brottsförebyggande rådet: Utvecklingskost­nader.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår

alt riksdagen lill Brottsförebyggande rådet: Förvahningskostnader för budgetåret 1990/91 anvisar ett förslagsanslag på 11 272 000 kr.

G 2. Brottsförebyggande rådet: Utvecklingskostnader

1988/89 Utgift     3424988         Reservation           770399

1989/90 Anslag    4647000

1990/91  Förslag  3 851000

Från anslaget betalas kostnader för forsknings- och utvecklingsarbete samt för informaiion.

Brottsförebyggande rådet

Rådet begär att anslaget för budgetåret 1990/91 ökar enligt följande:

1. Pris- och löneomräkning m. m. 500000 kr.

2.    Ytterligare   medel   yrkas   för   utrednings-   och   utvecklingsprojekt (+1373000 kr.).

3.    Medel beräknas för personalutbildning och en informationsdatabas ( + 380000 kr.).

Regeringens överväganden

Anslaget har, som nyss nämnts, minskals med de 2 130000 kr. som för
innevarande budgetår av BRÅ används lill löner. Dessa medel bör i
fortsättningen beräknas under anslaget Brottsförebyggande rådet: Förvah­
ningskostnader.
                                                                              108


 


För FoU-verksamheten beräknas en förstärkning av anslaget med 1 milj.     Prop. 1989/90:90
kr.
                                                                              Avsnitt 11

BRÅ utvärderar lagen om försöksverksamhet med samhällstjänst som     Justitiedep. trädde i krafl den 1 januari i år. Försöket, som bedrivs på fem orter i landet, skall pågå i tre år. BRÅ har under innevarande budgetår likförts särskilda medel av regeringen för utvärderingen. Fr.o.m. nästa budgetår bör BRÅ genomföra utvärderingen inom ramen för tillgängliga medel.

Forskn ingsbidrag

BRÅ har sedan starten år 1974 lämnat bidrag till enskilda forskare. Forsk­ningsbidragen uppgår numera lill ca 800000 kr. per år. Regeringen anser alt rådet nu bör pröva nya former för bidragsgivningen. Hälften av forskningsbidragen bör i fortsättningen avdelas som bidrag lill avhandlingsarbeten som utförsavdoktorander i kriminologi. BRÅ bör välja former för bidragsgivningen som kan stimulera den långsiktiga kunskap­suppbyggnaden inom den kriminologiska forskningen. Enligt regeringens bedömning är fömtsättningarna all åstadkomma detta större om man und­viker all rikta bidragen lill särskilda forskningsområden utan låter ansök­ningarnas kvalitet och inte ämnesvalet styra bidragsgivningen.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår

att riksdagen lill Brottsförebyggande rådet: Utvecklingskostnader för budgetåret 1990/91 anvisar ell reservationsanslag på 3 851000 kr.

11.2 Uppföljning och utvärdering av de forskningspolitiska besluten

11.2.1 Verksamheten hittills

Forsknings- och utvecklingsverksamheten i Sverige motsvarar, som fram­gått av de inledande kapitlen, knappt 3 % av BNP varav de statligt finansi­erade insatsema utgör ca en tredjedel. I forskningspropositionerna anges de övergripande målen och den huvudsakliga inriktningen av verksamhe­ten för den kommande treårsperioden. Regeringen ges ansvar atl genomföra besluten och atl uppdra ål myndighetema all driva verksamheten inom de ekonomiska ramar riksdagen beslutat om.

För att öka regeringens möjlighet atl följa upp och analysera verksamhe­
ten har under den senaste treårsperioden vissa medel avsatts under andra
huvudtitelns anslag A 3 Utredningar m.m. Dessa medel har bl.a. möj­
liggjort den kartläggning av sektorsforskningen som publicerats i departe­
mentsserien. Svensk sektorsforskning (Ds 1989:3). Regeringen har vidare
haft möjlighet att ge vissa uppdrag tik statistiska centralbyrån bl.a. angå­
ende statistik om forskning och utveckling i den kommunala sektorn. Som
en förberedelse inför 1990 års forskningsproposition har svenska forskare
  109


 


på regeringens uppdrag studerat forskningens villkor i åtta andra industri-     Prop. 1989/90:90
länder (Ds 1989:43). Dessa uppdrag har breddat underlaget för 1990 års     Avsnitt 11
forskningsproposition.
                                                     Justitiedep.

11.2.2            Regeringens överväganden

Som framgått tidigare i denna proposition anser regeringen alt forskning och utveckling av hög kvalitet utgör en värdefull grund för en positiv social och ekonomisk utveckling. Regeringen föreslår också betydande resurs­förstärkningar under den kommande treårsperioden.

Forskning och utveckling måste liksom all annan verksamhet följas upp och utvärderas. Detta gäller inte bara forskningens vetenskapliga kvalitet utan också, och då framför allt vad gäller seklorsforskningen, dess sam­hällsrelevans.

Inför kommande forskningspolitiska beslut kommer, som framgår av avsnitt 10, systematiska uppföljningar och utvärderingar av pågående verksamheter att behöva göras. Regeringen har i budgetpropositionen (1989/90:100 bil. 4) under reservationsanslaget A 3 Utredningar m.m. beräknat 3 milj. kr. för uppföljningar och utvärderingar av FoU. Regering­en anser all ytterligare medel bör anvisas för detta ändamål.

11.2.3            Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår

att riksdagen under reservationsanslaget Utredningar m. m. under andra huvudtiteln för budgetåret 1990/91 anvisar 1000000 kr. ut­över vad som föreslagils i prop. 1989/90:100 bil. 4.

110


 


12. Utrikesdepartementets verksamhetsområde

Prop. 1989/90:90 Avsnitt 12

Utrikes- och säkerhetspolitisk forskning saml u-landsforskning är central     Utrikesdeo från utrikespolitisk synpunkt. Även den forskning som är av betydelse för våra ekonomiska relationer med omvärlden spelar här en stor roll. Också EG:s forskningsprogram är i delta sammanhang av stort intresse.

I nedanstående tabell sammanfattas forskningsresurserna inom utrikesde­partementets verksamhetsområde. I tabellen redovisas endast reformer. Till dessa förändringar kommer för budgetåret 1990/91 kompensation för pris- och löneförändringar. Även för de kommande budgetåren kommer anslagen atl omräknas för pris- och löneförändringar. De belopp som anges som reformer skall dock ses som absoluta belopp och kommer ej all prisomräknas del år reformen läggs ul. I fotnot redovisas förändringar med anledning av budgetpropositionen 1989/90:100, bil. 5.

Reformer (milj. kr.)

 

 

anvisat

förslag

beräknat

beräknat

 

1989/90

1990/91

1991/92

1992/93

Nedrustning, freds- och konflikt-

 

 

 

 

forskning

38,9'

—

—

-

Intemationell politik

3,3

+   0,6

—

—

Folkrätt

1,7

+   0,4

_

_

Bidrag till ett institut för Japanstudier

-

+   3,0

-

—

U-landsforskning

315,0

_3

-

-

Styrelsen för u-landsforskning

 

 

 

 

(SAREC)

11,1

4

-

-

' I beloppet ingår en engångsanvisning om 7,5.

 1 budgetprop. 1989/90:100 bil. 5 begärs ytterligare +0,7.

 1 budgetprop. 1989/90:100 bil. 5 begärs +45,0.

" I budgetprop. 1989/90:100 bil. 5 begärs + 4,3.


12.1  Utrikes- och säkerhetspolitiskt motiverad forskning 12.1.1 Forskningens omfattning och organisation

Neutralitetspoliliken ställer krav på en självständig värdering av för vårt land vikliga förhållanden och utvecklingstendenser i omvärlden. Sverige har mol denna bakgrund i hög grad intresse av forskning kring frågor av betydelse för vår utrikespolitik.

Detta gäller forskning inom del centrala säkerhetspolitiska området men även inom folkrätt och andra discipliner. Man bör härvid beakta alt del på det utrikespolitiska området finns behov dels av tillämpad forskning med relativt kort lidshorisont, dels av forskning av mera långsiktig karaktär.

Inom det säkerhetspolitiska området disponerar utrikesdepartementet 1 103000 kr. under anslaget Utredningar inom det nedrustnings- och säker­hetspolitiska området för forskningsändamål. Dessa medel används främst för att söka stimulera forskning av särskild relevans för utrikesdeparte­mentet, bl.a. öststalsforskning. De utnyttjas även för all mera långsiktigt bygga upp en allmän kompetens bl. a. genom att möjliggöra igångsättande


111


 


av projekt tidigare an planerat i avvaktan på fortsatt finansiering via traditionella anslagskanaler.

Långsiktig säkerhetspolitisk forskning stöds genom anslagen Bidrag till Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) och Utrikespoli­tiska Institutet.

Från anslaget Forskningsverksamhet för rustningsbegränsning och ned­mstning bekostas den del av försvarets forskningsanstalts (FOA:s) forsk­ning, utredningsarbete och expertstöd som har betydelse för utrikesdepar­tementets verksamhet på nedmslningsområdet.

1 proposition om tilläggsbudget lill statsbudgeten för budgetåret 1989/90 föreslog regeringen (prop. 1989/90:25 bil. 2) ett engångsbelopp - via anslaget Forskningsverksamhet för rustningsbegränsning och nedrustning — för FOA:s forskning avseende en internationell datacentral (IDC) för övervakning av ell provstoppsavtal. Riksdagen beslutade i enlighet med regeringens förslag (UU13, rskr. 78).

Vidare lämnas stöd lill forskning om polarfrågor och inom folkrätt från anslaget Utredningar m. m. Även från anslaget Övriga internationella orga­nisationer m. m. lämnas bidrag tik folkrättslig forskning såsom till Raoul Wallenberg-inslilulel i Lund saml lill intemationella organisationer som bedriver forskning.

Under budgetåret 1990/91 kommer en särskild tjänst för historisk forsk­ning all inrättas i utrikesdepartementet. Dokumenten i UD:s arkiv kom­mer att bli en självklar utgångspunki för denna forskning. Forskningen ifråga utgör ett stöd till gmndläggande forskning inom historia, statsveten­skap och andra samhällsvetenskapliga ämnen, samtidigt som den tillför utrikesdepartementet kompelens som kan vara av relevans i den operativa verksamheten.

I de båda senaste forskningsproposilionema har öslslalsforskningens betydelse särskilt betonats. Utrikesdepartementet har lämnat etl icke obe­tydligt stöd lill forskning med denna inriktning. Bl.a. har finansiella bidrag lämnats till institutionen för öststalsstudier vid universitetet i Upp­sala och östslatsprojekl vid Utrikespolitiska Inslilulel (Ul). Del kan dess­utom noteras, alt — inom del ekonomiska området — Öst Ekonomiska Byrån ombildals till Stiftelsen Östekonomiska Institutet och att en knyl­ning därvid skett lill Handelshögskolan i Stockholm.

Ell studiearbete har genomförts för all undersöka om vetenskaplig forskning om nedmstning och mstningsbegränsning kan ges en ny dimen­sion genom alt ett centmm för teknisk nedmstningsforskning inrättas vid universitetet i Linköping. Ärendet bereds för närvarande inom regerings­kansliet.


Prop. 1989/90:90 Avsnitt 12 Utrikesdep.


 


12.1.2 Inventering av forskningen - resultat och bedömning

Utrikesutskottet uttalade i sitt betänkande 1986/87 UU16 (s. 5) att rege­ringen bl.a. borde göra en inventering av den för svensk utrikes- och säkerhetspolitik relevanta forskning som utförs av institutioner i Sverige, såväl på det akademiska fältet som inom den ofTenlliga förvakningen. Detta tillkännagavs regeringen genom rskr. 1986/87:285.


112


 


Den begärda inventeringen har utförts och, genom skrivelse den 26 ok­tober 1989 frän utrikesministern, delgivits riksdagens utrikesutskott.

Inventeringen visar i flera fall atl en minskning av verksamheten skett under en följd av år. Denna utveckling äger rum under det att Sverige kontinuerligt konfronteras med komplicerade säkerhetspolitiska frågor knutna lill ofta svåröverskådliga och snabba förändringar i den omedelba­ra omvärlden samtidigt som underlag för politiska bedömningar från statsmakternas sida efterfrågats i ökande grad.

Till denna bild skall läggas atl den seklorsfinansierade högskoleforsk­ningen inom det utrikes- och säkerhetspolitiska området alllid varit av liten omfattning.

Regeringen anser att man bör skilja mellan å ena sidan gmndforskning­en inom för säkerhetspolitiken relevanta ämnesområden och å andra sidan den mera behovsinriktade forskning och långsikliga utredningskapacitet som utgör ett direkt stöd för utrikespolitiska bedömningar. Båda behövs, och de kan inte ersätta varandra.

Regeringen framhöll redan i föregående forskningsproposition alt olika vägar bör prövas att fördjupa den internationellt inriktade utbildningen och säkerhetspolitiska forskningen, främst med anknytning till ämnet statsvetenskap. Denna bedömning stöds av att den företagna inventering­en visar på ett behov av ytterligare insatser på detta område. Del är därför angeläget atl denna ambition nu förs vidare. Inte minst mot bakgmnd av traditionen i svensk utrikespolitik är det också angeläget att den folkrättsli­ga forskningen i Sverige får ökat stöd.

Regeringens ställningstagande med anledning av de olika förslagen framgår av det följande.


Prop. 1989/90:90 Avsnitt 12 Utrikesdep.


12.1.3 Arktisk konflikt- och säkerhetsforskning

Enligt regeringens uppfattning finns det ett utökat behov av all studera frågor med anknytning till Sveriges närområden. Som framgår av nämnda inventering har del bland forskarna under senare år uppstått ell förnyat intresse för det nordiska området. Ett initiativ med denna geografiska inriktning är den av universitetet i Umeå föreslagna satsningen på arktisk konflikt- och säkerhetsforskning inom området internationell politik. In­riktningen på Arktis och Nordeuropa saml del föreslagna statsvetenskapli­ga och folkrättsliga perspektivet är av betydande intresse och ligger väl i linje med svenska, långsikliga, utrikespolitiska ambitioner. Regeringen avser all till budgetåret 1991/92 föreslå att 250000 kr. beräknas för inrät­tande av en doktorandtjänst vid universitetet i Umeå för forskarstuderan­de inom ämnet statsvetenskap med inriktning på internationell politik. Regeringen återkommer lill frågan under avsnitt 17.


12.1.4 Forskartjänster med inriktning på internationell politik

Även annan forskning i utrikes- och säkerhetspolitiska frågor inom ämnet statsvetenskap bör förstärkas. En satsning på tjänster under professorsnivå


113


8   Riksdagen 1989/90. 1 saml. Nr 90

Rättelse: s. 119 rad 25 står: förslagsanslaget Rättat till: reservationsanslaget


för disputerade forskare är, enligt regeringens uppfattning, då en lämplig åtgärd.

Sådana tjänster tryggar återväxlen och förhindrar forskarflykt. Detta befordrar en långsiktig kunskapsuppbyggnad på en kvalitativt hög nivå.

Vid statsvetenskapliga institutionen vid universitetet i Lund finns goda förutsättningar för en långsiktig kunskapsuppbyggnad med inriktning mot internationell politik. Regeringen anser det därför motiverat all till budget­året 1991/92 beräkna 750000 kr. till universitetet i Lund i detta syfte. Vi återkommer till frågan under avsnitt 17.


Prop. 1989/90:90 Avsnitt 12 Utrikesdep.


12.1.5 Ökad satsning på öststatsforskning

Som nämnts ovan lämnas särskilda medel för stöd till forskning med öststatsinriktning. Den snabba politiska utvecklingen i Östeuropa, med implikationer för Sveriges närområde, motiverar all stödet utökas. Delta bör ske genom all anslaget Utredningar inom del nedrustnings- och säker­hetspolitiskaområdet förstärks med 600000 kr budgetåret 1990/91.

12.1.6 ökat samarbete på folkrättens område

Som nämnts tidigare är den folkrättsliga forskningen en fråga som rege­ringen prioriterar. Mellan utrikesdepartementet och universitetens juridis­ka fakulteter är ell fördjupat samarbete på väg att etableras. Regeringen anser att ytterligare 400000 kr. bör anvisas budgetåret 1990/91 så att ambitionen kan höjas och den långsikliga kunskapsuppbyggnaden inom högskolan stärkas.


12.2 Biståndsmotiverad forskning

12.2.1 U-landsforskningens organisation och omfattning

Forskningsfrågorna fick år 1976 en mer framskjuten plats inom biståndet än tidigare genom inrättandet av beredningen för u-landsforskning, seder­mera styrelsen för u-landsforskning (SAREC).

SAREC är i första hand en bislåndsmyndighet med uppgift att främja forskning som kan underlätta för u-länderna all utvecklas mol ökat själv­bestämmande och mot ekonomisk och social rättvisa. Tyngdpunkten i verksamheten är inriktad på alt bygga upp forskningskapacitet i u-länder­na. Detta sker bl.a. i form av samarbete mellan forskare vid u-landsinstilutioner och svenska vetenskapliga institutioner, s. k. institutions-samarbete. SAREC har också som en uppgift att främja och bidra till finan­siering av u-landsforskning i Sverige. I detta stöd till svensk u-landsforskning ställs höga krav på relevans för belysning av något specifikt utvecklingsproblem eller för mer generella utvecklingsteoreliska frågor.

SAREC ger stöd till svensk u-landsforskning främst genom bidrag till konkreta forskningsprojekt och visst miljö- eller institutionsstöd. Budget­året 1989/90 har regeringen avsatt ca 26 milj.kr. till svensk u-landsforsk-


114


 


ning, varav 1,8 milj. kr. ges som långsiktigt stöd till sex u-landsinriklade forskningsmiljöer.

Vad gäller sektorsfördelning går merparten av SAREC:s samlade stöd till jordbmks-, skogsbruks- och miljöforskning. Närmare en tredjedel av stödet går till hälsoforskning. Samhällsvetenskaplig, naturvetenskaplig och teknisk forskning finansieras. Under budgetåret 1988/89 gick 58% av det bilaterala och regionala stödet lill Afrika söder om Sahara, 29% till Latin­amerika och 13 % lill Asien.

Även andra organ under utrikesdepartementet än SAREC har uppgifter som berör forskning.

Nordiska afrikainstitulel (NAI) tillkom år 1962 på initiativ av Nordiska rådet. NAI har lill uppgift atl inom Norden bl. a. främja och driva veten­skaplig forskning om Afrika. Institutet skall även verka för samarbete och kontakter mellan nordiska och afrikanska forskare. NAI utgör därtill dt dokumenlalionscenlrum för forskning och studier om Afrika.

Styrelsen för internationell utveckling (SIDA) stöder forskning eller forskningsrdalerad verksamhet i anslutning till projekt och program i utvecklingssamarbetet. SIDA finansierar omfattande försöksverksamhet inom olika fackområden. SlDA:s stöd till u-landsforskning ges främst som ell komplement lill de bilaterala programmen. Under anslagsposten Sär­skildaprogram finns flera projekt med inslag av både utvecklingsarbete och forskning, ofta i nära samarbete med SAREC.

1 det tekniska samarbetet som beredningen för intemationellt tek­niskt-ekonomiskt samarbete (BITS) svarar för kan stöd till specifika pro­jekt inom tillämpad forskning ingå. Universitetsinstitutioner är i flera fall engagerade i genomförandet av kurser för u-landsddlagande.


Prop. 1989/90:90 Avsnitt 12 Utrikesdep.


 


12.2.2 Framställningar från berörda organ

Regeringen har i 1990 års budgetproposition behandlat anslagsfrågoma för u-landsforskning.

SAREC har anmält sin avsikt att för forskning i Sverige inrätta doklo­randtjänsler på vissa underförsörjda områden. Vidare ämnar SAREC fort­sätta atl bereda tillsättningen av de högre forskartjänster som inrättats i enlighet med 1987 års forskningspoliliska beslut. En översyn av instilu-lionssamarbeld som metod i forskningsbiståndet genomförs under året.

NAI har föreslagit utökat samarbete med forskare i Afrika. Bl. a. föreslår institutet atl ell gästforskarprogram med speciell inriktning på södra Afri­ka inrättas.

I sin biståndsverksamhet använder sig SIDA av universitet och högsko­lor genom atl lägga ut olika uppdrag med anknytning till de utvecklingslän­der man samarbetar med samt lill SlDA-finansierade projekt. Uppdragen är direkt relaterade till den utbildning och forskning som pågår vid de aktuella universitelsinstitulionerna. SIDA har bl.a. slutit avtal med vissa institutioner om ekonomisk bevakning av samarbetsländer.

SIDA anser atl den humanistiska och samhällsvetenskapliga forskning­en om främst Öst- och Sydostasien saml Latinamerika bör förslärkas. 1 sådan forskning behövs såväl grundlig förankring i den egna disciplinen


115


 


som förtrogenhet med områdenas språk och kulturer. Humanistisk-sam-hällsvelenskapliga forskningsrådels (HSFR) rekommendationer från janu­ari 1984 bör kunna utgöra en av gmnderna för Öst- och Sydostasienforsk-ningen, menar SIDA. I fråga om Latinamerika är bilden för närvarande något oklar. En översyn av situationen i Sverige vad gäller den samhällsve­tenskapliga och humanistiska forskningen om Latinamerika saml dess institutionella förankring är enligt SIDA angelägen.


Prop. 1989/90:90 Avsnitt 12 Utrikesdep.


 


12.2.3 Regeringens överväganden

För budgetåret 1990/91 föreslår regeringen i budgetpropositionen (prop. 1989/90:100 bil. 5) all 360 milj. kr. anvisas för forskningsstöd ge-nom SAREC under anslaget Andra biståndsprogram.

Forskning utgör en av fömtsäitningama för all ländema skall kunna övervinna sina utvecklingsproblem. Behovet av forskning för att finna vägar all lösa olika utvecklingsproblem är stort. Forskningsstöd för all stärka u-ländemas egen kapacitet för forskning och för alt söka stödja specifika u-landsrdalerade frågor är SAREC:s främsta uppgift. Biståndet är också beroende av att del i Sverige finns god kompelens och övriga resurser för de allmänna biståndspoliliska diskussionerna, för planering och genomförande av bistånd liksom för uppföljning. Del är också viktigt alt Sverige har fömtsättningar atl följa, delta i och påverka den intematio­nella u-landsforskningen inom olika områden saml medverka i slymingen av de många intemationella forskningsprogram som erhåller svenskt stöd. Inom vissa områden som av tradUion efterfrågas starkt i biståndet (l.ex. markvård och hälsa) har kompelens byggts upp inom universiteten. En arbetsmarknad har funnits för dem som utbildats i biståndsverksamheten. På andra områden, främst inom samhällsvetenskaperna, är bristande ka­pacitet bekymmersam för biståndet.

Som en särskild insats för svensk u-landsforskning har regeringen i enlighet med 1987 års forskningspolitiska beslut (prop. 1986/87:80 bil.2, UU16, rskr. 285) utsett innehavare lill de första av sex professurer inom områdena ulvecklingsekonomi, statsvetenskap och miljö. Vid beredning­en av dessa tiksältningsärenden har SAREC funnit all ytterligare förstärk­ning behövs inom vissa ämnesområden. I budgetpropositionen föreslås därför all SAREC tillförs medel för atl inrätta doklorandtjänsler föriagda lill miljöer och områden där del finns särskilda behov av att långsiktigt stärka forskningskompetensen.

Del faktum att visst stöd tik u-landsforskning i Sverige ingår i SAREC:s uppgifter får inte undanskymma alt SAREC i första hand är en bistånds-myndighet med uppgift atl främja forskning som kan underlätta u-länder­nas utveckling mol ökat självbestämmande och mot ekonomisk och social rättvisa. Det allmänna utbildningsväsendet och universiteten har huvud­ansvaret för att sörja för kunnande och forskning på olika områden, inklu­sive utvecklingssamarbetet.

Den biståndsfinansierade forskningen syftar i första hand till att förstär­ka basen för utvecklingssamarbetet men genom stödet utvecklas också kompetensen för internationellt samarbete i stort.


116


 


De institut med geografisk inriktning som är av särskild relevans för utvecklingssamarbetet är NAI i Uppsala, Latinamerikainslitulet i Stock­holm och Nordiska institutet för Asienstudier i Köpenhamn.

Vid NAI har ett aktivt program- och planeringsarbete genomförts under de senaste åren. Arbelet vid NAI har resulterat i ökad aktivitet och rele­vans för utvecklingssamarbetet med Afrika. Bidragen från övriga nordiska länder ökar fr. o. m. innevarande budgetår.

Regeringen anser i likhet med SIDA att en översyn bör göras av inrikt­ning och institutionell förankring av forskningen om Latinamerika. Frå­gan kommer all beredas vidare.

Inom ramen för bl.a. SAREC:s, NAI:s, SIDA:s, BITS och Svenska institutets verksamhetsområden äger ell omfattande person- och forskar­utbyte med u-länder mm bl.a. i form av slipendiering. Formema för personulbytel är avhängiga de uppgifter som åligger och intresserar de olika inblandade partema.

SIDA och SAREC har under en följd av år givit stöd lill "Intemational Science Programs" i Uppsala (tidigare de s. k. fysik- och kemiseminarier­na). Här har en form för effektiv medverkan av universiteten i biståndet inom basvetenskaper utformats. På andra områden har biståndsmyndig-helema bidragit till personulbyle främst inom ramen för olika projekt.

Regeringen anser all personutbyte med u-länder inom högre utbildning och forskning är ell viktigt inslag i verksamhet som syftar till atl stärka forskningskapacitet i u-länder. Personutbyte kan även vara ett instmment för atl främja demokrati och stärka ömsesidig förståelse. Regeringen anser atl del är bislåndsmyndighelemas uppgift atl utifrån ett sådant gmndläg­gande positivt synsätt arbeta vidare med personulbyle inom ramen för myndighetemas respektive program.


Prop. 1989/90:90 Avsnitt 12 Utrikesdep.


 


12.3 Forskning motiverad från utrikeshandelssynpunkt

12.3.1 Europeiskt forskningssamarbete

Under de senaste åren har samarbetet mellan Sverige och EG utvecklats starkt. Partema har funnit det vara av ömsesidigt intresse att gemensamt angripa problem inom en rad olika områden. Samarbetet har vidgats också lik områden utanför frihandelsavtalets ram.

Ell stort intresse för svensk medverkan i forskningssamarbetet har vi­sats. Som tidigare har nämnts är stora delar av EG:s ramprogram nu också öppna för svenskt dellagande på projekt- eller programnivå.

Medverkan i EG:s FoU-program innebär fördelar för svensk industri också genom all närvaron på den europeiska marknaden förstärks. Pro­gram som syftar till ökat personutbyte och förstärkta nätverk mellan forskningsinstitutioner, högskolor och näringsliv har särskilt uppmärk­sammals i del svenska dekagandel.

EFTA-EG-samarbelel inom FoU fungerar väl och är etl komplement till de bilaterala ramavtal som EFTA-ländema har med EG. Forskningsområ­det är sannolikt del område utanför frihandelsavtalet där Sverige har kommit längst i det konkreta samarbetet med EG.


117


 


1 ett skede där Europa går från fragmentering mot integration även på området FoU är det viktigt att Sverige behåller och förstärker sin europeis­ka identitet. Sverige bör således med krafl eftersträva ytterligare och förstärkt medverkan i det europeiska FoU-samarbelet. Sveriges — liksom övriga EFTA-länders — målsättning är ell fullt deltagande i EG:s rampro­gram. Detta har också tydligt klargjorts för EG-kommissionen.

Det ramprogram som nu finns för EG:s FoU-insatser l.o.m. år 1994 ligger i sin huvudinriktning väl i linje med den svenska FoU-politiken. Regeringen avser därför fortsätta förhandlingarna om svenskt dellagande i detta program på en nivå som innebären så starkt inflytande som möjligt i den fortsatta planeringen av samarbetet. Syftet är ett fullständigt svenskt dellagande i EG:s ramprogram för forskning och teknisk utveckling under åren 1990-1994.

Enligt senaste uppgifter beräknas kostnaderna för EG:s nya ramprogram för åren 1990—1992 till 2,5 miljarder ECU (European Currency Unils) motsvarande ca 18,5 miljarder kronor och för åren 1993—1994 till 3,2 miljarder ECU motsvarande ca 23,7 miljarder kronor. För fullständigt deltagande i programmet kan kostnaden för svensk dd beräknas motsvara Sveriges BNP-andd, dvs. 3,5%, av den totala budgeten för EG:s FoU-program. Det är inte möjligt att nu mer exakt ange del medelsbehov som kan uppkomma. Regeringen återkommer till riksdagen i anslagsfrågan när tillräckligt underlag för riksdagens ställningslagande föreligger.


Prop. 1989/90:90 Avsnitt 12 Utrikesdep.


12.3.2 Bidrag till ett institut för Japanstudier

Förbinddsema mellan Japan och Östasien å ena sidan och Sverige och Europa å andra sidan blir allt mer intensiva. För all tillvarata och utnyttja denna utveckling krävs bredare och djupare kontakter mellan de geografis­ka områdena. Ett närmare samarbete underlättas om man förstår skälen till och konsekvensema av den snabba ekonomiska utvecklingen i Japan och i andra östasiatiska ekonomier. Att vara väl förtrogen med Östasiens olika ekonomiska system är en fömtsättning för ett förbättrat utbyte med regionen.


Institutets utformning

Forskningen i Sverige om Östasien står i dag inte i relation lill områdets ekonomiska och politiska betydelse. Både näringsliv och statsförvaltning frågar efter ökad kvalificerad akademisk kompelens om Östasien.

Inom Handelshögskolan i Stockholm finns framskridna planer all eta­blera ett forskningsinstitut med huvudsaklig inriktning på Japans ekono­mi. Högskolan har ambitionen alt del planerade institutet skak bli det första institutet i Europa för avancerade studier av ekonomiema i Östasi­en.

Institutet avses bli utformat i likhet med Stiftelsen Öslekonomiska Insti­tutet. Det skall sålunda vara en självständig organisation, men samtidigt vara knutet lill Handelshögskolan så alt inslilulel kan la del av skolans etablerade forskning på del ekonomiska området. Del planerade institutet


118


 


avses finansieras dels genom medel från svenska staten och näringslivet, dels av intressenter i Japan. För all institutet skall nå framgång är del nödvändigt med en stabil ekonomisk bas, lämpligen i form av en fond vars storlek angivits till ca 100 milj. kr. Härigenom kan en verksamhet av tillräcklig omfattning finansieras. Institutet avses kunna inleda sin verk­samhet under följande två fömtsättningar

1. atl från svensk sida 50 milj. kr. kan samlas in och

2.    att staten och övriga bidragsgivare anser sig kunna göra den bedöm­
ningen alt de japanska bidrag som en fondering om 100 milj. kr. fömt­
sätter kan komma lill stånd.


Prop. 1989/90:90 Avsnitt 12 Utrikesdep.


 


Regeringens överväganden

Mol bakgmnd av Japans alltmer framträdande ställning i världsekonomin liksom på en mängd andra områden har del föreslagna projektet bedömts som utomordentligt angeläget för att bygga upp erforderlig kompelens och för alt hävda svenska intressen i världens mest expansiva region.

Staten bör få utse en representant i institutels styrelse. Institutet bör nära samverka med Centmm för stikahavsasiensludier.

Regeringen anser all statligt bidrag lill det planerade institutet bör lämnas i enlighet med vad som här har sagts, under fömtsättning alt övriga behövliga medel ställs lill förfogande från annat håll.

Statens bidragtill det planerade inslilulel lämnas med ell belopp på 3 milj. kr. under vart och ett av budgetåren 1990/91, 1991/92 och 1992/93.

12.4 Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår

1.   all riksdagen under reservationsanslaget Utredningar inom det
nedrustnings- och säkerhetspolitiska området under tredje huvudti­
teln förbudgetård 1990/91 anvisar 600000 kr. utöver vad som före­
slagits i prop. 1989/90:100 bil. 5,

2.    atl riksdagen under reservationsanslaget Utredningar m. m. under tredje huvudtiteln för budgetåret 1990/91 anvisar 400000 kr. utöver vad som föreslagks i prop. 1989/90:100 bil. 5,

3.    att riksdagen till Bidrag tid ett institut för Japanstudier under tredje huvudtiteln för budgetåret 1990/91 anvisar etl reserva­tionsanslag på 3 000 000 kr.,

4.    att riksdagen godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar avseende institutet för Japansludier för budgetåren 1991/92 och 1992/93 som angivils.


119


 


 


 


13 Försvarsdepartementets verksamhetsområde

13.1  Forskningens omfattning och organisation inom totalförsvaret

Den svenska säkerhetspolitiken — alliansfrihet i fred syftande till neutrali­tet i krig — stöds av etl starkt och allsidigt totalförsvar. Detta skapar i fred förtroende och respekt i omvärlden för det svenska folkels vilja och förmå­ga all försvara sig. Denna säkerhetspolitiska inriktning förutsätter att Sverige har egen kompetens och egna resurser atl successivt utveckla och förändra totalförsvaret så all det kan anpassas till ändrade förhållanden i omvärlden. Ett viktigt instrument fördetta aren kompetent försvarsforsk­ning, innefattande såväl den militära som den civila delen av totalförsva­ret.

Försvarets forskningsanstalt (FOA) har ansvarel för den gemensamma forskning som skall tillgodose totalförsvarets behov. FOA genomför också huvuddelen av denna forskning som uppgår till 403 milj. kr. Försvarets materielverk (FMV) disponerar ett anslag på 115 milj. kr. avsett främst för forskning och utveckling inom områden som är gemensamma för armén, marinen och flygvapnet (anslaget E 4. Operativ ledning m. m.: Forskning och utveckling.) Överstyrelsen för civil beredskap (ÖCB) har för totalför­svarets civila del ell samordningsansvar för frågor om gemensam försvars­forskning och avsätter dessutom ca 1 milj. kr. för forskningsinsatser.

Härutöver bedrivs omfattande forsknings- och utvecklingsverksamhet inom materielområdet vid svensk industri, främst för det militära försva­ret. Denna verksamhet finansieras med de medel som är anvisade för försvarsmaktens materidanskaflfning och omfattar ca 4 miljarder kr.

Försvarsforskningens omfattning och långsiktiga inriktning övervägs tillsammans med övriga totalförsvarsfrågor inför riksdagens återkomman­de, fleråriga försvarsbeslut. För närvarande förbereds ell nytt' försvarsbe­slut lill våren 1991. Med hänvisning till denna beslutsordning redogörs här endast för vissa gmndläggande principer för lotalförsvarsforskningen och dess omfattning i stort. Vidare berörs samverkan mellan denna forskning och samhällets forskning i övrigt.


Prop. 1989/90:90 Avsnitt 13 Försvarsdep.


 


13.2 Forskningens inriktning

Forskningen inom totalförsvaret skall bidra till alt tidigt upptäcka och värdera förändringar i omvärlden och i den tekniska och vetenskapliga utvecklingen i syfte att identifiera behov av och lämna underlag för erfor­derlig anpassning av verksamheten inom totalförsvaret. Den kan också bidra till att identifiera problem som uppstår när beslut om totalförsvarels utveckling skall genomföras. Det är särskilt angeläget att söka upprätthålla en svensk försvarsprofil och att uppmärksamma sådana områden där utvecklingen är snabb och kan få väsentliga konsekvenser för Sveriges försvarspolitik och för utformningen av totalförsvaret.

Den forskning som skall tillgodose gemensamma behov inom total­försvaret bedrivs inom programmet Gemensam försvarsforskning. Verk­samheten inom programmet har främst följande uppgifter:


121


 


all följa och analysera den tekniska och vetenskapliga utvecklingen inom

områden som är eller kan bli betydelsefulla för totalförsvaret, all stödja utvecklingen av försvarsmateriel genom att la fram och värdera

idéer samt medverka vid tekniska systemutredningar, all underbygga statsmakternas planering för att möta hotet från icke kon­ventionella stridsmedel, alt analysera olika hot saml medverka i utformningen av säkerhetspoli­tiskt underlag och av prognoser, all utveckla metoder för och medverka i totalförsvarets studier och plane­ring, all kartlägga påfrestningar på olika samhällsfunktioner under kriser och

krig, alt lämna underlag om olika vapensystems efTekter på människan, att bedöma människans prestationer i relation till de krav som ställs under kriser och i krig samt i speciella situationer i fred. FOA täcker, som programansvarig myndighet och huvudsaklig produ­cent av denna forskning, ett stort antal forskningsområden. FOA samver­kar också med universitet och högskolor samt industrier och har goda intemationella kontakter. Förutom vid FOA bedrivs försvarsforskning vid bl. a. fortifikalionsförvaltningen, flygtekniska försöksanstalten och vid uni­versitet och högskolor.

FOA har medgivits rätt all bedriva inläklsfinansierad forsknings- och utredningsverksamhet m. m. ål sektorer utanför totalförsvaret om den kan förväntas medföra positiva efTekter för den försvarsinriklade forskningen. Denna verksamhet omfattar ca 70 milj. kr.

Regeringen har gett FOA i uppdrag att studera totalförsvarsforskningens inriktning i olika framlida ekonomiska nivåer. FOA har redovisat sin syn på dessa frågor i en s. k. perspektivstudie. Gemensam försvarsforskning på 90-talel. Även överbefälhavaren (ÖB) och ÖCB har i sina perspektivstudi­er berört forskningsfrågor. Dessa studier är avsedda att utgöra ett underlag för det ovan nämnda fösvarsbeslutet.

ÖCB har i sin anslagsframställning för budgetåret 1990/91 och i en skrivelse lill regeringen i september 1989 anmält alt det finns behov av etl s. k. ramforskningsprogram om sårbarhet och beredskapshänsyn i sam­hällsutvecklingen och atl ÖCB har utarbetat förslag lill ett sådant program. Programmet har utarbetats tillsammans med företrädare för universitet och högskolor samt olika myndigheter och organisationer inom totalförsva­rets civila del. Även FOA har medverkat i arbetet. Ramprogrammets olika delar har i huvudsak inriktats mot

—den internationella integrationens betydelse för samhällets villkor,

—den teknologiska utvecklingen och dess konsekvenser för samhällets sår­barhet,

—sårbarhels- och beredskapsmässiga aspekter på bl.a. förändringar i sociala och kulturella mönster,

—förutsättningar för beredskapshänsyn i samhällsutvecklingen.

ÖCB anför att samråd har skett för budgetåret 1990/91 om programmets finansiering med televerket och styrelsen för psykologiskt försvar (SPF) med


Prop. 1989/90:90 Avsnitt 13 Försvarsdep.


122


 


innebörden att televerket avsätter 500000 kr, SPF 100000 kr och OCB 400000 kr.

13.3 Försvarsforskningens anknytning till annan forskning i samhället

Totalförsvaret och försvarsforskningen är i vid mening beroende av de forsknings- och utbildningssatsningar som görs vid universitet och högsko­lor. Del gäller både inriktning av och resultat från grundläggande och mål­inriktad forskning av försvarsinlresse liksom möjligheterna alt från univer­sitet och högskolor rekrytera goda försvarsforskare.

Utvecklingen av totalförsvarets samlade forsknings- och utvecklingsverk­samhet är i sin tur av både industri- och forskningspolitiskt intresse, eftersom den påverkar den industriella kompetensutvecklingen och efter­frågan på forskare.

De strukturförändringar av försvarsindustrin som pågått under de se­naste åren kan förutses fortsätta även under nästa försvarsbeslutsperiod. Det är väsentligt att i denna process dels söka bevara och utveckla den nödvändiga kompetensen inom den svenska försvarsindustrin, dels stödja en teknikspridning mellan försvarsindustri och annan industri.

I syfte att skapa ett underlag för regeringens ställningstaganden i vissa större teknikfrågor har ÖB under 80-talel redovisat dels del militära för­svarets långsiktiga behov av forskning inom det havstekniska, informa­tionstekniska och materialtekniska området, dels sådan forskning och utveckling som är av intresse för samverkan med civila intressenter. Enligt ÖB:s uppfattning föreligger etl behov av både nationella satsningar inom dessa områden och ett vidgat teknikslrategiskt länkande inom försvarspla­neringen.


Prop. 1989/90:90 Avsnitt 13 Försvarsdep.


 


13.4 Särskilda åtgärder inom vissa områden

13.4.1 Sårbarhet och beredskapshänsyn

Samhällets sårbarhet måste minskas på olika viktiga områden. Datasäker­heten är ett sådant område som är av central betydelse inte bara för totalförsvaret utan för samhället i stort. En bra dalasäkerhet möjliggör integritet och intrångsskydd i datasystem avseende produktion och admi­nistration samt skyddar våra privatliv. Datasäkerheten är i hög grad knu­ten till utvecklingen av informationsteknologin. Forsknings- och utveck­lingsinsatser kring datasäkerheten — dess villkor och problem — berör många viktiga områden, t.ex. hälso- och sjukvårdsområdet, produktion och distribution av energi, kommunikation och livsmedelsförsörjning. För vårt totalförsvar gäller det att skapa säkra syslem för såväl signalsamband som databehandling saml all ge industrier av betydelse för den svenska försörjningsberedskapen råd om utformning av dalasäkra produkiions-och driflssystem.

Yttre hot mol sårbara delar i samhället kan mötas med en kombination av särskilda beredskapsålgärder och genom atl man tar beredskapshänsyn


123


 


i samhällsutvecklingen. Inom den civila delen av totalförsvaret sker nu en stegvis övergång från särskilda beredskapsåtgärder lill mer generella bered­skapshänsyn på flera områden. De civila sårbarhelsproblemen kan nämli­gen endast i begränsad omfattning hanleras med hjälp av direkta åtgärder. ÖCB:s förslag tik ramforskningsprogram om sårbarhet och beredskaps­hänsyn i samhällsutvecklingen skak bl. a. ses mol denna bakgmnd.

En gmndläggande forskningsverksamhet i syfte all skapa kunskap om samhällets sårbarhet bör försöksvis påbörjas. Regeringen har mot denna bakgmnd inte haft några erinringar i budgetpropositionen för budgetåret 1990/91 när del gäller all av den ekonomiska planeringsramen avsälla sammanlagt 500000 kr. för ändamålet. Av medlen belastar 400000 kr. anslaget H 1. Överstyrelsen för civil beredskap: Förvaltningskostnader och 100000 kr. anslaget J 1. Styrelsen för psykologiskt försvar. Televerket avser hämtöver atl bidra med 500000 kr. lill ramprogrammets finansi­ering. En fortsall forskningsverksamhet efler 1990/91 får övervägas i an­slutning till 1991 års totalförsvarsbeslul.

Regeringen utgår från att den kompelens som finns inom FOA, ÖCB och universitet och högskolor i samverkan bidrar till överföring av.kun­skap mellan den militära och civila lotalförsvarsforskningen;


Prop. 1989/90:90 Avsnitt 13 Försvarsdep.


 


13.4.2 Miljövetenskaplig forskning

Den satsning som i 1987 års forskningsbeslut gjordes på en centmmbild-ning för miljövelenskaplig forskning (CMF) vid universitetet i Umeå har utfallit väl. CMF-samarbetel har medverkat lill en kompetensuppbyggnad inom olika forskningsinstitutioner i Umeå, däribland FOA.

13.4.3 Materialforskning

ÖB fick i november 1987 i uppdrag att redovisa försvarels behov av nya material saml ange områden för samverkan med andra intressenter. ÖB redovisade sin rapport i oktober 1989. Regeringen kommer senare i denna proposition att föreslå atl medel avsätts för atl stödja s. k. tvärvetenskapli­ga konsortier, vars syfte är att skapa en utvecklande samverkan inom det maleriallekniska området.


124


 


14 Socialdepartementets verksamhetsområde

Forskning bedrivs och initieras inom socialdepartementels polilikområ­den — socialförsäkring, familjepolilik, socialtjänst samt hälso- och sjuk­vård.

Från femte huvudtitelns anslag Forsknings- och utvecklingsarbete saml försöksverksamhet stöds forsknings- och utvecklingsarbete inom samtliga ovannämnda polilikområden, dock med undantag för den medicinska forskningen.

Hämtöver bedrivs forskning som en integrerad del av verksamheten vid statens bakteriologiska laboratorium, statens institut för psykosocial miljömedicin och socialstyrelsens läkemedelsavdelning.

År 1987 inrättades en beredning för utvärdering av medicinsk metodik (SBU).

I följande sammanställning redovisas FoU-basen inom socialdeparte­mentels verksamhetsområde samt förslag för treårsperioden 1990/91 — 1992/93 (milj. kr.).


Prop. 1989/90:90 Avsnitt 14 Socialdep.


 

 

Anvisat

Förslag

Beräknat

Beräknat

 

1989/90

1990/91

1Q91/92

1992/93

Socialvetenskapliga

 

 

 

 

forskningsrådet

 

 

 

 

Forskningsmedel

40,1

+ 12,3'

+ 5,6

+ 5,6

Administration

3.4

+  2,7

_

_

Statens beredning för

 

 

 

 

utvärdering av medicinsk

 

 

 

 

metodik

5,0

+   1,0

-

_

Statens bakteriologiska

 

 

 

 

laboratorium

 

 

 

 

Forskningsmedel

25,8"

—

-

-

Socialstyrelsens läkemedels-

 

 

 

 

avdelning

 

 

 

 

Forskningsmedel

6,0"

-

-

-

Statens institut för

 

 

 

 

psykosocial miljömedicin

 

 

 

 

Forskningsmedel

5,3"

-

-

-

' Varav 6,9 milj. kr. utgör överföringar från åttonde och tionde huvudtitlarna

 Delegationen för social forskning

' Medel för informationsinsatser

" Intern- och extemfinansierad forskning.


14.1 Stöd till forskning från femte huvudtitelns FoU-anslag

Anslaget A 3. Forsknings- och utvecklingsarbete saml försöksverksamhet tillkom efter beslut av riksdagen år 1974. Sedan dess finns också delegatio­nen för social forskning som beredningsorgan för utdelning av medel från anslaget. Delegationen skak även la initiativ lill och stimulera forskning av betydelse för socialdepartementets verksamhet.

1 överensstämmelse med riksdagens två senaste forskningspoliliska be­slut har anslaget utnyttjats för dels prioriterade områden, dels långsiktig kunskapsuppbyggnad vid universiteten.

Under perioden 1986/87-1989/90 har hittills ca 139 milj. kr. betalats ul från anslaget.


125


 


14.2 Forskning vid vissa myndigheter                 Prop. 1989/90:90

Avsnitt 14 Statens bakteriologiska laboratorium är del nationella expertorganet för     Socialdeo

skyddet mot smittsamma sjukdomar. Detta ställer krav på hög vetenskaplig

kompetens hos personalen.

Laboratoriet har inget särskilt FoU-anslag. Det har i sin årsredovisning för budgetåret 1988/89 beräknat de totala kostnaderna för FoU till totalt ca 25,8 milj. kr., varav c:a 8 milj. kr. kommit från externa finansiärer.

Statens institut för psykosocial miljömedicin har till uppgift atl utveck­la, värdera och förmedla kunskaper om psykosociala risksiluationer, risk-gmpper och riskreaklioner och deras samband med hälsa och välbefinnan­de. Verksamheten innefattar forskning, utbildning, dokumentation och information. Institutet har en relativt omfattande extemfinansierad forsk­ning.

Socialstyrelsens läkemedelsavdelning skall bedriva forsknings- och ut­vecklingsarbete främst för metodutveckling inom läkemedelskontrollen. Del fömtsätts att arbetet bedrivs med stöd av myndighetens anslag. Viss extemfinansierad forskning förekommer också.

Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik skall verka för en samordnad värdering av dels sådana metoder som är i bruk inom sjukvården och där det finns skäl för omprövning av deras värde, dels ännu inte etablerade metoder. Värderingen, som skall baseras på vetenskap­ligt underlag, lar hänsyn lill de granskade metodernas värde från medi­cinska, psykosociala, eliska och ekonomiska utgångspunkter. Arbetet inom beredningen fömlsäller ett nära samarbete med forskarsamhället och sjuk­vårdens huvudmän.

Beredningen redovisar sina ställningstaganden i rapporter över kun­skapsläget inom de granskade områdena. Rapportema liksom beredning­ens konferenser vänder sig till bestämda målgmpper inom hälso- och sjukvården.

14.3 Forskningens inriktning och effekter

14.3.1 Delegationen för social forskning

Anslaget har använts dels lill långsiktig kunskaps- och kompetensuppbygg­nad vid universiteten, dels som stöd till forskningsprojekt inom priorite­rade områden.

En konsekvens av del långsikliga stödet till universiteten är alt del nu finns forskargmpper som är intresserade av all med stöd av egna forsk­ningsresultat ge sig in i en kritisk granskning av och diskussionen om den svenska välfärdspolitiken.

Delegationens kvartalsskrift — social forskning — är ett fomm där forskare för politiker och tjänstemän hos kommuner och landsting saml myndigheter kan presentera resultatet av sin forskning. Delta leder ofta till fördjupade kontakter av värde för den omprövning och nydaning som efterfrågas inom offentlig verksamhet.

Forskare från universiteten medverkar också i de seminarier och konfe-  126


 


renser som delegationen anordnar för olika gmpper, utöver de ovan nämn­da även för joumalisler och författare.

Forskningen inom området socialpolitik och arbetsliv har i stor utsträck­ning omfattat generella välfärdsstudier med tonvikt på det ekonomiska bidragssystemet och dess roll i samsfjelet med andra samhällssektorer. Eko­nomisk forskning med inriktning på Iransfereringssystemens träffsäkerhet och effektivitet är under uppbyggnad. Rätlssociologiska studier av social­försäkringens tillämpning, som belyser sambandet mellan arbetsmarkna­dens funktionssätt och utvecklingen inom socialförsäkringen får stöd lik­som forskning om klientens och patientens rätt inom socialtjänst och sjuk­vård.

Det teoretiska underlaget för arbetet inom socialtjänsten har varit svagt och därmed också gmnden för utbildningen av blivande socialarbetare. Därför har bl. a. resultaten av den forskning som inriktats på rdalionema mellan socialarbetare och klienter saml på utveckling och värdering av insatser och metoder inom socialtjänsten fått stor betydelse för ompröv­ning och fömyelse av del sociala arbetet.

Även stödet till forskning om konsekvenserna av 1982 års socialtjänstlag har givit praktiskt likämpbara resultat.

Forskningen om bam, ungdom och familj har gäkt bl. a. utvecklingspsy­kologi, socialisationsfrågor saml bams och vuxnas sociala nätverk. Här finns vidare forskning kring förskolans pedagogik, arbetssätt och organisa­tion liksom invandrarbams språkutveckling och tvåspråkighdens pro­blem.

Ett forskningsprogram för forskning om bamomsorgen ur ell samhälls­ekonomiskt perspektiv har utarbetats som en följd av riksdagens senaste forskningspoliliska beslut. Som etl resukat av detta pågår projekt vid uni­versiteten i Göteborg och Stockholm. I dessa studeras samhällsekonomiska aspekter på bamomsorg i vid mening. Dessutom studeras rdalionema mel­lan central styming och praktisk verksamhet i kommunema, bl. a. vad gäller resursförbmkning och pedagogisk inriktning. Även föräldrarnas val av om­sorgsform studeras.

Forskningen inom missbruksområdet har inriktats bl.a. mot missbm­kets orsaker och förlopp, dess omfattning och skadeverkningar samt inne­håll i och effekter av behandling och rehabililering. En viktig del gäller eflFektema av olika kontrokpoliliska ålgärder saml betydelsen av opinions­bildning genom informaiion och upplysning lill olika gmpper.

Praktiskt betydelsefulla resultat har nåtts då del gäller att förhindra ska­dor hos bam till kvinnor med olika former av missbmk.

Forskning om missbmkets påverkan på familjen samt om familjens rok i behandlings- och rehabiliteringsarbetet har under perioden ägnats sär­skild uppmärksamhet.

Ett förslag till forskning om tvångsvård av vuxna missbmkare har nyli­gen lagts fram på regeringens uppdrag.

Forskningen inom handikappområdet är inriktad mol all belysa sådana sociala och miljömässiga faktorer och processer som gör att funktionsned­sättningar blir lill handikapp.

Forskning bedrivs också om begreppsutveckling och språklig kommuni-


Prop. 1989/90:90 Avsnitt 14 Socialdep.

127


 


kalion hos personer med olika funktionsnedsättningar som hörsel- eller synskada eller förståndshandikapp.

Behandling och rehabilitering är ett annat område med inslag av beteen­devetenskaplig, medicinsk och teknisk forskning.

Samordning, ytterligare långsiktiga satsningar och programarbete krävs för att behålla den kompetens som håller på att byggas upp.

Inom hälso- och sjukvårdsjörskningen ligger tonvikten på sådan forsk­ning som belyser behovet av och förutsättningarna för en hälso- och sjukvård som överensstämmer med de allmänna välfardspolitiska målen och på forskning om effekterna av den förda hälso- och sjukvårdspolitiken.

Bland projekt med folkhälsovelenskaplig inriktning finns studier av sociala orsaksfaktorer lill ohälsa, möjligheten att utnyttja informaiion om sjukfrånvaro för förebyggande åtgärder, folkligt deltagande i hälsoarbetet saml om betydelsen av sociala nätverk och socialt stöd för en god hälsa. En fortsättning av denna forskning är angelägen som underiag för beslut inrik­tade mot alt målet om jämlikhet i hälsan skall uppnås.

Stöd har också lämnais lill forskning om resursanvändning och kostnads­fördelning inom sjukvården bl.a. i förhållande till alternativa vårdformer och förebyggande insatser. Forskning pågår också som utvärderar hälso- och sjukvårdssystemet ur ett patientperspektiv.

Den forskning inom äldreområdel som stöds från anslaget rör åldrandet och äldres levnadsförhållanden saml äldres behov av service och vård. Resultat av denna forskning har utgjort en grund för förslag till förnyelse av äldreomsorgen. Synpunkter på äldreforskningens framtida utveckling har redovisats i avsnitt 6. Framställningen baseras på förslag till regeringen från en för delegationen och forskningsrådsnämnden gemensam initiativ­grupp.

Under de två senaste treårsperioderna har slödel från anslaget A 3. Forsknings- och utvecklingsarbete saml försöksverksamhet till den långsik­tiga kunskapsuppbyggnaden vid universiteten ökat kraftigt. Andelen av de medel som utbetalats till detta ändamål för innevarande budgetår utgör drygt 40 %. Stödet avser såväl doktorand- och s. k. post doctortjänster som fleråriga programslöd och förstärkning av handledarresurser.

Dessa satsningar har bidragit till all kvaliteten på forskningen avsevärt förbättrats genom atl handledarna blivit fler. Den rådgivande verksamhet som delegationens prioriteringskommittéer indirekt utövar har också bi­dragit.

Vid riksdagsbehandlingen av prop. 1986/87:80 uppmärksammade socialutskottet i sill belänkande (SoU 1986/87:28) bl.a. alkoholforskning, forskning om barns villkor, fritidsfrågor, problem med klassbunden ohälsa, m. m. saml handikappforskning.

Som framgått av redovisningen har dessa påpekanden beaktats, men trots detta har forskningen kring hälsa och välfärd en blygsam omfattning. Detsamma gäller forskning om hälso- och sjukvårdens saml socialtjänstens organisation och funktionssätt.


Prop. 1989/90:90 Avsnitt 14 Socialdep.


128


 


14.3.2 Statens bakteriologiska laboratorium

Forskningsverksamheten vid statens bakteriologiska laboratorium har för­bättrat smittskyddet för den svenska befolkningen.

Forskningen kring HIV-infektion ligger i den internationella forsknings­fronten. Ett av de viktigaste projekten avser utveckling av ett vaccin mot HIV med användning av HIV-2-infeklion hos makapor som experimentell modell. Ell av de första HIV-2-virusisolalen i världen påvisades och ka­raktäriserades vid laboratoriet. HIV-2-vimset har också utnyttjats för all utveckla diagnostiska antikroppslesler.

Anslutande forskning har givit resukat som tyder på atl vaccination mol HIV-infektion resp. aids är möjlig. Tekniker har utvecklats som medfört förbättrad diagnostik.

Ett virus som orsakar allvarlig påverkan på njurarna har isolerats och karaktäriserats av en forskargmpp vid laboratoriet. Sjukdomens epidemio­logi och spridningsmekanismer har kartlagts. Metoder för diagnostik har utarbetats. Forskargruppen som är internationelll ledande inriktar nu sitt arbete mot alt finna ell eflFektivl vaccin.

Då det gäller kikhostevaccin finns ett globalt stort intresse att ersätta nuvarande vaccin som dels ger biverkningar, dels har ojämn effekt. I en stor svensk klinisk studie har visats att nya s. k. acekulära vacciner ger fullgott skydd mol kikhosta. De svenska resultaten har accepterats som utgångspunkt för egna prövningar i England.

Ett annal intressant forskningsprojekt gäller interleukiner. Dessa är signalsubstanser som produceras i blodet som svar på infektioner. Deras efTekter förändrar och förstärker ofta kroppens immunförsvar. Den forsk­ning som bedrivs vid laboratoriet har bl.a. på molekylär nivå visat på kopplingar mellan immunsystem och nervsystem.


Prop. 1989/90:90 Avsnitt 14 Socialdep.


 


14.3.3 Statens institut för psykosocial miljömedicin

Forskningen vid statens institut för psykosocial miljömedicin har tre hu­vudinriktningar, nämligen hälsofrågor inom vårdmiljöer, övriga arbets­miljöer samt s. k. sociala nätverk. Forskningen bedrivs i nära samverkan med karolinska instilutets institution för slressforskning.

Arbetsmiljön för distriktssköterskor, läkare och tandläkare samt krimi­nalvårdspersonal har studerats. Stor uppmärksamhet har ägnats natt- och skiftarbete inom industrin. Även lantbmkares hälsoproblem har studerats.

Frågor om s. k. sociala nätverks betydelse behandlas i ett flertal nationel­la och internationella forskningsprojekt och har delvis koncentrerats på hjärt- och kärlsjukdomar.

Resultaten av institutets forskning har ofta fåll en direkt tillämpning och bl.a. utnyttjats i arbelsmiljökommissionens arbete.

9   Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 90


129


14.3.4 Socialstyrelsens läkemedelsavdelning

FoU-arbetet vid socialstyrelsens läkemedelsavdelning har koncentrerats på tre områden. Främst har man vidareutvecklat sina insatser inom läkeme-ddsepidemiologin med syftet att få ett bättre grepp om läkemedelsbiverk­ningarna.

Avdelningen har också utvecklat s. k. in vilromeloder för styrkebestäm-ning av biologiska substanser. Detta har medfört atl man kunnat minska användningen av försöksdjur. De nya metoderna har också medfört en eflFektivisering av prövningsverksamheten.

Ell tredje område avser kliniska prövningar av s. k. orphan dmgs, dvs. läkemedel för vilka paienlrälligheterna gått ul eller läkemedelsindustrin av andra skäl inte har något intresse. Ell sådant exempel avser lågdosbe-handlingar med acetylsalicylsyra för all förebygga vissa kärlsjukdomar.


Prop. 1989/90:90 Avsnitt 14 Socialdep.


14.3.5 Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik

Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik har under den korta lid den verkat tagit initiativ till ett stort antal utredningar och publicerat ell antal kunskapsöversikter inom centrala områden. Genom sitt arbete har beredningen initierat en viktig självprövningsprocess av sjukvårdens arbetsmetoder och tekniker. En kunskapsöversikt om s.k. preoperativa rutiner (undersökningar och riskbedömningar före kirurgiska ingrepp) börjar nu utnyttjas inom landslingen. Bland kunskapsöversikter under produktion kan nämnas en om det stora samhällsproblemet "ont i ryggen", andra om bl.a. kärikimrgi vid åderförkalkning i benen och om stöt vågsbehandling vid stensjukdomar.


14.4 Ett nytt socialvetenskapligt forskningsråd

Anslaget A 3. Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet tillkom genom riksdagens beslut år 1974. Syftet var bl. a. all för den sociala sektorn stimulera utveckling av kunskapsunderlag för verksamheten. Här­igenom skulle förutsättningar skapas för en rationell verksamhet och en förståelse hos personalen för dess innehåll liksom för värdering av verk­samheten som gmnd för förändring och förnyelse. Satsningarna på FoU inom sektorn har bidragit lik utveckling av metoder för sådant arbete.

Delegationen för social forskning har under de två senaste treårsperio­derna aktivt verkat för den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden för sek­torns behov. Detta har skett i nära samverkan med universitet och högsko­lor. Regeringen anser det angeläget att fullfölja denna utveckling och föreslår därför all delegationen för social forskning tillsammans med dele­gationen för invandrarforskning ombildas till ett socialvetenskapligt forsk­ningsråd. Det nya rådet bör liksom forskningsråden under utbildningsde­partementet ha en majoritet av forskare.

Företrädare i rådet för forskarsamhället bör väljas av särskilda elektors­församlingar medan övriga ledamöter förordnas av regeringen. Som redan nämnts i avsnitt 6 kommer en omfördelning av ansvar att ske mellan vissa


130


 


forskningsfinansiärer. Förslagen innebär också sammantaget en utökning av verksamheten genom atl det nya rådet ges ett samordningsansvar för såväl äldreforskning som invandrarforskning, handikappforskning samt icke- medicinsk hälso- och sjukvårdsforskning inriktad mot bl. a. folkhälsa, hälsoekonomi och vårdorganisation.


Prop. 1989/90:90 Avsnitt 14 Socialdep.


14.5 Anslagsfrågor Femte huvudtiteln

A. Socialdepartementet m. m.

A 2. Utredningar m.m.

Regeringen har i prop. 1989/90:100 bil. 7 föreslagit riksdagen att till Utredningar m. m. för budgetåret 1990/91 anvisa ell reservationsanslag på 32 340000 kr.

Från detta anslag bekostas bl. a. verksamheten vid statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik. Dess verksamhet fömtsätter nära sam­verkan med forskningsinstitutioner. Resultatet av verksamheten behöver för att ge avsedda efTekter föras vidare till och förankras hos dem som kan omsätta rönen i praktisk handling. Regeringen föreslår därför att anslaget räknas upp så all beredningen kan tillföras I milj. kr. för all utveckla sin informationsverksamhet.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår

atl riksdagen under reservationsanslaget Utredningar m. m. för budgetåret 1990/91 anvisar 1000000 kr. utöver vad som föreslagits i prop. 1989/90: IOO bil. 7.


A 3. Socialvetenskapliga forskningsrådet

1988/89 Utgift   35948852'        Reservation        14467129

1989/90 Anslag  40112000

1990/91 Förslag       58 526000'

' Anslaget Forsknings- och utvecklingsarbete samt försöksverksamhet m. m.

Under innevarande budgetår finns uppfört etl reservationsanslag med benämningen Forsknings- och utvecklingsarbete saml försöksverksamhet. Anslaget är uppfört med 40 112000 kr. I prop 1989/90:100 bil. 7 har rege­ringen föreslagit att anslaget skall föras upp med oförändrat belopp i avvak­tan på forskningspropositionen. Vi lar nu upp denna fråga.

I enlighet med vad som anförts föreslår regeringen all del beredande organet, delegationen för social forskning, omvandlas lill ell socialveten­skapligt forskningsråd under socialdepartementet. Den utökning som före­slås för rådels verksamhet fömlsäller en resursförstärkning.

Som en följd av socialdepartementets stöd lill den långsiktiga kunskaps-


131


 


uppbyggnaden finns vid universiteten forskargmpper av stor betydelse för den fortsalla utvecklingen. Såväl delegationen som berörda högskoleenhe­ter har bedömt det angeläget att vissa tjänster infogas i det reguljära högskolesystemet. Regeringen föreslår därför all under perioden 11,8 milj. kr. i stället anvisas över åttonde huvudtiteln i stället för under delta anslag.

Regeringen föreslår vidare all anslaget under treårsperioden 1990/91 — 1992/93 totalt tillförs 6 milj. kr. för en successiv utbyggnad av den folkhäi­sovetenskapliga forskningen. Behovet av insatser för HlV/aids-rdaterad forskning har redovisats i avsnitt 6. Anslaget föreslås få ett tillskott av 1 milj. kr. genom överföring från aids-anslagel.

Regeringen utgår från all del nya rådet skall fullfölja programarbetet från delegationen för social forskning.

En fråga som därvid bör lyftas fram gäller utvärderingar bl. a. med hän­syn till krav på att nya och förändrade insatser måste kunna mötas genom omprioriteringar. Ett annal sådant område gäller den enskilda människans ställning inom socialtjänst och hälso- och sjukvård.

Det nya rådet bör även ges ansvar för finansiering och samordning av handikappforskningen.

Delegationen för social forskning och forskningsrådsnämnden har i en rapport lill regeringen föreslagit betydande satsningar på äldreforskningen i Sverige. Regeringen föreslår all dels det socialvetenskapliga forskningsrå­det ges samordningsansvaret för äldreforskningen, dels alt 4,6 milj. kr. an­visas för detta område.

Regeringen föreslår slutligen att även invandrarforskningen inordnas under det nya rådet saml föreslår en resursförstärkning på 3 milj. kr. för treårsperioden.

Regeringen kommer senare all besluta om organisation och instmktion för rådd.

Med hänvisning lill vad som anförts anser regeringen atl anslaget bör höjas med 18,4 milj. kr. 1990/91, 5,6 milj. kr. 1991/92 och 5,6 milj. kr. 1992/93, dvs. en bashöjning med 29,6 milj. kr. vid periodens slut.


Prop. 1989/90:90 Avsnitt 14 Socialdep.


 


Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår

1.    atl riksdagen godkänner all delegationen för social forskning saml delegationen för invandrarforskning ombildas lik ell socialve­tenskapligt forskningsråd,

2.    att riksdagen lill Socialvetenskapliga forskningsrådet för bud­getåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 58 526000 kr,

3.    atl riksdagen godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar för budgetåren 1991/92 och 1992/93 som angetts.


132


 


E. Hälso- och sjukvård

E 10. Statens bakteriologiska laboratorium: Centrallaborato­rieuppgifter

Regeringen har i prop. 1989/90:100 bil. 7 föreslagit riksdagen att till Statens bakteriologiska laboratorium: Centrallaboratorieuppgifter för budgetåret 1990/91 anvisa ett förslagsanslag på 47447000 kr.

Vid statens bakteriologiska laboratorium leds var och en av de bakterio­logiska, virologiska, immunologiska och kemiska avdelningarna saml pro­duktionsavdelningen av en tjänsteman i professors ställning. Den epide­miologiska avdelningen förestås av en statsepidemiolog i professors ställ­ning. Den parasitologiska sektionen leds av en laborator. Tjänst som professor och laborator tillsätts av regeringen efler förslag av laboratoriet. Tjänsterna tillsätts efter ett sakkunnigförfarande som överenstämmer med del som gäller vid utnämning av professurer vid högskoleenheterna.

Som nämnts i avsnitt 6 är del angelägel att stärka forskningen kring in­fektionssjukdomar och smittskydd.

Statens bakteriologiska laboratorium är det nationella expertorganet för smittskyddet, och del är viktigt all vidareutveckla laboratoriets kompelens inom smillskyddsområdel. Detta fömtsätter en samordning med annan kvalificerad forskning och då främst med den som bedrivs vid karolinska institutet.

Regeringen föreslår därför alt del istället för de nyss nämnda tjänsterna på sikt skall inrättas professurer vid karolinska institutet. 1 ell första steg, som tas den 1 juli 1990, skall detta gälla tjänsterna som professor i virologi och immunologi samt som laborator för den parasilologiska versamheten. Vid karolinska institutet inrättas del proflFessurer i smittskydd, särskilt klinisk immunologi i smittskydd, särskild klinisk virologi och smittskydd, särskilt klinisk parasitologi. Innehavarna av tjänsterna skall tillika vara avdelnings-föreståndare vid laboratoriet.

Det ankommer på regeringen all utfärda erforderliga föreskrifter om bl. a. hur berörda avdelningar och institutioner bör samarbeta.

Kostnaderna för de tre tjänsterna som inrättas vid karolinska inslilulel beräknas lill 4,5 milj. kr. och medel böranvisas under åttonde huvudtitelns reservationsanslag Medicinska fakultetema.

Mol den bakgmnden bör förevarande anslag minskas med 4 500000 kr. i förhållande lill vad som beräknas i prop. 1989/90:100 bil. 7.


Prop. 1989/90:90 Avsnitt 14 Socialdep.


 


Ärendet till riksdagen

Regeringen förestår

all riksdagen under förslagsanslaget Statens bakteriologiska labor-lorium: Centrallaboratorieuppgifter för budgetåret 1990/91 anvisar 4 500 000 kr. mindre än vad som föreslagils i prop. 1989/90:100 bil. 7.


133


 


 


 


15 Kommunikationsdepartementets verksamhetsområde

Inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde bedrivs eller initieras forskning och utveckling (FoU) med inriktning på transporter, meteorologi, hydrologi och oceanografi, geoteknik saml post- och telekom­munikationer.

I nedanstående tabell sammanfallas forskningsresursema vad avser kom­munikationsdepartementet. I tabellen redovisas endast reformer. Till dessa förändringar kommer för budgetåret 1990/91 kompensation för pris- och löneförändringar. Även för de kommande budgetåren kommer anslagen all omräknas för pris- och löneförändringar. De belopp som anges som refor­mer skall dock ses som absoluta belopp och kommer ej all prisomräknas del år reformen läggs ul.


Prop. 1989/90:90 Avsnitt 15 Kommu-nikationsdep.


Reformer (milj. kr.)


I.     Transportforskning

I 1.  Statens väg- och trafikinstitut

1 2.  Bidrag till statens väg-och trafikinstitut

I 3.  Statens väg- och

trafikinstitut: Återan­skaffning av bas-utruslning

14.  Transportforsknings­beredningen


 

Anslag 1989/90

Förslag 1990/91

Beräknat 1991/92

Beräknat 1992/93

1 41,9

+ 1,0

+ 3,0

+ 2,0

5,0

—

—

—

39,2

+ 2,0

+ 1,0

+ 1,0


 


15.1 Forskningens organisation och omfattning

Transportforskning omfattar forskning om transporter av personer och gods, transportmedel, transportleder, iransportanläggningar och trafikan­ter. Forskningen omfattar också trafikens eflFekter på samhället, regional­politiskt och trafiksäkerhets- och miljömässigt, liksom forskning om meto­der för trafik- och iransportplanering. Transportforskningsområdel är så­ledes mycket omfattande.

Många olika organ är delaktiga i den svenska transportforskningen. Transportforskningsberedningen (TFB) är den statliga myndighet som är seklorsansvarig för FoU inom transportsektorn. Även andra myndigheter initierar forskning på detta område, bl.a. styrelsen för teknisk utveckling (STU) och statens råd för byggnadsforskning (BFR). Förvaltningsmyndig­heter och aflTärsverk med ansvar för viss del av transportsektorn, l.ex. vägverket, trafiksäkerhelsverkel, transportrådet, statens järnvägar, banverket, sjöfartsverket och luftfartsverket, utför antingen egen FoU eller lägger ul forskningsuppdrag lill olika forskningsbedrivande organ, såsom universitet och högskolor, statens väg- och trafikinstitut (VTI), flygteknis­ka försöksanstalten och SSPA Maritime Consulting.

Trots dessa insatser utgör den statligt finansierade Iransportforskningen


135


 


inom kommunikationsdepartementels verksamhetsområde (ca 250 milj. kr. per år) endast en liten del av de totala FoU-resurserna på området. Inom bil- och..flygindustrin men också inom de större transportföretagen avsätts årligen mycket stora resurser till FoU om transporter. En del av dessa medel går till sektorsorgan (t. ex. VTI) och högskolor. Näringslivet har också möjlighet att genom samarbetsorgan som transportforsknings-kommissionen och västsvenska transportsekretariatet initiera och stödja sådan FoU på området som man bedömer som värdefull.

Utöver transportforskningen bedrivs forskning och utveckling inom områdena meteorologi, hydrologi och oceanografi genom Sveriges meteo­rologiska och hydrologiska institut (SMHl), och inom området geoteknik genom statens geotekniska institut (SGI). Vidare bedriver televerket, som sektorsansvarig för FoU inom sitt verksamhetsfält, forskning och utveck­ling inom tele- och informalionsteknologiområdena. Postverkets FoU-insatser inriktas bl.a. på området logislik, utveckling av syslem för för­medling av betalningar och användande av informationsteknologin (IT).

Resultat från informationsleknisk FoU (IT) har redan en stor betydelse för utvecklingen på transportområdet vad gäller såväl framkomlighet som ekonomi, säkerhet och miljö. Den industriella delen av IT-programmet som antogs av riksdagen år 1987 består bl.a. av utvecklingsprojekt som administreras av IT-ddegalionen. Verksamheten har pågått sedan millen av år 1987 och de tillgängliga medlen har nu i huvudsak fördelals på projekt. Staten satsar totalt 495 milj. kr., bl.a. via televerket (255 milj. kr.). Industrin satsar minst 50% av projektkostnaden i de projekt som man deltar i. Totalt omfattar alkså programmet ca 1 miljard kronor. Här kan också nämnas televerkets stöd till vissa demonstrationsprojekt som rör användningen av ny teleteknik. Stödet uppgår till 45 milj. kr. under en treårsperiod. Informalionsteknologiforskningen stöds dels direkt av staten (t. ex. via TFB) dels gemensamt av industri och stat (t. ex. via IT-delegatio­nen) och dels endast av industrin (t. ex. vissa PROMETHEUS-projekl).


Prop. 1989/90:90 Avsnitt 15 Kommu-nikationsdep.


 


15.2 Regeringens syn på behovet av forskning inom transport- och kommunikationsområdena

15.2.1 Transport- och kommunikationssystem i samhällsutvecklingen

Väl fungerande trafik/transportsystem och kommunikationssystem är en gmndläggande fömtsättning för att samhället skall fungera. Transportsys­temet ställs inför stora krav från både hushåll och företag. Vi är alla beroende av bra kommunikationer både när det gäller arbete och frilid. Väl fungerande kommunikationer har vidare stor betydelse för svenskt näringsliv och dess förmåga alt öka sin konkurrenskraft gentemot utlan­det. Transportsystemet blir alltmer komplext och tekniskt avancerat. Just därför kan forskning på området bidra med resultat som gör det möjligt att nå de trafikpolitiska målen.

Samtidigt som transporter och kommunikationer är så gmndläggande för samhällets positiva utveckling påverkar de också samhället starkt i andra avseenden. Tydligast märks detta i form av vissa negativa effekter


136


 


på miljön, bl. a. luftföroreningar, buller och olyckor. För atl kunna begrän­sa de negativa eflFekterna behövs forskning som ger kunskaper om funktio­nen hos trafik- och transportsystemen, hur olika faktorer påverkar den och vilka eflFekter som kan nås av olika åtgärder, saml hur olika eflFekter kan nås genom olika former av styrning av transporterna.

Även påverkan i motsatt riktning sker, dvs. samhällets utveckling påver­kar i hög grad behovet av transporter och kommunikationer. Forskning för att ge förbättrad kunskap är här etl nödvändigt hjälpmedel för all kunna fatta långsiktiga beslut om exempelvis investeringar för bättre infrastruk­tur. Informationssamhällets allt starkare framväxt påverkar behovet av fysiska transporter - "lelefonmötel" kan väntas ersätta "sammanträdet" i ökad utsträckning genom det vidgade kontaktnät som ökningen av infor­mationsutbudet ger upphov till. Samtidigt kan den nya teknologin också leda lill fler resor. Användning av modern informationsteknik har vidare fått betydelse för eflFeklivare transporter.

Forskning inom området transporter och kommunikationer skall möj­liggöra atl väl underbyggda beslut kan fallas i dag om morgondagens infrastmktur. Samtidigt är det viktigt att betona forskningens inslag av kunskapsbyggande moment. Del behövs för att ge underlag och handlings­beredskap för de frågor och beslut som vi slår inför senare och som rör landets transporter och kommunikationer in i nästa sekel.

Allmänt gäller atl forskning och utveckling inom transportområdet är av stor betydelse för alt underbygga och följa upp trafikpolitiska beslut. Det finns behov av forskningsinsatser kring samtliga mål för den trafikpolitik som riksdagen nyligen beslutat om. Del är emellertid nu speciellt viktigt att öka FoU-insatserna inom områdena infrastruktur, miljö, energi samt trafiksäkerhet med särskild betoning på järnvägens och den övriga kollek-livtrafikens möjligheter och fömtsättningar all bidra lill ett fullgott trans­portsystem.


Prop. 1989/90:90 Avsnitt 15 Kommu-nikationsdep.


 


15.2.2 Transportleder och kollektivtrafiken

Infrastmkturen är fundamental för alla transporter och är därmed ett ange­läget forskningsfält. Många av de investeringsbeslut som fattas i dag skall svara mot en efterfrågan från transportsektorn på 10 — 20 års sikt — ofta ännu längre in i framtiden. Enligt TFB sker ca 90 % av persontransportar­betet och ungefar hälften av det inrikes godslransportarbdet på galor och vägar. Transportforskningsberedningen pekar på forskningsbehov på natio­nell och interregional nivå kring överordnade nätfrågor. Dämlöver behövs systemövergripande studier på kommunal och regional nivå. Som exempel kan här nämnas forskning kring den framtida stadstrafikens utformning.

Inte minst bör behovet av en modern och attraktiv infrastruktur för kol­lektivtrafiken uppmärksammas.

I detta sammanhang kan också nämnas forskningen kring den framlida kollektivtrafiken. Transportforskningsberedningen har från och med bud­getåret 1988/89 ett särskilt engångsanslag på 100 milj. kr. för all utveckla kollektivtrafiken. Ell särskilt program har utformats för all peka ul områden som bör bli föremål för insatser. Ell separat program finns för utveckling av


137


 


hela kollektivtrafiksystemet. Detta inkluderar många delar av såväl teknisk som icke teknisk karaktär. Forell väl fungerande och allraklivl persontrans-portsysiem behövs allt från engagerad personal till bekväma fordon och terminaler. Som närmare framgår av avsnitt 17 föreslår regeringen nu en förstärkning av den gmndläggande forskningen inom kollektivtrafikområ­det.


Prop. 1989/90:90 Avsnitt 15 Kommu-nikationsdep.


15.2.3 Miljö-och energiforskning

Trafikens påverkan på miljön har uppmärksammals allt mer under de sen­aste åren. Trafiken bidrar till luftföroreningar och försurning såväl lokall i större städer som regionalt och globall. Trafiken är ett av de områden som kräver omfattande miljöförbättrande åtgärder de närmaste åren om de lång­siktiga miljömålen skall kunna uppnås. Kraven på en bättre miljö ges nu också en ökad tyngd i trafikpolitiken och behoven av ökade FoU-insatser inom detta område framstår således akt tydligare. Hos flera myndigheter och aflTärsverk inom departementels ansvarsområde bedrivs i dag miljö­forskning. TFB har tagit fram ett speciellt program för forskning på området "trafik och miljö". Miljöforskningen hänger starkt samman med forskning kring olika energifrågor. Del övergripande och långsikliga målet för energi­politiken på transportområdet är att minska transportsektorns känslighet för störningar i energitillförseln genom all göra transportsystemet mer ro­bust och flexibelt. Inriktningen är att minska energiförbmkningen, oljebe­roendet och att övergå till alternativa drivmedel och drivsystem, som på längre sikt kan baseras på inhemska förnyelsebara råvaror. Transportforsk­ningens roll i den energirdaterade Iransportforskningen kommer att stär­kas. Denna fråga behandlas närmare under anslaget lik TFB, liksom under avsnitt 23 om energiforskningen.

Den miljöforskning som statens väg- och trafikinstitut bedriver bidrar till ökade kunskaper om trafikens roll beträflFande luftföroreningar och buker. Ett viktigt inslag i forskningsarbetet avser analys av olika länkbara ålgärder för alt begränsa trafikens miljöpåverkan.

1 det följande ges en redovisning av den miljöforskning som bedrivs inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde

Vägverket:

Vägverket satsar i dag ca 70 milj. kr. per år på forsknings- och utvecklings-demonstrationsprojekt. I det Forsknings-, Utvecklings- och Demonslra-tionsprogram som nu är under utarbetande kommer en ny inriktning alt vara bl. a. just miljöforskning.


Banverket:

Inom banverket pågår för närvarande arbetet med all la fram en flerårs-plan för FoU. Planen beräknas vara klar under år 1990. Mol bakgmnd av


138


 


innehållet i de trafikpolitiska målen finner banverket ett antal angelägna områden som FoU-insalserna bör inriktas mol. Ell av dessa områden är miljöområdet. Följande forskning inom miljöområdet sker i dag:

—banverket deltar i en arbetsgmpp inom den internationella järnvägs­unionen vad gäller ogräsbekämpning i järnvägsspår. Vidare följer ver­ket utvecklingen inom mekanisk och termisk bekämpningsteknik samt kemisk appliceringsleknik i syfte all kunna tillämpa bästa bekämp­ningsförfarande och tekniska utmstning.

—ell utvecklingsarbete pågår i samråd med bl. a. naturvårdsverket i fråga om åtgärder för att minska bullerstörningar nattetid från tågtrafiken.


Prop. 1989/90:90 Avsnitt 15 Kommu-nikationsdep.


Statens järnvägar:

SJ har nyligen utarbetat ett åtgärdsprogram för sill arbete med miljöfrå­gorna. För all lösa jämvägens miljöproblem måste forsknings- och utveck­lingsarbetet intensifieras. Som exempel kan nämnas arbetet kring alt mins­ka bullerproblemen hos fordon och kring bangårdar.

För all begränsa luftföroreningar från de dieseldrivna rälsfordonen kan vidare nämnas atl utvecklingsarbete pågår för all införa alternativa bräns­len och hybriddrifl saml för atl förbättra dieselmotorerna och dess re-ningsmöjlighder.

SJ bedriver också utvecklingsarbete inom kombitrafikområdel. Kombi­trafik kan i flera fall vara framtidens miljövänliga alternativ lill dagens långtradare. Kombitrafik lämpar sig även väl för försök med alternativ till dagens diesekastbilar. Eftersom godset färdas på räls nattetid kan dislribu-tionsfordonen utan kapitalförluster slå och tanka gas eller el under hela den tiden, Aklionsradien för kombidislributionsfordonen är heller inte så stor, vilket öppnar väg för andra bränslen än diesel. SJ arbetar därför med all testa nya miljövänliga fordon för all utveckla och renodla kombitrafi-kens positiva miljöegenskaper.

Sjöfartsverket:

Verket bedriver för närvarande FoU-verksamhet med en nivå på ca 2,5 milj. kr./år under budgetåret 1990, och beräknas troligen ligga kvar på den nivån fram till år 1993. Det största enskilda forskningsprojektet handlar om emissioner från fartyg. Projektet bedrivs ihop med TFB och omfattar 3,5 milj. kr. totalt.


Luftfartsverket:

Verket bedriver FoU-anknulen verksamhet dels inom trafikavdelningen, dels inom tekniska avdelningen och dels inom luflfartsinspeklionen. Den totala nivån uppgår till ca 6,5 milj. kr./år för närvarande och kan beräknas ligga där fram till år 1993.

Som "miljöprojekt" kan nämnas utveckling vid Arlanda av reningsan­läggning för glykolspill, reningsanläggning för ureaföroreningar (Visby) samt utveckling av etl "miljöövervakningssystem" för flygplatser.


139


 


Statens väg- och irafikinstitut:

VTl:s miljöforskning skall bidra till ökade kunskaper om trafikens roll beträflFande luftföroreningar och buller. Ett viktigt inslag i forskningsarbe­tet avser analys av olika länkbara åtgärder för alt begränsa miljöpåverkan. Hastighetsbegränsningar och trafiksignaler är två exempel på aktuella studier vid VTI.

För övrigt kan nämnas att VTI i april 1989 anordnade "trafikmiljö­dagar". Målen med seminariet var all uppdatera kunskapen om trafikens efTekter på ekosystemen samt all bredda synen på trafikmiljöproblemen. Ell par föredrag under seminariet anknöt till trafikmiljöproblemens esteti­ska, sociala och kulturella konsekvenser.


Prop. 1989/90:90 Avsnitt 15 Kommu-nikationsdep.


Transporlforskningsberedningen:

TFB har tillsammans med statens naturvårdsverk, vägverket, STU, VTI och statens byggnadsforskning tagit fram ett program för hela området trafik och miljö. Del innehåller en kunskapsöversikt och forskningsbehov för hela området, alltså även för delar som ej primärt ligger inom TFB:s ansvarsområde. TFB har också låtit analysera stadskärnornas speciella problem.

TFB:s ansvar inom området hänför sig främst lill trafiksystemets ut­formning och styrning.

TFB satsar på miljöfrågor dels genom det ordinarie anslaget, dels genom engångsanslaget. Del senare gäller främst utveckling av miljövänligare kokektivtrafikfordon. TFB:s insatser kan delas in i:

—övergripande frågor. TFB har startat en studie rörande miljöanpassal transportsystem. Syftet är all beräkna troliga utsläpp vid olika antagan­den om samhälls- och teknikutvecklingen fram mot år 2015.

—efiekler, spridning. TFB kommer att fortsätta att satsa på värdering av främst luftföroreningar. TFB deltar som medfinansiär i Tätortsprojek­tet, som främst syftar till att bestämma avgasernas cancerogena eflFekter.

—utsläpp från olika transportmedel. Konsekvenserna av atl välja olika transportmedel belyses i etl projekt där kombitransporter ingår som en väsentlig del. Nyligen har startats etl projekt om sjöfartens avgasutsläpp och ett annat är beslutat om flygtrafikens avgas- och bulleremissioner. Jämvägens bulleremissioner studeras i ell pågående projekt.

—åtgärder på fordon. Inom detta område har TFB endast verksamheter inom ramen för engångsanslaget. Del gäller främst utveckling och de-monslralionsverksamhel kring miljövänliga kokektivtrafikfordon.


Statens geotekniska institut:

Miljöfrågorna har blivit allt viktigare under senare år. Bl. a. kommer frågor rörande avfallshantering, förorenad jord, föroreningsspridning och försur­ning all kräva stora insatser vid institutet. Statens geotekniska institut avser att under den kommande perioden vidareutveckla modeller och laboratoriemetoder för bl.a. prognosticering av föroreningars koncentra­tion och spridning i mark och vatten.


140


 


15.2.4 Trafiksäkerhet

Transportsystemet måste i ökad utsträckning utformas så att det motsva­rar högt ställda ambitioner i fråga om trafiksäkerhet. Sedan år 1982 har antalet dödade och skadade i trafiken ökat kontinuerligt med undantag av år 1987. Enligt TFB:s bedömning bör ökade forskningsinsatser inriktas på kartläggning av de bakomliggande orsakema lill trafikolyckorna. TFB har utarbetat särskilda FoU-program för bl. a. forskning kring oskyddade trafi­kanters irafiksäkerhdsproblem samt efterievnaden av hastighetsgränser­na.

VTl:s Irafiksäkerhetsforskning har stor bredd. Forskningen är huvud­sakligen av väg-, fordons- och trafikleknisk saml beleendevelenskaplig karaktär. VTI:s arbete är instmktionsmässigl av mer tillämpad och ål-gärdsinriktad karaktär än vid högskolorna. VTI förfogar över avancerad teknisk utmstning. Exempel härpå är körsimulator och krockbana. Under det senaste året har institutet också behandlat säkerhetsfrågan inom jäm­vägsområdet — t. ex. plankorsningsolyckor och lokförares arbetsmiljö och informationsinhämtning. VTI utarbetar med jämna mellanmm s. k. ram­program för olika FoU-områden, bl. a. för trafiksäkerhet.

Trafiksäkerhelsverkel har ett övergripande ansvar för trafiksäkerhetsar-betel och svarar bl. a. för samordningen av detta saml utbildning, sakinfor­mation, fordonskontroll, registerhållning och trafikreglering. Verket har särskilda medel avsatta för forskning. Dessa medel uppgår budgetåret 1989/90 till ca 5 milj. kr. Trafiksäkerhets verket utarbetar för närvarande ell långsiktigt program som beskriver verkets samlade forskningsbehov.


Prop. 1989/90:90 Avsnitt 15 Kommu-nikationsdep.


 


15.2.5 Internationella samarbetsprojekt

En fortsatt internationalisering inom produktion, handd och transporter leder till behov av nya forsknings-, utvecklings- och demonstrationsinsalser i fråga om transportsystemens framtida roll och utveckling. Även eflFekter­na av transportsektorn är intemationella till sin karaktär — som exempel kan nämnas luftföroreningar som påverkar flera länders miljö samtidigt.

Del hittillsvarande svenska engagemanget har utvecklats på bred front under de senaste åren. Svensk bilindustri samt svenska företag inom informalionsléknologibranschen dekar i del inom Eureka initierade pro­jektet PROMETHEUS för utvecklandet av s.k. "inldligent" biltrafik. Statliga aktörer, bl. a. styrelsen för teknisk utveckling, televerket, VTI och vägverket, deltar i PROMETHEUS men också i det av EG initierade samarbetsprogrammet DRIVE. Syftet med DRIVE är all genom introduk­tion av avancerad informationsteknologi och telekommunikation öka tra­fiksäkerheten, förbättra kapaciteten och eflFektivitelen i vägtrafiksystemet samt all minska de negativa miljöeflFekterna av vägtrafiken i Europa. Även Iransportforskningsberedningen har som ansvarigt sektorsforskningsorgan hittills engagerats framför allt som statlig garant för svenska forskares deltagande i DRlVE-projektet. De totala svenska statliga insatserna på området under åren 1988 -1990 uppgår till ca 90 milj. kr., varav ca 40 milj. kr. avser DRIVE-programmel.


141


 


Det är viktigt med fortsall satsning på internationell forskning. Del svenska deltagandel är redan betydande. Regeringen gav därför i augusti 1989 ett uppdrag lill TFB att samordna de svenska statliga insatserna inom ramen för de europeiska FoU-samarbelsprojekten på vägtrafikområdet. Uppdraget innefattar dels utformningen av en långsiktig strategi för svenskt statligt deltagande i de berörda projekten, dels fastställandet av former för all skapa ell svenskt försöksområde för demonstration och ulprovning av ny teknik. Statens engagemang i programmen skall bygga på en helhetssyn utgående från de trafikpolitiska målsättningar som stals­maktema lagt fast. Särskild vikt skall fastas vid målsättningarna beträflFan­de vägtrafikens miljöeflFekter.

Det forskningsarbete som sedan år 1989 bedrivits inom DRIVE avslutas under år 1992. Inom EG pågår för närvarande förberedelser för nästa fas, etapp två, i detta forskningssamarbete. Några beslut om omfattning och inriktning har ännu inte fatlats.


Prop. 1989/90:90 Avsnitt 15 Kommu-nikationsdep.


 


15.3 Regeringens syn på transportforskningens fortsatta inriktning

15.3.1 Att identifiera och bygga upp en kunskapsbas

Det finns två gmndläggande krav som kan ställas när det gäller den fortsatta Iransportforskningen.

Transportforskningen skall för del första la fram underlag för ålgärder som krävs för att uppnå de av riksdagen beslutade trafikpolitiska målen. Särskilt bör målen för infrastrukturen, miljön och trafiksäkerheten upp­märksammas. Transportforskningsberedningen har under hösten 1989 till regeringen redovisat vilka behov av FoU-insatser som beredningen nu ser med anledning av de trafikpolitiska målen. Det är angeläget atl liknande redovisningar kan presenteras även från övriga myndigheter som bedriver forskning inom transportområdet. I TFB:s samordningsroll ingår alt redo­visa hur forskningsinsatserna anpassats till de trafikpolitiska målen och då särskilt de områden som angivits som prioriterade enligt ovan.

Transportforskningen skall även skapa handlingsberedskap inför pro­blem som inte kan fömtses i dag och bygga upp en kunskapsbas inför framliden. Detta är en av transportforskningsberedningens huvuduppgif­ter. Det är här viktigt all peka på det samband som finns mellan tillämpad FoU inom transportsektorn och den långsikliga kunskapsuppbyggande forskningen inom högskolan. Denna senare forskning behövs för att vid­makthålla och utveckla kunskaps- och kompetensbasen inom transport­forskningen. Högskolan kan emellertid också bidra med kompetens i ut­vecklingsarbete och demonstrationsprojekt, exempelvis vad gäller meto­dikfrågor och utvärdering.

1 1987 års forskningsproposition (prop. 1986/87:80 bil. 5) påpekades på behov av etl ökat ansvar från sektorsforskningsorganen för att stärka högskolan. Transportforskningsberedningen bör därför, som sektorsansva­rigt samordningsorgan, även fortsättningsvis medverka till en långsiktig kunskapsuppbyggnad. Redan i dag svarar universitet och högskolor för ca


142


 


50 % av den forskning som beredningen fördelar medel till. TFB medver­kar också till en ökad samverkan med forskare vid högskolan genom atl stimulera institutionerna alt upprätta fleråriga ramprogram till vilka TFB kan bevilja visst basslöd. Vidare finansierar TFB i dag dt antal tjänster vid olika högskolor. En strävan från beredningens sida är att öka delta antal tjänster samt all bevilja medel till dessa tjänster och vissa projekt för en längre tid än nuvarande tre år.

Samverkan mellan statens väg- och trafikinstitut och högskolan sker på olika nivåer och på olika sätt. VTI har en rad kvalificerade forskare, bl. a. verksamma vid högskolan som adjungerade professorer. Ytterligare andra forskare inom institutet handleder också forskarstuderande med examens­uppgifter med anknytning lill VTI:s verksamhet.

Som tidigare har nämnts föreslås förstärkta resurser för kollektivtrafik-forskning. Detta bidrar givetvis också till att stärka den långsiktiga kun­skapsuppbyggnaden inom detta område vid högskolan.

Regeringen anser alt ytterligare medel skall tilldelas VTI och TFB för den kommande treårsperioden.


Prop. 1989/90:90 Avsnitt 15 Kommu-nikationsdep.


 


15.3.2 Fortsatt uppbyggnad av järnvägsforskningen

Som en särskild fråga beträflFande inriktningen av den fortsatta transport­forskningen bör uppmärksammas att resursförstärkningen nu medger att VTI kan fortsätta uppbyggnaden av järnvägsforskningen. 1 tre tidigare riksdagsbeslut — järnvägspolitiska beslutet år 1985, forskningspolitiska beslutet år 1987 och trafikpolitiska beslutet år 1988 - har del slagils fast alt det järnvägsorienterade forsknings- och utvecklingsarbetet borde få en större andel av de totala FoU-resurserna. Så har också skett - VTI har under de senaste tre budgetåren (1987/88-1989/90) tillddals 1,6 milj. kr. för att bygga upp en baskompetens inom området. VTI har i dag en särskild enhet för järnvägsforskning och planerar att tillsätta ell särskilt programråd med representanter från banverket, SJ och andra intressenter. Programrådets uppgift blir atl prioritera och samordna VTl:s kommande järnvägs-FoU.

För TFB gäller all merparten av engagemanget beträflFande järnvägs­forskningen kommer atl ligga inom ramen för den verksamhet som initi­erats av TFB:s ledningsgmpp för lokal och regional tågtrafik. Den mer långsikliga forskningen kommer dock att finansieras med TFB:s ordinarie medd. Under budgetåren 1988/89-1991/92 planerar TFB att satsa ca 2,5 milj. kr. på järnvägsforskning. Som exempel på nu pågående projekt kan nämnas alternativa bansystem för persontrafik i stadsregioner saml de nya snabbtågen.

En samverkansgrupp för järnvägsforskning bildades år 1987. I gruppen ingår representanter för TFB, VTI, SJ, banverket, styrelsen för teknisk utveckling (STU), industrin och högskolan. Gruppen har under hösten 1989 utarbetat ett järnvägsforskningsprogram.

VTI pekar på att hittillsvarande programarbete med bl.a. TFB, SJ och banverket har visat på många angelägna forskningsområden. Fortfarande finns emellertid vissa oklarheter, exempelvis beträflFande hur stora resurser


143


 


SJ och banverket kommer att avsälla för långsiktig forskning. Diskussio­ner pågår också beträflFande former, innehåll och resursfördelning vad gäller den forskning som på uppdrag av SJ och banverket bedrivs vid VTI. VTI konstaterar vidare att den kommande järnvägsforskningen vid insti­tutet kommer atl bero myckel på VTl:s möjligheter atl bygga upp en för uppdragsgivarna intressant och kvalitativt hög baskompelens.

Regeringen har fått vela att både SJ och banverket ställer sig positiva till en ytterligare uppbyggnad av den gmndläggande järnvägsforskningen vid VTI. SJ använder redan i dag VTl:s kompelens inom säkerhetsområdet. Hittills handlar det om projekt för ca 700000 kr. SJ har för avsikt att fördjupa samarbetet inom detta område. Etl samarbdsavtal är under utarbetande som huvudsakligen kommer att innehålla kvarliggande av olika samarbetsformer och de forskningsområden som kan bli aktuella alt behandla. Banverket framhåller angelägenheten av alt VTI ges möjlighet all bygga upp egen baskunskap och gmndkompelens inom de järnvägsspe­cifika områdena. Banverkels kostnader för forskning och utveckling upp­gick under år 1989 lik 30-35 milj. kr. varav 10-15 milj. kr. tik FoU-uppdrag vid bl. a. VTI och högskolor. Av dessa gick under år 1989 ca 500 000 kr. till VTI. Även järnvägsinspeklionen använder redan i dag VTI:s kom­pelens i järnvägsforskning.

Regeringen bedömer alt det meddslikskoll som nu föreslås för VTl:s del ger inslilulel en möjlighet att motsvara den ökade efterfrågan på jämvägs-forskning som kan väntas från bl. a. SJ och banverket. Det är samtidigt viktigt med en uppföljning under de närmaste åren av hur efterfrågan beträflFande VTl:s järnvägsforskning utvecklas. De anslagsmässiga konse­kvenserna behandlas under avsnittet om anslagsfrågor för VTI.

Även högskolan har en viktig rok när del gäller den framtida järnvägs­forskningen. SJ har särskik pekat på detta mol bakgmnd av alt gmndläg­gande FoU inom jämvägsområdet berör en lång rad av discipliner — del behövs således tvärvetenskapliga satsningar. Både SJ och banverket har också redan i dag etablerat samarbete med högskolan. Transportforsk­ningsberedningen, styrelsen för teknisk utveckling, statens järnvägar, banverket och ABB finansierar tillsammans ett ramavtal med Kungl. Tek­niska Högskolan för järnvägsforskning. Också VTI har goda fömtsättning­ar alt bedriva tvärvetenskapliga FoU inom järnvägsområdet.


Prop. 1989/90:90 Avsnitt 15 Kommu-nikationsdep.


15.4 Transportforskningsberedningens organisation och arbetssätt

En nordisk expertgrupp har nyligen presenterat en utvärdering av trans­portforskningsberedningens verksamhet för regeringen. Gmppen har på gmnd av bl. a. intervjuer kommit fram till vissa slutsatser och förslag.


15.4.1 Expertgruppens förslag

När del gäller den svenska Iransportforskningens organisation anser ex­pertgruppen all Iransportforskningsberedningen även fortsättningsvis bör vara ett forskningsfinansierande organ. TFB rekommenderas att skaflFa sig


144


 


djupare och bättre insikt i del totala behovet av transportforskning och finansiering av densamma. Vidare bör TFB och VTI samordna sina verk­samheter mer än vad nu är fallet.

Vad gäller planeringen av FoU-verksamheten föreslås bl. a. all TFB bör genomföra en ny typ av framlidsstudier för transportsektorn som bygger på bestämda fömtsättningar bl. a. i fråga om miljö- och trafiksäkerhets­mål. TFB bör också se över sina forskningsprogram och utarbeta en strategi för revision av dessa.

Gmppen har ingående behandlat samordningen av FoU inom transport­området och konstaterat all TFB inte har några praktiska möjligheter att klara denna uppgift som den i enlighet med sin instmktion är ålagd. Uppgiften bör således, enligt expertgmppen, las bort eller också bör TFB ges möjlighet atl samordna forskningen i enlighet med instmktionen.


Prop. 1989/90:90 Avsnitt 15 Kommu-nikationsdep.


 


15.4.2 Regeringens överväganden

TFB:s styrelse har i en skrivelse till regeringen kommenterat vissa frågor i utvärderingsrapporten. Särskilt bör uppmärksammas styrelsens syn på TFB:s samordningsroll och hur den bör utformas i framtiden. Styrelsen anser all TFB:s möjligheter all samordna Iransportforskningen bör för­slärkas.

Regeringen anser, i likhet med TFB:s styrelse, alt samordningen av Iransportforskningen bör vara en uppgift för TFB. En gmpp för samord­ning av transportforskning bör således bildas under ordförandeskap av TFB.. I gmppen bör ingå företrädare för de myndigheter, som bedriver Iransportforskning eker forskning med nära anknytning lill transportsek­torn.

En uppgift för gmppen bör vara alt informera om och översiktligt behandla myndigheternas årliga forsknings- och utvecklingsprogram. Här­igenom kan samordnings- och avgränsningsfrågor för transportforskning­en klaras ul. Gmppens uppgift bör vidare vara att överväga behov av samfinansiering av projekt, tjänster och ramprogram vid högskolorna.

Vad gäller planeringen av FoU-verksamheten är det, såsom framhåks i utvärderingsrapporten, viktigt all Iransportforskningsberedningen genom­för framlidsstudier för prioriterade områden inom transportsektorn, mot bakgmnd av uppställda mål för t. ex. miljön och trafiksäkerheten. Ett bra exempel på en sådan studie är den nyligen publicerade delrapporten från transportforskningsberedningen "Luftföroreningar från trafik. Utveckling och påverkansmöjligheter".

10   Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 90


145


15.5 Anslagsfrågor                                          Prop. 1989/90:90

Avsnitt 15 I prop. 1989/90:100 (bil. 8 s. 139) har regeringen föreslagit riksdagen alt, i     Kommu-

nikationsdep.

avvaklan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1990/91 under

angivna anslagsmbriker beräkna följande belopp.


ingav

II. Statens väg-och trafikinstitut

1 2. Bidrag till statens väg- och trafikinstitut

I 3. Statens väg- och trafikinstitut: ÅteranskafTni

viss basutrustning I 4. Transportforskningsberedningen

Regeringen lar nu upp dessa frågor.


I 000 kr. 41960000 kr.

5000000 kr. 39220000 kr.


Sjätte huvudtiteln

I. Transportforskning

I 1. Statens väg- och trafikinstitut

1988/89 Utgift

1989/90 Anslag        1000

1990/91 Förslag        1000


12. Bidrag till statens väg- och trafikinstitut

1988/89 Utgift    41 143 900

1989/90 Anslag        41960000 1990/91  Förslag        44 881000

Statens väg- och trafikinstitut (VTI) har enligt sin instruktion till huvud­uppgift atl bedriva forsknings- och utvecklingsverksamhet som avser vägar och järnvägar, vägtrafik och järnvägstrafik samt säkerhet i sådan trafik. Institutet skall också bedriva informations- och dokumentationsverksam­het inom sitt verksamhetsområde.

VTI leds av en styrelse. I denna ingår generaldirektören och åtta andra ledamöter som utses av regeringen och två som utses av personalorganisa­tionerna. Antalet hekidsanslällda vid institutet uppgår till ca 200 personer. Inslilulel är administrativt uppdelat på fem avdelningar: en vägavddning, en trafikant- och fordonsavdelning, en trafikavdelning, en järnvägsenhel saml en driflavdelning. Verksamheten är för närvarande indelad i fem olika program, nämligen trafiksystem, väg, trafikant och fordon, järnväg saml myndighetsuppgifter.

VTl:s verksamhet finansieras med 40% bidrag direkt över statsbudge­ten, dels med 60% av uppdragsforskning. Bidraget över statsbudgeten avser all läcka kostnader för programmet Myndighetsuppgifter samt egen FoU-verksamhet vid institutet.

Bidragsmedel används huvudsakligen för att höja kunskapsnivån och förändra kunskapsprofilen så att institutets attraktionskraft som uppdrags-


146


 


myndighet kan öka saml för att utföra forskning inom områden som av   Prop. 1989/90:90

statsmakterna angivits som viktiga men där uppdragsgivare saknas. Till Avsnitt 15

grund för VTl:s verksamhet ligger etl av inslilulel utarbetat s. k. rampro-          Kommu-

gram saml en stor del uppdragsforskning.                           nikationsdep.

VTI:s anslagsframställning

Institutet föreslår i sin anslagsframställning en ökning av anslaget I 2. (Bidrag till VTI) med 4 % för budgetåret 1990/91.

Institutet redovisar även dt besparingsallernaliv som innebär all del treåriga huvudallemativet inleds med en Ivåprocenlig real nedskäming budgetåret 1990/91. VTI avvisar dock detta altemativ. Behovet av en stark egen FoU beror framför allt på all det enligt alla erfarenheter krävs en väl etablerad och erkänd forskning på hög nivå för atl uppdragsgivare skall anlita inslilulel. Risken för etl negativt rördseresukal för VTI:s del ökar också på gmnd av att 80% av uppdragsgivarna är statliga organ som själva i flera fall har fått sina anslag minskade.

Institutet föreslår i sin anslagsframställning även all 5 milj. kr. per år anslås lill järnvägsforskning för alt tillsammans med SJ och banverket kunna fullfölja och utöka den av regeringen uttalade prioriteringen av järnvägsforskning.

Under fömtsättning all dessa krav uppfylls anser institutet all namnet bör ändras från statens väg- och trafikinstitut lill statens transportforsk-ningsinslilul.

Regeringens överväganden

1 följande sammanställning redovisas den totala verksamheten saml den föreslagna ändringen.


1989/90


Beräknad ändring 1990/91


 


Personal (årsarbetskrafter)

Kostnader (tkr)

Myndighetsuppgifter Egen FoU FoU-uppdrag Div. försäljning

Totalt

Intäkter

Anslag myndigheten Anslag egen FoU

Summa anslag

FoU på uppdrag Div. försäljning

Totalt


204

 

10520

+ 480

31440

+ 2441

66300

+ 1200

2900

- 400

11160

+ 3721

10520

+ 480

31440

+ 2441

41960

+ 2921

66300

+ 1200

2900

- 400

+ 3721

111160


 


Regeringen föreslår en allmän nivåhöjning av VTl:s FoU-medel med


147


 


1       milj. kr. för budgetåret 1990/91, 3 milj. kr. för budgetåret 1991/92 samt

2 milj. kr. för budgetåret 1992/93, dvs. totalt 6 milj. kr. realt under
treårsperioden. Nytillskollel skall användas uteslutande för utökning av
järnvägsforskningen.

Regeringens bedömning är atl den fortsatta uppbyggnaden av dt järn-vägsinriktal FoU vid VTI i Linköping bör kunna möjliggöras genom dessa medd. De ytterligare medel som krävs för all bygga ul järnvägsforskning­en lill erforderlig omfattning fömtsätter regeringen kan tas fram genom omprioritering inom ramen för befintliga medel. Vi utgår från att utveck­lingen av järnvägsforskningen vid VTI kan främjas genom samarbdsavtal mellan å ena sidan SJ och banverket och å andra sidan institutet i enlighet med riktlinjerna i den trafikpolitiska propositionen.

Sedan länge har VTI ett samarbdsavtal med vägverket om forskning inom vägområdet. Särskilda femåriga program finns för detta ändamål. Vi förutsätter att vägverkets uppdragsforskning hos VTI, som utgör drygt en tredjedel av den totala uppdragsvolymen vid inslilulel, även fortsättnings­vis kan bibehåkas på en hög nivå.

Miljöfrågoma utgör en viktig del av trafikpolitiken. Behovet av kunskap är stort. Det handlar om att få bättre insikt i sambanden mellan utsläpp och eflFekter på människan och miljön, liksom all bättre kunna värdera eflFekterna av utsläppen. Man kan dock inte vänta med alt vidta åtgärder lill dess alt fullständig kunskap erhållits. Då kan del vara för sent. FoU har därför en viktig funktion i regeringens politik för att begränsa trafikens miljöproblem. Miljö- och energiforskningen bör således prioriteras inom den resursram som VTI förfogar över.

Som tidigare har framhållits finns ett stort behov av trafiksäkerhets­forskning. Som också framhölls i det trafikpolitiska beslutet år 1988 skall trafiksäkerhelsarbetet vara oflFensivt, utnyttja modern teknologi och base­ras på vetenskapliga rön. Enligt regeringens mening har bl. a. VTI kompe­lens som bör kunna nyttiggöras för att trafiksäkerhetsmålen skall kunna realiseras. Sedan länge finns ett etablerat samarbete mellan trafiksäker­helsverkel och statens väg- och trafikinstitut. Därmed finns goda fömtsätt­ningar för att det samlade trafiksäkerhelsarbetet kan nyttiggöra sig VTl:s forskningsresultat inom detta område.

Budgetförslaget beträflFande statens löne- och pensionsverk innebär att kostnaderna för pensionsadministration skall läckas av avgifter fr.o.m. budgetåret 1990/91. Regeringen har i sin medelsberäkning tagit hänsyn till dessa avgifter.

Vad gäller samordningen av Iransportforskningen har vi under avsnittet 15.4 Transportforskningsberedningens organisation och arbetssätt redovi­sat hur beredningen skall fullfölja denna uppgift.

Regeringen anser all namnfrågan bör övervägas ytteriigare i samråd med institutet.


Prop. 1989/90:90 Avsnitt 15 Kommu-nikationsdep.


148


 


Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår

1.   all riksdagen till Statens väg- och trafikinstitut för budgetåret
1990/91 anvisar etl förslagsanslag på 1000 kr.,

2.    atl riksdagen till Bidrag till statens väg- och trafikinstitut för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservationsanslag på 44881 000 kr.,

3.    all riksdagen godkänner de riktlinjer för resursförstärkningar för budgetåren 1991/92 och 1992/93 som angetts.


Prop. 1989/90:90 Avsnitt 15 Kommu-nikationsdep.


I 3. Statens väg- och trafikinstitut: Återanskaffning av viss basutrustning


1989/90 Anslag 1990/91 Förslag


5000000 5000000


 


VTI:s anslagsframställning

En stor del av institutets nuvarande utrustning finansierades i samband med utlokaliseringen till Linköping. Denna utrustning är nu över 10 år gammal och måste enligt VTI successivt fömyas för all institutet skak bibehålla och vidareutveckla sin kompelens. Institutet saknar möjligheter all fondera medel i den omfattning som behövs för sådana tillfälliga och relativt omfattande återinvesteringar. För detta krävs att extraordinära finansieringsåtgärder prövas. För budgetåret 1990/91 begär inslilulel ell oförändrat anslag om 5 milj. kr. Det totala meddsbehovel uppgår enligt VTI till ca 25 milj. kr. uppdelat på en femårsperiod med början budgetåret 1989/90.

Regeringens överväganden

Regeringen delar VTI:s bedömning av meddsbehovel för budgetåret 1990/91 vad gäller anskaffning av viss basutrustning.

Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår

att riksdagen till Statens väg- och trafikinstitut: Återanskaffning av viss basulruslning för budgetåret 1990/91 anvisar ett reservations­anslag på 5000000 kr.


149


 


14. Transportforskningsberedningen

35 794000 39220000 40133000

1988/89 Utgift 1989/90 Anslag 1990/91  Förslag

Reservation


13 769000


Prop. 1989/90:90 Avsnitt 15 Kommu-nikationsdep.


Transportforskningsberedningen (TFB) har enligt sin instmktion till uppgift all planera, initiera, stödja och samordna forskning, utveckling och demonstrationsprojekt som rör transporter, trafik och trafiksäkerhet.

TFB:s ansvarsområde är stort — del omfattar transporter på land, lill sjöss och i luften. Inom detta ansvarsområde avser insatsema hela kedjan från långsiktig kunskapsuppbyggnad, över tillämpad forskning lill utveck­lingsarbete och demonstrationsprojekt. Forskningen är inriktad såväl på transporternas konsekvenser som på deras fömtsättningar och funktion i olika avseenden. Fr.o.m. den 1 juli 1989 har TFB vidare ansvar för all administrera forskning rörande post- och telekommunikationer.

TFB:s samordning av olika forskningsinsatser sker för närvarande främst genom all TFB underlättar informationsutbyte mellan olika organ.

TFB leds av en styrelse på nio personer. Vid beredningen finns ett kansli på 14 personer som leds av överdirektören, samt en rådgivande delegation som företräder olika intressenter på Iransportforskningens område.

Beredningen arbetar enligt ett långsiktigt forskningsprogram och verk­samheten har indelats i följande områden: gemensamma frågor (miljö och energi, järnväg samt infrastmktur), persontransporter, godstransporter och materialadministration, trafiksäkerhet, samhäks- och transportekono­mi, post- och telefrågor samt informaiion och dokumentation.


TFB:s anslagsframställning

TFB föreslår i sin anslagsframställning ett ökat anslag för FoU-verksamhet till 42 milj. kr. vilket skall jämföras med 32,5 milj. kr. för innevarande budgetår. TFB pekar på atl stora forskningsbehov finns inom transportom­rådet. Under de kommande åren fömtser TFB atl flera problem får ökad tyngd — inte minst kommer miljöproblemen inom transportområdet atl kräva stora insatser. Ytterligare forskning kommer således atl behövas inom bl. a. kollektivtrafik- och järnvägsområdena. Den resurstilldelning som TFB förordar, 42 milj. kr. per år under den kommande treårsperioden, kommer därutöver att användas lill områdena dokumentations- och informations­försörjning, extern informationsverksamhet, forskning kring den framlida infrastmkturen, energirdaterad Iransportforskning saml forskning kring trafiksäkerhet och persontransporter.

Om inte TFB tilldelas ytteriigare medel till FoU-insatser kommer det enligt beredningen att leda till stora svårigheter atl få igång rimliga forsk­ningsinsatser på de av TFB prioriterade områdena. TFB har också krav på sig att i ökad utsträckning bevaka den internationella Iransportforskning­en. Under budgetåret 1988/89 har TFB också tecknat kontrakt med flera svenska forskare för arbete inom EG-projeklel DRIVE. TFB kommer enligt dessa kontrakt all salsa ca 5 milj. kr. per år under en treårsperiod. Ytteriigare en viktig orsak tik all nya satsningar inte blir möjliga annat än


150


 


på sikt vid oförändrad anslagsnivå är enligt TFB alt en stor dd av FoU-medlen är uppbundna i långsiktiga projekt. Därtill kommer all den ingåen­de reserv av medel som TFB under de senaste åren förfogat över nu har krympt allteftersom insatsema för atl rekrytera nya forskare lill området burit fmkt och framtagna forskningsprogram börjat genomföras.

Beredningen begär slutligen även att få göra åtaganden under anslaget I 4. för budgetåret 1991/92 om 33,6 milj. kr., för budgetåret 1992/93 om 23,1 milj. kr. saml för budgetåren 1993/94-1994/95 om 5 milj. kr./år.


Prop. 1989/90:90 Avsnitt 15 Kommu-nikationsdep.


Regeringens överväganden

1 följande sammanställning redovisas den totala verksamheten saml den föreslagna förändringen av medelstilldelningen.

 

 

1989/90

Beräknad ändring 1990/91

Personal

14

1

Kostnader (tkr)

 

 

Förvaltningskostnader

(därav lönekostnader) Lokalkostnader Bidrag till forskning, utveckling och

demonstrationsprojekt Uppdragsforskning

6222

(3921)

522

32476 1

+   345

(+   220)

+     94

+ 6474* 0

Totalt

39221

+6913

Inkomster (tkr)

 

 

Anslag I 4. Transportforsknings­beredningen Anslag C 6. Energiforskning Ersättning för uppdrag m. m.

39220

1

+  913

+ 6000

0

Totalt

39221

+6913


* Inkl. medel lill energirdaterad transportforskning (6000 tkr.)

Regeringen föreslår en allmän nivåhöjning av TFB:s FoU-medel med 2 milj. kr. för budgdåret 1990/91, 1 milj. kr. för budgetåret 1991/92 saml 1 milj. kr. för budgetåret 1992/93, dvs. totalt 4 milj. kr. realt under treårspe­rioden. Nivåhöjningarna skak möjliggöra ytterligare forskningsinsatser inom de av beredningen prioriterade områdena. Regeringen föreslår vida­re all ökade medel tilldelas TFB för dess roll i den energirdaterade trans­portforskningen — härigenom förstärks TFB:s roll på detta område under den kommande treårsperioden. 1 avsnitt 23 redovisas ett nytt treårigt energiforskningsprogram och integrerade forskningsinsatser på energiom­rådet. Vi föreslår att TFB årligen får disponera 6 milj. kr. per år för energiforskningsinsalser under treårsperioden 1990/91 — 1992/93. En viss del av resurserna bör kunna användas lill kanslifunktioner hos TFB. TFB:s utökade roll på detta område möjliggör alt kunskapen om trafiksy­stemen och deras inleraklion med omgivande syslem kan förbättras. För samtliga iransportslag erfordras fortsalla systemstudier för all belysa eflFek­ter på energianvändning och miljö av altemativa transportlösningar, övriga konsekvenser av sådana förändringar saml behov av styrmedel. Målet är all


151


 


på lång sikt få fram miljöanpassade trafiksystem lokalt, regionalt och natio­nellt.

Regeringen finner att den inriktning av forskning och utveckling som TFB planerar för den kommande treårsperioden karaktäriseras av en bred täckning samtidigt som den inriktas mot områden som är prioriterade för all forskningen skak kunna vara ett medel alt nå de olika trafikpolitiska mål som riksdagen lagt fast. Här bör särskilt nämnas en ökad satsning på miljö- och energiforskning, Irafiksäkerhetsforskning, forskning kring infra­stmkturens betydelse, persontransporterna, inte minst kollektivtrafik, saml del internationella forskningssamarbetet.

Som tidigare nämnts bör en del av de utökade medel som föreslås tilldelas TFB för dess roll i den energirdaterade Iransportforskningen kunna användas till kanslifunktioner hos TFB. Vidare innebär förslaget i 1990 års budgetproposition beträflFande statens löne- och pensionsverk att kostnaderna för pensionsadministralionen skall läckas av avgifter fr.o. m. budgetåret 1990/91. Vid medelsberäkningen av iransportforskningsbered-ningens förvaltningskostnader har hänsyn tagits lill dessa avgifter.

Regeringen föreslår vidare alt beredningen får disponera de medel den begärt för budgetåren 1991/92-1992/93. Detta ger TFB fortsall möjlighet att även framöver stödja den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden vid uni­versitet och högskolor.


Prop. 1989/90:90 Avsnitt 15 Kommu-nikationsdep.


 


Ärendet till riksdagen

Regeringen föreslår

1.   alt riksdagen till Transportforskningsberedningen för budgetåret
1990/91 anvisar ell reservationsanslag på 40133 000 kr.,

2.   att riksdagen bemyndigar regeringen att medge alt transport­
forskningsberedningen får besluta om statligt stöd till forskning,
utvecklingoch demonstrationsprojekt under budgetåren 1991/92 och
1992/93 inom en ram av 33 600000 kr. resp. 23 100000 kr.


152


 


16 Finansdepartementets verksamhetsområde

16.1 Forskningens inriktning

Inom finansdepartementets verksamhetsområde bedrivs för närvarande viss forskning vid konjunkturinstitutet. Vidare finansieras vissa forsk­nings- och utvecklingsinsatser av ekonomiska rådet, nordiska ekonomiska forskningsrådet, nordiska skattevetenskapliga rådet saml inom ramen för långtidsutredningarna. Byggnadsstyrelsen förvakar de kungliga slotten. För byggnadsvården av slollsfaslighetema erfordras ett utvecklat forsknings-och utvecklingsarbete.


Prop. 1989/90:90 Avsnitt 16 Finansdep.


16.2 Ekonomisk forskning

Konjunkturinstitutet är etl forsknings- och utredningsorgan med uppgift all följa och analysera den ekonomiska utvecklingen inom och ulom landet saml all utarbeta prognoser för den svenska ekonomin och bedriva forskning i anslutning härtill.

Forskningsverksamheten har under senare år utvidgats väsentligt, bl. a. genom arbete i samband med uppbyggnaden av en ekonometrisk konjunk-lurmodell. Forskningen har också fått en bredare inriktning genom alt ansvarel för all utveckla modeller för analys av makroekonomiska fråge­ställningar på medellång och lång sikt har förts över från finansdeparte­mentet lill institutet.

Ett vetenskapligt ekonomiskt råd inrättades av regeringen år 1987 med uppgift att initiera och redovisa forskning samt bistå finansdepartementet och konjunkturinstitutel med råd i vetenskapliga frågor. Ekonomiska rå­det har nära samarbete med konjunkturinstitutet. På initiativ från ekono­miska rådet har inletts projekt för bl. a. lidsserieanalys av konjunkturslör-ningar och forskning om skatter. I samarbete med finansdepartementet pågår utveckling av s. k. numeriska allmänna jämviklsmodeker och forsk­ning om skatter.

Nordiska ekonomiska forskningsrådet har i uppgift att stödja forskning och utredningar om centrala ämnen i den nordiska ekonomiska debatten. Rådd består av tre ledamöter från varje nordiskt land och fullgör sin uppgift genom att ge stöd lill projekt, publicera forskningsrapporter och anordna seminarier. Verksamheten redovisas varje år i en årsbok.


16.3 Forsknings- och utvecklingsarbete inom byggnadsvården

Regeringen har i 1990 års budgetproposition (prop. 1989/90:100 bil. 9, s. 28) redovisat riktlinjer för byggnadsvården vid de kungliga slotten.

De kungliga slotten är myckel speciella byggnader och en viktig del av vårt gemensamma kulturarv. Enligt regeringens mening är det viktigt att byggnadsvården vid dessa slott skapar fömtsättningar för etl bevarande av byggnadema som uttryck för gångna tiders byggnadskonst, både upplevel­semässigt och maleriallekniskl.


153


 


Vården av dessa fastigheter innefattar ell speciellt problem som inte     Prop. 1989/90:90 löses enbart genom ökade ekonomiska resurser. Del handlar lika myckel     Avsnitt 16 om ökad kunskap, bättre anpassning av arbetsmetoder och säkrad tillgång     Finansdep. på byggnadsmaterial. Del erfordras speciell kunskap och metod för att skapa möjligheter lill alt underhålla och vidmakthålla byggnaderna på etl sätt som lar hänsyn till deras specifika vårdtekniska och kulturhistoriska fömtsättningar. En kompetent byggnadsvård förutsätter tillgång på rele­vanta material, insikt om äldre tiders byggnadsteknik och byggnaders åldrande samt dessutom en utbildad arbetskraft alltifrån beställare över konsulter till hantverkare. Men det är inte enbart insikten om dessa kvaliteter som medverkar till ett bra resultat. För byggnadsvården är det lika viktigt all en genomtänkt planering föregår ett genomförandeskede och alt dessa båda faser är anpassade till den övergripande målsättningen för byggnadsvården.

Byggnadsstyrelsen har del drift- och byggnadslekniska ansvaret för slottsbyggnaderna, medan slåthållarämbetel handhar den dagliga förvalt­ningen och tiksynen samt vården av slotten tillhörande parker och trädgår­dar. Till slålhållarämbelet är knutet ell sloltsarkilektkonlor. Vid konst­högskolans arkitekturskola bedrivs sedan några år utbildning i restaure­ringskonst. Vid högskolan finns en professur i ämnet. Nuvarande inneha­vare är dessutom slollsarkitekl för Stockholms slott.

I 1990 års budgetproposition har regeringen redovisat hur underhållsåt­gärder lill en total kostnad om 140 milj. kr. vid de kungliga slotten skall kunna planeras och genomföras för all ge god ekonomi på lång sikt. Underhållsåtgärderna beräknas kunna ulföras under en tioårsperiod.

Del måste också skapas stabila arbelsfömtsättningar för dem som ut­vecklar kunskap kring byggnadsvården. I detta sammanhang måste flera forsknings- och utvecklingsinsatser aktualiseras, alltifrån materialteknik, klimatfrågor m. m. till planeringsfrågor.

Inom konsthögskolans arkitekturskola finns kunskap i restaureringsfrå­gor. Tillsammans med de personer inom byggnadsstyrelsen, slåthåkaräm-beiel och slottsarkitektkonloret, som har lokalkännedom om slottsbyggna­derna, kan dessa utgöra en bas för ell utvecklat forsknings- och utveck­lingsarbete till stöd för de planerade underhåksåtgärdema på slotten och Irädgårdama.

Den kunskap som kan utvecklas i detta sammanhang är av betydelse inte bara för underhållet av slottsbyggnaderna. Byggnadsstyrelsen förvaltar etl stort bestånd av äldre byggnader. Dessa är i princip uppförda med samma byggnads- och materialteknik som slotten och uppvisar därför i stort sett likartade underhållsproblem, såväl tekniskt som hanteringsmäs­sigl.

Regeringen anser del därför viktigt att vissa frågor om forskning och utvecklingsarbete inom byggnadsvården behandlas i sammanhang med underhåksinsalserna vid de kungliga slotten. Regeringen kommer atl vidta de åtgärder för delta som behövs.

154


 


16.4 Utvärdering av skattereformen                   Prop. 1989/90:90

Det förslag till reformering av skattesystemet som nyligen lagts fram är     j-..  ,

synnerligen genomgripande. Reformen kommer atl förändra förutsätt­ningarna för ekonomins funktionssätt och påverka beteendet hos de eko­nomiska aktörema. 11990 års budgdproposkion (prop. 1989/90:100 bil. 9) har regeringen föreslagit att skattereformen skall utvärderas. I denna utvär­dering ingår vissa forskningsuppdrag och av de 5 milj. kr. som regeringen beräknat för utvärderingen under budgetåret 1990/91 under anslaget Riks­skatteverket kan ca I milj. kr. beräknas avse forskningsuppgifter.

155


 


 


 


17 Utbildningsdepartementets verksamhetsområde

Till utbildningsdepartementels verksamhetsområde hör dels gmndforsk­ning och forskamtbildning (17.1-2), dels forskning för kukur (17.3), forskning inom skolväsendet (17.4) och forskning för högskolan (17.5).


Prop. 1989/90:90 Avsnitt 17 Utbildningsdep.


 


17.1 Grundforskning och forskarutbildning

17.1.1 Omfattning och inriktning

Universitet och högskolor har tillsammans med forskningsråden huvudan­svaret för gmndforskningen i Sverige. I del följande ges en kortfattad beskrivning av denna forskning. Del är naturligtvis omöjligt att ge en detaljerad och heltäckande bild av denna utomordentligt omfattande och varierande verksamhet. En fullständig verksamhetsvärdering, t. ex. i form av en analys av kvaliteten i svensk forskning är självfallet än svårare att göra. Intemationella utvärderingar, uppgifter om avlagda doktorsexami­na, publicering i vetenskapliga tidskrifter m. m. ger dock ett visst underlag för att göra även sådana bedömningar. En sammanfattande redovisning kommer att ges i det följande.

Högskolemyndigheterna har i sina anslagsframställningar redovisat en rad uppgifter om resursanvändning och resultat. Universitets- och högsko­leämbetet (UHÄ) har i verksamhetsberättelsen för högskolan. Året som gick, UHÄ-rapport 1989:8, på gmndval av uppgifter från högskoleenhe­terna, gett en övergripande redovisning av högskolans verksamhet budget­året 1987/88. Statistiska centralbyrån (SCB) har i samarbete med UHÄ i enlighet med ell regeringsuppdrag redovisat en ämnesuppddad statistik över högskolornas forskningsresurser, vilken kommer att publiceras under våren 1990.

Av de samlade utgifterna för forsknings- och utvecklingsarbete i Sverige år 1987, har 11-miljarder kronor eller 37 procent utnyttjats för verksamhet vid universitet och högskolor.

Medlen för grundforskning anvisas huvudsakligen under anslag för vart och ett av fakulletsområdena inom högskolan — från vilka också bestrids kostnader för forskarutbildning — och under anslag till forskningsråden. Fördelningen mellan fakulldsanslag, rådsanslag och övriga medel för grundforskning redovisas i diagram 17.1. Inom humaniora och samhällsve­tenskap och angränsande områden utgör fakultets- och rådsanslagen den helt övervägande delen av resurserna. Inom det medicinska området finns härutöver medel för klinisk forskning i form av ersättningar till vissa sjuk­vårdshuvudmän och inom främst naturvetenskaplig forskning finns medel för svensk medverkan i internationella forskningsanläggningar. Dessa me­del redovisas i diagrammet under övrigl. Sveriges lantbmksuniversitet, som hör lill jordbmksdepartementets ansvarsområde ingår inte i del material som redovisas i det följande.


157


 


Diagram 17.1

milj, kr.


Prop. 1989/90:90 Avsnitt 17 Utbildningsdep.


Övrigl Rådsanslag

Fak(ilietsan.s)ai:

humaniora och   medicin, odontoiogi och      naturvetenskap och

samhällsvetenskap         farmaci                    leknik

(Källa: regleringsbrev tor 1989/90)

Stadiga anslag Jor grundläggande forskning 1989/90. Fördelning på fakultetsanslag, forskningsråd och övrigt.

Andelen rådsmedel är minst inom det humanislisk-samhällsvelenskapli-ga området. De omfattande ersättningarna till sjukvårdshuvudmännen för klinisk forskning läcker vissa kostnader som inte inkluderats i övriga poster, vilket gör all del inte fullständigt går att jämföra beloppen i ovanslående diagram. För teknisk forskning på egel programansvar finns i dag endast myckel begränsade rådsmedel avsatta inom ramen för anslaget till styrelsen för teknisk utveckling.

Högskoleenheternas ekonomiska resurser

Inom högskolan bedrivs gmndläggande högskoleutbildning, forskamtbild­ning och forskning. Resursfördelningen mellan verksamhetsområdena framgår av diagram 17.2. Lokalkostnaderna, som hänför sig både lill gmnd­läggande utbildning och forskning, redovisas särskilt.

Diagram 17.2.


6(»0 5000 ■■ 4000 ■• .3000 2000 1000 •

o


Grundläggande högskoleutbildning


Forskning


□   1986/87


(Källa: UHÄ-rapport 1989:8)


Högskoleenheternas totala resurser budgetåret 1987/88.


158


 


Av diagrammet framgår all forskningen och forskarutbildningen utgör den     Prop. 1989/90:90
dominerande delen av högskolornas verksamhet.
                  Avsnitt 17

Uppdelningen mellan olika finansieringskällor framgår av diagram 17.3.     Utbildningsdep.

Diagram 17.3.

Ersättning för uppdragsutbildning.

Lokalkostnader m. m.

Anslag till

grundläggande

högskoleutbildning

Icke statliga forskningsmedel

Övriga statliga forskningsmedel

Fakultetsanslag

(Källa: UHÄ-rapport 1989:8)

Högskoleenheternas finansiering budgetåret 1987/88.

Övriga statliga forskningsmedel utgörs av anslag från forskningsråd och myndigheter med ett sektorsforskningsansvar, t.ex. styrelsen för teknisk utveckling (STU).

Icke statliga forskningsmedel utgörs av medel för uppdragsforskning åt förelag, kommuner och andra. Omfattningen av uppdragsulbkdningen är, i jämförelse med uppdragsforskningen, utomordentligt begränsad.

Lokalkostnaderna utgör 16 procent av högskolans kostnader.

Omfattningen av projektmedel och finansieringen av dessa varierar betydligt mellan fakulteterna. Exlernfinansieringens andel av verksamhe­ten framgår av diagram 17.4. Av högskolans resurser för forskning och utveckling svarar högskoleanslagen totalt för mindre än hälften. Teknisk och medicinsk fakultet har de största andelarna externa medel. Inom främst humanistisk men även inom samhäksvetenskaplig fakultet är dock fakul­telsanslagen den dominerande finansieringskällan. Medel från styrelsen för teknisk utveckling och statens råd för byggnadsforskning redovisas i det följande under rubriken rådsmedel.

159


 


Diagram 17.4.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1 800

1 600 ■

1 400 ■

1200 ■

1 000

800

600

400

200

-    milj. kr.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

□   Övrigt D  Övriga statliga 0  Rådsanslag ■   Faku I tetsanslag

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

1

■M.

 

 

 

 

Humaniora

Samhälls-          Medicin vetenskap

Matematik-         Teknik naturvetenskap

 

1


Prop. 1989/90:90 Avsnitt 17 Utbildningsdep.


Utgifter Jör forskning och forskarutbildning budgetåret 1988/89. Fördelning på fakultetsområden.

Fakulldsanslag anvisas till elva högskoleenheter inom utbildningsde­partementels verksamhetsområde.


Högskoleenhet


fakultetsanslag 1989/90 (milj kr)


antal årsverken för FoU


 


Universitetet i Stockholm

Tekniska högskolan i Stockholm

Karolinska institutet

Högskolan för lärarutbildning i Stockholm

Universitetet i Uppsala

Universitetet i Linköping

Universitetet i Lund

Universitetet i Göteborg

Chalmers tekniska högskola

Universitetet i Umeå

Högskolan i Luleå


 

308

733

203

567

249

1188

5

61

454

1222

153

450

492

1597

318

1167

178

664

268

665

86

128


 


Högskoleenheter med fakultelsorganisalion finns på sju orter i landet. Den regionala fördelningen av fakultelsanslagen framgår av diagram 17.5. Av intresse är hur resurserna är fördelade i relation till antalet invånare i olika delar av landet. Fakultelsanslagen per invånare i de tidigare högsko­leregionerna har lagts in i diagrammet. Anslagsnivån, både absolut och relativt är högst i stockholmsregionen. Resursema i Göteborg och särskilt Lund är i förhållande till invånarantalet väsentligt lägre trots atl dessa orter har en fullt utbyggd forskningsorganisation med samtliga stora fakulteter. Universitetet i Linköping saknar bl.a. humanistisk och malemalisk-naturvetenskaplig fakultet, vilket gör all siffrorna inte är fullständigt jäm­förbara.


160


 


Diagram 17.5.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

K(XI

Anklag milj   kr

-r

7U1 ■ 6(10 ■

 

\

\            /:

 

 

 

\

 

 

/

/

 

\

 

 

.''

M> ■

 

 

 

N

\

 

 

 

 

 

-

100 ■

 

 

200.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

.

KXI-

 

 

 

(1.

 

 

u

 

-(-

 

-1-

 

-1-

 

-h

 

_

Stockholm  Llppsala   Linköping    Lund     Goleborg     LImeS


.soo

4.TO 400 350 300 250 200

100 50 O


Anslag per invinare

□  Fakultetsanslag

■•■  Anslag för forskning ocli forskarutbildning beräknat per invänarc i regionen


Prop. 1989/90:90 Avsnitt 17 Utbildningsdep.


Högskolans fakultetsanslag budgetåret 1989/90.

Fördelning på orter. Anslagen i relation till antalet invånare i regionen.

Den av SCB framtagna statistiken över högskolans forskning ger värde­full information om resursernas fördelning mellan ämnesområden inom fakultetema och om vilka externa medel som finns inom olika delar av de olika fakulteterna. Tidigare har uppgifter av detta slag saknats. I del följande redovisas en bearbetning av uppgifter från SCB:s material för vart och ett av fakulletsområdena. Teologi redovisas dock tillsammans med humaniora, juridik tillsammans med samhällsvetenskap.

Samtliga universitet och högskolor har lämnat underiag lill SCB.' För överblickens skuk har endast de största enskilda ämnesområdena särre-dovisals i nedanstående diagram. Inom humaniora, samhällsvetenskap och naturvetenskap kan verksamheten redovisas under ell mindre antal ämnesområden som tillsammans läcker huvuddelen av den totala verk­samheten. Inom medicin och leknik är situationen annorlunda genom att verksamheten är uppdelad på ell större antal små ämnesområden, vilka inte på något enkelt sätt kan sammanföras. För dessa fakukeler redovisas endast de största ämnesområdena. Dessa läcker inom medicinsk fakultet 67 procent av den samlade verksamheten och inom teknisk fakultet 63 procent.


Universitetet i Göteborg har endast redovisat material avseende vissa fakulteter


161


11    Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 90


Diagram 17.6.


Prop.1989/90:90

Avsnitt 17 Utbildningsdep.


 


D

övrigt

Övriga ställiga

E3

Rädsanslag

Fakulldsanslag

turo-      Historia      Este-       Lingvis-    Arkeo-     Teologi    Filosofi    Ulomeu-    Övrigt
peiska
                    tiska        tik          logi                                   ropeiska

sprAk                   ämnen                                                                 språk

Fprskningsutgifter inom humanistisk och teologisk fakultet budgetåret 1988/89. Ämnesområden och finansieringskällor.

Diagram 17.7.

 

D

Ovrigl

Övriga statliga

Ea

Rådsan slag

Fak ulie isanslag

Pcda-    Psyko-    Socio-     Före-       Natio-                                                   Stats-                     Juridik  Kultur-                       Ekono-    ADB     Övrigt

gogik      logi       logi       tags-      tial-                                  veien-                  geo-                     misk

eko-      eko-  skåp                   grafi                            histo-

nomi  nomi                                                                        ria

Forskningsutgifter  inom   samhällsvetenskaplig  och juridisk fakultet  budgetåret

1988/89.

Ä mnesområden och finansieringskällor.


162


 


Diagram 17.8.


Prop. 1989/90:90 Avsnitt 17 Utbildningsdep.


D   Övrigt

H   Övriga ställiga

Q   Rådsanslag

I    Fakuliecsanslag

Mole-      Cell-     Mikro-     Sam-      Hjärt-          Neuro-    Fysio-     Nerv-     Endo-    Psykia

kylar-    biologi   biologi     hiills-        och                         biologi      logi         systemet   krina                        iri

biologi                            medicin                              kärlsys-            utom            system

m m      temet              neurobi

Forskningsutgifter inom medicinsk fakultet budgetåret 1988/89. De största ämnesområdena och dessas finansieringskällor.

Diagram 17.9.


Celi-    Olga- Ekologi Teor..

Bio-

Geo-

Parti-

Oorga-

Orga-

och      nism-                 fysik.

kemi

logi.

kel-

nisk

nisk.

mole-   bioloai                   och

 

minera-

fysik

kemi

kemi

kylar-                               analy-

 

iogi.

 

 

 

biologi                                 tisk

 

petro-

 

 

 

kemi

 

logi

 

 

 


matik och      fysik     serad    rologi

inkl mole-                materia    m m

tilläm-                                       kyl-

pad                                         fysik


 


Fprskningsutgifter inom matematisk-naturvetenskaplig fakultet budgetåret 1988/89. Å mnesområden och finansieringskällor.


163


 


Diagram 17.10.


Prop. 1989/90:90 Avsnitt 17 Utbildningsdep.


 


Informa- Konden-   Elektro-     Bygg-    Tillämpad Kemisk   Material-   Kemisk     Fysisk Energi-   Bioteknik                       Tillverk-

lions-       serad    fysik m m nadslek-   mekanik   och me-   fijrädling och me- planläggn     leknik        och                       nings-

leknik     materia                       nik                      lallurgisk                 lailurgisk     mm                       livsm. leknik

proc.utv.           prod.lekn                             teknik

Forskningsutgifter inom teknisk fakultet budgetåret 1988/89. De största ämnesområdena och dessas finansieringskällor.

De personella resurserna för gmndforskning och forskarutbildning

Omräknat till hdårsinsalser moisvarar de personella resurserna inom gmndforskningen sammanlagt 12164 personår budgetåret 1987/88. För­delningen på olika vetenskapsområden redovisas i följande diagram.

Diagram 17.11.

Antal årsverken

D   Undervisningssjukhus H   Inom högskolan

Humaniora      Samhälls-    Medicin inkl. Naturveten-       Teknik                    Övrigt

inkl. leologi    vetenskap      odontologi   skåp

och         inkl. juridik   och farmaci

konstnäri. ulvecklings-

Antal årsverken för forskning inom högskolan fördelade på vetenskapsområden bud­getåret 1987/88.


164


 


Myndigheternas prioriteringar

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ), forskningsråden och övriga forskningsmyndigheter under utbildningsdepartementet har i anslagsfram­ställningarna redovisat sina övergripande bedömningar för den komman­de treårsperioden.

UHÄ föreslår som högst prioriterade åtgärd en uppräkning av fakulte­ternas basresurser, i första hand för att förstärka forskamtbildningen. Insatserna för forskamtbildningen bör avse alla områden. Särskilt bör forskarutbildningen för högskolans egna behov inom gmndutbildningen beaktas. Förstärkningarna bör framförallt användas lill att förbättra stu­diestödet, bl. a. genom att samtliga utbildningsbidrag omvandlas till dok­lorandtjänsler senast budgetåret 1995/96. En fördubbling av antalet dok­torsexamina vid nittiotalets mitt bör sällas upp som ett mål. UHÄ har i anslagsframställningen tagit upp en rad frågor rörande forskamlbildning-ens dimensionering, prioriterade områden, exlernfinansieringoch högsko­lans intemationalisering m.fl. områden. Detta redovisas i anslutning lill regeringens behandling av dessa frågor.

Forskningsråden och forskningsrådsnämnden har i sina anslagsfram­ställningar utförligt redovisat sin planering för 90-lalel. Särskilt uppmärk­sammas forskningens kvalitet, intemationaliseringsfrågor och forskarrek­ryteringen. Framförallt framhålls behovet av förstärkta resurser för forsk­ningsprojekt, inklusive forskningsutruslning. En utföriigare redovisning av förslagen lämnas under de olika anslagspunkterna.


Prop. 1989/90:90 Avsnitt 17 Utbildningsdep.


 


Uppföljning och utvärdering

Medlen för gmndforskning fördelas av vetenskapligt kompetenta organ efter en ingående granskning av den vetenskapliga kvaliteten i forsknings­projekten. Regeringen har i de särskilda budgetdirektiv som meddelades för anslagsframställningarna för perioden 1990/91 -1992/93 särskilt krävt en analys av verksamheten under femårsperioden 1984/851988/89, både vad gäller resursförbmkning och resultat. Detta material har varit värdefullt för de avvägningar som regeringen nu gör.

UHÄ pekar i verksamhetsberättelsen för högskolan på betydelsen av all kunna bedöma var den svenska forskningen slår intemationellt. Naturve­tenskapliga forskningsrådet (NFR) har varit föregångare när del gäller att utföra utvärderingar med hjälp av utländska expertgmpper. Sådana utvär­deringar har rådet genomfört sedan år 1977. Sammanlagt 56 forskningsom­råden har granskals och man har under år 1989 utvärderat utvärderingarna. Medicinska forskningsrådet (MFR) har gjort kvalitetsbedömningar av svensk medicinsk forskning med hjälp av publikalionsanalyser. Forsknings­rådsnämnden har under senare år genomfört en rad utvärderingar, bl. a. gällande programmet för livsmedelsforskning, kooperationsforskning, de­lar av forskningsprogrammet kring naturresurser och miljö saml verksam­heten vid kollegiet för samhällsforskning. Hämtöver har vissa delområden inom programmet för forskningsinformation utvärderats. Humanislisk-samhäksvetenskapliga forskningsrådet (HSFR) och UHÄ har gemensamt


165


 


genomfört två utvärderingar av hela ämnesområden, nämligen i historia och     Prop. 19 89/90:90
i sociologi med hjälp av forskare från övriga nordiska länder. Styrelsen för    Avsnitt 17
teknisk utveckling (STU) har låtit utvärdera forskningen i kemi.
   Utbildningsdep.

Utvärderingar har också gjorts av temaforskningen i Linköping och av samspelet mellan högskolan och seklorsforskningen (UHÄ-rapporter 1987:9 och 19). Inom högskolan i övrigl pågår också projekt för uppfölj­ning, utvärdering och produklivilelsmälningar.

Utvärderingarna har utmynnat i rekommendationer både till de ansva­riga myndigheterna och till forskarna.

Här redovisas vissa slutsatser från några av de ovan nämnda undersök­ningarna.

NFR:s utvärderingar visar, enligt rådets bedömning, alt forskningen håller en intemationellt sett hög kvalitet. Rådd framhåller de goda utvär­deringsresultaten för del fasla tikslåndels fysik och kemi, matematisk analys saml molekylärbiologi, där Sverige intar en framstående position i världens forskning. Geologin däremoi är enligt rådet dåligt utvecklad liksom vissa områden av halvledarfysiken och den analytiska kemin. Forskningen inom fasta tikslåndels fysik och partikelfysik har under senare år ytterligare förbättrats i ell inlemalionekl perspektiv.

MFR gör en kontinuerlig utvärdering av verksamheten genom gransk­ningen av de publikationer som redovisas i samband med nya ansökningar om medel. Huvuddelen av forskningen publiceras i välrenommerade in­ternationella tidskrifter med utbyggda refereesyslem, vilket enligt rådet är del bästa kvalitetskriteriet.

Den internationella utvärderingen av sociologiämnet visar att svensk sociologisk forskning är myckel produktiv och på en hög internationell nivå. Utvärderingen av historieämnet framhåller den svenska historie­forskningens stora produktionsvolym, breda orientering och öppenheten förnya strömningar i den intemationella forskningsmiljön, t ex kvinnohis­toria och historisk arbetslivsforskning. Utvärderingen av lemaforskningen i Linköping är positiv och framhåller temas möjligheter att utvecklas lill en nationell resurs.

Vetenskaplig publicering

UHÄ har gjort en särskild studie för att kvantitativt belysa svensk veten­skaplig publicering i internationell jämförelse. Studien har begränsats till de ämnesområden som läcks av Science Citation Index, en av de stora databaser som finns över vetenskapliga tidskrifter. I totalresultatet intar Sverige lätplalsen före Schweiz, Canada och Storbritannien. Sverige har sin styrka framförallt inom området klinisk medicin, men har även inom biologi och biomedicin en god position.

MFR:s analyser av svensk medicinsk forsknings publicering i internatio­
nella tidskrifter och av hur ofta svensk forskning citeras bekräftar den höga
andelen artiklar inom klinisk medicin och biomedicin. Räknat på befolk­
ningsunderlaget är, enligt MFR, del svenska bidraget till världens veten­
skapliga produktion inom det medicinska området, större än något annal
lands.
                                                                                           166


 


1 del föregående har redovisats motsvarande studier rörande såväl medi­cin som andra ämnesområden, vilka har ulförts av den s.k. Inforsk-gmppen vid universitetet i Umeå. Inforsk har även studerat omfattningen av internationellt samförfattarskap. Mellan åren 1981 och 1986 ökade antalet samförfallade artiklar från 18 lill 22 %, samtidigt som en allt större del av de svenska artiklarna publicerades i internationella tidskrifter.


Prop. 1989/90:90 Avsnitt 17 Utbildningsdep.


 


17.1.2 Grundforskning och forskarutbildning för politiken


de principiella grunderna


Regeringen lade hösten 1988 fram en proposition (prop. 1988/89:65) om formerna för högskolepolitiken. 1 propositionen slogs fast all tre principer skall ligga lill gmnd för den svenska högskolepolitiken.

En första princip är hög och likvärdig kvalitet inom hela högskolan. Forskningsresurserna inom högskolan skall fördelas så, att den forskning som bedrivs skall kunna möta del intemationella vetenskapssamhällets kvalitetskrav.

Den andra principen är en sammanhållen högskoleorganisation. Till skillnad från vad som är fallet t. ex. på den europeiska kontinenten har Sverige i görligaste mån undvikit alt skapa frislående forskningsinstitut. All forskning bör bedrivas med beaktande av de kvalitetskrav som gäller för verksamheten inom högskolan.

Som en tredje princip gäller att planeringen av forskning och utbildning i huvudsak bör vara mål- och resultatorienlerad. Vissa typer av mål anges i högskolelagen och högskoleförordningen. I samband med högskolerefor­men år 1977 övergavs del tidigare systemet med central reglering av hur tillgängliga medel skulle fördelas på löner och andra typer av kostnader. I stället anger regering och riksdag genom all anvisa högskoleanslag lill ulbildningsseklorer och fakulteter de ändamål, som anslagsmedlen är av­sedda för. Högskolor och universitet får därefter själva avgöra hur verk­samheten skall läggas upp för att kunna genomföras på bästa säll.

Politiken för gmndforskning berör självfallet inte bara högskolan. Fi­nansiering av gmndforskning sker både via högskolans fakulldsanslag och via forskningsråden. Forskningsrådsorganisalionen spelar därför en vä­sentlig roll i detta sammanhang.

Såväl högskolan som forskningsrådsorganisalionen skall fr. o. m. budget­året 1993/94 behandlas enligt det nya budgetsystem som nu successivt införs för all statlig verksamhet. Så långt möjligt bör gmndtankama i delta syslem — om långsiktig planering för fömyelse och efrektivild — tilläm­pas redan under den treårsperiod som behandlas i denna proposition.


Hög och likvärdig kvalitet

I 1987 års forskningsproposition kunde hänvisas lill en då nyligen genom­förd utvärdering i OECD:s regi av hela den svenska forskningspolitiken. Utvärderingen gav för såväl svensk forskning som svensk forskningspoli­tik myckel positivt resultat. Någon motsvarande generell utvärdering föreligger inte inför 1990 års


167


 


proposition. Genomgångar av detta slag görs med längre intervaller. De områdesvisa utvärderingar och det bakgmndsmaterial i övrigt, som inför propositionen redovisats av myndigheter och särskilda utredningar, visar dock också atl svensk forskning håller mycket hög kvalitet och inom många områden har en myckel framträdande ställning.

Myndigheterna har redovisat olika typer av mått på verksamhetens resultat och tillstånd. Det nya budgetsystem, som nu successivt införs för all statlig verksamhet, bygger på att uppföljning och utvärdering i ökande utsträckning skall ligga lik grund för planeringen. Samtidigt ligger del i sakens natur att det just inom forskning och forskamtbildning är svårt för organ som regering och riksdag att utifrån t. ex. kvantitativa uppgifter av olika slag värdera verksamhetens kvalitet.

Statsmakternas övergripande ansvar för forskningens och forskamtbild-ningens kvalitet kan inte komma till ullryck genom alt varje åtgärd kvali-letsgranskas centralt. Det regering och riksdag i stället måste svara för är att systemen för utvärdering och kvalitelsprövning fungerar väl. En kärn­punkt är ansvaret för all anslagen lill grundforskning och forskamtbild­ning fördelas och används på avsett sätt. På alla nivåer där beslut om resursfördelning fallas finns ett ansvar för uppföljning och utvärdering. Kvaliteten i en verksamhet kan inte upprätthållas enbart genom uppfölj­ning och granskning i efterhand. Inte minsl när det gäller långsikliga och svårbedömda arbetsuppgifter, lill vilka forskning hör, är det nödvändigt med kvalitativa bedömningar också innan arbetet inleds och i vissa fall också under arbetets gång.

För regering och riksdag är del således viktigt alt utforma en organisa­tion, som garanterar alt beslut om verksamhetens närmare inriktning och om användningen av anvisade medel fallas på rätt nivåer och av organ eller personer, som har den kompetens som är rimlig att kräva.

Ett oavvisligt krav måste vara atl beslut om fördelning av de statliga medlen till forskning och forskamtbildning skall fattas av organ med hög vetenskaplig kompetens. Detta är en bättre garanti för all de statliga medlen används på bästa säll än vad rapportering av antal genomförda projekt, antal framlagda avhandlingar etc. kan ge. Beslutsorganisationen inom högskolan och forskningsråden har utformats med hänsyn till detta krav.

Forskningsråden är myndigheter med hög vetenskaplig kompetens och därmed också auktoritet. Råden består till övervägande del av företrädare för forskarna. Forskningsrådens arbetssätt fyller högt ställda krav på kri­tisk prövning utifrån vetenskapliga kvalitetskriterier. Såväl beredningsfor­merna inom forskningsråden — med ytterst noggrann granskning av alla projekt inom högt kvalificerade beredningsgrupper — som rådens stränga kriterier för tilldelning av anslagsmedel borgar för all svensk forskning upprätthåller en mycket hög nivå.

Även inom högskolan måste självfallet kraven på vetenskapliga bedöm­ningar vara myckel högt ställda. Universitets- och högskoleorgan svarar för fördelningen av lejonparten av resurserna för gmndforskning och forskarutbildning. Fakultelsanslagen uppgår för innevarande budgetår till


Prop. 1989/90:90 Avsnitt 17 Utbildningsdep.


168


 


ca 2 800 milj. kr. medan forskningsrådens anslag sammanlagt är ca 800 milj. kr.

En väl fungerande forskamtbildning är en nödvändig fömtsättning för forskning av god kvalitet. 1 propositionen ges hög prioritet åt att förbättra villkoren för de forskarstuderande för all därigenom förbättra såväl rekry­teringen tik forskamtbildning som eflFektivitelen i utbildningen.

Den i särklass viktigaste forskningsresursen är forskarna själva. En viktig kvalitetsfråga är således utformningen av högskolans lärartjänslor-ganisation och rekryteringen lill högskolans lärartjänster. 1 propositionen redovisas vissa förändringar bland annal med avseende på högskolelekto­rers forskning, tjänster med klinisk anknytning saml formerna för tillsätt­ning av tjänster som professor.

Att forskningsarbetet bedöms inte bara vetenskapligt ulan också utifrån etiska aspekter är även det en kvalitetsfråga. 1 propositionen behandlas bland annat formerna för forskningsetiska bedömningar.


Prop. 1989/90:90 Avsnitt 17 Utbildningsdep.


 


En sammanhållen högskoleorganisation

Även om Sverige relativt sett avsätter betydande belopp lill forskning är den absoluta storleken av forskningsresurserna likväl sådan att det är nödvändigt att försöka undvika smådriftsnackdelar. Del är bland annal mot den bakgmnden principen om högskolan som ett forskningsinstitut för hela samhället skall ses. Denna innebär fördelar för alla berörda - inte minst genom all den främjar kvaliteten inom forskningen.

Den sammanhållna högskolans princip aktualiseras på olika sätt genom flera av de frågor som behandlas i propositionen. Det gäker bl. a. formerna för forskning vid de mindre och medelstora högskolorna och för samver­kan mellan högskolan och näringslivet samt vissa tjänsteorganisatoriska frågor.

Ingen högskoleenhet och ingen forskarkompetent lärare slår utanför högskolans forskningsorganisation, fakulteterna. Alla forskamtbildade lä­rare vid de mindre och medelstora högskolorna ingår på samma sätl som lärarna vid universiteten i fakultetskollegierna. Fakultelsanslagen "tillhör" inte bara det universitet eller den högskola, dit respektive fakulletsnämnd är knuten, utan är gemensamma för flera högskoleenheter. Det anges i högskoleförordningen vilka universitet och högskolor som hör ihop fakul­tetsvis på detta sätt. Del innebär bl.a. alt lärarna vid de mindre och medelstora högskoloma kan ansöka om lid för egen forskning från de rörliga resurser som fördelas av fakultetsnämndema.

Det är angeläget all forskning på egel programansvar i ökad omfattning bedrivs vid de mindre och medelstora högskolorna. I propositionen läggs fram förslag om vissa forskningsstödjande åtgärder i syfte alt åstadkomma en positiv utveckling i detta avseende.

Högskolans samverkan med näringslivet är ytterligare en aspekt av den sammanhållna högskolan och av frånvaron av frislående forskningsinsti­tut. Denna samverkan kan ske i en rad former. Den exlemt finansierade verksamheten inom högskolan är omfattande. Huvuddelen av denna hän­för sig dock lill olika statliga myndigheter, framför allt olika sektorsforsk-


169


 


ningsorgan. Mindre än tio procent av den ekonomiska omslutningen inom högskolan avser uppdrag från näringslivet. Skiknadema är dock här stora såväl mellan högskoleenheter och fakultelsområden som mellan olika in­stitutioner.

Även om högskolan i princip är öppen för exlemt finansierad verksam­het är det dock de lokala högskoleorganen som har ansvaret för verksam­heten. Detta ansvar gäller såväl helheten som delarna. Del innebär all exlemt finansierade uppdrag måste avvisas, om dessa bedöms komma all inkräkta på angelägnare verksamhet inom högskolan. Någon generell gräns kan inte anges för omfattningen av den exlemt finansierade verksamhe­ten. Denna kan vara av mycket mångskiftande karaktär och i högst vari­erande grad ansluta lill verksamheten i övrigl inom de berörda inslitulio­nema.

En fömtsättning för att högskoleorganen skall kunna la det fulla ansva­ret för en rimlig balans i verksamheten är givetvis all den bedrivs inom högskoleorganisationen. Under de senaste tio åren har en rad särorganisa-lioner inrättats för olika uppgifter. Flertalet har inte lill syfte atl bedriva verksamhet inom utbildning och forskning utan skall på olika sätt främja forskning och utnyttjande av forskningsresultat. Frågan om högskolans medverkan i stiftelser och andra särorganisationer behandlas i det följan­de.

En särskild fråga i detta sammanhang gäller kostnadstäckningen för den exlemt finansierade verksamheten inom högskolan. Från och med budget­året 1990/91 skall principen om full kostnadstäckning tillämpas konse­kvent inom högskolan.

Ett viktigt led i den sammanhållna högskolan är den enhetliga tjänsteor­ganisation, som infördes genom 1986 års lärartjänstreform. För tydlighe­tens skull bör erinras om att med lärare inom högskolan avses såväl personer som arbetar inom utbildning som de som arbetar inom forskning. Gmndtanken är atl högskolans alla behov av lärarpersonal skall täckas genom ell begränsat antal tjänstekategorier — tjänster som professor, högskolelektor, högskoleadjunkt och forskarassistent. Alla tjänster kan inrättas oberoende av finansieringskälla. Alla lärare med forskamtbildning har möjlighet att i mån av tillgång på resurser bedriva forskning i tjänsten.

Den enhetliga tjänsteorganisationen ger goda möjligheter att utnyttja lärarpersonalen på bästa sätl i högskolans arbete. I det följande kommer att redovisas vissa ålgärder, som innebär ett fullföljande av den enhetliga tjänsteorganisationen genom att denna successivt införs också inom den kommunala delen av högskolan och inom de delar av högskolan, som har anknytning lill klinisk medicinsk verksamhet. Förslag läggs också fram i syfte alt öka högskolelektorernas medverkan i forskning.


Prop. 1989/90:90 Avsnitt 17 Utbildningsdep.


 


Mål- och resultatorienlerad planering

Regering och riksdag svarar för de övergripande besluten om omfattning och inriktning av forskning och forskamtbildning. Besluten om verksam­hetens uppläggning och genomförande fattas därefter inom högskolan och


170


 


forskningsrådsorganisalionen. Denna arbetsfördelning följer såväl av prin­cipen om forskningens frihet som av önskemålen om en långt driven decentralisering .

Statsmakternas övergripande prioriteringar avser framför allt resurser till de olika fakultetsområdena samt lill forskningsrådens verksamhetsom­råden.

Planeringen av forskningen och forskamtbildningen bygger på en inter­nationellt vedertagen indelning av ämnen och vetenskapsområden i fakul­teter. Del är en indelning som ter sig rimlig i verksamhetens eget perspek­tiv, samtidigt som den ger en lämplig struktur för riksdagens och regering­ens prioriteringar. Inom utbildningsdepartementets område finns nio fa­kultelsområden: humanistisk fakultet, teologisk fakultet, juridisk fakultet, samhällsvetenskaplig fakultet, medicinsk fakultet, odonlologisk fakultet, farmaceutisk fakultet, matematisk-naturvetenskaplig fakultet och teknisk fakultet. Förslag har framförts om all etablera nya fakulteter inom bl. a. vårdområdet och undervisningsområdet samt för tvärvetenskaplig forsk­ning.

Inom den nuvarande fakukdsorganisationen har en rad nya forsknings­områden utvecklats, såväl i form av ämnesdiscipliner som tvärvetenskap­liga forskningsområden. Ingel lyder på att inte fakulletsnämnder och forskningsråd också i fortsättningen skulle visa öppenhet för nya verksam­hetsområden. Del är viktigt all även nya områden och projekt utsätts för reguljär vetenskaplig granskning. Tvärvetenskap bör i den mån det är vetenskapligt intressant utvecklas inom alla områden — inte begränsas till en egen sektor. Vård- och undervisningsforskning är stora verksamhetsom­råden, för vilka flera av dagens fakukeler måste känna ansvar. Det skulle minska de potentiella resurserna och utvecklingsmöjligheterna för forsk­ning inom dessa områden, om den begränsades till en egen organisation, vilket skulle kunna uppfattas som all övriga delar av högskolan befriades från ansvar för sådan forskning.

Till statsmakternas beslut om medelsanvisning lill skilda ändamål kom­mer besluten om inrättande av vissa tjänster som professor.

Inför denna proposition har universitets- och högskoleämbetet föreslagit en försöksverksamhet med lokal beslutanderätt inom teknisk och matema­tisk-naturvetenskaplig fakultet vad gäller omprövning och inrättande av samtliga tjänster som professor.

De fasta tjänsterna som professor har utomordentligt stor betydelse för verksamheten inom högskolan. Inrättande av sådana tjänster innebär både prioriteringar i fråga om forskningens inriktning och långsiktiga åtaganden inom forskning och forskamtbildning. Som framhölls i propositionen om formerna för högskolepolitiken är del av vikt alt bibehålla det inflytande för riksdagen och regeringen på forskningsprofilen inom högskolan och på forskarutbildningens organisation, som inrättandet av tjänster som profes­sor ger.

Besluten om professorstjänster gör del möjligt för regering och riksdag att ansvara för såväl basorganisationen som arbetsfördelningen och profi­leringen mellan universitet och högskolor inom skilda forskningsområden.


Prop. 1989/90:90 Avsnitt 17 Utbildningsdep.


171


 


Särskilt viktigt är all regering och riksdag härigenom kan ansvara för forskarutbildningsorganisationen.

Regering och riksdag fattar inte, som i fråga om den gmndläggande högskoleutbildningen, beslut om antalet ulbildningstikfäken inom forskar­utbildningen. Besluten om professurer ger den ämnesmässiga stmkturen för forskamtbildningen samtidigt som vissa handledningsresurser garante­ras. Del är nödvändigt atl del finns en forskamlbildningsorganisalion som både garanterar utbildningsmöjligheter i de klassiska kämämnena och inom mer speciella ämnesområden. Hänsyn måste tas inte bara lill forsk­ningens egna behov utan också lill behoven av kvalificerad personal inom andra delar av samhället. Det är nödvändigt att organ med central över­blick ansvarar för detta.

De omprövningar av professurernas ämnesinnehåll som regelmässigt görs inför innehavarnas pensionering eker när tjänslema av andra skäl blir lediga innebär viktiga ställningstaganden i fråga om både bevarandet och förnyelsen av organisationen för forskning och forskamtbildning. Angelä­genheten av att bibehålla tjänster med oförändrad inriktning måste själv­fallet vägas mol önskemålen om nya tjänster.

För forskning och forskamtbildning tillämpas ell syslem med treåriga planeringsperioder. Prövningarna av ledigblivande tjänster som professor bör därför ske samtidigt som ställning tas till anslagsframstäkningama för respektive treårsperiod. För de tjänster, där en snabb omprövning är nödvändig, skall naturligtvis beslut kunna las i annat sammanhang. Det är viktigt att behovet av förnyelse i större utsträckning än hittills beaktas vid omprövningama.

För den kommande treårsperioden har gjorts en samlad prövning av de ärenden av detta slag, som inkommit lill regeringen. Beklagliglvis innebär detta inte en fullständig genomgång av de tjänster som blir lediga under perioden. UHÄ bör inför 1991 års budgetproposition samlat redovisa återstående tjänster, som blir lediga fram l.o.m. den 30 juni 1993. Rege­ringen återkommer därefter med förslag avseende dessa tjänster i den budgetpropositionen.

Förslagen i föreliggande propositionen innebär att nya tjänster som professor tillkommer främst som ett led i åtgärderna att stabilisera den forskning, som framför allt är motiverad utifrån behoven inom olika samhällssektorer. Kostnaderna för dessa tjänster kommer alt bestridas med medel som förs över från berörda sektorsforskningsorgan eller släkts till förfogande för sektoriellt motiverade forskningsinsatser. De förstärkta resurser som motiverats direkt av behoven inom gmndforskning och fors­kamtbildning avser i denna proposition främst andra ändamål än inrät­tande av nya professurer.

De regelmässigt återkommande besluten om anslag och professurer kan kompletteras genom att regering och riksdag anger särskilda, prioriterade områden. I alla de forskningspropositioner, som lagts fram under 1980-talel, har vissa områden särskilt prioriterats. Områdena har varit av något olika karaktär. I 1982 års forskningsproposition angavs ett antal förhållan­devis vida, problem- och/eller vetenskapligt definierade områden som prioriterade. De två följande forskningsproposilionema, 1984 och 1987,


Prop. 1989/90:90 Avsnitt 17 Utbildningsdep.

172


 


innebar all prioritet gavs ål bland annat informationsteknologi och biotek­nik.

Enligt regeringens budgetdirektiv inför denna proposition skulle alla myndigheter redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att stödja de forsk­ningsområden som prioriterats av regering och riksdag i forskningspropo­sitionerna. Myndigheterna uppmanades vidare alt lämna synpunkter på formema för de hittills gjorda priorileringsinsalserna och på eventuella nya prioriteringar fr. o. m. budgetåret 1990/91.

Prioriteringama har i hög grad berört högskolan och forskningsrådsorga­nisalionen inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde. UHÄ och forskningsråden redovisar en rad åtgärder som vidtagits för atl stödja de prioriterade forskningsområdena. Genomgående anses prioriteringarna ha varit värdefulla och eflFektiva.

Prioriteringar av detta slag kan vara ett väsentligt stöd till utveckling av forskning inom nya eller hillills underförsörjda områden, där av olika anledningar en tillväxt bör stimuleras. När forskningsområdet blivit eta­blerat bortfaller emellertid behovet av särskilda insatser. Sådana kan då i stället i värsta fall få negativa konsekvenser genom atl i praktiken sätta gränser för en fortsatt gynnsam utveckling av området.

Enligt myndigheternas bedömningar bör satsningar på prioriterade forskningsområden avse en lidsperiod om sex å nio år för atl få fuk verkningsgrad. De forskningsområden som prioriterades i 1982 års forsk­ningsproposition bör således nu ha nått en sådan utveckling atl forskarna här med framgång bör kunna konkurrera på lika villkor med annan angelä­gen forskning om finansieringsmöjlighelema.

Förslagen i denna proposition innebär att bl. a. forskning om miljö och materialteknik prioriteras.


Prop. 1989/90:90 Avsnitt 17 Utbildningsdep.


 


17.1.3 Forskarutbildningen

Hur forskamtbildningen inriktas, vilken omfattning den har och hur den finansieras är självfakel av stor betydelse. Del gäller inte bara för forsk­ningen på längre sikt utan också för lärartikgången i den gmndläggande högskoleutbildningen och gymnasieskolan liksom för tillgången på kvalifi­cerade utredare och andra befattningshavare inom etl växande antal verk­samhetsområden.

Kvalificerade utbildningar av del slag som forskarutbildningen utgör låter sig organiseras enligt i princip två olika modeller.

Den ena modellen är den som regering och riksdag tillämpar, när del gäller utbildning till sådana yrken som lärare, läkare och civilingenjör. Principen är där lolaldimensionering. Statsmakterna fastställer antalet utbildningsplatser såväl totalt som inom olika specialinriktningar. Avväg­ningarna görs med i huvudsak två synpunkter för ögonen — att undvika utbildning för arbetslöshet och att på ett för samhället optimalt sätl la lill vara intresset för kvalificerad yrkesutbildning.

Den andra modellen är den som regering och riksdag har ställt sig bakom, när det gäller forskamtbildningen. Principen är där att utbildning­ens omfattning och inriktning bestäms av tillgängliga resurser. I det be-


173


 


greppet ligger såväl resurser för handledning, kurser och avhandlingsarbe­te som för sludiefinansiering.

Regeringens och riksdagens beslut ger på olika sätl fömtsättningarna för forskamlbildningsorganisalionen. Genom beslut att inrätta tjänster som professor etableras en ämnesslmktur för forskarutbildningen samtidigt som vissa handledningsresurser garanteras. Regering och riksdag ansvarar också för vissa garanterade resurser för studiefinansiering. Betydande resurser för forskamtbildning ställs dämlöver till förfogande genom den lokala fördelningen av högskolans fakulldsanslag.

Idén om lolaldimensionering skulle, om den tillämpades på forskarut­bildningen, med all säkerhet komma att leda till en svårartad målkonflikt mellan å ena sidan viljan lik en hög och likvärdig kvalitet och å andra sidan en önskan om genomströmning i enlighet med tilldelade utbildnings­platser.

De ökade krav som såväl kvantitativt som kvalitativt kommer att ställas på forskamtbkdningen gör det, enligt regeringens mening, än mer angelä­get att i stället arbeta efter och utveckla den beskrivna andra planerings­modellen. Denna ger möjligheter atl planera för forskamtbildning utifrån samhälleliga behov. Samtidigt får tillgången på kvalificerade handledare och andra nödvändiga resurser för utbildningen i praktiken avgörande betydelse för omfattning, inriktning och uppläggning av utbildningen.

Inom ramen för denna grundsyn uppdrog regeringen efter den föregåen­de forskningspropositionen ål UHÄ atl la fram ett förbättrat underiag för regeringens beslut i forskamlbildningsfrågor. UHÄ har till regeringen överlämnat rapporten Forskarutbildningen (UHÄ-Rapport 1989:7).

Som en bakgrund för regeringens överväganden redovisas här vissa uppgifter, som belyser utvecklingen inom forskarutbildningen.

Diagram 17.12

Antalet nyanlagna forskarstuderande Alla fakulteter 1972/73 - 1986/87


Prop. 1989/90:90 Avsnitt 17 Utbildningsdep.


2000

man

kvinnor

summa

0-1--------- 1-------- 1-------- 1-------- 1-------- 1-------- 1-------- 1-------- 1-------- 1

197203    197405    1976/88    197809    1980/81     1982/83    1984/8.S    1985/86    1986/87    1987/88

Källa:SCB


Antalet nyanlagna doktorander har ökat, liksom andelen kvinnor.


174


 


Fördelningen av doktoranderna mellan fakulteterna framgår av nedan-     Prop. 1989/90:90

Avsnitt 17 Utbildningsdep.

slående tabell.

Nyanlagna forskarstuderande per fakultet vissa år.


Fakultet

1977/78

 

1987/88

 

 

Samtliga

Därav kvinnor

%

Samtliga

Därav kvinnor

%

Humanistisk

318

51

286

47

Teologisk

53

9

43

26

Juridisk

36

28

35

20

Samhällsvet

420

29

379

36

Medicinsk

392

23

560

35

Odonlologisk

29

24

35

46

Farmaceutisk

27

48

20

60

Matemalisk-nat.

337

21

374

29

Teknisk

336

10

551

19

Tema

6

33

27

44

Lanlbruksvel

26

46

49

33

Skogsvetensk.

13

8

34

18

Veterinärmed.

13

38

11

36

Handelshög-

 

 

 

 

skolan

8

 

24

33

TOTALT

2014

27

2428

32

Källa: SCB

Sludieaktiviteten bland doktorandema är mycket varierande. Av stati­stiken framgår all 36% studerar på heltid, 16 % på halvtid, 22 % på mindre än halvtid, medan 26 % är nokaktiva (definierat som lägre aktivitdsgrad än 10%avhekid).

Forskarstuderande inom de fem stora fakulteterna fördelade (procent) efter aktivitet: procentuell andel av full arbetstid som ägnas åt studierna, höstterminen 1987.

 

Antal studerande

 

 

 

 

 

Aklivitetsgrad

Hum

Sam

Med

Mat-nat

Tekn

Kvartstid antal

647

819

1066

296

454

procent

23

24

33

12

14

Halvtid antal

414

571

552

390

523

procent

15

17

17

16

16

Heltid antal

793

950

958

1295

1412

procent

28

28

30

53

43

Summa antal

1854

2 340

2 576

1981

2 389

Nollaktiva

938

1056

654

478

901