Regeringens skrivelse 1989/90:124

med redogörelse för den svenska

krigsmaterielexporten år 1989

1989/90:124

Regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 5 april 1990 samt överlämnar en i utdraget angiven redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten år 1989.

På regeringens vägnar Odd Engström

Anita Gradin

1    Riksdagen 1989/90. I saml. Nr 124

Utrikesdepartementet Skr. 1989/90:124

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 april 1990

Närvarande: statsrådet Engström, ordförande, och statsråden S. Andersson, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström, Johansson, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén, Freivalds, Wallströni, Lööw, Persson, Molin, Sahlin, Larsson, Åsbrink

Föredragande: statsrådet Gradin

Skrivelse med redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten år 1989

Den svenska tillverkningen, försäljningen och exporten av krigsmateriel kontrolleras av statsmakterna.

Tillverkning och tillhandahållande regleras genom lagen (SFS 1983: 1034) om kontroll över tillverkningen av krigsmateriel, m.m. (tillverkningslagen, ändrad senast SFS 1988:559) och förordningen (SFS 1983:1036, ändrad senast 1988:562) i samma ämne.

Båda författningarna trädde i kraft den 1 januari 1984.

1 tillverkningslagen föreskrivs att tillverkning av krigsmateriel inte får ske utan regeringens tillstånd. Vidare krävs tillstånd för att försälja, utbjuda mot vederlag eller förmedla krigsmateriel, uppfinning avseende krigsmateriel och metod för framställning av sådan materiel.

För utövande av kontroll över tillverkning och försäljning av krigsmateriel inrättades år 1935 krigsmaterielinspektionen (KMI), som numera finns inom utrikesdepartementets handelsavdelning. Berörda företag är skyldiga att till KMI avge deklarationer rörande bl.a. import och försäljning av krigsmateriel. År 1988 infördes även en rapporteringsskyldighet beträffande uppdrag som lämnats åt någon annan att tillverka krigsmateri-d.

Genom en lagändring som trädde i kraft den 1 juli 1989 (SFS 1989:566) omfattas även statliga myndigheter som är affärsverk av tillverkningslagen.

På grundval av redovisningen frän de statliga och privata företagen upprättar KMI statistik. En sammanställning av materialet görs årsvis. Sedan den 1 januari 1988 sker viss registrering av det statistiska underlaget med automatisk databehandling.

I Sverige råder sedan länge ett generellt förbud mot export av krigsmateriel. Regeringen kan dock medge undantag från förbudet. Att en utförsel på detta sätt tillåts har sin gmnd i vår säkerhetspolitik och den därav betingade nödvändigheten av att kunna upprätthålla en hög självförsörjningsgrad avseende krigsmateriel.

Reglerna om krigsmaterielexport finns i lagen (SFS 1988:558) om för-

bud mot utförsel av krigsmateriel, m.m. (utförsellagen) och dithörande     Skr. 1989/90:124

förordning (SFS 1988:561). Båda författningarna trädde i kraft den 1 juli

1988.

Enligt utförsellagen krävs tillstånd till utförsel av varor som utgör krigsmateriel. Tillstånd krävs vidare för att till någon utom riket upplåta eller överiåta tillverkningsrätt avseende krigsmateriel. Sedan den I juli 1988 krävs dämtöver tillstånd för att utveckla krigsmateriel åt någon i utlandet. Bestämmelser om vad som avses med krigsmateriel finns i den nyssnämnda förordningen.

Tillstånd krävs även för att inom riket bedriva militärt inriktad utbildning av utländska medborgare.

Sedan den 1 juli 1988 är tillverkare av krigsmateriel skyldiga att kvartalsvis redovisa den marknadsföring de bedriver utomlands. Underrättelse måste även lämnas till regeringen senast fyra veckor innan ett anbud lämnas till, eller ett avtal sluts med, någon i utlandet beträfTande försäljning eller annat tillhandahållande av krigsmateriel eller upplåtelse eller överlåtelse av tillverkningsrätt avseende krigsmateriel.

Beslut i ärenden rörande dispens frän utförselförbudet fattas av regeringen. Regeringsärendena bereds av KMI. Nära samråd sker därvid med utrikesdepartementets politiska avdelning, försvarsdepartementet och i vissa fall med industridepartementet. Utrikeshandelsministern har bemyndigats att pröva utförselärenden som inte avser utförsel i större omfattning eller inte är av större vikt.

Riksdagen fastställde år 1971 (prop. 1971:146, UU 21, rskr. 343) de riktlinjer som skall ligga tiU grund för tillståndsprövningen. Riktlinjema har sedermera bekräftats genom godkännandet av proposition med förslag till lag om förbud mot utförsel av krigsmateriel m. m. år 1982 (prop. 1981/ 82:196, UU 26, rskr. 345).

Export av krigsmateriel aktualiserar ständigt problem av principiell karaktär, och tillståndsprövningen utgör ofta en synnerligen grannlaga uppgift. Det är inte möjligt att utforma riktlinjer för tillståndsprövningen så att alla svårigheter i tillämpningen kan undanröjas. Det är därför naturligt att prövningen av de enskilda tillständsärendena tillmäts särskild betydelse. Enligt 10 kap. 6§ regeringsformen skall regeringen i utrikes-ärenden av större vikt överlägga med utrikesnämnden före avgörandet, om så kan ske. Vissa utförselärenden rörande krigsmateriel är av den arten att överläggning med nämnden skall äga mm. Även om sådana överläggningar inte bedöms erforderliga, har det likväl ansetts önskvärt att prövningen av vissa enskilda dispensärenden ges en bredare förankring. Riksdagen beslutade år 1984 på gmndval av propositionen (1984/85:82) om ökad insyn och samråd i frågor som rör krigsmaterielexport att en rådgivande nämnd i krigsmateridexportfrågor skulle inrättas (UU 1984/85:5, rskr. 61).

Nämnden, som består av sex ledamöter tillsatta på parlamentarisk gmnd, inledde sin verksamhet i februari 1985. Den höll år 1989 tio sammanträden. Nämnden har till uppgift att lämna råd i enskilda krigsmateridexportfrågor. Nämnden sammanträder på kallelse av krigsmaterielin-

fl    Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 124

spektören som också leder sammanträdena. Det ankommer på inspektö-     Skr, 1989/90:124 ren att redovisa samrådet för det föredragande statsrådet.

Alla principellt viktiga ärenden görs till föremål för samråd inom nämnden. Dess månatliga sammanträden ger ledamöterna en fortlöpande insyn i regeringens handläggning av krigsmateridexportärendena. Nämnden ersätter dock inte utrikesnämnden i sådana ärenden som regeringen enligt regeringsformen har att överlägga med utrikesnämnden om.

För att bistå krigsmaterielinspektören med beredning av ärenden rörande klassificering av krigsmateriel inrättades år 1984 ett särskilt teknisk-vetenskapligt råd med företrädare för flera olika institutioner, som äger kunskap om teknologins tiUämpning på civila resp. militära områden. Under år 1989 höll rådet sex sammanträden.

I nyss nämnda proposition uttalade regeringen sin avsikt att vaije år lämna riksdagen en redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten. Härigenom skulle riksdagen förses med en samlad information om krigsmaterielexporten samtidigt som underlag skulle ges för en bredare allmän debatt.

I enlighet härmed har regeringen sedan år 1985 förelagt riksdagen en årlig skrivelse med redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten. Inom KMI har nu utarbetats en redogörelse avseende år 1989. Redogörelsen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga.

Av redovisningen framgår bl.a. att utförseltillstånd för försåld krigsmateriel under år 1989 lämnats till ett värde av 7247 milj. kr. jämfört med 6405 milj. kr. under år 1988. Detta innebär räknat i 1968 års priser en ökning med 6,5 %. År 1988 var ökningen 14,4 % och år 1987 21,8 %.

Svenska tillverkares faktiska krigsmaterielexport under år 1989 uppgick tiU 6006 milj. kr. mot 6154 milj. kr. under år 1988. I 1968 års priser motsvarar detta en minskning med 8 %. 40 % av den totala exporten år 1989 utgjordes av leveranser till Indien.

En inhemsk försvarsindustri har fördelar från beredskaps- och underhållssynpunkt och är av värde när det gäller att tillhandahälla vapensystem och avancerad militärteknologi som är väl anpassade till svenska villkor. Härom råder bred enighet. Det svenska försvaret har emellertid hittills inte ansetts vara en tillräcklig avnämare för att upprätthålla kapaciteten hos svensk försvarsindustri. Det svenska försvarets beställningar kommer med ibland långa och oregelbundna mellanrum. En viss export har därför bedömts som nödvändig för att svensk försvarsindustri skall kunna behålla sin utvecklingskraft och tekniska kompetens. Regeringen tillsatte i juni 1988 en parlamentarisk utredning för att närmare belysa dessa förhåUanden, utredningen om krigsmaterielexporten (Dir. 1988:41). Utredningen har haft i uppdrag att analysera sambandet mellan den svenska försvarsindustrins förmåga att tillgodose kravet på en ur neutralitetspolitisk synvinkel acceptabel självförsörjning av krigsmateriel och denna industris beroende av exportmöjligheter. Den skulle även utreda konsekvenserna av och villkoren för försvarsindustriellt samarbete med utlandet samt pröva behovet av ändringar i nu gällande riktlinjer för krigsmaterielexporten och i förekommande fall formulera förslag till sådana förändringar. Utredningen avgav i februari

1990 sitt betänkande "Utlandssamverkan på krigsmaterielområdet" (SOU     Skr. 1989/90:124 1990:102). Det är för närvarande under remissbehandling.

I juni 1988 fick även en särskild utredare i uppdrag att se över krigsmaterielbegreppet, utredningen om krigsmaterielbegreppet (Dir. 1988:42). Översynen avsåg dels nuvarande krigsmaterielförteckning, dels principerna för klassificeringen. Utredaren avgav i oktober 1989 sitt betänkande "Begreppet krigsmateriel" (SOU 1989:66). Betänkandet har remissbehandlats.

Frän och med den I juli 1988 har genom den tidigare nämnda lagstiftningen en rad nya regler och kontrollbestämmelser för krigsmaterielexporten införts. I en särskild handbok, utgiven av KMI i december 1988, har nu gällande regelverk och handläggningsordning för tillståndsärenden redovisats. Jag hemställer att regeringen

dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört i det föregäende,

dels till riksdagen överlämnar redogörelsen för den svenska krigsmaterielexporten år 1989.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar i enlighet med hennes hemställan.

Svensk krigsmaterielexport år 1989 Skr. 1989/90:124

Bilaga Allmän bakgrund

Krigsmaterielinspektionen (KMI) följer utvecklingen av den svenska marknadsföringen, försäljningen och exporten av krigsmateriel. De företag som har tillstånd att bedriva verksamhet på krigsmaterielområdet — för närvarande omkring 140 stycken, varav ett sjuttiotal är aktiva — är skyldiga att lämna redovisning i olika hänseenden till KMI. Detta material jämte uppgifter som inspektionen tar fram på annat sätt analyseras och bearbetas inom KMI. 1 propositionen (1984/85:82) om ökad insyn och samråd i frågor som rör krigsmaterielexport uttalade regeringen sin avsikt att varie år lämna riksdagen en redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten. Föreliggande redogörelse avser den svenska krigsmaterielexporten år 1989.

Utförseltillstånd

Antalet inkomna utförselärenden har under senare år legat mellan 1 700 och 2 300. Den övervägande delen av dessa har gällt utförsel av enstaka vapen och annan krigsmateriel av ringa omfattning.

Beslut om utförseltiUstånd fattas av regeringen. I ärenden som inte avser utförsel i större omfattning eller inte är av större vikt får det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om utförsel av krigsmateriel pröva frågan om sådant tiUstånd. Som framgår av tabell 1 fattades år 1989 regeringsbeslut i utförselärenden som sammantaget utgjorde 98 % av det totala värdet av givna tillstånd.

Tabell 1. Utförselbevis för försåld krigsmateriel under åren 1985 — 1989

År	Totalt värde	Härav reg.	beslut	% av total-	Antal
	milj. kr.	milj. kr.		värdet	reg. beslut
1985	3 120	3030		97	182
1986	4262	4151		97	226
1987	5 383	5 320		99	285
1988	6405	6333		99	380
1989	7247	7100		98	312

Av tabell 2 nedan framgår att den sammantagna volymen av beviljade     Skr. 1989/90:124 UtförseltiUstånd beräknad i 1968 års priser ökat under år 1989 med 6,5 %.     Bilaga Det bör påpekas att utförseltillstånden ofta avser utförsel som sträcker sig över flera kalenderår.

Tabell 2. Utförselbevis för försåld krigsmateriel under åren 1985-1989 i löpande priser och i 1968 års prisnivå' jämte den procentuella volymförändringen

Ar	Värdet:	i löpande		Värde:	i 1968 års		Volymförändring
	priser milj.		kr.	pnser i	nilj.	kr.	%
1985	3120			746			+ 30,9
1986	4262			980			+ 31,3
1987	5383			1 194			+ 21,8
1988	6405			1366			+ 14,4
1989	7247			1455			+ 6,5

Vid prisomräkningen har SCB:s exportindex för verkstadsprodukter använts.

Faktiska leveranser

KMI:s utförselstatistik gmndar sig på de uppgifter som redovisas av exportföretagen rörande värdet av levererad materiel.

Tabell 3 visar värdet i miljoner kronor av svensk krigsmaterielexport under den senaste tioårsperioden såväl i löpande priser som i 1968 års prisnivå. Av tabellen framgår även krigsmaterielens andel av Sveriges totala vamexport. Värdena för år 1988 och år 1989 avser export från samtliga krigsmateridtillverkare. Utförsel av jakt- och sportskyttemateriel från vapenhandlare till enskilda personer liksom till vapenhandlare redovisas sedan år 1988 separat.

Tabell 3. Värdet av svensk krigsmaterielexport under åren 1980 — 1989 i löpande priser och 1968 års prisnivå, m. m.

Är	Sveriges	Krigsmaterielexport
	totala varuexport
		löpande	andel av	1968 års	volymför-
	milj. kr	priser	totalexporten	pnser	ändring
		milj. kr.	%	milj. kr.	%
1980	130800	2078	1,59	775	+ 14,5
1981	144 523	1697	1,17	577	-25,5
1982	167975	1588	0,95	481	-16,6
1983	210310	1658	0,79	444	-  7,7
1984	242500	2178	0,90	554	+ 24,8
1985	259985	2137	0,82	511	-  7,8
1986	265 100	3243	1,22	746	+ 46,0
1987	281433	4427	1,57	981	+ 31,5
1988	304782	6155	2,02	1313	+ 34,0
1989	331500	6006	1,81	1206	- 8,1

 Vid prisomräkningen har SCB:s exportindex för verkstadsprodukter använts. Värdet fr. o. m. år 1988 avser svenska tillverkares krigsmaterielexport.

Krigsmaterielens andel av vår totala vamexport för år 1989 uppgår till 1,81 %, mot 2,02% för år 1988. GenomsnittssifTran för den senaste tioårsperioden är 1,28 %.

Som alltid gäller att förändringar från ett år till ett annat inte ger underlag för några mer långsiktiga bedömningar av utvecklingstendenser. Det kan noteras att 41% av den samlade utförseln under år 1989 avsåg export till ett land, nämligen Indien (46% år 1988). Denna export dominerades i sin tur av AB Bofors leveranser av fälthaubitssystem. I övrigt kan noteras ett relativt stort mått av stabilitet såväl beträffande regional fördelning som saluvärde till de 15 största köparländema.

En jämförelse av tabellema 1, 2 och 3 visar att det sammantagna värdet av beviljade utförseUillstånd under ett år kan skilja sig avsevärt från värdet av faktiska leveranser under samma år.

I tabell 4 redovisas krigsmaterielexporten fördelad på tio olika huvudområden. Det tidigare huvudområdet vapen och ammunition har för år 1989 indelats i eldrörsvapen och ammunition resp. robotar, torpeder och minor. Vidare har den tidigare kategorin övrig materiel indelats i materiel för stridsledning (sikten, eldledningselektronik m.m.), övningsmateriel, tillverkningsutmstning samt övrig materiel.

Skr. 1989/90:124 Bilaga

Tabell 4. Värdet av svensk krigsmaterielexport i milj. kr under åren 1987 — 1989 fördelat på tio olika huvudområden

1987

1988

1989

a) Eldrörsvapen och ammunition

b) Robotar, torpeder, minor

c) Krut och sprängämnen

d)         Militära fordon

e)         Militära fartyg

f) Militära flygplan

g)         Materiel för stridsledning m m
h) Övningsmateriel

i) Tillverkningsutrustning j) Övrig materiel

Summa

1		3356
[3447        j	5079	961
82	90	490
77	10	272"
2	0	4
479	456	384 383 18
341	■    520	83 54
4428	6155	6005

 Varav 102,1 utgör leveranser i bulk och 388,1 i delladdningar som tidigare redovisades under a) ■* Varav 209 milj. kr. hjulfordon för Indien som tidigare redovisades under a).

Geografisk spridning Skr. 1989/90:124

Bilaga Den i föregäende tabeller redovisade totala omfattningen av krigsmaterielexporten och dess uppdelning på olika huvudområden kompletteras i följande sammanställningar av exportens fördelning, dels på skilda regioner under den senaste tioårsperioden (tabell 5), dels på enskilda länder under åren 1987, 1988 och 1989 (tabdl 6).

Tabell 5. Krigsmaterielexportens fördelning på regioner i procent av värdet under åren 1985-1989

1985       1986       1987       1988       1989

50	53	42	33	42
8	4	14	11	10
8	9	4	6	3
27	31	38	50	44
5	0	2	0	0
2	3	0	0	0
0	0	0	0	0
40	38	40	38	35

Europa (väst)' Nordamerika Sydamerika Asien Afrika Oceanien Europa (öst) Antal länder

' Västeuropa inkl. Jugoslavien.

Sedd över ett längre tidsavsnitt visar sammanställningen att den svenska krigsmaterielexporten till knappt hälften av sitt värde gått till Västeuropa och tiU drygt 30% till Asien.

Tabell 6. Exporten av krigsmateriel år 1989 fördelad på länder (som jämförelse anges även exporten under åren 1987 och 1988)

	1989	1988	1987
	Exporti	en anges i tusental kronor
Amerikas Förenta Stater	562153	631339	441325
Argentina	105	39049	15643
Australien	25303	20812	14148
Belgien	2247	2 843	2999
Brasilien	38837	87 862	92958
Canada	48221	36686	170404
Danmark	213172	135632	181593
Finland	86365	73 129	296846
Frankrike	3570	6192	5 868
Förbundsrepubliken Tyskland	173910	327717	153358
Ghana	2016	_	_
Grekland	2198	70303	2226
Hongkong'	9848	188	518
Indien	2444790	2833205	1387410
Indonesien	49791	17 756	51269
Irland	3015	3 582	10280
Island'       <	37	III	34
Italien	80344	65 704	86870
Japan	3275	6819	16156
Jugoslavien	601334	80227	62652
Malaysia	2934	29234	40621
Mexico	6	10673	39495
Nederländerna	180166	101370	41668
Norge	737886	644475	519958
Nya Zeeland	3382	8 756	1060
Pakistan	90617	75923	185 762
Peru	20	_	4999
Portugal	415	1215	125
Schweiz	12128	113 599	69811
Singapore	28561	82628	31 172
Spanien	10619	2044	7 269
Storbritannien	60902	11826	52 955
Tunisien	10993	867	23235
Venezuela	152466	210839	_
Österrike	363877	393073	367740
Summa	6005503	6154448	4426 595'

Skr. 1989/90:124 Bilaga

' Endast utförsel av finkaliberammunition.

' Slutsumman anger totalvärdet, i vilket också ingår leveranser till länder som ej var

mottagare under år 1989.

Under år 1989 omfattade svenska tillverkares krigsmaterielexport 35 länder. Till 5 av de 35 länderna understeg exportvärdet 1 milj. kr. Avseende två länder har exporten enbart utgjort finkaliberammunition.

Till detta skall läggas utförsel av reservdelar, underhållsmateriel m. m. från Försvarets materielverk till ett sammanlagt värde av 25,7 milj. kr. Denna utförsel skedde i allt väsentligt till Finland och Danmark.

Hämtöver beviljades under år 1989 tillstånd för utförsel av handeldvapen för jakt- och sportskytte till ett sammanlagt värde av drygt 8 milj. kr.

10

Försäljning av tillverkningsrättigheter m. m. Skr. 1989/90:124

Bilaga

Under år 1989 har tre tillstånd lämnats till upplåtelse av tiUverkningsrät-

tigheter utom riket. De har avsett tillverkning i Canada, Förenta Statema resp. Norge.

Prövningen av ärenden rörande licenser sker pä samma sätt som när det gäller export av materielen som sådan. Förutom den prövning som föregår varie tillstånd till export av krigsmateriel görs en genomgång av relevanta delar av licensavtalet. Därvid fästs särskild vikt vid frågor rörande licensens omfattning, dess utsträckning i tiden, reexportklausuler m. m.

Regeringen har med stöd av 12 § utförsellagen föreskrivit en skyldighet för företag som överiåtit en tiUverkningsrätt avseende krigsmateriel till någon i utlandet att årligen redovisa humvida överlåtelsen är i kraft samt, om möjligt, humvida tillverkning skett på basis av denna överlåtelse.

11 företag har för år 1989 lämnat sådan redovisning avseende 74 licens-överiåtelser i 19 länder. Av dessa avtal är 18 slutna efter den 1 januari 1983 då skyldighet att inhämta regeringens tillstånd infördes.

Militärt inriktad utbildning

Militärt inriktad utbildning av utländsk medborgare får inte bedrivas inom landet utan regeringens tillstånd. Under år 1989 har ett sådant tillstånd lämnats, avseende utbildning av österrikiska medborgare.

Redovisning av ägande i utländska rättssubjekt

Enligt 10 § utförsellagen skall företag som har tillstånd att tillverka eller tillhandahålla krigsmateriel årligen redovisa uppgifter om ägande i utländska rättssubjekt som bedriver utveckling, tiUverkning, marknadsföring eller försäljning av krigsmateriel.

Åtta företag har, avseende läget den 31 december 1989, redovisat ägande i 19 utländska rättssubjekt i 12 länder.

De exporterande företagen

Det finns för närvarande ca 60 exportörer av krigsmateriel i Sverige. Av dessa är 25 mindre företag som har tiUstånd att handla med jakt- och sportskyttevapen. 35 företag som har tillstånd att tillverka krigsmateriel exporterade sädan materiel under är 1989. 22 av de tillverkande företagen exporterade för mer än I milj. kr.

De främsta exportörema är AB Bofors och FFV Ordnance. AB Bofors är
den ojämförligt största. Tillsammans svarade de för 74% av krigsmateriel
exporten är 1989. Fem företag exporterade för mer än 100 milj. kr.,
nämligen Saab Missiles AB, Saab-Scania Flygdivisionen, Philips Elek
tronikindustrier AB (numera Bofors Electronics AB), Saab Instmments 11

AB samt Nobel Kemi AB. SATT Communications AB (numera SATech Skr. 1989/90:124 AB), Volvo Flygmotor AB och Hägglunds Vehicle AB exporterade vardera Bilaga för mellan 50 och 100 milj. kr. Fem företag exporterade för mellan 10 och 50 milj. kr., nämligen Bofors Aerotronics AB, FFV Norma AB, Lindesbergs Industri AB, S.A. Marine AB samt FFV Aerotech. Övriga företag med en export överstigande 1 milj. kr är Saab Training Systems AB, Air Target Sweden AB, Karlskronavarvet AB, Mipro AB, Forsheda AB, Che-matur AB och Hasselfors Preciform AB.

Tillsammans svarade dessa 22 företag för 99,6% av hela den svenska krigsmaterielexporten under år 1989.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1990                                                                                                               12