Regeringens proposition 1989/90:133
om utbildningsarvode till studerande vid
vissa lärarutbildningar '■op-
1989/90:133
Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 22 mars 1990.
På regeringens vägnar
Ingvar Carlsson
Göran Persson
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att utbildningsarvodena vid vissa läramtbildning-ar infogas i studiestödslagens system av studiestöd. Vidare föreslås att hanteringen av dessa utbildningsarvoden flyttas från universitets- och högskoleämbetet till studiestödsmyndigheterna. Prövningen av ansökningarna avses bli lagd på vuxenutbildningsnämnderna.
1 Riksdagen 1989/90. I saml Nr 133
1 Förslag till
Lag om ändring i studiestödslagen (1973: 349)
Härigenom föreskrivs i fråga om studiestödslagen (1973: 349)' dels att 1 kap. 1 §, 4 kap. 3 §, 5 kap. 6 § samt 9 kap. 2 och
2 b §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas ett nytt kapitel, 7 a kap., av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 kap. 1 §
Prop. 1989/90:133
Staten lämnar studiestöd enligt denna lag i form av studiehjälp, studiemedel, korttidsstudiestöd, internatbidrag och särskilt vuxenstudiestöd.
Staten lämnar studiestöd enligt denna lag i form av studiehjälp, studiemedel, korttidsstudiestöd, internatbidrag, särskilt vuxenstudiestöd och utbildningsarvode.
4 kap.
3§
Studiemedel får ej beviljas för tid för vilken särskilt vuxenstudiestöd enligt 7 kap. redan har beviljats.
Beviljas studerande särskilt vuxenstudiestöd för sådan tid för vilken den studerande redan har beviljats studiemedel, får den studerande ej uppbära studiemedlen för denna tid. Har den studerande redan uppburit studiemedel för sådan tid gäller 7 kap. 20 §.
Studiemedel får ej heller beviljas eller uppbäras för tid för vilken utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning eller utbildningsbidrag för doktorander utgår, om ej annat följer av bestämmelse som regeringen meddelar. |
Studiemedel får ej heller beviljas eller uppbäras för tid för vilken utbildningsarvode under lärarutbildning, utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning eller utbildningsbidrag för doktorander utgår, om ej annat följer av bestämmelse som regeringen meddelar.
Studiemedel utgår inte för tid för vilken den studerande fullgör tjänstgöring enligt värnpliktslagen (1941:967), lagen (1966:413) om vapenfri tjänst, civilförsvarslagen (1960:74) eller lagen (1980: 1021) om militär grundutbildning för kvinnor eller fullgör utbildning till reservofficer.
I Lagen omtryckt \9H1: 303
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1989/90:133
5 kap.
6§
Korttidsstudiestöd för deltagande i utbildning som avses i 1 § utgår ej till studerande som uppbär studiehjälp, studiemedel, särskilt vuxenstudiestöd eller utbildningsbidrag för den tidsperiod som utbildningen pågår.
Korttidsstudiestöd för deltagande i utbildning som avses i
1 §
utgår ej till studerande som
uppbär studiehjälp, studieme
del, särskilt vuxenstudiestöd, ut
bildningsarvode eller utbild
ningsbidrag för den tidsperiod
som utbildningen pågår.
7 a kap. Utbildningsarvode
Allmänna bestämmelser
/ §
Utbildningsarvode utgår till studerande på de utbildningslinjer och med de belopp som regeringen bestämmer.
2 §
Utbildningsarvode utgår för varje kalenderdag under sådan del av läsår under vilket en studerande bedriver studier.
Utbildningsarvode utgår enligt bestämmelserna i 5 § även för tid under vilken en studerande är sjuk.
3 §
Studerande har rätt till utbildningsarvode vid såväl heltidsstudier som deltidsstudier. Till deltidsstuderande utgår dock utbildningsarvodet endast om studierna bedrivs på minst halvtid.
Närmare föreskrifter om omfattningen av de studier som kan ge rätt till utbildningsarvode meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.
4§
Utbildningsarvode beviljas efter ansökan.
fl Riksdagen 1989/90. I saml Nr 133
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1989/90:133
Ansökan ges in inom den tid och på del sätt som bestäms av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Om del finns särskilda skäl, får ansökan prövas även om den kommit in för sent.
Utbildningsarvode under sjukdom m. m.
År den studerande på grund av sjukdom helt oförmögen att bedriva studier under lid för vilken utbildningsarvode har beviljats, utgår arvode också under sjukdomstiden. Bestämmelserna i 4 kap. 28 och 31-35 §§ skall då tillämpas.
Det första kalenderhalvåret under vilket en studerande bedriver studier som berättigar lill utbildningsarvode enligt detta kapitel utgår utbildningsarvode endast för sådan sjukperiod som infaller efter det den studerande har påbörjat studierna.
6 §
En studerande har rätt att behålla utbildningsarvode vid
1. ledighet för tillfällig vård av barn i samma omfattning som enligt 4 kap. 10-12 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring gäller för rätt till tillfällig föräldrapenning,
2. ledighet för fullgörande av uppdrag i studerandeorganisation under sammanlagt högst tio dagar under ett kalenderår,
3. kortvarig ledighet för en
skild angelägenhet av vikt och
4. ledighet för närståendevård
i samma omfattning som enligt
lagen (1988:1465) om ersätt
ning och ledighet för närståen
devård gäller för rätt till förmå
nerna.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1989/90:133
Minskning av utbildningsarvode
7§
För studerande som har lön eller annan ersättning under utbildningstiden kan utbildningsarvodet minskas enligt de närmare bestämmelser som meddelas av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer.
Övriga bestämmelser
8§
Om en studerande avbryter sina studier eller övergår till annan utbildningslinje än sådan som avses i I §, får den studerande inte uppbära utbildningsarvode som beviljats för tiden efter avbrottet eller övergången.
9§
Bestämmelserna i 4 kap. 37, 41 och 43 §§ skall dllämpas på uibildningsarvode.
9 kap.
2§' Har någon uppburit studiestöd obehörigen eller med för högt belopp och har han insett eller bort inse detta, kan vad för mycket utgått genast återkrävas.
Avbryter
någon sina studier Avbryter någon sina studier
skall första stycket tillämpas be- skall första stycket tillämpas be
träffande uppburet studiestöd träffande uppburet studiestöd
som avser tiden efter avbrottet, som avser tiden efter avbrottet.
Beror avbrottet pä sjukdom Beror avbrottet på sjukdom
skall studiestöd som den stude- skall studiestöd som den stude
rande uppburit enligt 3 kap. 15- rande uppburit enligt 3 kap. 15-
19 §§, 4 kap. 28-35 §§ eller 19 §§, 4 kap. 2835 §§ eller en-
7 kap. 17 § och de bestämmel- ligt 1 kap. 17 § eller 7 a kap.
ser som anges där ej återkrävas. 5 § och de bestämmelser som
Detsamma gäller vid sådan le- anges där ej återkrävas. Det-
dighet som avses i 3 kap. 31 §, samma gäller vid sådan ledighet
4 kap. 44 § och 7 kap. 17 a §. som avses i 3 kap. 31 §, 4 kap.
44 §, 7 kap. 17 a § och 7 a
kap. 6 §.
Senaste lydelse 1Q89:20I.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1989/90:133
Avser återkrav enligt första eller andra stycket studiehjälp enligt 3 kap. till sådan studerande, som vid utbetalningstillfället var omyndig, åvilar betalningsskyldigheten den som då var den omyndiges förmyndare.
Få studielän enligt 3 kap., på studiemedel enligt 4 kap. och pä särskilt vuxenstudiestöd enligt 7 kap. som återkrävs enligt första eller andra stycket utgår ränta från den dag när medlen uppburits efter en räntesats som vid varje tidpunkt med två procentenheter överstiger statens utlåningsränta. På andra former av studiestöd som återkrävs enligt denna paragraf utgär ränta enligt samma räntesats från den dag som infaller en månad efter det beslut om återkrav fattats. Om det finns särskilda skäl kan den återbetalningsskyldige befrias helt eller delvis från sin skyldighet att betala räntan. |
På studielån enligt 3 kap., på studiemedel enligt 4 kap., på särskilt vuxenstudiestöd enligt 7 kap. och på utbildningsarvode enligt 7 a kap. som återkrävs enligt första eller andra stycket utgår ränta frän den dag när medlen uppburits efter en räntesats som vid varje tidpunkt med två procentenheter överstiger statens utlåningsränta. På andra former av studiestöd som återkrävs enligt denna paragraf utgår ränta enligt samma räntesats från den dag som infaller en månad efter det beslut om återkrav fattats. Om det finns särskilda skäl kan den återbetalningsskyldige befrias helt eller delvis från sin skyldighet att betala räntan.
I samband med återkrav får också tas ut avgift för avisering enligt föreskrifter som regeringen meddelar.
2 b §
Till en studerande som tidigare har uppburit studiestöd utgår nytt sådant stöd endast om
1. fastställt
årsbelopp, som
förfallit till betalning före det
kalenderår som de nya studie
medlen avser, har betalats, och
2. återkrav
med stöd av 2 §
av studielän enligt 3 kap., stu
diemedel enligt 4 kap. eller sär
skilt vuxenstudiestöd enligt 7
kap. har reglerats av den stude
rande sä att återkrav, som avser
högst ett kalenderhalvår, kvar
står oreglerat.
Om det finns synnerliga skäl hinder av vad som anges i första
Till en studerande som tidigare har uppburit studiestöd utgår nytt sädant stöd endast om
\. fastställt årsbelopp, som förfallit till betalning före det kalenderår som de nya studiemedlen avser, har betalats, och
2. återkrav med stöd av 2 § av studielån enligt 3 kap., studiemedel enligt 4 kap., särskilt vuxenstudiestöd enligt 7 kap. eller utbildningsarvode enligt 7 a kap. har reglerats av den studerande så att återkrav, som avser högst ett kalenderhalvår, kvarstår oreglerat.
får studiestöd dock beviljas utan stycket.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990.
' Senaste lydelse 188:877.
2 Förslag till
Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)
Härigenom föreskrivs att punkt 12 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse.
Prop. 1989/90:133
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Anvisningar
till 32 §
12.1 Sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring, lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd och lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän utgör skattepliktig intäkt av tjänst om sjukpenningen grundas på inkomst, som hänför sig till tjänst och för sig eller tillsammans med annan sjukpenninggrundande inkomst uppgår till 6 000 kronor eller högre belopp för år. Till intäkt av tjänst hänföres under nämnda förutsättningar också ersättning enligt lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare samt annan lag eller författning, som utgått annorledes än på grund av försäkring, som nyss sagts, till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av militärtjänstgöring.
Föräldrapenningförmåner och vårdbidrag enligt lagen om allmän försäkring samt ersättning enligt lagen (1988: 1465) om ersättning och ledighet för närståendevård utgör skattepliktig inläkt av tjänst, dock ej sådan del av vårdbidrag som utgör ersättning för merkostnader.
Korttidsstudiestöd och vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen (1973: .349), utbildningsbidrag för doktorander, timersättning vid grundutbildning för vuxna (grundvux), vid vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda (särvux) och vid grundläggande svenskundervisning för invandrare räknas som skattepliktig intäkt av tjänst.
Korttidsstudiestöd, vuxenstudiebidrag och utbildningsarvode enligt studiestödslagen (1973:349), utbildningsbidrag för doktorander, timersättning vid grundutbildning för vuxna (grundvux), vid vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda (särvux) och vid grundläggande svenskundervisning för invandrare räknas som skattepliktig intäkt av tjänst.
'Sena.ste lydelse 1989:430.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1989/90:133
Dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa, kontant arbetsmarknadsstöd, statsbidrag motsvarande dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa eller kontant arbetsmarknadsstöd som lämnas till arbetslös som startar egen rörelse samt ersättning enligt 16 § lagen (1989:425) om särskilda inskolningsplatser hos offentliga arbetsgivare räknas som skattepliktig intäkt av tjänst.
Dagpenning vid utbildning och tjänstgöring inom totalförsvaret räknas som skattepliktig intäkt av tjänst.
Detsamma gäller dagpenning och stimulansbidrag, vilka enligt av regeringen eller av statlig myndighet meddelade bestämmelser utgå till deltagare i arbetsmarknadsutbildning samt med dem i fråga om sådana bidrag likställda.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990 och tillämpas första gången vid 1991 års taxering.
3 Förslag till Prop. 1989/90:133
Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring
Härigenom föreskrivs att 3 kap. 5 § och 11 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän försäkring' skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 kap.
5§ Den allmänna försäkringskassan skall i samband med inskrivning av en försäkrad besluta om den försäkrades tillhörighet till sjukpenningförsäkringen. I fråga om en försäkrad som avses i I § första stycket skall kassan samtidigt fastställa den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst och, om inkomsten helt eller delvis är att hänföra till anställning, dennes årsarbetstid. Sådan fastställelse skall också ske för försäkrad som avses i I § andra stycket sä snart anmälan om hans inkomstförhållanden gjorts hos kassan. Av beslutet skall framgå i vad mån den sjukpenninggrundande inkomsten är att hänföra till anställning eller till annat förvärvsarbete. Sjukpenningförsäkringen skall omprövas
a) när
kassan fått kännedom om att den försäkrades inkomsiför-
hållanden, arbetstid eller andra omständigheter har undergått änd
ring av betydelse för rätten till sjukpenning eller för sjukpenning
ens storlek,
b) när
förtidspension eller särskild efterlevandepension enligt
denna lag beviljas den försäkrade eller redan utgående sådan pen
sion ändras med hänsyn till ändring i den försäkrades förmåga el
ler möjlighet att bereda sig inkomst genom arbete,
c) när
delpension enligt särskild lag beviljas den försäkrade eller
redan utgående sådan pension ändras med hänsyn till ändring i
den försäkrades arbets- eller inkomstförhållanden, samt
d) när tjänstepension beviljas den försäkrade.
Ändring skall i fall som avses i första stycket a) inte ske förrän 14 dagar efter det försäkringskassan fått kännedom om de ändrade omständigheterna. Ändring skall i annat fall ske så snart anledning till ändringen uppkommit.
Den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten får ej i annat fall än som avses i första stycket b), c) eller d) sänkas under tid då den försäkrade
' Lagen omtryckt 1982: 120. 2 Senaste lydelse 1989:218.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1989/90:133
1. bedriver
studier, för vilka 1. bedriver studier, för vilka
han uppbär studiehjälp, studie- han uppbär studiehjälp, studie
medel eller särskilt vuxenstudie- medel, särskilt vuxenstudiestöd
stöd enligt studiestödslagen eller uibildningsarvode enligt
(1973:349), studiestöd enligt la- studiestödslagen (1973:349),
gen (1983:1030) om särskilt studiestöd enligi lagen
vuxensludieslöd för arbetslösa (1983:1030) om särskilt vuxen-
eller bidrag enligt förordningen studiestöd för arbetslösa eller
(1976:536) om ulbildningsbi- bidrag enligt förordningen
drag för doktorander, (1976:536) om utbildningsbi
drag för doktorander,
2. genomgår grundutbildning för vuxna (grundvux), vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda (särvux) eller grundläggande svenskundervisning för invandrare och uppbär timersättning för studierna,
3. är inskriven vid arbetsmarknadsinstitut eller efter förmedling av en arbetsmarknadsmyndighet genomgår yrkesutbildning,
4. är gravid och avbryter eller inskränker sitt förvärvsarbete tidigast sex månader före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten härför,
5. är helt eller delvis ledig från förvärvsarbete för vård av barn, om den försäkrade är förälder till barnet eller likställs med förälder enligt 1 § lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m.m. och barnet inte har fyllt ett år. Motsvarande gäller vid adoption av barn som ej fyllt tio år eller vid mottagande av sådant barn i avsikt att adoptera det, om mindre än ett är har förflutit sedan den försäkrade fick barnet i sin vård.
För en försäkrad som avses i tredje stycket 1 skall försäkringskassan, vid sjukdom under utbildningstiden, beräkna sjukpenningen på en sjukpenninggrundande inkomst som har fastställts på grundval av enbart den inkomst av eget arbete som den försäkrade kan antas få under denna tid. Om därvid den sjukpenninggrundande inkomsten helt eller delvis är att hänföra till anställning, skall årsarbetstiden beräknas pä grundval av enbart det antal arbetstimmar som den försäkrade kan antas ha i ifrågavarande förvärvsarbete under utbildningstiden.
För en försäkrad som avses i 10 c § första stycket 1 eller 2 skall dock under studieuppehåll mellan vår- och hösttermin, då den försäkrade inte uppbär studiesocial förmån som anges i tredje stycket I, sjukpenningen beräknas på den sjukpenninggrundande inkomst som följer av första - tredje styckena, om sjukpenningen blir högre än sjukpenning beräknad på den sjukpenninggrundande inkomsten enligt fjärde stycket.
11 kap.
2 §3
Med inkomst av anställning avses den lön i pengar eller skattepliktiga naturaförmåner, som en försäkrad har fått säsom
3 Senaste lydelse I988:14()ft.
10
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1989/90:13:5
arbetstagare i allmän eller enskild tjänst. Till sådan inkomst räknas dock inte från en och samme arbetsgivare utgiven lön som under ett år ej uppgått till 1 000 kronor. 1 fråga om arbete som har utförts utomlands bortses vid beräkningen av pensionsgrundande inkomst från sådana lönetillägg som betingas av ökade levnadskostnader och andra särskilda förhållanden i sysselsättningslandet. Såsom inkomst av anställning anses även
a) sjukpenning enligt denna lag eller lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande ersättning som utgär enligt annan författning eller på grund av regeringens förordnande, i den mån ersättningen träder i stället för försäkrads inkomst såsom arbetstagare i allmän eller enskild tjänst,
b) föräldrapenningförmåner,
c) vårdbidrag enligt 9 kap. 4 §, i den mån bidraget inte är ersättning för merkostnader,
d) dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa,
e) kontant
arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973:371) om
kontant arbetsmarknadsstöd,
f) utbildningsbidrag
under arbetsmarknadsutbildning och yrkes
inriktad rehabilitering i form av dagpenning,
g) korttidsstudiestöd
och g) korttidsstudiestöd, vuxen-
vuxenstudiebtdrag enligt studie- studiebidrag och ulbildnings-
stödslagen (1973:349), arvode enligt studiestödslagen
(1973:349),
h) delpension enligt lagarna (1975:380) och (1979:84) om delpensionsförsäkring,
i) dagpenning till värnpliktiga och vapenfria tjänstepliktiga under repetitionsutbildning, frivilliga som genomgår utbildning under krigsförbandsövning eller särskild övning inom värnpliktsutbildningen, läkare under försvarsmedicinsk tjänstgöring samt civilförsvarspliktiga,
j) utbildningsbidrag för doktorander,
k) timersättning vid grundutbildning för vuxna (grundvux), vid vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda (särvux) och vid grundläggande svenskundervisning för invandrare,
I) livränta enligt 4 kap. lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande livränta som bestäms med tilllämpning av sagda lag,
m)frän Sveriges författarfond och konstnärsnämnden utgående bidrag som ej är att hänföra till inkomst av annal förvärvsarbete enligt 3 §, i den mån regeringen så förordnar,
n) statsbidrag lill arbetslösa som tillskott till deras försörjning när de startar egen rörelse,
o) värdet av vad den försäkrade tillgodoförs som följd av att en arbetsgivare lämnar sådant bidrag som likställs med lön enligt 2 kap. 3 § andra stycket lagen (1981:691) om socialavgifter,
p) ersättning enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård.
I fräga
om ersättning i pengar eller naturaförmåner som sägs i
första stycket för arbete som någon utfört för nägon annans räk
ning utan att vara anställd i dennes tjänst gäller i tillämpliga delar
bestämmelserna i 3 kap. 2 § andra stycket. 11
t2 Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 133
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1989/90:133
Vid beräkning av inkomst av anställning skall hänsyn tas till lön eller annan ersättning, som den försäkrade har fått från en arbetsgivare, som är bosatt utom riket eller är utländsk juridisk person, endast i fall då den försäkrade sysselsatts här i riket och överenskommelse inte träffats enligt 3 kap. 2 a § eller då han tjänstgjort som sjöman ombord på svenskt handelsfartyg. Vad som sägs här skall inte gälla beträffande lön till svenska medborgare, om svenska staten eller, där lönen härrör frän utländsk Juridisk person, en svensk Juridisk person, som äger ett bestämmande inflytande över den utländska juridiska personen, enligt av riksförsälc-ringsverket godtagen förbindelse har att svara för till-läggspensionsavgiften.
Hänsyn skall ej heller tas till lön eller annan ersättning frän främmande makts beskickning eller lönade konsulat här i riket eller från arbetsgivare, som tillhör sädan beskickning eller sädant konsulat och som inte är svensk medborgare. Vad som sägs här skall inte gälla beträffande lön till svensk medborgare eller till den som utan att vara svensk medborgare är bosatt i riket, om en utländsk beskickning här i riket enligt av riksförsäkringsverket godtagen förbindelse har att svara för tilläggspensionsavgiften.
Den som åtagit sig förbindelse enligt tredje eller fjärde stycket skall anses såsom arbetsgivare.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990.
12
4 Förslag till
Lag om ändring i semesterlagen (1977:480)
Härigenom föreskrivs att 17 § semesterlagen (1977:480) skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
17§'
Frånvaro frän arbetet är semesterlönegrundande, när fråga är om
1. ledighet på grund av sjukdom, i den mån frånvaron under in-tjänandeåret icke överstiger 180 dagar eller om frånvaron beror på arbetsskada,
2. ledighet enligt lagen (1978:410) om rätt till ledighet för värd av barn, m.m. dels under tid för vilken havandeskapspenning utges enligt 3 kap. 9 § lagen (1962:381) om allmän försäkring, dels under tid för vilken föräldrapenning utges i anledning av barns födelse eller adoption enligt 4 kap. 3 och 5 §§ samma lag, i den män frånvaron för varje barn, eller vid flerbarnsbörd sammanlagt, icke överstiger 120 dagar eller, för ensamstående förälder, 180 dagar, dels under tid för vilken tillfällig föräldrapenning utges enligt 4 kap. 10 och 11 §§ samma dag.
3. ledighet på grund av risk för överförande av smitta, om arbetstagaren är berättigad till ersättning enligt lagen (1989: 225) om ersättning till smittbärare, i den mån frånvaron under in-tjänandeåret icke överstiger 180 dagar,
4. ledighet
för utbildning, 4. ledighet för utbildning,
som ej enligt annan lag medför som ej enligt annan lag medför
rätt till semesterlön, om arbets- rätt till semesterlön, om arbets
tagaren erhåller korttidsstudie- tagaren erhåller korttidsstudie
stöd eller vuxenstudiebidrag en- stöd, vuxenstudiebidrag eller «f-
ligt studiestödslagen (1973:349) bildningsarvode enligt studie-
eller om utbildningen till vä- stödslagen (1973:349) eller om
sentlig del avser fackliga eller utbildningen till väsentlig del
med facklig verksamhet sam- avser fackliga eller med facklig
manhängande frågor, i den mån verksamhet sammanhängande
frånvaron under intjänandeåret frågor, i den män frånvaron un-
icke överstiger 180 dagar. der intjänandeåret icke översti
ger 180 dagar.
5. ledighet
pä grund av sädan i 27 § värnpliktslagen (1941:967)
eller med stöd därav föreskriven tjänstgöring om högst 60 dagar,
som ej är beredskapsövning och ej heller direkt ansluter sig till
grundutbildning, eller ledighet på grund av motsvarande vapenfri
tjänst, i den män frånvaron under intjänandeåret icke överstiger
60 dagar,
Prop. 1989/90:133
Senaste lydelse 1989: 339.
13
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1989/90:133
6. ledighet på grund av att arbetstagaren efter det
kalenderår då
han fyllt tjugotvå år fullgör tjänstgöring i civilförsvaret pä annan
tid än då civilförsvarsberedskap råder eller beredskapsövning får
anordnas vid försvarsmakten, i den mån frånvaron under
intjänandeåret icke överstiger 60 dagar,
7. ledighet enligt lagen (1986: 163) om rätt till ledighet för grundläggande svenskundervisning för invandrare, eller
8. ledighet enligt lagen (1988: 1465) om ersättning och ledighet för närståendevård.
Vid tillämpning av första stycket 1 skall frånvaron under de första 90 dagarna av frånvaroperiod ej i något fall anses bero på arbetsskada. Har arbetstagare av anledning som anges i första stycket 1 varit oavbrutet frånvarande från arbetet under två hela intjänandeår, grundar därefter infallande dag av frånvaroperiod icke rätt till semesterlön.
I frånvaroperiod som avses i första stycket inräknas även dagar under perioden då arbetstagaren icke skulle ha utfört arbete.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990.
14
utbildningsdepartementet Prop. 1989/90:133
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 mars 1990
Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Engström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström, Johansson, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén, Freivalds, Lööw, Persson, Molin, Sahlin, Lärsson, Åsbrink
Föredragande: statsrådet Persson
1 Inledning
Regeringen uppdrog den 2 mars 1989 åt universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) att i samråd med centrala studiestödsnämnden (CSN) lämna ett förslag om överföring av utbetalningsansvaret för utbildningsarvoden till CSN. Myndigheterna skulle också utvärdera existerande regelsystem i fråga om ansökan, beviljning och utbetalning samt, efter samråd med riksförsäkringsverket, göra en översyn av bestämmelserna för utbildningsarvode i samband med sjukdom.
UHÄ redovisade uppdraget i en rapport den 10 oktober 1989.1 rapporten föreslog UHÄ att administration och handläggning av utbildningsarvodena förs över till CSN:s ansvarsområde fr. o. m. den Ijuli 1990. Förslaget innebar relativt omfattande författningsändringar varför det inte kunde beredas i samband med 1990 års budgetproposition. I budgetpropositionen anmälde jag därför min avsikt att under våren 1990 återkomma med förslag till bestämmelser om utbildningsarvode.
CSN har därefter i samråd med UHÄ inkommit med ytterligare en skrivelse med förslag till ändringar av vissa förslag som lämnats i utredningsrapporten.
Myndigheternas förslag bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1 respektive bilaga 2
I likhet med vad som gäller för särskilt vuxenstudiestöd ersätter utbildningsarvode i princip en förlorad arbetsinkomst. Det är därför naturligt att bestämmelsema för dessa båda stödformer får en likartad utformning. Vissa bestämmelser i studiestödslagen (1973:349), t. ex. de om återkrav, är gemensamma för alla former av studiestöd och bör även gälla för utbildningsarvode. Av praktiska skäl bör därför bestämmelserna om utbildningsarvoden införas som ett nytt kapitel i studiestödslagen.
Jag beräknar att mina förslag till regler för utbildningsarvode kommer att rymmas inom den ram av 119,6 milj. kr. som regeringen har föreslagit i 1990 års budgetproposition.
15
2 Administration av utbildningsarvoden
Prop. 1989/90:133
Mitt förslag: Handläggningen av ansökningar om utbildningsarvoden och utbetalning av utbildningsarvoden skall överföras till studiestödsmyndigheterna fr. o. m. den 1 juli 1990.
UHÄ:s och CSN:s förslag: Överensstämmer med mitt förslag.
Skälen för mitt förslag: CSN har under en följd av år successivt tagit över ansvaret för administration av hela det statliga studiestödet. Erfarenheterna visar att denna samordning har inneburit betydande rationaliseringar. Den samlade studiestödskompetens som studiestödsmyndigheterna besitter har också medfört fördelar när det gäller den sakliga utformningen av bestämmelserna. Det är därför enligt min mening naturligt att även administrationen av utbildningsarvodet överförs till studiestödsmyndigheterna.
Med hänsyn till de likheter med det särskilda vuxenstudiestödet som utbildningsarvodet uppvisar delar jag CSN:s uppfattning att frågor om beviljande av stödet bör handläggas av vuxenutbildningsnämnderna. En sådan ordning är enligt min mening naturlig också mot bakgrund av att de regler som jag kommer att föreslå för utbildningsarvodet i väsentliga delar är desamma som de som gäller för särskilt vuxenstudiestöd. 1 sammanhanget vill jag erinra om att jag nyligen föreslagit att de nuvarande vuxenutbildnings- och studiemedelsnämndema under de närmaste åren bör ersättas av länsstudiestödsnämnder med ansvar för handläggningen av hela studiestödet(prop 1989/90:100, bil. 10 sid 302 0- Även ur denna synvinkel talar rationalitetsskäl således för att handläggningen överförs till vuxenutbildningsnämnderna eftersom dessa redan finns inrättade i resp. län.
3 Bestämmelser om utbildningsarvode
3.1 Utbildningar som berättigar till utbildningsarvode
Mitt förslag: Rätten till utbildningsarvode bör knytas till studier inom viss utbildning. Arvode beviljas efter ansökan. Det bör ankomma på regeringen att bestämma för vilka utbildningar arvode kan beviljas.
UHÄ:s och CSN:s förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag.
Skälen för mitt förslag: Det bör ankomma på regeringen att bestämma vilka utbildningar som bör berättiga till utbildningsarvode. För riksdagens kännedom vill jag dock anmäla min avsikt att senare återkomma till regeringen med förslag om att utbildningsarvode liksom tidigare bör beviljas studerande vid folkhögskollärarlinjen, handels- och kontorslärarlinjen, industri- och hantverkslärarlinjen och vårdlärarlinjen. Dessutom
16
bör arvode kunna beviljas de studerande vid den nyinrättade specialpedagogiska påbyggnadsutbildningen.
I princip bör antagning också innebära att den studerande garanteras ekonomiska förutsättningar att genomgå utbildningen. Någon prövning av studieresultaten som grund för beviljning av utbildningsarvode bör därför enligt min mening inte ske. Med hänsyn till de speciella villkor som gäller för antagning till utbildningen bör det nämligen kunna förutsättas att den studerande äger fömtsättningar för att kunna slutföra utbildningen utan studieförseningar. I den mån studieförseningar på grund av sjukdom eller dylikt trots detta förekommer under utbildningens gång bör utbildningsarvode alltså ändå i regel kunna utgå för hela utbildningen. I det fall studieförsening är mer omfattande och frekvent bör detta problem i första hand lösas av läroanstalten. Mot bakgmnd av vad jag nämnt bör det i regel vara möjligt för den studerande att ansöka om utbildningsarvode för hela utbildningen på en ansökan. Det bör ankomma på CSN att utfärda föreskrifter som möjliggör en sådan mtin.
Med hänsyn till de förenklingar av prövningen som jag här har föreslagit anserjag det inte nödvändigt att införa några särskilda bestämmelser om förskott på utbildningsarvode.
Prop. 1989/90:133
3.2 Belopp i utbildningsarvode
Mitt forslag: Regeringen skall bestämma beloppet i utbildningsarvode. Arvodet skall utgå för såväl heltids- som deltidsstudier och för varje dag som den studerande deltar i utbildningen. För deltidsstudier av minst halvtidsomfattning beviljas hälften av beloppet vid heltidsstudier.
UHA:s och CSN:s förslag: Överensstämmer med mitt förslag.
Skälen för mitt förslag: De t.o.m. år 1989 gällande bestämmelserna innebar att utbildningsarvode beviljades med ett belopp motsvarande löneklass Ll:0. Enligt de nya avtal som gäller för de berörda lärarkategorierna har lönegradssystemet numera ersatts med ett individuellt lönesystem. Det bör ankomma på regeringen att bestämma beloppet i utbildningsarvode.
1 likhet med vad som gäller för övriga studiestöd bör utbildningsarvode kunna utgå för såväl heltids-som deltidsstudier. Studier av mindre omfattning än halvtid bör emellertid inte berättiga till stöd. Beräkningen av beloppet bör liksom för det särskilda vuxenstudiestödet göras för varje dag som den studerande deltar i utbildningen. Den studiestödsberättigande tiden bör beräknas enligt samma principer som gäller för övrig högskoleutbildning. Detta innebär att utbildningsarvode normalt kommer att beviljas för en studietid som omfattar ca nio månader per läsår och att varje termin normalt berättigar till ungefar 4,5 månaders stöd.
17
3.3 Utbildningsarvode under sjukdom m. m.
Prop. 1989/90:133
Mitt förslag: Utbildningsarvode får uppbäras för tid under vilken den studerande på gmnd av sjukdom är helt oförmögen att bedriva studier. Sjukpenningen hålls vilande under sjukperioden. Utbildningsarvodet får även behållas under vissa andra typer av kortare ledigheter
UHÄ:s och CSN:s förslag: Överensstämmer med mitt förslag.
Skälen för mitt förslag: Enligt nu gällande regler har de studerande rätt till ersättning från försäkringskassan för sjukperiod som infaller under studiema. Sjukpenningen beräknas i regel med hänsyn till den inkomst den studerande hade före utbildningen och utbetalas normalt först efter 14 dagars sjukdom. Utbildningsarvodet utgår som regel inte under samma tid som sjukpenning.
Det är enligt min mening naturligt att i princip samma regler gäller för hela det statliga studiestödet vid sjukdom som inträffar under studietiden. Bestämmelsema om utbildningsarvode under sjukdom bör därför utformas på samma sätt som gäller för övriga studiestöd. Detta innebär att utbildningsarvodet behålls under sjukperioden och att sjukpenningen från försäkringskassan hålls vilande. Förslagen kräver fömtom bestämmelser i studiestödslagen även ändring av 3 kap. 5 § lagen (1962:381) om allmän försäkring. Jag har i denna fråga samrått med chefen för socialdepartementet.
Även när det gäller vissa typer av kortare ledigheter bör utbildningsarvodet, i likhet med vad som gäller för särskilt vuxenstudiestöd, kunna uppbäras utan avdrag. Detta föreslås således gälla vid tillfällig vård av barn, uppdrag i studerandeorganisation, enskild angelägenhet av vikt eller vid närståendevård.
3.4 Minskning av utbildningsarvode
Mitt förslag: Utbildningsarvode skall kunna minskas för den som har lön eller annan ersättning från arbetsgivare under studietiden samt vid vissa andra ersättningar. Utbildningsarvode som uppburits obehörigt skall genast återkrävas.
UHÄ:s och CSN:s förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag. Myndigheterna har emellertid föreslagit att den som får lön från arbetsgivare enligt särskild författning inte skall medges rätt till utbildningsarvode.
Skälen för mitt förslag: Det är enligt min mening rimligt att utbildningsarvode minskas för den som har lön från arbetsgivaren under utbildningstiden. Eventuella extrainkomster som den studerande kan få vid sidan om studiema bör däremot inte påverka beloppet i utbildningsarvode. Föreskrif-
18
ter om reducering av utbildningsarvode med hänsyn till inkomst bör ut- Prop. 1989/90:133 färdas av regeringen. Dessa bör utformas mot bakgmnd av utbildningsarvodets starkt uttalade rekryteringssyfte. Reduceringsreglema bör därför ta fasta på att en fömtsättning för att utbildningens målgmpp skall kunna nås är att den ekonomiska ersättningen i form av lön och arvode inte i alltför hög grad avviker från den studerandes normala lön. I den mån en studerande får behålla viss del av lönen från sin arbetsgivare så bör detta också i normalfallet innebära att han därigenom fåren förbättrad ekonomi jämfört med om endast utbildningsarvode skulle ha beviljats.
Liksom tidigare bör den som går folkhögskollärarlinjen under vissa fömtsättningar medges rätt till bibehållen lön med B- avdrag från arbetsgivaren. Reduceringsreglema bör gälla även för dessa studerande.
Bestämmelsema om återkrav i 9 kap. 2 § och om fömtsättningama i vissa fall att få nytt studiestöd i 9 kap. 2 b § studiestödslagen bör ändras så att de också omfattar utbildningsarvode.
Jag delar myndighetemas uppfattning att studiemedel, särskilt vuxenstudiestöd eller utbildningsbidrag för arbetsmarknadsutbildning inte bör kunna uppbäras för samma tid som utbildningsarvode. UHÄ och CSN har föreslagit att denna fråga regleras genom en avräkningsbestämmelse för utbildningsarvode mot studiemedel resp. särskilt vuxenstudiestöd. Jag vill emellertid förorda en annan teknisk lösning som innebär att studiemedel och särskilt vuxenstudiestöd inte alls får beviljas för de utbildningar för vilka utbildningsarvode utgår. Vilka utbildningar som kan berättiga till studiemedel och särskilt vuxenstudiestöd framgår av bestämmelser som regeringen utfärdar. I konsekvens härmed bör den bestämmelse i 4 kap. 3 § studiestödslagen, som innebär att studiemedel inte får beviljas för samma tid som utbildningsarvode, slopas. Det är enligt min mening inte nödvändigt att införa någon bestämmelse som uttryckligen förbjuder att utbildningsarvode beviljas för samma tid som utbildningsbidrag för arbetsmarknadsutbildning. Det torde nämligen knappast förekomma att de båda förmånema utgår samtidigt eftersom de utbildningar som det här är fråga om inte torde bli aktuella som arbetsmarknadsutbildning.
Vidare bör, i likhet med vad som gäller för övriga studiestöd, en bestämmelse införas som hindrar att korttidsstudiestöd utgår för samma tid som utbildningsarvode. Detta kräver ändring av 5 kap. 6 § studiestödslagen.
I likhet med vad som gäller för särskilt vuxenstudiestöd och utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning bör utbildningsarvodet minskas om vissa övriga förmåner utgår parallellt med arvodet. Minskning bör t. ex. i regel ske för den som uppbär pensionsförmån eller livränta. Handikappersättning) vårdbidrag eller bampension enligt lagen om allmän försäkring bör emellertid, på samma sätt som gäller för särskilt vuxenstudiestöd, inte reducera arvodet. Det bör ankomma på regeringen att bestämma vilka ersättningar som skall föranleda en minskning av arvodet.
19
3.5 Vissa övriga bestämmelser
Prop. 1989/90:133
Mitt förslag: Utbildningsarvodet skall vara pensions- och semesterlönegrundande.
UHÄ:s och CSN:s förslag: Överensstämmer med mitt förslag.
Skälen för mitt förslag: Enligt nu gällande regler är utbildningsarvodet skattepliktigfmen inte pensions- och semesterlönegmndande. Även i dessa avseenden bör reglema för utbildningsarvode utformas i enlighet med bestämmelsema om särskilt vuxenstudiestöd. Förslagen kräver ändring av 11 kap. 2 § lagen om allmän försäkring samt 17 § semesterlagen (1977:480). Jag har i dessa frågor samrått med chefema för social- resp. arbetsmarknadsdepartementet.
Utbildningsarvodet är skattepliktigt enligt bestämmelserna i kommunalskattelagen (1928:370). Detta följer av att något särskilt undantag från skattskyldighet inte har införts när det gäller arvodet. För tydlighets skull bör, i likhet med vad som gäller för övriga skattepliktiga studiestöd, utbildningsarvodet införas i den uppräkning av vissa skattepliktiga förmåner som finns i punkt 12 av anvisningama till 32 § kommunalskattelagen. I denna fråga har jag samrått med statsrådet Åsbrink.
4 Lagrådets hörande
Av de lagförslag jag nu lägger fram är endast de som gäller kommunalskattelagen och semesterlagen inom lagrådets område. Dessa förslag är emellertid sådana att lagrådets hörande skulle sakna betydelse.
5 Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att anta förslagen till
1. lag om ändring i studiestödslagen (1973:349),
2. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),
3. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,
4. lag om ändring i semesterlagen (1977:480).
6 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.
20
UHÄ:s och CSN:s förslag till regler om utbildningsarvode
i Prop. 1989/90:133
rapport den 10 oktober 1989 Bilaga 1
UHÄ, CSN och RFV har fått i uppdrag att bl.a. se över nuvarande bestämmelser för utbildningsarvode vid sjukdom, arbete och frånvaro.
CSN har gjort en jämförande studie av hur motsvarande frågor är reglerade för andra former av studiestöd; studiemedel, särskilt vuxenstudiestöd, utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning och utbildningsbidrag för doktorander. Utöver regler om vad som gäller vid sjukdom, arbete eller frånvaro har också studerats regler för de olika studiestödsfor-mema om samordning mellan olika former av studiestöd och pensioner o.d., om pensionsgmndande inkomst, om sjukpenninggmndande inkomst, om semesterlön, om beskattningsbar inkomst samt om sociala avgifter. Studien redovisas i bilaga 3.
Efter studien har överväganden gjorts av vilken reglering inom dessa områden som bör gälla för utbildningsarvode. Utbildningsarvode kan mest liknas vid särskilt vuxenstudiestöd eller utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning, eftersom alla dessa studiestödsformer bl. a. konstra-erats för att kompensera inkomstbortfall. Utbildningsanordnama har dessutom hittills för studerande med utbildningsarvode trots att bestämmelser saknats i relevanta avseenden tillämpat de bestämmelser vid sjukdom, arbete eller frånvaro som gäller för särskilt vuxenstudiestöd.
Det är CSN:s uppfattning att gällande regler om särskilt vuxenstudiestöd och utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning i stort uppfyller de krav och önskemål som kan ställas beträffande utbildningsarvode inom det här området. Eftersom särskilt vuxenstudiestöd finns inom CSN:s ansvarsområde, menar CSN att det då är lämpligast att införa regler för utbildningsarvode, som anknyter till motsvarande reglering för särskilt vuxenstudiestöd.
Genom den här föreslagna regleringen av rätten till utbildningsarvode till studerande vid vissa läramtbildningar får utbildningsarvodet stora likheter med övriga studiestöd, framför allt särskilt vuxenstudiestöd och, i någon mindre mån, studiemedel. Förslaget till regelverk har därför kon-stmerats med studiestödslagens 7 och 4 kapitel som utgångspunkt.
Övriga förmåner för studerande vid de i detta sammanhang aktuella läramtbildningama lön utan avdrag, lön med B-avdrag samt ersättning för mistad lön bör även fortsättningsvis regleras i annan författning (se text Förordning om förmåner till vissa studerande på folkhögskollärarlinjen - UHÄ-FS 1982:28). De nu föreslagna bestämmelsema syftar till ingen del att påverka dessa förmåner.
Den föreslagna regleringen avseende rätt till utbildningsarvode under sjukdom, vid ledighet för vård av bam eller närstående samt vid ledighet för enskild angelägenhet av vikt, kan inte fömtses medföra någon kostnad. Det kan för övrigt påpekas att man lokalt haft en tillämpning som i huvudsak ansluter till de nu föreslagna reglema, trots att sådana bestämmelser saknats. Man kan således även av denna anledning räkna med att de föreslagna reglema inte kommer att medföra någon merkostnad.
CSN föreslår också att utbildningsarvodet fortsättningsvis skall vara 21
pensionsgrundande för tilläggspension i likhet med särskilt vuxenstudie- Prop. 1989/90:133 stöd. Den motivering som anfördes i kommitténs för studiestöd åt vuxna Bilaga 1 (SVUX) betänkande Studiestöd åt vuxna (SOU 1974:62) refereras.
Man anförde att erhållande av det särskilda vuxenstudiestödet inte kunde jämställas med anställning. Att man likväl föreslog att det särskilda vuxenstudiebidraget skulle räknas som pensionsgrundande inkomst var med hänsyn till att bidraget ersätter inkomst av anställning och att förlust härav kan påverka rätten till allmän tjänstepension. Dock, fortsätter man, får betydelsen av reformen inte överskattas. Eftersom pensionsbeloppens storlek inom ålderspensionen beräknas utifrån medeltalet av de pensionspoäng som tillgodoräknats en försäkrad under hela hans produktiva liv samt att medeltalsberäkningen för dem som tillgodoräknats pensionspoäng för mer än 15 år görs enbart på de 15 år som har det största poängantalet, kommer den omständigheten att studiebidraget utgör pensionsgrundande inkomst att i övervägande antalet fall sakna betydelse. Endast i undantagsfall torde ett år med en studieperiod komma att ingå bland de 15 bästa åren, medan det däremot kan komma att bli vanligare att ett pensionsgrundande studiebidrag medverkar till att kraven på full pension uppnås, dvs. 30 år med pensionspoäng noterade.
Inom alla försäkringar är det en gmndläggande princip att ett kollektiv av personer samverkar för att gemensamt betala de kostnader som uppstår när försäkringsfall inträffar. Försäkringspremierna eller avgifterna fastställs så att de med rimlig säkerhet täcker kostnaderna för försäkringsfallen. Inom försäkringen för tilläggspension skall löpande utgifter täckas av inflytande avgifter vilka betalas av arbetsgivarna och beräknas som en viss procent av utbetald lön fömtom av avkastning av allmänna pensionsfondens tillgångar.
Utgångspunkten för avgiftsuttaget till ATP bör, enligt kommitténs mening, vara att det är de aktiva som skall svara för utgifterna. Enligt lagen om allmän försäkring (AFL) utgår inte arbetsgivaravgift till sjukförsäkringen eller försäkringen för tilläggspension på gmndval av utbetald sjukpenning m.m.
CSN menar att dessa motiv också bör gälla för studerande med utbildningsarvode. Det antal studerande som varje år uppbär utbildningsarvode är mycket litet, ca 1 200 personer. Sammanfattningsvis anser CSN att kostnadema för att göra utbildningsarvodet pensionsgmndande är försumbara.
CSN
föreslår vidare att utbildningsarvodet i likhet med särskilt vuxen
studiestöd bör bli semesterlönegmndande med samma motivering som
1974 års semesterkommitté anförde i betänkandet Fem veckors semester
(SOU 1975:88), nämligen att arvodet skall vara ersättning för inkomst
bortfall under semestertiden och då är det naturiigt att förlust av semester
lön under sådan utbildningstid ersätts. (Kommitténs uttalande avsåg tim
studiestöd och dagstudiestöd i form av inkomstbidrag och vuxenstudiebi
drag. Betänkandet ledde till prop 1976/77:32 om ny semestedag och i 17 §
semesterlagen (1977/78:480) stadgas att frånvaro från arbetet är semester
lönegmndande när det är fråga om ledighet för utbildning, om arbetstaga
ren erhåller vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen). 22
I det följande lämnar CSN förslag till bestämmelser om vad som bör Prop. 1989/90:133 gälla för studerande med utbildningsarvode vid sjukdom, frånvaro, arbete Bilaga 1 m.m. Vidare föreslås bestämmelser för utbildningsarvode som anknyter till nuvarande administrativa regler om särskilt vuxenstudiestöd och studiemedel.
I förslagen har CSN byggt upp författningarna enligt den modell som finns för t. ex. särskilt vuxenstudiestöd och studiemedel. De gmndläggande bestämmelserna föreslås finnas i en lag om utbildningsarvode och övriga bestämmelser av främst administrativ karaktär föreslås finnas i en förordning om utbildningsarvode. I lagen ges dessutom bemyndiganden till regeringen att i förordning utfärda kompletterande bestämmelser eller att för angivna områden i stället bemyndiga CSN att utfärda sådana bestämmelser. Det är samma teknik som används i studiestödslagen och studiestödsförordningen. CSN ser det som en fördel att författningarna både till uppställning och ordalydelse övenstämmer med vad som är det vanliga för andra studiestöd. För närvarande gäller att de regler som finns om förmåner vid genomgång av vissa lärarutbildningar har fastställts av regeringen i olika förordningar sor kungjorts i UHÄ:s författningsamling. Det ankommer på regeringen att fatta beslut om hur författningarna skall vara uppbyggda. Man kan också överväga att föra in bestämmelserna om utbildningsarvode i studiestödslagen och studiestödsförordningen i stället för i separata bestämmelser. Så har emellertid inte skett beträffande t.ex. särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa eller timersättning vid vissa vuxenutbildningar utan bestämmelser om dessa studiestödsformer finns i särskilda författningar och inte i studiestödslagen.
Följande författningsförslag lämnas:
Lag om utbildningsarvode till studerande vid vissa lärarutbildningar
Förordning om utbildningsarvode till studerande vid vissa lärarutbildningar
Lag om ändring i lagen om allmän försäkring, 3 kap. 5 § 3 st. punkt 1 och 11 kap. 2 § (ny punkt)
Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623) andra avdelningen IV första momentet 37 §
Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) 12 punkten 3 st. anvisningarna till 32 §
Lag om ändring av semesterlagen (1977:480), 17 § 1 st. punkt 4
Förordning om ändring av studiemedelsnämndernas instmktion (1965:745) 2 §
Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektör Olsson efter föredragning av förste byråsekreterare I. Olsson. Vidare har närvarit byråchefen Sundström, chefsjuristen Linander samt avdelningsdirektörema Borehed, o. Karlsson och M.J. Larsson.
23
Förslag till Prop. 1989/90:133
Lag om utbildningsarvode till studerande vid vissa '
lärarutbildningar
Allmänna bestämmelser
1 § Utbildningsarvode kan utgå till studerande vid utbildningslinjer som regeringen bestämmer.
2 § Utbildningsarvode utgår med belopp som regeringen bestämmer.
3 § Utbildningsarvode utgår för varje kalenderdag under sådan del av läsår under vilket en studerande bedriver studier.
Utbildningsarvode utgår enligt bestämmelserna i 9 § även för tid under vilken en studerande är sjuk.
4§ Studerande har rätt till utbildningsarvode såväl vid heltidsstudier som dcltidsstudier. Till deltidsstuderande utgår dock utbildningsarvodet endast om studierna bedrivs på minst halvtid.
Närmare föreskrifter om omfattningen av de studier som kan ge rätt till utbildningsarvode meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.
5 § Utbildningsarvode får inte beviljas eller uppbäras för tid för vilken den studerande erhåller lön från arbetsgivare enligt särskild författning eller utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning.
6 § Beviljas en studerande utbildningsarvode för sådan tid för vilken den studerande redan har uppburit studiemedel enligt 4 kap. eller särskih vuxenstudiestöd enligt 7 kap. studiestödslagen (1973:349), skall det belopp den studerande uppburit i studiemedel eller särskilt vuxenstudiestöd avräknas frän det utbildningsarvode som den studerande beviljas för nämnda tid.
Belopp som inte kan avräknas skall återkrävas. Därvid tillämpas 9 kap. studiestödslagen (1973:349).
7 §
Till studerande som ej tidigare varit inskriven på utbildningslinje
som berättigar till utbildningsarvode utgår sådant arvode utan föregående
prövning av hans lämplighet för studierna.
Till annan studerande utgår utbildningsarvode endast om det med hänsyn till de resultat som han har uppnått måste anses sannolikt att han kommer att slutföra studiema inom normal tid. Vid denna bedömning skall hänsyn tas till förhållanden av personlig natur som kan antas ha inverkat på studieresultaten.
Närmare föreskrifter för tillämpningen meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.
8 § Utbildningsarvode beviljas efter ansökan.
Ansökan ges in inom den tid och i den ordning som bestäms av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Om särskilda skäl föreligger, får ansökan prövas även om den kommit in för sent.
Utbildningsarvode beviljas för högst två kalenderhalvår i sänder.
24
Utbildningsarvode under sjukdom m. m. Prop. 1989/90:133
Bilaga 1
9 § För tid under vilken en studerande på gmnd av sjukdom är helt
oförmögen att bedriva sina studier utgår utbildningsarvode för sjukperiod som infaller under den del av det eller de kalenderhalvår för vilka den studerande har beviljats utbildningsarvode. Bestämmelsema i 4 kap. 28 och 31 35 §§ studiestödslagen (1973:349) skall tillämpas.
Första stycket gäller även för tid under vilken den studerande är att anse som smittbärare enligt lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare och på gmnd av beslut enligt smittskyddslagen (1988:1472) eller livsmedelslagen (1971:511) eller föreskrifter som har meddelats med stöd av sistnämnda lag är helt oförmögen att bedriva sina studier.
För det första kalenderhalvår under vilket en studerande bedriver studier som berättigar till utbildningsarvode enligt denna lag utgår utbildningsarvode endast för sjukperiod som infaller efter det den studerande har påbörjat studiema.
10 § En studerande har rätt att behålla utbildningsarvode vid
1. ledighet för tillfällig vård av bam i samma omfattning som enligt 4 kap. 1012 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring gäller för rätt till föräldrapenning,
2. ledighet för fullgörande av uppdrag i elevorganisation under sammanlagt högst tio dagar under ett kalenderhalvår,
3. kortvarig ledighet för enskild angelägenhet av vikt och
4. ledighet för närståendevård i samma omfattning som enligt lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård gäller för rätt till förmånema.
Närmare bestämmelser för tillämpningen meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.
Minskning av utbildningsarvode
11 §
För tid under vilken en studerande uppbär utbildningsarvode skall
detta minskas med det belopp den studerande fått för samma tid som
1. annan pension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring än handikappersättning, vårdbidrag eller bampension,
2. hustmtillägg enligt lagen (1962:392) om hustmtillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension,
3. annan pensionsförmån än enligt lagen om allmän försäkring,
4. sjukpenning enligt 3 kap. 8 § lagen om allmän försäkring eller motsvarande ersättning enligt någon annan författning,
5. sjukpenning enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande ersättning enligt någon annan författning,
6. livränta enligt lagen om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande ersättning enligt någon annan författning.
Närmare bestämmelser för tillämpningen meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.
12 §
För studerande som enligt kollektivavtal eller annat skriftligt avtal
uppbär lön under utbildningstiden kan utbildningsarvodet minskas. Det
samma gäller ifråga om andra motsvarande ersättningar.
Närmare föreskrifter
meddelas av regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer. 25
övriga bestämmelser Prop. 1989/90:133
13 §
Avbryter en studerande sina studier eller övergår han till annan rJiiaga
utbildningslinje än sådan som omfattas av förordnande enligt 1 § får han
inte uppbära utbildningsarvode som beviljats för tiden efter avbrottet eller övergången.
14 §
Har någon uppburit utbildningsarvode obehörigen eller med för
högt belopp och har han insett eller bort inse detta, kan vad för mycket
utgått genast återkrävas.
Avbryter någon sina studier eller övergår till annan utbildningslinje än sådan som omfattas av förordnande enligt 1 §, skall första stycket tillämpas beträffande uppburet utbildningsarvode som avser tiden efter avbrottet eller övergången. Beror avbrottet på sjukdom skall utbildningsarvode som den studerande uppburit enligt 9 § och de bestämmelser som anges där ej återkrävas.
På utbildningsarvode som återkrävts enligt första eller andra stycket utgår ränta från den dag när arvodet uppburits efter en räntesats som vid varje tidpunkt med två procentenheter överstiger statens utlåningsränta. Om det finns särskilda skäl kan den återbetalningsskyldige befrias helt eller delvis från sin skyldighet att erlägga räntan.
15 §
En fordran som har uppkommit på gmnd av att utbildningsarvode
har återkrävts och som inte har betalats, bevakas fram till det år gäldenä
ren fyller sextiofem år. Därefter avskrivs fordringen.
Om gäldenären avlider, avskrivs fordringen.
Om indrivningen av en sådan fordran som avses i första stycket skulle vålla mer arbete eller kostnad än som är skäligt och indrivning inte är påkallad från allmän synpunkt får indrivningsåtgärder underlåtas.
16 § En fordran på utbildningsarvode kan inte överlåtas.
17 § Läroanstalt är skyldig att till centrala studiestödsnämnden och studiemedelsnämndema lämna de uppgifter som är av betydelse för tillämpningen av denna lag enligt de föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.
Ikraftträdande
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1990.
26
Förslag till Prop. 1989/90:133
Förordning om utbildningsarvode till studerande vid vissa '
lärarutbildningar
Allmänna bestämmelser
1 §
Utbildningsarvode kan utgå för studier vid följande utbildningslinjer
vid statlig högskoleenhet:
Handels- och kontorslärarlinjen, 40 p
Industri- och hantverkslärarlinjen, 40 p
Vårdlärarlinjen, 60 p
Speciallärarlinjen, 20 p
Folkhögskollärarlinjen, 40 p
Naturbmkslärarlinjen, 40 p
Utbildning av lärare för jordbmk, skogsbmk och trädgårdsskötsel, 20 p
2 §
Utbildningsarvode utgår med belopp motsvarande lön enligt löne
grad L 1:0. För deltidsstudier på minst halvtid utgår utbildningsarvode
med hälften av detta belopp.
3§ Centrala studiestödsnämnden fastställer den tid för vilken utbildningsarvode kan utgå.
4 §
En studerande som fullgjort studiema i den takt som utbildnings
planen föreskriver har rätt till fortsatt utbildningsarvode. Mindre och
tillfälliga förseningar i studiema kan accepteras.
Vid mer betydande förseningar i studiema måste den studerande eller läroanstalten lämna godtagbar förklaring till de otillräckliga resultaten. Fortsatt utbildningsarvode kan utgå om studiemedelsnämnden bedömer att den studerande kommer att kunna slutföra de återstående studiema i normal takt.
5 §
Närmare föreskrifter om omfattningen av de studier som enligt 4 §
lagen (1990:000) om utbildningsarvode till studerande vid vissa läramt
bildningar kan ge rätt till utbildningsarvode meddelas av centrala studie
stödsnämnden.
Ansökan om utbildningsarvode
6 §
Ansökan om utbildningsarvode görs på blankett som centrala studie
stödsnämnden fastställer.
Uppgift i ansökan avges på heder och samvete.
7 § Ansökan om utbildningsarvode skall vara egenhändigt underskriven av den studerande.
8 § Ansökan om utbildningsarvode ges in till studiemedelsnämnden. Ansökan ges in inom den tid som centrala studiestödsnämnden bestämmer. Om prövning av ansökan som kommit in för sent finns bestämmelser i 8§ lagen (1990:000) om utbildningsarvode för studerande vid vissa läramtbildningar.
27
Handläggning av ärende om utbildningsarvode Prop. 1989/90:133
9 § Fråga om utbildningsarvode prövas av studiemedelsnämnden. Bilaga 1
10 §
1 underrättelse om beslut om beviljat utbildningsarvode skall upp
gift lämnas om innehållet i 1416 §§.
Utbetalning av utbildningsarvode
11 § Utbildningsarvode betalas ut av studiemedelsnämnden.
12 § Utbildningsarvode betalas ut månadsvis i efterskott enligt de närmare bestämmelser som meddelas av centrala studiestödsnämnden.
På utbildningsarvode kan förskott utgå enligt de närmare bestämmelser som meddelas av centrala studiestödsnämnden.
13 §
Utbildningsarvode får betalas ut endast om det är styrkt att en
studerande bedriver de studier för vilka arvodet har beviljats. Närmare
bestämmelser meddelas av centrala studiestödsnämnden.
Läroanstalt skall enligt de närmare bestämmelser som centrala studiestödsnämnden meddelar lämna studiemedelsnämnd erforderliga uppgifter om studerande som intagits i utbildning.
Övriga bestämmelser
14 §
En studerandes rätt till utbildningsarvode skall omprövas när änd
rade förhållanden föranleder det.
I fråga om tid för vilken en studerande har uppburit utbildningsarvode, får ändring dock ske endast till hans förmån. Om ändring till en studerandes nackdel för sådan tid finns bestämmelser i 14 § lagen (1990:0(X)) om utbildningsarvode till studerande vid vissa lärarutbildningar och 19 § denna förordning.
15 § Ändras förhållandena på sådant sätt att utbildningsarvode inte längre skall utgå eller skall utgå för kortare tid eller med lägre belopp skall den studerande genast anmäla detta till studiemedelsnämnden. Detsamma gäller om den utbildning för vilken den studerande beviljats utbildningsarvode inte anordnas.
16 § Avbryter en studerande som har beviljats utbildningsarvode sina studier eller övergår han till annan utbildningslinje än sådan som nämns i 1 § skall han genast anmäla detta till studiemedelsnämnden.
17 § Närmare föreskrifter om en studerandes rätt att behålla utbildningsarvode vid ledighet enligt 10 § lagen (1990:000) om utbildningsarvode till studerande vid vissa läramtbildningar meddelas av centrala studiestödsnämnden.
18 § Närmare föreskrifter om minskning av utbildningsarvode enligt 11 och 12 §§ lagen (1990:000) om utbildningsarvode till studerande vid vissa läramtbildningar meddelas av centrala studiestödsnämnden.
19 § Frågor om återkrav av utbildningsarvode prövas av den studiemedelsnämnd som beviljat utbildningsarvodet. 28
20 §
Beslut om utbildningsarvode får överklagas hos centrala studie- Prop.
1989/90:133
stödsnämnden. Bilaga 1
Centrala studiestödsnämndens beslut får inte överklagas.
21 § Beslut enligt lagen (1990:000) om utbildningsarvode till studerande vid vissa lärarutbildningar eller denna förordning av studiemedelsnämnd skall gälla omedelbart, om inte annat har föreskrivits i beslutet eller bestäms av centrala studiestödsnämnden.
22 § Föreskrifterna i 20 kap. 10-I2§§ lagen (1962:381) om allmän försäkring tillämpas i ärende enligt lagen om utbildningsarvode till studerande vid vissa lärarutbildningar som i första instans handläggs av allmän försäkringskassa.
Ikraftträdande
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1990.
29
Förslag till Prop. 1989/90:133
Lag- och förordningsändringar föranledda av lagen om '
utbildningsarvode till studerande vid vissa lärarutbildningar
Lagen om allmän försäkring, AFL, 3 kap. 5 § 3 st. punkt 1.
Föreslagen ny lydelse:
1. bedriver studier, för vilka han uppbär studiehjälp, studiemedel eller särskilt vuxenstudiestöd enligt studiestödslagen (1973:349), studiestöd enligt lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa, bidrag enligt förordningen (1976:536) om utbildningsbidrag för doktorandere/Zer utbildningsarvode enligt lagen (1990:000) om utbildningsarvode tid studerande vid vissa lärarutbildningar.
(Förändringen innebär att utbildningsarvode medtas i uppräkningen.)
Lagen om allmän försäkring, AFL, 11 kap. 2 §.
Föreslagen ny punkt p/.
Såsom inkomst av anställning anses även: punkterna yl-olp/ utbildningsarvode enligt lagen (1990:000) om utbildningsarvode tiU studerande vid vissa lärarutbildningar.
(Förändringen består i att en ny punkt p/ medtas i uppräkningen.)
Kommunalskattelagen (1928:370), 12 punkten 3 st. anvisningarna till 32 §
Föreslagen ny lydelse:
Korttidsstudiestöd och vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen (1973:349), utbildningsbidrag för doktorander,utbildningsarvode enligt lagen (1990:000) om utbildningsarvode till studerande vid vissa lärarutbild-«i«ar,timersättning vid gmndutbildning för vuxna (gmndvux), vid vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda (särvux) och vid gmndläggande svenskundervisning för invandrare räknas som skattepliktig inkomst av tjänst.
(Förändringen består i att utbildningsarvode medtas i uppräkningen.)
Taxeringslagen (1956:623) andra avdelningen IV, 37 § 1 mom.
Föreslagen ny lydelse:
3 i. Uppgiftsskyldig: Studiemedelsnämnd. Vem uppgiften skall avse: Den som uppburit utbildningsarvode enligt lagen (1990:000) om uibildningsarvode till studerande vid vissa läramtbildningar.
Vad uppgiften skall avse: Utgivet belopp som uppgår till sammanlagt minst 100 kronor för hela året.
(Förändringen består i att en ny punkt i. medtas i uppräkningen.)
Semesterlagen (1977:480), 17 § 1 st. punkt 4.
Föreslagen ny lydelse:
4.
ledighet för utbildning, som ej enligt annan lag medför rätt till semes
terlön, om arbetstagaren erhåller korttidsstudiestöd eller vuxenstudiebi
drag enligt studiestödslagen (1973:349), utbildningsarvode enligt lagen
(1990:000) om utbildningsarvode tiU studerande vid vissa lärarutbildningar
eller om utbildningen till väsentlig del avser fackliga eller med facklig 30
verksamhet sammanhängande
frågor, i den mån frånvaron under intjä- Prop. 1989/90:133
nandeåret icke överstiger 180 dagar. Bilaga 1
(Förändringen består i att utbildningsarvodet medtas i uppräkningen.)
Förordningen (1988:1196) med instruktion för studiemedelsnämnderna, 2 §, ny punkt mellan nuvarande 1 och 2.
Föreslagen ny lydelse:
- pröva ärenden om utbildningsarvode enligt lagen (1990:000) om utbildningsarvode till studerande vid vissa läramtbildningar.
Förordningen (1987:406) om arbetsmarknadsutbildning, 31 § 1 st. punkt 1.
Föreslagen ny lydelse:
Avdrag från utbildningsbidraget skall göras med ett belopp som svarar mot
1. studiehjälp, studiemedel, korttidsstudiestöd eller särskilt vuxenstudiestöd enligt studiestödslagen (1973:349) eller utbildningsarvode enligt lagen om (1990:000) utbildningsarvode tid studerande vid vissa lärarutbildningar, som har erhållits för samma tid som utbildningsbidrag.
(Förändringen består i att utbildningsarvode medtas i uppräkningen.)
31
CSN:s skrivelse till regeringen den 16 mars 1990 Prop. 1989/90; 133
Administrationen av utbildningsarvode för vissa '
lärarutbildningar
UHÄ har, efter samråd med CSN, till regeringen överlämnat förslag till förändrad administration av utbildningsarvode till studerande vid vissa lärarutbildningar. Förslaget innefattade, förutom regler för utbildningsarvodet, vissa administrativa mtiner.
CSN har nu, efter ytterligare överväganden och samråd med bl. a. UHÄ, funnit skäl för att göra vissa ändringar i förslaget.
Ändringarna presenteras i det följande.
Ändring av förslag till lag
7 § om meritprövning utgår helt.
Motiv för ändringen; Den som antagits till lärarutbildningen har rätt till utbildningsarvode. Man bör kunna fömtsätta att den som antagits till utbildningen av utbildningsanordnaren redan bedömts med avseende på sin lämplighet för studierna.
8§ ändras i sista stycket: "Utbildningsarvode för viss läramtbildning kan beviljas för den tid utbildningen omfattar."
Motiv för ändringen: De flesta utbildningar är två terminer, dvs. den tid för vilken vi nu kan bevilja studiemedel eller särskilt vuxenstudiestöd vid ett ansökningstillfälle. För utbildningar som är längre än två terminer görs en meritprövning inför tredje terminen. Eftersom vi föreslagit att någon meritprövning inte skall ske, faller ett motiv för att begränsa beslutet till två terminer. Vi eftersträvar dessutom en så rationell hantering som möjligt, vilket är ett annat motiv för att bevilja stöd för hela utbildningen. En utveckling i denna riktning har för övrigt påbörjats för andra studiestödsformer.
17 § "studiemedelsnämnderna" byts till "vuxenutbildningsnämnderna".
Motiv för ändringen;Se under mbriken "Ändring av förslag till förordning".
Ändring i studiestödslagen (nytt förslag)
SsL 5 kap. 6 § kompletteras med "utbildningsarvode för vissa lärarutbildningar".
Ändring av förslag till förordning
"Studiemedelsnämndema" byts konsekvent till "vuxenutbildningsnämnderna".
Motiv för ändringen; Utbildningsarvodets regler är uppbyggda på de regler som gäller för särskilt vuxenstudiestöd. Därför bygger också de tekniska lösningarna i vårt ADB-system på den logik som tillämpas för vuxenstudiestödet.
Kompetensen vad avser regler och systemanvändning finns således i större utsträckning på vuxenutbildningsnämndema än på studiemedels-nämnderna.
Som utbildningarna nu är lokaliserade kommer vuxenutbildningsnämn- 32
derna i Stockholm, Uppsala, Göteborg, Malmö, Linköping, Umeå, Kari- Prop. 1989/90:133 stad och Härnösand att handlägga ärenden om utbildningsarvode. Av Bilaga 2 dessa åtta nämnder har fem samlokaliserade (SMN/VUN) kanslier. Efter en framtida organisationsförändring kommer samtliga stödformer att hanteras länsvis. I och med att vuxenutbildningsnämndema redan från början hanterar utbildningsarvodet, är den nu föreslagna lokaliseringen anpassad till den nya organisationsformen.
4 § Utgår som konsekvens av förändringen i lagen (7 § angående meritprövningen).
21 § Beslut av vuxenutbildningsnämnd enligt lagen (1990:000) om utbildningsarvode till vissa läramtbildningar enligt denna förordning skall gälla omedelbart, om inte annat har föreskrivits i beslut eller bestämts av centrala studiestödsnämnden. (Redaktionell ändring).
Ändring i instruktion för vuxenutbildningsnämnderna
I vårt tidigare förslag har medtagits en ändring av instmktion för studiemedelsnämndema. Ändringen bör i stället ske i instmktion för vuxenutbildningsnämnderna (1975:394) enligt följande:
Nytt stycke: "handha ärenden enligt (lag...) om utbildningsarvode för vissa läramtbildningar".
Ändring i övrig lagstiftning
Tidigare förslag till ändring i taxeringslagen ändras: "studiemedelsnämnd" byts till "vuxenutbildningsnämnd".
33