utrikesdepartementet Skr. 1989/90:156

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 maj 1990

Närvarande: statsrådet Göransson, ordförande, och statsråden Gradin, Dahl, R. Carlsson, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén, Freivalds, Wallström, Lööw, Persson, Molin, Sahlin, Larsson, Åsbrink

Föredragande: statsrådet Gradin

Skrivelse med redogörelse för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under år 1989

1 resolution 319 (1966) om förbindelserna med de nationella parlamenten uppmanar Europarådets rådgivande församling regeringarna att årligen lägga fram en rapport om verksamheten i Europarådels minislerkommittlé inför sina parlament. Regeringen har lämnat riksdagen sådana redogörelser för åren 1967-88, senast med skr. 1989/90:29. En redogörelse för verksamheten inom Europarådels ministerkommitté under år 1989 har utarbetats inom utrikesdepartementet efter samråd med cheferna för justitie-, social-, utbildnings-, jordbruks-, arbetsmarknads-, bostads-, civil-och miljö- och energidepartementen samt det statsråd som har till uppgift all föredra ärenden om bl.a. socialtjänst innefattande omsorger om äldre och handikappade, del statsråd som har till uppgift alt föredra ärenden om utbildningsväsendet utom högskoleutbildningen, del statsråd som har lill uppgift att föredra ärenden om flyktingar och invandrare och del statsråd som har till uppgift alt föredra ärenden som rör ungdomsverksamhet och jämställdhet mellan kvinnor och män. Redogörelsen bör fogas till regerings-protokollet i detta ärende som bilaga.

Jag hemställer alt regeringen överlämnar redogörelsen lill riksdagen.

Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

Redogörelse för verksamheten inom Europarådets Skr. 1989/90:156
ministerkommitté under år 1989 '

I. Ministerkommittémöten

1. Allmänt

Ministerkommittén höll två ordinarie möten och etl extra möte under år 1989 och deras ställföreträdare sammanträdde nio gånger. Till de sistnämnda har av praktiska skäl delegerats rätten att behandla och fatta beslut i ärenden inom ministerkommitténs kompetensområde, när ministrarna inte är samlade.

Sex ordinarie fackminislerkonferenser arrangerades inom Europarådet under årel. Sålunda hölls en socialförsäkringsminislerkonferens den 12-14 april i Lugano, en idrollsminislerkonferens den 30 maj 1 juni i Reykjavik, en jämslälldhelsminislerkonferens den 4-5 juli i Wien, en familjemi-nisterkonferens den 13-15 september i Nicosia, en utbildningsministerkonferens den 11-12 oktober i Istanbul och en arbelsmarknadsminislerkonfe-rens den 25-27 oktober i Köpenhamn.

Härtill kom ett informellt justilieministermöte den 19-20 juni i Haag.

Europarådels budget uppgick år 1989 till ca 459 miljoner franska francs. Sveriges bidrag uppgick till ca 15 miljoner kronor.

2. 84:e ministerkommittémötet

Europarådet höll sitt 84:e minislerkommillémöte i Strasbourg den 5 maj 1989 i anslutning lill firandet av Europarådels 40-årsjubileum under ordförandeskap av den holländske utrikesministern Hans van den Broek. Den svenska delegationen leddes av statsrådet Anita Gradin.

Mötet inleddes med en ceremoni för alt markera Finlands inträde i Europarådet som organisationens 23:e medlemsland.

Under mötet diskuterade ministrarna bl.a. en översyn av Europarådets verksamhet, prioriteringarna i det fortsatta arbetet och utvecklingen av Europarådets förbindelser med länder i Östeuropa.

Vid mötet antogs en politisk deklaration och en resolution, vilka utarbetats under våren inför Europarådels 40-årsjubileum. Deklarationen drar upp riktlinjerna för Europarådets framtida organisation och arbetsinrikl-ning. Den pekar därvid särskilt på Europarådets roll i främjandet av demokrati och mänskliga rättigheter, i kultursamarbetet och i utbytet rörande viktiga samhällsproblem. Vidare innehåller den avsnitt om Europarådets förbindelser med EG och med länderna i Östeuropa. För alt stärka kontakterna med EG förutses bl.a. fyrpartsmölen mellan ordföranden i Europarådels ministerkommitté och Europarådets generalsekreterare å ena sidan och ordföranden i EG:s ministerråd och EG-kommissionens president å den andra. Sådana möten skall hållas 1-2 gånger om årel.

På förslag av den norske utrikesministern Thorvald Stollenberg beslöts all Polen och Ungern skulle inbjudas att ansluta sig till den europeiska kulturkonventionen.

Ministrarna beslöt vidare all ge Europarådels beskydd (auspicier) lill etl 3

ti Riksdagen 1989/90. 1 .sami Nr 156

nyinrättat ösl-väst-institut i Alhén och lill en kommission för demokrati Skr. 1989/90:156
genom lag i Venedig. Bilaga

Vid mötet framlades sedvanliga rapporter av ordföranden i EG:s ministerråd, den spanske utrikesministern Francisco Fernändez Ordonez, och EFTA-ordföranden, den norske utrikesministern Thorvald Stoltenberg.

Vid den öppna delen av ministerkommitténs möte, där medierepresen-lanler dellog, kommenterade ministrarna deklarationen och resolutionen, varvid statsrådet Anita Gradin höll ett anförande.

Den 10 maj valdes Catherine Lalumiére av Europarådets parlamentariska församling lill ny generalsekreterare i Europarådet.

3. 85:e ministerkommittémötet

Europarådets 85:e minislerkommillémöte ägde mm den 16 november 1989 i Strasbourg under ordförandeskap av den norske utrikesministern Kjell Magne Bondevik. Den svenska delegationen leddes av kabinettssekreterare Pierre Schori.

Ministerkommittémölet ägnades nästan uteslutande ål utvecklingen i Östeuropa och fömtsättningarna för ell utvidgat samarbete mellan Europarådet och vissa öststater. I anslutning lill mötet ägde sammanträffanden mm med Jugoslaviens, Ungerns och Polens utrikesministrar.

Ungern önskade snarast möjligt bli medlem i Europarådet, en önskan som också formulerades i ett brev till ministerkommitténs ordförande. Man insåg all många förändringar ännu krävdes i del egna samhällssystemet, men försäkrade all detta skulle ske så snabbt som de administrativa resursema tillät. Den ungerske utrikesministern underströk att Ungern skulle kvarstå som fullvärdig medlem i Warszawapakten, samlidigt som man menade att denna skulle reformeras och förändras till sin karaktär.

Jugoslavien avsåg genom ensidig harmonisering och närmare samarbete med Europarådet på en rad sakområden förbereda ell möjligt framtida medlemskap. Man hade också inlett en översyn av det egna rättssystemet, bl.a. vad avsåg straffrätten, avskaffande av dödsstraff och förstärkning av yttrandefriheten för att anpassa sig till MR-konventionens regler.

Polen ville genom egna reformer och ett breddat och fördjupat samarbete med Europarådet förbereda sig för ell fullt medlemskap.

Ministerkommittén välkomnade de framförda önskemålen och avsiktsförklaringarna. På förslag av den österrikiske utrikesministern Alois Mock beslutades att, i enlighet med rådets regler, hänskjuta det ungerska önskemålet om medlemskap lill den parlamentariska församlingen för utredning. Enighet rådde vidare om att, oaktat medlemskapsfrågan, pröva möjlighetema all snabbi bygga ut kontakterna med Jugoslavien, Ungem och Polen.

Beträffande kontaktema med Sovjetunionen beslutade ministerkommittén att i positiv anda behandla de sovjetiska samarbelsönskemål, bl.a. på det kulturella området, som hade framförts under hösten.

Förbindelsema med EG och det intema reformarbetet inom Europarå-

del efler 5 maj-deklarationen logs även upp i diskussionerna och i general- Skr. 1989/90:156 sekreterarens rapport. Vidare framlades rapporter från EG-ordföranden, Bilaga den franske ulrikesministem Roland Dumas, och EFTA-ordföranden, den isländske ulrikesministem J.B. Hannibalsson.

Vid mötet skrev elt stort antal länder, däribland Sverige, under en konvention för bekämpande av dopning inom idrotten och ell tilläggsprotokoll lill farmakopékonventionen, som möjliggör EG:s tillträde till konventionen. Polen undertecknade samlidigt kultur-, TV- och anlidopning-konvenlionema och Ungem skrev på kultur- och Bernkonvenlionema saml en konvention rörande information om innehållet i utländsk rätt. Ungern tillkännagav även sin avsikt all ansluta sig till Eurimages (Europarådels stödfond för samproduktion och distribution av biograf- och TV-film).

Ministrarna enades vidare om en partiell överenskommelse om skapandet av ell Nord-Syd-cenlmm i Lissabon, vilkel tillkommit som en uppföljning av Europarådets Nord-Syd-kampanj.

4. Extra ministerkommittémöte

Ministerkommittén hade den 22 mars 1989 ell extra möte för alt diskutera innehållet i den deklaration och den resolution om Europarådels framlid, som sedan antogs vid ministermölet den 5 maj. Ordförande var den holländske ulrikesministem Hans van den Broek. Den svenska delegationen leddes av statssekreterare Michael Sohlman.

Enighet rådde om all deklarationen, som skulle komma alt antagas på Europarådets 40-årsdag, skulle dra upp huvudlinjema för rådets fortsalla verksamhet, medan resolutionen skulle lägga fast riktlinjerna för en planerad översyn av verksamheten. Deklarationen har berörts närmare ovan. Resolutionen upprättar en tidsplan för översyn av arbetet inom Europarådels nio huvudseklorer.

För alt skapa större kontinuitet i ministerkommitténs arbete beslutades alt skapa en ordförandeskapsbyrå, där sittande ordförande får slöd av närmast föregående och efterkommande ordförandeland.

Vid mötet diskuterades även förbindelserna mellan Europarådet och EG och rådets kontakter med länderna i Östeuropa. Med den begynnande reformutvecklingen i Östeuropa var det viktigt både att undvika konkurrenssituationer mellan de båda västeuropeiska samarbelsorganisalionerna och att utbyggnaden av kontaktema med de östeuropeiska staterna skedde steg för steg efter en prövning av de sakliga och politiska fömtsättningarna för samarbete i varje enskilt fall.

II. Verksamheten inom organisationens nio Skr. 1989/90:156

huvudsektorer ''a

1. Mänskliga rättigheter

Ministerkommittén har övervakat verkställandet av Europadomstolens domar och granskal och överpröval de rapporter som Europakommissionen avgell över enskilda klagomål enligt den europeiska konventionen om mänskliga rättigheter. Ministerkommittén har under året antagit 31 resolutioner i sådana ärenden. Fyra av dessa rör klagomål mol Sverige.

1 samband med all Finland inträdde som medlem av Europarådet undertecknade Finland också den europeiska konventionen om mänskliga rättigheter.

Den europeiska konventionen till förhindrande av tortyr som antogs av ministerkommittén den 26 juni 1987 och lades fram för undertecknande den 26 november samma år hade vid utgången av år 1989 ratificerats av 15 av Europarådels medlemsstater. Sverige ratificerade konventionen den 21 juni 1988. Konventionen trädde i kraft den 1 febmari 1989. Under hösten

1989 utsåg ministerkommittén 14 medlemmar lill den kommitté som
upprättals enligt konventionen. Kommittén har därefter konstituerat sig
och kommer att påböria sin egentliga verksamhet under våren 1990.

Det löpande arbetet på mänskliga rällighetsområdel har i övrigt liksom under tidigare år bedrivits i styrkommittén för mänskliga rättigheter (CDDH) och i dess tre expertkommittéer.

Den ökande måltillslrömningen i kommissionen utgör alltjämt ell problem. Antalet nya registrerade enskilda klagomål per år har sedan år 1980 ökat från 390 lill 1445 (varav 84 mol Sverige) vid utgången av år 1989. Elt stort antal mål har överhuvudtaget inte hunnit börja behandlas av kommissionen. Såväl inom kommissionen som inom domstolen har ett flertal åtgärder för all rationalisera organens arbete övervägts. Som ell led i strävandena att åstadkomma en förbättring lade CDDH fram ett förslag för ministerkommittén om etablering av kommissionen på en halvperma-nent basis. Beslut av denna innebörd har sedermera fallals av ministerkommittén.

Det åttonde tilläggsprotokollet har trätt i kraft under år 1989. Del åttonde tilläggsprotokollet ger kommissionen möjlighet all öka målgenomströmningen genom all arbeta på kamrar istället för som nu med samtliga ledamöter. Kommissionen har utarbetat procedurregler för att börja tillämpa protokollet under år 1990. Protokollet torde i någon mån bidra till att processen kan bli snabbare.

Ministerkommittén har vidare beslutat om arbetsprogrammet för år

1990 för de ovannämnda tre underställda expertkommittéerna.
Kommittén för reformering av processen inför konventionsorganen

(DH-PR) har under årel bl.a. studerat frågan om att i konventionen föra in regler om möjlighet för kommissionen, domstolen och eventuellt också ministerkommittén alt förordna om interimistiska åtgärder i pågående mål. Vidare har kommittén undersökt omröstningsregeln i konventionens artikel 32 d.v.s. om kravet på kvalificerad majoritet för all fastställa

konventionsbrott skall bibehållas. Kommittén har också i uppdrag att Skr. 1989/90:156 utarbeta ell textförslag vad avser frågan om en sammanslagning av kom- Bilaga missionen och domstolen.

Kommittén för utveckling av de i den europeiska konventionen upptagna rättigheterna (DH-DEV) har under året färdigställt och utarbetat och till styrkommittén överlämnat elt förslag till tilläggsprotokoll till konventionen angående särskilda rättssäkerhelsgarantier för förvaltningsprocessen. Styrkommittén har ännu inte fattal beslut i frågan. Kommittén har för närvarande bl.a. i uppdrag att utreda konsekvenserna av utvecklingen på del bio-medicinska området ur MR-synpunkl och om konventionen behöver kompletteras i ljuset härav. Uppdraget gäller främst alt granska konsekvenserna av den bio-medicinska forskningen för artikel 8 (skyddet för den personliga integriteten).

Inom den Iredje expertkommittén, kommittén för information och undervisning om mänskliga rättigheter (DH-ED) har en arbetsgmpp under årel förberett och genomfört etl kollokvium rörande asylsökare och flyktingmottagande, mänskliga rättigheter utan gränser. Kollokviel var den första av tre Europarådskonferenser på temat mänskliga rättigheter som anordnades under år 1989.

En arbetsgmpp har tillsatts för att följa upp den s.k. polishandbokens användning och anordna ett seminarium under år 1990 om MR i polisulbildningen. Etl förslag till rekommendation med syfte att föra in MR-aspekterna i socialarbetares läroplaner och fortbildningskurser har presenterats. DH-ED har även inbjudit nalionalkorrespondenlema lill en hearing for all diskutera dokumenlationscentra saml upprättande av MR-instilul i de medlemsländer som ännu inle har sådana.

Slutligen kan nämnas all del sjätte tilläggsprotokollet lill Europakonventionen, som förbjuder användandet av dösslraff i fredstid, nu tillträtts av sammanlagt fjorton stater, inbegripet Sverige, sedan också Förbundsrepubliken Tyskland och San Marino ratificerat protokollet. Protokollet trädde i kraft den 1 mars 1985. Det sjunde tilläggsprotokollet som bl.a. upptar vissa rättssäkerhelsgarantier för utlänningar och rätten att överklaga brottsmålsdomar trädde i kraft den I november 1988. Också del åttonde tilläggsprotokollet har, som nämnts ovan, nu trätt i kraft.

2. Massmediefrågor

Rekommendationer och konventioner

Konventionen om gränsöverskridande television öppnades för underteck
nande den 5 maj 1989. Konventionen innebär att TV kan sändas fritt över
nationsgränsema men att ansvaret för sändningarna vilar på den stal från
vars territorium sändningarna äger mm. Fömtsatt all sändningarna upp
fyller vissa villkor förbinder sig de mottagande länderna all inle hindra
vidaresändning. Villkoren avser bl.a. bestämmelser till skydd för barn och
ungdom saml regler för reklam och sponsring. Sverige har undertecknat
konventionen. Radiolagsutredningen (U 1985:05) har i uppdrag all belysa
konsekvensema av ett svenskt tillträde samt att föreslå den lagstiftning
som behövs. 7

t2 Riksdagen 1989/90. 1 saml. Nr 156

Kommittéarbetet Skr. 1989/90:156

Inom styrkommittén för massmediefrågor (CDMM) har man under år D"aga 1989 följt upp dels konventionsarbelet, dels fackministerkonferensen om massmediepolitik i Siockholm i november 1988.

Styrkommittén har varit engagerad i det intensifierade öst-väst-samarbetel. Ell särskilt rundabordssamlal har ägt rum med representanter för Jugoslavien, Polen och Ungern, vilka samtliga förklarade att de ville ansluta sig till konventionen om gränsöverskridande television. Även på andra områden uttryckte de nämnda staternas representanter intresse för samarbete med CDMM.

Under årel har arbetsgrupper arbetat med sammanställning av uppgifter om finansierings- och beskattningsregler för den audiovisuella sektorn i respektive land, sponsringsfrågor m.m. samt frågor angående s.k. ensamrätt. Vidare har förberedelser gjorts för att upprätta en databas för medlemsländernas medielagstiftning och för uppgifter om programflödel och dylikt. Som ett led i uppföljningen av ministerkonferensen har dessutom en kartläggning av mediekoncentration inletts samt en särskild utredningsgrupp utsetts för alt föreslå åtgärder för all förbättra produktion, distribution och marknadsföring av europeiska audiovisuella verk. Sistnämnda utredningsprojekt, liksom förberedelsearbetet för databasen om programflödet har i möjligaste mån samordnats med EG:s projekt audiovisuella EUREKA.

Underkommittén för rättsliga frågor (MM-JU) fortsatte sitt arbete med riktlinjer på del upphovsrällsliga området för satellitsändningar av TV-program och slutförde arbetet med en rekommendation om upphovsrätt och reprografi, främst folokopiering.

3. Sociala frågor och arbetsmarknadsfrågor

a) Social trygghet

I april 1990 hölls i Lugano den fjärde europeiska konferensen för ministrar med ansvar för socialförsäkring. Från Sverige deltog socialminister Sven Hulterström. Vid konferensen diskuterades frågan om hur socialförsäkringssystemen kan anpassas till nya familjestrukturer och andra samhällsförändringar. Från svensk sida underströks arbetslinjen i socialförsäkringen och familjepolitiken.

Styrkommittén för social trygghet (CDSS) sammanträdde två gånger under året. Sedan den pariamentariska församlingen yttrat sig över styrkommitténs förslag till reviderad balk för social trygghet återremitterades förslaget till kommittén som slutbehandlade detta under året. Bl.a. beslöt kommittén att följa församlingens rekommendation om ett nyll övervakningssystem med en oberoende expertkommitté inspirerad av motsvarande organ för granskningen av medlemsländernas tillämpning av Europarådets sociala stadga. Ministerkommittén väntas öppna den reviderade balken för undertecknande under år 1990.

I samband med styrkommitténs höstmöte hölls i Strasbourg ett kollok
vium om socialförsäkringen i elt föränderiigt samhälle bl.a. i syfte att fästa 8

uppmärksamheten på den reviderade balken och på att 25 år gått sedan den Skr. 1989/90:156
urspmngliga balken blev färdig. Bilaga

Styrkommittén beslöt all hålla etl nyll kollokvium om kollektivavtals-försäkringars och andra tilläggssyslems roll i den sociala tryggheten under hösten 1990. Den återkommande granskningen av ländernas tillämpning av den gällande balken om social trygghet och dess tilläggsprotokoll för perioden 1987/88 genomfördes också under året. Sverige befanns uppfylla dessa instmments krav i alla ratificerade delar.

b) Arbetsmarknadsfrågor och socialtjänst

Styrkommittén för arbetsmarknadsfrågor (CDEM) höll under år 1989 två ordinarie möten samt ell extra möte. Vid dessa möten förberedde kommittén bl.a. Europarådels arbelsmarknadsministerkonferens i Köpenhamn i oktober 1989. De tre frågekomplex som behandlades vid konferensen var:

Sysselsättningens utveckling 1986 89 och dess närmaste framtidsperspektiv.

Arbelsmarknadspolitiska åtgärders roll och funktion.

Kvinnors sysselsättning.

Inför konferensen hade, på uppdrag av Europarådet, en rapport på respektive tema tagits fram av konsulter. Samtliga medlemsländer avlämnade dämlöver nationella rapporter.

Sveriges arbetsmarknadsminister introducerade det tredje temat "Kvinnors sysselsättning".

Ett slutdokument antogs, i vilket noterades den förbättrade arbetsmarknadssituationen i nästan samtliga europeiska deltagarländer med ökat arbetskraftsbehov och sjunkande arbetslöshet. Vidare betonades viklen av att arbetet inom arbetsmarknadspolitiken, för alt ytteriigare förbättra arbetsmarknadsläget, sker i nära samarbete med samtliga berörda parter. Den ekonomiska politiken bör i samverkan med arbetsmarknadspolitiken ge ekonomiska förutsättningar för att målet full sysselsättning skall kunna uppnås. Slutligen noterades att kvinnors lönearbete utgör ett viktigt bidrag till samhällsekonomin samtidigt som del ger kvinnorna rätt till ekonomiskt oberoende och därmed ökad jämställdhet mellan kvinnor och män.

Sverige deltar i en expertkommitté som har till uppgift att analysera unga arbetslösas situation och att studera hur myndigheter med ansvar för arbetsmarknadspolitiska åtgärder, social välfärd och utbildning samverkar för alt stödja dessa ungdomar. Expertkommittén hade ett möte under året, vid vilket man diskuterade konsultens rapport om de unga arbetslösas situation samt uformningen av de nationella bidragen lill slutrapporten, som skall avlämnas i december 1990.

Sverige deltar också i en expertkommitté rörande ungdomars situation vid övergången från skola till arbete, som har som uppgift att utföra en analys av den lagliga, ekonomiska och sociala situationen som unga människor befinner sig i vid övergångsperioden mellan skola och arbete, som student, arbetssökande, arbetslös, visstidsanställd m.m. Kommittén kan vid behov lägga fram förslag till förbättringar av situationen för de unga

vad gäller social trygghet, arbetarskydd och rätt till inskolning och upplär- Skr. 1989/90:156 ning på arbetsplatsen. En rapport är under utarbetande och expertkom- Bilaga mitten skall ha sill första möte i maj 1990. Arbetet beräknas vara avslutat år 1991.

Styrkommittén för socialpolitiska frågor (CDPS) sammanträdde två gånger under år 1989. Härvid behandlades särskilt frågor rörande familjevåld och ensamföräldrarnas situation. Beslut fattades om att temat för nästa forskningsinsats skall bli hemlöshet/uteliggare. Under året har en familjeministerkonferens hållits på Cypern den 11-15 september.

Sociala stadgan

Under år 1989 fick den sociala stadgan ovanligt mycket uppmärksamhet och publicitet. Anledningen var del arbete på etl motsvarande instrument, som påbörjades inom EG. Inom Europarådet befarades allmänt alt stadgan skulle förlora sin betydelse. Så blev del dock inle eftersom endast elva av EG:s tolv medlemsländer kunde enas om EG-texten och eftersom texten betecknades som "högtidlig deklaration" och således inle är bindande.

Universitetet i Utrechl i Nederländerna anordnade i april 1989 ett symposium angående den sociala politiken i framlidens Europa. Den sociala stadgan kritiserades av flera talare såsom föråldrad och till intet förpliktande. Andra menade dock all stadgan har stor betydelse som miniminorm och som garant mot social nedrustning och påpekade all del skulle vara svårt att få så många länder all enas om något liknande idag.

Som en följd av den stora uppmärksamheten kring stadgan beslöt Europarådets generalsekreterare i november 1989 att flytta över administrationen av stadgan från avdelningen för sociala och ekonomiska frågor till avdelningen för mänskliga rättigheter. Avsikten var att ge stadgan ökad betydelse och genomslagskraft. Eventuellt är ytterligare förändringar att vänta när det gäller hanteringen av stadgan och övervakningen av dess tillämpning. Under år 1989 präglades övervakningsarbetet av brist på ekonomiska och personella resurser. Regeringskommittén sammanträdde endast två gånger på grund av alt den oberoende expertkommittén blev kraftigt försenad i sitt arbete.

Stadgan ratificerades i november 1989 av Turkiet, vilket innebär att 16 av Europarådets medlemsländer förbundit sig att följa den helt eller delvis. Tilläggsprotokollet till stadgan ratificerades i maj 1989 av Sverige som hittills enda land. Del undertecknades i juni 1989 av Frankrike. Storbritannien sade i augusti 1989 upp två moment i stadgan som tidigare ratificerats, nämligen artikel 7 moment 8 rörande nattarbete för minderåriga samt artikel 8 moment 4 rörande reglering av nattarbete och farligt, ohälsosamt eller tungt arbete för kvinnor.

c) Migration, asylfrågor, m.m.

Inom Europarådet bedrivs ett omfattande arbete som tar sikte dels på att

säkerställa och stärka skyddet för flyktingar, dels på samverkan kring 10

integrationsaspekter på invandringen lill och inom Europa. Frågor med Skr. 1989/90:156 sådan inriktning behandlas i flera olika samarbetsorgan inom Europarådet. Bilaga

Ett starkt intresse för frågor som berör flyktingströmmar, asylrätt m.m. har under årel också kommit till uttryck i Europarådets parlamentariska församling genom ell antal rekommendationer på detta område (nr. 1088, 1105 och 1106). Ställförelrädarkommitlén har mol denna bakgmnd förklarat sin avsikt all inom ramen för dess politiska dialog hålla ett särskilt möte angående dessa och närbesläktade frågor. Efter initiativ från svensk sida kommer UNHCR jämte experter från dehagarländerna att beredas tillfälle att medverka vid ett sådant möte.

Sedan 1977 finns inom Europarådet en expertkommitté för frågor som rör asylrätt och flyktingar (CAHAR). Denna är i egenskap av en ad hoc-kommillé direkt underställd ministerkommittén. En huvuduppgift för CAHAR har varit all la fram etl förslag till överenskommelse om tillämpningen av den s.k. första asyllandsprincipen. Ell förslag härom har också överlämnats lill ministerkommittén och är för närvarande under beredning där. CAHAR arbetar nu bl.a. med frågor som rör skyddet för s.k. de facto-flyktingar. I kommittén förs vidare ingående diskussioner om situationen för asylsökande i olika länder samt de problem som moltagarlän-derna ställs inför. Etl omfattande utbyte av information om tillströmning av asylsökande, ny lagstiftning m.m. sker inom ramen för CAHAR:s arbete.

Expertkommittén för frågor om passbestämmelser och åtgärder mol förfalskning av resehandlingar (CAHCP) har haft lill uppgift att föreslå åtgärder av rättslig eller administrativ natur som kan underiätta för medborgare i Europarådsslalerna all förflytta sig mellan medlemsländema. Ansvaret för dessa frågor inom Europarådet kommer från och med år 1990 att föras över lill styrkommittén för juridiska frågor European Committee on Legal Co-operation (CDCJ). Arbetsgmppen skall under år 1990 slutföra pågående projekt, bl.a. jämförande studier av bilaterala och multilaterala avtal i fråga om gränskontroll m.m. Sverige är representerat i denna arbetsgmpp.

Arbetet på integralionsområdel bygger i vikliga avseenden på de resultat som uppnåddes vid den senaste europeiska migrationsministerkonferen-sen i Portugal år 1987. Planeringen inför nästa ministerkonferens, som kommer alt äga mm hösten 1991, har påböriats.

Det centrala koordinerande Europarådsorganet är dess styrkommitté för migrationsfrågor (CDMG), som fr.o.m. verksamhetsåret 1988 fick ett utvidgat mandat. Till skillnad från tidigare behandlas där nu även frågor med anknytning lill invandringen från länder utanför Europa, vilken i stor utsträckning beslår av flyktingar och personer som lämnat hemlandet av flyktingliknande skäl. Denna utvidgning av mandatet tillkom delvis på svenskt initiativ. Detla följs nu upp genom alt arbetsplaneringen för år 1990 bl.a. omfattar en förstudie om flyktingars sociala villkor. Sverige ingår fr.o.m. kalenderåret 1990 och två år framåt i CDMG:s byrå.

Vidare kan nämnas all Sverige under flera år innehaft ordförandeskapet
i den expertkommitté under CDMG som arbetar med olika typer av
aktiviteter för att främja goda relationer mellan invandrare och majoritets- 11

befolkning ("community relations"). Inom ramen för detta flerårsprojekl Skr. 1989/90:156 arrangerades under årel bl.a. ell europeiskt expertmöte om lagstiftningens Bilaga betydelse som instmment i kampen mol rasism och främlingsfientlighet. Projektet kommer all avslutas under år 1991.

Under årel har CDMG, på bl.a. svenskt initiativ, påbörjat en gmndläggande diskussion om samarbetets inriktning under kommande år. Denna självprövning sker delvis i ljuset av de övergripande beslut som fattades i samband med Europarådets 40-årsjubiléum i maj 1989.

Frågor med anknytning till migrationen behandlas också i en särskild expertgrupp för frågor angående dubbelt medborgarskap, som lyder under styrkommittén för juridiska frågor. Vidare behandlar styrkommittén för kommunala och regionala frågor (CDLR) ell initiativ som rör invandrares möjligheter att delta i lokala politiska val.

d) Jämställdhetsfrågor

Kommittéarbetet

Kommittén för jämställdhet mellan kvinnor och män (CEEG) höll under årel sina 5:e och 6:e möten. Kommittén föreslog ministerkommittén alt anta en rekommendation för att få bort könsdiskriminerande uttryck i språket. Uppföljningen av hur jämslälldhelsaspekter beaktas i andra kommittéer inom Europarådels ram fortsatte. I samband med firandet av Europarådels 40 år och CEEG:s 1 O-årsdag anordnades i november ell seminarium med titeln "Jämställd representation en demokratisk princip 40 års verksamhet inom Europarådet". Kommittén förberedde den andra jämställdhetsministerkonferensen i Wien i juli 1989 liksom en konferens tillsammans med CLRAE om kommunal- och regionalpolitiskt aktiva kvinnor ijuni 1990 i Danmark. Sedan oktober 1989 sorterar CEEG under styrkommittén för mänskliga rättigheter (CDDH), vilkel kan ses som en markering av frågans betydelse.

Övrigt

Det andra europeiska jämslälldhelsminislermötel ägde mm i Wien den 4-5 juli under temat politiska strategier för att uppnå jämställdhet mellan kvinnor och män. Sverige bidrog med en rapport som behandlade frågan om ansvar hos politiska beslutsfattare att underlätta både för kvinnor och män att kombinera arbetsliv med föräldraskap och familjeliv. Konferensen antog en resolution om åtgärder för all påskynda utvecklingen mot jämställdhet mellan kvinnor och män.

e) Befolkningsstudier

Europeiska befolkningskommittén (CDPO) hade sill åriiga möte i Stras
bourg i juni 1989. En av huvuduppgifterna för kommittén är att utbyta
synpunkter på den demografiska utvecklingen i medlemsländerna. Under
år 1989 hade Islands delegat ansvaret för insamlingen, bearbetningen och 12

den skriftliga presentationen av de olika ländernas statistik. Länderrappor- Skr. 1989/90: 156 ter och en sammanfattande kommentar finns publicerade under namnet Bilaga "Recenl demographic developments in the member slates ofthe Council of Europé" (senaste demografiska utvecklingen i Europarådets medlemsländer).

Under kommitténs överinseende bedrivs ständigt en eller flera specialstudier av något aktuellt demografiskt område. Under år 1989 har följande studier avslutats "Kohortfmklsamhei i medlemsländerna" och "Hushålls-stmkturer i Europa". Under årel bedrevs arbete med "Konsekvenser för Europa av tillväxten i världens befolkning" och "Föräldraansvar och andra livsslilsmöjligheler". Dessa båda studier beräknas kunna avslutas under år 1990.

Expertkommittén för studier av de ogiftas sammanboende och deras fmktsamhel har påbörial sitt arbete under år 1989 och beräknas fortsätta under år 1990.

Befolkningskommillén kommeratt hålla sill ordinarie möte ijuni 1990. Dessutom kommer ell demografiskt seminarium all arrangeras i september 1990. De ämnen som speciellt kommer att behandlas under detta seminarium och där etl eventuellt arbete kan påbörias är:

Framtidens europeiska befolkning.

Immigrantbefolkning och flyltningsrörelser.

Information och utbildning i demografiska frågor.

En gemensam aktivitet kan också påbörjas ihop med avdelningen för befolkningsstatistik i EG.

4. Utbildning, kultur och idrott

a) Utbildning och kultur

Kulturslyrelsen (CDCC) är del samordnande organet för frågor inom utbildnings- och kulturområdena. Genom att ansluta sig lill 1954 års kulturkonvenlion kan länder som inte är medlemmar av Europarådet delta i kultursamarbetet. Detta gäller Valikanstalen och Jugoslavien samt från år 1989 även Polen och Ungern. Under år 1989 har önskemål om tillträde lill kuUurkonventionen framförts från bl.a. Sovjetunionen.

Verksamheten inom kulturslyrelsen bedrivs i form av projekt, konferenser, seminarier och s.k. workshops. Arbetet är upplagt i enlighet med Europarådets tredje medelfristiga plan 1987-91.

Arbetet med all strama upp CDCC:s verksamhet fortsatte under år 1989 med diskussioner om nedskärningar och omprioriteringar i arbetsprogrammet. Beslut fattades om all fr.o.m. år 1990 tillämpa en ny program-stmklur med en klarare uppdelning mellan långsiktig och kortsiktig verksamhet samt serviceaklivileler.

Under år 1989 granskades Sverige inom projektet för översyn av natio
nell kuhurpolilik. Skriftligt material om den svenska kulturpolitiken pre
senterades dels i en svensk bakgmndsrapport, dels i en rapport av den
gmpp om fyra granskare som kulturslyrelsen hade utsett. En muntlig 13

redovisning och debatt ägde mm vid CDCC:s möte ijuni 1989. Materialet Skr. 1989/90: 156
kommer att publiceras i tryckt form under år 1990. Bilaga

Till kullurstyrelsens uppgifter hör också att förbereda kulturministerkonferenser. Under årel påbörjades förberedelserna för 1990 års kulturministerkonferens i Palermo, som skall behandla det mångkulturella samhället. Sverige kommer att svara för bakgmndsrapporten till konferensen.

Ulbildningsminislerkonferenser anordnas inom ramen för en formellt fristående organisation, Standing Conference of European Ministers of Education. En sådan konferens den sextonde i ordningen ägde mm i Istanbul i oktober 1989. Huvudtemat var "The Information Society A Challenge for Education Policies".

Utifrån behovet av en effektivisering av CDCC:s arbete inför bl.a. EG:s ökande insatser på området har man alltmer övergått till att pröva prioriteringar och koncentration av verksamheten. Bl.a. har för första gången votering om kullurstyrelsens program tillämpats.

I samma effektiviserande syfte har arbetet på att sprida kunskap om CDCC:s verksamhet också fortsatt. På dess högst prioriterade område undervisning i moderna språk verkar inom Sverige en särskild arbetsgrupp för att informera om och följa upp Europarådels rekommendationer om språkundervisning. Initiativet har mottagits myckel positivt av CDCC som ell exempel för övriga länder. På språkområdet har rekommendationer givits om ett nytt fyraårigt projekt, inriktat bl.a. på språkundervisning under de första skolåren och språk på den gymnasiala nivån (inklusive yrkesutbildningen del sista av särskilt intresse för Sverige inför den föreslående reformeringen av vår gymnasieskola).

På högskoleområdet bedrivs arbetet i en särskild kommitté under kulturslyrelsen. På området märks främst verksamhet för rörlighet och samarbete över gränsema mellan universitet och högskolor. Under år 1989 behandlade kommittén bl.a. förslag till en konvention om generellt tillgodoräknande av lid för universitetsstudier. En särskild europeisk studenthandbok är att se som elt intressant tillägg lill EG:s handbok på området.

Hämtöver kan också framhållas en allt kraftigare strävan all öppna universitetskonlakler mellan väst och öst.

b) Idrott

Vid det sjätte idrottsminislermölel som ägde mm i juni 1989 i Reykjavik
antogs sju resolutioner som vägledning för idrollskommilléns (CDDS)
fortsatta arbete. Bland annat sanktionerade ministrarna del förslag lill
anlidopningkonvenlion som ministerkommittén sedermera antagit. Kon
ventionen träder i kraft så snart fem stater ratificerat den, varav fyra skall
vara Europarådsmedlemmar. Sverige och ell 15-lal andra länder, inklusive
Polen, undertecknade konventionen den 16 november 1989 med för
behåll för ratificering. Tre stater, Danmark, Norge och Storbritannien
undertecknade konventionen ulan sådani förbehåll. Konventionen har
sedermera förelagts riksdagen för godkännande (prop. 1989/90:142).
Genom konventionen ålar sig varie land all stärka och bättre samordna 14

kampen mol dopning inom idrotten. För att följa upp arbetet upprättas en Skr. 1989/90: 156 särskild internationell övervakningsgrupp inom Europarådet. Denna över- Bilaga vakningsgrupp blir den första mellanstatliga instansen för antidopning-insatser. Som modell för konventionsarbelet har bl.a. stått den nordiska anlidopningkonvenlion som gäller mellan idrottsorganisationema i Norden.

Vid idrottsministermötet antogs även enhälligt en resolution, vari regeringarna åtar sig all verka för en idrottsbojkotl av Sydafrika. Idroltskom-mittén ges samlidigt i uppdrag att följa upp frågan. Eftersom huvuddelen av Sydafrikas idrottsutbyte äger rum med Västeuropa innebär resolutionen, som lades fram av de nordiska länderna, ett viktigt genombrott i arbetet för alt isolera apartheididrotlen.

Idrottsministrarna diskuterade även läklarvåldet och säkerheten vid idrottsanläggningar och uppdrog ål den särskilda läktarvåldskommillén att inför fotbolls-VM i Italien år 1990 närmare belysa orsakerna till våldet vid idrottsarenorna saml ge förslag lill motverkande åtgärder.

Läktarvåldskonvenlionen öppnades för signatur i november 1989. Den hade vid årets slul undertecknats av 15 stater. Genom att Polen och Ungern nu inbjudils att delta i idrotlssamarbetet, väntas även dessa stater tillträda konventionen.

Under året har även de särskilda expertgrupperna för forskning och informationsutbyte sammanträtt. Expertmöten har även ägt rum om bl.a. idrottens ekonomiska betydelse och jämställd idrott, där Sverige varit representerat genom Riksidrollsförbundel. Förbundels verkställande direktör valdes lill idrotlskommitténs vice ordförande vid dess tolfte möte i mars 1989.

På inbjudan av den grekiska regeringen kommer nästa idrottsminister-möte all hållas i Grekland år 1992.

5. Ungdomsfrågor a) Ungdomskommittén

Styrkommittén för ungdomsfrågor (CDEJ) höll under året sina tredje och fjärde möten. Ungern och Polen deltog för första gången i arbetet. Det huvudsakliga arbetet i kommittén har gällt olika sätt att förbättra ungdomars rörlighet i Europa. Vidare har expertgrupper arbetat med information, forskning och ungdomars inflytande. Kommittén föreslog ministerkommittén att anta en rekommendation om ungdomsinformalion. Mycket tid har lagts ned på att förbereda ministerkonferensen i Lissabon under år 1990 med tillhörande ungdomsaktiviteter.

b) Europeiska ungdomsfonden (EYF) och Europeiska Ungdomscentret (EYC)

Den nya ledningsstruktur som beslutals om föregående år böriade gälla.
C)etta innebar bl.a. att det för första gången hölls ett möte mellan CDEJ och
den rådgivande kommittén, bestående av 25 ungdomsrepresentanter. 15

Den europeiska ungdomsfonden delade under år 1989 ut 8 miljoner Skr. 1989/90:156 franska francs lill ca 149 projekt inom områden som öst/väst, miljö. Bilaga nord/syd, ungdomsutbyte och sociala problem. Dessutom delades bidrag ut till de internationella ungdomsorganisationernas administration och tidningar. Sverige bidrog med knappt 460 000 kronor lill fondens budget. Förutom det reguljära bidraget lämnade Sverige också ell extra bidrag.

Det europeiska ungdomscenlret anordnade 39 seminarier för ungdomar, åtta språkkurser och två symposier. Nära 1 500 ungdomar dellog.

6. Hälso- och sjukvård

Styrkommittén för hälso- och sjukvård (CDSP) höll under år 1989 två möten.

Under året fortsatte den under år 1988 påbörjade uppföljningen av del europeiska hälsominislermölet i Paris i november 1987 som ägnades frågan om europeiskt samarbete kring frågor om organlransplanlationer.

En stor del av mötena under året ägnades vidare åt förberedelserna av del fjärde ministermölet i Cypern den 18-19 oktober 1990, som skall behandla personalutbildnings- och försöriningsfrågor för hälso- och sjukvården i 2000-lalels perspektiv.

En viktig del av kommitténs verksamhet är utdelning av stipendier som bidrag till studieresor för hälso- och sjukvårdspersonal. Tonvikten har i ökad utsträckning lagts vid stöd lill grupper och ämnesområden som har svårt att på annal sätt få slöd för sådan kunskapsutveckling, och till de mindre länder inom Europarådet som har särskilda problem beträffande vidareutbildning av hälso- och sjukvårdspersonal.

En annan omfattande del är arbetet beträffande blodgivning och blodprodukter. En fast kommitté och arbetsgrupper tar fram underlag för europeiska överenskommelser inom detta område, gör kunskapsöversikter och bedriver kursverksamhet.

Inom AIDS-området har beslutats om en rekommendation om etiska frågeställningar med anknytning till HIV-infeklion inom hälso- och sjukvård och i sociala sammanhang. Sverige har på grund av att rekommendationen på avgörande punkter inle slår i överensstämmelse med den svenska smittskyddslagsliflningen beslutat att inte ansluta sig till rekommendationen.

En ny expertgrupp som skall belysa frågan om hur AIDS påverkar organiserandet av hälso- och sjukvården har inlett sill arbete under årel.

CDSP och dess arbetsgrupper har under en följd av år lagt stor vikt vid arbete med förebyggande hälsovård. Slöd har lämnats lill lokala projekt och kurser för främjande av förebyggande psykisk hälsovård för utsatta grupper, och för hälsoupplysning, bl.a. inom skolhälsovårdens ram, med särskild inriktning på alkohol och tobak och andra beroendeframkaUande medel.

Under årel har kommitténs arbete med organisation av mullidisciplinär cancervård lett fram till en rekommendation i ämnet.

Kommittén bedriver, i huvudsak med hjälp av expertgrupper, arbete
inom bl. a. följande områden: 16

Utveckling av nya teknologier inom hälso- och sjukvården av särskild Skr. 1989/90:156 betydelse för primärvårdens verksamhet. Bilaga

Organisation av europeiskt samarbete kring organlransplanlationer.

Samarbete kring epidemiologiska studier av psykisk ohälsa.

Planering av försörining med hälso- och sjukvårdspersonal.

Insamling och användning av humanplasma och dess relevans för nationella blodtransfusionsprogram.

Utbildning av personal för hantering av informationssystem inom hälso- och sjukvården.

Socialmedicinska aspekter på barnmisshandel.

Utvecklingstendenser inom "telemedicin" och dess betydelse i hälsoorganisationen.

Under året har CDSP diskuterat vissa ändringar av överenskommelsen nr 80 om transport av lik. Diskussionerna fortsätter under år 1990.

I anslutning till CDSP:s möten hölls även möten med en särskild kommitté med företrädare för de länder som anslutit sig lill konventionen om utarbetande av en europeisk farmakopé. Kommittén fattar de formella besluten om ikraftträdande av ändrade och nya delar av farmakopén vilka beretts av den särskilda farmakopékommissionen. Se närmare härom under avsnitt IV a) Europafarmakopén.

Expertkommittén för biomedicinsk utveckling (CAHBI) har under årel huvudsakligen arbetat med förslag lill regler för prenatal diagnoslik och s.k. screening saml rådgivning. Rekommendationen har överlämnats lill ministerkommittén för godkännande.

Dessutom påbörjades arbete med regler för övrig genetisk diagnoslik och screening. Etl av expertgmppen för medicinsk forskning (CAHBI-RE) framlagt förslag till regler för forskning som omfattar försök på människa har också handlagts av CAHBI och överlämnats lill ministerkommittén för godkännande.

Under december 1989 har CAHBI vidare anordnat ell symposium i Strasbourg om olika frågor inom biomedicinen.

7. Frågor rörande miljö, regional planering och kulturmiljövård

a) Miljöfrågor

Europarådets styrkommitté för miljövård och naturmiljöer (CDPE) höll sill åriiga möte i april 1989. Härvid presenterades elt av en brittisk expert formulerat utkast lill europeisk nalurvårdsslrategi "European Conserva-tion Strategy", vilkel beställts av kommittén årel innan. I den efterföljande generaldebatten framkom en rad synpunkter på utkastet med bl.a. förslag lill kompletteringar och höjd ambitionsnivå. Vidare beslutade kommittén all medlemsländerna skulle insända skriftliga kommentarer före den I juli. Sverige har lämnat sådana kommentarer.

Beträffande miljöministermölet i Bryssel den 11-12 oktober 1990 be
kräftades tidigare förslag att huvudtemat för mötet skall vara markskydd 17

(soil conservalion). Möjligen skall därvid antas ett legalt instmment i Skr. 1989/90:156 ämnet. Därtill skall på dagordningen stå den europeiska naturvårdsslrate- Bilaga gin och frågan om konsekvenserna för Bernkonvenlionen lill följd av att länder utanför Europarådskretsen kan komma att ratificera konventionen. Beträffande 1990 års program beslöt CDPE all bl.a. föreslå följande:

Initierande av en studie rörande samband mellan vallenkvaliteler i olika akvatiska ekosystem, t. ex. förhållandet nederbördsområde/flod.

Genomförande av en klassificering och ekologisk betydelse av sjöar och åtgärder för sjöars skydd.

Publicering av en broschyr om det biogenetiska nätverket.

Formulering av en handlingsplan och ell legalt instrument för markskydd.

Avgivande av en rapport om användningen av nedlagd jordbmksmark.

Genomförande av ett projekt om skydd, vård och återställande av landsbygdsmiljön.

Avhållande av ell möte om ekologiska konsekvenser av genteknologi.

Modernisering av en resolution från 1971 om naturvård och undervisning.

Den stående kommittén för den s.k. Bernkonvenlionen (konventionen om skydd av europeiska vilda djur och växter och naturliga miljöer) hade två möten under år 1989. Vid mötet i juni avhandlades i första hand tolkningen och tillämpningen av konventionens artiklar 4 och 6 om skydd av miljöer som är betydelsefulla för fauna och flora. Vid mötet fattades beslut om en resolution och tre rekommendationer beträffande skydd av miljöer. Vid mötet i december, som utgjorde del ordinarie mötet, diskuterades bl. a. "biennal reports". Sveriges rapport var en av de få som accepterades ulan kommentarer. En särskild rekommendation antogs beträffande skyddet av flodkräftan i Europa. Vidare antogs en rekommendation, som riktade sig till Norge, Sverige och Finland, som avser att stärka skyddet av vargen. I övrigt kan nämnas att för första gången dellog elt öslstatsland som fullvärdig medlem i den slående kommittén, nämligen Ungern.

b) Regional planering

I Europarådels arbetsprogram finns f n. ingen särskild styrkommitté för regional planering. Frågor om planering rörande den regionala nivån behandlas av den särskilda konferensen för ministrar med ansvar för regional planering (CEMAT) och i det arbete som sker i den ämbetsmannakommitté, som förbereder konferensens sessioner.

Resolution nr 1 om rationell markanvändning fömtsättningar och begränsande faktor för utvecklingen, anlagen vid ministerkonferensens åttonde session (CEMAT 8), antogs i november 1989 av ministerkommittén som rekommendation nr R(89)15.

Ministerkonferensens nästa session (CEMAT 9) skall äga mm år 1991 i Turkiel. Temat för CEMAT 9 är "Instrument för att uppnå rationell markanvändning". Som förberedelse för CEMAT 9 arrangerades under år 1989 två seminarier, elt i Falun om socio-poliliska instmment och ett i Strasbourg om administrativa instmment.

c) Kulturmiljövård Skr. 1989/90:156

Huvudkommittén för kulturmiljövård fullföljer det arbetsprogram som 'iiaga tidigare lagts fast med en bred inriktning mol bevarande vård och levandegörande av kulturarvet som en integrerad del i samhällsutvecklingen.

Som gemensam nämnare inom byggnadsvården finns konventionen om byggnadskullurarbete från år 1985. Etl arbete pågår med alt uppdatera den gemensamma basen också inom arkeologiområdel. En rekommendation om skydd och levandegörande av fornlämningar inom ramen för planering och byggande färdigställdes under år 1988 och har under år 1989 antagits av ministerkommittén. Arbetet har därefter koncentrerats på all revidera den befintliga konventionen rörande skyddet av det arkeologiska arvet.

Bevarande och utveckling av byggnadshanlverkel har under lång lid varit ett av kommitténs prioriterade arbetsområden och etl nätverk mellan befintliga hanlverkscenlra har etablerats som ständig aktivitet inom kommitténs ram. Ell informationsblad ges ut med tre nummer årligen. (1 Sverige har under år 1989 genom Byggentreprenörernas försorg en översättning till svenska successivt påbörjats, som fr.o.m. år 1990 kommer att distribueras lill svenska utbildningsinstitutioner och byggulbildnings-ansvariga.)

Det europeiska ulbildningscenlret i Venedig, som finansieras via styrkommitténs budget, är centralpunkt i nätverket och var under år 1989 också samlingsplatsen för det årliga kontaklmöle mellan utbildningsinstitutionerna, som ulgör en av hörnstenarna i nätverkets arbete.

Förberedelser pågår för att etablera ell liknande "nätverk" mellan dokumenlationscentra i de olika länderna med ansvar och arbetsuppgifter inom kulturmiljöområdet.

Del pågående arbetet med en ministerkommillérekommendation rörande finansieringsfrågorna beräknas vara avslutat tidigast under år 1990.

Kommittén har under lång tid ägnat landsbygdens byggnadskullurarv uppmärksamhet och den ministerkommillérekommendation som utarbetades under år 1988 har antagits under år 1989. Under året har en arbetsgmpp haft ansvar för att ta fram förslag till fortsatt arbete med inriktning mot en bred kulturlandskapssyn, där ett samarbete med styrkommittén för naturvård fömtskickas.

1900-lalets och det sena 1800-talels byggnader har under år 1989 uppmärksammats i en konferens i Wien.

Industriminnesfrågorna har under lång tid bearbetats i etl antal symposier och seminarier i olika länder. Under år 1989 var Storbritannien värd för ett avslutande seminarium. De samlade erfarenheterna avses bearbetas till en ministerrådsrekommendalion.

Ell nytt frågekomplex, som kommittén böriat bearbeta är bevarande och skydd av lös inredning i sammanhållna kulturhistoriska miljöer. En sammanställning av rådande praxis och erfarenheter i medlemsländerna har genomförts under år 1989 och ett möte för specialister fömtses under år 1990.

Likaså har skydd mot katastrofer aktualiserats som en fråga för kom-

mitten att engagera sig i. Etl första mndabordssamlal kring dessa frågor Skr. 1989/90:156

hölls under år 1989 och en expertgrupp avser följa upp arbetet under år Bilaga

1990.

Inom kommitténs ram ryms en aktivitet som rör tekniskt bistånd till medlemsländema. Denna verksamhet, som hittills rört 2-3 objekt per år med myckel komplex bevarandeproblemalik, har fr.o.m. år 1989 fått elt komplement avsett för de många städer med historisk kärna som har behov av all i en vidare expertkrets få sina problem belysta. Kommittén skall i sådana fall kunna medverka lill genomförandel av ell expertkollokvium. Ell första projekt av detta slag genomfördes under år 1989 i Palermo.

Tre fasta aktiviteter finns för all sprida information och aktivera politiker, fackmän och allmänhet. Informalionsbullelinen "A future for our past" (en framlid för vårt förflutna) och den europeiska "Öppet Husdagen", är de som med full kraft engagerar samtliga medlemsländer och når ut till de egna gräsröltema. Den tredje har mer europeiska dimensioner och innebär elt aktiverande av den gamla pilgrimsleden till Santiago de Composlela.

Styrkommittén är ansvarig för program och genomförande av fackministerkonferens inom sill ansvarsområde.

Förberedelser har under år 1989 pågått för en ministerkonferens, som skulle ha ägt mm under år 1990. Konferensen har i sista stund skjulils upp och kommer istället att genomföras under år 1991. Som underlag för konferensen har en bred enkät gjorts bland medlemsländerna om bevaran-desitualionen. Den sammanställs f n. inom sekretariatet och är den Iredje i ordningen av Europaövergripande översyner sedan byggnadsvårdsårel 1975.

8. Regionala och kommunala frågor

Rekommendationer och konventioner.

Ministerkommittén antog under år 1989 en resolution R(89)I3 som gäller en ändring i stadgan för Europarådels stående kommunalkonferens (CLRAE) och som bl.a. avser vissa ändringar rörande dess styrkommitté och spedalkommilléer. Således garanteras genom en ändring samtliga medlemsländer representation i konferensens styrkommitté. Antalet spedalkommilléer under den slående kommunalkonferensen ökas också från fyra lill fem.

Kommittéarbetet

Styrkommittén för kommunala och regionala frågor (CDLR) höll under år
1989 två möten i Strasbourg. Kommittén slutförde bl.a. arbetet med
förslag till en konvention om invandrares dellagande i samhällslivet på
kommunal nivå. Förslaget innebär bl.a. all rösträtt och valbarhet vid
kommunala val skall föreligga efter fem års bosättning. Vidare behandlade
CDLR olika kommunalekonomiska frågor saml tillämpningen av den
europeiska konventionen om kommunal självstyrelse. 20

Frågor om kommunall och regionalt samarbete över riksgränser har Skr. 1989/90:156 behandlats av en särskild kommitté (CAHCT). Kommittén sammanträdde Bilaga en gång under år 1989. Därvid diskuterades bl.a. formerna för Europarådels fortsalla arbete med gränsöverskridande samarbete och tillämpningen av den europeiska ramkonventionen om samarbete över riksgränser mellan lokala och regionala samhällsorgan.

Övrigt

Fackminislerkonferenser för ministrar med ansvar för kommunala frågor hålls som regel vart annal år. Nästa europeiska kommunminislerkonferens äger mm den 14-16 maj 1991 i Norge (Bergen). Huvudtemat skall då vara frågan om minskad statlig reglering och kontroll av kommunal verksamhet. Bl.a. kommer de nordiska frikommunförsöken alt tas upp.

9. Rättsfrågor

Rekommendationer och resolutioner

Rekommendationen R(89)l behandlar frågor om bidrag lill make efter äktenskapsskillnad i syfte all åstadkomma ekonomisk likställdhet mellan makarna.

I rekommendationen R(89)2 ges vissa riktlinjer angående insamling och användning av persondala för anslällningsändamål i allmän eller enskild verksamhet. Den lar främst sikte på inlegritelsskyddande åtgärder.

Enligt rekommendationen R(89)8 bör del på del förvallningsrältsliga området finnas möjlighet lill visst provisoriskt domstolsskydd för enskilda i förvaltningsärenden.

Rekommendationen R(89)9 behandlar daloranknuten brottslighet. Den bygger på en rapport från en expertkommitté inom Europarådet. Rapporten innehåller bl.a. riktlinjer för hur de nationella lagarna bör vara utformade för all motverka datorrelaterad brottslighet. Enligt rekommendationen bör medlemsstaterna beakta rapporten och dess riktlinjer när de ser över sådan lagstiftning som berörs av rapporten.

I rekommendationen R(89)12 om undervisning för intagna i kriminal-anstalt framhålls all utbildning utgör ell mycket väsentligt inslag när det gäller de intagnas återanpassning. Enligt rekommendationen bör därför varje intern ha tillgång till olika former av utbildning och undervisning, varvid bl.a. särskilda insatser bör göras för intagna med svårigheter alt läsa och skriva.

Konventionen om handel med värdepapper av personer med insyns-ställning, s.k. insider trading, kompletterades med ett protokoll angående särskilda EG-frågor. Sverige undertecknade båda instmmenten i september 1989.

Styrkommittén för juridiskt samarbete (CDCJ) höll under årel sina 51:a och 52:a möten. Kommittén föreslog ministerkommittén att anta den nämnda rekommendationen R(89)8 samt en konvention om internationellt konkurssamarbete.

CDCJ behandlade också sin egen och expertkommittéernas verksamhet för år 1990, innebärande bl.a. fortsatt arbete med frågor om dubbla medborgarskap, om integritetsskydd i datasamhället och utarbetandet av en konvention om ansvar och ersättning för miljöskada. Dessutom uppmärksammades utvecklingen i de central- och östeuropeiska staterna ulan-för Europarådet och inleddes en diskussion om samarbetsformer med dessa på det juridiska området.

1 expertkommittéer under CDCJ pågår utredningsarbete på en rad områden i syfte att harmonisera lagstiftningen i Europarådets medlemsstater. Utöver de redan nämnda frågorna om medborgarskap, dataskydd och miljöskada behandlades under år 1989 t.ex. också vissa processfrågor inom familjerätten.

Styrkommittén för brottsfrågor (CDPC) höll under året sitt 38:e möte. Vid mötet behandlades de tidigare nämnda rekommendationerna R(89)9 och 12. Bland de frågor som är föremål för utredningsarbete under CDPC kan nämnas principer för straffmätning och påföljdsval, behandling av drogmissbrukare och AIDS-sjuka inom kriminalvården, åtgärder mot utnyttjande av barn för pornografi och prostitution samt förverkande av vinning av brott.

Bilaga

III. Europarådets sociala utvecklingsfond

Europarådets sociala utvecklingsfond bildades år 1956. Fonden har antagit detta arbetsnamn under år 1989. Dess officiella titel är fortfarande Europarådets fond för bosättning och regional utveckling. Samtliga Europarådets medlemsländer utom Finland, Irland, Storbritannien och Österrike är anslutna till fonden. Härutöver är den Heliga Stolen medlem. Under år 1989 har även San Marino inträtt i fonden. I bögan av år 1986 associerades dessutom Jugoslavien som medlem under en femårsperiod.

Fonden bildades ursprungligen som ett instrument i flyktingpolitiken, men är numera inriktad huvudsakligen på alt finansiera infrastruktur-, sysselsättnings- och bostadsbyggnadsprojekt i regioner med stora befolkningsomflyttningar. Högsta prioritet ges härvid insatser i samband med inhemska flyktingströmmar och naturkatastrofer. På senare tid har även ell antal större utbildnings- och sjukvårdsprojekt finansierats. Vid diskussioner om Europarådets bidrag till en balanserad ekonomisk och social utveckling mellan medlemsländerna spelar fonden en framträdande roll, eftersom den är rådets enda konkreta instrument för att påverka utvecklingen inom detta område.

Fr.o.m. år 1989 har fonden övergått från US dollar till att använda XEU
(European Currency Unit, ECU) i sin redovisning (I XEU = 7,41 SEK per
31 december 1989). 22

Medlemsländernas insatser i fonden uppgår för närvarande, till sam- Skr. 1989/90: 156 manlagt 195,0 milj. XEU i form av inbetalda medel, garantiåtaganden och Bilaga vinstmedel som tillförts enskilda medlemsländer. Härtill kommer att fonden vid utgången av år 1989 hade reserver och vinstmedel på 251,4 milj. XEU.

Med dessa medel som bas kan fonden på jämförelsevis fördelaktiga villkor la upp lån på den internationella kapitalmarknaden. Dessa lån förmedlas sedan lill projekt i medlemsländerna med den inriktning som beskrivits ovan. En liten del av utlåningen sker på speciellt fördelaktiga villkor, för närvarande en procents ränta. Denna subventionerade utlåning bekostas av en del av fondens vinstmedel.

Sedan sin tillkomst och till slutet av år 1989 har fonden finansierat projekt i medlemsländerna om totalt 6 917,4 milj. XEU räknat i löpande valutakurs. Vid årsskiftet uteslående lån omräknade lill aktuell valutakurs uppgick till 5 427,6 milj. XEU varav 72,8 milj. XEU som subventionerade lån. De största låntagarna under senare år har varit Italien (35 % av lånemedlen), Turkiet (29 %), Cypern (10%), Grekland (9 %), Portugal (8 %) och Spanien (7 %). Det ändamål som erhållit mest lån är bostadsbyggande, vilket fått närmare en tredjedel av lånebeloppet.

Fondens verksamhet har under de senaste åren expanderat mycket starkt. Nyutlåningen under år 1989 uppgick således till 746,3 milj. XEU. Trots denna expansion väntade vid årsskiftet 1989/90 godkända projekt för 2 100,0 milj. XEU på finansiering. Fondens redovisade vinst uppgick under år 1989 till 66,4 milj. XEU, vilket innebär en mindre ökning sedan föregående år (62,4 milj. XEU). De senaste årens vinst har varit hög beroende bl.a. på US-dollar-kursens utveckling.

Sverige inträdde i fonden år 1977. Vår andel i fondens kapital uppgår till 5,9 milj. XEU, vilket motsvarar 3,0 %. Av delta belopp har 2,5 milj. XEU betalats in och 3,4 milj. XEU är etl garantiåtagande. Sverige har bl.a. eftersträvat att utlåningen skall få en bättre geografisk fördelning och koncentreras till de socialt angelägnaste projekten, att en större andel av fondens vinst skall användas för lån på särskilt fördelaktiga villkor samt att flera länder skall ansluta sig till fonden.

IV. Övrigt

a) Europafarmakopén

Sedan år 1975 har Sverige varit anslutet till Europarådets konvention om utarbetandet av en europeisk farmakopé (Ph Eur). Denna innehåller kvalitetsnormer för läkemedelssubslanser och vissa färdiga läkemedel och har bindande giltighet i de länder som är anslutna till konventionen. 19 länder i Västeuropa har ratificerat konventionen. Portugal har under år 1989 inträtt som fullvärdig medlem.

Den första upplagan av Europafarmakopén trädde i kraft i Sverige den I
januari 1978. Den andra upplagan i alla dess delar trädde i kraft i medlems
ländema den 1 juli 1987. Under år 1989 har ytteriigare ett häfte (facsimile
13) av den andra upplagan med standarder och föreskrifter utgells. 23

Sverige var representerat vid samtliga tre kommissionsmöten under år Skr. 1989/90: 156 1989. I de totalt 25 expertgrupper som förbereder och bearbetar material Bilaga som skall ingå i farmakopén medverkar 14 svenska representanter, hämtade från statliga laboratorier, farmaceutisk industri och Apoteksbolaget. De olika experterna ansvarar för etl omfattande experimentellt förarbete på sina respektive laboratorier. De statliga laboratorierna representeras av Socialstyrelsens läkemedelsavdelning, Statens bakteriologiska laboratorium och Statens veterinärmedicinska anstalt. Arbetet samordnas i Sverige av den svenska farmakopékommittén vid Socialstyrelsens läkemedelsavdelning.

Europafarmakopén har stor normgivande betydelse för läkemedels kvalitet och tillämpas av Socialstyrelsens läkemedelsavdelning och läkemedelsindustrin vid registrering och kontroll av läkemedel samt vid Apoteksbolagets beredning och hantering av läkemedel. År 1989 påböriades en ny översyn av arbetet, som skall leda fram lill beslut om vilka nya läkemedelssubslanser och läkemedelsberedningar som skall ingå i kommande delar av Europafarmakopén.

Under år 1989 ledde diskussionerna med den gemensamma marknaden (EG) fram lill elt förslag om ändring av konventionen om utarbetandet av farmakopén. Förslaget innebär all EG anslutes lill konventionen med rätt att representera sina medlemsländer i omröstningar i farmakopékommissionen i administrativa frågor. Samlidigt ändras vissa regler avseende nödvändig majoritet för beslut.

Samordningen mellan Europarådet och EG på farmakopéområdet har medfört all arbetet inom farm.akopékommissions arbetsgrupp för framtidsplanering aktiverats. Beslut om en omorganisation av arbetet kan förväntas under år 1990.

Arbetet med den europeiska farmakopén startade år 1964. I slutet av juni 1989 anordnades med anledning av 25-årsjubiléel elt vetenskapligt symposium kring europafarmakopéns arbete och framtidsperspektiv. Ca 450 personer dellog från industri, myndigheter och universiteten. Symposiet gav många värdefulla impulser inför del fortsatta planeringsarbetet.

b) Pompidougruppen (Narkotikafrågor)

Samarbetet, som under år 1989 omfattade Belgien, Danmark, Finland,
Frankrike, Grekland, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Norge,
Portugal, Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Förbundsrepubliken
Tyskland och EG-kommissionen, inleddes år 1971 på initiativ av den
franske presidenten Georges Pompidou. Sedan år 1980 är del inkorporerat
i Europarådet. Samarbetet är multidisciplinärt. De ministrar som är ansva
riga för samordningen av narkotika frågor möts ungefär en gång vart Iredje
år och gör de gemensamma uttalanden som påkallas av utvecklingen och
gjorda utredningar och bestämmer inriktningen på samarbetet under åren
fram lill nästa minislermöle. Mellan minislermötena sammanträder två
gånger om året representanter för de olika medlemsländerna (s.k. perma
nenta korrespondenter) för alt genomföra ministrarnas beslut och för all
rapportera om pågående och planerade insatser i medlemsländerna. 24

Under år 1989 vårarbetet i gruppen inriktat på att fullfölja de beslut som Skr. 1989/90:156
fattades vid ministermötet år 1987. Bilaga

Under år 1989 hölls också ett extra ministermöte för att diskutera i första hand spridningen av kokain i Europa men också spridningen av HIV bland narkotikamissbrukare. Ministermölet diskuterade också samarbete mellan medlemsländerna inför ratificeringen av FN:s konvention mot illegal narkotikahantering.

En arbetsgrupp tillsattes för att undersöka vilken roll rättsväsendels olika delar t.ex. polis, åklagare, domstolar och kriminalvård spelar föratt missbrukare skall få vård i de olika medlemsländerna. Vidare ägde ett seminarium rum våren 1989 om narkotikakontroll vid flygplatser, liksom ett om narkotikakonlroll vid hamnar. Elt seminarium arrangerades också om behandling av missbrukare och en arbetsgrupp har diskuterat massmediernas roll när det gäller att förebygga missbmk. Vidare arrangerades ett seminarium om insatser mot spridningen av kokain.

En särskild arbetsgrupp har arbetat med samordning av epidemiologisk forskning. Arbetet är inriktat på all genomföra en s.k. multicilysludie saml förbättra skolundersökningarna. Gruppen har också diskuterat frågan om AIDS och narkotikamissbruk.

c) Handikappfrågor

Sverige deltar sedan år 1986 i Europarådels kommitté för handikappfrågor. Arbetet bedrivs förutom i kommitténs ordinarie möten i expertgrupper, varav Sverige deltar i två. Den ena expertgruppen avser frågor om väridshälsoorganisalionens (WHO) internationella klassifikation för funk-lionshindrande, den andra expertgruppen avser revision av etl grunddokument för kommittén.

År 1989 var kommitténs ordinarie möte förlagt lill Stockholm. Under mötet behandlades områden som utbildning för rehabiliteringspersonal, arbetsmarknadsfrågor och lagstiftning på rehabiliteringsområdet. Vidare beslutade kommittén att ta initiativ till en ministerkonferens om rehabilitering under år 1991.

Norstedts Tryckeri, Stocktiolm 1990 25