Regeringens proposition 1989/90: 112

Finansiering av kostnader för låneförvaltningen inom bostadsdepartementets ansvarsområde, m. m,

Prop.

1989/90: 112

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 1 mars 1990.

Pä regeringens vägnar

Ingvar Carlsson

Ulf Lönnqvist

Propositionens huvudsakliga innehåll

Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB har tidigare fått uppdrag frän staten att svara för förvaltningen av anslagsfinansierade lån inom bostadsdepartementets ansvarsonu-åde och för utveckling av ett datasystem för läne-och bidragshanteringen hos länsbostadsnämnderna samt plan- och bostadsverket. I propositionen föreslås att SBAB för att täcka kostnaderna för uppdragen tillgodoförs alla aviserings-, krav- och påminnelseavgifter för dessa lån samt 80 % av det räntepåslag om 0,25 procentenheter för förvaltningskostnaderna som ingår i räntan för sådana län.

Vidare föreslås att det för budgetaret 1990/91 till länsbostadsnämnderna anvisas ett förslagsanslag på 54 569 000 kr.

1 Riksdagen 1989190. 1 samt Nr 112

Bostadsdepartementet Prop. 1989/90:112

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 1 mars 1990

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Engström, Hjelm-Wallén, Dahl, R. Carlsson, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén, Freivalds, Wallström, Sahlin, Larsson

Föredragande: statsrådet Lönnqvist

Proposition om finansiering av kostnadema för låneförvaltningen inom bostadsdepartementets ansvarsområde, m. m.

1 Inledning

I prop. 1989/90: 100 (bil. 13 s. 36) aviserade jag att jag hade för avsikt att återkomma till regeringen med forslag till en särskild proposition om frågan hur den låneförvaltning m. m. som Statens Bostadsfmansieringsaktiebolag, SBAB, svarar för skall finansieras på längre sikt. Jag aviserade också att jag avsåg att återkomma med förslag om länsbostadsnämndemas anslag. Jag återkommer nu till dessa frågon

Huvuddelen av den statligt reglerade långivningen inom bostadsdepartementets ansvarsområde handhas av plan- och bostadsverket och länsbostadsnämnderna. Myndighetemas uppgift är att pröva låneansökningar samt att besluta om utbetalning av län. Fram till den 1 juli 1989 svarade myndighetema också för utbetalning av lån och för avisering av ränta och amortering pä lån. Kostnaderna för verksamheten betalas i huvudsak via anslag pä statsbudgeten.

SBAB bildades är 1984 med uppgift att läna upp de medel som behövs för utbetalning av vissa lån, i första hand bostadslån for ny- och ombyggnad av bostadshus, beviljade av de stadiga lånemyndighetema (prop. 1983/84: 90, BoU 28, rskr. 303). Bolagets verksamhet startade den 1 juli 1985. En närmare redogörelse för vilka län som finansieras med medel från SBAB finns i budgetpropositionen för budgetåret 1990/91 (prop. 1989/90: 100, bil. 13, s. 19-23). Kostnadema för bolagets upplåningsverksamhet finansieras i sin helhet med räntor frän utläningsverksamheten.

År 1988 beslutade riksdagen (prop. 1987/88: 115, BoU 16, rskr. 273) bl. a. om vissa ändringar såvitt gäller förvaltningen av de stadigt reglerade lånen inom bostadsdepartementets ansvarsområde. Beslutet innebär att uppgiften att betala ut och avisera SBAB-Iän handhas av SBAB. Vidare skall SBAB fr. o. m. den 1 juli 1989 på uppdrag av staten svara för förvaltningen av alla anslagsfinansierade lån som beviljas eller har beviljats inom departementets ansvarsområde. Enligt mellan staten och bolaget ingångna avtal för

budgetåret 1989/90 svarar bolaget centralt för utbetalning, avisering m. m. Prop. 1989/90: 112 av dessa lån. Pantvård, bevakning av fordran och förvaring av säkerhetshandlingar för såväl SBAB-finansierade som anslagsfinansierade ränte- och amorteringslän sköts enligt avtal regionalt av länsbostadsnämnderna pä uppdrag av SBAB. Syftet med omläggningen var att avlasta det nya plan- och bostadsverket ansvaret för den centrala hanteringen av låneförvalmingen.

Riksdagsbeslutet år 1988 innebär ocksä att SBAB skall fä ersättning av staten för förvaltningen av de anslagsfinansierade länen inom bostadsdepartementets ansvarsområde. I enlighet med detta har på statsbudgeten för budgetåret 1989/90 och pä tilläggsbudget I till denna statsbudget anvisats sammanlagt 118 745 000 kr. för ersättning till SBAB. Av beloppet avser 48 655 000 kr. kostnadema för länsbostadsnämndernas läneförvaltning. Återstoden avser SBAB:s egna kostnader för läneförvaltningen, inkl. drift och utveckling av det befintliga centrala datasystemet, UDS-C, samt vissa kapitalkostnader för inköpt datauffusmmg.

I prop. 1988/89: 47 om vissa ekonomisk-politiska åtgärder m. m. (bil. 4) framhölls bl. a. att de ändrade formema för läneförvaltningen, som jag nu har redogjort för, fömtsätter att SBAB för egen del utvecklar ett nytt ADB-system för utbetalning och avisering av län och att motsvarande ändringar mäste ske i myndigheternas ADB-system. Dåvarande chefen för bostadsdepartementet ansåg det naturhgt att SBAB skulle ges huvudansvaret för utvecklingen av detta ADB-system. Riksdagen beslöt mot denna bakgrund att bolaget även fick ges i uppdrag att utveckla det ADB-system som behövs för plan- och bostadsverkets centrala hantering av den statliga bidragsgivningen inom bostadsdepartementets ansvarsområde samt för länsbostadsnämndemas hantering av län och bidrag och for kontorsrationalisering i övrigt inom nämnderna (FiU 10, rskr. 94). SBAB skall därvid också svara för de nödvändiga investeringama i datorer och programvara. Kostnadema för utveckling och investeringar skall regleras inom ramen för det avtal om låneförvaltningen som riksdagens beslut år 1988 fömtsätter.

I enlighet med detta har staten i avtal om läneförvaltningen som gäller för budgetåret 1989/90 uppdragit ät SBAB att utveckla det ADB-system för plan-och bostads verkets och länsbostadsnämndemas låne- och bidragshantering och för kontorsrationalisering i övrigt inom nämnderna, som angavs i prop. 1988/89: 47. Till täckande av utvecklingskostnader har genom skilda riksdagsbeslut åren 1988 och 1989 anvisats sammanlagt 35 750 000 kr. Av beloppet har SBAB hittills tillgodoförts 31 200 000 kr.

"t 1 Ritisdagen 1989190. 1 samt. Nr 112

Mitt förslag: Som ersättning för förvalmingen av anslagsfinansierade län inom bostadsdepartementets ansvarsområde tillgodoförs SBAB inkomsterna från de avgifter som tas ut vid avisering av ränta och amortering pä anslags- och SBAB-finansierade lån, inkomsterna från krav- och påminnelseavgifter samt 80 % av det räntepåslag om 0,25 procentenheter för förvaltningskostnaderna som ingår i räntan för de anslagsfinansierade lånen.

Inkomsterna tillgodoförs bolaget genom att bolaget ges rätt att frän influtna medel vid varje avisering innehålla ett mot nämnda inkomster svarande belopp.

Skälen för mitt förslag: Som framgått av det föregäende svarar SBAB i enlighet med riksdagens beslut och träffade avtal mellan staten och SBAB för förvaltningen av både anslagsfinansierade och SBAB-finansierade län inom bostadsdepartementets ansvarsområde. Avtal har också träffats om den ersättning som bolaget skall få av staten for tiden fram till utgången av juni 1990. Den avtalade ersättningen for läneförvaltningen uppgår som tidigare angivits till totalt det anvisade beloppet 118 745 000 kr. SBAB har ocksä fått ersätming med 31 200 000 kr. for att täcka utvecklingskosmadema för ett datasystem for plan- och bostadsverkets och länsbostadsnämndemas läne-och bidragshantering och för länsbostadsnämndemas övriga kontorsfunktioner.

I avtalet mellan staten och bolaget åtog sig ocksä bolaget att senast den 22 januari 1990 lämna bostadsdepartementet ett förslag till utformningen av och storleken pä den ersättning frän staten som bolaget begär for att även efter den 30 juni 1990 svara för förvalmingen av lån inom bostadsdepartementets ansvarsområde samt fullfölja utveckling och introduktion av ett nytt ADB-system för låne- och bidragsverksamheten och övriga kontorsfunktioner vid länsbostadsnämnderna och plan- och bostadsverkets centrala bidragshantering.

Bolaget har i skrivelse den 19 januari 1990 föreslagit att bolaget fr. o. m. den 1 juli 1990 fär ersätming för låneförvaltningen av de anslagsfinansierade lånen och för resterande delar av ADB-utvecklingen med ett visst belopp per är och anslagsfinansierat län. På sä sätt skulle statens utgifter för läneförvalt-ningen minska efterhand som de anslagsfinansierade lånen återbetalas. Efter överläggningar har företrädare for bostadsdepartementet och bolaget enats om att följande bör gälla fr. o. m. den 1 juli i är.

1. Bolaget svarar för alla kostnader för utbetalning och avisering av län, Prop. 1989/90: 112
inkl. avisering av alla anslagsfinansierade lån inom bostadsdepartementets

ansvarsområde.

2. Bolaget svarar vidare för alla kostnader för löner, expenser och lokaler till den personal vid länsbostadsnämnderna som sköter den regionala läneför-valtningen. Den regionala läneförvahningen omfattar förberedelser för utbetalningar av län, förvaring av säkerhetshandlingar i fräga om säväl nya som gamla lån samt pantvård, bevakning och indrivning av fordringar avseende sädana lån. Kostnadema för detta bestäms schablonmässigt till 43 % av den totala ärskostnaden för nämndemas verksamhet.

3. Bolaget svarar därutöver för alla återstående utvecklings- och investeringskostnader avseende ett nytt datasystem för läne- och bidragsverksamheten och för övriga kontorsfunktioner vid nämnderna och plan- och bostadsverkets centrala bidragshantering. Under tiden fram till dess det nya datasystemet tas i drift - det beräknas för närvarande ske den 1 januari 1992 -svarar bolaget för 65 % av kostnadema för att utveckla och driva det nuvarande centrala datasystemet UDS-C.

4. Som ersättning för de nu uppräknade åtagandena får bolaget tillgodogöra sig dels inkomsterna frän alla aviseringsavgifter som tas ut i samband med att räntor och amorteringar förfaller till betalning, dels inkomster frän krav och påminnelseavgifter, dels 80 % av det räntepåslag om 0,25 procentenheter för förvaltningskostnaderna som ingår i räntan för de räntebärande anslagsfinansierade lånen.

5. Ersättningen betalas genom att bolaget ges rätt att vid varje avisering innehålla ett mot angivna inkomster svarande belopp av de medel som bolaget har i uppdrag att avisera och inleverera till staten.

För egen del anser jag att övervägande skäl talar för den redovisade ordningen för att täcka kostnadema för förvaltningen av de anslagsfinansierade länen m. m. Den innebär framför allt att de totala kostnadema för läneförvaltningen delas upp mellan staten och bolaget och att statens kostnader därmed kan forväntas minska i takt med att den anslagsfinansierade lånestocken minskar. Den föreslagna ersättningen, som kan beräknas motsvara i genomsnitt 240 kr. per är och anslagsfinansierat lån vid en beräknad awecklingstid på sju är, är inte högre än att bolaget vinner inkomstmässigt på att byta ut det anslagsfinansierade lånet mot ett av bolaget finansierat ersättningslån. Med den föreslagna ordningen får bolaget en räntemarginal på 0,2 % när länet ligger i den anslagsfinansierade delen av lånestocken. De av bolaget finansierade ersätmingslänen ger normalt en högre räntemarginal.

Jag vill i sammanhanget anmäla att det kan finnas anledning till ytterligare ändringar av vissa låneregler i syfte att främja en snabb avveckling av de anslagsfinansierade länen. Jag avser att överväga fiägan i anslutning till den pägäende översynen av bostadsfinansieringen.

Mot bakgmnd av det anförda förordar jag att SBAB fr. o. m. den 1 juli
1990 ersätts för förvaltningen av de anslagsfinansierade lånen och utveck
lingen av ett nytt datasystem för länsbostadsnämnderna och för plan- och
bostadsverkets centrala bidragshantering enligt det nu redovisade förslaget. r

Med utgångspunkt från antagandet att återstående räntebärande anslags- Prop. 1989/90: 112 finansierade län blir inlösta inom loppet av sju år, dvs. med ca 80 000 län per är, kommer statens återstående kostnader för förvaltningen av dessa län att uppgå till sammanlagt ca 550 milj. kr. I detta belopp ingår även kostnadema för att utveckla ett nytt ADB-system för länsbostadsnämnderna och plan- och bostadsverket.

SBAB utvecklar, som framgått av det föregående, dels ett ADB-system för den egna läneverksamheten, dels pä uppdrag av regeringen ett ADB-system för plan- och bostadsverkets och länsbostadsnämndernas myndighetsspecifika verksamhet. Jag anser, efter samråd med chefen för civildepartementet, att plan- och bostadsverket i fortsätmingen skall vara huvudansvarig för det ADB-system som utvecklas och tas i drift för plan- och bostadsverket och länsbostadsnänmdema.

Jag avser att återkomma till regeringen med förslag att uppdra åt plan- och bostadsverket att träffa avtal med SBAB med utgångspunkt frän att verket skall vara huvudansvarig för det myndighetsspecifika ADB-systemet.

3 Anslag till länsbostadsnämnderna på statsbudgeten för budgetåret 1990/91

Regeringen har i prop. 1989/90: 100 (bil. 13 s. 36) föreslagit riksdagen att, i avvaktan pä särskild proposition i ämnet till länsbostadsnämnderna för budgetåret 1990/91 beräkna ett förslagsanslag pä 65 292 000 kr. Jag återkommer nu med mina forslag i ämnet.

Länsbostadsnämnderna finns i varje län utom Godands län. Nämnden är länsmyndighet för den statliga verksamheten för att främja bostadsförsörjningen. I Gotlands län fullgörs motsvarande uppgifter av länsstyrelsen. I Norrbottens län är länsbostadsnämnden sedan den 1 juli 1986 inordnad i länsstyrelsen som ett led i försöksverksamheten med samordnad länsförvaltning. Försöksverksamheten kommer att upphöra, vid utgången av budgetåret 1990/91. Detta innebär för nämndens del att dess inordning i länsstyrelsen upphör den 1 juli 1991.

Som framgår av vad som inledningsvis redovisats har ansvaret för förvaltningen av bostadslån på central nivå fr. o. m. den 1 juli 1989 överförts från plan- och bostadsverket till SBAB säväl för de anslagsfinansierade lånen som för de SBAB-finansierade länen. Samtidigt har genom särskilt avtal mellan SBAB och plan- och bostadsverket länsbostadsnämnderna fått i uppdrag att handha den regionala förvaltningen av bostadslånen. För detta uppdrag skall SBAB ersätta plan- och bostadsverket.

Plan' och bostadsverkets anslagsframställning

LänsbostadsnäiTuidemas arbetsuppgifter och ansvar är i allt väsendigt oförändrade även efter de organisatoriska förändringar som genomförts genom

sammanläggningen av statens planverk och bostadsstyrelsen till statens plan- Prop. 1989/90: 112 och bostadsverk den 1 juli 1988.

Antalet läne- och bidragsbeslut i fråga om nybyggnad av flerbostadshus har ökat jämfört med senaste budgetär medan antalet ombyggnadsärenden har minskat. Ärendenas komplexitet har dock ökat till följd av dels en ökad andel ärenden rörande nybyggnad av flerbostadshus, dels en snabbare byggkostnadsutveckling och därmed åtföljande krav pä kostnadskontroll. Även ändrade regler for markbelåning, försöksverksamheten med förvärvslån till vissa barnfamiljer samt hanteringen av ungdomsbostäder och statsbidrag för bostadsanpassningsbidrag m. m. har bidragit till att arbetsuppgiftema förändrats. Totalt sett har därför arbetsbelasmingen när det gäller låne- och bidragsbeviljningen ökat under senaste aret, vilket avspeglar sig i en förlängning av handläggningstidema framför allt för de tre storstadsnämndema.

Arbetsbelastningen för nämndemas låneförvaltning och bidragsadministration har ocksä ökat, bl. a. pä gmnd av de fel och brister som visat sig finnas i det befintiiga centrala datasystemet, UDS-C. Samtidigt har antalet förvaltningsärenden ökat sedan föregående budgetår. Till följd av bristande resurser på nämnderna har detta lett till otillfredställande länga handläggningstider.

Länsbostadsnämndemas bristande resurser har vidare lett till att viktiga Iwstadspolitiska uppgifter säsom information till allmänhet, kommuner, byggherrar m. fl. om bostadspolitiska mål och medel fått alltför litet utrymme i nämndemas arbete.

Förvalmingskostnadsposten har under en följd av är underkastats nedskärningar i enlighet med huvudalternativet. De resurstillskott som skapats under innevarande budgetår har främst skett i form av engångsbelopp. Eftersom nuvarande personalstat inte ryms inom den angivna lönekosmads-ramen har dessa engångsbelopp använts för att täcka fasta kostnader för nämndemas verksamhet. Resiubehovet påverkas dessutom av att den datorisering som sker ute pä nämnderna och som antas vara fullt genomford först på 2-3 års sikt kommer att kräva fortsatta extraresurser.

Plan- och bostadsverket föreslår sammanfattningsvis följande:

1. Huvudförslaget tillämpas inte for nämnderna.

2. Resiffsramen för förvalmingskostoadema läggs fast för endast ett är.

3. Lönekostoadsposten inom förvaltningsanslagets ram fastställs till minst oförändrat belopp.

4. Extraresurser tilldelas nämndema för personalförstärkningar med 12 500 000 kr. och övriga förvaltningskostnader räknas upp med 5 000 000 kr.

5. Medel anvisas för utökade kostnader för datadrift med 2 800 000 kr., för portokostnader med 2 500 000 kr. och för inköp av frankeringsmaskiner med 550 000 kr.

6. Plan- och bostadsverket får en rörlig kredit pä 8 000 (X)0 kr. hos riksgäldskontoret för låneförvalmingen.

	1989/90	Beräknad ändring 1990/91 Föredraganden
Personal	440	±	0
Utgifter Förvaltningskosmader (därav lönekosmader) Lokalkosmader, förslagsvis Engångsanvisnmg Låneförvaltning	93 744 000' 85 532 0002 13 548 0003 18 800 000 1000	-1-+ -t-	. 6 533 000 2 334 000 910 000 8 853 000 1000
Summa utgifter	126 093 000	-	1411000
Inkomster Administrationsavgifter Aviseringsavgifter Krav- och päminnelseavgifter	16 500000 24 000 000 1000 000	±	0 24 000 000 1000 000
Ersätming frän SBAB	48 655 000	+	4 958 000
Summa inkomster	90 155 000	-	20 042 000
Nettoutgift	35 938 000	+	18 631 000

'Länsstyrelsen i Norrbottens län disponerar 4 305 000 kr. 2Därav länsstyrelsen i Norrbottens län 4 016 000 kr. Därav länsstyrelsen i Norrbottens län 717 000 kr.

Mina överväganden

Den i det föregående föreslagna ordningen för att finansiera läneförvaltningen m. m. utgår frän att nämndemas resiuser även framdeles prövas inom ramen för den stadiga budgetprocessen.

Jag förordar att länsbostadsnämndemas anslag för nästa budgetär beräknas med utgångspunkt i en real minskning av utgifterna med 2 % i enlighet med den princip som tillämpas i regeringens budgetförslag för budgetåret 1990/91. Med hänsyn till vad plan- och bostadsverket har anfört om nämndemas fortsatta behov av extra resurser för bl. a. läneförvaltning och bidragshantering har jag dock även för budgetaret 1990/91 beräknat en engängsanvisning för löner och expenser avseende extra personal (4). Medlen är i första hand avsedda för att användas för ytterligare insatser när det gäller nämndemas arbete med att förbättra intemkontrollen. Liksom tidigare är ingär i mina beräkningar medelsbehovet för bostadsenheten vid länsstyrelsen i Norrbottens län.

Budgetförslaget för statens löne- och pensionsverk iimebär att kosmadema för pensionsadministrationen skall täckas av avgifter fr. o. m. budgetåret 1990/91. Jag har vid min medelsberäkning för detta anslag tagit hänsyn till

dessa avgifter. Jag har ocksä beaktat verkets yrkanden i fi-äga om medel för Prop. 1989/90: 112 utökad datadrift och för portokostnader med anledning av att tjänstebrevsrätten upphör för länsbostadsnämnderna den 1 juli 1990 (5).

Som framgår av sammanställningen har jag som inkomst fört upp ersättning från SBAB. Ersättningens storlek beräknas, som jag har redovisat i det föregäende, motsvara 43 % av de totala utgifterna för länsbostadsnämnderna. I enlighet med förslaget till ersättning åt SBAB utgår samtidigt inkomsterna från aviserings-, krav- och päminnelseavgifter tu- sammanställningen.

Mot denna bakgmnd och med hänvisning till sammanställningen beräknar jag medelsbehovet till sammanlagt 54 569 000 kr. Av detta belopp avser 5 282 000 kr. bostadsenheten vid länsstyrelsen i Norrbottens län.

Med hänsyn till riksdagens beslut om ny statUg länsförvaltning frän den 1 juli 1991 bör de för bostadsenheten beräknade medlen endast fä disponeras för kosmader i enhetens verksamhet.

4 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna vad jag har förordat i fräga om statens ersättning till Statens Bostadsfinansieringsa.ktiebolag, SBAB för förvaltningen av anslagsfinansierade län inom bostadsdepartementets ansvarsområde, m. m.,

2. till Länsbostadsnämnderna för budgetåret 1990/91 anvisa ett förslagsanslag på 54 569 000 kr.

5 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.