Regeringens proposition 1989/90:147

om höjda studiestödsbelopp m.m. som kompensa
tion för vissa skatteeffekter '■op-

1989/90:147

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 29 mars 1990. På regeringens vägnar

Ingvar Carlsson

Göran Persson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås höjning av beloppet i studiemedel samt studiebidraget inom studiehjälpen. Dessutom föreslås att de s.k. fribeloppen vid reducering av studiemedlen höjs. Det s.k. garantitalet, som gäller vid återbetalning av studiemedel som har uppburits före år 1989, avses bli uppjusterat. För att lindra återbetalningsbördan för dem som uppburit studiemedel för såväl gymnasiala som eftergymnasiala studier föreslås förbättrade möjligheter till avskrivning av studieskulder. Förslagen är föranledda av det förslag om reformerad inkomst- och företagsbeskattning som tidigare denna dag har lämnats av chefen för finansdepartementet.

Riksdagen 1989/90. 1 saml. Nr 147

Vad som sägs i första stycket gäller endast om inte något annat följer av 16, 19, 22 eller 25 §.

16 §'

För en heltidsstuderande minskas det belopp som utgår enligt 13 § första stycket för varje hel,

För en heltitlsstuderande minskas det belopp som utgår enligt 13 § första stycket för varje hel, sammanhängande tidsperiod om 15 dagar med en artondel av den del av den studerandes inkomst under kalenderhalvåret som överstiger nedan för skilda perioder angivna delar av basbeloppet, nämligen

sammanhängande tidsperiod om 15 dagar med en artondel av den del av den studerandes inkomst under kalenderhalvåret som överstiger nedan för skilda perioder angivna delar av basbeloppet, nämligen

Anial hela,	sammanhäng-	Del av basbeloppet
ande tidsperioder om 15 da-		januari-	juli-
gar för vilka studiemedel		juni	december
skall utgå tmder kalender-
halvåret
högst	2	135 procent	135 procent
	3	725 procent	125 procent
	4	110 procent	110 procent
	5	95 procent	95 procent
	6	85 procent	85 procent
	7	70 procent	80 iprocent
	8	60 procent	70 procent
	9	50 procent	70 procent
lägst	10	40 procent Föreslagen lydelse	55 procent
Antal hela,	, sammanhäng-	Del av basbeloppet
ande lidsperioder om 15 da-		januari-	juli-
gar för vilka studiemedel		juni	december

skall utgå under kalenderhalvåret

högst

lägst

3 4 5 6 7 8 9 10

145 procent

135 procent

115 procent

100 procent

90 procent

75 procent

65 procent

55 procent

45 procent

145 procent

135 procent

115 procent

100 procent

90 procent

85 procent

75 procent

60 procent

Utbildningsdepartementet Prop. 1989/90:147

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 29 mars 1990

Närvarande: statsministem Carlsson, ordförande, och statsråden Hjelm-Wallén, S. Andersson, Göransson, Dahl, R. Carlsson, Hellström, Johansson, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén, Wallström, Lööw, Persson, Molin, Sahlin, Larsson, Åsbrink

Föredragande: statsrådet Persson

1 Inledning

Vid omläggningen av skattesystemet uppstår vissa konsekvenser även för studiestöden. Riksdagens beslut att de höjningar av indirekta skatter m.m., som avses finansiera sänkningen av inkomstskatten, inte skall påverka konsumentprisindex vid fastställande av basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring (1962:381), inverkar t.ex. på studiemedelsbeloppet. Eftersom de studerande med studiehjälp och studiemedel i regel inte har sådana inkomster att de får någon nämnvärd sänkning av inkomstskatten riskerar de att enbart beröras av höjningama av indirekta skatter m.m. För innevarande kalenderår har riksdagen mot denna bakgmnd beslutat om en förtida uppräkning av basbeloppet vid beräkning av studiemedel. Studiebidraget som utbetalas som del av studiehjälpen, har vidare höjts från 485 till 560 kr. i månaden fr. o. m. den Ijanuari 1990. Som kompensation för de effekter som uppstår av det andra steget i skattereformen lägger jag nu fram förslag om höjningar av beloppen i studiehjälp och studiemedel. Av skattereformen följer också att lån i allmänhet blir dyrare eftersom avdragseffektema minskar. Det finns inte anledning att untanta återbetalningspliktiga studiemedel från denna effekt. Mot denna bakgmnd avser jag att föreslå regeringen att besluta om en höjning av det s.k. garantitalet som gäller för studiemedel som uppburits före år 1989.1 syfte att lindra återbetalningsbördan för dem som har studieskulder för såväl gymnasiala som eftergymnasiala studier lämnar jag förslag om förbättrade avskrivningsmöjligheter för denna kategori.

2 Förslag om höjda studiestödsbelopp m.m.

Studiebidrag som utgår som del av studiehjälp beviljas enligt nu gällande regler med 560 kr. per månad. Bidraget är beloppsmässigt samordnat med det allmänna bambidraget och utbetalas till studerande i gymnasial utbildning som är mellan 16 och 20 år.

Chefen för socialdepartementet har tidigare denna dag föreslagit att bambidraget höjs till 750 kr. per månad fr.o.m. den 1 januari 1991. Jag föreslår motsvarande höjning av studiebidraget inom studiehjälpen från samma datum. Förslaget kräver ändring av 3 kap. 6 § studiestödslagen (1973:349).

I 1990 års budgetproposition (prop. 1989/90:100, bil.lO) har för studie-

hjälp m.m. beräknats ett anslag om totalt 2 280,6 milj. kr. för budgetåret Prop. 1989/90:147 1990/91. Av detta belopp uppgår utgiften för studiebidrag till 1 669,2 milj. kr. Jag beräknar merkostnaden till följd av den föreslagna höjningen av studiebidraget till 370 milj. kr. för budgetåret 1990/91. Studiemedel beviljas enligt bestämmelsema i 4 kap.studiestödslagen som en viss procentandel av basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring. För ett helt läsår om nio månader utbetalas studiemedel med 170 % av basbeloppet. Även det s.k. fribeloppet som gäller vid reducering av studiemedlen med hänsyn till den studerandes inkomst bestäms med utgångspunkt i basbeloppet.

Genom de förslag som tidigare denna dag har lämnats av chefen för finansdepartementet tas det avslutande steget i en genomgripande omläggning av skattepolitiken. För flertalet löntagare innebär skatteomläggningen en väsentlig minskning av den statliga inkomstskatten samtidigt som priserna ökar på vissa varor och tjänster till följd av en breddning av basen för mervärdeskatten, införande av vissa punktskatter, höjd fastighetsskatt, slopade mjölksubventioner m.m. Riksdagen har tidigare beslutat att den prishöjning som följer av skattereformens förändringar av indirekt beskattning samt höjd fastighetsbeskattning och reducerade räntebidrag skall avräknas från konsumentprisindex vid fastställande av basbeloppet fr. o. m. år 1991.

Skattereformen kommer för det övervägande antalet löntagare att innebära en förbättrad ekonomisk ställning även om hänsyn tas till det ökade indirekta skatteuttaget. Eftersom de studerande med studiemedel inte har så höga inkomster att de får någon nämnvärd sänkning av inkomstskatten och med hänsyn till att basbeloppet inte kommer att räknas upp fullt i nivå med prisökningama bör studiemedelstagama kompenseras. För år 1990 har en sådan kompensation redan beslutats genom att ett tilläggsbelopp till basbeloppet har införts vid beräkningen av studiemedelsbeloppet. När det gäller kompensation för år 1991 och därefter bör en mer permanent lösning eftersträvas. Lagen (1989:1069) om tilläggsbelopp till basbeloppet bör därför upphävas vid utgången av detta år.

Preliminära beräkningar inom finansdepartementet visar att den totala effekten av skatteomläggningen på konsumentprisindex för åren 1990 och 1991 kan uppskattas till ungefär sex procentenheter. Detta motsvarar en höjning av studiemedelsbeloppet från 170 till 180% av basbeloppet per läsår. En sådan höjning bör genomföras redan fr. o. m. den 1 januari 1991 trots att den fulla effekten av basbeloppsförändringen inte inträffarförrän år 1992. Höjningen bör fördelas proportionellt på studiemedlens bidrags- resp. lånedel. Därigenom kompenseras de studerande under år 1991, liksom under år 1990, i förtid för prisökningar som inverkar på det basbelopp som kommer att fastställas för år 1992. Förslaget kräver ändring av 4 kap. 13 och 24 §§ studiestödslagen.

Höjningen av studiemedelsbeloppet medför att även de studerande i gymnasial utbildning som är mellan 18 och 20 år och har en från föräldrarna fristående ekonomi kommer att kompenseras för de ändrade beräkningsreglema för basbeloppet.

Fribeloppen som gäller vid reducering av studiemedel påverkas, som jag
inledningsvis har nämnt också a v de ändrade reglema för basbeloppet. Även 8

fribeloppen bör således justeras. För en studerande med en normalt lång Prop. 1989/90:147

termin bör fribeloppet höjas med fem procentenheter för att nivån skall

bibehållas. Detta innebären höjning av fribeloppet för höstterminen från 70

till 75 % av basbeloppet. Motsvarande höjning för vårterminen blir från 50

till 55% av basbeloppet.Förslaget kräver ändring av 4 kap. 16 och 19 §§

studiestödslagen.

Anslaget Studiemedel m.m. är i statsbudgeten för budgetåret 1990/91 beräknat till ett belopp om 2 730000 000 kr. (prop. 1989/90:100, bil. 10). Till följd av de förslag om höjning av studiemedelsbeloppet och höjda fribelopp som jag har lämnat beräknar jag en ökad utgift under anslaget med 40 milj. kr.

Återbetalningspliktiga studiemedel som uppburits före år 1989 uppräknas årligen med ett s.k. regleringstal. Regleringstalet beräknas med utgångspunkt i förändringen av konsumentprisindex under närmast föregående tolvmånadersperiod. Regleringstalet får emellertid inte överstiga det s.k. garantitalet som fastställs av regeringen. Garantitalet har uppgått till 1,042 sedan år 1982 då regeringen beslutade om en höjning från 1,032. Det innebär att skulden årligen har räknats upp med högst 4,2% från denna tidpunkt.

Genom att avdragseffektema i skattesystemet minskar blir det mindre förmånligt att ha lån. Detta gäller också för dem som lånat enligt de regler för studielån som gäller fr.o.m. den I januari 1989. De minskade avdragseffektema innebär nämligen att studielåneräntan för dessa låntagare höjs automatiskt i konsekvens med riksdagens tidigare beslut (jfr. prop. 1987/88:116s 46, SfU 26, rskr. 328). Det finns enligt min mening inte något hållbart skäl för att undanta just dem som uppburit studiemedel före år 1989 från de fördyringar som åsamkas alla andra låntagare. Jag beräknar att garantitalet bör höjas till 1,057 för att relationen mellan studiemedel som uppburits före och efter år 1989 skall bibehållas. En sådan höjning innebär att statens inkomster ökar med i genomsnitt 100 milj. kr. under de närmaste femton åren. Jag vill i detta sammanhang anmäla min avsikt att senare återkomma till regeringen med förslag om att garantitalet höjs till 1,057.

Den disponibla inkomsten för i stort sett alla individer ökar genom skattereformen. Det övervägande flertalet av de återbetalningsskyldiga kommer, enligt min bedömning, trots att lånen på gmnd av skattereformen blir dyrare, att kunna återbetala sina studieskulder utan orimliga uppoffringar. För vissa gmpper kan skuldbördan emellertid komma att öka kraftigt såväl i det gamla som i det nya återbetalningssystemet. Jag tänker i första hand på dem som har bedrivit studier i vuxen ålder och som har skuldsättning från såväl gymnasiala som eftergymnasiala studier. Det är inte ovanligt att högskolestudierna i sådana fall inleds med en skuld på över 70000 kr. Efter tre, fyra års högskolestudier kan den sammanlagda studieskulden i sådant fall närma sig 200000 kr.

Enligt nu gällande regler kan en tredjedel av studieskulden för de gymna
siala studierna avskrivas under fömtsättning att studiemedel även uppbu
rits för minst tre terminers högskolestudier. Dessa bestämmelser gäller för
studiemedel som uppburits såväl före som efter år 1989. För studiemedel
som uppburits före år 1989 gäller emellertid reglema endast om studiemed
len för de gymnasiala studierna har uppburits efter år 1983. Enligt min 9

bedömning är det rimligt att avskrivningsbeloppet höjs. Jag föreslår därför Prop. 1989/90:147 att avskrivningen i dessa fall höjs från en tredjedel till hälften av lånebeloppet för de gymnasiala studiema. I ett fullfunktionsstadium, efter cirka femton år, beräknar jag att förändringen får till följd att den årliga återbetalningen minskar med ca 20 milj. kr. Förslaget kräver ändring av 8 kap. 11 § studiestödslagen samt punkt 5 i övergångsbestämmelserna till lagen (1988:877) om ändring i studiestödslagen.

3 Upprättade lagförslag

I enlighet med vad jag nu anfört har inom utbildningsdepartementet upprättats förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349) samt förslag till ändring av övergångsbestämmelse till lagen om ändring i studiestödslagen. Vidare har upprättats förslag till lag om upphävande om lagen (1989:1069) om tilläggsbelopp till basbeloppet vid beräkning av studiemedel.

4 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att dels anta förslagen till

1. lag om ändring i studiestödslagen (1973:349),

2. lag om upphävande av lagen (1989:1069) om tilläggsbelopp till basbeloppet vid beräkning av studiemedel,

dels

3. under åttonde huvudtitelns förslagsanslag Studiehjälp m.m. för budgetåret 1990/91 anvisa 410000000 kr. utöver vad som har föreslagits i prop. 1989/90:100 bil. 10,

4. under åttonde huvudtitelns iörs\agsar\s\ag Studiemedel m.m. för budgetåret 1990/91 anvisa 40 000 000 kr. utöver vad som har föreslagits i prop. 1989/90:100 bil. 10.

5 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1990 IO