Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens proposition 1989/90:117

med förslag till lag om särskilt pensionstillägg till folkpension för långvarig vård av sjukt eller handikappat barn


Prop. 1989/90:117


Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 22 mars 1990.

På regeringens vägnar Ingvar Carlsson

Ingela Thalén

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås införande av särskilt pensionstillägg till folkpen­sion för långvarig vård av sjukt eller handikappat barn. Förslaget avser att kompensera föräldrar som på grund av vård av ett sjukt eller handikappat barn under lång tid har gått miste om förvärvsinkomster och därmed fått låg ATP eller inte alls fått sådan pension. Det särskilda pensionstillägget utges till folkpension i form av ålderspension. Rätt till förmånen har en förälder som har vårdat ett sjukt eller handikappat barn under minst tio år och därvid har avstått från förvärvsarbete. Storleken av det särskilda pensionstillägget beräknas på gmndval av det antal vårdar som föräldem räknas till godo, lägst 10 och högst 15. PensiönstiUägget utges med ett belopp som per kalenderår motsvarar lägst 25 och högst 50% av basbelop­pet. Förmånen skall vara befriad från inkomstskatt.

Administrationen av det särskilda pensionstillägget föreslås bli en uppgift för riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna.

Kostnaderna för det särskilda pensionstillägget beräknas till 34 milj. kr. per år. Kostnaderna föreslås belasta ett nytt anslag.

Bestämmelserna om pensionstillägget tas in i en särskild lag, som avses träda i kraft den 1 januari 1991.

Vidare föreslås i propositionen konsekvensändringar i lagen (1962:381) om allmän försäkring och kommunalskattelagen (1928:370).

1    Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 117


1  Förslag till                                                  Prop. 1989/90:117

Lag om särskilt pensionstillägg till folkpension för långvarig vård av sjukt eller handikappat barn

Härigenom föreskrivs följande.

1  § Till folkpension i form av ålderspension utges ett särskilt pensions­tillägg för år räknat enligt vad som sägs i denna lag.

2  § Det särskilda pensionstillägget utges till förälder som har vårdat sjukt eller handikappat barn under minst tio vårdar och därvid har avstått från förvärvsarbete.

Det särskilda pensionstillägget kan förutom till förälder utges till någon annan som i övrigt uppfyller förutsättningarna enligt första stycket och som under vårdåren

1.  i egenskap av särskilt förordnad förmyndare har haft den rättsliga vårdnaden om barnet,

2.  med socialnämndens medgivande har haft hand om barnet för stadig­varande vård och fostran i syfte att adoptera det, eller

3.  har varit gift med barnets förälder eller har haft barn med denne, om de varaktigt bott tillsammans.

Den som i egenskap av särskilt förordnad förmyndare hade vårdnaden om barnet vid den tidpunkt då det fyllde 18 år eller vid den tidigare tidpunkt då det ingick äktenskap skall för tid därefter likställas med en vårdnadshavare enligt andra stycket 1.

3 § I Med ett vårdar avses ett kalenderår under vilket

1.  föräldern under större delen av året har vårdat sjukt eller handikappat
barn och

2.  barnet under större delen av året har fått hel förtidspension eller heU
sjukbidrag jämte handikappersättning enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring.

4 § Storleken av det särskilda pensionstillägget beräknas på grundval av
det antal vårdar som föräldern räknas till godo. Till gmnd för beräkningen
av pensionstillägget får läggas högst femton vårdar.

Vid beräkningen bortses från år för vilket föräldern enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring

1.  har fått förtidspension eller sjukbidrag under större delen av kalender­
året,

2.     har tillgodoräknats pensionspoäng,

3.   skulle ha tillgodoräknats pensionspoäng om tilläggspensionsavgift hade betalats inom föreskriven tid,

4.   skulle ha tillgodoräknats pensionspoäng om undantagande från för­säkringen för tilläggspension enligt 11 kap. 7 § i lagmmmets lydelse före den 1 januari 1982 inte hade gällt för honom.

För år efter det då föräldern fyllt 64 år får vårdar inte tillgodoräknas honom. Detsamma gäller för år då föräldern enligt 6 kap. I § tredje stycket samma lag har tagit ut ålderspension före den månad under vilken han fyllt 65 år.

5 § För tio tillgodoräknade vårdar är det särskilda pensionstillägget per
kalenderår tjugofem procent av basbeloppet enligt   1  kap. 6 § lagen


 


(1962:381) om allmän försäkring. För varje vårdar som tillgodoräknas där-     Prop. 1989/90:117 utöver ökar tillägget med fem procent av basbeloppet.

För den som har böriat ta ut sin ålderspension tidigare eller senare än den månad under vilken han fyller 65 år minskas respektive ökas det särskilda pensionstillägget i motsvarande mån som pensionen skall mins­kas eller ökas vid förtida och uppskjutet uttag enligt 6 kap. nämnda lag.

6 § öm inte annat följer av denna lag skall vad som föreskrivs om
folkpension i lagen (1962:381) om allmän försäkring eller i annan författ­
ning tillämpas på särskilt pensionstillägg. Detta skall dock inte gälla i fråga
om samordning med livränta enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeför­
säkring eller sådan livränta som avses i 17 kap. 2 § lagen om allmän försäk­
ring.

I fråga om inkomstskatt gäller särskilda föreskrifter.

7 § Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, riksförsäkrings­
verket får meddela de föreskrifter som behövs för verkstäUighet av denna
lag.

1.    Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.

2.  Till grund för rätt till eller beräkning av särskilt pensionstillägg får inte läggas vård som getts före år 1964.

3.  Med ett vårdar enligt 3 § likställs varie kalenderår från och med år 1964 till och med år 1973, under vilket föräldern har vårdat sjukt eller handikap­pat barn som inte uppnått 16 års ålder och bamet har fått vårdbidrag i form av invaliditetsersättning

 

a)  i fråga om år 1964 under sex månader, och

b)  i fråga om övriga år under större delen av året.

4.  Med handikappersättning likställs invaliditetstillägg enligt 9 kap. 2 §
lagen (1962:381) om allmän försäkring i detta lagrums lydelse före den
Ijuh 1975.

5.   En förälder som är född under något av åren 1911 — 1927 får
tillgodoräknas vårdar även för det år under vilket han fyllt 65 år, om han
inte enligt 6 kap. 1 § tredje stycket nämnda lag har tagit ut ålderspension
före den månad under vilken han fyllt 65 år.

ti    Riksdagen 1989/90. I saml. Nr 117


2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 2kap. 12 § och 9kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring' skall ha följande lydelse.


Prop. 1989/90:117


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


2 kap. 12 f

För varje dag då en pensionsberättigad, som är bosatt här i landet, får sjukhusvård på gmnd av sjukdom skall försäkringskassan ta ut en avgift enligt vad som anges i denna paragraf

Avgift tas ut från den som uppbär hel ålderspension. Avgift tas även ut från den som uppbär hel förtidspension och som under tid med sådan pen­sion erhållit sjukhusvård på gmnd av sjukdom under 365 dagar.


Avgiften beräknas av försäk­ringskassan med hänsyn till storie­ken vid vårdtillfället av pensions­förmåner i form av ålderspension och förtidspension enligt denna lag samt pensionstillskott enligt lagen (1969:205) om pensionsriUskott. Avgiften skall utgöra en tredjedel av summan av förmånema räknade per dag, dock högst 55 kronor för varie vårddag. Vid beräkningen av avgiften per vårddag skall förmå­nemas månadsbelopp delas med 30. Avgiften per vårddag avmndas till närmast lägre hela krontal. Av­giften för en kalendermånad får aldrig överstiga avgiften för 30 vårddagar.

Avgiften beräknas av försäk­ringskassan med hänsyn till storle­ken vid vårdtillfället av pensions­förmåner i form av ålderspension och förtidspension enligt denna lag, pensionstillskott enligt lagen (1969:205) om pensionstillskott och särskiU pensionstillägg enligt lagen (1990:000) om särskiU pen­sionstillägg tid folkpension för lång­varig vård av sjukt eller handikap­pat barn. Avgiften skall utgöra en tredjedel av summan av förmåner­na räknade per dag, dock högst 55 kronor för varie vårddag. Vid be­räkningen av avgiften per vårddag skall förmånemas månadsbelopp delas med 30. Avgiften per vårddag avmndas till närmast lägre hela krontal. Avgiften för en kalender­månad får aldrig överstiga avgiften för 30 vårddagar.

Avgiften tas ut genom avdrag vid utbetalning av sådana pensionsför­måner som är avgiftsgmndande enligt andra och tredje styckena. Försäk­ringskassan beslutar om sådant avdrag. Om avdrag inte kan göras på gmnd av att avgiftsgmndande förmåner inte längre lämnas, skall någon avgift inte tas ut. Inte heller skall avgift tas ut om pensionsförmånerna vid vårdtillfället eUer avdragstillfället är nedsatta enligt 10 kap. 2 § eller upp­bärs av annan än den pensionsberättigade enligt 10 kap. 3 §. Avgiftema tillfaller den allmänna försäkringen.

' Ugen omtryckt 1982:120. Senaste lydelse 1988:1543.


 


Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse                 Prop. 1989/90:117

9 kap.


Om pensionstillskott, hustmtill-        Om pensionstiUskott, hustmtill-
lägg och kommunalt bostadstillägg    lägg och kommunaU bostadstillägg
gälla särskilda bestämmelser.
  samt särskiU pensionstillägg gäller

särskilda föreskrifter.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1991.


 


3 Förslag till                                                   Prop. 1989/90:117

Lag om ändring i lagen (1990:000) om ändring i lagen (1990:000) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att 19 § samt ikraftträdande- och övergångs­bestämmelsema till lagen (1990:000) om ändring i lagen (1990:000) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

19§' Till skattepliktig inkomst enligt denna lag räknas icke:

vad som vid bodelning tillfallit make eller sambo eller vad som förvär­vats genom arv, testamente, fördel av oskift bo eller gåva;

vinst vid icke yrkesmässig avyttring av lös egendom i andra fall än som avses i 35 § 3 — 4 mom.;

vinst i svenskt lotteri eller vinst vid vinstdragning på här i riket utfärda­de premieobligationer och ej heller sådan vinst i utländskt lotteri eller vid vinstdragning på utländska premieobligationer, som uppgår till högst 100 kronor;

ersättning, som på gmnd av försäkring jämlikt lagen (1962:381) om allmän försäkring, lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring tillfallit den försäkrade, om icke ersättningen gmndas på förvärvsinkomst av 6000 kronor eller högre be­lopp för år eller utgör föräldrapenning, så ock sådan ersättning enligt annan lag eller särskild författning, som utgått annorledes än på gmnd av sjukförsäkring, som nyss sagts, till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller under militärtjänstgöring eller i fall som avses i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd eller lagen (1977:267) om krigs­skadeersättning till sjömän om icke ersättningen gmndas på förvärvsin­komst av 6000 kronor eller högre belopp för år, ävensom ersättning, vilken vid sjukdom eller olycksfall tillfallit någon på gmnd av annan försäkring, som icke tagits i samband med tjänst, dock att till skattepliktig inkomst räknas ersättning i form av pension eller i form av livränta i den mån livräntan är skattepliktig enligt 32 § 1 eller 2 mom., så ock ersättning som utgår på gmnd av trafikförsäkring eller, med nedan angivet undantag, annan ansvarighetsförsäkring eller på gmnd av skadeståndsförsäkring och avser förlorad inkomst av skattepliktig natur;

ersättning på gmnd av ansvarighetsförsäkring enligt gmnder som fast­ställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer tiU den del ersättningen utgår under de första trettio dagama av den tid den skadade är arbetsoförmögen och beräknas så att ersättningen uppgår för insjuknandedagen till högst 30 kronor och för övriga dagar till högst 6 kronor för dag;

belopp, som till följd av försäkringsfall eller återköp av försäkringen utgått på gmnd av kapitalförsäkring;

försäkringsersättning eller annan ersättning för skada på egendom, dock att skatteplikt föreligger dels i den mån ersättningen avser driftbyggnad på jordbmksfastighet, byggnad på fastighet som avses i 24 § 1 mom., byggnad som är avsedd för användning i ägarens rörelse eller sådan del av värdet av markanläggning som får dras av genom årliga värdeminskningsavdrag, dels i den mån köpeskilling, som skulle ha influtit om den försäkrade eller skadade egendomen i stället hade sålts, hade varit att hänföra till intäkt av fastighet eller av rörelse och dels i den mån ersättningen eljest motsvarar

6 ' Med nuvarande lydelse avses den i prop. 1989/90:74 föreslagna lydelsen.


 


Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse                 Prop. 1989/90:117

skattepliktig intäkt av eUer avdragsgill omkostnad för fasdghet eller rörel­se;

vinstandel, återbäring eller premieåterbetalning, som utgått på gmnd av annan personförsäkring än pensionsförsäkring eller sådan sjuk- eller olycksfallsförsäkring som tagits i samband med tjänst, samt vinstandel, som utgått på gmnd av skadeförsäkring, och premieåterbetalning på gmnd av skadeförsäkring, för vilken rätt tiU avdrag för premie icke förelegat;

ersättning jämlikt lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare om icke ersättningen gmndas på förvärvsinkomst av 6000 kronor eller högre belopp för år;

periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt, som icke utgör vederlag vid avyttring av egendom, i den mån givaren enligt 20 § eller punkt 5 av anvisningarna till 46 § icke är berättigad till avdrag för utgivet belopp;

stipendium som är avsett för mottagarens utbildning och inte utgör ersättning för arbete som har utförts eller skall utföras för utgivarens räkning;

studiestöd enligt 3 eller 4kap. studiestödslagen (1973:349), intematbi-drag, studielån och resekostnadsersättning enligt 6 och 7 kap. samma lag samt sådant särskilt bidrag vilket enligt av regeringen eller statlig myndig­het meddelade bestämmelser utgår till deltagare i arbetsmarknadsutbild­ning samt med dem i fråga om sådant bidrag likställda, och äger i följd härav den bidragsberättigade icke göra avdrag för kostnader som avsetts skola bestridas med bidrag av förevarande slag;

allmänt bambidrag och förlängt bambidrag;

lön eller annan gottgörelse, för vilken skall erläggas skatt enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt;

kontantunderstöd, som utgives av arbetslöshetsnämnd med bidrag av statsmedel;

handikappersättning enligt 9 kap. handikappersättning enligt 9 kap.
2 och 3 §§ lagen om allmän försäk- 2 och 3 §§ lagen om allmän försäk­
ring, sådan del av vårdbidrag enligt ring, sådan del av vårdbidrag enligt
9 kap. 4 och 4 a §§ samma lag som - 9 kap. 4 och 4 a §§ samma lag som
utgör ersättning för merkostnader, utgör ersättning för merkostnader,
ersättning för memtgifter för resor ersättning för memtgifter för resor
enligt 3 kap. 7 a § samma lag eller enligt 3 kap. 7 a § samma lag eller
enligt 3 kap. 5 d § lagen om arbets- enligt 3 kap. 5 d § lagen om arbets­
skadeförsäkring eUer 10 § lagen om skadeförsäkring eller 10 § lagen om
statligt personskadeskydd samt statligt personskadeskydd, särskilt
hemsjukvårdsbidrag och hem- pensionstillägg enligt lagen (1990:
vårdsbidrag, som utgår av kommu- 000) om särskiU pensionstillägg till
nala eller landstingskommunala folkpension för långvarig vård av
medel till den vårdbehövande;
sjukt eller handikappat barn samt

hemsjukvårdsbidrag och hem­vårdsbidrag, som utgår av kommu­nala eller landstingskommunala medel tiU den vårdbehövande;

kommunalt bostadstillägg enligt lagen (1962:392) om hustmtillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension;

kommunalt bostadstillägg till handikappade;

bostadsbidrag som avses i lagen (1988:786) om bostadsbidrag;

bidrag enligt lagen (1988:1463) om bidrag vid adoption av utländska
bam;
                                                                                              7


 


Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse                 Prop. 1989/90:117

ersättning som fastställts av allmän domstol eller utgått av allmänna medel till den som — utan att det skett yrkesmässigt — inställt sig inför domstol eller annan myndighet, om ersättningen avser reseersättning, traktamente eller ersättning för tidsspillan;

sådan gottgörelse för utgift eller kostnad som arbetsgivare uppburit från personalstiftelse ur medel, för vilka avdrag icke medgivits vid taxering, vid första tillfälle dylika medel finnas i stiftelsen;

gottgörelse som arbetsgivare uppburit från pensionsstiftelse, till den del stiftelsen ej ägt andra medel för att lämna gottgörelsen än sådana för vilka avdrag icke åtnjutits vid avsättning till stiftelsen;

intäkter av försäljning av vilt växande bär och svampar samt kottar som den skattskyldige själv plockat till den del intäkterna under ett beskatt­ningsår inte överstiger 5000 kronor, såvida intäkterna inte kan hänföras till rörelse som den skattskyldige driver eller utgör lön eller liknande för­mån;

ränta enligt 61 § lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, 69 § 1 och 2mom., 69a § tredje stycket eller 75a § fjärde stycket uppbördslagen (1953:272), 36 § 3mom. lagen (1958:295) om sjömansskaU, 22 § tullagen (1973:670), 20§ lagen (1982:1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar, 5 kap. 13 § lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter, 40 § lagen (1984:404) om stämpel­skatt vid inskrivningsmyndigheter, 24 § lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare eller 32 och 34 §§ tullagen (1987:1065);

ränta som enligt bestämmelserna i 3 kap. 23 § 4 och 5 lagen (1990:000) om självdeklaration och kontrolluppgifter inte redovisas i kontrolluppgift om sådan ränta för den skattskyldige under ett beskattningsår sammanlagt inte uppgår till 500 kronor.

Beträffande vissa försäkringsbelopp som utgår till lantbmkare, skogs­brukare, yrkesfiskare, renskötare m.fl. gäller särskilda bestämmelser i punkt 16 av anvisningarna till 21 § och i punkt 11 av anvisningama till 28 §.

(Se vidare anvisningama.)

1.   Denna lag träder i kraft, såvitt avser ersättning för memtgifter för resor
den 1 juli 1990, såvitt avser särskilt pensionstillägg den 1 januari 1991 och
i övrigt den 30 juni 1990.

2.    De nya bestämmelserna tillämpas såvitt avser särskilt pensionstillägg första gången vid 1992 års taxering och i övrigt vid 1991 års taxering.

3.    Äldre bestämmelser i 3 § tillämpas dock vid 1991 års taxering i fråga om skattskyldiga som har ett räkenskapsår som går ut under januari eller februari 1991.


 


Socialdepartementet                               Prop. 1989/90:111

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 mars 1990

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Engström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström, Johansson, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén, Freivalds, Lööw, Persson, Molin, Sahlin, Larsson, Åsbrink

Föredragande: statsrådet Tlialén

Proposition med förslag till lag om särskilt pensionstillägg till folkpension för långvarig vård av sjukt eller handikappat barn

1  Inledning

En arbetsgrupp inom socialdepartementet har utarbetat en promemoria med förslag till lag om särskilt pensionstillägg till folkpension för långvarig vård av sjukt eller handikappat barn (diarienummer F 4337/89). Promemorian har remissbehandlats. En sammanställning av remissyttran-dena>finns tillgänglig hos socialdepartementet.

Till protokollet i detta ärende bör fogas dels promemorians förslag till lag om särskilt pensionstillägg till folkpension för långvarig vård av sjukt eller handikappat barn som bilaga 1, dels en förteckning över remissin­stanserna som bilaga 2.

2 Allmänmotivering

2.1 Samhällets stöd till människor med funktionshinder

Syftet med den generella välfärdspolitiken är att alla som behöver samhäl­lets stöd för sin livsföring skall få del av den service och de stödinsatser som svarar mot vars och ens behov.

I kombination med den generella välfärdspolitiken har olika slag av åtgärder under de senaste årtiondena radikalt förändrat levnadsvillkoren för människor med funktionshinder.

I socialtjänstlagen (1980:620) och dess förarbeten markeras kommuner­nas ansvar för att personer med funktionshinder ges möjlighet att delta i samhällets gemenskap och att leva som andra. De särskilda omsorgema enligt lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklings­störda m. fl. (omsorgslagen) syftar till att ge psykiskt utvecklingsstörda och vissa andra enligt lagen likställda kategorier möjlighet att leva som andra och i gemenskap med andra.


 


Socialtjänstlagens och omsorgslagens föreskrifter om boende och service Prop. 1989/90:117 för personer med funktionshinder överensstämmer med målen för bo­stadspolitiken. Enligt bostadsförsörjningslagen (1947:523) skall kommu­nerna fortlöpande bedriva bostadsförsöriningsplanering i syfte att alla invånare i kommunen får en bostad av god kvalitet. År 1985 godkände riksdagen C1984/85:BoU24, rskr. 347) de mål och synsätt inom bostadspo­litiken som förordades i propositionen (1984/85:142) om boendeförhål-landena för gamla, handikappade och långvarigt sjuka. Ett av dessa mål är att alla människor oberoende av behovet av stöd, hjälp och vård skall ha rätt till en egen bostad av god kvalitet, dvs. en bostad som upplåts på sedvanligt sätt och som har god utrymmes- och utrustningsstandard i en miljö som ger fömtsättningar för gemenskap och ett aktivt deltagande i samhällslivet. Ett annat mål är att de som behöver stöd och hjälp i sin dagliga livsföring skall ha rätt att få sådan hjälp i bostaden.

För en del familjer har dock anhörigvård framstått som det enda alterna­tivet. Därför har också stödet till familjer med hemmaboende sjuka och handikappade bam och ungdomar och till vuxna personer med funktions­hinder, som bor i sina föräldrahem, steg för steg förbättrats. I propositio­nen (1987/88:176) om äldreomsorgen inför 90-talet uttalade föredragande statsrådet att kommuner och landstingskommuner bör anställa de när­stående i yrkesaktiv ålder som frivilligt viU göra en vårdinsats för äldre eller handikappade under en längre period.

I takt med att samhällets stödåtgärder har förbättrats har andelen vuxna personer med funktionshinder som bor hos sina föräldrar minskat. Det finns emellertid föräldrar som under en följd av år har lagt ner en mycket stor arbetsinsats i vården av sina sjuka eller handikappade barn också efter det att barnet uppnått vuxen ålder utan att de fått tillräckligt ekonomiskt stöd från samhället för denna insats. Sådana insatser har haft och har fortfarande stor betydelse. Utan detta arbete skulle avsevärt större resurser ha behövt sättas in från samhällets sida. Föräldrarnas arbetsinsats har i många fall inneburit att de tvingats avstå från förvärvsarbete för att kunna vårda sitt barn. Fömtom mistade förvärvsinkomster har detta lett till att föräldrarna fått en lägre pension i och med att de inte kunnat tillgodoräkna sig ATP-poäng för vårdåren.

2.1.1 Vårdbidragets utveckling

Rätt till vårdbidrag inom den allmänna försäkringens ram infördes den
Ijuli 1964 efter förslag av den socialpolitiska kommittén. Som motivering
angavs bl.a. att särskilda hjälpåtgärder från samhällets sida åt familjer
med svårt sjuka eller handikappade barn var på sin plats för att i någon
mån kompensera sådana barnfamiljer för den ökade belastning som vård i
hemmet av dessa barn innebar eller underlätta för föräldrama att i materi­
ellt hänseende bättre sörja för barnen. Den samhäUsekonomiska vinsten
av att handikappade barn vårdades i hemmen i stället för på institutioner
bedömdes också vara betydande.
Det införda vårdbidraget utgavs till barnet för tid före den månad då det
    10


 


fyUde 16 år. Det utgavs med ett belopp som för år räknat motsvarade 50 %     Prop. 1989/90:117 av basbeloppet. Bidraget höjdes tiU 60% av basbeloppet den Ijuli 1966.

Efter förslag från familjepolitiska kommittén (SOU 1972:34) höjdes vårdbidragsbeloppet från och med den I januari 1974 tiU ett belopp som motsvarade hel förtidspension till ensamstående jämte pensionstillskott. Vårdbidraget utgavs till den förälder som vårdade bamet och blev samti­digt skattepliktigt och pensionsgmndande. Kommittén framhöll i sitt be­tänkande att bam för vilka föräldrama hade vårdbidrag i regel var så svårt handikappade att det var nödvändigt att en av föräldrama stannade hem­ma hos bamet. Detta gjorde att vårdbidragsbeloppet borde vara så stort att det gav en viss kompensation för föräldems inkomstbortfall. Vårdbidraget borde därför tillkomma den förälder som stannade hemma för att vårda bamet och beskattas hos denne på samma sätt som annan förvärvsin­komst.

Den Ijuli 1975 ändrades villkoren förrätt till vårdbidrag. Bl.a. gradera­des bidraget så att såväl hel som halv förmån kunde utges.

Fr.o.m. den 1 januari 1983 infördes en bestämmelse om att vårdbidra­get till en förälder med flera sjuka eller handikappade bam skulle gmndas på det sammanlagda behovet av tillsyn och värd samt merkostnademas storlek, den s.k. flerbarasprövningen.

En lägre ersättningsnivå, en Qärdedels vårdbidrag, infördes fr. o. m. den Ijuli 1988. Den nya ersättningsnivån skulle också omfattas av flerbams-prövning.

2.1.2 Gällande bestämmelser för vårdbidraget

Enligt 9 kap. 4§ lagen (1962:381) om aUmän försäkring (AFL) har en försäkrad förälder rätt till vårdbidrag för vård av bam som inte har fyllt 16år om bamet på gmnd av sjukdom, psykisk utvecklingsstöming eller annat handikapp under minst sex månader är i behov av särskild tillsyn och vård. Vid bedömningen av rätten till vårdbidrag skall hänsyn också tas till merkostnader som uppstår till följd av bamets sjukdom eller handi­kapp. Vårdar föräldem flera sjuka eller handikappade bam gmndas rätten till vårdbidrag på det sammanlagda behovet av stöd.

Vårdbidrag utges alltefter tillsynsbehovets omfattning och memtgifter-nas storlek med belopp som motsvarar hel, halv eller en fjärdedel av hel förtidspension till ensamstående jämte pensionstillskott.

Av vårdbidraget kan en viss andel bestämmas som ersättning för mer­kostnader. Ersättningen bestäms till en viss procent av basbeloppet, nämli­gen

17% om merkostnadema uppgår tiU 17 men inte 34% av basbeloppet;

34% om merkostnaderna uppgår tiU 34 men inte 50%;

50% om merkostnadema uppgår till 50 men inte 65%;

65 % om merkostnadema uppgår till 65 % eller däröver.

Vårdbidraget kan begränsas till viss tid. Behovet av bidrag skall om­
provas minst vartannat år om inte det finns skäl för omprövning med
längre mellanrum.
                                                                             1 ]

t2   Riksdagen 1989/90. 1 saml Nr 117


2.1.3 Ersättning för långvarig vård som lämnas av närstående Prop. 1989/90:117

Ersättning för långvarig vård i hemmet utges för närvarande i olika for­mer. Kontantbidrag kan lämnas från såväl kommuner som landstingskom­muner. Hemsjukvårdsbidrag är ett landstingskommunalt bidrag som utgör ersättning för de kostnader som en hemsjukvårdspatient har på gmnd av sin sjukdom. Bidraget utges i allmänhet till den vårdbehövande och är då inte skattepliktig inkomst enligt kommunalskattelagen (1928:370). Primärkom­munala hemvårds- eller vårdbidrag är främst avsedda att ersätta kostna­dema för hjälp av hemtjänstkaraktär. Dessa bidrag utges antingen till den vårdbehövande själv eller — vanligare — till vårdaren. Bidragen är sedan den 1 januari 1989 skattefria om de utges till den vårdbehövande.

Under senare år har huvudmännen för primärvård och socialtjänst i stället för att lämna kontantbidrag allt oftare valt att anställa närstående personer som vill göra en insats och som är i yrkesaktiv ålder. Föredragan­de statsrådet uttalade i propositionen 1987/88:176 om äldreomsorgen inför 90-talet som sin uppfattning att anställning bör vara den rätta formen i sådana här sammanhang. Anställningen innebär då samtidigt att inkoms­ten blir ATP-gmndande för vårdaren.

Fr. o. m. den 1 juli 1989 har införts en rätt till ledighet med ersättning på sjukpenningnivån för en person som vårdar en svårt sjuk person i hemmet. Ledigheten och ersättningen omfattar högst 30 hela arbetsdagar och dagan­talet räknas för den person som vårdas. Ersättningen är skattepliktig och pensionsgmndande för vårdaren.

2.2 Pensionsgrundade inkomst

Socialförsäkringens pensionsförmåner består av folkpension inkl. de sär­skilda folkpensionsförmånema handikappersättning och vårdbidrag, till-läggspension (ATP), pensionstillskott, hustmtillägg och kommunalt bo­stadstillägg samt delpension.

Folkpension utges oberoende av tidigare inkomster, medan ATP:ns storlek är beroende av inkomst av förvärvsarbete. Till den som har låg eller ingen ATP utbetalas pensionstillskott. Delpension utges vid bortfall av inkomst till följd av en minskning av arbetstiden.

Till gmnd för beräkning av ATP ligger de pensionspoäng som framräk­nats på gmndval av den pensionsgmndande inkomsten (PGl). Bestämmel­sema om PGI finns i 11 kap. AFL. Enligt I § nämnda kapitel skall en PGI fastställas för en försäkrad på gmndval av hans inkomst av anställning eller inkomst av annat förvärvsarbete. Med inkomst av anställning avses enligt 2 § samma kapitel den lön i pengar eller skattepliktiga naturaför­måner som en försäkrad har fått som arbetstagare i allmän eller enskild tjänst. Som inkomst av anställning räknas även bl.a. vårdbidrag enligt 9 kap. 4 § i den mån bidraget inte är ersättning för merkostnader.

12


 


2.3 Allmänt om ersättningsfrågans reglering


Prop. 1989/90:117


Mitt förslag: En förälder som till följd av långvarig vård av ett sjukt eller handikappat barn har avstått från förvärvsarbete och därför har gått miste om ATP eller fått låg sådan pension kompenseras genom ett särskilt pensionstillägg tiU folkpension i form av ålders­pension. Bestämmelsema om pensionstillägget tas in i en ny lag.


Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt.

Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser utom riksförsäkringsver­ket (RFV) har tillstyrkt förslaget. RFV har uttryckt förståelse för att det kan finnas skäl att i efterhand förbättra villkoren för vissa gmpper men är kritiskt till förslagets huvudprinciper. Enligt verket bör behovet av ekono­misk ersättning i första hand tillgodoses när vårdinsatsen görs. Att i efterhand tillgodoräkna den enskilde pensionsförmåner på oavlönade vårdinsatser innebär problem från såväl principiella som praktiska ut­gångspunkter. Det finns många gmpper som under tidigare decennier har avstått från förvärvsarbete och därför har låg pension. Om en förändring genomförs för den i förslaget berörda gmppen är det naturiigt att aktualise­ra motsvarande åtgärder för andra gmpper med liknande fömtsättningar.

Enligt RFV måste invändningar också resas mot en lagkonstmktion som innebär att fömtsättningama för rätten till förmånen kan behöva utredas upp emot 30 år i efterhand. Vissa i lagen uppställda kriterier går inte att kontrollera efter så lång tid.

RFV och Riksförbundet för Utvecklingsstörda Bam,"Ungdomar och Vuxna (FUB) framhåller att förslaget bör ses som en provisorisk lösning för redan gjorda vårdinsatser medan det för framtiden bör vidtas åtgärder som tillförsäkrar anhöriga pensionsgmndande ersättning när vården ges.

Statens handikappråd och De Handikappades Riksförbund anser att förmånen bör utges även till folkpension i form av förtidspension.

Skälen för mitt fiirslag: Samhällets ekonomiska stöd till föräldrar som under en lång tid vårdar sina sjuka eller handikappade barn i hemmet bör enligt de riktlinjer som läggs fast i propositionen om äldreomsorgen inför 90-talet utges i form av vårdbidrag så länge bamet är under 16 år och i form av vårdarlön från kommun eller landsting för tid därefter. Båda dessa ersättningsformer är skattepliktiga och ATP-gmndande för föräldem; un­dantag gäller för vårdbidraget i den mån bidraget är ersättning för mer­kostnader. Skattepliktigt och ATP-gmndande vårdbidrag infördes som framgått av avsnitt 2.1.1 fr.o.m. den 1 januari 1974. Eftersom vårdbidra­get tillhör den allmänna försäkringen omfattas numera samtliga försäkra­de föräldrar i Sverige av dessa regler. När det gäller vårdarlönen är dock situationen en annan. Möjligheten till sådan ersättning har under de gång­na åren erbjudits en relativt begränsad gmpp och ersättningen har i all­mänhet utbetalats under kort tid i förhållande tiU den tid föräldem vårdat sitt bam.

Många föräldrar har således avstått från förvärvsarbete för att vårda sina sjuka och handikappade bam, ofta utan att få någon ekonomisk


13


 


ersättning för sin vårdinsats. Situationen har naturligtvis varit besvärlig Prop. 1989/90:117 under den tid som vårdinsatsen har utförts. Den får emellertid också konsekvenser för den pension som senare kommer att utbetalas till föräl­dem. Mot denna bakgmnd är det rimligt att en förälder som långvarigt har lagt ner en betydande arbetsinsats i vården av ett sjukt eller handikappat bam ges en viss kompensation för mistade förvärvsinkomster och mistad eller låg ATP.

Kompensationen bör, så som förordats i promemorian, utges i form av ett särskilt tillägg tiU folkpensionen. Tillägget bör förbehållas föräldrar som under längre tid avstått från förvärvsarbete för att vårda sina bam. Detta särskilda tillägg till folkpensionen är att betrakta som en övergångs­lösning för dem som inte har kommit i åtnjutande av vårdarlön. I framtiden bör, som nämnts nyss, vårdbidrag eller vårdarlön, som är pensionsgmn­dande ersättningar, ges till föräldrar i denna situation.

Beträffande den kritik av principieU innebörd som av RFV riktats mot promemorieförslaget vill jag anföra följande. Jag kan hålla med om att ett pensionstillägg av föreslagen art kommer att få en uppbyggnad som i vissa avseenden kan sägas innebära avvikelse från hur socialförsäkringsför­måner annars bmkar konstmeras. Jag anser emellertid att det syfte som förmånen avser att fylla är så angeläget att förslaget ändå bör genomföras. För detta ställningstagande tycker jag mig kunna hämta stöd i det samlade resultatet av remissbehandlingen.

RFV påtalar också de praktiska svårighetema att långt i efterhand utreda om fömtsättningama för rätten till förmånen är uppfyllda. Jag är medveten om att sådana svårigheter kan uppkomma i en del faU. Inom socialförsäkringssystemet finns det emellertid åtskilliga exempel på att rätten till en förmån kan vara beroende av fömtsättningar som ligger långt tillbaka i tiden. Försäkringama mot olycksfall och sjukdom i arbetet hör hit. Svårighetema att utreda fömtsättningama för rätten till det särskilda pensionstillägget bör inte heller överdrivas. Som jag kommer att beröra i det följande krävs för rätten till förmånen att bamet under vårdtiden har uppburit vissa socialförsäkringsförmåner som utges på gmnd av sjukdom eller handikapp. I aktema i de ärenden som gällt beviljande av dessa förmåner bör det inte sällan finnas uppgifter av värde för utredningen i fråga om rätten till särskilt pensionstillägg.

Statens handikappråd och De Handikappades Riksförbund anser att det särskilda pensionstillägget skall kunna utges också som folkpension i form av förtidspension.

Enligt min uppfattning är detta emellertid inte förenligt med den kon­
stmktion som avses för det särskilda pensionstillägget. Till skillnad från
vad som är fallet i fråga om pensionstillskott enligt lagen (1969:205) om
pensionstillskott föreslås det inte ske någon samordning mellan det särskil­
da pensionstillägget och ATP. Samordning skall inte heller ske meUan
pensionstillskott och särskiU pensionstiUägg. Som jag återkommer till i det
följande (avsnitt 2.8) föreslås vidare att det särskilda pensionstillägget
undantas från inkomstskatt. Mot denna bakgmnd anser jag att nu föreva­
rande förmån endast bör utges som komplement tiU folkpension i form av
ålderspension.
                                                                                 14


 


2.4 Vårdtidens längd och den förmånsberättigade personkretsen


Prop. 1989/90:117


Mitt förslag: Det särskilda pensionstillägget skall kunna utges till en förälder som under minst tio s.k. vårdar har vårdat ett sjukt eller handikappat barn. Med en förälder likställs den som under vård­åren

1.   i.egenskap av särskilt förordnad förmyndare har haft den
rättsliga vårdnaden om barnet,

2.  med socialnämndens medgivande har haft hand om barnet för stadigvarande vård och fostran i syfte att adoptera det, eller

3.  har varit gift med barnets förälder eller har haft barn med denne, om de varaktigt bott tillsammans.

Den som var särskilt förordnad förmyndare och vårdnadshavare för barnet vid den tidpunkt då det fyllde 18 år eller det dessförinnan ingick äktenskap, skall om vården fortsätter efter denna tidpunkt likställas med en sådan förmyndare.


Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt. I prome­morian ges emellertid inte den som i egenskap av särskilt förordnad förmyndare har varit rättslig vårdnadshavare för barnet rätt att tillgodo­räkna sig vårdar efter det att barnet har blivit myndigt. Vidare ställs i promemorian inte något krav på att den som tidigare har varit gift med barnets förälder eller har haft barn med denne skall ha varaktigt samman­bott med barnets förälder för att kunna tillhöra den förmånsberättigade personkretsen.

Remissinstanserna: Remissinstanserna är i huvudsak positiva till försla­get. Statens handikappråd och De Handikappades Riksförbund anser emellertid att förmånen bör kunna utges redan på grund av fem vårdar.

Försäkringsrätten för Södra Sverige ifrågasätter om inte uttrycket "vård-år" borde ersättas med "omvårdnadsår". Rätten pekar på att ordet "vårdar" redan förekommer i 11 kap. 6 a § AFL, i vilket lagmm uttrycket har en annan innebörd.

RFV framhåller att det är vanligt att den som är särskilt förordnad förmyndare för bamet fortsätter att vårda barnet även efter det att detta fyllt 18 år. Verket föreslår därför att även vårdtid efter det barnet fyllt 18 år skall medräknas, om domstol tidigare har förordnat om rättslig vård­nadshavare. RFV anser vidare, i fråga om den som har varit gift med barnets förälder eller haft barn med denne, att det också bör ställas krav på varaktigt sammanboende.

Försäkringsöverdomstolen anser - beträffande den personkrets som skall likställas med föräldrar - att begränsning inte bör ske till den som under vårdåren har haft bam med föräldem. Även den som sedermera får bam med föräldem bör kunna komma i fråga.

Skälen för mitt förslag: Det särskilda pensionstillägget syftar till att kompensera föräldrar och med dem likställda som till följd av vårdinsat­sen har avstått från förvärvsarbete och därigenom har gått miste om


15


 


pensionspoäng för ATP. Förmånen bör därför förbehållas den som under lång tid har vårdat ett sjukt eller handikappat barn. Jag finner för min del rimligt att kräva minst tio vårdar som kvalifikationsgrund. Vad som skall inläggas i begreppet "vårdar" återkommer jag till i det följande. Såsom försäkringsrätten för Södra Sverige påpekat förekommer uttrycket "vård-år" i 11 kap. 6a § AFL. Jag anser dock att uttrycket kan begagnas även i förevarande sammanhang.

Förutom biologiska föräldrar och adoptivföräldrar kan vissa andra kate­gorier som typiskt sett stSr föräldraskapet nära komma i fråga för förmå­nen. Personkretsen överensstämmer härvidlag i huvudsak med vad som gäller för föräldrapenning vid barns födelse enligt 4 kap. AFL. Den nära relation till föräldern som uppstår på grund av äktenskap eller gemensam­ma barn bör enligt min uppfattning ha gällt under vårdåren. Jag delar sålunda inte försäkringsöverdomstolens åsikt på denna punkt: Däremot instämmer jag i de synpunkter som RFV haft i fråga lOm den personkrets som skall likställas med föräldrar.

Jag får i övrigt hänvisa till specialmotiveringen.


Prop. 1989/90:117


2.5 Vårdar som kvalifikationsgrund

Mitt förslag: Med ett vårdar skall avses ett kalenderår under vilket

1.   föräldern under större delen av året har vårdat ett sjukt eller handikappat barn och

2.   barnet under större delen av året har fått hel förtidspension eller helt sjukbidrag jämte handikappersättning enligt AFL.


Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt. I prome­morian ställs emellertid kravet att föräldern fortlöpande skall ha vårdat barnet under hela året.

Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker i huvudsak förslaget. Några har emellertid synpunkter.

RFV, socialstyrelsen och statens handikappråd anser att det råder oklar­het om innebörden av kravet på att föräldern "fortlöpande" skall ha vårdat barnet. Socialstyrelsen påpekar att det inte framgår av förslaget om avlastning i hemmet eller korttidsvistelse utanför hemmet i syfte att avlösa anhöriga eller sjukhusvistelse eller daglig verksamhet för barnet såsom barnomsorg eller skola kommer att inverka på beräkningen av vårdar och, i så fall, om avbrottens längd får betydelse.

FUB anser att föräldern bör få tillgodoräkna sig vårdar även om barnet går i förskola, skola eller vistas på dagcenter. Vårdar bör enligt FUB även få tillgodoräknas om familjen har avlösning i hemmet eller på annan plats eller om barnet tillfälligt vistas på sjukhus.

Försäkringsöverdomstolen anser att förmånen inte bör kunna utges till båda föräldrarna för samma barn. Domstolen anför att det knappast kan komma i fråga att båda föräldrarna har avstått från förvärvsarbete för att vårda sitt barn. Om det finns två eller flera barn och föräldrarna vårdar var


16


 


sitt bör däremot båda kunna kvalificera sig för det särskilda pensionstilläg- Prop. 1989/90:117 get. öm föräldrarna har delat på vårduppgifterna och deras sammanlagda vårdinsats — oberoende av antal barn — har uppgått till minst tio år bör det övervägas om den ene föräldern kan få tillgodoräkna sig den andres vårdar. I det sammanhanget bör även övervägas om vårdar efter en avli­den förälder och en efterkommande styvförälder skall få läggas samman.

Skälen för mitt fiirslag: Som kvalifikationsgrund för rätt till särskilt pensionstillägg bör läggas vårdar. Med ett sådant år bör avses ett kalender­år under vilket föräldern under större delen av året har vårdat ett sjukt eller handikappat barn. Jag anser alltså inte att det finns skäl att kräva att föräldern fortlöpande skall ha vårdat barnet under hela kalenderåret. Däremot anser jag att det finns skäl att kräva att vården skall ha pågått under större delen av året, dvs. mer än sex månader. Kortare avbrott i vården bör enligt min uppfattning inte påverka förälderns rätt att tillgodo­räkna sig vårdar. Föräldern får sålunda anses vårda barnet även om detta tillfälligt vistas på sjukhus. Detsamma bör gälla om barnet dagligen vistas någon eller några enstaka timmar inom barnomsorg eller skola. Även andra situationer kan tänkas där bamet vistas utanför hemmet. Jag får i denna del även hänvisa till specialmotiveringen. Till ett vårdar bör vidare endast hänföras år under vilket barnet under större delen av året har fått hel förtidspension eller helt sjukbidrag jämte handikappersättning.

Som har framgått i det föregående syftar det särskilda pensionstillägget till att kompensera föräldrar som under lång tid har vårdat ett sjukt eller handikappat barn och därför har gått miste om förvärvsinkomster och därigenom fått låg ATP eller inte alls fått sådan pension. I sakens natur ligger att det mer sällan torde inträffa att båda föräldrarna — för samma barn — under samma tid uppfyller fömtsättningarna för rätten till det särskilda pensionstillägget, öm så någon gång skulle vara fallet anser jag emellertid att var och en av föräldrarna bör kunna få tillgodoräkna sig var sitt vårdar för vård som lämnats ett och samma barn under samma tid. Det angivna syftet med förmånen talar enligt min uppfattning dock emot att tillåta en förälder att få tillgodoräkna sig vårdar för vårdinsatser som gjorts av någon annan person. Jag får i övrigt hänvisa till specialmotive­ringen.

17


 


2.6 Beräkningen av det särskilda pensionstillägget


Prop. 1989/90:117


Mitt förslag: Det särskilda pensionstillägget skall beräknas på gmndval av det antal vårdar som föräldem räknas tillgodo. Till gmnd för beräkningen får läggas högst 15 vårdar. Vid denna beräk­ning skall bortses ifrån år för vilket föräldem enligt AFL

1.  har fått förtidspension eller sjukbidrag under större delen av
året,

2.  har tillgodoräknats pensionspoäng,

3.  skulle ha tillgodoräknats pensionspoäng om tilläggspensionsav­gift hade betalats inom föreskriven tid,

4.  skuUe ha tillgodoräknats pensionspoäng om undantagande från försäkringen för tilläggspension inte hade gällt för honom.

För år efter det då föräldem fyllt 64 år får vårdar inte tillgodoräk­nas honom. Detsamma skall gälla för år då föräldem haft förtida uttag av ålderspension.

Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt. I fråga om vårdar som inte får läggas till gmnd för det särskilda pensionstillägget innehåller promemorians förslag emeUertid några skillnader i förhållande till mitt förslag. Förtidspension eller sjukbidrag som en förälder har upp­burit under vårdåret föreslås sålunda påverka rätten till eller storleken av pensionstillägget endast om förmånen har uppburits under hela året. I promemorian tas vidare inte hänsyn tiU om föräldem haft undantagande från försäkringen för tilläggspension under vårdåret.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har godtagit förslaget utan erinringar. Några är emellertid kritiska. Försäkringsöverdomstolen och försäkringsrätten för Södra Sverige anser att systemets konstmktion med­för stora tröskeleffekter. Försäkringsöverdomstolen föreslår en "mjukare regel". En obetydlig förvärvsinkomst under något år borde kunna accepte­ras om inkomsten resulterat i högst en pensionspoäng eller någon bråkdel av en pensionspoäng. Särskilt borde detta gälla om endast ett år fattas för rätten till förmånen. Försäkringsrätten påpekar att en förälder som har erhållit hel pensionsförmån under elva månader av ett år skulle få tillgodo­räkna sig vårdåret medan så inte skulle ske om föräldem erhåUit partiell pensionsförmån under hela vårdåret. Försäkringsrätten ifrågasätter om inte en beloppsgräns är att föredra. Försäkringsrätten påpekar vidare att den som haft undantagande enligt det numera upphävda lagmmmet 11 kap. 7 § AFL skulle få tillgodoräkna sig vårdar även om han har förvärvs­arbetat under året.

FLIB anser att en viss kontakt med yrkeslivet kan utgöra en psykologisk fömtsättning för att föräldem skall orka med den isolering som ett vård­ansvar för ett svårt handikappat bam ofta innebär för familjen. Även en förälder som haft inkomster som endast berättigar till en mycket knapp tilläggspension bör därför komma i fråga för förmånen. Förbundet anser vidare att en förälder som uppburit vårdbidrag för ett visst år bör få


 


tillgodoräkna sig detta år som vårdar, om föräldem inte skulle ha tillgodo-     Prop. 1989/90:117 räknats pensionspoäng för året om vårdbidrag inte hade utgetts.

De Handikappades Riksförbund anser att rätten till förmånen inte bör gå förlorad för en förälder som tillgodoräknas pensionspoäng för en be­gränsad tid av de minst tio vårdar som fömtsätts. 1 stället föreslås att det särskilda pensionstillägget minskas i motsvarande mån.

Statens handikappråd och FUB anser att eventuell "vårdarlön" som en förälder kan ha fått för vård av sitt bam inte bör påverka rätten till det särskilda pensionstillägget. Handikapprådet framhåller att sådan ersätt­ning har betalats ut endast under kort tid i förhåUande till den tid som vården lämnats.

Skälen för mitt förslag: Det särskilda pensionstillägget syftar till att ge kompensation till den som på gmnd av vården har avstått från förvärvsar­bete och därigenom har gått miste om ATP eller endast fått en låg sådan pension. Ett vårdar under vilket föräldem har fått förtidspension eller sjuk­bidrag under större delen av året bör därför inte kunna kvalificera för rätt till förmånen. Detsamma bör gälla om föräldem under vårdåret har tillgodo­räknats pensionspoäng för ATP eller skulle ha tillgodoräknats sådana om tilläggspensionsavgift hade betalats inom föreskriven tid. Inte heller bör ett vårdar då undantagande från försäkringen för tilläggspension gälU - enligt det numera upphävda lagmmmet 11 kap. 7 § AFL — medräknas, om pen­sionspoäng annars skulle ha tillgodoräknats. Det kan nämnas att ATP-poäng inte tillgodoräknas den som inte haft en inkomst som uppgått till minst ett belopp som motsvarar basbeloppet enligt AFL. Mot bakgmnd av det nyss redovisade syftet med förmånen bör föräldem inte heller tillgodoräknas vårdar för år efter det han fyllt 64 år. Inte heller bör vårdar under vilket han gjort förtida uttag av ålderspension enligt 6 kap. 1 § tredje stycket AFL tillgodoräknas honom.

Som framgått av redovisningen anser några remissinstanser att även vårdar under vilka föräldem har haft inkomster som överstiger ett basbe­lopp enligt AFL, dvs. för närvarande 29 700 kr., under vissa fömtsättning­ar bör kvalificera till det särskilda pensionstillägget. Enligt min uppfatt­ning är en sådan konstmktion av det särskilda pensionstillägget emellertid inte förenlig med det gmndläggande syftet — som jag tidigare redogjort för — med förmånen. Jag viU i detta sammanhang erinra om att intjänande av pensionspoäng för ATP endast har betydelse för rätten till det särskilda pensionstillägget i fråga om de vårdar som kan ligga till gmnd för sist­nämnda förmån. Såsom påpekats av vissa remissinstanser medför försla­gets utformning att tröskeleffekter kan uppstå. Sådana effekter lär emeller­tid inte gå att undvika utan att beräkningsreglema byggs ut och därmed blir mer komplicerade och svårtillämpade med risk för ojämnt utfall vid den praktiska hanteringen. Jag har därför stannat för att godta den i promemorian föreslagna lösningen.

Jag får i övrigt hänvisa till specialmotiveringen.

19


 


2.7 Förmånens storlek


Prop. 1989/90:117


Mitt förslag: Till en förälder som har tillgodoräknats tio vårdar utges det särskilda pensionstillägget per kalenderår med ett belopp som motsvarar 25% av basbeloppet enligt AFL. För varie vårdar som får tillgodoräknas dämtöver ökas tiUägget med ett belopp som motsvarar 5% av basbeloppet. För den som har böriat att ta ut sin ålderspension tidigare eller senare än den månad under vilken han fyller 65 år minskas resp. ökas det särskilda pensionstillägget i motsvarande mån som pensionen skall minskas eller ökas vid för­tida och uppskjutet uttag enligt 6 kap. AFL.

Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt utom beträffande pensionsbeloppets årsbelopp som föreslås utgöra 23% av basbeloppet.

Remissinstanserna: De Handikappades Riksförbund och statens handi­kappråd anser att ersättningen är otillräcklig. Övriga remissinstanser har inte haft några erinringar mot förslaget.

Skälen för mitt förslag: Det särskilda pensionstillägget bör utges med ett belopp som motsvarar högst 50% av basbeloppet. Den som vårdat bamet under minst 10 år bör tillerkännas 25% av basbeloppet. För varje år dämtöver som föräldem har vårdat barnet bör pensionstillägget ökas med 5 % av basbeloppet.

I enlighet med vedertagna principer inom pensionsområdet föreslås att förmånen ökas eller minskas om uppskjutet resp. förtida uttag av ålders­pension skett.

Som framgår av det följande (avsnitt 2.8) föreslår jag att förmånen befrias från inkomstskatt.

2.8 Ytterligare frågor i samband med ersättningen

Mitt förslag: Det särskilda pensionstillägget ges karaktär av folkpen­sionsförmån. Vad som föreskrivs om folkpension skall även gälla det särskilda pensionstillägget. Livränta enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller livränta som avses i 17 kap. 2§ AFL skall dock inte samordnas med pensionstillägget. Förmånen skaU vidare undantas från inkomstskatt. Det särskilda pensionstillägget skall läggas till gmnd för beräkning av sjukhusvårdsavgift enligt 2 kap. 12 § AFL.


Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt utom i frågan om samordning.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har lämnat förslaget utan erinran. RFV anser emellertid att i synnerhet administrativa skäl talar mot att samordna förmånen med andra socialförsäkringsförmåner. Förslaget får i denna del i praktiken främst betydelse för den som uppbär yrkesska-de- eller arbetsskadelivränta. Det särskilda pensionstillägget bör i stället


20


 


prövas och beräknas för sig och bara läggas till övrig folkpension. Enligt Prop. 1989/90:117 verkets uppfattning fömtsätter dock en så utformad lösning att förmånen görs skattepliktig, vilket verket ävenledes förespråkar. Även Svenska kommunförbundet anser att det särskilda pensionstillägget bör göras skat­tepliktigt. I gengäld bör enligt verkets och förbundets uppfattning förmå­nens storiek höjas. RFV anser att avsteg bör göras från den i pensionssam­manhang förekommande huvudregeln att pension inte får utges för längre tid tillbaka än tre månader före ansökningsmånaden. Försäkringsöver­domstolen föreslår i denna del att retroaktivtiden bör utsträckas till två år före ansökningsmånaden, dvs. samma tid som för närvarande gäller i fråga om förmånema bampension och handikappersättning. Försäkringsrätten för Södra Sverige uppger att det synes vara inkonsekvent att det särskilda pensionstillägget — till skillnad från ATP — inte räknas med i den årsin­komst som fastställs vid beräkning av förmåner enligt lagen (1962:392) om hustmtillägg och kommunalt bostadstillägg.

Skälen för mitt fiirslag: Det särskilda pensionstillägget företer till sin konstmktion stora likheter med folkpensionsförmåner av skilda slag. Det är därför naturligt att de aUmänna regler som gäller för folkpension också skall gälla i fråga om pensionstillägget. Från denna huvudregel finns dock skäl att göra några undantag. En samordning mellan det särskilda pen­sionstillägget och arbetsskade- och yrkesskadelivräntor skulle kunna föran­leda administrativa svårigheter. I fråga om dessa förmåner anserjag aUtså att en samordning inte bör ske.

Det särskilda pensionstillägget bör vidare undantas från inkomstskatt.

Några remissinstanser anser att det i ytterligare några avseenden finns skäl att undanta det särskilda pensionstillägget från vad som vanligen gäller beträffande folkpensionsförmåner. Sålunda ifrågasätts om inte för­månen rätteligen borde tas upp som årsinkomst vid beräkningen av hust­mtillägg och kommunalt bostadstillägg. Vidare framförs uppfattningen att det beträffande det särskilda pensionstillägget finns skäl att betala ut förmånen för längre tid tillbaka än tre månader före ansökningsmånaden. Jag delar inte dessa uppfattningar. I fråga om den först redovisade stånd­punkten vill jag anföra följande. Flertalet av de ålderspensionärer som kommer i fråga för det särskilda pensionstillägget kan förväntas helt sakna ATP eller endast ha en låg sådan pension. Om pensionstillägget skulle minska hustmtillägget eller det kommunala bostadstillägget finns risk för att reformens syfte delvis skulle motverkas för de sämst ställda pensionä-rema. Beträffande den därefter framförda synpunkten vill jag erinra om att det beträffande bampensionen och handikappersättningen föreligger särskilda omständigheter som motiverar en längre retroaktivtid än vad som följer av huvudregeln i 16 kap. 5§ AFL. I fråga om det särskilda pensionstillägget anserjag inte att skälen för ett avsteg från huvudregeln är lika starka.

Mitt förslag fömtsätter även ändringar i 2 kap. 12 § och 9 kap. 6 § AFL samt 19 § kommunalskattelagen (1928:370).

Jag får i övrigt hänvisa till specialmotiveringen.

21


 


3 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser


Prop. 1989/90:117


Mitt förslag: Den nya lagstiftningen skall träda i kraft den 1 januari 1991. Till grund för rätt till förmånen eller beräkning av förmånens storiek får läggas vård som har lämnats efter år 1963. Med ett vårdar enligt lagförslaget likställs varie kalenderår fr. o. m. år 19641, o. m. år 1973 under vilket vård har getts, om barnet har fått vårdbidrag i form av invaliditetsersättning

1. i fråga om år 1964 under sex månader, och

2. i fråga om övriga år under större delen av året.

Med handikappersättning likställs invaliditetstillägg enligt 9 kap. 2 § AFL i det lagrummets lydelse före den 1 juli 1975.

En förälder som är född under något av åren 1911 — 1927 får tillgodoräknas vårdar även för det år under vilket han fyller 65 år.


Promemorians förslag: Överensstämmer i allt väsentligt med mitt.

Remissinstanserna: Endast RFV har haft erinringar mot förslaget. Ver­ket anser att vård som har lämnats före det vårdbidraget enligt AFL gjordes ATP-gmndande inte bör kvalificera till förmånen. Om retroaktiv­tiden begränsades på detta sätt skulle en del av de invändningar av princi­piell natur som verket framfört mot förslaget minska i betydelse. Även administrativa skäl talar för en sådan begränsning av lagens retroaktivver­kan.

Skälen för mitt förslag: Karaktären av den föreslagna reformen gör att det krävs vissa informationsinsatser till de föräldrar som kan komma i åtnjutande av den nya förmånen. Det blir därför särskilt viktigt att infor­mationen om möjligheterna att ansöka om den nya förmånen blir fuUödig. Mot denna bakgmnd krävs en väl tilltagen förberedelsetid innan de nya reglerna kan träda i kraft. Ikraftträdandet bör vidare ske vid ett årsskifte eftersom reglerna om beräkning av vårdar knyter an till kalenderår. De nya reglerna föreslås därför träda i kraft den 1 januari 1991.

Detta innebär att särskilt pensionstillägg till folkpension tidigast kan betalas ut fr. o. m. denna tidpunkt. En förälder får tillgodoräkna sig vårdar tidigast fr. o. m. den 1 juli 1964 då vårdbidraget infördes i lagen om allmän försäkring. Utbetalning av särskilt pensionstillägg får dock inte avse tid föreden 1 januari 1991.

För tid före den 1 januari 1974 utgavs vårdbidraget till barnet och inte till föräldem. Bidraget var inte heller ATP-gmndande före nämnda tid­punkt. Förhållandet bör medföra att en förälder får tillgodoräkna sig vårdar också för tid före den månad då bamet fyUde 16 år, om barnet under vårdtiden erhållit vårdbidrag i form av invaliditetsersättning.

Som tidigare nämnts infördes vårdbidraget den 1 juli 1964. Jag anser det därför vara följdriktigt att en förälder får tillgodoräkna sig vårdar från och med samma år. I fråga om år 1964 bör villkoret med avseende på den tid under vilken föräldem har vårdat sjukt eller handikappat barn och bamet har fått vårdbidrag i form av invaliditetsersättning bestämmas till sex må­nader, medan för övriga är större delen av året bör gälla som villkor.


22


 


Förmånen handikappersättning infördes den 1 juli 1975. För tid dess­förinnan kunde invaliditetstillägg utges till ålderspension eller förtidspen­sion, om den försäkrade var ur stånd att reda sig själv och på grund härav vid upprepade tillfällen dagligen var i behov av hjälp av annan samt hjälpbehovet uppkommit innan den försäkrade fyllt 63 år. Invaliditetstil­lägg skulle alltid utges om den försäkrade var blind och blindheten hade inträtt innan han uppnått nyssnämnda ålder. Det sagda innebär att invali­ditetstillägg bör likställas med handikappersättning i förevarande sam­manhang.

Att en förälder som är född under något av åren 1911 - 1927 får tillgodoräknas vårdar även för det år under vilket han fyller 65 år kopplar till en befinUig övergångsregel beträffande rätt till ATP för dem som är födda under nämnda period.


Prop. 1989/90:117


4 Administration, kostnader och finansiering

Mitt förslag: Det särskilda pensionstillägget utges efter det att ansö­kan gjorts hos försäkringskassan. Kostnaderna för det särskilda pensionstillägget skall belasta ett nytt anslag under femte huvudti­teln benämnt Särskilt pensionstillägg. För budgetåret 1990/91 anvi­sas ett förslagsanslag om 17 milj. kr. Kostnadema för förmånen skall finansieras på samma sätt som sker beträffande övriga folkpen­sionsförmåner, dvs. genom socialavgiften till folkpensionen och 1 över statsbudgeten.


Promemorians förslag: Finansieringsfrågan har inte behandlats i prome­morian.

Remissinstanserna: Har inte yttrat sig i finansieringsfrågan.

Skälen för mitt förslag: Särskilt pensionstillägg föreslås kunna utbetalas till en förälder som till följd av vården av ett sjukt eller handikappat barn avstått från förvärvsarbete tidigast fr.o.m. år 1964. Hos försäkringskas­sorna finns samtliga akter avseende vårdbidrag, förtidspension/sjukbidrag, handikappersättning och dessa förmåners äldre motsvarigheter förvarade. Det är därför möjligt att utreda om förutsättningarna för rätt till särskilt pensionstillägg föreligger i ett enskilt fall. Uppgifterna i försäkringskassor­nas dataregister är dock inte av den arten att det den vägen går att spåra upp de personer som skulle kunna komma i fråga för det särskilda pensionstill-lägget. Om försäkringskassorna skulle åläggas uppgiften att spåra upp dessa personer skulle detta kräva en omfattande manuell arbetsinsats för att gå igenom samtliga akter i försäkringskassornas arkiv. En sådan arbetsinsats kan inte anses vara rimlig.

Mot denna bakgrund bör, i likhet med vad som vanligen gäller i fråga om pensionsförmåner, den som önskar få förmånen ansöka därom. Av ansökan bör framgå vilket eller vilka barn föräldern vårdat och för vilka år han önskar tillgodoräkna sig vårdar. Den reglering som erfordras i detta hänseende kan överlämnas till riksförsäkringsverket.


23


 


Beslut i ärenden angående rätt till särskiU pensionstillägg till folkpen- Prop. 1989/90:117 sion fattas av den allmänna försäkringskassan. Beslutet bör fattas på tjänstemannanivå hos kassan. Vid överklagande av ett sådant beslut gäller samma ordning för omprövning och överklagande som tillämpas för ären­den enligt AFL. Detta innebär att beslutet först skall omprövas av försäk­ringskassan. Försäkringskassans omprövningsbeslut kan sedan överklagas till försäkringsrätt. Försäkringsrättens beslut kan överklagas till försäk­ringsöverdomstolen.

Kostnaderna för reformen är svåra att uppskatta med tanke på att tillförlitlig statistik saknas över vårdsituationer av detta slag. Det finns dock skäl att anta att den huvudsakliga handikappgrupp för vilken föräld­rar gjort en sådan vårdinsats att de kan komma i fråga för det särskilda pensionstillägget utgörs av de psykiskt utvecklingsstörda. År 1988 fanns det 5 167 vuxna utvecklingsstörda som bodde kvar hos sina föräldrar. Av dessa hade 3 499 daglig verksamhet utanför hemmet. Den grupp som skulle kunna anses i så hög grad beroende av en vårdinsats av en förälder, som för den skull måste avstå från förvärvsarbete, kan således uppskattas uppgå till ca 1 500 personer år 1988. Därutöver kan naturligtvis tillkomma barn som avlidit dessförinnan. De nya reglerna avses dock inte vara förbehållna en viss handikappgmpp utan även vårdinsatser som gjorts för andra sjuka eller handikappade barn kan berättiga föräldern att tillgodo­räkna sig vårdar. En uppskattning skulle kunna vara att det särskilda pensionstillägget kan komma i fråga för ca 3000 personer.

Den maximala kostnaden per år för det särskilda pensionstillägget skulle med dessa antaganden uppgå till ca 42 milj. kr. i 1989 års penningvärde. Samtliga personer som vårdat sina bam antas dock inte nå upp till 15 vård-år, vilket minskar kostnaden för reformen. Om man antar att det genom­snittliga antalet vårdar för dem som uppbär särskilt pensionstillägg uppgår till 13år blir kostnaden således ca 34 milj. kr. per år i samma penningvär­de. Eftersom reformen avses träda i kraft den 1 januari 1991 kan kostna­den för budgetåret 1990/91 beräknas till 17 milj. kr.

Kostnaderna bör belasta ett nytt anslag under femte huvudtiteln betitlat särskilt pensionstillägg. För budgetåret 1990/91 anvisas ett förslagsanslag om 17 milj. kr.

5 Upprättade lagförslag

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom socialdepartementet upprät­tats förslag till

1.  lag om särskilt pensionstillägg till folkpension för långvarig vård av sjukt eller handikappat barn,

2.  lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

3.  lag om ändring i lagen (1990:000) om ändring i lagen (1990:000) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370).

Förslaget under 3 har upprättats i samråd med chefen för finansdeparte­
mentet. Detta förslag faller inom lagrådets granskningsområde. Förslaget
är emellertid av sådan beskaffenhet att jag anser att lagrådets hörande
skulle sakna betydelse.
                                                                    


 


6 Specialmotivering till lagförslagen         Prop. 1989/90:117

6.1 Förslaget till lag om särskilt pensionstillägg till folkpension för långvarig vård av sjukt eller handikappat bam

i§

Av paragrafen framgår att särskilt pensionstillägg utges endast till folkpen­sion i form av ålderspension.

Pensionstillägget kan alltså inte utges som komplement till andra pen­sionsförmåner.

2§

Paragrafens första stycke innehåller vid sidan av 3 § de gmndläggande fömtsättningama för rätten till särskilt pensionstillägg.

Pensionstillägget avses i första mmmet komma att utges till biologiska föräldrar. Av paragrafens andra stycke framgår emellertid att förmånen kan tillkomma även vissa andra personer, som funktioneUt kan likställas med biologiska föräldrar. Till detta återkommer jag. Adoptivföräldrar likställs enligt föräldrabalken med biologiska föräldrar.

För rätt till särskilt pensionstillägg krävs att föräldem har vårdat ett sjukt eller handikappat bam under minst tio vårdar. I uttrycket bam ligger inte någon övre åldersgräns. Härmed åsyftas endast relationen mellan vårdaren och den som vårdas. Begreppet vårdar definieras närmare i motiveringen till 3 §. Någon utredning om bamets sjukdom eller handi­kapp behöver inte göras. Av 3 § framgår nämligen att föräldems rätt till pensionstillägget också är beroende av att bamet har uppburit vissa social­försäkringsförmåner, som är anknutna till barnets sjukdom eller handi­kapp.

Rätten till förmånen fömtsätter vidare att föräldern har avstått från förvärvsarbete under vårdtiden. Någon närmare utredning om detta rekvi­sit är uppfyllt lär försäkringskassan normalt inte behöva göra. Som regel får föräldems egna uppgifter härom anses vara tillfyllest. Av motiveringen till 4 § framgår vidare att det vid beräkningen av det särskilda pensionstilläggets storlek skall bortses ifrån bl. a. år för vilket föräldem har tillgodoräknats pensionspoäng.

I paragrafens andra stycke definieras vilka personer som — fömtom biologiska föräldrar och adoptivföräldrar — kan komma i fråga för förmå­nen. Personkretsen överensstämmer med den kategori som kan få föräl­drapenning enligt 4 kap. 3 och 4§§ lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL). Förhållandet skall ha gällt under vårdåren. I fråga om t.ex. en person som avses i paragrafens andra stycke tredje punkten gäller således att den som sedermera gifter sig med föräldem eller får bam med denne inte därmed får tillgodoräkna sig vårdtid dessförinnan, då relationen till föräl­dem varit en annan.

Paragrafens sista mening hänger samman med att den rättsliga vårdna­
den om ett bam enligt föräldrabalkens regler upphör vid den tidpunkt när
   25


 


bamet fyUer 18 år eller vid den tidigare tidpunkt då det ingår äktenskap.     Prop. 1989/90:117 Föreskriften i förevarande paragraf medför att den som var särskilt förord­nad förmyndare för bamet vid denna tidpunkt skaU få tillgodoräkna sig vårdar också för tid efter det att den rättsliga vårdnaden upphört, om han i övrigt uppfyller viUkoren.

3§

Rätten till särskilt pensionstillägg bygger på att föräldem kvalificerat sig för förmånen genom att kunna tillgodoräkna sig ett antal vårdar, lägst 10 och högst 15. Kalenderåret, alltså tiden den I januari — den 31 december ett visst år, är utgångspunkt för beräkning av ett vårdar i detta samman­hang.

Under kalenderåret skall föräldem ha vårdat bamet under mer än sex månader.

Endast ett vårdar får tillgodoräknas samma förälder under ett kalender­år. Det förhållandet att föräldem samtidigt vårdar flera sjuka eller handi­kappade bam innebär aUtså inte att han får tillgodoräkna sig fler vårdar. Däremot kan självfallet vård av flera bara under samma kalenderår men under delvis skilda perioder föranleda att kravet på vård under mer än sex månader uppfyUs.

I princip föreligger inte — till skillnad mot vad som gäller enligt 11 kap. 6 a § AFL — något hinder mot att tillgodoräkna båda föräldrama vårdar för vård som har lämnats under samma tid. I sakens natur ligger dock att det endast undantagsvis lär inträffa att båda föräldrama under samma kalenderår uppfyller de villkor som ställs för tillgodoräknande av vårdar.

Något krav på att vårdinsatsema helt eller delvis skall ha bestått av traditionella sjukvårdande åtgärder ställs inte. Avgörande är i stället att föräldem faktiskt har tagit hand om bamet under den ifrågavarande tiden. Det behöver inte ha rört sig om ett fortlöpande omhändertagande. För att en förälder skall uppfyUa vårdrekvisitet måste han emellertid själv ha haft den reella vården av bamet.

Såsom fallet är i fråga om rätten till vårdbidrag enligt 9 kap. 4 § AFL måste föräldems bundenhet tiU vårduppgiften bedömas. En förälder som till exempel har avstått från förvärvsarbete för att studera kan som regel inte sägas ha uppfyllt vårdrekvisitet. Kravet kan inte heUer sägas ha uppfyllts om bamet har vistats en längre tid på sjukhus eUer annan institu­tion eller om det under större delen av dagen har gått i skola eller vistats inom kommunal bamomsorg eller annan omsorg. Vårdrekvisitet kan emeUertid anses uppfyllt även om bamet har vistats utanför hemmet några få timmar varie dag eller en hel dag någon gång per vecka.

Det får antas att vården vanligtvis har utövats under en sammanhängan­de tidsperiod. Vid beräkning av vårdtiden får dock olika perioder under ett kalenderår sammanläggas. Kravet på vård av bamet kan inte anses uppfyllt om föräldem har tagit hand om detta under helger och semestrar medan någon annan till övervägande del har tagit hand om det under vardagar.

Försäkringskassans bedömning av om villkoren för förmånen är uppfyll-    26


 


da kommer normalt att ske många år efter det att vården har avslutats. I     Prop. 1989/90:117

stor utsträckning får därför förälderns egna uppgifter om vården tas för

goda.

För att ett vårdar enligt denna lag skall föreligga krävs vidare att det bam som har vårdats har fått dels hel förtidspension eller helt sjukbidrag enligt AFL, dels handikappersättning enligt samma lag. Nämnda förmåner skall ha utgetts till bamet under större delen av samma kalenderår, alltså mer än sex månader. Enligt övergångsbestämmelse kan med vårdar likstäl­las år fr.o.m. 1964 t.o.m. 1973 då barnet uppburit vårdbidrag i form av invaliditetsersättning.

4§

I paragrafens första stycke anges att storleken av det särskilda pensionstill-lägget är beroende av det antal vårdar som föräldem tillgodoräknas. Högst 15 vårdar får medräknas.

Av andra stycket framgår att det vid bedömningen av rätten till och beräkningen av det särskilda pensionstillägget skall bortses från vissa vårdar. Hit hör sådana vårdar under vilka föräldern har fått förtidspension eller sjukbidrag enligt AFL under större delen av kalenderåret. Någon begränsning gäller inte beträffande förmånens storlek. Även halv förmån medför att vårdåret inte får läggas till gmnd för beräkning av det särskilda pensionstillägget. Förtidspension eller sjukbidrag som inte utgetts till för­äldem under större delen av året påverkar däremot inte beräkningen av pensionstillägget.

Även vårdar för vilka föräldem har tillgodoräknats pensionspoäng, eller skulle ha tillgodoräknats pensionspoäng om tilläggspensionsavgift hade betalats inom föreskriven tid, skall undantas från beräkningen av det särskilda pensionstillägget.

Vid beräkningen skall också bortses ifrån år för vilket föräldem haft undantagande från ATP, om pensionspoäng skuUe ha tillgodoräknats ho­nom om undantagande inte ägt mm. Möjligheten att göra sådant undantag — vilket endast avsåg inkomster av annat förvärvsarbete än anstäUning — avskaffades fr. o. m. år 1982. Enligt övergångsbestämmelserna tiU det upp­hävda lagmmmet 11 kap. 7 § AFL skall emellertid äldre föreskrifter fortfa­rande gälla för försäkrade som är födda år 1923 eller tidigare och för vilka undantagande varit gällande under år 1981. Regeln i andra stycket Qärde punkten kan således komma att tillämpas dels på vårdar före år 1982, dels på vårdar därefter i fråga om försäkrad som omfattas av den nämnda övergångsbestämmelsen.

I tredje stycket föreskrivs att en förälder inte skall tillgodoräknas vårdar för år efter det han fyllt 64 år. Detsamma gäller för år under vilket han har gjort förtida uttag av ålderspension. Om det förtida uttaget har återkallats föreligger däremot inte hinder mot att tillgodoräkna föräldern ett senare år som vårdar, allt naturligtvis under fömtsättning att villkoren i övrigt är

uppfyllda och att nyss nämnda åldersgräns ännu inte uppnåtts.

27


 


                                                                               Prop. 1989/90:117

I första stycket redovisas storleken av det särskilda pensionstillägget.

Paragrafens andra stycke innehåller föreskrifter om att pensionstillägget skall ökas eller minskas om uppskjutet resp. förtida uttag av ålderspension skett. Föreskriften ger uttryck för en vedertagen princip beträffande pen­sionsförmåner. Motsvarande föreskrift återfinns i t.ex. lagen (1969:205) om pensionstillskott.

Det särskilda pensionstilläggets karaktär av folkpensionsförmån framgår av förslaget till ändring i 9 kap. 6 § AFL. Genom föreskriften i nu föreva­rande paragraf blir vad som sägs om folkpension i AFL eller i annan författning tillämpligt även på det särskilda pensionstillägget, i den mån förevarande lag inte innehåller avvikande bestämmelser. Detta innebär t. ex. att regler i bl. a. AFL om ansökan om och utbetalning av förmånen samt om omprövning och överklagande av beslut gäller också det särskilda pen­sionstillägget. Hänvisningen blir tiUämplig även på författningar utanför AFL, t.ex. kungörelsen (1962:393) om rätt i vissa fall för kommun eller annan att uppbära folkpension.

Från denna regel görs undantag beträffande livränta enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring och livränta som avses i 17 kap. 2 § AFL. Föreskriften medför att det särskilda pensionstillägget inte skall samordnas med nämnda förmåner.

Andra stycket innehåller en upplysning om att särskilda föreskrifter gäller i fråga om inkomstskatt. Jag får i denna del hänvisa till specialmotiveringen under 6.3.

övergångsregler

Här hänvisas till den allmänna motiveringen (avsnitt 3).

6.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

2 kap. 12 §

Ändringen innebär att också särskiU pensionstillägg enligt den nya lagen om särskilt pensionstillägg till folkpension för långvarig vård av sjukt eller handikappat bam skall läggas tiU gmnd för beräkningen av den avgift som skall tas ut av en pensionsberättigad som får sjukhusvård.

9 kap. 6 §

Det nya särskilda pensionstillägget har tagits upp i denna paragraf som
ytterligare en tilläggsförmån från folkpensioneringen.
                              28


 


6.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:000) om ändring    Prop. 1989/90:117

i lagen (1990:000) om ändring i kommunalskattelagen

(1928:370)

19 §

Ändringen innebär att det nya särskilda pensionstillägget enligt lagen om särskilt pensionstillägg till folkpension för långvarig vård av sjukt eller han­dikappat barn inte skall hänföras till skattepliktig inkomst.

Lagrummet berörs av förslag som har lagts fram i prop. 1989/90:62 och prop. 1989/90:74.

7 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

dels att

anta förslagen till

1.  lag om särskilt pensionstillägg till folkpension för långvarig vård av
sjukt eller handikappat barn,

2.  lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

3.  lagom ändring i lagen (1990:000) om ändring i lagen (1990:000) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

dels att

4.   till Särskilt pensionstillägg för budgetåret  1990/91  under femte
huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag på 17000000kr.

Ärendet bör behandlas under innevarande riksmöte.

8 Beslut

Regeringen ansluter sig tiil föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.

29


 


1  Förslag till                                                  Prop. 1989/90:117

Lag om särskilt pensionstillägg till folkpension för långvarig vård av sjukt eller handikappat barn

Härigenom föreskrivs följande.

1  § Till folkpension i form av ålderspension utges ett särskilt pensions-tilllägg för år räknat enligt''vad som sägs i denna lag.

2  § Det särskilda pensionstillägget utges till en förälder som har vårdat ett sjukt eller handikappat barn under minst 10 vårdar och därvid har avstått från förvärvsarbete.

Det särskilda pensionstillägget kan förutom till en förälder utges till en annan person som i övrigt uppfyller fömtsättningarna nligt första stycket och som under vårdåren

1.  har varit rättslig vårdnadshavare för barnet,

2.  med socialnämndens medgivande har haft hand om barnet för stadig­varande vård och fostran i syfte att adoptera det,

3.  har varit gift med föräldern eller har haft bam med denne.

 

3  § Med ett vårdar avses ett helt kalenderår under vilket föräldern fortlö­pande har vårdat ett sjukt eller handikappat barn och barnet under större delen av året har fått hel förtidspension eller helt sjukbidrag jämte handi­kappersättning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.

4  § 'Storieken av det särskilda pensionstillägget beräknas på gmndval av det antal vårdar som föräldern räknas tillgodo. Till grund för beräkningen av pensionstillägget får läggas högst 15 vårdar.

Vid beräkningen bortses ifrån år för vilket föräldern enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring

1.     har fått förtidspension eller sjukbidrag under hela året,

2.     har tillgodoräknats pensionspoäng,

3.   skulle ha tillgodoräknats pensionspoäng om tilläggspensionsavgift
hade betalats inom föreskriven tid.

För år efter det då föräldem fyllt 64 år får vårdar inte tillgodoräknas honom. Detsamma gäller för år då föräldern har börjat att ta ut ålderspen­sion enligt 6 kap. 1 § tredje stycket samma lag.

5 § För tio vårdar är det särskilda pensionstillägget per kalenderår tjugo­
tre procent av basbelopet enligt Ikap. 6§ lagen (1962:381) om allmän
försäkring. För varje vårdar därutöver ökar tillägget 5 procent av basbe­
loppet.

För den som har börjat ta ut sin ålderspension tidigare eller senare än den månad under vilken han fyller 65 år minskas respektive ökas det särskilda pensionstillägget i motsvarande mån som pensionen skall mins­kas eller ökas vid förtida och uppskjutet uttag enligt 6 kap. nämnda lag.

6  § Om inte annat följer av denna lag skall vad som föreskrivs om folkpension i lagen (1962:381) om allmän försäkring eller i annan författ­ning tillämpas på särskilt pensionstillägg. I fråga om inkomstskatt gäller särskilda föreskrifter.

7  §   Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, riksförsäkrings-


 


verket får meddela de föreskrifter som behövs för verkställighet av denna     Prop. 1989/90: 117
lag.
                                                                             Bilaga 1

1.  Denna lag träder i kraft den I januari 1991.

2.  Till grund för rätt till eller beräkning av särskilt pensionstillägg får inte läggas vård som getts före år 1964.

3.  Med ett vårdar enligt 3 § likställs varje helt kalenderår från och med år 1964 till och med år 1973, under vilket föräldern fortlöpande har vårdat ett sjukt eller handikappat barn och barnet under större delen av året har fått vårdbidrag i form av invaliditetsersättning.

4.  Med handikappersättning likställs invaliditetstillägg enligt 9 kap. 2 § lagen (1962:381) om allmän försäkring i detta lagrums lydelse före den 1 juli 1975.

31


 


Förteckning över remissinstanserna          Prop. 1989/90:111

Bilaga 2 Efter remiss har yttranden över departementspromemorian avgetts av

försäkringsöverdomstolen, försäkringsrätten för Södra Sverige, riksförsäk­ringsverket, socialstyrelsen, statens handikappråd, riksrevisionsverket, Landstingsförbundet, Svenska kommunförbundet. Riksförbundet för Ut­vecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna samt De Handikappades Riksförbund.

32


 


Innehållsförteckning                                        Prop. 1989/90:117

Sid

Regeringens proposition......................................... ... 1

Propositionens huvudsakliga innehåll ....................... ... 1

Propositionens lagförslag....................................... ... 2

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 mars 1990 ...       9

1    Inledning.......................................................... ... 9

2    Allmän motivering ............................................. ... 9

2.1 Samhällets stöd tiU människor med funktionshinder            9

2.1.1     Vårdbidragets utveckling..........................   10

2.1.2     Gällande bestämmelser för vårdbidraget  ....   11

2.1.3     Ersättning för långvarig vård som lämnas av närstående.       12

 

2.2    Pensionsgmndande inkomst ............................ .. 12

2.3    Allmänt om ersättningsfrågans reglering.............   13

2.4    Vårdtidens längd och den förmånsberättigade personkretsen .       15

2.5    Vårdar som kvalifikationsgrund ........................ .. 16

2.6    Beräkningen av det särskilda pensionstillägget.... .. 18

2.7    Förmånens storlek......................................... .. 20

2.8    Ytterligare frågor i samband med ersättningen.... .. 20

 

3    Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser.......... .. 22

4    Administration, kostnader och finansiering ............. .. 23

5    Upprättade lagförslag.........................................    24

6    Specialmotivering..............................................    25

 

6.1    Förslaget till lag om särskilt pensionstillägg till folkpension för långvarig vård av sjukt eUer handikappat bam...................................    25

6.2    Förslaget tiU lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring              28

6.3    Förslaget   till   lag   om   ändring   i   kommunalskattelagen (1928:370)         ................................................................. 29

 

7    Hemställan.......................................................    29

8    Beslut  ...........................................................    29

Bilaga 1 Departementspromemorians förslag till lag om särskiU pen­sionstillägg till folkpension för långvarig vård av sjukt eller

handikappat bam ...................................... .. 30

Bilaga 2  Förteckning över remissinstansema  ........... .. 32

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1990

33