Regeringens proposition 1989/90: 144

om räntebidrag och bostadsbidrag för år 1991, m. m.

Prop.

1989/90: 144

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokoUet den 5 april 1990.

På regeringens vägnar

Odd Engström

Ulf Lönnqvist

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen behandlas räntebidragi och bostadsbidrag för år 1991 samt förvärvsstöd för flerbarnsfamiljer för köp av egnahem. Vidare begärs anslag tiU Räntebidrag m. m. för budgetåret 1990/91.

För att förbättra neutraliteten i fråga om kapitalutgifter med hänsyn tUl skattereformen föreslås räntebidragsbegränsningar för hyres- och bostadsrättshus för år 1991.

För bidragsåret 1991 föresläs att bostadsbidrag till hushåll med bam lämnas inom väsentligt vidgade bostadskosmadsgränser. I fiiga om bostadsrättslägenheter fär räntekosmaden för vissa lån som tagits upp för förvärvet inräknas i bostadskosmaden.

Bostadsbidrag föresläs även för andra hushäU utan bam än ungdoms-hushall.

Det försöksvis införda stadiga behovsprövade stödet till flerbarnsfamiljer för köp av egnahem föresläs bli kvar. Stöd lämnas dock inte i den del köpe-skilUngen kan täckas av överskottet frän en försäljning av familjens förra bostad.

1 Riksdagen 1989/90. I sattil. Nr 144

Bostadsbidrag lämnas tiU den som

l.harfyUt 18är,

2. är kyrkobokförd inom kommunen och

3. där bor i en bostad som denne äger eller innehar med hyres- eUer bostadsrätt.

Bostadsbidrag lämnas ull den som

1. har fyllt 18 är men inte är äldre
än 28 dr,

2. är kyrkobokförd inom kommunen och

3. där bor i en bostad som han äger eUer innehar med hyres- eller bostadsrätt.

Bidrag lämruis till utgången av det kalenderår dd bidragssökaruien eller dennes make fyller 28 år.

Närmare föreskrifter om vad som gäller när bostaden utgör en del av upplåtarens egen bostad, hyrs i andra hand eller är en gmppbostad för flera hushåll, meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Inkomstens och förmögenhetens betydelse

Barrrfamiljer 9§

10 §

Med bidragsgmndande inkomst avses bidragssökandens sammanräknade inkomst enUgt taxeringen till stadig inkomstskatt året före bidragsäret med de tillägg som följer av 11-13 §§. I fräga om makar skall bådas sammanräknade inkomst enligt taxeringen räknas in i den bidragsgmndande inkomsten.

Bidragets storlek skall bestämmas med hänsyn till en beräknad inkomst för bidragsåret om

1. det inte finns några uppgifter frän taxeringen eller

2. inkomsterna av förvärvsarbete har ändrats väsentligt iförhållande till motsvarande inkomster enligt taxeringen till statlig inkomstskatt året före bidragsåret och det står klart att inkomständringen kommer att bestå under bidragsåret.

Har inkomsten av förvärvsarbete ändrats väsentligt iförhållande till motsvaraiuie inkomst enligt taxeringen till statlig inkomstskatt året före bidragsåret och står det klart an inkomständringen kommer att bestå under bidragsåret, skall den bidragsgrundande inkomsten dock ändras i motsvarande mån.

Om det inte finns några uppgifter frän taxeringen, skall bidragets storlek bestämmas med hänsyn till en beräknad inkomst för bidragsåret.

Bostadsbidrag lämnas med lägst det bidragsbelopp som kan beräknas enligt 21 §, om den bidragsgmndande inkomsten inte överstiger 27 000 kronor för en ensamboende och 38 000 kronor för makar. Om den bidiagsgrundande inkomsten är högre, skall bidragsbeloppet minskas med en tredjedel av den överskjutande inkomsten.

Ar bidragssökanden och dennes make under bidragsåret under 29 år lämnas bostadsbidrag med lägst det belopp som följer av 21 §, om den bidragsgrundande inkomsten inte överstiger 31 000 kronor för en ensamboende och 44 000 kronor för makar. Om den bidragsgmndande inkomsten är högre, skall bidragsbeloppet minskas med en tredjedel av den överskjutande inkomsten.

Har bidragssökanden eller dennes make fyllt 29 dr eller uppnår någon av dem denna ålder under bidragsåret lämruis bostadsbidrag med lägst det bidragsbelopp som följer av 21 §, om den bidragsgrundande inkomsten inte överstiger 66 000 kronor. Om den bidragsgrundande inkomsten är högre, skall bidragsbeloppet minskas med 10 procent av den överskjutande inkomsten.

Har bidragssökanden rätt till bostadsbidrag enligt första stycket

lämnas bidrag enligt andra stycket, om sökanden begär det och det är förmånligare för derme.

15 §

Med bidragsgmndande inkomst avses bidragssökandens sammanräknade inkomst enligt taxeringen tiU statlig inkomstskatt året före bidragsäret med det tillägg som följer av 16 §. I fräga om makar skall bådas sammanräknade inkomst enligt taxeringen räknas in i den bidragsgrundande inkomsten.

Bidragets storlek skall bestämmas med hänsyn till en beräknad inkomst för bidragsåret om

1. det inte finns några uppgifter från taxeringen eller

2. inkomsterna har ändrats väsentligt i förhållande till de inkomster som avses iförsta stycket.

Har inkomsten av förvärvsarbete ändrats väsentligt iförhållande till motsvarande inkomst enligt taxeringen till statlig inkomstskan året före bidragsåret, skall den bidragsgrundande inkomsten dock ändras i motsvarande mån.

Om det inte finns några uppgifter från taxeringen, skall bidragets storlek bestämmas med hånsyn till en beräknad inkomst för bidragsåret.

Bostadsbidrag lämnas månadsvis

1. med 265 kronoT för familjer
med en barn,

530 kronor för familjer med ,två barn,

795 kronor för familjer med tre barn,

660 kronor för familjer medfiira barn,

265 kronor för familjer med fem eller flera bam, samt

2. med 80 procent av den del av
bostadskostnaden per månad som
överstiger I 000 kronor men inte

2 400 kronor för familjer med ett eller två barn,

2 600 kronor för fctmiljer med tre eller fyra bam,

3 125 kronor för familjer med fem eller flera barn.

Om bostadskosmaden överstiger de belopp som anges i första stycket

Bostadsbidrag lämnas månadsvis 1. med 1 000 kronor samt

2. med 75 procent av den del av bostadskosmaden per månad som för

familjer med ett barn överstiger I 800 kronor men inte 2 400 kronor,

familjer med tvä barn överstiger 1 500 kronor men inte 2 800 kronor,

familjer med tre eller flera barn överstiger I 200 kronor men inte 3 200 kronor.

Om bostadskosmaden överstiger de belopp som anges i första stycket

2, lämnas bostadsbidrag med 50 procent av den överskjutande bostadskosmaden per manad upp tiU

3 500 kronor för familjer med ett bam,

4 000 kronor för familjer med tvä bam,

4 500 kionor för familjer med tre eller flera bam.

2, lämnas bostadsbidrag med 60 procent av den överskjutande bostadskosmaden per månad upp tiU 2 600 kronor för familjer med ett bam,

2 900 kronor för familjer med två bam,

3 200 kronor för familjer med tre bam,

3 500 kronor för familjer med fyra barn,

3 800 kronor för familjer med fem eller flera barn.

Högre bostadskostnad än som anges i andra stycket fär beaktas, om bidragssökanden eller någon medlem av dennes familj är handikappad och socialnämnden har tiUstyrkt att bidrag lämnas för en högre kosmad.

Närmare föreskrifter om beräkningen av bostadskostnadens storlek meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

20 j

den som fär studiemedel.

Bidrag enligt 19 § första stycket 2 och andra stycket samma paragraf fär lämnas endast till den som bor i en bostad som han äger eUer innehar med hyres- eller bostadsrätt.

Närmare föreskrifter om vad som gäller när bostaden utgör en del av upplätarens egen bostad, hyrs i andra hand eller är en gmppbostad för flera familjer meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Bostadsbidrag enligt 19 § första stycket 1 lämnas endast för bam som avses i 3 § första stycket 1 och 2. Om föräldrama inte bor tillsammans men har gemensam värdnad om bamet, skall bidraget tiUfalla den av föräldrama som bamet är kyrkobokfört hos.

Om föräldem har fyllt 18 år men inte är äldre än 28 år och inte får bidrag enligt första stycket, skall bidrag enligt 19 § första stycket 2 beräknas pä den del av bostadskosmaden per månad som överstiger 700 kronor. Vad som nu har föreskrivits gäller dock inte ifråga om

Bostadsbidrag enligt 19 § första stycket 1 lämnas endast till familjer med bam som avses i 3 § första stycket 1 och 2. Om föräldrama inte bor tillsammans men har gemensam vårdnad om bamet, skall bidraget tillfalla den av föräldrama som barnet är kyrkobokfört hos.

Är föräldem under bidragsäret under 29 dr och får denne inte bidrag enligt första stycket, skall bidrag enligt 19 § första stycket 2 beräknas pä den del av bostadskosmaden per månad som överstiger 800 kronor eller för den som fär studiemedel 1 500 kronor.

Närmare föreskrifter om beräkningen av bostadskosmadens storlek meddelas av regeringen eUer den myndighet som regeringen bestämmer.

Bostadsbidrag lämnas med 80 procent av den del av bostadskostnaden per manad som överstiger 700 kronor men inte 1 900 kronor för ensamboende och 2 400 kronor för makar. För hushåU där nägon fär studiemedel lämnas bostadsbidrag dock endast för den del av bostadskosmaden per månad som överstiger 1 200 kronor.

Högre bostadskostnad än scim anges i första stycket får beaktas, om bidragssökanden eller dennes make är handikappad och socialnämnden har tillstyrkt att bidrag lämnas för en högre kosmad.

Är bidragssökanden och dennes make under bidragsäret under 29 år, lämnas bostadsbidrag med 75 procent av den del av bostadskosmaden per månad som överstiger 800 kronor men inte 2 300 kronor för ensamboende och 2 900 kronor för makar. För hushall där nägon fär studiemedel lämnas bostadsbidrag dock endast för den del av bostadskosmaden per månad som överstiger ; 500 kronor.

Har den bidragssökande eller dennes make under bidragsåret fyllt 29 dr eller uppnår någon av dem denna ålder under bidragsåret, lämnas bostadsbidrag med 30 procent av den del av bostadskostnaden per månad som överstiger 1 600 kronor men inte 3 500 kronor.

Högre bostadskostnad än som anges i första eller andra stycket fär beaktas, om bidragssökanden eller dennes make är handikappad och socialnämnden har tillstyrkt att bidrag lämnas för en högre kostnad.

Bostadsdepartementet Prop. 1989/90:144

Utdrag ur protokoU vid regeringssammanträdet den 5 april 1990

Närvarande: statsrådet Engström, ordförande, och statsråden S. Andersson, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, HeUström, Johansson, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén, Freivalds, WaUström, Lööw, Persson, Molin, Sahlin, Larsson, Åsbrink

Föredragande: statsrådet Lönnqvist

Proposition om räntebidrag och bostadsbidrag för år 1991, m. m.

1 Inledning

Grunddragen i det finansieringssystem som gäller vid ny- och ombyggnad av bostäder beslutades av riksdagen är 1974.1 januari 1989 uppdrog jag ät en utredare inom bostadsdepartementet att allsidigt belysa hur detta finansieringssystem uppfyller de bostadspoHtiska målen samt dess fördelningspolitiska effekter. Resultatet redovisades i maj 1989 i rapporten (Ds 1989: 39) Studier av bostadssektom 1989. Mot bakgmnd av denna redovisning och den dä pägäende översynen av skattesystemet tillkallade jag med stöd av regeringens bemyndigande den 8 juni 1989 en särskild utredare (docenten Bengt Owe Birgersson) för att se över det nuvarande bostadsfinansieringssystemet (dir. 1989: 29). Utredningen, som antog namnet boendekostnadsutredningen, redovisade den 18 september 1989 betänkandet (SOU 1989: 71) Ny bostadsfinansiering.

Betänkandet har remissbehandlats. Jag avser att senare under är 1990 återkomma till regeringen med förslag om en ny bostadsfmansiering. Jag avser att därvid också för år 1991 lägga förslag om ett investeringsbidrag vid ny-och ombyggnad av permanenta bostäder som kompensation för den höjning av mervärdeskatten pä byggande, varom förslag tidigare har redovisats (prop. 1989/90: 111).

I det följande kommer jag att behandla räntebidragen för är 1991, boende-kosmadsutrcdningens förslag om bostadsbidrag, förvärvsstödet för flerbarnsfamiljer för köp av egnahem, län m. m. för gatukosmadsersättning och anslag tiU Räntebidrag m. m. för budgetåret 1990/91.

Till protokollet i detta ärende bör fogas en förteckning över de remissinstanser som har yttrat sig över boendekosmadsutredningens förslag och en sammanställning av remissyttrandena såvitt gäller bostadsbidrag som bilaga 1.

2.1 Inledning

Regeringen har tidigare beslutat (prop. 1989/90: 110) att lämna förslag tUl riksdagen om ändrade regler för inkomstbeskattningen för är 1991. En effekt av dessa förslag blir att bostadskosmadema ökar i egnahem. För att inte neutraliteten i fråga om kapitalutgifter skall försämras meUan upplåtelse-formema bör räntesubventionenia för hyres- och bostadsrättshus begränsas. Räntesubventioner för sådana dus lämnas i huvudsak i två former, dels räntebidrag för ny- och ombyggnad, dels räntestöd för bostadsförbättring.

Räntebidrag för ny- och ombyggnad lämnas med belopp som motsvarar skiUnaden meUan en beräknad riinta för bostadslän och underliggande kredit inom låneunderlaget för bostäder och en garanterad ränta för dessa län. Till den del låneunderlaget enUgt anbud eller motsvarande vid nybyggnad av hyres- och bostadsrättshus överstiger 110% av det schablonberäknade läneunderlaget lämnas räntebidrag för hälften av en beräknad räntekosmad (den s. k. räntebidragstrappan). I dessa fall är läneunderlaget maximerat till 125 % av det schablonberäknade läneunderlaget.

För hyres- och bostadsrättshiis lämnas räntebidrag för vissa underhälls-, reparations- och energisparätgärder med i princip 40 % av beräknade ränte-kosmader för ätgärden.

2.2 Räntebidrag vid ny- och ombyggnad

Mitt förslag: Den garanterade räntan höjs den 1 januari 1991 för vissa hyres- och bostadsrättshus med räntebidrag enligt nybyggnads-läneförordningen för bostädt;r (1986: 692), ombyggnadsläneförord-ningen för bostäder (1986: 693), bostadsfinansieringsförordningen (1974: 946) eller bostadslånekungörelsen (1967: 552).

Skälen för mitt förslag: De förslag till förändringar av inkomst-beskatmingen som regeringen tidigare har beslutat om innebär bl. a, att marginalskattema sänks avsevärt. Det medför bl. a. att hushällens disponibla inkomster ökar men ocksä att underskottsavdragens värde minskar, vilket ökar bostadskostnadema i egnahem. Av neutralitetsskäl bör därför räntebidragen vid ny- och ombyggnad av hyres- och bostadsrättshus begränsas. En strävan bör därvid vara att föidela begränsningama så an pariteten i fråga om kapitalutgifter för hus av olii:a älder förbättras. Härvid fär beaktas också effektema av regeringens förslag om ändrade regler för stadig fastighetsskatt, som i fräga om bostadshus bl. si. innebär att fastighetsskatt inte betalas är 1991 för hyreshusenheter färdigställda är 1977 eller senare samt att halv

Med hänsyn till kravet pä neutralitet meUan upplätelseformema bör vidare den garanterade räntan höjas i ärenden i vilka bostadslän för nybyggnad av hyres- och bostadsrättshus betalas ut fr.o.m. den 1 januari 1991. Med utgångspunkt i att den garanterade räntan för egnahem bör vara oförändrad, 4.9 %, bör den garanterade räntan för hyres- och bostadsrättshus bestämmas till 70 % av denna nivä. dvs. 3.4 %. Samma höjning bör göras för sädana ombyggnader av hyres- och bostadsrättshus som nu har samma garanterade ränta som nybyggnad.

Räntebidrag till kosmaden för ränta för lån inom 110-125 % av läneunderlaget för bostäder bör samtidigt med anledning av de förändrade reglema för inkomstbeskatmingen minskas frän 50 % tiU 30 %. Minskningen bör avse alla hus som har sädant räntebidrag.

Regeringens förslag till ändringar av skattesatsema för fastighetsskatt innebär för hyreshusenheter att fastighetsskattesatsen blir enhetlig för alla fastighetsägarkategorier och upplätelseformer. Om förslaget genomförs, bör den nuvarande skillnaden mellan de garanterade räntesatsema för hyreshus beroende pä ägarkategori slopas. Det innebär att den garanterade räntesatsen för hyreshus som ägs av juridisk eUer fysisk person som är konventionellt beskattad för inkomst av fastighet - utöver vad som följer av mina förslag i det föregående - bör höjas till samma nivä som gäUer för schablonbeskattade företag, dvs. i flertalet faU med 0,25 procentenheter den 1 januari 1991.

2.3 Räntestöd vid förbättring av bostadshus

Mitt förslag: Räntebidrag enligt förordningen (1983: 974) om statligt räntestöd vid förbättring av bostadshus gmndas fr. o. m. den 1 januari 1991 pä 30 % i stället för 40 % av en pä visst sätt beräknad ränta.

Skälen för mitt förslag: För hyres- och bostadsrättshus lämnas rän- Prop. 1989/90: 144 tebidrag för annat underhäll än lägenhetsunderhäll samt för reparationer och energisparätgärder. Dessa räntebidrag är skattekompenserande, dvs. motsvarar i prindp den skatteminskning som en genomsnittUg egnahemsägare skuUe få efter avdrag för räntor på län för motsvarande ätgärder. Om marginal-skattesatsema sänks, bör även riintebidragen för bostadsförbättringsätgärder begränsas. Sädana räntebidrag bör för tiden fr. o. m. den 1 januari 1991 gmndas pä 30 % av en beräknad ränta.

2.4 Ekonomiska konsekvenser

De förslag i fräga om räntebidrag vid ny- och ombyggnad samt räntestöd vid bostadsförbättring som jag har rwlovisat leder tiU att statens utgifter minskar med ca 1 800 milj. kr. är 1991.

Av mdnskningen avser ca 750 milj. kr. de allmännyttiga bostadsföretagen. Minskningen motsvarar för dem ökade kapitalutgifter pä drygt 12 kr./m2 är 1991.

3 Bostadsbidragen

3.1 Nuvarande regler sarnt reformbehov

3.1.1 Gällande regler

Bestämmelser om bostadsbidrag fmns i lagen (1988: 786) om bostadsbidrag, lagen (1989: 285) med särskilda bestämmelser om bostadsbidrag för är 1990 samt bostadsbidragsförordningen (1988: 787).

Bostadsbidrag till barnfamiljer består under bidragsäret 1990 av dels ett belopp som beror uteslutande av antalet bam, dels ett belopp som beror även av bostadskostnadens storlek. Elidragen är inkomstprövade och reduceras med 20 % av den del av den bidragsgmndande inkomsten som överstiger 63 000 kr. för är.

Bostadsbidrag enligt reglema för bostadsbidrag till barnfamiljer lämnas även tiU sådana ensamboende och makar eller samboende som har s. k. umgängesrättsbam. Bidraget avser i dessa fall endast den del av stödet som beror av bostadskosmadens storlek.

Under bidragsåret 1990 är det belopp som beror enbart av antalet bam 3 180 kr. per bam och är för fanuljer med högst tre bam. För familjer med fler än tre bam har denna del delvis ersatts med ökade flerbamstillägg. Som en följd av detta lämnas bostadsbidrag i denna del med 7 920 kr. om året för familjer med fyra bam och med '.1180 kr. om året för familjer med fem eller flera bam.

Det bostadskosmadsberoende bidragsbeloppet gmndas pä bostadskostnaden mellan en nedre och en öwe gräns för bostadskosmaden. Inom detta

intervall lämnas bidrag med 80 eller 60% av bostadskostnaden. Prop. 1989/90: 144 Bostadskosmadsgränsema framgär av följande sammanställning.

FamUjer	med	Lägsta bidragsgmndande bostadskosmad	Bidrag med 80 % upp tiU en bostadskosmad	Bidrag med 60 % upp till en bostadskosmad
		(kr./mån.)	av (kr./män.)	av (kr./män.)
1 bam		1000	2400	2600
2 bam		1000	2400	2900
3 bam		1000	2600	3 200
4 bam		1000	2600	3 500
5 eUer flera bam		1000	3 125	3 800

Bostadsbidraget är inkomstprövat och beräknas pä grundval av inkomsten enligt taxeringen till statlig inkomstskatt året före bidragsäret. För bidrag som lämnas under år 1990 gäller i denna del särskilda bestämmelser (prop. 1988/89: 100 bil. 13 s. 51, BoU7, rskr. 175 samt prop. 1989/90: 38, BoU5, rskr. 34).

Bostadsbidrag lämnades under är 1989 till sammanlagt ca 230 000 bam-familjer. Av dessa bestod ca 133 (XX) hushäU av en ensam förälder med bam.

Bostadsbidrag tiU ungdomar under 29 är lämnas tiU 80 % av den del av bostadskostnaden som ligger mellan 700 och 1 900 kr. i månaden för ensamboende samt mellan 700 och 2 400 kr. i månaden för samboende eller makar. Har nägon i hushållet studiemedel är den undre gränsen för bostadskostnaden i stället 1 2(X) kr. i månaden.

Bidraget reduceras med en tredjedel av den del av den bidragsgmndande inkomsten som överstiger för ensamboende 27 000 kr. om året och för makar eller samboende 38 (XX) kr. om året.

Bostadsbidrag under 100 kr. i månaden betalas inte ut

3.1.2 Boendekostnadsutredningens förslag om bostadsbidrag till hushåll med barn

Boendekosmadsutredningen föreslär inga förändringar av bostadsbidragens principiella uppbyggnad. Däremot föreslär utredningen att olika beloppsgränser m. m. justeras, bäde som en följd av normala förändringar av inkomster och bostadsutgifter och med anledning av de förändringar som följer om liggande skatteförslag och utredningens egna förslag genomförs. Gällande regler (GR) och boendekosmadsutredningens förslag (BKU) i fråga cm maximala bostadsbidragsbelopp i kronor per månad redovisas i följande immanstälbing.

1'* Riksdagen 1989/90. 1 saml. Nr 144

HushäU med	Belopp	iför bam	Lägsta bidrags-gnmdande bo-stadskoimiad		Bidrag med 80 % (GR) eUer 75 % (BKU) upptill		Bidrag r 60% (C eller 50 (BKU)i GR	ned ;r) % jpptill
	GR	BKU	GR	BKU	GR	BKU	Bidrag r 60% (C eller 50 (BKU)i GR	BKU
Ibam	265	1000	1000	1800	2400	2400	2600	3500
2 bam	530	1000	1000	1500	2400	2800	2900	4000
3 bam	795	1000	1000	1200	2600	3200	3 200	4500
4 bam	660	1000	1000	1200	2600	3200	3 500	4500
5+bam	265	1000	1000	1200	3125	3 200	3800	4 500

Prop. 1989/90: 144

Utredningen föreslär vidare att inkomstgränsen för oreducerat bidrag höjs från 63 OCX) kr. till 81 (XK) kr. och att reduktionsfaktom oförändrat skall vara 20 %.

För bostadsrättshavare föreslär utredningen att räntor för län med bostadsrätten som säkerhet fär ingå i den bidragsgmndande bostadskosmaden. För hushäU med egnahem eUer bostadsrättslägenheter föreslär utredningen vidare att bidragets bmttobelopp - dvs. bidragets belopp före reduktion mot inkomst - så länge förhållandena är oförändrade skall låsas tiU det belopp som gäller när hushållet första gången får bo5;tadsbidrag.

Utredningen beräknar att förslaigen medför att det genomsnitthga bidragsbeloppet ökar med ca 2 000 kr. per är och att de totala bidragen ökar med ca 1,2 miljarder kr. Ökningen går i huvudsak till dem som redan har bostadsbidrag. Antalet hushåll med bidrag uppskattas öka med endast ca 20 % eUer med 40 000-50 000 hushåll.

För barnfamiljer som förvärvat egnahem eller bostadsrätter före omläggningen föreslås tillfälliga stadiga län med uppskjuten amortering tiU 50 % av bostadskosmaden över den högsta bidragsgrundande bostadskosmaden.

3.1.3 Reformbehovet

Bostadsbidragens uppgift är att ge ekonomiskt svaga hushåll möjligheter att häUa sig med goda och rymliga bostäder. Det mäl som riksdagen ställde upp år 1987 (prop. 1986/87: 48, BoU 20, rskr. 248) innebär att bostadsbidragen pä sikt skall byggas ut så att även de familjer som är beroende av bostadsbidrag skaU kunna hälla varje bam med ett eget rum. För att detta skall gälla ocksä dem som bor i nyare bostäder har de kosmadsgränser inom vilka bostadsbidrag lämnas höjts väsentligt under senare är.

Som jag har redovisat i det föregående kommer skatteomläggningen och finansieringen av denna att leda till att hushäUen själva fär bära en större andel av bostadens totala kosmader. För flertalet hushåll uppvägs det mer än väl av de ökade disponibla inkomster som följer av sänkta inkomstskatter. För att de ekonomiskt svagare hushållens behov inte skall eftersättas är det emellertid nödvändigt an det individuella bostadsstödet - bostadsbidragen - byggs ut

3.2 Bostadsbidrag till barnfamiljer

Mitt förslag: Bostadsbidragen till barnfamiljer byggs ut väsentiigt i högre bostadskosmadslägen.

Gränsen för inkomstprövning av bidragen höjs.

Utredningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag.

Remissinstanserna: Förslaget tiUstyrks av flertalet remissinstanser.

Flera remissinstanser förordar vidare att de fördelningspolitiska effektema av reformerna inom beskatmingens och bostadsfinansieringens områden följs genom fortsatta studier och att dessa läggs till gmnd för en senare översyn såväl av det samlade riktade stödet, varav bostadsbidragen är en del, som av enskildheter i detta stöd.

Skälen för mitt förslag: Jag har i det föregående redovisat motiven för att höja de gränser inom viUca bostadsbidrag lämnas. Jag har därvid bl. a. framhållit behovet av ett effektivt riktat stöd tiU de ekonomiskt svagare hushällens bostadskonsumtion. Bäde kostnadsläget i nyproduktionen och de stora regionala skiUnadema i bostadsutgifter framför aUt för egnahem gör det nödvändigt att nu kraftigt höja de bostadskosmadsgränser inom vilka bidrag skall lämnas. Mot bakgmnd av hushällens ökade utbyte av arbetsinkomster och av hänsyn tiU de fördelningspolitiska effektema bör emellertid samtidigt bidragsandelen i de översta bostadskosmadslägena sänkas frän 60 till 50 %.

Även gränsen mellan den högre och den lägre bidragsandelen bör ändras, så att hushall med tvä eUer flera bam fär en större del av bostadsutgiften täckt med den högre bidragsandelen. Bidragsandelen i detta lägre intervall bör sänkas frän 80 till 75 %.

SlutUgen bör - huvudsakligen av förenklingsskäl och för att undvika en onödig prövning av bostadsutgifter som uppgår till små belopp - mycket låga bostadsutgifter undantas från bostadskosmadsprövningen och motsvarande bidragsbelopp läggas samman med dagens icke bostadskosmadsanknuma del av bostadsbidraget till ett för alla bidragsberättigade bamfamUjer enheUigt belopp om 1 000 kr. i månaden, oavsett bostadskosmad och antal bam. En

sädan ändring medför förbättringai- för de bidragsberättigade hushall som har Prop. 1989/90: 144 mycket låga inkomster och små );ller inga bostadsutgifter. Antalet sädana hushall är litet och återfinns främst bland ensamföräldrar med ett bam.

Mot bakgmnd av vad jag nu har anfört förordar jag att bostadsbidrag för är 1991 lämnas enligt följande.

1. Till hushåU med bam lämnas bostadsbidrag med 1 000 kr. i månaden oavsett bostadskosmad och antalet bam.

2. Beroende pä bostadskosmad och antal bam lämnas dämtöver bostadsbidrag inom de gränser och med de andelar av bostadskosmaden inom dessa gränser som framgär av följande sammanställning.

Familjer med	Lägsta bidrags-	Bidrag med 75 %	Bidrag med 50 %
	grundande	upp till en	upptiUen
	bostadskosmad	bostadskostnad	bostadskosmad
	Ocr./män.)	av (kr.Anän.)	av (kr./mäa)

1 bam	1800	2400	3 500
2 bam	1500	2 800	4000
3 eUer flera bam	1200	3 2(X)	4 500

Bostadsbidragets maximala belcpp blir härigenom följande.

Familjer med	Bostadsbidrag är 1991 tkr./år)	Ändring frän är 1990 Ocr./är)
Ibam	24 000	+ 5 940
2 bam	30 900	+ 7 500
3 bam	37 800	+ 8 580
4 bam	37 800	+ 8 040
5 eller flera bam	37 800	+ 9 360

Mina förslag innebär att bostadsbidrag fortsättningsvis lämnas efter samma regler tiU aUa familjer med tre eUer flera bam.

Under senare är har en del av bostadsbidragen tiU hushall med fyra eller flera bam omvandlats tiU icke inkomstprövat familjestöd inom flerbams-tilläggens ram. Därigenom har det inkomstprövade stödet till flerbamsfamil-jema minskat, utan att hushållen för den skuU fått sin ekonomiska situation försämrad. Denna överföring har raedfört att de större hushällen, vid samma bostadsutgift, får något lägre bidrag än de familjer som har tre bam. Bostadsbidrag lämnas samtidigt iör högre bostadskosmader tUl de största flerbamsfamiljema. Det oreducerade bostadsbidragets maximala belopp är därför i huvudsak samma för aUa hushäU med tre eller flera bam.

Boendekosmadsutredningen visar att skiUnadema i faktiska bostadsutgifter är smä mellan hushall med tre, fyira och fem eUer flera bam. De nuvarande skiUnadema i bostadsbidragsstödet till flerbarnsfamiljer är därför inte motiverade.

Jag övergär så till inkomstprövningen av bostadsbidragen.

Bostadsbidragen är behovsprövade i den meningen att de avvägs mot det Prop. 1989/90: 144 enskilda hushäUets inkomster och förmögenhet. Under bidragsärcn 1989 och 1990 reduceras bidraget med 20 % av den del av den bidragsgmndande inkomsten som överstiger 63 (XX) kr. per är. Inkomstprövningen för dessa bidragsär gmndas pä 1988 ärs taxering, dvs. 1987 ärs inkomster.

De bostadsbidrag som lämnas under är 1991 kommer för bamfamiljemas del att gmndas pä inkomstema är 1989. Om stödsystemet inte skall urholkas mäste inkomstprövningen av bidragen anpassas till löneutvecklingen mellan aren 1987 och 1989 (ca 15 %). I inkomstiägen omkring 125 000 kr. - viUcet var medelinkomsten är 1987 för de bidragshushäll som består av samboende föräldrar med bam och ocksä nära svarar mot medelinkomsten för heltids-arbetande inom LO:s avtalsområde - betyder det ca 18 000 kr. Jag förordar att gränsen för oreducerat bidrag är 1991 höjs med detta belopp, tiU 81 (XX) kr. Som utredningen har framhållit kommer härigenom bidragen tiU hushäU med lägre inkomster att förstärkas och bidragen till hushåll med högre inkomster att minska nägot, sett enbart riU effektema av inkomstprövningen. Denna effekt är önskvärd i ljuset av de samlade effektema av skatteomläggningen.

För inkomster över gränsen för oreducerat bidrag bör bidraget liksom nu reduceras med 20 % av den överskjutande inkomsten. De samlade marginaleffekterna av skatter och bidrag stannar därmed under är 1991 vid ca 50 % för flertalet hushåll. Det är en avsevärd sänkning jämfört med vad som har varit vanUgt under senare år. För en mindre del av hushällen, hos viUca i huvudsak hela inkomsten är samlad pä en person, kan marginaleffekten i vissa fall uppgå till ca 70 %. Även det innebär en kraftig sänkning.

Bostadsbidragen till barnfamiljer för är 1991 kommer att i huvudsak grundas pä den skattemässiga värderingen av inkomst och förmögenhet enligt de regler som gällde för inkomståret 1989. Enligt riksdagens beslut (BoU 1987/88: 20, rskr. 332) skall emeUertid bostadsbidragen till bamfamiljcr gmndas pä den inkomst som är känd vid ansökningstiUfället, om hushållets inkomster av förvärvsarbete har ändrats väsentUgt i förhåUande tUl inkomsten enligt den senast genomförda taxeringen. Den bidragsgmndande inkomsten skall därvid räknas om i sin heUiet

Frän inkomståret 1990 gäller nya taxeringsvärden för bl.a. egnahem och i vissa delar ändrade beräkningsgmnder för bl. a inkomst av tjänst. Den av regeringen nyligen föreslagna reformeringen av skattereglema inför inkomståret 1991 leder till ännu mer genomgripande förändringar. Den särskilda beräkning av hushållets bidragsgmndande inkomst som skall genomföras efter en väsentlig inkomständring skuUe därmed komma att göras enligt regler som väsendigt skiljer sig från dem efter viUca bidragsreglema är avvägda.

För att detta omläggningsproblem skaU undvikas och för att effektema av en inkomständring skall bli lättare att överblicka förordarjag att den bidragsgmndande inkomsten vid sädana tiUfållen justeras endast med ett belopp som svarar mot förändringen av förvärvsinkomsten, sedan hänsyn tagits ocksä tiU penningvärdets utveckling mellan de båda åren. Det innebär att om för-

värvsinkomsten har ökat väsentiij räknas den bidragsgmndande inkomsten Prop. 1989/90: 144 om i denna del. Nägon ny beräkning av övriga inkomster behövs dä inte. Den nu föreslagna ordningen bör tiUämpas redan under innevarande bidragsär frän lagens ikraftträdande.

Remissinstansema samt senare plan- och bostadsverket i en särskild skrivelse har hämtöver framfört en rad olika förslag till förändringar av reglema om hur den bidragsgmndande inkomsten skall beräknas.

I mänga avseenden förändrade beräkningsgmnder mäste införas inför bidragsäret 1992. Jag avser att i annat sammanhang föreslå regeringen att uppdra ät plan- och bostadsverket an i anslutning tiU anslagsframställningen för budgetaret 1991/92 och inom £;n oförändrad finansieU ram lämna ett samlat förslag om de förändringar av både inkomstprövningen och beräkningen av den bidragsgmndande bostadskosmaden som bör göras inför bidragsäret 1992 med anledning av bl. a. förändringama i skattesystemet. I avvaktan på det bör enligt min mening inga ytterligare förändringar genomföras av de nu gäUande inkomstprövningsreglema.

Jag gär därmed över till beräkningen av den bidrags grundande bostadskostnaden.

Utredningen föreslår att kosmaiden för räntor på lån som har tagits upp för förvärv av bostadsrättslägenheter under vissa fömtsätmingar skall fä räknas in i den bidragsgmndande bostadskosmaden. VUlkoret bör vara att lånet har tagits upp i direkt ansluming till förvärvet av lägenheten med bostadsrätten som pant pä sädant sätt att bostadsrätten vid bristande betalning kan tas i mät för skulden enligt reglema i 5 kap. 13 § utsökningsbalken. Förslaget tillstyrks av remissinstansema. Även jag delar uttedningens uppfattning att kosmader av detta slag bör beaktas. Jag anser att en uppläggning som utredningen har föreslagit säkerstäUer att de länekostnader för vilka bostadsbidrag lämnas avser kosmader för bostadi;n. Det bör även i fortsätmingen ankomma pä regeringen eUer, efter regeringens bemyndigande, plan- och bostadsverket att meddela de föreskrifter som b:hövs i fråga om bostadskosmademas beräkning.

Utredningen föreslär vidare att bostadsbidragets bmttobelopp - dvs. bidragets belopp före reduktion mot inkomst - för egnahem och bostadsrättslägenheter skall läsas till vad det blir första gängen som hushållet fär bostadsbidrag. Den ärliga omprövningen begränsas därefter i huvudsak till att avse vilken inverkan hushållets aktuella inkomstförhäUanden skall ha pä bidraget. Remissinstansema har inte kommenterat förslaget i denna del. För egen del anserjag att förslaget och dess konsekvenser bör övervägas ytterligare inom ramen för det uppdrag tiU plan- och bostadsverket som jag har nämnt i det föregäende.

Exenyjel på förslagets effekter

De sammanlagda effektema av mina förslag för hushåll med olika inkomster och boendekosmader kan belysas genom följande tvä exempel, som avser

ensamboende med ett bam och makar eller samboende med tre bam. Prop. 1989/90: 144 Exemplen visar hur bostadsbidragen förändras mellan åren 1990 och 1991 vid antagandet att hushäUens inkomster har ökat med 16 % meUan inkomståren 1987 och 1989 samt att bostadskosmadema till följd av skattereformen och prisökningar i övrigt ökar med 19 % mellan åren 1990 och 1991.

Bostadsbidrag år 1991 och ändring från år 1990 (kr.lmånad) Ensamboende med ett bam

Förvärvsinkomst är 1989 Oo-./är)	Bostadsbidrag vid en bostadskosmad Ocr./mänad) är 1991 pä			1
	2000	2500	3000	3 500
50000	1150	1500	1750	2000
	(+340)	(+ 355)	(+ 305)	(+495)
80000	960	1335	1585	1 835
	(+440)	(+455)	(+ 405)	(+595)
110000	485	835	1085	1335
	(+ 375)	(+390)	(+340)	(+ 530)
140000	-	335	585	835
	(-)	(+ 335)	(+275)	(+465)
Makar eUer samboende med tre bam
Förvärvsinkomst är 1989 (ki.l&r)	Bostadsbidrag vid en bostadskosmad Ocr./mänad) är 1991 pä			1
	3000	3 500	4000	4 500
100000	2035	2 335	2585	2 835
	(+425)	(+445)	(+535)	(+ 785)
140000	1365	1665	1915	2165
	(+ 320)	(+340)	(+ 430)	(+ 680)
.170000	865	1165	1415	1665
	(+ 255)	(+ 275)	(+ 365)	(+615)
200 000	365	665	915	1165
	(+ 185)	(+ 205)	(+ 295)	(+545)

Med hänsyn tiU mina förslag om höjningar av bostadsbidragen för hushåll med bam beräknar jag att kostnadema för bidragsäret 1991 ökar med ca 1,4 miljarder kr. tiJl sammanlagt ca 4,1 miljarder kr.

Mitt förslag: De särskilda bostadsbidragen till ungdomar under 29 är behälls. Inkomst- och bostadskosmadsgränser anpassas till löne- och prisutvecklingen.

Utredningen har inte behandlat ungdomsbostadsbidragen.

Remissinstanserna: De remissinstanser som gär in pä ungdomsbostadsbidragen pekar pä att dessia kan behöva förstärkas, eftersom de samlade reformemas inverkan pä bcstadsutgiftema för dessa gmpper endast i begränsad omfattning kompensenis genom sänkningen av inkomstskatten.

Skälen för mitt förslag: De särskilda bostadsbidragen till ungdomar infördes är 1988 (prop. 1986/87: 93, BoU 20, rskr. 248), men blev obligatoriska för kommunema först fr. o. m. är 1989 (prop. 1987/88: 151, BoU 20, rskr. 332). Erfarenheterna av ungdomsbostadsbidragen är således fortfarande begränsade.

Jag avstår mot denna bakgmnd frän att föreslå nägra principieUa förändringar av detta stöd. Mitt förslag begränsas till sädana justeringar som krävs för att anpassa stödet tiU förändringar i övriga bostadsbidragsformer och till ändrade inkomster och bostadsutgifter. Det innebär följande.

Av samma skäl som har redo\'isats i fräga om bostadsbidragen till bamfamiljcr bör en väsentlig inkomständring föranleda en justering av den bidragsgmndande inkomsten endsist i motsvarande del.

Även beräkningen av den bidrigsgmndande bostadskosmaden bör ändras pä samma sätt som jag har föreslagit i fråga om bostadsbidrag tiU barnfamiljer. Det innebär att räntekosmader för län som har tagits upp för att förvärva bostadsrättslägenheter fortsätmini;svis under vissa fömtsätmingar bör få räknas in i bostadskosmaden.

I fräga om bostadsbidrag till ungdomar utan studiemedel bör det intervall inom vilket bostadsbidrag lämnas vidgas och avse den del av bostadsutgiften som faller mellan 800 och 2 300 ler. i månaden för ensamboende och mellan 800 och 2 9(X) kr. i månaden föi samboende. Ungdomar utan studiemedel kommer därmed att genom bostadsbidragen kompenseras för de ökade bostadskosmader som följer av finansieringen av skattereformen.

TiU ungdomar med smdiemedel lämnas kompensation för skatteomläggningens priseffekter genom förstärkningar av smdiemedlen. För att kompensationen inte skall bli dubbel bör den nedre bostadskostnadsgränsen höjas mer för dessa ungdomar än för dem som inte har smdiemedel. Gränsen bör höjas till 1 500 kr. i månaden. Eiostadsbidrag bör därefter lämnas upp till samma nivåer som gäller för ungdomar utan smdiemedel - dvs. 2 300 kr. i mänaden för ensamboende och 2 900 kr. i månaden för samboende.

För båda gmppema bör bidrag lämnas till 75 % av bostadskostnaden inom dessa intervall.

600

750 310

1050 610

900	1125	1125
375	600	600
900	1275	1575
460	835	1135
_	285	585

Utan studiemedel
Ensamboende
-31000 525

50000

Samboende
-44 000 525

60000 80000

Med studiemedel
Ensamboende
-31000 - 375

50000

Samboende
-44 000 - 375

60000 80000

Utredningens förslag: Utredningen har inte lämnat förslag om Prop. 1989/90: 144 bostadsbidrag till hushåll utan bam.

Remissinstanserna: Många av de remissinstanser som särskilt kommenterat bostadsbidragen tar upp liehovet av bostadsbidrag även för andra hushäU utan bam än ungdomshushäll. Bland dessa märks bl. a. Svenska kommunförbundet. Flera av remissinstansema pekar pä att de hushåll inom denna gmpp som har låga inkomster får de ökade bostadskosmader som följer av förslagen, men inte pä samma sätt som andra hushäU kompenseras med sänkt inkomstskatt eUer ökade ll)ambidrag.

Skälen för mitt förslag: Riksdagen har senast i samband med sitt beslut om bostadsbidragen för år 1990 m. m. (1989/90: BoU5, rskr. 34), mot bakgmnd av den förestående reformeringen av skatte- och bostadsfinansieringssystemet, gett regeringen tUl känna att bostadsbidrag för tiden efter är 1990 bör kunna lämnas tiU hushåll utan bam utan dagens begränsning till bidragstagarens älder. Jag vill därför här redovisa mina överväganden i denna fräga.

De samlade förslagen i ansluming till reformeringen av skattesystemet innebär enligt vad som har redovisats i annat sammanhang att de disponibla inkomsterna ökar för flertalet hushåll av olika typ. För hushåll utan bam följer detta av sänkningen av inkomstskatten, utan andra inkomstförstärkningar, fömtsatt att de har normala förvärvsinkomster. För hushåll med låga inkomster kan emeUertid utbytet av inkomstskattesänkningen vara otillräckligt för att möta de samtidiga utgiftsökningarna, särskilt om deras bostadsutgifter är höga.

I enlighet med vad riksdagen har uttalat bör de bostadskosmadsökningar som följer av de samlade reformförslagen kunna lyftas av genom bostadsbidrag också för barnlösa hushåU mi5d laga inkomster.

Bostadsbidragen för dessa hush'Jl bör utformas på sädant sätt att utgifts-lätmadema proportionellt blir större för redan dyrare bostäder än för bostäder med måttiiga kosmader. Därigenom bidrar stödet också till en bostadspolitiskt önskvärd utjämning av kosmadssldllnadema meUan bostäder av olUca älder.

Jag förordar mot denna bakgmnd att bostadsbidrag tiU hushåll utan bam lämnas med 30 % av bostadsutgiftema mellan 1 600 och 3 500 kr. i månaden. Bostadsbidraget för en lägenhet med en hyra motsvarande den övre bostadskosmadsgränsen blir därmetl 570 kr. i mänaden.

De bidragsgmndande bostadskosmadema bör beräknas pä samma sän som jag har förordat i fräga om bostadsbidrag tiU barnfamiljer.

Bidraget bör vara inkomstprövat, men lämnas med oreducerat belopp till dem som har en bidragsgmndancle inkomst pä högst 66 000 kr. per är. Reduktionstakten vid högre inkom;;ter bör avvägas så att de samlade effektema av marginalbeskatming och minskande bidrag inte nämnvärt påverkar dessa hushåUs möjligheter att förbättra sin försörjning med ökade inkomster av förvärvsarbete. Bidraget bör därför reduceras med 10 % av den överskjutande inkomsten. Vid en kommunal skatt om ca 31 % kommer de samlade marginaleffektema för ensamboende därmed att variera mellan ca 33 och 44 % och för makar eller samboende mellan 10 och 44 %. Bidraget kommer

att ha minskat till l(X)kr. i mänaden senast vid en hushällsinkomst pä ca Prop. 1989/90: 144 123 000 kr. om året. Liksom i fråga om bostadsbidragen i övrigt bör bidragsbelopp under 100 kr. i mänaden inte betalas ut.

Inkomstprövningen bör ske enligt samma regler som för bostadsbidrag till ungdomar. Det innebär bl. a. att bidragsmottagaren är skyldig att anmäla inkomstförändringar under löpande bidragsär och att sådana förändringar påverkar bidragets storlek.

Effektema av mina förslag exempUfieras i följande sammanställning.

Bidragsgrundande Bidrag (kr.Anänad) vid en bostadskosmad pä

inkomst Oo-./är) 2 500 kr. 3 000 kr. 3 500 kr.

-66 000	270	420	570
80000	155	305	455
95 000	-	180	330
110000	-	-	205

De oreducerade bostadsbidragen till ungdomar under 29 är lämnas med väsentligt högre belopp. Reduktionstakten är dock där högre och avräkningen påbörjas vid lägre inkomster än vad som här förordats för bostadsbidrag till övriga hushåll utan bam. Vid stigande inkomster - olika för skilda hushåll beroende pä bostadskostnad och förekomsten av smdiemedel - blir det nu föreslagna systemet förmånligare än de särskilda ungdomsbostadsbidragen. Den som har rätt till ungdomsbostadsbidrag bör därför i stället kunna fä bostadsbidrag enligt de nu föreslagna reglema om det blir förmånligare.

Jag beräknar kostnadema för bostadsbidrag under bidragsäret 1991 till hushåll utan bam enligt dessa regler till ca 200 mUj. kr.

3.4 Statsbidraget till kommunemas kostnader för bostadsbidragen

Bostadsbidragen betalas ut av kommunema. För bostadsbidrag som en kommun har lämnat enligt bestämmelsema i lagen (1988: 786) om bostadsbidrag fär kommunen statsbidrag med 50 % av sina kosmader. Bidraget lämnas i efterskott för ett kalenderår i sänder.

Jag har i det föregående uppskattat kosmadema under är 1991 för ett reformerat bostadsbidragssystem till sammanlagt ca 4,4 miljarder kr. Kosmadema under samma år för ett enbart konventionellt justerat system uppskattar jag till ca 2,9 miljarder kr.

Många kommuner har framhållit att de ökade kosmadema för bostadsbidragen bör betalas av staten. Utredningen har inte behandlat frägan.

Reformeringen av bostadsbidragen beaktas vid regleringen av skattereformens totala effekter för kommunema.

Jag föreslår därför inga förändringar i fräga om statens bidrag tiU kommunema för deras kosmader för bostadsbidragen.

I enlighet med vad jag nu har anfö:rt har det inom bostadsdepartementet upprättats ett förslag tiU lag om ändring i lagen (1988:786) om bostadsbidrag.

4 Vissa ytterligare stödformer

4.1 Stöd till flerbarnsfamiljer för köp av egnahem

4.1.1 Inledning

Enligt förordningen (1987: 258) om stöd tUl flerbarnsfamiljer för köp av egnahem lämnas län och räntebiclrag för köp av äldre egnahem. Reglema iimebär bl. a. att det i köparens familj skaU ingå minst två bam, att familjen beräknas kunna få bostadsbidrag efter köpet och att kommunen godkänt köpeskillingen samt åtagit sig etit borgensansvar som motsvarar 40 % av läneskulden för förvärvslänet vid fcjrlusttillfället

Låneunderlaget är den av kommunen godkända köpeskillingen med tUlägg för kostnader för lagfart och partbrev. Förvärvslänet motsvarar 25 % av låneunderlaget. Förvärvslänet fömi:sätts kompletteras med bottenlän tiU 70 % av läneunderlaget. Amorteringstiden för förvärvslänet är högst 30 är. Räntebidrag lämnas för ränta för förvärvslån och bottenlän. Den garanterade räntan det första aret är 5,9 %. Diin garanterade räntesatsen höjs sedan för varje följande år av lånetiden med 0,5 procentenheter.

Stödformen trädde i kraft den 1 juli 1987 och gäller under en försöksperiod pä tre är. En utvärdering av stödformen fömtsattes som underlag för en ny prövning av stödet vid försöksperiodens utgång. En sädan utvärdering har gjorts av plan- och bostadsverket. En sammanfatming av resultatet bör fogas till protokoUet i detta ärende :>om bilaga 2.

4.1.2 Föredragandens överväganden

Mitt förslag: Statens särskildi stöd till flerbarnsfamiljer för köp av egnahem behälls, liksom i huvudsak de fömtsätmingar för stöd som hittills har gällt För dem som tiiiigarc bott i egnahem eUer bostadsrättslägenheter begränsas stödet tiU att avse den del av köpeskillingen som inte täcks av överskottet frän försäljningen av hushållets tidigare bostad.

Skälen för mitt förslag: Den utvärdering som plan- och bostadsverket har gjort visar att stödet har hjälpt barnfamiljer med flera bam och laga inkomster att förbättra sitt boende. Stödformen har, med vissa undantag, kommit rätt målgmpp till del.

Jag anser att det även i fortsätmingen behövs en stödform som gör det möjUgt för flerbamshushäU att fä en tillräckUg utiymmesstandard. Erfarenheterna frän stödets tillämpning aktualiserar dock vissa förändringar.

Kommunens ståndpunkt när det gäUcr borgensfrägan är av avgörande betydelse för att förvärvslån skall kunna lämnas. I kommunens ställningstagande ligger dels en lämplighetsprövning som omfattar bl. a. frågor som tiängboddhet, behov av ny bostad och betalningsförmåga, dels en skälighetsprövning av köpeskillingens storlek. I en del fall har det visat sig att kommunema har lämnat borgen för hus med fukt- eller mögelskador. Enligt min mening är det angeläget att kommunema besiktar huset innan borgen lämnas. Kommunemas prövning av köpeskillingen blir annars innehållslös och missledande. Jag förordar därför att det ställs ett utöyckligt krav pä kommunal besikming för att stöd skall fä lämnas.

Vid verkets utvärdering har olika synpunkter framkommit såvitt gäller inkomstprövningen med hjälp av reglema för bostadsbidrag. För egen del anserjag an den nuvarande inkomstprövningen bör behällas tills vidare. Jag förordar dock an stödet tiU familjer som före förvärvet bott i ett egnahem eUer en bostadsrättslägenhet i fortsättningen begränsas tiU att avse den del av köpeskillingen som återstår sedan överskottet frän försäljningen av familjens förutvarande bostad räknats av.

Prop. 1989/90: 144

4.2 Lån m. m. för gatukostnadsersättning

4.2.1 Inledning

Enligt förordningen (1985: 352) om län m. m. för gatukosmadsersätming i vissa faU lämnas län och räntebidrag för gatukosmadsersättning. Stödet lämnas till egnahemsägare och beräknas pä samma sätt som län och räntebidrag för ombyggnad.

Under budgetaret 1988/89 lämnades län för gatukosmadsersätming i 31 faU med ett sammanlagt belopp om 1,1 milj. kr. Det andra halvåret 1989 lämnades lån i 17 faU med ett sammanlagt belopp om 530 0(X) kr.

4.2.2 Föredragandens överväganden

Mitt förslag: Stödformen avvecklas snarast möjligt.

Skälen för mitt förslag: Stödet tillkom i en situation när det var angeläget an husägare garanterades län på rimliga viUkor för ändamålet. Eftersom efterfrågan pä stödet är mycket begränsad aijser jag att stödformen bör avvecklas. Det bör ankomma på regeringen an inedela de föreskrifter som behövs för att sä snart som möjligt avveckla stödformen,

5 Anslag för budgetåret 1990/91 Prop. 1989/90:144

Regeringen har i prop 1989/90: 1(X) (bil. 13) föreslagit riksdagen att, i avvaktan pä särskild proposition i ämnet tUl räntebidrag m. m. för budgetåret 1990/91 beräkna ett förslagsanslag på 17 700 000 000 kr. Jag äterkommer nu med mina förslag i ämnet.

Elfte huvudtiteln

B. Bostadsförsörjning

B 4. Räntebidrag m. m.

1988/89 Utgift 15 216 535 000

1989/90 Anslag 17 700 0(X) 000

1990/91 Förslag 22 5500(X)000

Frän anslaget betalas räntebidrag för ny- och ombyggnad av bostadshus, för underhälls-, reparations- och energisparåtgärder i hyres- och bostadsrätts-hus, samt, i vissa fall, för förvärv av bostadshus och för gatukostnadsersättning. Från anslaget betalas vidare ungdomsbostadsstöd, nybyggnadsbidrag, bidrag till bostadskosmader efter cmbyggnad, bidrag till hyresrabatter samt s. k. 33 §-ersätming till kommuner. Anslaget belastas också med eftergift av räntelän.

Plan- och bostadsverket

Plan- och bostadsverket beräknar utgifterna under anslaget tiU sammanlagt 18 020 milj. kr. för budgetåret 1939/90 och tUl 21 220 milj kr. för budgetaret 1990/91.

Verkets beräkningar bygger pä antagandet om bundna och rörliga räntor pä 11,5 %.

Föredraganden

Riksdagen har beslutat (prop. 1989/90: 49, BoU8, rskr. 101) om räntebidragsbegränsningar för är 1990 pä sammanlagt ca 800 milj. kr. i förhällande till tidigare regler. Jag har i det föregående lämnat förslag om att begränsa räntebidragen för är 1991 med ytterligare ca 1 800 milj. kr. Med utgångspunkt i dessa förändringar och det högre ränteläge som gäller i förhällande till plan- och bostadsverk<;ts anslagsberäkning bedömer jag anslagsbehovet för budgetåret 1990/91 i fråga om räntebidrag enligt följande sammanställning.

Räntebidrag för ny- och ombyggnad
Budgetprognos 1989/90		18 600
Ärlig upptrappning	-	940
Extra upptrappning	-	1 110
Andrad ränta bostadslän	+	300
Ändrad ränta bottenlän	+	425
Ny ärgäng	+	4100
Etelsumma		21375
Förändring	+	2 775
Förvärvsstöd
Budgetprognos 1989/90		225
Ärlig upptrappning	-	10
Ny ärgäng	+	125
Delsumma		340
Förändring	+	115
Räntestöd för förbättting
Budgetprognos 1989/90		645
Ärlig nedräkning	-	50
Extta nedräkning	-	170
Ny ärgäng	+	220
Delsurama		645
Förändring		0
Räntebidrag totalt		22 360
Förändring frän 1989/90	+	2 890

Anslagsbehovet för budgetåret 1990/91 för övriga stödformer som belastar anslaget bedömer jag enligt följande sammanstälhiing.

Stödfomi

Milj. kr.

Förändring jämfört med budgetprognos för 1989/90

Vissa underhällslän Ungdomsbostadsstöd Nybyggnadsbidrag Äterflyttningsbidrag Bidrag till hyresrabatter 33 §-ersättning

Totalt

5 15 40 50 40 40

190

- 5
0

+ 5 + 20

- 30

- 10

- 20

Jag beräknar således utgiftema för budgetåret 1989190 tiU 19 680 milj. kr. För budgetaret har anvisats ett anslag pä 17 700 milj. kr., vilket innebär att

anslaget kommer att merbelastas med 1 980 milj. kr. i förhällande till vad Prop. 1989/90: 144 som tagits upp i statsbudgeten.

Anslagsbehovet för budgetåret 1990191 beräknar jag till 22 550 milj. kr.

6 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen delsatt

1. anta förslaget till lag om ändring i lagen (1988: 786) om bostads
bidrag,

dels an godkänna vad jag har fönjrdat i fräga om

2. räntebidrag vid ny- och ombyggnad (avsnitt 2.2),

3. räntestöd vid förbättting av bostadshus (avsnitt 2.3),

4. stöd tiU flerbarnsfamiljer för köp av egnahem (avsnin 4.1) och

5. avveckling av systemet med län m. m. för gatukosmadsersättning (avsnitt 4.2),

och dels att

6. till Räntebidrag m. m. för budgetåret 1990/91 anvisa ett förslags
anslag pä

22 550 000 000 kr.

7 Beslut

Regeringen ansluter sig tiU föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdag(;n att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.

Bilagal Prop. 1989/90: 144

Sammanställning av remissyttrandena över boendekostnadsutredningens betänkande (SOU 1989: 71) Ny bostadsfinansiering

1 Remissinstansema

Efter remiss har ytttande över boendekosmadsutredningens betänkande avgetts av riksrevisionsverket, riksskatteverket, fullmäktige i Sveriges riksbank, riksgäldskontoret, statskontoret, Allmänna pensionsfonden, första, andra och tredje fondstyrelserna, Konungariket Sveriges stadshypotekskassa. Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag (SBAB), Svenska Bankföreningen, Sveriges Föreningsbankers Förbund, Svenska sparbanksföreningen. Finansbolagens Förening, plan- och bostadsverket, statens instimt för byggnadsforskning, HSB:s Riksförbund, Svenska Riksbyggen, Sveriges Bostadsrättsföreningars Centtalorganisation (SBC), Sveriges AUmännyttiga Bostadsföretag (SABO), Sveriges Fastighetsägareförbund, Byggentteprenörema (Entteprenörföreningen), Sveriges Trähusfabrikers Riksförbund (STR), Näringslivets Byggnadsdelegation, Hyresgästemas Riksförbund, Sveriges Villaägareförbund, Riksförbundet Vi i Småhus, Landstingsförbundet, Svenska kommunförbundet, följande kommuner nämligen Huddinge, Järfälla, Stockholm, Upplands-Bro. Linköping. Klippan, Kristianstad, Malmö, Halmstad, Göteborg, Orust, Mark, Karlskoga, Lindesberg. Västeräs. Bollnäs. Gävle, Hämösand, Östersund, Umeå och Gällivare, Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens Centralorganisation (TCO), Centralorganisationen SACO/SR, Mäklarsamfundet, Svenska arbetsgivareföreningen. Pensionäremas Riksorganisation, Sveriges Pensionärsförbund, Svenska Revisorsamfundet, Svenska Försäkringsbolags Riksförbund och Svenska Livförsäkringsföreningars Riksförbund. Vidare har ytttande inkommit frän Boro AB, bankinspektionen, Skattebetalamas förening. Föreningen Kommunala Förmedlingsorgan och Lidingö ViUaägare-föreningars samarbetsnämnd.

2 Sammanfattning av remissyttranden i fråga om bostadsbidrag

Riksrevisionsverket

RRV instämmer i uttedningens bedömningar att bostadsbidragen tiU bamfamiljcr behöver byggas ut samt förordar en fördjupad uppföljning och utvärdering av det nya bostadsfinansieringssystemets fördelningspolitiska effekter.

Plan- och bostadsverket Prop. 1989/90: 144

Plan- och bostadsverket framhåller att bostadsbidragen bör justeras redan från andra halvåret 1990. Frän 1991 är en anpassning med hänsyn tiU skatteomläggningen och höjda bostadsutgifter angelägen.

Verket anser att de fördelningspolitiska effektema av boendekosmads-uttdningens förslag och skatteomläggningen inte blivit tillräckligt belysta. Förslagen kan skapa ökade inkomstskillnader mellan boende i olika upplåtelseformer. Ett sätt att komma till rätta med dessa problem kan vara en större ökning av bostadsbidragen. A andra sidan skuUe kraftigt höjda bostadsbidrag i dess nuvarande form skapa stöne problem med höga marginaleffekter och ökad administtation och konttoU. Ett helt nytt slag av behovsprövat bostadsstöd behöver därför övervägas. Plan- och bostadsverket föreslår därför att erforderligt underlag snarast tas firam så an förslag om ett nytt riktat stöd till hushäUen kan utarbetas.

Boendekosmadsutredningens förslag innebär att antalet hushåll som kan bU berättigade tiU bidrag ökar. m{;n att den relativa bidragsfrekvensen även i fortsätmingen blir läg i hushåll med två förvärvsarbetande föräldrar och ett eller två bam, medan den blir hög för familjer med en förälder oavsett bamantalet och för andra familjer med minst tte bam. Nägon förskjutning av bidragsgivningen mot flerbamsfamiljer torde knappast ske. Förslagen torde främst innebära att hushåll som redan bor bra kan bo kvar utan att övrig konsumtion blir eftersatt. Efterfrägesiimulansema för dem som har lägre utrymmesstandard kan dock knappast antas öka.

Utredningens förslag innebär vidare ökade bidragsbelopp för alla hushälls-typer. Täckningsgraden blir dock olika beroende pä inkomst och bostadsförhållanden. Det finns risk att hushåll med så läg inkomst att deras skattesänkning blir Uten får försämrade; möjligheter att klara sina bostadsutgifter. För hushåll med bostadsbidrag enbart för umgängesrättsbam innebär förslaget en klar försämring av bostadsbidraget

Förslaget innebär dock förbättringar i de flesta fall, varför de i huvudsak kan tiUstyrkas. Verket anser emellertid att den föreslagna reformen bör ses endast som en tillfällig lösning som måste genomföras på gmnd av dels de senaste årens eftersläpning ifråga om bidragsregler, dels de förändringar som boendekosmadsutredningens förs lag leder tiU. En mer genomgripande prövning av stödet till bamfamiljema. bör göras. Denna bör beakta säväl bambidrag och flerbamstillägg som inkomstprövade bidrag. Stymingseffektema av de inkomstprövade bidragens anknyming till bostadsutgifter bör ocksä beaktas. Vidare bör ytterUgare prövas om stödet till flerbamsfamUjer kan för-bätttas.

EnUgt plan- och bostadsverket bör den lägsta bidragsgmndande bostadskosmaden bibehållas oförändrad För föräldrar som har bostadsbidrag enbart pä gmnd av umgängesrätt. Inkomst- och bostadskosmadsgränsema i övrigt bör höjas i enlighet med uttedningens förslag. Realisationsvinst till följd av försäljning av permanent bostad bör inte ingå i den bidragsgmndande inkomsten i de faU reaUsationsvinsten används för att finansiera förvärv av ny

permanent bostad. Ett enhetiigt inkomstbegrepp bör införas, sä att bostads- Prop. 1989/90: 144 bidraget alltid prövas mot sammanräknad inkomst, dvs. även vid väsentliga inkomstförändringar. Regeln om tiUägg till bidragsgmndande inkomst pä gmnd av bidragsförskott/underhåUsbidrag bör tas bort. Omprövningsregeln angående rettoaktiva bostadsbidrag pä gmnd av inkomstförändring eller ändrade boendekosmader bör upphävas.

HSB:s Riksförbund

HSB tUlstyrker boendekosmadsuttedningens förslag om att ränta pä egen insats (grundavgift) inräknas som underlag för beräkning av boendekostnaden och om förändrade inkomst- och hyresgränser. Vidare bör frägan om bostadsbidrag tiU ensamboende snarast uttedas.

Riksbyggen

Riksbyggen anser att om man bedömer att bostadsförsörjningen allmänt sett är sä god att de generella åtgärdema kan reduceras, vore det rimligt att bostadsbidragen höjdes mer än vad som föresläs av uttedningen. Risken är annars stor att den förväntade minskning i bostadsefterfrägan i första hand kommer att leda till att barnfamiljer och låginkomsttagare tvingas sänka sin boendestandard. Det är viktigt att bostadsbidragen även fortsättningsvis utformas som ett stöd tiU bostadskonsumtionen.

SBC

SBC vill inte kommentera bostadsbidragens omfatming och inkomstgränser, men ser förslaget att räkna in bostadsrättshavares räntor i bidragsunderlaget som en riktig och viktig reform.

SABO

SABO anser att den överfinansiering av skattereformen som dels boendekosmadsuttedningens förslag, dels tidigare lagda förslag av RINK och KIS ger, bör användas till stöd inom bostadssektom, exempelvis för bostadsförbättringar inom det s. k. miljonprogrammet samt ökat stöd till kommunema för de kosmadsökningar för bostadsbidrag, KBT m. m. som förslagen kan innebära.

Det är nödvändigt att bostadsbidragen anpassas och förstärks med tanke pä de föreslagna höjda boendeutgiftema. SABO ifrågasätter dock om de föreslagna bostadsbidragsökningama är tillräckliga för att ge rimUga boendekostnader för vissa hushåll. Frägan om bostadsbidrag till hushåll utan bam bör tas upp, bl. a. studerande ungdomar bör uppmärksammas när det gäUer ett evenmeUt utökat riktat stöd

Näringslivets Byggnadsdelegation Prop. 1989/90: 144

Enligt delegationens uppfattning bör ett hushällsanknutet stöd genom bostadsbidrag finnas kvar för inkomstsvaga hushäU i den utsträckning som bedöms erforderUg för att efterftiga tidsenlig bostadsstandard.

Sveriges fastighetsägareförbund

Utbyggnaden av systemet med bostadsbidrag blir en nödvändig åtgärd när de' generella räntebidragen kraftigt begränsas. Förbundet kan ansluta sig tiU huvuddragen i utredningens förslag.

Hyresgästernas Riksförbund

Förbundet anser inte att en omläggning av skattesystemet och bostadsfinansieringen bör fä ge ett slutresultat som kräver ökning av de inkomstprövade bidragen. I första hand bör man vidta sädana generella ätgärder - helst inom ramen för skattereformen - som minskar behovet av inkomstprövat stöd. Bostadsbidragen måste dock - om boendekosmadema inte justeras - förbättras och lämnas ocksä tUl hushåll utan bam.

Svenska kommunförbundet

Enligt förbundets styrelse kan ökade kommunala kosmader tiU följd av ett nytt bostadsfmansieringssystem inte accepteras. Staten bör ta över hela kostnadsansvaret för bostadsbidragen. En gmndläggande princip bör vara att skatte- och bostadspolitiken utformas sä att bostadsbidrag inte behövs. Under alla omständigheter bör bidragen utgöra endast ett mindre komplement till insatser av annat slag.

Det finns enligt styrelsen en uppenbar risk med uttedningsförslaget att bidragskosmadema blir betydUgt högre än vad uttedningen har kommit fram tUl. Det föreslagna systemet kommer vidare att leda till att antalet hushäU som kommer att behöva bostadsbidrag ökar mer än vad uttedningen kommit fram till. Behovet av bostadsbidrag kommer att öka ytterligare om inte den skatterabatt som föresläs för hyres- och bostadsrättshus av yngre ärgängar ocksä fär omfatta egnahem.

De ökade boendekosmader som följer av utt-edningsförslaget drabbar i mänga fall ensamstående härdare än andra hushall. Ett bostadsbidrag för hus-häll utan bam bör därför övervägas.

Kommunerna

20 av de totalt 21 kommuner som yttrat sig över boendekostnadsuttedningens betänkande har i sina remissvar behandlat frågan om bostadsbidrag, nämligen Huddinge, Järfälla, Stockholm, Upplands-Bro, Linköping, Klippan, Kristianstad, Malmö, Halmstad, Göteborg, Omst, Mark, Karlskoga, Lindesberg, Västeräs, Bollnäs, Hiämösand, Östersund, Umeå och Gällivare kommuner.

Drygt hälften av kommunema, bl. a. Malmö, Halmstads. Göteborgs, Prop. 1989/90: 144 Omsts, Västeräs, Hämösands, Umeå och Gällivare kommuner, tillstyrker uttedningens förslag att bygga ut bostadsbidragen tiU bamfamUjer.

Förslaget att räntor pä län för förvärv av bostadsrätt skall räknas in i bostadskosmaden tiUstyrks av flertalet av dem som berör frägan.

GäUivare kommun framhåUer att den föreslagna bostadsfmansieringen medför väsentligt ökade boendekosmader. Som följd av detta krävs mycket stora höjningar av det riktade bostadsstödet för att möjliggöra ett boende i bra bostäder för de ekonomiskt svaga hushäUen. Göteborgs kommun anser att en utbyggnad av bostadsbidragen inom ramen för nuvarande system är rimlig och nödvändig.

Stockholms kommun anser att uttedningen inte ägnat tiUräckUgt utrymme ät frägan om avvägningen mellan det generella bostadsstödet och ett individuellt riktat inkomstprövat system. Ett system som innebär kraftiga ökningar av antalet familjer som är beroende av bostadsbidrag inger betänkligheter. Huddinge kommun framför liknande synpunkter.

I stort sett samtliga kommuner påtalar att boendekosmadsuttedningens förslag leder till ökade kostnader för kommunema. Bl. a. Stockholms. Upplands-Bro. Omsts. Umeå och Gällivare kommuner framhåller att förslaget innebär en övervältring av kostnader frän staten tiU kommunema. Linköpings kommun framhåller att det i uttedningen saknas en analys och redovisning av förslagets effekter för kommunema. Konsekvensema för kommunema bör redovisas. Halmstads och Marks kommuner framför liknande synpunkter.

Flertalet kommuner framhåller att ökade kostnader tUl följd av ett nytt stödsystem inte fär drabba kommunema utan fömtsätter ett ökat statligt åtagande motsvarande kostnadsökningama.

Bl. a. Klippans och Göteborgs kommuner anser att procentsatsema för nuvarande statsbidrag bör höjas i motsvarande grad.

Några kommuner - Huddinge, Järfälla. Stockholms. Upplands-Bro. Västeräs och Östersunds kommuner - tar upp behovet av bostadsbidrag till hushåll utan bam. Järfälla kommun anser att bostadsbidragen bör omfatta även hushåll utan bam med låga inkomster. Östersunds kommun föreslår att bostadsstödet tUl hushåll utan bam lämnas utan åldersgräns och förstärks.

Föreningen Kommunala Förmedlingsorgan

De föreslagna bostadsbidragsreglema kommer att innebära ökad arbets-belasming för kommunerna. Det är önskvärt att de nya reglema preciseras i så god tid an datasystem och arbetsmtiner hinner stäUas onx

LO anser att en viss försiktighet med ökade bostadsbidrag är befogad pä gmnd av att en ökning av bostadsbidragen bidrar tiU höga marginaleffekter för vissa gmpper av hushåll, samt att alla typer av inkomstprövade bidrag leder tUl ökad byråkrati och olika adminisntiva problent Trots det kan det bU

nödvändigt att höja bostadsbidragen för att klara vissa utsatta gruppers Prop. 1989/90: 144

boendekosmadshöjningar, som blir följden av de akmeUa uttedningsför-

slagen. Det mest väsentUga är dock att utformningen av ett framtida system

för bostadsfinansiering maximalt utnyttjar möjligheten att garantera laga

boendekosmader.

TCO

TCO anser att samhäUets stöd till bamfamiljema bör vara sä generellt som möjligt och sä lite konsumtionsanknutet som möjUgt. Det familjepolitiska stödet och de övriga delama av bostadsstödet bör därför pä sikt byggas ut så att omfatmingen av bostadsbidriigen kan reduceras. Den fasta delen av bostadsbidragen fungerar i praktiken som ett extra inkomstprövat bambidrag. Det vore en fördel om denna typ av mer allmänt stöd tiU bamfamUjer kunde föras över tUl bambidragssystemet.

I TCO:s fördelningspolitiska sttidie konstateras att hushåll utan bam och med höga boendekosmader i förhiUlande till sin inkomst löper högre risk än andra att förlora pä skattereformen. Orsaken är att sä stor del av skattereformens fmansiering lagts på boendekosmadema, samtidigt som de fördelningspolitiska insatsema styrs tUl bamfamiljer i form av höjda bambidrag och höjda bostadsbidrag. Det förslag till skattereduktion för läg- och mellaninkomsttagare som lagts fram i skaneöverläggningama mellan regeringen, de poUtiska partiema och arbetsmarknadens parter är genereUt och bidrar inte tiU bättte balans i utfallet för hushåll med och utan bam. TCO har tidigare redovisat en analys av skatteförslagets fördelningspolitiska effekter som visar att 85 % av de hushåll med bmttoinl:omster under 125 000 kr. per är som förlorar på reformen är ensamstäend; utan bam. TCO anser därför att bostadsbidragssystemet därför utvidgas tiU att också omfatta hushåll utan bam som har höga boendekosmader i förhäLlande tiU inkomsten. Stödet bör i sin helhet relateras tUl boendekosmaden och vara inkomstprövat. Man bör vidare överväga om ett sådant utvidgat stöd kan ersätta bostadsstöd till ungdomar under 29 är.

TCO instämmer samtidigt i att det fiims behov av kompletterande analyser av de samlade effektema av skatteuttedningamas och boendekosmadutted-ningens förslag. Analysema bör visa om det gär att finansiera utvidgningen av bostadsbidragen till hushåll utan bam genom en mindre sammanlagda ökning av bambidrag och bostadsbidrag till bamfamiljer.

Centralorganisationen SACO/SR

Det finns enligt SACO/SR:s uppfatming inte längre anledning an stödja bostadskonsumtion framför annan konsumtion. Fömtom an vara konsumtion sstyrande medför bostadsbidragen oönskade marginaleffekter. Bidragen är dessutom svära att administtera. Det genereUa stödet tiU bamfamiljer saknar bostadsbidragens nackdelar. Eiamfamiljemas försörjningsbörda i kombination med bland annat behovet av att kunna efterfråga rymliga bostäder motiverar ett sädant starkare generjUt stöd.

Bilaga 2 Prop. 1989/90: 144

Plan- och bostadsverkets utvärdering av försöksverksamheten med statligt stöd till flerbamsfamiljer för köp av egnahem

Plan- och bostadsverket har under är 1989 gjort en utvärdering av förvärvsstödet som bygger pä enkätsvar frän drygt 700 läntagare, samtUga länsbostadsnämnder och 50 kommuner i landet. Utvärderingen har redovisats i en skrivelse till bostadsdepartementet i november manad 1989 och avser de tvä första åren av försöksperioden. Sammanlagt hade dä förvärvslän lämnats till 9 457 bamfamiljer.

Sammanfattningsvis anser plan- och bostadsverket att stödformen i huvudsak har fungerat tiUfredsställande. Syftet med förvärvslänen kan i princip sägas ha uppfyllts.

Familjer med låga inkomster har genom stödformen kunnat förbättta sin bostadsstandard. Av de familjer som ingått i undersökningen bodde t. ex omkring 30 % av familjema med tvä eUer tte bam tidigare i tte mm och kök med en bostadsyta som var mindre än 80 m, en andel som minskade till 1 % efter köpet.

Av enkäten till läntagama framgär att familjema vanligen flyttat frän 3-4 mm och kök tiU 4-6 mm och kök. Även bostadsytan har ökat betydligt, i genomsnitt med 20-0 m. 10 % av familjema har dock minskat sin bostadsyta. En förklaring tiU det sismämnda kan vara att förvärvslän i dessa fall lämnats i samband med en skilsmässa eUer separation. 30 % av familjema i låntagarenkäten bodde även före förvärvet i egnahem.

När förvärvslånen infördes var det en medveten sttävan att ge utrymme för lokalt inflytande vid besluten om förvärvslän. Kommunemas praxis skiljer sig främst när det gäller den ekonomiska prövningen. Tvä kommuner, Lund och Vellinge, har beslutat att överhuvudtaget inte lämna borgen för förvärvslän.

Utvärderingen visar att det tiU en början var förhällandevis stora skilhiader i kommunemas praxis, större än vad som kunde motiveras av skilda fömtsättningar på de lokala bostadsmarknadema. Skillnadema har emellertid minskat och ger nu enligt plan- och bostadsverket inte anledning tiU ändringar av lånereglema.

När förvärvslänen infördes anförde bostadsministem (prop. 1986/87:48) att stödet främst skuUe få betydelse pä orter med en balanserad småhusmarknad eUer med överskott pä egnahem. Undersökningen visar att så bUvit fallet Av länsstatistiken över beslut om förvärvslän framgär att det i Stockholms län det första året endast lämnades 81 län medan det i landet som helhet lämnades i genomsnitt 203 län per län under samma period.

Risken för stödformen skulle fä. en prisdrivande effekt uppmärksammades redan i förslaget om förvärvslän. Enligt de bedömningar som gjorts i utvärderingen kan en viss prisökning ha skett, men endast i begränsad omfatming,

i första hand i fräga om enskilda objekt i områden med balanserad småhus- Prop. 1989/90: 144 marknad.

Den som söker förvärvslän kan begära ett förhandsbesked frän länsbostadsnämnden i frägan om vissa länefömtsättningar är uppfyUda, nämUgen att familjen har minst tvä bam som berättigar till bostadsbidrag och att inkomst- och förmögenhetsförhållandena är sädana att familjen kan beräknas fä bostadsbidrag för kosmadema an bo i huset. En ttedjedel av länsbostadsnämnderna och hälften av kommunema uppger att förhandsbesked numera aldrig används. Det upplevs som meningslöst att endast lämna ett besked om länesökanden är berättigad tiU bostadsbidrag eller inte. En klar majoritet bland säväl nämnder som kommuner (drygt 80%) vUl slopa förhandsbeskedet, åtminstone i sin nuvarande form.

Drygt hälften av länsbostadsnämnderna och nära tvä ttedjedelar av kommunema i undersökningen anser att bostadsbidrågssystemet fungerar bra som urvalskriterium vid förvärvslånebedömningen. Övriga nämnder och kommuner anser tvärtom att kopplingen tiU bostadsbidrag inte är bra. Mycket smä skillnader i bidragsgmndande inkomst avgör om man får förvärvslån eller inte. En annan fråga gäller inkomstprövningen. Många länsbostadsnämnder och kommuner anser att det är för lätt att anpassa sina inkomster i anslutning tiU ansökan om stöd.

Ett förhällandevis stort antal överklaganden har behandlats under perioden. Detta är dock inte ovanligt när man inför nya stödformer. Flera överklaganden har avsen kommunens beslut om borgen, vilket inte kan prövas i denna ordning.

Av utvärderingen framgår enligt plan- och bostadsverket vidare att informationen om lånen varit bristfällig. Om läneformen skall finnas kvar efter försöksperiodens slut avser plan- och bostadsverket att förbättta den skrivna informationen.

Innehåll Prop. 1989/90: 144

Propositionens huvudsakhga innehäU............................ 1

Propositionens lagförslag............................................ 2

1 Inledning............................................................ 7

2 Räntebidrag för är 1991......................................... 8

2.1 Inledning...................................................... 8

2.2 Räntebidrag vid ny-och ombyggnad................... 8

2.3 Räntestöd vid förbättting av bostadshus............. 9

2.4 Ekonomiska konsekvenser............................... 10

3 Bostadsbidragen.................................................. 10

3.1 Nuvarande regler samt reformbehov.................. 10

3.1.1 GäUande regler..................................... 10

3.1.2 Boendekosmad suttedningens förslag om bostadsbidrag

tUl hushåU med bam.............................. 11

3.1.3 Reformbehovet..................................... 12

3.2 Bostadsbidrag till barnfamiljer........................... 13

3.3 Bostadsbidrag till hushåll utan bam.................... 18

3.3.1 Bostadsbidrag tiU ungdomar.................... 18

3.3.2 Bostadsbidrag till andra hushäU utan bam.. 19

3.4 Statsbidraget tiU kommunemas kosmader för bostadsbidragen .. .21

3.5 Upprättat lagförslag....................................... 22

4 Vissa ytterUgare stödformer.................................. 22

4.1 Stöd till flerbamsfamiljer för köp av egnahem...... 22

4.1.1 Inledning............................................. 22

4.1.2 Föredragandens överväganden................ 22

4.2 Län m. m. för gatukosmadsersätming................. 23

4.2.1 Inledning............................................. 23

4.2.2 Föredragandens överväganden................ 23

5 Anslag för budgetåret 1990/91............................... 24

6 Hemställan......................................................... 26

7 Beslut................................................................ 26

Bilaga 1 SammanstäUning av remissyto-andena över boende
kosmadsutredningens betänkande (SOU 1989: 71)
Ny bostadsfinansiering................... ,............. 27

BUaga 2 Plan- och bostadsverkets utvärdering av försöksverk
samheten med stadigt stöd till flerbamsfamiljer för
köp av egnahem.......................................... 34

gotab 96450, Stockholm 1990 Tfd