Regeringens skrivelse 1989/90:137

med en redovisning av allmänna pensionsfondens verksamhet år 1989

Skr. 1989/90:137

Regeringen överlämnar till riksdagen enligt bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 19 april 1990 en redovisning av allmänna pensionsfondens verksamhet år 1989.

Ingvar Carlsson

Allan Larsson

Finansdepartementet Skr. 1989/90:137

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 april 1990

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Hjelm-Wallén, Göransson, Dahl, R.Carlson, Johansson, Lindquist, G.Andersson, Lönnqvist, Thalén, Freivalds, Lööw, Persson, Molin, Sahlin, Larsson

Föredragande: statsrådet Larsson

Skrivelse med en redovisning av allmänna pensionsfondens verksamhet år 1989

Första — tredje fondstyrelserna, Qärde och femte fondstyrelserna samt första — femte löntagarfondstyrelserna har överlämnat sina årsredovisningar för 1989 till regeringen. Vidare barden av första — tredje fondstyrelserna gemensamt upprättade sammanställningen över delfondernas verksamhet 1989 överlämnats till regeringen. Slutligen har de av riksrevisionsverket och riksförsäkringsverket avgivna utlåtandena över fjärde och femte fondstyrelsernas samt löntagarfondstyrelsernas förvaltning av medel överlämnats till regeringen. De överiämnade redovisningarna bör fogas till protokollet som bilagorna 1—11.

AP-fondens utveckling 1989

Under 1989 har utvecklingen för AP-fonden totalt sett varit tämligen positiv. Det inflationsjusterade överskottet, s. k. realt resultat, uppgick för fondstyrelserna sammantagna till 8,0 miljarder kronor eller 2,1 % av hela fondkapitalet (för 1988 till 33,5 miljarder respektive 9,2 %). Sänkningen av resultatet från 1988 års nivå är främst en följd av räntestegringen under ijärde kvartalet 1989. De ackumulerade reala resultaten uppgick vid 1989 års slut till ca 70 miljarder kronor utöver nuvärdet av det kapital som tillförts de olika fondstyrelserna.

Vid slutet av 1989 uppgick den samlade marknadsvärderade kapitalbehållningen inom hela AP-fonden tiU 387,3 miljarder kronor. Det är en ökning med 23,8 miljarder kronor eller 6,5 % jämfört med 1988.

Den totala avkastningen för de tre första fondstyrelserna var 18,7 miljarder kronor. Eftersom en del av avkastningen används för att täcka pensionsutbetalningarna blev fondkapitalets ökning lägre än avkastningen. Fondkapitalets ökning i de tre första fondstyrelserna uppgick således till 11,3 miljarder kronor (marknadsvärderat). Övriga fondstyrelser bidrog till ökningen av fondkapitalet i det totala ATP-systemet med 12,5 miljarder kronor (marknadsvärderat).

Riksrevisionsverkets och riksförsäkringsverkets utlåtanden Skr. 1989/90: 137

Riksrevisionsverket (RRV) och riksförsäkringsverket (RFV) har var för sig granskat fjärde och femte fondstyrelsernas samt löntagarfondstyrelsernas förvaltning av medel.

RRV konstaterar i sitt utlåtande att var och en av löntagarfondstyrelserna och fjärde fondstyrelsen uppvisar ett överskott i förhållande till det långsiktiga resultatkravet. Även femte fondstyrelsen som påbörjade sitt arbete under andra halvåret 1989 uppvisar ett resultat överstigande avkastningskravet.

RRV har belyst löntagarfondernas avkastning sedan hänsyn tagits till risk och därvid kunnat konstatera att inte någon av löntagarfondema kan klassificeras som en högriskfond. Enligt RRV beror detta till största delen på att fonderna har väl di versifierade portföljer och att fonderna alltid har en viss dd likvida medel. RRV anser att man inte kan kräva att en fond med lägre riskexponering än marknaden i en tid med börsuppgång skall utvecklas lika väl som index.

RRV har vidare särskilt granskat placeringsregleraa och därvid juridiskt undersökt tre olika typerav placeringar, nämligen mellansvenska löntagarfondens och nordfondens ställningstagande för att respektive fond skall placera aktier i ett svenskt investmentbolag med placeringsinriktning i utländska aktier, fjärde fondstyrelsens deltagande i bildandet av ett fastighetsbolag samt mellansvenska löntagarfondens och sydfondens utställande av köpoptioner på innehavda aktier. RRV;s bedömning är att placeringen i ett svenskt investmentbolag som till huvuddel avser att investera i utländska aktier inte är förenlig med bestämmelserna i lagen (1983:1092) med reglemente för allmänna pensionsfonden (APR) eller dess förarbeten. Däremot är RRV av den uppfattningen att deltagandet i bildande av fastighetsbolag liksom utställande av köpoptioner inte strider mot reglementet. Enligt RRV är det av synnerlig vikt att en översyn sker av placeringsbestämmelserna i 34-36 §§ APR, så att reglerna i fortsättningen blir så entydiga som möjligt.

I utlåtandet har RRV även särskilt granskat fondernas ägande och enligt RRV:s bedömning föreligger en möjlighet att fonderna tillsammans påtvingas ett företagaransvar för börsregistrerade företag som har varit noterade eller är noterade på OTC-listan respektive O-listan. Enligt RRV bör en översyn av gällande begränsningsregler ske för att undvika att fonderna tillsammans påtvingas ett företagaransvar.

RRV har dessutom följt upp tidigare utlåtande. Därvid har RRV funnit att löntagarfonderna och fjärde fondstyrelsen var för sig har beslutat om för fonderna enhetliga redovisningsprinciper fr. o. m. 1990. RRV anser att femte fondstyrelsen bör tillämpa samma redovisningsprinciper som övriga fonder. RRV framför slutligen synpunkter på fondernas arbete med riskanalys, aktualitet och dokumentation av fondernas placeringsinriktning samt fondernas långsiktiga likviditetsförvaltning.

Resultaten av RFVis utvärdering har inte gett RFV anledning att fram
föra några särskilda anmärkningar mot fondernas resultat eller placeringar
av de förvaltade medlen under 1989. RFV har särskilt framhållit att ,

samtliga löntagarfondstyrelser under 1989 har aktivt informerat de fackli-    Skr. 1989/90: 137 ga organisationerna i bolag där respektive fond innehar aktier om möjligheten att begära rösträttöverlåtande hos fondstyrelsen. Andelen rösträttsöverlåtande under 1989 har enligt RFV ökat väsentligt jämfört med 1988 och andelen understiger inte 90 % för någon enskild fondstyrelse.

RFV konstaterar vidare, i likhet med RRV, att löntagarfondstyrelserna under 1989 har enats om enhetliga redovisningsprinciper samt att de skiljaktigheter som återstod vid utgången av 1989 kommer att åtgärdas 1990. RFV delar vidare RRV:s uppfattning att utställande av optioner i eget aktieinnehav inte strider mot placeringsbestämmelserna.

Jag vill i anledning av RRV:s och RFV;s utlåtande göra följande kommentarer.

Av utlåtandena från RRV och RFV framgår att löntagarfondstyrelserna och fjärde fondstyrelsen nu har enats om att tillämpa samma redovisningsprinciper samt att de skiljaktigheter som återstod vid utgången av 1989 kommer att åtgärdas 1990. Såsom påpekats i tidigare års redogörelser (skr. 1987/88:179, skr. 1988/89:144) är dd av synneriig vikt att fondstyrdserna tillämpar enhetliga redovisningsregler. Jag förutsätter därför att kvarvarande olikheter är undanröjda i kommande årsredovisningar och att denna fråga därmed inte föranleder ytterligare åtgärder.

Jag konstaterar med tillfredställdse att samtliga löntagarfondstyrelser aktivt har informerat de fackliga organisationerna om möjligheten att begära rösträttsöverlåtande och att andelen rösträttsöverlåtande under 1989 har ökat väsentligt jämfört med 1988.

Under 1970- och 1980-talen har värdepappersmarknaderna i världen knutits samman alltmer och i former som delvis varit okända tidigare. Nya värdepapper och finansiella instrument har skapats. Därtill kommer att valutaregleringen successivt avvecklats i Sverige och andra länder. Gamla restriktioner för tillträde till marknadsplatser har hävts. Det har även skett en genomgripande avreglering av kreditmarknaden. Samtidigt har de ökande anspråken på god riskspridning och hög avkastning när det gäller förvaltningen av AP-fondens medel alltmer kommit i förgrunden. Mot denna bakgrund har behovet av en översyn av fondreglementets placeringsbestämmelser vuxit sig starkare. Det är enligt min mening av vikt att placeringsreglerna inte lägger oönskade hinder i vägen för fondstyrelsernas verksamhet. Därtill kommer det av RRV påtalade behovet av klara och entydiga regler som inte ger utrymme för tveksamhet eller olikartad tolkning.

Frågan om AP-fondens organisation och förvaltning har diskuterats under de senaste åren. Exempelvis har riksbanken vid några tillfällen, senast vid beredningen av prop. 1989/90:27, uttryckt önskemål om en samlad översyn av de lagregler som styr medelsförvaltningen i AP-fonden. En sådan översyn är emellertid en fråga som enligt min mening kräver ytterligare överväganden. Jag avser dock under alla omständigheter att föreslå en teknisk översyn av samtliga fondstyrelsers placeringsbestämmelser. Jag har därför för avsikt att återkomma till regeringen i dessa frågor.

Vad RRV och RFV i övrigt behandlat i sina utlåtanden är av den
karaktären att några ytterligare kommentarer från min sida inte erfordras. 6

Förändringar i AP-fondens verksamhet Skr. 1989/90:137

Den femte fondstyrelsen som inrättades 1988 (prop. 1987/88:167) påbörjade under hösten 1989 sin verksamhet.

Enligt förslagen i senaste kompletteringspropositionen (prop. 1988/89:150, bil 6, FiU30, rskr. 327, SFS 1989:512) erhöll första - tredje fondstyrelserna möjlighet till delägande i fastighetsbolag. Samtidigt togs förbudet för fjärde och femte fondstyrelserna att förvärva aktier i bank-och försäkringsbolag bort. Fjärde och femte fondstyrelserna erhöll även rätt att av de medel som respektive styrelse förvaltar placera tio procent i utländska aktier och andelar i aktiefonder.

Enligt förslagen i proposition om AP-fondens placeringsbestämmelser (prop. 1989/90:27, NU 12, rskr. 92, SFS 1989:1038) fick första - tredje fondstyrdserna möjlighet att placera förvaltade medel i obligationer och andra för den allmänna rörelsen avsedda skuldförbindelser i utländsk valuta upp till högst 10 % av det fondkapital som respektive styrelse förvaltar.

Fastställande av balansräkning

Regeringen har tidigare denna dag fastställt balansräkningarna för första — femte fondstyrelserna och första — femte löntagarfondstyrelserna.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen överlämnar fondstyrelsernas årsredovisningar, sammanställningen över delfondernas verksamhet samt RRV:s och RFV:s utlåtanden till riksdagen.

Beslut

Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

Första, andra och tredje fondstyrelserna

ÅRSREDOVISNING I989

Skr. 1989/90:137

Åwt i sammandrag '

De tre första fondstyrelsemas förvaltai:ie fondkapital uppgick vid utgåtigen av 1989 till 340.5 rndkr. en ökning med 11.3 mdkr eller 3.4%.

Av styrelsernas totala placeringar vid slutet av året svarade bostadssektorn för den dotninerande deleti. 59%. Statens andel var 22%. konmmnema svarade för 3% och näringslivet för 13%. De kortfristiga placeringarna utgjorde 2% vid årsskiftet.

ATP-systentets utveckling under 1989 innehar fortsatt höga anspråk på fondens avkastning. Pensionsutbetalningarna ökade med 14.2% till 69.2 mdkr Underskottet mellan avgifter och pensioner, som successivt stigit från år 1982, ökade lill 11.6 mdkr motsvarande ca en sjciltedel av AJPpensiouema under året.

Avgiftsunderlaget — lönesumman — växte under 1989 med drygt 11%. Avgiftsuttaget ökade med 0.4 procentenheter till sammanlagt 11%. Fondstyrelsernas inflöde av ATP-avgifter ökade därigenom med 17.4% till 57,6 mdkr.

Direktavkastningen på fondens ohhgationsplaceringar (31/12 1989: 287,9 rrnikr) uppgick 1989 tjll 11.6% eller 36.2 rndkr jämfört med 11,8% resp. 33.5 mdkr år 1988   Den betydande räntestegringen mot slutet av året ledde till en siinkriing av kursvärdei på fondens värdepappersportfölj rned 6.4% (motsvarande 17.3 mdkr). Under 1988 sjönk räntenivån med 2.8% vilket medförde en Ökning av kursvardena med 6.1 mdkr. Utvecklingen innebar att totalavkastningen på fondens värdepappeisportfölj (direktavkastningen minskad med den orealiserade kursförlusten) 1989 sjönk till 6.1% att jämföra med en totalavkastning 1988 på 14.2%.

Nettoplaceringama uppgick under 1989 nominellt ttll 27.3 mdkr (1988: 23,5 mdkr). Därutöver har amorteringar, förfall och inlösen i värdepappersporlföl-jen uppgått till ca 38 mdkr Därtill kommer omplaceringar iportfoljstvnman-sättningen på ca 50 rndkr, som gjorts av placeringspolitiska skäl. Sammantaget innehar detta att hruttopläceringartta upypgick till ca 115 mdkr 1989

Under 1989 togs de förda stegen mot' uppbyggandet av fondens fastighetsbestånd. Fonden förvarnade dels det börsnoterade fastighetsbolaget Anders Nisses AB. tiels gick fonden in som 20-proceniig ägare i det nybildade bolaget Pieiad Real Estatc AB för förväfv av fastigheter i utlaridet, framförallt i Europa.

Direktlåneverksamheten'till privata bolag utvecklades positivt under året och uppgick till 4.1 mdkr vid årets slut. 1 iithhiingen ingår både kortare och längre lån med varierande bctalnmgsprofil.

Fonden har genom reglementsändring fr o m den 1 januari 1990 möjlighet att placera i utländska räntebärande papper

10

Skr. 1989/90:137

Styrelse och revisorer ''

Första fondstyrelsen

Ledamöter:

GÖSTA GUNNARSSON, Landshövding i Jönköpings län, (ordförande) CURT PERSSON, Förbundsordförande, Statsanställdas Förbund, (vice ordförande)

MARtXT WIKSTRÖM, Vice ordförande. Svenska Kommunförbundel, (vice ordförande)

KARL GUSTAF SCHERMAN, (Generaldirektör, RiksforMkringsverket ULF (GÖRANSSON, Statssekreterare, Civildepartemenlet INGEGERD EKBERG, Kommunalråd

GUNNAR HOFRl.NG, Förbundsordförande, Landstingsförbundet LILLEMOR ARVIDSSON, Förbundsordförande, Svenska Kommunalarbetareförbundet BERTIL AXELSSON, Rd. förste ombudsman, Statstjänstemannaförbundet

Suppleanter:

STURE KORPI, St.itssekreterare, Socialdepartementet

RUTH KÄRNEK, F.d. landstingsledamot

OLOF BERGVALL, (Generaldirektör, Statens löne- och pensionsverk

NILS YNGVESSÖN, Styrelseledamot, Svenska Kommunförbundet

LARS-GERHARD WESTBERG, Kommunalråd

WALTER SLUNGE, Förbundsdirektör, Landstingsförbundet

MARGARETA SVENSSON, Sekreterare, Landsorganisationen i Sverige

ALF KARLSSON, Förhandlingschef, Statsanställdas Förbund

JÖRGEN ULLENHAG, Ordförande, Centralorganisationen SACO

Revisorer:

GUNNAR DANIELSON, F.d. generaldirektör, (ordförande) STIG DANIELSSON, Överdirektör, Bankinspektionen KJELL-AKE HENSTRAND, Landstingsledamot GUNNAR EKLUND, Administrativ chef, Sveriges Kommunaltjänstemannaförbund

Verkställande direktör: KRISTER WICKMAN

Företa iondstyreken lorvaltar avgifter som erlagts av staten och lommuner och dem närstående institutioner och bolag.

Ledamöter och suppleanter i styrelsen utses av regeringen etter torslag trän LD, TXIO, SACO, Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet.

Regeringen utser tonjtom ordförande två ledamöter lamte två suppleanter

11

Skr. 1989/90:137

Styrelse och revisorer ''

Andra fondstyrelsen

Ledamöter:

HANS ALSÉN, Landshövding i Uppsala län, {ordförande) CURT NICOLIN, Tckn.dr., Styrelseordförande, ASEA AB. (vice ordförande) RUNE MOLIN, F.d. andre ordförande, Landsorganisalionen i Sverige, (vice ordförande), (förordnaiJ t o m 1990-01-11)

OLOF LJUNGGREN, F.d. verkställande direktör. Svenska arbetsgivareföreningen

BO RYDIN, Styrelseordförande, Svenska Cellulosa AB LEIF LEWIN, Verkstall.inde direktör. Kooperativa Förbundet PER-OLOF EDIN, Ekonom, Landsorganisationen i Sverige BERTIL WHINBERG, l-orbundsordförande. Svenska Byggnadsarbetareförbundet

INGE GRANQVIST, Förbundsordförande, Svenska Industritjänstemanna-förbundet

Suppleanter:

SUNE HALVARSSON, Avd.chef, Statens industriverk NILS HOLGERSON, Fd. styrelseledamot. Svenska Arbetsgivareföreningen BIRGER JARL PERSSON, Styrelseledamot, Svenska Arbetsgivareföreningen IVAN JUTO, Fd. styrel';eledamot. Svenska Arbetsgivareföreningen ROLF TRODIN, Verkställande direktor, HSB:s Riksförbund GÖRAN WISTROM, Arbetsmarknadssekreterare, Svenska Metallindustri-arbetareförbundet

BERT-OVE PETTERSSON, Förbundsordförande, Fastighetsanställdas Förbund ARNE JOHANSSON, Förbundsordförande, Svenska Skogsarbetareförbundet LARS HELLMAN, Förbundsordförande, Handelstjänstemannaförbundet

Revisorer:

GUNNAR DANIELSON, F.d. generaldirektör, (ordförande)

STIG DANIELSSON, Överdirektör, Bankinspektionen

AUGUST TROLLE-LDWEN, Styrelseledamot, Svenska arbetsgivareföreningen

BERNDT HOLGERSSC>N, Ekonomichef, Landsorganisationen i Sverige

Verkställande direktör: KRISTER WICKMAN

Anidra fondstyrelsen lorvaltar avgitter som erlagts av enskilda större arbetsgivare

Ledamöter och suppleanter i styrelsen utses av regeringen efter forslag från SAF, LD, KF och TCO

Ledamöter och suppleanter i

TCO

Regeringen utser ordforandi.'

12

Skr. 1989/90:137

Styrelse och revisorer ''

Tredje fondstyrelsen

Ledamöter:

ROLF WIRTÉN, Landshövding i Östergötlands län, (ordförande) ERIK-V RAMBERG, Förbundsordförande, Sveriges Köpmannaförbund, (vice ordförande)

HARRY FJÄLLSTRÖM, Fd. avtalssekreterare, Landsorganisationen i Sverige, (vice ordförande)

KARL-ERIK BRANDT, Vice styrelseordförande. Svenska Arbetsgivareföreningen

GUSTAF PIEHL, Fd. ordförande. Småföretagens Riksorganisation THORSTEN NILSSON, Styrelseledamot, Lantbrukamas Riksförbund BENGT LLOYD, Förbundsordförande, Handelsanställdas Förbund HANS BILLSTRÖM, Förbundsordförande, Hotell- och Restauranganställdas Förbund

STURE NORDH, Förbundsordförande, Sveriges Kommunaltjänstemannaförbund

Suppleanter;

GUSTAV JÖNSSON, Överdirektör, Riksförsäkringsverket ÅKE LUNDQVIST, Styrelseordförande, Kooperativa Förbundet ARNE JOHANSSON, Andre vice ordförande. Småföretagens Riksorganisation THORSTEN ANDERSSON, Verkställande direktör, Untbrukamas Riksförbund

E.O. HOLM, Verkställande direktör, Sveriges Köpmannaförbund INGVAR JANSSON, Förbundsordförande, Svenska PappersindustrJarbetare-förbundet

JOHNNY GRÖNBERG, Förbundsordförande, Svenska Transportarbetare-förbundet

ÅKE ROSENQVIST, Förbundsordförande, Grafiska Fackförbundet ELSA HÖRLING, Andre vice ordförande. Centralorganisationen SACO

Revisorer:

GUNNAR DANIELSON, F.d. generaldirektör, (ordförande)

STIG DANIELSSON, Överdirektör, Bankinspektionen

HUGO ORUP, Styrelseledamot, Sveriges Köpmannaförbund

GUNILLA JERLINGER, Förbundskassör, Svenska Transport arbetareförbundet

Verkställande direktör:

KRISTER WICKMAN

Tredje fondstyrelsen förvaltar avgifter som erlagts av enskilda mindre arbetsgivare saml

egenavgifter

Ledamöter och suppleanter i styrelsen ulses av regeringen efter förslag från SAF, LRF, LO,

TCO, KF, SACO, Sveriges köpmannaförbund och Småföretagens riksorganisation.

Regeringen utser ordförande

13

Verkställande direktörens översikt

Skr. 1989/90:137 Bilaga I

AP-fonderna har under 80-iaiet haft en positiv utveckling. Denna präglade också 1089 Fondernas direktavtastning steg till 36.2 mdkr (1988. 33.5 md

Fondavkdslningens betydelse kan lilustreras med att avgiltsuttaget. oni fondavkastnin gen e| vanl tillgänglig, IPiJo hade behövt uppgå til! 12.3 procent (mot faktiska H pro-cenO   Den av fonden behiillnj avkastningen efler betalning av fondens bidrag lill ATP-pensionerna uppgick lill 2,6 mdkr (1988: 22.0 mdkr). Totalavkastningen (summan av direktavkastning och torandnng i kursvården) uppvisade däremot en nedgång, jämfört med 1988 lill foljd av räntehöjningen mot årets slut, som ledde ill en kraftig sänkning av kursvardena j)å fondens obligationsinnehav.

Fondavkastningens betydelse for finansie ring av ATP-systemet har medfört att enighet idag råder om att fonden skall bedriva en avkastningsmaximerande placeringspolitik. En avgörande forutsättning för genomförandet av denna politik har vant den genomgripande förändring som ÖO-talet medfört av den svenska kreditmarknaden och som gjort denna till en fungerande, utvecklad och sofistikerad markr.ad. Denna utveckling utsattes for betydande bakslag genom införandet av omsättningsskatten pä värdepapper. Beskedet att skatten kommer att avvecklas är darfor välkommet.

For närvarande föreligger i'tl taktiskt samband mellan fondens avkastning och avgiftsuttaget i den meningen ati avgiftsuttaget hade vant ett annat om ATP-systemet inte haft tillgång till fondens avkastning  Någon

precisering av detta samband har emellertid inte gjorts. Detta ar naturligt, eftersom ATP-systemet är elt fördelningssystem och fonden ursprungligen förutsattes endast tillfälligt tas i anspråk för pensionsutbetalningar. I den ändrade situation som inträtt i fon dens ställning i pensionssystemet är det angelaget att målet för fondförvaltningen och fondavkastningens roll i pensionssystemet preciseras. Därvid bör förutsättas att fonden långsiktigt skall bestå och att anpassningen av pensionssystemet vad gäller avgiftsutta get och/eller pensionsniväerna sker utifrån denna utgångspunkt. Hur långt fondavkastningen kan minska behovet av avgiftshöj ningar beror pä räntenivån och placerings-politikens effektivitet. En an viktigare faktor som bestämmer pensionssystemets stabilitet och dess utformning är tillväxttakten i ekonomin. För ATP-systemets del är därför den positiva effekten av en hög räntenivå mindre än den negativa effekten av en låg tillväxttakt.

Utvecklingen under senare delen av 80-talet har inneburit att AP-fondens placeringsmöjligheter väsentligt vidgats. Under 1989 har fonden inlett placeringar i fastigheter och di-rektiänegivning till företagssektorn. Fr o m innevarande år har fonden möjlighet till placeringar 1 utländska värdepapper. Denna utveckling har successivt närmat AP-fonderna till försäkringsbolagen. Detta galler även placeringar i aktier, vilka dock skett utanför de tre moderfonderna.

Fondens dominerande placering var också under 1989 stats- och bostadsobligationer. Bostadsobligalioner hor till dt säkra placeringarna och ger en högre avkastning an statsobligationer, en avkastning som dessutom steg relativt under året   Bostadssektorns andel av fondens räntebärande portfölj okade under året

Direktavkastningen på fondens obligations-placeringar hade under 1987 och 1988 sjunkit till TZ,!*?" resp. 11,9%. Avkastningen fortsatte att sjunka under 1989 — till 11,7% Under slutet av året inleddes en markerad ränteuppgång som kommer att bryta nedgången i direktavkastningen. Räntehöjningen har samtidigt orsakat en starkt negativ, orealiserad värdeförändring, uppgående 1989 till inte mindre än 5,6%.

Till följd av sm storlek måste AP-fonden ha en stor andel långfristiga placeringar, större an vad som galler for marknaden i dess hel-

14

het. Därför blir en negativ värdeförändring oundviklig nar marknadsräntan stiger som den gjorde under 1989. Under räntesänkningarna under de tre föregående åren hade fonden pä motsvarande satt en positiv värdeförändring (uppgående till 7,5%). I den män nuvarande historiskt höga räntelage sjunker tillbaka kommer 1989 års värdeförluster att kompenseras längre tram.

Fondens fastighetsplaceringar inleddes 1989 genom förvarvet av Anders Nisses AB med ett fastighetsbestånd av ett marknadsvärde på ca 4 mdkr  Ett antal forvarv-darutover har prövats under året men inle lett till resultat, vilket återspeglar fondens medvetet forsiktiga politik. Fondens förvarv av utländska fastigheter sker indirekt genom fondens deltagande i fastighetsbolaget Pleiad Real Estate AB tillsammans med Volvo, SPR WASA och PK-bankens pensionsstiftelse.

Fondens möjligheter lill direktlän till privata svenska bolag, vilka mlordos 1988, sedan obligationsmarknaden for de svenska foretagens de! bhvit ointressant, har under 1089 utnyttjats upp lill ca 4 mdkr. Framväxten av en fungerande pennmg- och obligationsmarknad har samtidigt medfört att fondens Iraditionella reverslän, såväl till kommuner som till mellanhandsinstilut, stagnerat   De tidigare sä betydelsetulla refmansienngslå-nen ("återlänen") fortsätter att avvecklas och den utestående volymen, som en gång uppgick till över 11 mdkr, ar nu nere vid ca 800 miljoner kr.

Det placeringsreglemente som nu galler har ökat fondens möjligheter all hoja avkastningen och långsiktigt oka fondens bidrag till pensionsutbetalningarna. Om ökningen i BNP antas uppnå 2% per år och det nuvarande taket for pensionsgrundande inkomst bibehålles, erhålles. som närmare utvecklades 1 fjolårets årsredovisning, en stabil utveckling som ställer begränsade anspråk på avgiftshöjningar for det olfentliga pensionssystemet (summan av ATP och folkpension)

Skulle BNP-okningen däremot S|unka från 2% till 1% skulle pensionsulgiftcrnas andel av lönesumman stiga väsentligt   Vid denna låga — men inte alldeles osannolika — tillväxt måste man i längden valja mellan bety dande avgilishojnmgar och en sänkning av kompensationsnivåerna. En rimlig strategi ar att i god tid gardera sig mol en sådan ogynnsam utveckling   ATP-systemets känslighet for förändringar i avgiftsunderlagets ökningstakt reser darfor trägan om AP-ton-dens roll som butleri   AP-londens nuvaran-

de och förväntade framtida storlek torde vara for liten for att fylla en sådan buffertfunktion  Det skulle for att möta denna situation behövas ett positivt sparande inom ATP-systcmel. Både sparande- och buffert-argumentet låg bakom det ursprungliga be slutet om uppbyggnaden av AP-fonden. Dessa trägor har nu av olika anledningar på nytt aktualiserats 30 är efter ATP-systemets tillkomst

Bristen på sparande framstär som ett långsiktigt centralt problem for balansen i den svenska samhällsekonomin. Det finns stora behov av investeringar mom privata företag inte minst inom milioområdet   Det finns stora ulgiftskrav på olika statliga och kommunala verksamheter. Det privata hushållssparandet har inte vant positivt på länge. Försäkringssektorn har hittills genererat ett stort och for den samhällsekonomiska balansen oundgängligt bidrag till sparandet. Av olika skal tenderar emellertid forsak-ringssparandet nu att stagnera  Avtalspen-sioneringen har nätt ett fullfunktionssta-diuni   Det privala lorsakrmgssparandel har under senare år drivits upp av incitament som nu delvis upphört att verka. Sparandebristen i den svenska ekonomin visar sig också I de snabbt stigande underskotten i bytesbalansen

Även sett ur försäkringssystemets snävare synvinkel finns det skal som tatar for ökat sparande. Befolkningsutvecklingen ar sådan att antalet ålderspensionärer relaterat till antalet personer i aktiv ålder — den s k for-sor|ningskvoten — under de närmaste 15 — 20 åren kommer att vara relativt gynnsam. Därefter växer kvoten snabbt, en uppgång som bara marginellt påverkas av dagens höga nativitet   ATP-systemet kommer en bit in på 2000-talet att hårt belastas av denna utveckling. Det borde ligga i de nu relativt talrika aktivas intresse att i god tid och i ökad utsträckning medverka till att minska den belastning de kommer att få vidkännas vid stigande forsorjningskvot. De behöver också bidra till att resursutrymmet ökar tor de pensioner de själva längre fram förväntar sig skola fä

Behovet av överuttag tor alt parera ojämnheter i befolkningsutvecklingen ar mte unikt for det svenska pensionssystemet utan kommer all aktualiseras lor så gott som alla industriländer  I en rapport från OECD' rekommenderas medlemsländerna att b/gga upp lorsakrinysfonder under de "goda åren" — for Sveriges del fram till 2010 — for all dangenom iitj,imna den stora puckel i av-giltsutlagen som annars sannolikt skulle bli

Skr. 1989/90:137 Bilaga 1

AKeinj; rofuia

c EM..

15

nödvändig längre fram i liden

Sen I elt svenskt perspektiv ar AT['-systemet :nle det enda försäkringsområde dr det finns motiv for en spargenererande fonduppbyggnad   Detta moliv ar ännu mycket starkare i de kollektiva och de privata pensionssystemen   Detta har a:t göra med att sambandet mellan förvärvsinkomst och ATP-pension vid bibehållande av Jet nuvarande taket så småningom kommer att upphöra  Genom att förvandla ATP-systemet till ett folkpensionssyslem pä fiogre nivå flyttar man finansiermgsproblemen for def växande del av inkomsterna som ligger over ATP-taket frän ATP-systemet till avtalsförsäkringarna, framförallt ITP, som därvid kommer att utsattas for starkt iikade resurs-

anspråk En sädan ufveckling skulle behöva anteciperas av en betydande tonduppbygg-nad mom denna försäkring Uteblir denna, kommer en övervältring från ATP tillsammans med "ålderschocken" att ställa finansieringen inför svåra framtidsproblem.

Elt okat sparande kan också genereras via de privala försäkringsbolagen. Frän sparandesynpunkt spelar del ingen roll var fonderingen äger rum. Däremot kommer del naturligtvis att föreligga skiijaktigheler med avseende på dispositionsratten till fonderna. Ur denna synpunkt ar det viktigt att sparandet kanaliseras produktivt, for det ar bara härigenom den framlida "aldrebördan" kan Uttas  Det finns skal att i god lid bestämma den strategi med vilken de framtida proble men skall motas.

Skr. 1989/90:137 Bilaga 1

Stockholm i januari 1990

Krister Wickman

VERKSTÄLLANDE DIREKTOR

16

Förvaltningsberättelse

Ränteutvecklingen

Den svenska penningpolitikens primära mål är att upprätthålla en fast växelkurs gentemot en handelsvägd korg av utländska valutor. Växelkursen påverkas av betalningsströmmarna mellan Sverige och utlandet. Eftersom räntedifferensen gentemot utlandet inverkar på valutaflödena kan riksbaTtken stabilisera växelkursens utveckling genom sin kontroll över den korta svenska räntan, dvs. räntan på statsskuldväxlar (SSVX). Via denna räntedifferens och graden av balans i samhällsekonomin sätter växelkursmålet gränser för hur den svenska korta räntan kan utvecklas. I en ekonomi i obalans tvingas rantedifferensen gentemot utlandet vara relativt hög för att förhindra ett valutautflö-de och på så vis försvaras kronkursen. I en stabil ekonomi behöver däremot inte växelkuren försvaras via höga inhemska räntor. Utvecklingen av SSVX-räntan kan därför ses som en indikator på graden av balans i den svenska ekonomin. Positiva räntedifferenser skall teoretiskt reflektera dcprecieringsfor-väntningar, vilka i sin tur brukar kopplas till skillnader i förväntad inflationstakt. För ett land med betydande obalans i ekonomin kräver marknaden en riskpremie i form av en mycket hög ranta för att placera i landets valuta.

Under senare år har emellertid riksbanken, i företa hand för att dämpa det starka inhemska ef terf råget rycket, drivit upp räntan på en betydligt högre nivå an vad som krävts för att förhindra ett valutautflöde. Under vårvintern 1988 steg de intemationel-

Ila räntorna vilket också avspeglades i en uppgång av räntan på svenska statsskuld-

.växlar, se diagram I. Vidare hade Överhell-ningstendenserna i den svenska ekonomin blivit tydligare och oron för stigande inflation och ökande bytesbalansunderskott tilltog. Kredilexpansionen lill hushållen visade inte några tecken lill avmattning. Riksbanken höjde därför diskontot från 7,5% till 8,5% i slutet av april 1988. Vidare infördes kassakrav på 4% för finansbolag och «n höjning av bankemas kassakrav från 3% till 4% att gälJa fr o m juli 1988. Därutöver sålde riksbanken statsskuldväxlar i syfte att driva upp de korta räntorna. Åtstramnings-åtgärderna medförde en vidgning av ränteskillnaden gentemot utlandet, se diagram 2, och ledde till stora valutainflöden. For att rnotverka inflöder\a men samtidigt hålla räntan uppe lät riksbanken successivt förstärka kronkursen. 1 maj 1988 låg kursindex nära det starkaste värde i det intervall inom vilket den svenska kronan tillåts variera. Den svenska ränteutvecklingen påverkades i slutet av 1988 och i början av 1989 av förväntningar om valutaregleringens avskaffande. Detta innebar all räntorna föll något då man antog att en avreglering skulle medföra en anpassning till den lägre internationella räntenivån. Samtidigt steg de internationella räntorna. For att motverka ett ytterligare svenskt räntefall och för att vidga den krympande rantedifferensen gentemot utlandet stramade riksbanken åt penningpolitiken i slutet av februari 1989. SSVX-räntan steg

Skr. 1989/90:137 Bilaga 1

Diagram 1. Ränteutvecklingen, 6-månaders statsskuldväxlar, månadsgenomsnitt

1988

I    I   I    I   I   I

A    M

1989

2   Ril

17

Diagram 2. Räntediffcrens, statsskuldväxlar minus eurodollar. D-mark resp. korgränta

Skr. 1989/90:137 Bilaga 1

flanteditferöns. procentenheter

1988

I    I    I    I    I    I

J     JA      SOND

1989

Arufus iOm skdlnadci. .hllat   D->.;a'l rrsj;   korgvagd iah.la

ls,kuld:;i.dar och '

med drygt en procentenhet Som en bekräftelse på den högre allmänna räntenivån höjde riksbanken diskontot från 8,5% till 9.5% i slutet av april 1989. Riksbanken indikerade därmed att överhettningen i den svenska ekonomin motiverade en ännu stramare penningpolitik.

Under andra och tredje kvartalen 1989 inträffade endast smärre inhen-.ska ränterorel-ser  De amerikanska rantorn.i föll däremot kraftigt under vårvintern nar en konjunkturavmattning horiade skonias Rantenedgång-en f "tsaiie året ut till skillnad från i Västtyskland och Japan dar räntorna stigit under hela 1989  Räntan på D-mark låg vid årsskiftet på samma nivä scm den pä eurodollar  Skiljaktigheten mellan ränteutvecklingen i de tre största industriländer na hänger samman med det att kon]unktun'n vant fortsalt stark 1 V.-isltyskland och lap.in   Den brittiska räntan steg mycket krattigl våren 1988 och har fortsatt till rekordhöjder under 1989 på grund av hog inflation och stort bytesba-

lansunderskott, trots en kraftig avmattning av tillväxten. Höjningen av den brittiska ranian ar en av de viktigaste orsakerna lill att skillnaden mellan SSVX-rantan och korgrantan inle ar stoire De stigande omvärldsrantorna och oro för den inhemska ekonomiska utvecklingen medförde att räntorna, särskilt pä obligationer, steg kraftigt under hösten  I början av november publicerade finansdepartementet en bedömning av ekonomins utveckling 1989—1991, där bland annat bytesbalansunderskottet beräknades öka betydligt   Marknaden reagerade på detta med kraftigt hojda räntor. Vidare föreföll det som om skattere formens pnsgenomslag 1990—1991 tidigare inte diskonterats helt och hållet av marknaden utan först nu till fullo togs med i bedömningarna  Den höga räntenivån bibehölls under resten av året och följdes i januari av ytterligare höjningar. I början av december hojde riksbanken diskontot frän 9.5% till 10,5%

Diagram 3. Avkastningskurvati

Skr. 1989/90:137 Bilaga 1

Den länga räntan läg vid årsskiftet 1988/89 på ungerar samma nivä som den korta   Vid ätslramningen vårvinlcrn 1989 steg både den korta och den långa räntan ungefar lika myckel   Vid rantouppgängen i november 1989 höjdes däremot den modellänga ranian mer an den korta. Den s k avkastningskurvan som visar räntan pä placeringar med olika löptid, var alllsä lill en början relativt flat vid årsskiftet och vid mitten av 1989. se iiiti\(rni\i 3   Mot slutet av året var avkast-ningskurvan svagt positiv upp till 3 är* löptid och därefter nägot negaliv

Kredtrnarknaden

Under 180 inträffade stora förskjutningar, dels mellan upplåning mom och utom landet, dels i utlåningen mellan olika kreditinstitut   Bakom dessa förändringar ligger bl a den i foregående avsnitt beskrivna ränteutvecklingen   Bankernas utlåning i utländsk valuta har okat krattigl på grund av det vidgade gapet mot de viktigaste utlands-räntorna   Bostadsinstitutens utlåning, som till övervägande del ar långfristig, befrämjades av att lång upplåning under större delen av året ställde sig billigare an den korta Det framgår av tabell I att bankernas inhemska nettoutlåning ; svenska kronor, räknat som procentuell ökning av stocken over en tolvmånaderiiperiod. läg kring 14% under 1987. dvs höga okningstal andra året etter kreditmarknadens avreglering  Under följande 12-mänadersperiod trappades ökningstakten upp ytterligare  Under 1989 mer an halverades emellertid ökningstakten   Ökningstakten for utlåning i utländsk valuta har däremot under två år legal pä mycket hog nivå

Utlåningsstocken i utländsk valuta uppgår till mycket stora belopp, som till övervägande delen ar osakrade   Förväntningar om en svensk devalvering skulle kunna leda till stora och snabba utflöden.

Utlåningen i SEK har 1989 dominerats av bostadsinstituten, som okade sm utlåning mer an under 1988. Bankerna har tappat marknadsandelar  Finansbolagens upplåning har upphört att oka

Institutionella faktorer har medverkat til) bostadsinstitutens expansion på de ovnga

institutens bekostnad   De förra saknar kassakrav, vilka som nämnts skärpts for de senare   Bostaåsir.stHuien hjr fåft okad rörelsefrihet for sin upp- och utlåning och har härigenom kunnat bredda sina sortiment Ändrade kapitaltäckningsregler 1990 kan komma att begränsa bankernas utlänmgska-pacitet, vilket redan 1989 torde ha orsakal en överflyttning av bostadskrediter till bostadsinstituten.

Bostadsinstitutens län avser nybyggnation, överlåtelser och hojd belåning av äldre fastigheter Utlåningen till nybyggnation har okat på grund av en ökning av antalet färdigställda lagenheter med statliga lån samt okade produktionskostnader. Höjningarna av äldre län har moiligg/orts av hofda beJå-ningsvarden

Totalt sett minskade bankernas och bostadsinstitutens utlåningsokning från 166 mdkr (SEKl år 1988 till 132 mdkr år 1989, se tabell 2. Minskningen mellan åren ar ännu tydligare for den del av utlåningen som av ser hushållen, jamfor tabell 3

Tabell 1. Bankemas nettoutlåning, procentuell tolv-rnänadersförändring. mdkr

SEK	Uthnäsk
	valuta'
1987                                             14,2	21,4
1988                                            26,8	53,1
1989                                            10,2	66,0
Ullamngsstocl; 1989-12-31   484	302
' Bol((orda värden

19

Tabell 2. Nettoutlåning i SEK från banker, bostadsinstitut och finansbolag, mdkr

Tabell 3. Nettoutlåning till hushåll, mdkr

Skr. 1989/90:137 Bilaga 1

1988 1989	Banker 95 45	Bostads-   . institut' 71 87	Finansbolag -3 -7'	1988 1989		Banker Bostads institut' 54           34 12           46
Utlåningsstock 1989-12-31	484	589'	109'	Utlåningsstock 1989-12-31		261          305
' LJnglrJidgvjtlJning				' Utlåning ull småhus	och bosti	idsrjtter

Obligationsmarknaden

Akliviteten på certifikatmarknaden har ökat under senare år  Bostadsinstituten utnyttjade program for 16 mdkr 1987 och 25 mdkr 1988, foretagen för 22 mdkr resp. 23 mdkr. Under perioden januari—oktober 1969 var utnyttjandebeloppet 15 mdkr. Denna utveckling har I och for sig verkat begränsande på obligationsemissionerria  Ä andra sidan har bostadsinstituten successivt ersatt kapitalmarknadsreverser med obligationslån. Netloupplåningen mot t'Ostadsobliga-tioner har okat mellan 1988 och 1989 under det alt den utestående stocken statspapper minskat något, jamfor tabell 4

Tabell 4. Placeringar civ statspapper' och bostadspapper januari—november 1988 resp. 1989

	I9SS	1989
	ian-noii	lan-tto-c
Banker	-20.8	7.9
därav;
Statspapper	— 7.9	9.5
Bastadspapper	-12.9	-1.6
Försäkringsbolag	30.5	27.3
därav:
Statspapper	2.2	96
Bostadspapper	28.3	17.7
AP-fonden	27.2	24.9
därav
Statsp.ipper	3 2	-7 5
Bostadspapper	24 0	32 4
Övriga	29.7	10.2
därav
Statspapper	5.6	-26 3
Bostadspapper	24 1	36 5
Totalt	66.6	70.3
därav
Statspapper	3 1	-14.7
Bostadspapper	63.5	85.0
1 Slalsskiildvaxbroch	sljt.obliganonrr
' Obligaiiunfr uch itirl	JgslJn

Försäkringsbolagens placeringskapacitet ökade 1989 tack vare stora engångsbetal-ningar av premier på de nu utmönstrade femåriga kapitalförsäkringarna. Efter valutaavregleringen har emellertid deras place-ringsfordelning förskjutits till fördel för bl a aktier. Det kan noteras att förändringarna av försäkringsbolagens och AP-fondens innehav av statspapper respektive bostadspapper gått i motsatt riktning. 1 sektorn "övriga" ingår bl a avkastningsfondema och {numera} utlandet  Utlandet köpte under perioden juli—november 1989 kronobligationer for 32,5 mdkr

Fastighetsmarknaden

Prisstegringen på den svenska faslighets-marknaden dämpades under 1989. Genomsnittligt blev prisökningen mellan 10% och 15%   Detta ar visserligen lägre än under tidigare år men får ändå bedomas vara en högre prisutveckling än vad som allmänt förväntades i början av året. Skillnaden mellan olika delar av marknaden är dock stora och for vissa sektorer inom fastighetsmarknaden kan man under fjolåret konstalera all priser och hyror inle givit en positiv realutveckling. Kannetecken på att marknaden mattades av under 1989 är främst att utbudet ökade  Nägot förenklat kan man därför saga att dämpningen i fastighetsmarknaden mer avspeglades pä utbudssidan an 1 prisutvecklingen.

Man kan notera lie viktiga faktorer som låg bakom den svagare utvecklingen på den svenska fastighetsmarknaden. Den första av dessa ar borttagandet av valutaregleringen. 1 och med att valutakontrollen iörsvann öppnades möjligheten tor svenska aktörer att placera i ullandska fastigheter  Under 1989 kunde man se en tydlig tendens till omstruktureringar i fastighetsportlöljerna till formän for utlandska investeringar. Sammantaget beräknas svenska foretags forvarv av utlandska fastigheter ha uppgått till ca AO mdkr under 19Ö9.

Det andra skalet till den okade osäkerheten inom fastighetsmarknaden sammanhänger

20

med skattereformen. Det är inte okomplicerat att se vad den sammantagna effekten av skatteomläggningen blir för den svenska fastighetsmarknaden. Det är dock uppenbart att ett antal delförändringar inom ramen för ska I tereformen påverkar fastighetsmarknaden pä ett negativt sätt. Hur stora effekterna blir för olika delmarknader säsom kommersiella fastigheter respektive bostadsfastigheter är omöjligt att saga för närvarande. Analysen måste i detta skede begränsas till att osäkerheten har ökat för marknaden med hansyn till skatteomläggningen.

Det tredje skalet till att marknadens expan sion dampats sammanhänger med de allmänekonomiska utsikterna. De betydande balansproblem som den svenska ekonomin brottas med och som för närvarande framförallt bearbetas med hjälp av penningpolitiken, kommer att leda lill höga räntor. Elt fortsatt högt räntelage i kombination med eventuell negativ påverkan från skatteomläggningen pä fastighetsmarknaden, har bidragit till den lugnare utvecklingen på marknaden under 1989.

Fondens placeringskapacitet

ATP-systemets utveckling under 1989 innebar fortsatt höga anspråk pä fondens avkastning Den del av pensionerna som betalas med fondförvaltningens avkastning uppgick till 11,6 mdkr, utgörande 16,7% av pensionsutbetalningarna. (1988: 11,5 mdkr resp. 19,0%)

Resultatet av fondförvaltningen som den framgår av resultaträkningen, uppgick i in- laktsrantor till 36,3 mdkr (1988: 33,6 mdkr). Ett salt att mala fondförvaltningens totalavkastning framgår av nedanstående tablå.

J«SS       1989

1   Genomsnittligt dis-
ponerat kapital under
ärel* (marknadsvärde.		]
Mkr)	312 545	336 944
2  Avkastning (Mkr)	39 907	18 717'
varav
— Intaktsrantor/
kostnadsranlor	33 499	36   171   ;
— Reavinstnetlo	+ Zb9	-lo8'
— Forandrmgar
i kursvården	+b 139	-17 285

3  Totalavkastning, %  =()_                 12,8         5,6

(1) " Ccnumsnitliig balansomslutning = Isumman av månadsvarden)

12

Som framgår av ovanstående avkastningsberäkning ingår i avkastningen såväl periodi-serad ränta som realiserade och orealiserade värdeförändringar i portföljen. Dessa har satis i relation till etl under ärel genomsnittligt disponerat kapital, baserat bl a pä en

marknadsvärdering av portföljen. Fondförvaltningens avkastning kan numera matas pä delta satt eftersom framväxten av fungerande finansiella marknader efter avregleringen och avskaffandet av placenngsplik-ten, möjliggör en kvalitetsmässigt bättre marknadsvärdering. Marknadsvärderingen kan dessutom göras på flera värdepapper än tidigare. Det bör noteras alt detta satt att mäta avkastningen skiljer sig frän det beräkningssätt som redovisas i avsnittet om portföljavkastning på sid 24.

Beräknat som andel av fondkapitalet uppgick avgiftsunderskot tel (avgifter ./. pensio-nei) lill 3,4% vid slutet av 1989 (1988: 3,5%)  Denna andel motsvarar den reala avkastning som måste tillgodoses för att tillgångarnas reala värde skall vara oförändrat. Figuren på sid 16 är avsedd all schematiskt åskådliggöra de kapilalfloden som ägt rum i fondförvaltningen under år 1989.

Fondkapitalet till marknadsvärde uppgick till 340,5 mdkr vid årets slut vilket ar en uppgång med 11,3 mdkr {1988 31,5 mdkr).

Fondens kapilalfloden jämte fondkapitalets
utveckling i löpande priser åren 1960—1989
redovisas i tablån pä sid 17                         ,

Den totala ATP-avgiftens storlek uppgick till 11,0% är 1989 vilket är en höjning med 0.4 procentenheter från 1988. Av denna utgör 0,2 procentenheter en avgift som tillförs lön-lagarfonderna. För innevarande år har riksdagen beslutat höja den totala avgiftssatsen för ATP med 2 procentenheter till 13,0% Effekten av ATP-avgiltsho|ningen 1990 på lönekostnaderna neutraliseras av en motsvarande sänkning av folkpensionsavgiften. Under 1989 beräknas den utbetalda lönesumman ha okat med drygt 11%. Det är en betydligt högre ökningstakt an vad som tidigare förulsetts. Tillsammans med avgiftshöjningen på 0,4 procentenheter är 1989 har detta inneburit en inle oväsentlig höimng av avgiftsinkomster-ia. De uppgick år 1989 lill 57,6 mdkr vilket är en ökning med 17,4% (1988: 49,1 mdkr resp. 11,8%). Avgiftsunderlaget beräknas ha uppgått till ca 529 mdkr under 1989 (1988' 475 mdkr). Till delta kommer de egenavgifter som betalas via uppbörden av direkt inkomstskatt. Storleken på de egenavgifter som betalades in år 1989 uppgick till 3 710 mkr, varav 1 724 mkr avsåg inkomståret 1987. Mellanskillnaden dvs 1 977 mkr överfördes löpande under året vid varje uppbordstitlfälle av B-skatt med elt schablonbelopp motsvarande 11% av B-skattens storlek. Denna uppbördsförändring ägde rum första gången är 1989 och innebär att fondförvaltningen under de två åren 1989 och 1990 får "dubbla" egenavgifter, dvs dels en slutreglering av åren 1987 och 1988, dels preliminära överföringar för respektive inkomstår. Den uppbyggnad av kapitaltillförseln till löntagarfonderna som författningsmässigt reglerats fram till slutåret 1990 har hittills.

Skr. 1989/90:137 Bilaga I

21

Skr. 1989/90:137 Bilaga I

22

Fondkapitalets utveckling 1960—1989, (marknadsvärde, mdkr)

Skr. 1989/90:137 Bilaga I

Avkastning

Avkastning frän delionder

Avgifter

Överskjutande löntagarfondsmedel

Pensionsutbetalningar

Ad min ist ral ionskosl nåder

Tillväxt i fondkapitalfmdkr)

Procentuell förändring av fondkapitalel

Fondkapital (marknadsvärde)

framförallt genom vmstdelningsskatten, bli vit högre an beräknat. De överskjutande medlen av det växande skatteuttaget skall i avvaktan på rekvisition av löntagarfonderna förvaltas av forsla-tredje fondstyrelserna.

Vid utgången av är 1989 förvaltade sälunda första —tredje fondstyrelserna 8,5 nfidkr av oversk|utande hnlagarfondstnedei vilket ar en ökning med ca 4 mdkr år jamfort med år 1988

När kapitaltillförseln till löntagarfonderna avslutas år 1990 uppskattas enligt nu gällande beräkningar löntagarfondernas tillförda kapital uppgå till ca 17,3 mdkr i löpande priser. Vid etl oförändrat skatteuttag fram t o m inkomslåret 1990 skulle vinstdelnings-skatten och arbetsgivaravgiften ha inbringat ca 18,5 mdkr utöver de drygt 17 mdkr. vilket "överskott" tillföres de tre första AP-fonderna, se diagram 4. På grund av eftersläpningar i uppbordssystemet inflyter medel två år etter inkomståret 1990.

Pertsionsiitgiftenw i ATP-systemet ökade under är 1989 med 14,2% till 69,2 mdkr (1988-12,6% resp. 60,6 mdkr). Basbeloppet, som reglerar värdesäkringen i pensionerna höjdes från 25.800 kr till 27.900 kr eller med 8,1% varav 600 kr i en engångshojning for alt kompensera pensionärerna för devalveringen. För innevarande år har basbeloppet fastställts till 29.700 kr eller en ökning med 6.5%.

Utbetalningarna av ATP-pensioner och därmed anspråken på fondens avkastning växer, trots den kraftiga avgiftshöjningen innevarande år, snabbt framöver bl a genom att

1960     1970     1960     1985     I9SS     19S9

2.0	10,4	22,9	39,9	18,7
—	—	0,1	0.5	0,6
6.1	22,2	34,5	49.1	il.b
—	—	—	3,1	4,0
-1,2	-19,0	-42,1	-60,6	-69,2
-0,1	-0,2	-0,3	-0,5	-0,5
6,8	13,4	15,1	31,5	11 3
23	10	7	11	3,4
35,9	145,3	245,3	329,2	340,5

antalet pensionsberättigade okar liksom deras genomsniltliga pensionspoäng. Till detta kommer en högre genomsnittlig livslängd och eri okad andel förvärvsarbetande kvinnor samlidigt som ATP-systemet när sitt fultfunklionssladium.

För admxmsirationen av allmanna tillaggspensioneringen (förutom fondstyrelsernas interna verksamhet) ar elt flertal myndigheter och institutioner involverade  I hanteringen av ATP deltar riksförsäkringsverket {regelsystem, ADB, pensionsanvisningar), försäkringskassan (fiandlaggning och utbetalningar), lansskattemyndighet och lokal skattemyndighet (debitering, uppbörd, beräkning av pensionsgrundande inkomst, administration), kronofogdemyndighel (indrivning), statens lone- och pensionsverk och Kommunernas Pensionsanstall {samordning av pensionsberakningar och utbetalningar).

Ar 1989 har lotah 461 mkr utbetalats till ovanstående myndigheter. Det ar en uppgång med drygt 13 mkr sedan 1988. Arets utbetalningar grundar sig på beräkningar utförda och sammanställda av riksförsäkringsverket.

Summan av de inflöden och utflöden av kapital som relaterats ovan har inneburit net- toplaceriTigar år 1989 på 27.3 mdkr  Därutöver har under året amorteringar, forfall och tnlösen i värdepappersportfoljen uppgått lill ca 24 mdkr i de långfristiga värdepapperen och till ca 14 mdkr i de kortfristiga placeringarna. Till detta kommer otnpta-ceringar i portfoljsamtnarisätlningen på ca 50 mdkr, som gjorts av placeringspoliliska skal. Sammantaget innebar detta att brut-toplacenngarna uppgick till ca 115 mdkr vilket framgår av nedanstående tablå

Första—tredje fondstyrelsemas placeringar under 1988 och 1989, (mdkr)

Bruttoplaceringar Nettophceringar 1988        1989       J988        1989

Placeringar

— obligationer, förlags- och reverslån

— ptnningmarknadsplaceringar

— fastigheter m m

152,1	114,9	23.5	27,3
133,6	93,6	29.4	20,5
18,5	18.4	-5,9	3,9
—	2.9	—	2,9

23

Diagram 4. Löntagarfondernas finansering, utbetalda medel och av 1—3 fondstyrelsenia förvaltade medel, (ack. värden, mdkr)

Skr. 1989/90:137 Bilaga 1

PlaceringspoUtiken

Penni ng-

och obligationsmarknad

AP-fondens placeringspolitik for värdepappersportfoljen bygger på en värdering av tre portfoljnsker. ränterisk, likviditetsrisk och kreditrisk Målsättningen ar att med en given sammansiiUning av dessa risker uppnå maximal avkastning i vardepappersporl-foljen.

Ränterisk ar ett satt att beskriva hur mycket en portfölj med faslförrantade värdepapper påverkas av en förändring i det allmanna räntelaget. Ränterisken beroi i allt väsentligt pä värdepapperets löptid  Valet av ränterisk I en porttol) påverkas bl a av vilken typ av placerare det f;aller. For en långfristig placerare, som t ex AP-fonden, ar det naturligt att arbeta med en högre ränterisk, dvs en längre löptid i portföljen, an vad en kortfristig kassaförvaltare skulle göra   AP-fonden har dessutom, pga den relativa portfölj-storleken 1 marknaden, etl allmänt intresse av att undvtk.i placeringar med alltför kort nominell löptid. Härigenom minskas risken som linns i att successivt omplacera stora volymer i en, i dagsläget, relativt illikvid marknad.

Det andra centrala nskbegreppel — likviditetsrisk — beskriver risken for att en långivare inte kan omsätta sitt värdepapper i en fungerande marknad. Även har finns det skillnader i attityden mellan olika placerare I marknaden. For AP-fonden som långfristig placerare, är behovet av likviditet ell.?r rörelsekapital mindre an för t ex ett industriföre-

tag. Delta gör att mindre likvida placeringar ar av större intresse for fondens del an for Mertalet andra placerare. Kreditrisken anger risken for att en långivare inte tår tillbaka hela eller delar av kapitalbeloppet eller räntebetalningarna   I välutvecklade marknader ar staten den bastå låntagaren/kreditrisken. Avkastningsjamforel-ser brukar därför utgå från räntan på statspapper. 1 den svenska marknaden ar merav-kastningen for att höja kreditrisken, dvs gå från de allra bastå lånlagarna till de något mindre goda låntagarna, begränsad  Hittills har det i huvudsak varit AP-fondens bedömning att den meravkastning som vant mojlig att uppnå genom att placera medlen utanför kretsen av de allra bastå låntagarna, inte varit tillräcklig.

Sammansättningen av olika typer av räntebärande värdepapper i den svenska marknaden under senare år, kan sagas karaktäriseras av en övergång från direkta lån till finansiering via penning- och obligationsmarknaden med hjälp av olika typer av marknadspapper. Detta avspeglas i AP-ton-dens portfölj i en okande andel obligationer och certifikat. 1 slutet av 1989 uppgick obli-gationsportfoljcns andel av den totala räntebärande portfol|en till 84,9%, en oknmg med 1,0% från 1988

På obligationsmarknaden var del framförallt bostadssektorn som okade sina volymer på marknaden. Bostadsobligationer passar val in I AP-fondens portfölj då de kredit-riskmassigt hor till de sakrare placeringarna samtidigt som de handlas till en högre ranta an t ex statsobligationer. Skillnaden i avkastning mellan femåriga stals- och bostads-

24

obligationer steg under 1989 med ca 0,3 procentenheter till ca 0,5%. Bostadssektorns andel av fondens räntebärande portfölj steg under året med ca 4,9% och låg i slutet av året på 59,4%

Under 1989 minskade fondens statsobliga-lionsinnehav med 5,1% till 22,4% av de räntebärande placeringarna. Denna minskning följer lill viss del monstret i hela obligationsmarknaden där statens andel under senare år har minskat

Direktlån

Den traditionella målgruppen for AP-fondens hittillsvarande direkltänegivning utgörs av kommuner/landsting samt kommunala bolag. Vid slutet av året uppgick lånestocken till denna sektor till 11,7 mdkr. vilket är en nedgång med 1,6 mdkr under 1989. En annan tidigare stor mottagare av direkl-lån från AP-fonden utgjordes av mellan-handsinstituten   Här återfinns främst bostads- och företagsfmansierande institut. En VISS nyutlänmgsverksamhet har förekommit under 1989, främst for att tillfredsställa specifika, ej marknadsfbrenliga, finansieringslösningar. Totalt sett amorteras dock-stocken successivt 1 takt med forfallostrukturen på tidigare utelämnade krediter.

Sålunda uppgick reverslän, (främst i form av kapitalmarknadsreverser), tiH bostadsfi-nansierande institut lill 14,4 mdkr per 1989-12-30 jamforl med 16,6 mdkr för ett år sedan. Utvecklingen ar likartad beträffande de foretagsfinansierande instituten dar volymen uppgick till 12.3 mdkr per 1989-12-30 vilket innebar en nedgång med 2,7 mdkr under 1989.

Förutom utlåning till nu nämnda låntagar-grupper har AP-fonden numera även möjlighet att lämna direktlän till privata svenska bolag. Dessa utlåmngsmoiligheler är begränsade till fem procent av fondens totala placeringar. Verksamheten har utvecklats posUivl under 1989 och toValt uppgår utlåningen per 1989-12-30 till 4,1 mdkr. I utlåningen ingår både kortare län {1—3 ånga) och längre län med speciell betalningsprofil. Förlagslån till främst banker och mellan-handsinstJtut har ökat med 0,6 mdkr under 1989 och uppgick till 3,1 mdkr per 1989-12-30. Under året har 1.5 mdkr utbetalats i torm av nya förlagslån. Refinansienngslänen uppvisar en fortsatt minskning. Uteslående volym uppgick till 0.8 mdkr vid utgången av 1989 jamforl med 1,3 mdkr vid utgången av 1988

Den framstå anledningen lill nedgången i AP-fondens traditionella direktlån utgörs naturligt nog av framväxten av en egentlig penning- och obligationsmarknad även tör de sektorer som tidigare ej hade tillgäng till en sådan marknad for sin kapitalanskaffning Avregleringen har skapat utrymme for kommuner och kommunala bolag att, via certifikatprogram, på ett ändamålsenligt satt komma i åtnjutande av billig kortfristig upplåning. Delsamma gäller for mellan-

■                   handsinstituten som dessutom idag har till
gäng till obligationsmarknaden dar kapital
kan anskaffas till standardiserade villkor
och läg ranta. Dessutom har finansiering i

■                   utländsk valula ökat kraftigt. Sedan halv-
årsskiltet 1989 kan även finansiering i
svensk valuta ske utomlands.

Denna utveckling har bidragit till att räntemarginalen mellan marknadspapper och reverslån pressals Utifrån AP-fondens place-ringsperspekliv. har meravkastningen for att gä från en' likvid placering på obligationsmarknaden till en likartad placering i form av reverslån ofta ej varit lillracklig för att ersätta den minskade grad av likviditet som en s k "private placement" innebär

Den nyutlåning som förekommit har i stor utsträckning skett i former som mölt kredit-tagarens krav på'anpassade finansieringslösningar. Exempel på sådana lösningar ar:

— län med rörlig ranta

— lån med fast ranta frän en månad upp till femton år

— lån med ränteomfordeining

—               långfristiga lån med periodiskt älerkom-
: mande ranlejustenngar

—              långfnstiga lån med valfrihet for låntaga
ren att vdlja längd pä kommande rante-
bindningspenod

Ändamålet med finanseringen har vant de traditionella mom den kommunala verksamheten  skolor, vatten och avlopp samt ovnga andamål mom investeringsbudgeten. Inom ramen for de kommunala bolagens verksamhet har energisektorn intagit en dominerande roll.

Skr. 1989/90:137 Bilaga 1

25

Skr. 1989/90:137

Diagram 5 och 6: Placeringamas fördelning på låntagarkategorier öliaga 1

ultimo december resp. år, (anskaffningsvärden, procent)

1988

1989

Näringsliv 15%

Penningmarknadsplaceringar 1 %

Staten 27%

Penningmarknads-placeringar 2«/o.g, y

Näringsliv 13% —

_I

Staten 22%

Kommuner 3%

Kommuner 3%

Bostäder 54%

Bostäder 59%

Diagram 7 och 8: Placeringamas fördelning efter placeringsobjekt ultimo december resp. år (anskaffningsvärden, procent)

1988

1989

Reverslån 14% Förlagslån 17.

Penningmarknadsplaceringar 1%

Penningmarknads-
placeringar 2%
Reverslån 12%      J>/ng%

Förlagslån 1%i

Obligationslån 84%

Obligationslån 84%

26

Den begränsade utlåningen lill mellanhands-instituten har dels tillfredsställt behov av marknadsavviUnde ranlebindningslangd dels behov av krediter med viss amorteringsprofil

Vad beträffar ändamålet med de privata företagens krediter har de varierat frän rena rorelsekrediter till finansiering av foretags-overlåtelser och finansering av specifika investeringar  Kännetecknande for dessa krediter ar att de beloppsmässigt ar betydande (over 100 mkr) samt "cash-flovr-massigt specialsydda   Låntagarna återfinns inom såväl tillverkningsindustrm som fastighetsbranschen och energisektorn.

Under 1990-(ale( ser AP-fonden ett fortsatt intresse frän låntagare beträffande speciella konstruktioner i svensk valuta. Främst kommer anspråken alt härstamma från infra-strukturella investeringar inom energi- och kommunikationssektorn: kommunal krafl-varme, gasdistribution, komplettering inom vattenkraften iamt land-, luft- och vattenba-serade kommunikationer Även mom den privata industrin finns behov av anpassade finansieringslösningar for specifika investe-ringsandamål mom produktion eller förändringar i ägarstrukturer Nya kapitaltäckningsregler for banker och kreditmarknadsbolag medför att behov av risktackande kapital, i form av förlagslån, okar Inom detta segment finns ytterst varierande behov av flexibla lösningar lämpade for finansiering inom AP-fondens mojligheter

AP-fondens fastighetsaktiviteter

Fondstyrelserna fick under 1988 möjlighet att förvärva fastigheter. Under 1989 togs de forsla stegen niot målet att på sikt bygga upp elt väsentligt bestånd av fastigheter. Fondstyrelserna förvärvade dels det börsnoterade fastighetsbolaget Anders Nisses AB, dels gick fondstyrelserna in som delägare med en andel på knappt 20 procent i det nybildade bolaget Pleiad Real Estate AB

De två forvarven har olika bakgrund och innebord. Enligt fondstyrelsernas bedömning var det basla sattet att etablera sig på fastighetsmarknaden att köpa ett befintligt bestånd och därmed också få en organisation i anslutning till forvarvet   Av detta skal gavs under msirs 1989 elt offentligt erbjudande till aktieägarna i Anders Nisses AB Förvärvet slutfördes i december och fonden har nu påbörjat tvängsinlosenforfarandet av utestående minoriletsandelar.

En förutsättning för att bl a begära tvångs-inlosen ar att den juridiska personen som begär inlösen ar etl aktiebolag. Av denna anledning bildades ett bolag AP-fondens fastighetsbolag AB, med de tre fondstyrelserna som ägare Bolagets uppgift var att slå for uppkopserbjudandet av Anders Nisses AB Bolaget har ett eget kapital på 60 000 kr och har ej haft några anställda under 1989. (se vidare tabell 9. sid 43)

Forvarvet av Anders Nisses AB utgör stommen tör tondens vidare aktiviteter pä den svenska fastighetsmarknaden. Nisses tastig-hetsbestånd har etl marknadsvärde på ca 4 mdkr Geografiskt ligger tyngdpunkten i beståndet 1 Stockholm med knappt 70 procent samt I NorHand med ca 10 procent   Vidare har Nisses ungefar 20 procent i form av innehav 1 fxtndon. Den alldeles övervägande delen eller ca 96 procent utgöres av kommersiella fastigheter.

Som nämnts ovan svarar förvärvet av Nisses for den omedelbara satsningen pä den svenska fastighetsmarknaden   For att tillgodose behovet av utlandska fastighetsforvarv, vid sidan av Nisses fastighetsbestånd i London, deltog fondstyrelserna i bildandet av ett nytt svenskt fastighetsbolag vid namn Pleiad Real Estate AB Bolaget har sm upprinnelse 1 att AB Volvo önskat aktivera sitt fastighetsbestånd och av det skalet initierat elt samarbete med etl antal intressenter Delägarna i bolaget ar förutom AB Volvo och AP-fonden, SPP, PK-bankens pensionsstiftelse samt WASA  Med undantag av det vid starten tillförda beståndet av Volvofastigheter, kommer bolagets fortsatta verksamhet att vara utlandsonenterad. Pleiad Real Estate AB har under andra halvåret [989 genomfort omfattande lörvarv av fasligheter i utlandet.

Skr. 1989/90:137 Bilaga 1

27

Fastighetsprojekl

Stockholm Globe Arena — "Globen" — världens största sfanska byggnad for sport och kultur, färdigställdes pä rekordtid och överlämnades till staden i februari 1989. "Globen"skapar identitet och attraktivitet tor fiela den nya stadsdel som Globen City utgör. Av totalt 137 000 m koiiimeisiella lokaler — kontor, butikscenlnim, hotell — har 87 000 m' färdigställt:, under 1989

Totalinvesteringen.tramitill 1993, inkl upprustning av Soderstadion och Isstadion, bedoms uppgå till ca 3,5 mdkr  I Hovet Centrum KB. numera Globen City KB ar AP-fonden via Nisses delägare med 20To

Alviks Strand, beläget på randen av centrala Stockholm, har uppmärksammats såsomett exempel pii nytt miljöoch tunktionstankande för kontorslokaler En ny byggteknik har applicerats — mycket exakt och därmed tidsbesparande samt med sunda byggmaterial. Den medger en stor forand-

■ringspolential med flyttbara vaggar for snabba omorganisationer samt etl individuellt klimatval. Den imponerande gallerian har tillfört Alviks Strand en ny dimenbion. Snabblws. resebyrå m m finns nu på plats för hyresgästernas narservice. AP-fonden äger via Nisses 98% av Alviks Strand där Nisses har sitt. huvudkantor. 1 januari 1988 förvärvades fastigheten 4/5 Millbank med det välkända Crown Agenl-huset, byggt 1915 for administration av'kronkolonierna, alldeles intill hlouses of Parliament i London. Totalt ingår ca 13 000 m kontor och 14 etagevåningar i fastigheten. Investeringen uppgår til) totah drygt 800 mkr varav AP fonden via Nisses äger 92%. Bygglov erhölls i november 1988   Den arkitektoniskt intressanta äldre byggnadsdelen har under åren fon.'anskals genom ombyggnader. Nisses återställer nu huset i ursprungligt skick men med moderna installationer enhgt koncept (rån Al-viksStrand

Skr. 1989/90:137 Bilaga 1

28

Portföljavkastningen

Del fmns mänga olika satt att beskriva en vardepappersportföljs avkastning   En metod ar att bara beräkna den avkastning som faktiskt realiserats i portföljen under det gångna året   Delta ar dock en ofullständig metcd på grund av att den inte täcker I ex värdeförändringar. Elt mer fullständigt satt ar istället att förutom det direkta inflödet av räntor och realisationsvinster till portföljen också beakta hur de orealiserade värdena har förändrats. Även med den principen finns det dock många olika satt ati redovisa avkastningen.

Målsättningen i förvaltningen är att uppnå hogsla möjliga avkastning i hela den räntebärande portföljen. Utvärderingen av avkastningen bor därför ske totalt på de räntebärande tillgångsslagen obligationer, lån och korta placeringar. För alt skapa en ökad möjlighet till jämförelse såväl over liden som mellan olika förvaltare beslöt försäkringsbranschen for ett par år sedan alt redovisa sin avkastning enligt enhetliga normer. AP-fonden har sedan 1986 redovisat sin avkastning pä samma sått. Av nedanstående tablå framgår hur fondens avkastning för perioden 1986—1989 varit vid en redovisning enligt försäkringsbolagens modell. Totalavkastningen består av Ivä komponenter, periodiserad ranta och värdeförändring. Detta synsätt innebär att man, nägot förenklat, kan beskriva det så att placeraren vid början av året köper en portfölj som sedan saljes på bokslutsdagen. Avkastningen som kommer placeraren tillgodo är således all den avkastning som innehavet ger ratt till. Det finns med detta salt att mäta avkastning inga kopplingar till kassafloden.

Den periodiserade räntan utgör ranteflödet pä portföljen oavsett om det utbetalats under verksamhetsåret eller inte. Värdeförändringen visar hur portföljens marknadsvärde förändrats under det gångna året som ett resultat av skiftningar i det allmänna marknadslaget samt de realiserade kursvinster/ förluster som uppstått vid omplaceringar.

Under 1989 hade AP-fonden i sin portfölj en totalavkastning, malt enligt försäkringsbolagens model], på 6,1%  Denna avkastning byggdes upp av 11,7 procentenheter i periodiserad ranta och —5,6 procentenheter i värdeförändring. Under 1989 påverkades avkastningen i hog grad av den ränteuppgång som skedde i slutet av året vilken orsakade den negativa värdeförändringen. Som elt resultat av ranteuppgången har de värderings-kurser {huvudsakligen Irån Stockholms Fondbörs) tilTvilka portföljen värderas vid resp. årsskifte justerats ned. I stort sett hela den värdeförändring som redovisats är orealiserad och beror på nämnda ränteuppgång. Eftersom en placerare av AP-fondens storlek måste ha en stor andel långfristiga placeringar blir en negativ värdeförändring en oundviklig foljd när marknadsräntan stiger På motsvarande säll hade fonden en orealiserad positw värdeförändring under de tre föregående åren.

Den periodiserade räntan har sjunkit under ett antal är p g a att fonden nyplacerat förfallande lån respektive gjort omplaceringar i ett successivt sjunkande ränteläge Denna tendens börjar nu plana ut eftersom det allmanna ränteläget under 1989 steg i forhällande tiil tidigare år.

Skr. 1989/90:137 Bilaga 1

AP-fo7idens avkastning 1986—1989, procentenheter

1986                                        1981

Oblij Län

Obligationer-Hån-F kort a placeringar

per.räntii värdef.	tolal
12,9       4,1	17,0
13,8         -	13,8

per ränta   värdef       total

12,1        0,6        12,7

12,8         0.1       12,8

Obligationer

Lån

Obligationer-

■*-korta placeringar

per.ränta vardef. 11,8 2,8 12,6    -0,2

total   per.ränta   värdef.        tolal
14,6         11,6       -6,4         5,2

12,4         12,5      -1,3        11,2

29

Diagram 9: Skillnad i avkaslniitgskraii bostadsobligalioner miinis statsobligationer med förfall 1994. (månadsgenomsnitt)

0 45 O 40 -

0 35 0,30 -

Ranta  p o en enfie e 0,50

Skr. i 989/90: 137 Bilaga 1

1989

Under lööo slog marknadsräntan lor värdepapper utgivna av andra an staten mer an for stalsp.ippcr   Detta vr.as t ex av skillnaden I avk.islmngskrav mellan femåriga stats-obligalioner och temåriga bostadsobligalioner, se iiingnvn 9   Dennj var i början av

ärel ca 0.2 procentenheter men steg successivt [ill ca 0,5 procentenheter i slutet av året Detla ledde till en större negativ \ardcfor-andring i fondens innehav av I ex bostads-obligationer an for motsvarande innehav av statsobligationer

AP-fondcn5 avkasttiing på räntebärande placeringar 1989

Obligationer

Län

Korta placeringar

Markitad	varde		Niito	Periodiserad	Värde-	Tota!
W8S-I2-3J	19S9-1.	-31	plac	ranta	förändring	a-.jkastning
Mkr       %	Mkr	%	Mkr	Mkr      %	Mkr       %	Mkr      f

i6ö 385   84.6 274 206   85,1     24 626    30 573   11.6-16 919—6,4    13 654      5,2
46 505   14.8    41350   12,8—4 674      5 185   12,5     —535-1.3      4 650   11,2
_    1 891      0,6      6 496     2,0      4 499    413_________ O_________ 413

Obligationer-I-lån-I-koria placeringar     il4 781     100 322 052     100    24 451     36 171    11,7-17 454 -5,6    18 717     6,1

/ardeforandnnfi

) -I- hallie

Marknadsvärde (1008-1,

Tingar

v periodiserade r;

1 ubljn ov.in intar i ..>binia'h..nrr avcri par-.ial- 'xh totU,;siän Marl.ri-.KvavJt'. jr svno.ir,>iJtT,du lx-Tjtn.il tliei borst I ljnrp>>rttol|, n inndr ,Ar-h.nd.-n, diri-kll.in. tftinJnMfimsslJr sarrt Lapiljlmarknjd-rcvcr-pr KapitjlmjrknaJ,revets rantornj I.t nnl-vjrjtidi' illik\idj pljcenn.if   I ■•iriya lali f;ailrr jn-kallnir>!'vjrdpt

in>;jr pi'nninmjrkn.id-,plja'firijjir uch kinklillni"lnhji',indi'n   Da den melod lur avkjstnini;sbiTa krutht under år. I. hjr jvkdslnin|;s>inran lur korla placeringar <

riikilJj lillnani:s'Lw vilkas innehar

värderade fl

30

Redovisningen år 1989

Skr. 1989/90:137 Bilaga I

Redovisningsmetoder

Enligt de redovisningsprinciper som galU-r for Allmanna Pensionsfonden skatl fondens tillgångar tas upp till anskaffningsvärden vid beräkningen av fondkapitalet och i redovisningen i övrigt   Frän och med 1988 års bokslut görs även en resultat- och balansrakning som ar uppställd efter reala principer  Resultat- och halansraknmgen efter reala principer presenteras for de tre fondstyrelserna sammantagna En årsredovisning som infe beaktar värdeförändringar 1 portföljen kan också betrak-

tas som ofullständig  I den reala redovisningen värderas således portföljen till inai-k-nadsvardcn pä samtliga värdepapper dar så ar mojligl   Eftersom porttoljvardet snabbi kan andras bör man emellertid inte fästa alllför stor vikt vid enskilda år, ulan istället betrakta resultatutvecklingen i etl längre perspektiv

Nedan följer några definitioner på begrepp som återfinns såväl i den nominella som reala redovisningen.

Grundkapital

Summan av avgifter, lontagarfondsmedel och "utdelning" från övriga delfonder, minskad med utbetalningar avseende pensioner, administrationsbidrag (till RFV m fl), överforingar till löntagarfonderna, fjärde fondstyrelsen samt femte fondstyrelsen

Fondkapital

Noivuiell redouisiiing

Grundkapitalet enligt ovan okat med ackumulerade bokföringsmässiga överskott.' Real redovisning

Grundkapitalet uppindexerat (åren 1960-1987 med respektive års konsumentprisindextal) jamte ackumulerade reala överskott.

Fr o m 1988-01-01 uppindexeras grundkapitalet månadsvis.

Värdepappersportfoljen

Nominell redovisning

Samtliga värdepapper upptages enligt reglementet lill anskaffningsviirden. Real redovisning

1 portföljen ingående obligationer, partialbevis och forlagsbevis samt bostadssektorns kapitalmarknadsreverser upptages till inarknadsvtirde/horsvärde  Onoterade värdepapper upplages till anskaffningsvärde

Förändringen av det sammanlagda marknadsvärdet påverkar den reala resultaträkningen.

' Enligt 26  1 reRlemenlel uigor ockiå 1—3 fondstyrelsernas sammanlagda londkapital vardera! ull anskatf-ningsvarde per utgången av narmait loregående ar en reslnftlion (or medelidiidelningen liil lianJe och femle fondslvrelserna  De medel som stalls till forfogandp lor vardera av dessa fondstyrelser lår högst uppgå ull 1* av della varde   Det mc-tsvarar idag J.o mdkr

Resultat 1989

Det bokföringsmässiga resultatet av förvaltningen av 1 — 3 tondstyrelsernas verksamhet (sjd 30 övre delen! ar baserat på anskaffningsvärden och påverkas inte av oreahsera-de kursvinster och förluster Del bokföringsmässiga resultatet blev 35.954 mkr (1988. 33.748 mkr)

Intaktsrantorna. 36 302 mkr. var 8,1% högre an foregående år Uppgången förklaras huvudsakligen av att den genomsnittliga porttoljstorleken under året varit drygt 20 mdkr högre an foregående år Marknadens genomsnittliga räntenivå på femåriga statsobligationen har år 1989 vant 11.3%, vilket ar 0,1 procentenhet högre an under 1988   I posten ingår ptrr balansdagen upplupna ej inbetalda räntor m m. Dessa okade från

13.997 mkr är 1988 till 15.076 mkr år 1989.

' Övriga intäkter utgörs av avkastningen från småföretagsfonden på knappt 4 mkr.

Nettot av realiserade kursskillnader vid avyttring av värdepapper har under år 1989 uppgått till -168 mkr (1988: 269 mkr).

Det reala resultatet innehäller också en post dar det bokföringsmässiga resultatet korrigeras för inflationen Nuvärdet av de medel som har tillforts fonden fram till och med 1988 års utgång jamte de medel som tillförts under året 1989 (grundkapitalet) korrigeras med förändringen i konsumentprisindex.

Är 1989 har denna avsättning för att bevara grundkapitalets köpkraft uppgått lill 18,4 mdkr (1988: 16.2 mdkr).

Vid marknadsvärderingen per 1989-12-31

31

har portföljens kursvården i forhällande till anskaffningsvärdena förändrats med totalt — 17.3 mdkr (1988- 6,1 mdkrl under året Del ar främst uppgången i marknadsräntorna i slutt't av året som har resulterat i den orealiserade vardenedgångcn.

Arets re3la resultat blev 0,3 mdkr (f988: 23,7 mdkr)

For en långsiktig placerare ar det emellertid inte särskih menmgsfulU att tiUmata resultatet ett enskilt år någon större vikt, snarare skall man i delta avseende betrakta den reala balanfrakningen dar de .ickumulerade reala resultaten sedan fondernas tillkomst kan utläsas   De var 45,7 mdkr eller l3.4'o av fondkapitalet vid utgången av 1989 '1988   45.4 mdkr resp. \3.t%).

Diagram 10 utvisar att de ackumulerade re-

sultaten först år 1986 (bortsett frän tidigt 60-tal) var så stora att balans erhölls mol inflationens urholkning av grundkapitalet. Under åren 1973-1980 urholkades fondkapitalet kraftigt av inflationen och de regleringar som påverkade fondens placerings-möjligheter.

Man kan också konstatera all fr o m år 1981 har de reala resultaten varit positiva de enskilda åren   Det ar dock de senaste årens goda resultat, främst beroende på de höga realräntorna, som gjort att det sammanlagda fondkapitalets realvärde har kunnat återställas och oka.

Pä sid 30 ff redovisas i tkr for forsla —tredje fondstyrelserna resultat- och balansrakning sammantagna nominellt och realt saml var for sig 1 löpande priser avseende räkenskapsåret 1989 med jämförelsetal for f988

Skr. 1989/90:137 Bilaga 1

Diagram 10: Ackumulerade reala överskott/underskott i procent av fondkapitalet jämfört med inflationsuppräknat grundkapital 1960—1989

Reala over/underskott I % av fondkapilal

Grundkapitalet       n.

inflattonsuppraknat

32

Administration

Skr. 1989/90:137 Bilaga 1

Fondstyrelsernas nuvarande ledamöter och suppleanter, som förtecknats separat, är efter forslag av arbetsmarknadens parter och andra organisationer förordnade år 1987 av regeringen till dess fondstyrelsemas balansräkningar fastställts under 1990. Ordförandena jämte två ledamöter i första fondstyrelsen utses direkt av regeringen. Revisorema har förordnats intill fastställandet av balansräkning 1990. De tve fondstyrelserna har sedan starten 1960 haft en gemensam administration. Organisationen framgår av schema på nästa sida.

Personalen vid fondstyrelsernas gemensamma kansli har utöver verkställande direktö-

ren utgjorts av 20 anställda.

Fondstyrelsernas administrationskostnader har uppgålt till 31.328 tkr (1988: 22.981 tkr).

Av dessa kostnader är 5.538 tkr direkt hänförliga till förvärvet av Anders Nisses AB.

I löner och ersättningar har utbetalts följande belopp:

Styrelser och verkställande
direktör 1 992 260:
Revisorer och valvsdelegerade 204 708:
Övriga befattningshavare 4 388 456:
Pensioner och arbetsgivar
avgifter 3 755 423:

3:   Riksdagen 1989/90. 1 saml. Nr 137

33

Resultaträkning, nominell och real

Första, Andra och Tredje fondstyrelserna Resultaträkning (Tkr)

Intakter

Intakisranlor Obligationer Partialbevis Forlagsbevis Reversef

Refinansieringslån Pennmgrnarknadsplacenngar Övnga inlaktsraniQf

Ovnga intakter

Kufsskillnader vid avytlnng av värdepapper

Summa intäkter

Kostnader

Kostnadsrantor

inkopskosinaäer

AdiTiinistralionskosInader

KursskillnaOer miG jvytli.ncj av varöepappei

Summa kostnader

Arets resultat

30 275 558 1 231 296 125 5 071 874 113 224 394 978 149 490	26 787 198 1 618 297 911 5614 151 195 428 551 ,30 123 719
36 302 480 4 029 471 760	33 571 155 3 879 808 981
36 778 269	34 384 015
131 733 21 458 31 329 640 n;3	72 359 22 981 540 301
S24 623	635 641
35 953 646	33 748 374

Skr. 1989/90:137 Bilaga 1

Realt resultat

Netloresultal enligt ovan

Okning/minskning av ei ''ealisefade viostetftorlustei Avsättning for bevarande av cjrundkapitalets köpkraft Arets reala resultat

35 953 646 33 748 374

-17 265 494       6 133 735

- 1B3B1 403     -16232025

2S6 749 23 656 084

34

Balansräkning, nominell och real

Första, Andra och Tredje fondstyrelserna

Skr. 1989/90:137 Bilaga 1

Balansräkning per 31.12 (Tkr)

Tillgångar

Banktillgodohavanden Penn:ngmarkna05p'3cennga' Rantetordringar m m Fordran å delfonderna Värdepapper.

Obligationer

Paniaibevis

Forlagsbevis

Reverser

Retinansiermgslån Fastigheter

Pågående forvarv. (se tabell 9. sid 43)

Aktier I fastighetsbolag

Fastigheter Aktier I PMC Summa tillgångar

Skulder

Ranteskuider Ovnga skulder

Fondkapital

Enligt balansrlikning f. år

Tillskjutet grundkapital

{varav reserverade lontagarfondsmedel)

Ackumulera! ovefskott

Indexuppraknat grundkapital

Ackumulerat realt resultat

Summa fondkapital I år

Innevarande Ar

Avgider

/ pensionsmedel / admimsirationsbidrag

Vinstdeiiiingsskatl

Lontagarlondsavgifier

/ rekvirerade loniagarlondsmedel

Summa tillskjutet grundkapital l.odexuppfak.naJ grundkapital Overloring från deltonderna Arets boklorda resultat Arets reala resultat Ökning fondkapital innevarande år Summa (ondkapital totalt Summa skulder och fondkapital

1989		I9SS
Boklv	Markn v	Boktv	Maikn v
604 140	604 140	646 503	646 503
5 765 788	5 765 788	1 223 988	1 223 988
15 076 352	15 076 352	13 997 194	13 997 194
614 580	614 580	489 501	489 501
287 935 036	271 140 540	263 862 216	263 856 738
14 850	12 486	20 113	17 363
3 077 182	3 053 196	2 518 608	2 510 548
40 868 502	40 539 054	45 029 555	45 181 043
811 313	811313	1 323 793	1 323 793
2 567 765	2 567 765	_
282 170	282 170	—	—
620	620	620	620
16 500	16 500	—	—
357 634 798	340 484 504	329 112 091	329 247 291
2 528	2 628	20 343	20 343
5 194	5 194	9 563	9 563
43 706 026		53 891 343
(4 465 609)		(1 387 613)
285 376 158		249 806 569
	283 831 139		275 96J214
	45 386 246		21 730 162
329 082 184	329 217 385	303 697 912	297 693 376
57 624 927		49 074 694
-69 178 217		-60 558 344
-461 066	-	-44 7 948
1-12014 356)		(-11 931 598)
5 333 730		4 408 649
1 089 292		933 347
-2 432 000	-	-2 264 000
(3 991 022)		(3 077 996)
-8 023 334		-8 853 602
	10 358 068		7 378 424
614 580	614 580	469 501	489 501
35 953 646		33 748 374
	286 749		23 656 084
28 544 892	11 259 398	25 384 273	31 524 009
357 627 076	340 4 76 782	329 082 185	329 217 385
357 634 798	340 484 504	329 112 091	329 247 291

35

Resultaträkning

Skr. 1989/90:137 Bilaga 1

Första fondstyrelsen

Första fondstyrelsen tillfor! avgifter, som erlagts av staten, kommuner och dem närstående institutioner och bolag

De fön.'al tade medlen har placerats på satt som framgår av balansrakningen och särskild specificerad uppställning över obligations-, partial- och förlagslån, vilka enligt reglementet bokförts till anskaffningsvärden.

Resultatet av årets förvaltning samt delfondens tillgångar och skulder per den 31/12 1989 framgår av nedanstående resultaträkning och balansräkning.

Resultaträkning (Tkr)________________________________________ 9__________ fSÖÖ

Intäkter
Intaktsrämo! Obhgalioner Partialbevis Forlagsbevis Reverser Rednansieringslån Penningmarknadsplaceringar Ovnga intaktsrantor	9 453 534 194 41 741 1 940 764 7 698 124 939 51 849	11 620 719	10 899 213
Ovnga intakter		1 326	1 293
Kursskillnader vid avyttring £lv värdepapper		169 853	202 915
Summa intäkter	_-	11 791 898	11 103 421
Kostnader
Kostnadsrantor		42 394	19 969
Inkopskoslnadet		6 569	-
Administrationskoslnader		11 792	9 187
Kursskillnader vid avyttring av värdepapper		149 854	220 877
Summa kostnader		210 629	250 033
Arets resultat		11 5«1 269	10 853 388

36

Balansräkning

Skr. 1989/90:137 Bilaga 1

Första fondstyrelsen

Balansräkning per 31. T2 (Tkr)

Tillgéngar

Banktillgodohavanden Penningmarknadsplaceringar Ranlefordringar m m Fordfan å deKonderna Värdepapper

Obligationer

Partialbevis

Forlagsbevis

Reverser

Refmansienngslän

Fastigheter

Pägäende forvarv

Aktier i fastighetsbolag

Fastigheter Aktier 1 PMC Summa tillgångar

Skulder

Ranteskuider

Ovnga skulder Fondkapital

Enligt balansrakning foregAende år

Till5k|Ule! grundkapital

(varav reserverade lontagarlordsmedel)

Ackumulerat överskott

Summa londkapiiai foregående år Innevarande Ar

Avgifter

/ pensionsmedel ' adminjslrationsbidrag

Vinstdelnmgsskatl

Lonfagarfondsavgifl

/ rekvirerade lontagarfondsmedel

Summa tillskjutet grundkapital Överföringar Irån dellonderna Årets resultat

(Oknmg londkapital innevarande år) Summa skulder och fondkapital

Not.

Kontrakierade ei likvideraOe londatfarer
avs  kop               57 820

avs (o'sal|n                —

	129 591	338 115
	1 533 641	230 222
	4 554 709	4 314 291
	202 036	160 347
90 222 564 2 178 265 880 15 707 941 56 757	106 255 320	100 912 353
770 329 84 651 207	855 187 5 250	207
	113 535 734	105 955 535
	953	6271
	1 466	1 515

12 725 260 (1 527 051) 93 222 488	105 947 748
		99 067 993
20 735 402 -26 080 187 -173 822
- 5 518 607
1 777910 386 959 —  844 000
1 320 669
	- 4 197 738	- 4 133 979
	202 036	160 347
	11 581 269	10 853 388
	(7 585 567)	(6 879 756)
	113 535 734	105 955 535

Carl Gustaf Scherman

Ingegerd Ekberg

Curl Persson

Stockholm den 8 februari 1990 Gösta Gunnarsson (ordf)

Ulf Göransson                         Margot Wikström

Gunnar Hotnng                       Lillemor Arvidsson

Berijl .Axelsson             Krisier Wickman {verkst dir

37

Skr. 1989/90:137

Resultaträkning '''

Andra fondstyrelsen

Andra fondstyrelsen tillförs avgifter, som erlagts av enskilda större arbetsgivare. Med större arbetsgivare avses arbetsgivaru vilkas lönesumma (avgiftsunderlag) överstiger 225 basbelopp, for 1989 ca 6,3 mkr.

De förvaltade medlen har placerats på satt som framgår av balansräkningen och särskild specificerad uppställning över obligations-, partial- och förlagslån, vilka enligt reglementet bokförts till anskaffningsvärden.

Resultatet av ärelsförvaltnirigsamt delfondens tillgångar och skulder per den 31/121989 (ram-går av nedanstående resultatrakning och balansräkning.

Resultaträkning (Tkr)_______________________________________ 1989________ 1988

Intäkter
Intakisranlor
Obligationer	15 238 016
Partialbevis	499
Forlagsbevis	146919
Reverser	2 227 908
RetinansieringslSn	99 865
Penningmarknadsplaceringar	206 807
Ovnga intaktsrantor	46 654

17 966 668     16 542 933

Ovnga intakter                                                                                                      1 401   i 293

Kursskillnader vid avyltrmg av värdepapper                                                            226 174                     434 321

Summa Intakter                                                                                       18 194 243 16 97B 547

Kostnader

Kosinadsranlof                                                                                        63 819             35 387

Inköpskostnader                                                                                     10 076                   —

12 070 327 580	8 172 233 897
413 545	277 456
17 780 698	16 701 091

Administrationskostnader

Kursskillnader vid avyttring av värdepapper

Summa kostnader

Arets resultat

38

Balansräkning

Skr. 1989/90:137 Bilaga 1

Andra fondstyrelsen

Balansräkning per 31.12 (Tkr)

Tlllgingar Banktillgodotiavanden		272 543	274 932
PenningfnarknadsDlacenngat		3 502 454	711 129
Räntefofätingat m tn		7 622 369	6 994 478
Fotdran å dellonderna		232 561	187 916
Värdepapper Obligationer Partialbevis Förlagstjevts Reverser Relinansieringslån	I« 642 638 5 792 1 564 437 17 911 828 716 246	164 840 941	155 689 674
Fastigtieter Pågående lorvarv Aktier 1 fastighetsbolag Fastigheter Aktier 1 PMC	1 283 882 141 085 207	1 425174 8 250	207
Summa tlllgingar		177 904 292	163 858 336
Skulder Ranteskuider		t 144	10 036
Ovnga skulder		1 266	7 738
Fondkapital Tillskiutet grundkapital (varav reserverade löntagarlondsmeöel) Ackumulerat överskott	24 003 337 (1 524 377) 139 837 225
Summa londkapital foregående är		163 840 562	150 121 068
Iniwvarande it Avgifler ./ pensionsmedel / administrationsbidrag	21036 228 -26 149 366 -174 282 -5 287 420
Vinstöelningsskatt Lonfagarfondsavgifl / rekvirerade lontagarfondsmedel	1 777 910 401 571 -844 000 1 335 481
Summa tillskiutet grundkapital		- 3 951 939	- 3 169 513
Oveffonnga' från delfondetna		232 561	187 916
Årets resultat		17 780 698	16 701 091
(Oknmg fondkapital innevarande år)	_	(14 061 320)	(13 719494)
Summa akuidar och fondkapital		177 904 292	163 858 336

Kon trakterade e( likviderade tondattårer
avs kop              499 S22

avs lorsalin        126 102

Curt Nicofifi

Leif Lewin

Bertii Whinberg

Stocktiolm den 14 lebruarE 1990 Hans Alsén (ord') Olo Ljunggren Göran Wikström Inge Granqvist

Bo Rydin

Per Olof Edir,

Krister Wickman (verkst dir)

39

Resultaträkning

Skr. 1989/90:137 Bilaga 1

Tredje fondstyrelsen

Tredje fondstyrelsen tillförs avgifter, som erlagts av enskilda mindre arbetsgivare samt s k egenavgifter. Med mindre ai betsgivare avses arbetsgivare, vilkas lönesumma (avgiftsunderlag) högst uppgår till 225 basbelopp, för 1989 ca 6,3 mkr. De överförda egenavgifterna uppgår till kr 3.700.588.217,00 (1988: ] .696.898.220,00 kr).

De förvaltade medlen har placerats på sätt som framgår av balansräknmgen och särskild specifi-

■cerad uppställning över obligations-, partial- och förlagslån, vilka enligt reglementet bokforts till anskaffningsvärden.

■Resultatet av årets förvaltning samt delfondens tillgångar och skulder per den 31/12 1989 framgår av nedanstående resultaträkning och balansräkning.

1989

1988

Resultalrttknlng (Tkr)

Intikter
Intaktsrantor OPIigafioner Partialbevis Forlagsbevis Reverser Relinansieringslån Pennirigmarknadsplaoeringar Ovnga intaktsrantor	5 584 007 537 107 465 903 202 5 662 63 233 50 987	6 715 093 1 301	6 129 009
Ovnga intakter			1 293
Kursskillnadet vid avynnng av värdepapper		75 733	171 746
Summa Intäkter	_	6 792 127	6 302 048
Kostnader
Kostnadsrantor		25 520	17 003
Inköpskostnader		4 792	-
Administrationskostnader		7 467	5 622
Kursskillnader vidavyttrmg av värdepapper Summa kostnader	-	162 669 200 448	85 527 108 152
Arets resultat		6 591 679	6 193 896

40

Balansräkning

Skr. 1989/90:137 Bilaga 1

Tredje fondstyrelsen

.Balansräkning per 31.12 (Tkr)

Tillgångar Banktillgodohavanden		202:007	33 456
Penningmarknadsplaceringar		■729:693	282 637
Flantefordringar m m		2 899 275	2 688 426
Fordran ä dellonderna		179 983	141 237
Värdepapper Obligationer 1 Paniaibevis Forlagsbevis Reverser Relinansieringslån	53 069 834 ■6 860 1 246 86« 7.248 733 38 310	611610621	56 152 258
Fastigneter Pägäende förvärv Aktiet 1 lastigtietsbolag Fastigheter	■513 553 56-434 .206	570 193 3000	206
Aktier i PMC
Summa tillgångar	-	1681194 772	59 298 220
Skulder : Ranteskuider		431	4036
'Ovnga skulder		.2 462	310
Fondkapital Enligt balansräkning toregAende Ar r;llsk;utel grj.ndk3pilal (varav reserverade lontagartonosmedel) Ackumulerat överskott	'6 977 430 (1 414 180) ■52 316 444
Summalondkapitalloregående är		59 293 874	54 508 851
>tnnevsrande'Ar Avgifter /'pensionsmedel / administrationsbidrag	15 853 296 -16 948 663 -112 961 -1.208328
Vinstdelningsskaft Lontagarfondsavgjft 1 rekvirerade lontagarlondsmedel	1777 910 300 761 -744 000 1 334 671
Summa tillskiutet grundkapital		126 343	-   1 550 110
Överföringar trän delfonderna		179 983	141 237
Årets resultat		6 591 679	6 193 896
(Oknmg londkapital innevarande år)	-	'(6 898005)	(4 785 023)
		166 194.772	59 298 220

Not.

Kontrakierade ej likviderade londaffarer
avs kop                'aSd 332

avs torsalin              95 5%

.Stockholm aen tJ februari 1990
■RoU Wirlén (ord* )
Karl-Erik'BrancH                               Gusiat Pietil                                Ttiorsien Nilsson

Efik-V Ramberg                             Harry Fjallslrom                                 Bengt Lloyd

Hans Billsnom                                Sture Nordh                       Knsiet Wickman (verkst dir)

41

Skr. 1989/90:137

Revisionsberättelser ''

Första fondstyrelsen

Undertecknade, som av regeringen törordnats att säsom revisorer grenska Allmänna pensions-(ondens forsla fondslyrelsej förvaUning. får härmed avgiva revisionsberättelse for år 1989

Vi har granskat förvaltningsberättelsen, tagit del av räkenskaper, protokoll och andra handlingar, som lämnar upplysning om fondstyrelsens förvaltning, inventerat de värdehandlingar som fondstyrelsen förvaltar saml vidtagit de övriga granskningsätgarder vi ansett erforderliga.

Räkenskaperna har granskats av Bohlins Revisionsbyrå AB.

Revisionen har icke givit anledning lill anmärkning beträffande förvaltningsberättelsen, de i densamma upptagna resultat- och balansräkningarna, bokföringen eller inventeringen eller eljest beträffande fondstyrelsens förvaltning Stockholm den 23 februari J990      '' Gunnar Danielson (ordf.) Stig Danielsson Kjell-Ake Henslrand Gunnar Eklund

Andra fondstyrelsen

Underteckndde, som av regei ingen forordnats att såsom revisorer granska Allmänna pensionsfondens andra fondstyrelses förvaltning, får härmed avgiva revisionsberättelse for år 1989

. Vi har granskat förvaltningsberättelsen, tagit del av räkenskaper, protokoll och andra handlingar, som lämnar upplysning om fondstyrelsens förvaltning, inventerat de värdehandlingar som fondstyrelsen förvaltar samt vidtagit de övriga granskningsåtgarder vi ansett erforderliga

Räkenskaperna har granskats av Bohlins Revisionsbyrå AB.

Revisionen har icke givit anledning till anmärkning beträffande förvaltningsberättelsen, de i

densamma upptagna resultat- och balansräkningarna, bokföringen eller inventeringen eller el-

lesl belräffande fondslyrelsens förvaltning.

Stockholm den 23 februari 1990

Gunnar Danielson (ordf.)

Stig Danielsson

August Trolle-Lowen

Berndt Holgersson

Tredje fondstyrelsen

Undertecknade, som av regeringen förordnats att såsom revisorer granska Allmänna pensionsfondens tredje fondstyrelses lörvaltning, får härmed avgiva revisionsberättelse (ör år 1989 Vi har granskat förvaltningsberättelsen, tagit del av räkenskaper, protokoll och andra handlingar, som lämnar upplysning om fondstyrelsens förvaltning, inventerat de värdehandlingar som fondstyrelsen förvallar samt vidtagit de övriga granskningsåtgarder vi ansett erforderliga Räkenskaperna har granskat;; av Bohlins Revisionsbyrå AB

Revisionen har icke givit anledning till anmärkning beträffande förvaltningsberättelsen, de i densamma upptagna resultat- och balansrakningarna, bokföringen eller inventeringen eller eljest beträffande fondstyrelsens förvaltning.

Stockholm den 23 februari 1990 Gunnar Danielson (ordf.) Stig Danielsson Hugo Orup Gunilla Jerlinger

42

Statistiska sammanställningar

Första, Andra och Tredje fondstyrelserna Balansräkningar per 31.12 I Mkr

Skr. 1989/90:137 Bilaga 1

Obligationer

Partialbevis

Forlagsbevis

Reverser

Relinansieringslån

Penningmarknadsplaceringar

Rantetordringar m m

Ovnga tillgängar

Summa tillgängar

Banklån Ovnga skulder Fondkapilal Summa skulder

396.0	28 198 9	114 526.8	190 118.2	263 862.2	287 935.0
—	121,0	110.2	53.1	20.1	14.8
152	1 145.8	1 989.8	2 780.1	2 518.6	3 077.2
59.4	6 355.1	30 561 2	45 591.1	45 029.6	40 868.5
—	2 438.6	11 267,4	8 458,0	1 323,8	811.3
0.1	0.7	2.4	2 657,0	1 868.0	6 370.0
9.1	738.3	5 100.7	9 766.0	13 997,2	15 076.4
—		18.1	—	492.6	3 481.6
479,8	38 998.4	163 576,6	259 423,5	329 112,1	357 634,8
_	579.4	_	_	—	_
1,5	1.1	23,5	9.0	29,9	77
478.3 ■	38417,9	163 553,1	259 414,5	329 082,2	357 627.1
479.8	38 998,4	163 576,6	259 423,5	329 112,1	357 634,8

Resultaträkningar i Mkr

Intaktsianloi
Obligationet	10.8	1 617,3	9 472.6	20 276.3	26 787.2	30 275,6
Partialbevis	—	79	8.8	4.4	1.6	1,2
Fotlagsbevis	06	73.0	1906	338.7	297.9	296.1
Pevetsei	1,0	372.6	2 789 7	5371.6	5 614,2	5 071.9
Retinansietingslän	—	178.8	1 199 7	1 133.7	1954	113.2
Ovnga intaKtsranlor	0.8	9.7	674	7660	674,8	395.0
Ovfiga intakter, kuts-
skiilnatjer m m	-	-	-	—	8129	625.3
Summa intäkter	13,2	2 259,3	13 728,8	27 890,7	34 384,0	36 778,3
Kostnatjstantor. inkopskostnadet
och kufsskiilnaijer	13	44,7	56.1	612.8	612.6	7933
tondstytelsernas admnislfations-
kostnader	05	1.3	6,2	12.8	23.0	31.3
Summa kostnader	1,8	46,0	62,3	625,6	635,6	824,6
Resultat	11,4	2 213,3	13 666,5	27 265,1	33 748,4	35 953,7

43

Tabell 1. Placeringamas fördelning efter placeringsobjekt under år 1989

(Nominella värden ochi totalt även anskaffningsvärden. (Vlkr)

Forsla             Andra

fondsfy relsen     fondstyrelsen     fondstyrelsen

ObligationslAnD

Staten

Landsting octi kommuner

KommunfmansierandG mstilul

Bosladstinansierande institut

Forelag

Foretagsfinansierande msiitut

Utlandska låntagare

Förlagslån

Kommuntinanserariao insritut Bostadslinansierande mstilul Forelag

Foretagstinansierande mstilul Banker

Reverslän

Landsting och kommuner Kommundnansierandt! mslitut Bostadslinansierande mstilul Forelag

Foretagsfinansierande msiitut Banker

Refinansieringslän

Penningmarknadsplaceringari

Aktier

Egna fastigheter, övrigt

Summa

7 641	11 281
2 128	-5 342
33	-237
747	256
9 946	16 937
-767	-833
-188	508

-3 -25

-51	-270
-33	472
1 980	-1 503
-872	-59
-60	—
-998	-1 077
156	1 474
-191	-1 841
-15	-
-38	-453
1 159	2 975
90	149
770	1 284
7 530	13 919

Jreöie	Totalt	Total!
rretsen	nominella	anska!tn:ngs
Mkr	värden	värden
	Mtl	Mkr
5 739	24 661	24 068
-1 799	-9 269	-9 729
101	-103	-100
308	1 311	1 296
7 097	33 980	33 857
-341	-1 941	-1 935
382	702	697
-9	-19	-18

-16	-337	-338
422	861	860
-598	-4081	-4 162
-8	-939	-939
—	-60	-62
-77	-2 152	-2 232
154	1 784	1 785
-667	-2 699	-2 699
-	-15	-15
-22	-513	-512
647	4 781	4 499
59	298	299
514	2 568	2 568
827	28 276	27 319

Skr. 1989/90:137 Bilaga 1

" Inklusive pariiallån --I Anskallmngsvarden

Tabell 2. Placeringamas fördelning på låntagargrupper under år 1989

(Anskaffningsvärden. Mkr)

Staten Kommuner Bosiader Näringsliv därav industri m m

energi

lanlbruk Utlandska låntagare Penningmarknadsplaceringar Aktier

tgna fastigheter, ovrigi Summa

Fofsla              Andra              Tredje

londslyrelsen     tondstyrelsen     londsiyrelsen

-5 592

-3

15 744

-989

-759

-389

159

-8

2 789

150

1 284

-2 258 -158 8917

-1 157 -491 -450 -216 -2 1 095

Mkr                  Mkr________ Mkr

1 878	-9 728	-.36
396	235	1
7 049	31 710	116
-100	-2 246	-8
291	-959	-4
-197	-1 036	-4
-194	-251	— 1
-9	-19	—
616	4 499	17
59	299	1
514	2 568	9
6 647	27 319	100

44

Tabell 3. Placeringamas fördelning efter placeringsobjekt per 31.12 1989

Skr. 1989/90:137 Bilaga 1

	Foisla	Andra	Tred/e	Tolal!		Totalt
	londstvteisen	londslyrelsen	fondstyrelsen	nominelfa		anskallmngs-
	Mkr	Mkr	Mkr	värden		varden
				Mkr	%	Mkr	%
ObllgationslAnii	90 624	145 393	53 201	289 218	84	287 950	64
Staten	23 838	40 450	12 300	76 588	22	75 899	22
Landsting och kommuner	835	789	607	2 231	1	2 203	1
Kommuntinansietande inBlituI	1 189	812	683	2 684	1	2 632	1
Bostadslinansierande institut	59 414	93 566	34 339	187319	54	186 918	54
Forelag	3 827	6 222	2 566	12615	4	12 564	4
Foretagsfinansierande institut	1 502	3 502	2 670	7 674	2	7 627	2
Ullandska låntagare	19	52	36	107	-	107	-
Förlagslån	266	1 569	1 249	3 084	1	3 077	1
Kom(nunl'.aanS',e'arde inslitui.	—	40	1	41	—	40	—
Bostadslinansierande inslitui	15	24	122	161	—	159	-
Forelag	64	167	29	260	—	260	—
Forelagslinansierande institut	77	194	45	316	—	315	—
Banker	110	1 144	t 052	2 306	1	2 303	1
Reverslän	15 732	17 939	7 247	40 918	12	40 869	12
Landsting och korTimuner	4 684	372	19	5 075	1	5 074	1
Kommunlinansietande institut	250	40	50	340	—	341	—
Bostadslinansierande institut	5 047	6 580	2812	14 439	4	14 391	4
Foretag	4 301	3 895	571	8 767	3	8 765	3
Forelagslinansierande institut	1 450	7 052	3 795	12 297	4	12 298	4
Banker	-	—	-	-	—	—	-
Refinanslerlngslin	57	716	38	811	-	811	-
Pennlngmarknadsplaceringarzi	1 736	3 979	970	6 685	2	6 370	2
Aktier	90	149	59	298	-	299	-
Egna fastigheter, övrigt	771	1 284	514	2 569	1	2 568	1
Summa	109 276	171 029	63 278	343 583 100		341 944	100
" trklL-Sive Carf,a,i,i5rl
:' Anskattningsvaroen

Tabell 4. Placeringamas fördelning på låntagargrupper per 31.12 1989

(Anskaffningsvärden. Mkt)

Staten Kommuner Bostader Näringsliv daav indvistii m m

energi

lantbruk Ullandska låntagare PenningmarknadSplacenngaf Aklef Egna fastigheter, ovngl

Summa

Första		Andra		Tredje			Totalt
fondstyrelsen		londslyrelsen		londsly!	elsen	,Mkr	%
Mkt	%	Mkr	%	Mkr	•H
23 640	22	40015	24	12 244	19	75 899	22
6 904	6	2 036	1	1 351	2	10 291	3
64 324	59	99 887	59	37 256	59	201 467	59
11 370	10	22 850	13	10 723	17	44 943	13
6 870	6	13912	8	5 893	9	26 674	8
3 292	3	5 676	3	1 749	3	10717	3
1 208	1	3 263	2	3 081	5	7 552	2
19	—	52	—	36	—	107	—
1 663	2	3 775	2	932	1	6 370	2
90	—	150	—	59	—	299
771	1	1 283	1	514	1	2 568	1
108 781	100	170 048	100	63 115	100	341 944	100

45

Tabell 5. Placeringarnas fördelning på låntagargrupper under respektive år

{Anskaffningsvärden. Mkr)

Skr. 1989/90:137 Bilaga 1

staten	135	29	739	11	6 468	41	5 754	30	6 909	29	-9 728	-36
Kommuner	61	13	593	8	362	7	-156	— t	-I 169	-5	235	t
Bostader	173	37	3 664	5?	4 247	27	14 190	74	26915	115	31 710	116
Näringsliv	102	21	2 026	29	4 807	30	-893	-5	-3 280	-14	-2 246	-8
därav industri m m	62	13	1 515	22	3 576	23	-1394	-7	-3 232	-14	-959	-4
energi	25	5	337	5	682	4	-137	— 1	-906	-4	-1 036	—4
lantbruk	15	3	174	2	549	3	638	3	858	4	-251	— 1
Ullandska läntagare	—	—	-3	—	-16	—	-22	—	-25	—	-19	—
Penningmarknadsplaceringar	—	—	-1(1	—	1	—	296	2	-5 849	-2b	4 499	1/
Aktier	_	—	—	—	—	—	—	—	—	—	299	1
Egna tastigheter. övrigt	-	-	-	-	-	-	-	-	-	-	2 568	9
Summa	471	100	7 001	100	15 869	100	19 169	100	23 501	100	27 319	100

Tabell 6. Placeringarnas fördelning på låntagargrupper per 31.12 respekti]

(Anskaffningsvärden. Mkr)

Staten	135	29	3 320	9	34 940	22	72 487	29	85 628	27	75 899	22
Kommuner	61	13	3 976	10	11 036	7	12 759	5	10 056	3	10 291	3
Bostader	173	37	18 420	48	58 280	37	96 898	39	169 757	54	201 467	59
Narinrisliv	102	21	12 405	33	54 036	34	64 661	26	47 189	15	44 943	13
därav industri m m	62	13	9 352	25	41 344	26	42 856	18	27 633	9	26 674	8
energi	25	5	1 695	4	8212	5	13 631	5	11 754	4	10717	3
lantbruk	15	3	1 358	4	4 480	3	8 174	3	7 802	2	7 552	2
Utlandska låntagare	—	—	136	—	163	—	198	—	125	—	107	—
Penningmarknadsplacetingar	—	—	1	~	3	—	2 656	1	1 870	1	6 370	2
Aktier	—	—	—	—	—	—	—	—	-	—	299	—
Egna fastigheter, ovngt	-	-	-	-	-	-	.      -	-	-	-	2 568	1
Summa	471	100	38 260	100	158 458	100 249 659		100 314 625		100 341 944		100

Tabell 7. TiUväxt i fondkapital under respektive år

(Anskaffningsvärden, Mkr)

Influtna avgifter	468	6 100	22 192	34 494	49 075	57 625
Avkastning frän ovnga fondstyrelser	—	—	53	116	490	614
Intaktsrantor	13	2 259	13 729	27 891	33 571	36 302
Pensionsuttoelalningai		-1 166	-19 030	-42 116	-60 558	-69 178
Kostnadsrantor. kufsskillnader m m	-1	-44	-56	-613	200	-318
Administrationskostnader	-2	-74	-243	-316	-472	-492
Reserverade lontagarfondsmedel
(förändring)	—	—	—	-17	3 078	3 991
Tillväxt 1 fondkapital	478	7 075	16 645	19 439	25 384	28 545
Procentuella avgiftsuttag"	3	10	12	10	10.6	11.0
Basbelopp vid mgängen
av respektive är (kronor)	4 000	6 000	13 900	21 800	25 800	27 900
Den genomsnif liga direkta ranian
på de längtrijt.ga placeringarna
(procent)	5.63	656	9.09	11.58	11.14

982 beräknas avgitlsuuagel på tieia lönesumman, vilkel sarnie ullagei med 2.8 D'ocenlentieier 198-1 inkludt-ras 'orlKjid ATP avgiti om O 2 procententieier \'or loniagarfoniJernas verksamhet)

46

------------------------------------------------------- Skr. 1989/90:137

Tabells. Värdepappersportfoljen per 31.12 respektive år Bilaga 1

(lkr)

________________ 19Ö5_______ IJ86________ 1987_______ f9ö9________ 1989

nnehav av obligationer, partialbevis och forlagsbevis

rjominelll                                                                      193693.5        211450.8         232 949.9       267 077,5       292301.7

Anskaffningsvärde                                                       192951.4        211553.9         232 267.7       266 4010         291027.1

fvlarknadsvarde                                                           178 850.3       204 866.4        226 007.2       266 384 6        274 205.7

Tabell 9. Allmänna Pensionsfondens Fastighets AB. Resultat- och balansräkning per 1989-12-31, (tkr)

Resultaträkning Ranlemlaklef	160
Räntekostnader	-160
Arets resultat	0
Balansräkning
TOIgingar
Omsättningstillgångar
Bank	63
Anlaggningsliilgånqar
Aktien Anders Nisses AB	2 572 942
	2 573 005
Skulder och eget kapital
Kortfristiga skulder	5 180
Långfristiga skulder
Upplåning tios AP fond 1—III	2 567 765
Egei kapital
Bundet eget kapital
AWiekapilal (500 ä nom  lOO)	50
Reservfond	10
Fritt eget kapilal
Årets resultat	0
	2 573 005
Ställda panter	Inga
Ansvaisloibindeiset	Inga

47

Skr. 198>9/90:137

Kortfattade fakta om cdhmn tilläggspension (ÄFP)     ''''

Försäkrade

Anställda och egna företagare läldern.lö—64 år (for personer födda 1911 — 1927 räknas även det 65 e ärct)

Basbelopp

Basbeloppet.uttr]/cker den Viirdesakring som ATP liksom fU-rtalet sociala förmåner ar uppb}/ggt på Basbeloppet fast stalls numera for ett helt år i taget.och visar förändringen t konsumentpriserna från november till november året innan. Basbelbppetrespektive är reglerar utbetalningen av ATP.

Basbeloppets storlek några år.
1965	som	19B6
1970	6 000	1987
1975	9 000	I98«
I9S0	IJ 900	J989
19S5	21800	1990

loppets storlek några år.

23 300

24 100

25 800 21 900 29 700

ATP-poäng

Den pensionsgriindande 'mVomsten {PGD redovisas på slutskattesedein varje år Den utgörs i princip av forvari'siukomst€n undet iJrrCminskad med basbeloppet i januari, liikomster över 7,5 basbelopp raknäs inte med i den pensionhgrundande inkomsten ( = taket i ATP)

AIHpoäng  =

basbelopp

Maximal ATP-poang uppgår således till 6,5 for varje år ATP-poangen registreras och sparas for varje individ varje år

ATP-beräknlng

ATPpensionens storlek for år beräknas enligt följande

D   UI        , - £nr,  -       j-i.,(-rD ,  antal" år med ATP

Basbeloppet X 60% X medel-ATP-poang   X

' Cenomnullct av ät/ 15 liogitu ATP-pc-aigr-i •• Hogil 30år

ATP-ålderspension

Utgår normalt från den månad man fyller 65 år

For att få full ATP skall man arbetat 30 år (för de som ar födda 1923 och tidigare giiller särskilda

regler). Reduktion med 1/30 for varje felande är

Av de 30 åren räknas de 15 bastå inkonistårpti (~ inkomst mellan 1 basbelopp och 7,5 basbelopp.

Maximah for år 1989 0.6 X 6,5 X 27 900= 108 810 kronor

Förtida uttag av ålderspensionen kan göras tidigast från 60 års ålder Reduktion med 0.5% per

"förtida' månad (I ivsvarakt ig).

Uppskjutet uttag av ålderspensionen kan ske längst intill 70 år Forhöimng med 0,6% per uppskjuten månad

Försäkringskassan har hand-om uträkning och utbetalnmg av ATP.

Sjukbidrag/förtidspension:

Varaktig arbetsoförmåga minst 50% eller varaktig arbetslöshefefter 60 år sjukbidrag/förtidspension efter 1 ä 2 är Fortidspensionens storlek b?raknas pä samma sätt som for ålderspension (med några undan-

Vid fullständig arbetsoförmåga ar fortidspensionen samma som ålderspensionen Änkepension* * *

Den avlidne efterlämnar bam som ar berättigade till barnpension. Ankan fär 20% av mannens ålders-ATPpension, 1 ovnga fall får ankan 40% av mannens ATP-pension.

Barnpension**'

For bam under 18 år 30% au den avlidnes beräknade eller verk liga ålders- eller förtidspension. Detta galler for företa barn-tt. For varje ytterligare barn okas procenttalet med 20 *■' Reglcrnu galh-r fl o ni är 1990

48

Fjärde fondstyrelsen

ÅRSREDOVISNING 1989

Allmänna pensionsfonden MagaT '

Fjärde fondstyrelsen (Fjärde AP-fonden)

Fjärde AP-fonden ingår i allmänna pensionsfonden.

Allmänna pensionsfonden grundades 1960 efter beslutet att införa en allmän tilläggspensionering finansierad genom obligatorisi

Fjärde AP-fonden tillkom 1974 med uppgift att förvalta de medel som används för förvärv av aktier och liknande värdepapper.

Fjärde AP-fonden har genom riksdagsbeslut successivt tilldelats 2.350 mkr.

Från och med den 1 juli 1988 utgör den maximala tilldelningen ett belopp som motsvarar 1% av det sammanlagda anskaffningsvärdet på de medel som första, andra och tredje AP-fonderna förvaltar.

Fjärde AP-fonden skall årligen till första, andra och tredje AP-fonderna överföra en avkastning beräknad till 3% på nuvärdet av förvaltade medel.

Fjärde APrfondens ägarandel i varje enskilt börsnoterat företag får uppgå till högst 107o eller om företaget utgivit aktier med olika röstvärde till högst 10% av det totala rösttalet.

50

1989 i sammandrag

Bilaga 2

• Fondens grundkapital får from 01-07-1988 uppgå till högst 1% av första-tredje fondstyrelsernas tillgångar eller orhkring 3,3 mdrvid årsskiftet 1989/90.

• Fonden har rekvirerat 650 mkr varefter grundkapitalet uppgår till 3.000 mkr.

• Fondens tillgångar upptagna till marknadsvärden uppgick vid årsskiftet till 23,7 mdr mot 17,5 mdr vid ingången av året.

• Fonden köpte under 1989 värdepapper för 3,4 mdr och sålde värdepapper för 2,0 mdr.

• I nyemissioner placerades 174 mkr, varav 74 mkr i icke börsnoterade företag.

• Fondens fem största engagemang var vid årsskiftet i ordningsföljd Astra, ASEA, Ericsson, Skånska och Volvo, som med ett sammanlagt marknadsvärde på 8,8 mdr motsvarade knappt 40% av portföljvärdet.

• Fondens engagemang i onoterade företag minskade med 68 mkr under 1989. Det totala investerade beloppet i onoterade företag uppgick till 627 mkr.

• Resultatkravet uppfylldes med bred marginal. Sammanlagt sedan fondens tillkomst har fonden överträffat resultatkravet - att bibehålla grundkapitalets realvärde och ge en årlig utdelning på detta med 3% — med över 17 mdr.

• Aktiekurserna steg under 1989 med 24%. Index för fondens portfölj steg med drygt

32%.

51

_VD'kommentar

Skr. 1989/90:137 Bilaga 2

Kursuppgången på aktier fortsatte 1989. Totalindex ökade sålunda med 24%. Decenniets sista år blev en effektfull slutpunkt på en exempellös kursuppgång under 1980-talet. Stockholmsbörsen har gått upp med över 1 .(KX) procent. Tusen investerade kronor vid decenniets början har blivit över tiotusen kronor. Samma tusen kronor insatta på bank har drygt fördubblats eller ökat ungefär lika mycket som inflationen. Räkneexemplet förutsätter emellertid att aktieinvesteraren placerat sina pengar i en genomsnittsportfölj. Även under 80-talet har aktieplaceringar kunnat medföra avsevärda förluster Två exempel räcker för att illustrera detta - Consafe och Fermenta.

Årsomsättningen på Stockholmsbörsen har stigit dramatiskt från omkring 8 miljarder året 1980 till 142 miljarder toppåret 1986. Nyemissionsvolymen under hela 70-talet uppgick till omkring 4 miljarder att jämföra med över 40 miljarder under 80-talet. Antalet marknadsnoterade företag har mer än fördubblats. Via aktiesparfonderna och dess fortsättning, allemansfonderna, har antalet aktiesparare ökat kraftigt - 3 miljoner svenskar sparar i aktier

Nya instrument knutna till aktiemarknaden har utvecklats såsom aktieoptioner. teckningsoptioner och konverteringslån. En god illustration till utvecklingen på och intresset för marknaden får man om man jämför affärssidorna i en större dagstidning i början på 80-talet och i slutet på samma decennium.

I kölvattnet på denna dramatiska utveckling har etikfrågorna uppmärksammats mer och mer. Bestämmelserna om informationsgivning från börsföretagen har skärpts i inregistreringskontrakten, insiderlagstiftningen har successivt omprövats och olika institutioner har tillskapats för att åstadkomma en självreglering och allmänt omfattade etiska regler

I dagarna är 1989 års betänkande av värdepappersmarknadskommittén under remissbehandling. Kommittén är bla enig i sina förslag om att förbättra börsetiken, att införa skärpta regler för sk insiders samt att utvidga insiderkretsen. Kommitténs förslag kommer sålunda med stor sannolikhet att leda till lagstiftning. Som kommittén ocksä konstaterar måste lagregler och de övervakande myndighetemas verksamhet kompletteras och förstärkas med effektiva självreglerande organ som bevakar efterlevnaden av marknadens regelverk.

Det behöver knappast sägas att det är marknadens olika aktörer som bär det yttersta ansvaret för att en god börsetik råder Det är vårt beteende, vårt omdöme och vår inställning till vad som är rätt och riktigt som skapar det etiska klimat som råder på marknaden. Utvecklingen under 80-talet har emellertid visat att de "oskrivna" regler som självpåtaget har gällt fördet stora flertalet av marknadens aktörer inte alllid iakttagits. De mer heltäckande regler, som värdepappersmarknadskommittén nu har föreslagit mäste därför hälsas med tillfredsställelse.

52

^{Riskkapitalmarknaden 1989}

Skr. 1989/90:137 Bilaga 2

1989 blev kursmässigt ytterligare ett starkt år för Stockholmsbörsen. Diagram 1 visar utvecklingen av Veckans Affärers totalindex under 1987 och 1988 samt av totalindex och index för några av de viktigaste branscherna månadsvis 1989.

Totalindex steg under året med 24% (föregående år -1-51%). Den allmänna kursutvecklingen var mycket fast

till mitten av augusti då den hittills högsta noteringen för totalindex - 1,689 - registrerades, vilket innebaren kursuppgång med 3.5% från årsskiftet. Under de tre påföljande månadema sjönk kursnivån med 18%. Drygt hälften av detta kursfall återhämtades under återstoden av året.

DIAGRAM 1

AKTIEMARKNADENS UTVECKLING 1987-1989

VERKSTÄDER                 SKOGSINDUSTRI

KEMISK INDUSTRI

ÖVRIGA

10      20      30      40      50 989 VECKA

Den branschmässiga kursutvecklingen under året var påtagligt ojämnt fördelad. Väsentligt bättre än totalindex utvecklades Kemisk Industri (-h47%) och Verkstäder (4-39%), men också Rederier (-1-35%) och För-vallningsbolag(+28%) hade en gynnsam kursutveckling i förhållande till marknadens genomsnitt. De båda förstnämnda branscherna är överrepresenterade i fondens portfölj, medan de senare branscherna är underrepre-senterade i portföljen. Såväl Handelsföretag (-11%) som Skogsindustri (-6%) minskade sitt börsvärde under året. Övriga branscher visar en kursupgångpå 12-19%,

För enskilda aktier var utvecklingen än mer skiftande. Det är svårt att urskilja några generella tendenser Möjligen kan man påstå att internationellt verksamma storföretag, företrädesvis verkstads- och läkemedelsbolag tex Ericsson. Astra och Alfa-Laval, har haft en gynnsam kursutveckling medan cykliska och hemmamarknadsberoende företag utvecklats sämre.

Den registrerade aktieomsättningen vid Stockholms Fondbörs (A:l- och A: I I-listorna) minskade från 115,4 mdr 1988 till 112,8 mdr 1989, Därmed sjönk aktieomsättningen för tredje året i rad. Eftersom omsättningen innehåller såväl en pris- som en volymkomponent, är omsättningshastigheten ett mer relevant mått på affärsaktiviteten. Omsättningshastigheten beräknas månadsvis av fondbörsen. Under 1989 registrerades en omsättnings-

hastighet på 16%. jämfört med drygt 20% för 1988. Affärsaktiviteten - mätt på detta sätt - ligger därmed nära den nivå som uppmättes i början av 80-talet, Den sammanlagda exporten och importen av svenska aktier ökade till 21,9 mdr (15.3 mdr). Om man jämför genomsnittet av dessa köp och försäljningar med den i Sverige registrerade omsättningen, så steg denna relation till knappt 10% (7%), Det är glädjande att denna relation efter ett par års tillbakagång ånyo stiger eftersom innebörden av detta är att kommunikationen mellan den iiihemska och de utländska marknaderna stabiliserats, Å andra sidan bör påpekas att omsättningen i vissa fria aktier är betydligt större i London än i Stockholm. För tredje året i rad nettoimporterades svenska aktier från utlandet. Nettoimporten uppgick till måttliga 1.9 mdr (2,7 mdr).

Valutaregleringen i början av året ledde till en nästan explosionsartad ökning av gränshandeln för utländska aktier Sålunda ökade den sammanlagda exporten och importen av utländska aktier från 13.9 mdr till 60.3 mdr Totalt nettoimporterades utländska aktier för 27.9 mdr (3,1 mdr).

När dessutom gränshandeln för räntebärande instrument liberaliserades i mitten av 1989 uppstod nya stora kapitalflöden. Sålunda köptes och såldes nominella värdepapper för sammanlagt närmare 110 mdr enligt Riks-

53

Skr. 1989/90:137 Bilaga 2

DIAGRAM 2

KURSUTVECKLINGEN I OLIKA LÄNDER

19B8

_□

Värids-

index

utsedding

20%

10%

31.12 89

bankens statistik. Härav svarade kronobligationer för 65 mdr Neltoexporten av obligationer till utlandet uppgick till 36 mdr Tendensen under året har varit att svenska placerare ökar den reala andelen utländska tillgångar i sina portföljer (utländska aktier vartill också skall adderas stora utländska fastighetsinvesteringar) på bekostnad av nominella svenska tillgångar

Optionshandeln ökade betydligt jämfört med föregående år Ökningen var helt hänförlig till handeln med aktieoptioner för vilka omsättningen steg frän 1.9 mdr till 4.5 mdr Indexoptionshandeln sjönk däremot från 5.2 mdr till 4,7 mdr

Diagram 2 visar kursutvecklingen för ett urval utländska börser mätt i lokal valuta från årsskifte till årsskifte för 1988 och 1989, Den dollarbaserade världsindexutveck-lingen under 1989, enligt tidskriften Morgan Stanley Capital Intemational, återges också i diagrammet, 1 grova drag kan sägas att kursutvecklingen på de flesta internationella aktiemarknaderna var mycket gynnsam under 1989, Sålunda steg de, med börsvärdet som måttstock, största marknaderna - Tokyo, New York, London. Frankfurt, Paris och Toronto - med mellan 17 och 39 procent mätt i lokal valuta.

Det totala marknadsvärdet på de svenska börsbolagen vid det senaste årsskiftet - 744 mdr - innebär en värdering väsentligt överstigande företagens justerade egna kapital. Under senare år har en sädan värdering inte varit ovanlig, men det förtjänar att påpekas att aktiemarknaden i ett sådant kursläge förväntar sig att företagens avkastning på eget kapital långsiktigt inte bara skall uppgå till den riskfria marknadsräntan plus ett risktillägg utan dessutom ge en avkastning därutöver

Emissions- och introduktionsvolymen för officiellt noterade företag steg till 4,1 mdr (3,4 mdr). Härav uppgick nyemissionerna till 2,2 mdr (2,3 mdr). 6(12) bolag introducerades på A- och OTC-listoma till ett sammanlagt belopp av 1,9 mdr (1,1 mdr).

Under 1989 tillfördes Stockholms Fondbörs 9 (9) nya bolag, 16 (15) bolag avfördes från notering på grund av uppköpserbjudanden. Antalet OTC-noterade bolag minskade med 1. sedan listan tillförts 5 (10) bolag och 6 (8) bolag avförts från notering.

54

_{Fonden 1989}

Skr. 1989/90:137 Bilaga 2

Grundkapitalet

Fondens grundkapital består av de belopp som sedan 1974 successivt förts över från första-tredje AP-fonderna till fjärde fondstyrelsens förvaltning. De nu gällande reglerna för medelsövcrföring till fonden infördes den Ijuli 1988. Enligt dessa får till fondens förvaltning överföras medel som "får uppgå lill högst 1% av det sammanlagda anskaffningsvärdet vid utgången av närmast föregående kalenderår på de medel som första-tredje fondstyrelserna förvaltar". Medelsramen har här-igenoin under 1989 ökats med ca 2.50 mkr till ca 3.300 mkr

Fonden har under året rekvirerat ytterligare medel. 650 mkr, varefter grundkapitalet uppgår till 3,000 mkr Nuvärdet avgrundkapitalet (dvs summan av de successiva tillskotten, uppräknade med konsumentprisindex fram tom december 1989) uppgår till 5.8.36 mkr Det uppindexerade grundkapitalet utgör basen för reglementets krav pä 370 direktavkastning till första-tredje AP-fonderna,

De medel som ställts till fjärde fondstyrelsens förfogande har dels investerats i värdepapper (svenska noterade och onoterade värdepapper och - i begränsad omfattning, jfr sid 20 - utländska värdepapper), dels placerats i likvida medel,

Värdepappersportfoljen

Förändringarna i fondens värdepappersportfölj under 1989 har sammanfattats i följande tabell med jähiför-elsetalför 1988 (belopp i mkr):

Fondens ncitoköp av värdepapper uppgick därmed till 1,425 mkr (nettoförsäljning 242 mkr).

Det totala antalet värdcpappcrsaffärcr ökade från ca 1.000 till drygt 1,2.50, Kostnader förcourtage ökade frän ca 9 mkr till drygt 15 mkr. Omsättningsskatt har' erlagts med knappt 50 mkr (ca 33 mkr). Fonden har gjort affärer med 22svenska och 3 utländska mäklare. Mindre än 10 affärer motsvarande knappt 4% av den svenska affärsvolymcn harva rit drreklaffärer utan anlitande av mäklare.

Mätt efter storleken av engagemangen i de enskilda svenska företagen (aktier och andra riskkapilalinstru ment sammantagna, marknadsvärden) fördelade sig värdepappersportfoljen vid utgången av 1989 på följande sätt:

Engagemang, mkr

Antal företag-

Totalt

belopp    Procent

U)(K)<	7	11,041	49,6
5(X)I0(K)	7	5,077	22,8
25(1« .500	9	3:044-	13,7
1(K)« 250-	11'	1.772	7;9
50=S  100	12	848	3.8
10«    .50	16	424	1,9
<    10	12'	70	0,3

74

22.276     100.0

	KÖP		Försäljningar;		netto
					PLACERINGAR'
			(marknadsvärden)'		(likviditetseffekt)
	1989	1988	1989	1988	1989	1988
SVENSKA VÄRDEPAPPER
noterade'
1 nyemissioner	100	216	-	-	100	216
i andrahandsmarknaden	3.088	1.370	1,801	2,009	1,287	-639
onoterade
1 nyemissioner	74	151	-	-	74'	151
övrigt	21	37	56	23	-35'	14

UTLÄNDSKA VÄRDEPAPPER	3,283 101	1.775 223	1.8.57 102	2.032' 2t)7	11426' -  1	-258- 16
TOTALT	3.384	1.998	1.959	2:240	1.425	-242

(I (H';inslAcndc labcll liksom i några liibcilcri del följande förekommer del att en summa på grund av avrundningar inle överensstämmer med summan av deiposlerna.)

Fondens köp av värdepapper var 1989 3.384 mkr eller väsentligt större än 1988 (1.998 mkr). Detta beror bla på att fonden from den 1 juli 1989 givits möjlighet att investera i svenska bank- och försäkringsaktier Försäljningssumman var däremot något lägre 1989 än föregående år och uppgick till 1,959 mkr (2,240 mkr).

' Börsntilcradc eller på annat sålt dagligen noterade.

Fondens placeringar är liksom tidigare koncentrerade lill större enskilda placeringar Engagemang på 5(X) mkr och däröver finns i'14 företag och svarar för drygt 72% av portföljvärdet. Inom gruppen 16 mesta omsatta aktier på börsens A:I-lista återfinnes 10 av fondens investeringar över 500 mkr med ett samlat värde på ca 13 miljarder eller drygt 58% av.fondénspprtföljvärde.

55

Skr. 1989/90:137 Bilaga 2

Det är uppenbart att resultatet av fondförvaltningen är starkt beroende av kursutvecklingen på aktierna i de relativt få företag, där fonden har stora engagemang. I den meningen är dessa aktieinnehav strategiska.

Fördelningen på branscher (procent, marknadsvärden) av fondens svenska värdepappersportfölj framgår av följande tabell.

	Hransehftirdeiningi			"lo
	Fondc	ns port	följ	Marki	nadcn-
Branscti	IWM	iWS	IW7	1989	1988	1987
Verkstäder	41	40	38	32	27	26
Kemisk industri	22	21	20	10	9	9
Skogsindustri	7	10	9	7	10	10
Fastighets- och
byggföretag	11	9	9	13	13	13
Handelsförelag	1	1	2	1	2	3
Rederier	-	-	-	1	0	0
Utvecklingsbolag	;    2	3	3	2	2	2
Förvaltningsbolag   2		2	3	14	15	14
Banker	2	-	-	9	10	9
Övriga företag	12	14	16	11	12	14
	100	100	100	100	100	100

Placeringsinriktningen är som framgår av tabellen i stora drag oförändrad. I fråga om verkstadsföretagen beror ökningen pä reellt ökade engagemang samt en gynnsammare kursutveckling för dessa företag än totalindex uppvisar Minskningen för skogsföretag beror på branschens relativt svaga kursutveckling under året.

Sammansättningen av fondens portfölj skiljer sig i några avseenden från aktiemarknadens fördelning på branscher Fonden har totalt sett högre andelar aktier i branscher som representerar tillverkningsföretag (verkstäder, kemisk industri, skogsindustri och utvecklingsbolag) med tillsammans 72% av portföljvärdet jämfört med drygt 50% för marknaden, Å andra sidan är andelen förvaltningsbolagsaktier i fonden mycket låg jämfört med branschens marknadsandel. Andelen aktier i fastighets- och byggföretag är alltjämt lägre än marknadens.

Tonvikten på tillverkningsföretag är ett uttryck för fondens grundfilosofi att - inom ramen fördet långsiktiga avkastningsintresset, som är det primära målet för fondens verksamhet - bidra till en vidareutveckling av svenskt näringsliv. Också om man i ett längre perspektiv mäter fondens över- respektive underrepresentation i olika branscher finner man att denna grundläggande inriktning bestätt.

Fondens portfölj av noterade värdepapper är i flera avseenden (branschmässigt, antal företag) förhållandevis koncentrerad. Andra portföljer av samma storleksordning (t ex hos de större försäkringsbolagen) uppvisar som regel en betydligt större spridning. Koncentrationen är en medveten strategi hos fonden. Om man valt rätt aktier ger en sådan portfölj ett bättre utfall än en mer

- Veckans Affärers tiransehindelning

"indexneutral" portfölj. Ä andra sidan innebär koncentrationen ett högre risktagande. Under 1989 har koncentrationen på företag givit ett gott utfall:

Noterade värdepapper

Fondens omsättning av noterade svenska värdepapper låg under 1989 på en nivå som var ca 35% högre än under 1988, Affärerna på andrahandsmarknaden ökade i relation till den officiella börsomsättningen och motsvarade 2,1% av denna (drygt 1,4%),

Omsättningshastigheten i fondens portfölj ligger under genomsnittet för marknaden. Börsvärdet av fondens portfölj utgör ca 2,9% av det totala börsvärdet.

Arbitrageaffärer, främst affärer mellan olika aktieserier, svarade under 1989 för drygt 40% av volymen, vilket är en uppgång jämfört med föregående är

I nyemissioner i noterade företag har fonden 1989 satsat 100 mkr (216 mkr).

Fondens fem största engagemang vid årets slut, mätt efter marknadsvärdet, avsåg följande företag:

1 .2 3 4 5	(1)  Astra (3) ASEA (10) Ericsson (5) Skånska (2)  Volvo	2.710 mkr 1,828 mkr 1,479 mkr 1.440 mkr 1,363 mkr
		8.820 mkr

De fem största engagemangen svarade sammantaget för knappt 40% av portföljens marknadsvärde eller 6%-enheter mer än föregående år Nytt engagemang bland de fem största är innehavet i Ericsson. Nettoköp har gjorts och kursen på aktien har utvecklats väsentligt bättre än genomsnittet för hela aktieportföljen.

Följande viktiga förändringar har under året skett i fondens portfölj av noterade svenska värdepapper:

• Nya företag i portföljen är Finnveden (efter utbyte mot aktier i Convectus), Handelsbanken, SE-banken, Seco Tools (nyteckning) samt Westergyllen.

• Depenova och SSAB, som i fjol redovisades som onoterade bolag, är numera marknadsnoterade.

• Ingel engagemang har helt avyttrats.

• Större nettoköp av aktier har gjorts i Electrolux, Ericsson, SCA och Skånska,

• Några större nettoförsäljningar har ej skett,

I övrigt hänvisas till värdepappersförteckningarna på sid 16—20, Här redovisas också uppgifterna om fondens kapital- och rösträttsandelar i de enskilda företagen.

Fondstyrelsen har regelmässigt sedan 1975 ("bolagsstämmoåret" för fondens första verksamhetsår, 1974) överlåtit en del av sin rösträtt vid bolagsstämmor i vissa företag till representanter för de anställda i dessa företag (fördelat lika på LO- respektive TCO-anslutna), Grunden för rösträttsöverlåtelsen åren specialbestämmelse i aktiebolagslagen. Under 1988 har rösträtt överlåtits till de anställda i 16 noterade företag.

56

Skr. 1989/90:137 Bilaga 2

Aktiviteten på marknaden för aktieoptioner har varit högre än under 1988, Fonden har liksom föregående år i begränsad skala deltagit i denna marknad främst genom utställande av köpoptioner Optionshandeln under 1989 har givit ett positivt utfall.

Vid årsskiftet utestående köpoptioner redovisas i följande tabell:

Optioner Marknads-      Lösen-

motsvarande 'värde värde.

Företag       antal aktier     31,12.89 tkr    tkr

41.360

41..360

Ericsson     47,(K)0

De underliggande aktierna ingår i fondens aktieportfölj' till marknadsvärde och eventuellt försäljningsbelopp redovisas som en ansvarsförbindelse inom linjen i balansräkningen,'

Från och med den 1 juli 1989 får fonden placera högst 10% av fondkapitalet (bokfört värde) i aktier i utländska bolag eller andelar i utländska aktiefonder eller konvertibla skuldebrev utfärdade av utländska aktiebolag. Den tidigare ramen uppgick till 1 % av fondkapitalet. Med nu gällande bestämmelser kan ca 800 mkr placeras i utländska värdepapper

Under andra halvåret har administrativa system förberetts och riktlinjer diskuterats för placeringsinriktningen. Fonden planerar att under 1990 påbörja placeringar utomlands i större omfattning.

Under 1989 ligger fonden sålunda kvar på tidigare nivå eller ca 35 mkr

Omsättningen har varit lägre i de utländska portföljerna änunder 1988, Den effektiva avkastningen på portföljen under året uppgår till 2%. Marknadsvärdet på aktieportföljen var ca 36 mkr och fördelade sig med drygt 40% på japanska aktier, knappt .30% på amerikanska aktier och drygt 25% på engelska aktier

Utvecklingen av den utländska portföljen illustreras i följande tabell (belopp i mkr):

	1989	1988	1987
Köp Försäljningar (marknadsvärden)	. 101 ■ 102	223 207	162 175
Genomsnittlig
portfölj Effektiv	35	39	39
avkastning	2%	10%	-8%

Onoterade värdepapper

Fonden har,sedan 1980placerat i icke noterade företag.

Det investerade beloppet var vid utgången av 1989 627 mkr Vid samma tillfälle föregående år uppgick den

Det erfiållna priset for ulslålida köpoptioner intaktsfores tbrst sedan optionerna förfallit och redovisas dessförinnan under "Tor utbetalade intakter" i balansrakningeti.

sanmianlagda investeringen till 695 mkr Bakom nettonedgången 68 mkr ligger följande affiirshändelser

	Mkr	Mkr
Aktier som under året
marknadsnoterats:
SSAB	116
Depenova	22	138
Aktier och konvcrtibler som
avyttrats: Convectus	15
Nordinvent	3
OptiSensor SOFE	4 2
övrigt	1	25 163
Nya engagemang: LjungbergGruppen Spira Invest	8 25
TeleSoft	11	44

Nyemissioner i befintliga företag:

Four Seasons Venture Capital 27

51 95

Swedish Genetic Investment (SGI) 21

Svenska Bota Läkemedel 3

68

Nettominskning

Investeringarna i onoterade företag kan något förenklat grupperas på följande sätt:

1989	1988
Mkr	Mkr
172	172
_	138
87	83
167	140
89	72
112	90

Kraftbolag Börsinogna företag - marknadsnotering planeras Etablerade företag Utvecklingsbolag - med egna ledningsresurser och god kapitalbas Utvecklings- och forskningsföretag Övriga

695

627

Som bl a framgår av ovanstående sammanställningar har under året aktierna i SSAB noterats. Marknadsvärdet översteg avsevärt bokfört värde. Aktierna i Convectus har avyttrats med vinst, medan några mindre engagemang avvecklats med förlust.

Under året har fonden investerat i tre nya företag nämligen det lantbrukskooperationen närstående investmentbolaget Spira Invest,TeleSoft - företag för systemutveckling m 111 - med Teleinvest som största ägare och LjungbergGruppen som äger och förvaltar fastigheter

Liksom föregående år har en individuell bedömning skett av förlustrisker Riskerna bedöms uppgå till 8(1 mkr (45 mkr).

Skr. 1989/90:137 Bilaga 2

I slutet av januari 1990 beslöt SwedcChrome AB:s bolagsstämma och styrelse att avveckla bolagets verksamhet. En dramatisk prissänkning på ferrokrom och ett ogynnsamt kostnadsläge är de huvudsakliga skälen till avvecklingen. Denna kommer att medföra avsevärda förluster för fonden som aktieägare. Erforderliga.medel härför har avsatts och ingår i ovannämnda riskreserv på SOinkr

Likvida medel

Fondens likviditet uppgick vid årets utgång till 1,347 mkr, innebärande en minskning under året med 408 mkr Minskningen beror på neltoplaceringar på aktiemarknaden, Medelbcloppet likvida medel ökade med 36 mkr och uppgick till 1,551 mkr 1 förhållande till det totala fondkapitalet, upptaget till marknadsvärde, uppgick andelen likvida medel till 5,7%, vilket nästan är en halvering mot vid föregående årsskifte (10,270),

1 följande tabell återges en finansieringsanalys för fonden 1989:

	1989	1988
Aktieutdelningar	352	274
Räntor på lån	7	3
Räntor på likvida medel	161	155
Ändring av korta fordringar
och korta skulder	2	4
Nettoförsäljning av värdepapper	-	242
Ökning av grundkapitalet	6501 l.l'7.3'-	-
SUMMA TILLFÖRDA MEDEL		678
Nettoköp av värdepapper	■ 1,425	-
Överföring till 1-3 AP-fonderna-	■    146	-132
Förvaltningskostnader	■      10	-   11

-143

SUMMA ANVÄNDA MEDEL     1 ,.'81!

408      535

LIKVIDITETSFÖRÄNDRING

Marknadsräntorna har under 1989 stigit. Både de korta och de långa räntorna har rört sig uppåt under året, och med accelererande styrka under sista kvartalet..Störst har uppgången varit för den långa räntan.

Medellöptidcn på fondens portfölj har varierat mellan' ca 18(1 dagar och 240 dagar (1988, 100-360 dagar).

Placeringarnas fördelning vid utgången av året framgår av följande tabell:

	Procent 1989            1988
Spccialkonto i bank Företagscertifikat Statsskuldväxlar Obligationer	31                6- 53              48 5              30. 11               16

100

1.00'

Den genomsnittliga avkastningen på likvida'mcdélvar' under året 11.5% (10,5%). I reala termer innebar dettai en avkastning på 4,9% (4.0'yo),

Bokföringsmässigt resultat

Enligt de redovisningsprinciper som gäller för Allinänna Pensionsfonden skall fondens tillgångar tas upp till anskaffningsvärden vid beräkningen av fondkapitalet och i redovisningen i övrigt. Det betyder att det bokföringsmässiga utfallet av verksamheten (den övre delen av resultaträkningen på sid 13) inte har påverkats av orealiserade kursvinster och kursförluster

Aktieutdelningarna ökade med 28% till 352 mkr (274 mkr). Aktieutdelningarna motsvarar ca 2,0% av marknadsvärdet på portföljen av noterade aktier våren 1989 (1988: ca 2,1%).

Ränteintäkterna, 168 mkr (varav 161 mkr på likvida medel), ökade jämförtmcd föregående år (.158 mkr),

Förvallningskoslnaderna minskade med knappt 1 mkr En uppdelning av förvaltningskostnaderna pä:viktigare kostnadsslag återfinnes under avsnittet "Administration" på sid 12, Förvaltningskostnaderna motsvarade 1.2 promille (1,6 promille) av det genomsnittliga bokförda fondkapitalet under året och 0.5 promille om tillgångarna värderas till marknadsvärden.

Årets verksamhet har givit ett rörelseresutiai (aktieutr-délningaroeh ränteintäkter minskade med förvaltningskostnader) på 509 mkr (421 mkr).

Försäljningarna av värdepapper under 1989 medförde realisationsvinster på 844 mkr (1,183 mkr) och realisationsförluster på 28 mkr (48 mkr). Realisationsvinster och realisationsföriuster är inte "planerade" utan upp-kominer successivt som ett resultat av affärsmässigt motiverade omplaceringar i den löpande verksamheten.

Vid försäljningar ur aktieinnehav med-olika.anskaffningsvärden på delposter tillämpar fonden konsekvent principen högst in - först ut, vilket innebär att realisationsvinsterna minimeras och realisationsförlusterna maximeras. From 1990 kommer den av Föreningen Auktoriserade Revisorer rekommenderade genom-snittsinetoden att tillämpas vid beräkning av realisationsvinster och realisationsföriuster Intäkterna.l989vid försäljning:av köpoptioner som förfaller 1990 har inte resultatförts.

Som redan nämnts har 80 mkr avsatts för befarade förluster på.vissa onoterade företag. Avsättningen vid.årets ingång uppgick till 45 nikr Méllanskillnadén'.35-mkr jämte konstaterade föriuster 5 mkr eller 40 mkr har belastat årets resultat,

Fondeirskallenligt sitt reglemente som direktavkastning' till första.—Iredje AP-fonderna överföra ett beloppmot-svarandé 3% av realvärdet avgrundkapitalet: Denna överföring uppgår för 1989 till 160 mkr (146 mkr).

Efter överföring blev det bokföringsmässiga nenoresnl-laterföTårcl l,126mkr(1,313mkr). Detta.belopptillföres fondkapitalet.

Totalt nominellt resultat

Om årsredovisningen fören;aktieförvaltande institution inte beaktar orealiserade värdeförändringar i aktieportl följen.måste den sägas vara ofullständig och missvisande. Orealiserade kursvinster ochkursförluster har i en

58-

Skr. 1989/90:137 Bilaga 2

sådan situation i princip samma karaktär som realisationsvinster och realisationsföriuster 1 och med att likviden av en försäljning reinvesteras i värdepapper är det realiserade resultatet underkastat samma kursrisker som de orealiserade kursförändringarna. Det är helt klart alt aktiekurserna och därmed portföljvärdet kan ändras snabbt - valet av stiekdag kan i hög grad påverka resultatutfallet. Man bör därför inte fästa alltför stort avseende vid resultatet under ett enstaka år Portföljförvaltning är en verksamhet med långsiktiga mål. och utfallet måste därför ses i ett längre perspektiv.

På grund av kursuppgången från årsskifte till årsskifte har det icke realiserade övervärdet i portföljen under 1989 ökat med 4,,358 mkr Motsvarande tal 1988 innebar en ökning av övervärdet med 4.436 mkr

Det totala nominella resultatet för 1989 blev därmed 5.644 mkr (5.895 mkr).

Realt resultat

Resultaträkningen innehåller ett avsnitt där det totala nominella resultatet korrigeras för inflationen under året och relateras till reglementets krav på 3% real avkastning. Efter avsättning med .323 mkr (274 mkr) för bevarande av grundkapitalets köpkraft blev det reala resultatet 5.321 mkr (5.621 mkr). Med hänsyn tagen till

kravet på överföring till första-tredje AP-fonderna visade fonden ett överskott pä 5,16() mkr (5,475 mkr).

Också det reala resultatet bör ses i ett längre perspektiv. Man kan i diagram 3 konstatera att sett frän fondens tillkomst kom ackumulerade resultat och ackumulerade resultatkrav i balans 1981 (dvs under fondens åttonde verksamhetsår) och att det ackumulerade överskottet sedan 1981 ökat med undantag för 1984 och 1987. Vid det senaste årsskiftet översteg det samlade resultatet motsvarande resultatkrav med drygt 17 miljarder kronor

Performance

Av intresse är även att redovisa fondens verksamhet inte bara i absoluta tal och jämfört med resultatkravet utan också i förhållande till kursutvecklingen på aktiemarknaden.

Veckans Affärers totalindex steg under 1989 med 24%, Ett index för fondens värdepappersportfölj visade en uppgång med drygt 32%. Om likvida medel inkluderas i portföljen har fonden haft en totalavkastning på knappt 31%.

Fondens överrepresentation i kemi- och verkstadsindustrin hör till de faktorer som främst bidragit till fondens goda relativa utveckling under 1989.

DIAGRAM 3

RESULTAT OCH RESULTATKRAV 1974-1990

74

76

82

84

Staplar

Ärligt resultat i lorhallandG ti

resultatkrav

Linje

Ackumulerat resultatoverskott utöver

resultatkrav sedan starten

59

Skr. 1989/90:137 Bilaga 2

Administration

Fondstyrelsens nuvarande ledamöter och suppleanter är förordnade av regeringen för tiden fram till dess fondens balansräkning för år 1990 fastställts. Av de fjorton ledamöterna (med lika många personliga suppleanter) utses ordföranden och vice ordföranden utan särskilt förslag, två efter förslag av sammanslutningar som företräder kommunerna, tre efter förslagav rikssatnmanslutningar av arbetsgivare, fem efter förslag av rikssammanslutningar av arbetstagare och två efter förslag av rikssammanslutningar inom kooperationen.

Antalet anställda vid fondens kansli har fram till slutet av året varit nio (åtta). Två medarbetare lämnade då fonden för andra arbetsuppgifter Nyrekrytering pågår

De totala förvaltningskostnaderna 10.531 tkr, fördelade sig på följande sätt (med jämförelsetal för 1988):

1989 1988

Löner och ersättningar
Styrelse och verk-
ställande direktör	1.259	1.296
Övriga anställda	2,216	1.785
Revisorer	60	55
Pensioner, pensions-
avgifter, lönebikost-
nader. övriga per-
sonalkostnader	1,970	2.349
Lokalkostnader	1,275	1,427
Informationskost-
nader, prenumera-
tioner, konsult-
tjänster och
revisionskostnader	1,.380	2.278
Depåkostnader	1.068	734
Resekostnader	529	464
Kontorsmaskiner.
inventarier	429	582
Övriga förvaltnings-
kostnader	346	451

Summa 10.531 11.421

Stockholm i februari 1990

Bertil Danielsson

60

Förvaltningsberättelse

Skr. 1989/90:137 Bilaga 2

De av fondstyrelsen förvaltade medlen har placerats på sätt som framgår av balansräkningen och särskilda specifikationer över fondens värdepappersinnehav vid årsskiftet. Fondens reglemente föreskriver att tillgångarna skall bokföras till anskaffningsvärden.

Resultatet av årets förvaltning samt fondens tillgångar och skulder per den 31 december 1989 framgår av följande resultaträkning samt balansräkning. En kommentar till dessa återfinnes på sid 10-12,

Resultaträkning, tkr

Bokföringsmässigt resultat

Aktieutdelningar

Ränteintäkter

Förvaltningskostnader

Rörelseresultat

Realisationsvinster

Realisationsförluster

Nedskrivning

Netloresultal före överföring till I—3 AP-fonderna

Överföring till 1-3 AP-fonderna'

Bokföringsmässigt nettoresultat

Realt resultat

Nettoresultat före överföring till 1-3 AP-fonderna enl ovan Ökning av ej realiserade vinster

Nominellt resultat inkl ej realiserade vinster

Avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft"

Realt resultat inkl ej realiserade vinster

Överföring till 1 -3 AP-fonderna

Överskott iförh till resultatkrav

1989

1988

351,786 168,212 X  10,531	157.894 X  11.421
509.467	420.739
844,1.50 X  27,826 X 39,662	1.182,516 X  47.798 X  96,164
1.286.129 X 160,260-	1.459.293 X 145.873
1.125.869	1.313.420

1.286,129 4,357,866	1,459,293 4.435.576
5.643.995 X 323.250	5.894.869 X 274.167
5.320.745 X 160,260	5.620.702 X 145.873
5.160.485	5.474.829

' ."7.1 pA grundkapiuilct uppindcxcrai med konsumentprisindex till penningvärdet i deeeniber resp ar. " Uppindexering av grundkapitalet med konsumentprisindex.

61

Balansräkning

Skr. 1989./90:137 Bilaga 2

Balansräkning, tkr

Tillgångar

1989-12-31 1988-12-31

Bokförda        Marknads- Bokförda        Marknads-

värden värden värden värden

Banktillgodohavanden, statsskuldväxlar,

1,346,832

1..346.8.32

l,7.55.2.M

1,7.55.234

företagscertifikat etc. Upplupna intäkteroch förutbelalade

2.421 2.421

8.473,811'     22.124,411

1.618 1.618

6.196.405'      15,438,76(1-'

kostnader Aktier Konvertibla skuldebrev, lån med

optionsrätter

1.56.214'

186.204'

198..574'

278.943'

Summa tillgångar	9.979.278	23.659.868	8.151.831	17.474.555
Skulder
Fondlikvider	-	-	120	120
Skuld till 1-3 AP-fonderna	160.260	160,260	145.873	145,873
Upplupna kostnader och förutbetalade
intäkter	9,947	9,947	7,198	7,198
Övriga korifristiga skulder	675	675	1,114	1,114
Riskreserv	80,(K)0	80,(X)0	45.(H)0	45,(K)()

250.882

199.305

199..305

2.50,882

Fondkapital

Tillskjutet grundkapital Uppindexerat grundkapital* Ackumulerat överskott från föregående år Ackumulerat överskott i förhållande till

rcsuUalkrav Årets nettoresultat Årets överskott i förhållande till

resultatkrav

Summa skulder och fondkapital

3,()(X1,(K)0

5,8.35.675

5.602.527

12,412,826

1,125,869

______    5,160.485

9.728,.396  23,408,986 9.979.278       23.659.868

2,.3.5(),IK)0

4.862.425

4.289.106

6.937.996

1.313.420

______ ___ 5.474.829

7.9.52,.526       17.275.2.50 8.151.831       17.474.555

Ansvarsförbindelse: Fonden har utfärdat köpoptioner beträffande ett försäljningsvärde av 41.4 mkr

iiklier i ett företag i fondens portfölj tiil

Stockholm 1990-02-15

Lars Eric Ericsson Ingemar Essen

Sören Mannheimer Hans Wcrthcn Thorslcn Andersson Kurt Lanneberg

Gun Hellsvik Gustav Persson Lage Andréasson

Birgitta Johansson-Hedberg

Nils Landqvist

Stig Malm Dan Andersson

Björn Rosengren Bertil Danielsson

Under hänvisning till revisionsberättelsen intygas att förestående resultaträkning och balansräkning överensstämmer med räkenskaperna.

Gösta Telestam

Torkel Stern

Stockholm 1990-02-15
Jonas Forssman Anders Larsson

' Ansk;iftningv;irdcn.

' kkc notcriiilc VitrdcpiippLT h;ir v;tidcr;its till ;iiisk;ifriiitigsv:irdcri

 TilKkjutiiii bL-litpp sed;!!! t■odc hikhiiidc, uppiiidc.xonido med kon.sunicritprisindcx till pciiningsviirdcl i dcccmhcr resp iir.

62

_{Revisionsberättelse}

Skr. 1989/90:137 Bilaga 2

iUndertecknade, som av regeringen förordnats att såsom revisorer granska Allmänna Pensionsfondens fjärde fondstyrelses förvaltning, får härmed avge revisionsberättelse för år 1989.

Vi har granskat förvaltningsberättelsen, tagit del av räkenskaperna, protokoll och andra handlingar, som lämnar upplysning om fondstyrelsens förvaltning, inventerat de under fondstyrelsens förvaltning stående tillgångarna samt vidtagit de övriga granskningsåtgärder vi ansett erforderliga.

Räkenskaperna har detaljgranskats av Bohlins Revisionsbyrå AB.

'Viifinner ingen anledning till erinran mot de värdepapperstransaktioner, som fonden företagit under 1989, eller mot det sätt på vilket desamma genomförts.

Revisionen har icke gett anledning till anmärkning beträffande förvaltningsberättelsen, de i densamma upptagna resultat- och balansräkningarna, bokföringen eller inventeringen eller eljest beträffande fondstyrelsens förvaltning.

Stockholm den 15 februari 1990

Torkel Stern

Jonas Forssman

Anders Larsson

Gösta Telestam

Fjärde AP-fonden

Styrelse

Ledamöter

Sören Mannheimer, jur kand, ordförande

Birgitta Johansson-Hedberg, direktör, vice ordförande

Lars Eric Ericsson, förbundsordförande

Gun Hellsvik, kommunalråd

Hans Werthén, tekn dr

Nils Landqvist. docent

Ingemar Essen, direktör

Gustav Persson, direktör

Thorsten Andersson, direktör

Stig Malm, Lös ordförande

Dan Andersson, ekonom

Lage Andréasson, förbundsordförande

Kurt Lanneberg. ekonomichef

Björn Rosengren, TCOs ordförande

Suppleanter

Svante Öberg, departementsråd Monica Andersson, borgarråd Ingegerd Karlsson, kommunalråd Kennart Erlandsson, koinmunalråd Marcus Storch. direktör Lars Nabseth, professor Christopher Friis, direktör Arne Rosengren, finansdirektör Bertil Svenson, direktör Valter Carlsson, förbundsordförande Bertil Jonsson, LOs andre ordförande Hans Olsson, utredningschef Lisbeth Eklund, 1 :e vice ordförande Tobias Lund. direktör

Revisorer

Torkel Stern, direktör, ordförande Jonas Forssman. direktör

Gösta Telestam, direktör Anders Larsson, ekonomichef

Vid revisionen medverkar Bohlins Revisionsbyrå AB

Kansli

Bertil Danielsson, verkställande direktör Lillemor Evertsson

Thomas Halvorsen, vice verkställande direktör Arne Lööw

Gunnel Johansson, kamrer Stefan Malmström
Margareta Passad

Allmänna Pensionsfonden, fjärde fondstyrelsen
Besöksadress:   Drottninggatan 82 III
Postadress:        Box 3069, 10361 Stockholm
Telefon: 08-243390. Telefax: 08-244240

63

^{Värdepappersinnehav per den 31 december 1989}

Svenska värdepapper		Aktier, noterade
Forctiig	Ant;[l	Fdriindring'	Miirkn:idsv;irde.	aklie-	7., iiv
		under NSS	tkr	knpilal	roster
AGA	3,.387,424	+     62.871	852.248	7.2	8,5
A        2,292.240
B          1,095,184
Alfa Laval	3,824.596	-1-2.845.228	824.794 •	6,5	0.2
A            791,-324
B         3,033,272
Almedahl B	225,054		29,257	3,6	1.4
Andersons B	282.624		141,312	12,4	7.5
Arcona A	570.0(K)		185,2.50	6.4	7.3
ASEA	2.613,940	-     91,3.50	1,827,505	4.4	3,8
A         1,892,840
B            721.100
Astra	6,848,921	-H..387,785	2,710,4.33	7.6	7,3
A         5.428.432
B          1,420.489
Atlas Copco	,328,924	+     82,231	91,441	1,1	1.1
A            246,693
B               82,231
BPA B	440.41K)	-1-   220,2(KI	61,6.56	.,5	0.4
Bahco B	. .568,1.35	-    145,0(K)	180,123	5.4	3,6
Bergman & Beving B	511,4(X1	+     32, HK)	.57.277	6,7	4,3
Betongbyggen B	123,()(K)	-1-     82.000	18,450	2.1	0,8
Depenova B	168,()(KI	-     84.0(K)	15,456	20.0	4,7
Eken B	375,000		26,2.50	6.8	4,0
Electrolux B	3.993,.\54	-1-   847.8(K)	1.118.139	5.5	0.2
Ericsson B	1,680.284	+    167,100	1.478.6.50	4.4	0,0
ESAB	457.876	+   228.938	144.231	5.3	4,5
A             137,820
B             .320.056
Esselte	1,334,4.34	3,446	242 ,,3.53	3.9	1,4
A              47,888
B           1,286,.546
Euroc A	2.115,7.50	-|-1,410.-5(K)	518..3.59	6.1	7,4
Finnveden B	1.56.710	-1-    1.56,710	28.208	4.5	2,2
Gambro B	825..500	+   771,8(»)	103.187	?,f>	1,7
Garphyttan Hesselman	330,000		61,0.50	7.7	7.7
Gullspång B	4,223.465	-1-3,412,022	409,676	8.9	5,2
Handelsbanken	1,(K)4..51X)	-l-l,(H)4,.S(K)	116,.522	0.6	0.7
Hennes & Mauritz B	384,375		96,094	5.1	2,4
Incentivc	1,674,001		.3.53.070	8.7	8,2
A             989,978
B             684,023
Inter Innovation	.389.999		84.292	10.0	8,6
A              31,.373
B             358.626
J M Bygg B	240.01K1	-1-    192.0(KI	68.4(K)	1.1	0,5
Kramo B	28,262		5..370	1.6	0.8

Kin.iiulnnganv.i angesiienu oeli ar t\issa tail resuUalel av flera olika torandnngar under arci. t ex emission eller akucuppdelningi konihinalion metl koji neh forsal|iiim:

64

Fiiret;ig		Antiil	For;iiidring' under l'JK')	M;irkn;idsv;irde tkr	iiktie-kiipita!	7 „ iiv roster
Mooch Domsjö		.5,53.601	-1-      26,7(X)	185.637	4,3	4,2
A	2.53,318
B	51..583
C            248,7(K) NCB A Nordstjernan A Perstorp B Phannacia		11.2.50.(XX) 1.7.33.220 1.327.936 2.8,52.945	+    238,(KK) -1-    124,658 -     80, UK)	23.625 311,980 .304,161 544,655	1,6 4,0 6,3 4,4	2,0 5.3 3,0 2,6
A	73.0.39
B Procordia	2.779.906	2.389.4.39	4-1,656,126	347,115	2,2	1,7
A	1.742,620
B SCA	646.819	8..573.956	-t-6,012,304	1,026,656	5,1	4,7
A	2.710,060
B SE-Banken	5,863.896 A	3.802.4(K)	-(•3.802.4(X)	342,216	1,5	1,6
SSAB		1..380.4.33	-   702.900	225,011	5,5	4,2
A	817,6(K)
B	562,833
Saab-Scania		1..328.172		391.567	1,9	1,9
A	1,080.590
B	247..582
Sandblom & Stohne B		315.(KX)	-(-   217.500	17.325	5,7	3,0
Sandvik		3.078.321		908.105	5,7	5,6
A	2..3.52.2,53
B Seco Tools	726,068 B	615.665	+   615,665	57,872	2,2	0,6
Siab		261.100		86.090	3,1	1,6
A	88,8(X)
B Sila	172,3(K)	2.(XK).(KX)	+   9(X),(XX)	260.0(X)	5,7	5,4
A	716,2(X)
B Skånska	1.283,8(X)	2,6,33,6(X)	-1-   317,7(K1	1.439.865	4,2	.    2.8
A	.35.(KX)
B SKF	2..598.6(X)	3,483,276	4-2,612,457	555.177	3,3	4,3
A	2.1.36.8(X)
B	1..346.476
Stora		396,9(K)	+    146.900	123,862	0,7	0,3
A	142.(XK)
B	254.900
Sydkraft A Thorsnian /	\	6,220.2(K) 24,700	-1-4.976,160 -(■      15,500	870.828 5.804	5,2 1,2	7,7 1,2
Trelleborg B	1,178,180	1,774,3,36	+   873.568	324.585	2,7	1,3
C	596.1.56
Wcstcrgyllc Volvo	:nB	4(),(KK) 2,877,201	-t-     40.0(X) +    160.000	4.2(X) 1.363.362	3,2 3,7	0,8 6,4
A	1.8.35.921
B	1.041.280
Totalt mark	;nadsvärde			21.568.751
Totalt anski	Liffningsvärde			7.913,468

65

5    Riksdagen 1989/90. 1 .saml. Nr 137

Skr. 1989/90:137 Bilaga 2

Aktier, onoterade

Föret;i

F(>r:indring under 1989

Anskaffnings-

viirdc

tkr

aktiekapital

l.,50() 1,5(X)

1(X),(KK) 10,0(K)

Avesta Kraft prcf I Bioinvcnt A

B

Bota

a A B

261.491 3,(XX)

110,(X)0

-1(K),000

32.686 2.250

7.310

12,6 30,0

10,5

27,7 27,7

10,0

,37,9

22.2

33.0

Centrumlnvest

1.8(K1 1()4..572

7.272

1..300 700

A B

C   ' Enerek A B

Four Seasons VC

A .50.4.50

B 304.550

Gruvkraft pref 1

Holmen Kraft pref 1

Junkaravan pref I

LjungbergGruppen B

NKR Gruppen B

Näringslivskredit A

Refina

Robustus

A 255,(X)U

B I20,(XK)

SNSW Elektronik A

Spira Invest A

SwedeChrome

Swedish Genetic

A 16,980

B 3.020

TeleSoft

A             86.666

B            173.334

Uwelast

Visentkraft pref 1

Älvkraft pref 1

Totalt anskaffningsvärde

113,614

2,(X)0

.355.1XX)

41.5(K)

540.(X)0

75,000

80,(XX)

8,184

133,333

1,200

375,(K)0

2.50

208.333

1..379.012

20.(X)()

260,(XX)

3IX)

82,509

.5(X),(XK)

+ 55,(XX)

+ 80,(X)0

+ 208.3.33 -I-    5.0(X)

+260.000

24.641

500

100.750

5,188 54,000 7,500 8.052 8„50() 16,000 6,000 46,2.50

25 25.(XX) 42.177 63.6(K)

10.494

2.000 10.314 5().0(X)

523.237

28,8

20.0

22,0

9,5	■   22.2
45,2	22.4
4,9	9,7
2.6	0,3
16,1	5,8
33.3	47.6
37.5	37.5
25.0	35,4
50.0	50,0
5.0	5.1
14.5	14.5
-33,3	45.0

2.3

2.3

30,0	30.0
12.6	27,7
15.9	28.8

66

Skr. 1989/90:137 Bilaga 2

Övriga värdepapper, noterade

(Konvertibla skuldebrev med optionsrätter)

Foretag

Nominellt, tkr

Förändring under ly.sy     ■ Marknadsvärde, tkr

Alfa Laval A SCA

1.023 19.176

+ 1.023

2.455 77.203

Totalt marknadsvärde Totalt anskaffningsvärde

79.658 49.521

Övriga värdepapper, onoterade

(Konvertibla skuldebrev)

Foretag

Nominellt, tkr

Förändring under 1989     Anskaflningsvarde. tkr

Bioinvent

Centrumlnvest

Enerek

Esselte

Four Seasons VCM

Gruvkraft

Holmen Kraft

Inter Innovation

Mercom

Näringslivskredit

Refina

Ven t ro nic

6,750			6.750
17,680			17,680
500			500
1,428	-   544		3.743
20,.500	+5..5(K)		2(),5(X)
6.670			6,670
6.(W)0			6,()(X)
10,000			1(),(XX)
6,(XX)	Nedskrivet	1988	-
28,(XX)			28,(KX)
4,(W()			4.(HX)
20.825	Nedskrivet	1988	-

Totalt anskaffningsvärde

103.843

67

Utländska värdepapper

Skr. 1989/90:137 Bilaga 2

Aktier

Foretag

Anta!

Marknadsvärde-

GBP

JPY

USD

British Teleeommunications	50.000
Cookson	30.(X)0
Grand Metropolitan	15.000
Land Securities	15,000
London & Scot Marine Oil	15,000
Smithkline Beecham	20,000
TT Group	25, (XX)
Trust house	30,(XX)
All Nippon Airways	25,fKK)
Mitsubishi Estate	,30,(X)()
Mitsubishi Steel	30,000
Nisshin Steel Works	6().(XX)
Sekiwa Real Estate	1.100
Toyo Corporation	1.150
California Biotechnology	11.000
Caterpillar	2.(X)()
Dow Chemical	3.750
Fluor	7.000
General Electric	4.000
General Motors	5,(XX)
Intel	10,000
Philip Morris	4,0(X)
Unocal	8,(X)()

1,536

841

937

801

873

1,211

1.059

928

2,.345

3,229

3.151

3.270

131

97

477

718

1.659

1 ..595

1.6(X)

1.318

2.139

1.032

1.476

Totalt marknadsvärde Totalt anskaffningsvärde

32.423 37.106

Obligationer

Foretag

Nominellt, tjpy

Marknadsvärde, tkr

JPY

Asahi Breweries

50.0(X)

2.703

Totalt marknadsvärde Totalt anskaffningsvärde

2.703 2.850

Sammanfattning av värdepappersförteckningarna

Anskaffningsvärden, mkr

Marknadsvärden, mkr

Svenska aktier noterade Svenska aktier, onoterade Utländska aktier

Summa aktier

Övriga svenska värdepapper, noterade
Övriga svenska värdepapper, onoterade
Övriga utländska värdepapper__

Summa övriga värdepapper Summa värdepapper

7.913

523 37

8.473

50

104

3

157 8.630

21.569

523

32

22.124

80

104

3

186 22.311

■ Marknadsvärdena pa utlandska värdepapper liar raltnats om till SEK efter valutakurserna den .1 deccmtier 1989.

68

Skr. 1989/90:137 Bilaga 2

Kortfattade uppgifter om onoterade företag

Bolag

Engage-     Ägarandel/

mang,        rösträtte- Övriga större VD/Fondens

mkr andel, % delägare styrelserepr.

Kommentarer

\) Kraftbolag
Avesta Kraft
(+Visentkraft)	4.,(1	I2,hl27,7	Avesta AB          "1	Folke Kallbcrg Thomas Halvorsen
Gruvkraft	11,9	9 „V22.2	Boliden    "'•■''""-(Trelle-    """"'" borg)        '\<"'-Holmen   ''knngs-bolag.	Per-Arne Nilsson Thomas Halvorsen
Holmen Kraft	Wl.ll	4.'i,2/22,4		Erik Olsson
				Thomas Halvorsen
			pensions-
Junkaravan	7..S	4.9/9,7	MoDo      '<''"'- ser mfl. 1	Lennart Svensson Thomas Halvorsen
Älvkraft	.StI.O	l.S ,9/28,8	Varmlandscneryi 1 (AGA)             J	Gillis Broman Thomas Halvorsen
B) Övriga bolag
Bioinvenl	9,11	.111,(1/27,7	LRF. Lansforsak- nngsboiagen. Sveriges Forcningsbiinker.s Förbund	Gunnar Degernian Märlen Carlsson
Centrumlnvest	42 „1	,17,9/28,8	SPP/AMF-P, Folksam. Ilmari-nen, Duba/Veelura, anslallda	Håkan Karlsson Bertil Danielsson
Four Sea.sons Venture	121.2	.W,0/22,(l	Alfa-Laval. SPP/	Gösta Osearsson
Capilal			AMF-P. FSVC	Bertil Danielsson
(inkl FSVC Managerns	■nt AB)		Management AB

ljungberg(;ruppen

2.6/0.-1

SPP/AMK-P. WASA    Ulf Holmlund
Sirius. f()retagcts                   —

gruniiiirc

Dessa U>lag h;vr övertagit va\len-krafttillgångar från de nämnda industriföretagen. Bolagskonslruk-tionen oeh krafileveransavta! med resp industriföretag ar så konstruerade, att fonden på sina preferensaktie- oeh konvertibelinnehav får en real avkastning av ,'\.5-4,57.1 per år

Bolaget bedriver forskning, uiveek-ling, produktion oeh marknadsföring inom bioteknikområdet.

Bolaget engagerar sig finansiellt i köpcentra oeh projekt för förnyelse av stadskärnor samt bedriver via dotterbolag 1 Sverige. Norge och Finland ktinsultverksamhet på dessa områden.

Ett av landets största venturc eapi-talftiretag med en blandad företags-portfölj.

Bygg- oeh fastighetsbolag.

NKRCiruppen

Näridgslivskredit NLK

Rellna Instruments

Spira Invest

Ebbe Krook med

familj.

Four Seasons VC

Fortos (dotterbolag lill Volvo) och försäkringsbolaget WASA

37.,V37.5         VD med familj

Sparbankernas Förvaltnings AB, SPP/AMF-P, Folksam

5.()/.*>. I

Lantbrukskoopcra-tionen oeh niir-ståendc, Volvo, Procordia mtl.

Leif Garphedcn Gcista Oscarsson

Christer Jörneskog Bertil Danielsson

Joh.mnes Bieeklund Sten Wikander

Curt Linderoth Thomas Halvorsen

Bo Söderberg Bertil Danielsscm

Holdingbolag för möbelforctuget NKR International AB (med speeiell inriktning på inredningar för kontor oeh offentlig milj())

Krcditaktieboliig för medel- oeh långfristig kreditgivning till framfor allt mindre och niedefst(ira företag.

Bolaget utvecklar, tillverkar oeh marknadsfor rontgenfluoreseensinstrument för friimst processkontroll inom industrin.

Bolaget äger andelar i främst etl storl antal regionala utvecklmgsbokig. Uppgiften ar att genom finansiell oeh industriell kompetens och ekonomiska resurser underlätta dessas expansion.

Förvaltningsbolag med mduslnell mriktning. främst livsmedel och skog

SwedeChrome

Swedish (Genetic Investment (S(il)

42,2

b.Vfi

M,.VM..S

.13,3/4.5.0

SKF. Malmö Energiutveckling, Duba/Vectura, Johnson-forctag

SIB invest. SPP/AMF-P

Göran Wahlberg Gtiran Ekelund

Per Båtelsson Bertil Danielsson

Bolaget har uppfört en anläggning i M.iimt) för produktion av ferrokrom med anlitande av plasmateknik. I slutet av januari 1990 beslöt SwedcChrome ABs bolagsstamma och styrelse att avveckla bolagets verksamhet.

Holdingbolag för bioteknikförclaget
KaroBio.                                                  69

Skr. 1989/90:137 Bilaga 2

Kortfattade uppgifter om onoterade företag

Bolag	Engagemang, mkr	Ägarandel/ rösträtts-andel, %	Övriga större delägare	VD/Fondens styrelserepr.	Kommentarer
Svenska Bota Läkemedel	7.3	I0..VI0.0	Hagströmer Fondkommission, företagsledningen, ett stort antal läkare	Bo Lindberg	Marknadsföring av generiska läkemedel i endosförpackningar.
Svenska Knerek	LO	22.2/20,0	Spiran Förvaltnings AB, företagsledningen	Anders Granqvist StigNordfelt	Bolaget tillverkar och marknadsför system för energistyrning, larm, brandlarm och vatlendetektcring i fastigheter.
IcleSoft	U).5	2.-V2.3	Teleinvest samt industriella och finansiella intressenten Sverige oeh USA	Ben Goodwin	Bolaget tillhandahåller produkter och service för komplexa mjukvarusyslem.
Uwelast	2.0	.3O.0/.30,0	Four Seasons VC. forelagets grundare	Martin Holm Lars-Olof Gustavsson	Uwelast tillverkar formgjulna polyuretaner för industriändamål (membran till högtrycks-

pressar, beläggning av valsar för pappersindustrin m m).

70

Fem år i siffror

Skr. 1989/90:137 Bilaga 2

(Mkr där ej annat anges)

1985

1986

1987

1988

1989

Grundkapital vid årets slut do. uppindexerat med konsumentprisindex Fondkapital vid årets slut, anskaffningsvärden Fondkapital vid årets slut, marknadsvärden Värdepappcrsportfölj vid årets slut.

anskaffningsvärden Värdepappersportfölj vid årets slut,

marknadsvärden Ncttoplaeeringar under året Realt resultat Totalavkastning, % Index för fondens portfölj, förändring, %

i.SSO	2.L50	2,.3.50	2.,3.50	3.im
3.143,	4.172	4.588	4.862	5.8.36
4.122	5.610	6.63y	7,9-53	9.728
8.184	12.126	11,526	17,275	23.409
.1,484	4.734	5.554	6,.395	8.6.30
7.546	11.2.50	10.441	15,718	22.311
95	235	208	-242	1.425
1,871	3.512	-1.016	5,475	5,160
+34	+45	-7	+51	+31
+.\5	+ 47	-9	+ 54	+.32

Förändrav totalindex (Veekans Affärer), %

+25

+51

+51

+24

^Definitioner

Cnindkapiiulel = summan tiv de medel som överförts till fjärde AP-fondens förvaltning (motsvarar aktiekapitalet i etl aktiebolag).

Eftersoin fondens reglemente ställer krav på en real avkastning räknas griindkapilalel varje år upp med förändringen i konsiiinentprisindex till etl nuvärde.

Fondkapitalet = grundkapitalet + ackumulerade bokföringsmässiga överskott (motsvarttr aktiekapital + ba-lan.scrade vin.stmedcl i elt akticbohig). Tillgångarna har då tagits upp till anskaffningsvärden.

Om tillgångarna i stället tas upp till marknadsvärden ökas fondkapitalel med den "dolda reserven" i värdepappersportföljen.

Nettoplaceringarna utgör skillnaden mellan totala köp oeh totala försäljningar av värdepapper Försäljningaina har här räknats till inarknadsvärden, Nettoplaceringama anger då hur mycket pengar som netlo disponerats för köp resp frigjorts genom fiirsäljningar

Realt resultat enligi rcgleinentet - jfr resultaträkningen. Vid beräkningen av det reala resultatet har hela det ingående fondkapitalet räknats upp med konsumentprisindex,

Tolulavkaslningen på foiidförvaltningc.T har mätts på följande sätt: Aktieutdelningar + räntor ± realisationsvinstnetto ± värdeändringi portföljen, allt ställt i relation till fondkapitalet till marknadsvärde vid årets början oeh korrigerat för mcdelstillskott under året,

//;i-/p.r/f)r/o/i(/('H,v/)r.ir(/ö//'mäter den årliga avkastningen (exklusive utdelningar) på fondens samtliga svenska värdepapper, justerat för köp och försäljningar.

71

^{Femte fondstyrelsen}

ÅRSREDOVISNING I989

Skr. 1989/90:137

Femte fondstyrelsen (Femte AP-fonden)    'g/j

Femte AP-fonden ingår i allmänna pensionsfonden. Fondens uppgift är att förvalla medel, som används för att huvudsakligen förvärva aktier. Femte AP-fonden har därmed samma irmktning och uppgifter som fjärde AP-fonden och är underkastad samma regelsystem.

Femte AP-fonden har tilldelats högst 1% av det sanunanlagda anskaffningsvärdet för de medel som första—tredje fondstyrelserna förvaltar.

Den femte fondstyrelsen inrättades år 1988. Kansliet upprättades i augusti 1989 och fonden tilldelades 500 MSEK för 1989. Femte AP-fonden skall till första—tredje fondstyrelserna varje år överföra en reell avkastning på 3%. Hänsyn tas till hur länge kapitalet har disponerats.

74

_{VDs kommentar till bokslut l;- ''f'"'-'''}

_______________    Bilaga 3

Den femte fondstyrelsen kom i praktiskt arbete efter semesterperioden 1989. Givetvis har denna period präglats av att bygga upp administrationen. Huvuddelen av detta arbete är nu genomfört.

Samtidigt med det administrativa arbetet har av de 500 MSEK, som anvisats för det första verksamhetsåret, 470 MSEK placerats i aktier. Placeringspolitiken har präglats av försiktighet.

Jag vill i detta sammarJiang tacka personalen för arbetsinsatsen under den första administrativt besvärliga tiden.

Bert Ekström

75

^{Förvaltningsberättelse}

Skr. 1989/90:137 Bilaga 3

De av fondstyrelsen förvaltade medlen har placerats på sätt som framgår av balansräkningen och särskilda specifikationer över fondens värdepappereinnehav vid årsskiftet. Fondens reglemente föreskriver att tillgångama skall bokföras till anskaffrungsvärden. Resultatet av årets förvaltning samt fondens tillgångar och skulder per den 31 december 1989 framgår av följande resultaträkning samt balansräkning.

Antalet anställda vid fondens kansli har under perioden 89-07-01—12-31 varit tre personer. I löner och ereättningar till styrelse och verkställande direktör har utgått sammanlagt 0,7 MSEK och till övriga anställda 0,2 MSEK.

Stockholm 1990-02-06

Johan Björkman Monica Sundström Tore Andereson Jan Blomberg

Ordförande Vice ordförande

Uno Ekberg Sven Hegelund

Bo Hjern

Perolof Holst

Egon Jacobsson

Jaan Kolk Carl Langenskiöld Hans Mattsson

Ingemar Nordengren Marika Nordström

Bert Ekström

VerkstaLande direktor

Vår revisionsberättelse beträffande denna årsredovisning har avgivits 1990-02-13.

Pål Wingren Mats Josefsson Karl-Evert Oskarsson Håkan Vestlund

Aukt revisor Bankinspektor Förbundskassör KommunalrÄd

76

Resultaträkning miagaT''''''

Kkr	1989 1/7-31/12
Rörelsen
Ränteintäkter (not 1)	8.154
Räntekostnader Förvaltningskostnader (not 2) Avskrivningar (not 3)	5 -                  2.594 -                    144
Rörelseresultat	5.311
Realisationsvinster	1.429
Resultat före överföring	5.740
Överföring till 1—3 AP-fondstyrelsema (not 4)	- 4.070
Årets nettoresultat	2.670

77

^{Balansräkning}

Skr. 1989/90:137 Bilaga 3

1989-12-31
Kkr Bokförda värden

TILLGÅNGAR

Omsättningstillgångar

Likvida medel och penningmarknadsinstniment (not 5) 49.515

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter (not 7) 883

50.399 Anläggningstillgångar

Aktier 459.588

Inventarier 1.011

470.599
Summa tillgångar 520.998

SKULDER OCH FONDKAPITAL

Kortfristiga skulder

Skulder till fondkommissionärer (not 5) 13.376

Upplupna kostnader och förutb*?talda intäkter (not 8) 565

Skuld till 1-3 AP-fondstyrelserna 4.070

Övriga kortfristiga skulder (not 9) 217

18.328 Fondkapital

Förvaltat grundkapital 500.000

Årets nettoresultat 2.570

502.670

Summa skulder och fondkapital 520.998

Ställda panter och ansvarsförbindelser Inga

78

Resultat och förmögenhetsförändring      BHagaT' *

1989
Kkr - 1/7-31/12

Nettoresultat före överföring till 1—3 AF-fondstyrelsema 6.740

Förändring av ej realiserade vinster/förluster - 1.441

Resultat inkl ej realiserade vinster/förluster Avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft

Realt resultat före överföring till 1—3 AP-fondstyrelsema Överföring till 1—3 AP-fondstyrelsema

5.299

- 5,019

280

- 4.070

Overskottlunderskott i förhållande till realt resultatkrav - 3.790

79

Bilaga 3

^{Förmögenhetsställning efter reala principer '- 989/90:137}

Kkr	1989-12-31 Marknadsvärden
TILLGÄNGAR Omsättningstillgångar Likvida medel och penningmarknadsinstrument (not 5) Förutbetalda kostnader och upplupna inläktet (not 7)	49,516 883
Anläggningstillgångar Aktier Inventarier	50,399 468.147 1,011
Summa tillgångar	469,158 519.557

SKULDER OCH FONDKAPITAL

Kortfristiga skulder

Skulder till fondkommissionärer (not 6) 13.376

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter (not 8) 665

Skuld till 1-3 AP-fondstyrelserna 4,070

Övriga kortfristiga skulder (not 9) 217

18.328 Fondkapital

Uppindexerat grundkapital (not 4) 505,019

Årets överskott/underskott i förhållande till resultatkrav -     3,790

501.229
Summa skulder och fondkapital 519.557

Ställda panter och ansvarsförbindelser Inga

80

_{Aktieinnehav 1989-12-31}

Skr. 1989/90:137 Bilaga 3

					%.andel	av
			Anskaffnings-	Börsvärde	Borsvärde
Foretag		Antal	värde kkr	kkr	kapital	Röster
AGA	Abu	46.500	11,147	12.090	0,42	0,22
AGA	Bbu	28.700	6,558	5.557
AGA	Bh-	123,500	28,168	28.899
Bahco	Bbu	37.900	12.448	12.128	0,62	0,42
Bahco	Bfr	28.200	9.044	8.742
Custos	Abu	18.200	5.348	5.369	0,04	0,05
Custos	Afr	500	148	148
Electrolux	Bfr	139.000	39.281	38.920	0,19	0,01
Export Invest	Abu	31.600	3.625	3.950	0,48	0,49
Export Invest	Afr	7.900	961	988
Export Invest	Bbu	34.100	3.559	3.515
Export Invest	Bfr	21.700	2.173	2.300
Investor	Abu	40.300	17.180	18.740	0,24	0,18
Investor	Afr	9.800	3.923	4.557
Investor	Bfr	27.300	12.158	12.558
Perstorp	Bbu	102.500	25.386	23.780	0,52	0,25
Perstorp	Bfr	7.600	2.047	1.733
Pharos	Abu	23.200	3.055	3.364	0,27	0,27
Providentia	Abu	57.600	18.586	21.888	0,24	0,24
Providentia	Afr	1,500	491	570
Providentia	Bfr	10,900	3.671	4,033
Sandvik	Abu	41,300	13,191	12,184	0,09	0,10
Sandvik	Afr	2,000	547	500
Sandvik	Bfr	5,300	1,692	1.554
SCA	Bbu	57,000	5,710	6.555	0,11	0,03
SCA	Bfr	122.000	14,122	14.030
SCA	Topt	8.000	9,758	7.280
Skånska	Bbu	129.700	69,531	70.296	0,22	0,13
Skånska	Bfr	10.500	5.516	5.774
Stora	Abu	57.900	20.159	18.181	0,24	0,20
Stora	Afr	33.500	10.989	10.050
Stora	Bfr	54.200	18.930	16.856
Sydkraft	Abu	158.400	22.819	23.576	0,14	0,21
Vblvo	Bbu	75.000	34.115	33.375	0,19	0,05
Volvo	Bfr	73.700	31.442	32.797

469.5S8

468.147

6   Riksdagen 1989/90. 1 saml. Nr 137

Noter till bokslutet 1989-12-31 ff-' f/o: 137

.____._.__    Bilaga 3

Redovisnings- och värderingsprinciper

Penningmarknadsinsfrument bokförs till inköpspris och ränta periodiseras.

Värdet på aktier och övriga värd(?papper inkluderar courtage och värdepappersskatt. Beräkning av realisationsvinster och -förluster vid försäljning av värdepapper sker enligt "högst in—först ut" metoden.

Avskrivning pä maskiner och inventarier har gjorts enligt plan med 20% per är beräknat på urspmngliga anslaffT\ingsvärden. Avskrivningar för 1989 har anpassats till räkenskapsårets längd.

Avskrivning på datorer har gjorts enligt plan med 33,33% per år beräknat pä ursprungliga anskaffningsvärden. Avskrivningar för 1989 har anpassats till räkenskapsårets längd.

Av årets resultat överföres 3% av det förvaltade grundkapitalets nuvärde till 1—3 AP-fondstyrelsema.

Kkr

1.   Ränteintäkter

BarAtillgodohavanden 3.669

PenningmarknadsinshTjment 4.485

	8.154
2.   Förvaltningskostnader
Personal- och styrelsekostnader	1,328
Lokalkostnader	328
Adminisfrationskostnader	453
Informationskostnader	108
Diverse ar\'oden	434
Övriga kostnader	43
	2.694
3.   Avskrivningar
Kontorsinventarier	72
Datautmstning	72

82

Noter till bokslutet 1989-12-31

Skr. 1989/90:137 Bilaga 3

4.   Överföring till 2—3 AP-fondstyrelsema

Fondstyrelserna skall varje år överföra en avkastning på 3% av rekvirerat kapitals nuvärde. Nuvärdet beräknas enligt konsumentprisindex' förändringar. Hänsyn tas till den tid kapitalet disponerats. Konsumentprisindex för december 1989 uppgår till 192,8. En avsättning skall göras i den reala redovisningen motsvarande årets uppindexering av grundkapitalets nuvärde.

Rekv. Datum

Belopp

Index

Nuvärde 891231

Antal dagar

Avkastn.   Avsättning krav

890801 890810 890912 891002 891120

10,000

40,000

200.000

200.000

50.000

500.000

188,7 188,7 190,2 191,8 192,2

192,8

10.217

40,869

202.734

201.043

50,156

505.019

149 140 108 88 40

127

477

1.825

1,474

__ 167

4.070

217

869

2.734

1,043

__ 156

5.019

5.    Likvida medel och penningmarknadsinstrument

Likvida medel:

Kassa

Banktillgodohavanden

Penrtingmarknadsinstrument: Företagscertifikat

1 778

779 48.737 49.516

6. Fordringar, respektive skulder hos fondkommissionärer Beloppen avser i huvudsak aktier som ännu ej levererats,

7. Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Denna post består huvudsakligen av förutbetalda hyror

8. Upplupna kosttmder och förutbetalda intäkter Denna post består huvudsakligen av reservation lör revisionskostnader, skuld för semesterersättningar och arbetsgivaravgifter

9. Övriga kortfristiga skulder Leverantörsskulder Innehållen personalskatt

163 54

83

Revisionsberättelse V  °- *

____________________________________ Bilaga 3

Undertecknade, som av regeringen förordnats att såsom revisorer granska Allmänna Pensionsfondens femte fondstyrelses förvaltning, får härmed avge revisionsberättelse för år 1989.

Vi har granskat förvaltningsberättelsen, tagit del av räkenskaperna, protokoll och andra handlingar som lämnar upplysning om fondstyrelsens förvaltning, inventerat de under fondstyrelsens förvaltning stående tillgångarna samt vidtagit de övriga granskningsåtgarder vi ansett erforderliga.

Räkenskaperna har detaljgranskats av Öhrlings Reveko AB.

Vi finner ingen anledning till erinran mot de värdepapperstransaktioner, som fonden företagit under 1989, eller mot det sätt på vilket desamma genomförts.

Revisionen har icke gett anledning till anmärkning beträffande förvaltningsberättelsen, de i densamma upptagna resultat- och balansräkningarna, bokföringen eller inventeringen eller eljest beträffande fondstyrelsens förvaltning.

Stockholm den 13 februari 1990

Pål Wingren Mats Josefsson

Aukt revisor Bankinspektor

Karl-Evert Oskarsson Håkan Vestlund

Förbundskassor Kommunalråd

84

Styrelse, revisorer och personal

Skr. 1989/90:137 Bilaga 3

STYRELSE, ordinarie

Johan Björkman, Stockholm, f 1944

Direktör, BBT AB

Ordförande

Monica Sundström, Stockholm, f 1941 Generaldirektör, Statens väg- och trafikinstitut Vice ordförande

Tore Andersson, Stockholm, f 1943 Avtalssekreterare, LO

Jan Blomberg, Lidingö, f 1939 Direktör, Procordia

Uno Ekberg, Märsta, (1936 Förbundsordf, Sv Fabriks arb förb

Sven Hegelund, Stockholm, f 1947 Ekonom, LO

Perolof Holst, Nässjö, f 1934 Kommunalråd, Nässjö

Bo Hjem, Bromma, f 1930 Direktör, Sveriges Läkarförbund

Egon Jacobsson, Sttx:kholm, i 1940 VD, Vin- och spritcentralen

Jaan Kolk, Enskede, f 1950 Sekretariatschef, TCO

Carl Langenskiöld, Djursholm, f 1924 Direktör, Camegie

Hans Mattsson, Södertälje, f 1933 Herr

Ingemar Nordengren, SaltsjÖ-Boo, fl934 Direktör, Konsumentföreningen i Stockholm

Marika Nordström, Göteborg, f 1938 l:e vice ordf, SHSTF

85

Styrelse, revisorer och personal

Skr. 1989/90:137 Bilaga 3

STYRELSE, suppleanter Birgitta Bötilin, Solna, f 1948 Direktör, Sveriges Radio

Göran Elgfelt, Täby, 11932 Direktör

Carl Fredriksson, Stockholm, f 1947 Ekon dr. Holen Nelwork AB

Roger Gerdin, Kungsängen, 11946 Ekonom, Sv Tiäind arb förb

Åke HUlman, Västerås, f 1942 Kommunalråd

Lisa Keisu-Lennerlöf, Stockholm, 11937, Slabsdirektbr, Banverket

Anders Lindström, Styrsö, 11945 Förbundsordf, Sv Sjöfolksförbundet

Arne Lökken, Stockholm, f 1939 Förbundsordf, Beklädnadsarb förb

Peter Nygårds, Huddinge, f 1950 Kanslichef, Sv Industri-tjänstemannaförb

Ingemar Skogö, Älvsjö, f 1949 Stadsdirektör, Södertälje kommun

Direktör John Åström, Ekerö, f 1942 Direktör, Kooperativa Förbundet

REVISORER

Pål Wingren, auktoriserad revisor Öhrlings Reveko AB, ordförande

Mats Josefsson, bankinspektör, Bankinspektionen

Håkan Vestlund, kommunalråd, Gävle

Karl-Evert Oskarsson, förbundskassör Svenska kommunalarbetareförbundet

PERSONAL

Bert Ekström, verkställande direktör

Ann-Man Werin

Gun Lundqvist

86

Sydfonden

^{(första löntagarfondstyrelsen)}

ÅRSREDOVISNING I989

Skr. 1989/90:137 Bilaga 4

STYRELSE, V ER K STALLANDE DlREKTOR OCH REVISORER

Fondens ledanioier, suppleanter och revisorer har genom

regeringens beslut den 20 april 1989 fiirordnats Rir liden intill dess

balansrukningen för fonden fastställts under 1990.

NILS HÖRJEL. Stocttholnt.

Styrelsens ordförande. F.d. iimdshfnding, teknologie cioktor, ordf. Swedair-\B och F)>reJ:igsriiian5 AB.

(;ORAN JOHNSSON. Olofströni. Vice ordRiraiide. Meiallarbciare Volvo Olofstriiiiisverkcn. led. av Volvokoncernens styrelse.

SVEN AR.\EWL'S, Kalmar.

Ordinarie ledamot. DirekKir.

.\K)ni(:aba(;k.\ian,

Oskarshamn. Ordinarie ledamot. Ombudsman Svenska Koinniunalarbetarcforhnndet, Kalmar.

PER-OLOF HOLMQVISr,

Arlöv.

Ordinarie ledamot.

Veikslällandc ihrekrör

Kxab i Burlöv AB.

Arlöv.

YN'C.VF KALLSTAD.

\äxj(').

Ordinarie ledamot.

F.d. (öisäljningsingenjör

Telnb AB, Växjö.

i\(;f.rniison,

Stallanstorp. Ordinarie ledamot. Finanschef Malnui kommun. Malmö.

YNC".VKSODF.RBKR(;.

Värnamo.

Ordinai ie ledanioi. Fabriksarbetare Värnamo ('•ummilabrik, Värnamo.

AKKZLnFRSfROM,

Malmö.

Ordinarie ledamot.

F.d. direkiionsledanioi

Kooperativa FörbuiukM KF.

Stockholm.

BO.ANDF.RS.SON. Malmö. Suppleant.

nivisionschcf Folksam. Sioikholm.

krikmf[.l(;rf:n,

Jönköping. Suppleant. Direktör HSH. )()nkr)ping.

BROR OSCARSSON.

Jönköping.

Suppleant..

F.d. personalchef Munksjö AB,

Jönköping.

LLLASODF.RDAHF. LiHiNboda. Sup])lcant.

Konfektionsarbetare Juncsco i l.("nisboda.-\B.

CARLAXFL ZACHRISSON,

läby.

Verksiällatulc dirckKir.

REVISORER

S\'FN SANTESSON, auktoriserad re\ isor. Hagsirtmi &: OKson, oixlförande.

LENNART OliiSON. auktoriserad revisor. Lindebcrgs Rcvisionsbvr

AB.

LARS-ERIK ROSBERC;.

(liiekKir.

Bankinspckiioncn.

Skr. 1989/90:137 Bilaga 4

FE MÅR ISAM MAN D R AG' ( M KR )

FONDKAPFTAL OCH GRUNDKAPITAL

Ackumulerade värden, mkr

6000

1985

5000 4000 SOOO H 2000 1000 O -1000

1984

Nuvärde grundkapital Realt fondkapilal 0\'erskoit

1986

1987

1988

1989

1985

1986

1987

1988

GRUNDKAPITAL Årets lillskdll

Ackuniuleral lillskou

Nuvärde vid årets slut

BÖRSPORTFÖLJ .\Iarknad.svärde

Över\ärde

INKOMSTER OCH RKSULTAT Aktieutdelning

Rätueiiuäklei". netto

Realisatitinsvinster. netto

R(')relseresiiltat

ÖVERFÖRING TILL 1 -3 AP-FONDSTYRF.USERNA Arets

Ackumulerat

FONDKAPITAL Bokfiirl

Enligt real redovisning

				S
243	542	691	516	H
551	1.093	1.784	2.300
.582	1.151	1.921	2.577
493	1.316	1.764	2.955	mA
55	272	- 187	481	ii
5	15	30	57	M
15 6	12 54	14 204	22 222
23	65	236	295
				ifiM
				h-'ciftA:f-
13	26	49	75
16	42	91	166
565	1.146	2.024	2.761	§0:i%
620	1.418	1.837	3.242

89

Skr. 1989/90:137 Bilaga 4

ÖVERSIKT AV VERKSTÄLLANDE DIREKTOREN

KURSUTVECKLING 1989

Att träda till som ny verkställande direktör i en löntagarfond som etablerats, bvggts upp och kommit igång sedan någia år har varit mycket stmiulerande. Den stmktur som Sydfondens verksamhet erhållit föres nu lill en del vidare och till andra delar prövas, omorganiseras och utvecklas.

Basen för verksamheten, administratio nens uppbyggnad och förläggning, har formulerats med inriktning på au nu i egen regi svara för bokföring, bokslut samt fondens samlade administrativa angelägenhe ter vid kontoret i Stockholm. Från kontoici i Arlö\ bereds, föreslås och följs upp satsningar av riskkapital i onoterade Rireiag. en verksamhet understödd bla av det lokala och regionala kontaktnät som fonden besitter.

Fondens  placeringsstrategi   har  under året diskuterats och ('nenägis och (ners\-nen har resulterat i all fonden täsistälh en ny strategi lor sin verksamhet. Med ingångspunkt i reglementet (öv Allmänna Pension' fonden anges målsättningarna delsatt långsiktigt maximera avkastningen så att såväl kravet om H% årlig utdelning  p°\  lujvärdet  av  gnindkapitalei som kravet att bibehålla gnmdkapiia-lets realvärde väl uppfvlls. delsatt erbjuda lokala fackliga organisationer \id ett aktiebolag i vilket fonden äger aktier att univa rösträtt för hälften a\ aktierna.

F(ir placeringarna i noterade aktier som skall utgöra den alha sKirsla delen av lond-medlen är målet att långsikiigi (nerlraffa den allmänna utvecklingen for noterade svenska aktier vid Stockholmsbcirsen. Vad aser den onoterade portföljen skall fonden med krav på långsiktig lönamllet bidra till riskkapiialförsörjnmgen for små och medelstora foretag.

För alt nå målen lor den noterade port-lidjen anges an dess saminaiisiiilinng i varierande giad over tiden bor avvika från respektive branschs och IVireiags viki iMa\ dei toiala borsvärdcl. Vidare sägs ati porilöl-]ens kania bcir bestå a\ innehav som lor lon den i regel iiigr)r minsl två och mest lio jjio-tcni av den samlade borsporiloljcn. Dessa innehav sk.i lillsamman alllid utgöia minsl lialtien av loialvärdei. Poillöljeii kan även beslå av andra mindre aktiepttslei.

.-\vk

kravet ftir dessa engagemang sammantagna

iippfylles.

Al betel med all ulveckla portföljen av noterade aktier har haft alt utgå ifrån den hinillsvarande stmkturen och inriklning-en. Karaktäristiskt f(')r fondens samlade in nehav har varit följande:

— relativt liiei <)\er-\ärde; kvoi 19', (<)ver värdet i fcirhållande till anskaffningsviii-det)

— belvdande undeniktning av verkstads industrin, varav kraliig ovenikining av Volvo och mindie innehav I .-\SF.A. Electrolux och Ericsson

— beivdande över\iklning av skogsindiisui och inom gmppen MoDo. SC.A, och Stora

— stark övervikt av liikemedelsindustrin. Åsna

— undeniki i l)anker

Fondens tio sicirsia innehav svarade den 'M december 19SH för 7.'j% av det loiala maiknadsvaixlci. varav Volvo. S(;.-\ och Stora utgjorde Hi.l, resp IL',11 och 9.2'?, sami Astra 7.(1 och Ericsson V)%.

Kiiiserna på Stinkliolmsbrnscn sieg iiii-d'.-i b('ii jan .iv I9S9 odi vid apiil mån.ids utgång vai'nivån 1L*''(. oib vid augusii tiiåiiads utgång så invcket snm '.V2'/(. hi"igi(.' än del st>-iiasic ."iisskilkts. En v;iiidiiing hade emellertid miiäliai red.Ml under augitsii odi utider

Konjunktuiiusikierna inom OECD (iin-rådet \ar vid årets böljan i allmänhet goda med fonsall fonäniad h<'ig akti\iiei. Inom 0E(;D Europa spelade den västusk.i ekonomin under 19H9. liksom under de närmast ftiregående åren en ledande roll. Försvensk del bestod de negativa skillnaderna moi främst Väsiiyskland vad .ivsci kosinadstik-nings och inllalionslakt. Aibeisloshelen var däremot mvckei låg i motsats lill hela Västeuropa. Den goda vinstutvecklingen i del svenska niiiingslivel fortsatte i huvuil-sak under I9S9. En avmanning av konjunkturen beiiiknades Inlriida under 199'). ;ivcn om viss råvamrelaieiad indusii i. bl a kogs-induslrin viuilades lå kanna av svagare marknader lidigaie. Mol slulel .n årel steg de svenska räntorna krattigl med långa lan-lor (iver" IS pmcent.

Valu laiegler ingen avvecklades undei' året. Detta är en mvckei viktig forandr ing i en gmrulliiggande IfMiitsiiiinitig \\n alla sverrska sub|ckts porifoljdisposirionei. H;n med isoleras hiniagai fonderna som enligt g;'illande ftniattnmgai' hai rän att placera medel enbart i svenska aktier.

del tredje tcitialci hill kurseiira ni vt ket ki.iiiigi och låg i novembei blott 11 9J »iver åis.skihesnivån. I detcmber skedde en stark åierhämtning så .iti delperiiKlens nedgång begriinsades till iVÄ .

90

Skr. 1989/90:137 Bilaga 4

Hela år I9H!) innebar eir irppgång på '24%. branschutvecklingen var starkt skiljaktig. Medarr verkstäder oilr kemisk indu-siri inkl läkemedel steg med .S9 resp 47';?, gitk skogsaktier och handelsföretag ner med f> resp 11%. Banker steg med 12% och bvgg- ocli fasiighelsakiier med 19%. Oin-siiiiriingeii stagnerade (124 mdr) och om-säiiningshasiigheien sjonk. Eir belvdande och siarki växande andel av (iia svenska aktier handlades utomlands (7,") rndr). Iriiirisi i London innebärande an SlockhohnslHii-sen.s betydelse som nrar knadsjjlais for dessa aktier aviog vtteiligaie. Bfirsviiidet på de noterade företagen (A I i- 2. O och O FCj steg under året irån b;')') till H()(l mdr.

Som en riktlinje fön verksamheten under 1989 beslöts, bla mot den tidigare bakgnin-den. att fonden skulle — med Iribehållande av \olvoirurehavei och för balansering av detta — oka andelen aktier i annan verk-siadsindusiri f(Meträdes\is i imernaiionellt veiksarmna finctag. Exponeringen i skogsindustrin skulle minska. Innehavd i läkemedel skcrlle beslå. \'(dare botcle dvn starka undcr"viktiringeir i banker minska. Aktier i bolag med veiksamhet som mindie starkt påver kas av en kon|unkiur(iämpning borde tillföras poiiföljcn.

TIO STÖRSTA INNEHAVEN 31 DECEMBER 1989

	Marknads.	Andel,
	värde, mkr	procent
\(,l>"ll)	5411	ILMi
.Asll-.l lli)	443	III.2
Kinssoii lill)	H7.'i	H.li
.S( :.- i'.'i	.11111	li.
Sk.iiivk.iH)	'Jllli	li.H
.Si.M.ii:i)	Til	.').1l
,SMlkl,llll.'l)	2M	.i.4
.\'(il.cl 1—1	M7	.1.4
.Asc.ill.M	144	.'t.:l
Haiulekh.inkcii 111)	n:i	3.3
nclsiiiniilii	28H«	l)li.4
()\lif.l il1IU'tl.l\	141'ili	33,11
rotajiinillKl	4:t.-ij  .	IIIIMI

Aniri.(l)«:

ingei TaiignKiiiiiifTcn eil år'lidigaie.

Innehaven i Volvo, .-\sira och Stora är oförändrade men genom den starka skiljak liga kursutvecklingen har" Asiras andel vuxit medan Volvos och Stor as sjunkit.

FONDENS BRANSCHFORDELNING OCH MARKNADENS 1987—89

Branschrördclning i procrni

Fondrni portfölj           Markniden entigl

Vcckai» AlTarrn indf x 1989    1988    1987        1989    1988    1987

:u.!i    27,4-    L"-j.-l

:i:i.:i   •ii''   'i.:*

Kemist mdusfft

Skopindufiri

(Kntjr mdusin

Kastifi;hriMKti by|{gfi>rri-iK

Redcrifr

fivrrklmp b,.ljK

Konalmmp b..ljg

M.O      14.H     M.:(

IIMI.IJ    li)l),n    KHMI        lOO.IJ    ]IJ(I.II    IIHM)

Vårdräkning mp allmän kunucteckling

Kompletterande köp gjordes i ASEA, Electrolux och Ericsson. Nya innehav har bvggts upp i Atlas Copco och iVobel. Sammantaget utgjorde verkstadsaktier. inkl Nobel, ca ;W% av den samlade poriföljcn mot 2:i%, en år tidigare. Fömu-m att hela MoDo-posien såldes har S(iA-innehavel minskats något. Delvis härigenom har skogsaklierrias andel sjunkit krahigi. från 28 till l:i%,. Detta innebär fortfarande en (iveiTiktning. När del gäller banker har" ytterligare aktier i Handelsbanken köpts. PKbanken är ett nyll intiehai. .Nya aktier i p<»rtr(j]jen i övrigt är främst Bahco, (iarnbro. Perstorp och Sea Lirrk. Innehavei av bygg' och fasiighelsakiier har stmktuierats om genom all samtliga aktier i bla BPA. Fabege och Hilab sålts medan (jostcii i Lui(dberg.s ix/ikat.s ocli innehav i Regnbågen och Reinhold (alv byggis upp.

När" det gäller den onoterade portföljen har åiet känneiecknais av en mer selektivt utformad marknadstiir ing a\ fondens i)äns-ler, pnivningav eii tjugotal propåer, nv-och tilläggsin\esieriug i f\ra pi"ojeki samt Wn-säljning och avvttring av ire engagemang.

Antalet aktörer på den svenska Veminc capitalmarknaden har blivit färre. Del område som fonden arbetar i — att under ett antal år genom dels finansiering, dels ett ak

livi stvreisearl)eie och nianagementsKid medverka till en positiv utveckling i mindre oeh medelstora företag — är väsentligt för den nödvändiga fiimyelsen av svenskt nä-rifigsliv. Del giiJIcr ime enbart ml i.i fram nya produkler eller att upj>nå en effektivare pioduktion ulan lika riiycket att nuMa den (»kände internationaliseringens krav.

Fonden konnner därliir att vidareutveckla denna del av verksamheten. Kraven på hi-pande avkasming, som gäller lör Sydfondens samlade verksamhet, gör dock ail dessa engagemang kapiialmässigi kommer all utgöra en liten del av våra placeringar. Utbytet erhålles normalt inle förrän engagemanget efter elt antal år" avyttras och då i form av den tillväxl av det egna kapitalet, som fiHetaget har genererat. Portfciljen b(")r ej omfaiia alltfcir många branscher tor alt fonden med sina personahesirrser aktivt ska kunna följa upp och delta i utvecklingen av dessa fiiieiag.

Arets bokförda rörelseresultat Hir Syd fonden innebitr att fonden tjänat in överfö ringen till 1—3 APfondstvrelsen två gånger mot ungefär fyra gånger årel innan. Två huvudförklaringar härtill f("ireligger: dels den starka (ikningen av uidelningskravei, dels avsevärt miirdre reavinstneito mol året innan. Den fortsatta, men avtagande uppgången på Stockholmsbörsen 19H9 gav emellertid Sydfönden en nära nog lika stor ökning av övenäidet som året innan. Med mer ianspiåktaget kapital följer dock (ikad avsättning för att bevara deltas köpkraft. Här rör det sig om en nästan femtioprocen-lig ökning. .Mit inräknat och avdraget fiam-konuner ett belopp på slutraden av den reala resultaträkningen på -j-iT nikr (tnot 749 mkr årel innan). Beloppet utgör (iverskotiet uiiiver resultatkravet och utgör en buffert för framtiden. Kravet an stadigt öka denna äroavvisligl. En lämplig samrTiansättning av portföljen samt utvecklingen på fondbörsen i ston är två huvudfaktorer härvidlag.

Stockholm i januari 1990

Ol $4tt9y.

C-. Zachrisson

91

Skr. 1989/90:137 Bilaga 4

F o R v A LT N 1 N G S B E R AT T E L S E

F()rsla Nintagarfondst yr elsen, Svdlönden. får härrired avge l7')n'altnir';sbeiätielse fcir 1989 års verksamhet jämte resultat- odi ba lansräkningai'.

RESULTAT

Arets  bokföringsmässiga  resultat   upp

gick lill 109 rnkr (1988:0 rnkr) eller avdrag lör oveitliringen till l-Ii AP-loudsivrelseina .som beräknats till 99 mkr (7.') mkr). Denna skall irtg(>ra tre procent av nuvär"det av de rriedel fonden tagit i anspråk.

Fondens bnansrella inläktet, liesiåeirde av akiieuldelningar (»cii riinior", belö])ie sig lill LU rrrkr(79 mkr). Häiiill koimner leali-saiionsvinster uppgående till netlo 8ö mkr, sorn avsevärt uiiciersliger moisvarande belopp Unegående åv {222 inkv). Fr>iTaliniiigs-kosinadeina for 1989 blev 7 mkr {(i mkr). Till liskieserAen har avsatts ,0 mkr (0) Sarri-inaril.igel erhölls cti lörelseiesuliai av 208 inkl (295 mkr) fVire deu ir\ssiriiinrida (ueifö-vingeu.

Det reala resultatet, som liamkornrner genom att del bokföringsmässiga roielsere sirlt.riet (ikas med foiärrdr irrgeir av (Aervär-dei i portföljen'och minskas nted avsäir ningen lör bevaiande av grundkapiialeis köpkiah. blev (i4t) nrkr rnot 824 mkr föregå ende år. Medan 1989 års rcHelsere.sullat. sonr err f()ljd av en helvdligt miiulre henriag' ning av reavinsterjärirhin med 1988. med ineirrol 90 mkr irrrdersiiger I98S års, lilcv årets oknirrg av (")ver-\är(lei i poiiföljerr fVM nrki. dvs i saimna sioiieksoidning som fiite gående år. (()li8 mkt). .\vsäiiiiingen lin be varande a\ gnurdka|)ilalets köpkraft bat stigit kraftigt lill 19!» mkr {\Mi mkr). (herskoi-lel i förhållande till lesuhaikiavet lilev .'.47 mkr (749).

Ettei deir irtoiiKirdeniligl starka allmiin-na kursuppgången 19H8pård*.; siegSioik-holmsbiirsetr enligi Wtkaiis .Alfäii'rs loial-iirdex under avsev.irda svimgningai med LM',v mellarr årsskittena i'.t88/89 odi 1989/911.

Sedan kursnivån månad fiu månad stigit upj> till ;k')'/f in i augnsii bör j.ide den v ika så att i november blott 11'» kvarstod. Lnder decemhei skedde en siaik ånrhämining. Svdfondens samlade boispovdöilj. som i nå gon rrråir ;iverr imrehållerakiier som noteras på O fC- ocli O-lisiorrra steg i värde rrred

24%.. Här\id har hänsyn tagits (ill köp och förs;iljningar men ej utdelningar.

Friimst sorn en fiiljd av boisnedgången under tredje lertialei understeg fondens reala årsresultat avsevärt det för åila månader. Överskottet i fiirliållande till resultatkravet f("t|l från 99S mkr fiir per ioden januari—augusti lill. som angetts, "»47 mkr fiir helåret.

KAPITALTILLSKGTT

Fonden hade fianr lill 1988 års uigårrg tagit i anspråk 2.;0() mkr. Under januari månad 1989 rekvirerade fonden hela åreis lairr på .")j8 rrrkr. Sivielsen beskii i decerirbei 1989 att ta ianspråk 1990 års hela iriedds-larn på ."i94 mkr under jämrar i måirad. Härmed har Svdfonderr rekvirerat alla tillgiing-liga nredel enjigi Riksdagerrs beslut ocli har f(ir deir framlid sorrr kair liveiblickas alt planera för en verksamhet rned en kapitalbas av loiall :i.4.")2 mkr.

VÄRDEPAPPERSPORTFÖLJERNA

Det sammarrlagda viirdel a\ fondens köp och fciisäljnirrgar av noterade aktier blev L.'i!l."i mkr vara\ 1.1.'VJ mkr avsåg kiip och 4{\\ rnki tiirsiiljningar.

Poritciljerr hade \id årets slul ell marknadsvärde av 4.!\r)4 nrkr jämfiiir med 2.9."ir» mkr ell år tidigare. L.'199 irrkr luigie. Over värdet hade vuxit nred (i;t7 mkr till 1.118 mkr. Del bokförda värdet av innehavet sieg hån 2.474 till ;t.2:Hi rnkr. Överväideskvoien. d\sö\er"\äi(lel i pvoient .i\ anskaflnings\äi-del.(ikadeliån 1!'till XtVt .Fonden hade vid årets utgång utfärdat kcipoptiorrer med liii fall i februari 1990 avseende 27.').OOOakiier i Voho.

\'id n\emissioner tillsk(ii fonden lillsam mans 11 mkr var.rv (i mkr a\såg Perstoip och 4 mki Sila samt 1 mkr I.imdbergsvid ut nvtijande av tet kniiigsopiioiier.

Innehaven i Skrinet och [e[jpsorr Pat uppgår till 8.|0'( usp :f.7:i'Y. orn iri.m maler resp innehavs lösieial utav rlet lotala arr- talet rösier i bolaget. Bland större fiiiet.ig hai Ionden2,0.'). lesp 1.48 och L:7'f a\ rös-lerira i Nobel, .\stra odi Stora.

92

Skr. 1989/90:137 Bilaga 4

leagare

Fonden som akti

			Innehavets
			marknads-
	Andel,	procent	värde mkr
	Röster	Kapital	89-12-31
Skiiiiel	8,1(1	11,:w	48
[eppson Pjc	:i.73	.i,t:f	12
(lardo	2,89	2,89	12fi
\(lhcl	2,1)'!	1.79	147
.Si.il)	1,!17	1.69	47
.Åsna	1,48	l,2(i	44:t
.Sliini	1,H7	l,:t9	2.i7

Pott tiil jen av onoterade aktier mm hade elier nvinvestermgai på 2,fi mkr och .iwtt-rirrgar [)å 7,'.l nrkr vid åiels slut ett anskalf-ningsvärde av 48 mkr jämfiirt med :\\ mkr vid åiels Ixirjan. Direkiavkastningeii blev 0.9 mkr uigiiiande liiiria på konvertibla skuldebrev. Fiir säljir ingår na gav iillsam mans ett underskön på 0,9 mkr. .Antalet en gagemarig var elva (tolv). Med årets avsiilt-ning lill i iskieseiAen av ') mkr uppgår denna i hoksluiet till 20 nrkr.

LIKVIDITET

Likviditeten var vid 1989 år> uigårrg 28.S mki. 8% av del boklöida fondkapitalet, jämfiirt med !i2.') mkr. (12%) eii år" lidigaic. En mindre del har fiiriiintals ])å bankkon-lon medan lesien varu placei.id i peiming-maikrradsinsimmenl t.ex. fiiielags oih kommuntertirrkat. Av k.istningen på den samlade hkviditeleii blev i0.9Vf.

DELTAGANDE 11989 ÅRS BOLAGSSTÄMMOR

Fonden var inli)r årcls I)olagssi;immor' aktieägare i .'M noterade aktiebolag. \'id (i t)olag tamis ej läckligl oig.tniserade anställda.   '

E.ickliga leijresenianter deltog i stämmorna vid 2)1 liuetag. Foirden iippiiädde fiir egen del [)å 29 l)olagssiämmoi odi fiire-trliddcs av stvrelsens oidtinande. vice oid-fiirande. av ledamiiter eller av verksiiillande direkliiien eller ijänsierniiii vid fimdeir.

Vad gäller de onoterade bolagen dellog fa(kliga tineiiiid.ire vid siämmorria r ivå fäll. Fonden dellog lör siir del vid nio lilltäl-

FONDKAPITALET

Det bokförda fondkapitalet (ikade mrder 1989 med dels de rekvrrerade medlen, .5.8 mkr-, dels årets resultat på 109 mkr lill sammanlagt !i.428 mkr. Del reala fondkapitalet, sonr beslår av det indexerade värdet av gnrndkapitalct samt tidigare års och del senaste årets överskott, uiiiver resultatkravet, växte under året med .'i47 mkr lill 4..S46 mkr.

Fondkapitalet

Bokfört       Realt

2.858

Tillhirt kapilal

;L334

— nominellt

— indexerat

461

Tidigare ansamlat (iverskot t

(365

Tidigare ansamlat iivcrskott utöver resultatkravet

109

Arets resultat

Arets iiveiskott utövei resultatkravet

Summa Fondkapital

3.428

4.546

ORGANISATIONEN

Stvrelsen som består av nio ordinarie le-damiiier odi f)ra suppleantei har haft sju samnraiUrädcn irnder årel.

Styrelsen har fastställt en placeringsstra legi tiir fi)nden. 1 detta sammanhang har" också fastlagts det beslutsfattande som ankommer på styrelsen och de befitgenheter som delegerats till verksiiillande direktiiren på hith()rande område. 1 samband härmed beslöt styrelsen alt avveckla arbetsgmppen fiir placering mm. Styrelsen fasisiällde under året ny organisation hii fi)nden. Verksamheten med satsning av r iskkapiial i onoterade fiireiag bediivs från kontoret i Ail(iv. Arbetet med biirspoitfiiljen samt fimdens (ivriga aktiviteter bedrivs från kontoret i Stockholm.

Fonden har f n fimilom verkställande di rekiiiien Carl-Axel Zachrisson tre anstiillda. Sedan Bengt jerarul den !il december 1988 limmat befallnitrgerr som verkställande di-rekliir u])pr;illhiill direktoren vid fi»rrden

Nils Melin posten tom den 15 april. Zachrisson tillir-ädde sin tjänst den 16 april.

För%altnirrgskostnaderna samt avskrivningarna uppgick till 7.108 kkr (6.285 kkr), en iikning med 13%. Av detta belopp utgör arvoden till styrelsen samt lön till VD 768 kkr (739). De samlade kostnaderna utgjorde 2,1 promille av det bokförda fondkapitalet jämfört med 2,3 promille för 1988.

93

Skr. 1989/90:137 Bilaga 4

RESULTATRÄKNING (MKR)

BOKFÖRINGSMÄSSIGT liESULTAT

Aktieutdelningar

Ränteintäkter

Räntekostnader

Finansiella intäkter

Avgår:

Förvaltningskostnader Avskrivningar

Realisationsvinster

Realisationsföilustei

Avsättning till riskreserv

Rörelseresultat

Överföring till 1—3 AP-fondstyrelserna

BOKF6rIN(;SMÄSSK;T RESULTAT

1988

198».

77-'

	"   • 57     ;		22
	' , - 0 .-       't  1		- 0	22
				79
Noi 1 Nol 2	T '     101	,      - 7'	6 0 228	— 6
	•      —15	86 - 5 208	— 6	222
Noi 3				—
				295
Noi 4		-99 109		-75
				220

REALT RESULTAT

Resultal fört- överföring (ill

1—3 .AProndsiyreiserna enl ovan

Förändring av ej realiserade vinsier

Noininelll resnlral inkl ej realiserade vinster

Avsaltning lor bevarande av grundkapiialeis kiipkrati

Realt resultal inkl ej realiserade vinstei

Overfitring till 1 —!1 APfoiiilst)'reKerna

(■)VKK.SK()rr 1 FÖRH.Jil,l.ANI)r. riLI.RF,SL'l,lAIKK,W

Not 5

Nol Ii

208 637 845

-199

646

- 99

547

295 t)(i8 96:f

-i:!9

824

- 75

749

94

Skr. 1989/90:137 Bilaga 4

BALANSRÄKNING (MKR)

DcnSIdecéndicrig»

Bokfö;

Mnbad»- ■{

Den 31 december 1988
Bokförda Marknads-

väfxlen värden

TILLGÅNGAR		■    ■-        "'    -     .■   ' .■".  .-?'	.■■->.■'K
Likvida medel		'■'K.':J-':?	■■/■,68-i	325	325
Kortfristiga placeringar		'■■■ ■"215;|-';	■= ".',215	-	-
Fordringar hos fondkommissionärer		.'.■■'; .14.:V	■J. '■}*:'	-	-
Förutbetalda kostnader (»ch upplupna intäkter		: '■•■..■■: o:' ,>	.;.;:= '■■0'.-	0	0
Övriga fordringar		■■ <> \'\	:. --'.o. _	-	-
Noterade aktier m m	Not 7	S-236,	4.S54-	2.474	2.955
()naterade aktier m m	Not 8	■   48'   .    .	,; '     48	53	53
Inventarier	Not 2	3.582	- "'    I	0	0
SUMMA TILLGÅNGAR			4.700	2.852	3.333
SKULDER
Sknlder till fondkommissionärer		,    24    \	24	-	-
iJpplupna kostnader och föiiitbetalda intäkter		8:	8	0	0
Skuld till \—i AP-fondstyrelsema		99	99	75	75
Övriga skulder		3	3	1	1
Riskreser\'		20 154	20   • 154	15	15
SLM.MA SKULDER				91	91

FONDKAPITAL

Clnindkapital

Indexerat gniiidkapital

Konderal resultat (ackumulerat överskott från lidigaic år)

.Ackumulerat (ivcrskott/underskolt \ id årets ingång i förhållande till resultatkrav

.Årets resultal

.Årets (nerskolt i förhållande till resultatkrav

SUMMA FONDK-APl r.Vl.

SUMMA SKLLDER OCH FONDlvAPlTAL

2.858

2..300

3.334

2.577

461

241

665

109

22(1

	547		749
3.428	4.546	2.761	3.242
3.582	4.700	2.8.52	3.333

Ajisimsfiirbindelse: Vlstälhio kojHiplnmn ull eU jiinnlpiingsi

95

Skr. 1989/90:137 Bilaga 4

FINANSIERING SA N A LYS ( M KR)

LIKVIDA MEDEL DEN 1 JANUARI		1988 94
	S'-.;; ;>..■■■■-• t a: 1.
TILLFÖRDA MEDEL	Ä
Aktieutdelningar		57
Ränteintäkter	''ml :.	22
Försäljning av värdepappet	--.•470	825
Ökning av grundkapitalet	;    , ,558,:':	516
Ökning av kona skiilderlininskning av kona fordringar	33" 1.195	1
SUMMA TILLFÖRDA MEDEL		l.-)21
ANVÄNDA MEDEL
Räntekostnader	0	II
För\'altningskoslnader	7	6
Övcrftrring till 1 —3 AP fonderna	75	49
Köp av värdepapper	1.140	1.130
Minskning a\ korta skulder/(>kning av korta fordringar	15 1.237	fl
SUMMA ANVÄNDA MEDEL		EDO

LIKVIDA MEDEL DEN 31 DECEMBER

283

SPECllFlK.AI 10\ LIKVIDA MEDEL

Banklillgodohav anden

Ki)rtlTistiga placcringai Förelagscenifikal Marknadsbevis

SUMMA LIKVIDA MEDEL

68

115 100

283

325

96

Skr. 1989/90:137 Bilaga 4

NOTER TILL RESULTAT- OCH BALANSRÄKNINGAR (KKR)

Not 1       FÖRVALTNINGSKOSTNADER

Löner och ersättningar till styrelse och VD övriga anställda revisorer

Uinebikostnader

Köpta tjänster och konsultanoden

Informationskosinader

Depåkostnader

Lokalkostnader

Resor. iogi. traktamenten

Övriga förvaltningskostnader

,\or 2       Avskrivning h-ir skett med '20% på anskafiningsvärdet Inverriarieiiias anskaffningsvärde Ackumulerad avskrivning Bokfört värde

	1988
ipl
:-',ro-768:.-ii	739 443
■■■:■■ ■ ti85■•.:	238
;:'>'-915 v!	625
;:, .■; ;-T596 ■'■, j	1..555
; i-;. ■;75iv';j	403
:' ':■[ ;>;694-'|	962
■:;' :_ 626?'::	370
444    ;	303
■■■406.-  '	287
6.931,.	6125
. '1.197	797
-   612	-   434
585	363

Not '       Riskresen

Ingående reser'\' Arets a\sättning Utgående reser-v

15.(K)0

5.000

20.000

15.000 O

13.000

Nol -1 Lontagarfondstvielsen skall \arje år överf(")ra en avkasming på '% av giTindkapitalets mr\ärde. Nuvärdet beräknas enligt konsumentprisindex förändniYg.

Not 5       Härmed a\ses sktllnaden mellan ej realiserade vinsier/förlrisier

(övenärde i värdepappersponföljen) \ id årets slut jämfört med vid årets iMirian.

Not (i       Indexer ing av giirndkapitalet med konsumentprisindex.

7   Riksdagen 1989/90. 1 saml. Nr J37

97

Skr. 1989/90:137 Bilaga 4

VÄRDE P A PPERSFORTECKNING 19 89-12-31

Not 7

L NOTERADE FORETAG

	Innehav	Nettoförändring	Marknads-	Andel (%)	*)av
		88-12-31-89-12-31'i	värde, kkr	kapital	röster
AkU-r	(antal)	(antal)
Verkstider
Asea A	173..W0	+  77.300	120.,582
A fria	33.500	+  33.500	23.785	0,35	0,41
Adas Cttpco A fria	89.100	+  89.100	24.770
B fria	297.633	+ 297.633	82.742	1,24	0,49
Electrolux B fria	454.600	+ 244.200	127.288	0,63	0,02
Ericsson B fria	425.600	+ 187.600	374.528	1,04	0,01
Nobel	787.900	+ 787.900	143.398
fria	19.400	+   19.400	3.783	1.79	2,05
Volvo B	1.193.700-'!		531.196
B fria	40.400		17.978 1.450.050	1,59	0,40
Kemisk industri
Astra A	1.136.000	+ 227.200	443.040	1,26	1,48
Perstorp B	243.400	+ 243.400	56.469
B fria	120.000	+ 120.000	27.360 526.869	1,72	0,82
Skogsföretag
SCA B	1.712.655	+ 1.051.770	196.9.55
B fria	892.245	+ ,594.830	102.608	1,54	0,38
Stora A	.505.900		158.853
A fria	152.500		47.275
B fria	164.500	------ .......	51.1,59 5.56.8.50	1,39	1,37
Bygg- och fastighetsbolag
Lundbergföretagen B	334.965	+ 209.965	73.022
B fria	20.735	+  20.735	4.562	0,78	0,19
Regnbågen A	28.000	+  28.000	7.700
B	32.938	+  32.938	9.058
B fria	118.062	+ 118.062	32.467	2,87	1,31
Reinhold City B	215.000	+ 215.000	23.6.50	1,56	0,84
Siab A	125.,500	+   19.200	42.042
B	14.800	—    5.000	4.840	1,69	1,97
Skånska B	520.300	+   13.000	282.003
B fria	26.200	-   8.000	14.410	0,87	0,53
			493.7.54

98

Skr. 1989/90:137 Bilaga 4

	Innehav	Nettoförändiing	Marknads-	Andel (%)	»)av
		88-12-31—89-12-31"	välde, kkr	kapital	röster
Aktier	(antal)	(antal)
Förvaltningsbolag
Bahco B	66.000	+  66.000	21.120
B fria	33.300	+  33.300	10.323	0,93	0,63
Cardo	404.600		125,426
fria	500		145	2,89	2,89
Investor A	95.900		44.594
A fria	23.400		10.881
B fria	56.800		26.128	0,55	0,43
Providentia A	114.300		43.434
A fria	23.800		9.044
B fria	122.400		45.288	0,91	0,59
Sila A	178.160		23.161
A fria	34.340		4.461
B	178.160	+ 178.160	17.816
B fria	34.340	+  34.340	3.434	1,22	1,21
Skandia fria	635.700	+ 308,900	139.218 524.476	0,83	0,83
Banker
PKbanken	804.000	+ 804.000	75.576	0,47	0,47
SE Banken A	1.196.400	+ 603,000	107.676	0,47	0,47
Sv Handelsbanken stam	1.230.800	+ 773.800	142.773 326.025	0,89	0,89
Övriga företag
Cominvest B	98.900	+  98.900	2.670	0,94	0,54
Euroc B fria	28.129	+   13.486	6.610	0,08	0,01
Gambro B	287.100	+ 287.100	35.888
B fria	35.000	+ 35.000	4.375	1,4J	0,67
Inter Innovation B	26.900	- 33.300	5.703	0,69	0,35
Jeppson Pac B	117.250		12.311	5,43	3,73
Procordia A	348.554	+ 210.733	50.540
B fria	144.507	+ 107.728	21.098	0.44	0,35
Sea-Link A fria	30..5O0	+ 30.500	i.708
B fria	474.500	+ 474.500	26,572	2.29	0,89
Skrinet B	370.000		47.730	11,39	8,10
Strålfors B fria	108.400		17.778	2,04	1,22
Sydkraft A	523.350	+ 418.440	73.269
C	1.176.050	+ 935.290	161.119	1,43	0,79
Svdostinvest B	125.000	+ 25.000	3.000 470.371	2,72	1,22

99

Skr. 1989/90:137 Bilaga 4

VARDERA PPERSFORTECKNING  1989-12-31

Innehav

Nettoförändring 88-12-31—89-12-31"

Marknads-värde, kkr

Andel (%)•) av
kapital röster

Konvertibla skuldebrev

(kkr)

Pcistorp. 11,25%, 87/92

SAMMANDRAG

Noterade företag

Aktier

Verkstäder

Kemisk industri

Skogsftirelag

Bygg- och fastighetsbolag

Förvaltningsholag

Banker

Övriga f()retag

Konvertibla skuldebrev

SUMMA MARKNADSVÄRDi: SUMMA ANSR,AKFN1N(,SV.J.RDE

+    5..596

i..596

5..596

Marknadsvärde, kkr

1.4.50.0.50 526.869 5.56.8.50 493.754 ,524.476 326.025 470.371

4.348.395 5.596

4.353.991 3.235.,55l

')F

-') Köpoptioner har lUMälhs i Volvo B på lotall 275.000 aktier.

100

Skr. 1989/90:137 Bilaga 4

Not 8     n. ONOTERADE FORETAG

	Innehav	Nettoförändring		Anskaffn-	Andel (%)	*)av
		88-12-31—89-12-31		värde, kkr	kapital	röster
Aktier	(antal)		(antal)
A & C Collcction AB	1.500			300	25,00	25.00
Skand Chuckfabriken
Trading AB	6..500		+  4.000	1.300	28,89	28.89
Ideon AB	300		+     100	440	1,00	1,00
Utvecklings AB Kranen B	25.000			5.000	3,70	1,59
Morgana AB	200			1.000	16,67	16,67
Nelo Möbel AB	2.000		+  2.000	500	20,00	20,00
AB Scaniainventor A	5			878
B	1.58			4.825	24,74	18,60
Scaniainventiir Conveyor
Sicon AB A	5			1
B	150			15	22,50	17,43
Swedish Machine
Group AB pref	20.000			25.000	18,38	18,38
Svdalpin AB A	2.190		+     200	240
B	7.000		+  7.000	1.400	22,87	10.96
AB Ttillarpkaross	6.250			750 41.649	41,75	41,75
Konvertibla skuldebrev			(kkr)
Skand Chuckfabriken
Trading ,\B				1.500
Nelo Möbel AB			+     500	500
Morgana AB				4.000 6.000
SUMMA ANSKAFFNINGSV	ÄRDE			47.649
m. TOTALT VÄRDEPAPPERSINNEHAV
Marknadsvärde				4.401.640
.Anskaffningsvärde				3.283.200

") Angiven protenlarrdel a\ser det totala iiinehaxet i respekti\e ftiretag.

Anm. Åmkaffii nigsiw (if t nnwfuttar cuurlage och värdepuppemkaU. Med ändring av tidigare prinäp har vid beräknitig av mwknadsvärdel UigsUi f)etalkur\ dm 29 december I989anv(inl.s. (hu såd(tn saknas har senaste köpkurs använts.

101

Skr. 1989/90:137 Bilaga 4

UNDERSKRIFTER

Siockholm den 15 februari 1990.

Nils Hörjel

Ordforandf

GÖrsm Johnsson \rf ordjörande

Sven Amerius

Monica Bäckman

Per-Olof Holmqvisl

Yng\e Källstad

Inger Nilsson

Yng\e Söderberg

ÄkeZetterstrÖm

Carl-Axel Zachrisson Verkställandf direktör

Vår re\isionsberäiiclse har avgivits den 16 februari 1990.

Sven Santesson

Aukt. revisor

Lennart Olsson Aukt. revisor

Lars-Erik Rosberg

Direktör

Bankmspektionen

102

Skr. 1989/90:137 Bilaga 4

REVISIONSBERÄTTELSE

Första löntagarfondstyrelsen (Sydfonden)

Undertecknade, som av regeringen förordnats att såsom revisorer granska Första löntagarfondstyrelsens förvaltning, får härmed avge revisionsberättelse för 1989.

\i har under beaklande av god revisionssed granskat fönaltningsberättelsen, räkenskapema, protokoll och andra handlingar, som lämnar upplysning om löntagarfondstyrelsens förvaltning, inventerat de under löniagarfondstyrelsens förvaltning stående tillgångarna saml vidtagit de övriga granskningsåtgarder vi ansett erforderliga.

Revisionen har icke givit anledning till anmärkning beträffande forvaltningsberällelsen, resultat- och balansräkningarna, bokföringen eller inventeringen eller eljest beträffande löniagarfondstyrelsens fönaltning.

Stockholm den 16 februari 1990

S\én Santesson

.■\ukl. ifKi.stir

Lennart Olsson

.\ukt. rni/soi

L-E Rosberg

Direktör

103

Skr. 1989/90:137 Bilaga 4

ENGAGEMANG I ONOTERADE FORETAG

Sydfonden hade t o m 1989 års utgiing satsat totalt 66,8 mkr i ej noterade företag.

Under 1989 ändrades portföljen v ertligi följande;

52.917 kkr . 1.600 kkr

1.000 kkr 55.-) 17 kkr

7.86H kkr 47.649 kkr

Anskaffningsvärde 1989-01 01

Investering i nya förelag

Ökning av investering i delägda förelag

Avyttring av engagemang Anskaffningsvärde 19a912-31

De engagemang, som avyurats eller avvecklats under 1989. är följande:

Zeol Kemi AB i Lund Hek under 1988 en ny huvudägare då AB Carl Munters köpte aktiemajoriteten i' moderbolaget Zeol AR. Härigenom frck Sydfondens roll som venture capitalfinansiär inte längre samma aktualitet. Efter förhandlingar med Munters beslöt fonden sälja sitt engagemang i Zeol. AfTären som gav fonden en realisations-vrnsi genomfördes under juni 1989.

Microelectronic Design Service Center AB, MEDSC i Lund forisätter sin verksamhet men med en förändrad afTärsinrikt-ning. Redan i årsredovisnrngcn för 1988 noterades att Electrolux-Mecatronic. Saab-Scania Combitech och Sydffmden, beslutat alt avveckla sitt delägareskap under 1989. För Sydfondens del genomfördes denna af far under febnrari 1989.

Nya Gamleby Gjuteri AB begärdes ikon-kurs 1989-11-20. Sydfonden ieckn;ide ett konvertibelt skuldebrev på 600 kkr i biMJan av 1989 ft)r alt medverka vid nnansitringen av en till (iven-ägande del ny produktionsutrustning. Fonden bedömde det då möjligt att åstadkomma en positiv resultatutveckling med en rationell produktionsapparat, med en ny företagsledning ochimed en gynnsam marknadsbild. Svåra tekniska problem med en nvinstallerad kupolugn med åtföljande ansträngd likviditet ledde lill, trots en ovanligt god orderingång, att fÖ)re-lagets styrelse r november, ansåg det nödvändigt all lämna in en konkursans(fkan.

Dessa tre affärer har totalt påverkat årets resultal med minus 0,9 mkr. For de fem år, under vi\\i.a SydVonden g)ot\ placeringar i ej marknadsnoterade företag, har eu sam manlagi underskott på 10,8 mkr uppstått.

i Ränteintäkter under 1989 på konvertibla skuldebrev uppgick till 929 kkr. De elva onoterade företag, som ingår i  Sydfondens portfölj per 1989-12-31 är följande:

Fondens styrelseledamot

VERKSTADSINDUSTRI

— SMG Swedish Machine

■ Group AB Hans S.

Cedersiam, Eskilstuna

— AB Tollarpkaross Nils Melin

— Skandinaviska Chuckfabriken Trading AR        Nils Melin

MOBEUNDUSTRJ

Nils Melin Nils Melin Nils Melin

-WSd: Colleciion AB —Morgana AB - Nelo Möbel AB

UTVECKLINGSFÖRETAG

" Ui\ecklrngs AB Kranen - AB Scaniainventor

-Scaniainventor Conveyor SICON AB

Per-Olof Holmqvist och Monica Bäckman

Per-Olof Holmqvist och Monica Bäckman

ÖVRIGA FORETA(;

-SydAlpinAB -

- Ideon AB -

Företagen har f n en fakturering på cirka 600 mkr per år och toiali cirka 1.000 anställda.

Nedan redogöres för vissa viktigare händelser, som inträffat i någia av dessa bolag:

SMG Swedish Machine Group AB har sålt dotterbolaget AB Strands Mekaniska Verkstad i Målilla.

Skandinaviska   Chuckfabriken   Trading

AB i Tyringe har köpt en fransk chucktill-verkare, S.A. Ladner ..M.V. Detta fVireiag. som ligger i Vernon, är ungefär lika stort som moderbolaget. Moti\' för köpet är dels att genom rationalisering och samordning av produktsortimentet kunna effekti\isera produktion och marknadsbearbetning, dels att vara etablerad på EG-marknaden genom etl eget bolag.

Morgana AB i Bodafors har också undersökt E(i marknaden och siar tat etl eget försäljningsbolag i Holland, \torgana Office B.V.

Nelo Möbel AB i Knislinge ingår sedan juni 1989 i poriföljen. Sydftmdens ägarean del är 20%. Företaget, som startades 1973. är specialiserat på att ulveckla och marknadsföra m(')bler, huvudsakligen för hemmiljö, av h()g kvalitet. Tillverkningen sker med laminerat bcijträ (bok) och exklusivt läder. Faktureringen under 1989 uppgick till 34 mkr, varav mer an 90% exporterades. Företaget har egna försäljningsbolag i Frankrike och Danmark. Andra viktiga export marknader är Västtyskland, Italien ochSpa nien.

I AB Scaniainventor är Sydfonden delägare sedan 1986. Bolagels huvudägare och verkstirllande direkKir. uppfinnaren Olle Siwersson avled i september 1989. Det forsknings- och utvecklingsarbete, som han bedrev under en lång f(")ljd a\ år. har rcsulte rat i etl stort antal industriella innovationer, som palenterats och med framgång kom mersialiscrais. Siwersson bar fi'>r sin uppfin-nar\'erksamhet tilldelats lngenj(")rsakade-miens guldmedalj och Civilingenjiirfcir-bundeis Polhemspris. Samarbetet mellan Siwersson och Sydfonden har 5\ftat till att finansiellt m(')jligg(')ra en exploatering och kommersialiserrng av vissa av de produkter" som Siwerssons uppfrrnianerksanihet resulterat i.

Sydfonden har i börjarr av 1990 gått in som niinoritetsdelägare i ytterligare ivå foretag med .sammanlagt 6,7H(1 mkr

104

Skr. 1989/90:137 Bilaga 4

PLACERINGSSTRATEGI FOR SYDFONDEN

UTGÅNGSPUNKT

1. Utgåiigspunkl är lagen med reglemen te för 'Allmänna Pensionsfonden, APR (SFS 'J98.3.1092 med senare ibe.slutade ändringar).

2. Sydloriden skatl förvalta arrlÖntrodda medel geirorrr placerrngar j|Kå riskkapital-marknaden. Placcrirrgarrra skall s)ha till att linhittlra riskkapilallinsörjningeir till

.gagrr lör s\errsk [)ro(Uiktion och sysselsättning.

Foridrnedlen-skäll ])lacer

d'laeeriirgartra skall omfatta en ixirifitlj a\-akrier mm i noterade akiielrolag odi crriportfiilj a\ aktier min i ()rrotera{le bo-Mag.

MÅL

3.            MålsäiinirrgenUör portföljerna iir

dels an långsiktig! maximera a\kasi-nirrgerr så alt såvär-kra\et onr .3'/f. årlig uidelrrirrg a\ nii\;ir(lei .i\ gnnrd-kapiialei (del åriigii iflödeskiavei) som kra\el aiilbibéliilllagiundkapi-talets reatvärdeiidetllårigslktiga a\ kasirrirrgskravei) eiiligi .'APR nal tippfUles,

dels alt eibiuda lokalailackliga orgarrisa-riorrei \id en akiiebotag, i viiker fonden äger .rktier, alt uio\a losuäll lin" hälften .i\ akiienr.r.

.4.''Målsiiiiiiiiigeir l(')r den .noterade porl-tföljen .är att Mångsikiigl överträffa lilerr allmänna ut\eckliiigen iliir noterade s\cirska akliei enligt Sioikliolms iFoird-)>öis ofliriellj inde.x.

.'). Målsiiiiniirgen lor den.jOnotera(le,portröl-■jen .ir alt. niedikia\ |)å'låirgsikiig loiisanr-hei, bidra lill :riskk;rpit;rIfÖKs<'njiiingen Ifir sinåoJr irieilélsiorafiMeiaglFoietag med huvudsaklig verksanihei i sc)({ra'S\e-rige konnnei.iv iratuiliga skäl i fråga i Ic»--.siahaird. ellersom loiiden gerromsirrllo-'käl.rlöraiiktiirg lordeMiailxisDkiirrnednm 'orri sådarralffHeiag.

MEDEL

Mi.iDeir allra-siörsl.i delen.a\ iondmedlerr skall investeras.iilrärnsi akiier.'nren även konvertibla skuidcbrevuHh'teckningsop-

tioner, i svenska:äkiiebölag, vilkas.aktier är föremålför runering. Den (ivriga delen av fondmedlen skäll Finvesieias .i .aktier, konveriibia skuldéhiev ody|iiii[ke;note-rade svenska aktiebolag.

7. För att .uppnå målsirttningen bor sam-mansirltningen av den noteradeiportfÖI-jen i varieiarule grad (iver tiden .avvika fr årr.respektive branschs o(ih t foretags vik t utav-det-samlade börsiärdel.

8. Fondens noterade fportfiilj Ui\y <\ Mcrrsia hand bestå av akiicirindhav-sonr linegel, var ijVn sig,'mirrsturppgårilill.två.procent

och rnesi up))gårnill lioiprocent.ax 'den samlade jjordciljens niaikrrads\är(le (positioner). Hir nr Kiveri kärr,])or lli »1 jen iiveir

'onrlälta andr.finrtéhav.

!Forrdens)por(l("»ii'h(n .i fiiistalh.mdlbe-■siå-a\'tinnelia\''i-stört e!f roterade.äkiiébo-■ lag. VärdeLavdessaiimréhax 'bor itillsam-MnarrsuippgåMilliiriiirstiliälfterr.itMdeniiro I teratiei port följens! marknadsvärde.

9.'lirttéha\ av aktier'i noterade ibcilag a\ rniircfie storlek hcgiärrsas i praktiken in I regler tr.iii APR onr nrax sex pro(errtMÖste tal.

i|().'\'i(l \arje stvrcl-sesaimn.trriräde redovi \sar" VD sin-sur ■ på .den (ekonomiska iil

vetkliirgerr ■n.ilionélll 'oih liniernaiio-:nellt oih — rrred ankirytiiirrg;lräMill —

nl\e(klingeii|på(ieirsveiisk.i.äktieiriaik-inailerr dläiidninvilj.rr 'Daihdnståeii-iHeiexpertisiidlen oni lattrririgi Iran.anser ilarrril.igi.

!l:l.''Moi'bäkgirrrr(t'hära\ 'ochmlilrån fornt angivna rikilinjer' Mch' {])ortir)]jl<")r'\iilt-niirgerr iranrlägger' sVD Ifiir' 'diskiissiori o".h eilorderligasiälliriiigsi;ig.in(len;hu-vudsakliga forslag till disposiiionei. II (dcinriråniutxecklingen for' aktiem.n'kna' 'den :i tkvss 'Iréliiet ellei fiir enskilda ■|ir-aiiscIu-r\élleiliiireiag,.eiiligtA'n:sMip|>-Mäitning.\isai sig.awikaihånide-.gjord;! bedinniiingarrraskätlihaii .aripassa'lorr-dlerrs(lis])ositioner efter.ilen äirilrade.ut ■.vecklingei).

il2.4Iär janrte skäll-soni konrpIcMteiairHeiieg ileiiför Vl);s l)elogerrlrelei",4(ilIlu!|(iljanHe. \Vadi beiräffandenidél avidenrnoterade :akl import följen som:avses'i>punktv8 ägei

VD under liden mellan styrelsesarjiman- •trädena vidta sådana dispositioner, som ■enligt hans bedfimning iir gynnsamma :f()r fondens utveckling. Dessa dispositioner får dock inte utgöra a\seviirda ändringar i deinia del av portföljen.

Vad betriiffar den noterade aktieportföljen i övrigt iigci VD urrdei samma tid och i samma sylte vidta enligt hans be-'dtinrning liirnpliga dispositioner utan 'den begiiinsning som nyss angi\iis t(ir den i punkt 8 avsedda delen av portlöl-jen.

'I3.\Vid beräkning av a\kasliring for iirveMe ringar i den onoterade poriföljen måste 'kravet stiillas tillräckligt högt f(>r alt kompensera de f(')rlusier-. som f<)ljer- a\ derrna l\p av verksamhet, så au det långsiktiga avkasiningskiavci f(n hela den 'oiroierade ])ortfitljerr errligt punkt 3 o\an rr])plvlles

!14. hnesierirrg i onoleiat aktiebolag beslii-las a\ stvrelsen,om

—leirgagenrarrget är rr\tl fiir fondeir oih ■ (')veisiiger 2 mkr" eller, om

— iiåga äi om utökning a\ eng.igeiriang o(h detta hiirigenom kommer alt ö\erstiga 4 mkr.

Hitnitövn gäller .itl VD äger läua be slut. diirest sixtelserrs behandling rned hiiirsMr till ornstiirrdigheterria inte kan awaktas. 1 äienden där \'D latt.n beslni orn

:l.').!Mar fonden enligt avtal eller eljeM .iil utse ledamot och suppleairi i stv relse fin bolag, vari fonden iigti .iklicr. .inkom-rirer det på loirderrs sivrelse att utse så darr ledarnol odi supplcLint. K.in sam-manlriide med tondens sivulse ej awak-tas.uises ledamoten odr suppleaiiien .i\ VD. sonr har att ,iiriiiiila besttiiei på nasia sarmnaniiiide.

'111. \'D iigei riitt all besluta om placering av tondens'likvida medel. Då s.°i bedöms lämpligt-kan torrderr iiveii .iliernaiivi ii nansiera -investeiirrg.n genom upplåning på upp lill rnaMriiali 'J.MI mkr. \ 1) ■skalhsenast vid näiinasie ordin,iiie lap ; por 11 ill tillie inlöirnera om Itnrdens likvi-■ ditetoch eveimiell upplåning.

105

_{Fond Väst}

^{(andra löntagarfondstyrelsen)}

ÅRSREDOVISNING I989

Policy Fond Väst

Skr. 1989/90:137 Bilaga 5

ond Väst arbetar främst på tre områden:

Förvärv av aktier och konvcrtibler i noterade företag. För\'ärv av aktier och konvertibier i onoterade företag. Löntagarinflytande i de företagen.

Vår policy för varje verksamhetsområde får ses som en grundinriktning och vi kan handla annorlunda om det blir nödvändigt.

Noterade företag

Våra placeringar skall förbättra försörjningen av riskkapital till nytta för svensk produktion och sysselsättning. Vi skall placera fondmedlen så att de ger en bra avkastning på lång sikt med god riskspridning.

Vi skall välja aktier utifrån grundläggande analyser av hur företagen kan komma att utvecklas på lång sikt. Men vi kan också göra omplaceringar om detvisarsigatt prognosenia för lönsamhet och tillväxt inte håller, eller om aktiekurserna förändras på ett sätt som inte motiveras av möjligheterna till utveckling på lång sikt.

Vi skall öka tillgången på riskkapital på aktiemarknaden. Det betyder att vi inte bör vara säljare under några längre perioder.

För att sprida riskerna bör vi ta hänsyn till branschsammansättningen på börsen.

Onoterade företag

Vi bör inte investera mer än 15% av våra rekvirerade medel i onoterade företag.

Att investera i mindre företag för med sig större risk än att investera i börsnoterade företag. Det finns därför skäl att bygga upp en riskresen' i förhållande till eiorda investerinnar.

Skr. 1989/90:137 Bilaga 5

Företagen bör helst vara verksamma i västra regionen, dvs Bohuslän, Dalsland, Halland och Västergötland.

Företagen bör ha minst 50 anstäUda.

Företagen bör vara tillverkande företag och serviceföretag med anluiytning till industrin.

Vi kan skjuta till kapital i form av aktier, konvertibier eller lån med optionsrätt att köpa aktier.

Vi skall vara minoritetsägare, med högst 25% av företagets akder. Vi utgår ifrån att det finns en majoritetsägare eller grupp som tar ansvar för driften och leder den dagliga verksamheten.

Vi vill ha goda kontakter med de fackliga organisadonerna.

Löntagarinflytande

För att löntagarna skall få större inflytande i företagen får de lokala fackliga organisadonerna använda halva den rösträtt vi fatt genom aktieköp. Vi överlåter rösträtten om den fackliga organisationen begär det.

Det är vår uppgift att informera de berörda fackliga organisationerna om deras rösträtt.

Det är vår uppgift att genom facket löpande ta reda på hur de anställda ser på företaget och att informera om vår verksamhet.

Vi bör ta minst en kontakt med facket innan vi köper aktier i foretag där aktiema köps och säljs på öppen marknad.

Vi skall på olika sätt stärka de anställdas inflytande i företag där vi är engagerade.

109

VD-kommentar

Skr. 1989/90:137 Bilaga 5

år fond startade sin verksamhet i juni 1984 och kan sägas ha firat 5-årsjubileum vilket gör att det kan finnas anledning till vissa reflektioner om vad som hänt under dessa år och något också om vår framtid.

Karaktären på våra arbetsuppgifter har förvisso växlat en del under den gångna 5-årsperioden.

De flesta minns väl fortfarande den mycket hätska diskussion som gällde införande av löntagarfonder i Sverige. I dag känns den diskussionen långt borta, men för 5 år sedan var den en realitet. Efterhand som vi fick tillfälle att visa vår vilja att verka dll gagn för svenskt näringsliv och sysselsättning mötte vi många människor som var positiva till vår verksamhet. I första hand, och naturligt med tanke på vår bakgrund, de anställda i företagen där vi fanns som ägare. Men också representanter för industri och näringsliv i övrigt som såg oss som god långsiktig investerare.

Där fanns också vår markering vad gällde vår
regionala anknytning. Styrelsen bestämde sig
tidigt för att vi Ullhör Västsverige och det var där
för naturligt att vi placerade vårt kansli i Göte
borg. Vi ansåg att del var viktigt för oss att se den
svenska aktiemarknaden och näringslivet i allmän
het från den västsvenska horisonten. . . „

Skr. 1989/90:137 Bilaga 5

Successivt liar vi sedan utvecklat vår verksamhet Bästa sättet att l)eskriva vår utveckling under de gångna 5 åren är att hänvisa till vår ekonomiska redovisning. Där firamgår att vi för tiden till och med 31 december 1989 fatt oss tilldelat 2.800 millioner kronor. Vår samlade förmögenhet uppgår vid samma tidpunkt till över 5.000 millioner kronor. En kapitalökning på över 2 miljarder kronor, som genom att vi tillhör AP-fondsystemet kommer löntagare och pensionärer till del.

Huvuddelen av fondens tillgångar är placerade i börsnoterade aktier. Här fmns flera av våra kända industriföretag, såsom Volvo, Astra, Skånska, Stora och Hasselblad. Vi har också gjort investeringar i icke börsnoterade företag. Bland dessa kan man märka en viss inriktning mot energi- och miljösektorn i form av Coat, Control Drive och Emissionsteknik. Jag tror att den allmänna uppfattningen bland dem som kommit i närmare kontakt med oss är att vi är långsiktiga och ansvarstagande i vårt agerande.

Nu närmar vi oss slutet för första fasen av löntagarfondernas verksamhet. Ar 1990 får vi den sista tilldelningen av kapital, närmare 600 millioner kronor. Därefter har vi att driva vår verksamhet utan något mer tillskott av externt kapital.

Detta innebär naturligtvis ändrade förutsättningar för vårt sätt att arbeta. För varje ny investering, det må gälla köp av akder över börsen eller tillskott av kapital till något onoterat företag, så far vi själva avgöra varifrån dessa pengar skall komma. Även om vi far utdelning och räntor på bankmedel så blir ändå grundfrågan vilka aktier vi bör sälja för att kunna göra nya investeringar.

Mycket talar också för att vi under närmaste tiden far en diskussion om det reglemente som styr vår verksamhet Det reglemente vi nu lyder under beslöts i samband med riksdagens beslut om införande av löntagarfonder. I detta reglemente ingår också placeringsbestämmelser som reglerar hur vi kan placera de medel vi anförtrotts. Det som talar för förändringar är enligt min mening att de överväganden som ursprungligen låg till grund för placerings-bestämmelserna i viktiga delar har förändrats.

Jag tänker på den avreglering av kapitalmarknaden som skett under senare år. Avskaffande av valutarestriktioner som innebär ett i de närmaste fritt flöde av kapital över våra gränser har fatt stor betydelse för svenskt näringsliv. Dagligen får vi exempel på hur svenska företag deltar i en internationell strukturomvandling. Även den svenska aktiemarknaden påverkas

111

Skr. 1989/90:.i:37 Bilaga 5

genom de nya möjlighetema till aktieplaeeringar över gränsema. Sjävklart har detta också fatt stor betydelse för fondförvaltare av olika slag.

Samtidigt har kravet på en effektiv förvaltning och god förräntning av AP-fondernas kapital skjutits i förgrunden. Detta ökade krav har sin grund i att 1/5-del av de utbetalade pensionsmedlen kommer från förräntning av fondkapitalet och inte från inbetalade avgifter. En god och effektiv förvaltning i AP-fonderna blir det bästa medlet för att undvika högre uttag av direkta arbetsgivaravgifter.

Avregleringar på kapitalmarknaden, avskaffande av valutarestriktioner och högre krav på avkastning och förräntning har redan inneburit att 4:e AP-fonden fått förändringar i sitt reglemente. Bland annat har den ändringen skett att denna fond, och även den nybildade 5:e AP-fonden får placera 10% av sitt kapital i udändska aktier.

Så som marknadema utvecklats, och kommer att utvecklas, mot en ökad internationalisering, finns det starka skäl som talar för att också löntagarfonderna far placera i utländska aktier.. Det som talar emot detta är del specifika mål som gäller för oss, nämligen inflytandet för löntagarna som är en grundstomme i vårt reglemente. Dels har löntagarföreträdare en majoritet i löntagarfondernas styrelser, dels har den lokala fackliga organisationen rätlen och möjligheten att utöva hälften av den rösträtt som tillkommer en löntagarfond.

Det finns skäl som talar både för och emot ett ägande av utländska aktier. En kompromiss skulle då vara att tillåta utländska placeringar i begränsad omfattning. Det behöver inte betyda att målet om löntagarinflytande frångås.

Det som då faller sig naturligt är att vi får samma regler som 4:e och 5:e AP-fonderna numera har, alltså att vi far placera 10% av värt kapital i udändska aktier.

Det kan bli en intressant och givande diskussion under de år som nu ligger framför oss och i vilket fall som helst kommer den att ha stor betydelse för vår fonds framtid.

Låt mig på sedvanligt sätt få avsluta med att tacka de personer och organisationer som vi samarbetat med under det gångna året de anställdas organisationer, företag, banker, mäklare och många andra.

Gunnar Larsson

112

8   Riksdagen 1989/90. I saml. Nr 137

Skr. 1989/90:137 Bilaga 5

ndra löntagarfondstyrelsens grundkapital har under året ökat med 558.000 kkr till totalt 2.857.825 kkr. De av fondstyrelsen förvaltade medlen har placerats på sätt som framgår av balansräkning och särskilda specifikationer över fondens värdepappersinnehav.

Fondens reglemente föreskriver att tillgångarna skal] redovisas till anskaffningsvärde. Krav finns också att fonden skall avge en real redovisning där tillgångarna upptagits till marknadsvärden.

Balansomslutningen uppgår till 3.600.074 kkr. Motsvarande belopp när tillgångarna redovisas till marknadsvärden uppgår till 5.189.056 kkr.

Rörelseresultatet uppgår till 326.730 kkr. Efter avsättning för överföring till 1-3 Allmänna pensionsfonden med 97.968 kkr blir det bokföringsmässiga resultatet 228.762 kkr.

Det reala resultatet, efter överföring

till 1-3 Allmänna pensionsfonden, visar

ett överskott på 521.574 kkr. Det

ackumulerade reala resultatet sedan

verksamhetens början 1984 visar ett

överskott på 1.750.793 kkr.

Fondkapitalet vid utgången av 1989 beräknat efter marknadsvärden på aktier och konvertibla skuldebrev uppgår till 5.074.862 kkr. Om

113

samtliga tillgängliga medel omedelbart placerats pä börsen och utvecklingen därefter följt börsindex skulle fondkapitalet uppgått till 5.170.523 kkr. Beräkningsmetoden tar inte hänsyn till att fonden gör andra placeringar än börsaktier, samt att det är ofrånkomligt att vi måste ha ljk\da medel tillgängliga. Med hänsyn till dessa faktorer kan man dra slutsatsen att fondens utveckling sedan starten i stort sett följt börsindex.

Uppgifter om resultat och förmögenhetsställning framgår av resultat- och balansräkning samt av de noter som bifogas. Utöver detta lämnas följande kommentarer.

AKTIEMARKNADENS UTVECKLING

Fram till slutet av augusti hade börsen gått upp 33 % frän årets början. Orsaken bakom uppgången var att många bra årsbokslut för 1988 publicerades. Delårsrapporterna för första delen av 1989 visade också pä en god resultatutveckling i företagen.

Under augusti månad kom emellertid en vändning och börsens uppgång reducerades till 10 % fram till november. De halvårsrapporter som publicerades motsvarade inte de högt ställda förväntningarna. Den svenska ekonomins strukturella problem började diskuteras, samtidigt som kap'tai sökte sig till utländska aktiemarknader. Räntorna steg kraftigt.

Till följd av stora företagsuppköp ökades dock åter den allmänna börsoptimismen. Handelsbanken köpte Skånska banken, PK-banken köpte Nordbanken, Procordia köpte Pharmacia och Provendor och SAAB-Scania sålde halva personbilsdivisionen till General Motors. Dessa faktorer bidrog starkt till att börsens uppgång för hela året slutade på 24 %.

Denna entydiga siffra speglar emellertid Inte de stora skillnader i utveckling som framgår när man betraktar enskilda branscher och företag. Sälunda gick verkstadsaktier upp med 39 % och Kemi- och läkemedelsaktier gick upp med 47 %, medan skogsaktierna gick ner 6 % och Handelsföretagens aktier gick ner med hela 11 %. Uppgångarna kan exemplifieras med .Ericsson och Astra medan nedgångarna kan exemplifieras med Modo och Hennes & Mauritz.

FONDENS BÖRSPORTFÖU

Avkastningen på börsportföljen för år 1989 uppgick till 20,6 %. Denna uppgift innefattar både realiserade och orealiserade vinster på aktier, samt utdelningar. Detta skall jämföras

Skr. 1989/90:137 Bilaga 5

114

Skr. 1989/90:137 Bilaga 5

med ökningen av generalindex korrigerat för utdelningar på 26,9 %. Fondens börsporlfölj har således i år utvecklats sämre än börsen som helhet

Förklaringen till detta förhållande finns delvis i tabell 1. Där framgår branschsammansätt
ningen av fondens portfölj jämfört med föregående år och med börsen. Fonden är under-
representerad i branscherna Verkstad och Kemisk Industri och över Fondan    Mraan   Fondan   Böraan

S91231 891231* 881231 881231

VukstädM	28	29	22	2<
K>ml>k Induitit	a	*	S	9
SkogslniluitTl	14	7	IS	9
FaitlglMt och
bylEförataf	12	13	14	U
Handal »föntag	3	1	S	2
	4	13	7	16
Bankar	S	9	7	10
Övriga föratag	2S	19	21	IS

representerad i Skogsindustfi och Handelsföretag. Fonden har inte heller haft några större innehav i de företag som blivit föremål för upp köpserbjudanden och vars aktier därför stigit kraftigt.

En genomgång av förändringama i portföljen ger vid handen ati fonden köpt större poster i Adas Copco, Electrolux, Kinnevik, Modo.

SCA, Trustor, Uddeholm och UV-shipping , samt A-aktier i Volvo. För------- —---- jjj-

säljning har skett i Alfa-lval, AGA, Regnbågen och Skandia. • vackana Atiirar nr io/i21989.

Fondens fem största engagemang mätt efter marknadsvärde redovisas i ubell 2.

Fonden har under året sålt aktier för 750 mkr och köpt för 1.221 mkr. Fondens köp och försäljningar har medfört en omsättningsskatt på 19,1 mkr och courtage på 7,2 mkr.

Vid beräkningen av realisationsvinster och realisationsförluster, där endast en

" 1. Volvo 472.609 kkr (  2.078 «)

delavfondensinnehavsälts.harvi tillämpaten principsominnebäraliviansesha     2.*otra 364.382kkr( 0.986%)

. . 3. UVahlppIng        221.967 kkr (11.098 X)

sålt de poster som har högst anskaffningsvärde. Principen tillämpas på ca sådant     4. Skanaka 211.109 kkr ( 0.374 X)

' . . 5. SHB 193.906 kkr ( 1.214 %)

sätt att avkastningsberäkning per depå kan genomföras.

Från och med 1990 kommer den s k "genomsnittsmetoden" att tillämpas. Denna innebär att vid beräkning av realisationsvinster och realisationsförluster, där endast en del av ett av fondens aktieinnehav sålts, ska vi som anskaffningsvärde använda det genomsnittiiga anskaffningsvärdet för det aktieinnehav varur försäljningen skett.

Om denna princip tillämpats redan under 1989 hade fondens "realisationsvinster" varit större, medan posten "ökningavejrealiseradvinst"varit motsvarande mindre. "Realt resultat" hade ej förändrats.

ONOTERADE FÖRETAG

Fondens investeringar i onoterade företag uppgår till 159 mkr. jämfört med föregående är är detta närmast en fördubbling.

115

Nya företag är Celpap, Coat, Klippanintressenter och Control Drive.

Celpap är konsultföretag med uppdrag inom pappers- och massaindustrin. Fonden har tillsammans med SPP, Trygg Hansa, Insförsäkringar och SIF tillskjutit pengar för att möjliggöra ett förvärv av det kanadensiska konsultföretaget NLK. Härigenom blir Celpap ett av världens ledande konsultföretag i sin bransch. Celpap kommer att marknadsintroduceras under det kommande året.

Det göteborgsbaserade utvecklingsförelaget COAT arbetar bl a med material vars optiska ■ egenskaper kan påverkas genom yttre stimulering, t ex beläggningar av glas som anpassar Ijusgenomsläppet till solljusets styrka. Detla kan användas i energibesparande syfte.

Investeringen i Klippanintressenter är ett exempel på hur fonden kan medverka i s k "Management-Buy-Outs" (MBOs). Verksamheten innehåller de pappers- och massaproduce-rande bruken Klippan, Lessebo och Fridafors med en omsättning på 800 mkr och drygt 700 anställda.

Control Drive utvecklar varvlalsreglering för pumpar. Geriom varvtalsregleringen kan man åstadkomma betydande energibesparingar.

Ytterligare investeringar har gjorts i företag där fonden redan har intressen såsom Emissionsteknik och Komponentutveckling.

Tillskottet i Emissionsteknik syftar till alt möjliggöra vidareutveckling av en katalysator för rening av dieselavgaser. Företaget har under året färdigställt en fabrik för tillverkning av bensinkatalysatorer. Fabriken ligger i Karlskoga och beräknas få ca 30 anställda.

Komponentutveckling deltar aktivt i den nödvändiga strukturomvandlingen inom bil-underleverantörsbranschen. Bl a köper man en verkstad av SAAB där man tillverkar ljuddämpare. Etableringar internationellt pågår också. Fondens tillskott sker i syfte att kunna fortsätta denna strukturomvandling.

Nordsjöfrakt har under hösten beslutat om ett samgående med Bylock Group S.A. Samgåendet sker genom att Nordsjöfrakt köper Bylockgruppen genom en apportemission. Syftet är att åstadkomma ett starkare transportföretag kompletterat med en internationell invest-mentverksamhet. Den nya gruppen kommer att marknadsintroduceras under våren 1990. Fonden har sålt aktieinnehavet i Palpax. Vidare harkonverteringslänetilnterproduktlösts.

Skr. 1989/90:137 Bilaga 5

116

RISKRESERV

Denna reserv avser onoterade företag och är ett uttryck för medvetandet alt satsningar i ett utvecklingsskede i dessa bolag innebär ett risktagande. Ingen förändring har skett under året.

KAPITALTIILSKOTT DIREKT I FÖRETAGEN

Av fondens placeringar under året har 136 mkr skett genom kapitaltillskott direkt i företagen. Fördelningen per företag framgår av not 17.

LIKVIDITET

Räntor firån likviditetsförvaltningen har under året uppgått till 43,6 mkr. Den genomsnittiiga likviditeten, månadsvis beräknad, har uppgått till ca 390 mkr.

FÖRVALTNINGSKOSTNADER

Förvaltningskostnaderna uppgår till 7,1 mkr. Kostnader för styrelse och personal inklusive lönebikostnader utgör 3,5 mkr, lokalhyra 0,7 mkr och övriga kostnader 2,9 mkr. I den sistnämnda posten ingår bland annat kostnader för information, konsultarvoden, revisionsarvoden och kontorsomkostnader. Antalet årsanställda uppgår till sex personer.

REAL REDOVISNING

Det kapital som står till fondens förfogande urholkas genom inflationens verkningar. Denna urholkning måste kompenseras genom att avkastningen på kapitalet ökar.

Inflationsutvecklingen är därför av avgörande betydelse när det gäller att bedöma fondens faktiska resultat

För att fä en uppfattning om storleken av inflationens påverkan gör man en s k real redovisning. Denna går i stort sett så till att man redovisar resultatet med hänsyn taget till marknadsvärdet på tillgångarna och drar bort ett belopp som motsvarar inflationens påverkan. Det som därefter återstår kallas realt resultat.

Börskursemas förändringar påverkar direkt fondens reala resultat genom att marknadsvärdet på fondens börsportfölj förändras. Detta innebär att det reala resultatet mäste ses i ett långsiktigt perspektiv.

Skr. 1989/90:137 Bilaga 5

117

Sålunda blev det reala resultatet för 1989 620 mkr, före överföring till 1-3 Allmänna pensionsfonden. Det sammanlagda reala resultatet sedan verksamheten började 1984 uppgår till 2.013 mkr.

ÖVERFÖRING TILL 1-3 AllMÄNNA PENSIONSFONDEN

Fonden är skyldig att till 1-3 Allmänna pensionsfonden inbetala ett belopp uppgående till 3 % av nuvärdet av de medel fonden rekvirerat Detta är fondens direktavkastningskrav och beloppet för 1989 uppgår till knappt 98 mkr. Denna summa täcks med god marginal av rörelseresultatet på 327 mkr.

INFLYTANDE OCH RÖSTRÄTT

Fondens aktieinnehav har medfört rösträtt på bolagsstämmor i 60 företag.

De lokala fackliga organisationema har deltagit på 48 av dessa bolagsstäirmor. Rösträtten utövades av sammanlagt 61 personalföreträdare representerande bäde arbetare och tjänstemän. Fonden har deltagit i 55 bolagsstämmor.

Fonden har inte styrelserepresentation i något börsnoterat företag. I de onoterade företagen är fonden i normalfallet representerad genom adjungerade ledamöter. Därutöver har fonden samrått med övriga inlressenler om styrelsens sammansättning.

Skr. 1989/90:137 Bilaga 5

118

Skr. 1989/90:137 Bilaga 5

.\ktiemarknadens utveckling 1950-1989. Koiia: udnwgn.•iffdnvarUm.

Ceneialtndex-

DicHH|.iii   Ffb   Mar   \pr  Maj  Jun   Jul    \uK Sep   Oki  "o   Dcc

.Aktiemarknadens utvecklingjanuari-december 1989. Kalla: udmngm.\ifanvaTUm.

119

Skr. 1989/90:137 Bilaga 5

BOKFÖRINGSMÄSSIGT RESULTAT

Aktieutdelning

lUnteiiiUkter

Förval tningskostnader

Avskrivningar

Realisationsvinster

Avsftttning til] riskreserv

Rörab«re8ultat

Överföring till 1-3 AUmånna pensionsTonden

Arets resultat

1988

1989

	78.597	56.017
Noll	4S.63S	44.606
Not 2	7.091	5.862
NotS	619	61S
	212.210	160.096
Not 4	-	5.500
	S26.7SO	248.744
Not 5	97.968	74.942
	228.762	I7S.802

REALT RESULTAT

Rörelseresultat

Arets ffirftndring av ej realisenide kursvinster

Nominellt resultat

Avsättning Tör bevarande av grundkapitalets köpkraft

Realt rASUItat

överföring till 1-S Allmänna pensionsfonden

Arets resultat

	526.750	248.744
Not 6	488.579	955.155
	815.509	1.201.899
Not 5	195.767	158.560
	619.542	1.06S.S39
Not 5	97.968	74.942
	521.574	988.597

Alla belopp i resultatläkning, balansräkning ocli noter angct i tusentals kronor (kkr) där inget annat anges.

120

Skr. 1989/90:137 Bilaga 5

		1989-12-Sl	1988-12-81
		Bokförda        Maiknads-	Bokförda	Marknads-
		värden              värden	värden	värden
TILLGÅNGAR
Likvida medel	Not 7	42.991                42.991	62.857	62.837
Ksnfriitiga placeringar	Not 8	200.559             200.569	106.795	106.795
Fordringar hos fondkommissionlrer	Not 9	16.095                16.095	43.736	43.736
FAnitbetalda kostnader och upplupna intAktcr	Not 10	5.550                  5.550	4.341	4.341
Aktier	Not 11	5.257.161            4.855.925	2.545.519	3.645.568
KonveitibU skuldebrev	Not 12	65.926                 74.146	11.627	11.981
Revenfordian	Notis	12,012                 12.012	16.016	16.016
Inventarier	Not 5	1.770                  1.770	1.955 2.790.824	1.955
Summa tlliginear		3.600.074          5.189.056		3.891.227

SKULDER OCH FONDKAPITAL

Kortlristiga skulder

Upplupna kostnader och

fönitbetalda intikter

Övriga kortfristiga skulder

Riskreserv

Skuld till 1-3 AUm&nna pensionsfonden

Summa skulder

Not 14	592	592	582	582
Not 15	634	634	1.182	1.182
Not 4	15.000	15.000	15.000	15.000
Not 5	97.968	97.968	74.942	74.942

114.194

91.706

91.706

114.194

5.485.880 3.600.074

5.074.862 5.189.056

5.799.521 3.891.227

FONDKAPITAL Grundkapital Ackumulerat överskott Arets resultat Sunma fondkapital

Summa skuMet och fondkapital

2.857.825	5.524.069	2.299.825	2.570.502
399.295	1.229.219	225.491	240.622
228.762	521.574	173.802	988.597

2.699.118 2.790.824

121

Skr.. 1989/90;. 137 Bilaga 5

NOT 1 Ränteintäkter

Rinteintåktcma har erhållits pä följande sälL

Banker och m&klare

PenningmaiknadsinstTumcnt

Konvertibla skuldebrev

NOT 2 Förvaltningskostnader

Förvaltningskostnaderna uppdelasenligt följande:

Personalkostnader

Styrelaearvoden

Övriga kostnader styrelse

Lönebikostnader

Lokalhyra kansli

Övriga kostnader

43:633!

2:21'! 280 224' 816. 678-

2:882.

7'.09-l

NOT 3 Inventarier

Avskrivning har gjorUrmed 20 %. Bokfört virde 1989' Anskaffningsvärde 1989. Avskrivningar

NOT 4. Riskreserv

Ing&endé balans

Uiider 1989 avsatt/iitnyttjat

Ulfende balans 1989'

r.955

434

-619

1.770

15.000

____ O

15.000

NOT 5 Överföring till 1-3 Allmänna pensionsfondijni
Rekv. datum                                 Belopp'.                  Ihdtax.

Beräknat nuvärde

Tillgängligt antal iaSf"

Beräknat>3;% per.1989-12-31'

1984-1988 6/2-1989

2.570.502 558.000.

5.128.502'

Avsättning för bevarande av grundkapitalets Köpkraftt Överföring till 1-3 Allmänna pensionsfondens

192:8/180.9. 192.8/184.0

2.739:382 584'.687

3.524.069 -3.128.502-

195:767,

97:968;

560.' 3241

82.181 15,787

Fond Väst skall enligt bestämmelserna i SFS 1983!1092.{28 §), lilln'.5',Allmännatpen5iansrDndén'ö'verföra en avkastning för räkenskapsåret 1989 beräknad till tre procent av nuvärdet av gnjndkapitalctiHänsyniskatlltagasitilllattäretsskapitaltillskott å 558 mkr varit tillgängligt för förvaltning endast under viss del av räkenskapsåret: Nuvärdet av grundkapitalet beräknas enligtlkonsumentpnsihdéx: Överföringen för år 1989 uppgår till 97.968 kkr.

NOT 6 Realt resultat

Januari'--December/1989;

Ackumulerat' 19841989

Rörelseresulut

Arets förändring av ej realiserade kursvinster

Ej realiserade kursvinsler 891231

Ej realiserade kursvinsler 890101

Nominellt resultat

Avsättning för l>evarandc av grundkapiulets köpkrafti

Realt resului

Överföring till 1-3 Allmänna pensionsfonden

Arets resultat

H588-.982! -I',li00.'405':

488:579; 815,309; - 195,'767 618.542' - 97:968

5211574'

2:4I78-.835 .-466:245

2:012.'592 -2611799.-

11750)793-

i:22'

Skr. 1989/90:137 Bilaga 5

NOT 1 Likvilla medel

Kassa och postgiro Banktillgodohavanden

NOT 8 Kortfristiga placeringar

Sutsskuldväxlar Övriga värdepapper

2 42.989 42.991

170.100

30.469

200.569

NOT 9 Fordringar hos fondkommissionärer Fordringar hos fondkommissionärer består huvudsakligen av aktieförsäljningar för vilka likvid ännu ej erhålliu.

NOT 10 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Förutl>etalda kosmader och upplupna intäkter består huvudsakligen av upplupna räntor på penningmarknadsinstrument och konvertibla skuldebrev.

NOT 11 Aktier Noterade aktieslag

Förändring   Ansk.värde Kurs **)

sedan      Inkl. cour- 891229

881231       tage och Kronor
skatt *)

Börsvärde        Skillnad   Fondens Fondens

891231 ansk.värde/        andel andel

börsvärde     kapital röster

%    %

Verkstäder
Asea	A	bu	187.550	_	43269	695	130.208	86.959
	B	fr	41.050	- 40.750	18.485	710	29.146	10.661	0.581	0.S75
Atlas Copco	A	fr	54.700	54.700	14.435	278	15.207	774
	B	fr	125.900	125.900	53854	278	54.444	610	0.571	0.277
Odon	B	bu	54.695	5.050	12.109	280	15.315	3206
	B	fr	21.455	5.900	5.004	280	6.007	i.003	4.399	2.048
Electrolux	B	fr	458.900	307.800	130.544	280	128.492	-    2.052	0.632	0.022
Ericsson	B	fr	12.000	12.000	9.858	880	10.560	722	0.029	0.000
Esabl)	A	bu	580.000'	190.000	55.651	315	119.700	66.069	4.459	5.567
Frico 1)	B	bu	547.150	173.575	10.948	58	15.192	2.244
	Opi		39.600	59.600	479	12-.10	479	_	14.552	5.906
Hasselblad	A	bu	80,050	4.150	10.715	510	24.816	14.101
	A	fr	7,700	200	1.126	510	2.587	1.261	4.500	4.500
Saab	A	bu	5.000	-269.100	850	302:50	1.513	683
	B	fr	283.800	107.200	58.890	250	70.950	12.060	0.425	0.056
SKFl)	A	bu	576.000	457.000	45.526	165	95.888	48.362
	A	fr	20.000	20.000	2.566	160	3200	834
	B	bu	209.600	159.700	15.950	135	28.296	12.346
	B	fr	277.900	225.600	25.525	157	43630	18.105	0.965	1.210
Trustor	B	bu	345.000	545.000	20.777	46	15.870	- 4.907
	B	fr	121.100	121.100	7.008	49	5.934	- 1.074	9.287	3.553
Uddeholm	B	bu	407.750	282.750	15.519	41	16.718	1.599
	B	fr	555.000	555.000	24.152	41	22.755	- 1.577
	PrCbu		75.500	15.000	2.55V	39	2.945	394
	PrC fr		13,000	13000	575	41	533	-42
	Opt		62.500	-	383	18	1.125	742	5.256	1.813
Volvo	A	bu	497.385	517.285	225.504	490	245,719	20.215
	A	fr	96.420	96.420	50.945	510	49,174	- 1,769
	B	bu	12.303	-141.297	4.085	445	5,475	1,390
	B	fr	391.552	- 72.000	128.855 971.654	445	174,241 1,509,919	45,386	1.286	2.078
								338,285
Kemisk Industri
Astra 1)	A	bu	615.000	124.700	92.155	390	239,850	147,697
	A	fr	125.001	40.001	25.486	410	51.250	25,764
	B	fr	156,251	53251	25.090	405	63282	38,192	0.953	0.985
Pharmacia	B	bu	27,700.'	- 43.300	5.287	188	5.208	-79
	B	fr	80,10ff	36.100	15.630	192	15.579	-251	0.165	0,079

163.646

211.325

374.969

123

Skr. 1989/90:137 Bilaga 5

NOT 11 Aktier
Noterade aktieslag			Antal	Förändring	Ansk.värde Kurs **)		Börsväide	Skillnad   1	Fondens	Fondens
				sedan	Inkl. cou	891229	891231 ansk.värde/		andel	andel
				881231	tage och skatt •)	Kronor		börs värde	kapital %	röster %
Shsindustri
Korsnäs 1)	A	bu	815.740	734.916	70.224	132	107.414	37.190
	A	fr	102.500	92.250	8.555	155	13.838	5.283
	B	bu	335.480	304.480	31.532	135	45.290	13.758	2.335	2.084
MoDo	B	fr	22.500	_	4.155	270	6.075	1.920
	C	bu	62.200	-11.400	15.243	230	14.305	-957
	Kvc		567.520	157.520	186.770	258	135.070	-51.700	0.540	0.135
SCAl)	A	bu	94.500	63.000	4.551	130	12.285	7.754
	B	bu	773.775	589.675	68.696	115	88.984	20.288
	B	fr	505.850	382.850	54.425	115	57.945	5.518
	Opt		21.700	11.700	25.596	910	19.747	-5.849	0.807	0.320
Ston	A	bu	362.000	-8.000	70.412	314	115.668	43.256
	A	fr	75.632	- 20.568	23.679	310	23.446	-235
	B	fr	37.200	- 18.800	10.442 574.280	511	11.569 649.535	1.127 75.355	0.793	0.901
Övriga Förelag
Argonaut	B	bu	400.000	400.000	15.515	47:50	19.000	3.487	0.616	0.153
BUspedition 1)	B	bu	640.770	442.685	73047	159	101.882	28.835
	B	fr	277.030	66.915	22.401	188	52.082	29.681	2.945	1.143
Borils Wäfveri	B	bu	50.000	- 15.000	1.874	130	6.500	4.626
	B	tr	65.000	_	2.456	130	8.450	6.014	6.275	5.594
Eken	B	bu	354.500	_	15.295	70	23.415	10.122
	B	fr	100.500	_	5.545	75	7.337	1.794	7.856	4.552
Euroc 1)	A	bu	120.500	84.400	7.122	245	29.474	22.352
	A	fr	261.000	174.000	11.860	245	63.945	52.085
	B	fr	40,000	22.000	1.875	255	9,400	7.524	1.205	1.344
Gambro	B	bu	144,800	144.800	17.157	125	18.100	945
	B	fr	28,000	28.000	5.220	125	3.500	280	0.755	0.559
Gulbpängl)	B	bu	400,000	500.000	10.588	97	38.800	28.412
	B	fr	100,000	100.000	2.597	96	9.600	7.005	1.050	0.615
HP Färg fc Kemi	B	bu	299,400	-700	15.544	94	23.144	14.600
	B	fr	700	700	32	95	67	SS	14.540	6.070
IDK Data	B	bu	50.000	_	3.914	75	3.750	-154	6.052	2.298
Kinnevik 1)	B	bu	267.884	257.884	58.316	250	61.613	3.297
	B	fr	258.466	258.466	50.557	258	56.755	5.398	1.746	0.332
Mariel>eTg	A	bu	299.000	44.000	55.607	151	45.149	11.542
	A	fr	675.200	14.900	47.533	152	102.526	54.793	5.936	1.406
Nordstjernan	A	bu	265.000	-	26.500	180	47.700	21.200
	B	bu	59.900	- 11.200	5.990	180	10.782	4.792	0.753	0.831
Procordia 1 >	A	bu	407.400	542.400	49.723	145	59.073	9.350
	A	fr	161.800	111.800	13.929	146	23.625	9.694
	B	fr	172.300	158.500	18.567	146	25.156	6.589	0.668	0.579
Pronator	B	bu	55.800	55.800	6.207	172	5.814	-393	0.448	0.252
Pulsen	B		55.000	_	4.662	150	8,250	3.588	7.886	3.175
Stena	B	bu	313.600	117,000	26.949	95	29,165	2.215	1.960	0.980
Sydkraft 1)	A	fr	14.430	9.622	1.359	135	1.948	589	0.012	0.018
Uddevalla Shipping		bu	2.159.167	492.500	117.126	100	215.917	98.791
		fr	60.500	30.500	5.841	100	6.050	209	11.098	11.098
Angpanneföreningen	B	bu	267.700	59.700	40.948 713.431	138	36.943 1.159.710	- 4.005 446.279	8.597	1.722

124

Skr. 1989/90:137 Bilaga 5

NOT 11 Aktier Noterade aktieslag

Antal       Förändring   Ansk.värde                                          Kurs **)

sedan     Inkl. cou                         891229

881231       tage och         Kronor
skatt *)

Börsvärde        Skillnad   Fondens Fondens

891231 ansk.värde/        andel andel

börsvärde     kapital röster

K %

Fastighet-odi Byggföretag BGB		bu	258.000	-21.100	17.877	178	45.924	28.047	1.344	1.344
JMl)	B	bu	128.500	102.800	7.620	285	56.623	29.005
	B	fr	310.000	275.000	55.295	280	86.800	50.504	2.060	1.001
Klövern	B		171.500	_	33270	295	50.593	17.525	1.934	0.416
Lundberg 1)	B	bu	407.000	85.000	55.598	218	88.726	23128
	B	fr	74.000	5.000	13.031	220	16.280	3.249	1.042	0.255
Reinhold Syd	B	bu	20.000	20.000	1.992	114	2.280	288	0.276	0.145
SIAB	A	bu	80.700	- 29.300	12.954	555	27,035	14.081
	A	fr	23000	- 15.000	3.692	555	7.705	4.013
	B	bu	55.100	-51.900	4.104	527	10.824	6.720
	B	fr	14.800	-200	1.855	555	4.958	3123	1.822	1.585
Skånska	B	bu	562.000	12.000	56.250	542	196,204	139.954
	B	fr	27.100	-	5.609	550	14,906 588,857	9.296 328.729	0.518	0.574
					260.128
HanddsfSretag Catena	A	bu	589.750	89.050	45.555	102	60.155	14.600
	A	fr	153.200	50.000	13.887	101	16.483	2.595	3.578	5.578
Hennes & Mauritz	B	fr	250.000	-	80.585 159.827	250	52.500 139,138	- 17.885 -689	3.344	1,541
Förvaltningsbolag Custos	A	bu	18.000	18.000	4.101	295	5,310	1,209
	B	fr	5.000	5.000	1.095	246	1,250	155	0.049	0.051
Ratos	B	bu	10.000	10,000	2.756	248	2,480	.256	0.040	0.014
SUal)	A	fr	515.000	_	21,711	150	66.950	45.259
	B	fr	515.000	515,000	28.795	100	51.500	22.705	2.922	2.922
Skandia		fr	554.800	- 430.000	46.557 104.995	219	77.701 205.171	51.144 100.176	0.462	0.462
Banker
PKBanken 1)		bu	60.000	60.000	5.845	94	5.640	-205	0,056	0.035
SE-Banken 1)	A	bu	958.000	448.000	65.967	90	84.420	18.453
	C	bu	2.000	2.000	150	102	204	54	0.366	0.366
SHBl)		bu	1.671.600	495.000	132.904 204.866	116	195.906 284.170	61.002 79.304	1.214	1.214
Summa noterade aktier					3.132.807		4.711.569	1.578.762
*)   Varav counage					12.337
Varav omsättnincssk:	ut				30.896

**) Lägsta betalkurs, om ej betalkurs fanns används köpkurs. ])   Split, fond- eller nyemission

125

Skr. 1989/90:137 Bilaga 5

NOT 11 Aktier Noterade aktieslag

Antal       Förändring   Ansk.värde Kurs **) sedan     Inkl. cour-   891229 881231       tage och      Kronor skatt •)

Börsvärde        Skillnad   Fondens Fondens

891231 ansk.värde/       andel andel

börsvärde     kapital röster

%    %

Onoterade aktieslag

Börsvärde är lika med anskaffningsvärde.

Celpap B     fr

Ciab

Coat

Datamönster

Emissionsteknik

Interprodukter

Klippanintressenter A

Komponentutveckling

Nordsjöfrakt

Sjuhirads lovest B

Wikhede MekanUka

Summa onoterade aktier

Totalt noterade och onoterade aktier

20.000	20.000	19.514	19.314	5.411	1.472
1.470	1.470	510	510	9.800	6.125
108	108	180	180	6.498	6.498
2.450	-	1.000	1.000	49.000	49.000
77.038	62.058	26.965	25,965	24.226	10.654
3.000	-	500	300	25.000	25.000
1.500	1.500	750	750	15.000	15.000
25.177	10.677	25.541	25.541	33.475	25.509
900.000		49.000	49.000	30.000	30.000
1.250	250	195	196	0.590	0.196
500		600 124.554 124.354	600 124.554 124.354	20.000	20.000
		3.257.161	4.835.923       1.578.762

NOT 12 Sammanställning av konvertibla skuldebrev

	Nominellt värde	Ränta %	Ansk. värde Inkl courtage och skatt*)	Kurs**) 891229	Börs värde 891231	Skillnad ansk. värde /börsvärde
Noterade Asea Bils pedi tionen	11,780 680	12 10	27.416 1.950	320 275	37.696 1.870	10.280 -60
Summa noterade konvertibla skuldebrev			29.346		39.566	10.220
•)   Varav counage Varav omsätmincrsskatt			116 289

*•) Lägsta betalkurs, om ej betalkurs fanns används köpkurs.

Onoterade

Börsvärde är lika med anskaffningsvärde.
Coat 180

Control Drive 1,500

Emissionsteknik 12,000

Klippan Intressenter 20,000

Wikhede 900

Summa onoterade konvertibla skuldebrev

Totalt noterade och onoterade konvertibla skuldebrev

180

1,500

12.000

20.000

900 34.580

63.926

180

1.500

12.000

20.000

900

34.580

74.146

10.220

126

Skr. 1989/90:137 Bilaga 5

Aktier	16,487
Aktier	19,314
Akuer	180
Kom lån	180
Konv lin	1,500
Aktier	14,881
Konv län	12.000
Aktier	825
Aktier	19.000
Aktier	8.151
Aktier	750
Konv län	20.000
Aktier	2.100
Akuer	7.875
Aktier	1.992
Aktier	412
Aktier	10.300
Aktier	35

181 65 151 112 125

135.992

634

NOT 13 Reversfordran

Fordran avscretfrcverslån till Lundby Holding AB i samband med.övcrlÄteUcav aktier och konvenibelt skuldebrev i Lundby Léksåkjfäbfik/AB. LJlnebeloppct uppgick ursprungligen till 20 mkr. Amortoring har under året skett.med 4:004 kkr. Slutbetalning sker år 1992.

NOT 14 upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

lUppltJpna kostnader och Iförutbetalda intäkter består huvudsak ligen av kostnader fÖr årsredovisning samt revisions- och granskningskostnader.

NOT 15 Övriga kortfristiga skulder

Övriga kortfristiga skulder bestir av: Lev«Tant6T«k uldcr Upplupna Mmestn'löner Upplupna arbetsgivaravgifter Innehållen personalskatt Skuld omsflttningsskatl

NOT 17 Kapitaltillskott direkt

iföretagen 1989

'Företag                           Art

Bils pedi tion

Celpap

Coat

Control Drive Emissionsteknik

EnatOT

Esab

Itinnevik

KUppah intresse n ter

iKomponentutveckling

Lundberg

Reinhold Syd

Scandiaconsult

Sila

SJiihårads Invest

NOT ,16 Grundkapital

BoMörda värden		Marknadsvärden
Vid ftrets ing&ng Omrflkning av grundkapital vid krets ing&ng Kapitalljllskolt under kret	2.299.825 558.000 •21857.825	2.570.502 169.080 584.687 3.324.069

Omräkning av det bokförda grundkapitalet till marknadsvärde skall ske cficr de förändringar av konsumentprisindex som skett från det kapitalet tillställdes Fond Väst och fram till räkenskapsårets slut.

Göteborg 25 januari 1990.

Bengt Rogerstam Ordförande

Lars-Olof Larsson Vice Ordförande

Gunnar Christensson

Bengt Eke bl ad

Ronny Lindh

Lars Carlsson

Thomas Polesie

Bertil Pålsson

Maj-Britt Persson

Gunnar Larsson VerkstäUande direktör

127

Skr. 1989/90:137 Bilaga 5

Undertecknade, som av regeringen förordnats att som revisorer granska Andra löntagarfondstyrelsens förvaltning, fär härmed avge revisionsberättelse för år 1989.

Under beaktande av god revisionssed har vi granskat förvaltningsberättelsen, räkenskapema, protokoll och andra handlingar som lämnar upplysningar om löntagarfondstyrelsens förvaltning, inventerat de under löntagarfondsstyrelsens förvaltning stående tillgångarna och vidtagit de övriga granskningsåtgärder vi ansett erforderliga.

Revisionen har inte gett anledning till anmärkning beträffande förvaltningsberättelsen, resultat- och balansräkningarna, bokföringen eller inventeringen eller i övrigt beträffande löntagarfondsstyrelsens förvaltning.

Göteborg den 23 februari 1990.

UlfGometz LarsIof Thörn UrsWidell

Aukt. revisor Aukt. revisor

128

Trefond Invest

(tredje löntagarfondstyrelsen)

ÅRSREDOVISNING I989

9   Riksdagen 1989/90. 1 saml. Nr 137

LEDNINGEN HAR ORDET

Trefonds konturer klarnar

Skr. 1989/90:137 Bilaga 6

Trefond Invest ser med glädje hur fondstyrelsens roll som marknadsaktör blir allt tydligare. Trefonds ordförande Carl Johan Åberg:

- Trefond får inte ta några arbetsmarknads- eller
regionalpolitiska' hänsyn som gär emot de långsik
tiga förräntningskraven. För den uppgiften finns
det särskilda politiska institutioner. Synen på lön
tagarfondstyrelserna har på mänga sätt förändrats.
Den så kallade 4 oktober-rörelsen får inte längre
någon större uppmärksamhet i massmedia, och
mycket tyder på att fondstyrelserna nu accepteras
av en bredare allmänhet. Detta kan bero på att
.styrelsernas roll successivt blivit klarare. Lön-
cagarfondstyrelsernas huvudfunktioner är två:

* Att förstärka pensionssystemet. Denna uppgift innebär att placera pensionsmedel till sä bra förräntning som möjligt med ett lång.siktigt perspektiv.

* Att förbättra riskkapitalförsörjningen.

För båda uppgifterna gäller att de är omöjliga att genomföra utan ett marknadsmässigt agerande. ■ ■ EFTERTRAKTAD ÄGARE Näringslivets inställning är mera kluven än allmänhetens. Samtidigt som dess företrädare ondgör ,sig över de pålagor som finansierar fondstyrelserna, välkomnar de varmt det kapital som styrelserna tillför marknaden. Trefonds VD Michael G Bcrman:

- Ledningen i de företag där vi äger aktier betrak
tar oss som en stabil, seriös, långsiktig och därmed
bra ägare. Företagen är i många fall mycket måna
om att våra innehav ska kvarstå. Detta ser vi som
gott beröm frän ytterligt professionella bedömare.
Ibland har fondstyrelserna kritiserats som ett led

i en omfattande socialisering av näringslivet. Carl Johan Åberg håller inte med: -- Fondstyrelsernas ägande utgör i dag knappast något hot mot det privata ägandet. Samtliga styrelsers sammanlagda ägande kommer aldrig att överskrida 5-6 procent av det samlade börsvärdet. Den största faran för bäde näringsliv och samhälle skulle vara om tillgångarna förvaltades på ett icke professionellt sätt.

■         ■ PROFESSIONELL HANTERING Det avkastnings
krav som ställts på förvaltningen av Trefonds
kapital tordrar också en professionell hantering
utan sidoblickar åt alltför många håll. Avkastnings
kravet är 3%, vilket kan tyckas lågt med 80-talets
fantastiska kursstegringar i backspegeln. Men om
man betänker börsutvecklingen under 1970-talet
eller så nära i tiden som hösten 1989, ter sig siffran
inte längre så låg. Man måste hålla i minnet att
det här rör sig om avkastning utöver infl.itionen.
Den uttalat långsiktiga placeringsstrategin gör dess
utom att Trefond inte alltid tar hem korta vinster
eller gör snabba omplaceringar, vilket med nöd
vändighet försämrar avkastningen något.

■         ■ EN EFFEKTIV ORGANISATION Arbetsfördel
ningen mellan VD och styrelse är klar och koncis.
VD står för den operativa verksamheten. Styrel
sen arbetar mer med policyfrågor.

- Vår organisation är mycket bra i dag. Liten, effektiv och en bra grund att bygga vidare på, säger Michael G Berman. Det sker alltid föränd ringar I en organisation när både VD och ordförande är nya på sina poster. I Trefonds fall kommer viss omstrukturering att ske av innehavet. Den operanva ledningen har över huvud taget sett över verksamheten noggrant under året och tagit konsekvenser av analysresultaten. Fondstyrelsen vill pas.sa på att tacka avgående VD Bo Dahlgren för skicklighet och stort kunnande. Bland nyheterna inför 1990 finns Trefonds nye chefsanalytiker Leif Kruse, som närmast kommer från Stockholm Fondkommission, där han hade .samma funktion och även arbetade som portföljförvaltare. Uppbyggandet av en förstklassig analysfunktion kommer att ge fondstyrelsen helt nya möjligheter genom ett bättre beslutsunderlag. Branschtördel-ningen kommer att ses över, då riskspridningen tillmäts en allt större betydelse. Carl Johan Åberg utsågs i slutet av 1989 till ordförande i Stockholms Fondbörs och lämnar därmed ordförandeposten I Trefond Invest. (Hans efterträdare är i skrivande stund ännu ej utsedd).

130

Skr. 1989/90:137 Bilaga 6

■ ■ NY POLICY Styrelsen antog en ny policy under året, som på flera sätt gör Trefond mycket flexibelt. Policyn medger tex för Trefond att tillvarata affärstillfällen även om det innebär en placering på kortare sikt än normalt. Det avkastningskrav fondstyrelsen har på verksamheten gör att även sådana placeringar måste vara möjliga. Trefond är fritt att göra omplaceringar när så är lämpligt. Fondstyrelsen ska inte stå i vägen för en strukturellt riktig lösning bara för att grundinställningen är att alla

innehav är långsiktiga. Beträffande styrelserepresentation i de bolag där fondstyrelsen är stor delägare, fastslår policyn inga särskilda krav. Michael G Berman:

- Representation är inget mål i sig; om företaget är välskött och vi inte har nägon kompetens att tillföra kräver vi inte styrelseplatser. Det har heller aldrig varit Trefond Invests uppgift att ta aktivt managementansvar i bolagen. Om vi däremot behöver värna våra intressen i ett visst bolag, eller r

131

Skr. 1989/90:137 Bilaga 6

vill bredda styrelsens kompetens, ser vi oss gärna representerade; antingen genom våra personer eller genom lämpliga krafter frän näringsliv eller förvaltning. Trefonds placeringsstrategi sträcker sig över flera är. När det gäller de mindre företag vi investerar i, kommer vi att arbeta mycket hårt för att hitta de bolag som har en bärkraftig affärsidé och som blir en bra placering på läng sikt.

■         ■ NÄRMARE INVESTMENTBOLAGETS FORM
Trefonds uppgift är, vilket påpekats, inte att agera
arbetsmarknadspolitiskt eller regionalpolitiskt.
Fondstyrelsen är en finansiell institution och
befinner sig på marknaden för att förränta pen
sionsmedel på bästa möjliga sätt.

Michael G Berman:

- På det hela taget kan man konstatera att vår verksamhet i allt väsentligt närmat sig det traditionella investmentbolagets. Vi tycker oss också se allt fler tecken på att vi även av externa bedömare alltmer betraktas som ett sådant; som en stor marknadsaktör bland andra. Trefond skiljer sig dock från ett normalt investmentbolag genom att vara mer långsiktig i sin placeringspolitik. Avkastningskravet sätter emellertid gränsen för hur långsiktigt man kan agera - varje verksamhetsår bör ge minst den angivna avkastningen. Trefond strävar också mer än andra aktörer efter att hålla en effektiv kontaktyta med de anställda i företagen, även här naturligtvis utan att avkastningskravet eftersatts. Kontakten med de anställda är bra både ur det aktuella företagets synvinkel (inget företag kan tjäna pengar långsiktigt om personalen är missnöjd), och ur Trefonds synvinkel (som informationskälla om hur företaget sköts).

■         ■ Arets förvaltning Det vore fel att säga att
fondstyrelsen är nöjd med 1989 års förvaltning -
riktigt nöjd blir man ju som bekant aldrig, och
ambitionsnivån är hög. Emellertid får man be
trakta exempelvis affären i Skånska Banken hösten
1989 som lyckad. Den gav slutligen en realisations
vinst om MSEK 59. Vanligtvis säljer Trefond dock

inte innehaven efter så kort tid som i denna framtvingade försäljning. I och med denna affär framstod Trefond Invest för första gängen i massmedia som den aktör på marknadens villkor man är i dag. Fondstyrelsen var beredd att blockera affären, eftersom man ansåg budet från Svenska Handelsbanken (SHB) vara för lågt. Michael G Berman:

- Vi accepterade affären dä SHB redan kommit överens med huvudägarna. Vi gav dock först marknaden en chans till budgivning pä en av de kvarvarande provinsbankerna, en unik möjlighet för bankerna att köpa nya marknadsandelar.

- Trots att vi under loppet av ett par dagar fick propåer från flera intresserade banker, vågade ingen lämna ett bud. Det är tråkigt att svenskt näringsliv rör sig i så små och oroliga cirklar; aktörerna är rädda att stöta sig med varandra. En annan affär som rönte marknadens intresse var striden mellan Johnson-koncernen och Consoli-dator om Hexagon. Trots olika erbjudanden behöll Trefond sitt innehav i Hexagon i avvaktan på klarare besked om bolagets framtid.

■ ■ FRAMTIDEN I mångt och mycket beror Trefond Invests framtid på politiska beslut. Efter 1990 kommer inget nytt kapital att tillföras löntagarfondstyrelserna. Vissa förändringar kan ocksä komma att ske på det organisatoriska planet. En förändring som Trefond skulle välkomna när den svenska kapitalmarknaden nu liberaliseras, är en möjlighet för fonden att placera kapital utomlands. I övrigt ser styrelsen fram emotatt fortsätta forma portföljen på bästa sätt. Det är stimulerande att se hur svenskt näringsliv nu befinner sig i ett mycket spännande skede med omstruktureringar, internationalisering och liberalisering. Organisationen har hittat sin form med ett starkt analysinslag, kompetensen finns pä plats. Trefond Invest står väl rustat för att tillvarata nya affärsmöjligheter.

132

DETTA AR EN LDNTAGARFONDSTYRELSE

Skr. 1989/90:137 Bilaga 6

Löntagarfondstyrelserna nllkom 1984 genom ett riksdagsbeslut. De är fem till antalet och utgör tillsammans med l-5:e fondstyrelserna Allmänna Pensionsfonden, AP-fonden. Deras uppgift är således att förvalta pensionsmedel. Löntagarfondstyrelserna har en uppbyggnadsperiod till och med 1990. Från och med 1991 kommer styrelserna inte att tillskjutas något nytt kapital. Varje fondstyrelse hade per 1989-12-31 sammanlagt tillförts nominellt MSEK 2.858. Efter uppräkning med inflation, definierat som KPI, är detta belopp värt MSEK 3.335. Pä det senare beloppet beräknas avkastningskravet pä 3%. Kapitalet erhålls genom en vinstdelnings.skatt som tas ut pä vinster över en viss nivå, samt en löneavgift.

■         ■ MARKNADSMÄSSIGA STRATEGIER Placering
arna görs främst i aktier i producerande företag.
Placeringsstrategin är marknadsmässig. Investe
ringarna är långsiktiga och uppfyller krav på god
riskspridning. Avkastningskravet är som nämnts
3% på erhållet kapital efter uppräkning. Avkast
ningen överförs till l-3:e fondstyrelsen och bidrar
till att täcka framtida pensionsutbetalningar. Den
överskjutande avkastningen återinvesteras och för
valtas av löntagarfondstyrelsen.

■         ■ EN STABIL ÄGARE BLAND ANDRA Efter upp
byggnadsperioden kommer löntagarfondstyrelser
nas sammanlagda innehav att motsvara cirka 5%
av det samlade börsvärdet, det vill säga ungefär 1%
per fondstyrelse. En fondstyrelse fär inte inneha
mer än 6% av rösterna i ett börsnoterat företag.
Härigenom uppträder en fondstyrelse som en av
flera ägare i ett företag. Förutsättningarna finns
samtidigt för att man ska kunna verka stabilise
rande som långsiktig ägare.

■ ■ STYRELSENS SAMMANSÄTTNING Varje löntagarfondstyrelse består av nio ledamöter och fyra suppleanter, som samtliga tillsätts av regeringen. Minst fem ledamöter ska företräda löntagarorganisationerna. Löntagarrepresentanterna befinner sig alltsä i majoritet i styrelserna, därav namnet löntagarfondstyrelser. Den löpande verksamheten leds av en VD som har ett kansli till sitt förfogande.

ARET I KORTHET

* Årctf nettoresultat MSEK 325,4 (205.8).

* Arets överskott i förhållande till realt resultatkrav MSEK 451,9 (989,0).

* Eondjönnögenhcten MSEK 4.788 (3.578).'

* Totalt överskott i jÖrhällande till realt resultatkrav sedan verksamhetens början MSEK 1.452 (I.OOI).

* Trcjond köpte under 1989 värdepapper för MSEK 1.666 (1.780) och sålde värdepapper jör MSEK 1.267 (1.199).

* Hörsportföljen ökade i värde med I9.7-/C jänijört med 24,5y: för affärsvärldens generalindex.

* Trejond antog en UY policy.

* Michael G Berman tillträdde sinn ny verkställande direktör.

133

AKTIEINNEHAV

JJ december 1989 (kSEK)

Skr. 1989/90:137 Bilaga 6

Bolag		Antal	Anskaffningsvärde inkl oms coitrt	Marknadsvärde*	Andel % Kapital      Rösier
BÖRSNOTERADE AKTIER (AI- och All-listan)
Almedahl	Abu Afr Bbu	93.361 6.449 100.008	18.863 1.346 14.001	15.124 1.045 13.001	3,2	6,6
Arf;onaut	Bbu	135.000	5.849	6.413	0,3	0,1
Aritmo.s	Bu Fr	1.393.539 12.061	156.104 1.003	221.573 1.918	7,0	7.0
A.sea	Abu	326.000	88.866	226.570	0,5	0,6
BGB	Bu'	1.000.000	144.923	178.000	5,2	5,2
BiLspedition	A	1.284.220	72.983	308.213	4,1	8,0
Eldon	Bbu Bfr	209.578 11.122	47.402 2.298	58.682 3.114	12,7	5,9
Electrolux	Bfr	500.000	161.878	140.000	0,7	0,0
Esab	Abu Bbu	268.186 268.186	41.340 47.180	84.479 83.138	7.1	8,0
Gullspång	Bbu Bfr	1.050.000 250.000	34.525 9.624	101.830 24.000	2.7	1,6
H&M	Bfr	908.300	293.900	227.075	12,2	5,6
Hasselblad	Abu Afr	137.200 400	14.981 55	42.532 124	7,1	7,1
Hexagon ,	Bbu	860.000	56.635	64.500	4,2	2,2
Infina	Abu	1.511.000	28.578	27.198	3,6	3,6
JM	Bbu Bfr	50.000 375.000	10.131 19.847	14.250 105.000	2,0	1,0
Lundbergs	Bbu	350.000	33.839	76.300	0,8	0,2
Marabou	Afr Bfr	90.469 306.860	29.666 92.994	35.283 116.607	8,3	7,8
MoDo                    Cbu Clr Kvb Cbu		170.400 29.200 130.000	59.553 10.205 46.374	39.192 6.716 30.940	1,3	0,0
Nobel	Bu	■    50.000	9.093	9.100	0,1	0,1
Programator	Bbu Bfr	550.000 108.000	37.542 5.963	30.800 5.400	4,8	1,8
Proventus	Bbu Bfr	1.813.724 763.776	106.517 44.768	110.637 45.062	6,1	3,5
Reinhold City	Bbu	12.600	1.447	1.386	0,1	0,0
Saab	Abu	500.000	128.013	151.250	0,7	0,8
SCA	Bbu Bfr	315.000 285.000	30.548 30.883	36.225 32.775	0,4	0,1
S-E-Banken	Abu	1.425.000	121.294	128.250	0,6	0,6
SHB	St	563.333	71.757	65.346	0,4	0,4
Skandia	Fr	345.000	74.826	75.555	0,4	0,4
Skansk.-i	Bbu Bfr	305.000 50.000	70.530 17.568	165.310 27.500	0,6	0,3
SKF	Abu	1.935.100	236.964	315.421	1,8	3,9
Skoogs	Bbu	634.100	43.322	76.726	12,6	5,7

134

Antal

A nskajfningsvärde inkl oms court

Ma rknadsvärd

Skr. 1989/90:137 Bilaga 6

Andel % Kapital      Röster

BÖRSNOTERADE AKTIER

(Al- och All-listan)

Skrinet Bbu

Bfr

Skånska Banken     Abu Bbu

Abu Afr Bfr

Bbu Bfr

Abu Bbu Bfr

Stora

Volvo Åkermans

644.200 5.800

91.632 319.714

135.500 189.100 97.000

355.000 230.000

1.463 243.537

90.000

61.964 578

29.908 106.221

45.826 61.950 24.967

120.583 81.267

204 34.208 12.308

83.101 748	20,0	14,2
43.800 152.823	10,1	5,5
42.547 58.621 30.167	0,7	0,7
157,975 102.350	0,8	0,2
322 53.578 19.800	9,8	6,6

3.155.962

4.275.412

Lindab Bbu

Bfr

Martinsson Bbu

Polarator Office     Bbu Bfr

Rottncros Bu

Fr

Scandiafelt Bu

Fr

Wallcnstam Bbu

430.516 1.484

76.900

702.720 58.580

1.005.000 95.000

91.500 800

425.600

43.368 135

8.978

31.393 5.809

39.599 4.442

12.886 171

55.568

83.951 285	7,2	3,5
9.074	16,0	5,2
14.054 1.113	19,0	6,4
37,688 3,563	9,8	9,8
16.470" 144	6,8	6,8
84.269	5,3	2,5

202.349

250.611

KONVERTIBLA SKULDEBREV
KMG System AB	900.000	918
Kolmården	20,000.000	20,000

918

20,000

20.918

20.918

ÖVRIGA AKTIER

		42.755	45.809
AKTIER MED KÖPOPTIONER SHB                     St	1.600,000.	133.486	185.312"*	1,0             1,1
		133.486	185.312
TOTAL		3.555.470	4.778.062

Foidonia	B	500,000	3,172
Hiilldc	B	7,200	6.973
KMG System AB	B Prcf	2.500 3,000	510 306
Kolmården	Abu	10.000	5.000
Njord	Bfr	446.250	21.800
Tclesoft	A B	42.000 84,000	1.665 3.329

1.250	0,5	0,1
6.973"	40,0	40,0
510" 306»*	91,7	52,4
5.000"	16,7	16,7
26.775"	21,0	15,4
1.665" 3,330"	1,1	1,1

*Lhj;sr.i betalkurs. Köpkurs diir betalkurs saknns. **Aktier utan marknadsnotering. ***Marknadsvarde/losenvarde enligt lägsta värdets princip.

135

VARDEPAPPERSPORTFOUEN

Skr. 1989/90-. 137 Bilaga 6

Ju större en aktieportfölj är desto större är sannolikheten för att portföljens utseende och uppträdande skall följa börsen i sin helhet. För att aktieportföljen skall utvecklas bättre än index, måste den avvika från börsgenomsnittet. Trefonds innehav av börsnoterade aktier har under året förändrats till att mera påminna om Affärsvärldens

Generalindex, dvs börsens genomsnitt. Nedan visas skillnaden mellan Trefonds börsportföljs och Generalindex fördelning över olika branscher (tabell 1), samt en jämförelse mellan Trefonds och den svenska aktiemarknadens fördelning över olika noteringsformer (tabell 2).

PORTFÖLJENS BRANSCHFORDELNING

TREFONDIT) GlNtRAllNDlX IGI

FASTIGHET OCH BYGG

INVESTMENT, RENA

INVESTMENT, BLANDADE '

PORTFÖLJENS NOTERINGSFORMER

TREfONDITI     . MARKNADtN iWl',

136

VÄRDEMÄSSIGT STÖRSTA INNEHAV

(nhirl:n.Hlsv.mlc i .MSTKper H'J-12-M, Ligslii betalkurs)

Skr. 1989/90:137 Bilaga 6

FORETAG

MARKNADSVÄRDE

Kapital

Röster

SKI

Bilspcdilion

V»lv,,

H&M

Asea

Aritmos

Sk.Hlsk.i B.uikcn

Sk.insk.i

BCiB

1 s.lb

Pro\enlus

M.ir.ihou

S.i,ih

rkviroluv

S-i;-B,iiiken

JM

GulUp.HV.;_

315,4 308,2 260,3 227,1 226,6 223,5 196.6 192.8 178,0 1 67,6 155.7 151.9 151,2 140,0 128,3 119,3 101,8

1,8 4,1 0,8

12,2 0,5 7,0

10,1 0,6 5,2 7,1 6,1 8,3 0,7 0,7 0,6 2,0 2,7

3,9

8,0 0,2 5,6 0,6 7,0 5,5 0,3 5,2 8,0 3,5 7,8 0,8 0,0 0,6 1.0 1.6

FYRA SPANNANDE INNEHAV

■ ■HÄLLDE MASKINER Hälkle tillverkar grön-saksskärare i olika storlekar för sturkök och restaiir.tnger. Bol.tget grund.ides 1941, och är en av tre dominerande tillverkare i världen. Hälldes maskiner skär, strimlar, river och tärn.ir grön.saker snabbt och effektivt, vilket gör att köken kan preparera irönsakerna precis Innan de serveras. 80°'b av tillverkningen exporteras till ett 70-tal länder med åtcrlöi"säl|are över hela världen. I England sker tör.säljningen genom ett eget försäljningsbo-kig. liksom 1 Sverige. Nya, effektiva försäljningskanaler har upparbetats i USA på senare tid. Denna marknad har utvecklats utomordentligt positivt under 1989 och blivit en av Hälldes absolut viktigaste. De viktigaste marknaderna finns, förutom i Skandinavien och USA,, i Mellaneuropa, USA, Japan, Australien och Nya Zeeland. Genom ett nvtt modellprogram, .som föregåtts av en intensiv produktutveckling, har företaget stora chanser att öka sina marknadsandelar pä en marknad .som i sig är inne i en positiv utveckling. Inslaget av grönsaker i kosthållningen ökar för varje år som går. Den nya, kraftfulla distributionen i USA har också ytterligare potential. Hällde omsatte 1989 MSEK 65, och vinsten uppgick till ca MSEK 6. Såväl omsättning som vinst beräknas öka 1990. Trefonds innehav av 40% av kapitalet och 40% av rösterna utvecklas således positivt.

■ ■ FÖRSÄKRINGS AB NJORD NjORDs affänsmix cirkulerar kring näringslivstörsäkring, internationell äterförsäkring och den banknära verksamheten kredit- och garantiför.säkring. Den sista tjänstegrenen kompletterar bankernas utbud snarare än konkurrerar med det. Antalet anställda är i dag ca 30 personer. Premieintäkten uppgick 1989 till MSEK 100 (79). Resultarprognosen är satt till ca MSEK 7. Företaget startade 1986 med en för Sverige unik affärsidé. Genom att all försäljning och marknadsföring sker via fristående försäkringsmäklare hålls de fasta kostnaderna nere till ett minimum samtidigt som en stor flexibilitet bibehålls. NJORDs verksamhet är det rena risktagandet. Brandingenjörer och skadereglerare hyrs in, vilket också det ger lägre fasta kostnader och dessutom en garanterat objektiv värdering. Företaget sätter högre .självrisker än flertalet aktörer för att slippa arbeta med skador som försäkringstagaren kan hantera mer kostnadseffektivt. På detta sätt undviker man mycket av den betungande och oekonomiska administration som mindre skador för med sig. Bolaget har därigenom en ovanligt låg skadefrekvens och kan erbjuda svenska näringslivet mycket konkurrenskraftiga priser. Genom de låga fasta kostnaderna kan NJORD hantera sin riskexponering mycket precist. Bolaget är i dag relativt okänsligt för konjunktursvängningar. NJORDs

137

resultat har de första åren belastats av betydande initialkostnader för personal, datasystem etc. 1 dag är drifcskostnadskvoten, som är ett vanligt effekti-vitetsmått, normal för branschen. Den har dock stor potential att förbättras då NJORD nu står redo att höja sin affärsvolym kraftigt utan några större fasta kostnadspäslag. Företagets vinst och omsättning ökar för närvarande starkt, och 1990 blir något av ett nyckelår för NJORD. Det är året då den goda utvecklingen ska dokuinenteras i resultaträkningen. Målet är in,ställt pä en förräntning av det justerade egna kapitalet med 20-25%. Trefond Invest innehar sedan 1988 21% av kapitalet och 15,4% av rösterna. NJORDs affärsidé, som redan från grunden bygger på den nu kraftigt ökande marknaden för fria försäkringsmäkJare, har visat sig mycket slagkraftig. En rimlig bedömning är att en börsintroduktion inte är alltför avlägsen. Uttalande av Carl-Ivar Wahlin, VD i NJORD: "Det är en styrka för NJORD att i ett känsligt läge få in Trefond som ägare. Särskilt utomlands ger en stor, statlig pensionsfond som ägare ett stabilt intryck. På den intemationella scenen är det viktigt att visa upp finansiell styrka!'

Skr. 1989/90:137 Bilaga 6

■ ■ POLARATOR OFFICE AB Polarator Office AB (PolOff) bildades sommaren 1989. Bolaget är moderbolag för kontors- och miljömöbeltöretagen Round Office, Horreds Möbelindustri, JOC Möbel samt Karl Andersson & Söner. Aktien noteras på börsens OTC-lista, och den nya koncernen har en stark finansiell bas efter ny- och apportemissioner pä totalt MSEK 31. Koncernen hade en proforma omsättning för 1989 på drygt MSEK 200 och för 1990 förväntas ett väsentligt förbättrat resultat efter genomförd omstrukturering. Gemensamt för de ingående företagen är koncentrationen på kvalitetsmöbler för kontor och offentlig miljö. PolOffs affärsidé är att etablera en företagsgrupp inom möbel- och inredningssektorn genom förvärv av redan väletablerade företag. Det finns i dag ett stort behov av strukturella förändringar för att uppnå större kostnadseffektivitet inom branschen. Ett av de företag som haft problem är det i PolOff ingående Round Office. Round Office står ensamt för det negativa resultat som PolOff uppvisar för 1989. Bolaget är nu dock 1 balans efter ett omfattande atgärdsprogram och redovisar nu ett positivt resultat. Produktprogrammet med bla de svängda arbetsytorna är mycket efterfrågat på marknaden, särskilt på exportsidan. De övriga ingående företagen redovisar även de stigande omsättning och resultat. I London har den nya gruppen varit framgångsrik genom dotterbolaget House of Sweden. Koncernen rymmer även fastigheter med övervärden. Trefonds innehav är 19,0Qb av kapitalet och 6,4% av rösterna.

138

■ ■ SKRINET Skrinet kan i dag beskrivas som ett mellanting av utvecklingsbolag, blandat investmentbolag och industrirörelse. Skillnaden mot ett rent utvecklingsbolag är att Skrinet inte ständigt söker nya verksamhetsområden; man koncentrerar sig på verkstadsindustri. De dominerande företagen i koncernen verkar inom kyla och pumpar. Vid sidan av de helägda, rörel.sedrivande dotterbolagen Johnson Pump, Kylma och Stockamöllan ingår intresseposter i Awapatent, Depenova, Jeppsson Pac, Lagerstedt & Krantz samt TX Industrier. Skrinet noteras på börsens A Il-lista, och Trefond innehar sedan 1985 20% av kapitalet och 14,2% av rösterna. Skrinets strategi är nu att gradvis öka inslaget av helägda dotterbolag. Dessa bolag ska dominera koncernens balansomslutning. Man kommer även fortsättningsvis att ha ett antal minoritetsinnehav som kan bli helägda döttrar eller avyttras beroende på vilken lösning som är strukturellt mest passande. Ett exempel på detta är de optioner som ställdes ut på Skrinets Nolato-innehav under 1989 till aktieägarna. Skrinets Nolato-aktier kommer på detta sätt att avyttras under 1990. Under året köpte man även 20% av kapitalet och 30% av rösterna i OTC-noterade Depenova. Skrinet kommer att fortsätta utvecklas med en noga avvägd expansion och hög soliditet (cirka 60% i koncernen). De ingående bolagen har god lönsamhet i dag och befinner sig i en positiv utveckling.

Dotterbolagen:

Johnson pump är verksamt inom området marina pumpar, indu.stripumpar och fordonspumpar. Företaget bedriver förutom egen tillverkning även en omfattande generalagentur för att ha ett komplett sortiment. Största delen av den egna tillverkningen sker i Sverige, men impellerpumparna tillverkas i England, vilket på ett naturligt sätt fört bolaget in på EG-marknaden. Johnson Pump är litet på den stora pumpmarknaden, men en av de tre största i världen inom specialområdet marina

Skr. 1989/90:137 Bilaga 6

pumpar och är således väl nischat på en sektor som beräknas stå inför god tillväxt. Försäljningen sker i Europa och USA genom helägda försäljningsbolag. Företaget beräknas 1990 omsätta MSEK 170 och vinsten är budgeterad till MSEK 10. Kylma är verksamt inom handel och tillverkning inom främst områdena kyla och värme. Bolaget är uppdelat på en grossistdel och en tillverkande del. Grossistdelen importerar delar till kylaggregat som säljs till installatörer i hela Sverige. I tillverkningsdivisionen tillverkas enheter från smä kylaggregat upp till stora kylbatterier för större fastigheter. De största slutkunderna finns inom livsmedelsindustrin. Kylma är störst i Sverige med 40% av marknaden. Sverige är också bolagets största marknad. Kylma äger även Norges största kylgrossist och den näst största i Finland. Bolaget beräknas 1990 omsätta 350 MSEK och få en vinst efter finansnetto på 30 MSEK.

Stockamöllan tillverkar dieseldrivna gaffeltruckar och gaffellyftvagnar. Företaget är också generalagent för TCM eldrivna gaffeltruckar från Japan. Stockamöllan har en budgeterad omsättning pä MSEK 140 för 1990 och förväntas uppnå en vinstnivå på MSEK 5.

Intressebolagen och deras verksamheter:

Awapatent: skydd av patent, mönster och varumärken. Depenova: ett av landets största tandtekniska laboratorier.

Jeppsson Pac: konsumentförpackningar inklusive till-verknmgsmaskmer till iförsta hand livsmedelsindustrin. Lagerstedt & Krantz: systemlösningar för tryck och trycklösa rör, kopplings- och ventilprogram mfl WS-produkter.

TX Industrier: kompletta reglage- och styrsystem samt gummidetaljer till industrin.

139

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Trefond Invest får härmed lämna förvaltningsberättelse för verksamhetsåret 1989.

Skr. 1989/90:137 Bilaga 6

■         ■ RESULTAT Årets resultat före överföringar till
1-3 AP-fondstyrelserna uppgår rill MSEK 425,4
(281,5). Överföringarna uppgår till MSEK 100,0
(75,7). Realisationsvinsterna uppgick under året
till netto MSEK 323,5 (218,3). Utdelningar har
erhållits med MSEK 81,3 (56,6) medan ränteintäk
terna uppgick till MSEK 29,2 (9,7). Förvaltnings
kostnaderna utgjorde under året MSEK 8,0 (5,8).

■         ■ REALT RESULTAT Årets Överskott i förhällande
till realt resultatkrav blev MSEK 451,9 (989,0).
Fondens totala överskott i förhållande till realt
resultatkrav sedan verksamhetens början (1984),
uppgick vid årets slut rill MSEK 1.452 (1.001).

■         ■ LIKVIDITET Vid årets utgång fanns likvida
medel i form av banktillgodohavanden och pen
ningmarknadsinstrument för MSEK 122,4 (27,0).

Fordringar och fondkommissionärer för oreglerade likvider uppgick till MSEK 0,09 (2,0), medan motsvarande skulder belöpte sig till MSEK 4,8 (11,6).

■ ■ VARDEPAPPERSPORTFOUEN Marknadsvärdet på hela värdepappersportföljen uppgick 1989-12-31 rill MSEK 4.778 (3.634). Portföljens anskaffningsvärde per 1989-12-31 var MSEK 3.555 (2.737). Den dolda reserven uppgick till MSEK 1.223 (896,7). Den börsnoterade aktieportföljen ökade, efter justering för köp och försäljningar, i värde med -1-19,7%. Förändringen av Affärsvärldens Generalindex var under samma period -l- 24,5%. Under verksamhetsåret har aktier köpts för MSEK 1.666 och sålts för MSEK 1.267. Nyemissioner och nyteckningar utgjorde MSEK 94,7 (se nedan).

Portföljen har genom följande större köp netto ökats med:

Antal

Anskaffningsvärde MSEK

Hennes& Mauritz

SKF

Saab

MoDo

Skånska Banken

Electrolux

908,300 490,900 500,000 329.600 211.346 255.000

293,9 233,2 127,9 116,1 88,4 86,7

Portföljen har genom följande större försäljningar netto minskats med:

Antal

försäljningsvärde MSEK

Klövern

Euroc

Gota

Catena

Pronator

Hötorget

730.000 200,000 600.000 600,000 311.659 150,000

214.3 110,4 69,7 69,2 56,0 51,5

Under perioden har följande nyemissioner och nyteckningar skett:

Antal

Anskaffningsvärde MSEK

Esab

Proventus BUspedition Kolmården Polarator Office

268.186

2.496,000

642.110

nominellt    20.000.000

112.500

26,8 23,7 23,1 20,0 1,1

140

■         ■ FONDKAPITAL Fondkapitalet uppgick vid
årets slut till MSEK 3.565 (2.682). Det efter sk
reala principer justerade fondkapitalet var vid
samma tidpunkt MSEK 4.788 (3.578). Det förval
tade grundkapitalet uppgick till MSEK 2.858
(2.300). Således har under året rekvirerats MSEK
558. Det innebär att medelsramen har utnyttjats
rill fullo.

■             ■ FONDSTYRELSE OCH PERSONAL I juni månad
avgick styrelsens ordförande generaldirektör Bert
Ekström. Till hans efterträdare utsåg regeringen
landshövding Carl Johan Åberg. I december
ut.sågs Carl Johan Åberg till ordförande i styrelsen
för Stockholms Fondbörs, varför han redan efter
ett halvår måste lämna Trefond Invest. Herr
Michael G Berman tillträdde 1989-04-01 tjänsten
som verkställande direktör. Han efterträdde
direktör Bo Dahlgren som gick i pension. From
1990-01-01 har Leif Kruse anställts som analyschef
Medelantalet anställda har varit 5,00 (5,35) perso
ner. 1 löner och ersättningar till styrelse och verk
ställande direktör har utgått sammanlagt MSEK
1,0 (1,2) och till övriga anställda MSEK 1,1 (0,97).

■         ■ POLICY Trefond Invest har under året tagit
fram en ny policy som anger ramarna för verk
samheten.

■             ■ COLLATOR UTVECKLINGS AB Trefond Invest
har under året förvärvat resterande 10% av
aktierna i Collator Utvecklings AB från Svenska
Metallindustriarbetareförbundet. Collators inne
hav i KMG System AB har överlåtits till Trefond
Invest. Collator Utvecklings AB har därefter trätt
i likvidarion i enlighet med RRVs påpekanden
rörande sk företagaransvar. Arets resultat efter
bokslutsdispositioner och skatt uppgår till MSEK
0,00 (0,13).

Skr. 1989/90:137 Bilaga 6

■         ■ KMG SYSTEM AB Trefond har riilskjutit kapital
som en följd av sitt ägaransvar, vilket innebär att
Trefond idag innehar såväl kapital- som röstmajo
riteten i KMG System AB. Förhandlingar pågår
som syftar till att successivt minska Trefonds
andel till att understiga 50% av kapital och röster.

■         ■ POLARATOR OFFICE Round Office har under
året bytt namn till Polarator Office. Företaget har
under året rekonstruerats varvid Trefond har riil
skjutit MSEK 1,1. Vidare har Polarator tillförts
Horreds Möbelindustri AB och JOC Möbel AB
samt förvärvat AB Karl Andersson & Söner.
Verksamheten beräknas visa ett mindre överskott
för 1989.

■         ■ SKAnska banken Trefond ökade under året
successivt sitt innehav i Skånska Banken. Banken
har varit lågt värderad relarivt substansvärdet.
Lönsamheten har under de senaste åren fallit.
Vinstförbättringspotentialen är därmed god. I slu
tet av året lade Handelsbanken ett bud på samtliga
aktier i Skånska Banken. Det strukturellt riktiga i
affären, i kombination med de anställdas önske
mål, gjorde att Trefond accepterade budet, som
var att anse som något lågt.

141

RESULTATRAKNING

(kSEK)

Skr. 1989/90:137 Bilaga 6

1989

1988

Rörelsen

Aktieutdelning (not 1) Ränteintäkter (not 2) Övriga intäkter Räntekostnader Förvaltningskostnader (not 3) Avskrivningar (not 4)

Rörelseresultat

81.309

29.208

40

144

8.016

567

101.830

56.550

9.746

3.110

116

5.837

270

63.183

Realisationsvinster Realisationsförluster	328.569 -    5.040	219.001 -       658
Resultatföre överföring	425.359	281.526
Överföring till 1-3 AP-fondstyrelserna (not 5)	- 99.957	- 75.705
Årets nettoresultat	325.402	205,821

142

balansrakning

31 december (kSEK)

Skr. 1989/90: Bilaga 6

137

TILLGÅNGAR

1989

1988

Omsättningstillgångar

Lik\ida medel och penningmarkn.ulsinstrumcnt (not 6) I-ordnngar p.i fondkommissionärer (not 7) 1-örutbetalt.l.i kostnader och upplupna int.ikter (not 8) Övngn kortfristiga fordring.ir

122.435

89

1.223

25

27.025

1,988

381

573

.anläggningstillgångar

Aktier i dotterbolag och intressebolag (ncit 9) Aktier i andra bolag och övriga värdepapper (not 10) Inventarier (not 11)

123,772

7,554

3,555.470

700

29,967

6.150

2.737,375

729

3,563,724

2.744.254

Summa tillgångar

3,687,496

2.774.221

SKULDER OCH FONDKAPITAL

Kortjnstiga skulder

Skulder till dotterbolag

Skulder till fondkommissionärer (not 7)

Upplupna kostnader och förutbetald.i intäkter (not 12)

Skuld till 1-3 AP-fondstyrelserna

Övnga kortfristiga skulder (not 13)

12.157 4,811 4,921

99,957 674

50 11.627

4.837

75,705

42.S

Fondkapital 1 örvaltat grundkapital Ackumulerat överskott Årets nettoresultat

122.520

2.858.000 381,574 325,402

92,647

2.300,000 175,753 205,821

3,564,976

2,681,574

Summa skulder och fondkapital

3.687,496

2,774,221

Ställda panter och ansvarstörhindelser

Ing

143

realt resultat

(kSEK)

Skr. 1989/90:137 Bilaga 6

	1989	1988
Resultat före överföring till 1-3 AP-fondstyrelserna 1-örändring av ej realiserade vinster/törluster	425.359 325,902	281,526 923,238
Resultat inkl ej realiserade vinster/förluster	751.261	1,204,764
Avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft	-199,448	-   140,101
Realt resultat före överföring till 1-3 AP-fondstyrelsema	551,813	1,064,663
Överföring till 1-3 AP-fondstyrelserna	- 99,957	-     75,705
Överskott iförhållande till realt resultatkrav	451,856	9SS.958

144

real balansrakning

31 december (kSEK)

Skr. 1989/90:137 Bilaga 6

TILLG&NGAR

1989

1988

Omsättningstillgångar

Likvida metlel och penningmarknadsinsirument (not 6) Fordringar p.) fondkommissionärer (not 7) Förutbetalda kostnader oeh upplupna intäkter (not 8) Övriga korlfrrstiga tordringar

122.435

1.223 25

27,025

1,988

381

573

123,772

7,554

4,778,062

700

29,967

6,150

3,634,065

729

AnLiggningstillgångar

Aktier i dotterbolag och intressebolag (not 9) Aktier i andra bolag och övriga värdepapper (not 10) Inventarier (not 11)

	4.786.316	3,640,944
Summa tillgångar	4.910.088	3,670,911
SKULDER OCH FONDKAPITAL	1989	1988

Kortfristiga skulder

Skulder till dotterbolag

Skulder ull londkommissionärer (not 7)

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter (not 12)

Skuld till 1-3 AP-fondstyrelserna

Övriga kortfristiga skulder (not 13)

Fondkapital

Uppindexerat grundkapital (not 5)

Ackumulerat överskott i förh.illande till realt resultatkr,

Årets överskott i förhållande till realt resultatkrav

12,157 4,811 4,921

99,957 674

122.520

3,335,153

1.000.559 451,856

4,787,568

50

11.627

4.837

75.705

428

92,647

2,577,705

11,601

988,958

3,578,264

Summa skulder och fondkapilal

4,910,088

3,670.911

Ställda panter och ansvarsförbindelser

10   Rik.sdai;en 1989/90. 1 saml. Nr 137

145

NOTER TILL BOKSLUTET 1989-12-31

Redovisnings- och värderingsprinciper

Skr. 1989/90:137 Bilaga 6

Penningmarknadsinstniment bokförs till inköpspris och ränta periodiseras. Värdet på aktier och övriga värdepapper inkluderar courtage och värdepappersskatt. Beräkning av realisationsvinster och - förluster vid försäljning av värdepapper sker enligt "högst in-först ut" metoden, vilket medför att en realisationsförlust kan uppstå vid försäl|ning av en del av ett innehav, även om en försäljning av

innehavet i sin helhet skulle ha givit upphov till en realisationsvinst. Premier för aktier med utställda köpoptioner redovisas som förutbetald intäkt. Inventarier nettoredovisas. Avskrivningar på inventarier görs med 20 procent av anskaffningsvärdet. Av årets resultat överföres tre procent a\ det förvaltade grundkapit.ilets nuvärde till 1-3 AP-fondstyrelserna.

1. AKTIEUTDELNING,

de fem största posterna spccif ceras

	Antal	Utdelning		Totalt kSEK
Aritmos	I.405.6CC	3-,75			5,271
Handelsbanken	1,200,000	4	50		5.400
Proventus	2.577.500	1	80		4.640
SKF	471,500	14	-		6,601
Volvo	575.000	14	-		8,050
Övriga					51.347
81.309

2. RÄNTEINTÄKTER_______ ___________________ hSLK

Likvida medel  .............................................       6.161

Pcnninm.irknadsinsrrumont odvl.......................     19.743

Konvertibla skuldebrev odyl ...................       3.304

29.208

3.                                                                     FÖRVALTNINGSKOSTNADER  hStK

Personal- och .scvrelsekostnader  ........... 3.751

Lokalkostnader........................................... L231

Admiiiiritrationsko.sinatler   ..................... 370

Inlormntionskostnader  ............................. . 965

r)i\er.sc arvoden  ....................................... 1.483

Övriga ko.stnadcr ................................................. 196

___________________ _______________________ S.QI6

4.                                                                     AVSKRIVNINGAR hSLK

	■•4'
	.....................    325
567

5. ÖVERFÖRING TILL 1-3 AP-FONDSTYRELSERNA

Löntagartondstvrelserna skall \'arje ar överltira en a\ ka.stnln på 30 av rekvirerat kapitals nuvärde. Nu\ardet beräknas enlij;t konsumentprisindex förändringar. Hansvn tages till

tlen tid kapitalet Llispcnernts. Ki)nsunu"ntpii.sindex tor deeember 19S9 uppgår till 192.S. Utovt-r avkastningskravet skall en av.saitning goias i lÅcn reala redovisningen motswi-raiule arets uppindexering av grundkapitalets nuwirtle.

Rekv datmn

Belopp kSEK

hJcx

Nui:arde		.vkast-
89-12-31	,-\mal	mnvskruv	Avsättning
kSEK	dagar	kSEK	kSEK

1/1-89 2/1

2.300,000* 55.S,000

180.9 183,0

2.747,272 5S7.S81

360 358

82.418 17,539

169,567 29.881

2.858.000

192,8

3.335,153

99.957

* grundbelopp (nuvartle 2.577,705)

146

Skr. 1989/90:137 Bilaga 6

6. LIKVIDA MEDEL OCH PENNINGMARKNADSINSTRUMENT

Likvida medel: kSEK

Kassa oeh postgiro................................. 2

Banktilljodohavanden.............................      22.433

22.435 Penningrnarknadsinstruinent:

Ibretag.seerlitikat   ...............................     100.000

__________________________________ 122.435

7. FORDRINGAR, RESPEKTIVE SKULDER, HOS
FONDKOMMISSIONÄRER

Beloppen avser i huvudsak aktier som ännu ej levererats.

8. FORUTBETALDA KOSTNADER OCH UPPLUPNA INTAKTER

Denna post best.ir huvudsakligen av förutbetald hyra samt upplupen r.inta på penningmarknadsinstniment oeh konvertibla sktildebrev.

9. AKTIER I DOTTERBOLAG OCH INTRESSEBOLAG          Bokfört

värde
Bolag .Antal       Nominellt kSEK

Trefond Invest AB	500	100	50
Collator Utveeklings AB	120.000	100	7.479
KMG Holding AB	2.50	100	25

7,554

Tredje löntagarfondstvrelsen har sk\tldat arbetsnamnet "Trefond Invest" genom registrering av ett aktiebolag. Aktiekapitalet ar utlånat till Trefond Invest. Bolaget Trelond Invest AB är vilande. Collator Utveeklings AB har trått i likvidation. KMG Holding AB år vilande.

10. AKTIER I ANDRA BOLAG OCH ÖVRIGA VÄRDEPAPPER

(Aktieinnehav 1989-12-31)

Aktier i andra bolag, 3.555.470

Se separat specifikation sid 6.

1989 kSEK

1988 kSEK

II. INVENTARIER

2.264 -1.564

1.748 -1,019

Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar

729

700

\1. UPPLUPNA KOSTNADER OCH FDRUTBETALDA INTAKTER

Denna post består huvudsakligen av reservation för revisionskostnader, skuld för semesterersätiningar och arbetsgivaravgifter samt premier för utställda optioner i Svenska Handelsbanken.

13.________________________________________ ÖVRIGA KORTFRISTIGA SKULDER                   kSEK

Leverantörsskulder......................................   475

Innehållen personalskatt  ...........................    136

Skuld för värdepappersskait........................     63

____________________________________________ 674

14.                  AKTIEPORTFÖLJEN

Den 1 förvaltningsberättelsen upptagna procentuella lanilö-relsen med Generalindex år beräknad enligt följande. Den börsnoterade aktieportföljens (16-i-topp, AI och All) netto-förändring varie vecka har - efter tillägg för försäljningar oeh utdelningar samt avdrag för köp - relaterats till under respektive vecka genomsnittligt investerat kapital. Denna avkastning kedjas sedan med avkastningen för nästa vecka osv. Den pä detta sätt beräknade portföljutvecklingen för 1989 uppg.ar till +19,750,

Stockholm den 7 februari 1990

CARL JOHAN AbERG Ordförande

KLAS BACK Vice ordförande

LARS HILLBOM

JAN KARLSSON

BIRGITTA SVENSSON

STIG OLSSON                                             KENNETH SJÖKVIST

ANDERS ULLBERG                ANDERS WIDLUND

MICHAEL G BERMAN Verkställande direktör

GÖRAN RASPE

Vår revisionsberättelse har avgivits 1990-02-08, PER BERGMAN

GDSTA TELESTAM

147

REVISIONSBERÄTTELSE

Skr. 1989/90:137 Bilaga 6

Undertecknade, som .nv regeringen förordnat.s att såsom revisorer gransk, Tredje Löntagarfondstyrelsens, Trefond Invest, förvaltning, f.ir h.irmed avge revisionsberättelse för perioden 890101-891231.

Vi har under beaktande av god revisionssed granskat förvaltningsberättelsen, räkenskaperna, protokoll och andra handlingar, som lämnar upplysning om löntagarfondstyrelsens förvaltning, inventerat

de under löntagarfondstyrelsens förvaltning stående tillgångarna samt vidtagit de övriga granskningsåtgärder som ansetts erforderliga.

Revisionen har inte givit anledning till anmärkning beträffande förvaltningsberättelse, resultaträkning och balansräkningarna, bokföringen eller inventeringen eller i övrigt beträffande löntagarfondstyrelsens förvaltning.

Stockholm den 8 februari 1990

GÖRAN RASPE aukt revisor

PER BERGMAN aukt revisor

GDSTA TELESTAM direktör

148

FEM ÅR I SIFFROR

(MSEK)

Skr. 1989/90:137 Bilaga 6

1985

1986

1987

1988

1989

Tillskott av grundkapital under årei

Tillskott av grundkapital, totalt

Fondkapital

Justerat londkapital

Nettoköp av värdepapper

Placeringar i nyemissioner

Värdcpappersportföl), anskaffningsvärden

Värdepappersporiföl), marknadsvärden

Dold reserv

Aktieutdelning och ränteintäkter, netto

Realisationsvinster, netto

Överföring till 1-3 AP-fonderna

Bokföringsmässigt nettoresultat

Realt resultat

Totalt realt resultat

Trefonds börsnoterade aktieportfölj", förändring Affärsvärldens Generalindex, förändring

243	542
551	1.093
568	1.190
613	1.506
309	675
13	32
513	1.188
558	1.503
45	315
17	28
15	83
13	26
16	80
49	324
30	354
,0%	50,0°,o
,0°t	51,0%

691	516	558
1.784	2.300	2.858
1.960	2.682	3.565
1.933	3.578	4,788
686	581	399
57	14	95
1.999	2.737	3,555
1.973	3.634    .	4,778
26	897	1,223
47	66	110
85	218	324
49	76	100
78	206	325
343	989	452
11	1.001	1,452
-7,0%	52.0%	19,7%
-8,0%	51,9%	24,5%

"Scskl 19, riLii 14

149

Mellansvenska

löntagarfonden  (Qärde löntagarfondstyrelsen)

ÅRSREDOVISNING I989

STYRELSE

Skr. 1989/90:137 Bilaga 7

ORDFÖRANDE

Börje Andersson

styrelseordförande Statens Vattenfallsverk, Luftfartsverket. Borlänge Energi och Dala-Demokraten

VICE ORDFÖRANDE

Sune Ekbåge

Pappersarbetare Billerud AB Ordförande, Pappers avdelning 96 Gruvon Styrelseledamot Stora AB Ledamot Pappers förbundsstyrelse

ÖVRIGA LEDAMÖTER

Kurt Belin

Ingenior, Fläkts Svenska Installation AB

Karl-Axel Eriksson

Byggnadsarbetare, Anders Dios AB

Sven lohansson

Direktor, Konsum Västmanland

Folke Källberg Ingenior, Avesta AB

Sune Lundgren

Direktor

Börje Sturk Telemontor FFV

Ingemar Wallin

Direktor

SUPPLEANTER

REVISORER

ANSTÄLLDA

Villy Bergström

Cfief, Fackföreningsrörelsens institut for ekonomisk forskning

Bengt Karlsson

Ombudsman fvietall

Sune Lundh

Direktor, Varmlands Folkblad

Mai-Britt Lövstrom

Byrådirektor

Rolf Hammar

Auktoriserad revisor, ordförande

Ingvar Gullnas

Fd  landsfiovding

Lars lernberg

Auktoriserad revisor

Lennart Läftman Verkställande direktor

Ragnar Boman Kristina Christersson Mia Dahl Erik Frostberg Britt-Marie Granholm Pirkko Vikman

152

ALLMÄN ÖVERSIKT

Skr. 1989/90:137 Bilaga 7

Återblick på de gångna fem verksamhetsåren

Under åren 1984-89 har över 30 miljarder kr tillforts frän kapitalplacerarna till aktiemarknadsforetagen i form av nytt eget kapital (konvertibier oräknade) Mellansvenska löntagarfonden har under sina fem verksamhetsår lyft ett kapital om 1 600 Mkr Fondens existens har alltsä inneburit ett betydande tillskott till det riskvilliga kapitalet på aktiemarknaden, oavsett om de egna investeringarna har skett i nyteckningar eller genom köp på andrahandsmarknaden

Löntagarfonderna har sammantagna medfört ett tillskott av nytt kapital till marknaden på sammanlagt ca 13 miljarder kr eller ca 40 procent av den totala emissionsvolymen de senaste fem åren Sannolikt utgör fonderna den enskilda placerarkategori som har till-sk|utit mest kapital till marknaden under dessa år Man kan i detta sammanhang också notera att utlandska placerare under åren 1984 - november 1989 totalt har sålt tillbaka aktier lör ca 3 miljarder kr till Sverige Detta utbud har alltså behövt placeras inom landet Även mot denna bakgrund torde löntagarfonderna ha utgjort en stabiliserande faktor på den svenska aktiemarknaden

Mellansvenska löntagarfonden har under senare år iritagit en försiktig inställning till akliemarknaden Under åren 1987-89 har endast en del av det tillgängliga beloppet rekvirerats, under 1989 200 Mkr Det disponibla, ei lyfta beloppet uppgick vid det senaste årsskiftet till I 258 Mkr

Kortsiktigt har detta medfört att vi har gått miste om en viss värdestegring Vår långsiktiga bedömning kvarstår att de kommande åren kommer att erb|uda bättre köptillfällen Samtidigt bibehåller vi en god ny-placeringskapacitet även efter 1990 då tilldelningen av medel till oss upphör Vi räknar med att svenskt näringsliv under 1990-talet då och då kommer att behöva betydande tillskott av kapital från den typ av investerare som Mellansvenska löntagarfonden representerar.

Vid placeringar i såväl noterade som onoterade aktier har fonden en inriktning som skiljer sig från flertalet andra investerares Vi kan - utan att göra avkall på våra avkastningskrav - vänta med att realisera varde-stegringsvinster eller kräva direktavkastning i form av utdelning eller ranta Genom vår breda förankring Och det fortroende som vi har arbetat upp uppfattas vi också numera som en samarbetspartner med stor legitimitet bland både företagsledningar, ovnga anställda, aktieägare och andra intressenter

Sedan starten har Mellansvenska löntagarfonden granskat mer an 200 forslag till satsningar i onoterade foretag av olika slag och storlek Inflödet av projekt ar fortfarande stort, även om många uppslag avser projekt som inte ar barkraftiga eller av andra skäl inte kan inrymmas bland fondens investeringar En viktig ledstjärna för vår granskning av onoterade foretag ar att försöka lämna konstruktiva råd och forslag till alla dem som kontaktar fonden, även om det slutliga beskedet skulle bli avböjande från fondens sida

Numera vill vi i första hand satsa i nägot större bolag an tidigare, dvs i bolag som ar tillräckligt stora for att ha en egen fungerande organisation och dar kapitalbehovet ar tillräckligt stort for att fonden skall kunna motivera den betydande arbetsinsats som ett engagemang i ett onoterat foretag ofrånkomligen medför En annan viktig styrande idé ar att våra satsningar skall vara gynnsamma for hela verksamheten i det berörda foretaget och inte syfta till att flytta Iram den ena eller andra partens positioner

Genom fondens egen personal och det nät av konsulter och andra rådgivare på olika områden som har byggts upp under årens lopp finns numera en god kapacitet föratt bedöma och konstruktivt medverka i deförslagsomaraktuella Från och med 1989harsar-skilt prioriterats ledningars utkop av foretagoch fore-tagsdelar i samband med omorganisation av större bolag Nägot avslut av denna typ har dock inte giorts under 1989, till stor del beroende pä att saliarnas pris-forvantningar har vant alltför höga

Sammanlagt har fonden giort kapitalplaceringar i ett 30-lal onoterade foretag, av vilka 17 st fortfarande återfinns i tondens portfölj Det ligger i sakens natur att det totalt investerade beloppet i sädana engagemang blir litet i forhållande till fondens kapital

Vi kan i detta sammanhang notera att det f n uppenbarligen saknas lämpliga organisationer for riskkapi-talsatsnmgar i smä foretag Sådana investeringar liksom utpräglade risksatsningar pä oprovade innovationer lampar sig inte for större kapitalförvaltande institutioner som saknar egen teknisk och kommersiell expertis pä berörda områden. 1 detta avseende fore-fallerdel inte vara någon skillnad mellan löntagarfonder, aktiefonder, försäkringsbolag, investmentbolag etc

Mellansvenska löntagarfondens styrelse har uttalat att högst 10 procent av fondens kapital bor avsattas for   investeringar   i   onoterade   företag    Omkring

153

ALLNAÄN ÖVERSIKT

Skr. 1989/90:137 Bilaga 7

hälften av kapitalet bor satsas i aktier i större bors-foretagdaravkastningen kan förväntas ligga omkring genomsnittet for börsen Resterande 40 procent kan satsas i andra börsaktier

Vid utgången av 1989 var fördelningen den att ca 7 procent av tillgångarna hade placerats i onoterade företag, drygt 40 procent i aktier i de mest omsatta största borsforetagen och resterande dryga 50 procent I andra noterade aktier

Verksamheten 1989

Aktiemarknaden under året karaktäriserades av jämn uppgång fram till augusti miänad Därefter blev utvecklingen mer oregelbunden under några månader med ett kraftigt kursfall i oktober och en fortsatt nedgång 1 november En stark återhämtning inleddes i slutet av november och fortsatte fram till årsslutet. Mellan årsskiftena steg generalindex rned 24 procent Spridningen mellan olika foretagoch branscher var dock som vanligt mycket stor Bland de börsnoterade företagen steg Ericsson mest t-I-139 procent) medan Cominvest pä O-listan s|önk mest (-47 procent) I båda dessa företag har fonden betydande innehav

Som redan nämnts har Mellansvenska löntagarfonden också under 1989 agerat försiktigt på aktiemarknaden Nettoförvärven av noterade aktier, konvertibier och teckningsoptioner inskränkte sig till 345 Mkr. Investeringarna i onoterade företag uppgick till 84 Mkr netto efter avdrag for genomförda försäljningar.

Efter en noggrann juridisk utredning har fondens styrelse konstaterat att gällande lagstiftning medger att vi stallet ut optioner på aktier i vår aktieportfölj Ett sädant förfarande innebär att vi for en viss ersättning sälier rättigheter (optioner) till någon annan placerare att i framtiden från oss förvärva ett preciserat antal aktier av ett visst slag till en kurs som normalt ligger over den aktuella aktiekursen när optionsaffaren görs

I november 1989 kunde fonden t ex. för 40 kr sälja en option att i slutet av januari 1990 från oss förvärva en aktie i Ericsson för 900 kr Dagskursen för Ericsson var då ca 835 kr. Om kursen på Ericssonaktier i slutet av lanuari skulle ha understigit 900 kr hade fonden fått behålla både aktierna och den erhållna ersättningen för optionen I annat fall skulle fonden sälja den aktuella Ericssonposten för 900 kr till optionsinnehavaren Utfallet av denna aflär blev att fonden fick uppfylla sitt åtagande att sälja till den fastställda kursen, eftersom borskursen vid forfallodagen översteg 900 kr.

Med de utförliga kriterier for optionsaffarer som fonden har utarbetat uppnäs en hojd avkastning pä

aktieportföljen. Optionsaffarer av denna typ innebär inga andra risker för fonden an en eventuellt utebliven del av en mind re sannolik kraftig värdestegring på berörda aktier Risktagandet flyttas över frän fonden till dem som köper optionerna En sådan riskomfor-delning ar i själva verket optionsmarknadens främsta existensberättigande

Under året har vi hållit en fortsatt hög takt i våra undersökningar av onoterade foretag. Två viktigare nya investeringar gjordes under året. I Blood Virus Venture AB finansierar fonden tillsammans med bl.a Pharmacia utveckling av blodvirustester, främst för virus relaterade till gulsot och AIDS. Hyrmaskiner Skåne AB hyr ut utrustning för byggnadsindustrin. Flera nya projekt var under bearbetning vid årsskiftet

Sammanfattningsvis kan vi dock notera att priserna pä aktier i säväl börsnoterade som icke-noterade företag under det gångna ärel i mänga fall inte har stått i rimlig proportion till de bedömningar om framtiden som kan göras

Betydande tid och energi ägnas åt ägarrollen i en rad av de företag där fonden är engagerad. Detta gäller naturligtvis särskilt de onoterade företag där fonden ar en stor aktieägare Därutöver har fonden aktivt medverkat - inom och utom styrelsen - i de händelser som har berört Uddevalla Shipping och därigenom kunna bidra till att avvärja ett uppköpsförsök och senare till att genomföra ett lovande förvärv av ett annat foretag i branschen. Utvecklingen var under andra halvåret negativt i Cominvest, där fonden är näst största aktieägare. Har har fonden deltagit i en konstruktiv dialog med andra ägargrupper.

Kontakterna med de anställdas företrädare har ökat, främst i företag där vi har större ägarandelar Detta innebär inte att de anställda har vunnit något avgörande inflytande, men de deltar i den viktiga dialogen om foretagets framtid. Med stöd av fondens aktieinnehav har personalrepresentanter deltagit i ett 40-tal bolagsstämmor. Av större betydelse är dock de informella kontakter som har etablerats med ägandet som grund.

154

ALLMÄN ÖVERSIKT

Skr. 1989/90:137 Bilaga 7

Framtiden

1990 är det sista året med medelstillskott till löntagarfonderna, närmare bestämt 594 Mkr till varje fond. Mellansvenska löntagarfonden disponerar dessutom 1,258 Mkr i ännu ej rekvirerade medel från tidigare år. Tillsammans med utdelningsinkomster och omplaceringar innebar detta att vi förfogar över en betydande placeringskapacitet under de närmaste åren

Under 1989 har Stockholmskontoret förstärkts med en ställföreträdare för VD och en sekreterare. Därmed har vi utökat vår kapacitet att både bevaka och utveckla nuvarande engagemang samtidigt som vi kontinuerligt driver ett flertal nya projekt. Vi kan ocksä i större utsträckning skapa nya kontakter och ta

egna initiativ och är inte enbart hänvisade till det i och för sig stora spontana inflödet av erbjudanden och uppslag

Styrelsen kommer under våren 1990 att diskutera en ny långsiktig policy för fondens verksamhet under 1990-talet Vi förutser rent alltmant starkt forändrade förhållanden bäde i det svenska näringslivet och på riskkapitalmarknaden och därmed andra betingelser för vår verksamhet än under 1980-talets gynnsamma konjunkturer. Allmänt sett räknar vi med ett kärvare klimat vilket samtidigt för en kapitalstark och långsiktig investerare kan innebära fler och bättre investeringsmöjligheter än under de senaste årens tidvis överhettade förhållanden.

155

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Skr. 1989/90:137 Bilaga 7

Mellansvenska löntagarfondens verksamhet under 1989 gav till resultat att fondens förmögenhet steg med 435 Mkr (851 Mkr) när portföljen av värdepapper värderas enligt årsskiftets börskurser. Ökningen beror i första hand pä kursuppgången på börsen, Därutöver har investeringarna i onoterade foretag även i är givit överskott

Värderingen av börsföretagens aktier är hög i förhällande till den ekonomiska utveckling som kan förutses för det närmaste året. Fonden är därför försiki,"ig med investeringar och har under 1989 endast lyft 200 Mkr (200 MkrI av de medel som ställts till dess förfogande. Vid årsskiftet fanns möjlighet att lyfta ytterligare I 258 Mkr (900 Mkr) Vi har därmed bibehållit en hög nettoinvesteringskapacietet även efter 1990, en tidpunkt efter vilken inga ytterligare pensionsmedel kommar att tillföras fonden för förvaltning

På marknaden förvärvade fonden aktier och konvertibier m m. för 1 002 Mkr (859 Mkrl. De största köpen gjordes i Skandia, Ericsson, Volvo, Proventus, Skandia International, Esab, Argonaut, Gambro och Uddevalla Shipping, Fonden avyttrade aktier och konvertibier för 657 Mkr (632 Mkrl. Största försäljningarna under året skedde i Skandia International (byte till Skandia), Saab-Scania, Alfa Laval, MoDo, Platzer, Asea, Gambro, Procordia och Volvo

IO Mkr) vid nyteckningar i

Fonden investerade 24 Mkrl noterade bolag

1 onoterade företag har fonden under året investerat 106 Mkrl 103 Mkr) Ca 35 utredningar har gjorts under året 1 Blood Virus Venture tecknades 56 Mkr medan i HyrmaskinerSkänegenomköpoch nyteckning satsades 12 Mkr. 1 övrigt har aktier i Graningeverken köpts for 34 Mkr

Förvaltningskostnaderna ar för andra året i rad i stort sett oförändrade

Fondens resultat inklusive orealiserade värdeförändringar kan fördelas på tre resultatomräden enligt föl-

'                                             Cenomsnitil    Resultat inkl

investera!       förändring i      Avkastning

kapital I Mkr     dold reserv            i 'i

marknadsvärde       i Mkr        189           1988

Placeringar 1 likviditet , Placeringar I noterade värdepapper

Placeringar I onoterade värdepapper

/ förvaltningskostnader ,

114              13 11,6 10,5

3.101           480 15,5 44,1

121                4 3,1              9,7
-6

Totalt

491

3,336

14,7        38,9

Att för kortare tidsperioder utvärdera långsiktig aktie-föivaltning enligt så kallade reala principer är näst intill meningslöst. Som underlag för diskussion och utvärdering av vår och likartade aktieförvaltningar föreslär vi i stället följande kriterier:

1. Har de medel fonden tillförts utvecklats snabbare än oni det förvaltats genom räntebärande placeringar i de tre första AP-fonderna?

Svaret visar om det ur pensionssystemets synvinkel varit gynnsamt att avskilja en del av pensionskapitalet till investeringar i aktier.

Avkastning i % av

genomsnittl inv Kapital        1989        1988        1987        1986        198

Mellansvenska

löntagarfonden       14,7   38,9     3,2   32,5   42,1

Tre första

AP-fonderna_____ 6,1    14.2    12.6    16,8     9,7

Differens

8,6   24,7  -9,4    15,7   32,9

* AP-fonderna har i är inle kunnat ställa denna uppgift till vén förfogande före årsredovisningens tryckning

2, Har fondens portfölj av börsnoterade värdepapper utvecklats bättre eller sämre än genomsnittet på Stockholms-börsen?

Detta kriterium avspeglar om fondens arbete med noterade värdepapper resulterat i bättre eller sämre placeringar än börsgenomsnittet.

Fondens portfölj har under 1989 utvecklats 4,5 procentenheter sämre än börsgenomsnittet, 1988 utvecklades den en procent sämre medan 1987 gav ett resultat 10 procentenheter bättre än börsgenomsnittet

3 Om de medel fonden erhållit med avdrag för 1,3%, motsvarande erlagd värdepappersskatt och courtage, utvecklats som börsgenomsnittet, skulle fondens förmögenhet ha utgjort 3.470 Mkr Utfallet av verksamheten utgjorde vid senaste årsskiftet 3,436 Mkr Därvid har först avdragits 3 procents avkastning per år på ett succesivt uppindexerat kapital Detta mått visar att om hela kapitalet passivt och kostnadsfritt kunnat placeras som börsgenomsnittet skulle resultatet hittills varit 34 Mkr bättre,

4. För att enligt riksdagsbeslutet Inflationsskydda värt kapital efter en real utdelning på 3 procentenheter per år kravs att fondens förmögenhet vid senaste årsskiftet uppgår till 1 918 Mkr.

Den verkliga förmögenheten uppgår till 3.436 Mkr d.v.s. ett belopp som ar väsentligt högre än det långsiktiga avkastningskravet.

156

RESULTATRÄKNING

Skr. 1989/90:137 Bilaga 7

227,2

55,3 171,9

289,3

45,2 244,1

304,3

38,6 265,7

		Belopp 1 Mkr
t                               1989	1988	1987
51,6	39,6	23,4
27,5	34,4	37,8
-      1,0	-      0,3	-     0,4
!                -     6,5	-      6,3	-     6,0
1                    180,5	230,9	278,5
1                -     4,9	-     9,0	-   29,0
-   20,0	-	-

BOKFÖRINGSMÄSSIGT RESULTAT

Aktieutdelningar ................................................

Ränteintäkter    ................................ ...... 1

Räntekostnader..................................................

Förvaltningskostnader.....................................            2

Realisationsvinster ...........................................          3

Realisationsförluster.................................................. 4

Avsättning till riskreserv    ...............................

RÖRELSERESULTAT........................................

Överföring till 1 -3 AP-fonderna ............................... 5

BOKFÖRINGSMÄSSIGT NETTORESULTAT   ........    6

157

BALANSRÄKNING

Skr. 1989/90:137 Bilaga 7

TILLGÅNGAR

Likvida medel                    ....

Övriga räntebärande placeringar Fordringar for sålda värdepapper .   . Intiänade, ej inbetalade räntor samt förutbetalade kostnader m m

SUMMA      ...

		Belopp i Mkr
1989-12-51	19814-12-? 1	1987-12-31
54,7	114,3	197,0
42,4	62,3	-
5,8	18,4	7,3
8,9	8,8	8,0

111,1

212,3

203,8

Konvertibla skuldebrev i

noterade företag, anskaffningsvärde

Aktier i noterade företag, anskaffningsvärde ..   ,

Aktier for vilka köpoptioner utställts, ansk.värde

Teckningsoptioner, ansk värde .

Investeringar i icke-noterade foretag, ansk.värde

Inventarier...................................................

SUMMA.........................................................

SUMMA TILLGÄNGAR    ............................

276,1	253,3	192,4
1,985,6	1 552,5	1  143,9
147.6	-	98,1
8,9	9,8	14,2
184,4	169,3	96,2
0,4	0,5	0,6
2,603,0	1 985,4	1 545,4
2,714,8	2,189,2	1,757,7

SKULDER OCH FONDKAPITAL

SKULDER

Skulder for köpta värdepapper   ......

Kortfristiga krediter            .    .

Erhållna optionspremier

Riskreserv    ..................................

Upplupna kostnader och övriga skulder Skuld till 1-3 AP-fonderna   .    .

SUMMA SKULDER...............................

FONDKAPITAL

Tillskjutet fondkapital....................

Balanserade vinstmedel..................

Arets bokföringsmässiga rtettoresultat  ,

SUM/V1A FONDKAPITAL.................

SUM/VIA SKULDER OCH KAPITAL  ,

Ställda panter och ansvarsförbindelser ,

36,6	26,7	28,3
100,0	-	-
14,1	-	17,9
20,0	-	-
1,7	2,0	1,7
55,3	45,2	38,6

73,9

86,5

227,7

1,600,0	1 400,0	1 200,0
715,2	471,2	205,5
171,9	244,1	265,7
2,487,1	2.115,3	1.671,2
2,714,8	2,189,2	1.757,7

Inga

Inga

Inga

158

Skr. 1989/90:137 Bilaga 7

RESULTAT OCH FÖRMÖGENHETSÄNDRING

Belopp i Mkr

Nettoresultat före överföring

till 1-3 AP-fonderna   ...................

Förändring av orealiserade
vinster/förluster   .......................

Resultat inkl. orealiserade
vinster/förluster.............................

Avsättning för bevarande av
grundkapitalets köpkraft    ...........

Realt resultat före överföring till
1 -3 AP-fonderna .........................

Överföring till 1-3 AP-fonderna  

överskott/underskott i förhållande
till realt resultatkrav....................

227,2

263,5

490,7

- 112,6

378,1 -   55,3

322,8

289,3

607,3

896,6

812,5 ■   45,2

767,3

304,3

■243,5

60,8

63,2

-      2,4

-    38,6

-   41,0

1989-12.31

Fondens kapital enligt traditionell redovisning baserad på anskaffningsvärden (se balansräkningen!

Tillägg for övervärden I värdepappersportfoljen    .,.,

Fondens kapital enligt redovisning baserad på marknadsvärden

Tillskjutet kapital   ....................

Erforderlig avsättning for att
kompensera inflationen ...

2,487,1	2,115,3	1.671,2
948,9	685,3	78,1
3,436,0	2 800,6	1 749,3
- 1,600,0	- 1 400,0	- 1 200,0
-    318,0	-    205,4	-     121,3

överskott i förhållande till resultatkrav

1,518,0

1.195,2

428,0

159

Skr. 1989/90:137 Bilaga 7

FÖRMÖGENHETSSTÄLLNING EFTER REALA PRINCIPER

TILLGÄNGAR

Likvida medel      .............

Ovnga ramebärande placeringar Fordringar for sålda värdepapper Intiänade, ei inbetalade räntor samt forutbetalade kostnader mm

SUMMA

		Belopp i Mkr
1989.12.31	1988-12-31	1987-12-31
54.7	114,3	197,0
42,4	62,2	-
5,8	18,4	7,3
8,9	8,8	8,0

203,7

212,3

111,8

Konvertibla skuldebrev i

noterade foretag, markn varde

Aktier i noterade foretag, markn varde

Aktier för vilka köpoptioner utställts, markn varde

Teckningsoptioner, markn varde

Investeringar i icke-noterade foretag

Inventarier

SUMMA

SUMMA TILLGÄNGAR

256,1	271,7	164,1
2,921,3	2 238,9	1 265,0
185,0	-	99,9
4,7	10,4	17,7
184,4	149,3	76,2
0,4	0,5	0,6
3,551,9	2 670,8	1 623,5
3,663,7	2 874,5	1.835,8

SKULDER OCH FONDKAPITAL

SKULDER

Skulder for köpta värdepapper

Kortfristiga krediter

Erhållna optionspremier

Riskreserv

Upplupna kostnader och övriga skulder

Skuld till 1-3 AP-fonderna

SUMMA SKULDER

36,6	26,7	28,4
100,0	-	—
14,1	-	17,9
20,0	-	-
1,7	2,0	1,7
55,3	45,2	38,6

73,9

86,6

227,7

FONDKAPITAL

Uppindexerat fondkapital Ackumulerat överskott i förhällande till resultatkrav Arets överskott/underskott i förhällande till resultatkrav ,

SUMMA FONDKAPITAL

SUMMA SKULDER OCH KAPITAL

1,918,0          1605,4           1.321,3

1,195,2            427,9             468,9

3,436,0 3,663,7

1 749,2 1.835,8

322,8_______ 767,3 -41,0

2.800,6 2 874,5

Ställda panter och ansvarsförbindelser

Inga

Inga

Inga

160

Skr. 1989/90:137 Bilaga 7

REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER

Samtliga tillgångar tages upp till anskaffningsvärde, i vilket inräknas erlagt courtage och värdepappersskatt. Om förlust har blivit definitiv i samband med ackord tas fordran upp till nedskrivet värde. Befarade, men ej definitivt konstaterade förluster, har ej påverkat anskaffningsvärdena

För de noterade värdepapperen har marknadsvärdet beräknats efter lägsta betalkurs, eller om betalkurs saknas, köpkursen sista borsdagen 1989, Premier för utställda optioner ingär I lösenvärdet/marknadsvärdet för de aktier mot vilka köpoptioner utställts. Om betalkursen är lägre än lösenkursen har marknadsvärdet beräknats efter lägsta betalkursen.

Under tidigare år har marknadsvärdet för investeringar i onoterade företag uppskattats till ett belopp som är 20 Mkr lägre än anskaffningsvärdet, 1 år fiar motsvarande belopp avsatts till riskreserv i balansräkningen.

Den traditionella redovisningen, baserad pä anskaffningsvärden, har kompletterats med redovisning enligt, s,k. reala principer. Från det traditionellt redovisade resultatet har därvid dels dragits kopkraftsför-lusten under året (motsvarande förändringen av konsumentprisindex) pä det kapital som vi lyft, dels tilllagts för 1989 och 1988 respektive avdragits för 1987 förändringen av den latenta vinst som finns i vår värdepappersportfölj (dvs. forändringen i den s.k, dolda reserven).

Resultatet, såsom det visas på sidan 8, visar att Mellansvenska löntagarfonden har uppnått det avkastningskrav, som lagen om löntagarfonder ställer pä löntagarfondernas förvaltning,

I balansrakningen har värdepappersportföljen i den s,k reala redovisningen upptagits till marknadsvärde Till det tillskjutna fondkapitalet har den ackumulerade köpkraftsforlusten lagts.

ÖVRIGA NOTER

NOT 1 RÄNTEINTÄKTER

NOT 3 REALISATIONSVINSTER

0,8 0,9 0,8 1,9 0,2 0,5 0,2 0,7

6,0

Av ränteintakterna utgör 13,3 Mkr räntor pä konvertibier medan resterande belopp avser förvaltning av likvida medel.

NOT 2 FÖRVALTNINGSKOSTNADER

Förvaltningskostnaderna

utgörs av                                  1989     1988

Lön och ersättning till styrelse och verkställande

direktör    ..............      0,9     0,8

Övriga löner och arvoden ,      1,5           1,0

Lönebikostnader........... 1,0     0,8

Konsultkostnader ......... 1,1     2,0

Revisionsarvoden ........ 0,2     0,2

Hyra   ......................... 0,6     0,6

Avskrivningar.........       0,3     0,2

Övriga kostnader   .       0,9     0,7

Summa.................. ..... 6,5 6,3

1989

165,6 10,9 4,0

1987

200,0

4,1

74,4

Realisationsvinster har uppstått genom

178,8 37,4 14,7

Försäljning av aktier      

Försäljning av optioner .. Försäljning av konvertibier

Summa   ...............

180,5     230,9     278,5

NOT 4
_______ REALISATIONSFÖRLUSTER

Realisationsförluster

har uppstått genom        |989       i

1,9	4,5	5,1
-	-	0,3
—	4,5	10,7
3,0	—	12,0
-	—	0,9

Försäljning av aktier

Försäljning av optioner .,. Försäljning av konvertibier Förlust vid konkurs i

onoterade företag...

Nedskrivning av konvertibel

9,0      29,0

Summa..................         4,9

Riksdagen 1989/90. 1 saml. Nr 137

161

Skr. 1989/90:137 Bilaga 7

ÖVRIGA NOTER

NOT 5 ÖVERFÖRING TILL 1-3 AP-FONDERNA

Fonden har lyft följande belopp,          ivikr

1984-1988.................................      1.400

1989.........................................         200

Summa.....................................      1.600

Disponibelt, ej lyft belopp 1989-12-31           1,258

De kapitalbelopp som fonden lyft uppräknas med inflationen mätt enligt konsumentprisindex frän och med den tidpunkt de lyfts Avkastningskravet utgör 3% pä det uppräknade värdet.

Konsument- infl lusteiai Avkastnings-
Datum for                   Belopp prismdex for kapital 31, 12         krav 1989
lyttning                             Mkr         månaden     1989 ■   Mkr   fvlkr

1989-01-01 1,605* 180,9 1,711,0 51,4
1989-02-23 100 184,0 104,8 2,7
1989-08-04   100        188,8        102,2   U

1989-12-31        1,805        192,8      1.918,0       55,3

• Nuvärde 1989-01-01 av belopp lyfta 1984-1988.

Arets avsättning för att hälla det erhållna kapitalet inflationsskyddat uppgår till 113 Mkr.

NOT 7 TECKNINGSOPTIONER

Dessa teckningsoptioner avser rätt att Inom en förutbestämd tidsperiod teckna nya aktier till en förutbestämd kurs i respektive bolag, 1 Cominvest och Con-vexa har fondens innehav av teckningsoptioner förvärvats genom köp, medan de i Gota erhållits som del av utdelning frän vårt innehav av aktier i Proventus,

NOT 8 INVESTERINGAR I ICKE-NOTERADE FÖRETAG

Vid våra investeringar i icke-noterade företag är totalbeloppet det mest intressanta, medan valet mellan aktier eller konvertibier är en lämplighets- eller för-handllngsfräga. Vi redovisar därför investeringarna per företag.

Mellansvenska löntagarfonden har under 1989 registrerat aktiebolaget Mellanfonden Förvaltning AB, Bolaget, som är helägt, har ett aktiekapital pä 50,000 kr som redovisas under denna rubrik. Bolaget har ej bedrivit någon verksamhet.

NOT 6 BOKFÖRINGSMÄSSIGT NETTORESULTAT

Det bokföringsmässiga resultatet ger Inte en fullständig bild av hur fondens kapital förvaltats under året.

Värdepappersportföljen kan nämligen ha ökat eller minskat i värde jämfört med värdet vid föregäende årskifte eller jämfört med anskaffningsvärdet för de värdepapper som köpts under året. Under 1989 ökade vår portfölj av noterade värdepapper på detta sätt med 244 Mkr i värde (under 1988 607 Mkr). Huruvida värdeförändringen vid ärskiftena blir verklig vinst eller förlust beror på hur värdena förändras fram till dess värdepapperen säljs. Värdeförändringen i värdepappersportfoljen är därför osaker medan det redovisade resultatet är entydigt.

NOT 9 RÄKNINGSKREDIT/KORTFRISTIG KREDIT

Som räkningskredit har beviljats 50 Mkr, Därutöver har fonden utnyttjat en kortfristig kredit om 100 Mkr av beviljad länevolym på 120 Mkr,

162

Skr. 1989/90:137 Bilaga 7

VÄRDEPAPPERSFÖRTECKNING

AKTIER, AI- OCH All-LISTAN				31 december	1989
Foretag	Antal aktier	Förändring 1   1   11   12	Marknadsvärde kkr	Fondens andel i"». av aktiekapital          röstvärde
Volvo Skandia	555 500 1 010 000	-F   93900 + 786,000	252 040 221,190	0,7 1,3	0,5 1,3
Ericsson Stora	231 850 431,551	+   41 850 +     9 000	204 028 134 929	0,6 0,7	OO 07
Skånska NK	189 700 1 015,000	+     2 700 +   29000	103 521 85 260	0,3 5,2	02 6,0
Proventus Marieberg	1 386 600 544 900	-F 776 600 -F   24 900	84 049 82 345	3,3 2,0	1,9 0,8
SCA Korsnäs	669 990 530 000	+ 461,060(51 + 476.650 (S)	78399 70 560	0,4 1,0	02 0,8
Arcona Ratos	200 000 260 000	+   25 000 +    29,200	64 625 64 480	2,3 1,0	1,7 0,3
SHB index 350 000 stam 500,000 Garphyttan	850 000 312300	+ 225,000 (Fl + 100 000 (Fl	62 725 57,793	0,5 7,1	0,4 7,1
SIAB ESAB	169 300 176 800	+     2 668 -(- 176.800	55 868 54 274	2,0 2,1	1,1 1,5
Argonaut Investment AB Bahco	1 110 200 154 700	-1- 160 200	53203 49 101	2,1 1,5	1,1 1,0
SILA AGA	423 800 201 500	-1- 208 800 -   26 600	48 737 46 944	1,2 0,4	1,2 01
Nordström & Thulin Convexa	520 040 323 400	-F   45 040	41 083 40 425	2,8 7,7	1,2 4,1
S-E-Banken NEA	446 500 210 000	+211 500 IFI +   70 000 IF)	40 185 37 800	0,2 10,9	0,2 6,3
PKbanken Hennes & Mauritz	400 000 130.000	+ 200 000 (SI +    35 000	37 600 32 500	0,2 1,7	0,2 0,8
Gota Skåne-Gripen	270 000 380 000	+    10 000 + 130.000	32 400 30 400	0,6 1,2	0,7 2,5
Gambro IM Bygg	237.800 100,000	+   25,200 +    77,000 (SI	29 725 28500	1,0 0,5	0,5 0,2
Andersons Geveko	55,000 170 000	-    15 000 + 100 000(S,F)	27 500 21 250	2,4 4,2	1,5 1,6
Saab-Scania Sydkraft	80,000 140,000	- 311,960 + 106 000 (SI	21 050 19 600	0,1 0,1	0,0 0,2
FFNS Lundbergs	150,000 80,000	+    74,100 (Fl	18000 17 447	1,8 0,2	05 0,0
SSAB Catena	lOOOOO 148 000	+ 100 000 +   65 000	16 300 15 096	0,4 0,7	0,4 0,7

163

Skr. 1989/90:137 Bilaga 7

VÄRDEPAPPERSFÖRTECKNING

Foretag

Thorsman SKF

Regnbågen Svenska Kredit

BUspedition Incentive

Mo & Domsjö Pharmacia

Forsheda Munks|o

IPBank Programator

Avesta

ntal aktier	Förändring 1,1 -31   12	Marknadsvärde kkr	Fondens andel i % av aktiekapital          röstvärde
61 781 90 000	-    14.719 +   90 000	14 524 14 130	3,1 0,1	3,1 0,0
50.000 134 200	+     2.000 +   96,100	13750 12.078	0,8 1,3	1,5 1,3
65 000 45 100	-      10.000 -      21400'	10335 9 246	0,2 0,3	0,1 0,0
35 000 34,500	-      85,200 -      33 600	8050 7 368	0,2 01	0,0 0,2
36 800 100.000	+    11,800	6808 5 400	2,1 0,2	1,0 0,2
28 100 100 000	+   28,100 + 100 000	5 198 5,000	2,7 0,7	2,9 0,3
75 000	- 125,000	2,700	0,1	0,1

OTC-LISTAN OCH INOFFICIELLA NOTERINGAR

Uddevalla Shipping Kinnevik		2 185 000 338,010	+ 518334 + 317.910 IS)		218 500 78,396	9,4 1,2	9,4 0,3
Cominvest International Credit		895 000 166,300	+	45000	24 165 19,623	9,9 4,2	5,3 4,2
Reinhold Syd Reinhold City		141 400 145000	+ +	141 400 145000	16,120 15 950	2,0 1,1	1,0 0,6
Trygg-Hansa Norden		66 000 190 000	+	66,000 30 000	12,672 9,120	0.1 8.2	■ 0,1 3,7
Datatronic Strålfors		100 400 42,000	-	47500	8902 6888	1,1 0.8	0.6 0.5
Scandiaconsult Eländers		150 000 33,200	+ +	150,000 33,200	6,750 3,486	2,6 2,1	2,6 1,0
Midway Holding Anders Diös		9,400 7,700	+ +	9,400 7 700	2,632 2,618	1,7 0,1	3,7 0,0
SUMMA IWARKNADSVÄRDE SUMMA ANSKAFFNINGSVÄRDE					2.921,341 1.985.532
F - fondemission	S - split

164

Skr. 1989/90:137 Bilaga 7

VÄRDEPAPPERSFÖRTECKNING

AKTIER MOT VILKA KÖPOPTIONER UTFÄRDATS

Foretag

Ericsson Saab-Scania

Sea-Link S-E-Banken

Pharmacia SCA

SKF

SUMMA LÖSENVÄRDE/MARKNADSVÄRDE SUMMA ANSKAFFNINGSVÄRDE

Premier for utställda optioner ingår i lösenvärdet marknadsvärdet

Dar betalkursen ar lägre än losenkursen har marknadsvärdet beräknats efter lägsta betalkursen.

Antal aktier	Förändring: 1   131   12	Lösenvärde marknadsvärde	Fondens andel aktiekapital          rost	1 I. a varde
124 000 84 000	+ 124 000 +   84 000	114 167 25 009	0,3 0,1	0,0 0.1
300 000 87 000	+ 300 000 +   87 000	18816 8 869	1,4 0.0    ■	0,3 0,0
49 000 60 000	+   49 000 +   60 000	8 235 7 097	0.1 0,0	0,0 0,0
17 000	+    17 000	2 772	0,0	0,0
SVÄRDE		184,965 147,608

KONVERTIBLA SKULDEBREV OCH VINSTANDELSBEVIS

Foretag	Nominellt belopp kkr	Förändring 11-SJ   12	Mark'	nadsvarde kkr
KONVERTIBLER 1 NOTERADE BOLAG
Stora.................................                .......... Catena........................................................	34 948 25 730	+      1.250 +         528		52 526 50 173
BUspedition    ............................................ Pronator    ..................................................	14 550 7.000	+     3 155		40.013 28 700

Nordström & Thulin

7 686

12 883

KONVERTIBLER/FÖRLAGSLÅN I INOFFICIELLT NOTERADE BOUVG

Midway Holding, konvertibel.....................

Midway Holding, föriagslån.......................

ONOTERADE KONVERTIBLER i NOTERADE BOLAG

Arcona   ....................................................

Convexa   ..................................................

Cominvest

KONVERTIBLA VINSTANDELSBEVIS

Mo & Domsjö   ............................

Industrivärden.............................

Beväringen

2,820 4 700	+ +	2820 4,700
2,040 3;045	+	725
,1,700	+	700
167,000 st 41,275 st	+ +	37,000 8 255 (F)

12,700 st

4.230 3,572

5440 5,286

2,087

39,746 7,693

3,746

SUMMA MARKNADSVÄRDE SUMMA ANSKAFFNINGSVÄRDE

256,095 276.101

165

Skr. 1989/90:137 Bilaga 7

VÄRDEPAPPERSFÖRTECKNING

TECKNINGSOPTIONER

Foretag

Convexa

Cominvest

Gota

Antal tecknrngs optioner

43 000

16 000

102 500

Foiandtmg 1-1-31   12

+    16 000 -    57 000

Marknadsvärde kkr

4 193

400

97

SUMMA MARKNADSVÄRDE SUMMA ANSKAFFNINGSVÄRDE

4.690 8.923

INVESTERINGAR I ICKE-NOTERADE FÖRETAG

Foretag                                                                                                                    Ar

Blood Virus Venture Graningeverken

Design-Funktion

SMG Swedish Machine Group

Hyrmaskiner Skåne Facit International

Pusslet Fastigheter
Lerdalshöiden        . .

Vargon Alloys Sodertuna Konferensslott

S Backmans Byggnad       , , ICB Shipping

Nya Eliassons Läder

SEA Swedish Asian Security Export

Fiberbetong Produkter       ,    , .

Försäkrings AB Njord       .    .    ,

SweDrug  .                             

3.500

87 109 20,000

26 067 39 820

11.800 128

59.500 10 000

10 000

100

800 5 316

167

Nominellt belopp kkr

55 560 1.750

8711 20 000

2261 3 982

6 180 5 005

10 950 3 000

2 000 100

1 250 10

675 213

72

Anskallnmgsvardc kkr

55 560 29 529

26 711 25 000

11 458 10 154

5.804 5 007

5,000 3 000

2 000 1.830

1 250 1,010

675 250

139

SUMMA ANSKAFFNINGSVÄRDE

Avgår riskreserv enligt separat post i balansräkningen

SUMMA MARKNADSVÄRDE

184,377 - 20,000

164,377

S/UM MANFATTNING

- Noterade värdepapper

- Onoterade värdepapper TOTALT MARKNADSVÄRDE

- Noterade värdepapper

- Onoterade värdepapper TOTALT ANSKAFFNINGSVÄRDE Avsatt till riskreserv

DOLD RESERV

3,367 091
164.377
	3,531,468
2,418.164
184.377
	2,602,541
	+ 20.000

948.927

166

Skr. 1989/90:137 Bilaga 7

Borlänge den 29 januari 1990

Börje Andersson

Ordförande

Sune Ekbåge

Vice ordförande

Kurt Belin

Karl-,Axel Eriksson

Sven Johansson

Folke Källberg

Sune Lundgren

Börje Sturk

Ingemar Wallin

/Lennart Läftman

Verkställande direktor

Vår revisionsberättelse har avgivits den 1 februari 1990,

Rolf Hammar Aukt revisor

Lars lernberg

Aukt revisor

Ingvar Gullnäs Fd landshövding

167

Skr. 1989/90:137 Bilaga 7

REVISIONSBERÄTTELSE

Undertecknade, som av regeringen förordnats att såsom revisorer granska Fjärde Löntagarfondstyrelsens förvaltning, får härmed avge revisionsberättelse for perioden 89,01,01 -89,12,31,

Vi har under beaktande av god revisionssed granskat förvaltningsberättelsen, räkenskaperna, protokoll och andra handlingar, som lämnar upplysning om löntagarfondstyrelsens förvaltning, inventerat de under löntagarfondstyrelsens förvaltning stående tillgångarna samt vidtagit de övriga granskningsåtgärder vi ansett erforderliga.

Revisionen har icke givit anledning till anmärkning beträffande förvaltningsberättelsen, resultat-och balansräkningarna, bokföringen eller inventeringen eller eljest beträffande löntagarfondstyrelsens förvaltning,

Borlänge den 1 februari 1990

Rolf Hammar      Lars lernberg       Ingvar Gullnäs
Aukt revisor          Aukt revisor         Fd landshövding

168

Skr. 1989/90:137 Bilaga 7

FLERÅRSÖVERSIKT

181

1.262.0 192,8

Tilldelat kapital  ..............

Investeringar i onoterade företag, marknadsvärde" ,,.

Investeringar i noterade
företag, marknadsvärde  _

Dito, anskaffningsvärde'  ,,,

Differens ("dold reserv")_

Redovisat resultat"  ........

Ackumulerad avkastning till
1-3 AP-fonderna..............

Affärsväridens generalindex
Konsumentprisindex .......

				Belopp	i Mkr
89-12-31	88-12-31	87-12-31	86-12-31	85-12-31
:   1.600	: 1,400	1,200	1,093		551
■■   164	149	76	93		42
3.367	2521	1,547	1.226		753
2.418	1,816	1,449	894		608
949	685	78	322		145
227	289	304	212		31

42

724,5 162,3

16

479,7 157,1

80

667,5 170,7

126

1,013,8 180,9

Korrigerat för riskreserv som redovisas som separat post i balansräkningen 1989 samt för differens mot bedömt marknadsvärde tidigare är.

Inkl, courtage och omsättningsskatt

Före överföring till 1-3 AR-fonderna

169

Skr. 1989/90:137 Bilaga 7

i

i

Mkr

1 1

1

1 i

1 inn

1

I   1

1 050-

1

'    i    i ;      !      i       '      ! i         :         i         1

/•

(Ack. bruttoresultat

1

1      i      '      i      t

1

1      1      I            1

/

950-

1     !     i

/

i

j

\

1       i

/

850-

1

!            1            ' 1            i ;        (

/

1

i        i        i        !        1        !

/

1

1      !      I      1      1      '      1      1

/

750

/

1

;    1    1         j

Å

1         ill!

/

60-

i 1

[        1 i

/

1         1

1                 II                >

f

i         i

1                 1        1

/

50

.

/

/

/

40-

/

/

/

350-

/

/

/

250-

/

/

150

/

/

--

-

' till 1-3 AP-fonderna

/

__,

50-

.

/_

1984 1985 1985 1985 1986 1986 1986 1987 1987 1987 1988 1988 1988 1989 1989 1989 12-31 04-30 08-31 12-31 04-30 08-31 12-31 04-30 08-31 12-31 04-30 08-31 12-31 04-30 08-31 12-31

170

Skr. 1989/90:137 Bilaga 7

Fondens eget kapital

Infl. justerat kapital

Erhållet kapital

1984   1985   1985   1985   1986  1986   1986   1987   1987   1987   1988  1988  1988  1989  1989   1989 12-31 04-30 OS-31 12-31 04-30 08-31 12-31 04-30 08-31 12-31 04-30 08-31 12-31 04-30 08-31 12-31

171

Skr. 1989/90:137 Bilaga 7

ONOTERADE FÖRETAG

KORTFATTADE UPPGIFTER OM DE ONOTERADE FÖRETAG IVILKA FONDEN ÄR DELÄGARE

Foretag	Engagemang fvlkr	Ovnga delägare		Verksamhet	Styrelse-representant		Antal anställda	Omsattn ■ Mkt
Blood Virus Venture	55,6	Pharmacia Nordfonden n-. fl		Finansiering av Pharmacias utveckling av Mester och preparatfor : blodvirus.	Ragnar	Boman
Graningeverken	29,5	Skånska rfi fl		Skogsmdustri.produktion , och distribution av ■:. elektrisk kraft			.1  125	r,528
Design-Funktion	26,7	DesignFunktion. Isku, Finland	Norge	Produktion av kontors-: och ■Taboratoriemöbler i Atvida-			370	350

'berg; Osby, Alvesta, Sölvesborg och'Ruda Export ca 30%

SMG	25,0	Kalmar Industrier	- Produktion av avancerade	Lennart
Swedish Machine		Munksiö-gruppen	.verktygsmaskiner-for verk-	Låftman
Group		Sydfonden	stadsindustrin i Västerås, Värnamo och Rosenfors Export ca 70%
Hyrmaskiner	11,5	Cjert Bierlander	.Uthyrning av maskiner.
Skåne		Ingmar Bokander Leif Carlsson Bengt Persson	i- bodar och konlorsmdduler 1 rinom-byggnadsiridustnn.
Facit	10,2	DesignFunktion:lNo.rge	r.Tillvérkningav kontors-	• Lennart
Intemational		Design-Funktion,- Sverige Isku, Finland	i.-maskiner iSvängsta och . Orsåter Varldsvid;forsäli-ningavavancerad skriv-i. och-iiiformationsutrustning l;,Exportandel'75%	Låftnfian ,' Erik Froslberg
Pussiet	5,8	Leif och Kent Mattsson	•Äga>öch förvalta	Bo-Södersten

Inventrix

Fastigheter

i kommersiella fastigheter Itfrämst inorriBergslagen,

635

32

:2;389

0,5

303

; l,':897

Lerdalshöiden      5,0

Activum Fastighetsutveckling Stort antal mindre andelsägare

■■■Scandic Active'-idén, ; Traditionell hotellrörelse "med'inom-och utomhus-resurser för aktiva människor, .Belägetvid Rättvik

Vargön Alloys      5.0

Ingemar.Widell Göran Löfquist Ronny Andersson Bo Flink

Framställning av ferrokrom . och ferrokisel med avsättning (■främst till producenter av

-.rostfrittstål.

,.315

790

172

ONOTERADE FÖRETAG

Skr. 1989/90:137 Bilaga 7

Foretag

Sodertuna Konterensslott

S'>rel5e-representant

Engagemang

Mkt                 Ovnga delägare

3,0          S Carstensen            Bedriver hotell och          lan

Utvecklings AB         konlerensservice i 1600-tals    Stephansson

Arne Farestveit, Norge          slott sodcr om Gnesta,
Trygg-Hansa m fl

Antal        Omsatin
anställda                Mkr

29

S, Bäckmans Byggnad

2,0

Familien Backman

Bygga och till viss del förvalta fastigheter i Sala-regionen

55

ICB Shipping       1,8          Ca 200 pnvatpersoner      Tanksiofart                                            2          IIO

Nya Eliassons     1,3          0|e Skinnbekladnad AB    Garvning och beredning av     Ingvar 50          34

Läder                                                                       hudarTor skinn- och       Borgström

konfektionsindustrin

SEA

Swedish-Asian Security Export

1,0

Carl Persson

Konsultativ verksamhet inom bevakning och säkerhet

Fiberbetong Produkter

0,7

Familien Backman Innovationsteknik Torgny Stål

Exploatera och vidareutveckla fiberbetongteknik pä licens frän Innovationsteknik

Erik Frostberg

Försäkrings AB   0,2          Infina

Njord                                    Trefond Invest

Arab Insurance Group

m,n

Forsakringsverksamhet

24

112

SweDrug

0,1

Staffan Sjölin

Säljer medicinska konsulttjänster till U-länder

173

Nordfonden

(femte löntagarfondstyrelsen)

ÅRSREDOVISNING I989

Styrelsens ordförande om året 1989

Skr. 1989/90:137 Bilaga 8

_Q

"rostecknen i svensk ekonomi under 1989 har varit många. Visserligen har högkonjunkturen hållit i sig, sysselsättning och investeringar legat på rekordhög nivå och reallönerna stigit. Men pris-och lönestegringstakten har varit på tok för hög och försämrat vårt konkurrensläge i förhållande till den omvärld som vi ytterst är beroende av, om vi vill behålla vår höga levnadsstandard. Bytesbalansen har också fortskridande försämrats, vilket kanske varit det mest alarmerande i vår samhällsekonomi.

Börsutvecklingen har emellertid varit stark. Detta har Nordfonden på ett professionellt sätt dragit nytta av. Som framgår på annan plats i denna årsredovisning står sig vår portröljutveckling bra i jämförelse med generalindex. Nordfondens totala vinst inklusive ökningen i dolda reserven utgör för 1989 1 miljard kronor. Ser man utvecklingen i något längre perspektiv, exempelvis en treårsperiod, är resultatet ännu mer tillfredsställande.

Nordfondens aktivitet under året har, särskilt i samband med större företagsaflarer, därför lett till ökad respekt för vårt sätt att agera på marknaden. Sålunda fick våra insatser när det gällde att avvärja det fientliga försöket att överta UV Shipping t.o.m. internationellt beröm.

Våra strävanden att spela en större roll för små-företagsamheten i Norrland har ytteriigare utvecklats. På detta område har vi alltjämt en hög ambition. Detsamma gäller deltagande i bolagsstämmor där fonden har intressen att bevaka. De fackliga styrelserepresentanterna får här ökade insikter om aktiemarknadens sätt att fungera, vilket är av värde ur alla synpunkter.

Det kommande året innebär bl.a. att statens inbetalning av fondmedel till  löntagarfonderna

kommer att upphöra. Detta tillsammans med valutaregleringens avskaffande, ett nytt skattesystem och en eventuell försämring av konjunkturläget kommer att ställa ökade krav på fondens placeringsstrategi för att våra mål för verksamheten skall nås.

Det avgörande för Nordfondens utveckling under 1990 är givetvis frågan hur det går för den svenska ekonomin i stort. Där finns de orostecken jag inledningsvis snuddade vid kvar men nu betydligt förstärkta. Insikten härom finns dock starkt markerad i årets budgetförslag. Vi kan från Nordfondens sida i detta avseende endast uttrycka den förhoppningen att regering, riksdag och arbetsmarknadens parter kan enas om konkreta åtgärder i syfte att åstadkomma lägre inflation och högre tillväxt. Vi ser fram mot en sådan politik och att den kommer snabbt!

Nordfonden och andra kapitalplacerare kan sannolikt räkna med ett år där svårigheterna att överblicka utvecklingen på marknaden och att fatta riktiga beslut kommer att vara större än tidigare. Vi är beredda att möta sådana svårigheter med handlingskraft och god planering. Vår beredskap är god I

176

Skr. 1989/90:137

Bilaga 8

_{Verkställande direktören}

_u

' tvecklingen för de svenska börsföretagen blev oväntat stark även under 1989. Den goda tillväxten i vår omvärld fortsatte under året och konjunkturprofilen var dessutom nära nog skräddarsydd för svenskt näringsliv: en stark efterfrågan på investeringsvaror för industrin och en mycket hög aktivitet på massa- och pappersområdet.

Därmed kunde den oförmånliga svenska kostnadsutvecklingen döljas av höjningar av exportpriserna, vilket också räckte till för att skapa nya vinstrekord för stora delar av industrin.

Optimismen gav även utrymme för en stark börsutveckling, -1-27% inklusive utdelningar; trots att

valutaregleringens avskaffande ledde till att den svenska marknaden under året dränerades på ca 28 Mdr kr i form av utländska aktieköp.

Trots rekordvinster möttes dock skogsaktierna med viss skepsis på marknaden och fick en klart sämre utveckling än generalindex. Fondens höga branschexponering i skog blev därmed en belastning som dock nära nog fullt ut kompenserades av ett gott urval av enskilda aktier. Sålunda utvecklade sig Nordfondens portfölj i nära anslutning till index.

Under de tre åren med nuvarande portföljstrategi har vår portfölj, som framgår av diagrammet nedan, stigit med 94% mot 85% för index.

Som en naturlig följd av att löntagarfonderna i allt högre grad uppnått en likvärdig position med övriga professionella institutioner har också engagemanget i större företagsaffärer ökat.

En sådan affär, som väckte viss uppmärksamhet, gällde UV Shipping, där fonden deltagit i en omstrukturering av ägandet för att, i enlighet med de ursprungliga intentionerna, slå vakt om UV Shipping som ett självständigt bolag i ett långsiktigt perspektiv. Genom affären ersattes Nordström & Thulin i ägarkonsortiet av Sven Salén AB, som tillsammans med Nordfonden, Fond Väst, Mellanfonden och Bilspedition AB nu kontrollerar 64% av kapitalet och rösterna i bolaget. Nordfondens andel av UV Shipping uppgår till 9,3%, motsvarande en investering av 113 Mkr.

230 210

200 — Index = 100 , 31/12 1986 ■

uo

170 160 150 140 130 120 110 100 ' 90

"'  I    Jan    I    Ftir    I   MUI   I   A»m   I

1987

1    Jun)   I    Juii    I    Ui    1   S«pt   I    Srt    I    HÖw    I    Doc

Jan    I    F«b    I   Man   1   Apdl

1988

12   Riksdagen 1989/90. 1 saml. Nr 137

177

Skr. 1989/90:137 Bilaga 8

_{om året 1989}

Även vad gäller mindre, onoterade foretag har Nordfonden satsat riskkapital under året. I BVV Blood Virus Venture AB, tillsköt fonden 56 Mkr främst i form av konvertibier. Nordfonden äger idag 30% av aktiekapitalet. Bolagets verksamhet, som beskrivs närmare på sid 10, skall bestå i att utveckla och utlicensiera ett antal diagnostiska produkter och preparat för blodvirus.

Viltpoolen AB i Luleå är ett nytt företag i livsmedelsbranschen där Nordfonden totalt satsat 1 Mkr. Företaget har specialiserat sig på viltprodukter som förädlas och säljs huvudsakligen på den inhemska marknaden till storkök, restaurangkedjor och detaljhandelskedjor.

I HL Display AB har fonden, enligt tidigare utfästelser, under året utbetalt ytterligare 1,5 Mkr. Detta som ett led i att ge företaget finansiell förstärkning inför en snabb och lönsam expansion i Europa.

Lika intressant som nysatsningarna är kanske att fonden avslutat sitt engagemang i Realia Fastighets AB på ett för båda parter framgångsrikt sätt. Efter att ha stöttat företaget med riskkapital under en tvåårsperiod efter omstruktureringen av Diös-kon-cernen, har nu fonden i samband med att bolaget marknadsnoterats valt att avveckla sitt innehav med en god realisationsvinst. Under perioden var Nordfonden näst största ägare i bolaget med 13% av aktiekapitalet.

Nordfonden är en av huvudsponsorerna i kampanjen för OS i Östersund 1998 — ett evenemang

som självklart skulle betyda oerhört mycket för utvecklingen inom regionen.

Som framgår av diagrammet nedan har Nordfondens portfölj nu en viktning som ligger närmare generalindex än tidigare. Fonden är dock fortfarande överviktad i skogsaktier, där marknaden i fjol tycks ha överreagerat på hotet om en kommande konjunkturavmattning.

Som nämnts har fonden under de tre senaste årens verksamhet kunnat skapa en god avkastning som tillförs pensionssystemet. Med tanke på att den svenska ekonomin står inför hård påfrestning under 1990 är det klart tveksamt om de hittillsvarande gynnsamma marknadsförutsättningarna kommer att bestå. Det finns därför anledning att befara att den del av pensionssystemets placerings-medel som är hänvisade till hemmamarknaden under 1990 kan komma att få en klart sämre värdeutveckling än på senare år.

I Börsens branschfördelning  H Nordfonden

enligt Affärsvärlden' 89-12-31,        branscfifördelning
•Kalla: Findata,                         89-12-31,

Verkstad     Skog      Handel   Fastighet,   Övriga     Banker    Investm,

Bygg,

Ati(    1    SepTI     Öirt    \    NO»    I     DM    I     Jan    i     Fat    1    Mars   1    Apfll    1     Maj    I    Juni               m     I    Mit    I    Saotl     Öi5    I     No»    I     Dac

1989

JWtattnIng för fondan. Barawilnf an Innafattar UnportfOljans [axkl, llk»tdltat octi onotarada fOratafi »irdaöknlns, vinatar odi foduitaf pé tAUa aktar aamt akttautdafnlngar,

Affara»Ar1dant canaratlndei korjigarad fOr utdamirg,                                                                                                  1 / O

^Portföljen

Trots positiva långsiktiga effekter av valutaavregleringen och skaHereformerna finns det anledning att hysa oro för börsutvecklingen i ett medellångt perspektiv.

De kraftiga kostnadsstegringarna jämfört med omvärlden och en allt sämre bytesbalans gör att Sverige snabbt är på väg mot samma situation som rådde före devalveringen 1982.

Utan valutareglering, med möjligheter för det stora flertalet investerare att placera på internationella aktiemarknader, är den svenska börsen nu mer sårbar. Tar man dessutom hänsyn till att skattereformen kommer att medföra att avkastningskravet på aktier höjs relativt gentemot räntebärande värdepapper, måste slutsatsen bli att den svenska aktiemarknaden för närvarande är behäftad med en inte obetydlig kursrisk.

Skr. 1989/90:137 Bilaga 8

.SKOG Trots att skogsindustrin både under 1988 och 1989 redovisar rekordhög lönsamhet sjönk aktiekurserna för fiertalet av skogsbolagen. Fondens enskilt största skogsinnehav, Korsnäs, utvecklade sig dock betydligt bättre än branschindex.

Vi vidhåller vår positiva grundsyn för skogsaktierna. Branschresultaten kan även för 1990 förväntas ligga på en nivå väl över historiska genomsnitt. Dessutom innehåller bolagen stora real-värdesäkrade tillgångar i form av skog och kraft som bidrar till stabilitet och hög utdelningskapacitet. Förutom Korsnäs har fonden stora innehav i Stora, SCA och MoDo.

HANDEL Förden lilla handelsgruppen (ca l%i av börsvärdet) var 1989 ett dystert år. Endast tre aktier av nio ökade i värde. NK, med bl.a. ett betydande fastighetsvärde, tillhörde de som utvecklades positivt. Även fondens övriga innehav, Catena och Bergman & Beving, har stora fastighetstillgångar.

VERKSTÄDER Nordfondens innehav av verkstadsaktier har sammantaget utvecklats väl. Anledningen är främst fondens stora innehav av Ericsson som under 1989 ökade i värde med l'0%! Fondens överviktning av Ericsson-aktier kvarstår tills vidare, eftersom framtidsutsikten för huvudområdet telekommunikation ter sig ljus.

Ytterligare ett av de större innehaven, Asea, har utvecklats över förväntan. Percy Barneviks många och stora företagsförvärv kombinerat med förhoppningar om bl.a. stora investeringsbehov i den europeiska kraftindustrin samt förhoppningar om ett expansivt decennium för europeisk järnvägsuppbyggnad bidrog till kurslyftet på ca 80%.

Bland övriga större verkstadsinnehav märks Volvo, Electrolux, Sandvik och Saab.

FASTIGHET OCH BYGG Fastighetspriserna i Sverige fortsatte stiga betydligt snabbare än infiationen även under 1989. Den kraftiga neddragningen av branschens vikt i portföljen under 1988 har dock hittills visat sig riktig. Fastighetsindex utvecklades sämre än generalindex under 1989. Flera faktorer spelade in. Direktavkastningen för fastigiieter, i synnerhet i de större städerna, har nu i många fall nått smärtgränsen. Samtidigt har intresset från svenska fastighetsinvesterare mer och mer fokuserats utanför Sverige.

Fondens största innehav är fortfarande koncentrerade till bolag med relativt stor andel av verksam-

179

heten i den för närvarande mycket lönsamma entreprenadsektorn såsom Skånska, Lundbergs och SIAB. Större innehav finns också i BGB, Klövern och Platzer.

ÖVRIGA Fondens aktier i den heterogena samlingen av "övriga bolag" har utvecklats väl, vilket i synnerhet gäller de tre största innehaven i gruppen.

Astra, som efter Volvo är fondens enskilt största aktieinnehav (ca 7%), steg med ungefär 120%. Anledningen tillskrivs främst det nylanserade magsårsmedlet Losec, som under 1989 godkändes på fiertalet stora läkemedelsmarknader. Medlet bedöms ha en ljus framtid och förväntas bidra till en god framtida vinstutveckling för Astra.

Innehavet i Euroc ökade med över 75% i värde och har nu ökat med över 150% sedan aktierna köptes. Euroc har under 1989 uppvisat fortsatta vinstförbättringar, bl.a. genom förvärv inom cementsektorn i Storbritannien. Dessutom har Eurocs aktieportfölj haft en stark utveckling.

UV Shipping genomgick ett turbulent 1989. Aktiviteten på den internationella shippingmark-naden var fortsatt hög och UV kunde göra för branschen ovanligt stora vinster på befraktningen av den stora OBO-flottan (fartyg som fraktar både torra och våta bulkvaror). Dessutom realiserades kapital under året genom fartygsförsäljningar som möjliggör fortsatt expansion. Aktien steg 1989 med över 100% och Nordfonden ökade sitt innehav under året.

Skr. 1989/90:137 Bilaga 8

BANKER Fjolåret präglades av en uppseendeväckande omstruktureringsprocess i bankgruppen. Hälften av de börsnoterade bankerna. Nordbanken, Skånska Banken, Wermlandsbanken och Skaraborgsbanken blev uppköpta av större kollegor.

Efter en stark inledning på året vände trenden och bankindex låg vid årets slut något under generalindex. Anledningen var främst farhågorna för den svenska ekonomin med höjda marknadsräntor till följd. Schablonmässigt kan sägas att banksektorn påverkas negativt av höjda räntor p.g.a. att bankernas stora obligationsportfölj sjunkeri värde.

Fonden minskade andelen bankaktier under året till ca 8% av det totala portföljvärdet och är därmed något underviktade jämfört med generalindex. Det största innehavet är Handelsbanken.

INVESTMENTBOLAG Investmentbolag utgör en fortsatt relativt sett liten del av Nordfondens portfölj. Vårt enskilt största innehav, Bahco, har dock utvecklats positivt under året med en uppgång på drygt 20%.

180

^{Onoterade företag}

Skr. 1989/90:137 Bilaga 8

Nordfondens engagemang i onoterade företag överstiger 80 miljoner. Branscherna varierar, men Hlosofin bakom varje åtagande är densamma.

Vi skall i vår verksamhet kunna tillföra näringslivet riskkapital på ett sådant sätt att produktion och sysselsättning stimuleras. Ett huvudsakligt krav är dock att prognoserna för en god avkastning är ljusa. Någon avsikt att bli största ägare finns inte, men naturligtvis tar vi vårt ägaransvar.

\ra engagemang är begränsade till den tid då företaget är under utveckling och behöver en partner. När utvecklingskurvan planat ut har också vår roll som risktagare och partner fyllt sin funktion.

På denna sida och de fem följande sidorna presenterar vi de onoterade företag där vi är engagerade.

BVV BLOOD VIRUS VENTURE AB Blood Virus Venture är ett nybildat bolag vars verksamhet består i att utveckla och utlicensiera ett antal diagnostiska produkter och preparat för blodvirus.

Världsmarknaden för blodvirustester, främst tester för virus relaterade till Hepatit (gulsot) och AIDS, är inne i en period av stark tillväxt. Stora resurser kommer att krävas för att snabbt kunna få fram nya tester och därmed tillfredsställa det växande behovet.

BVV kommer att lägga ut uppdragsforskning framförallt till Pharmacia Diagnostics Inc i USA. Forskningsresultaten skall sedan utlicensieras tillbaka tiil bolaget i utbyte mot royalty på framtida försäljning.

Fakta

Nordfondens engagemang_
Styrelserepresentation

Andra stora ägare_

55,6 miljoner

Kurt Norberg, ordinarie

Birger Lundh, suppleant

Mellanfonden

Praktikertjänst AB

Pharmacia AB

181

CHALMERS INNOVATION AB Chalmers Tekniska Högskola har alltid givit upphov till innovationer. Under de senaste åren har innovationstakten ökat högst anmärkningsvärt. För att kunna ta tillvara den växtkraft som högskolan genererar startades Chalmers Innovation. Ett företag som genom högt risktagande skall kunna möjliggöra skapandet av "groddföretag".

Skr. 1989/90:137 Bilaga 8

MALMFÄLTEN INDUSTRI AB Malmfälten Industri AB kom till under de svarta åren i svensk gruvindustri. Från att ha varit något av en "livräddare" har Malmfälten Industri utvecklats till en modern koncern med tre huvudinriktningar. Trämanufaktur, riskkapitalfinansiering och övrig industri. Satsningarna i koncernen är affärsmässiga och strävar mot långsiktig lönsamhet och därmed ökad sysselsättning.

Det totala antalet företagsengagemang inom Malmfälten Industri är idag över 20. Det mest kända företaget i koncernen är Älvsbyhus och det senaste förvärvet är Albin Pannan. Pannan som vänder upp och ner på alla värmeprinciper och låter luften cirkulera uppifrån och ner.

Fakta

Antal anställda _ Omsättning_

Jordjondens engagemangs
Andra stora ägare

650

550 miljoner

3,1 miljoner

Trelleborg AB

Donald Johansson,

Alvsbyn

Tor ökvist, Kiruna

Ett exempel på CIAB-engagemang är MicroBike AB. MicroBike tillverkar en unik cykelprodukt, en hopfallbar cykel, som kan vidga våra vyer på framtida kommunikationslösningar.

Fakta

Nordfondens engagemang_
Andra stora ägare

1 miljon

Chalmers Tekniska Högskola Fläkt AB Fond ViiSi

182

Skr. 1989/90:137 Bilaga 8

HL DISPLAY AB Alla människor i vårt land, gamla nog att besöka en livsmedelsaffär, har stiftat bekantskap med minst en av HL Displays produkter — Datalisten. På varje hyllframkant i butikerna sitter en plastlist, i vilken det finns prisuppgifter om varorna. Men det är inte bara i Sverige Datalisten finns. HL Display har fyra egna dotterbolag utomlands och representation i ytterligare tolv länder.

Förutor.i Datalisten tillverkar och marknadsför HL Display mängder av olika typer av etiketthål-lare för dagligvaruhandeln. Grundmaterialet är, oavsett typ av hållare, plast som endera varmbockas eller extruderas.

VILTPOOLEN AB Ren- och viltslakterier i Norrbotten och Västerbotten har av tradition varit små enheter. De fiesta har inte vidareförädlat köttet utan sålt det grovstyckat söderut i större eller mindre partier. Viltpoolen startades i september 1988 för att på ett bättre sätt kunna tillvarata de möjligheter som en stor och stark enhet kan skapa, både vad gäller vidareförädling och maiknadsföring. I Viltpoolen ingår fyra mindre slakterier och en förädlingsenhet.

Norrländsk ädelfisk har under 1989 tillkommit som ytterligare en produkt. Viltpoolen marknadsför och säljer ädelfisk från två mindre produktionsenheter.

Fakta

Antal anställda

Omsältmng_____

Export _

Nordfondens engagemang_

Styretserepresentation     

A ndra stora ägare             

100

70 miljoner

72%

2 miljoner

Birger Lundh, ordinarie

Fam. A Remius, Tyresö

Custodia AB

Fakta

Antal anstådda s Omsättning -

Nordfondens engagemang_
Styrelserepreseniation         

A ndra stora ägare _

22

40 miljoner

1 miljon

Birger Lundh, ordinarie

Manny Lindqvist,

suppleant

AB Goman-Produkter

Roger Hansén, Luleå

183

BÄLTICGRUPPEN AB

Skr. 1989/90:137 Bilaga 8

Balticgruppen är ett utvecklingsbolag bestående av nio huvudbolag och ett par intressebolag. Verksamheten är i huvudsak fördelad på två intresseområden, trä- och massaindustri samt verkstadsindustri. Företagsfilosofin är, att varje företag i gruppen skall stå på egna ben och själv ansvara för långsiktig lönsamhet. Förvärv och ägande är präglat av ansvar och långsiktighet. Den totala kompetens som finns i koncernen fungerar som en resursbank, vilket kan ge alternativa utvecklingsmöjligheter för respektive företag.

Fakta

580

750 miljoner

Antal anställda Omsältmng

Nordfondens engagemang     19,6 miljö

Styretserepresentation     Kurt Norberg, ordinarie

Birger Lundh, suppleant
Andra stora ägare__    Krister Olsson, Umeå

Nordlignum AB, Umeå

SCHILD AB, Balticgruppen Schilds är ett verkstadsföretag som är helt specialiserat på tillverkning av skärande verktyg av mycket hög kvalitet.

Mycket goda kunskaperom material, härdnings-metoder och kundbehov har lett till en växande marknadsandel i branscher där kraven på precision och driftsekonomi är höga. Särskilt inom verkstads-, pappers-, förpacknings-, plåt- och livsmedelsindustrin inser man mer och mer det ekonomiska värdet av kortare ställtider, färre verktygsbyten och högre skärhastigheter.

ITAB, Balticgruppen Industri- och Transportkonsult AB är uppbyggt av två divisioner, ITAB Handling och AXLA Hitch.

ITAB Handling konstruerar och producerar utrustning för hantering av massa och papper, exempelvis kläm- och vacuumaggregat för truckar och hamnkranar.

AXLA Hitch tillverkar hydrauliska draganordningar och redskapsfästen för jordbrukstraktorer.

ITAB Handling har sin huvudsakliga marknad i Sverige, medan AXLA Hitch är marknadsledande i Europa inom sitt område. 100 000-tals europeiska bönder använder idag AXLA-draget.

Fakta

Antal anställda s

Omsättning____

Export____

24

10 miljoner

257.

Fakta

Antal anslallda _

Omsättning           

Export____

65

50 miljoner

70% (AXLA Hitch)

30% (ITAB Handling)

184

Skr. 1989/90:137 Bilaga 8

SERMEK MASKIN AB, Balticgruppen Sermek utvecklar och marknadsför utrustning till betong- och byggnadsindustrin. Tidigare var den huvudsakliga verksamheten uppbyggd kring agenturer för bl.a. betongpumpar och roterbilar. Idag har verksamheten utvecklats till att även omfatta kompletta betongfabriker, olika typer av bländare, utrustning för processtyrning och datoriserade system för transportplanering.

Från att tidigare ha varit ett utpräglat agenturföretag har man nu fiera egenutvecklade och egentillverkade produkter. Detta avspeglar sig i en stadigt ökande export.

SUND BIRSTA AB. Balticgruppen Sund Birsta är ett verkstadsföretag vars huvudprodukter är materialhanteringssystem för stäng- och trådvalsverk. Andra produkter är system för lastning och lossning av fartyg samt maskiner och hanteringssystem för träindustrin.

Sund Birstas produkter har fått mycket god acceptans på världsmarknaden och idag exporterar man över hela världen. I Frankrike har Sund Birsta ett eget dotterbolag. Dessutom finns agenter i ytterligare 20 länder.

Fakta

71

102 miljoner

85%

Antal anställda_

Omsättning        

Export____

Fakta

Antal anställda

Omsättning           

Export____

15

52 miljoner

15%

185

SOFIEHEM PULP AB, Balticgruppen Sofiehem Pulp är en ren massaproducent, sett ur många aspekter. Tillverkningsprocessen är miljövänlig och resurssnål och produkten, Sofpulp, har en mycket hög renhetsgrad.

Sofpulp är en kombination av traditionell slipmassa och modern CTMP-teknik. Råvaran är enbart gran. Resultatet är en unik massaprodukt med mycket hög opacitet (ogenomskinlighet), låg densitet, styrka och utmärkta tryckegenskaper. De 125 000 årstonen som produceras går så gott som oavkortat på export.

Sofiehem Pulp har investerat 125 miljoner i processteknik under den senaste femårsperioden och står väl rustat för att möta 90-talet.

Skr. 1989/90:137 Bilaga 8

BALTICGRUPPEN SÅGVERK Hällnäs Såg AB, Sarek Wood AB, Överboda Såg & Hyvleri AB och Sorsele Såg AB ingår samtliga i Balticgruppen. Den totala årsproduktionen överstiger 150 000 kbm.

De enskilda'enheterna har olika inriktningar, vilka dock kompletterar varandra och bildar en bra produktmix.

Produktprogrammet omfattar bl.a. förädling till kundanpassade produkter för dörr- och fönsterindustrin, vilket utgör en stor del av exempelvis Hällnäs Sågs sortiment.

Sarek Wood producerar enbart fura. En stor andel kvalitetsfura avsedd för snickerier produceras av Överboda Säg & Hyvleri.

Vidareförädlingen utvecklas ständigt för att på ett effektivare sätt kunna utnyttja råvaran och därmed ge en bättre avkastning.

Större delen av produktionen exporteras.

Fakta

170

210 miljoner

70%

Antal anställda

Omsättning        

Export____

Fakta

Antal anställda _

Omsättning           

Export____

250

300 miljoner

99%

186

_{Fem år i siffror}

Skr. 1989/90:137 Bilaga 8

-I-

Tillskott av grundkapital under året Tillskott av grundkapitaVackumulerat Grundkapitalets nuvärde vid årets slut (uppindexerat med konsumentprisindex) Portföljomsättning

— därav köp

— därav försäljning

Värdepappersportfölj, anskaffningsvärden Värdepappersportfölj, marknadsvärden Dold reserv

Aktieutdelning

Realisationsvinster, netto

Rörelseresultat

överföring.till 1—3 AP-fonderna

Överföring tilM—3 AP-fondérna,-ackumulerati

1985 Ml	1986 Mkr	1987 Mkr	1988 Mkr	1989 Mkr
243	542	691	516	558
551	1.093	1.784	2.300	2.858
581	L151	1.919	2.569	3.323
2.251	2.379	1.935	1.883	1.848
1.182	1.441	1.356	1.252	1.131
1.069	938	579	631	717
539	1.158	2.082	2.856	3.566
635	1.335	2.052	3.715	5.028
96	-1-   177	-     30	-h   859	-1-1.462
8	15	32	59	93
83.	92	147	154	295
76	110	182	218	401
13	26	48	73	98
16'	42	90	163	261

NORDFONDENS MEDELSRAM, TOTALT REKVIRERATiBELOPP t.o.m 1989, 2.858 Mkr.

Startår■ 1984. Mkr

1985 Mkr

1986 Mkr

1987 Mkr

1988 Mkr

1989 Mkr

Årsmedelram 20.000 basbelopp Ackumulerad likvid eftersläpning, 1 jan. Ackumulerad summa att erhålla : ÅretS'likviditetsram (rekvirerat belopp) Ackumulerad likvid eftersläpning, 31 dec.

400-

0'

400

308:

92

436 92

528:

243 285'

466 285 751 542 209

482 209 691 691 O

516

O

516

516

O

558

O

558

558

O

Portfoljomsattning .   5000—i

."i.ll-'K            Mkr

500-

Rorelseresultat

1985     1986:--   1987      1988     1989-Hf Därav försäljning    jH Oarav kop

1985     1986 o   1987     1988     1989

1985      1986      1987      1988      1989

187

^{Förvaltningsberättelse}

Skr. 1989/90:137 Bilaga 8

Femte löntagarfondstyrelsen arbetar under namnet Nordfonden.

Fondstyrelsens kansli ligger i Härnösand och ett operativt kontor finns i Stockholm.

Förutom verkställande direktören finns tre heltids- och en halvtidsanställd.

RESULTAT Verksamheten gav för året ett bokföringsmässigt överskott av 401 Mkr (218 Mkr).

Den totala vinsten, inklusive ökningen i dolda reserven, uppgick till 1.004 Mkr (1.108 Mkr).

Från bruttoresultatet avgår överföring till 1—3 AP-fondstyrelserna med 98 Mkr (73 Mkr).

Det reala resultatet före överföring till 1—3 AP-fondstyrelserna uppgick till 807 Mkr (974 Mkr). Efter överföring uppgick det till 709 Mkr (901 Mkr).

omplaceringar under året har medfört realisationsvinster med 295 Mkr (154 Mkr). Aktieutdelningarna uppgick till 93 Mkr (59 Mkr) och räntenettot till 19 Mkr (11 Mkr).

Fondstyrelsens ackumulerade överskott i förhållande till resultatkrav för hela verksamhetsperioden 1984-1989 uppgick till 1.725 Mkr(1.015 Mkr).

MEDEL Under året har från Riksförsäkringsverket rekvirerats och lyfts 558 Mkr.

Totalt har Nordfonden sedan starten 1984 till och med 1989 lyft 2.858 Mkr, vilket för Nordfonden är lika med det disponibla beloppet hos Riksförsäkringsverket.

LIKVIDITET Vid årets utgång fanns likvida medel till ett belopp av 119 Mkr. Skulder till fondkommissionärer för oreglerade aktiebetalningar uppgick till 4 Mkr. Fondstyrelsen har icke några lån.

Räntor från likviditetsförvaltningen har under året uppgått till 19 Mkr. Den genomsnittliga likviditeten har uppgått till 167 Mkr. Detta ger en årlig avkastning på 10,9%.

VÄRDEPAPPERSPORTFÖLJ Marknadsvärdet uppgick till 5.028 Mkr. Anskaffningsvärdet inklusive courtage och omsättnings-

skatt utgjorde 3.566 Mkr, vilket innebär att portföljen innehåller en dold reserv på 1.462 Mkr.

Portföljomsättningen under året uppgick till totalt 1.848 Mkr, fördelat på köp 1.131 Mkr och försäljning 717 Mkr.

Stora köp har under året skett av aktier i Electrolux, Platzer, Ericsson, Skånska och Sila.

Stora försäljningar har under året skett i Alfa Laval, Ericsson, Regnbågen, Saab och Asea.

De tio största posterna, räknat efter marknadsvärdet per den 31 december 1989, svarar för 51% av aktieportföljens värde och består av aktier i Volvo, Astra, Ericsson, Asea, Korsnäs, Euroc, UV Shipping, MoDo, SHB och Skånska.

I nyemissioner har Nordfonden under året tillskjutit 73 Mkr.

INFLYTANDE OCH RÖSTRÄTT

Ett viktigt mål som Nordfondens styrelse vill medverka till att uppnå är att de lokala fackliga organisationerna får det inflytande, som vårt aktieinnehav berättigar till och möjligheter att'utöva det på samma sätt som andra större aktieägare.

Nordfonden har under 1989 fortsatt att ta initiativ till informationsträffar med fackhga representanter. Detta arbete kommer att fortsätta även under 1990.

Under 1989 har Nordfonden närvarit och utövat rösträtt vid 42 st bolagsstämmor. De fackliga organisationerna har beretts tillfälle till, och genom fullmakt utnyttjat 50% av Nordfondens rösträtt, vid 32 st bolagsstämmor.

STYRELSE Styrelsen består av nio ordinarie ledamöter och fyra suppleanter. Under 1989 har 7 styrelsesammanträden avhållits och arbetsutskottet har sammanträtt 4 gånger.

Skr. 1989/90:137

^{Resultaträkningar (tkr) BHaga s}

BOKFÖRINGSMÄSSIGT RESULTAT_________________________ 1989___________ 1988

92.956	59.080
18.530	10.950
- 5.365	- 4.947
246	-  241
295.377	153.504
128	42
401.380	218.388
401.380	218.388
- 98.269	- 72.563

Aktieutdelningar

Ränteintäkter

Förvaltningskostnader (Not 1)

Avskrivningar

Realisationsvinster

övriga intäkter

Rörelseresultat

Nettoresultat före överföring till 1 —3 AP-fonderna överföring till 1—3 AP-fonderna (Not 4)

Bokföringsmässigt nettoresultat 303.111 145.825

REALT RESULTAT________________________________

401.380	218.388
602.467	889.207
1.003.847	1.107.595
-196.352	-133.473
807.495	974.122
- 98.269	- 72.563

Nettoresultat före överföring till 1—3 AP-fonderna ökning av ej realiserade vinster/förluster

Nominellt resultat inkl. ej realiserade vinster/förluster Avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft (Not 4)

Realt resultat inkl. ej realiserade vinster/förluster Överföring till 1—3 AP-fonderna

överskott i förhållande till resultatkrav 709.226 901.559

189

^{Balansräkningar (tkr)}

Skr. 1989/90:137 Bilaga 8

		1989-12-31		1988-12-31
		Bokförda	Marknads-	Bokförda	Marknads-
TILLGÅNGAR		värden	värden	värden	värden
Likvida medel		119.303	119.303	14.657	14.657
Förutbetalda kostnader och t	jpplupna
intäkter		464	464	50	50
Aktier och kvb (Not 2)		3.507.862	4.969.818	2.854.308	3.713.796
övriga värdepapper (Not 2)		58.181	58.160	1.521	1.500
Inventarier (Not 3)		506	506	723	723
Bostadsrätt		.2.300	2.300	2.300	2.300
Summa tillgångar		3.688.616	5.150.551	2.873.559	3.733.026

SKULDER OCH FONDKAPITAL

KORTFRISTIGA SKULDER

Leverantörsskulder	190	190	102	102
Skulder till fondkommissionärer	3.604	3.604	74.163	74.163
Upplupna kostnader och förutbetalda
intäkter	810	810	2.109	2.109
Övriga skulder	75	75	65	65
Skuld till 1-3 AP-fonderna (Not 4)	98.269	98.269	72.563	72.563
Summa skulder	102.948	102.948	149.002	149.002
FONDKAPITAL

Tillskjutet grundkapital (Not 4) 2.858.000 — 2.300.000 —

Uppindexerat grundkapital (Not 4)                       — 3.323.018 — 2.568.665

Ackumulerat överskott från

föregående år                                                 424.557 — 278.732 —

Ackumulerat överskott i förhållande

till resultatkrav                                                       — 1.015.359 — 113.800

Årets nettoresultat                                         303.111 — 145.825 —

Årets överskott i förhållande till

resultatkrav           — 709.226            ___ — 901.559

Summa fondkapital 3.585.668 5.047.603 2.724.557 3.584.024

Summa skulder och fondkapital 3.688.616 5.150.551 2.873.559 3.733.026

190

_.    ,     , , , Skr. 1989/90:137

Bokslutskommentarer BHaga 8

REDOVISNINGSPRINCIPER Tillämpade redovisningsprinciper är oförändrade i jämförelse med föregående år.

AVSKRIVNINGAR PA INVENTARIER Avskrivningar är beräknade på' tillgångarnas ursprungliga anskaffningsvärden och baserade på en beräknad ekonomisk livslängd av fem år motsvarande 20% avskrivning per år.

REALISATIONSVINSTER OCH REALIS.'\TIONSFÖRLUSTER Vid beräkning av realisationsvinster och realisationsförluster vid försäljning av aktier har genomsnittsmetoden använts.

REALT RESULTAT Nordfonden har i resultaträkningen en redovisning av det reala resultatet. Allt för långtgående slutsatser bör ej dras utifrån den reala redovisningen utan denna bör ses i ett längre tidsperspektiv.

_Noter

Not 1.   Förvaltningskostnader (tkr) 1989      1988

I förvaltningskostnader ingår löner och arvoden till styrelse, VD och övriga anställda med     1.414     1.234

191

Skr. 1989/90:137 Bilaga 8

Not 2.   Värdepappersinnehav 1989-12-31

Antal

Anskaffningsvärde kr

"Marknadsvärde kr

Kurs

Fondens andel

i % av

Kapital Röster

NOTERADE AKTIER OCH KVB

VERKSTÄDER (24,4%)___

Asea A bu Asea B fr Electrolux B fr Ericsson B fr Saab Abu Saab B fr Sandvik Abu Sandvik B fr SSAB B fr Volvo B bu Volvo B fr

170.000 180.000 375.000 350.000 150.000 185.000

50.000 305.000

25.000 400.000 430.000

67.054.002

64.874.389

125.498.525

114.250.377

32.199.788

39.660.908

8.871.065

47.715.293

3.557.750

136.817.655

151.162.361

118.150.000

127.800.000

105.000.000

308.000.000

45.375.000

46.250.000

14.750.000

89.975.000

4.075.000

178.000.000

191.350.000

695

710

280

880

302,5

250

295

295

163

445

445

0,6 0,5 0,9

0,5

0,7 0,1

1,1

0,4 0,0 0,0

0,3

0,2 0,0

0,3

SKOG (15,8%)

Korsnäs A bu	960.500	94.856.529	126.786.000	132
Korsnäs A fr	78.000	8.271.714	10.530.000	135
Korsnäs B bu	800.000	67.686.760	108.000.000	135	3,4	2,4
MoDo Cbu	405.000	112.632.345	93.150.000	230	3,1	0,6
MoDo kvb-C	500.000	164.930.948	119.000.000	238
NcbAbu	12.500.000	26.562.500	26.250.000	2,10	1,8	2,2
SCA A bu	700.000	90.275.868	91.000.000	130
SCA B fr	663.000	65.897.592	. 76.245.000	115	0,8	1,1
Stora A bu	400.000	117.458.323	125.600.000	314
Stora B fr	60.000	17.382.509	18.660.000	311	0,8	0,8
HANDEL (4,5%)

445.000 900.000 650.000 360.000

49.840.000 91.800.000 54.600.000 30.240.000

54.043.985 94.417.804 45.278.552 23.276.897

112

102

84

84

5,8 4,3

5,2

3,7 4,3

5,96

Bergman & Beving B Catena A bu NK stam bu NK stam fr

192

Skr. 1989/90:137 Bilaga 8

Forts. Not 2.

Antal

Anskaffningsvärde kr

' Marknadsvärde kr

Kurs

Fondens andel

i ,"/o av

Kapital Röster

FASTIGHETS-OCH BYGGBOLAG (15,9%)

485.000

22.600

487.000

600.000

50.000

300.000

21.400

28.900

332.000

133.000

335.000

BGB

Klövern A Klövern B Lundberg B bu Lundberg B fr Platzer Bbu Platzer B fr Reinhold Syd B bu SIAB A SIAB B Skånska B bu

55.618.917

4.744.874

100.361.512

85.737.205 9.106.429

85.993.308 5.734.077 3.566.085

72.282.934

18.318.040 116.350.022

86.330.000

7.571.000

143.665.000

130.800.000

11.000.000

75.900.000

5.350.000

3.294.600

111.220.000

43.491.000

181.570.000

178 335 295 218 220 253 250 IM 335 327 542

2,5

5,8

1,4

4,6 0,4

5,6 0,5

2,5

1,7

0.3

L9 0,2

5,4 0,3

ÖVRIGA (24,1%)

Astra A bu	150.000	24.984.848	58.500.000	390
Astra A fr	400.000	76.464.653	164.000.000	410
Astra B fr	310.000	56.004.955	125.550.000	405	1,0	0,8
Euroc Abu	600.000	50.902.524	147.000.000	245
Euroc B bu	405.000	40.698.577	93.150.000	230	2,9	2,2
Fjällräven B bu	60.000	6.396.290	4.200.000	70
Fjällräven B fr	20.000	2.132.097	1.400.000	70	8,0	2,5
Marieberg Abu	1.100.000	100.238.139	166.100.000	151
Marieberg A fr	50.000	8.763.950	7.600.000	152	4,7	1,7
Orrefors B bu	450.000	29.202.993	48.150.000	107	18,0	2,8
Procordia A bu	425.000	45.018.354	61.625.000	145
Procordia B fr	55.000	5.988.937	8.030.000	146	0,4	0,4
Skandia	500.000	79.204.310	109.500.000	219	0,7	0,7
UV Shipping	2.155.000	113.264.205	215.500.000	100	9,3	9,3
BANKER (8,5%,)

209.960.000

94.000.000

121.500.000

116 94 90

1.810.000 1.000.000 1.350.000

167.791.735 71.164.842 92.024.701

1,3 0,6 0,6

1,1 0,6 0,5

Handelsbanken PK Banken S-E-Banken

13   Riksdagen 1989/90. 1 saml. Nr 137

193

Skr. 1989/90:137 Bilaga 8

Forts. Not 2.

Antal                    Anskaffnings-               "Marknads-             Kurs          Fondens andel
värde kr                         värde kr                                         i % av
____________________________________________________ Kapital____ Röster

INVESTMENTBOLAG (5.2%)

Bahco B bu Sila Abu Sila A fr Sila Bbu Sila B fr

454.000	96.749.301	145.280.000	320	4,3	2,9
430.000	33.217.641	55.900.000	130
165.000	21.821.679	21.450.000	130
350.000	27.011.054	35.000.000	100
17.400	2.301.212	1.740.000	100	2,7	3,3

ONOTERADE AKTIER (0,5%)
Balticgruppen A	181.500	9.801.000	9.801.000
Balticgruppen B	181.500	9.801.000	9.801.000	24,7	15,3
BVV Blood Virus Venture AB	150	15.000	15.000	30,0	30,0
Chalmers Innovation AB	1.176	399.840	399.840	7,8	4,9
Malmfältens Industri A	1.400	161.210	161.000
Malmfähens Industri B	32.740	2.889.484	2.887.350	2,5	0,8
Viltpoolen AB	7.326	1.000.000	1.000.000	25,0	25,0

3.507.862.373   4.969.817.790

ÖVRIGA ONOTERADE VÄRDEPAPPER (1,1%)

BVV Blood Virus Venture AB Konv. Chalmers Innovation AB Förlagslån ' HL Display AB Konv.

Summa

55.560.000

600.000

1.999.950

58.159.950

55.560.000

621.020

1.999.950

58.180.970

'3.566.043.343   5.027.977.740

* Inklusive courtage och omsättningsskatt.

Under 1989 har courtage erlagts med kr 6.343.881

Under 1989 har omsättningsskatt eriagts med kr 17.823.855

1)         Lägsta betalkurs har använts, om ej betalkurs fanns har köpkurs använts.

2)         Chalmers Innovation AB förlagsbevis med optionsrätt.

194

Skr. 1989/90:137 Bilaga 8

Not 3.    Inventarier (tkr) Anskaffningvärde Ackumulerade avskrivningar Bokfört restvärde

1989-12-31

1.233

-   727

506

1988-12-31

1.204

-   481

723

Not 4.    överföring till 1—3 Fondstyrelserna (tkr)

Löntagarfondstyrelserna skall varje år överföra en avkastning på 3% av förvaltade medels nuvärde.

Nuvärdet beräknas enligt konsumentprisindex förändringar.

	Belopp	Index	Beräknat nuvärde 89-12-31	Tillgängi. antal dagar	Avkastningskrav 1989
Ingående Nuvärde 1/1-89	2.568.665	192,8/180,9	2.737.637	360	82.129
Rekvirerat 2/1	300.000	192,8/183,0	316.066	358	9.429
Rekvirerat 1/3	258.000	192,8/184,7	269.314	299	6.710
	3.126.665		3.323.017 -3.126.665		98.269
Avsättning för bevarande av
grundkapitalets köpkraft			196.352
Grundkapital 1984-1988	2.300.000
1989	558.000 2.858.000

195

Skr. 1989/90:137 Bilaga 8

Härnösand 1990-02-02

Bertil Löfberg

Ordförande

Manny Lindqvist

Vice ordförande

Rolf Andersson

Harald Bernbardsson

Maud Byquist

Åke Edin

Alf Linden

Gusten Rolandsson

Ove Skoog

Kurt Norberg

Verkställande direktör

Vår revisionsberättelse har avgivits den 7 februari 1990.

JanJohanson

Auktoriserad revisor

ÅkeAhlman

Auktoriserad revisor

Anders Åström

Auktoriserad revisor

196

_{Revisionsberättelse}

Skr. 1989/90:137 Bilaga 8

FEMTE LÖNTAGARFONDSTYRELSEN, NORDFONDEN Undertecknade, som av regeringen förordnats att såsom revisorer granska Femte Löntagarfondstyrelsens, Nordfonden, förvaltning, får härmed avge revisionsberättelse för år 1989.

Vi har under beaktande av god revisionssed granskat förvaltningsberättelsen, räkenskaperna, protokoll och andra handlingar, som lämnar upplysning om löntagarfondstyrelsens förvaltning, inventerat de under löntagarfondstyrelsens förvaltning stående tillgångarna samt vidtagit de övriga granskningsåtgärder vi ansett erforderliga.

Revisionen har icke givit anledning till anmärkning beträffande förvaltningsberättelsen, resultat-och balansräkningarna, bokföringen eller inventeringen eller eljest beträffande löntagarfondstyrelsens förvaltning.

Härnösand den 7 februari 1990

Jan Johanson Anders Åström

Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor

Åke Ahlman

Auktoriserad revisor

197

^{Allmänna pensionsfonden}

Sammanställning av delfondernas VERKSAMHET I989

_Innehåll

AP-fondens förvaltning

De tre första fondstyrelserna

Övriga fondstyrelser

Fondstyrelsernas förvaltningsberättelser i sammandrag

AP-fondens reglemente

Adressuppgifter

Skr. 1989/90:137 Bilaga 9

200

Skr. 1989/90:137 Bilaga 9

AP-fondens förvaltning

Allmänna pensionsfondens (AP-fondensJ förvaltning handhas av totalt tio styrelser, vilka representerar arbetsgivare och arbetstagare på den svenska arbetsmarknaden. Styrelsemas ledamöter förordnas av regeringen. Varje fondstyrelse utgör en självständig delfond vars förvaltning regleras genom ett av riksdagen fastställt reglemente (lag med reglemente för allmänna pensionsfonden, 1983:1092, med senaste ändring 1989:1038).

AP-fonden tillkom år 1960 som en följd av att riksdagen våren 1959 fattat beslut om införandet av lagfäst allmän tilläggspension (ATP). Trots att pensionsreformen formades som ett rent fördelningssystem och inte etl premiereservsystem, ingick en betydande fondbildning som en viktig del i ATP-systemets uppbyggnad. Fondbildningen motiverades av det samhällsekonomiska intresset av att hålla uppe sparandet i ekonomin. Införandet av lagfäst tilläggspension medförde bl a en minskning av sparandet i de premiereservsystem som var under utveckling. Samtidigt ökade kraven på sparan de och investeringar för att skapa underlag för framtida pensionsutfästelser.

Fr o m 1960 inleddes avgiftsuppbörden till ATP i form av arbetsgivaravgifter till första, andra och tredje fondstyrelserna inom AP-fonden. Dessa styrelser har att förvalta inflytande avgiftsmedel och att tillhandahålla medel som erfordras för utbetalning av ATP-pensionerna inkl. administration av ATP-systemet. Utbetalningarna inleddes under 1963.

Förmånerna inom ATP-systemet utgår i form av ålderspensioner, dvs tillägg till den allmänna folkpensionen enligt av riksdagen fastställda normer, samt i form av förtids-eller familjepensioner. Dessa förmåner utbetalas av första-tredje fondstyrelserna. Denna del tillsammans med folkpensionerna admi nistreras av riksförsäkringsverket m fl myndigheter. Utbetalningen til! de enskilda pen-sionstagama går huvudsakligen via försäkringskassorna. ATP-förmånerna står i bestämt förhållande till individemas pensionsgmndande inkomster under deras aktiva tid, men är oberoende av under denna tid inbetalda avgifter. Fördelningssystemet, dvs de direkta överföringarna till pensionärskollek-livet via arbetsgivaravgiften, gör det tekniskt enkelt för riksdagen alt fatla beslut t ex om frågor som rör förmånemas nivå och värdesäkring.

Under 1974 inrättades en fjärde fondstyrelse inom AP-fonden. Härigenom breddades fondens placeringsmöjligheter till att, vjd sidan av de tre första fondstyrelsernas placeringar i räntebärande instrument, även omfatta aktier och andra värdepapper på riskkapitalmarknaden. Denna inriktning har förstärkts genom tillkomsten av de fem löntagarfonder som riksdagen i december 1983 beslutade inrätta inom AP-fondsystemet. Dessa självständiga delfonder gavs en placeringsinriktnjng som i stort sammanfaller med vad som redovisats för fjärde AP-fonden, dvs placeringar på riskkapital- marknaden.

En femte fondstyrelse med exakt samma placeringsreglemente som den fjärde fondstyrelsen inrättades under 1988. Emellertid börjde inte den femte fondstyrelsen sin verksamhet i praktiken förrän hösten 1989. Första, andra och tredje fondstyrelserna har genom reglementsändring fr o m den 1 januari 1990 möjlighet att placera i utländska räntebärande papper. Fondstyrelsernas rätt att förvärva fastigheter som infördes 1988, gäller även fastigheter i utlandet.

Till samtliga fondstyrelsers årsredogörelsej skall fr o m verksamhetsåret 1988, fogas resultal- och balansräkningar, som är uppställda efter reala principer. Riksdagens granskning avser samtliga fondstyrelser. Formellt överlämnas årsredovisningarna genom en skrivelse frän regeringen tili riksdagen i samband med kompletteringspropositionen. Riksdagsledamöterna har därmed möjlighet att avlämna motioner med anledning av skrivelsen.

Enligt AP-fondens reglemente (17 §) åligger det de tre första fondstyrelserna alt årligen sammanställa en gemensam verksamhetsöversikt för samtliga delfonder. Över-siklen har i det följande utformats lill en sammanfattande redovisning av delfondernas förvaltningsberättelser. För mer detal jerade uppgifter hänvisas lill respektive fondstyrelses årsredovisning för 1989. Därutöver avger riksförsäkringsverket och riksrevisionsverket utlåtanden över fjärde och iemte fondstyrelsemas samt löntagar- fondstyrelsemas förvaltning av medel.

201

Skr. 1989/90:137 Bilaga 9

Utvecklingen under 1989

Under 1989 har utvecklingen för AP-fonden totalt varit tiimligen positiv. Med en inflationstakt uppgående till 6,7% under loppet av året visar fondstyrelserna upp ett s k realt resultat på 8,0 mdkr resp. 2,1 % av hela fondkapitalet. (1988.- 33,5 mdkr resp. 9,2 %). Sänkning av resultatet från 1988 års nivå är en följd av räntestegringen under fjärde kvartalet 1989. Vid 1989 års slul uppgick de ackumulerade reala resultaten tiil 70,9 mdkr utöver nuvärdet av det kapital som tillförts de olika fondstyrelserna.

Ränteutvecklingen i de tre största industriländerna under 1989 var splittrad. Skiljaktigheten mellan räntornas utveckling hänger samman med att en konjunkturavmattning började skönjas i USA under del att konjunkturen varit fortsatt stark i Västtyskland och i Japan. I USA sjönk räntorna till skillnad från i Västtyskland och Japan där räntorna stigil under hela 1989.

Frän att ha fallit i slutet av 1988, bland annat på grund av förväntningar om valutaregleringens avskattande, steg den svensica korta räntan kraftigt i början och slutet av 1989. Under loppet av 1989 steg räntan på 6-månaders statsskuldsväxlar från ca 10,5 % till ca 12,7 %. I början av året ville riksbanken vidga den krympande rantedifferensen gentemot utlandet samt förhindra ett ytterligare räntefall. Den kraftiga ranteuppgången i slutet av året hängde samman med stigande omvärldsränlor samt en starkt ökad oro för den inhemska ekonomiska ut-veckiingen.

Den svensl(a långa räntan (5-åriga statsobligationer) låg vid årsskiftet 1988/89 på ungefär samma nivå som den korta. Vid åtstramningen vårvintern 1989 steg både den korta och den långa räntan ungefär lika mycket. Vid ränteuppgången i slutet av året höjdes däremot den långa räntan mer än den korta.

1 slutet av år 1989 låg räntan på 5-åriga statsobligationer på ca 13,1%. Aktiemarknaden uppvisade en fortsatt positiv utveckling under 1989 även om ökningen av totalindex inte var i paritet med ökningen 1988. Totalindex steg med 24 % under 1989, (alt jämföra med en ökning om 51 % 1988). Den allmänna kursutvecklingen var mycket tast till mitten av augusti 1989 då den hittills högsta noteringen tör totalindex registrerades. Räknat frän årsskiftet 1988/89 innebar detta en kursuppgång med 35 %. Under de tre följande månaderna sjönk kursnivån med 18%. Drygt hälften av detta kursfall återhämtades under återstoden av 1989.

Vid slutet av 1989 uppgick den samlade marknadsvärderade kapitalbehållningen inom hela AP-fonden till 387,3 mdkr. Det är en ökning med 23,8 mdkr resp. 6,5% (1988: 44,6 mdkr resp. 14,0%).

Fondkapitalets ökning i de tre första fondstyrelserna uppgick till 11,3 mdkr (marknadsvärderat). Den totala avkastningen (18,7 mdkr) bestående av räntenettot (36,2 mdkr), realiserade kursförluster (0,2 mdkr) och den orealiserade negativa värdeförändringen i portföljen (-17,3 mdkr) uppgick till 5,6%, beräknat på genomsnittligt disponerat kapital under året. Eftersom en del av avkastningen används för att täcka pensionsutbetalningarna (avgifter ./. pensionsutbetalningar) blev fondkapitalets ökning lägre än avkaslt\ingen för de tre första fondstyrelserna. Övriga fondstyrelser bidrog till ökningen i fondkapitalet i det totala ATP-systemet med 12,5 mdkr, (marknadsvärderat). Av detta svarar kapitaltillskottet för 3,6 mdkr. Kursuppgången på aktiemarknaden medförde att de orealiserade värdena i värdepappersporiföl jema ökade med 6,7 mdkr.

AUmännti pensionsfondens placeringar vid slutet av år 1989 resp 1988, efter placeringsobjekt (marknadsvärden, procent).

1988

1989

Aktier m.m. 9%

Pennlngmartmads-placeringar 1%

Pennirigmaiknads-placeringar 2%

Fastigheter 1%

Aktier m.m. 12%

Obligationer m.m. 77%

Obligationer m.m. 74%

202

Skr. 1989/90:137 Bilaga 9

Iommell och real residtatrukning

för Allmänna Pensionsfonden 1989 Mkr (marknadsvärden)

Föista-trtdje fiärde-femte Löntagar- Summa

foTuistyrtlserrui       foruistyrebema       fondstyrelserna

_______________ 19S9 1988        1989        19SS        1989        I9SS        1989 1988

NettoresulUt 3S 953        33 748       1 293       1 459       1 588       1 333     38 834        36 540

Ökning/minskning

tv ej TcaJiseiade

kunvinster/för-

hnsler —17 285       +6 140    -)-4 356    -K4 436    -t-2 318    -t-4 041 —10 611     -t-14 617

Nominellt resultat

(inki orealiserade

vinster/förluster) 18 688       39 888       5 649      5 895      3 906      5 374     28 223       51 157

Uppindexering av

grundkapitalet med

konsumen t-

piisindex —18 381     —16 232       —328       —274       —903       —635 -19 612     —17 141

Realt resultat 287        23 656       5 321       5 621       3 003       4 739       8 611        34 016

Överföringar till

fondstyrelse I-m — -      —164      -146      —450      -343      —614 -489

Undciskott /över-

sJcoCt i förhÄllande

dll resultatkrav__ 28711    23 éSéH       5 137      5 475      2 553      4 396      7 997      33 527

II Första-tredje fondstyrelsens resultatkrav är här uttryckt som att bibehålla grundkapitalet inflationsskyddat.

Real balansräkning för Allmänna Pensionsfonden 1989-12-31 Mkr (marknadsvärden)

Första-tredje       Fjärde-femte Löntagar- Summa

forutstyrelsema fondstyrelserna fondstyrebema

TUlglngv
Banktillgodohavanden, kort-
histiga placeringar	6 370	1239	823	8 432
	15 691	4	72	15 767
Värdepapper:
	315 556	157	42	315 755
AJctier, konvertibla skuldebrev mm	299	22 779	22 677	45 755
lastiÄhcter	2568	_	_	2568
SinnilU Hllrftiffar	340 484	24 179	23 614	388 277
Skalder
Kortfristiga skulder	8	269	722	999
Fondkapital	340 476	23 910	22 892	387 278
wrav
Uppindexerat grundkapital	294 803	6340	15 234	316 377
Ackumulerat öveiskott från före-
glendeår	45 386	12 413	5 105	62 904
Arets underskott/överskott	287	5 157	2 553	7 997
Sanaiknldcr	340 484	24 179	23 614	388 277

203

Skr. 1989/90:137 Bilaga 9

Allmänna Pensionsfondens fondkapital 1983—1989 (Mkr)

AP-fonden totalt

Första-trtdje       Fjärde-femte LÖntagar-

fondstyrelsema foTidstyrelsema fondstyrehema

Fondkapital 31.12 1983 ansk. värde	219 312,6	3 075,5	_	222 388,1
Fondkapital 31.12 1984 ansk. värde	240 094,9	3 728,0	1 532,8	245 355,7
Fondkapital 31.12 1985 ansk. värde	259 596,5	4 121,8	2 892,6	266 610,9
fondkapital 31.12 1986 ansk. värde	280 989,4	5 609,8	6 087,3	292 686,5
Fondkapital 31.12 1987 ansk. värde	303 710,7	6 639,1	9 727,7	320 077,5
Fondkapilal 31.12 1988 ansk. värde	329 082,2	7 952,5	12 981,4	350 016,1
Fondkapital 31.U 1989 ansk. varde	357 627,1	10 231,1	16 551,1	384 409,8
Fondkapital 31.12 1986 markn. värde	273 124,2	12 125,8	7 590,1	292 840,1
Fondkapital 31.12 1987 markn. värde	297 693,4	11 526,0	9 708,3	38 927,7
Fondkapital 31.12 1988 markn. värde	329 217,4	17 275,3	17 004,2	363 496,9
Fondkapital 31.12 1989 markn. värde	340 476,8	23 910,2	22 892,5	387 279,5

Allmänna Pensionsfondens totah placeringar 31.12 1989 (Mkr, marknadsvärde)

Första-tredje Fjärde-femte Löntagar- AP-fonden

fondstyrebema    fondstyrelserna fondstyrelserna totalt

Penningmarknadsplaceringar Obligationer m m	6 369,9 274 206.2 41 350,4 298,7 2 568,4	1239,2 157,1 22 778,8	823,4 42,4 22 656,8	8 432,5 274 405,7 41 350,4 45 734,3 2 568,4	2.2 73.7
Reverslån, relinansieringslån Aktier, konvertibier och optionsrätter m m Fastigheter					11.1 12.3 0,7
Summa placeringar	324 793,6	24 175,1	23 522,6	372 491,3	100.0

Värdepappersportföljema 31,12 respektive år (Nikr)

FöTSta-tredie             Fjärde-femte           Löntagar- APfonden
fondstyrelserna        fondstyrelserna' fondstyrelserna___ totalt

31.12 1985:

Summa marknadsvärde Summa anskaffningsvärde

31.12 1986:

Summa marknadsvärde

Summa anskaffningsvärde

31.12 1987:

Summa marknadsvärde

Summa anskaffningsvärde

31.12 1988:

Summa marknadsvärde

Summa anskaffningsvärde

31.12 1989:

Summa marknadsvärde

Summa anskaffningsvärde

178 860	7 546	3 079	189 485
192 952	3484	2 638	199 074
203 866	11250	7 053	222 169
211554	4 734	5 551	221 839
226 007	10 441	9 537	245 985
232 265	5 554	9 556	247 375
266 385	15 718	16 689	298 792
266 401	6 395	12 666	285 462
274 206	22 779	22 677	319 662
291 027	9 100	16 336	316 463

 Innehav av obligations-, partial- och förlagslån.  Innehav av aktier, konvcrtibler och optionscätter.

204

Skr. 1989/90:137 Bilaga 9

De tre första fondstyrebema

Placeringskapacitet

ATP-systemets utveckling under 1989 innebar fortsatt höga anspråk på fondens avkastning. Den del av pensionema som betalas med fondförvaltningens avkastning uppgick till 11,6 mdkr, utgörande 16,7% av pensionsutbetalningarna. (1988: 11.5 mdkr respektive 19,0%).

Resultatet av fondförvaltningen som den framgår av resultaträkningen, uppgick i intäktsräntor till 36,3 mdkr (1988: 33,6 mdkr). Ett sätt att mäta fondförvaltningens totalavkastning framgår av nedanstående tablå.

1. Genomsnittligt disponerat kapital under året* (mark-

nadsvarde, Mkr)                 312 545   336 944

39 907      18 717

2.             Avkastning (Mkr)
(varav)

33 499      36 171

-I-269        —168

-1-6 139  —17 285

— Intäktsräntor/kostnadsräntor

— Reavinstnetto

— Förändring i kursvärden

3. Totalavkastning. %(2)          12,8       5,6

(1) * Genomsnittlig balansomslutning = (summan av månadsvärden) 12

Som framgår av ovanstående avkastningsberäkning ingår i avkastningen såväl periodiserad ränta som realiserade och orealiserade värdeförändringar i portföljen. Dessa har satts i relation till ett under året genomsnittligt disponerat kapital, baserat bl a pä en marknadsvärdering av portföljen. Det bör noteras att delta sätt att mäta avkastningen skiljer sig fi3n del beräkningssätt som redovisas i avsnittet om portföljavkaslning på sid 10.

Beräknat som andel av fondkapitalet uppgick avgiftsunderskottet (avgifler ./. pensioner) lill 3,4% vid slutet av 1989. (1988: 3,5%). Denna andel motsvarar den reala av-

kastning som måste uppnås för att tillgångarnas reala värde skall vara oförändrat.

Figuren på sid 10 är avsedd att schematiskt åskådliggöra de kapitalflöden som ägt rum i fondförvaltningen under är 1989.

Fondkapitalet till marknadsvärde uppgick lill 340,5 mdkr vid årets slut vilket är en uppgång med 11,3 mdkr (1988: 31,5 mdkr).

De tre första AP-fondernas kapitalflöden jämte fondkapitalets utveckling i löpande priser åren 1960—1989 redovisas i tablån nedan.

Den totala ÄTP-avgifters storlek uppgick lill 11,0% år 1989 vilket är en höjning med 0,4 procentenheter frän 1988. Av avgiften tillföres 0,2 procentenheter löntagarfonderna. För innevarande år har riksdagen beslutat höja den lotala avgiftssatsen för ATP med 2 procentenheter till 13.0%. Effekten av denna höjning på lönekostnaderna neutraliseras av en motsvarande sänkning av folkpensionsavgiften.

Under 1989 beräknas den utbetalda lönesumman ha ökat med närmare 11%. Det är en betydligt högre ökningstakt än vad som förutsetts. Tillsammans med avgiftshöjningen på 0,4 procentenheter år 1989 har detta inneburit en inte oväsentlig ökning av avgiftsinkomsterna. De uppgick år 1989 till 57,6 mdkr vilket är en ökning med 17,4% (1988: 49,1 mdkr resp. 11,8%).

Denna uppbyggnad av kapitaltillförseln till löntagarfondema som författningsmässigt reglerats fram till slutäret 1990 har hittills, framför allt genom vinstdelningsskatten, blivit högre än beräknat varigenom betydande tillskott tillförts de tre första AP-fonderna.

fFondkapitalets utveckling 1960—1989, (marknadsvärde, mdkr)

:'Avkastning

;'.— periodiserad länta

i — ränkföiändring

 — frim delfonder

'"•Avgifter

['OvénkjutaiKle löntagarfondsmedel

I iVnsionsutbetalningar

Administrationskostnader
rTillvixt i (ondkapiuKmdkr)
'Procentuell förändring av fondkapitalet
bfondkapitj] (nurknadsväide)_

1960     1970     1980     1985      1988     1989

18,7

0,0

0,5

0,S

2,0       10,4       22.9       39,9

—	—	27,9	33,5	36,2
—	—	-5,0	6,4	-17,5
—	—	0,1	0,5	0,6
6,1	22,2	34,5	49,1	57,6
—	—	—	3,1	4,0
—1,2	—19,0	—42,1	—60,6	-69,2
-0,1	-0,2	-0,3	—0,5	-0,5
6,8	13,4	15,1	31,5	11,3
23,0	10,0	7,0	11,0	3,4
35.9	Vä.i	245.3	329.2	340,5

205

Skr. 1989/90:137 Bilaga 9

När kapilalförseln lill löntagarfonderna avslutas år 1990 beräknas, enligt nu gällande kalkyler, löntagarfondemas tillförda kapital uppgå till ca 17,3 mdkr i löpande priser. Vid ell oförändrat skatteuttag fram I o m år 1990 skulle vinstdelningsskatten och arbetsgivaravgiften ha inbringat ca 18,5 mdkr utöver de drygt 17 mdkr, vilket "överskott" tillföres de tre första AP-fonderna, se diagram nedan. På grund av eftersläpningar i uppbordssystemet inflyter medel två är efter inkomslåret 1990.

Pensiorjsutgiftema i ATP-systemet ökade under år 1989 med 14,2% till 69,2 mdkr (1988: 12,6% resp. 60,6 mdkr). Basbeloppet, som reglerar värdesäkringen av pensionerna, höjdes från 25 800 kr till 27 900 kr eller med 8,1%, varav 600 kr i en engångshojning för att kompensera pensionärerna för 1982 års devalvering. För innevarande år har basbeloppet fastställts lill 29 700 kr eller en ökning med 6,5%.

För administrationen av allmänna tilläggspensioneringen (förutom fondstyrelsernas intema förvaltning) är ett flertal myndigheter och institutioner involverade. Till dessa har år 1989 totalt 461 mkr utbetalats. Det är en uppgång med drygt 13 mkr sedan 1988.

Summan av de inflöden och utflöden av kapital som relaterats ovan har inneburit nettoplaceringar år 1989 på 27,3 mdkr. Därutöver har under året amorteringar förfall och inlösen i värdepappersportföljen uppgålt till ca 24 mdkr i de långfristiga värdepappren och till ca 14 mdkr i de kortfristiga placeringarna. Till detta kommer omplaceringar i porfföljsammansättningen på ca 50 mdkr, som gjorts av placeringspolitiska skäl. Sammantaget innebär detta att brut-loplaceringarna uppgick till 115 mdkr vilket framgår av tablån nedan.

Första-tredje fondstyrelsemas placeringar under 1988 och 1989

	Bruttoplacerir;gar		Nettoplaceringar
(miljarder kr)	1988	1989	1988           1989
Placeringar	152,1	114,9	23,5            27,3
— obligationer, förlags- och reverslån	133,6	93,6	29,4             20,5
— penningmarlcnadsplaceringar	18,5	18,4	-5,9              3,9
— fastigheter m m	—	2,9	-              2,9

Löntagarfondemas finansiering, utbetalda medel och av 1—3 fondstyrebema förvaltade medel (ack. värden, mdkr)

—IP'?;?!'®*-"»*'*;"'»'' '7rmrn'T'vwffftPms?*''f-'-',''-'':

influtna medel Ivrnsiöelnmgs-skatt + avgifi)

utbetalda medel till löntagarfonder

1984 ' 1985 ' 1986 ' 1987  1988  1989  1990  1991  1992

DIAGRAM 5

206

Skr. 1989/90:137 Bilaga 9

Placeringspolitiken

De tre första AP-fondernas placeringspolitik för värdepappersportföljen bygger på en värdering av tre portföljrisker; ränterisk, likviditetsrisk och kreditrisk. Målsättningen är att med en given sammansättning av dessa risker uppnå maximal avkastning i värdepappersportföljen.

Sammansättningen av olika typer av räntebärande värdepapper i den svenska marknaden under senare år, kan sägas karaktäriseras av en övergång från direkta lån till finansiering via penning- och obligationsmarknaden med hjälp av olika typer av marknadspapper. Detta avspeglas i de tre första AP-fondernas portfölj i en ökande andel obligationer och certifikat. I slutet av 1989 uppgick obligationsportföljens andel av den totala räntebärande portföljen till 84,8%, en ökning med 1,0% från 1988. År 1985 var andelen 79%.

På obligationsmarknaden var det framförallt bostadssektom som Ökade sina volymer. Bostadsobligationer passar väl in i de tre första AP-fondernas portfölj då de kredil-riskmässigt hör till de säkrare placeringarna samtidigt som de handlas till en högre ränta än t ex statsobligationer. Skillnaden i avkastning mellan femåriga stats- och bostads-obligationer steg under 1989 med ca 0,3 procentenheter till ca 0,5%. Bostadssektorns an del av de tre första AP-fondernas räntebärande portfölj steg under året med ca 4,9% och uppgick i slutet av året till 59,4%.

Under 1989 minskade statsobligationsinnehavet med 5,1% till 22,4% av de räntebärande placeringarna. Denna minskning följer till viss del mönstret i hela obligationsmarknaden där statens andel under senare år har minskat.

Den traditionella målgruppen för de tre första AP-fondernas hittillsvarande direktlåne-givning utgörs av kommuner och landsting samt kommunala bolag. Vid slutet av 1989 uppgick lånestocken till denna sektor till 11,7 mdkr, vilket är en nedgång med 1,6 mdkr under året.

Vidare har en viss nyutlåning till mellanhandsinstitut, främst bostads- och företags-finansierande institut, ägt rum under 1989. 1 stort amorteras dock denna stock successivt i takt med att tidigare lämnade krediter förfaller.

Förutom utlåning till de nu nämnda län-tagargruppema har de tre första AP-fondema numera även möjlighet att lämna direktlån til privata svenska bolag. Dessa utlåningsmöjligheter är begränsade til! fem procent av fondemas totala placeringar. Verksamheten har utvecklats positivt under 1989. Totalt uppgår utlåningen per 1989-12-30 tiil 4,1 mdkr. I utlåningen ingår både kortare lån (1-3 år) samt längre lån med speciell betalningsprofil.

De tre första fondstyrelserna fick under 1988

möjlighet att förvärva fastigheter. Under 1989 togs de första stegen mot målet att på sikt bygga upp ett väsentligt fastighetsbestånd. Fondstyrelserna förvärvade dels det börsnoterade fastighetsbolaget Anders Nisses AB, dels gick fondstyrelserna in som delägare med en andel på knappt 20 procent i det nybildade bolaget Pleiad Real Estate AB.

Förvärvet av Anders Nisses AB utgör stommen för fondens vidare aktiviteter på den svenska fastighetsmarknaden. Nisses fastighetsbestånd har ett marknadsvärde på ca 4 mdkr. Geografiskt ligger tyngdpunkten i beståndet i Stockholm med knappt 70 procent samt i Norrland med ca 10 procent. Vidare har Nisses ungefär 20 procent i form av innehav i London. Den alldeles övervägande delen eller ca 96 procent utgöres av kommersiella fastigheter.

För att tillgodose behovet av utländska fastighetsförvärv, vid sidan av Nisses fastighetsbestånd i Löndon, deltog de tre första fondstyrelserna i bildandet av ett nytt svenskt fastighetsbolag vid namn Pleiad Real Estate AB. Delägarna i bolaget är förutom AB Volvo och de tre första fondstyrelserna, SPP, PK-bankens pensionsstiftelse samt WA SA. Med undantag av det vid starten tillförda beståndet av Volvofastigheter, kommer bolagets fortsatta verksamhet att vara ut-landsorienterad. Pleiad Real Estate AB har under andra halvåret 1989 genomfört omfattande förvärv av fastigheter i utlandet.

Portfölj avkastningen

Under 1989 hade AP-fonden i sin portfölj en totalavkastning, mätt enligt försäkringsbolagens modell, på 6,1 %. Denna avkastning byggdes upp av 11,7 procentenheter i periodiserad ränta och —5,6 procentenheter i värdeförändring. Under 1989 påverkades avkastningen i hög grad av den ränteuppgång som skedde i slutet av året vilken förorsakade den negativa värdeförändringen. Som ett resultat av ränteuppgången har de värderingskurser (huvudsakligen från Stockholms Fondbörs) till vilka portföljen värderas vid resp. årsskifte justerats ned. I stort sett hela den värdeförändring som redovisats är orealiserad och beror på nämnda ränteuppgång. Eftersom en placerare av AP-fondens storlek måste ha stor andel långfristiga placeringar blir en negativ värdeförändring en oundviklig följd när marknadsräntan stiger. På motsvarande sätt hade fonden en orealiserad positiv värdeförändring under de tre föregående åren.

Den periodiserade räntan hade sjunkit un
der ett antal år p g a att fonden nyplacerat
förfallande lån respektive gjort omplacering
ar i ett successivt sjunkande ränteläge. Den
na tendens börjar nu plana ut eftersom det
allmänna räntelägel under 1989 steg i för
hållande till tidigare år. -y

Skr. 1989/90:137 Bilaga 9

APfondens avkastning 1986—1989, procentenheter

Obligationer
Lån______

Obligationer-t-lån-t-korta placeringar

Obligationer
Un______

Obligationer-t-Iän-t-korta placeringar

1986

Per.ränta värdef. 12,9     4,1 13,8        —

13,0    13,1 1988

Per.ränta värdef. 11,8      2,8 12.6     -0.2

11.9     2,3

1987

total   per.ränta
17,0 12,1

13,8 12.8

16,1

12,2 1989

total    per.ränta
14,6 11,6

12.4 12.5

11,7

14,2

värdef. total 0,6 12,7 0,1     12.8

0,5    12,7

värdef. total -6,4 5,2 -1.3    11.2

-5,6      6,1

Kapitalflöden 1989 (Marknadsvärden, mdkr)

208

Skr. 1989/90:137 Bilaga 9

med förändringen i konsumentprisindex.

Ackumulerade reala överskott/underskott i procent av fondkapitalet jämfört med inflationsuppräknat grundkapital 1960—1989

Resultat 1989

Det bokföringsmässiga resultatet av förvaltningen av 1—3 fondstyrelsernas verksamhet är baserat på anskaffningsvärden ocfi påverkas inle av orealiserade kursvinsler och förluster. Det bokföringsmässiga resultatet 1989 blev 35 954 mkr (1988: 33 748). Se tabell sid 17.

Intäktsräntorna, 36 302 mkr, var 8,1% högre än föregående år. Uppgången förklaras huvudsakligen av att den genomsnittliga portföljstorleken under året varit drygt 20 mdkr högre än föregående år. Marknadens genomsnittliga räntenivå på femåriga statsobligationen har år 1989 varit 11,3%, vilket är 0,1 procentenhet högre än under 1988. I posten ingår per balansdagen upplupna ej inbetalda räntor m m. Dessa ökade från 13 997 mkr år 1988 till 15 076 mkr år 1989.

Övriga intäkter utgörs av avkastningen från småföretagsfonden på knappt 4 mkr.

Nettot av realiserade kursskillnader vid avyttring av värdepapper har under år 1989 uppgålt till —168 mkr (1988: 269 mkr).

Det reala resultatet innehåller också en post där det bokföringsmässiga resultatet korrigeras för inflationen. Nuvärdet av de medel som har tillförts fonden fram till och med 1988 års utgång jämte de medel som tillförts under året 1989 (grundkapitalet) korrigeras

Ar 1989 har denna avsättning för att bevara grundkapitalets köpkraft uppgått till 18,4 mdkr (1988: 16,2 mdkr). Vid marknadsvärderingen per 1989-12-31 har portföljens kursvärden i förhållande till anskaffningsvärdena förändrats med totalt —17,3 mdkr (1988: 6,1 mdkr) under året. Del är främst nedgången i marknadsräntorna i slulel av årel som har resulterat i den orealiserade värdenedgången.

Arets reala resultat blev 0,3 mdkr (1988: 23,7 mdkr).

För en långsiktig placerare är det emellertid inle särskilt meningsfullt att tillmäta resultatet ett enskilt år någon större vikt, snarare skall man i detta avseende betrakta den reala balansräkningen där de ackumulerade reala resultaten sedan fondernas tillkomst kan utläsas. De var 45,7 mdkr eller 13,4% av fondkapitalet vid utgången av 1989. (1988: 45,4 mdkr resp. 13,8%).

Diagrammet nedan utvisar att de ackumulerade resultaten först år 1986 (bortsett från tidigt 60-tal) var så stora att balans erhölls mot inflationens urholkning av grundkapitalet. Under åren 1973—1980 urholkades fondkapitalet kraftigt av inflationen och de regleringar som påverkade fondens place-ringsmöjligheler.

Reala över/undersi(Ott i % av fondkapital

Grundkapitalet     q,

inflationsuppräknat

14   Rikstlagen 1989/90. I saml. Nr 137

Skr. 1989/90:137 Bilaga 9

Man kan också konstatera alt fr o m år realräntoma, som gjort all del sammanlagda

1981 har de reala resultaten varit positiva de fondkapitalets  realvärde  har  kunnat   åter-

enskilda åren. Det är dock de senaste årens ställas och öka.
goda resultat, främst beroende på de höga

Placeringamas fördelning på låntagarkategorier ultimo december resp. år, (anskaffningsvärden, procent)

1988

1989

Näringsliv 15%

Penningmarknadsplaceringar 1%

Staten 27%

Penningmarknads-placeringar 2% .g,y

Näringsliv 13%   —

Staten 22%

Kommuner 3%

Kommuner 3%

Bostäder 54%

Bostäder 59%

Placeringamas fördelning efter placeringsobjekt ultimo december resp. år, (anskaffningsvärden, procent)

1988

1989

Reverslän 1 Föriagslån 1%

Penningmarknadsplaceringar 1%

Pennirigmarimads-placeringar 2%

Reverslån 12% .tggkUm"'°°

Föriagslån 1%i

Obligationslån B4%

Obligatk>nslån 84%

210

Skr. 1989/90:137 Bilaga 9

Övriga fondstyrelser

Riskkapitalmarknaden 1989

(Utdrag ur fjärde fondstyrelsens förvaltningsberättelse)

"1989 blev kursmässigl ytterligare ett starkt år för Stockholmsbörsen. Diagram 1 visar utvecklingen av Veckans Affärers totalindex under 1987 och 1988 saml av totalindex och index för några av de viktigaste branscherna månadsvis 1989.

Totalindex steg under året med 24 % (föregående år -1-51 %). Den allmänna kursutvecklingen var myckel fast till mitten av augusti då den hittills högsta noteringen för totalindex — 1.689 — registrerade, vilket innebar en kursuppgång med 35 % från årsskiftet. Under cje tre påföljande månaderna sjönk kursnivån med 18 %. Drygt hälften av detta kursfall återhämtades under återstoden av året.

Den branschmässiga kursutvecklingen under året var påtagligt ojämnt fördelad. Väsentligt bättre än totalindex utvecklades Kemisk Industri (-1-47 %) och Verksläder (-1-39 %), men också Rederier (-1-35 %) och Förvaltningsbolag (-1-28 %) hade en gynnsam utveckling i förhållande till marknadens genomsnitt. De båda förstnämnda branscherna är överrepresenterade i fjärde fondens portfölj, medan de senare branscherna är underrepresenterade i poriföljen. Såväl Handelsförelag (-t-11 %) som Skogsindustri (—6%) minskade sill börsvärde under året. övriga branscher visar en kursuppgång på 12—19 %.

För enskilda aktier var utvecklingen än mer skiftande. Del är svårt att urskilja några generella tendenser. Möjligen kan man påstå alt intemationellt verksamma förelag, företrädesvis verkstads- och läkemedelsbolag t ex Ericsson, Astra och Alfa-Laval, har haft en gynnsam kursutveckling medan cykliska och hemmamarknadsberoende företag utvecklats sämre.

Den registrerade aktieomsältningen vid Stockholms Fondbörs (A:I- och A:ll-lisloma) minskade från 115.4 mdkr 1988 till 112.8 mdkr 1989. Därmed sjönk aktieomsättningen för Iredje året i rad. Eftersom omsättningen innehåller såväl en pris- som en volymkomponent, är omsättningshastigheten etl mer relevant mått på affärsaklivi-lelen. Omsättningshastigheten beräknas månadsvis av fondbörsen. Under 1989 registrerades en omsättningshastighet på 16 %, jämfört med drygt 20 % för 1988. Affärsak-livilelen — mätt på detta sätt — ligger därmed nära den nivå som uppmättes i början av 80-talet.

Den sammanlagda exporten och importen av svenska aktier ökade till 21.9 mdkr (15.3 mdkr). Om man jämför med genomsnittet av dessa köp och försäljningar med den i Sverige registrerade omsättningen, så steg denna relation till knappt 10% (7). Det är glädjande att denna relation efter ett par års tillbakagång ånyo stiger eftersom innebörden av detta är att kommunikationen mellan den inhemska och de utländska marknadema stabiliserats. A andra sidan bör påpekas att omsättningen i vissa fria aktier är betydligt större i London än i Stockholm. För tredje året i rad nettoimporterades svenska aktier från utlandet. Nettoimporten uppgick till måttliga 1.9 mdkr (2.7 mdkr).

Avvecklingen av valutaregleringen i början av årel ledde till en nästan explosionsartad ökning av gränshandeln för utländska aktier. Sålunda ökade den sammanlagda exporten och importen av utländska aktier från 13.9 mdkr till 60.3 mdkr. Totalt nettoimporterades utländska aktier för 27.9 mdkr (3.1 mdkr).

När dessutom gränshandeln för räntebärande instrument liberaliserades i mitten av 1989 uppstod nya stora kapitalflöden. Sålunda köptes och såldes nominella värdepapper för sammanlagt närmare 110 mdkr enligt Riksbankens statistik. Härav svarade kronobligationer för 65 mdkr. Nettoexporten av obligationer lill utlandet uppgick till 36 mdkr. Tendensen under året har varit att svenska placerare ökar den relativa andelen utländska tillgångar i sina portföljer (utländska aktier vartill också skall adderas stora utländska fastighetsinvesteringar) på bekostnad av nominella tillgångar.

Optionshandeln ökade betydligt jämfört med föregående år. Ökningen var helt hänförlig till handeln med aktieoptioner för vilka omsättningen steg från 1.9 mdkr till 4.5 mdkr. Indexoptionshandeln sjönk däremot från 5.2 mdkr till 4.7 mdkr.

Diagram 2 visar kursutvecklingen för elt urval utländska börser mätt i lokal valuta från årsskiftet till årsskifte för 1988 och 1989. Den dollarbaserade världsindexutvecklingen under 1989, enligt lidskriften Morgan Stanley Capital Intemational, återges också i diagrammet. I grova drag kan sägas att kursutvecklingen på de flesta internationella aktiemarknaderna var mycket gynnsam under 1989. Sålunda steg de, med börsvärdet som måttstock, största marknaderna — Tokyo, New York, London, Frankfurt, Paris och Toronto — med mellan 17 och 39 procent mätt i lokal valuta.

211

Skr. 1989/90:137 Bilaga 9

Det loiala marknadsvärdet på de svenska börsbolagen vid det senaste årsskiftet — 774 mdkr — innebär en värdering väsentligt överstigande förelagens justerade egna kapilal. Under senare år har en sådan värdering inte varit ovanlig, men det förtjänar all påpekas att aktiemarknaden i ett sådant kursläge förväntar sig att företagens avkastning på eget kapilal långsikiigi inte bara skall uppgå till den riskfria marknadsräntan plus etl risklillägg utan dessutom ge en avkastning därutöver.

Emissions- och introduktionsvolymen för officiellt noterade förelag steg till 4.1 mdkr (3.4 mdkr). Härav uppgick nyemissionerna till 2.2 mdkr (2.3 mdkr). 6 (12) bolag introducerades på A- och OTC-listoma lill ett sammanlagt belopp av 1.9 mdkr (1.1 mdkr).

Under 1989 tillfördes Stockholms Fondbörs 9 (9) nya bolag. 16 (15) bolag avfördes från notering på grund av uppköpserbjudanden. Antalet OTC-noterade minskade med 1, sedan listan tillförts 5 (10) bolag och 6 (8) bolag avförts från notering."

Fondemas placeringskapacitet

Fjärde och femte fondstyrelserna kan som kapitaltillskott (ackumulerat) vardera erhålla högst 1 % av de tre första fondstyrelsernas sammanlagda fondkapilal, beräknat som anskaffningsvärde vid utgången av föregående år. För år 1990 uppgår detta maximum för vardera fonden lill 3 576 mkr. eller totalt 7 152 mkr. Det t.o.m. 1989 faktiskt rekvirerade kapitalet uppgick för de båda fondema till sammanlagt 3 500 mkr, varav

3             000 mkr för fjärde fonden och 500 mkr
för femte. Under 1989 hade sammanlagt
1 150 mkr rekvirerats. För fjärde fonden
kvarstår således — beräknat på dagens
fondkapital — 576 mkr och för femte fon
den 3 176 mkr.

De fem löntagarfondema disponerar dels en mindre del av det löpande avgiftsuttaget för ATP (0,2 procentenheter av det f.n. till 13 procent uppgående ullaget), dels en särskild vinslskalt (vinsldelningsskalt). Tillförseln till fondema är maximerad lill ett grundkapital som slulåret 1990 får uppgå till 17 260 mkr; för 1989 var gränsen för grundkapitalet satt till 14 290 mkr. De lill de fem löntagarfondema destinerade medlen har blivit betydligt lägre än inkomsten från vinstskatten och jämte den till löntagarfondema destinerade delen av ATP-avgiflen (0,2 procentenheter). Skillnaden tillfaller 1—3 AP-fondema. (Se diagram sid 00). Under 1989 rekvirerade löntagarfondema 2 432 mkr; för 1990 uppgår rekvisilionema maximall till

4             228 mkr.

AP-fondens sammanlagda aktieplacerings-kapacitet (=ökningen av slyrelsemas gmndkapital) uppgick för 1989 till 3 582 mkr (1988:2 264 mkr). Vid utgången av

1989 uppgick summan av det till de aktie-placerande fondemas tillskjutna grundkapitalet till 16,5 mdkr (1988: 13,0 mdkr). Detta gmndkapital hade per den 31/12 1989 i löpande priser växt lill 45,5 mdkr.

Regler för fondemas placeringspolitik

Principema för de olika fondstyrelsernas placeringar är desamma. Placeringama skall enligt fondreglementets § 4 syfta lill all förbättra riskkapilalförsörjningen till gagn för svensk produktion och sysselsättning. Fondmedlen skall placeras så alt kraven på god avkastning, långsiktighel och riskspridning tillgodoses.

För samtliga fonder gäller att de placerar i aktier i svenska aktiebolag, konvertibier eller motsvarande skuldebrev förenade med optionsrätter, riskkapital i kooperativa företag och andelar i svenska kommanditbolag.

Fjärde och femte fondslyrelsema har därutöver rätt alt förvärva standardiserade köp-och säljoptioner avseende aktier, aktier i utländska aktiebolag (upp till 10 procent av förvallade medel). Fjärde och femte fondslyrelsema har ocksä möjligheter att placera medel i en del nya riskkapitalinstmment samt även i långfristiga räntebärande värdepapper.

Kapitalandelar och rösträtt

Innehavet av aktier i elt börsnoterat aktiebolag får för fjärde och femte fondstyrelserna ej överstiga 10 % av röstetalet; för de fem löntagarfondema är motsvarande begränsning för varje fond salt till 6 % av röstvärdet. Det sammat\lagda röstvärdet av AP-fondemas aktieinnehav i ett börsnoterat bolag kan därmed maximall uppnå 50 %. Begränsningen av röstetalet gäller aktier i börsnoterade aktiebolag. För fondemas placeringar i onoterade aktier, uppgående 1989 till sammanlagt 859 mkr eller 3,3 % (bokförda värden; 1988: 984 mkr), gäller inle någon sådan begränsning.

Fjärde och femte fondstyrelsen och de fem löntagarfondema har i egenskap av betydande aktieägare i ett stort antal bolag att mer eller mindre direkt utöva ägarinflytande. Fondslyrelsema har primärt sill långsikliga avkastningsintresse att bevaka men måste därutöver, när aktieinnehavens storlek påkallar, också utöva sitt inflytande med hänsyn lill berörda bolags intressen och lill hela aktiemarknadens funktionssätt. Hur ägarinflytandet används i olika situationer är en fråga för respektive fondstyrelse.

Enligt aktiebolagslagen gäller som huvudregel att en aktieägare inle kan fördela röst-

Skr. 1989/90:137 Bilaga 9

rätten forell aktieinnehav på flera ombud. Ett undantag från denna regel har dock införts för de aklieplacerande delfondema inom AP-fonden. f-Iärigenom kan varje enskild fondstyrelse självständigt utöva sitt ägarinflytande i bolag, där fler delfonder är representerade. Dessutom möjliggörs överlåtelse av hälften av rösträtten som följer med eft visst aktieinnehav från löntagarfond lill lokala fackliga ombud. Det är därvid de fackliga organisationerna som har att la initiativ om man önskar utöva delar av löntagarfondemas ägarinflytande i det egna bolaget. Så har också regelmässigt skett vid en rad bolagsstämmor under 1989. Rösträtten för fjärde och femte AP-fondens aktieinnehav regleras inle i särskild ordning i fondreglementet. Dessa fondstyrelser har således ingen skyldighet all fördela ut rösträtt men kan på eget initiativ överlåta representation och rösträtt på lokala fackliga ombud, en möjlighet som i vissa fall också utnyttjats.

Avkastningskrav

Del avkastningskrav som de aklieplacerande fondstyrelserna är ålagda enligt fondregle-menlel (28 §), är satt till 3 % av det tillskjutna

inflationsuppräknade kapitalel (grundkapitalet). Inflationsuppräkningen sker med den prisstegring som inträffat sedan tidpunkten då medlen tillförts fondstyrelserna. Avkastningskravet är utformat dels som ett år/ig( flödeskrav, dels som ett långsiktigt avkastningskrav. Rödeskravet innebär att varje fondstyrelse lill första—tredje AP-fondstyrelsema skall inleverera ett belopp beräknat som 3 % av nuvärdet av gmndkapitalet. Denna inleverans uppgick 1989 för de aklieplacerande fondema sammanlagt till 614 mkr (1988: 489 mkr). Det bokföringsmässiga resultatet före övrföring uppgick 1989 sammanlagt lill 2 881 mkr (1988: 2 792 mkr).

Det långsiktiga avkastningskravet innebär ett krav på alt bibehålla gmndkapitalets realvärde. Vid beräkningarna utgår man från det nominella resultatet och lar hänsyn lill förändringama i den dolda reserven i värdepappersportföljen. Förändringen i den dolda reserven blev 6 674 mkr sammantaget för de aklieplacerande fondema under 1989. Det sammanlagda reala resultatet för 1989, utöver vad som åtgick för alt bibehålla gmndkapitalets realvärde, blev 7 710 mkr (1988: 9 871 mkr).

Totalt

iäntagarfondstyrelsema

-(-637       -1-489

-(■325

-(-264        -(-602     -(-6 674

547

709

323

Grundfakta för övriga fondstyrelser 1989, Mkr

Fjärde________________________ Femte
_____________________________ fondstyrelsen fondstyrelsen

	Syd-	Fond	Tre-	Mellan-	Nord-
	fond	Väst	Fond	svenska	fond
500	2858	2 858	2858	1600	2 858	16 532
501	4546	5 075	4788	3436	5 048	46 803
468	4 402	4 910	4786	3 552	5 028	45 456
—1	1118	1589	1222	949	1461	20 018

Tillskott av grundkapital* (ackumulerat frin starten) 3 000
Fondkapital vid årets slut (marknadsvärde) 23 409

Värdepappersportfoljen vid årets slut (marknadsvärde) 22 310 Dold reserv i värdepappersportfoljen** vid årets slut 13 680 Förändr. av dold reserv i värdepappersportföljen

under året +i 357

Realt resultat år 1989 efter överföring

till 1—3 fondstyrelserna_____________ 5 160

' NomineUa belopp. ** Skillnaden mellan maiicnadsvärdcn odi anskaffninsväiden.

213

Skr. 1989/90:137 Bilaga 9

Sammanfattning av	de aklieplacerande AP-fondemas innehav:
Svenska aktier Börsnoterade Icke börsnoterade		Bokf.v.	1989 Markn.v.	Bokf.v.	1988 Markn.v.
		23 811 859	43 831 864	17 394 984	30 661 965
Utländska aktier		40	35	36	35
Övriga svenska värdepapper Summa		718	718	640	738
		25 428	45 448	19 054	32 399

AP-fondens och försäkringsbolagens andel av börsregistrerade aktier (mdkr)                                            1982     %   1985     %   1988     %	1989	%
AP-fonden                                                          4        3         11        4        32        5 Försäkringsbolag                                          14      10        31      11        98      16	46 141	6 19
ToUlt börsreg. aktier                                    136    100      285    100      614    100	744	100

Aktiemarknadens utveckling, kursförändring

1983   1984   1985   1986   1987   1988   1989
(general index) -1-99    - 11    -(-25    -f 51    -   7    -1-51    -(-24

Emmissions- och introduktionsvolym år 1989 (1988) 4,1 (3,4) varav nyemission 2,2 (2,3) och introduktioner 1,9 (1,1)

Köp och försäljning av aktier från och till utlandet (mdkr)

1988 1989

Totalt

Varav utländska aktier

30

28

214

Skr. 1989/90:137 Bilaga 9

Fondstyrelsernas förvaltningsberättelser i sammandrag

I det följande redovisas resultat- och balans- räkningarna och resp. délfonds särskilda
räkningar för AP-fondens styrelser avseende värdepappersredövisning. AP-fondens regle-
1988 och 1989 samt vissa uppgifter om pla- mente föreskriver att tillgångarna skall bok-
ceringsinriktning och värdepappersinnehav föras till anskaffningsvärden. Fr o m verk
per 31.12 1989. På sid 18—19 redovisas upp- samhetsåret 1988 skall även en real redovis-
gifler för de tre första fondstyrelserna, på ning av tillgångarna göras. En lotalsam-
sid 20—21 för fjärde fondstyrelsen, på sid manställniiig över samtliga tio delfonders
22—23 för femte fondstyrelsen och på sid kapitalbehållning, nettoresultat och placera-
24—25 återfinns löntagarfondslyrelsernas de medel återfinns i de inledande tabellerna
siffror i ett sammandrag. Därutöver redovi- på sid 5—6. For rrter detaljerade uppgifter
sas moisvarande siffror för löntagarfonder- om fondförvaltningen hänvisas till respekti-
na var för sig (sid 26 ff). ve delfonds årsredogörelse för 1989.

De av respektive delfond förvaltade medlen har placerats på sätt som framgår av balans-

215

Skr. 1989/90:137 Bilaga 9

Första, Andra och Tredje fondstyrelserna

Resultaträkning

1989 1988

Intäkter
Intaktsrantor
Obligationer	30 275 558	26 787 198
Partialbevis	1231	1618
Förlagsbevis	296 125	297 911
Reverser	5 071 874	5 614 151
Refinansieringslän	113 224	195 428
Penningmarknadsplaceringar	394 978	551 130
Övriga intaktsrantor	149 490	123 719
	36 302 480	33 571 155
övriga intäkter	4 029	3 879
Kurskillnader vid avyttring av värdepapper	471760	808 981
Summa intäkter	36 778 269	34 384 015
Kostnader
Kostnadsrantor	131 733	72 359
Inköpskostnader	21458	—
Administrationskostnader	31329	22 981
Kursskillnader vid avyttring av värdepapper	640 103	540 301
Summa kostnader	824 623	635 641
Arets resultat	35 953 646	33 748 374

Realt resultat

Nettoresultat enligt ovan 35 953 646 33 748 374

Ökning/minskning av ej realiserade vinster/förluster —17 285 494 6 139 735

Avsättning för bevarande av grandkapitalets köpkraft —18 381 403 —16 232 025

Arets reala resultat 286 749 23 656 084

216

Skr. 1989/90:137 Bilaga 9

Första, Andra och Tredje fondstyrelserna

	1989		1988
	BoHv.	Markn.v.	Bokf.v.	Morlbi.D.
TiDglngar
BanktiUgodohavanden	604 140	604 140	646 503	646 503
Penningmailuudsplaoeringar	5 765 788	5 765 788	1223 988	1223 988
Räntefordringar m m	15 076 352	15 076 352.	13 997 194	13 997 194
Fordran i delfondema	614 580	614 560	489 501	489 501
Värdepapper:
Obligationer	287 935 036	271140 540	263 862 216	263 856 738
Pirtjalbevis	14 850	12 486	20113	17 363
Forlagsbevis	3 077 182	3 053196	2 518 608	2 510 548
Reverser	40 868 502	40 539 054	45 029 555	45 181043
	811 313	811 313	1323 793	1323 793
listigheter:
Pågående förvärv	2 567 765	2 567 765	—	—
Aktier i fastighetsbolag	282170	282170	—	—
rastigheter	620	620	620	620
Aktier i PMC	16 500	16 500	_	—
Jiuinnui ffflflltngB''	357 634 798	340 484 504	329112 091	329 247 291
Skulder
Ränteskulder	2 528	2 527	20 343	20 343
Övriga skulder	5 194	5194	9563	9563
Fondkapital
Enl. baUmsrähting föreg. år
Tillskjutet grundkapital	43 706 026		53 891 343
(varav reserverade löntagar-
fondsmedel)	(4 465 609)		(1 387 613)
Ackumulerat överskott	285 376158		249 806 569
Indexuppraknat grundkapital		283 831139		275 963 214
Ackumtderat reaJ.t resultat		45 386 246		21 730 162
Summa fondkapital föreg. år	329 082 184	329 217 385	303 697 912	297 693 376
Avgifter	57 624 927		49 074 694
./. pensionsmedel	—69 178 217		—60 558 344
./. adm. bidr.	—461066		—447 948

28 544 892	11259 398	25 384 273	31524 009
357 627 077	340 476 783	329 082185	329 217 385
357 634 798	340 484 504	329112 091	329 247 291

Vinstdelningsskatt

LSntagaifondsavgifter

./. rekv. lontagarfondsmedel

Summa tillskjutet grundkapital

Indexuppiäknat grundkapital Överföring din delf ondöna Arets bokf. överskott Ants reala överskott Ökning (ondkapital innev. ir Summa fondkapital totalt

Summa ikoldcr odi fondkapital

(—12 014 356)

S333 730

1089 292

-2 432 000

(3 991 022)

—8 023 334

10 358 069
614 580 614 580

35 953 646

286 749

(—11 931 598)

4 408 649

933 347

—2 264 000

(3 077 996)

—8 853 602

7 378 424
489 501 489 501

33 748 374

23 656 084

217

Skr. 1989/90:137 Bilaga 9

Fjärde fondstyrelsen

Resultaträkning (tkr)

1989

1988

Bokföringsmässigt resultat

274 266 157 894

351786 168 212

./.lO 531

./.Il 421

509 467 844 150 ./.27 826 ./.39 662	420 739 1 182 516 ./.47 798 ./.96 164
1286 129 ./.160 260	1459 293 ./.145 873
1125 869	1313 420
1286 129 4 357 866	1459 293 4 435 576
5 643 955 ./.323 250	5 894 869 ./.274 167
5 320 745 ./.160 260	5 620 702 ./.145 873
5 160 485	5 474 829

Aktieutdelningar Ränteintäkter Räntekostnader Förvaltningskostnader m m Röidseiesultat

Realisationsvinster

Realisationsföriuster

Nedskrivning

Avsättning till riskreserv

Resultat före överföring till fondstyrelse I—Hl

Överföring till fondstyrelse I—ID

Bokföringsmässigt nettoresultat

Realt resultat

Resultat före överföring till fondstyrelse I—III Förändring av ej realiserade vinster/föriuster Resultat inklusive ej realiserade vinster/föriuster Avsättning för bevaiande av grundkapitalets köpkraft Realt resultat föie överföring till fondstyrelse I—III (överföring till fondstyrelse I—III övcnkatt/undenkott i (öilOIlande till nsultatkrav

Balansräkning (tkr)

		1989		1988
	Bokf.v.	Markn.v.	Bokf.v	Markn.v.
Tillgångar
BanktiUgodohavanden	407 669	407 669	106 888	106 888
Permingmarknadsplaoeringar	782 018	782 018	1 337 289	1 337 289
Räntebärande värdepapper	157 145	157 145	311 057	311 057
Fondlikvider	—	—	—	—
Förutlwtalda kosliuder
och upplupna intäkter	2 421	2 421	1618	1618
övriga fordringar	—	—	—	—
Aktier	8 473 811	22 124 411	6 196 405	15 438 760
Konvertibla skuldebrev.
lån med optionsrätter etc	156 214	186 204	198 574	278 943
Inventarier m m	—	—	—	—
Summa tillKänsar	9 979 278	23 659 868	8 151 831	17 474 555
Skulder och fondkapital
Fondlikvider	—	—	120	120
Upplupna kostnader
och fömtbetalda intäkter	9 947	9 947	7 198	7 198
övriga skulder	675	675	1 114	1114
Skuld tUl fondstyrelse l-III	160 260	160 260	145 873	145 873
Riskreserv	80 000	80 000	45 000	45 000
Fondkapital:
Tillskjutet grundkapital	3000 000		2 350 000
Uppindexerat grundkapital		5 835 675		4 862 425
Ack. överskott frän föreg. år	5 602 527		4 289 106
Ack. överskott/underskott i
förhållande till resultatkrav		12 412 826		6 937 996
Arets nettoresultat	1 125 869		1 313 420
Arets överskott/underskott i
förhållande till resultatkrav		5 160 485		5 474 829
(Summa fondkapital)	(9 728 396)	(23 408 986)	(7 952 526)	(17 275 250)
Summa skulder odi fondkapital	9 979 278	23 659 868	8 151 831	17 474 555

218

Skr. 1989/90:137 Bilaga 9

Fjärde fondstyrelsen

Sammanfattning av värdepappersportiol)en per 31.12 1989

1989______ 1988
_    ________________________ Bokf.v.___ Markn.o._____ Bokf.v. Markn.v

Svenska aktier-
noterade»	7 913 468	21 568 751	5 564 643	14 808 208
onoterade	523 237	523 237	595 548	595 548
dotterbolag m m	—	—	_	—
övriga svenska värdepapper
noterade"	49 521	79 658	98 787	179 156
onoterade	103 843	103 843	99 787	99 787
Utländska aktier	39 956	35 126	36 214	35 004
Summa	8 630 025	22 310 615	6 394 979	15 717 703

'' Officiellt Iwrsnoterade eller på aimat sätt noterade.

Fondens fem största engagemang per 31.12 1989
Bolag                                                                              Marknadsvärde (tkr)	Rostandel %
1. Astra                                                                                             2 710 000	7,3
2. ASEA                                                                                           1 828 000	3,8
3. Ericsson                                                                                        1 479 000	0,0
4. Skånska                                                                                        1 440 000	2,8
5. Volvo                                                                                                   I 363 000	6,4

Plaoeringamas bianschfÖrdelning''

(Procent)____________________

Verkstadsindustri

Kemisk- och läkemedelsindustri

Skogsindustri

Fastighets- och byggföretag

Handelsföretag

Rederier

Utvecklingsl>olag

Förvaltningsbolag

Banker

Dataföretag

övriga företag

Summa

" Enligt Riksrevisionsverkets utvärderingsrapport.

1988

1989

42	39
22	20
7	9
11	10
1	1
0	1
2	2
2	2
2	8
0	0
12	14
100	100

Citat ur fjärde fondstyrelsens årsredovisning.

* "Fondens grundkapital får fr o m 01-07-88 uppgå till högst 1% av första-tredje fondstynel-semas tillgångar eller omkring 3.3 mdkr vid årsskiftet 1989/90.

* Fonden har rekvirerat 650 mkr varefter gnrndkapitalct vid irsskiftet uppgår till 3.000 mkr.

* Fondens tillgängar upptagna till marknadsvärden uppgick vid irsskiftet till 23.7 mdkr mot 17.5 mdkr vid ingången av iret.

■ Fonden köpte imder 1989 värdepapper för 3.4 mdkr och sålde för 2.0 mdkr.

* I nyemissioner placerades 174 mkr, varav 74 mkr i icke börsnoterade företag.

* Fondens engagemang i onoterade företag minskade med 68 mkr under 1989. Det totala investerade Inloppet i onoterade företag uppgick till 627 mkr.

* Resultatkravet uppfylldes med bred marginal. Sammanlagt sedan fondens tillkomst har fonden överträffat resultatkravet - att bibehilla grundkapitalets realvärde och ge en ärlig utdelning pi detta med 3% - med över 17 mdkr.

* Aktiekurserna steg imder 1989 med 24%. Index för fondens portfölj steg med drygt 32%."

219

Skr. 1989/90:137 Bilaga 9

Femte fondstyrelsen

Resultaträkning for perioden 890701—891231 (tkr)

Bokföringsmässigt resultat

Aktieutdelningar Ränteintäkter Räntekostnader Förvaltningskostnacter m m Rörelseresultat

Realisationsvinster

Realisationsforluster

Nedskrivning

Avsättning till riskreserv

Resultat före överföring till fondstyrelse I—III

överföring till fondstyrelse I—DI

Bokföringsmässigt nettoresultat

Realt resultat

Resultat före överföring till fondstyrelse I—III Föländring av ej realiserade vinster/föriuster Resultat inklusive ej realiserade vinster/föriuster Avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft Realt resultat före överföring till fondstyrelse I—m överföring till fondstyrelse I—III övcnkott/undeiskDtt i iorhillandc tiD resultatkrav

Balansräkning (tki)

I9S9

8154

./.5 ./.2 694

5455 1429 ./.144

6 740 ./.4 070

2 670

6 740 ./.I 441

5 299

./.5 019

280 ./.4 070

./J790

Tillgängar

Banktillgodohavanden

Penningmarktuidsplaoeringar

Räntebärande värdepapper

Fondlikvider

Fönitbetalda kostnader

och upplupna intäkter

övriga fordringar

Aktier

Konvertibla skuldebrev,

lån med optionsrätter etc

Inventarier mm

Summa tillgingar

Skulder och fondkapital

Fondlikvider

Upplupna kostnader

och fömtbetalda intäkter

övriga skulder

Skuld till fondstyrelse I—III

Riskreserv

Fondkapital:

Tillskjutet grundkapital

Uppindexerat grundkapital

Ack. överskott frin föreg. ir

Ack. överskott/underskott i

förhållande lill resultatkrav

Arets nettoresultat

Arets överskott/underskott i

förhållande till resultatkrav

(Summa fondkapital)

Summa skulder och fondkapital

Bokf.v.	1989 Marfcn.o.
779 48 737	779 48 737
883	883
469 588	468 147

1011

1011

519 557

520 998

13376

13 376

665	665
217	217
4 070	4 070

500 000

505 019

2 670

./.3 790
(502 670) (501229)

519 557

520 998

220

Skr. 1989/90:137 Bilaga 9

Femte fondstyrelsen

Sammanfattning av värdepappersportföljen per 31.12 1989

1989
___________________________ Bokf.v.___ Markn.v.

469 588

Svenska aktier:

noterade"

onoterade

dotterbolag m m övriga svenska värdepapper

noterade"

onoterade Utländska aktier

469 588

Summa

' Officiellt börsnoterade eller på annat säll noterade.

468 142

468 147

Löntagarfondemas fem största engagemang per 31.12 1989
Bolag                                                                                   Marknadsvärde (tkr)	Röstandel %
1. Skånska                                                                                                    76 072	0,13
2. Volvo                                                                                                        66 172	0,05
3. AGA                                                                                                 47 647	0,22
4. STORA                                                                                             45 087	0,20
5. Electrolux                                                                                          38 920	0,01

Plaoeringamas branschfordelning'

(Procent)

1989

1988

Verkstadsindustri

Kemisk- och läkemedelsindustri

Skogsindustri

Fastighets- och byggföretag

Handelsföretag

Rederier

Utvecklingsbolag

Förvaltningsbolag

Banker

Dataföretag

övriga företag

Summa

" Enligt Riksrevisionsverkets utvärderingsrapport.

26

16

16

16

O

O

O

21

O

100

Citat ur femte fondstyrelsens årsredovisning.

"Femte AP-fonden ingår i Allmäima pensionsfonden. Fondens uppgift är att förvalta medel, som används för att huvudsakligen förvärva aktier. Femte AP-fonden har därmed samma inriktning och uppgifter som fjärde AP-fonden och är underkastad samma regelsystem. Femte AP-fonden har tilldelats liögst 1% av del sammanlagda anskaffningsvärdet för de medel som första-tredje fondstyrelserna förvaltar.

Den femte fondstyrelsen inrättades ir 1988. Kansliet upprättades i augusti 1989 och fonden tilldelades 500 MSEK för 1989, varav 470 MSEK placerats i aktier. Femte AP-fonden skall till föista-tredje fondstyrelserna varje år överföra en reell avkastning på 3%. Hänsyn tas till hur länge kapitalet har disponerats."

221

Skr. 1989/90:137 Bilaga 9

Första-Femte löntagarfondstyrelsema

Resultaträkning (tkr)

Boldöringsmiissigt resultat

Aktieutdelningar Ränteintäkter Räntekostnader Förvaltningskosmader m m Rörelseresultat

Realisationsvinster

Realisationsförluster

Nedskrivning

Avsättiung till riskreserv

Resultat före överföring HU fondstyrelse I—in

överföring till fondstyrelse I—III

Bokföringsmässigt nettoresultat

Realt resultat

Resultat före överföring till fondstyrelse I—III Förändring av ej realiserade vinster/föriuster Resultat inklusive ej realiserade vinster/förluster Avsättning för bevaiande av grundkapitalets köpkraft Realt resultat före överföring lill fondstyrelse I—III överföring till fondstyrelse I—III överskott/underskott i förhållande UU resultatkrav

Balansräkning (tkr)

1988

1989

381460 176 097 ./.I 228 ./.34 513		268 541 121930 ./.456 ./.26 385
521 816 1 119 857 ./.27 345 ./.865 ./.25 000		363 630 1011407 ./.35 328 ./.854 ./.5 500
1588 463 ./.450 251	1333 355 ./.343 628
1138 212	989 727
1588 463 2 318 090	1333 355 4 041202
3 906 553 ./.903 522	5 374 557 ./.635 417
3 003 031 ./.450 251	4 739 140 ./.343 628
2 552 780	4 395 512

		1989		1988
	Bokf.v.	Markn.v.	Bokf.v	Markn.v.
TiUgångar
Banktillgodohavanden	307 806	307 806	533 877	533 877
Penningmarknadsplaceringar	515 569	515 569	136 427	136 427
Räntebärande värdepapper	42 428	42 428	42 428	42 428
Fondlikvider	36 338	36 338	64 119	64 119
Fömtbetalda kostnader
och upplupna intäkter	16 461	16 461	13 713	13 713
övriga fordringar	12 390	12 390	16 589	16 589
Aktier	15 780 396	22 146 513	12 346 778	16 350 252
Konvertibla skuldebrev.
lån med optionsrätter etc	555 549	530 308	319 501	338 812
Inventarier m m	6 292	6 292	6 587	6 587
Summa tiUgångar	17 273 229	23 614 105	13 480 019	17 502 804

Skulder och fondkapital

Fondlikvider

Upplupna kostnader

och fömtbetalda intäkter

övriga skulder

Skuld till fondstyrelse 1—III

Riskreserv

Fondkapilal:

Tillskjutet grundkapital

Uppindexerat grundkapital

Ack. överskott frän föreg. år

Ack. överskott/underskott i

förhållande till resultatkrav

Arets nettoresultat

Arets överskott/underskott i

förhållande till resultatkrav

(Summa fondkapital)

Summa skulder och fondkapilal

82 911

82 911

112 484

112 484

16 094 117 364 450 251 55 000	16 094 117 364 450 251 55 000	8 314 4 196 343 628 30 000	8 314 4 196 343 628 30 000
13 031 825 2 381 572	15 234 445	10 599 825 1 391 845	11 898 922
1 138 212	5 105 260	989 727	709 748
(16 551 609)	2 552 780 (22 892 485)	(12 981 397)	4 395 512 (17 004 182)
17 273 229	23 614 105	13 480 019	17 502 804

222

Skr. 1989/90:137 Bilaga 9

Första-Femte löntagarfondstyrelsema

Sammanfattning av värdepappersportfoljen per 31.12 1989

3989 1988

Bokf.v.___ Markn.v._____ Bokf.v. Markn.v

Svenska aktier:
noterade"	15 428 292	21 793 665	11 830 054	15 853 107
onoterade	335 577	340 553	388 404	370 395
dotterbolag m m	7604	7 604	6 150	6 150
övriga svenska värdepapper
noterade"	366 340	336 887	394 639	412 401
onoterade	198 132	198 111	47 032	47 011
Summa	16 335 945	22 676 820	12 666 279	16 689 064

"Officiellt börsnoterade eller på annat sätt noterade.

Löntagarfondemas fem största engagemang per 31.12 1989

Bolag__________________________________ Marknadsvärde (tkr)   Rostandet %

1 903 474

1 145 472

1 000.723

507.522

472.550

3,478

3,265

0,01

0,904

1,0

1. Volvo

2. Astra

3. Ericsson

4. Skånska

5. ASEA

Placeringamas bränschfÖrdelning"

(Procent)____________________

1989

Verkstadsindustri

Kemisk- och läkemedelsindustri

Skogsindustri

Fastighets- och byggbolag

Handelsföretag

Rederier

Utvecklingsbolag

Förvaltningsholag

Banker

Dataförelag

Övriga företag

Summa

" Enligt Riksrevisionsverkels utvärderingsrapport.

29 6

12

14 4 4 2 9 8 O

12

100

223

Skr. 1989/90:137 Bilaga 9

Första löntagarfondstyrelsen-Sydfonden

Resultaträkning (tkr)

1989

1988

		1989		1988
	Bokf.v.	Markn.v.	Bokf.v.	Markn.v.
Taigingai
Banktillgodohavanden	68 432	68 432	324 867	324 867
Penningmarknadsplaoe-ingar	215 000	215 000	—	—
Räntebärande värdepapper	—	—	—	—
Fondlikvider	14 373	14 373	—	—
Föruttjetalda kostnader
och upplupna intäkter	348	348	121	121
övriga fordringar	353	353	—	—
Aktier	3 271 604	4 390 044	2 513 736	2 994 581
Konvertibla skuldebrev,
län med optionsrätter etc	11596	11596	13 158	13 158
Inventarier m m	585	585	363	363
Summa tiUgångar	3 582 291	4 700 731	2 852 245	3 333 090

Bokföringsmässigt resnhat

Aktieutdelningar

Ränteintäkter

Räntekostnader

Förvaltningskostnader m m

Rörelseresultat

Realisationsvinster

Realisationsföriuster

Nedskrivning

Avsättning till riskreserv

i?esultat före överföring tUl fondstyrelse I—ID

(!!>verföring till fondstyrdse I—III

Bokföringsmässigt nettoresultat

Realt resultat

Resultat före överföring till fondstyrelse I—m Föiändiing av ej realiserade vinster/föriuster Resultat inklusive ej realiserade vinster/föriuster Avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft Realt resultat före överföring till fondstyrelse I—III överföring till fondstyrelse I—III överskott/underskott i förbiilande till resultaduav

Balansräkning (tkr)

77 012

57187

./.59

./.7 108

57 257

22 241

./.81

./.6 285

127 032

73132

101106 ./.15 282

228 489

./.6 199

./.5 000	—
207 856 ./.98 802	295 422 ./.75 198
109 054	220 224
207 856 637 595	295 422 668 284
845 451 ./.199 392	963 706 ./.139 361
646 059 ./.98 802	824 345 ./.75 198
547 257	749 147

2 852 245 3 333 090

Skulder och fondkapital

Fondlikvider 23 850 23 850

Upplupna kostnader

8 053	8 053	336	336
3 634	3 634	813	813
98 802	98 802	75 198	75 198
20 000	20 000	15 000	15 000
2 858 000		2300 000
	3 334 223		2 576 831
460 898		240 674
	664 912		./.84 235
109 054		220 224
	547 257		749 147
(3 427 952)	(4 546 392)	(2 760 898)	(3 241 743)

och fömtbetalda intäkter

Skuld tiU fondstyrelse l-IU

Riskreserv

Fondkapital:

Tillskjutet grundkapital

Uppindexerat grundkapital

Ack. överskott från föreg. ir

Ack. överskott/underskott i

förhållande till resultatkrav

Arets nettoresultat

Arets överskott/underskott i

förhåUande till resultatkrav

(Summa fondkapital)

Summa skulder och fondkapital 3 582 291        4 700 731

224

Skr. 1989/90:137 Bilaga 9

Första löntagarfondstyrelsen-Sydfonden

Sammanfattning av värdepappersportfölien per 31.12 1989

1989 1988

_ Bokf.v.___ Markn.I).____ Bokf.v. Markn.v

Svenska aktier:
noterade"	3 229 955	4 348 395	2 473 977	2 954 822
onoterade	41649	41649	39 759	39 759
dotterbolag m m	—	—	—	—
övriga svenska värdepapper
noterade"	5 596	5 596	—	—
onoterade	6000	6000	13 158	13 158
Summa	3283 200	4 401 640	2 526 894	3 007 739

" Officiellt börsnoterade eller på annat sätt noterade.

Fondens fem största engagemang per 31.12 1989
Bolag                                                                                    Marknadsvärde (tkr)	Röstandel %
1. Volvo                                                                                                      549 174	0,40
2. Astra                                                                                                443 040	1,48
3. Ericsson                                                                                           374 528	0,01
4. SCA                                                                                                       299 563	0,38
5. Skånska                                                                                                  296 413	0,53

Placeringarnas branschfördelning')

(Procent)____________________

Verkstadsindustri

Kemisk- och läkemedelsindustri

Skogsindustri

Fastighets- och byggföretag

Handelsföretag

Rederier

Utvecklingsbolag

Förvaltningsbolag

Banker

Dataföretag

övriga företag

Summa

" Enligt Riksrevisionsverkels utvärderingsrapport.

1988

I9S9

33	23
12	7
13	27
11	12
0	0
0	0
1	2
12	11
7	6
0	0
10	13
100	100

Citat ur första löniagarfondstyrelsens årsredovisning.

'Tor placeringar i noterade aktier som skall utgöra den allra största delen av fondmedlen är målet att långsiktigt överträffa den allmänna utvecklingen för noterade svenska aktier vid Stockholmsbörsen. Vad avser den onoterade portföljen skall fonden med krav på långsiktig lönsamhet bidra till riskkapilalförsörjningen för små och medelstora företag. För att nå målen för den noterade portföljen anges att dess sammansättning i varierande grad över tiden bör avvika från respektive branschs och företags vikt utav det loiala börsvärdet. Vidare sägs att portföljens kärna bör bestå av innehav som för fonden i regel utgör minst två och mest tio procent av den samlade börsportföljen. Dessa innehav ska tillsammans alllid utgöra minst hälften av totalvärdet. Portföljen kan även beslå av andra mindre aktieposter.

Avkastningskravet vid enskilda investeringar i den onoterade portföljen måste ställas tillräckligt högt så att det långsiktiga kravet för dessa engagemang sammantagna uppfylles."

225

15   Riksdagen 1989/90. I saml. Nr 137

Skr. 1989/90:137 Bilaga 9

Andra löntagarfondstyrelsen-Fond Väst

Resultaträkning (tkr)

1989

1988

Bokföringsmässigt resultat

78 597 43 690 ./.57 ./.7 091	56 017 44 606 ./.5 862
115 139 214 303 ./.2 093 ./.619	94 761 179 513 ./.19 417 ./.613 ./.5 500

Aktieutdelitingar Ränteintäkter Räntekostnader Förvaltningskostnader m m Rörelseresultat

Ialisationsvinster

Realisationsförluster

Nedskrivning

Avsättning tOl riskreserv

326 730 ./.97 968	248 744 ./.74 942
228 762	173 802
326 730 488 579	248 744 953 155
815 309 ./.195 767	1201899 ./.138 360
619 542 ./.97 968	1 063 539 ./.74 942
521 574	988 597

Resultat före överföring tiU fondstyrelse 1—III

Överföring tiU fondstyrelse I—UI

Boidoiingsmässigt iKttonsullat

Realt resultat

Resultat före överföring tiU fondstyrdse I—III Förändring av ej realiserade vinster/föriuster Resultat inklusive ej realiserade vinster/föriuster Avsättning för bevaiande av grundkapitalets köpkraft Realt resultat före överföring tiU fondstyrelse I—III Överföring till fondstyrelse I—III Överskott/underskott i förbiilande tiU resultatkrav

Balansräkning (tkr)

		2989		1988
	Bokf.v	Markn.v.	Bokf.v.	Markn.v.
TUlgingar
Banktillgodohavanden	42 991	42 991	62 837	62 837
Penningmarknadsplaceringar	200 569	200 569	106 793	106 793
Räntebärande värdepapper	—	—	—	—
Fondlikvider	16 095	16 095	43 736	43 736
Fömtbetalda kostnader
och upplupna intäkter	5 550	5 550	4 341	4 341
övriga fordringar	12 012	12 012	16 016	16 016
Aktier	3 257 161	4 835 923	2 543 519	3 643 568
Konvertibla skuldebrev,
lin med optionsrätter etc	63 926	74 146	11627	11981
Inventarier m m	1 770	1 770	1955	1955
Summa tiUgingar	3 600 074	5 189 056	2 790 824	3 891 227

(3 485 880)

3 600 074

Skulder och fondkapital

Fondlikvider

Upplupna kostnader

och fömtbetalda intäkter

övriga skulder

Skuld till fondstyrelse I—III

Riskreserv

Fondkapital:

Tillskjutet grundkapital

Uppindexerat grundkapital

Ack. överskott frän föreg. är

Ack. överskott/underskott i

förhållande tiU resultatkrav

Arets nettoresultat

Arets överskott/underskott i

förhåUande till resultatkrav

(Sununa fondkapital)

Summa skulder och fondkapital

592	592	582	582
634	634	1182	1182
97 968	97 968	74 942	74 942
15 000	15 000	15 000	15 000
2 857 825		2 299 825
	3 324 069		2 570 302
399 293		225 491
	1 229 219		240 622

173 802

228 762

521 574 (5 074 862)

(2 699 118)

988 597 (3 799 521)

5 189 056    2 790 824

3 891227

226

Skr. 1989/90:137 Bilaga 9

Andra löntagarfondstyrelsen-Fond Väst

Sanunanfettning av värdepappersportfoljen per 31.12 1989

1989 1988

Bokf.v._ Markn.v._ Bokf.v. Markn.v

Svenska aktier:
noterade"	3 132 807	4 711 569	2 465 197	3 565 246
onoterade	124 354	124 354	78 322	78 322
dotterbolag m m	—	—	—	—
övriga svenska värdepapper
noterade"	29 346	39 566	9 317	9 671
onoterade	34 580	34 580	2 310	2 310
Summa	3 321 087	4 910 069	2 555 146	3 655 549

" OfficieUl txirsnoterade eUer pä aimat sätt noterade.

Fondens lem största engagemang per 31.12 1989

Bolag	Marknadsvärde (tkr)	Röstandel %
1.  Volvo 2.  Astra 3.  UV-shipping 4.  Skånska 5.  Sv. Handelsbanken	472 609 354 382 221967 211109 193 906	2,078 0,985 11,098 0,374 1,214
Placeringarnas branschfordelning') (Procent)	1989	3988

28	24
8	6
14	15
14	15
	5
	3
	1
	8
	8
0	0
17	16
6	8
25	19
100	100

Verkstadsindustri

Kemisk- och läkemedelsindustri

Skogsindustri

Fastighets- och (byggföretag

Handelsföretag

Rederier

Utvecklingsbolag

Förval tningslwlag

Banker

Dataföretag

Övriga företag

Banker

övriga företag

Summa

1) Enligt Riksrevisionsvericets utvärderingsrapport.

227

Citat ur andra löntagarfondstyrelsens äraedovisning.

'Avkastningen pi börsiportfoljen för ir 1989 uppgick tiU 20,6%. Denna uppgift innefattar bide realiserade och orealiserade vinster pi aktier, samt utdelningar. Detta skaU jämföras med ökningen av generalindex korrigerat för utdelningar pi 26,9%. Fondens l>örsportfölj har siledes i ir utvecklats sämre än börsen som helhet.

Föiklaringen till detta förbiilande beror pi bnmschsammansättningen av fondens portfölj jimfört med föregiende ir och med börsen. Fonden är underrepresenterad i branschema Verkstad och Kemisk Iiulustri och överrepresenterad i Skogsindustri och Handelsföretag. Fonden har inte heUer haft nigra större iimehav i de företag som bUvit föremil för upp-köpseibjudanden och vars aktier därför stigit kraftigt."

Skr. 1989/90:137 Bilaga 9

Tredje löntagarfondstyrelseriTrefond Invest

Resultaträkning (tkr)

		1989		1988
	Bokf.v	Markn.v.	Bokf.v	Markn.v.
TUlgingar
Banktillgodohavanden	22 435	22 435	17 210	17 210
Penningmarlcnadsplaceringar	100 000	100 000	9 815	9 815
Räntebärande värdepapper	—	—	—	—
Fondlikvider	89	89	1988	1988
Fömtbetalda kostnader
och upplupna intäkter	1223	1223	381	381
övriga fordringar	25	25	573	573
Aktier	3 495 732	4 733 758	2 621 355	3 519 615
Konvertibla skuldebrev.
lån med optionsrätter etc	67 292	51858	122 170	120 600
Inventarier m m	700	700	729	729
Summa tiUgångar	3 687 496	4 910 088	2 774 221	3 670 911

Bokföringsmässigt resultat

Aktieutdelningar Ränteintäktei' Räntekostnader Förvaltningskostnader m m Rörelseresultat

Realisationsvinster

Realisationsföriuster

Nedskrivning

Avsättning till riskreserv

Resultat före överföring till fondstyrelse I—III

överföring tUI fondstyrelse I—UI

Bokföringsmässigt nettoresultat

Realt resultat

Resultat före överföring tiU fondstyrelse I—III Förändring av ej realiserade vinster/föriuster Resultal inklusive ej realiserade vinster/förluster Avsättning för bevaiande av grundkapitalets köpkraft Realt resultat före överföring tiU fondstyrelse I—QI överföring till fondstyrelse 1—III överskott/underskott i förbiilande tiU resultatkrav

Balansräkning (tkr)

1989

1988

81309 29 208

./.144 ./.8 543

56 550

9 746

./.116

./.2 997

101830

63 183

328 569 ./.5 040

219 001 ./.658

425 359 ./.99 957	281526 ./.75 705
325 402	205 821
425 359 325 902	281526 923 238
751261 ./.199 448	1204 764 ./.140 101
551813 ./.99 957	1064 663 ./.75 705
451856	988 958

Skulder och fondkapital

Fondlikvider

Upplupna kostnader

och fömtbetalda intäkter

Övriga skulder

Skuld tiU fondstyrelse I—III

Riskreserv

Fondkapital:

Tillskjutet grundkapital

Uppindexerat grundkapital

Ack. överskott frän föreg. år

Ack. överskott/underskott i

förhållande lUI resultatkrav

Arets nettoresultat

Arets överskott/underskott i

förhållande till resultatkrav

(Summa Fondkapital)

Summa skulder och fondkapilal

4 811

4 811

4 921 4 921

12 831 12 831

99 957 99 957

2 858 000

3 335 153

381 574

1 000 559

325 402

451856 (3 564 976)  (4 787 568)

3 687 496   4 910 088

11 627

11 627

4 837      4 837

478       478

75 705     75 705

2300 000

2 577 705

175 753

11 601

205 821

988 958 (2 681 574)  (3 578 264)

2 774 221   3 670 911

228

Skr. 1989/90:137 Bilaga 9

Tredje löntagarfondstyrelsen-Trefond Invest

Sammanfattning av värdepappersportföljen per 31.12 1989

1988

1988

Bokf.v.

Bokf.v.

Markn.v

Markn.v.

Svenska aktier:
noterade	3 448 595	4 681 645	2 579 630	3 475 867
onoterade	39 563	44 559	35 575	37 598
dotterbolag m m	7 554	7 554	6 150	6 150
övriga svenska värdepapper
noterade"	46 374	30 940	122 170	120 600
onoterade	20 918	20 918	—	_
Summa	3 563 024	4 785 616	2 743 525	3 640 215

* Officiellt börsnoterade eller på annat sätt noterade.

Fondens fem största engagemang per 31.12 1989
Bolag                                                                                     Marknadsvärde (tkr)	Röstandel %
1. SKF                                                                                                 315 400	3,9
2. Bilspedition                                                                                            308 200	8,0
3. Volvo                                                                                                      260 360	0,2
4. H & M                                                                                                    227 100	5,6
5. Asea                                                                                                 226 600	0,6

Placeringamas branschfördelning"

(Procent)___________________

1989

1988

Verkstadsindustri

Kemisk- och läkemedelsindustri

Skogsindustri

Fastighets- och byggföretag

Handel

Rederier

Utvecklingsbolag

Förvaltningsbolag

Banker

Dataföretag

övriga förelag

Summa

" Enligt Riksrevisionsverkets utvärderingsrapport.

20	33
1	0
6	6
21	14
5	7
0	0
11	9
5	5
10	12
0	0
21	15
100	100

Citat ur tredje löntagarfondstyrelsens årsredovising.

'Tolicy för Trefond Invests aktieförvaltning fastställd 1989-10-03 (utdrag).

Portföljen bör inte innehålla med än 50 st börsnoterade förelag. Andelen börsnoterade företag bör var minst 70% av den totala fondförmögenheten. Andelen övriga noterade förelag bör inte översliga 20% av den totala fondförmögenheten. Därutöver bör fonden sträva efter att åtminstone 5-10% av fondförmögenheten skall vara placerad i övriga noterade företag. En tUlfredsställande riskspridning åstadkommes genom att kapitalet fördelas över ett rimligt antal, av varandra oberoende, företag och branscher.

Andelen onoterade företag bör ej överstiga 5% av Trefonds totala förmögenhet. Trefond skaU inte påtaga sig företagsansvar. Ägandet bör ej överstiga 25% i ell enskilt företag. Avkastningskravet i onoterade företag skall ses över en långsiktig period. Krav på kontinuerlig avkastning trär därför ej ställas. Den förväntade avkastningen skall dock vara av sådan storlek att den uppväger den högre risk placeringen innebär. KapitaltUlskotl bör ske i form av aktier eUer konvertibla skuldebrev."

229

Fjärde löntagarfondstyrelsen-Mellansvenska löntagarfonden

Resultaträkning (tkr)

1989

1988

Aktieutdelningar			51586	39 637
Ränteintäkter			27 482	34 387
Räntekostnader			./.968	./.259
Förvaltningskostnader m m			./.6 534	./.6 336
Rördseresultat			71566	67 429
Realisationsvinster			180 502	230 900
Realisationsföriuster			.I.i 930	./.9 054
Nedskrivning			—	_
Avsättiung till riskreserv	dsei-ra		./.20 000	—
Resultat före överföring tiU fondstyn			227138	289 27S
överföring tiU fondstyrelse I—UI			./.55 255	./.45 220
Bokfärii«smässlgt nettoresultat			171883	244 055
Realt resultat
Resultat före överföring tiU fondstyrelse I—III			227 138	289 275
Förändring av ej leaUserade vinster/föriuster			263 547	607 318
Resultat inklusive ej realiserade vinster/förluster			490 685	896 593
Avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft			./.112 563	./.84 122
Realt resultat före överföring tiU fondstyrelse I—QI			378 122	812 471
Överföring till fondstyrelse I-M			./.55 255	./.45 220
övenkott/undenkott i förhållande tiU resultatkrav			322 867	767 251
Balansräkning (tkr)
	1989			1988
	Bokf.v.	Markn.v. ■	Bokf.v.	Markn.v.
TUlgingar
BaitUlgodohavanden	54 645	54 645	114 306	114 306
Peimingmarknadsplaceringar	—	—	19 819	19 819
Räntebärande värdepapper	42 428	42 428	42 428	42 428
Fondlikvider	5 781	5 781	18 395	18 395
Förutbetalda kostnader
och upplupna intäkter	8 876	8 876	8 820	8 820
övriga fordringar	—	—	—	_
Aktier	2 248 037	3 216 970	1691690	2 358 092
Konvertibla skuldebrev,
lin med optionsrätter etc	354 554	334 548	293 195	312 173
Inventarier mm                          _	431	431	517	517
Summa tillgångar	2 714 752	3 663 679	2 189 170	2 874 550
Skulder och fondkapital
Fondlikvider m.m	50 646	50 646	26 694	26 694
Upplupna kostnader
och förutbetalda intäkter	1718	1718	2006	2006
övriga skulder	100 000	100 000	—	—
Skuld tUl fondstyrelse I-IH	55 255	55 255	45 220	45 220
Riskreserv	20 000	20 000	—	—
Fondkapital:
Tillskjutet grundkapital	1600 000		1400 000
Uppindexerat gnmdkapital		1 917 982		1605 419
Ack. överskott frin föreg. ir	715 250		471195
Ack. överskott/underskott i
förbiilande till resultatkrav		1 195 211		427 960
Arets nettoresultat	171883		244 055
Arets överskott/underskott i
förhiUande till resultatkrav		322 867		767 251
(Summa fondkapital)                  _	(3 247 133)	(3 436 060)	(2 115 250)	(2 800 630)
Summa skulder och fondkapital	2 714 752	3 663 679	2 189 170	2 874 550

Ijärde löntagarfondstyrelsen-MeUansvenska löntagarfonden

Sammanfattning av värdepappersportfoljen per 31.12 1989

1988 1988

Bokf.v. Markn.v._ Bokf.v. Markn.v

Svenska aktier:
noterade"	2 133 140	3 106 306	1 552 481	2 238 883
onoterade	105 924	105 924	139 209	119 209
dotterbolag m m	50	50	—	—
övriga svenska värdepapper
noterade"	285 024	260 785	263 152	282 130
onoterade	78 453	78 453	30 043	30 043
Summa	2 602 591	3 551 518	1984 885	2 670 265

" Officiellt t>örsnoterade eller pi annat sätt noterade.

Fondens fem största engagemang per 31.12 1989

Bolag	Marknadsvärde (tkr)	Röstandel %
1.  Ericsson 2.  Volvo 3.  Skandia 4.  UV Shipping 5.  Stora	318 195 252 041 221190 218 500 187 455	0,0 0,5 1,3 9,4 0,7
Placeringamas branschfordelning'' (Procent)	1989	1988

23	21
2	3
12	15
13	14
5	5
10	3
1	1
16	15
5	6
0	0
13	16
100	100

\ksUdsindustri

Kemisk- och läkemedelsindustri

Skogsindustri

Fastighets-och byggbolag

Handelsföretag

Rederier

Utvccklingslx>lag

Förvaltningsbolag

Banker

Dataföretag

övriga företag

Svmuna

II Enligt Riksrevisionsveikets utvärderingsrapport.

Citat ur fjirde löntagarfondstyrelsens ireredovisning.

"Mellansvenaka löntagarfonden har under senare ir intagit en föniktig inställning tiU aktie-maiknaden. Under iren 1987-1989 har endast en del av det tillgängliga lieloppet rekvirerats, ionder 1969 200 mkr. Det cbsponibla, ej lyfta bekippet uppgick vid det senaste irsskiftet till 1.258 mkr.

Kortsiktigt har detta medfört att vi har gitt miste om en viss värdestegring. Vir lingsiktiga bedteintng kvantir att de kommande iren kommer att erbjuda lättre köptillfällen. Samti-ijigt UbehiDer vi en god nyplaceringskapadtet iven efter 1990 di tilldeliungen av medel till 4MS nhör. VI dknar med att svenakt niringsiiv under 1990-talet di och di kommer att keh&va betydande tillskott av kapital filn döt typ av investerare som Mellansvenska lön-tagsifmden representerar.

Mdbnsvcndca löntagarfondens ityiiJsi har uttalat att h6gst 10 procent av fondens kapital rar wvBättas ror luuulei ingår i oootende raictag.

231

Femte löntagarfondstyrelsen-Nordfonden

Resultaträkning (tkr)

Boldöringsmiissigt resultat

Aktieutdelningar Ränteintäkter Räntekostnader Förvaltningskostnader m m Rörelseresultat

Realisationsvinster

Realisationsföriuster

Nedskrivning

Avsättning tiU riskreserv

Resultat före överföring till fondstyrelse I—III

överföring till fondstyrelse I—IE

Bokföringsmässigt nettoresultat

Realt resultat

Resultat före överföring till fondstyrelse I—m Förändring av ej realiserade vinster/föriuster Resultat inklusive ej realiserade vinster/föriuster Avsättning för lievarande av grundkapitalets köpkraft Realt resultat före överföring till fondstyrelse I—III överföring till fondstyrelse I—III öveiskott/undeiskott i förhiHuide tiD resultatkrav

1989

1988

92 956 18 530	59 080 10 950
./.5 237	./.4 905
106 249	65 125
295 377	153 504
./.246	./.241

401380 ./.98 269	218 388 ./.72 563
303 111	145 825
401380 602 467	218 388 889 207
1003 847 ./.196 352	1107 595 ./.133 473
807 495 ./.98 269	974 122 ./.72 563
709 226	901559

Balaiisiäkning (tkr)

		1989		1988
	Bokf. t..	Markn.v.	Bokf.v.	Markn.v.
Tillgingar
Banktillgodohavanden	119 303	119 303	14 657	14 657
Penningmarknadsplaceringar	—	—	—	—
Räntebärande' värdepapper	—	—	—	—
Fondlikvider	—	—	—	—
Förulbetalda kostnader
och upplupna intäkter	464	464	50	50
övriga fordringar	—	—	—	—
Aktier	3 507 862	4 969 818	2 854 308	3 713 796
Konvertibla skuldebrev.
lån med optionsrätter etc	58 181	58 160	1521	1500
Inventarier m m	2806	2806	3 023	3 023
Summa tillgingar	3 688 616	5 150 551	2 873 559	3 733 026

Skulder och fondkapital

Fondlikvider 3 604 3 604 74163 74 163

Upplupna kostnader

810                    810

..    265                         265

98 269         98 269

2 109 2 109

167 167

72 563         72 563

och fönitbetalda intäkter

övriga skulder

Skuld till fondstyrelse I—III

Riskreserv

Fondkapital:

2 858 000 2 300 000

3 323 018 2 568 665

424 557 278 732

Tillskjutet gnmdkapital

Uppindexerat grundkapital

Ack. överskott från föreg. år

Ack. överskott/tmderskott i

förhållande till resultatkrav 1 015 359 113 800

Arets nettoresultat 303 111 145 825

Arets överskott/imderskott i

709 226 901 559

(3 585 668)  (5 047 603)  (2 724 557)  (3 584 024)

förhållande till resultatkrav

(Summa fondkapital)

Summa skulder och fondkapital 3 688 616        5 150 551 2 873 559        3 733 026

232

^{Femte löntagarfondstyrelsen-Nordfonden}

Sammanfattning av värdepappersportfoljen per 31.12 1989

1988_________ 1988
___             ____          _____ Bokf.v.         Markn.v.___ Bokf.v. Markn.v

Svenska aktier:
noterade"	3 483 795	4 945 750	2 758 769	3 618 289
onoterade	24 067	24 067	95 539	95 507
dotterbolag m m	—	—	—	—
övriga svenska värdepapper
noterade"	—	_	—	—
onoterade	58 181	58 160	1521	1500
Summa	3 566 043	5 027 977	2 855 829	3 715 296

" Officiellt börsnoterade eller pi annat sätt noterade.

Fondens fem största engagemang per 31.12 1989 Bolag                                                                              Markrmdsvärde (tkr)	Röstandel %
1.  Volvo                                                                                                      369 350 2.  Astra                                                                                                348 050 3.  Ericsson                                                                                           308 000 4.  Asea                                                                                                 245 950 5.  Korsnäs                                                                                                  245 316	0,3 0,8 0,4 2,4
Placeringamas branschfordelning" (Procent)                                                                                                         1989	1988

25	25
7	4
16	22
16	15
5	5
0	0
0	0
7	6
9	11
0	0
11	12
100	100

Verkstadsindustri

Kemisk- och läkemedelsindustri

Skogsindustri

Fastighets- och byggbolag

Handelsföretag

Rederier

Utvecklingsbolag

Förvaltningsbolag

Banker

Dataföretag

övriga företag

Summa

" Enligt Riksrevisionsverkels utvärderingsrapport.

Citat ur femte löntagarfondstyrelsens årsredovisning.

'Trots rekordvinster möttes skogsaktiema med viss skepsis på marknaden och fick en klart sämre utveckling än generalindex. Fondens höga branschexponering i skog blev därmed en belastning som dock nära nog fullt ut kompenserades av ett gott urval av enskilda aktier. Sålunda utvecklade sig Nordfondens portfölj i nära anslutning till index.

Under de tre iren med nuvarande portföljstrategi har vär portfölj stigit med 94% mot 85% för index."

233

^{Riksrevisionsverket}

UTLÅTANDE ÖVER FJÄRDE FONDSTYRELSEN OCH LÖNTAGARFONDSTYRELSERNAS MEDELSFÖRVALTNING RÄKENSKAPSÅRET 1989

Riksrevisionsverket Skr. 1989/90:137

Bilaga 10 Innehållsförteckning

SAMMANFATTNING   ............................................

1     INLEDNING   ................................................

1.1  Uppdraget  .................................................

1.2  Genomförande av årets utvärdering  ................

2 Fondernas resultat, förmögenhet och avkastning i förhållande tili aktieindex, risk och räntebärande papper.

3 Uppföljning av tidigare utlåtande......................

3.1 Inledning.....................................................

3.2 Redovisningsfrågor   .....................................

3.3 Optioner   ...................................................

3.4 Insiderregler.................................................

3.5 Riskanalys...................................................

3.6 Aktualitet hos och dokumentation av placeringspolicy        

3.7 Långsiktig likviditetspoiicy...............................

3.8 Trefond Invests företagaransvar genom dotterbolaget Collator

4     Aktualiserade frågor 1989...............................

4.1 Inledning.....................................................

4.2 PJaceringsreglernas aktualitet  .......................

4.2.1 Inledning.....................................................

4.2.2 Aktier i svenskt investmentbolag som till huvuddelen kan komma att placera utomlands...................................................

4.2.3 Placering i fastighetsbolag   ...........................

4.2.4 Behov av översyn av placeringsreglerna i APR   ..

4.3   Långsiktigheten i placeringarna   .....................

4.3.1 Inledning.....................................................

4.3.2 Fondernas uppfattning om "långsiktighet"   ........

4.3.3 Omsättningshastigheten  ...............................

4.4   Fondernas ägande   ......................................

4.4.1 Inledning.....................................................

4.4.2 Begränsningar för fondernas ägande  ...............

4.4.3 Fondernas ägarroll ........................................

BILAGOR

Bilaga I

1        Allmänna förutsättningar för fonderna samt deras rekvirering
av medel   ..................................................

1.1   Inledning.....................................................

1.2 Riskkapitalmarknaden under år 1989 .................

1.3 Fondernas medelstilldelning och medelsramar   ...

1.3.1  Fjärde fondstyrelsen.................................... ......................... 236

1.3.2 Löntagarfonderna   ..................................... ........ Skr. 1989/90:137

2        Sammanställningar av fondernas årsredovisningar       Bilaga 10

2.1 Fondernas resultat- och balansräkningar per 1989-12-31, bokförda värden   .................................................................

2.2 Reala resultat- och balansräkningar per 1989-12-31

2.2.1 Inledning.....................................................

2.2.2 Det reala resultatet under år 1989...................

2.3   Fondförmögenhet   .......................................

2.3.1 Inledning.....................................................

2.3.2 Löntagarfonderna   ......................................

2.3.3 Fjärde fondstyrelsen......................................

2.4   Jämförelse med aktieindex..............................

2.4.1 Veckans afiarers totalindex (VA)......................

2.4.2 Findatas avkastningsindex (Fdax)....................

2.5 Riskanalys av löntagarfondernas portföljer för perioden 1985-1989   

2.6 Utveckling av löntagarfondernas fondförmögenhet jämfört med om placering gjorts i räntebärande papper med samma förräntning som inom 1—3 AP-fonderna   .................................................................

Bilaga 2

LÖNTAGARFONDERNAS RÄTT ATT HANDLA MED OPTIONER

Utlåtande av professor Per Thorell, juridiska instituotionen, Uppsala universitet 1990-03-15

Bilaga 3

LÖNTAGARFONDERNAS RÄTT ATT INDIREKT VIA BOLAG PLACERA MEDEL 1 FASTIGHETER ELLER UTLÄNDSKA AKTIER Utlåtande av professor Per Thorell, juridiska institutionen, Uppsala universitet 1990-03-15

Bilaga 4

Tabeller 6-10

Antal företag noterade på O-listan eller OTC-listan med vissa röst-respektive kapitalandelar 1989— 12 — 30, där fonderna enligt andelen röster tillhör någon av de sex största ägarna. Antalet företag redovisas i absoluta och relativa tal.

Bilaga 5 Tablåer

1 Sammanställning av nominella resultaträkningar för räkenskapsåret 1989, tkr

2 Sammanställning av balansräkningar per 1989-12-31, bokförda värden, tkr   237

3        Realt resultat och överskott/underskott i förhållande till resul- Skr. 1989/90:137

tatkrav, tkr.................................................. ........ Bilaga 10

4.1 Balansräkningar i reala termer (marknadsvärden), tkr

4.2 Balansräkningar i reala termer (marknadsvärden), tkr

5A     Jämförelse med Veckans ASarers (VA) totalindex för perioden

juli 1984 t.o.m. 1989, tkr................................

5B Jämförelse med Findatas totalindex för perioden juli 1984
t.o.m. 1989, tkr............................................

6 Jämförelse med placering i räntebärande värdepapper inom 1 — 3 AP-fondema, ackumulerat, tkr...........................................

7 Portföljbeskrivning per 1989-12-31, slag av placeringar/ portfölj. Marknadsvärde och procentuell andel av totala innehavet av värdepapper, tkr     

8 Löntagarfondernas och 4:e och 5:e AP-fondens värdepappersinnehav per 1989-12-31. Branscher och procentuell andel av totala värdepappersinnehavet samt antal i registrerade företag vid Stockholms fondbörs.....

Förkortningar

APR = lagen med reglemente för allmänna pensionsfonden

FAR = föreningen auktoriserade revisorer

RFV = riksförsäkringsverket

RRV = riksrevisionsverket

VA     = veckans afiarer

Fdax = findatas avkastningsincex

238

Sammanfattning Skr. 1989/90:137

* Bilaga 10

• Löntagarfondema har nu varit verksamma i fem och ett halvt år. Fondernas förmögenhet (realt fondkapital) uppgår tillsammans med Fjärde och Femte fondstyrelsemas (4:e AP-och 5:e AP-fonden) per 1989-12-31 till 46 803 milj kr.

• I förhållande till det långsiktiga resultatkravet uppvisar var och en av löntagarfondema och Fjärde fondstyrelsen ett överskott. Av löntagarfonderna har Fond Väst det största ackumulerade överskottet. En sådan jämförelse mellan löntagarfondema blir emellertid inte rättvisande, då Mellansvenska löntagarfonden i likhet med Fjärde fondstyrelsen ej har rekvirerat samtliga tillgängliga medel.

• Mellansvenska löntagarfonden är den löntagarfonden som utvecklats bäst i förhållande till Findatas avkastningsindex. Ingen av löntagarfonderna har dock utvecklats bättre än detta index. Fjärde fondstyrelsens förmögenhet har under år 1989 utvecklats bättre än index.

• Riksrevisionsverket (RRV) har som komplement till jämförelsen med Veckans Aflarers totalindex och från och med i år Findatas avkastningsindex belyst löntagarfondemas avkastning åren 1985—1989, sedan hänsyn tagits till risk. Resultatet visar bl. a. att inte någon av löntagarfondema kan klassificeras som en högriskfond.

• RRV har i detta utlåtande särskilt granskat placeringsreglernas aktualitet. Denna fråga har juridiskt undersökts via tre olika fall:

— Mellansvenska löntagarfondens och Nordfondens beslut att placera i investmentbolaget "Helikon",

— Fjärde fondstyrelsens deltagande i bildandet av fastighetsbolaget "Pli-nius"

— Mellansvenska löntagarfondens och Sydfondens utställande av köpoptioner

RRV anser att en översyn bör ske av placeringsreglerna i reglementet (APR). Översynen bör leda till att reglerna kan uppfattas på ett entydigt sätt av fonderna. Vidare anser RRV att likartade krav bör innebära att de enskilda fonderna ges samma möjligheter att uppnå kraven.

Enligt RRVs uppfattning är Mellansvenska löntagarfondens och Nordfondens beslut om placering i Helikon inte förenligt med APR eller dess förarbeten. Däremot är RRV av den uppfattningen att Mellansvenska löntagarfondens och Sydfondens utställande av köpoptioner inte strider mot reglementet. Det är dock av synnerlig vikt att en översyn sker av regelverket. Enligt RRVs mening bör samma generella principer vara styrande för placering i optioner som vid fondernas placeringar i olika värdepapper.

• I detta utlåtande har RRV även särskilt granskat "Fondemas ägande". RRV anser att en översyn bör ske av gällande begränsningsregler för att undvika att fonderna tillsammans påtvingas ett företagaransvar.

• RRV har följt upp tidigare utlåtande. Synpunkter på enskilda fonders agerande framförs när det gäller

— redovisningsprinciper

— riskanalys 239

— aktualitet hos och dokumentation av placeringspolicy Skr. 1989/90:137

— långsiktig likviditetspoiicy Bilaga 10

— företagaransvar

Inledning

1.1 Uppdraget

Riksrevisionsverket (RRV) skall enligt 42 § lagen med reglemente för allmänna pensionsfonden (APR), (1983:1092 med ändring 1987:1327) avge utlåtande över Fjärde fondstyrelsens. Femte fondstyrelsens och löntagarfondslyrelsernas (löntagarfondema) förvaltning av medel. Utlåtandet skall överlämnas till regeringen före den 1 april året efter räkenskapsåret.

Femte fondstyrelsen hade sitt första styrelsesammanträde i maj 1989 och verksamheten inleddes i början av hösten. Femte fondstyrelsen kan således inte utvärderas på samma sätt som de övriga sex fondema.

RRVs utvärdering skall enligt uttalande i prop 1983/84:50, som ligger till grund för APR, genomföras fristående från den utvärdering som riksförsäkringsverket (RFV) gör och den granskning av fondstyrelsemas förvaltning som utförs av de för varje fondstyrelse särskilt utsedda revisorerna.

RRV bör enligt prop 1983/84:50 utvärdera med utgångspunkt i pensionssystemets intresse av trygg avkastning på det av fondema förvaltade kapitalet samt god tillväxt i ekonomin. RRV har därför koncentrerat utvärderingen till fondemas medelsförvaltning.

I detta utlåtande redovisar RRV resultatet av genomförd utvärdering av fondstyrelsemas medelsförvaltning för år 1989. Arbetet med utvärderingen har utförts av en projektgrupp i vilken har ingått avdelningsdirektörerna Matts Karlsson och Göran Olson, den sistnämnde projektledare, samt förste revisorn Bo Netz.

1.2 Genomförande av årets utvärdering

RRVs utvärdering omfattar:

—en uppföljning av de områden som RRV behandlade i 1989 års utlåtande över löntagarfondemas och Fjärde fondstyrelsens verksamhet år 1988.

—vissa områden som aktualiserats under räkenskapsåret 1989

—en jämförande granskning och analys av fondstyrelsemas medelsförvaltning räkenskapsåret 1989.

RRV har utgått från statsmaktemas intentioner att utvärderingen bör göras på basis av fondemas verksamhetsberättelser. Underlaget för RRVs utvärdering har därför varit fondemas årsredovisningar med däri ingående översikter och kommentarer. RRV har därvid inte granskat de räkenskaper och övriga handlingar som ligger till grund för respektive fonds årsredovisning.

I övrigt har underlaget för RRVs utvärdering omfattat genomgångar 240

med samtliga fonders verkställande direktörer samt med ledningen för    Skr. 1989/90: 137 respektive fonds revisorskollegium. Vid genomgångarna har frågor ställts    Bilaga 10 med utgångspunkt i fondernas årsredovisningar och regelsystemet (APR), samt om områden som aktualiserats under arbetets gång.

Resultatet av tidigare utvärderingar har redovisats i utlåtanden till regeringen:

— 1985-03-20 (Löntagarfondernas verksamhet 1984, RRV dnr 1984:940)

— 1986-03-26 (Fjärde fondstyrelsens och löntagarfondstyrelsernas medelsförvaltning räkenskapsåret 1985, RRV dnr 1985:353)

— 1987-03-23 (Fjärde fondstyrelsens och löntagarfondstyrelsernas medelsförvaltning räkenskapsåret 1986, RRV dnr 1986:1042)

— 1988-03-23 (Fjärde fondstyrelsens och löntagarfondstyrelsernas medelsförvaltning räkenskapsåret 1987, RRV dnr 1987:1565)

— 1989-03-22 (Fjärde fondstyrelsens och löntagarfondstyrelsernas medelsförvaltning räkenskapsåret 1988, RRV dnr 1988:1904).

2 Fondernas resultat, förmögenhet och avkastning i förhållande till aktieindex, risk och räntebärande papper.

Avsnittet är en sammanfattning av kapitel 2 i Bilaga 1. I korta ordalag presenteras fakta om fondernas resultat och förmögenhetsställning. Vidare presenteras resultaten av avkastningsjämförelser med aktieindex och räntebärande papper samt av en riskanalys av löntagarfondernas portföljer. För en närmare redogörelse av resultat, metod mm hänvisas till Bilaga 1.

Alla löntagarfonder samt Fjärde och Femte fondstyrelserna hade 1989 ett resultat som översteg flödeskravet till 1—3 AP-fonderna. Realt räknat hade löntagarfonderna på balansdagen 1989-12-31 ett ackumulerat överskott i förhållande till avkastningskravet på 7 658 milj kr. För Fjärde fondstyrelsen var motsvarande överskott 12413 milj kr.

Löntagarfondemas samlade förmögenhet uppgick på balansdagen 1989-12-31 till 22 892 milj kr och Fjärde fondstyrelsens till 23409 milj kr. Femte fondstyrelsen som startade sin verksamhet under 1989 hade en utgående real förmögenhet på 501 milj kr. Totalt förvaltade således de sju fonderna vid utgången av 1989 en förmögenhet på 46 803 milj kr.

Om löntagarfondernas medel hade följt Veckans affärers (VA) totalindex från den dag de rekvirerats hade fondemas sammanlagda förmögenhet, vid utgången av 1989 varit 3% (722 milj kr) större. Mellansvenska löntagarfonden har utvecklats bättre än indexportföljen, medan Sydfonden och Trefond Invest har utvecklats sämre. Fond Väst och Nordfonden har haft marginellt bättre utveckling än index.

När hänsyn tas till utdelning i indexjämförelsen (Findatas avkastningsindex, Fdax) uppnår ingen av fondema indexportföljens avkastning. Fonderna sammantaget hade vid utgången av 1989 utvecklats knappt 9% (2 356 milj kr) sämre än Fdax.

RRV har som komplement till indexjämförelserna genomfört en risk- 241

16   Riksdagen 1989/90. 1 saml. Nr 137

analys av löntagarfondernas portföljer för åren 1985—1989. Resultaten visaratt ingen av fonderna kan klassificeras som "högriskfond". Det beror till största delen på att fonderna har väl diversifierade portföljer och alltid har en viss del likvida medel. RRV anser att man inte kan kräva att en fond med lägre riskexponering än marknaden i en tid med börsuppgång skall utvecklas lika väl som index.

Löntagarfonderna har sammanlagt förräntat sina medel drygt 38% bättre än om medlen från verksamhetens start till balansdagen 1989 i stället hade placerats i räntebärande papper med samma genomsnittliga avkastning som inom 1 —3 AP-fonderna.

Skr. 1989/90:137 Bilaga 10

3 Uppföljning av tidigare utlåtande

3.1 Inledning

I utlåtandet över räkenskapsåret 1988 uppmärksammade RRV bl.a. följande områden som följts upp i årets utvärdering:

—tillämpning av redovisningsprinciper

—handel med optioner

—insiderregler

—riskanalys

—aktualitet och dokumentation av placeringspolicy

—förekomst av långsiktig likviditetspoiicy

—Trefond Invests företagaransvar.

3.2 Redovisningsfrågor

Avsnittet i sammanfattning:

— Löntagarfonderna och Fjärde fondstyrelsen har var för sig beslutat om för fonderna enhetliga redovisningsprinciper fr.o.m. 1990.

— RRV anser att även Femte fondstyrelsen bör använda den rekommenderade genomsnittsmetoden vid beräkning av realisationsvinster och förluster.

1 1989 års utlåtande framhöll RRV:

—att Mellansvenska löntagarfonden bör redovisa resultat- och balansräkningar på det sätt som övriga fem fonder gör.

—att fonderna bör använda samma princip för värdering av aktier på balansdagen.

—att fonderna bör använda samma princip för beräkning av realisationsvinster och föriuster. Den av FAR rekommenderade genomsnittsmetoden bör följas.

—att fonderna vid avsättning till s.k. riskreserv redovisar denna i såväl nominell som real redovisning och att därvid belasta resultaträkningen som kostnad och balansräkningen som skuld.

242

I regeringens skrivelse 1988/89:144 åberopas RRVs påpekande att fonder-    Skr. 1989/90:137
na tillämpar olika redovisningsprinciper. Bilaga 10

"Frågan om enhetliga redovisningsprinciper har diskuterats ända sedan början av 1986 utan att något godtagbart resultat kunnat uppnås. Jag ser därför ingen annan utväg än att nu överväga om lagstiftningsåtgärder erfordras för att det åsyftade resultatet skall kunna uppnås." ( sid 6 )

På initiativ av Michael Berman VD vid Trefond Invest sammankallades ett möte 1989-08-22 med revisorsordförandena i löntagarfondema för att behandla bl. a. de påtalade olikheterna i de tillämpade redovisningsprinciperna. Deltagarna kom fram till enhetliga rekommendationer för redovisningen, som är i linje med de RRV förespråkar. Respektive löntagarfond har vid intervjuer med RRV förklarat att man avser att följa revisorskollegiets rekommendationer. De avvikelser som finns i årets resultat- och balansräkningar sammanhänger med att förändringar i det datoriserade redovisningssystemet först kan träda i kraft i januari 1990.

Fjärde fondstyrelsen, som ej representerades vid revisorskollegiets möte, har med anledning av RRVs rekommendation genomfört nödvändiga förändringar av sitt datasystem. Sådana förändringar har ännu ej inletts vid Femte fondstyrelsen. Fonden påbörjade sin verksamhet under hösten 1989.

RRV anser att Femte fondstyrelsen bör tillämpa samma redovisningsprinciper som övriga fonder. Vid beräkning av realisationsvinster och föriuster bör därför den rekommenderade genomsnittsmetoden användas.

3.3 Optioner

Avsnittet i sammanfattning:

— Mellansvenska löntagarfonden och Sydfonden har ställt ut köpoptioner i eget aktieinnehav.

— Den på RRVs uppdrag genomförda juridiska utredningen visar att löntagarfonderna har rätt att ställa ut köpoptioner och att det nuvarande regelverket ej fyller sin funktion.

— RRV anser att en översyn av regelverket är av synnerlig vikt. Samma principer som generellt bör gälla för placeringar i värdepapper bör enligt RRVs uppfattning vara styrande vid användning av optioner.

I APR finns inte ett uttryckligt förbud för löntagarfonderna att ställa ut optioner i eget aktieinnehav. Detta skulle kunna tolkas som om det vore möjligt att ställa ut optioner. RRV efterlyste därför i 1989 års utlåtande ett klarläggande om APR medger utställande av optioner i eget aktieinnehav. Vidare framhöll RRV att löntagarfondema borde få samma möjlighet som Fjärde fondstyrelsen (och Femte fondstyrelsen) att .slälla iit optioner i eget aktieinnehav. Fonderna skulle därmed kunna vidta åtgärder för att minska risken i de egna placeringarna. RRVs synpunkter föranledde ingen kommentar i regeringens skrivelse 1988/89:144.

243

Vid det tidigare nämnda mötet mellan revisorskollegiets ordföranden i    Skr. 1989/90: 137 augusti 1989 reste ingen av dessa invändningar mot den vid Mellansvens-    Bilaga 10 ka löntagarfonden dragna slutsatsen, att APR medger att löntagarfonderna ställer ut optioner i eget aktieinnehav. Revisorerna skulle således inte anmärka om respektive löntagarfond ställde ut köpoptioner.

Under 1989 har två löntagarfonder, Mellansvenska löntagarfonden och Sydfonden, ställt ut optioner i eget aktieinnehav.

Av övriga fonder har två ansett ett mer tydligt klarläggande vara en nödvändig förutsättning för ett eget utställande.

Regelverket uppfattas således på olika sätt av löntagarfon derna. RRV har därför givit professor Per Thorell, juridiska institutionen vid Uppsala Universitet, i uppdrag att utreda om det är tillåtet för löntagarfondema att utställa s.k. köpoptioner på aktier samt att ta ställning till vissa därmed sammanhängande placeringsfrågor.

Per Thorells utredning visar att löntagarfonderna får ställa ut köpoptioner. Mellansvenska löntagarfonden och Sydfonden har således enligt Per Thorell agerat inom ramen för APR. Denna ram torde ge utrymme för ytterligare användning av optioner. Utredningen pekar på brister i nuvarande regelverk. Det finns enligt utredningen behov av en markering av vilka typer av optioner som bör tillåtas. 1 utredningen pekas på för-respektive nackdelar med olika gränsdragningar. Hur gränsen skall utformas mellan vad som skall vara tillåtet respektive inte tillåtet bör dock enligt Per Thorell bli föremål för en särskild utredning i samband med att regelverket i APR ses över. Per Thorells utredning redovisas i sin helhet i Bilaga 2.

RRV delar Per Thorells ståndpunkter. Utredningen har pekat på brister i nuvarande regelverk och på behovet av en översyn av placeringsreglerna i APR (34 §, 35 § och 36 §). Utredningen har vidare kunnat ge svar på att det är förenligt med APR att ställa ut köpoptioner. Däremot har utredningen inte kunnat entydigt ange vilka optioner som bör vara tillåtna. Med tanke på behovet av att klargöra denna gränslinje för fonderna är en översyn av regelverket enligt RRVs mening av synnerlig vikt. RRV anser att de principer som bör gälla för fondens placering i värdepapper också bör vara styrande vid placering i optioner.

3.4 Insiderregler

RRV konstaterade i 1989 års utlåtande att fonderna använder sig av olika "modeller" för att hantera och bedöma "insidersituationer". RRV rekommenderade att uppgifter om berördas handel med aktier överlämnas till en gemensam extern instans, t.ex. bankinspektionen.

I regeringens skrivelse 1988/89:144 sid 7 framhåller föredragande att frågan "om eventuella ändringar av fondstyrelsernas insiderregler bör enligt min mening anstå i avvaktan på" värdepappersmarknadskommitténs förslag. De olika fonderna har under 1989 fortsatt att använda tidigare gällande "insiderregler".

244

3.5 Riskanalys

Avsnittet i sammanfattning

— Arbete med riskanalys har genomförts under 1989 eller skall påbörjas under 1990 vid samtliga löntagarfonder och Fjärde fondstyrelsen.

— RRV anser att Femte fondstyrelsen under 1990 bör påbörja arbete med riskanalys.

Skr. 1989/90:137 Bilaga 10

Syftet med en riskanalys är att identifiera möjligheter för och hot mot verksamheten. Riskanalysen kan bl.a. omfatta intemkontrollen, handel med värdepapper, likviditetsförvaltningen och ABD-beroendet.

Under 1989 har arbete med "riskanalys" genomförts vid Fond Väst, Trefond Invest, Nordfonden, Mellansvenska löntagarfonden och Fjärde fondstyrelsen. Vid Sydfonden skall enligt uppgift till RRV ett sådant arbete inledas under 1990, sedan förutsättningar skapats för analys under 1989.

Vid Femte fondstyrelsen söker verksamheten till en viss del fortfarande sina former. Fonden bör dock enligt RRVs uppfattning under 1990 påbörja ett arbete med riskananlys.

3.6 Aktualitet hos och dokumentation av placeringspolicy

Avsnittet i sammanfattning:

— Vid samtliga löntagarfonder har skett en uppdatering av policy och dokumentation under 1989.

— RRV anser att Fjärde fondstyrelsen bör dokumenterapolicyn för placering i noterade företag.

— RRV anser att Femte fondstyrelsen bör dokumentera policyn för placering i noterade och onoterade företag samt för likvida medel.

Det bör enligt RRVs uppfattning finnas en dokumenterad policy vid varje fond för handel med noterade och onoterade aktier samt likvida medel. 1 1988 års utvärdering pekade RRV på brister i dokumentationen av placeringspolicyn och aktualiteten hos denna vid flertalet fonder. Under 1989 har det skett en uppdatering och en revideringen av dokumentationen vid samtliga löntagarfonder. Vid Fjärde fondstyrelsen omfattar uppdateringen och dokumentationen handel med onoterade aktier och likvida medel. Den Femte fondstyrelsen har ännu ej dokumenterat sin policy.

RRV anser att Fjärde fondstyrelsen bör dokumentera sin policy för noterade aktier. Vidare bör enligt RRVs uppfattning Femte fondstyrelsen dokumentera sin policy för handel med noterade och onoterade aktier samt likvida medel.

245

3.7 Långsiktig likviditetspoiicy

Avsnittet i sammanfattning:

—          Mellansvenska löntagarfonden har en policy för hur det långsik
tiga likviditetsbehovet skall tillgodoses efter 1990.

- RRV anser att samtliga löntagarfonder skall utveckla en långsik
tig likviditetspoiicy

Skr. 1989/90:137 Bilaga 10

Samtliga löntagarfonder med undantag av Mellansvenska löntagarfonden har under början av 1990 rekvirerat de sista av de medel som kan ianspråktas. RRV framhöll i 1988 års utlåtande

att med tanke på att flertalet löntagarfonder efter 1990 inte kommer att kunna rekvirera ytteriigare medel så borde fondema utveckla en policy för hur man skall säkra den framtida handlingsfriheten. En policy torde underlätta önskvärda framtida placeringar på marknaden.

Inte någon av de fyra aktuella löntagarfondema har fattat beslut om den långsiktiga likviditetspolicyn under 1989. För flera av dem skulle det enligt uppgift till RRV emellertid vara aktuellt med ett sådant beslut under 1990.

RRV anser att varje löntagarfond bör utveckla en policy för hur det långsiktiga likviditetsbehovet skall tillgodoses efter 1990.

3.8 Trefond Invests företagaransvar genom dotterbolaget Collator

Avsnittet i sammanfattning:

— Trefond Invest har ett företagaransvar i KMG System AB.

— RRV anser att Trefond Invest bör minska sitt aktieinnehav under 1990 så mycket att detta företagaransvar upphör.

Under räkenskapsåret 1988 hade Trefond Invests dotterbolag Collator mer än 50% av röstvärdet i företaget KMG System AB. Trefond Invests försök att finna delägare till Collator hade inte lyckats. RRV framförde därför i 1989 års utlåtande att Collators företagarroll måste upphöra såvida ingen lösning på företagaransvaret uppnåddes under 1989.

Collator är under avveckling och bolagets aktier har tillfälligt övertagits av Trefond Invest. Fonden har därigenom ett företagaransvar visavi KMG System AB.

RRV anser att Trefond Invest under 1990 bör minska sitt aktieinnehav i KMG så mycket att företagarsansvaret upphör.

246

4 Aktualiserade frågor 1989

4.1 Inledning

I årets utlåtande har följande ämnen aktualiserats:

— "Placeringsreglernas aktualitet"

— "Långsiktigheten i placeringarna"

— "Fondernas ägande".

Av avsnitt 3.3 framgår att RRV anser att en översyn är nödvändig av placeringsreglerna. I följande avsnitt behandlas ytterligare två exempel som enligt RRV illustrerar behovet av en översyn. Enligt 34 § APR skall "fondmedlen placeras så att kraven på god avkastning, långsiktighet och riskspridning tillgodoses". "Avkastningskravet" har regelbundet granskats i RRVs utlåtande. Kravet på riskspridning började belysas i 1989 års utlåtande genom riskanalys av portföljerna. "Långsiktigheten" har granskats i varje utlåtande i form av en jämförelse mellan respektive fonds omsättning av portföljen och börsens omsättningshastighet. Avsikten är att ytterligare bredda och fördjupa granskningen av "långsiktigheten". Kapitlet om "Fondernas ägande" redovisar de begränsningsregler för ägande som gäller för fondema och den ägarroll som de anser sig ha.

4.2 Placeringsreglernas aktualitet

4.2.1 Inledning

Syftet med detta kapitel är att redovisa två fall som enligt RRV illustrerar

behovet av en översyn av placeringsreglema:

placeringarna i investmentbolaget Helikon och fastighetsbolaget Plinius.

Skr. 1989/90:137 Bilaga 10

4.2.2 Aktier i svenskt investmentbolag som till huvuddelen kan komniia att placera utomlands

Avsnittet i sammanfattning:

— Styrelserna vid Mellansvenska löntagarfonden och Nordfonden har under 1989 tagit principiell ställning för placering i ett svenskt investmentbolag. Helikon, med huvudsaklig placeringsinriktning i utländska aktier. Trefond Invests styrelse har tagit ställning emot en sådan placering.

— Den på RRVs uppdrag genomförda juridiska utredningen visar att placering i ett svenskt investmentbolag vars syfte till huvuddelen är att placera i utländska aktier ej är i överensstämmelse med 34 § APR och dess förarbeten.

— RRV delar denna ståndpunkt och anser därför att Mellansvenska löntagarfondens och Nordfondens styrelsebeslut om placering i Helikon står i strid med 34 § APR och dess förarbeten.

247

Mellansvenska löntagarfondens och Nordfondens styrelser tog i decem-    Skr. 1989/90:137 ber 1989 i princip ställning för att respektive fond skulle kunna placera i    Bilaga 10 aktier i ett svenskt investmentbolag,

"Investment AB Helikon", med placeringsinriktning i utländska aktier. Ställningstagandet vid Mellansvenska löntagarfonden hade den innebörden att styrelsen skulle acceptera ett ägande även om Helikons placering till 100 procent skulle komma att ske i utländska företag. Enligt uppgift till RRV skulle Nordfondens engagemang vara förbundet med att ändringar gjordes i den tänkta placeringsinriktningen så att investeringaräven skulle kunna ske i Sverige. Trefond Invests styrelse beslöt i december 1989 att inte placera i bolaget. Styrelsen för Fond Väst tog ställning för teckning i bolaget under januari 1990. Fond Väst beslut ägde rum under 1990 och är därför ej föremål för granskning i detta utlåtande. Den återstående löntagarfonden. Sydfonden, uppges inte ha erhållit något erbjudande och dess styrelse har därför ej tagit principiell ställning till en placering av detta slag.

Sammanfattningsvis har två fondstyrelser under 1989 principiellt tagit ställning för att delta i bildandet av Helikon, medan en fond avvisat en placering. Fondernas ställningstagande baserar sig på olika uppfattning om vad de aktuella paragrafema, 34 § och 36 §, i APR innebär.

Fondstyrelserna skall enligt 34 § APR

"inom ramen för vad som gagnar försäkringen för tilläggspension och är förenligt med den allmänna ekonomiska politiken samt med beaktande av kreditmarknadens funktionssätt, förvalta anförtrodda medel genom placeringar på riskkapitalmarknaden. Placeringarna skall syfta till att förbättra riskkapitalförsörjningen till gagn för svensk produktion och sysselsättning.

Fondmedlen skall placeras så att kraven på god avkastning, långsiktighet och riskspridning tillgodoses."

Enligt 36 § APR får en löntagarfondstyrelse "placera de medel som styrelsen förvaltar 1. i aktier i svenska aktiebolag.

De berörda fonderna framhåller, att eftersom Helikon är ett svenskt aktiebolag (36 § APR), så handlar man i enlighet med lagen. Vidare understryker företrädare för fonderna att den 34 paragrafens ord om "förenligt med den allmänna ekonomiska politiken ..." måste tolkas mot bakgrund av de yttre villkoren. "Varje tid ger sin rätta tolkning av förarbeten och lag." "Om man släpper valutaregleringen fri så leder det till att placeringarna också måste kunna ske på annat sätt."

Fondföreträdare har framfört i massmedia och i annan form att lönta
garfonderna borde få samma möjlighet att placera i utländska aktier som
Fjärde och Femte fondstyrelserna. 1 VD- kommentaren i Fond Västs
årsredovisning 1989 framförs bl. a. denna ståndpunkt. Delvis samma argu
ment som används för att styrka riktigheten i en placering i Helikon har
använts av de intervjuade för att även löntagarfonderna skall få placera i
utländska aktier. Föredragande ansåg i prop. 1983/84:50 att det inte fanns
"tillräckligt starka skäl att medge löntagarfondstyrelserna rätt att förvärva 248

utländska aktier"(sid 79). En ståndpunkt som upprepades i prop. 1987/88:11 (sid 21).

RRV har låtit professor Per Thorell granska om placering i ett svenskt företag som till huvuddelen avser att investera i utländska aktier är i överensstämmelse med APR och dess förarbeten. Enligt Per Thorell är så inte fallet. Den utförliga argumentationen för denna ståndpunkt redovisas i Bilaga 3.

RRV anser att Mellansvenska löntagarfondens och Nordfondens beslut om placering i Helikon står i strid med 34 § APR. Vidare anser RRV att ett sådant beslut inte är förenligt med det inflytandemål för löntagarna som är ett av huvudmotiven för tillkomsten av löntagarfonderna.

Skr. 1989/90:137 Bilaga 10

4.2.3 Placering i fastighetsbolag

Avsnittet i sammanfattning:

—         Fjärde fondstyrelsen har deltagit i bildandet av ett fastighetsbo
lag, Plinius.

Den på RRVs uppdrag genomförda juridiska undersökningen visar att placeringen i sin nuvarande form ej strider mot APR och dess förarbeten.

- RRV delar denna ståndpunkt. Placeringen är emellertid som fall
betraktat av intresse för att belysa placeringsreglernas funktion.

Fonderna skall enligt 35 och 36 §§ APR placera i finansiella och inte i reala tillgångar. Det senare är förbehållet 1—3 AP-fonderna. Gränsen mellan 1—3 AP-fondernas och övriga fonders rättigheter har emellertid luckrats upp. 1-3 AP-fonderna erhöll efter prop. 1987/88:11 rätt att förvärva fast egendom eller samtliga aktier i ett fastighetsbolag, s. k. helägande (sid 32ff). Rätten utvidgades genom prop. 1988/89:150 bilaga 6.2 till att omfatta både helägande och delägande i fastighetsbolag. Högst fem procent av varje fondstyrelses kapital, beräknat efter anskaffningsvärdet, får placeras i fastighetsbolag.

Fjärde fondstyrelsen har under 1989 tillsammans med andra intressenter bildat ett fastighetsbolag, Plinius. Fonden har tidigare, liksom de enskilda löntagarfonderna, aktier i rena fastighetsbolag och i kombinerade bygg-/fastighetsbolag. Det nya uppfattas bestå i att fonden tillsammans med andra bildar ett fastighetsbolag, där fonden därmed kommer att bli stor ägare (i Plinius 25% av röster och kapital). Fondens handlande skulle därmed kunna exemplifiera ett sätt för alla sju fonderna att kringgå bestämmelserna om att fonden inte får äga reala tillgångar.

Företrädare för Fjärde fondstyrelsen har förklarat att ett kringgående av bestämmelserna inte har varit avsikten. Bolagsbildningen har setts som det lämpligaste sättet att placera

i fastighetsbolag. Företrädare för fonden instämmer i att gränsen när det gäller fastighetsägande i praktiken har suddats ut mellan 1—3 AP-fonderna och övriga fonder.

249

Vid beredningen av förslaget att 1-3 AP-fonderna skulle få möjlighet att placera i fastighetsbolag, restes i remissrundan invändningar mot att släppa in en kapitalstark aktör på marknaden. En sådan skulle kunna driva upp priset, vilket skulle få negativa samhällsekonomiska följder. Om de olika fonderna deltog i bildandet av fastighetsbolag så skulle detta analogt även kunna bli prisdrivande. I en väl fungerande marknad torde det emellertid inte innebära någon skillnad om placeringen görs i existerande fastighetsbolag eller i ett nybildat sådant. Det samhällsekonomiska argumentet har därmed enligt RRVs uppfattning förmodligen föriorat i betydelse.

RRV har bett professor Per Thorell undersöka om bolagsbildningen kan uppfattas som ett avsteg från reglementet. Slutsatsen är att så är inte fallet. Enligt 34 § APR skall placeringarna ske "till gagn för svensk produktion och sysselsättning". Först om fondens placeringar i huvudsak inte ägde rum i företag som kan anses gynna produktion och sysselsättning, så kunde beslutet att delta i bildandet av Plinius ifrågasättas. Per Thorells genomgång redovisas i Bilaga 3.

RRV delar Per Thorells ståndpunkt. "Plinius" är dock som fall intressant för att illustrera hur reglerna i APR inte längre sätter några skarpare gränser mellan de olika delarna av AP-systemet.

Skr. 1989/90:137 Bilaga 10

4.2.4 Behov av översyn av placeringsreglerna i APR

Avsnittet i sammanfattning:

— RRV har visat att placeringsreglerna i APR tolkas på olika sätt av fonderna.

— RRV anser att en översyn bör ske av placeringsreglerna i APR (34 §, 35 § och 36 §). Översynen bör leda till att reglerna kan uppfattas på ett entydigt sätt av fonderna. Vidare anser RRV att likartade krav bör innebära att de enskilda fondema ges samma möjligheter att uppnå kraven.

"Helikon", "Plinius" och "optionsfrågan" visar enligt RRVs uppfattning på något olika sätt att placeringsreglerna inte är styrande i den omfattning de avses vara. De olika fallen illustrerar vidare att placeringsreglema är föråldrade. Det finns enligt RRVs mening ett samband mellan tolkningen och efterlevnaden av reglerna och i vilken utsträckning dessa uppfattas representera "verkligheten".

Mellan fonderna varierar såsom framgått synen på vad som avses med "till gagn för svensk produktion och sysselsättning". Fjärde fondstyrelsens uppfattning är t.ex. att man inte kan placera i investmentbolag. Femte fondstyrelsen uppfattar emellertid inte att APR innebär sådana begränsningar och har därför, räknat på anskaffningsvärdet, placerat ca 20% av fondkapitalet i investmentbolag. Trefond Invest delar Fjärde fondstyrelsens uppfattning och har 1989— 12 — 30 inte några aktier i blandade eller rena investmentbolag. Övriga löntagarfonder har i varierande utsträckning under 1989 innehaft aktier i denna typ av företag.

250

Den 34 § har ej förändrats, när den underordnade 35 § skrivits om så att    Skr. 1989/90:137 Fjärde och Femte fondstyrelsens möjligheter att placera i utländska aktier   Bilaga 10 utökats från en till tio procent. Därigenom har det innehållsliga sambandet försvagats mellan överordnad och underordnad paragraf Denna försvagning torde enligt RRVs uppfattning även ha gjort det lättare för fondema att tillämpa en extensiv tolkning av 34 § .

En genomgående uppfattning hos flertalet intervjuade löntagarfondföreträdare är att statsmaktema nu satt pensionssystemets intresse av avkastning i första rummet. Det skulle ha skett en perspektivförskjutning i måluppfattning över tiden. Denna syn kommer även fram i dokumentationen vid fondema. I "Ledningen har ordet" i Trefond Invests årsredovisning för 1989 framförs t ex:

"Detta kan bero på att styrelsemas roll successivt blivit klarare. Löntagarfondemas huvudfunktioner är två:

• Att förstärka pensionssystemet. Denna uppgift innebär att placera pensionsmedel till så bra förräntning som möjligt med ett långsiktigt perspektiv.

• Att förbättra riskkapitalförsörjningen.

För båda uppgiftema gäller att de är omöjliga utan ett marknadsmässigt agerande." (sid 2)

Riskkapitalförsörjningen kan uppfattas bli automatiskt förbättrad genom fondens existens, vilket innebär att avkastningsmålet blir det helt dominerande. Övriga mål som inflytande nämns inte av fondens företrädare i detta sammanhang. Fonden har i likhet med övriga löntagarfonder kommit fram till en målhierarki, som inte avspeglas i direkta förändringar i APR eller i förarbeten som direkt kan sägas konfirmera en sådan måluppfattning. Uttalande från regeringskansliet redovisade bl.a. i massmedia och den allmänna inriktningen i utredningar som "Värdepappersmarknaden i framtiden" (SOU 1989:72) uppfattas ge stöd för den egna tolkningen. "Plinius" och "Helikon" kan illustrera hur fondema skulle kunna överskrida gränserna för de avsedda placeringsobjekten. Det vore t. ex. möjligt att placera i ett aktiebolag som bildas för att bl.a. investera i obligationer.

De anförda exemplen visar enligt RRVs uppfattning på behovet av en översyn av reglementets placeringsregler, dvs. 34 §, 35 § och 36 § i APR. De gällande reglerna bör kunna uppfattas på ett entydigt sätt av samtliga fonder. Vidare anser RRV att eftersom kraven enligt APR är desamma för fondema bör detta innebära att det ges likartade möjligheter att uppnå kraven.

4.3 Långsiktigheten i placeringama 4.3.1 Inledning

Fondmedlen skall enligt 34 § APR "placeras så att kraven på god avkastning, långsiktighet och riskspridning tillgodoses. I prop 1983/84:50 anförs:

"Vad gäller frågan om fondstyrelsemas möjligheter att göra omplaceringar    Skr. 1989/90:137 mellan olika aktier delar jag remissinstansemas bedömning, att fondstyrel-    Bilaga 10 sema måste ges fömtsättningar för ett ekonomiskt och marknadsmässigt riktig agerande. Jag anser därför att fondslyrelsema bör ha ett något större handlingsutrymme än det placeringsutredningen har dragit upp.

De riktlinjer som enligt min mening bör gälla framgår av specialmotiveringen till 34 § i det nya reglementet. Dessa ändrar dock inte den huvudsakliga placeringsinriktningen att aktieförvärven skall ske med sikte på ett mera varaktigt innehav." (sid 78)

"För att understryka att styrelsemas verksamhet inte skall inriktas på kortsiktiga placeringar av spekulativ natur, har det i paragrafen förts in ett krav på långsiktighet. Detta bör naturligtvis inte hindra en styrelse från att i ett särskilt fall avyttra en aktiepost redan efter en kort tids innehav, om omständighetema motiverar en försäljning. Förvärven skall emellertid normalt ske med sikte på ett mera varaktigt innehav." (sid 118)

Syftet med detta kapitel är dels att beskriva uppfattningar vid fonderna om vad "långsiktighet" innebär, dels att redovisa RRVs mätning av omsättningshastigheten vid fondema.

Genom att jämföra omsättningshastigheten vid respektive fond med börsens har RRV försökt få en uppfattning om långsiktigheten i fondemas placeringar.

4.3.2 Fondernas uppfattning om "långsiktighet"

Vid samtliga fonder har de intervjuade framhållit att fondema är långsiktiga i sina placeringar. Ingen av dem har emellertid kunnat presentera någon mer operativ definition av "långsiktighet". En sådan presenterades emellertid inte heller av placeringsutredningen (SOU 1983:44).

Tiden bör vara central vid bestämning av "långsiktighet". De intervjuade har olika uppfattningar eller har inte kunnat specificera någon tidsgräns. Tidsgränserna varierar mellan två till tre år och fyra till fem år.

Ett vanligt betraktelsesätt bland de intervjuade är att dela in placeringarna enligt följande:

1. Placeringar som är avsiktligt långsiktiga och som förblir långsiktiga.

2. Placeringar som är avsiktligt långsiktiga, men som pga. ny kunskap, ändrade marknadsförutsättningar m. m. förvandlas till kortsiktiga placeringar.

3. Placeringar som från början är avsedda att vara kortsiktiga.

Till den första gmppen hör "kärnan" i fondernas portföljer. Denna benämns lite olika vid fondema: t.ex. basportfölj och positionsföretag. Förändringar av kärnan i innehavet, ibland enbart större förändringar, kräver vanligen styrelsens godkännande.

Den tredje gruppen är viktig av olika skäl. Fjärde fondstyrelsen har mer
än löntagarfonderna betonat behovet av att synas, att man måste odla sina
mäklarkontakter för att kunna vara med vid viktiga erbjudanden. Företrä
dare för löntagarfonderna understryker behovet av att få göra kortsiktiga
placeringar. Dessa ses som helt nödvändiga för att respektive fond skall
kunna klara av avkastningskravet. 252

För löntagarfonderna ställs således avkastningskravet i högre grad mot   Skr. 1989/90:137 långsiktigheten. Ett skäl kan vara att löntagarfondema är mer beroende än    Bilaga 10 Fjärde fondstyrelsen av realisationsvinstemas storlek. Enbart aktieutdelningarna och ränteintäktema vid Fjärde fondstyrelsen är 1989 betydligt större än avkastningskravet, en konsekvens av att fonden är äldre och har ett betydligt större övervärde (dold reserv) än löntagarfondema.

4.3.3 Omsättningshastigheten

Att fondema skall agera långsiktigt bör innebära att de håller en låg omsättningshastighet. Det är dock naturligt med hänsyn till bl. a. avkastningskravet att inte alla aktieinnehav behålls i många år. Även fonderna måste reagera på förändrade värderingar och fömtsättningar på marknaden. Fjärde fondstyrelsen framhåller i sin ÅR 1986 att om man nästan aldrig sålde några innehav skulle fondens levande kontakt med marknaden snabbt upphöra. RRV delar denna uppfattning, men anser att omsättningshastigheten med hänsyn till kravet på långsiktighet i placeringarna normalt bör vara låg i jämförelse med t.ex. omsättningen vid Stockholms fondbörs. 1 enlighet med detta bör fondemas andel av börsomsättningen vara låg i förhållande till dess andel av börsvärdet.

Det är dock naturligt att mindre fonder uppnår en högre omsättningshastighet än större. Det är också naturligt att fonder som nyligen startat sin verksamhet eller som bytt ledning och därmed placeringspolicy tillfälligt kan ha högre omsättning av portföljen. Detta illustreras genom Fjärde fondstyrelsens låga och jämna omsättningshastighet i tabell 1 nedan. Tabellen redovisar löntagarfondemas, Fjärde fondstyrelsens och börsens omsättningshastighet sedan löntagarfondemas första verksamhetsår fram till och med 1989.

RRV har beräknat omsättningshastigheten på följande sätt. Rekvirerade medel subtraheras från respektive fonds bruttoköp av aktier.' Därefter adderas bruttoförsäljning av aktier. Det då erhållna värdet divideras med två och sätts i relation till genomsnittligt realt fondkapital (ingående + utgående realt fondkapital dividerat med två).

Denna metod föredras av RRV eftersom utgående fondkapital skiljer sig markant från genomsnittligt fondkapital ett år när kursförändringarna varit stora. Dessutom beräknas fr.o.m. år 1988 börsens omsättningshastighet ifrån ett genomsnittligt börsvärde. Metoden tillåter således en rättvis jämförelse mellan fondemas omsättningshastighet och börsens.

' Rekvirerade medel dras ifrån eftersom fondema bör kunna köpa aktier for detta

belopp utan att det påverkar omsättningshastigheten.

' Börsen beräknar den årliga omsättningshastigheten som ett genomsnitt av mänads-

sifTror. Den månatliga omsättningshastigheten är beräknad som totalomsättningen

under månaden gånger 12 dividerad med börsvärdet vid månadens slut. RRV har i

tabell 1 beräknat börsens omsättningshastighet som årets omsättning dividerat med

ingående + utgående börsvärde dividerat med 2 for att göra jämförelsen med

fonderna mer rättvis. Skillnaden gentemot börsens redovisning är marginell. 253

Tabell 1: Omsättningshastigheten (%) för löntagarfonderna, Qärde fondstyrelsen och börsen för åren 1985-1989.'

År	SF	FV	TF	MF	NF	4AP	Börsen
1985		28	62	80	204	20	32
1986	_	27	51	40	87	20	39
1987	64	24	29	42	36	14	29
1988	28	21	45	30	24	15	22
1989	20	16	28	23	15	12	17

Skr. 1989/90:137 Bilaga 10

' Vissa uppgifter för tidigare år är något osäkra och vissa uppgifter för 1985 och 1986 fmns inte alt tillgå.

Bland löntagarfondema har Fond Väst genom åren haft en mycket låg omsättningshastighet. Åt "rätt" håll har även Sydfonden, Mellanfonden och Nordfonden utvecklats. Sydfonden hade en oacceptabelt hög omsättningshastighet 1987, vilken dock sänkts betydligt de följande åren. Trefond Invest hade en oacceptabelt hög omsättningshastighet 1988. Under 1989 sjönk den men är fortfarande hög i förhållande till börsens och övriga fonders omsättningshastighet.

1 diagram 1 ges en överskådlig bild av löntagarfondemas. Fjärde fondstyrelsens och börsens omsättningshastighet 1989. Fjärde fondstyrelsen. Fond Väst och Nordfonden hade en tillfredsställande låg omsättningshastighet under år 1989. Detta framgår både av tabell 1 och diagram 1.

Fjärde fondstyrelsens omsättningshastighet uppgår till knappt 12%. Uppgiften inkluderar även omsättningen i den utländska portföljen. Den är dock så liten att dess höga omsättning inte nämnvärt torde påverka resultatet.

Diagram 1: Omsättningshastighet lör resp löntagarfond och Fjärde fondstyrelsen samt för börsen som helhet.

Omsättnlngshaatlghat, procent

Sydlond        Fond Viat        Trefond     Mellanlonden Nordionden        4e AP

Fond

Omsättningshastighet

Börsen

■ Se regeringens skrivelser 1987:174 (sid 3) och 1988:144 (sid 6)

254

Det är framför allt Trefond Invest som under 1989 haft en omsättnings- Skr. 1989/90: 137 hastighet klart överstigande börsens (28% mot 17% se tabell I). För 1988 Bilaga 10 var omsättningshastigheten ännu högre, vilket påtalades av RRV i 1989 års utlåtande. Siffrorna tyder enligt RRV på att omsättningen hos Trefond Invest inte heller under 1989 legat i linje med kravet på långsiktighet i placeringarna. RRV konstaterar dock att 40% av årets omsättning är hänföriig till första kvartalet (dvs innan byte av ledning) och 37% till kvartalet efter (då en viss omstrukturering är rimlig med anledning av ledningsbytet). För de två sista kvartalen 1989 sjönk omsättningen drastiskt (14 respektive 9%). RRV anser att detta tyder på att fonden efter ledningsskifte och viss omstrukturering av portföljen slagit in på en betydligt lugnare omsättningstakt.

Vid Trefond Invest förklarar företrädare för fonden den höga omsättningen under år 1989 med bl.a. ledningsskiftet.

Ett annat sätt att belysa långsiktigheten i placeringarna via omsättningen är att jämföra fondernas omsättning i förhållande till börsens omsättning med deras andel av det totala börsvärdet. Omsättningen på Stockholms fondbörs uppgick under år 1989 till 112.7 miljarder kronor (115.4 miljarder kr under 1988) och det totala börsvärdet till 744 miljarder kronor (614 miljarder kr under 1988).

Tabell 2: Fondernas andel av börsomsättningen och deras andel av det totala börsvärdet.' 1988 års uppgifter inom parantes.

Fond	Sydfonden	Fond Väst	Trefond Invest	Mellanfonden	Nord-fonden	Fjärde fondst
Andel av börsoms	0,68 (0,62)	0,63 (0,54)	1,05 (1,07)	0,65 (0,62)	0,57 (0,59)	2,1 (1,8)
Andel av börsvärdet	0,61 (0,53)	0,68 (0,62)	0,64 (0,58)	0,46 (0,46)	0,68 (0,58)	3,2 (2,8)

' I fondernas andel av börsvärdet ingår även de likvida medlen. Börsportfoljens värde är således något lägre.

I förhållande till 1988 har Nordfonden och i viss mån Trefond Invest utvecklats åt "rätt" håll med ökad andel av börsvärdet och samtidigt minskad andel av börsomsättningen.

4.4.1 Inledning

Syftet med detta kapitel är att redovisa de begränsningar som finns för fondernas ägande, hur fondernas ägande ser ut och hur de ser på sin roll som ägare.

255

4.4.2 Begränsningar for fondernas ägande

Avsnittet i sammanfattning:

— Möjligheten att fonderna tillsammans påtvingas ett företagaransvar föreligger enligt RRVs uppfattning för börsregistrerat företag som har varit noterat eller är noterat på OTC-listan respektive O-listan.

— RRV anser att en översyn bör ske av gällande begränsningsregler för att undvika att fonderna tillsammans påtvingas ett företagaransvar.

Skr. 1989/90:137 Bilaga 10

Fondernas ägande i företagen begränsas av skilda regler beroende på om företaget är börsregistrerat eller inte. I det senare fallet gäller att den enskilda fonden inte får ta på sig ett företagaransvar dvs. "ett fortlöpande ansvar för något företags förvaltning" (prop. 1983/84:50 sid 79).

Fonderna har i flertalet fall fattat beslut om hur mycket fonden maximalt bör äga av aktiekapitalet i ett onoterat företag för att inte riskera att påtvingas ett företagaransvar: Sydfonden 35-40%, Fond Väst 25%, Trefond Invest 25% och Nordfonden 25%. Gränsema är inte tvingande och det förekommer fall där de överskrids.

För företag med aktier registrerade vid Stockholms fondbörs gäller att Fjärde och Femte fondstyrelserna inte får förvärva så många av aktierna "att dessa uppgår till mer än 10 procent av samtliga aktier i bolaget eller om aktierna har olika röstvärde, att röstetalet för aktierna uppgår till mer än 10 procent av röstetalet för samtliga aktier i bolaget". För löntagarfonderna gäller för samma företag, att förvärvet av aktier inte får uppgå "till sex procent eller mer av samtliga aktier i bolaget eller, om aktierna har olika röstvärde, att röstetalet för aktierna uppgår till sex procent eller mer av röstetalet för samtliga aktier i bolaget". ( 37 § APR )

Den reviderade paragrafen trädde i kraft den 1 juli 1988. Löntagarfonderna hade tidigare möjlighet att förvärva aktier upp till åtta procent i ett registrerat bolag.

Reduceringen av löntagarfondernas andelar genomfördes för att ge den nya Femte fondstyrelsen samma förvärvsmöjligheter, tio procent, som den Fjärde fondstyrelsen har sedan den 1 januari 1984. Ett innehav överstigande den nya sexprocentgränsen förvärvat före den 1 juli 1988 har löntagarfonderna dock möjlighet att behålla. 1 en motsvarande övergångsbestämmelse för Fjärde fondstyrelsen ges denna fond rätt att behålla innehav av aktier förvärvade före den 1 januari 1984 som uppgår till mer än tio procent av samtliga aktier i bolaget.

Av årsredovisningarna för 1989 framgår att Fjärde fondstyrelsen inte innehar en röstandel i något företag överstigande tio procent, medan det i 13 fall förekommer att löntagarfonderna har en högre röstandel än sex procent eller mer. I 12 fall är förklaringen ett högre röstetal före den 1 juli 1988. Det återstående fallet förklaras med att aktiema inte har varit inregistrerade vid Stockholms fondbörs vid förvärvet, dvs. noterade på A 1 eller A 2 listorna.

256

Fonderna behöver inte sälja aktier som de förvärvat då företaget inte    Skr. 1989/90:137 varit registrerat. Fonderna kan således behålla förvärv som skett när    Bilaga 10 företaget varit noterat på OTC-listan respektive O-listan eller inte varit noterat. Begränsningen i 37 § APR "tar sikte på situationen vid förvärvet" (Prop. 1983/84:50 sid 120).

I prop. 1987/88:167 framhåller föredragande att begränsningsreglerna syftar till att förhindra att de sju fondstyrelserna tillsammans får att så stort aktieinnehav att de tvingas ta på sig ett företagaransvar. Ett sådant inträffar enligt föredragande om fondernas sammanlagda aktieinnehav överskrider 50% i ett enskilt börsregistrerat företag. För att undvika att ett företagaransvar uppkommer genom övergångsbestämmelsen förutsätter föredraganden

"att styrelserna inte agerar så, att de tillsammans förvärvar så många börsregistrerade aktier i ett bolag att denna situation uppstår. Det ligger därför i sakens natur att fondstyrelserna eftersträvar att deras aktieinnehav kommer att rymmas inom de gränser som nu föreslås. Jag har inte velat sätta en sista tidpunkt inom vilken detta skall ha skett, då en sådan begränsning lätt kan få oönskade effekter för aktiemarknaden." (sid 15 )

Genomgången av fondemas årsredovisningar visar att fondernas sammanlagda aktieinnehav i börsregistrerade företag ligger långt under den kritiska 50 procentsgränsen. Esab är det företag där det sammanlagda röstetalet f n. är störst: Trefond Invest (8.0), Fjärde fondstyrelsen (4.5), Fond Väst (5.7) och Mellansvenska löntagarfonden (1.5). Det sammanlagda röstandelen utgör således 19.7 procent. Den största sammanlagda kapitalandelen finns i Hennes & Mauritz, 20.6 procent (röstandel: 10.3).

Ett annat sätt att belysa fondernas ägande är att redovisa röst- och kapitalandelar i de företag vars aktier utgör en stor andel av fondernas marknadsvärderade portföljer. 1 tabell 3 har sammanställts uppgifter för fyra av de 1989 mest portföljtunga företagen. Sammanställningen baserar sig på uppgifter från fondernas årsredovisningar för 1989.

Det är endast Fjärde fondstyrelsen som tillhör en av de sex största ägama i något av de fyra företagen (Volvo och Astra) (källa: Sven Ivan Sundqvist "Ägarna och makten i Sveriges börsföretag 1990").

För de enskilda fonderna finns i flertalet fall interna begränsningsregler som kan förhindra att fonderna blir så mycket större i de stora och högt värderade börsföretagen. Ett innehav i ett enskilt företag överstigande mellan 10—14%, beroende på fond, anses medföra en alltför stor risk i portföljsammansättningen. Det är således inte sannolikt att löntagarfonderna kan förvärva aktier i de stora etablerade börsföretagen, där Fjärde fondstyrelsen redan är stor ägare, i sådan omfattning att den sammanlagda ägarandelen kan närma sig begränsningen på 50 procent. Detta gäller även de företag där löntagarfonderna beroende på den tidigare "åtta procentsgränsen" har en ägarandel mer än sex procent och däröver.

257

17   Riksdagen 1989/90. I satnl. Nr 137

Tabell 3 Sammanställning av fondernas portfölj-, röst- och kapitalandelar (procent) i de f)Ta sammanlagt mest portföljtunga börsregistrerade företagen.

Företag	Fonder	Portfölj-	Röst-	Kapital-
		andel	andel	andel
Volvo	Fjärde fondstyrelsen	6.3	6.4	3.7
	Fond Väst	10.0	2.1	1.3
	Mellansvenska
	löntaga rf.	8.6	0.5	0.7
	Sydfonden 12.6	0.4	1.6
	Nordfonden	7.5	0.3	7.5
	Trefond Invest	5.8	0.2 9.9	0.8 15.6
Astra	Fjärde
	fondstyrelsen	12.6	7.3	7.6
	Sydfonden	10.2	1.5	1.3
	Fond Väst	7.5	1.0	1.0
	Nordfonden	7.0	1.0 10.8	1.0 10.9
Skånska	Fjärde
	fondstyrelsen	2.6	2.8	4.2
	Sydfonden	6.8	0.5	0.9
	Fond Väst	4.5	0.4	0.6
	Trefond Invest	4.3	0.3	0.6
	Nordfonden	3.8	0.3	0.5
	Mellansvenska
	löntagarf	3.5	0.2 4.5	0.3 6.8
SCA	Fjärde
	fondstyrelsen	4.8	4.7	5.1
	Nordfonden	3.4	1.1	0.8
	Sydfonden	6.9	0.4	1.5
	Fond Väst	3.8	0.3	0.8
	Mellansvenska
	löntagarf	2.7	0.3	0.4
	Trefond Invest	1.5	0.1 6.9	0.4 9.0

Skr. 1989/90:137 Bilaga 10

Fömtsättningama för fonderna att sammanlagt bli stora ägare föreligger enligt RRVs uppfattning när någon eller några fonder har skaffat sig ett stort innehav av aktier innan dessa registrerats vid börsen. Som tidigare nämnts finns inga skyldigheter för fondema att i ett sådant fall reducera sitt aktieinnehav. Det för närvarande största sammanlagda röst-/ och kapitalinnehavet bland A 1- och A 2- företagen finns i Skrinet, ett företag som registrerats sedan Trefond Invest (14.2/20.0) och Sydfonden (8.2/11.4) inköpte sina andelar. Inom samtliga noterade företag (A 1, A2, O-lista och OTC-lista) finns fondernas största sammanlagda innehav i det på O-listan noterade UV-shipping (Fond Väst 11.1 %, Mellansvenska löntagarfonden 9.4% och Nordfonden 9.3%).

I tabell 4 nedan redovisas i sammanfattande form det antal på O-listan respektive OTC-listan noterade företagen där respektive fond utgör en av de sex största ägarna och där innehavet överstiger "10% och 6%-gränsen "(källa tab 6, 7, 9 och 10 i bilaga 4). Exempel: Vid totalt nio tillfällen utgör en enskild fond någon av de sex största ägarna i de på O-listan noterade företagen, räknat efter röstetal. I tre respektive fem av dessa nio fall är den enskilda fondens röstetal respektive kapitalandelar högre än 6 procent och däröver.

258

Tabell 4 Antalet på O-Hstan och OTC-listan noterade företag där respektive fond utgör någon av de sex största ägarna och där innehavet överstiger "10% och 6% gränserna" i förhållande till det totala antalet aktuella företag.

Skr. 1989/90:137 Bilaga 10

OTC-

foretag

Företag på O-listan

Röstandelar

Kapitalandelar

5 av 14	3 av 9
12 av 14	5 av 9

Sammanfattningsvis föreligger det inga begränsningar i fondernas ägande inom de företag som noterats på O-listan och OTC-listan. Det är inom dessa företag som fondema har sitt största sammanlagda innehav. Sannolikheten torde enligt RRVs uppfattning vara mycket liten att fonderna uppnår ett så stort ägande i redan registrerade företag att detta leder till ett företagaransvar. Ett sådant kan emellertid uppkomma i företag noterade på O-listan och OTC-listan. När dessa företag registreras kan fondema enligt gällande regler bibehållas sitt innehav. Ett stort innehav för någon eller några fonder kan således tillsammans med övriga fonders "reglemete-rade sex eller tio procents innehav" sammanlagt för fondema leda till ett företagaransvar. Värdepappersmarknadskommittén (SOU 1989:72) föreslår bla att all aktiehandel som sker med anknytning till Stockholms fondbörs (A 1, A 2, OTC och O-listan) börsregistreras. Ett genomförande av förslaget aktualiserar i sig en förändring av gällande begränsningsregler. Flera skäl talar således enligt RRVs uppfattning för en översyn av nuvarande begränsningsregler.

4.4.3 Fondernas ägarroll

Ägarprofilen varierar mellan fonderna.

Bland fonderna finns det inte någon gemensam uppfattning om

när den enskilda fonden har en ägarroll i noterade företag.

Inte någon av fondema har tagit ställning till när fonden i

princip skall vara representerad i noterade företag.

Fonderna har i flertalet fall en ägarroll i förhållande till de

onoterade företagen.

1 tabellerna 5— 10 redovisas antalet företag där fonderna utgör någon av de sex största ägarna enligt Sven-Ivan Sundqvists "Ägama och Makten i Sveriges börsföretag 1990". Fondernas röst- och kapitalandelar har vid behov justerats efter uppgifter lämnade i årsredovisning 1989. Detta har inte medfört någon förändring i rangordningen. Genom att välja de sex största ägarna kommer tillräckligt många av de stora ägarna med. Det blir även möjligt att i viss utsträckning belysa spridningen i ägandet. I tabellerna sker det genom att redovisa antalet företag inom vissa röst- och kapitalandelar (procent). För att kunna diskutera placeringen om aktien är börs-

259

registrerad (A 1 och A 2 listoma) respektive tillhörig ett företag noterat på    Skr. 1989/90:137 O-listan eller ett OTC-företag så har tre olika tabeller använts (5 — 7 respek-    Bilaga 10 tive 8—10). Tabell 5 och 8, börsregistrerade företag, redovisa nedan. Övriga tabeller fmns i bilaga 4.

Tabellema visar att fondema har olika "ägarprofiler". Det gäller inte bara Fjärde fondstyrelsen visavi löntagarfondema, ett väntat resultat med tänkte på att fondkategoriema varit verksamma under olika lång tid. Även löntagarfondema har inbördes varierande profiler. Trefond Invest är den löntagarfond som har det största antalet "ägar- och kapitalinnehav" i börsregistrerade företag (tabell 5 och 8). Det är även den fond, där ägar-och kapitalandelen är störst i ett enskilt företag. Av de 25 placeringama i tabell 6/9 och 7/10 tillhör endast en placering Fjärde fondstyrelsen.

Trefond Invests "ägarprofil" är en medveten satsning av fonden under förre VD:n Bo Dahlgren. Att vara stor i ett enskilt företag har setts som en fördel. Fjärde fondstyrelsens profil är ett resultat av fondens satsning på " 16 i topp företag" (de 16 mest omsatta aktiema på börsen). Från övriga fonder har inte redovisats någon motsvarande policy som kan förklara den enskilda fondens ägarprofil. Inte någon av styrelsema har fattat beslut om hur stora fonderna bör vara i de olika noterade företagen.

Begränsningsregeln för ägandet avser som nämnts att förhindra att fondema får ett s. k. företagaransvar dvs

"ett fortlöpande ansvar för något företags förvaltning. Däremot bör fondstyrelserna ta på sig ett för denna typ av aktieägare normalt delägaransvar, vilket bl. a. innebär att de tillsammans med andra ägare bör ange målsättningen för företagen och verka för att företagen har väl fungerande ledningsorgan." (prop. 1983/84:50 sid. 79, se även prop. 1987/88:167 sid. 14)

Delägaransvaret ger fondema en ägarroll. I den mån fonden inte är intresserad av att medverka till målsättningen för företaget m. m. utan enbart ser företaget som en placeringsmöjlighet, har fonden enligt RRVs uppfattning en placerarroll. Vid RRVs diskussion med fondema framgick, att det inte finns någon gemensam uppfattning bland fondema om när en ägarroll uppstår respektive när fonden har en ren placerarroll. Flertalet intervjuade har pekat på ägarrollen som en funktion av röst-/kapitalande!ar och fondens relativa position/storlek visavi andra ägare. En position bland de trefyra största ägama anses av flertalet intervjuade innebära en ägarroll.

Fond Väst har genom styrelsebeslut markerat att fonden har en ägarroll i förhållande till tre företag. Vid övriga fonder finns inte något sådant formellt ställningstagande till ägarrollen. Att den enskilda fonden representeras i ett företags styrelse kan inte tas som intäkt för en entydig markering av ägarrollen. Ingen av fondema har i princip tagit ställning till när fonden skall representeras i noterade företag. Av löntagarfondema finns Fond Väst, Mellansvenska löntagarfonden, Trefond Invest och Nordfonden vardera representerade i en styrelse.

Fondema har inte formulerat ett operativt mål för ägarinflytande i

företagen. Därvid avses inte den skyldighet som löntagarfondema har

enligt 38 § APR att på begäran av lokal facklig organisation överlåta

260

hälften av rösträtten vid bolagsstämman. En sådan överlåtelse har Fjärde    Skr. 1989/90:137 fondstyrelsen tillämpat frivilligt. Denna fond har formulerat sin policy    Bilaga 10 med ägandet på följande sätt:

"Fjärde AP-fonden är en av de största placerama på aktiemarknaden. Det primära målet för fondens verksamhet är att långsiktigt erhålla en god avkastning på de förvaltade medlen. Det innebär emellertid inte att fonden kan spela en helt passiv roll. Fonden skall kunna utöva sitt ägarinflytande på ett sådant sätt att det gagnar dels det berörda företaget dels en väl fungerande aktiemarknad och därmed också samhällsintresset." (Allmänna pensionsfonden Fjärde fondstyrelsen Årsredovisning 88 sid. 4).

Även intervjuade vid löntagarfondema har framhållit avkastningskravets företräde och ser respektive fonds roll med vissa variationer såsom den formulerats vid Fjärde fondstyrelsen. Bland löntagarfondsföreträdarna har flera förklarat att de i framtiden kommer att bli mer aktiva som ägare, delvis som en följd av den position fonden uppnått i det enskilda företaget. Det finns dock samtidigt en osäkerhet bland de intervjuade om hur pass aktiva eller passiva den enskilda fonden bör vara.

I förhållande till de onoterade företagen har fonderna enligt egen uppgift i flertalet fall en ägarroll. Samtliga fonder har skaffat sig möjlighet att representeras i de onoterade företagens styrelser. Det har förekommit och förekommer att enskilda fonder under kortare tvingas ta på sig ett företagaransvar.

261

Bilagor

Riksrevisionsverket

Bilaga 1 1(30)

Allmänna förutsättningar för fonderna samt deras rekvirering av medel

1.1  Inledning

Syftet med detta kapitel är dels att kortfattat redovisa händelser under 1989 som har eller kan ha varit av betydelse för fondernas handlande, dels att beskriva fondernas medelstilldelning och medelsramar. Det senare syftet innebär även en redovisning av fondernas rekvirering av medel.

Skr. 1989/90:137 Bilaga 10

1.2 Riskkapitalmarknaden under år 1989

Avsnittet i sammanfattning:

— Totalindex (VA) steg under 1989 med 24% och OTC-index med 18%.

— Totalindex har sedan juli 1984 stigit med 187%.

— Om hänsyn tas till utdelning har börsen sedan juli 1984 stigit med hela 227% eller 24% per år. (Findatas avkastningsindex)

Det gångna året innebar fortsatt uppgång på Stockholmsbörsen. Totalindex (VAs) steg med 24% (51% 1988) och OTC-index med drygt 18% (50%). Kurserna på Al- och All-listorna steg med 12% under det första tertialet. 1 slutet av augusti låg uppgången på 32%. Kursuppgångarna fortsatte ytterligare några veckor med all-time-high den 16/8 (VA:s totalindex = 1689.2), men sjönk sedan vilket resulterade i en nedgång under det tredje tertialet med drygt 6%.

Fond Väst förklarar i förvaltningsberättelsen att de första åtta månadernas uppgång berodde på de många fina årsboksluten för 1988 och även bra delårsrapporter i början av 1989. Halvårsrapporterna som presenterades mostvarade inte alltid förväntningarna och detta bidrog tillsammans med stigande räntor m. m. till kursavmattningen mot slutet av året.

Uppgången innebär att totalindex sedan juli 1984 stigit med 187% eller haft en genomsnittlig årlig kurstillväxt på 21 %. Om hänsyn tas till utdelning hamnar den effektiva avkastningen på 24% per år eller hela 227% för perioden juli 1984 t.o.m. 1989 års utgång (räknat på Findatas avkastningsindex).

Den branschmässiga kursutvecklingen var under 1989 relativt ojämn. Bättre än marknaden utvecklades framför allt kemisk industri/läkemedel (-1- 47%), verkstäder ( + 39%) och rederier (-f-35%). Sämst gick det för handelsföretag (—11 %) och skogsindustri ( — 6%).

262

Diagram 1: Utvecklingen för VAs totalindex år 1989

VIK:S totalindex 1989, mtnadsvlss siffror 2000

Skr. 1989/90:137 Bilaga 10

1600

1000

600

Årets vinnare bland börsföretagen var framför allt verkstadsföretaget Ericsson (-f-139 %) och läkemedelsföretaget Astra (+115 %). Föriorarbran-scherna handel och skog kan exemplifieras med H&M ( — 24%) respektive Modo (-30%).

En mängd stora affärer genomfördes under framför allt slutet av 1989. Bland större affärer 1989 kan nämnas:

— Procordias köp av Pharmacia och Provendor,

— Handelsbankens köp av Skånska banken,

— PK-bankens köp av Nordbanken,

— Saab-Scanias försäljning av 50% av personbilsdivisionen till GM m. fl. Den registrerade aktieomsättningen vid Stockholms fondbörs har sjunkit de senaste tre åren och uppgick under år 1989 till knappt 113 Mdr kr (142 Mdr kr 1986). Omsättningshastigheten har av fondbörsen beräknats till 16% för 1989 (22% 1988). Nyemissionerna uppgick under året till 2,2 miljarder kronor (2,3 mdr 1988).

Vid Stockholms fondbörs nyregistrerades nio bolag under 1989 medan 16 avfördes pga. uppköpserbjudanden.

1.3 Fondernas medelstilldelning och medelsramar

Avsnittet i sammanfattning:

— Fjärde fondstyrelsen rekvirerade 650 milj. kr. under år 1989.

— Femte fondstyrelsen rekvirerade 500 milj. kr. under 1989

— Enligt RRVs prognos beräknas influtna medel från vinstdelningsskatt och löntagarfondernas andel av ATP-avgiften överstiga de medel löntagarfonderna kan rekvirera. Vid utgången av år 1990 beräknas summan uppgå till 10,7 miljarder kronor.

— Mellansvenska löntagarfonden har under åren 1987—1989 rekvirerat och placerat 1 258 milj. kr. mindre än tillgängliga medel. Övriga fonder har rekvirerat fullt ut.

263

Femte fondstyrelsen påbörjade sin verksamhet under hösten 1989 och    Skr. 1989/90: 137
omnämns därför endast kort nedan. Bilaga 10

Vid en bedömning av Fjärde fondstyrelsens och löntagarfondernas verksamhet och vid en jämförelse dem emellan är det väsentligt att beakta den skillnad som föreligger i fråga om medelstilldelning och medelsramar.

1.3.1 Fjärde fondstyrelsen

Riksdagen har sedan Fjärde fondstyrelsen började sin verksamhet år 1974 vid olika tillfällen beslutat om det högsta sammanlagda belopp som får tillföras fonden. Den tilldelade ramen har prövats löpande av riksdagen efter framställning från fonden. 1 samband med beslutet att inrätta en Femte AP-fond fastställdes en ny ordning för det högsta belopp som får överföras till Fjärde och Femte fondstyrelsernas förvaltning. Fr.o.m. 1988-07-01 får tilldelningen högst uppgå till "1% av det sammanlagda anskaffningsvärdet vid utgången av närmast föregående kalenderår på de medel som 1 —3 fondstyrelserna förvaltar". 1 nedanstående tabell redovisas medel som rekvirerats av Fjärde fondstyrelsen åren 1981 —1989.

Tabell 1: Fjärde fondstyrelsen, rekvirerade medel och medelsram åren 1981 — 1990

År	Rekvirerade	Ackumulerade	Medelsram
	medel	rekvirerade medel
1981	150	1400	1850
1982	150	1550	1850
1983	150	1700	1850
1984	150	1850	2 350
1985	0	1850	2350
1986	300	2150	2 350
1987	200	2 350	2350
1988	0	2 350	3037
1989	650	3000	3291
1990			3 576

Ramen för år 1989, dvs. högst tilldelade medel, uppgick till 3291 milj. kr. Under år 1989 har Fjärde fondstyrelsen rekvirerat 650 milj. kr. Ramen för år 1990 utgör 3 576 milj. kr. Fjärde fondstyrelsen kan således under år 1990 rekvirera 576 milj. kr. (3 576-3000 = 576).

1.3.2 Löntagarfonderna

Löntagarfondernas verksamhet finansieras med de medel som bidrar till 1 — 3 AP-fonderna i form av vinstdelningsskatt och 0,2 enheter av procentsatsen för uttag av tilläggspensionsavgift (ATP-avgift).

1 likhet med vad som gäller för Fjärde fondstyrelsen finns ett tak för löntagarfondernas medelstilldelning. Enligt 27 § APR är ramen 400 milj. kr. per löntagarfond för år 1984 och ökar därefter åriigen t.o.m. år 1990 med ett belopp motsvarande 20000 basbelopp för respektive år.

För löntagarfonderna finns ett tak under medelsramen, dvs. det går inte
att rekvirera mer än vad som finns inom ramen. Rätten att rekvirera 264

medel begränsas således i första hand av vad som flyter in i form av    Skr. 1989/90: 137 vinstdelningsskatt och ATP-avgift. Medelsramen får dänned praktisk be-    Bilaga 10 lydelse endast om summan av influten skatt och löntagarfondernas andel av ATP-avgiften överstiger medelsramen.

I det följande redovisas en sammanställning över medelsramen och influtna medel.

Medelsramen Jor löntagarfonderna

Medelsramen för åren 1984—1990 är fastlagd. Denna är också den totala ramen eftersom fondema inte skall tilldelas medel efter 1990.

Tabell 2: Medelsramen för löntagarfonderna

År	Medelsram,	milj. kr.
	Per fond	Per fond	Samtliga fonder
		ackumulerat	ackumulerat
1984	400	400	■ 2000
1985	436	836	4180
1986	466	1302	6510
1987	482	1784	8920
1988	516	2 300	11500
1989	558	2858	14290
1990	594	3452	17 260

Influtna medel JÖr löntagarfonderna

Influtna medel för åren 1984—1989 avser faktiska belopp. Från influtna medel har avräknats 200 milj. kr. (40 milj. kr. per fond) vilka är överförda till den särskilt inrättade småföretagsfonden. Influtna medel för åren 1990 avser en prognos över beräknad vinstdelningsskatt och ATP-avgift.

Tabell 3: Influtna medel för löntagarfonderna

År	Influtna medel.	milj. kr.
	Per fond	Per fond	Samtliga fonder
		ackumulerat	ackumulerat
1984	309	309	1544
1985	243	552	2 759
1986	541	1093	5466
1987	852	1945	9723
1988	1066	3013	15065
1989	1285	4298	21488
1990	1300	5 598	27988

P=prognos

För åren 1987 och 1988 har, som en jämförelse mellan tabell 2 och 3
visar, influtna medel överstigit medelsramen. T.o.m. år 1988 överstiger
influtna medel i form av vinstdelnings skatt och löntagarfondemas andel
av ATP-avgiften medelsramen med ca 3,5 miljarder kronor. Som framgår
av det tidigare väntas influtna medel t.o.m. år 1990 överstiga medelsra
men. Enligt RRVs prognos beräknas influtna medel från vinstdelnings
skatten och löntagarfondemas andel av ATP-avgiften överstiga medelsra
men med ca 10,7 miljarder kronor vid utgången av år 1990. 265

Rekvirerade medel av löntagarfonderna Skr. 1989/90: 137

Under år 1990 kan löntagarfondema maximalt rekvirera och tillföra risk-    '*"8a 10 kapitalmarknaden drygt 4,2 miljarder kronor. Detta fömtsätter att under år 1990 tillgängliga medel samt tidigare icke utnyttjade medel rekvireras. Nedanstående sammanställning belyser av löntagarfondema rekvirerade medel åren 1984-1989.

Tabell 4: Rekvirerade medel av löntagarfonderna

Fond Av löntagarfondema rekvirerade medel,

milj. kr.

	Ack 1984-1988	1989	Totalt
Sydfonden Fond Väst Trefond Invest Mellanfonden Nordfonden Summa	2 300 2 300 2 300 1400 2 300 10600	558 558 558 200 558 2432   .	2858 2 858 2858 1600 2 858 13032

Av sammanställningen framgår att löntagarfondemas rekvisitioner av medel i stort sett motsvarar influtna medel för åren 1984-1986 (jfr tabell 2 på sid 8). Under åren 1987-1989 har de för löntagarfondema tillgängliga medlen inte lyfts fullt ut. Det outnyttjade rekvisitionsutrymmet uppgår till 1 258 milj. kr. vid utgången av år 1989. Detta förklaras av att Mellansvenska löntagarfonden endast rekvirerat en mindre del av under åren 1987 — 1989 tillgängliga medel. Övriga löntagarfonder har lyft sina tillgängliga medel.

Alla löntagarfonder utom Mellansvenska löntagarfonden har rekvirerat disponibelt belopp i början av 1989. Mellansvenska löntagarfonden rekvirerade 100 milj. kr. i febmari och ytterligare 100 milj. kr. i augusti. Fonden har således t.o.m. 1989 rekvirerat 1 258 milj. kr. mindre än tillgängliga medel.

1 årsredovisningen för 1989 kommenteras den försiktiga policyn med att,

"Vår långsiktiga bedömning kvarstår att de kommande åren kommer att erbjuda bättre köptillfällen. Samtidigt bibehåller vi en god nyplaceringska-pacitet även efter 1990 då tilldelningen av medel till oss upphör. Vi räknar med att svenskt näringsliv under 1990-talet då och då kommer att behöva betydande tillskott av kapital från den typen av investerare som Mellansvenska löntagarfonden representerar." (sid 2)

Liknande motiv har även redovisats tidigare år.

De medel som Fjärde fondstyrelsen samt löntagarfondstyrelserna kan disponera under år 1990 uppgår till drygt 4 796 milj. kr. Av dessa disponerar löntagarfondstyrelserna 4220 milj. kr. Till detta kommer de 3076 Mkr Femte fondstyrelsen har att disponera. Totalt kan därmed de sju fonderna disponera 7 872 Mkr under 1990.

266

2 Sammanställningar av fondernas Skr. 1989/90:137

årsredovisningar m. m. 'a lO

1 syfte att ge en samlad bild av fondemas verksamhet och resultat har RRV sammanställt uppgifter i huvudsak från fondernas årsredovisningar. Dessutom redovisas i kapitlet två jämförelser med aktieindex. Som komplement till dessa har genomförts en riskanalys av löntagarfondernas portföljer. Slutligen redovisas fondernas resultat i jämförelse med en "tänkt" förräntning inom 1 -3 AP-fonderna.

2.1 Fondernas resultat- och balansräkningar per 1989 — 12 — 31, bokförda värden

RRVs sammanställning i tablåema 1 och 2 (se bilaga 5) av fondernas resultat- och balansräkningar bygger på fondemas egna redovisningar men har stmkturerats på ett sätt som möjliggör jämförelser.

Samtliga fonder har ett resultat som överstiger flödeskravet till 1 —3 AP-fonderna. Flödeskravet för löntagarfonderna uppgår för år 1989 till 450 milj. kr., vilket skall inlevereras före maj månads utgång 1990. Motsvarande flödeskrav för Fjärde och Femte fondstyrelserna är ca 160 milj. kr. respektive 4 milj. kr.

Det bokföringsmässiga resultatet är 2 —4 gånger större än flödeskravet utom för Fjärde fondstyrelsen, vars resultat är drygt 8 gånger större (se bilaga 5 tablå 1). Resultatpåverkande poster är realisationsvinstnetto, aktieutdelning, räntenetto och förvaltningskostnader.

Löntagarfondema redovisar förvaltningskostnader på totalt 33,9 milj. kr., vilket innebär en ökning med 16,5% jämfört med år 1988. Fjärde fondstyrelsens förvaltningskostnader uppgår till 10,5 milj. kr., vilket är en minskning med knappt 10%. Under 1988 ökade förvaltningskostnaden med drygt 25%. Bland löntagarfondema svarar Trefond Invest för den största ök ningen. Förvaltningskostnaderna ökade mellan åren med 37%. Den stora ökningen förklaras med högre informationskostnader och med ökad användning av konsulter.

Sammantaget erhöll löntagarfondema 557 milj. kr. i aktieutdelningar och ränteintäkter 1989. Det innebär en ökning med 42,3% jämfört med 1988. Motsvarande värden för Fjärde fondstyrelsen är 520 milj. kr. respektive 20,3%.

Realisationsvinster på försålda värdepapper är den post som bidrar mest till resultatet. De största realisationsvinsterna redovisas av Trefond Invest. Den höga realiseringen har bl.a. sin gmnd i bytet av VD vid fonden och ändrad placeringsinriktning. Löntagarfondemas sammanlagda realisationsvinster för år 1989 uppgick till 1 118 milj. kr., vilket är drygt lOOmilj. kr. mer än för 1988. Fjärde fondstyrelsen redovisar 844 milj. kr. i realisationsvinst, vilket är cirka 300 milj. kr. lägre jämfört med 1988.

267

2.2 Reala resultat- och balansräkningar per 1989-12-31

Avsnittet i sammanfattning:

— Löntagarfonderna har utöver avkastningskravet ett ackumulerat realt överskott på 7 658 milj. kr.

— Fjärde fondstyrelsen har utöver avkastningskravet ett ackumulerat realt överskott på 12414 milj. kr.

Skr. 1989/90:137 Bilaga 10

2.2.1   Inledning

Som tidigare nämnts har i APR fr. o. m. 1988-02-01 införts en bestämmelse om att fondernas verksamhet även skall redovisas i reala termer.

I den reala resultaträkningen korrigeras det nominella resultatet för förändring i dold reserv samt för inflationen under året. Vidare görs ett avdrag för årets flödeskrav, dvs. 3% av nuvärdet av totalt rekvirerade medel. Som slutresultat erhålls ett överskott/underskott i förhållande till resultatkravet.

Femte fondstyrelsen inledde sin verksamhet under 1989. RRV kommenterar därför inte fondens resultat här i särskild ordning. Fondens resultat redovisas i Bilaga 5.

2.2.2   Det reala resultatet 1989

Efter avsättning för bevarande av gmndkapitalets köpkraft med 904 milj. kr. blev det sammanlagda reala resultatet för löntagarfonderna ett överskott som uppgick till 3 003 milj. kr. Efter avsättning för flödeskravet, dvs. inleverans till 1—3 AP-fondema på 450 milj. kr., blev det sammanlagda överskottet år 1989 för löntagarfondema 2 553 milj. kr. Resultatet är 1 842 milj. kr. lägre jämfört med 1988.

Den orealiserade värdeförändringen på aktieportföljen (dolda reserven) har under år då kursutvecklingen på börsen är starkt positiv eller negativ stor betydelse för det reala resultatet. Det är uppenbart att val av stickdag i hög grad påverkar resultatet. En årsredovisning som inte beaktar värdeförändringar måste å andra sidan sägas vara ofullständig. Det är emellertid viktigt att inte fästa alltför stort avseende vid det reala resultatet för ett enskilt år. Den reala redovisningen ger däremot i ett längre perspektiv en god bild av värdeutvecklingen i fondema i förhållande till det långsiktiga resultatkravet. I tablå 3 och 4 (se bilaga 5) har resultaten fr. o. m. fondemas första verksamhetsår ackumulerats. Sammanlagt efter fem verksamhetsår har löntagarfondema ett överskott i förhållande till avkastningskravet på 7658 milj. kr.

Löntagarfondemas reala resultat för år 1989 och det ackumulerade överskottet sedan år 1984 framgår av diagram 2 och diagram 3.

268

Diagram 2: löntagarfondernas reala resultat år 1989 samt ackumulerat överskott     Skr. 1989/90: 137
1984-1988 Bilaga 10

JZ37

SYD

VÄST

TREF

MELLAN

NORD

i Ack.överskott 84-88      Realt resultat 89

Fjärde fondstyrelsen som varit verksam sedan år 1974, redovisade för år 1989 ett överskott på 5 160 milj. kr., vilket är cirka 300 milj. kr. lägre jämfört med 1988. Det sammanlagda överskottet sedan fonden inledde sin verksamhet uppgår till 17 574 milj. kr. Fondens reala resultat för år 1989 och det ackumulerade överskottet 1974—1988 redovisas i diagram 3.

Diagram 3: Fjärde fondstyrelsens och löntagarfondernas reala resultat år 1989 samt ackumulerat realt överskott fram t.o.m. 1988

Miljarder kr

LÖNTAGARFONDER

4:E APFONDEN

I Ack Överskott 84-88      Realt resultat 89

269

2.3 Fondförmögenhet

Avsnittet i sammanfattning:

— Vid utgången av år 1989 utgjorde Fjärde och Femte fondstyrelsernas och löntagarfondernas sammanlagda fondförmögenhet 46 803 milj. kr.

Skr. 1989/90:137 Bilaga 10

2.3.1 Inledning

Fondförmögenheten visar hur mycket medel fonderna totalt disponerar. Förmögenheten kan delas upp i uppindexerat grundkapital och i ackumulerat överskott.

2.3.2 Löntagarfonderna

Löntagarfondernas totala fondförmögenhet uppgick vid årsskiftet 1989/90 till 22 892 milj. kr. Diagram 4 visar realt fondkapital uppdelat per fond.

Diagram 4: Fondförmögenhet per löntagarfond 1989-12-31

SYD

VÄST

TREF

MELLAN

NORD

I Realt rekvir. medel

Ack. överskott

Av diagrammet framgår att Fond Väst har den största förmögenheten, 5074 milj. kr. Av förmögenheten utgör 1750 milj. kr. ackumulerade vinstmedel. Eftersom Mellansvenska löntagarfonden endast rekvirerat en del av det tillgängliga kapitalet blir bilden ej rättvisande. Vid årsskiftet hade Mellansvenska löntagarfonden rekvirerat 1 600 milj. kr. medan övriga fonder hade rekvirerat 2 858 milj. kr. Om korrigering görs för det belopp som Mellansvenska löntagarfonden ej rekvirerat blir fondenernas förmögenhet följande (se diagram 5).

270

Diagram 5: Fondförmögenhet per löntagarfond när hänsyn tagits till de medel som     Skr. 1989/90: 137
Mellansvenska löntagarfonden inle rekvirerat. Rilaap 10

2.3.3 Fjärde fondstyrelsen

Fjärde fondstyrelsen hade vid årsskiftet en förmögenhet på 23409 milj. kr. Av detta belopp utgjorde ackumulerat överskott 17 573 milj. kr. Totalt har fonden tillförts 3000 milj. kr. i kapital. Beloppet uppgår uppindexerat til! 5 836 milj. kr.

Diagram  6 visar fondförmögenheten  för Fjärde fondstyrelsen och sammantaget för de fem löntagarfonderna.

Diagram 6: Fondförmögenheten för löntagarfonderna sammanlagt och Fjärde fondstyrelsen

Miljarder kr

/
25-	/			/	/	/
20-		B		/	Ä
15-					M
10-	H				Ä
5-	1				OVWOOO
	/H/						/
0 ■                              1                                                           1
LÖNTAGARFONDER                           4:E APFONDEN						1
			!■ Realt rekvir. medel     N\\\ Ack överskott

271

2.4 Jämförelse med aktieindex

Avsnittet i sammanfattning:

— 1 jämförelse med VAs totalindex har Mellansvenska löntagarfonden utvecklats bättre än index räknat från fondens verksamhetsstart till balansdagen 1989. Sydfonden och Trefond Invest har utvecklats sämre än index. Löntagarfondema har tillsammans utvecklats knappt 3% sämre än index.

— Vid jämförelse med index som tar hänsyn till utdelningen har ingen av löntagarfondema utvecklats lika bra som index (Findatas avkastningsindex). Tillsammans har fonderna utvecklats knappt 9 % sämre än index.

Skr. 1989/90:137 Bilaga 10

RRV har i jämförelserna nedan antagit att respektive löntagarfond har placerat totalt rekvirerat kapital i aktier som följt börsens genomsnittliga utveckling. Därefter har resultatet relaterats till fondens reala fondkapital per 1989-12-31. Därvid erhålls ett teoretiskt mått på hur fondema har "lyckats" i förhållande till indexportföljen. Femte fondstyrelsen ingår ej i jämförelserna pga. att fonden endast varit verksam under del av 1989.

1 2.4.1 nedan görs en jämförelse med Veckans aflarers (VA) totalindex motsvarande den RRV gjorde i förra årets utlåtande. En stor brist, framför allt när analysen sträcker sig över flera år, är att VA:s index liksom de flesta andra inte tar hänsyn till utdelning och därför inte är direkt jämförbart med reinvesterande och skattebefriade aktiefonder. I avsnitt 2.4.2 görs därför en jämförelse mellan fondernas reala förmögenheter och indexportföljer som bygger på Findatas avkastningsindex (Fdax). Fdax tar hänsyn till utdelningen och mäter således marknadens effektiva avkastning (värdetillväxt -I- direktavkastning).

Det bör observeras att indexmetoden inte tar hänsyn till att fondema gör andra placeringar än i börsaktier, som exempelvis i onoterade aktier. Hänsyn tas inte heller till att fondema har likvida medel samt att resultaten i någon mån är beroende av att fondema påbörjat verksamheten vid något olika tidpunkter.

RRV redovisar i detta utlåtande jämförelser med båda typerna av aktieindex. I fortsättningen avser RRV att enbart använda sig av Findatas avkastningsindex.

2.4.1 Veckans affärers totalindex (VA)

RRVs beräkningar har gjorts på följande sätt. Av fonderna rekvirerade medel, avseende hela verksamhetsperioden (1984-1989), har räknats upp med VAs totalindex fr.o.m. den dag medlen lyfts t.o.m. 1989-12-31. Summan av de indexerade posterna, dvs. resultatet av en tänkt indexportfölj, har därefter jämförts med respektive fonds reala fondkapital per 1989-12-31 inklusive de medel som har inlevererats till och avsatts för 1 -3 AP-fonderna. Av tablå 5 (i bilaga 5) och diagram 7 framgår fondernas utveckling under

272

perioden 1984—1989 jämfört med den tänkta indexportföljen. Om VAs index hade justerats för aktieutdelningarna skulle indexportföljen gå bättre (jmf 2.4.2 nedan). Å andra sidan tas heller inte hänsyn till att fondemas resultat belastas av omkostnader och administrationskostnader. Det kan diskuteras i vilken grad hänsyn bör tas till dessa kostnader vid en jämförelse med indexportföljen.

Diagram 7: Jämförelse mellan indexportfölj (VA:s) och resp fonds reala fondkapital inkl överföringar per 1989-12-31

Skr. 1989/90:137 Bilaga 10

6

2

Procentuell avvikelse frön VAs Index

1.1

0.2

-2-\ -4 -6-1 -8 -10

■12

_i

_i

'2.9

-10.4

Sydfonden     Fond Väst        Tretond     Mellanlonden Nordtonden      S:a LTF

Fond

VA:s totalindex uppvisar för perioden juli 1984 t.o.m. år 1989 en uppgång om 187%.

Diagram 7 visar att Mellansvenska löntagarfonden utvecklats bättre än index. Fond Väst och Nordfonden har i stort sett följt index, medan Sydfonden och Trefond Invest haft en sämre utveckling än index.

Löntagarfondema har sammantaget t.o.m. 1989 utvecklats knappt tre procent (722 milj. kr.) sämre än index. Det innebär en klar försämring i förhållande till föregående år (1988-12-31) då fonderna sammantaget hade utvecklats 0.7% (123 milj. kr.) bättre än index. Sydfonden och Nordfonden har under 1989 haft ungefär samma resultatutveckling som VA:s index, medan övriga löntagarfonder har gått sämre.

1 Fjärde fondstyrelsens årsredovisning för år 1985 framgår det att fonden "gått bättre" än VA:s totalindex varje år under perioden 1978— 1985 med undantag för 1981. Med beaktande av den marknad som är tillgänglig för fonden har portföljen i stort sett följt indexutveckling under åren 1986, 1987 och 1988. I årsredovisningen för 1989 redovisar fonden en uppgång på 31%, att jämföra med 24% för VA:s index. Skälet till det starka resultatet 1989 är fondens överrepresentation i kemi- och verkstadsföretag.

18   Riksdagen 1989/90. 1 saml. Nr 137

273

2.4.2 Findatas avkastningsindex (Fdax)

Jämförelsen nedan är gjord enligt samma metod som i 2.4.1 men skiljer sig på två punkter för att bli mer rättvisande. Dels tar Fdax hänsyn till direktavkastningen', vilket i analysen verkar till fördel för indexportföljen, dels har överföringarna till 1-3 AP-fonderna skrivits upp med index (Fdax) från den dag överföringen skett till balansdagen 1989 innan de lagts till fondernas reala fondkapital. Justeringen görs eftersom det är rimligt att anta att fonderna skulle ha förräntat medlen ungefär som index om de inte hade överförts. Justeringen gynnar fondema i jämförelsen.

Av Diagram 8 och tablå 5b (i bilaga 5) framgår att ingen av fondema når upp till indexportföljens resultat. Avvikelseavkastningen från index ligger för fonderna 5 — 6 procentenheter lägre än vid jämförelsen med VA:s index. Löntagarfonderna tillsammans uppnår en förmögenhet som är 8.8% (eller 2.356 milj. kr. se tablå 5b) lägre än indexportföljemas.

Diagram 8: Jämförelse mellan indexportfölj (Fdax) och respektive fonds reala fondkapital inkl justerade överföringar per 1989-12-31

Skr. 1989/90:137 Bilaga 10

Procentuell avvikelse Uin Fdax

n--------------- 1------------- r

Sydfonden     Fond Väst        Trefond     Mellanfonden Nordfonden      S:a LTF

Fond

Som framgår i avsnitt 2.5 nedan anser RRV att det inte går att kräva att en fond med låg genomsnittlig riskexponering under en period av kursuppgångar skall "lyckas" lika väl som index.

2.5 Riskanalys av löntagarfondemas portföljer för perioden 1985-1989

Avsnittet i sammanfattning:

—  Ingen av löntagarfonderna kan klassificeras som högriskfond.

' Fdax värderar foretagen till den mest omsatta aktiens kurs i alla foretag på AI- och All-listorna. Utdelningen återinvesteras i index den dag den frånskiljs.

274

En riskbedömning för en aktieplacering kan antingen vara en subjektiv    Skr. 1989/90: 137 analys av ett företags möjligheter och hot eller en statistisk bedömning, där    Bilaga 10 en akties historiska svängningar antas återspegla företagets risksituation.

Få portföljförvaltare använder den senare metoden som underlag för investeringsbeslut. Det beror troligen på att det anses mycket osäkert huruvida framtida egenskaper hos företag kan utläsas ur historiska data om kurssvängningar. Det bör enligt RRVs mening dock vara möjligt att med denna metod utvärdera portföljers avkastning och risk ex post. RRV lägger därmed inga synpunkter på hur fonderna ex ante bör ta ställning till risken i portföljen. RRV anser att den gjorda analysen är ett intressant komplement till de rena indexjämförelserna i avsnitt 2.5. RRV anser att man inte kan kräva att en fond med låg riskexponering under en tid med börsuppgångar skall lyckas lika väl som index. 1 1989 års utlåtande användes VA:s totalindex vid både indexjämförelsen och för att mäta marknadsavkastningen i riskanalysen. I årets utlåtande (1990 års) används Findatas avkastningsindex (Fdax) som även tar hänsyn till utdelning och därför medger en mer rättvis jämförelse med löntagarfonderna.

Teori

Olika investeringar innebär olika risk. En rationell placerare som väljer mellan två placeringsalternativ med samma förväntade avkastning väljer, fömtsatt att det primära målet är god avkastning, det alternativ med lägst risk. Likaså förväntas en högre avkastning på en investering med hög risk än på en med låg risk.

Risken i en aktieplacering mäts normalt med standardavvikelse, dvs. ett mått på spridningen i avkastning mellan olika perioder. Risk kan delas upp i två delar. Dels en företagsspecifik del (slumpmässig risk), dels en marknadsrisk (systematisk risk) som är avhängig händelser som påverkar hela marknaden. Eftersom olika aktier och branscher inte samvarierar fullständigt elimineras den slumpmässiga risken vid uppbyggandet av en aktieportfölj. Vid ca 15 olika aktier anses en portfölj normalt vara väl diversifierad under fömtsättning att aktiema är spridda mellan olika branscher.

Av detta följer att endast marknadsrisken är av intresse vid analys av stora och väl diversifierade portföljförvaltare som löntagarfonderna. Måttet på marknadsrisken bmkar benämnas Beta (P) och talar om hur aktien/ portföljvärdet varierar med ett marknadsindex'

Den ersättning för risktagande en aktieinvesterare kräver för att investera kallas riskpremie. För marknaden kan premien skrivas

(1) Rm- Rf

där Rm är avkastningen på en marknadsportfölj och Rf avkastningen på en

' P=l for marknaden. Om marknaden rör sig 10% rör sig en aktie/portfolj med P=l,l
med 11 % (dvs med 10% mer). För matematisk definition av P, hänvisas till Brealey/
Myers: Principles of Corporate Finance, I988 3:e upplagan. 275

riskfri placering. Denna riskpremie har i en studie av Adri De Ridder på    Skr. 1989/90: 137 Industriförbundet' uppmätts till i genomsnitt knappt 9% per år för de    Bilaga 10 senaste 50 åren. Ungefär samma resultat har även erhållits i studier utomlands.

En metod för att bestämma investeringars avkastningskrav med hänsyn till risk (P) är CAPM (Capital Asset Pricing Model). Enligt CAPM är

(2)R, = Rr+p(R„,-  Rf)

där Ri förväntad avkastning på en aktie/portfölj.

Melod

Om teorin överförs på löntagarfonderna skulle deras avkastningskrav bestämmas utifrån portföljernas marknadsrisk och riskpremien för aktiemarknaden. Det möter dock stora hinder att beräkna beta-värden för alla ingående aktier och väga samman dessa, att bestämma en riskfri ränta och en förväntad marknadsavkastning och sedan utifrån detta utvärdera fondernas avkastning i förhållande till deras risk. För det första måste betavärden för varje ingående företag kunna beräknas. Detta är inte möjligt att göra på ett korrekt sätt för onoterade aktier och för aktier som bara varit noterade en viss tid. För det andra måste beta-värdena vara stabila över tiden. Att så är fallet har såvitt RRV erfar inte belagts för Sveriges del. För det tredje måste portföljen ha haft samma sammansättning under undersökningsperioden. 1 och med att fonden ökar och minskar innehav förändras kontinueriigt portföljens sammanvägda beta (P).

Det enda man således skulle kunna göra genom att använda CAPM-formeln direkt är att ge en ögonblicksbild av fondens beta vid godtycklig tidpunkt och med stor osäkerhet för ingående onoterade aktier och aktier som varit noterade kort tid.' Att utifrån detta uttala sig om en längre tidsperiod vore vanskligt.

RRV har för att överkomma dessa begränsningar i modellen och kunna bedöma risken ex post valt att med hjälp av regressionsanalys mellan marknadens avkastning och portföljavkastningarna skatta fondernas genomsnittliga a- och P- värden enligt

(3)(Rp-Rf) = a + P(R„-Rf)där:

Rp —Rf är tertialvis avkastning hos fonden minus riskfri ränta. Rm —Rf är tertialvis marknadsavkastning minus riskfri ränta. Alfa (a) är ett mått på den avvikelseavkastning fonden i genomsnitt

 Se Ekonomisk debatt 1/89.

' I Öhmans börsguide redovisas betavärden för bolag som varit noterade i minst 48

månader. 276

erhållit per tertial i förhållande till marknaden och med hänsyn till genom-    Skr. 1989/90: 137
snittlig risk i portföljen.' Bilaga 10

Metoden innebär fortfarande vissa metod- och mätproblem som bör omnämnas. Helst skulle marknadsavkastningen beräknas från ett vägt index där alla tillgångar fonderna har möjlighet att placera i ingår. Detta är dock ogörligt varför Findatas avkastningsindex (Fdax) har använts som approximation. Fonderna skall i huvudsak placera i riskkapital. Det kan därför förutsättas att huvuddelen av medlen är placerade i aktier. Ett annat mätproblem är att onoterade bolags marknadsvärde är okänt vilket kan snedvrida portföljavkastningen något. Andelen satsningar i onoterade bolag är dock så liten att eventuell påverkan torde bli marginell.'

Resultat

I tabell 5 nedan presenteras resultatet av körningarna för de fem löntagarfondema. För Fjärde fondstyrelsen gäller något avvikande placeringsregler och fondens redovisning har t. o. m. 1988 skett per kvartal. Fjärde fondstyrelsen ingår därför ej i analysen.

Tabell 5: Riskutvärdering av löntagarfonderna,tertialvisa data för tidsperioden 1985 — 1988 enligt: (Rp-RÖ,) = a -I- P(Rm-Rf)'

	•Beta	♦Alfa	*t(a)	♦ r (%)	♦n
Sydfonden	* 0,859 *	*(-l,58) *	* -1,72 *	♦93,9 *	♦ 15 *
Fond Väst	* 0,889	*(0,10) *	♦0,16	*97,l	♦ 15 *
Trefond Invest	* 0,866 *	♦(-0,92) *	♦ -0,95	♦93,3 *	♦ 15 *
Mellanfonden	* 0,841 *	♦ (0,76) *	♦0,65 *	*90,2 *	♦ 15 *
Nord-fonden	* 0,832	♦ (0,50)	♦0,22	♦71,0	* 15
G-snitt	0,857	(-1,14)		89,1

Ur tabellen kan utläsas att ingen av fonderna kan klassificeras som en högriskfond (P> 1). Detta är naturligt då alla fonder haren viss del likvida medel vilket jämnar ut svängningarna i förhållande till marknadsportföljen. Fond Väst har det högsta betavärdet av fonderna (P = 0,90), medan Nordfonden har det lägsta (P = 0,83). 1 snitt har fonderna ett beta på 0,86,

' Rp har beräknats som: Fondens resultat före överföring till 1-3 AP-fonderna + förändring i dold reserv under perioden. Detta har dividerats med fondens ingående förmögenhet (realt fondkapital i slutet av perioden innan) + under perioden rekvirerade medel justerat för antal dagar de disponerats under perioden. Rf är ett genomsnitt av månadsvisa årsräntor på 180-dagars statsskuldväxlar dividerade med tre (tertial).

Rn, är procentuell förändring i Findatas avkastningsindex (Fdax).
' RRV fick inför 1989 års utlåtande synpunkter på användningen av metoden från bl
a: Rolf Rundfeldt, Bohlins Revisionsbyrå AB; Adri de Ridder, Industriförbundet;
Lars Larsson. Aktiv Placering; Jan Verding, Alfred Berg Fondkommission AB? 277

vilket betyder att portföljavkastningarna har svängt i genomsnitt 14% Skr. 1989/90:137 mindre än marknaden (Fdax). Detta innebär att om index går upp med Bilaga 10 10% bör fondernas värde öka med 8.6% för att de med hänsyn till risk skall gå lika bra som index. Resultaten bör tolkas försiktigt, främst med tanke på det begränsade antalet observationer. Det har inom denna utvärderings ram inte funnits resurser att närmare granska orsaker till skillnader mellan fondernas P-skattningar. Skillnader kan t.ex. bero på fördelningen mellan aktier och likvida medel eller på branschsammansättningen i portföljerna.

Fondernas Alfa-värden (a) uttrycker den avvikelseavkastning fonderna uppnått i förhållande till marknaden och med hänsyn till risken i placeringarna. Resultaten skall dock tolkas med stor försiktighet. Skattningarna av a-värdena är inte statistiskt säkerställda på grund av för låga t-värden' och därför är det vanskligt att uttala sig om dem. Uppgifterna i tabell 9 indikerar dock att Mellanfonden i genomsnitt genererat en överavkastning gentemot marknaden (Fdax) på 0,76% per tertial. Även Nordfonden och Fond Väst har med hänsyn till dess genomsnittliga riskexponering klarat sig bättre än index, medan uppgifterna antyder att Sydfonden och Trefond Invest gått sämre.

Korrelationskoefficienten i kvadrat (r i tabellen) är ett mått på hur väl modellen förklarar förändringarna i portföljavkastningarna. För alla fonder utom Nordfonden (r = 71 %) förklaras över 90% av avkastningens variation av förändringar i index. Nordfondens låga r-värde beror på ett i förhållande till index och övriga fonder mycket starkt resultat tredje tertialet 1985 och ett mycket svagt resultat första tertialet 1986.

I förhållande till mätningen förra året (RRV Dnr 1988:1904) har risknivån (p-värdena) sjunkit en aning samtidigt som korrelationskoefficien-terna ökat. Till en viss del beror det sannolikt på att tre observationer tillkommit men till största delen på att Fdax använts i stället för VA:s totalindex. Eftersom Fdax tar hänsyn till utdelningarna följer det bättre fondernas utveckling.

En körning för hela perioden (15 tertial) med VA:s index som approximation för marknaden ger för alla fonder högre a-värden (eftersom VA innebär lägre marknadsavkastning än Fdax), högre P-värden (större svängningar mot marknaden) och lägre r-värden (sämre förklaringsvärde).

' t-värdet definieras som det skattade värdet genom dess standardavvikelse (( — 0)/Sf,). Detta är en indikation på hur säker en skattning är. Man brukar använda t 2 som indikation på att skattningen är statistiskt säkerställd på 95%-nivån (skilt från 0)

- Fdax går klart bättre än VA:s index under andra tertialet varje år. Det är normalt .
under den perioden utdelningen frånskiljs. 278

2.6 Utveckling av löntagarfondemas fondförmögenhet jämfört med om placering gjorts i räntebärande papper med samma förräntning som inom 1 — 3 AP-fondema

Skr. 1989/90:137 Bilaga 10

Löntagarfondemas samlade förmögenhet hade t.o.m. år 1989 utvecklats 38% bättre än om medlen hade placerats i räntebärande papper med samma förräntning som inom 1 —3 AP-fondema.

1 avsnitt 2.4 har fondemas resultat jämförts med utvecklingen av två tänkta indexportföljer. 1 2.5 har fondernas avkastning analyserats sedan hänsyn tagits till risk. Ett annat sätt att utvärdera löntagarfcndemas medelsförvaltning är att jämföra hur fondförmögenheten utvecklats jämfört med om rekvirerade medel i stället placerats i räntebärande värdepapper med samma förräntning som inom 1 —3 AP-fondema.

RRVs beräkningar baseras på följande antaganden. Till löntagarfondernas fondförmögenhet, beräknad till marknadsvärde per balansdagen 1989, har gjorts tillägg med de inleveranser som i enlighet med APR gjorts till 1—3 AP-fonderna.' Summan av detta har sedan satts i relation till det resultat som skulle ha uppnåtts om medlen i stället hade placerats inom 1—3 AP-fonderna. Resultatet av en sådan placering har beräknats med utgångspunkt i den av 1—3 AP-fondema redovisade genomsnittliga avkastningen för respektive år 1984—1989.' Hänsyn har tagits till att löntagarfondema rekvirerat medel successivt. RRV har dock räknat på hela månader vilket i jämförelsen verkat till fördel för löntagarfonderna, särskilt för 1989 då rekvireringama i regel skett i början på månaderna.

ResuUatet av den beskrivna jämförelsen framgår av nedanstående diagram.

Diagram 9 visar att löntagarfondernas samlade fondförmögenhet efter 5,5 år utvecklats klart bättre än om rekvirerade medel placerats i räntebärande papper inom 1 — 3 AP-fondema. Totalt har löntagarfondema utvecklats drygt 38% bättre. Annorlunda uttryckt har fondema avkastat 6.7 miljarder kronor mer än medlen skulle ha gjort om de hade placerats i räntebärande papper (se bilaga 5 tablå 6). Mellansvenska löntagarfonden har haft närmare 60% högre avkastning på förvaltade medel än fonden skulle haft om den altemativa placeringen gjorts. Övriga fonder uppnår en "överavkastning" på mellan 25 och 40%.

Det bör noteras att löntagarfondema har att tillgodose andra mål än avkastningsmålet och att det finns begränsningar i regelsystemet som inte

' Till skillnad från i förra årets utlåtande har dessa medel räknats upp med VA:s totalindex från den dag de inlevererats fram till balansdagen 1989 innan de lagts till fondförmögenheten. Detta eftersom det är rimligt att anta att det motsvarar den förräntning som fonderna skulle tillgodogjort sig. För fondema sammantaget innebärjusteringen ca 300 Mkr i tablå 6 eller 1.7% i diagram 9. ' Den genomsnittliga totalavkastningen är uträknad som periodiserad ränta + värdeförändring dividerat med marknadsvärdet på balansdagen året innan + hälften av nettoplaceringama under året minus hälften av den periodiserade räntan. 1984 var avkastningen 9.5%, 1985- 9.7%, 1986- 16.8% 1987- 12.6%, 1988- 14.2% och 1989- 6.1%.

279

Diagram 9: Jämförelse mellan resp fonds fondförmögenhet och en placering i räntebä-     Skr. 1989/90: 137
rande papper inom 1 —3 AP-fonderna Bilaea 10

Overavkastning (%) mot 1-3 AP

70-60-		■■ 1 ■	39.2		56.8	38.6
60-40 -					i
			Ä			Ä
				31.1			■	1
30-	24.9			1
20- 10- 0-	Ä

Sydtonden     Fond Våat

Trefond     Mellanfonden Nordfonden       S:a LTF

Fond

alltid tillåter det mest lönsamma placeringsaltemativet. Å andra sidan finns begränsningar även för 1 —3 AP-fonderna.

I sammanhanget är det väsentligt att framhålla att löntagarfondema verkat under en relativt kort period— utan längre nedgångsfaser på börsen — och att verksamheten bör ses i ett längre perspektiv. Marknaden kan snabbt förändras och valet av "mättillfälle" kan spela en stor roll för resultatet. Vid 1984 års utgång understeg löntagarfondemas samlade förmögenhet en placering i 1 —3 AP-fonderna med ca 100 milj. kr. Året efter var värdet ungefär lika för de båda alternativen. Under 1986 var I —3 AP-fondernas genomsnittliga avkastning hög (16.8%) men börsen steg med hela 51 % varför fondernas förmögenhet vid utgången av året översteg "AP-portföljen" med 1 400 Mkr eller knappt 22% (se tabell 6). Efter 1987 års börsras och fondernas stora rekvireringar samma år var alternativen likvärdiga igen (- 1.4%). Under de två senaste åren har löntagarfonderna utvecklats väsentligt bättre än "AP-portföljerna" pga. den starka börsuppgången 1988 (+51 %) och den, pga stigande räntor, låga avkastningen ( + 6.1 %) hos 1 -3 AP-fonderna 1989.

Tabell 6: Jämförelse mellan löntagarfondernas samlade fondförmögenhet inkl (justerade) överföringar och det samlade värdet av en tänkt "AP-portfölj" med mättillfällen på balansdagen 1986, 1987, 1988 och 1989 (milj. kr.).

Ar

Löntagarfonderna      "AP-portföljen" "Överavkastning"

1986 1987 1988 1989

7 807 10140 17 923 24423

6412 10287 14261 17689

21.8

-   1.4

25.7

38.1

I sammanhanget kan nämnas att Fjärde fondstyrelsens förmögenhet på balansdagen år 1989 uppgick till knappt 23,4 miljarder kronor. Enligt

280

årsredovisningen för 1988 (VD-översikt) hade förmögenheten vid 1988 års Skr. 1989/90:137 utgång uppgått till 5,5 miljarder kronor om medlen sedan fondens start år Bilaga 10 1974 i stället hade placerats i statsobligationer. Om dessa skrivs upp med 1—3 AP-fondemas genomsnittliga avkastning för 1989 uppgår den fiktiva förmögenheten till 5.8 miljarder kronor. Motsvarande procentuella "överavkastning" (jfr diagram 9) skulle för Fjärde fondstyrelsen uppgå till 301 %.' Således har en placering på börsen de senaste 15 åren varit överlägsen en placering i räntebärande papper.

Bilaga 2

Löntagarfondernas rätt att handla med optioner

Riksrevisionsverket (RRV) har gett mig i uppdrag att utreda frågan om det med hänsyn till de placeringsregler som nu gäller är tillåtet för löntagarfonderna att utställa s. k. köpoptioner på aktier, samt vissa därmed sammanhängande placeringsfrågor.

1. Bakgrund och förutsättningar

Flera löntagarfonder har under verksamhetsåren 1985—1987 ställt ut såväl individuella som standardiserade köpoptioner på innehavda aktier. Efter en ändring i placeringsreglerna (1987:1326) under 1988 utställdes inga nya köpoptioner under detta verksamhetsår. Under verksamhetsåret 1989 har två fonder ställt ut köpoptioner. Frågan om användandet av optioner ar förenligt med löntagarfondernas placeringspolitik har därmed fått ny aktualitet. En viktig del av mitt uppdrag är att uttala mig om innebörden av den lagändring som gjordes under 1988.

De regler som gäller för löntagarfondemas kapitalplaceringar återfinns i reglemente för allmänna pensionsfonden (1983:1092; APR). De grundläggande principerna for fondernas placeringar år gemensamma för ijärde och femte AP-fondema och de fem löntagarfondema och återfinns i 34 § APR:

Fondslyrelsema skall, inom ramen för vad som gagnar försäkringen för tilläggspension och är förenligt med den allmänna ekonomiska politiken samt med beaktande av kreditmarknadens funktionssätt, förvalta anförtrodda medel genom placeringar på riskkapitalmarknaden. Placeringama skall syfta till att förbättra riskkapitalförsörjningen till gagn för svensk produktion och sysselsättning.

Fondmedlen skall placeras så att kraven på god avkastning, långsiktighet och riskspridning tillgodoses.

' I beräkningenhar inte tillägg till fondförmögenheten gjorts för inleveranser till I —3

AP-fondema. 281

Regeln är mycket kortfattat kommenterad i lagmotiven. 1 den allmänna Skr. 1989/90:137 motiveringen (1983/84:50 s 51) uttalas bl a följande: "När det gäller Bilaga 10 fondernas placeringspolitik vill jag också framhålla, att förvärven i första hand bör avse företag med produktionskaraktär." Vidare uttalas att placeringar i större företag bör göras i form av aktieförvärv direkt i företagen, medan placeringar i mindre och medelstora företag kan vara lämpligare att göra i investmentföretag, venture-capitalföretago. dyl.

Vad gäller frågan i vilka värdepapper löntagarfonderna får placera sina tillgångar återfinns regeln i 36 § APR. Motsvarande regel för fjärde och femte AP-fonderna finns i 35 § APR. Medan 34 § APR är gemensam för fjärde och femte APfonderna och löntagarfonderna föreligger skillnader vad gäller vilka värdepapper som får förvärvas.

Enligt 36 § APR gäller idag följande för löntagarfonderna:

En löntagarfondstyrelse får placera de medel som styrelsen förvaltar

1. i aktier i svenska aktiebolag,

2. i sådana konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning som har utfärdats av aktiebolag som avses i I,

3. som riskkapital i ekonomiska föreningar samt

4. i andelar i svenska kommanditbolag.

Den fjärde punkten har tillkommit efter de förslag som framlades i prop 1987/88:11 om ändringar i fondemas placeringsregler. Dessa gäller fr.o.m. 1988-02-01.

I prop 1987/88:11 föreslogs att såväl fjärde AP-fonden som löntagarfonderna skulle ha rätt att placera medel i optioner avseende aktier i svenska bolag. Riksdagen ändrade placeringsreglerna för fjärde fondstyrelsen (35 § APR) i enlighet med förslaget men godtog inte förändringen vad gäller löntagarfondema (1987:1326). Av 35 § APR framgår nu uttryckligen att fjärde och femte AP-fondema får placera medel "i standardiserade köp-och säljoptioner avseende aktier i svenska aktiebolag".

Jag lämnar inte här någon redogörelse för olika förekommande former av optionsavtal och hur den organiserade optionsmarknaden fungerar. Detta finns utförligt behandlat av optionsutredningen, se t.ex. SOU 1988:13s56, 67froch84ff.

2. Min bedömning

a) Allmänt

Placeringsreglema i APR är i flera avseenden ytterst oklara. Vad gäller
frågan om löntagarfondemas befattning med optioner ger varken lagtext
eller lagmotiv någon ledning. Frågan är över huvud taget inte kommen
terad i lagstiftningen, om man bortser från den ej genomförda lagstiftning
en under 1988. Tolkningen av placeringsreglerna sker därför under stor
osäkerhet. Löntagarfondema förefaller också ha tolkat reglema olika. En
klar trend synes vara att avkastningskravet alltmer gör sig gällande i
placeringspolitiken. I vissa fall torde detta ske på bekostnad t.ex. av
kraven på inflytande och sysselsättningsbefrämjande investeringar. Place- 282

ringsreglernas lagtekniska utformning är enligt min mening undermålig    Skr. 1989/90: 137
och det kan ifrågasättas om det är meningsfullt att ha lagregler av detta    Bilaga 10 -

slag.

Jag kommer nu att diskutera löntagarfondernas rätt att handla med optioner först utifrån en tolkning av 34 § APR och sedan 36 § APR. Därefter kommer jag närmare att diskutera vilka optioner som löntagarfonderna enligt min mening får använda.

b) Tolkningen av 34 § APR

34 § APR kan sägas vara en målsättningsparagraf Den anger den övergripande inriktningen på placeringarna Inriktningen grundas på de motiv som förelegat för införande av löntagarfonder. Mycket kortfattat var de avgörande och grundläggande motiven för att tillskapa löntagarfonder a) att bidra till att skapa en stabil och sysselsättningsbefrämjande ekonomisk tillväxt b) att ge löntagarna del i framtida vinster samt c) att ge löntagarna inflytande i företagen, se t. ex. prop 1983/84:50 s 35 och 49.

Karaktären på 34 § APR gör den besvärlig att tillämpa i ett konkret fall. Regeln uttrycker generellt att fondernas placeringar skall stödja svenskt näringsliv med riskkapital och att detta skall ske på villkor som är förenliga med syftet med fonderna, den ekonomiska politiken i stort samt hur kapitalmarknaden fungerar. Placeringarna skall i första hand göras i producerande företag. Härtill kommer krav på långsiktighet, riskspridning och avkastning. Placeringar enbart i syfte att erhålla värdestegring (s.k. portföljinvesteringar) faller således i princip utanför löntagarfondernas tillåtna placeringar.

När APR reviderats har depchefen flera gånger uttalat att placeringsreglerna för löntagarfonderna måste marknadsanpassas (se prop 1987/88:11 s. 24 f och prop 1988/89:150 bil 6 s. 6). Detta kan uppfattas som en önskan om en förskjutning av placeringspolitiken mot att bli mer avkastningsin-riktad. Uttalandena har emellertid inte manifesterats i sådana lagändringar att de får någon tyngd för tolkningen av löntagarfondernas placeringsregler.

1 lagmotiven finns inte kommenterat hur viktningen skall göras mellan
olika placeringsprinciper, om dessa kommer i konflikt med varandra. Att
detta skulle inträffa förefaller troligt eftersom regeln är grundad på ekono
miska omständigheter som hela tiden ändras. (.Jfr prop 1988/89: 150 bil 6
s. 6 där det uttalas att behovet av riskvilligt kapital idag inte är lika
framträdande som då löntagarfonderna infördes.) Av särskild betydelse
skulle det ha varit att få belyst vikten av avkastningskravet i förhållande
till andra centrala motiv för placeringarna, såsom inflytande i företagen.
Oklarheten i denna fråga kan belysas med löntagarfondernas och fjärde
och femte AP-fondernas roll i pensionssystemet. Enligt lagmotiven är
löntagarfondernas roll i detta system en annan än AP-fondernas, men
avkastningskravet i är detsamma. 1 praktisk tillämpning kan det bli svårt
att med olika placeringsregler nå samma avkastningsmål. Fjärde och femte
AP-fondernas placeringsregler förefaller vara mer avkastningsinriktade. 283

Ett exempel på detta är AP-fondernas rätt att numera få placera 10% av    Skr. 1989/90:137
medlen i utländska aktier. Bilaga 10

Frågan om en placering eller visst agerande är i överensstämmelse med placeringsreglerna måste avgöras efter en tolkning av 34 § tillsammans med 36 § APR. Av 34 § APRs ordalydelse följer att fonderna förväntas anpassa sitt handlande till nya förhållanden. Användningen av nya finansiella instrument kan därför inte generellt sett anses vara oförenliga med 34 § APR. Huvudfrågan blir därför om de är tillåtna enligt 36 § APR och kan anses förenliga med grunderna för löntagarfondernas placeringsregler.

c) Tolkningen av 36 § APR

Enligt 36 § APR får löntagarfonderna placera medel i vissa särskilt uppräknade tillgångar. Uppräkningen är uttömmande. Varken lagregeln eller lagmotiven berör löntagarfondernas befattning med optioner. Det gäller både individuella och standardiserade optioner. Det saknas således uttryckligt stöd i lagregeln för handel med optioner. Fråga uppkommer då om detta motsatsvis kan anses innebära ett förbud för all handel. Innan dessa frågor behandlas skall jag bedöma betydelsen av de lagändringar som gjordes per 1 feb. 1988 genom prop 1987/88: II. Propositionen innebar ingen ändring i 36 § APR, vad gäller optionsfrågan. Fråga uppkommer då om ändå lagstiftningen — som innebar att fjärde och femte AP-fonderna fick en uttrycklig regel om rätt att placera medel i standardiserade optioner — innebär att löntagarfonderna efter den I feb. 1988 inte får handla med optioner.

Jag gör följande bedömning. Prop 1987/88:11 syftade till att klargöra rättsläget. Som en förutsättning gällde då att löntagarfonderna såväl som AP-fonden hade ställt ut såväl standardiserade som individuella köpoptioner på aktier. Det uttalades inte att de gjorda affärerna var otillåtna. Enligt min bestämda uppfattning kan en utebliven lagändring inte förändra rättsläget. Den nuvarande placeringsregeln i 35 § APR för AP-fonderna kan enligt min mening inte tillämpas analogt på löntagarfonderna med innebörd att det skulle vara förbjudet för löntagarfonderna att använda optioner. För detta talar också att det inte varit lagstiftarens mening att ändra rättsläget utan bara att klargöra detsamma. Vad som gällde för handel med optioner i löntagarfonderna före den 1 feb 1988 gäller därför alltjämt.

Det är en annan fråga vad 35 § APR i sin nuvarande lydelse innebär för
fjärde och femte AP-fonderna. Enligt lagtexten får AP-fonderna bara pla
cera medel i standardiserade optioner. Men kan detta ha varit lagstiftarens
mening? Innebär regeln att AP-fonderna numera skulle vara förhindrade
att använda individuella optioner — hur drar man i så fall gränsen mot
andra liknande rättigheter - och att AP-fonderna kan göra optionsaffarer
utan koppling till en underliggande aktie? Den första frågan är helt okom
menterad i förarbetena, men det torde tydligt framgå att AP-fonderna inte
får använda optioner för kortsiktiga placeringar. Den införda regeln före
faller ha skapat fler problem än den löst. 284

Utgångspunkten för fortsättningen är således att löntagarfondernas rätt    Skr. 1989/90:137 att använda optioner inte förändrats genom de regler som infördes i APR    Bilaga 10 under 1988.

Tolkningen av 36 § APR måste grundas på hur man ser på optionen som placeringstillgång. Ett synsätt är att betrakta en option som ett alternativ till placering i en aktie. En optionsaffär skulle i så fall innebära att man gjort en placering i en tillgång som inte är omnämnd i 36 § men har stora likheter med de som uppräknas. För ett sådant synsätt talar att man genom köp eller försäljning av en option har förvärvat eller avstått från värdestegringen på aktien under en viss tid. Detta är en väsentlig del av — men inte hela — äganderätten till aktien.

Ett alternativt synsätt är att se optionen som en osjälvständig tillgång i förhållande till underiiggande aktie. För detta talar att värdet av optionen är kopplat till underliggande akties värde (optionen är ett s. k. derivat). En optionsaffär skulle då i princip inte innebära att man gör en kapitalplacering. Premien skulle t.ex. kunna ses som en slags försäkringspremie. Mot ett sådant synsätt talar dock att man kan handla med standardiserade optioner separat, och att en standardiserad optionsaffär som regel avslutas utan att aktien överförs.

Enligt min mening bör man se köp och försäljning av optioner som ett alternativ till aktieplaceringar. Optionen omfattar emellertid bara värdeförändringen på aktien. Andra i detta sammanhang betydelsefulla konsekvenser av ett aktieköp eller en aktieförsäljning som t ex rösträtten överförs inte. En option kan därför inte helt jämställas med en placering i en aktie. Detta skulle då kunna tolkas som att placeringen är otillåten enligt 36 §. Men likheterna med en aktieplacering är enligt min mening så betydande att regeln inte kan anses innebära att det föreligger ett generellt förbud mot optionsaffarer. Att optioner t. ex. saknar rösträtt kan ses mot bakgrund av rätten att placera medel i i konvertibla skuldebrev mm enligt punkt 2 till 36 §. Även dessa saknar rösträtt. Den som har rätt att köpa och sälja aktier, konvertibier mm borde därför rimligen ha rätt att även handla med optioner.

Om man istället skulle anse att 36 § APR innebär att handel med optioner är otillåten uppkommer frågan om ett sådant förbud omfattar alla optioner. Utställande av en köpoption innebär ju att man får betalt, vilket skulle kunna tolkas som att inga medel placeras. Detsamma gäller utställande av en säljoption (förbindelse att köpa). Svagheten med en sådan tolkning är emellertid att oberoende av om man betalar eller får betalt är optionspremien ersättningen för värdeförändringen på aktien. Att göra tolkningen av 36 § beroende av betalningen förefaller därför felaktigt, följden torde bli att om man anser att 36 § inte tillåter handel med optioner så föreligger ett absolut förbud för sådana affärer i löntagarfonderna.

Slutsatsen av mitt ovanstående resonemang är att ordalydelsen i 36 §
APR inte uttryckligen tillåter placeringar i optioner, men att optioner har
så stora likheter med de tillgångar som placering får ske i att regeln inte
utgör något hinder för handel i optioner. Till grund för mitt ställningsta
gande ligger även följande överväganden. Det har under lång tid varit 285

vanligt att en kapitalplacerare upplåter rättigheter och ingår förpliktelser i Skr. 1989/90:137 samband med förvärv eller avyttring av aktier, t.ex. i form av optioner, Bilaga 10 terminer och hembud. Före tillkomsten av en organsierad optionsmarknad var förekommande optioner individuella. Det gjordes vid placeringsregelns införande inga uttalanden om att löntagarfonderna skulle arbeta under särskilt restriktiva villkor i detta avseende. Avsaknaden av uttalanden i lagmotiven i denna fråga kan inte tas till intäkt för att fonderna skulle vara förhindrade att göra optionsaffärer. Tillkomsten av standardiserade optioner kan rimligen inte ha påverkat rättsläget. Likheterna mellan standardiserade och individuella optioner är dessutom slående. Den allmänna acceptansen av optioner i samband med aktieaffärer hos större kapitalplacerare talar också för att löntagarfonderna skulle få använda optioner. Enligt min mening står löntagarfondemas placeringar i optioner således inte i strid med grunderna för placeringsreglema.

d) Vilka optioner kan användas inom ramen för löntagarfondernas placeringsregler?

En huvudtanke i mitt ovanstående resonemang är att jag jämställer placeringar i optioner med aktieplaceringar. Detta är gmnden för att de kan accepteras. Konsekvensen blir att löntagarfondema i princip kan placera i alla typer av optioner. Fråga uppkommer då om det är något i optionens natur eller i löntagarfondemas placeringsregler som medför att bara vissa typer av optioner kan användas.

Ett viktigt syfte med löntagarfondernas placeringar är att erhålla inflytande i de företag i vilka placeringarna görs. I detta avseende kan inte placeringar i optioner jämställas med aktier eftersom optionerna inte ger rösträtt. Men 36 § tillåter placeringar i andra aktierelaterade tillgångar (punkt 2) som inte heller medför rösträtt i bolaget. Det kan ändå finnas skäl att överväga om man inte på just denna gmnd bör ha en huvudregel med innebörd att det bara är tillåtet för löntagarfondema att handla med optioner som avser innehavda aktier. Det innebär att man kan utställa köpoptioner och köpa säljoptioner. De senare innebär en rätt att sälja. Köp av köpoptioner och utställande av säljoptioner (förbindelse att köpa) skulle således i princip vara otillåtna placeringar.

Ett annat synsätt är att löntagarfonderna bara skulle få handla med optioner i rollen som "försäkrare" (jfr SOU 1988:13 s. 90 O- Med detta avses att det primära syftet med affären bör vara att försäkra sig mot kursfall eller fixera en acceptabel framtida säljkurs (se SOU 1988:13 s 69). (praktiken kan det emellertid vara svårt att begränsa optionsaffärerna utifrån detta syfte. Det beror på att en option kan användas för flera syften. Utställande av köpoptioner på innehavda aktier kan t.ex. användas för såväl försäkringsändamål som i syfte att öka avkastningen.

Försäkringssynsättet kan vara viktigt också utifrån andra utgångspunk
ter. Jag avser då kraven på placeringarnas avkastning. Ett svårbedömt fall
är handel med indexoptioner. Här saknas koppling till en individuell aktie
och placeringen är på denna gmnd otillåten. Men indexoptioner kan 286

användas som en försäkring mot allmänt kursfall på portföljen. Humvida    Skr. 1989/90:137 fondema bör få handla med indexoptioner i detta syfte beror bl.a. på    Bilaga 10 vilken vikt man tillägger avkastningskravet. Det är för mig inte främmande att tillåta även handel med indexoptioner i löntagarfondema.

Det finns i vart fall en stor nackdel med en huvudregel av det slag som diskuteras ovan. Det är att en begränsning i handeln till vissa slag av optioner kan göra det svårare och dyrbarare att avveckla en tidigare optionsaffar. Det kan behövas t.ex. därför att fömtsättningarna för bedömningen av kursutvecklingen på vilken affären är gmndad har förändrats. Handel i optioner, t. ex. köp av köpoptioner, i detta syfte bör därför rimligen också vara tillåten.

Sammanfattning

Tolkningen av placeringsreglema i 34 och 36 §§ APR sker under stor osäkerhet. Överväganden skäl talar dock för att löntagarfonderna skall ha rätt att handla med optioner. Jag har därvid funnit att utställande av köpoptioner är tillåtna placeringar. Jag menar också att regeln i sin nuvarande lydelse ger utrymme även för andra optionsaffarer. Det är dock utomordentligt svårt att bestämma gränserna för vilka affärer som skall tillåtas.

Det är enligt min mening uppenbart att placeringsreglerna omgående måste ses över och att det utarbetas riktlinjer för löntagarfondernas handel med optioner. Den övergripande principen bör därvid enligt min mening vara att optionsaffärerna skall styras av den faktiska placeringspolitik för aktier som bedrivs i fonden.

Uppsala den 15 mars 1990

Per Thorell

professor i företagsrätt vid Uppsala universitet

Bilaga 3

Löntagarfondernas rätt att indirekt via bolag placera medel i fastigheter eller utländska aktier

Detta utlåtande är ett tilläggsuppdrag till mitt utlåtande 1990-03-15; Löntagarfondernas rätt att handla med optioner. Vad gäller tillämpliga placeringsregler och deras allmänna tolkning hänvisas till detta utlåtande. De frågor jag här yttrar mig över är följande:

a) om det är tillåtet att placera medel i ett svenskt aktiebolag som
förvaltar utländska aktier, samt 287

b) om det är tillåtet att placera inedel i ett svenskt aktiebolag som    Skr. 1989/90:137
förvaltar fastigheter. Bilaga 10

I båda fallen utgör förvaltningsverksamheten bolagets huvudsakliga verksamhet.

Min bedömning

1 båda fallen uppkommer frågan om det kan anses tillåtet att indirekt, dvs genom ett bolag, göra placeringar som är otillåtna om de görs direkt. Såväl direkta förvärv av utländska aktier som svenska och utländska fastigheter är nämligen klart otillåtna placeringar enligt 34 och 36 §§ APR.

Fallen har vidare det gemensamt att placeringen sker i ett förvaltande företag. Enligt 34 § APR skall placeringama i första hand göras i producerande svenska företag (jfr prop 1983/84:50 s. 51). Detta är inte en absolut regel, men inriktningen mot svenska producerande företag är av stor betydelse för att de gmndläggande målen med löntagarfondema skall kunna uppnås, bl. a. att få inflytande och skapa sysselsättning. Fondernas möjligheter att placera medel i icke-producerande företag är således begränsad. I vilken utsträckning detta kan ske är svårt att generellt uttala sig om. Begränsningen till i första hand producerande företag medför t. ex. att placeringar i aktiefonder och börsnoterade investmentföretag endast kan göras i begränsad utsträckning.

Frågan om köp av aktier i bolag som förvaltar utländska aktier har uppkommit bl. a. därför att svenska företag eter avregleringen på valutamarknaden fått möjlighet att i princip obegränsat köpa utländska aktier. Skäl som bmkar anföras för direkta och indirekta placeringar i utländska aktier är behovet av riskspridning och möjligheten till högre avkastning.

Förvärv av aktier i ett svenskt aktiebolag som endast eller huvudsakligen förvahar utländska aktier står inte i strid med ordalydelsen i 36 § APR. frågan är däremot om en sådan placering är förenlig med gmndema för bestämmelsen och målsättningsreglema i 34 § APR. Jag gör följande bedömning.

Fondernas inriktning på placeringar i svenska företag är en gmndläggande princip i regelsystemet. De vaga uttalanden som gjorts vid revideringar av APR om att fondema skall arbeta på marknadsmässiga villkor är betydelselösa för tolkningen av placeringsreglerna i detta avseende. Det är klart otillåtet för löntagarfonderna att förvärva utländska aktier. Mot denna bakgmnd är placeringar i svenska aktiebolag som förvaltar utländska aktier enligt min mening klart i strid med gmndema för placeringsreglerna. Detta är m a o en klart otillåten placering. Att den görs i ett förvaltande företag behöver därmed inte vägas in i bedömningen.

Enligt min mening kan en sådan placering inte jämföras med att placera
medel i svenska företag med mycket stor del av verksamheten utomlands.
I ett sådant företag får löntagama genom moderbolaget inflytande och
insyn i hela koncernen. Men det kan förmodligen uppkomma fall då en
placering även i ett sådant företag kan ifrågasättas utifrån placeringsre
gelns utformning. 288

Vad gäller placeringar i fastighetsförvaltande svenska företag är det som.   Skr. 1989/90:137 inledningsvis konstaterats klart otillåtet att göra direkta investeringan i    Bilaga 10 fastigheter. Indirekta investeringar i fastigheter via bolag bör givetvis- behandlas på samma sätt. Här torde det dock vara svårare att dra gränsen mellan tillåtna och otillåtna placeringar. Det beror på att fastighetsförvaltande företag ofta är verksamma också med byggverksamhet. Dessutom finns inget absolut förbud för placeringar i förvaltande företag. Ävenom placeringen i princip bör anses otillåten kan den alltså av praktiska skäl behöva accepteras. Men som konstaterats inledningsvis kan sådana place-- ringar bara ske i mycket begränsad utsträckning.

Sammanfattningsvis är det min mening att placeringar i svenska aktiebolag som huvudsakligen förvaltar utländska aktier strider mot grunderna för löntagarfondernas placeringsregler. Placeringar i svenska aktiebolag som förvaltar fastigheter är i princip också otillåtna men får accepteras om storieken på placeringen är försvarbar med hänsyn till fondens övriga placeringar.

Uppsala den 15 mars 1990

Per Thorell

professor i företagsrätt vid Uppsala universitet

Bilaga 4

Tabell 6 Antal företag noterade pä "O-listan" med vissa röstandelar 1989-12-30, där fonderna enligt andelen röster tillhör någon av de sex största ägarna. Antalet företag redovisas i absoluta och relativa tal

Röstandelar (procent) i berörda företag <1    1-2   2-3   3-4   4-5   5-6   6-7   7-8   8-9   9-10 10-11 11-12 > 12    Summa

Fjärde
fond
styrelsen
Syd fonden 1 I

(11)
Fond Väst 1 I 2

(22) Trefond Invest

Mellan-        lill                                       I 5
svenska                                                                                                                                                    (56)
Nordfonden                                                                                              1 I
                                                                                                                       (11)

Summa        1(1) 2(22) 2(22) 1(11) 2(22) 1(11) 9(100)

(100)

289

19   Riksdagen 1989/90. 1 saml. Nr 137

Skr. 1989/90:137 Bilaga 10

Bilaga 4

Tabell 7 Antal företag noterade på OTC-listan med vissa röstandelar 1989-12-30, där fonderna enligt andelen röster tillhör någon av de sex största ägarna. Antalet företag redovisas i absoluta och relativa tal

Röstandelar (procent) i berörda företag <1    1-2   2-3   3-4   4-5   5-6   6-7   7-8   8-9   9-10 10-11 11 -12 > 12    Summa

Fjärde

fond- 1 1

styrelsen (7)

Sydfonden I 1

(7)
Fond Väst 1111 4

(29) Trefond

Invest                              113 6
Mellan-                                                                                                                                           (43)
svenska                                                 I                                                    I
löntagarfon
den                                                                                                                                                           (7)
Nordfonden                     I I
                                                                                                                       (7)

Summa        1(7) 3(21) 2(14) 2(14)   1(7)    4(29) 1(7) 14(100)

(100)

Bilaga 4

Tabell 9 Antal företag noterade pä "O-listan" med vissa kapitalandelar 1989-12-30, där fonderna enligt andelen röster tillhör någon av de sex största ägarna. Antalet företag redovisas i absoluta och relativa tal

Kapitalandelar (procent) i berörda företag 12    Summa

Fjärde
fond
styrelsen
Sydfonden 1 I

(11)
Fond Väst I I 2

(22)
Trefond
Invesi
Mellan
svenska 111 2 5
löntagarfon-                                                                                                                                            (56)
den

Nordfonden                                                                                               I 1
                                                                                                                       (11)

Summa 1(11)  2(22) 1(11) 4(44) 1(11) 9(100)

(100)

290

Skr. 1989/90:137 Bilaga 10

Bilaga 4

Tabell 10 Antal företag noterade på OTC-listan med vissa kapitalandelar 1989-12-30, där fonderna enligt andelen röster tillhör någon av de sex största ägarna. Antalet foretag redovisas i absoluta och relativa tal

Röstandelar (procent) i berörda företag 12    Summa

Fjärde

fond- I 1

styrelsen (7)

Sydfonden 1 1

(7)
Fond Väst 11 2 4

(29)
Trefond 111 I 26

Invest (43)

Mellan
svenska I I
löntagarfon-                                                                                                                                             (7)
den

Nordfonden                                                                                    1 1
                                                                                                                       (7)

Summa 1(7) 1(7)    2(14)  2(14)  2(14)   1(7) 5(36)    14(100)

(100)

291

Skr. 1989/90:137 Bilaga 10

oc UJ

•sd-   o   CQ   eo   CO   Kl *—  r».   «  o  (M  in  rg •- rj - JL

<-   CO

i:ä

■o

o ,0 r\> m rj ,0 >- «0 *

< a

Ii J5

o o

IT,   o.

ö S

gOO   O   «4-      h- O •-  O  in

o o •o  in  o

SÄ

u.   >

o *o

o-

c

O   UJ

CD    CK

(7)        w     

C      U 4-*  O»

•   0     -g

—'           t-i     c

ti     -9     c   *J

■D   *i

  c

—                  y)

o

      c      c

jit   .«Q    >   -n

« 2

Mac      

'c

a  I.  o>       _i

>

«

(-  «     I-

:0  >     >

u. <   o

«l    —

1-  v        

4.   3      «

St >

(A U t- v • •-•»* . L. —• —'   JA   Jtf

OC OC z oe

£

-' < z

=3  sr    o

CA    w   U.

UJ     et     t

g

     O o.

?i

I-   t»-         u.   3

0)    I             XÄ

292

Skr. 1989/90:137 Bilaga 10

§ls	SS N.   Kl	N.  o  IM ru CM   NT   K   «- Kl  CM  ©.  ro
g	Ch	R $ -*' :i"

   (M   -   ut

fSJ   KJ   »-   K»

nO   *-

&.   UJ

< o

UJ   o

CO ru

Co

0>      fM   O

o fu ut o o rw o  •-

Kl

m N. O >o ru o

00

o

3

s

trt Kl

o m o« *- 'O O 00   N   rJ

Iit «-

ut «—

*-l	:iS
i	UJ
L.
:(0
>
a
"D
i_	Q *~
:0	n v.

3

00

oooo

«- •- N-

rj    Kl    ut

»   oo  o«

"  ~ i

o  m  »—

o »- r». %o K »-

00     ut u> 00 ru

oo   Kl   K)

o »-

3Ä

u.   >

C> ut

-     o     o     CM

'O   OJ   f      •-

*-  o    K-   o

r    kJ  •-   OJ

ut o *-

v\ o o o

K  o>  00

ut <> rj 00 Kt ru

c

oo   Kl   00   o

3     8

.S 8

	ii     Ö    *J    W     L.
	O   H-    CA   .M    «
1	&  -3 - -fe
	risti ingår betal lupna a for
1
	H-  t- 4.*  Q. e>
*>
~i	o    o   :0            > W   u.   u-          O

    «  "D -I

DUO «

♦*    C    >    >

J£    O    C    Af <    V    -   OC

t.           o

1	l fondi stnadei Ida in< der 1-3 AP
u.	_  o  a ->
	—  JU   *"   3  —	>
o	der t upna rutbe ga sk d tit	t.
		•1
ae		n
tu o		t-
	— — »-------- .	w
i	3   o. >•-   ■-    3 vt   Z3        O   in	Of

t'    3
a I-
CO   :0	4-*
	(D
5   ui	"3
c   c	y>
Ol -	OJ
>
«	o
Ä-g	*-> *-*
D    l-	01
—.  v	c
U)
M     C	w
—     Q	0;

Skr. 1989/90:137 Bilaga 10

	5
o
s	S
K	K

5»

S

S

I

X UI

^u

a. <

IM

>

■   I-

S

is	g
o	;|
a'
UI	■"
•* .	o
s	s
	s

ii

>  •*.

O. «   <

« to

3

•   u

IS

él

s-S
1	f?
11 a	it
II	Ii

I.   •

Ii

fe ?

3?

M    I-«l    «>

k    10

SJ

SS     - .£

■    I-

■*'

t. 6. dl

3  j:

294

Skr. 1989/90:137 Bilaga 10

Q  o  o O   O

'* r\i tr,        to

o o

eg

S  i   

(M                K\

rg      Kl        <0

rO                 «0

§1

X

<

S SS

S    S

:i    §

9t    2

S   Q   •

8     8S:

s   s

in        o

rvj        nj

w       N n in

5    SS|

3     S R    5

h-        •-

Zf2

in o

S "

i

3f     p

a    ::

RS!

in       'O

3) (Ni

«-        ry

IA   •- KS	rg	Kl « gj
— -o S5	s	Si

r-       M

m » o

in r-  o *- sT in

<«		O-
>	s
		N	m
>t	■*	R
	fU		ry
	ro		m
	ro	"
s	nj	fM	1»-
	o		»
r**	ro	1	m
o>	g		i

r| Ii

K        CO      >»   I

5!    S:

m       o I •*        O ■

Sig;

r»       ■"

s    g    g

»-        m

   O   M A in ->f

r O O       •-I

'S   s:

s		g	itj
	PO r		rj
Ä	»o		o •*
	>*
i	rsj Sk	s	s
ru ro	lÄ m
ru	58	rj	IM
o		OJ	g
	5 5i	tft
	R		R

fO « <- o

c so

g    SBi

?  i

8:    g

2 s

as:;

S     K

u  o  M *«   I-••~ <*~  u   Q. a

LS££    i

t   I

« Ti

< w — (

i«i  1	o. M   w   w    l. *)      «   0  J<
	at grund t översk U re»ut -/unders resulta
Il 1;! i	ndexer jnulera irh. ti s över >. till
nuH i

295

Skr. 1989/90:137 Bilaga 10

•-        in

;S

03   o   N.

F O in   5

ro c <* p- o N r*. ru —

SSia    so

ru                     ro

o in

•- -*

ru ro

3

IM tn       m

i	o> o o o	i
o

E     R

o in  I

SK     I IP •»

g:    S

ses

K- 3

I «  I

o        «-

  o

rd        1-

'-        o

~     IS

o        —

§§

ru in

le

ro in	::S
	■.« nj
O- 2	as
	nj ""
	ru
rd	35
1	.al
	■ ■>»■ ru
	in
ti	&5

rs. u Q o

s» F « o

O' -o nj o

*   SS

.- •- «o o s. «- in in

s*     

s» 1-

 i

II     I     ?     K

o in o o

h-   O   O     O   I

»Or-      . »o

ep! 6       rj

> 'O -o

fJ   ~   c

o      3

a°3   K'

m       (O

I   Ii

-       nj « •- <

g   «Sr

to       m

■= 8

Ii»

u   o  *  **   t~

Izij J|

    b.    C    U    3    I-
—   O    O   « >

s I e

01 L.

_1-

j   t **

ift   v —

«   'Q 3

1.     c M

3 «

i »£    s •"£ fl i?

*-  c **       **  9       c        v     > -.o *j

■gS-SS-uS     S     ?it..

3   O. <«-   (.    3  J<

—>_.iO*.-—    O) _i -    3   tO   **   .C

=)   <   — •

5     3

296

Skr. 1989/90:137 Bilaga 10

2 5

»-        r         CO        "-        ro

CO	»-
co'	OJ

o   UJ

Si

o

 -

< o

•o

CO     o

T- U

V» •-

IM

a

o 1-	CO	SS	N.
o UJ	CNJ		■O
	O	s.	N.
u. >
UJ z	>t	>*	O
« —	in	ro	CO
1—	o	vt	ro

i

a

4-» O

o   I-

SS

u.   >

ro ro

-o u o

o

1)

IA

C IS

u

> 

O   UJ

>- a

•"5

*-      in

•-      »a-

O-     ro

d       t

r: o

00 ro

•.t o

< o

I-  <

"- oc

a    UJ

5 UJ

o >

o

t-      o       UI  I-

g   5   :3S

£ s, UJ L)

X I > o

UJ K » OC

O UJ > o.

« > 5

- o < —

297

Skr. 1989/90:137 Bilaga 10

»	Ii fVJ	i	CO*
§	CO	in in ro
»»	•ö	rj

u ro t\j	rvi in	(\j	r
ro	i	ru ro

ro        o

B g

fc

i

Z   VI

SS

g u

ro        .»

"I

fM

IL

ro

•*-

K

CO

i

o

_I

Ii-

I

I

u-i

s

 I

CO

in

X

UJ

o

in

o

UJ

(A    Z

-I   UJ

£8

i

o.

3

I i I-

298

Skr. 1989/90:137 Bilaga 10

O   UJ

Si

i	o o	«	w
	o	00	-
		ro
»\j	•4-		*-•
ru	C		c
>»	>o		(D
ra
Q	O	fM
	o	•>	IL
	CO	O	:0
		nT	H-
i			v> *->
u			a

a. <

d

(M

ro

o       o

3    S

I

§

c

>

_i

o   I-

UJ

u-   >

o     I-

z    u>

o      K

u.    >

g	o o	g	t	1
l.	ro	"ö	OJ ro
ro	in
in				4-*
CO	*—	(M		Et
ro	in
				•— X
				-.i
				a —
				.M %
o	Q	O	CO	>    M
o		o		O    t-i
o	"	f	o	(0 IS    1.
ro	$	rö		O)   ti
ro		<0		•    U
00	ro	in		t: 5
ro'	in	«—		♦J «

o o

f

O

s

o o o

•- o h- (\J CO       o

I

1

HD

(B

oc

X       ru »-

UJ

o                     

z                             z

—          -1 UJ

< flC

»- UJ

>         ~ u.

CO          o. u.

     5 S

UI

8

I

K

I

o — ac

299

•>* »- to    fl-

Skr. 1989/90:137 Bilaga 10

c«

« ru m		o *-	0
gs§		>r o	rs»
	s	r in
		in to	m
		N» ro	to

:gS    S

•- ru ru  tn

eo o in o \n O-*- CO t»

ro o	SS
	CM •-
l/	nj CO
:*	03 m

-i  c -S

I Ok ro

I S m

II

fc'

to

dH

»""	OJ
5 ■" °	S:	-
.459338 250611 2636		Äg >0 ru

	»s
lU
in m to PJ     s»	C"

0> m

CO  sf

.lA to

»to to   in to

(M o« o * o

o «0 Q o* 0> o

to o « o> m « o

fo to tn f» «

< O O

300

I  »-  •-  fU  s*  o*  o

Skr. 1989/90:137 Bilaga 10

>jin-*DO'fOO>»-rjruo        m

S o-

:s

o.

s*rorM«-«-ooomoo        in

S o-

8S

fs. «~ lA m h- I

o to to o       m

i"

orotnOsj-rotOfviOvfO        o

ii

rMfviroromo-OiAO        o

•-min'0>»mto»-*A'00        o

>   «

a

fMoroeotn«-«*rMtoo        (VJ

lOiOiAsfrs-oo-inruo

Q,    u

-% &

_!l

C   :IS

f> S

H- "5

«»      > ••      fl

in

11

s»       OT      Lt

g 8 i- a

01

1.   i_ ? -c

Ig

g-

s

rofUsjruofum-sj-torsi        >*

flOeosTr>#fO>o«~'*o        o

Nf>om«-oono        o

■orgruomoo*-'OKici        m

..-G          *«    GB

injroo<-oo«-r\jr».o       o

(A   f<«    Vt

5

?    fe" t

0     O

301

Skr. 1989/90:137 Bilaga 10

lncoco(«s4■ot«co•''

CO       o          tOOrNJCOlAsi-

»-{rgfOA<0-KO■

I S r

f>J   o

sT   *-

i

 ne

-I   Ui

Ii

eOr\i'0»'«K.>0*-0'

o                          •-        IA       ■

lAOOA•--toKo«-l
<0 "O        o CO               >o

s«-«anjeontOiA< 0> flO        *-        rg        fNj  ffi <

in r\i >r lA

O.  r\j  o   o  sf   '

>    W    GU   r    i_               1-"       O

Oin-N-T-roo-oiA

AJ        KtOAjCO                     K         •-

-ocoo-mruroooro 00'-rororumrou-i t-eoChooropco

CO lA OO OQ " 4 *~

Osj-rviO"0»-s*minrfNj f> ¥> T If; »O - 1 r"  "'   "   ~

_.  .-   to    to rvi   I

     in  lA   m st     <

*-  in  to    o        I

>o  CNJ      cD     ru st     '

■ ru »A i

f    s#

c\j  IA <0 ro

CO st

:

rvi sj-

lA     CM

CO 00

h> r>j o

ST- IA

to oo

»r-               in

s4' CO

SKZ	SfcS
leai	SKi
är:'*

IA st to O*

tn st lA ro

O O 1- ro O'

ro o-> ro lA m

•- ■* fu ro to

oo eO vt rg 00

•- h- sj- st >-

»- st *- ro m

I i

ti

■.■8

C    I-

t-   >

o

SS

is

t"

X

st    CO o o	ru ro'	m ru"
cT	to  CO st* m'	IA ro
o o lA  O **     st ru to	Ii	o to s

2 2

ru o ro rvi

o CO m to

O — ru o

lA « <0 ru

- (M s» ro

ro O in

" O." N."        *

I-

=sg;

g:2 gg

Rg

4S tf-

ru o o  h-

st        < o"      o*	ro O* to ■e-" rg* «*
lA   lA   st	459Z4 53964 U950

s*  »o  o   st

		S
			o
	ä
			f>
ru

lO   v

Il "

N. o ru        ro • >t o        ro

ru hs

(A-OEC                       Ö.(A          O

>  —   O   o

•    VjjtlO    o<    •    (A    So

M     M    A'     >     0     «     o

u u u <-) a

3

(O          — C

I-           O  O       01

"Q    c        Wl        —

6C   O   y         u       01

a 13   v   ••-     SOT

302

Skr. 1989/90:137 Bilaga 10

i i   ■■

nj  lA   •-  •-

(M      ru           o

IA eo   lA  «-

st        cT ru

0'tOiA'OfstoojrgT-torM'OnJO''Ofs.PO'>0»-rooOiA«-
i/Cr*        -r O h                    roorocotOst                       otofuruoroiAOto

'#«0iAAj'Otorururuin*-&>nj»~a>'rs.N-O'hsts.   'Onjnj
        st'c3                       st         -O        rOs»          oiAmruror«o»-fst

in O '

~ lA I

St '

SS!

lA ■

I O O «

' IA O ro _ _

I ro -t &■ "- »

I *- fu rO oo O-

■ ru to 00 •- *o

o « '

ro rg I

co-roösjocopohs

iAC>«ru*-S-rOto stroiA*-teOstroro.- rs.roiANO»-rumsfoo i-e-rO   0>OC0   OO —

■O N. lo' N."

rg st

lA AJ

O- »-co" ia'

r -st »-' rg

rj to

•- lA

in st

■S i'

•-     lA •- »O hw

is

•- ru * r* -t' o'

m ro o Q

ro (> lA o

K- [s. ro st

p> K •- ru

Aj m rg ro

in	hs  rj
O	ru »-
s	lA    00

ll "

t-   >

fl K

St"

ll -

Jt  :fl I-    >

O

z

Is" I» •*

i--

'. ■«

S    S

IA   O

st co

•O	«	r-	r>i
*-	in	rs.	ro
h.			rg
ro		r--	sJ-
i	g rg ru	PJ st	o o IA
•o	lA	IA
o	•-	'tf

§o     ro

o   o

älA      f\l

AJ  K

fu C

st st  rs.

o" o"              to*

t    'O  st

o   o    lA

ro to    *-

K S  ro

lA r> to" o"

	as
to     st     »- o  o  ro	to o
fs.   O-   to T-'    "    aT	"-
18366 50593 66542	s o in o

=1

— . o  o

•8 £

O     O      U '

■    fl   fl o

U   C9   U U   I

?      -s   ii.-"

—'öt.fl*'qt.        40

«C»:flOCCUt.iAU

V)   m  u.        fl .—          ..   ..   «

«   fl a o   c   c   c

-»-»-»  i i  i

303

Skr. 1989/90:137 Bilaga 10

3

— at

St-

|1     -

L     >

O

:8    f

iO'rv(hisorurMror\iruts.«-r\jco»-OtOfOC>-st«-»-rgstcofumeorostoo
tOiAfOsto"st'0                ruto*0»-njstruo»-»-'OroAjoiAOmoru»-'i-0'

l-«-strust■-oo•ucoooootA•-rs..cooo
•-OOtO                  i-cOstAJ        C0sto«-st        toiAOO'»-P-        roruroo

OstruoiAOO«-orurootoiAst-oo-oost

ges

s#   to   N.

s I

s*-00-OOst«Oh-OOLnin>0«-'0*-m>0'00*-stiAiA'Or-&'Öu-i tOoorNJ«-rv(N'eorrurvQ>0'4nj

IA    I

in I

Ö •-   CQ   I

to rg '

I  in

■   fM   I

ru   -'C ru

lA

r\i

s st 3 •

to -t

**   st*

i 8

st     "-

? 2

33

to   IA

%s

I-    >

lA        Ä

1-   >

ö m

§§

i

>

K £

iS fl

Il     "

L.     >

s

t t" |1   "

h

M -a

i-   >

m

z

:0    fl

W     4

Il - !•*

t.   >

s

-.8 ii-

K
*~	O	o
rsj	s	8
S	fl	lA

S     8

   s

SOOO IA   rM   IA st rs. T- o

:ä :?

o* o       m

ru        T-

L.     >

4    -rf

f i©

o> § "o

i.   tn   X I-    I-   I-  'O

II

.t

1}|>E                        fl                    i-V4-'OT4-'                            c;

C         fl:OHia.—                    c         0'-QI-DC                               fl'n'0

— —. i_Luo        flfc.«-''OEo*-5                                  cn_,_
C«-'*-'Oogtfij£flQi-OMC'Oc       •C300

—   Bjnw'«-*'E OCH 1- o LflC— C «5-C-c
vpTJTJflOTi-   (-5*-'oyg>c>>«occc

4Cl>l.i> i-fltgfl— OOOOO— o>--"' ooooL-fl-cfv—'Ol- i-i. c.b.3 rafloio) zzzzOa.a.o.o.a-o.o.a.a.o.D.a.«acacQc

304

Skr. 1989/90:137 Bilaga 10

in r to o>  ru I •- --" go' «-* ■

st    ts.    AJ   <

s     s rg

ty m

inorors.

OO  ru   st   ru      O  m

Al   to   »  00 "O   I

lA  <0 (\J

N-   in -       I

to  ia' ■« O-  ro

AJ   0>    'O   <0   fM    st   t

" ■-* to' O                   ro

N-KrucOststts-roAJtO

' to to ru in                   m h-  >o

t-oooomeoos-

. . s    fO     •- -SS.

o   •-              r\i   o   «o   "-

■   •-roo-JrorgcOsj

o   m  ro  o-

h*   rs.   -O  m   -O    o   o.   o   fvj

ru   st   LA  ro   sj

, _ ru 00 _
, -OrooroiAOO
lAstcdoroost —
~   "■         ~        ro ro  ro

sriAcosto-t-oofUsttorustQstioeKQto-oiAfoio «ruRoLn«~Q>rM«-rur<.oru4C

P'r0«-lAFs»0&t0C0lAO«-»-rOlAh-lAs»>0t0»-st>0

AiKts.S.«'«rors>ostorO<-<0>0*-0-ou-ip'inst

te  s a

nO   rs.   rg   o   o   o  ro

-   —    "   o   O sj

ro   t    o>

sJ   p >0

K   ro

i-» d«

o>  to  «    f

•-       »A  st

hs rw 

lA  in   lA

~    «-  O  ro

* '*- ' *- •- o o  •-	lA
IA ru >o <- ru o* to*	lA
342216 57872 116522 86090	ro

o eo CO in lA  -t

'.•8	SS
M -n

k*

I.    >

lA        f co

i r*  ro

to   -t   I

•-  in  ro o  o --  •* N. h- in

•-    lA    Ai   O    O

sr sge

0>    h    o   LA   lA

a. >t  st &> <-

to  ro O-" o"

SS

m O

'. «

rg o ru	to ru O   O
st    -o	st ro
o   rg	-- o
* y\	>o >» -  in

SS

fg ro  ry  o

lA  ro  ru ro to  ■

in  (Q ts.  Q »-  ru

Kä P?KS

3lA     OD   »- ro   'O

in    -J  rg o  »-

r-s lA ro rg O* o •- o*

o o — o

—         st    IA

L.     >

fl

X

S(- >« fl

_iT

s   ;8

•o        «-

st  ro   o  h"

o   O    to    lA

"O CO   to

o" o' --' ""

m  o    ■

in  *-   PO

in  CO  st

ru  sf hs  tb

CM      ts.       o    lA         st                      I

*-  *-   ru        O   O          ■

AJ  CO  O         tn  'O         '

•- *- ru o o

st        <0       rM  o                    •

ru        o   ru   lA   <

»O * IA s* I

aro           O    »

        »-        ru '

€►      in   •-                   f

ro   f\j

11

i.   >

0> in o' o'

to m

ru o

3S

rsi o

0« ru  ru oo  m

O- h- ru eo O-

Lp CO ro

ssa

si    to   ©•

UI    O)   c    c

o    0)    E    9

" *" ' I 305

1

"??

M    (/)    tn    (A    (A    (/)

. Si	8					J_
						H
s	O		. y	?	?
	9   CD		-1   ra
		Vi	V)   vt		U)	vt vt

•fl   <   fl   o

*-  *-   c             c               o

•-•♦-—      fl jO     •-

a        i/i

TI    fl    *rf            g                  fl    o

fl     I_     U OT —'    

O) -C  .c   o

,    l_       Ö  -

o    fl    3    >■

"O    >    O     10

20   Rik.silagen 1989/90. I satnl. Nr 137

s s

■s t

11

o _o:o oooooooooooooo

ooooooooooooooooo

to	•o	O	to	'O
s	g	g	5	rg
AJ	m	CO	ä	rg
		ru		m

ststf*.Ö*-s#st

IM m K ro»- o ro o* to      sst in

Skr. 1989/90:137 Bilaga 10

:8 fc-

I- *J

o.        M

s s

8- -

8

 1- M
Of

% -

o        'ptotorp«Kroru

>t       •'*«-P-OQFs&-0.000

K  h>  o  ru

s*       s.o•-st       oorcö

8U »< fl

8-    -

«     R

:••«

<*-    U    V    >   -

"8 t

g

g           lis

£. :«    o

» —            (0 —

C  "P          O» fl          t-

t-  S. c  £ t>       w o

u u  U  M  z

.5   a u

(-    I-    o

4-'   o «-•

o     fl     t-    U     4-*

~ a. o. tn CA

306

Skr. 1989/90:137 Bilaga 10

t*

lA    CO AJ    AJ

m to

SS?	°>2-Ä	•ö*	:-5	o	::g	O	o ru o ru rg o ru        AJ  PO	S	O	•	lA   N-
ss	lA	»*	IA   0>	o	Ä»	o	o ro o LA lA o K,           .-,	O st	o	*"	lA   0> PO        s st
2250 55575 7310	2000 19314 24641	o lA	Ii	a	sg ro	st lA O	675 100750 29529 5188 54000 11458	t:	o	o st st	gg

il

I- >

s

il'

c   t-

I-     >

■8

i- >

I -

11

il

I-  >

Nt \r\ m K -- -o

in         »-

Il   -

28g

lA   »-   O

£    I

II

—'    

ö   w

c    4     fl     fl    H-

OT     fl

15

Dl   OT    fl    4J    I.

54

«t    4->    —     8     fl

fl -*   o   o   fc* >   fl — -*   o

I   — ö

_i-l-0>s«LJ'DC

g:

-   M

t S

_hIL.

Si .

CD   U

a  ■   •  'ff

w  £ •-    o    fl    « L>   CJ   U   tJ   O    O   I

307

i

i fc'

11 '

.   >

å f

jf

Skr. 1989/90:137 Bilaga 10

NmK<0'OOfoooN>Oinqoooooooin9oruo>no«-iAOi
»n»-*w     • »■■-Ä*-     .K)        st        toto»-             »ftjT-iA     »•-

«-        o o                   tn                                                   om

ritns«K.o«lnsO•-«ootoocplntoorosto-oOl
— •-•-rt     •■       ».•-WrMto        to        ffruru        ro     sro--i

to        ru N                                                                        o

«OQ«-Qh>(MapQQmoOOOOOrOO'0'

O-OooOstOO 00inOOO«-OO

stf-oooro-oo
m        ru  m  •—   o    o

)e83?88si8S§sgssiifieo?s§~g5?S3g

inmtninnto'-        Foj-iAm»-                                                          »-o        mru        to-fo

in

rg

ru

5    Sä

fO        « m to        rt ru

m o   K         o

AJ o  K         Q

o  »-       3

m ro       rt

§

 ■■m

t-   >

s fc

C--8

M •■m

u    >

å  i

§

ti'

>

is

cö       S

§

IC    s

11

o o o o rt o

!?«	■X  5		a 1-				■J
tf)    (A	n vt    Vi	fl "öl	"o	dt 3	O) >	>	fl (fl >

308

Skr. 1989/90:137 Bilaga 10

O   O  o  O  O  O   o  I

s t

is

I o  o o o '

< o o o  o o <

lOOOOOOOO

lOOOOOOOOOOOOOOOO

OQQOQOOOrtOpOOOaOOOOOOOOOOO

C2252o5S5ooo>-qS       ooooo       9
(A«•-lnoln-lAoooooo       oiaqoia       fr
"lAh-                »-ru        rtO'oru'00        oo        st        to  >*

is" ■i

858e

IA  K   IA    rt  O   «

S i'

L.    *->

_n

ii

%    -

:8    t'

t-       ♦*

11

S

:8    ti-

L.     4

1  "

I   o   Q

SS

J5 fc'

o o o O

o    IA

u 11

U     4-1

ii

5 I

    *J   M

«-      D««WM*<««Ufll-~>0£.«l

.2 5 £ 5 g g-g s s g e -

Biaauuu(Jujuuu.ux

1.

t)

I

ö        >s(0OEC                    a-'>        u        v

gfcitiio.?.??"*

_   c J fl   fl ■-

oc   (/)   >   3

■s«

309

^{Riksförsäkringsverket}

UTVÄRDERING AV MEDELSFÖRVALTNINGEN VID LÖNTAGARFONDERNA OCH FJÄRDE AP-FONDEN 1989

RIKSFÖRSÄKRINGSVERKET Skr. 1989/90:137

Bilaga 11
MISSIV 672/90

1990-03-29

Regeringen

Socialdepartementet

Finansdepartementet

Riksförsäkringsverket (RFV) har enligt lagen (1983:1092) om reglemente för allmänna pensionsfonden (APR) ålagts att årligen avge utlåtande över löntagarfondstyrelsernas samt Ijärde fondstyrelsens förvaltning av medel. Detta åläggande har sedermera utvidgats tiil att omfatta den femte fondstyrelsen, som förordnades den 27 april 1989. Den femte fondstyrelsen påbörjade sin verksamhet under hösten 1989. På grund av femte fondstyrelsens korta verksamhetsperiod redovisas inte denna fondstyrelses förvaltning i samma utsträckning som övriga fondstyrelsers. 1 enlighet med ovanstående överlämnas bifogade inom verket utarbetade promemoria "Utvärdering av medelsförvaltningen vid löntagarfonderna samt Ijärde och femte AP-fonderna år 1989".

Enligt den proposition som låg till grund för lagen (prop 1983/84: 50) bör riksförsäkringsverkets utvärdering göras "med utgångspunkt i pensionssystemets intresse av trygg avkastning på det förvaltade kapitalet samt god tillväxt i ekonomin". Fondmedlen skall enligt 34 § APR förvaltas på ett sådant sätt att "kraven på god avkastning, iångsiktighet och riskspridning tillgodoses". Tyngdpunkten i verkets utvärdering är sålunda lagd på att granska fondstyrelsernas medelsförvaltning. Innebörden av själva utvärderingsuppdraget diskuterades utförligare i verkets första utlåtande avseende verksamhetsåret 1984.

Löntagarfondernas sammantagna resultat år 1989 översteg resultatkravet med drygt 2,5 miljarder kronor. Fjärde AP-fondens resultat översteg resultatkravet med nästan 5,2 miljarder kronor. Sett över fondernas hela verksamhetsperiod har fjärde fondstyrelsen överträffat resultatkravet med drygt 17,5 miljarder kronor och löntagarfondstyrelserna har sammantaget överträffat avkastningskravet med drygt 7,6 miljarder kronor. Femte fondstyrelsen påbörjade sin verksamhet under hösten 1989. Fondens resultat täckte inte resultatkravet, vilket sammanhänger med börsutvecklingen under hösten.

Löntagarfondstyrelserna har vid utgången av 1989 varit verksamma i drygt fem år. Sett över hela verksamhetsperioden har värdeökningen på det kapital som tillförts löntagarfonderna varit cirka I miljard kronor (9 procent) lägre än om samma kapital hade följt den genomsnittliga utvecklingen på börsnoterade aktier under motsvarande tid. Samtidigt har värdetillväxten på löntagarfondernas kapital överstigit värdeökningen på räntebärande placeringar i I—3:e AP-fonderna med drygt 6 miljarder kronor

(160 procent).

312

De i promemorian redovisade resultaten av utvärderingen ger inte riks-    Skr. 1989/90:137 försäkringsverket anledning att framföra några särskilda anmärkningar    Bilaga 11 om fondernas resultat eller placeringar under 1989. Verket vill dock framhäva följande.

1 Rösträttsöverlåtande

Samtliga löntagarfondstyrelser har under 1989 aktivt informerat de fackliga organisationerna i bolag där respektive fond innehar aktier om möjligheten att begära rösträttsöverlåtande hos fondstyrelsen. Andelen rösträttsöverlåtelser under 1989 har ökat väsentligt jämfört med 1988. Andelen understiger inte 90 procent för någon enskild fondstyrelse.

2 Likformiga redovisningsprinciper

Revisionsordförandena i samtliga löntagarfonder har under 1989 enats om enhetliga redovisningsprinciper. De skiljaktigheter som återstod vid utgången av 1989, t.ex. principen för beräkning av realisationsvinst respektive realisationsförlust, kommer att åtgärdas 1990.

3 Utställande av köpoptioner i eget aktieinnehav

1 proposition 1987/88:11 föreslogs att fjärde fondstyrelsen och löntagarfondstyrelserna skulle få rätt att placera medel som styrelserna förvaltar i standardiserade köp- och säljoptioner. Efter riksdagsbehandling av propositionen medgavs endast fjärde fondstyrelsen sådan rätt. Löntagarfondstyrelserna har därmed inte rätt att placera medel i köp- eller säljoptioner. Ingen löntagarfondstyrelse har under 1989 placerat medel i standardiserade köp- eller säljoptioner.

Sydfonden och Mellansvenska löntagarfonden har under 1989 ställt ut köpoptioner på aktier som ingår i respektive fondstyrelses aktieinnehav. Utställande av köpoptioner regleras inte i APR. I riksdagens behandlingen av proposition 1987/88:11, berördes inte frågan om utställande av köpoptioner i eget aktieinnehav.

Det förhållandet att utställande av optioner i eget aktieinnehav varken regleras i APR eller varit föremål för diskussion i lagstiftningsärenden angående APR innebär, enligt riksförsäkringsverkets mening, att ett sådant förfarande inte strider mot APR.

4 Fjärde och femte fondstyrelsernas medelsramar

Löntagarfondstyrelsernas medelsramar kommer inte att höjas efter 1990
med nuvarande lagstiftning. Vid utgången av februari 1990 har samtliga
löntagarfondstyreiser utom fjärde löntagarfondstyrelsen rekvirerat högsta 313

möjliga belopp enligt APR och kommer sålunda inte med nuvarande Skr. 1989/90:137 lagstiftning att tillföras mer grundkapital. Mot bakgrund av detta visas en Bilaga 11 prognos över utvecklingen av fjärde och femte fondstyrelsernas medelsramar i promemo rian. Prognosen visar att efter ändring av 26 § APR (prop 1987/88:167) kommer fjärde och femte fondstyrelsemas sammantagna medelsram att vara drygt 17 miljarder kronor 1999. Vid utgången av 1989 hade fjärde och femte fondstyrelserna sammanlagt rekvirerat 3,5 miljarder kronor i grundkapital. Sålunda kan konstateras att det allmänna pensionssystemet även i framtiden har möjlighet att placera betydande belopp på aktiemarknaden.

I styrelsens handläggning av detta ärende har förutom undertecknad Scherman deltagit ledamöterna Grahn, Granqvist, Jönsson och Olsson. Därjämte har närvarit personalföreträdarna Eriksson och Larsson, avdelningscheferna Almström, Nordlund och Sällvin, byråchefen Palmer, styrelsens sekreterare Molvidson samt avdelningsdirektören Kurt Reimfelt, den senare som föredragande.

K G Scherman

Kurt Reimfelt

RIKSFÖRSÄKRINGSVERKET PM

1990-03-21

Innehållsförteckning

1 Utvärderingsuppdraget...................................

2 Uppföljning av föregående årsutvärdering   ........

3 Fondemas medelstilldelning..............................

3.1 Löntagarfonderna   .......................................

3.2 Fjärde och femte AP-fondema   ......................

4 Allmänt om riskkapitaimarknaden   ...................

5 Fondemas resultat  .......................................

6 Löntagarfondernas resultat i förhållande till aktieindex och obligationsränta samt löntagar fondernas genomsnittliga ränte avkastning 

7 Fondemas placeringar   .................................

7.1 Fondernas tillgångar......................................

7.2 Inriktning på fondemas aktieplaceringar.............

7.3 Likviditet.....................................................

8 Andelar av aktiekapital och röstetal   ...............

9 Rösträttsöverlåtande   .................................. 314

Utvärdering av medelsförvaltningen vid Skr. 1989/90:137

löntagarfonderna samt Qärde och femte ap- ''a 11

fonderna år 1989

Enligt lagen (1983:1092) om reglemente för allmänna pensionsfonden (APR) har riksförsäkringsverket (RFV) ålagts att årligen avge utlåtande över löntagarfondstyrelsernas samt fjärde fondstyrelsens förvaltning av medel. Detta åläggande har sedermera utvidgats till att omfatta den femte fondstyrelsen, som förordnades den 27 april 1989. Den femte fondstyrelsen påbörjade sin verksamhet under hösten 1989. På grund av femte fondstyrelsens korta verksamhetsperiod utvärderas inte denna fondstyrelses förvaltning i samma utsträckning som övriga fondstyrelsers. Med anledning av ovanstående åläggande har föreliggande PM upprättats.

1 Utvärderingsuppdraget

Riksförsäkringsverkets utvärdering bör, enligt den proposition (prop 1983/84:50) som låg till grund för lagen om reglemente för allmänna pensionsfonden, göras "med utgångspunkt i pensionssystemets intresse av trygg avkastning på det förvaltade kapitalet samt god tillväxt i ekonomin". Enligt 34 § APR skall fondmedlen förvaltas på ett sådant sätt att "kraven på god avkastning, långsiktighet och riskspridning tillgodoses". Tyngdpunkten i verkets utvärdering är sålunda lagd på att granska fondstyrelsernas medelsförvaltning. Innebörden av själva utvärderingsuppdraget diskuteras utförligare i RFV:s första utlåtande, som avsåg verksamhetsåret 1984.

De fem löntagarfondernas (LTF I —V) samt fjärde och femte AP-fondernas verksamhet utvärderas även av riksrevisionsverket (RRV) samt granskas av fondernas revisorer. RFV har sålunda inte någon anledning att genomföra en regelrätt revision av fondernas verksamhet.

2 Uppföljning av föregående års utvärdering

I riksförsäkringsverkets utvärdering avseende verksamhetsåret 1988 uppmärksammades att Sydfonden (LTF 1) i alltför ringa omfattning informerat de lokala fackliga organisationerna om att rösträttsöverlåtande kan begäras enligt 38 § APR.

Det kan konstateras att under 1989 har samtliga löntagarfonder aktivt informerat de fackliga organisationerna i alla de bolag där respektive Jond innehar aktier om möjligheten att begära rösträttsöverlåtande hos fondstyrelsen.

Riksförsäkringsverket efterlyste i föregående års utvärdering ett förtydligande av innebörden av ändringarna av 26 § APR beträffande fjärde och femte fondstyrelsernas medelsramar.

1 regeringens skrivelse 1988/89:144, Redovisning av allmänna pensions- 315

fondens verksamhet 1988, skriver föredragande statsrådet att ändringama    Skr. 1989/90:137 innebär att de nya medelsramama utgör 1 procent av första-tredje fondsty-    Bilaga 11 relsernas fondkapital, värderat till anskaffningsvärde, vid utgången av närmast föregående år. I föregående års utvärdering noterade dessutom riksförsäkringsverket

— att Sydfonden (LTF I) hade en stark koncentration av sina största aktieplaceringar.

— Under 1989 minskade Sydfonden koncentrationen av de största aktieplaceringarna

— att Trefond Invest (LTF III) hade en relativt hög omsättningskvot.

— Omsättningskvoten för Trefond Invest var även 1989 högre än övriga löntagarfonders och den var också högre än börskvoten

— att Mellansvenska löntagarfonden (LTF IV) hade 900 miljoner kronor i outnyttjade disponibla medel vid utgången av 1988.

— Mellansvenska löntagarfonden rekvirerade inte heller under 1989 hela nytillskottet av disponibla medel och fondens ej utnyttjade disponibla medel var vid utgången av året 1 258 miljoner kronor

— att revisorema för de olika delfondstyrelsema ännu inte hade lyckats åstadkomma att helt likformiga redovisningsprinciper tillämpades.

— Revisionsordförandena i samtliga löntagarfonder har i augusti 1989, på initiativ av Trefond Invest, träffats och enats om enhetliga redovisningsprinciper. De skiljaktigheter som återstod vid utgången av 1989, t.ex. principen för beräkning av realisationsvinst respektive realisationsförlust, kommer att åtgärdas 1990.

3 Fondernas medelstilldelning 3.1 Löntagarfondema

Medelsram

Varje löntagarfonds verksamhet finansieras med en femtedel av vinstskatten och vinstdelningsskatten samt med tilläggspensionsavgifter motsvarande 0,04 enheter av procentsatsen for uttag av tilläggspensionsavgift.

Enligt APR får emellertid inte de medel som överförs till en löntagarfondstyrelses förvaltning, det s.k. gmndkapitalet, överstiga en angiven medelsram. Första verksamhetsåret, 1984, uppgick medelsramen till 400 miljoner kronor per fond och den har därefter utökats med 20000 basbelopp årligen. Tillägget 1989 var 558 miljoner kronor. Medelsramen var 2 858 miljoner kronor per fond.

År 1990 är det sista året som medelsramen utökas enligt nuvarande lagstiftning. Tillägget detta år är 594 miljoner kronor per fond. Medelsramen för vaije enskild fond kommer sålunda att bli 3452 miljoner kronor.

Rekvirerade medel

Ett av de viktigare besluten en fondstyrelse fattar är valet av rekvisitions
tidpunkt. På rekyirerade medel ställs ett långsiktigt realt avkastningskrav. 316

Detta utgörs dels av avsättning för bevarande av köpkraften på rekvirera-    Skr. 1989/90:137 de medel dels årlig överföring till 1—3:e AP-fonderna motsvarande 3    Bilaga 11 procent av inflationsuppräknat grundkapital. De disponibla medel som styrelsen inte rekvirerar förräntas till gällande avkastning i 1—3:e AP-fonderna.

Sydfonden (LTF 1) och Trefond Invest (LTF III) rekvirerade 558 miljoner kronor, dvs. hela tillägget av disponibla medel år 1989, i januari. Fond Väst (LTF II) rekvirerade 558 miljoner kronor i februari och Nordfonden (LTF V) rekvirerade 300 miljoner kronor i januari och 258 miljoner kronor i mars. Mellansvenska Löntagarfonden (LTF IV) rekvirerade 100 miljoner kronor i febmari och 100 miljoner kronor i april.

Löntagarfondstyrelsema, med undantaget av Mellansvenska löntagarfondstyrelsen, hade vid utgången av 1989 i stort sett rekvirerat det belopp som medelsramen tillät, dvs. 2 858 miljoner kronor per fond. Styrelsen för Mellansvenska löntagarfonden hade vid årets utgång 1 258 miljoner kronor i outnyttjade disponibla medel. 1 sammanställningen nedan visas respektive löntagarfondstyrelses disponibla medel som ej rekvirerats vid utgången av år 1989 (miljoner kronor).

I	II	III	IV	V	I-V
0	0,2	0	1258	0	1258,2

Dessa siffror kan sättas i relation till medelsramen som år 1989 var 2 858 miljoner kronor per fond och 14290 miljoner kronor för de fem löntagarfondstyrelsema tillsammans.

I Mellansvenska löntagarfondens årsredovisning sägs, angående rekvisitionspolitiken, att fonden "har under senare år intagit en försiktig inställning till aktiemarknaden ... Kortsiktigt har detta medfört att vi har gått miste om en viss värdestegring ... Samtidigt bibehåller vi en god nyplace-ringskapacitet även efter 1990 då tilldelningen av medel till oss upphör."

3.2 Fjärde och femte AP-fonderna

Medelsram

Verksamheten hos fjärde och femte fondstyrelserna finansieras med belopp som, efter rekvisition hos RFV, överförs från 1—3:e AP-fonderna. Tidigare har riksdagen fortlöpande beslutat om storleken på det rambelopp som kan disponeras av Qärde fondstyrelsen. Genom ändring av 26 § APR får fjärde och femte fondslyrelsema fr.o.m. 1 juli 1988 vardera rekvirera medel som högst får uppgå till "en procent av det sammanlagda anskaffningsvärdet vid utgången av närmast föregående kalenderår på de medel som första-tredje fondstyrelserna förvaltar". Det sammanlagda anskaffningsvärdet på de medel som förvaltas skall här tolkas som det bokförda fondkapitalet vid utgången av närmast föregående år.

Efter denna ändring i 26 § uppgick fjärde och femte fondstyrelsernas
respektive medelsramar till cirka 3 037 miljoner kronor år 1988 och cirka 317

3291 miljoner kronor år 1989. Det tidigare rambeloppet för fjärde fond-    Skr. 1989/90:137 styrelsen, som fastställdes enligt riksdagsbeslut i december 1984, var 2 350    Bilaga 11 miljoner kronor.

Vid utgången av februari 1990 har, som redan konstaterats, samtliga löntagarfonder utom Mellansvenska löntagarfonden rekvirerat högsta möjliga belopp enligt APR och kommer sålunda inte med nuvarande lagstiftning att tillföras mer grundkapital. Mot bakgrund av detta kan det vara av intresse att göra en prognos över utvecklingen av fjärde och femte fondstyrelsernas medelsramar. Ramen för vardera fonden är som tidigare nämnts 1 procent av I—3:e AP-fondernas bokförda fondkapital. I samband med att verket avlämnade rapporten ATP och dess finansiering i det medel-och långsiktiga perspektivet (RFV anser 1987:9) gjordes en prognos över tillväxten av 1 — 3:e AP-fonderna. Denna prognos har aktualiserats på så sätt att uttagsprocenten för ATP har höjts till 13 procent över prognostiden samt att realräntan i utgångsläget har skrivits upp i jämförelse med den tidigare prognosen. Realräntan är 6,5 procent utgångsåret och avtrappas successivt till 2 procent år 2000.

Nedanstående uppställning visar en prognos för 1—3:e AP-fondernas bokförda fondkapital uttryckt i miljarder kronor

1989	1990	1991	1992	1993	1994	1995	1996	1997	1998
357,6	396,9	444,1	494,1	546,6	601,3	657,7	718,7	779,9	842,5

Därmed kommer medelsramen under dessa år för vardera fjärde och femte fondstyrelserna att bli (miljarder kronor)

1990	1991	1992	1993	1994	1995	1996	1997	1998	1999
3,6	4,0	4,4	4,9	5,5	6,0	6,6	7,2	7,8	8,4

Vid utgången av 1989 hade fjärde och femte fondstyrelserna sammanlagt rekvirerat 3,5 miljarder kronor i grundkapital. Sålunda kan konstateras att ändringen av 26 § APR medför att det allmänna pensionssystemet även i framtiden har möjlighet att placera betydande belopp på aktiemarknaden.

Rekvirerade medel

Fjärde fondstyrelsen rekvirerade 650 miljoner kronor i oktober och har därmed sammanlagt tillförts 3000 miljoner kronor sedan fonden påbörjade sin verksamhet år 1974.

Femte fondstyrelsen, som påbörjade sin verksamhet under 1989, rekvirerade sammanlagt 500 miljoner kronor under året.

Löntagarfondernas samt fjärde och femte AP-fondernas rekvirerade grundkapital vid utgången av 1989, fördelat över löntagarfondernas verksamhetsperiod, framgår av tabell Bl i tabellbilagan.

318

4 Allmänt om riskkapitalmarknaden -1989/90:137

Bilaga 11 Från årsskiftet fram till mitten av augusti 1989 steg Veckans Affärers totalindex med cirka 35 procent. Under de följande tre månaderna sjönk sedan börskurserna med sammanlagt cirka 18 procent. Därefter skedde en återhämtning fram till årets slut. Totalindex steg för hela 1989 med cirka 24 procent.

Sedan löntagarfondstyrelserna påbörjade sin verksamhet i mitten på 1984 har totalindex stigit med cirka 187 procent. Börsutvecklingen har varit mycket växlande under verksamhetsperioden. Under 1984 sjönk börskurserna med cirka 12 procent medan de steg med 25 respektive 51 procent under de två följande åren. År 1987 sjönk börskurserna med 8 procent och 1988 steg de med 51 procent.

De branscher som utvecklades bättre än totalindex under 1989 var verkstäder, kemisk industri, rederier och förvaltning. Sämst under året utvecklades skogsindustri och handelsföretag med nedgångar i branschindex om 6 respektive 11 procent. Förändringarna i branschindex visas i tabellen nedan.

Tabell 1 Förändringar i Veckans ABärers branschindex under 1989.

Bransch	Förändring i	Andel av totala
	branschindex %	börsvärdet %
Verkstäder	+ 39	32
Förvaltningsbolag	+ 28	14
Fastighets- och
b>'ggföretag	+ 19	13
Övriga företag	+ 15	11
Kemisk industri	+ 47	10
Banker	+ 12	9
Skogsindustri	-  6	7
Utvecklingsbolag	+ 12	2 ■
Handelsföretag	-11	1
Rederier	+ 35	1
Totalindex	+ 24

5 Fondernas resultat

Bokföringsmässiga och reala resultat för löntagarfonderna och fjärde och femte AP-fonderna, avseende verksamhetsåret 1989, visas i tabell 2.'

Sammantaget var de fem löntagarfondernas bokföringsmässiga resultat för 1989 något större än fjärde AP-fondens. Av löntagarfonderna hade Sydfonden det lägsta bokföringsmässiga resultatet och Trefond Invest det högsta. Skillnaderna i bokföringsmässiga resultat mellan löntagarfonderna förklaras till stor del av skillnader i reavinstnetto.

Det bokföringsmässiga resultatet, som påverkas av försäljningar av aktieposter, är av mindre intresse i det långsiktiga perspektivet. I det reala

' I tabell B2 i tabellbilagan redovisas fondernas resultaträkningar i större detalj och i

tabell B3 redovisas fondernas balansräkningar. 319

resultatet korrigeras det bokföringsmässiga resultatet för värdeförändring-    Skr. 1989/90:137 en av ej realiserade vinster (dold reserv) och för avsättning för bevarande    Bilaga 11 av grundkapitalets köpkraft (inflationen under året). Det reala resultatet ger därmed en mer rättvisande bild av fondernas resultat.

Nordfonden uppvisar det högsta reala resultatet och Mellansvenska löntagarfonden det lägsta. Mellansvenska löntagarfonden har dock rekvirerat mindre kapital än övriga fonder och hade vid utgången av året I 258 miljoner kronor i outnyttjade medel, vilket naturligtvis har inverkat negativt på fondens reala resultat med tanke på börsutvecklingen.

Tabell 2 Fondernas resultaträkningar 1989 (miljoner kronor)

	Fond
	I	II	III	IV	V	I-V	4:eAP	5:eAP
1. Aktieutdelningar,
räntenetto samt
övriga intäkter	134.1	122.2	110.4	78.1	111.6	556.5	520.0	8.2
2. Förvaltningskost-
nader och av-
skrivningar	-7.1	-7.7	-8.6	-6.5	-5.6	-35.5	-10.5	-2.8
3. Reavinstnetto	85.8	212.2	323.5	175.6	295.4	1092.5	811.7	1.4
4. Avsättning
riskreserv	-5.0	0	0	-20.0	0	-25.0	-35.0	0
5. Bokföringsmässigt
resultat före
överföring till
l-3:e AP-fonderna
(=s:a 1. tom 4.)	207.9	326.7	425.4	227.2	401.4	1588.5	1286.1	6.7
6. Avsättning för
bevarande av
grundkapitalets
köpkraft	-199.4	-195.8	-199.4	-112.6	-196.4	-903.6	-323.3	-5.0
7. Ökning/minskning
av orealiserade
vinster	637.6	488.6	325.9	263.5	602.5	2318.0	4357.9	-1.4
8. Realt resultat
(= s:a 5. tom 7.)	646.1	619.5	551.8	378.1	807.5	3003.0	5 320.8	0.3
9. Överföring till
l-3:e AP-fonderna	-98.8	-98.0	-100.0	-55.3	-98.3	-450.3	-160.3	-4.1
10. Årets reala resul-
tat efter överfö-
ring till l-3:e
AP-fonderna
(=8.-9.)	547.3	521.6	451.9	322.8	709.2	2 552.7	5 160.5	-3.8

Löntagarfondernas sammanlagda reala resultat före överföring till I — 3:e
AP-fonderna var 3,0 miljarder kronor, medan motsvarande resultat för
fjärde AP-fonden var 5,3 miljarder kronor. Det kan då noteras att lönta
garfondernas sammanlagda kapital vid ingången av året var i det närmaste
lika stort som fjärde AP-fondens och att löntagarfondstyrelserna rekvirera
de 2,4 miljarder kronor i nytt grundkapital under årets första fyra måna
der, medan fjärde fondstyrelsen rekvirerade 650 miljoner kronor i okto
ber. En mindre del av resultatskillnaden förklaras av att löntagarfondernas
avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft var större än fjärde
AP-fondens. 320

Sammantaget översteg löntagarfondernas och fjärde AP-fondens reala    Skr. 1989/90:137 resultat år 1989 det reala resultatkravet med 7,7 miljarder kronor. Vid    Bilaga 11 utgången av 1989 hade löntagarfonderna och fjärde AP-fonden därmed under respektive fonds verksamhetsperiod ackumulerat ett realt överskott som tillsammans översteg det reala resultatkravet med 25,2 miljarder kronor.

Femte fondstyrelsen påbörjade sin verksamhet under hösten 1989. Fondens bokföringsmässiga resultat var tillräckligt för att täcka överföringen till 1 — 3:e AP-fondema. Fondens reala resultat var efter överföringen till l — 3:e AP-fonderna minus 3,8 miljoner kronor vilket sammanhänger med utvecklingen av börskurserna mellan augusti och årets utgång.

6 Löntagarfondernas resultat i förhållande till aktieindex och obligationsränta samt löntagarfondernas genomsnittliga ränteavkastning

I detta kapitel belyses resultaten av löntagarfondstyrelsemas förvaltning utifrån tre utgångspunkter. Först relateras fondemas faktiska förmögenheter till hypotetiska aktieindexportföljer En sådan portfölj har räknats fram för varje enskild löntagarfond och för de fem fondema tillsammans. Därnäst jämförs fondernas sammantagna faktiska förmögenhet med förmögenheten för en hypotetisk obligationsportfölj. Slutligen redovisas den genomsnittliga årsavkastningen på förvaltade medel uttryckt som en räntesats. Storleken på denna förräntning redovisas för varje enskild fond och för de fem fonderna tillsammans.

Hypotetiska aktieindexportjoljer

Hypotetiska aktieindexportföljer har framräknats utifrån antagandet att rekvirerade medel omedelbart placerats i aktier. Dessa aktier förmodas ha följt börsens genomsnittliga utveckling, vilken mäts med hjälp av en indexserie från Findata. Denna indexserie tar hänsyn till såväl värdeförändringar som utdelningar. I beräkningarna är överföringarna till I — 3:e AP-fonden beaktade. Hänsyn har också tagits till kostnader för courtage, omsättningsskatt och förvaltning.

På fjärde raden i tabell 3 anges förmögenheterna för de hypotetiska indexportföljerna. På tabellens sista rad redovisas skillnaderna mellan löntagarfondernas faktiska förmögenhetstillväxter och värdeökningen för respektive fonds indexportfölj.

För Mellansvenska löntagarfonden (LTF IV) är den faktiska förmögenhetsökningen något högre än indexportföljens. Övriga fonders faktiska värdetillväxt understiger respektive indexportföljs värdeökning. Största avvikelserna uppvisas av Sydfonden (LTF I) och Trefond Invest (LTF III).

Sammantaget ligger fondernas faktiska tillväxt drygt 1.8 miljarder kro
nor under den hypotetiska indexpoitföljens. Löntagarfondstyrelserna har
emellertid placerat en viss andel av kapitalet i likvida medel och onoterade
aktier. Då detta beaktas är löntagarfondernas värdeökning cirka I miljard
lägre än den hypotetiska indexportföljens. 321

21    Riksdagen 1989/90. I saml. Nr 137

Skr. 1989/90:137 Bilaga 11

Tabell 3 Jämförelse av löntagarfondernas förmögenhet och värdeökning med hypotetiska indexportfSljer beräknade för fondernas totala verksamhetsperiod, 1984 — 1989 (miljoner kronor).

	I	II	III	IV	V	I-V
1. Grundkapital'	2 858,0	2 857,8	2858,0	1 600,0	2858,0	13031,8
2. Fondernas
faktiska
förmögenhet	4 566,4	5089,9	4787,6	3456,0	5047,6	22947,5
3. Värdeökning
1984-1989
(2.-1.)	I 708,4	2 232,1	1 929,6	1 856,0	2 189,6	9915,6
4. Indexportfölj'	5 329,5	5 265,2	5407,3	3442,7	5 258,6	24 703,3
5. Värdeökning
för index portfölj
1984-1989
(4.-1.)	2471,5	2407,4	2 549,3	1 842,7	2400,6	11671,5
6. Skillnad
mellan lön tagarfon-
dernas och indexport
följernas värdeökning
(3.-5.)	-763,2	-175,3	-619,7	13,3	-211,0	-1755,9

' Totalt rekvirerat belopp.

 Fondens marknadsvärderade tillgångar minus skulder.

' Indexportföljema har beräknats på följande sätt: De medel som rekvirerats åren 1984— 1989 har antagits omedelbart placeras i aktier. Värdeökningen på dessa har antagits följa börsens genomsnitt (Findatas börsindex, som inkluderar aktieutdelningar). Hänsyn har tagits till fondemas överföringar till 1 — 3:e AP-fondema, samt till kostnader för courtage, omsättningsskatt och förvaltning.

Hypotetisk obligationsportJÖlj

En hypotetisk obligationsportfölj har beräknats med hjälp av årliga faktiska procentuella räntesatser för räntebärande placeringar. Dessa räntesatser innehåller såväl periodiserad ränta som värdeförändringar. Uppgifter har hämtats från SPP för år 1984. För åren 1985-1989 kommer uppgifterna från I — 3:e AP-fonden. Vid beräkning av obligationsportföljen har, liksom vid beräkning av hypotetiska aktieportföljer, tidpunkterna för samtliga rekvisitioner och överföringar samt kostnader för courtage, omsättningsskatt och förvaltning beaktats.

De fem fondernas sammantagna marknadsvärderade förmögenhet uppgick vid utgången av 1989 till cirka 22,9 miljarder kronor. Vid en ensidig satsning på räntebärande placeringar skulle motsvarande summa vara cirka 16,8 miljarder kronor. Storleksskillnaden är sålunda cirka 6,1 miljarder kronor. Skillnaden förklaras av de senaste årens mycket gynnsamma börsutveckling i förhållande till utvecklingen på räntebärande placeringar.

Löntagarfondernas årsavkastning på förvaltade medel

I detta avsnitt belyses löntagarfondstyrelsernas förvaltning utifrån deras
genomsnittliga avkastning per krona. Avkastningen uttrycks som en års
räntesats, vilket gör att löntagarfondemas förräntning kan jämföras med
t.ex. bank- och obligationsränta. 322

I beräkningarna inkluderas såväl realiserade som orealiserade vinster.    Skr. 1989/90:137 Hänsyn har tagits till samtliga tidpunkter för rekvisitioner och överföring-    Bilaga 11 ar. Även kostnader för courtage, omsättningsskatt och förvaltning har beaktats.

I nedanstående uppställning redovisas fondernas förräntning under 1989. För löntagarfondema sammantaget var den drygt 20 procent. Av de enskilda fondema hade Nordfonden och Sydfonden högst förräntning medan Mellansvenska löntagarfonden hade den lägsta. Det kan här påpekas att beräkningen avser förräntningen per förvaltad krona, vilket medför att skillnader mellan fonderna vad gäller mängden rekvirerade medel inte påverkar resultatet.

År LTF

I II III IV V I-V

1989 22,3%       18,7%       18,0%       16,3%       24,3%       20,4%

I sammanställningen nedan redovisas genomsnittlig förräntning för hela perioden 1984—1989. Nivån på avkastningen ligger mnt 23 procent för de fem fondema sammantaget. Enligt nedanstående uppställning ligger samtliga löntagarfonder inom intervallet 20—26 procent. För perioden 1984 — 1988 var samma intervall 17 — 29 procent. Att skillnadema minskat mellan fondema beror på utveckling under 1989. Mellansvenska löntagarfonden som hade den högsta förräntningen under perioden 1984-1988 hade, som tidigare nämnts, den lägsta under 1989. Sydfonden som för perioden 1984—1988 låg lägst hade under 1989 den näst högsta förräntningen.

Period I	LTF II	III	IV	V	I-V
1984-1989	20,0%	24,2%	21,7%	26,3%	24,0%	23,1

Sammanfattning

Tillväxten av löntagarfondskapitalet, sett över löntagarfondemas hela verksamhetsperiod, understiger den genomsnittliga värdeökningen på börsnoterade aktier. Fondkapitalets faktiska avkastning har emellertid samtidigt överstigit värdeökningen på räntebärande placeringar. För pensionssystemet innebär detta att det kapital som förvaltats av löntagarfondema gett en högre förräntning än om samma medel legat kvar i 1 -3:e AP-fondema. Det bör samtidigt påpekas att börsens utveckling, sett i ett historiskt perspektiv, varit osedvanligt positiv under perioden 1984 — 1989.

323

7 Fondernas placeringar Skr. 1989/90:137

Bilaga 11 7.1  Fondernas tillgångar

Vid utgången av 1989 uppgick löntagarfondernas sammanlagda marknadsvärderade tillgångar till cirka 23,6 miljarder kronor och fjärde AP-fondens till cirka 23,7 miljarder kronor. Femte AP-fondens marknadsvärderade tillgångar uppgick vid årets slut till cirka 520 miljoner kronor. Se tabell B 3 i statistikbilagan för en sammanställning av fondernas balansräkningar.

Av fondernas sammanlagda tillgångar på nästan 48 miljarder kronor var närmare 45 miljarder, dvs. cirka 94 procent, placerade på aktiemarknaden. 1 tabell 5 visas fondernas marknadsvärderade tillgångar som andel av det totala börsvärdet vid utgången av respektive år för åren 1985— 1989.

Tabell 4 Fondernas marknadsvärde.i-ade tillgångar i procent av det totala börsvärdet (Al + All-listorna) den 31/12.

År	LTF	4:e AP-fonden	LTF I-V +
	I-V		4:eoch 5:e AP-fonderna
1985	1,0	2,8	3,8
1986	1,7	2.8	4,5
1987	2,5	2,8	5,3
1988	2,9	2.9	5,8
1989	3,1	3,2	6,41

' Femte fondstyrelsen påbörjade sin verksamhet hösten 1989 och börsandelen utgjorde 0,1 procent vid årets utgång.

En förklaring till att löntagarfondernas andel av det totala börsvärdet ökade under 1989, trots att de under året utvecklades sämre än börsgenomsnittet, är nytillskottet av kapital i form av rekvirerade medel från 1 — 3:e AP-fonderna. Om löntagarfonderna inte hade rekvirerat nytt kapital under 1989 skulle deras sammanlagda andel av börsvärdet i stället ha minskat från 2,9 procent vid utgången av 1988 till 2,8 procent vid utgången av 1989.

7.2 Inriktning på fondernas aktieplaceringar

Fondemas aktieinnehav utgörs till största delen av vad som kan kallas den strategiska portföljen, dvs. de största enskilda placeringama vilkas kursutveckling är avgörande för fondemas resultat.

Onoterade aktier utgör en förhållandevis liten del av fondemas aktieinnehav. Placeringar i onoterade aktier är, allmänt sett, mer riskfyllda än placeringar i börsnoterade företag. Å andra sidan kan vinstpotentialen vara högre vid en lyckad investering i onoterade företag.

Strategiska portföljen

Utvecklingen av den strategiska portföljen är, som tidigare nämnts, av stor

betydelse för en fonds avkastning eftersom portföljen utgör en stor andel 324

av fondens totala tillgångar. Naturiigtvis beror resultatet på den samman- Skr. 1989/90:137 tagna effekten av utvecklingen för de enskilda företagen i portföljen. För Bilaga 11 att något belysa fondernas strategiska portföljer kan det emellertid vara av intresse att studera fondernas största aktieplaceringar. Koncentrationen, dvs. de olika fondernas största placeringar på aktiemarknaden vid utgången av 1989 i förhållande till de totala marknadsvärderade tillgångarna framgår av tabell 6. I tabell B4-B10 i tabellbilagan ges specifika uppgifter om placeringarna.

Tabell 5 Fondernas största placeringar på aktiemarknaden i förhållande till de totala marknadsvärderade tillgångarna 31/12 1989. Procent.

	Fond
	1	II	III	IV	V	4:eAP
Tjugo största	81.9	69,2	76.1	61,5	77,6	77,0
Tio största	61,5	44,7	48,5	44,7	50,0	57,5
Fem största	41,8	28,1	27,2	32,7	29,4	37,3
Största	11,7	9,1	6,4	8,7	7,2	11,5

Sydfonden hade vid utgången av 1989, jämfört med övriga löntagarfonder, den största koncentrationen i aktieinnehavet, framför allt vad gäller den största enskilda placeringen och de fem största placeringarna. Detta gällde även vid utgången av 1988. Jämfört med 1988 har dock koncentrationen minskat något. Vid utgången av 1988 var andelen för de 5 största placeringama 46,6 procent och för den största placeringen 14,3 procent.

Fonderna har, med undantag för Sydfonden och Nordfonden, ökat den andel som de fem största placeringarna och den största enskilda placeringen utgör av de totala tillgångarna mellan 1988 och 1989.

Stabiliteten bland de största placeringarna ger en bild av långsiktigheten i fondens placeringspolicy. Ett mått på stabiliteten i fondernas strategiska portföljer kan erhållas genom att jämföra hur många av de 20, 10 och 5 största placeringarna ett år som återfinns bland de 20, 10 respektive 5 största placeringarna föregående år. Nedan ges en sammanställning av en sådanjämförelse mellan åren 1989-1988, 1988-1987 och 1987-1986.

	LTF
	1	II	III	IV	V	4:e AP-fonden
20 största
1989-88	15	14	14	14	15	16
1988-87	15	16	14	15	16	18
1987-86	13	16	16	15	10	19
10 största
1989-88	7	6	7	8	7	10
1988-87	9	8	5	8	8	9
1987-86	7	7	6	7	5	10
.■i .största
1989-88	3	1	2	3	2	4
1988-87	4	3	5	4	4	4
1987-86	3	4	2	2	3	5

Stabiliteten bland de största placeringarna var relativt hög under 1989.
Förändringarna av de fem största placeringarna förklaras främst av två 325

faktorer. En förklaring är att fondernas placering av under året rekvirerat    Skr. 1989/90: 137 kapital har medfört förändringar av rangordningen. En annan förklaring    Bilaga 11 är den mycket olikartade kursutvecklingen för olika företag under 1989, vilket förändrat den inbördes rangordningen även vid oförändrat aktieinnehav.

BranschJÖrdelning av löntagarjondernas aktieinnehav

Fördelningen av löntagarfondernas enskilda placeringar är avgörande för aktieportföljernas avkastning. Rent teoretiskt skulle en löntagarfond kunna uppnå en avkastning som motsvarar den genomsnittliga avkastningen på börsen genom att fördela fondens aktieinnehav på alla börsföretag i proportion till respektive företags andel av börsens totala marknadsvärde. Av naturliga skäl koncentrerar löntagarfondstyrelserna sitt aktieinnehav till ett begränsat antal företag. Detta medför att fondernas avkastning kan avvika från den genomsnittliga avkastningen på börsen. En grov bild av löntagarfondernas koncentration av aktieinnehavet erhålles genom att studera fördelningen på olika branscher.

Branschfördelningen av löntagarfondernas aktieinnehav (AI + All-Iis-torna) vid utgången av år 1989 framgår av tabell 6.

Tabell 6 Löntagarfondernas aktieinnehav (marknadsvärden) den 31/12 1989 fördelat efter bransch och uttryckt i procent av del totala aktieinnehavet.

	LTF							Branschför-
Stockholms	I	II	III	IV	V	I-V	4:e	delning på
fondförs'								AP-fonden
fondbörs'
Verkstäder	34	30	34	28	26	30	42	32
Kemi	13	9	0	2	8	7	22	10
Skog	13	15	6	13	17	13	6	7
Fastighets- o
Bygg	11	15	13	13	15	14	II	13
Handel	0	3	7	5	5	4	1	1
Utveckling	1	1	9	1	0	3	2	2   .
Förvaltning	12	5	6	20	8	9	2	14
Banker	8	7	9	6	9	8	2	9
Rederier	0	0	0	4	0	0	0	1
Övriga	8	15	16	8	12	12	12	11
SUMMA	100	100	100	100	100	100	100	100

' Veckans Affärers branschindex (Al + All).

Det finns stora skillnader mellan de enskilda löntagarfonderna vad gäller branschfördelningen. Av tabellen framgår emellertid att löntagarfonderna sammantaget ligger relativt nära branschfördelningen på Stockholms fondbörs.

1 tabell 7 visas förändringen, uttryckt i procentenheter, av löntagarfon
dernas aktieinnehav i olika branscher mellan utgången av 1988 och ut
gången av 1989. Den högra kolumnen, dvs. förändring av branschfördel
ningen på Stockholms fondbörs, visar storleken på branschförändringar
till följd av värdeförändringar i den totala aktiestocken för olika branscher
mellan de två tidpunkterna. 226

Tabell 7 Förändring av branschfördelning i löntagarfondernas marknadsvärderade     Skr. 1989/90: 137
aktieportföljer mellan 31/12 1988 och 31/121989 uttryckt i procentenheter. Bilaea 1 1

	LTF							Förändring
	1	II	III	IV	V	I-V	4:e AP-fonden	av bransch-fördelningen på Stockholms fondbörs 1
Verkstäder	11	6	13	6	1	7,5	2	5
Kemi	6	3	-1	-1	4	2,5	1	1
Skog	-15	-4	0,5	-3	-4,5	-6	-4	-5
Fastighets- o
Bygg	0	1	-9	-4	0	-2	2	0
Handel	0	-2	2	-1	0	0	0	-0,5
Utveckling	-1	0	-3,5	-0,5	0	-1	-1	0
Förvaltning	1	-3	-0,5	6	2	1	0	-1
Banker	2	-1	4	-0,5	-2	1	2	-1
Rederier	0	0	0	1	0	0	0	0,5
Övriga	-4	0	-5,5	-3	-0,5	-3	-2	1

' Enligt Veckans Affärer (AI + All).

Tabell 7 visar att Sydfondens minskning av branschandelen för skogsindustri utgjorde den största enskilda förändringen. Denna minskning kan ses mot bakgrund av den stora andel som skogsindustri utgjorde i Sydfondens aktieinnehav vid utgången av 1988.

Sett över alla branscher hade Trefond Invest störst förändring av branschfördelningen. Förändringen innebär att aktieportJÖljens samman-.%ältning har närmat sig börsens.

Det kan noteras att för löntagarfonderna sammantaget ligger förändringarna relativt nära förändringarna på Stockholms fondbörs. Fjärde AP-fonden uppvisar relativt små förändringar.

Fondernas omsättning

Av specialmotiveringen till 34 § APR framgår bl.a. "För att understryka att styrelsernas verksamhet inte skall inriktas på kortsiktiga placeringar av spekulativ natur, har det i paragrafen förts in ett krav på långsiktighet. Detta krav bör naturligtvis inte hindra en styrelse från att i ett särskilt fall avyttra en aktiepost redan efter en kort tids innehav, om omständigheterna motiverar en försäljning. Förvärven skall emellertid normalt ske med sikte på ett mera varaktigt innehav." Någon gräns för omsättningens storlek anges inte i APR.

För att få en uppfattning om fondernas omsättning av värdepapper jämfört med omsättningen av de aktier som noterats på AI- och AII-listorna har omsättningskvoter beräknats för löntagarfondernas portföljer. Som utgångspunkt för en jämförelse tas omsättningskvoten på Stockholms fondbörs, dvs. kvoten mellan börsomsättningen under året och börsvärdet i slutet av året. Denna kvot uppgick år 1989 till 0,15.

Omsättningskvoter för fonderna har beräknats på följande sätt. Sum
man av fondernas köp och försäljningar under året har minskats med
under året rekvirerat belopp. Den erhållna summan har halverats för att få 327

jämförbarhet med börsens kvot där varje avslut består av ett köp och en    Skr. 1989/90:137 motsvarande försäljning. Därefter har summan relaterats till fondemas    Bilaga 11 marknadsvärderade tillgångar vid utgången av året.

Fondernas omsättningskvoter för 1988 och 1989 framgår av nedanstående uppställning.

LTF Börsens

I II III IV V I-V        4:eAP-     oms

fonden      kvot

1989 0,12      0,14      0,31       0,21       0,13      0,17      0,10 0,15

1988 0.22      0,16      0.34      0,22      0,18      0,22      0,12 0,19

Samtliga fonder uppvisade, i likhet med börsen, en lägre omsättningskvot 1989 jämfört med 1988. Omsättningskvoten för löntagarfonderna sammantaget låg 1989 ungefärligen i paritet med börskvoten. Det kan konstateras att Trefond Invest hade en omsättningskvot som låg betydligt över både övriga fonders kvoter och börskvoten. Av årsredovisningen för Trefond Invest framgår att "Trefonds innehav av börsnoterade aktier har under året förändrats till att mera påminna om Affärsvärldens Generalindex, dvs. börsens genomsnitt". Denna förändring innebär att fondens aktieportfölj har mindre sannolikhet att avvika från den genomsnittliga börsutvecklingen.

Utställande av köpoptioner

I proposition 1987/88:11 föreslogs att Qärde fondstyrelsen och löntagarfondstyrelserna skulle få rätt att placera medel som styrelsema förvaltar i standardiserade köp- och säljoptioner. Efter riksdagsbehandling av propositionen medgavs endast fjärde fondstyrelsen sådan rätt. Löntagarfondstyrelserna har därmed inte rätt att placera medel i köp- eller säljoptioner. Ingen löntagarfondstyrelse har under 1989 placerat medel i standardiserade köp eller säljoptioner. Sydfonden och Mellansvenska löntagarfonden styrelser har under 1989 ställt ut köpoptioner på aktier som ingår i respektive fondstyrelses aktieinnehav.

Utställande a\ köpoptioner regleras inte i APR. 1 riksdagens behandlingen av proposition 1987/88:11, berördes inte frågan om utställande av köpoptioner i eget aktieinnehav.

Det förhållandet att utställande av optioner i eget aktieinnehav varken regleras i APR eller varit föremål för diskussion i lagstiftningsärenden angående APR leder till slutsatsen att ett sådant förfarande inte strider mot APR. Ett ytterligare argument för ett sådant synsätt är att lagstiftaren vid tillkomsten av löntagarfonderna och vid senare ändringar gett uttryck Jör uppjattningen att löntagarjonderna skall verka på i princip samma villkor som övriga aktörer på den svenska aktiemarknaden.

328

Onoterade företag Skr. 1989/90:137

I tablån nedan visas fondemas engagemang i onoterade företag, inklusive    Bilaga 11 årets kapitelskott, vid utgången av 1989. (Anskaffningsvärden, miljoner kronor.)

LTF 1	II	III	IV	V	I-V	4:e AP-fonden
47,6	159,0	60,5	184,4	82,0	533,5	626,8

Av löntagarfondemas sammanlagda engagemang i onoterade företag stod' Fond Väst och Mellansvenska löntagarfonden tillsammans för cirka två tredjedelar.

Ett ytterligare mått visas i följande tablå där de enskilda fondernas totala engagemang i onoterade företag ställs i relation till fondernas totala marknadsvärderade tillgångar den 31/12 1989.

LTF I	11	III	IV	V	I-V	4:e AP-fonden
1,1%	3,1%	1,2%	5,2%	1,6%	2,3%	2,7%

Ovanstående tablåer visar att löntagarfondemas sammanlagda engagemang i onoterade företag var nästan lika stort som Qärde AP-fondens sett i relation till tillgångarna. Detta trots löntagarfondemas betydligt kortare verksamhetsperiod.

7.3 Likviditet

Fonderna skall, enligt APR, huvudsakligen placera sina till- gångar på aktiemarknaden. Fonderna behöver emellertid hålla en viss likviditet. Storleken på denna bestäms utifrån ett antal faktorer, t.ex. outnyttjat disponibelt kapital och den beredskap för aktieköp och löpande utgifter som fonden anser sig behöva ha.

År 1990 är det sista året som löntagarfonderna tilldelas nytt gmndkapital och vid utgången av febmari detta år hade löntagarfonderna, utom Mellansvenska löntagarfonden, rekvirerat det fulla rambeloppet.

De fonder som har rekvirerat det maximala beloppet måste i framtiden finansiera köp av nya aktier antingen genom att använda likvida medel eller genom försäljning av existerande aktieinnehav. En väl genomtänkt' likviditetsplanering blir därmed en viktig beståndsdel i fondstyrelsernas placeringspolicy.

Fondernas genomsnittliga likviditet. Mellansvenska löntagarfondens outnyttjade disponibla medel, I 258 miljoner kronor, har inte inräknats (månadsmått) under 1987, 1988 och 1989 framgår av följande tablå (miljoner kronor):

329

22    Riksdagen 1989/90. 1 samt. Nr 137

År	I	II	III	IV	V	I-V	4:e AP-fonden
1989 1988 1987	514 251 153	390 360 153	176 55 67	114 229 270	167 116 94	1361 1011 737	1551 1515 1217

Skr. 1989/90:137 Bilaga 11

Den genomsnittliga likviditeten i relation till de totala marknadsvärderade tillgångama vid årets slut motsvarade för respektive fond följande procentsats:

År	1	Ii	III	IV	V	I-V	4:e AP-fonden
1989 1988 1987	10,9% 7,5% 8,0%	7.5% 9,3% 6,9%	3,6% 1,5% 3,3%	3,1% 7,9% 14,5%	3,2% 3,1% 4,5%	5,8% 5,8% 7,3%	6,6% 8,7% 10,4%

Det kan konstateras att Mellansvenska löntagarfonden inte har samma behov av likvida medel som övriga löntagarfonder pga. tillgången på outnytQade disponibla medel.

8 Andelar av aktiekapital och röstetal

Innehav av aktier i aktiebolag som inte är inregistrerade vid Stockholms fondbörs, dvs. förutom onoterade även bolag på OTC-listan, väntelistan samt "övriga officiella noteringar", begränsas inte i APR. Om en fond har flera aktier i ett icke börsregistrerat bolag än det som motsvarar begränsningen i lagen och bolaget därefter blir börsregistrerat, behöver fonden inte sälja överskjutande aktier. Enligt specialmotivering till 37 § APR i prop 1983/48:50 tar reglema "sikte på situationen vid förvärvet".

Däremot begränsas fondemas aktieinnehav i ett och samma börsnoterade företag (dvs AI- och A2-listoma) i 37 § APR. Utformningen av begränsningsregeln innebär att det sammanlagda röstetalet för hela allmänna pensionsfonden inte får uppgå till 50 procent av det sammanlagda röstetalet i börsnoterade aktiebolag. I samband med införandet av en femte AP-fond ändrades 37 § och en löntagarfondstyrelse får fr. o. m. 1 juli 1988 inte förvärva så många vid fondbörsen inregistrerade aktier i ett aktiebolag att röstetalet uppgår till 6 procent eller mer av röstetalet för samtliga aktier i bolaget (tidigare 8 procent). I det fall en löntagarfondstyrelses aktieinnehav i ett börsnoterat bolag den 1 juli 1988 överstiger 6 procent men inte uppgår till 8 procent av det sammanlagda röstetalet i bolaget får löntagarfondstyrelsen enligt prop 1987/88:167 "även i fortsättningen inneha högst samma andel av aktiema i bolaget".

På sikt skall dock, enligt propositionen, de fondstyrelser som vid tid
punkten för regelförändringen hade ett aktieinnehav där röstetalet uppgick
till 6 procent eller mer eftersträva "att deras aktieinnehav kommer att
rymmas inom de gränser som nu föreslås". Det kan konstateras att Tre
fond Invest och Mellansvenska löntagarfonden vid utgången av 1989 har
sådana äldre aktieposter som överstiger nu gällande gränser för de enskilda
fondslyrelsema. 330

För Qärde och femte fondstyrelserna är motsvarande begränsning högst    Skr. 1989/90: 137
10 procent av röstetalet för samtliga aktier i ett och samma bolag. Bilaga 11

Inget överskridande av begränsningsregel i 37 § APR har konstaterats vid årets bokslutsdatum. 1 det fall en fondstyrelse, vid utgången av 1989, hade röstandelar som översteg den i lagen angivna gränsen var anledningen antingen att företaget vid köptillFället inte var inregistrerat vid Stockholms fondbörs eller att förvärvet av aktierna skedde före 1/7 1988.

9 Rösträttsöverlåtande

ökat inflytande och delaktighet för löntagarna var en målsättning som starkt framhävdes i den proposition som låg till gmnd för APR. Varken i APR eller i förarbeten till APR behandlas löntagarfondsstyrelsernas medverkan fömtom i regeln om expeditionsbeslut i 38 §.

En löntagarfondstyrelse ska enligt 38 § APR "på begäran av en lokal facklig organisation vid ett aktiebolag i vilket fondstyrelsen har förvärvat aktier eller, om bolaget ingår som moderbolag i en koncern, dess svenska dotterbolag överlåta åt organisationen att för högst ett år i sänder utöva rösträtt för hälften av aktiernas röstetal".

Härav följer ett krav på styrelsema att informera de lokala fackliga organisationerna om att fonden innehar aktier för vilka rösträttsöverlåtande kan begäras enligt 38 § APR.

Samtliga löntagarfondstyrelser har under 1989 informerat de lokala fackliga organisationerna om möjligheten att begära rösträttsöverlåtande vid ordinarie bolagsstämma. Detta framgår av tabell 8.

Tabell 8 Rösträttsutnyttjande under 1989 vid bolag där rösträttsöverlåtelse varit möj
lig_____________________________________________________

I II III IV V I-V

Antal bolag med lokal facklig organisation där ordinarie bolagsstämma avhållits

under 1989	27	50	40	43	30	190
Antal bolag där rösträttsövertelse har skett	25	49	36	40	30	180

Antal bolag där

lokal facklig

organisation har

avböjt fondens

erbjudanden om

rösträttsöverlåtelse 2 1 4 3 O 10

Andelen bolag med lokal facklig organisation där rösträttsöverlåtelse har skett för åren 1988 och 1989 framgår av följande uppställning:

År	I	II	III	IV	V	I-V
1989 1988	93% 27%	98% 83%	90% 41%	93% 74%	100% 94%	95% 62%

331

Det kan konstateras att det aktiva informationsarbetet under 1989 har   Skr. 1989/90: 137 medfört alt andelen röslrältsöverlåtelser har ökat väsentligt jämfört tned    Bilaga 11 under 1988. Andelen understiger inte 90 procent för någon enskild fondstyrelse.

Fjärde fondstyrelsen har, enligt APR, ingen skyldighet att överiåta rösträtt till de lokala fackliga organisationerna. Fondstyrelsen har dock med stöd av en specialbestämmelse i aktiebolagslagen regelmässigt alltsedan starten erbjudit del av fondens rösträtt vid bolagsstämmor till de lokala fackliga representanterna i företag, där fonden haft en större röstandel. Under 1989 har rösträtt vid bolagsstämmor delegerats i 16 företag vilket innebar att en företrädare för LO-klubbar och en för TCO-klubbar inom respektive företag fick företräda 25 procent vardera av fondens röster.

332

Tabellbilaga

Skr. 1989/90:137 Bilaga 11

Tabell Bl Löntagarfondernas och 4:e och 5:e AP-fondernas rekvirerade grundkapital 1984—1989. Miljoner kronor.

	Löntagarfond						4:e	5:e	I-V + 4:e
								AP-fonden	+ 5:e AP-fonden
	1	II	III	IV	V	I-V
Rekvirerade
medel
före 1984	—	—	—	—	—		- 1 700,0		1 700,0
1984	308,1	291,8	308,0	308,0	307,8	1523,7	150,0		1673,7
1985	243,0	259,0	243,0	243,0	243,0	1231,0	—		1231,0
1986	541,8	542,0	541,9	542,0	541,9	2 709,6	300,0		3009,6
1987	691,1	691,0	691,1	107,0	691,3	2871,5	200,0		3071,5
1988	516,0	516,0	516,0	200,0	516,0	2 264,0	—		2 264,0
1989	558,0	558,0	558,0	200,0	558,0	2432,0	650,0	500,0	3 582,0
Grundkapital
totalt 1989	2 858,0	2 857,8	2 858,0	1 600,0	2 858,0	13031,8	3000,0	500,0	16531,8

Tabell B2 Fondernas resultaträkning 1989. Miljoner kronor.

	LTFI	LTF II	LTF III
Aktieutdelningar	77.0	78.6	81.3
Ränteintäkter	57.2	43.6	29.2
Övriga intäkter
Räntekostnader	-0.1	-0.1
Förvaltningskostnader	-6.9	-7.1	-8.0
Avskrivningar	-0.2	-0.6	-0.6
RÖRELSERESULTAT	127.0	114.5	101.8
Realisationsvinster	101.1	214.3	328.6
Realistionsförluster	-15.3	-2.1	-5.0
Avsättning till riskreserv	-5.0	-
RESULTAT FÖRE ÖVERFÖRING
TILL 1 - 3:e AP-FONDERNA	207.9	326.7	425.4
Överföring till 1 —3:e
AP-fonderna	-98.8	-98.0	-100.0
BOKFÖRINGSMÄSSIGT RESULTAT
EFTER ÖVERFÖRING TILL 1 -3:e
AP-FONDERNA	109.1	228.8	325.4
Resultat före överföring
till l-3:e AP-fonderna	207.9	326.7	425.4
Ökning/minskning av ej
realiserade vinster/förluster	637.6	488.6	325.9
Avsättning för bevarande av
grundkapitalets köpkraft	-199.4	-195.8	-199.4
REALT RESULTAT	646.1	619.5	551.8

-98.0

-98.:

100.0

Överföring till 1 — 3:e AP-fonderna

547.3

451.9

521.6

REALT RESULTAT EFTER ÖVERFÖRING TILL 1 -3:e AP-FONDERNA

333

Tabell B2 Fondernas resultaträkning 1989. Miljoner kronor, (forts)             Skr. 1989/90: 137

LTF IV LTF V        LTF I-V    Bilaga 1 1

Aktieutdelningar	51.6	93.0	381.5
Ränteintäkter	27.5	18.5	176.1
Övriga intäkter		0.1	0.1
Räntekostnader	-1.0		-1.2
Förvaltningskostnader	-6.5	-5.4	-33.9
Avskrivningar		-0.2	-1.6
RÖRELSERESULTAT	71.6	106.0	521.0
Realisationsvinster	180.5	295.4	1119.9
Realistionsförluster	-4.9	_	-27.3
Avsättning till riskreserv	-20.0	-	-25.0
RESULTAT FÖRE ÖVERFÖRING
TILL 1 -3:e AP-FONDERNA	227.2	401.4	1588.5
Överföring till l-3:e
AP-fonderna	-55.3	-98.3	-450.3
BOKFÖRINGSMÄSSIGT RESULTAT
EFTER ÖVERFÖRING TILL 1 -3:e
AP-FONDERNA	171.9	303.1	1138.2
Resultat före överföring
till l-3:e AP-fonderna	227.2	401.4	1588.5
Ökning/minskning av ej
realiserade vinster/förluster	263.5	602.5	2318.0
Avsättning för bevarande av
grundkapitalets köpkraft	-112.6	-196.4	-903.6
REALT RESULTAT	378.1	807.5	3003.0

Överföring till l-3:e

AP-fonderna -55.3 -98.3 -450.3

REALT RESULTAT EFTER
ÖVERFÖRING TILL l-3:e
AP-FONDERNA 322.8 709.2 2552 7

334

Tabell 82 Fondernas resultaträkning 1989. Miljoner		kronor, (forts)		Skr. 1989/90:137
	4:e AP-	5:e AP-	LTF I-V	Bilaga 11
	fonden	fonden	+ 4:e och 5:e fonden
Aktieutdelningar	351.8		733.3
Ränteintäkter	168.2	8.2	352.4
Övriga intäkter	0.1
Räntekostnader	-1.2
Förvaltningskostnader	-10.5	-2.7	-47.1
Avskrivningar	-0.1	-1.8
RÖRELSERESULTAT	509.5	5.3	1035.8
Realisationsvinster	844.2	1.4	1965.5
Realistionsförluster	-32.5	—	-59.8
Avsättning till riskreserv	-35.0	-	-60.0
RESULTAT  FÖRE  ÖVERFÖ-
RING
TILL l-3:e AP-FONDERNA	1286.2	6.7	2881.5
Överföring till l-3:e
AP-fondema	-160.3	-4.1	-614.7

BOKFÖRINGSMÄSSIGT   RESULTAT

EFTER   ÖVERFÖRING   TILL l-3:e

AP-FONDERNA Resultat före överföring till l-3:e AP-fonderna Ökning/minskning av ej realiserade vinster/förluster Avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft

REALT RESULTAT Överföring till 1 -3:e AP-fonderna

REALT RESULTAT EFTER ÖVERFÖRING TILL l-3:e AP-FONDERNA

1125.9	2.7	2266.8
1286.2	6.7	2881.5
4357.9	-1.4	6674.5
-323.3	-5.0	-1231.9
5 320.8	0.3	8324.1

-4.1

-614.7

-160.3

7709.4

-3.8

5160.5

Tabell B3 Fondernas balansräkning den 31.12 1989. Miljoner kronor.
	LTFI		LTF II		LTF III
	Bokförda	Mark-	Bokförda	Mark-	Bokförda	Mark-
	värden	nadsvärden	värden	nadsvärden	värden	nadsvärden
Tillgångar
Likvida medel	68.4	68.4	43.0	43.0	22.4	22.4
Penningmark-
nadsinstrument	215.0	215.0	200.6	200.6	100.0	100.0
Fordringar,
bank, fond-
mäklare	14.4	14.4	16.1	16.1	0.1	0.1
Förjtbetalda
kostnader och
upplupna
intäkter	0.3	0.3	5.6	5.6	1.2	1.2
Övriga ford-
ringar	0.4	0.4	12.0	12.0	—	—
Aktier	3 277.6	4396.0	3257.2	4835.9	3 542.1	4 764.7
Konvertibla
skuldebrev m.m.	5.6	5.6	63.9	74.1	20.9	20.9
Inventarier	0.6	0.6	1.8	1.8	0.7	0.7
Bostadsrätt
Summa tillgångar 3582.3		4700.7	3600.1	5189.1	3687.5	4910.1

335

Tabell B3 Fondernas balansräkning den 31.121989. Miljoner kronor, (forts)

LTFI	;.LTF II	LTF 111
Bokförda  Mark-	Bokförda  Mark-	Bokförda	Mark-
värden      nads-	värden      nads-	värden	nads-
värden	värden		värden

Skr. 1989/90:137 Bilaga 11

12.4 4969.8     15911.3

554.7 42.4

5.8 8.9

54.7 .42.4

5';8 8.9

307.9 558.0

36.4 16.5

Tillgångar

119.3

119.3

0.5

0.5

2 326.5      3 295.4      3 507.9

276:1

r.0.4

424.7 4.0 2.3

256.1 0.4

58.160 0.5

2.3

58.181 0.5

2.3

Likvida medel Penningmarknadsinstrument Fordringar, bank. fondmäklare Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Övriga fordringar Aktier Konvertibla skuldebrev m.m. Inventarier Bostadsrätt

Summa tillgångar 2714.8      3663.7      3688.6      5150.6    17273.3

307.9 558.0

36.4

16.5

12.4 22261.8

414.9 4.0 2.3

23614.1

Tabell B3 Fondernas balansräkning den 31.12 1989. Miljoner kronor, (forts)

	LTFI		LTF II		LTF III
	Bokförda	Mark-	Bokförda	Mark-	Bokförda	Mark-
	värden	nadsvärden	värden	nadsvärden	värden	nadsvärden
Tillgångar
Likvida medel	434.8	434.8	0.8	0.8	743.4	743.4
Penningmark-
nadsinstrument	912.0	912.0	48.7	48.7	1518.7	1518.7
Fordringar,
bank, fond-	—	—	—	—
mäklare					36.4	36.4
Förutbetalda
kostnader och
upplupna
intäkter	2.4	2:4	0.9	0.9	19.8	19.8
Övriga ford-
ringar	—	—	-	-	12.4	12.4
Aktier	8473.8	■:22 124.4	.469.6	468.1	24 854.7	44854.3
Konvertibla
skuldebrev m.m.	156.2	186.2	—	—	580.9	601.1
Inventarier	-	-	,1.0	1.0	5.0	5.0
Bostadsrätt	-	-	-	-	2:3	2.3
Summa tillgångar	9979:3	23659.9	521.0	519.6	27773.6	47793.6

336

Tabell B3 Fondernas balansräkning den 31/121989. Miljoner kronor, (forts)

	LTFI		LTF II		LTF III
	Bokförda	Mark-	Bokförda	Mark-	Bokförda	Mark-
	värden	nadsvärden	värden	nadsvärden	värden	nadsvärden
Skulder,     riskre	_
serv
och fondkapital
Skulder
Skuld till
l-3:eAP-fonder
na	98.8	98.8	98.0	98.0	100.0	100.0
Upplupna
kostnader och
förutbetalda
intäkter	8.1	8.1	0.6	0.6	4.9	4.9
Övriga kort-
fristiga skulder	27.5	27.5	0.6	0.6	17.6	17.6
Summa skulder	134.3	134.3	99.2	99.2	122.5	122.5
Riskreserv	20.0	20.0	15.0	15.0	-	-
Fondkapital
Tillskjutet
grundkapital	2 858.0		2857.8		2858.0
Uppindex
grundkapital		3 334.2		3324.1		3335.2
Ack överskott
från tidigare år	460.9		399.3		381.6
Ack realt över-
skott från tidi-
gare år Arets bokf m		664.9		1 229.2		1000.6
resultat efter
överföring från
tidigare år	109.1		228.8		325.4
Årets reala resul-
tat efter överfö-
ring till 1 -3:e
AP-fondema		547.3		521.6		451.9
Summa fondkapi-
tal	3428.0	4 546.4	3485.9	5074.9	3565.0	4787.6
Summa skulder.
riskreserv oeh
fondkapital	3582.3	4700.7	3600.1	5189.1	3687.5	4910.1

Skr. 1989/90:137 Bilaga 11

337

Tabell B3 Fondernas balansräkning den 31/12 1989. Miljoner kronor, (forts)

	LTFI		LTF 11		LTF III
	Bokförda	Mark-	Bokförda	Mark-	Bokförda	Mark-
	värden	nadsvärden	värden	nadsvärden	värden	nadsvärden
Skulder, risk-
reserv och fond-
kapital
Skulder
Skuld till l-3:e
AP-fonderna	55.3	55.3	98.3	98.3	450.3	450.3
Upplupna
kostnader och
förutbetalda
intäkter	15.8	15.8	0.8	0.8	30.2	30.2
Övriga kort-
fristiga skulder	136.6	136.6	3.9	3.9	186.2	186.2
Summa skulder	207.7	207.7	102.9	102.9	666.7	666.7
Riskreserv	20.0	20.0	-	-	55.0	55.0
Fondkapital
Tillskjutet
grundkapital	1600.0		2858.0		13031.8
Uppindex
grundkapital		1918.0		3323.0		15234.5
Ack överskott
från tidigare år	715.2		424.6		2381.5
Ack realt över-
skott från tidi-
gare år Arets bokf m		1195.2		1015.4		5105.3
resultat efter
överföring till
l-3:eAP-fonder
na	171.9		303.1		1138.2
Årets reala resul-
tat efter överfö-
ring till 1 -3:e
AP-fondema		322.8		709.2		2552.7
Summa fond-
kapital	2487.1	3436.0	3585.7	5047.6	16551.6	22892.4
Summa skulder,
riskreserv och
fondkapital	2714.8	3663.7	3688.6	5150.6	17273.3	23614.1

Skr. 1989/90:137 Bilaga 11

338

Tabell B3 Fondernas balansräkning den 31/121989. Miljoner kronor, (forts)

LTFI	LTF II	LTF III
Bokförda  Mark-	Bokförda  Mark-	Bokförda	Mark-
värden      nads-	värden      nads-	värden	nads-
värden	värden		värden

Skr. 1989/90:137 Bilaga 11

500.0

23659.9

Skulder, riskreserv och fondkapital

Skulder

160.3

Skuld till l-3:e
AP-fonderna 160.3

Upplupna kostnader och förutbetalda

9.9

0.7

170.9

80.0

intäkter 9.9

Övriga kort
fristiga skulder 0.7

Summa skulder       170.9

Riskreserv 80.0

Fondkapital

Tillskjutet

grundkapital 3000.0

5835.7

12412.8

Uppindex
grundkapital
Ack överskott
frän tidigare år      5602.5
Ack realt över
skott från tidi
gare år
Arets bokf m
resultat efter
överföring till
l-3:e AP-fonder
na 1125.9
Årets reala resul
tat efter överfö
ring till 1 -3:e
AP-fondema 5160.5

9728.4     23409.0

Summa skulder,
riskreserv och
fondkapital 9979.3

Summa fondkapital

4.1

4.1 614.7

14.0

0.2 18.3

14.0

0.2 18.3

54.1

187.1 855.9 135.0

505.0

16531.8 7984.0

2.7

2266.8

502.7        501.2     26782.6

521.0        519.6     27773.6

614.7

54.1

187.1 855.9 135.0

21575.2

17518.0

7709.4 46802.7

47793.6

339

Skr. 1989/90:137 Bilaga 11

Tabell B4 De 20 största placeringarna i Sydfonden (LTF 1) 31/121989, marknadsvärden.

Företag	Ordt	lingsnr				Bransch	Marknads-	Andel av	Andel av
	-89	-88	-87	-86	-85 enligt		värde	aktie-	rösträtt
						Veckans	tkr	kapital
						Affärer		%	%
Volvo	1	1	1	5	3	Verkstad	549174	1,59	0,40
Astra	2	6	10	4	20	Kemisk	443040	1,26	1,48
Ericson	3	10	9	8	15	Verkstad	374528	1,04	0,01
SCA	4	2	6	6		Skog	299563	1,54	0,38
Skånska	5	4	2	3	13	Bygg	296413	0,87	0,53
Stora	6	3	4			Skog	257287	1,39	1,37
Sydkraft	7	5	5	9		Övriga	234388	1,43	0,79
Nobel	8					Verkstad	147181	1,79	2,05
Asea	9	18				Verkstad	144367	0,35	0,41
Sv Handelsb	10	11				Bank	142773	0,89	0,89
Electrolux	II	14	13	12		Verkstad	127288	0,63	0,02
Cardo	12	8	12			Förvaltn	125571	2,89	2,89
SE-Banken	13	9	8			Bank	107676	0,47	0,47
Atlas Copco	14					Verkstad	107512	1,24	0,49
Providentia	15	13	15			Förvaltn	97766	0,91	0,59
Perstorp	16					Kemisk	89425	1,72	0,82
Investor	17	17	18			Förvaltn	81603	0,55	0,43
Lundbergs	18					Bygg	77584	0,78	0,19
PKbanken	19					Bank	75576	0,47	0,47
Procordia	20	12				Övrig	71638	0,44	0,35

De tjugo största placeringarnas andel av fondens totala tillgångar (värderade till marknadspris) ■ 700731 =81,9%.

3 850013/4

Tabell B5 De 20 största placeringarna i Fond Väst (LTF II) 31/12 1989, marknadsvärden.

Företag	Ordningsn		r			Bransch	Marknads-	Andel av	Andel av
	-89	-88	-87	-86	-St	) enligt Veckans Affijrer	värde tkr	aktiekapital %	rösträtt %
Volvo	1	1	1	1	1	Verkstad	472609	1,29	2,08
Astra	2	8	8	13	19	Kemisk	354382	0,95	0,99
UV-Shipping	3	19				Inolf	221967	11,10	11,10
Skånska	4	6	5	2	13	Bygg	211109	0,62	0,37
Asea	5	II				Verkstad	197050	0.38	0,38
Sv Handelsb	6	2	11	12		Bank	193906	1,21	1,21
SCA	7	10	13	3	9	Skog	178959	0,81	0,32
SKF	8	14	9	8	3	Verkstad	169014	0.96	1,21
Korsnäs	9	7	4	9		Skog	166542	2,34	2,08
Bilsped	10	12	18			Övrig	155834	2,95	1,14
MoDo	11	3	6	6	11	Skog	155451	0,54	0,14
Stora	12	4	2	5	7	Skog	148683	0.80	0,90
Marieberg	13	5	3	4		Övrig	147475	3.94	1,41
Electrolux	14					Verkstad	128492	0,63	0,02
JM Bygg	15					Bygg	123423	2,06	1,00
Esab	16					Verkstad	119700	4,44	5,67
Sila	17					Förvaltn	118450	2,92	2,92
Kinnevik	18					Onoterad	118368	1,75	0,33
Procordia	19					Övrig	107852	0,67	0,58
Lundbergs	20	17				Bygg	105006	1,04	0,25

De tjugo största placeringarnas andel av fondens totala tillgångar (värderade till marknadspris) ■ 189056 = 69.3%.

3 594 272/5

340

Skr. 1989/90:137 Bilaga 11

Tabell B6 De 20 största placeringarna i Trefond Invest (LTF 111) 31/12 1989, marknadsvärden.

Företag	Ordr	lingsnr				Bransch	Marknads-	Andel av	Andel av
	-89	-88	-87	-86	-85 enligt		värde	aktie-	rösträtt
						Veckans	tkr	kapital
						Affärer		%	%
SKF	1					Verkstad	315421	1,80	3,90
Bilspedition	2	5	3	2	4	Övrig	308213	4,10	8,00
Volvo	3	1	2	1	2	Verkstad	260325	0,80	0,20
H&M	4					Handel	227075	12,20	5,60
Asea	5	9	13	5	3	Verkstad	226570	0,50	0,60
Aritmos	6	2	4	7		Utveckling	223491	7.00	7,00
Skånska Banken	7	20				Bank	196623	10,10	5,50
Skånska	8	7	11	15	13	Bygg	192810	0,60	0,30
Sv Handelsb	9	4	1	19	10	Bank	250658	1,00	1,10
BGB	10	6				Bygg	178000	5,20	5,20
Esab	II	14	7	20	9	Verkstad	167617	7,10	8,00
Proventus	12	10				Förvaltn	155699	6,10	3,50
Marabou	13	8				Övrig	151890	8,30	7,80
Saab	14					Verkstad	151250	0,70	0,80
Electrolux	15	19				Verkstad	140000	0,70	0,0
Stora	16	11				Skog	131335	0,70	0,70
SE-Banken	17					Bank	128250	0,60	0,60
Gullspång	18	12	15	16	19	Övrig	125850	2,70	1,60
JM Bygg	19					Bygg	119250	2,00	1,00
Wallenstam	20					OTC	84269	5,30	2,50

De tjugo största placeringarnas andel av fondens totala tillgångar (värderade till marknadspris) = 910088 = 76,1%.

3 734 596/4

Tabell B7 De 20 största placeringarna i Mellansvenska löntagarfonden (LTF IV) 31/12 1989, marknadsvärden.

Företag	Ordi	lingsnr			Bransch	Marknads-	Andel av	Andel av
	-89	i -88	-87	-86	-85 enligt Veckans Affärer	värde tkr	aktiekapital %	rösträtt %
Ericsson	1	II			Verkstad	318195	0,60	0,0
Volvo	2	2	2	3	Verkstad	252040	0,70	0,50
Skandia Int	3	5	10	4	Förvaltn	221190	1,30	1,30
UV-Shipping	4	10			Inoff"	218500	9,40	9,40
Stora	5	1	1	9	Skog	187455	0,70	0,70
Skånska	6	8	11	12	18     Bygg	103521	0,30	0,20
SCA	7	9	9	10	Skog	78399	0,40	0,20
NK	8	7	5	1	2     Handel	85260	5,20	6,00
Proventus	9				Förvaltn	84049	3,30	1,90
Marieberg	10	3	4	II	Övrig	85496	2,00	0,80
Kinnevik	11				Onoterad	78396	1,20	0,30
Korsnäs	12	12	8		Skog	70560	1,00	0,80
Arcona	13	15	20		Bygg	64625	2,30	1,70
Ratos	14	16	16		19     Förvaltn	64480	1,00	0,30
Sv Handelsb	15	14			Bank	62725	0,50	0,40
Garphvttan	16	20	17		9     Verkstad	57793	7,10	7,10
Siab	17				Bygg	55868	2,00	1,10
Blood Virus
Venture	18				Onoterad	55560
Esab	19				Verkstad	54274	2,10	1,50
Argonaut	20				Rederier	53203	2,10	1,10

De tjugo största placeringarnas andel av fondens totala tillgångar (värderade till marknadspris) = 663 700 = 61,6%.

2255 535/3

341

Tabell B8 De 20 största placeringarna i Nordfonden (LTF V) 31/12 1989, marknadsvärden.

Företag	Ordningsn		ir		Bransch	Marknads-	Andel av	Andel av
	-89	-88	-87	-86	-85 enligt Veckans Alfärer	värde tkr	aktiekapital %	rösträtt %
Volvo	1	1	1	1	2    Verkstad	369350	1,10	0,30
Astra	2	6	6	3	Kemisk	348050	1,00	0,80
Ericsson	3	M			Verkstad	308000	0,90	0,00
Asea	4	8			Verkstad	245950	0,60	0,40
Korsnäs	5	3	5	2	6     Skog	245316	3,40	2,40
Euroc	6	9	10	18	Övrig	240150	2,90	2,20
UV Shipping	7				Inofficiell	215500	9,30	9,30
MoDo	8	2	3	12	14     Skog	212150	3,10	0,60
Sv Handelsb	9	5	13	8	Bank	209960	1,10	1,30
Skånska	10				Bygg	181570	0,50	0,30
Marieberg	11	4	2	5	Övrig	173700	4,70	1,70
SCA	12	14			Skog	167245	0,80	1,10
Siab	13	10	4		Bygg	154711	5,60	5,40
Klövern	14	16	9		Bygg	151236	5,80	1,70
Bacho	15				Förvaltn	145280	4,30	2,90
Stora	16	7	7	10	Skog	144260	0,80	0,80
Lundbergs	17				Bygg	141800	1,40	0,30
SE-Banken	18	13	20		Bank	121500	0,50	0,60
Sila	19				Förvaltn	114090	2,70	3,30
Skandia	20	18	11		Förvaltn	109500	0,70	0,70

De tjugo största placeringarnas andel av fondens totala tillgångar (värderade till marknadspris) = 3999 318/5 150551 =77,6%.

B9 De 20 största placeringarna i 4:e AP-fonden 31/12 1989, marknadsvärden.

Företag	Ordr	lingsn	ir			Bransch	Marknads-	Andel av	Andel av
	-89	-88	-87	-86	-85 enligt		värde	aktie-	rösträtt
						Veckans	tkr	kapital
						Affärer		%	%
Astra	1	1	1	1	1	Kemisk	2710433	7,60	7,30
Asea	2	3	3	3	4	Verkstad	1827505	4,40	3,80
Ericsson	3	10	17	17	14	Verkstad	1478650	4.40	0,0
Skånska	4	5	6	7	11	Bygg	1439865	4,20	2,80
Volvo	5	2	2	4	2	Verkstad	1363362	3,70	6,40
Electrolux	6	6	5	2	3	Verkstad	II18I39	5,50	0,20
SCA	7	4	4	5	6	Skog	1026656	5,10	4,70
Sandvik	8	7	8	6	7	Verkstad	908105	5,70	5,60
Sydkraft	9	8	7	10		Övrig	870828	5.20	7,70
AGA	10	9	9	8	5	Kemisk	852248	7,20	8,50
Alfa Laval	11	12	13	15	18	Verkstad	824794	6,50	0,20
SKF	12	14	19	12	9	Verkstad	555177	3,30	4,30
Pharmacia	13	11	10	9	8	Kemisk	544655	4,40	2,60
Euroc	14	19	20			Övrig	518359	6,10	7,40
Gullspång	15	13	15	19		Övrig	409676	8,90	5,20
Saab-Scania	16					Verkstad	391567	1,90	1,90
Incentive	17	17				Utveckl	353070	8,70	8,20
Procordia	18					Övrig	347115	2,20	1,70
SE-banken	19					Bank	342216	1,50	1,60
Trelleborg	20					Kemisk	324585	2,70	1,30
Nordstjernan	20	18	14	10		Bygg	311980	4,00	5,30

De tjugo största placeringarnas andel av fondens totala tillgångar (värderade till marknadspris) = 18 207 005/23 659868 = 77,0%.

342

Tabell BIO 5:e AP-fondens aktieinnehav 31/12 1989, marknadsvärden

Företag	Ordningsnr	Bransch	Marknads-	Andel av	Andel av
	-89	enligt	värde	aktie-	rösträtt
		Veckans	tkr	kapital
		Affärer		%	%
Skånska	1	Bygg	76072	0.22	0.13
Volvo	2	Verkstad	66172	0.19	0.05
AGA	3	Verkstad	47649	0.42	0.22
Stora	4	Skog	45087	0.24	0.2
Electrolux	5	Verkstad	38920	0.19	0.01
Investor	6	Förvaltn	35855	0.24	0.18
SCA	7	Skog	27865	0.11	0.03
Providentia	8	Förvaltn	26491	0.24	0.24
Perstorp	9	Kemisk	25513	0.52	0.25
Sydkraft	10	Övrig	23576	0.14	0.21
Bacho	11	Förvaltn	20870	0.62	0.42
Sandvik	12	Verkstad	14348	0.09	0.1
ExportInv	13	Förvaltn	10853	0.48	0.49
Custos	14	Förvaltn	5517	0.04	0.05
Pharos	15	Verkstad	3364	0.27	0.27

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1990

343